STK-2015-938
Malmö stad 1 (1) Beredningen för kultur, fritid och folkhälsa Beredningsbrev Datum 2015Adress August Palms Plats 1 Till Kommunstyrelsen Diarienummer STK-2015-938 Slutrapport Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö STK-2015-938 Beredningen för kultur, fritid och folkhälsa har vid sammanträde den 12 november 2015 beslutat föreslå kommunstyrelsen besluta att med godkännande lägga rapporten till handlingarna. Ordförande Frida Trollmyr Sekreterare Ing-Marie Johansson Malmö stad 1 (9) Stadskontoret Datum Tjänsteskrivelse 2015-11-02 Vår referens Susanne Abramsson Utvecklingssekreterare [email protected] Slutrapport Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö STK-2015-938 Sammanfattning Syftet med slutrapporteringen är att beskriva fem års arbete med Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö samt sprida lärdomar, erfarenheter och goda exempel från arbetet. Föreliggande rapport är med andra ord ingen utvärdering av satsningen. Arbetet har fokuserat på boendemiljön, lärande och arbete för boende i områdena. En av de viktigaste framgångsfaktorerna har bl a varit samarbeten kring den fysiska miljön som lett till utökade dialoger med medborgarna kring trygghetsskapande åtgärder i den byggda miljön och lokala arbetstillfällen i byggprocesser. En annan viktig framgångsfaktor är experimenterande förhållningssätt och innovativt arbetssätt som gett många nya lösningar på utmaningar i områdena. Områdesprogrammet för ett socialt hållbart Malmö avslutas i samband med spridningskonferensen den 10 december 2015. Förslag till beslut Beredningen för kultur, fritid och folkhälsa föreslår kommunstyrelsen besluta att föreslå kommunfullmäktige besluta att med godkännande lägga rapporten till handlingarna. Beslutsunderlag G- Tjänsteskrivelse Slutrapport Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö Slutrapport Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö Beslutsplanering Beredningen för kultur, fritid och folkhälsa 2015-11-12 KS Arbetsutskott 2015-11-16 Kommunstyrelsen 2015-11-18 Kommunfullmäktige 2015-12-10 Ärendet SIGNERAD 2015-11-02 Bakgrund Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö är en femårig investering (2010-2015) för att förbättra levnadsvillkoren, öka tryggheten och skapa fler jobb i de områden i Malmö där välfärden är som lägst. Genom att påverka utvecklingen i fem områden verkar Områdesprogrammet för att stärka 2 (9) den sociala hållbarheten i hela Malmö. De fem prioriterade områdena är Herrgården, Holma/Kroksbäck, Södra Sofielund/Seved, Lindängen och Segevång. Samma år som kommunstyrelsen fattade beslut om Områdesprogrammet togs även två andra viktiga politiska beslut inom social hållbarhet i Malmö stad, att införa en folkhälsopolicy och att tillsätta en kommission för ett socialt hållbart Malmö, Malmökommissionen. Malmökommissionens uppdrag var att genomföra en analys över orsaker till ökade skillnader i hälsa och föreslå vetenskapligt underbyggda rekommendationer. Områdesprogrammet däremot har haft mer fokus på praktiska insatser. Under 2011 togs en gemensam målbild för Områdesprogramet fram. Med utgångspunkt i erfarenheter av tidigare satsningars målformuleringar (framför allt Välfärd för allas kvantitativa mål) beslutades att målen skulle vara av kvalitativ karaktär och omfatta både sociala och fysiska dimensioner. Alla mål i Områdesprogrammet knöts till kommunens budgetmål: arbete och tillväxt, trygghet delaktighet och demokrati, barn och ungas livsvillkor, integration och minskade klyftor samt kultur och fritid. Följande långsiktiga mål för HolmaKroksbäck/Herrgården/Lindängen/Seved/Segevång (Områdesprogrammet) formulerades: Områdena ska vara attraktiva och trygga där människor med olika bakgrund och förutsättningar väljer att bosätta sig och vistas och där olika typer av fastighetsägare väljer att investera. Den fysiska utvecklingen ska vara en bärande kraft som leder den sociala utvecklingen framåt i den grad att det blir en förebild för arbetet med sociala förändringar. Skolorna ska utveckla en verksamhet som gör att elever från hela Malmö och Skåne söker sig till dessa skolor. Näringslivs- och innovationsklimatet ska vara så stimulerande att många företag och entreprenörer väljer att etablera sig där. Innehållet i kultur- och fritidsaktiviteter ska hålla en sådan nivå att människor från hela Malmö och Skåne väljer att ta del av dem. De övergripande målen är framför allt av visionär karaktär och har inte redovisats separat i deloch helårsrapporter till kommunstyrelsen. Inom respektive område har målområdena däremot brutits ner till lokala mål som följts upp i olika omfattning. Tre gemensamma spår; boende, lärande och jobb, har genomsyrat det gemensamma arbetet i Områdesprogrammet i form av bland annat gemensam målbild, i uppföljningarna till kommunstyrelsen och i lokala arbetsgrupper. De tre spåren kompletterar varandra. För en hållbar stadsutveckling krävs investeringar både i den fysiska miljön och dess infrastruktur samt investeringar i människors kunskap och kapacitet, eller som det formulerats i Områdesprogrammet ”det fysiska skelettet kompletteras med sociala muskler”. Dialog och involvering är centrala begrepp i programmet med betoning på att göra saker med invånare och olika aktörer, snarare än åt och för. Fokus i arbetet har varit att göra många saker på samma plats. Utgångspunkten har varit konkreta utmaningar och möjligheter i respektive område, att involvera många olika aktörer för att både formulera problem och tänkbara lösningar samt tillämpa ett prövande och experimenterande arbetssätt där lösningar som fungerar gradvis skalas upp. 3 (9) Styrning och organisering Stadsområdesfullmäktige är ytterst ansvarig för Områdesprogrammet i respektive stadsområde och kommunstyrelsen ansvarar för programmet som helhet. I Områdesprogrammets styr- och ledningsgrupp ingår stadsdirektören, stadskontorets välfärdsdirektör, sociala resursförvaltningens direktör, stadsområdesdirektörerna, kulturdirektören, miljödirektören och arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsdirektören. Stadsområdenas områdesutvecklingschefer och enhetschefen för FoU och socialt hållbar utveckling på stadskontorets välfärdsavdelning har regelbundna möten. Inom respektive Områdesprogram finns en områdeskoordinator anställd. De ansvarar för lokal samordning av arbetet och att utifrån Områdesprogrammet initiera och driva för att stimulera olika aktörer att var för sig och tillsammans, bidra till områdenas utveckling. Stadskontorets kontaktperson för Områdesprogrammet har haft regelbundna möten med områdeskoordinatorerna i samband med sammanställningen av slutrapporten. Kommunikationscheferna har tillsammans med kommunikationsansvariga från stadskontoret återkommande möten för att diskutera kommunikationsfrågor rörande satsningen. Stadskontoret ansvarar för samordningen av de övergripande kommunikationsinsatserna. Stadskontoret ansvarar även för uppföljningen av Områdesprogrammet, vilket innebär att förse kommunstyrelsen med delårs- och helårsrapporter. I stadskontorets ansvar ingår därmed även slutrapportering till kommunstyrelsen som kan bidra till att sprida goda exempel från arbetet. För att uppfylla detta ansvar har stadskontoret tagit fram en tjänsteskrivelse och en rapport till kommunstyrelsen och en slutrapport i populärversion. Rapporterna och goda exempel från arbetet med Områdesprogrammet kommer även att spridas genom en konferens i samband med programtidens slut. Slutrapporterna ska kunna användas som inspiration efter programtidens slut i kommande välfärdssatsningar och i det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö. Rapporten utgör en beskrivning av valda delar av arbetet med Områdesprogrammet för ett socialt hållbart Malmö. Det är med andra ord ingen utvärdering. Ekonomi Anslaget till Områdesprogrammet uppgår till drygt 20 Mkr per år. Finansieringen av Områdesprogrammets genomförande ingår framför allt inom ramen för förvaltningarnas resursfördelade budget, vilket har krävt tydliga prioriteringar och att insatserna i programmet arbetats in i befintliga verksamhetsplaner och budgetar. Vissa kostnader, bland annat lönekostnader för de fem områdeskoordinatorerna, har dock finansierats av extra tilldelade medel. De kommunala medlen till Områdesprogrammet har framför allt använts till att utveckla nya samarbeten och lösningar snarare än till ordinarie verksamhet. I budgeten för 2014 förändrades de ekonomiska förutsättningarna för Områdesprogrammet genom beslutet att 2 Mkr per Områdesprogram skulle avsättas för en långsiktig utveckling av lokala mötesplatser för unga. Flera förvaltningar har inom ramen för befintlig budget avsatt medel för insatser och personella resurser i Områdesprogrammet. Områdesprogrammet avslutas i september 2015. Resultat Detta avsnitt utgör en kortfattad beskrivning av valda delar av arbetet med Områdesprogrammet för ett socialt hållbart Malmö. Herrgården 4 (9) Rosenkraft är ett partnerskap som syftar till att stimulera näringslivsetableringar och investeringar i Rosengård för att fler arbetstillfällen ska skapas. Partnerskapet verkar även för att utvidga och stärka samarbetet kring lokal utveckling. En viktig del är att arbeta med bilden av området för att visa på fördelarna för verksamheter att etablera sig i Herrgården. Amiralsstaden tar sin utgångspunkt i knutpunkten Amiralsgatan/Kontinentalbanan och den planerade Rosengård station. Syftet är att genom stadsutveckling stärka kopplingarna till och bryta barriärer till angränsande områden. Amiralsstaden är ett av två föreslagna stadsutvecklingsprojekt som förespråkas i Malmökommission. Målen är att skapa fler bostäder och arbetstillfällen genom en förtätning och utveckling av det befintliga stadsrummet. Kraftsamling Herrgården är en kunskapsallians med aktörer från idéburen, offentlig och privat sektor samt Malmöbor. Syftet är att utifrån en gemensam målbild definiera gemensamma behov av samverkan och insatser samt identifiera tillgångar och möjligheter, hinder och problem för att nå en gemensam målbild. Hittills har ca 50 aktörer medverkat i Kraftsamling Herrgården. Processen samordnas för närvarande av Rädda Barnen, Individuell Människohjälp och stadsområdesförvaltning Öster och Malmö stad. Lindängen Allaktivitetshuset på Lindängen har öppet sju dagar i veckan och erbjuder gratis aktiviteter till Lindängens alla barn och vuxna. I följeforskningen är det inte aktiviteterna på Allaktivitetshuset som i första hand framhålls som framgångsfaktorn utan istället de värden som skapats på mötesplatsen i form av tillit och att vara eller ha en lokal förebild. Forskningen visar även att mobbing, knarkförsäljning och klotter minskat samt att skolbetygen på Lindängeskolan ökat mest i hela Malmö. 60 procent av besökarna på Allaktivitetshuset är flickor och kvinnor vilket är unikt i motsvarande områden. Processen kring Lindängen centrum är ett exempel på en samverkan mellan det fysiska skelettet och de sociala musklerna dvs investeringar i den fysiska omgivningen som skapar sociala effekter i form av trygghet, kunskap och nya arbetstillfällen. Behovet av förnyelse av Lindängen centrum är uttryckt i dialoger med boende i området. I planen finns ett öppet torg, ökade handelsytor, ett nytt bibliotek, mer service och nya bostäder runt torget. Ett avtal med en investering på ca 300 Mkr i totalt 140 nya lägenheter på Lindängen har tecknats. Nya arbetstillfällen har möjliggjorts genom sociala klausuler mellan fastighetsägaren och Malmö stad. Framtidens hus har ett särskilt fokus på ökad sysselsättning och minskat försörjningsstöd. Offentliga (SoF Söder, individ- och familjeomsorgen, Arbetsförmedlingen Bryggan, Jobb Malmö, Öppenvårdshuset Gustav) och idéburna aktörer (Röda Korset och Rädda Barnen) finns i lokalt på Lindängen vilket ger aktörerna förutsättningar att arbeta gemensamt utifrån en helhetsbild av brukarens behov och förutsättningar. Framtidens hus lyfts i Malmö stads budgettext från 2016 som en framgångsrik metod för att på sikt kunna bryta trenden av ökade kostnaderna för försörjningsstöd. Holma/Kroksbäck El Sistema syftar till att stärka skolresultaten genom att utveckla barns språk via musik och sång. Verksamheten riktar sig till flickor och pojkar 4-9 år. Föräldrarna bjuds till skolan varje vecka för att lyssna på när barnen spelar och sjunger vilket resulterat i att skolan nu får kontakt med föräldrarna som tidigare varit svåra att nå. Verksamheten är ett exempel på hur en förvaltning, i detta fall kulturförvaltningen, tar hjälp av andra förvaltningar och aktörer för att stärka skolresul- 5 (9) taten. Samarbetet skapar även förutsättningar för Kulturskolan att nå ut till flickor och pojkar i socioekonomiskt svaga områden. Kulturbro är en satsning på upplevelsebaserat lärande som går ut på att hjälpa barn med den språkliga utvecklingen genom att organisera utflykter. Inför utflykterna går pedagogerna igenom de ord och begrepp som barnen kommer att möta vid utflykten. Det underlättar upplevelsen och används sedan i undervisningen med syfte att öka barnens ordförråd och därmed även måluppfyllelse. Genom utflykterna får barnen bilder att koppla de nya orden till och får ta del av samhället utanför det egna boendeområdet. Kulturbro sker i samvekan mellan Holmaskolan, kulturförvaltningen och SoF Väster. Forskningscirklar har använts som metod i syfte att finna former för samverkan och få en fördjupad förståelse för komplexa frågor såsom svårhanterliga sociala processer som utvecklas i olika bostadsområden. I forskningscirkeln har förutom forskarna bl a representanter från polis, räddningstjänst, skola, individ- och familjeomsorg, områdesutveckling, gatukontoret, bussbolag, fastighetsföretag och Rädda Barnen deltagit. En viktig slutsats var att det krävs samordnade fysiska och sociala åtgärder för att förändra en plats egenskaper och utsatthet. Arbetet har resulterat i bättre samverkan mellan lokala aktörer och i vissa fall rapporter och åtgärdskataloger. Segevång Familjer på Segevång är en satsning med målet att fler föräldrar i barnfamiljer ska bli självförsörjande samt att minska kostnaderna för försörjningsstödet. Klienterna ska närma sig arbetsmarknaden genom att stärka nätverksbyggandet och delaktigheten i samhällslivet samt öka kunskapen om svenska språket. Under projektet har 51 av 131 barnfamiljer blivit självförsörjande, vilket motsvara ca 40 procent. Framgångsfaktorer är bl a färre antal ärenden per ansvarig socialsekreterare, möjligheten att kunnat testa nya metoder för att utreda bakomliggande faktorer till arbetslöshet samt nya förhållningssätt. Sege Park ska omvandlas till en stadsbebyggelse med bostäder, verksamheter, offentlig service och parker. Områdesprogrammet har varit representerat i den fysiska planeringen vilket har bidragit till en bättre koppling mellan de sociala och fysiska förvaltningarnas kompetenser och en omfattande dialog med medborgarna. Dialogerna har syftat till att ta tillvara på tankar och idéer om området idag och förväntningar på området i framtiden. Arbetet har lett fram till ett planprogram och en hållbarhetsstrategi. Fritids- och kulturhuset ska efter beslut av stadsområdesnämnden få utökad aktivitet. I huset ryms idag områdesbibliotek, medborgarkontor, fritidsgård och fritidsklubb för mellanstadiebarn samt lokaler som hyrs ut till fest, teater, möten och idrott. Ambitionen är att göra huset till ett levande kulturhus. Södra Sofielund/Seved Unga möts i Sofielund (UMIS) skapades för att ge en meningsfull fritid till barn och unga i området. Att Malmö stad och civilsamhället (ungdomsorganisationen Hela Malmö) äger frågan tillsammans ses som en nyckel till ett långsiktigt engagemang och är en del av framgången. Aktiviteterna är gratis och hålls på Sofielundskolan direkt efter skoltid, vilket bidrar till att barnen får delta i aktiviteterna. Ett aktivt jämställdhetsperspektiv har resulterat i att lika många flickor som pojkar deltar i aktiviteterna. På UMIS skapas även arbetstillfällen genom att ett 30-tal aktivitetsledare från aktuella föreningar och verksamheter arvoderas. 6 (9) BID (Business Improvement District) i Sofielund, är en ideell förening med kommersiella fastighetsägare som vill rusta upp och utveckla Sofielund till en attraktiv del av Malmö. Det ska göras genom seriös fastighetsförvaltning och ökad trygghet, stolthet och sammanhållning i området. Ett av målen för föreningen är att få fler boende att vilja stanna kvar på området. Fastighetsägarna tjänar på att trivseln i området ökar genom att det lockar till sig fler som vill investera, bygga och starta företag. Det bidrar även till att Malmö stads kostnader för bl a skadegörelseminskar. BID Sofielund har drygt 25 medlemmar. Mötesplatsen på Seveds syftar till att öka tilliten och främja den sociala sammanhållningen mellan olika grupper i området. På mötesplatsen kan man umgås med vänner eller komma i kontakt med olika myndigheter och organisationer. Mötesplatsen samarbetar med bl a Arbetsförmedlingen Bryggan, Förebyggarsektionen, Hela Familjen och Jobb Malmö för att skapa arbetstillfällen. Seveds Mötesplats driver även projektet Mötesplats: Naturen med syfte att stärka undervisningen i förskolan och skolan. Det görs genom utomhuspedagogik med fokus på kretslopp, odlingsaktiviteter, naturfrågor och kunskap kring hållbar utveckling. I Seved har Mötesplats: Naturen bidragit till att ett ökat antal föräldrar söker sig till skolan, inte bara familjer bosatta i Seved, utan även familjer från övriga Malmö. Slutord Utvecklingen i de geografiska områdena som Områdesprogrammet verkat i har följts upp och utvärderats genom bl a forskning, i del- och helårsrapporter till kommunstyrelsen och i statistiska underlag under programtidens fem år. Bland annat genomfördes en tvåårsavstämning av Demokratikonsult1 och KTH i enlighet med kommunstyrelsens beslut den 8 september 20102. Tvåårsavstämning Utvärderarna konstaterade att det efter två års verksamhet var för tidigt att mäta effekter som visar på förbättrad social hållbarhet utifrån genomförda åtgärder. Det var också svårt att avgöra vilka effekter som uppstått som en följd av insatserna inom ramen för Områdesprogrammet och vad som berodde på utomstående insatser och från ordinarie kommunal verksamhet. Det som kunde påvisas var främst fysiska förbättringar i form av bättre boende- och områdesmiljö samt överlag förbättrad upplevd trygghet i områdena. En erfarenhet i områdesprogramsarbetet har varit att förtroende från medborgarna vunnits genom ett konsekvent arbete med utvecklingen i området, vilket delvis exemplifieras av upprustningen av fastigheter, lägenheter och innergårdar. Det är snabba insatser som syns och är påfallande effektiva eftersom boende trivs bättre och känner sig tryggare. Av rapporterna framgår att förutsättningarna för att skapa social hållbarhet har förbättrats. Nya nätverk, mötesplatser och kontaktytor till medborgarna har etablerats. En arbetsprocess som har utvecklats i Områdesprogrammet är det tvärsektoriella arbetet med nära involvering av fackförvaltningar, fastighetsägare, myndigheter, föreningar och enskilda medborgare. Både Demokratikonsult och KTH beskriver att arbetet i Områdesprogrammet har lyckats med just detta: ”Områdesprogrammen har inneburit en positiv förändring avseende uppbyggnaden av en mottagande organisation som utgår från de boendes behov” och som istället för att arbeta för invånarna arbetar tillsammans med invånarna. Rapporterna visar att det finns förbättringsområden avseende Områdesprogrammens målformulering och begreppsdefinitioner. Utvärderingsrapport för åren 2010-2012, Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö, Demokratikonsult & samarbetspartner 1 2 KS-KOM-2010-00176 7 (9) När Områdesprogrammet skulle starta formulerades behovet av följeforskning som löper under projektets gång, från start till slut, med målsättningen att genom kontinuerlig dialog och återkoppling av relevanta observationer hjälpa projektet att uppfylla sina målsättningar. Diskussioner kring förslag på följeforskning och kostnader har genomförts. Det har inte avsatts medel för en gemensam följeforskning. Istället inleddes en rad andra samarbeten mellan stadsdelarna, stadskontoret och universitet och högskolor. Följande lärdomar och erfarenheter har dragits efter fem års arbete. Samverkan och dialog Framgångarna med samverkan och dialog som KTH och Demokratikonsult beskriver i tvåårsavstämningen har fortsatt vara en framgångsfaktor i Områdesprogrammet. Utifrån samlad erfarenhet och forskning framkommer att det behövs många olika insatser på flera olika områden tillsammans med flera aktörer för att uppnå en helhet som sammantaget gör skillnad på befolkningsnivå. I Kommunstyrelsens beslut om Områdesprogrammet från 2010 uppmanas alla kommunala förvaltningar att avsätta tid och resurser i satsningen. I ärendet står det även att kunskapsallianser med många olika aktörer ska skapas. Områdesprogrammet är med och påverkar utvecklingen av nya metoder och arbetssätt där samverkan mellan olika aktörer är en av de mest framgångsrika. Grundläggande i arbetet har varit att fånga upp medborgarnas, föreningarnas och andra aktörers engagemang och intresse för sitt område och ta reda på vilka frågor som de bedömer som mest angelägna att arbeta vidare med. Lokala aktörer och boende i områdena har varit med och bidragit till att skapa relevanta aktiviteter och de kommunala verksamheterna har på flera olika sätt anpassat organisationen för att på bästa sätt möta deras behov och önskemål. Samarbetet med de tekniska förvaltningarna är ett exempel på detta. De fysiska åtgärder som har genomförts och genomförs i Områdesprogrammet är väl förankrade i de sociala aspekterna till följd av samarbeten mellan olika aktörer. Det har bland annat lett till utökade dialoger med medborgarna kring trygghetsskapande åtgärder i den byggda miljön och lokala arbetstillfällen i byggprocesser. Ett innovativt arbetssätt Inom Områdesprogrammet har begreppet innovation varit välanvänt. I nationalencyklopedin (ne.se) definieras innovation som ”förnya”, ”åstadkomma något nytt” och beskrivs som ”förlopp genom vilket nya idéer, beteenden och tillvägagångssätt vinner insteg i ett samhälle och sedan sprids där”. I Områdesprogrammets allra första tjänsteskrivelse från 2010 är detta tankesätt tydligt formulerat: Fokus ligger på ett prövande och experimenterande arbetssätt, där olika modeller testas och de som fungerar gradvis skalas upp. På så sätt förflyttas de fyra områdena från ”problemområden” till ”innovationsområden”. Ambitionen är att göra innovationsarbetet i dessa områden så intressant att en lång rad parter i samhället med kompetens och resurser vill ansluta sig till förändringsprocessen. Ett innovativt arbetssätt har inom Områdesprogrammet inneburit dels att ha ett experimenterande förhållningssätt, dels att kombinera befintliga lösningar på nya sätt. En innovation kan jämföras med en resväska med hjul, där befintlig kunskap eller två existerande uppfinningar, i detta fall hjulet och väskan, sätts samman och blir en ny lösning. Ett exempel från Områdesporgrammet är aktiviteter i skolans lokaler efter skoltid. Skolans lokaler står tomma efter skoltid och kunskapen om vikten av lokala mötesplatser för att skapa tillit och trygghet i området har resulterat i att skolans lokaler används till aktiviteter för boende i området. Denna innovativa lösning är resurseffektiv, kostnadseffektiv, socialt hållbar och är en av de viktigaste i Områdesprogrammet. 8 (9) Lärande När till exempel föräldrarnas stöd och initiativ inte räcker till måste kompensatoriska krafter stödja flickors och pojkars möjlighet att utvecklas och uppnå en av de viktigaste skyddsfaktorerna, godkända betyg i åk 9. I Områdesprogrammet har det bl a inneburit samarbeten mellan skolan och andra aktörer. Mot bakgrund av omorganisationen inom skolförvaltningarna bestämdes tidigt att inga stora insatser skulle genomföras i undervisningen i Områdesprogrammet. De flesta insatser som rör lärande har istället haft ett fokus på att komplettera skoldagen, ofta i samarbete med civilsamhället, genom att skapa en meningsfull fritid, servera frukost innan skoldagens början, hjälpa till med läxläsning, språkstöd i form av bl a musik och utflykter och mycket annat som syftar till att förbättra skolresultaten. Fokus har även legat på att göra skolan till en del av det lokala samhället och inte bara en plats där barnen vistas dagtid. Skolan ska vara ett kunskapscentrum som är integrerad på alla plan i det lokala samhället. Detta tankesätt har implementerats på flera platser i Områdesprogrammet och omfattar lärande medborgare till medborgare som har skapat sysselsättning, tillit och gemenskap för boende. För att få stöd till fortsatta satsningar som syftar till att komplettera skoldagen för ökad måluppfyllelse i skolan har Allaktivitetshuset utvärderats kvalitativt och kompletterats med betygsstatistik och både UMIS och El Sistema håller på att utvärderas. Sociala investeringar I en artikel på Malmö stads intranät i april 2015 intervjuas ekonomidirektören, en ekonom och en kvalitetscontroller på stadskontoret för att beskriva Malmö stads syn på sociala investeringar. Kommuner har ettåriga budgetar och måste hitta lösningar inom det. De intervjuade menar dock att sociala investeringar innebär ett nytt sätt att göra prioriteringar av insatser i det förebyggande arbetet för att minska framtida kostnader. Det handlar om att sätta in resurser tidigt utifrån två aspekter: tidigt i livet och tidigt när ett problem uppstår. Det är viktigt eftersom socialt utanförskap medför inte bara mänskligt lidande, utan även enorma kostnader. Nationalekonomerna Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog har utvecklat beräkningar som visar vad utanförskap kostar för enskilda kommuner, myndigheter och samhället i stort. Varje person som fastnar i livslångt utanförskap kostar samhället 10–15 miljoner kronor per år. Det är summan av välfärdskostnader såsom sjukvård, rehabilitering och insatser från rättsväsendet plus produktionsförluster under personernas vuxna liv. Med hjälp av detta beräkningsverktyg är det möjligt att räkna ut samhällsvinsten för enskilda förebyggande projekt. I Områdesprogrammet har forskning med stöd av universitet och högskolor genomförts men det saknas ofta ett socialt investeringsperspektiv och en kostnadsberäkning som kan visa på förväntad nytta och konsekvenser av utebliven insats. Den kvalitativa bedömningen som ofta görs kan tillsammans med kostnadsberäkningar ligga till grund för prioriteringar av insatser där olika alternativa lösningar ställs mot varandra. Den typen av underlag hade sannolikt varit användbara i diskussionerna kring besparingar och hot om nedläggning av förebyggande insatser inom Områdesprogrammet. En lärande organisation Malmö stad har sedan mitten av 1990-talet varit föremål för en rad olika nationella och/eller lokala välfärdssatsningar. När de sammanställs efter varandra är likheten mellan formuleringarna av Områdesprogrammets uppdrag och tidigare satsningar slående. Det tyder på att arbetet med ojämlikhet i hälsa och frågor som boende, lärande och jobb kräver långsiktighet och är ständigt aktuella. Däremot finns ett behov av att på ett bättre sätt dra lärdom av tidigare satsningar. Redan år 2011 tog stadskontoret ett initiativ till att undersöka förutsättningarna för att upprätta en 9 (9) erfarenhetsbank med lärdomar från kommunens tidigare välfärdssatsningar. Någon erfarenhetsbank har dock aldrig upprättats. Det finns ett behov av att åter lyfta frågan om en stadsövergripande erfarenhetsbank med syfte att verka för lärande och utveckling genom spridning av kunskap och erfarenheter. Inför att nya välfärdssatsningar sätts igång behöver även tid avsättas för att kunna göra medvetna prioriteringar av resurser. I en lärande organisation behöver även lyckade satsningar implementeras i ordinarie verksamhet/kärnverksamheten. Nästa steg Malmö stad har under många år arbetat med att breda utvecklingsinsatser för hela staden men också riktat mot områden där behoven har varit mer uttalade. För att fortsätta främja utvecklingen och stärka framdriften i hållbarhetsfrågorna planeras en förvaltningsövergripande ansökan inom ERUF ”hållbar stads- och samhällsutveckling”. Ansökan ska ta sin utgångspunkt i Malmökommissionen och Malmömodellen och även beakta lärdomar från Områdesprogrammet. Den gemensamt upparbetade kunskapen i tidigare initiativ är den bärande delen i arbetet för ett långsiktigt hållbarhetsarbete i Malmö stad. Ansvariga Birgitta Vilén-Johansso Avdelningschef Jan-Inge Ahlfridh Stadsdirektör Slutrapport Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö Stadskontoret, Välfärdsavdelningen Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2015-09-16 1.0 Lisa Gunnefur Stadskontoret Välfärdsavdelningen,FoUochsocialt hållbar utveckling Innehållsförteckning Slutrapport Områdesprogram ........................................................ 1 för ett socialt hållbart Malmö .......................................................... 1 Innehållsförteckning........................................................................ 2 Sammanfattning .............................................................................. 6 Inledning........................................................................................... 7 Bakgrund .......................................................................................... 8 Syfte ............................................................................................... 8 Tillvägagångssätt ........................................................................... 8 Tidigare välfärdssatsningar (1995-2015)........................................ 9 Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö ........................... 11 Målen för Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö ........ 12 Styrning och organisering ......................................................... 13 Styrning och organisering av Områdesprogrammet har vid ett flertal tillfällen förändrats under programtiden. ......................... 13 Politik ........................................................................................ 14 Ekonomi ................................................................................... 15 Följeforskning – en del av uppföljning och utvärdering ............. 17 Boende, lärande, jobb ur ett Malmöperspektiv ........................... 18 Fysisk planering, boende, trygghet och tillit ................................. 18 Jobb ............................................................................................. 22 Lärande ........................................................................................ 26 Aktiviteter i respektive Områdesprogram ................................... 30 .................... 30 Områdesprogram Herrgården ...................................................... 30 Förhållningssätt och arbetssätt ................................................. 30 Kraftsamling Herrgården .......................................................... 31 Rosenkraft ................................................................................ 32 Amiralsstaden ........................................................................... 32 Dialog med Malmöbor .............................................................. 32 Mervärden med samverkansprocesser .................................... 33 2 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö Lindängen .................................................................................... 34 Allaktivitetshuset på Lindängeskolan ........................................ 34 Centrumprocessen Lindängen ................................................. 35 Framtidens hus ......................................................................... 36 Holma/Kroksbäck ......................................................................... 38 El Sistema ................................................................................ 38 Kulturbro för socialt hållbar stadsutveckling ............................. 39 Holma Infocenter ...................................................................... 39 Forskningscirklar och trygghetsprogram................................... 39 Segevång ..................................................................................... 42 Familjer på Segevång............................................................... 42 Medborgardialog i Sege Park ................................................... 43 Utvecklingsområde Fritids- och Kulturhus på Kirseberg ........... 44 Södra Sofielund och Seved .......................................................... 46 Unga möts i Sofielund (UMIS) .................................................. 46 Fastighetssamverkan (BID) ...................................................... 46 Mötesplats Seved ..................................................................... 48 Mötesplats: Naturen ................................................................. 48 Övriga förvaltningars engagemang i Områdesprogrammet ...... 50 Fastighetskontoret ....................................................................... 50 Fritidsförvaltningen ....................................................................... 50 Gatukontoret ................................................................................ 50 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens förvaltning - stadskontoret har haft samordningsansvar för Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö. Ansvaret har inneburit, förutom att vara sammankallande för gemensamma mötesorgan, en kontinuerlig kontakt och stöd till respektive områdesprogram. Mötesorganen under åren 2010-2014 har varit samordningsgruppen, i vilken stadsdirektören, stadsområdesdirektörerna och kulturdirektören ingått, beredningsorganet, i vilket områdeskoordinatorerna och stadsområdenas kommunikationschefer ingått, samt koordinatorsgruppen i vilken samtliga områdeskoordinatorer och stadskontorets team ingått. Under 2014 kompletterades samordningsgruppen med ytterligare kompetens och bytte namn till ledningsgrupp för Områdesprogram. Sammansättningen breddades till att omfatta även förvaltningsdirektörer med ansvar för de tre definierade spåren; framtidens lärande, boende och jobb. Ansvaret från stadskontoret var fortsatt att koordinera Områdesprogrammen, men den sammankallande rollen förändrades under året för att ge ett optimalt strategiskt stöd och processledning. Stadskontoret ansvarade fortsatt för att samordna kommunikationsinsatser. Vid styr- och ledningsgruppen för social hållbarhets möte i januari 2015 beslutades att samordningsgruppen skulle upplösas och att dess uppdrag framöver skulle ingå som en del av styr- och ledningsgruppen Social hållbarhets uppdrag. I denna styrgrupp ingår stadsdirektören, stadskontorets välfärdsdirektör, sociala resursförvaltningens direktör, stadsområdesdirektörerna, kulturdirektören, miljödirektören och arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsdirektören. ................. 50 Därutöver har stadskontoret medverkat i planering, utveckling och genomförande av för områdesprogrammen gemensamma aktiviteter, såsom strategidagar, studiebesök, möten och dialog med övriga förvaltningar och ledningsgrupper, samverkan med Malmö högskola mm. ........................ 51 Stadskontoret har dessutom utvecklat infrastrukturen för social hållarhet och social innovation i Malmö stad och arbetat för att knyta samman 3 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö Områdesprogrammen med åtaganden från ärendet med Malmökommissionen. Vidare svarar stadskontoret för bevakning av och stöd för att söka medel inför EU:s kommande strukturfondperiod. Det handlar bland annat om att identifiera aktiviteter som prövats, utvärderats i Områdesprogrammen och som kan skalas upp med stöd av EU-finansiering. ..................................................................................................... 51 Stadskontoret har vidare koordinerat uppföljningsinsatser av Områdesprogrammen och försett kommunstyrelsen med underlag till DR 1, DR2 och en årlig lägesrapport. I stadskontorets ansvar ingår därmed även att skriva föreliggande slutrapport till kommunstyrelsen och bidra till att sprida goda exempel från arbetet. Även de centrala kommunikationsinsatserna har samordnats på stadskontoret. I det arbetet har bland annat en gemensam övergripande kommunikationsstrategi tagits fram. Strategin utgick ifrån Malmö stads kommunikationspolicy och i den angavs bl a interna och externa målgrupper, kommunikationsmål, budskap och aktiviteter, men också grafisk profil och principer för kommunikationsarbetet. Kommunikationsvägarna har varit både traditionella kanaler, som webb, film, trycksaker och nyhetsbrev, och nya som facebook, väggtidning och elektronisk infobox, användes. Media har kunnat följa Områdesprogrammet både via de kommunikationskanaler som användes för att nå medborgarna och via pressmeddelanden. Som en del av den interna kommunikationen till medarbetare i Malmö stad framställdes ett chefspaket vars syfte var att öka chefernas reflektion på hur de skulle kunna bidra i Områdesprogrammet. Kommunstyrelsens ledamöter har genom nyhetsbrev fått regelbunden uppdatering av arbetet i Områdesprogrammet. Som ett sätt att tillfälligt öka kommunikationsresurserna för ett Områdesprogram i taget startades 2011 arbetssättet kommunikationsfokusering. Under en vecka samlades ett stort antal kommunikatörer i ett av Områdesprogrammen. Det exemplifierade nya sätt att samarbeta över förvaltningsgränserna och att hitta innovativa lösningar. ..................................................................................................... 51 För den kontinuerliga samordningen av arbetet med områdesprogrammen har stadskontoret avsatt sammanlagt cirka två heltidstjänster, uppdelade på olika funktioner. Därutöver har tillkommit den arbetstid som olika tjänstemän på stadskontoret har avsatt för medverkan i arbetsgrupper, utförande av uppdrag med mera......................................................... 52 Kulturförvaltningen ....................................................................... 52 Miljöförvaltningen ......................................................................... 52 Serviceförvaltningen..................................................................... 52 Skolförvaltningarna ...................................................................... 53 Sociala resursförvaltningen .......................................................... 53 Stadsbyggnadskontoret ............................................................... 54 Resultat av arbetet med Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö ............................................................................................. 55 Sammanfattning av Demokratikonsult och KTHs forskning inför tvåårsavstämningen ..................................................................... 55 Uppföljningar och forskning.......................................................... 56 Holma Kroksbäck ..................................................................... 56 Lindängen................................................................................. 57 Herrgården ............................................................................... 59 Södra Sofielund/Seved ............................................................. 61 4 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö Segevång ................................................................................. 62 Koordinatorernas sammanfattande punktlista ........................... 64 Slutord ............................................................................................ 66 Samverkan och dialog.................................................................. 66 Ett innovativt arbetssätt ................................................................ 66 Lärande ........................................................................................ 67 Sociala investeringar .................................................................... 67 En lärande organisation ............................................................... 68 Nästa steg .................................................................................... 68 5 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö Sammanfattning Syftet med denna rapport är att beskriva fem års arbete med Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö samt sprida lärdomar, erfarenheter och goda exempel från arbetet. Föreliggande rapport är med andra ord ingen utvärdering av satsningen. Texterna är framtagna i nära samarbete med stadsområdenas områdeskoordinatorer, med stöd från representanter/sakkunniga från stadsområdena och stadskontoret. Rapporten är framtagen under våren 2015. Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö är en i raden av flera välfärdssatsningar i Malmö. För att sätta arbetet med Områdesprogrammet i en historisk kontext ges inledningsvis en kort tillbakablick på välfärdsarbetet i Malmö stad avseende bland annat tidigare välfärdssatsningar. I bakgrundskapitel beskrivs även Områdesprogrammets syfte, mål, ekonomi, styrning mm. Tre gemensamma spår, boende, lärande och jobb, har genomsyrat arbetet i Områdesprogrammet i form av en gemensam målbild, i lokala arbetsgrupper och i del- och helårsrapporter till kommunstyrelsen. De tre spåren kompletterar varandra. För en hållbar stadsutveckling krävs investeringar både i den fysiska miljön och dess infrastruktur samt investeringar i människors kunskap och kapacitet, eller som det formulerats i Områdesprogrammet ”det fysiska skelettet kompletteras med sociala muskler”. Under det andra kapitlet presenteras ett urval av beslut, omorganisationer, samarbeten, insatser och andra omständigheter som påverkat arbetet med ett socialt hållbart Malmö och därmed även Områdesprogrammets genomförande och utfall. I kapitlet Aktiviteter i respektive Områdesprogram lyfts ett urval av alla de aktiviteter, insatser och arbetssätt som genomförts inom ramen för Områdesprogrammet, inom respektive delområde. Bland annat beskrivs hur arbetet med Malmöbors medverkan, strategisk fysisk planering, nya förhållningssätt, samverkan och medskapande samt sociala innovationer och uppskalning genomförts. För att samla in material har områdeskoordinatorerna och representanter från de verksamheter som beskrivs i kapitlet intervjuats. Kommunstyrelsens beslut från 2010 om starten av programmet innebär ett åtagande, i tid och resurser, för alla Malmö stads förvaltningar. I kapitlet Övriga förvaltningars engagemang i Områdesprogrammet ges en kortfattad beskrivning av förvaltningarnas resurser och viktigaste insatser i programmet. Rapporten avslutas med en lista över hur arbetet följts upp och utvärderats, resultat av arbetet, punktlista samt slutord. Texten syftar till att komplettera de insatser som beskrivs under kapitelet Aktiviteter i respektive Områdesprogram. 6 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö Inledning Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö är en femårig investering (2010-2015) för att förbättra levnadsvillkoren, öka tryggheten och skapa fler jobb i de områden i Malmö där välfärden är som lägst. Genom att påverka utvecklingen i fem områden verkar Områdesprogrammet för att stärka den sociala hållbarheten i hela Malmö. De fem prioriterade områdena är Herrgården, Holma/Kroksbäck, Södra Sofielund/Seved, Lindängen och Segevång. Samma år som kommunstyrelsen fattade beslut om Områdesprogrammet togs även två andra viktiga politiska beslut som berör social hållbarhet i Malmö stad, att införa en folkhälsopolicy och att tillsätta en kommission för ett socialt hållbart Malmö. Malmökommissionens uppdrag var att genomföra en analys över orsaker till ökade skillnader i hälsa och föreslå vetenskapligt underbyggda rekommendationer. Områdesprogrammet däremot var av mer praktiskt karaktär. En central tanke i Områdesprogrammet är att arbetet ska byggas runt ”fysiska skelett” och ”sociala muskler”. Stora fysiska förändringar ligger i startgropen i alla områden. Tågstationer, nya byggnader, förtätning av bebyggelse, parker, stråk, trädgårdar osv kommer alla att bidra till att förbättra kommunikationen inom staden och tydliggöra den potential för utveckling som finns i områdena. Till detta fysiska skelett läggs också investeringar i sociala muskler; människors kapacitet och kunskap, genom bland annat insatser med syfte att förstärka möjligheten för människor att påverka sina liv, sina inkomstmöjligheter, sitt boende och sin utbildning. Dialog och involvering är centrala begrepp i programmet med betoning på att göra saker med invånare och olika aktörer, snarare än åt och för. Fokus i arbetet har varit att göra många saker på samma plats. Utgångspunkten har varit konkreta utmaningar och möjligheter i respektive område, att involvera många olika aktörer för att både formulera problem och tänkbara lösningar samt tillämpa ett prövande och experimenterande arbetssätt där lösningar som fungerar gradvis skalas upp. Stadskontoret ansvarar bland annat för uppföljningen av Områdesprogrammet, vilket bland annat omfattar att samordna de gemensamma kommunikationsinsatserna samt förse kommunstyrelsen med lägesrapporter. I stadskontorets ansvar ingår därmed även slutrapportering till kommunstyrelsen som kan bidra till att sprida goda exempel från arbetet. För att uppfylla detta ansvar har stadskontoret tagit fram en tjänsteskrivelse med föreliggande rapport till kommunstyrelsen och en slutrapport i populärversion. Rapporterna och goda exempel från arbetet med Områdesprogrammet kommer även att spridas genom en konferens i samband med programtidens slut. Slutrapporterna ska kunna användas som inspiration efter programtidens slut i kommande välfärdssatsningar och i det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö. Rapporten utgör en beskrivning av valda delar av arbetet med Områdesprogrammet för ett socialt hållbart Malmö. Detta är med andra ord ingen utvärdering. 7 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö Bakgrund I detta kapitel redogörs för hur rapporten tagits fram, tidigare välfärdssatsningar samt Områdesprogrammets syfte, mål, ekonomi, styrning mm. Områdesprogrammet består av fem områden. Syfte Syftet med denna rapport är att beskriva fem års arbete med Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö samt sprida lärdomar, erfarenheter och goda exempel från arbetet. Föreliggande rapport är med andra ord ingen utvärdering av satsningen. Tillvägagångssätt Under denna rubrik förklaras hur föreliggande rapport tillkommit. Stadskontorets kontaktperson för Områdesprogrammet har ansvarat för slutrapporteringens samtliga delar. Arbetet har skett i nära samarbete med stadsområdenas områdeskoordinatorer, med stöd från representanter/sakkunniga från stadsområdena och stadskontoret. Rapporten är framtagen under våren 2015. För att kunna samla in goda exempel från arbetet med Områdesprogrammet anordnades, under våren 2015, temamöten kring boende, lärande och jobb. Mötena syftade till att bidra med underlag till tjänsteskrivelsen, rapporten och slutrapporten i populärversion. Mötena processleddes av en konsult från företaget PlanB och planerades tillsammans med stadskontorets kontaktperson för Områdesprogrammet och områdeskoordinatorerna. Områdeskoordinatorerna bjöd in kvinnor och män till respektive möte som på olika sätt bidragit till arbetet i Områdesprogrammet. Syftet med mötena var att gemensamt diskutera lärdomar från Områdesprogrammet och öppna upp för en reflektion och utbyte av tankar och idéer kring mötets tema. Mötena hade förutom temat boende, lärande eller jobb även en övergripande fråga; Vilka lärdomar kan vi ta med oss från Områdesprogrammet för det fortsatta arbetet i Malmö?” Mötena syftade därmed även till att skapa förutsättningar för att lära av varandra och få till ett fortsatt samarbete för att ta ett steg framåt i arbetet med social hållbarhet i Malmö. Metoden som användes vid mötena kallas ”Open Space” och är en mötesform där deltagarna ges möjlighet att själva formulera de frågor och idéer som de vill prata om med utgångspunkt i mötets tema. I slutet av respektive möte fick deltagarna markera vilken eller vilka frågor och lärdomar de tyckte var viktigast att ta med från Områdesprogrammet till det fortsatta arbetet med social hållbarhet i Malmö. Ett stort antal rapporter och politiska beslut ligger till grund för de två inledande kapitlen, ”Bakgrund” och ”Boende, lärande och jobb ur ett Malmöperspektiv”. För att prioritera vilka insatser och beslut som skulle nämnas under det sistnämnda kapitlet har en eller flera sakkunniga rådfrågats inför att texterna tagits fram och de har även fått komma med synpunkter på den färdiga texten. 8 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö Materialet från temamötena kompletterades med att stadsområdesdirektörer, stadsdirektören, områdesutvecklingscheferna, områdeskoordinatorerna samt välfärdsavdelningens chefer och kontaktperson har formulerat goda exempel på framgångsrikt arbete inom ramen för satsningen. De goda exemplen ligger till grund för texterna i kapitlet Aktiviteter i respektive Områdesprogram. Även ett stort antal representanter från de verksamheter som beskrivs i kapitlet har intervjuats. Populärversionen ska visa på goda exempel och lärdomar från Områdesprogrammet. En redaktör har anlitats för att genomföra arbetet med att ta fram en lättillgänglig rapport bestående av reportage, bilder och fakta från Områdesprogrammet. Under hösten år 2015 genomförs en spridningskonferens med syfte att kommunicera goda exempel och erfarenheter av fem års arbete med Områdesprogram samt att sprida rapporterna. Det kommer att erbjudas seminarier samt en utställning i stadshusets konferensavdelning. Den sistnämnda kommer att tas fram i samarbete med stadskontorets och stadsområdenas kommunikationsavdelningar. Områdesprogrammet avslutas officiellt vid slutkonferensen. Tidigare välfärdssatsningar (1995-2015) I mitten av 1990-talet startade den första av flera års välfärdssatsningar på hela eller utvalda geografiska områden i Malmö. Den första i raden var särskilda insatser i utsatta bostadsområden, den s.k. Blommansatsningen (1995-1999). Åtta kommuner fick i uppdrag av regeringen att utarbeta handlingsplaner för att motverka boendesegregationen i så kallade utsatta bostadsområden. Under samma tidsperiod startade URBAN (1996-1999) Malmö som var ett initiativ från EU med liknande syfte och målgrupp. Kommunstyrelsen i Malmö ansvarade för programmets genomförande som omfattade Södra Innerstaden och Fosie. Insatserna i både Urban- och Blommansatsningen skulle planeras efter invånarnas önskemål och behov. Samverkan beskrevs som central och insatserna skulle bygga på lokala initiativ och behov. Det fanns även ett tydligt fokus på träffpunkter och att stärka kompetensen hos medborgarna genom arbetsmarknadsinsatser. Sammanlagt fick Malmö stad ta del av 140 Mkr för att kunna genomföra båda satsningarna. Blommansatsningen fick hård kritik trots att det är svårt att avgöra vad som var resultatet av vilken satsning. Ingen av satsningarna hade ett uttalat barn- eller ungdomsfokus. Storstadssatsningen (1999-2003) utgick från regeringens proposition 1997/1998:165 Utveckling och rättvisa – en politik för storstaden på 2000-talet. Lokala utvecklingsavtal mellan stat och kommun tecknades. I Malmös avtal ges en dyster beskrivning av staden utifrån låg utbildningsnivå, den högsta arbetslösheten i landet och många unga som lämnar skolan utan fullständiga betyg. Satsningarna som gjordes skulle vara långsiktiga och förväntades fortsätta inom ordinarie budget vid satsningens slut. Även vid Storstadssatsningen var utgångspunkten de lokala förutsättningarna, enskilda aktörers och föreningars medverkan, samt att samverkan skulle användas som arbetsform. Arbetet skulle främst ske i de bostadsområden som bedömts varit de mest socioekonomiskt och etniskt segregerade. Storstadssatsningen hade till skillnad från tidigare satsningar, ett speciellt fokus på barn och unga. Satsningar på språkförskolorna är exempel på insatser som har varit en inspiration för fortsatta satsningar inom skolan. 9 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö År 2004 startade Malmö stad satsningen Välfärd för alla (2004-2008) för att hantera det så kallade ”dubbla åtagandet”. Det första åtagandet var att sörja för att alla Malmöbor har en välfärd som ger god levnadsstandard. Det andra åtagandet var att Malmö tillsammans med Lund skulle fungera som tillväxtmotor för Sydvästskåne, Skåne och Öresundsregionen. I Välfärd för alla beskrivs Malmö i mer positiva ordalag, med en positiv utveckling av nya företag, en högskola i expansion och en växande marknad i Öresundsregionen. En samordningsgrupp, bestående av kommunstyrelsen, tillsammans med representanter för övriga styrelser och nämnder samt representanter från föreningsliv, religiösa samfund, statliga myndigheter och fackföreningar ansvarade för arbetet. Välfärd för alla skulle i huvudsak finaniseras inom ordinarie budget, men 25 Mkr avsattes 2004 specifikt för satsningen. Förvaltningscheferna beskrivs som nyckelpersoner och skulle föreslå ”omprioriteringar av personella och ekonomiska resurser”. Arbetsgrupper inrättades under varje delområde; arbete, utbildning, boende, trygghet, medborgardialog/mötesplatser. Till skillnad från tidigare satsningar fokuserade inte Välfärd för alla på några specifika geografiska områden. Utmaningarna som beskrivs kräver ”samverkan” och ”kraftsamling” för att undvika klyftor, utanförskap och segregation. De kvantitativa målen för satsningen var högt satta. Malmö skulle inom en femårstid höja skolresultaten, sänka försörjningsstödet och öka förvärvsfrekvensen till riksgenomsnittet, öka bostadsbyggandet och minska brottsligheten. Trots fem års arbete förändrades knappt faktorerna alls medan en del av de positiva effekterna som rörde kvalitativa värden inte utvärderades. I likhet med tidigare satsningar fanns svårigheter med att få lyckade metoder och samarbeten att föras vidare in i ordinarie verksamhet efter projektens avslut1. I början av år 2010,sammanställde Ilmar Reepalu, dåvarande ordförande i kommunstyrelsen, ett brev till kommunstyrelsen. Detta brev blev starten för det som skulle bli Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö (20102015). I ärendet till kommunstyrelsen uttrycktes att ”Malmös fortsatta utveckling måste kännetecknas av social hållbarhet [där] alla Malmöbor ska inkluderas och integreras i samhället och få del av välfärden”. Flera centrala begrepp i brevet har kommit att bli Områdesprogrammets kännetecken och viktigaste framgångsfaktorer. Bland annat beskrivs vikten av ett medborgarperspektiv för att lyckas med den lokala förankringen och att mobilisera lokala resurser som föreningar, fastighetsägare, företagare, övriga myndigheter och inte minst invånarna själva. Vikten av att skapa delaktighet och engagemang poängterades och att frammana kreativitet hos samtliga aktörer i processen. Insatserna ska samordnas och genomföras inom ramen för Områdesprogrammet. Det framkommer också en tydlig uppmaning till samtliga kommunala förvaltningar att ha ett långsiktigt perspektiv och att prioritera insatserna i Områdesprogrammet högt. I maj 2010 (Dnr/363/10) beslutade kommunstyrelsen att inrätta en kommission för ett socialt hållbart Malmö (2010-2014), Malmökommissionen. Malmökommissionen var en av världens första lokala kommissioner för minskade skillnader i hälsa. Malmökommissionen skulle med Områdesutveckling Seved, Malmö högskolas utvärderingsenhet, Innovation och utveckling, Malmö 2015 1 10 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö utgångspunkt i Malmös utmaningar och potential, föreslå vetenskapligt underbyggda strategier för hur skillnader i hälsa skulle kunna minska i Malmö. Sammanlagt publicerades 32 underlagsrapporter och en mängd dialogmöten genomfördes som resulterade i slutrapporten Malmös väg mot en hållbar framtid – hälsa, välfärd och rättvisa. Malmökommissionen har lagt fram två övergripande rekommendationer som handlar om vad som ska göras samt hur det ska genomföras. 1. Etablera en social investeringspolitik som kan utjämna skillnaderna i levnadsvillkor och göra samhällssystemen mer jämlika. 2. Förändra processerna genom att skapa kunskapsallianser och demokratiserad styrning. De två rekommendationerna är ömsesidigt beroende av varandra. En social investeringspolitik måste bygga på ett arbetssätt som innebär kunskapsallianser (interna och externa samarbetsformer och processer) och demokratiserad styrning (gemensamma prioriteringar och målbilder) och vice versa. I april 2013 (Dnr 143/13) beslutade kommunstyrelsen att godkänna Malmökommissionens slutrapport och i mars 20142 beslutade kommunstyrelsen om inriktningen av det fortsatta arbetet för en social hållbar utveckling som idag omfattar ett 50-tal ärenden. Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö Med utgångspunkt i Ilmar Reepalus brev fattade kommunstyrelsen den 3 mars 2010 beslut i ärendet Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö. Fyra delområden i Malmö, stadsdelsfullmäktige med ansvar för Herrgården, HolmaKroksbäck, Lindängen och Seved, omfattades initialt. En arbetsgrupp med två representanter per stadsdel samt en koordinator från stadskontoret tillsattes med uppdraget att utforma områdesplaner för respektive delområde. I underlaget fanns även ett förslag på en gemensam målbild (som presenteras längre ner i stycket) samt förslag på hur denna önskvärda utveckling skulle nås. Vi utgår från behov, utmaningar och möjligheter i de fem områdena. Områdena blir Malmös nya innovationsområden. Vi sätter Malmöborna i centrum. Vi går från åt och för till med och tillsammans. Vi stimulerar öppen och jämlik samverkan mellan offentlig, privat och ideell sektor. Vi stimulerar ett prövande och experimenterande arbetssätt. Vi testar och skalar upp metoder och idéer som kan spridas lokalt, nationellt och internationellt. Arbetsgruppens underlag med målbild och medel att nå målen formulerades i den tjänsteskrivelse som kommunstyrelsen fattade beslut om den 8 september 20103. Programmet beskrivs i ärendet som en långsiktig satsning under fem år 2 Slutrapport från Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö, STK 2013-145 3 Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö (KS-KOM-2010-00176) 11 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö för att dels förbättra levnadsvillkoren i områden där välfärden är som lägst, dels utveckla den fysiska miljön. Områdesprogrammets inriktning och arbetssätt sammanfattas i tjänsteskrivelsen på följande sätt: ”Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö syftar till att skapa en ur alla aspekter hållbar stad. Genom att prioritera arbete i fyra avgränsade områden - Herrgården, HolmaKroksbäck, Lindängen och Seved - ges möjlighet att utgå från platsens behov och dynamik. Med start i konkreta utmaningar i dessa områden arbetar hela staden för att dra in många olika aktörer – medborgare, näringsliv, föreningar, Malmö högskola/utbildningsinstitutioner, statliga myndigheter osv. – i en medskapande process för att generera och realisera lösningar för den hållbara staden med betoning på sociala problem. Fokus ligger på ett prövande och experimenterande arbetssätt, där olika modeller testas och de som fungerar gradvis skalas upp. På så sätt förflyttas de fyra områdena från ”problemområden” till ”innovationsområden”. Ambitionen är att göra innovationsarbetet i dessa områden så intressant att en lång rad parter i samhället med kompetens och resurser vill ansluta sig till förändringsprocessen. På så sätt kan Malmö bli en stad där miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet ömsesidigt stärker varandra och en förebild för städer runt om i världen som brottas med likartad problematik.”4 Ett femte Områdesprogram, Områdesprogram Segevång, anslöt efter kommunstyrelsens beslut den 7 september 20115. Målen för Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö Under 2011 togs även en gemensam målbild för Områdesprogramet fram. Med utgångspunkt i erfarenheter av tidigare satsningars målformuleringar (framför allt Välfärd för allas kvantitativa mål) beslutades att målen skulle vara av kvalitativ karaktär och omfatta både sociala och fysiska dimensioner. Alla mål i Områdesprogrammet knöts till kommunens budgetmål: arbete och tillväxt, trygghet, delaktighet och demokrati, barn och ungas livsvillkor, integration och minskade klyftor samt kultur och fritid. Följande långsiktiga mål för Holma-Kroksbäck/Herrgården/Lindängen/Seved/Segevång (Områdesprogrammet) togs fram: Områdena ska vara attraktiva och trygga där människor med olika bakgrund och förutsättningar väljer att bosätta sig och vistas och där olika typer av fastighetsägare väljer att investera. Den fysiska utvecklingen ska vara en bärande kraft som leder den sociala utvecklingen framåt i den grad att det blir en förebild för arbetet med sociala förändringar. Skolorna ska utveckla en verksamhet som gör att elever från hela Malmö och Skåne söker sig till dessa skolor. Näringslivs- och innovationsklimatet ska vara så stimulerande att många företag och entreprenörer väljer att etablera sig där. Innehållet i kultur- och fritidsaktiviteter ska hålla en sådan nivå att människor från hela Malmö och Skåne väljer att ta del av dem. De övergripande målen är framför allt av visionär karaktär och har inte redovisats separat i del- och helårsrapporter till kommunstyrelsen. Inom respektive Områdesprogram har målområdena däremot brutits ner till lokala mål, med tillhörande handlingsplaner och arbetsgrupper, som följts upp i olika 4 5 Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö, KS-KOM-2010-00176 Förslag till Områdesprogram för Kirseberg, Segevång, KS-KOM-2011-767 12 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö omfattning. I samband med Malmö stads omorganisation 2013, övergick ansvaret för skolfrågorna till tre skolförvaltningar. Styrning och organisering Styrning och organisering av Områdesprogrammet har vid ett flertal tillfällen förändrats under programtiden. Vid starten omfattade Områdesprogrammet fyra stadsdelar för att 2011 utökas till fem av tio stadsdelar. I Malmö stads omorganisation år 2013 inrättades fem stadsområden och inom varje stadsområde bedrivs idag ett Områdesprogram. Efter omorganisationen förändrades även organiseringen av programmet i stadsområdena. Från att organisationen sett olika ut i stadsdelarna inrättats en avdelning för områdesutveckling i varje stadsområde, inom vilken respektive Områdesprogram drivs. Avdelningarna för områdesutveckling ansvarar även för att bedriva och utveckla stadsområdets bibliotek, medborgarservice, fritidsverksamhet och mötesplatser för unga och vuxna. Även ledningen av Områdesprogrammet har ändrats vid ett par tillfällen. Styrgrupp under åren 2010-2014 har varit samordningsgruppen, i vilken stadsdirektören, stadsområdesdirektörerna och kulturdirektören ingått. Under 2014 kompletterades samordningsgruppen med ytterligare kompetens och bytte namn till ledningsgrupp för Områdesprogram. Sammansättningen breddades till att omfatta även förvaltningsdirektörer med ansvar för de tre definierade spåren; framtidens lärande, boende och jobb. Ansvaret från stadskontoret var fortsatt att koordinera Områdesprogrammen, men den sammankallande rollen förändrades under året för att ge ett optimalt strategiskt stöd och processledning. Stadskontoret ansvarade fortsatt för att samordna kommunikationsinsatser. 6Vid styr- och ledningsgruppen för social hållbarhets möte i januari 2015 beslutades att samordningsgruppen skulle upplösas och att dess uppdrag framöver skulle ingå som en del av styr- och ledningsgruppen Social hållbarhets uppdrag. I denna styrgrupp ingår stadsdirektören, stadskontorets välfärdsdirektör, sociala resursförvaltningens direktör, stadsområdesdirektörerna, kulturdirektören, miljödirektören och arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsdirektören. Mötena hålls varannan månad.7 Efter omorganisationen där stadsdelar blev stadsområden genomfördes också en omorganisation på stadskontoret som bidrog till att ansvaret för programmet förändrades på stadskontoret. Samordningsansvaret för Områdesprogrammet som funnits på avdelningen för samhällsplanering övergick till en kontaktperson på välfärdsavdelningen på stadskontoret. Förutom direktörernas möten träffas även stadsområdenas områdesutvecklingschefer och enhetschefen för FoU och socialt hållbar utveckling på stadskontorets välfärdsavdelning regelbundet, mötena hålls en gång i månaden. 6 7 Lägesrapport 2012 för Områdesprogrammen, KS-KOM-2012-00796 Minnesanteckningar Styr- och ledningsgrupp för Social hållbarhet, 2015-01-28 13 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö Inom respektive Områdesprogram finns en områdeskoordinator anställd. De ansvarar för lokal samordning av arbetet och att utifrån Områdesprogrammet initiera och driva arbetet samt stimulera olika aktörer att var för sig och tillsammans, bidra till områdenas utveckling. I ansvaret ingår även dokumentation, uppföljning och rapportering samt att delta i samordningen av de fem områdenas gemensamma insatser. Stadsområdenas områdeskoordinatorer och stadskontorets kontaktperson har regelbundna möten. Stadsområdenas kommunikationschefer har tillsammans med kommunikationsansvariga från stadskontoret återkommande möten för att diskutera kommunikationsfrågor rörande satsningen. Deras uppdrag och aktiviteter presenteras närmre i kapitlet om ”Övriga förvaltningars engagemang i Områdesprogrammet”. Stadskontoret ansvarar för samordningen av de gemensamma kommunikationsinsatserna och uppföljning av Områdesprogrammet, vilket innebär att förse kommunstyrelsen med delårs- och helårsrapporter. Stadskontoret ansvarar även för slutrapporteringen vilket omfattar föreliggande rapport och tjänsteskrivelse till kommunstyrelsen, en populärversion och en slutkonferens. Stadsområdesfullmäktige är ytterst ansvarig för Områdesprogrammet i respektive stadsområde och kommunstyrelsen ansvarar för programmets helhet. Det praktiska arbetet med Områdesprogrammet har sedan starten varit indelad i olika arbetsgrupper. Under 2011 diskuterades om hur ett mer gemensamt arbetssätt skulle kunna utvecklas och det bestämdes att två spår, lärande och jobb skulle vara i fokus. Det har senare kompletterats med ytterligare ett spår, boende8. Arbetet inom respektive spår har organiserats på olika sätt inom respektive Områdesprogram. Flera förvaltningar har skapat processgrupper, bestående av representanter från olika förvaltningar, civilsamhället och näringslivet, som driver utvecklingsarbetet och skapar förutsättningar för nya idéer och lösningar. Områdesprogrammet innebär ett åtagande, både vad gäller tid och resurser, för samtliga förvaltningar i Malmö stad. Satsningar som görs, i den mån det är möjligt, involveras i de reguljära verksamheterna. Politik Kommunstyrelsen har vid flertalet tillfällen årligen fått information om Områdesprogrammets fortskridande genom del- och helårsrapporter. I rapporterna framgår förvaltningarnas dialog med respektive program, de viktigaste insatserna under perioden, planerade insatser samt resursanvändning. Utöver del- och helårsrapporterna har Malmö stads Kommunstyrelse informerats om och fattat beslut gällande Områdesprogrammet vid följande tillfällen: Ilmar Reepalus brev till kommunstyrelsen den 3 mars 2010 Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö, Diskussionsunderlag, stadskontoret, 2013-10-18 8 14 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö, den 8 september 20109 Lägesrapport i arbetet med Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö10 Förslag till Områdesprogram för Kirseberg, Segevång, den 7 september 201111 Tvåårsavstämning åren 2010-2012 med bifogat dokument Demokratikonsult & samarbetspartners Utvärderingsrapport för åren 2010-201212 Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö – Tvåårsavstämning åren 2010201213 Medelsanvändning för Områdesprogrammets mötesplatser14 Fördjupad granskning – Områdesprogrammet, Stadsrevisionen15 För att informera lokala politiker om Områdesprogrammet genomfördes under år 2011 en busstur för arbetsutskotten i respektive stadsdelsfullmäktige, med gemensam information och korta besök i respektive område. Under 2012 genomfördes motsvarande bussturer för tekniska nämnden, revisorskollegiet miljö-, service-, stadsbyggnads-, fritids-, kultur-, sociala resurs- och utbildningsnämnden16. Under 2011 genomfördes även två ”papperslösa KS-möten”. Mötena hölls i stadsdelarna mellan stadsdelarnas presidium och kommunstyrelsens ledamöter och handlade uteslutande om utvecklingen i Områdesprogrammet. Mötena var av informell karaktär och inga protokoll skrevs. Däremot har olika nämnder och politiker deltagit i möten i Områdesprogrammet vid ett stort antal tillfällen för att få information om arbetet och få tillfälle att se utvecklingen på plats. Den lokala rapporteringen till nämnder och arbetsutskott har framför allt varit av muntlig karaktär, ofta som stående informationspunkt på dagordningen. Utöver det har även bland annat ansökningar om finansiering av insatser via Områdesprogrammets medel, det vill säga ärenden av mer formell karaktär, behandlats. SoF Väster har haft ett politiskt råd för Områdesprogrammet som kontinuerligt träffat representanter för Områdesprogrammet för att informera samt diskutera tänkbara investeringar i Holma/Kroksbäck. Ekonomi Finansieringen av Områdesprogrammets genomförande ingår framför allt inom ramen för förvaltningarnas resursfördelade budget, vilket har krävt tydliga prioriteringar och att insatserna i programmet arbetats in i befintliga verksamhetsplaner och budgetar. Vissa kostnader, bland annat lönekostnader för de fem områdeskoordinatorerna, har dock finansierats med extra tilldelade medel. KS-KOM-2010-00176 KS-KOM-2010-00176 11 KS-KOM-2011-767 12 STK-2013-155 13 KS-KOM-2013-00170 14 STK 2013-931 9 10 15 16 STK-2015-734-1 KS-KOM-2012-00796 15 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö År 2010 startade programmet och extra medel omfattade då endast områdeskoordinatorernas löner. Sedan 2012 har anslaget räknats upp från totalt ca 17 Mkr per år till drygt 20 Mkr år 2015. Kulturförvaltningen har sedan 2013 fått en förstärkning av projektstödbudgeten med 1 Mkr i form av Särskilt stöd för kulturprojekt inom Områdesprogrammen. Medlen är sökbara och kan användas för projekt som: utvecklar kontaktytor mellan de som bor och verkar i de fem områdena och Malmö i övrigt. genomförs av kulturorganisationer som är förankrade i ett eller flera av de fem områdena. skapar nya samarbeten mellan olika parter inom Malmös kulturliv, utvecklar nya initiativ och når nya målgrupper. har förutsättningar att utvecklas långsiktigt17. Flera förvaltningar har inom ramen för befintlig budget avsatt medel för insatser och personella resurser i Områdesprogrammet. I budgeten för 2014 förändrades de ekonomiska förutsättningarna för Områdesprogrammet genom beslutet att 2 Mkr per Områdesprogram skulle avsättas för en långsiktig utveckling av lokala mötesplatser för unga18. I de fall det inte fanns någon mötesplatsverksamhet för unga, som finansierades av Områdesprogrammet, innebar det att en sådan skulle byggas upp. I de fall det redan fanns mötesplatser skulle dessa stärkas till att åtminstone omfatta 2 Mkr av budgeten för Områdesprogrammet. I arbetet skulle de lokala förutsättningarna och föreningslivet tas tillvara och arbetet med jämställdhet och mötesplatspolicyn skulle vara vägledande. Åtgärderna har framför allt följts upp i del- och helårsrapporter till kommunstyrelsen. De ekonomiska resurserna till Områdesprogrammet har framför allt använts till att utveckla nya samarbeten och lösningar snarare än till ordinarie verksamhet. Områdesprogrammet avslutas i september 2015 och i budget finns avsatta medel till året ut. Flera förvaltningar har under programtiden även fått ytterligare ekonomiska resurser för att driva eller följa upp olika insatser. Bland annat har följeforskning och olika insatser med inriktning barn och unga i Seved bekostats av prestationsbaserade statliga medel inom ramen för ”Urbana utvecklingsmedel”, satsningen ”Lindängen mot framtiden” 2012-14 finansierades inom ramen för den Europeiska regionala utvecklingsfonden och Rosengård har fått finansiering genom miljöförvaltningens EU-projekt. I mars 2013 beslutade regeringen att betala ut 99 miljoner kronor i prestationsbaserat stimulansbidrag till nio kommuner och femton stadsdelar. Medlen kom kommunerna till del under 2013 och 2014 (medlen används även under 2015). Kriterierna för att ingå i det urbana utvecklingsarbetet utgår från andel av befolkningen som förvärvsarbetar eller mottar långvarigt försörjningsstöd samt andel elever som gick ut nionde klass malmo.se/kultur&fritid, 150610, ”särskilt stöd för kulturprojekt inom Områdesprogrammen” 18 Medelsanvändning för utveckling av mötesplatser för flickor och pojkar inom Områdesprogrammet, STK-2015-938 17 16 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö med behörighet till gymnasieskolans nationella program. Hänsyn har även tagits till mottagandet av flyktingar. I Malmö ingår Södra Sofielund och Herrgården i satsningen. Boverket har regeringens uppdrag att följa upp hur medlen används och påverkar kommunens arbete samt att bedöma vilka effekter de har när det gäller att minska utanförskapet. Ju större positiv förändring för respektive indikator, desto högre andel av de fördelade medlen tilldelas stadsdelen eller kommunen19. Följeforskning – en del av uppföljning och utvärdering Tidigare satsningar har framför allt blivit utvärderade i slutet av programtiden, vilket inneburit att erfarenheter och lärdomar först har kunnat användas i framtida satsningar. När Områdesprogrammet skulle starta formulerades därför behovet av följeforskning under projektets gång med målsättningen att genom kontinuerlig dialog och återkoppling av relevanta observationer hjälpa projektet att uppfylla sina målsättningar. Diskussioner kring förslag på följeforskning och kostnader har genomförts20. Det har inte avsatts medel för en gemensam följeforskning. Istället inleddes en rad andra samarbeten mellan stadsdelarna, stadskontoret och universitet och högskolor. Bland annat inledde fyra av fem områden, Kirseberg, Södra Innerstaden, Fosie och Rosengård ett samarbete med kungliga tekniska högskolan (KTH), vilken inkluderade en systematisk kartläggning, jämförelse och analys av områdena. Hyllie hade redan etablerat ett samarbete med Malmö högskola, urbana studier, och valde därför att inte ingå. Stadskontoret anlitade Demokratikonsult för att genomföra en tvåårsavstämning. Rapporten användes som underlag till stadskontorets tvåårsavstämning till kommunstyrelsen. Rosengårds stadsdelsförvaltning inledde ett samarbete med kungliga tekniska högskolan (KTH) med syfte att vara bollplank i områdesarbetet. KTH anlitades även av stadsområde Söder för följeforskning av ”Lindängen mot framtiden” och Malmö högskolas utvärderingsenhet har anlitats av stadsområde Innerstaden för rapporten ”Områdesutveckling Seved”. Även Områdesprogram Holma/Kroksbäck har haft samarbete med Malmö högskola. Den forskning som bedrivits i respektive områdesprogram presenteras under rubrikerna Aktiviteter i respektive Områdesprogram och under Effekter av Områdesprogrammet för ett socialt hållbart Malmö 19 Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget, delrapport 1, Boverket mars 2014. 20 Områdesprogrammens status i mars 2012. PM av Bjarne Stenquist. 17 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö Boende, lärande, jobb ur ett Malmöperspektiv Tre gemensamma spår; boende, lärande och jobb, har genomsyrat arbetet i Områdesprogrammet i form av bland annat gemensam målbild i uppföljningarna till kommunstyrelsen och i lokala arbetsgrupper. De tre spåren kompletterar varandra. För en hållbar stadsutveckling krävs investeringar både i den fysiska miljön och dess infrastruktur samt investeringar i människors kunskap och kapacitet, eller som det formulerats i Områdesprogrammet ”det fysiska skelettet kompletteras med sociala muskler”. Under Områdesprogrammets femåriga programtid har en rad beslut, omorganisationer, samarbeten, insatser och andra omständigheter påverkat arbetet med ett socialt hållbart Malmö och därmed även Områdesprogrammets genomförande och utfall. Ett urval av dessa presenteras i detta kapitel. Områdesspecifika insatser presenteras framför allt i nästkommande kapitel. Fysisk planering, boende, trygghet och tillit Stadens utformning är en grundläggande förutsättning för invånarnas hälsa. Sociala kontakter, social kontroll, tillit och trygghet kan möjliggöras (och förhindras) beroende på bostadsområdets utformning. Malmö är en segregerad stad, det vill säga invånarna bor och vistas åtskilda utifrån inkomst, upplåtelseformer, åldersfördelning, skolresultat och tillgång till grönytor21. För att minska segregationen i Malmö krävs både fysiska och sociala insatser. En omständighet som påverkar arbetet med boendemiljön är husens utformning i Områdesprogrammet. Fyra av fem områden i Områdesprogrammet är framför allt byggda mellan åren 1965 och 1975 inom ramen för det så kallade ”Miljonprogrammet”. Under perioden byggdes 650 000 lägenheter i flerfamiljshus, vilket motsvarar en tredjedel av samtliga flerfamiljshus i Sverige. I Malmö byggdes 30 000 lägenheter under perioden. Detta är ett problem eftersom segregationen, det vill säga åtskillnad av människor, får konsekvenser som sämre inkomstutveckling, ohälsa och brist på delaktighet. Det motsatta förhållandet till det segregerade samhället är det socialt hållbara samhället. I Ålborgdeklarationen (som är en del av FN:s Agenda 21-arbete) från år 1994 definieras det som platser: ”(…) där människor vill leva och arbeta, nu och i framtiden. De möter de mångfaldiga behov som nuvarande och framtida boende har, är uppmärksamma på deras miljö och bidrar till hög livskvalitet. De är säkra och inkluderande, välplanerade, byggda och förvaltade, och erbjuder jämlika möjligheter och god service till alla22.” Den fysiska miljön kan skapa olika lägen i staden genom olika hög tillgång till gemensamma resurser och service som t ex vård, fritidsaktiviteter för barn och vuxna, skolor och myndigheter. Tidigare forskning inom ramen för Dela(d) stad-projektet visar att vissa stadsdelar i Göteborg är väsentligt missgynnade i förhållande till andra områden i staden med ett begränsat utbud av olika typer av faciliteter och service. Områdena i Dela(d) stad-projektet är på många sätt jämförbara med Malmös miljonprogramsområden. En väsentlig skillnad är Malmös väg mot en hållbar framtid, Hälsa, välfärd och rättvisa, Kommission för ett socialt hållbart Malmö, Malmö stad , 2013 22 Storstäder i samverkan, Kungliga tekniska högskolan, sidan 13, Legeby mfl. 21 18 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö dock Malmös geografiska närhet mellan centrala delar och stadens miljonprogramsområden. Men det som är gemensamt och typiskt för dessa områden är att den byggda miljön begränsar utbytet med angränsande stadsdelar genom svårigheter att röra sig mellan dem. Holma/Kroksbäck, Herrgården, Lindängen och Segevång är, i likhet med det som beskrivs i Dela(d) stad-projektet, omringade av trafikleder vilka utgör barriärer och begränsar utbytet med staden och skapar svårigheter att röra sig mellan stadsområden. Detta i kombination med lågt lokalt marknadsunderlag i områdena, bidrar till ogynnsamma förutsättningar för etableringar av verksamheter och service. Möjligheten att röra sig mellan olika områden är grundläggande ur ett integrationsperspektiv och har stor betydelse för chanserna att få tillträde till arbetsmarknaden23. I Områdesprogrammet finns dock flera exempel på hur viktig stadsplaneringen är för att bygga bort barriärer som separerar bostadsområden med olika förutsättningar, förbättra infrastrukturen för ökad tillgänglighet, omvandla trafikleder till stadsgator och stärka stråk genom blandande funktioner (som bostäder, arbetsplatser och offentliga miljöer). Exempel på detta är Pildammsvägen, Lindängen centrum och Rosengårdsstråket. För att öka medvetenheten om sociala frågor i den fysiska planeringen har en arbetsgrupp bestående av representanter från stadskontoret, stadsbyggnadskontoret, gatukontoret och miljöförvaltningen tagit fram ett verktyg för sociala konsekvensbedömningar av fysiska investeringar i staden Med hjälp av verktyget diskuteras bland annat målgrupper, sociala klausuler, vems normer som styr bedömningarna och hur näringsliv kan attraheras. Syftet med verktyget är att öka medvetenheten om social hållbarhet så att flera gruppers behov blir tillgodosedda. De första bedömningarna gjordes 2015 och verktyget kommer att utvärderas efter ett års användning24. Ett nytt arbetssätt som påverkat boendemiljön i Områdesprogrammet är Miljöförvaltningens tillsynsarbete. Miljöförvaltningen i Malmö utför bostadstillsyn enligt miljöbalken, vilket traditionellt innebär att utreda klagomål och olägenhetsanmälningar som anmäls till förvaltningen. Men Malmö är först i landet med sin förebyggande uppsökande verksamhet, vilket haft stor betydelse för boendemiljön i framför allt i Herrgården, Seved och Lindängen. Det uppsökande tillsynsarbetet utgår från Områdesprogrammet. Vid tillsynen kontrolleras om det finns skadedjur, ventilation, fukt och mögel, samt bostadens temperatur. Samtliga kvinnor och män, som bor i fastigheterna där tillsynen genomförs, får möjlighet att berätta om eventuella brister i boendemiljön. I de fall det behövs ställs det krav på fastighetsägare att åtgärda uppmärksammade brister genom bland annat vitesföreläggande. Detta antecknas i fastighetsregistret, vilket försvårar förvaltarnas möjlighet att sälja fastigheten innan bristerna åtgärdats. Miljöförvaltningens nya arbetssätt har därmed haft stor betydelse för möjligheten att slumförvalta fastigheter i Malmö, d.v.s. köpa och sälja fastigheter enbart med fokus på att skapa vinster snarare än att förvalta och åtgärda uppmärksammade brister i fastigheterna. Miljöförvaltningen har genom överklaganden av vitesförelägganden fått till prejudicerande domar som vidgat tolkningen av miljöbalken och därmed inspektörernas möjlighet att driva på utvecklingen av bostadstillsynen. Även 23 24 Ibid. Samtal med Marianne Dock, stadsbyggnadskontoret, Malmö stad 19 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö media, som följt förvaltningens tillsynsarbete med ett stort antal artiklar, har påverkat utvecklingen i positiv riktning. Miljöinspektörerna har ett nära samarbete med Områdesprogrammet och den uppsökande verksamheten utgör idag 75 procent av inspektörernas arbete25. Den fysiska miljön är, som tidigare nämnts, en viktig grund för möjligheten till integration genom att bidra till olika rörelse- och vistelsemönster. Små avstånd till viktiga platser och service gör också människor mer benägna att känna sina grannar och att lita på människor i området, vilket bidrar till upplevelsen av tillit och trygghet. Tillit definieras i Malmökommissionen som nätverk, stöd, deltagande i samhällslivet och samhörighet och har ett tydligt samband med folkhälsan. För individen är tillit och trygghet avgörande för att våga röra sig fritt i området och kunna ta del av utbud och service26. En hög grad av otrygghet begränsar handlingsutrymmet, vilket kan få som konsekvens att individerna avstår från aktiviteter i vardagen. På områdesnivå kan en hög grad av otrygghet försvaga den informella sociala kontrollen (de boendes benägenhet att reagera på regelbrott) i området, vilket kan leda till en högre nivå av brottslighet som i sin tur påverkar tryggheten27. När ett bostadsområde fungerar bra och människor känner trygghet och delaktighet finns ofta även en stark tillit i relationerna mellan viktiga aktörer för bostadsområden. De kan sammanfattas i fem grupper; boende, fastighetsägare, myndigheter, civilsamhälle och näringsliv. Genom aktörernas olika förmågor finns det goda förutsättningar att gemensamt hantera olika störningar. Finns det brister i förmågorna eller dålig samverkan mellan aktörsgrupperna kan det uppstå svårigheter att hantera problem om sådana dyker upp28. I kapitlet Aktiviteter i respektive Områdesprogram beskrivs exempel på hur olika lokala aktörer samverkar för en bättre boendemiljö. Tillit och trygghet kan skapas genom att etablera mötesplatser, av både spontan och planerad natur, som till exempel utanför trappuppgångar, aktiverade stråk eller på lokala bibliotek där boende i området kan mötas. Speciellt viktigt är detta i områden med stor trångboddhet. Ju mer segregerat boende, desto viktigare blir det även att skapa inkluderande miljöer där sammanhållning mellan olika typer av människor och grupper uppmuntras29. Tillits- och trygghetsskapande åtgärder har varit grundläggande frågor för Områdesprogrammet. Kunskapsallianser som har skapats med syftet att bekämpa brott har kombinerats med allianser för att skapa ett aktivt föreningsliv, kulturella arrangemang samt delaktighet och dialog. Det sistnämnda har skapats för att bekräfta och ta tillvara på boendes idéer och tankar om hur områdets potential kan tas till vara. Även arbetet med lokala mötesplatser har varit centralt sedan starten av programmet, men intensifierades genom kommunstyrelsens beslut från 2013 som innebar att ungefär hälften av Områdesprogrammets budget skulle gå till en långsiktig Intervju med miljöinspektör Caroline Tandefelt, Miljöförvaltningen Malmö, 2015 Malmös väg mot en hållbar framtid, Hälsa, välfärd och rättvisa, Kommission för ett socialt hållbart Malmö, Malmö stad , 2013. 27 Malmö områdesundersökning 2012, Lokala problem, brott och trygghet, Institutionen för kriminologi, Malmö högskola 2013. 28 Sammanfattning av forskning i Holma/Kroksbäck 29 Malmös väg mot en hållbar framtid, Hälsa, välfärd och rättvisa, Kommission för ett socialt hållbart Malmö, Malmö stad , 2013. 25 26 20 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö utveckling av lokala mötesplatser för unga30. Medlen har framför allt gått till att utveckla befintliga mötesplatser genom dialog med de boende i områdena och samarbeten med civilsamhället, myndigheter och andra aktörer. I budget för år 2015 gav kommunfullmäktige ett uppdrag till kommunstyrelsen att tillsammans med berörda nämnder utreda mötesplatsernas organisatoriska tillhörighet. Som ett betyg på att arbetet med mötesplatserna i Områdesprogrammet har varit framgångsrikt står det i budgettexten att Mötesplatsverksamheten från Områdesprogrammen tas tillvara. Under kapitlet Aktiviteter i respektive Områdesprogram beskrivs flera exempel på mötesplatser för flickor, pojkar, kvinnor och män som har skapat gemenskap och tillit i områdena. Medelsanvändning för utveckling av mötesplatser för flickor och pojkar inom Områdesprogrammet, STK-2013-931. 30 21 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö Jobb I Områdesprogrammet har jobbskapande insatser varit ett av tre fokusområden. I detta avsnitt presenteras dels kopplingen mellan arbetslöshet/låg inkomst och hälsa, dels några av de beslut, samarbeten och insatser som har haft störst betydelse för att skapa jobb för boende i Områdesprogrammet. I WHO:s rapport från 2008 om hälsans sociala bestämningsfaktorer tas möjligheten till förvärvsarbete och rimliga anställningsvillkor upp som de viktigaste faktorerna för en god hälsa, både för den som arbetar och familjemedlemmar som är beroende av inkomsten. Några av de hälsoproblem som har tydligt samband med arbetslöshet/låg inkomst är psykisk ohälsa, lågt skattad hälsa, sömnbesvär, ekonomisk stress och risk att dö i förtid. Det finns olika faktorer som förklarar sambandet mellan inkomst och hälsa, vilka brukar delas upp i individuella och strukturella faktorer. De individuella inbegriper levnadsvanor och levnadsvillkor som till exempel mat- och motionsvanor samt alkohol- och tobaksbruk. De strukturella faktorerna avser orsakerna som ligger bakom individens levnadsvanor och levnadsvillkor som till exempel skolsystem, arbetsmarknad samt inkomst- och skattepolitik. De strukturella faktorerna har större betydelse som bestämningsfaktor för levnadsvanor bland individer med låg inkomst. Långvarigt ekonomiskt bistånd har ett starkt samband med flera sociala problem och är inte endast ett tecken på familjens ekonomiska svårigheter31. Det visar sig bland annat i skillnaden hos barn i, missbruk och psykisk sjukdom32. Ungdomar med ofullständiga gymnasiebetyg och ungdomar med utländsk bakgrund har ofta större problem att etablera sig på arbetsmarknaden. De hänvisas därför oftare till osäkra anställningar utan kollektivavtal och facklig organisering som t ex praktikanställningar utan lön, projektanställningar, påtvingat egenföretagande och timanställningar. De nämnda anställningsformerna är förknippade med stress över den bristande möjligheten att kunna planera sin tid och ekonomi. Arbetslöshet är en av de viktigaste orsakerna till hälsoskillnader mellan utlandsfödda kvinnor och män och övrig befolkning33. Arbetslöshet, mätt i procent av arbetskraften, är i Malmö generellt väsentligt högre för utrikes födda. Den största skillnaden finns inom gruppen ungdomar (18-24 år) där 38,1 procent i gruppen utrikes födda är arbetslösa jämfört med 22,6 procent av den totala arbetskraften inom åldersspannet i Malmö i december 2014. Andelen män i Malmö som är arbetslösa är högre än andelen kvinnor oavsett åldersgrupp eller inrikes/utrikes födda, något som även återspeglas när arbetslöshet belyses på Skåne- och riksnivå 34. Arbetslösheten i befolkningen samvarierar med behovet av ekonomiskt bistånd. Kostnaden för ekonomiskt bistånd och antalet hushåll med Malmös väg mot en hållbar framtid, Hälsa, välfärd och rättvisa, Kommission för ett socialt hållbart Malmö, Malmö stad , 2013. 32 Social rapport 2006, Socialstyrelsen, ISBN: 91-85482-16-1 33 Malmös väg mot en hållbar framtid, Hälsa, välfärd och rättvisa, Kommission för ett socialt hållbart Malmö, Malmö stad , 2013. 34 Försörjningsstödssatsningen om 30 Mkr, årsrapport 2014, Stadskontoret, 2015, H.Hansson, M.Regnéll. 31 22 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö ekonomiskt bistånd har under en femårsperiod ökat markant i Malmö, vilket visas i figurerna nedan. Figur 2: Utbetalt ekonomisk bistånd under året respektive år i Malmö stad År Utbetalt belopp 2010 2011 2012 2013 2014 679 683 091 770 667 063 860 723 920 927 757 425 962 938 350 Ökning utbetalt belopp 13,3 % 11,7 % 7,8 % 3,8 % Källa: Försörjningsstödssatsningen om 30 Mkr, årsrapport 2014, Stadskontoret 35 Figur 3: Antal unika hushåll som någon gång under året respektive år beviljats ekonomiskt bistånd i Malmö stad År Antal hushåll 2010 2011 2012 2013 2014 12 849 13 660 14 409 15 244 16 218 Ökning genomsnitt antal beviljade hushåll per månad 8,2 % 7,5 % 7,1 % 2,8 % Källa: Försörjningsstödssatsningen om 30 Mkr, årsrapport 2014, Stadskontoret 36 De senaste åren har ett par insatser genomförts i Malmö i syfte att minska antalet och förkorta tiden som hushåll är beroende av försörjningsstöd och därmed även minska kostnaderna för ekonomiskt bistånd. Med det som syfte avsatte kommunfullmäktige 30 Mkr i budget 2014 för att effektivisera arbetet med försörjningsstödet med hjälp av socialtjänsten och budgeterade arbetsmarknadsåtgärder. En stor del av satsningarna har handlat om att förstärka personalresurserna som handlägger försörjningsstödet och att handläggarna ska ha färre antal ärende för att kunna arbeta mer med enskilda hushåll. En omfattande nyrekrytering har även genomförts. Malmö stadsrevision genomförde år 2014 en granskning av satsningen. Revisionsrapporten och stadskontorets årsrapport av satsningen visar på en positiv utveckling. Det har under år 2014 skett en dämpad ökning av det genomsnittliga antalet beviljade hushåll per månad (se figur 2 och 3). Detsamma gäller kostnaderna för ekonomiskt bistånd under år 2014 jämfört med de senaste tre åren. Personalförstärkningarna, en fördjupad samverkan över och inom förvaltningsgränserna och fler upprättade genomförandeplaner tros ligga bakom den positiva trenden37. Utöver kommunfullmäktiges avsatta medel till ekonomiskt bistånd har även två samverkansavtal tecknats och två FINSAM-projekt (Finansiell samordning) startat. Samverkansavtalen är bland annat mellan individ- och familjeomsorgen, Försäkringskassan, JobbMalmö och Arbetsförmedlingen (Af) Bryggan och syftar till att gemensamt få bästa möjliga resultat i arbetet med att stödja 35 36 Ibid. Ibid. Granskningsrapport, Försörjningsstöd, Olof Hammar, Beslutad av revisorskollegiet 2015-01-28 37 23 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö arbetslösa Malmöbor till arbete. Det ska bland annat uppnås genom att sitta i gemensamma lokaler i Malmös fem stadsområden och på JobbMalmö och kalla till flerpartsmöte kring den arbetssökandes planering. Målgruppen för överenskommelsen är bland annat ungdomar (16-24 år)38. Arbetsförmedlingen i Malmö startade år 2011 en ny arbetsförmedling, Malmö Bryggan, med syftet att arbeta uppsökande i Områdesprogrammets fem områden. Arbetsförmedlarna fanns inledningsvis främst på lokala mötesplatser i områdena, men har sedan ett år tillbaka utvidgats till att omfatta hela staden och sitter nu regelbundet i individ- och familjeomsorgens lokaler i stadsområdena. Målet är att fler Malmöbor som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden ska få jobb och bli självförsörjande. Ungdomarna är prioriterade. Arbetet sker i nära samarbete mellan Malmö stad och JobbMalmö, men också den ideella sektorn och näringslivet. Första steget är att motivera människor att skriva in sig på Arbetsförmedlingen och nästa steg är att planera hur vägen till ett jobb ska se ut beroende på personens förutsättningar39. Malmö stad har sedan våren 2012 en social investeringsfond för investeringar i förebyggande arbete som gagnar barn och unga samt främjar utveckling och användning av nya metoder och arbetssätt. På sikt ska de leda till minskade kommunala kostnader. Ett exempel på en satsning som beviljats medel är Hela familjen i Seved som startade 2013. Projektets arbetssätt bygger på få ärenden per handläggare (25st), djupintervjuer för att kartlägga underliggande orsaker till försörjningshinder och att stötta familjer till kontakt med samverkansparter. En av de viktigaste framgångsfaktorerna är det nära samarbetet med AF Bryggan, JobbMalmö, Vägledningscentrum, Områdesutveckling och Malmö företagarförening med flera där samtliga fokuserar på att ge deltagarna i Hela familjen bästa stöd till självförsörjning. Samarbetet har fungerat bra trots att de inte är samlokaliserade mer än en gång i veckan, istället har det viktiga varit att det varit få samverkanspersoner. Resultatet visar att under 2014 har 16 av 63 hushåll blivit självförsörjande jämfört med kontrollgruppen där endast två hushåll blivit självförsörjande under samma period. Projektet utgår från att kostnaderna för försörjningsstöd för ett barnfamiljshushåll är 108 Tkr per år och att investeringskostnaderna kommer att vara återbetalda i juni 201640. I Malmö stads budget för 2016 hänvisas till ett gott exempel på samverkan mellan olika aktörer som används i Områdesprogram Lindängen. Syftet har varit att skapa sysselsättning för de boende i områdena. ”De goda erfarenheterna från Framtidens hus på Lindängen tas till vara. Under året förväntas fler arbeta efter denna framgångsrika metod. Det ska vara lätt för den som behöver stöd till egen försörjning/arbete att få det. Möjligheterna att samla aktörerna på området, särskilt statliga myndigheter, i en så kallad ”one stop shop” utreds. Allt detta förväntas på sikt kunna bryta trenden av ökade kostnaderna för försörjningsstöd”41 Ibid. Samtal med Klas-Erik Holmqvist, chef Arbetsförmedlingen Malmö Bryggan 40 Samtal med Lena Christenson, utvecklingsledare, stadsområdesförvaltning Innerstaden, Malmö stad. 41 Malmö stads budget 2016, med plan för 2017-2021 38 39 24 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö Arbetet på Framtidens hus och flera andra jobbskapande insatser och arbetssätt beskrivs närmare under kapitlet ”Aktiviteter i respektive Områdesprogram”. 25 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö Lärande I Områdesprogrammet har lärande varit ett av tre fokusområden. I detta avsnitt presenteras dels kopplingen mellan skolresultat och hälsa, men framför allt den nya skolorganisationens fokus på att skapa förutsättningar för högre måluppfyllelse, kvalitet och likvärdighet. Med anledning av den stora omorganisationen har arbetet inom Områdesprogrammet framför allt gått ut på att kompletterar flickors och pojkars skoldagar genom bland annat läxhjälp, meningsfull fritid och samverkan med lokalsamhället. Lärandet i Områdesprogrammet har även haft fokus på ”lärande medborgare till medborgare”. I Malmökommissionen inleds kapitlet om utbildning på följande sätt: utbildning är den samhällsstruktur som äger den största potentialen att utrusta barn och ungdomar med kapacitet att överskrida familjebakgrundens sociala begränsningar och utveckla god hälsa. Tidiga insatser inom förskola och skola har stor betydelse för att främja befolkningens hälsa och är ur ett livsloppsperspektiv den investering som ger störst utdelning. En förskola och skola av god kvalitet har en socialt utjämnande effekt eftersom den har störst betydelse för flickor och pojkar vars föräldrar har begränsade socioekonomiska villkor. Figur 4: Beräkning av avkastning på investering i humankapital för barn från resursfattiga förhållanden i ett livsperspektiv42. Figur: Beräkning av avkastning på investering i humankapital för barn från resursfattiga förhållanden ur ett livsperspektiv. Källa: Malmökommissionen. Malmökommissionen visar att låg utbildning är förknippad med en rad hälsoproblem i vuxenlivet. Det är därför ett stort samhälls- och hälsoproblem att så många barn inte deltar eller når målen inom förskola och skola. Tre orsaker till att inte fullfölja sina studier nämns i Malmökommissionen, de strukturella (t ex föräldrarnas utbildningsbakgrund) de individuella (t ex skoltrötthet) samt skolans inre arbete (t ex pedagogisk kvalitet och mobbing). Barn med utländsk bakgrund och/eller som växer upp i familjer med försörjningsstöd lämnar generellt sätt skolan med mycket lägre betyg43. Malmös väg mot en hållbar framtid, Hälsa, välfärd och rättvisa, Kommission för ett socialt hållbart Malmö, Malmö stad , 2013. 43 Ibid. 42 26 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö År 2010-2011 genomförde Skolinspektionen en tillsyn av Malmö stads förskolor och skolor. Rapporten visade bland annat på skillnader i måluppfyllelse, kvalitet och likvärdighet inom kommunens utbildning samt brister i kommunens styrning och ledning. Skolinspektionens kritik samt en politisk ambition, att skapa en organisation som förbättrar förutsättningarna för en mer likvärdig kvalitet inom förskola och skola med hög måluppfyllelse, låg till grund för starten av ett omfattande förändrings-arbete i Malmö stad. Den 1 juli 2013 infördes en ny skolorganisation44 som innebar att ansvaret för förskolan och skolan överfördes från stadsdelsfullmäktige och utbildningsnämnd till tre nya centrala skolnämnder och förvaltningar; förskole, grundskole- respektive gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. Förvaltningarna har utvecklat det systematiska kvalitetsarbetet, ersättningsprinciper och resursfördelning i syfte att besvara Skolinspektionens kritik och Malmökommissionens rekommendationer gällande förtydligande av styrningen, ökad måluppfyllelse, likvärdighet och social hållbarhet45. Det omfattande förändringsarbetet uppmärksammades av Skolinspektionens uppföljande beslut år 2014 ”Uppföljning av tillsyn i Malmö kommun”46 och ärendet avslutades. I Malmökommissionen lyfts fyra stora utmaningar som Malmös utbildningsinstitutioner står inför. Under varje utmaning lyfts även exempel på de insatser/arbetssätt som genomförts i Malmö sedan omorganisationen. Den första utmaningen handlar om elevernas socioekonomiska bakgrund som är den viktigaste faktorn för skolprestationer. Sverige har i ett internationellt och historiskt perspektiv haft små betygsskillnader mellan skolor. Det har dock förändrats. I Malmökommissionen hänvisas till PISA-undersökningarna som visar att variationen mellan skolor ökat kraftigt och att elevsammansättningen på skolorna betyder allt mer för elevernas resultat. Valfrihetssystemet som infördes på 1990-talet nämns som en sannolik orsak till utvecklingen. Förskolenämnden och Grundskolenämnden i Malmö stad har, sedan omorganisationen, infört nya ersättningsmodeller. I den tidigare stadsdelsorganisationen fördelades budgetmedel per stadsdel med hänsyn till demografi och ett antal tilläggskriterier som speglade stadsdelens sociala struktur. Stadsdelarna hade frihet att omfördela resurserna mellan verksamheterna. De nya ersättningsmodellerna, som infördes år 2014, utgår från att alla barn ska ges lika förutsättningar att lyckas oavsett bakgrund och geografiskt område. Ersättningsmodellerna till för- och grundskolan utgår bl a från de socioekonomiska variabler som har starkast samband med barnens utveckling och elevernas skolresultat. Variablerna är; kön, utländsk bakgrund, föräldrarnas utbildningsnivå, ekonomiskt bistånd, antal vårdnadshavare. Grundskolan har även variablerna bostadsområde och skola. En första uppföljning har gjorts av den nya ersättningsmodellen i förskolan. Slutsatsen är att det är för tidigt att dra några långtgående slutsatser eftersom modellen har tillämpats i mindre än ett år vid utvärderingstillfället47. KS-KOM-2011-01067 Övergripande ersättningsprinciper och resursfördelning på nämndsnivå för den pedagogiska verksamheten, STK-2013-269 46 Uppföljning av tillsyn i Malmö kommun, Skolinspektionens Dnr 43-2009:3755 47 Utvärdering av ersättningsmodellen för förskoleverksamheten i Malmö, FSKF-20141924 44 45 27 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö Den andra utmaningen är att höja kvaliteten i utbildningarna genom att medvetet öka likvärdigheten i alla skolformer. Malmökommissionen menar att pedagogen är den enskilt viktigaste faktorn för kvaliteten och flickor och pojkars resultat i förskolan och skolan. Skollagen (4 kap 2-8§) ställer krav på ett systematiskt kvalitetsarbete. För att stödja förskolorna och skolorna i det systematiska kvalitetsarbetet i Malmös förskola och grundskola ingår kollegial granskning, eller så kallade insynsbesök och kvalitetsbesök. Syftet med besöken är bland annat att skapa en kollegial förbättringskultur i staden med hjälp av kritiska vänner och att skapa en kultur där starka skolor hjälper svaga. Under loppet av tre år ska samtliga förskolor och skolor i Malmö stad få ett besök med kollegial granskning48. En annan satsning som genomförts i Malmö är anställandet av förstalärare. Regeringen beslutade år 2013 om två nya karriärsteg för lärare; förstelärare och lektor. Syftet med reformen är att förbättra resultaten i svensk skola genom att ge yrkesskickliga lärare en karriärmöjlighet och ett lönepåslag för att göra läraryrket mer attraktivt. Malmö stad har anställt drygt 300 förstelärare som ett led i kvalitetsarbetet49. Förvaltningarna arbetar också enligt riktlinjer och planer för strategisk kompetensförsörjning – en stor utmaning och ett viktigt uppdrag för att nå kvalitet. Även Pedagogisk Inspiration Malmös (PI Malmö) uppdrag utgår från de tre skolförvaltningarnas systematiska kvalitetsarbete samt åtaganden50. Den tredje stora utmaningen som, enligt Malmökommissonen, Malmös utbildningsinstitutioner står inför innebär att möta nyanlända elevers behov och skapa förutsättningar för måluppfyllelse. En stor andel av barnen i Malmö har ett annat modersmål än svenska. Mottagningssystemet är avgörande för en effektiv pedagogisk och social integration av elever (flickor och pojkar) som är nyanlända, i skolan såväl som i det omgivande samhället51. Grundskoleförvaltningen är inne i en intensiv utvecklingsprocess kring nyanlända elever. Bland annat är Språkcentralen en ny organisation i Malmö som ansvarar för modersmålsundervisning, studiehandledning på modersmålet, mottagning av nyanlända elever i grundskoleålder samt undervisning av nyanlända elever i årskurs 7–9 på Mottagningsskolan Mosaik52. I Malmö går de allra flesta barn (ca 88 %) i förskolan. Malmökommissionen har dock pekat på vikten av att analysera vilka barn som står utanför förskoleverksamheten. Förskoleförvaltningen arbetar kontinuerligt för att nå denna grupp, som ofrivilligt eller frivilligt avstår förskola för sina barn. Orsakerna till att barnen inte går i förskolan varierar, men visar bland annat på vikten av att sprida kunskap om förskolan och dess kvaliteter, samt att arbeta för en högre tillgänglighet utifrån språk och kulturella aspekter. Den största andelen barn som inte går i förskolan finns i Rosengård, Fosie och Södra Innerstaden53. Komin, Grundskoleförvaltningen, mål och styrning i grundskoleförvaltningen, systematiskt kvalitetsarbete, kvalitetsbesök 49 Karriärtjänster för lärare i malmö kommun 2014, GrF-2013/21 50 Utredningsuppdrag: CPI & FoU-Malmö utbildning, GRF-2013-373 och fortsatt anpassning av PI Malmö, GRF 2015-7089 51 Malmös väg mot en hållbar framtid, Hälsa, välfärd och rättvisa, Kommission för ett socialt hållbart Malmö, Malmö stad , 2013. 52 Förslag till organisering av modersmålsstöd och språkutveckling i Förskoleförvaltningen, Malmö stad 2014, C. Persson, E. Möller 53 Utredningsmaterial från förskoleförvaltningen 48 28 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö Under den fjärde utmaningen samlas flera utmaningar som är gemensamma för Malmö och många andra kommuner i Sverige. Bland annat gällande skillnader i flickors och pojkars skolprestationer, gymnasieavhopp och relationer mellan olika aktörer i och omkring skolan. Under denna utmaning kan Malmö elevhälsas förändrade uppdrag i den nya skolorganisationen nämnas. I Skollagen står det att Det ska finnas elevhälsa för eleverna. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala, och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska stödja elevernas utveckling mot målen. En förutsättning för att leva upp till skollagen är en hög grad av samverkan mellan elevhälsans personal och övriga personalgrupper i skolan54. Mot bakgrund av omorganisationerna inom utbildningsområdet bestämdes tidigt inom Områdesprogrammet att inte genomföra fler förändringar i undervisningen och pedagogiken. De flesta insatser i Områdesprogrammet som rör lärande har istället haft ett fokus på att komplettera skoldagen. Ofta har det skett i samarbete med civilsamhället bl a genom att skapa en meningsfull fritid, servera frukost innan skoldagens början, hjälpa till med läxläsning, språkstöd med hjälp av musik och utflykter och mycket annat som syftar till att förbättra skolresultaten. Fokus har varit att göra skolan till en del av det lokala samhället. Insatser i skolan har kompletterats med ett tydligt fokus på lärande medborgare till medborgare. Exempel på insatser som har för avsikt att stärka lärandet och skolresultaten ges under kapitlet Aktiviteter inom respektive Områdesprogram. 54 Komin, elevhälsa 29 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö Aktiviteter i respektive Områdesprogram Detta kapitel utgör en bild över områdena som ingått i Områdesprogrammet samt en beskrivning av valda delar av arbetet med Områdesprogrammet för ett socialt hållbart Malmö. Synpunkter har samlats in från stadsområdesdirektörer, stadsdirektören, områdesutvecklingscheferna, områdeskoordinatorerna samt välfärdsavdelningens chefer och kontaktperson och ligger till grund för valet av insatser som lyfts i kapitlet. För att samla in material till texterna har områdeskoordinatorerna och representanter från de verksamheter som beskrivs i kapitlet intervjuats. Områdesprogram Herrgården Herrgården är ett område i mellersta Malmö. Det omges av Amiralsgatan i norr, Inre Ringvägen i öster, Västra Kattarp och Rosengårdsfältet i söder, och Örtagården i väster. Här bor 4 448 personer. Herrgården har en ung befolkning. Ungefär en tredjedel är 0-15 år. Bostadsbebyggelsen består av 31 hus med totalt 1375 lägenheter. Alla är hyresrätter. I Herrgården finns även lokaler för förskola, skola, kultur- och fritidsverksamheter, kontor och affärer. Här finns flera grönområden och utomhusfritidsanläggningar. Sabina Dethorey, områdeskoordinator i Herrgården Förhållningssätt och arbetssätt Områdesprogram Herrgården har sedan starten haft sin utgångspunkt i Herrgårdens potential, kvaliteter och möjligheter. Traditionellt har satsningar i befintliga bostadsområden i Sverige fokuserat på problem. Områdesprogram Herrgården valde det motsatta förhållningssättet då ett problemfokus riskerar att bidra till stigmatisering. Områdesprogrammets uppdrag var att arbeta innovativt och nyskapande och då måste detta prägla även förhållningssätt och arbetssätt. Det var viktigt att göra Herrgårdens kvaliteter, potential och möjligheter kända och synliga för andra aktörer som tidigare inte uppmärksammat dem. På så sätt blir det möjligt för en aktör att ta ställning till hur Herrgårdens förutsättningar kan medverka till utvecklingen av området. I 30 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö förlängningen finns ytterligare en dimension: Att förmedla vikten av ett annat förhållningssätt till hela Malmö och också till nationella aktörer för att alla geografiska områden ska få chansen att utvecklas utifrån de specifika kvaliteter som varje område har. Detta fokus på potential präglar såväl det övergripande arbetet som samverkansprocesserna och de enskilda insatserna inom Områdesprogram Herrgården. Områdesprogram Herrgården har verkat genom att identifiera ”glapp” som funnits rörande Herrgårdens utveckling. Det har till exempel handlat om att identifiera aktörer, insatser eller arbetsformer som saknats för att kunna få ett helhetsperspektiv på områdesutvecklingen. Samtidigt har det också varit av stor vikt att vidareutveckla redan pågående insatser och verksamheter. Samverkansprocesser har genomsyrat Områdesprogram Herrgården sedan start. Med hjälp av tvärsektoriella samarbeten för såväl specifika insatser som övergripande utvecklingsarbete har arbetet förts framåt och varit innovativt. Kraftsamling Herrgården Kraftsamling Herrgården är en kunskapsallians och en plattform för att långsiktigt utveckla Herrgården. Arbetet är uppbyggt som en tvärsektoriell samverkansprocess där aktörer från idéburna, offentliga och privata sektorn samt Malmöbor medverkar. Syftet är att i samverkan planera och agera för att utveckla Herrgården. Processen växer och fler aktörer tillkommer efter hand. Det arbetssätt som används kallas Collective Impact och är utformat för att bemöta komplexa samhällsutmaningar. Syftet är att utifrån en gemensam målbild definiera gemensamma problemformuleringar, behov av samverkansformer och insatser samt identifiera tillgångar och möjligheter, hinder och problem för att nå målbilden. Collective Impact är hittills ovanligt i Sverige, men har använts i andra länder, exempelvis av instanser som Gates Foundation och Vita huset och finns även i lokala utvecklingsarbeten i t.ex. Kanada, Australien och i flera utvecklingsländer. Grundarna av Collective Impact menar att komplexa samhällsutmaningar inte kan lösas med hjälp av manualliknande arbetssätt. Istället krävs ett förhållningssätt där bemöts utmaningarna ur flera olika perspektiv bemöts samtidigt. Då är det helt avgörande att flera aktörer, gärna från olika perspektiv och samhällssektorer deltar. Hittills har ca 50 aktörer medverkat i Kraftsamling Herrgården. Arbetet startade 2013 med ett inledande fokus på att ta fram en fördjupad målbild för Herrgårdens utveckling. Det har sedan dess fortsatt dels i sex temaprocesser, dels via gemensamma seminarier och tvärfrågor. De sex temaprocesserna är: Mötesplatser och social mobilisering, Utbildning och lärande, Arbetsmarknad och näringsliv, Stadsbyggnad och infrastruktur, Trygghet och säkerhet, samt Kultur och fritid. Stadsområdesförvaltning Öster medverkar i samtliga processer med processledare och deltagare. Processen samordnas för närvarande av Rädda Barnen, Individuell Människohjälp och Stadsområdesförvaltning Öster, Malmö stad. Med Kraftsamling Herrgården som grund har Områdesprogram Herrgården säkrat en bred tvärsektoriell samverkan kring det fortsatta arbetet med Herrgårdens utveckling samt säkerställt att den fortsatta utvecklingen av Herrgården sker så effektivt och målinriktat som möjligt. 31 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö Rosenkraft Rosenkraft är ett partnerskap (City Gross, Swedbank, Bergendahlskoncern, Malmö studenthus, MKB, Victoria park, Cornerstone, stadsområdesförvaltning öster, stadsbyggnadskontoret, näringslivskontoret , Yallatrappan, ICA Toftanäs, Hestia och Ikea) som syftar till att stimulera näringslivsetableringar och investeringar i Rosengård för att fler arbetstillfällen ska skapas. Partnerskapet verkar för att utvidga och stärka samarbetet kring lokal utveckling med fokus på arbete och näringsliv. En viktig del är att arbeta med bilden av området för att visa på fördelarna för verksamheter att etablera sig här. Idén togs fram i en workshopserie inom Områdesprogram Herrgården. Det konkreta arbetet med Rosenkraft startade 2011. Under 2013 togs rapporten Marknadsanalys Rosenkraft fram i syfte att undersöka Rosengårds nuläge som marknads-, boende- och etableringsalternativ samt arbetsmarknad. Rapporten kunde förverkligas genom en samfinansiering av medlemmarna i partnerskapet. Under 2014 och 2015 har arbetet fokuserat på att utveckla möjligheter för fortsatt partnerskap kring lokal utveckling och gemensamt arbete i lokala utvecklingsfrågor med arbete och näringsliv som fokus. Framtida mål är att stärka och utvidga Rosenkraft bland annat genom att fastställa en organisationsform för det fortsatta arbetet. Amiralsstaden Amiralsstaden är en process som tar sin utgångspunkt i knutpunkten Amiralsgatan/Kontinentalbanan och den planerade Rosengård station. Syftet är att genom stadsutveckling stärka kopplingarna mellan Östra Sorgenfri, Emilstorp, Rosengård, Sofielunds industriområde och Annelund. I sin förlängning kommer arbetet även att inbegripa Amiralsgatan. Amiralsstaden är ett av två föreslagna stadsutvecklingsprojekt som förespråkas i Malmökommissionen. Tankarna kring en utveckling av Amiralsgatan har funnits i Områdesprogram Herrgården sedan starten och det var också här arbetet började med att ta fram en för-förstudie som visar på möjliga utvecklingar. En förvaltningsövergripande styrgrupp har arbetat vidare med hur det fortsatta arbetet kan se ut, samt vilka möjligheter Amiralsstaden skulle kunna innebära. Målen är att skapa fler bostäder och arbetstillfällen genom en förtätning och utveckling av det befintliga stadsrummet. Det första steget är en utveckling av området kring Station Rosengård. Processen inbegriper en bred tvärsektoriell samverkan, där offentlig, idéburen och privat sektor medverkar. Amiralsstaden planeras att genomföras i en inkluderande, transparent och innovativ process där social, ekonomisk och miljömässig nytta maximeras. Malmö stads nio budgetmål kommer att utgöra utgångspunkt för arbetet. Ett viktigt fokus för processen är innovation och förnyelse. Amiralsstaden kommer att bidra till en integrerad och hållbar stad och stärker Malmös attraktivitet. Området beräknas ge mellan tusen och tretusen bostäder på en tjugoårsperiod beroende på exploateringsgrad. Dialog med Malmöbor Områdesprogram Herrgården för dialog med Malmöbor dels kontinuerligt i det dagliga arbetet, dels via aktiviteter. Den kontinuerliga dialogen förs huvudsakligen via Medborgarkontor Varda, men också via de tjänstemän som arbetar med boendedialog inom Områdesprogrammet och som samhällskommunikatörer. På Medborgarkontor Varda genomförs även dialogkvällar en gång i veckan. 32 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö Under valåret 2014 arbetade Områdesprogram Herrgården intensivt med dialog med Malmöbor inför valen om möjligheterna att rösta. Detta genomfördes i samverkan med demokratiambassadörer och övrig personal på avdelningen för Områdesutveckling, samt externa samarbetspartners. Arbetet utfördes med Varda och Vänskapsparken som bas, och med uppsökande arbete som komplement. Inför båda valtillfällena arrangerades demokratidagar i Vänskapsparken. Valdeltagandet i Herrgården ökade märkbart: med 7,4 procent vid EU-valet och med 5,5 procent vid riksdagsvalet. Trygghet är en central fråga för Herrgårdens utveckling. Detta har avspeglat sig i dialogarbetet inom Områdesprogram Herrgården. En grund upprättades långt innan Områdesprogram Herrgården startade. Till exempel etablerades verksamheten med stadsområdesvärdar redan år 2004. Utöver de pågående arbetena, har Områdesprogram Herrgården fört dialog om trygghet genom trygghetsvandringar, dialogkvällar och fokusgrupper. Dessutom har en ny mötesform, homeparties, etablerats inom Kraftsamling Herrgårdens temaprocess trygghet och säkerhet. Homeparties i det här sammanhanget är samtalskvällar, på temat trygghet, hemma hos kvinnor i Herrgården. Vad samtalen mer konkret handlar om beror på de Malmöbor som medverkar. En Malmöbo står för värdskapet och bjuder in övriga medverkande. Förutom Malmöbor medverkar stadsområdesförvaltning Öster, Räddningstjänsten Syd och Polisen och även dessa representanter är kvinnor. Hittills har åtta homeparties genomförts och under hösten 2015 planeras ytterligare minst sex stycken. Genom homeparties står kvinnors upplevelser och synpunkter i fokus och deras perspektiv på frågor som rör trygghet och boendemiljö synliggörs för de medverkande aktörerna. Mervärden med samverkansprocesser Genomförda intervjuer med deltagare i samverkansprocesser inom Områdesprogram Herrgården visar att de ser mervärden med arbetet som kan delas upp i följande kategorier: mervärden för samverkansprocessen och det gemensamma arbetet, för den egna organisationen, för den enskilda medverkande individen, samt för andra medverkande aktörer. Ökad kunskap lyfts fram i samtliga av dessa kategorier. Mervärden för den egna organisationen kan vara allt från hårda värden såsom stigande fastighetsvärden till mjuka värden som exempelvis fler kontaktytor med Malmöbor. 33 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö Lindängen I det ”gröna, sköna Lindängen” i södra Malmö bor ca 7 000 människor varav nästan 35 procent är under 24 år. Lindängen har stora fina grönområden, ett bibliotek, en amfiteater och många andra aktiva mötesplatser. Medborgardialoger visar på att de boende stortrivs i sitt område men önskar att centrum skulle rustas upp och blir tryggare. Lindängen är ett tätbefolkat bostadsområde och inflyttningen ökar stadigt. Fiona Winders, områdeskoordinator i Lindängen Utgångspunkten är resultatet från intervjuerna med områdeskoordinatorn och representanter för verksamheterna samt den följeforskning på satsningen ”Lindängen mot framtiden” som är utförd av Kungliga tekniska högskolan (KTH). Lindängen mot framtiden står på fyra ”ben”; Allaktivitetshuset, Framtidens hus, Lindängen centrum och samordningsfunktionen. De tre förstnämnda beskrivs närmre i texten nedan55. Allaktivitetshuset på Lindängeskolan Innan Allaktivitetshuset öppnade fanns ett smalt utbud av fritidsaktiviteter och ett lågt intresse från föreningslivet att etablera verksamheter i området. Det i kombination med hög otrygghet i skolan och i lokalområdet samt låga skolresultat, var utgångspunkten för idén att skapa ett allaktivitetshus på Lindängen. Före allaktivitetshuset startade tillfrågades alla flickor och pojkar på Lindängeskolan om vad de skulle vilja göra på sin fritid. Projektledaren hade kontakt med ledningen på skolan, deltog i föräldramöten, besökte biblioteket m.m. Utgångspunkten för verksamheten blev Lindängebornas delaktighet och möjligheten till stort eget ansvar. Det skulle vara en mötesplats över generationsgränser med fokus på flickor och kvinnor som var underrepresenterade i fritidsaktiviteter och i den offentliga miljön. I januari 2011 startade Allaktivitetshuset som en del av Områdesprogram Lindängen. Mötesplatsen har öppet sju dagar i veckan och erbjuder gratis aktiviteter till Lindängens alla barn och vuxna. Totalt erbjuds ett 50-tal aktiviteter, baserat på de boendes önskemål, och Allaktivitetshuset har ca 1000 besök i veckan. I följeforskningen är det inte aktiviteterna på Allaktivitetshuset som i första hand framhålls som framgångsfaktorn, utan istället de värden som skapats på mötesplatsen i form av gemenskap, tillit och att vara eller ha en lokal förebild. Dessa värden i kombination med att Allaktivitetshusets personal även arbetar på rasterna under skoltid, det vill säga det finns fler närvarande vuxna, bidrar till att elever känner sig tryggare i skolan. Under motsvarande period vittnar de intervjuade i följeforskningen om att mobbing, knarkförsäljning, klotter och vandalisering minskat på skolan och i hela området. Under perioden 2012-2013 förbättrades även skolbetygen på Lindängeskolan mest i hela Malmö. Det förklaras i följeforskningen med att eleverna får en komplett skoldag med frukost som Röda Kortsets Ungdomsförbund erbjuder eleverna innan skolan, att skolan har fått en ny ledning som har implementerat vissa förändringar och att Allaktivitetshuset erbjuder aktiviteter direkt efter skoltid. Följeforskningen visar även att aktiviteterna har en integrerande effekt inte bara över generationsgränserna, utan även för att bryta barriärer mellan Malmöbor med olika ekonomiska förutsättningar. På Allaktivitetshuset skapas även jobb 55 Avdelningen för Urbana och regionala studier, Institutionen för samhällsplanering på KTH 34 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö genom att Lindängebor anställs som aktivitetsledare. Totalt har tolv aktivitetsledare gått vidare i andra anställningar inom verksamheten, till exempel inom skolan och på fritidsgården. Denna arbetslivserfarenhet har för många varit deras första och har således varit en avgörande faktor för inträde på arbetsmarknaden. Att 60 procent av besökarna på Allaktivitetshuset är flickor och kvinnor, är unikt i motsvarande områden. En av nyckelfaktorerna till att unga flickor deltar i så stor utsträckning upplevs vara att aktiviteterna är i direkt anslutning till skoldagen och bedrivs på skolan, en av föräldrarna accepterad plats. Flera kvinnor som intervjuats i följeforskningen berättar att de under många år levt isolerat, utan arbete och med få bekantskaper. De har nu fått en plats där de kan dela med sig av sina kunskaper och känna gemenskap med andra kvinnor. Allaktivitetshuset i Lindängen har blivit lokalt, nationellt och internationell känt och prisbelönt. Bland annat har mötesplatsen beskrivits som ”något som borde finnas på alla skolor” och har lyfts upp som ett lyckat exempel på integration och områdesbaserat arbete av före detta integrationsminister Erik Ullenhag. Under 2012 fick ansvarig projektledare Malmö stads mångfaldspris och 2013 tilldelades verksamheten, som första kommunala verksamhet, BRIS-priset. Allaktivitetshuset har nämnts som ett gott exempel i EUs Integrating Cities. Sedan våren 2011 är Allaktivitetshuset en del av ordinarie verksamhet och tillhör stadsområdesförvaltning Söder, avdelningen för områdesutveckling, enheten Fritid och förebyggande56. Centrumprocessen Lindängen Processen kring Lindängen centrum är ett exempel på en samverkan mellan det fysiska skelettet och de sociala musklerna dvs investeringar i den fysiska omgivningen som skapar sociala effekter i form av trygghet, kunskap och nya arbetstillfällen. Processen Lindängen centrum består av centrumanläggningen, av förnyelse av Lindängen centrum är tydligt uttryckt i dialoger med de boende i området. Bland annat upplevdes torget och busshållplatsen som otrygga platser och det fanns ett behov av mötesplatser över generationsgränserna. År 2012 tecknades en avsiktförklaring gällande centrumprocessen mellan fastighetbolagen Willhem AB och Bordsvisan 1 AB och Malmö stad (SoF Söder, fastighets-, stadsbyggnads- och gatukontoret samt serviceförvaltningen) kring gemensam finansiering av en förstudie. Senare har även NCC, Trianon AB och Stena Fastigheter ingått i samverkan. En gemensam avsiktsförklaring upplevs som en bra metod för att bygga förtroende mellan aktörer, som inte var och en har ekonomiska möjligheter att påverka utvecklingen av Lindängen centrum, men tillsammans kan göra skillnad. Befintlig budgetkonstruktion upplevs dock som ett strukturellt problem för framgångsrik samverkan mellan Malmö stads olika förvaltningar. I början av 2014 enades aktörerna även kring en övergripande plan för att skapa ett attraktivt Lindängen centrum. I planen finns bland annat ett fint och öppet torg, ökade handelsytor, ett nytt bibliotek, mer service och även nya bostäder runt torget. Kommunen vill rusta upp Högaholmsskolan och Lindängeskolan, samt göra om Munkhättegatan så att den inte längre upplevs 56 Följeforskningen ”Lindängen mot framtiden”, samtal med områdeskoordinator Fiona Winders och sektionschef för allaktivitetshuset Said Mekahal. 35 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö som en barriär mellan Lindängen centrum och Lindängeskolan. Handeln på centrum ska attrahera till dagligvaruinköp för både de boende i området och besökare från andra stadsdelar. Sociala mötesplatser ska stärkas och utökas i bibliotek, aktivitetshus mm. Det finns ett behov av fler bostäder på Lindängen, och att bygga lägenheter intill torget skapar liv på torget även efter affärerna har stängt. Men att bygga nya bostäder är en utmaning i områden som Lindängen eftersom kostnaderna för bostäderna måste matcha betalningsförmågan. För att investera krävs mycket låga produktionskostnader, mycket låga kostnader för marken och ändå blir det en låg projektvinst för exploatören. En förklaring till det är att allmänna anläggningar och infrastruktur med bland annat gator, torg och hållplatser för kollektivtrafik ingår i priset på markhyran vid nybyggnationer. Denna princip är en utmaning och ett strukturellt problem som bidrar till att infrastrukturen i områden som Lindängen missgynnas av systemet jämfört med exploateringsområden med högt markvärde. En helhetslösning, som innebär att göra hela området mer attraktivt så att folk vill bo där, är därför extra viktig. Med detta som utgångspunkt valde berörda politiker att godkänna starten av detaljplanearbetet utan att det fanns någon aktör som var intresserad av att bygga. Under våren 2015 har en första etapp av centrumprocessen påbörjats. Trianon AB och Malmö stad har tecknat ett avtal med en investering på ca 300 Mkr i totalt 140 nya lägenheter på Lindängen, den första nybyggnationen och största investeringen som gjorts i området på över 30 år. Nya arbetstillfällen har möjliggjorts genom sociala klausuler i avtalet mellan fastighetsägaren Trianon och Malmö stad. Det innebär att Trianon och dess underleverantörer förbinder sig att i samband med nybyggnation skapa arbetstillfällen för boende på Lindängen, i motprestation har Malmö stad gett rabatt på markhyran. Hittills har sju nya arbetstillfällen skapats för att arbeta med byggnation och underhåll och ytterligare fem är på gång. Trianon har också åtagit sig att anställa tio arbetslösa om året från området för att arbeta med byggnation och underhåll, samt att tillhandahålla praktikplatser. Samarbetsaktörer på Framtidens hus har, med sin lokala kännedom och kontakt med arbetssökande i området, tagit fram kandidater till jobben och praktikplatserna. Samtidigt analyseras kostnaderna och besparingarna kopplade till dessa individer för att få mer evidens för de antaganden om ekonomiska effekter som framtagits inom ramen för Bygga om dialogen57. Framtidens hus Framtidens hus etablerades under 2013 som en del av Områdesprogram Lindängen med syftet att bidra till det lokalt formulerade målet ”att skapa ett tryggt och attraktivt Lindängen med fler unga och vuxna i arbete”. Verksamheten har ett särskilt fokus på åtgärder för ökad sysselsättning och minskat försörjningsstöd. På Framtidens hus finns offentliga (SoF Söder, individ- och familjeomsorgen, Arbetsförmedlingen Bryggan, Jobb Malmö, Öppenvårdshuset Gustav) och civilsamhället (Röda Korset och Rädda Barnen) lokalt på Lindängen. Det ger aktörerna, oavsett huvudman, förutsättningar att arbeta gemensamt utifrån en helhetsbild av brukarens behov och förutsättningar. Tiden innan en brukare får en aktiv planering kan förkortas och det blir lättare att boka in flerpartsbesök vid behov. Även ansvarsfördelningen blir tydligare och kunskapen om de aktuella Samtal med Anders Svensson, arkitekt och projektledare för Centrumprocessen på Lindängen. 57 36 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö verksamheterna ökar. Samlokaliseringen skapar förutsättningar för aktörerna att med gemensamma krafter bidra till Lindängens utveckling. Ett konkret exempel är ett gemensamt ”Öppet hus” en gång i veckan där besökare kan träffa olika verksamheter utan att boka tid på förhand. Framtidens hus har i genomsnitt ca 1200 obokade besök per månad. Genom samarbeten med civilsamhället har bland annat cykelskola, språkgrupper, och jobbsökargrupper skapats, vilka idag drivs av både boende på området och frivilliga från övriga Malmö. Samtliga aktiviteter har startat på önskemål av boende och med stöd från civilsamhället. Denna funktion i Framtidens hus fungerar som en social inkubator, där boende får möjlighet att förverkliga och ta ansvar för sina egna önskemål med stöd från projektet och civilsamhället. I förlängningen bildas nya föreningar och embryon till entreprenörskap och företagande på området. Framtidens hus har också utvecklats till en möteplats och plattform för samverkan med näringsliv och lokala fastighetsägare som delvis nämns under Centrumprocessen. I synnerhet söker näringslivet en ökad kunskap om hållbara lösningar och affärsmodeller i miljonprogrammet och Framtidens hus har god kunskap och erfarenheter kring dessa frågor. Helårårsavstämningen 2014 visade att i hela stadsområde Söder ökade försörjningsstödet med 3,3 procent medan delområde Lindängen minskade med 5,2 procent under samma period. Utifrån beräkningar gjorda av IoF Söder har kostnaden för försörjningsstöd på Lindängen under samma period minskat med 7,1 procent jämfört med stadsområdet, där den har ökad med 7,2 procent. Vidare har antalet ärenden inom försörjningsstödet som avslutats till arbete ökat från 34 år 2012, till totalt 77 år 2014. I KTHs följeforskning av Framtidens hus konstateras att resultaten är mätbara, påtagliga och har förutsättningar att bli bestående58 vidare att Lindängens fokus på individuellt kapacitetsbyggande och vägar in till arbetsmarknaden bedömer vi som effektiva strategier59. I Malmö stads budgettext från 2016 står det: De goda erfarenheterna från Framtidens hus på Lindängen tas till vara. Under året förväntas fler arbeta efter denna framgångsrika metod. Det ska vara lätt för den som behöver stöd till egen försörjning/arbete att få det. Möjligheterna att samla aktörerna på området, särskilt statliga myndigheter, i en så kallad ”one stop shop” utreds. Allt detta förväntas på sikt kunna bryta trenden av ökade kostnaderna för försörjningsstöd60. För vidare läsning hänvisas till KTHs följeforskning ”Lindängen mot framtiden”, steg 361. Lindängen mot framtiden, Sandra Karlsson & Göran Cars, Samhällsplanering & miljö, KTH, steg 3, sidan 88. 59 Ibid sidan 87. 60 Malmö stads budget 2016, med plan för 2017-2021 61 Lindängen mot framtiden, Sandra Karlsson & Göran Cars, Samhällsplanering & miljö, KTH, steg 3, 58 37 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö Holma/Kroksbäck Bostadsområden Holma och Kroksbäck har i grunden goda förutsättningar med en relativt ung befolkning och ett bra läge nära citytunneln vid Hyllie. Det finns även utmaningar i form av segregerade bostadsmiljöer, låg sysselsättningsgrad och trångboddhet. Flera positiva förutsättningar kommer på lång sikt kunna bidra till att utveckla attraktionen för Holma och Kroksbäck. Anto Tomic, områdeskoordinator i Holma/Kroksbäck Utgångspunkten är resultatet från samtal med områdeskoordinatorn och representanter för verksamheterna samt ett flertal forskningsrapporter genomförda av Malmö högskola. El Sistema Även i Holma/Kroksbäck används nya metoder och arbetssätt för att komplettera skolans pedagogik med syfte att stärka skolresultaten. Detta görs bland annat genom kultur som redskap med syfte att utveckla barnens språk via musik och sång. Metoden, El Sistema, kommer ursprungligen från Venezuela och bygger på en pedagogik och filosofi som handlar om lärande genom musik. Verksamheten riktar sig till 4-5 åringar i form av förskolekör och förskolerytmik samt 6-9 åringar genom celloundervisning, rytmik, orkester och kör med instrumenten fiol och flöjt. Verksamheten engagerar ca 450 barn per termin varav 234 är flickor och 216 är pojkar. Projektmedel har beviljats från postkodslotteriets kulturstiftelse så att alla barn som medverkar får tillgång till instrument. Eleverna har haft flera konserter tillsammans med MSO, bland annat vid invigningen av det nya badet i Hyllie, Nallekonserter, nationaldagsfirandet på Konserthuset och invigningen av Malmö Live. På Holma- och Kroksbäckskolan finns nu många stolta barn och föräldrar. Resultatet av insatserna kommer att följas upp av Musikhögskolan men pedagogerna ser redan resultat, att skolan nu tack vare El Sistema lättare når ut till och får kontakt med föräldrarna som tidigare varit svåra att nå. Föräldrarna bjuds till skolan varje onsdag till evenemanget Vänstay för att lyssna på när barnen spelar och sjunger samt träffas, prata och fika. Genom denna verksamhet upplever även medverkande pedagoger att de kommer närmare barnen. Verksamheten är ett exempel på hur en förvaltning, i detta fall kulturförvaltningen, via Malmö kulturskola tar hjälp av andra förvaltningar som förskoleförvaltningen, grundskoleförvaltningen, stadsområde Väster och andra aktörer som Malmö symfoniorkester (MSO) för att uppnå ett gemensamt syfte och mål; att stärka skolresultaten. Samarbetet skapar även förutsättningar för Kulturskolan som traditionellt sett inte når ut till flickor och pojkar i socioekonomiskt svaga områden. Det är kulturförvaltningen som finansierar Kulturskolan El Sistema som finns på Holma- och Kroksbäckskolan och nu även på Sofielundsskolan. En av framgångsfaktorerna för satsningen är att det redan från början diskuterades hur El Sistema skulle kunna bli en långsiktig satsning, och inte bara ett kortsiktigt projekt. El Sistema är ett arbetssätt som kommer att fortsätta efter att Områdesprogrammet avslutas. Det motiveras med att verksamheten skapar en positiv social förändring i barns liv med kultur som redskap och en helhetssyn på lärandet genom samverkan. Därmed har Malmö stads måluppfyllelse om att alla barn och ungdomar oavsett boendemiljö, sociala och ekonomiska faktorer, kön, funktionshinder eller etnicitet har tillgång till Malmö stads kulturutbud kommit ett steg närmare 62. 62 Samtal med Anto Tomic och Jalle Lorensson chef Malmö Kulturskola 38 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö Kulturbro för socialt hållbar stadsutveckling ”Kulturbro” är en satsning på upplevelsebaserat lärande som initierades av Holmaskolans rektor som handlar om att hjälpa barnen med den språkliga utvecklingen genom att organisera utflykter. Utflykterna sker med buss tillsammans med ordinarie personal. Inför utflykterna går pedagogerna igenom de ord och begrepp som barnen kommer att möta vid utflykten. Det underlättar upplevelsen och används sedan i undervisningen med syfte att öka barnens ordförråd och därmed även måluppfyllelse. Genom utflykterna får barnen bilder att koppla de nya orden till och genom upplevelserna får de ta del av samhället som sträcker sig utanför det egna boendeområdet. Föräldrarna får möjlighet att följa med på utflykterna och på detta sätt utvecklas även relationen mellan hem och skola. Arbetssättet följs upp av Lärarhögskolan. ”Kulturbro” finansierades initialt av kulturförvaltningen, men idag finansierar Holmaskolan arbetet inom ramen för ordinarie verksamhet. Det innebär att arbetssättet kommer att fortsätta efter Områdesprogrammet avslutats med motiveringen att elevernas upplevelser, som en del av lärandet, förväntas leda till bättre betyg och fler stolta föräldrar och barn. Kulturbro sker i samvekan mellan Holmaskolan, kulturförvaltningen och SoF Väster och omfattar flickor och pojkar i förskolan samt årskurs 1 och 2. Holma Infocenter Initiativet att starta Holma Infocenter kom från Arabiska kvinnoföreningen Aktiva kvinnor i Hyllie. Kvinnoföreningen mötte regelbundet kvinnor från områdena för att hjälpa till med att tolka och översätta brev och myndighetsbeslut. I samarbetet mellan stadsdelsförvaltningen och kvinnoföreningen skapades Holma Infocenter. Det blev ett gemensamt koncept och hjälpen som kvinnoföreningen erbjöd formaliserades genom en långsiktig lösning med bland annat en ny lokal som MKB finansierade, samarbeten med myndigheter och civilsamhället och att en kvinna från området anställdes som samhällsvägledare av Malmö stad. Holma Infocenter startade år 2011 och ligger mitt i området. Utbudet utgår från medborgarnas behov av och efterfrågan på bland annat kontakter med myndigheter. Till exempel samverkar infocentrat med Juristjouren som består av studenter från Lunds universitet som kan besvara juridiska frågor, med Individuell Människohjälp (IM) som bedriver språkcafé och Röda Korset som erbjuder cykelskola för kvinnor. Arbetsförmedlingen Bryggan finns på plats tre dagar i veckan för att bistå arbetssökande. Att den anställde är känd i området och har en lokal förankring har bidragit till att sänka tröskeln till arbetsmarknaden genom nya kontakter och ökad tillit till myndigheter. Holma Infocenter en del av den ordinarie verksamheten och organiserat under stadsområdets avdelning för områdesutveckling. Holma Infocenter är ett förslag från medborgare som blivit framtaget bland 20 goda exempel för Sociala innovationer inom EU63. Forskningscirklar och trygghetsprogram Områdesprogram Holma/Kroksbäck har använt en forskningscirkel som metod för att tillsammans med relevanta aktörer och forskare närma sig praktikernas frågor eller problem som rör framför allt sociala risker. 63 Samtal med Anto Tomic områdeskoordinator och Sinaa Altaie samhällsvägledare 39 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö Forskningscirkeln har genomförts i ett samarbete med Institutionen för Urbana studier på Malmö högskola. Samarbetet bygger på en ömsesidig överenskommelse utan avtal och ekonomisk ersättning. Högskolan har ansökt och beviljats externa medel till forskningen. Syftet med samarbetet har bland annat varit att finna former för samverkan mellan olika sektorer och förvaltningar och få en fördjupad förståelse för komplexa frågor såsom svårhanterliga sociala processer som utvecklas i olika bostadsområden. Forskningscirkeln handlade även om att praktiker och forskare skulle utveckla kunskap tillsammans snarare än att forskare studerar verksamheten eller arbetet som sker i cirkeln. I forskningscirkeln har, förutom forskarna, bland annat representanter från polisen, räddningstjänst, skola, individ- och familjeomsorg, områdesutveckling, gatukontoret, bussbolag, fastighetsföretag och Rädda Barnen deltagit. Forskningscirkeln har pågått mellan åren 2012 och 2014 och deltagarna har träffats ca en gång i månaden. Vid tillfällena diskuterade deltagarna sin syn på bostadsområdenas utveckling och tillstånd samt fick ge förslag på lämpliga åtgärder på de socialt oönskade händelser som identifierades. Detta följdes upp genom att sociala riskmatriser sammanställdes. Deltagarna bedömde även samhällets förmåga att hantera riskerna. Successivt utkristalliserades ett antal problemområden som återkommit under forskningscirkelns hela arbete. De områden som främst behandlats är följande: Områdesanalys och hur resultat från forskning respektive utredningsarbete kan omsättas i konkreta åtgärder. Barn och ungdomars levnadsvillkor inklusive elevers lärande. Trygghet och säkerhet. Sociala konsekvenser av fysiska förändringar – social konsekvensanalys. Medborgardialog och olika dialogformer. Civilsamhällets roll. I forskningscirkeln diskuterades t ex de platser, så kallade hotspots, som finns i de aktuella bostadsområdena där det samlas framför allt unga män som i varierande omfattning tar över platsen, uppträder störande och i vissa fall också säljer och använder droger. Dessa platser är begränsade och grupperna är förhållandevis små, men kan skapa stor otrygghet i området. En annan fråga som diskuterades i grupperna var hur rekryteringen till dessa grupper går till. Förklaringarna hittades bland annat i områdets boendeförhållanden. Många av familjerna är trångbodda, vilket leder till att flickor och pojkar ofta vistas utomhus i närmiljön. När barn och ungdomar vistas utomhus utan en vuxens översyn händer det att de får negativa förebilder bland framför allt äldre killar. Konflikter mellan grupperingar av unga män har bland annat lett till skjutningar och anlagda bränder samt stenkastning mot polis och räddningstjänst när de har arbetat i områdena. Många av ungdomarna har vuxit upp tillsammans och känner stark sammanhållning och väljer därför att inte skvallra för polisen. Flera boende upplever också en risk för hot och våld om de samarbetar med polisen och därför väljer många att inte avlägga vittnesmål även om de har varit vittne till en kriminell händelse. I forskningscirkeln diskuterades åtgärder för att stoppa rekryteringen till gängen genom att försöka begränsa deras verksamhet, att öka vuxennärvaron på gårdarna och att erbjuda meningsfulla fritidssysselsättningar till barn och ungdomar. En slutsats är att problemen med otrygga platser och gäng som skapar social oro inte sker av en 40 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö slump utan att det finns förutsättningar i miljön som gör att vissa platser är mer lämpliga än andra för att utveckla denna typ av hotspots. En annan viktig slutsats var att det krävs samordnade fysiska och sociala åtgärder för att förändra en plats egenskaper och utsatthet. Arbetet i cirklarna har bidragit till att gå från tyst kunskap till systematiserad kunskap och resulterat i kunskapssammanställningar, metodutveckling, tydliggörande av sociala processer, bättre samverkan mellan lokala aktörer och i vissa fall åtgärdskataloger64. Forskningscirkeln som metod och arbetssätt kommer att fortsätta efter Områdesprogrammet avslutas. I det fortsatta samarbetet mellan Institutionen för Urbana studier på Malmö högskola och SoF Väster kommer en handlingsplan att tas fram i ett projekt med namnet Trygg i Väster. Projektet handlar om att, utifrån lärdomar som skaffats under Områdesprogrammet, systematisera och strukturera förebyggande och främjande trygghetsarbete i stadsområdet i syfte att skapa bättre förutsättningar för att uppfylla kommunfullmäktigemålet ”En trygg och tillgänglig stad”. Projektet har Holma, Kroksbäck, Bellevuegården, Lorensborg och Lindeborg (de delområden där flest respondenter uppger att de känner otrygghet i sitt närområde i stadsområde Väster enligt MOMS 2012) som testbädd, men handlingsplanen kommer att gälla hela stadsområdet. Projektet ska resultera i en handlingsplan, förslag till organisationsmodell och förslag till samverkansavtal. Samverkansavtalet kommer att omfatta samarbetsparters inom den kommunala organisationen såväl som externa organisationer såsom polis och fastighetsföretag. Handlingsplanen kommer att kopplas till det lokala SSParbetet i stadsområde Väster och innefatta både kortsiktiga och långsiktiga åtgärder65. Att laga revor i samhällsväven – om social utsatthet och sociala risker i den postindustriella staden, R. Ek, M. Gerell m.fl. ISBN: 978-91-87997-01-3 (pdf), Malmö 2014 64 65 Samtal med Annika Nilsson 41 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö Segevång Segevång är ett bostadsområde i norra Malmö, kännetecknat av stora grönytor och flerfamiljshus färdigställda under 60-talets början. I Segevång bor idag cirka 4 200 invånare och inflyttningen till området ökar stadigt. Till Områdesprogram Segevångs utmaningar hör bland annat att utveckla boendemiljön och kopplingarna till övriga Malmö samt att öka måluppfyllelsen i skolan. Segevång är ett område med stor potential genom sin rika tillgång på grönområden, sin växande befolkning, ett aktivt föreningsliv och närheten till utvecklingsområdet Sege Park. Frida de Oliveira Lundquist, områdeskoordinator på Segevång Utgångspunkten är resultatet från intervjuer med områdeskoordinatorn och representanter för verksamheterna. Familjer på Segevång Inom ramen för Områdesprogram Segevång genomförs sedan juli 2013 projektet ”Familjer på Segevång” som är en extra satsning på barnfamiljer boende i Segevångsområdet. Målet är att få fler föräldrar i barnfamiljer att bli självförsörjande och minska kostnaderna för försörjningsstödet. Två socialsekreterare arbetar i projektet med ca 35-40 hushåll var, jämfört med cirka 65-70 hushåll per handläggare i den ordinarie verksamheten. När projektet startade fanns det cirka 70 barnfamiljer med försörjningsstöd i området Segevång. Av dessa familjer var cirka 40 ensamstående föräldrar med barn och 85 procent av familjerna hade utländsk bakgrund. Familjerna som är med i projektet har djupintervjuats för att socialsekreterarna ska kunna hitta de individuella hinder som funnits mot självförsörjning. Vid mötena har alla familjemedlemmar deltagit och intervjuerna har gjorts i familjernas hem, vilket har varit uppskattat. Därefter har en planering gjorts med målsättningen att öka föräldrarnas möjligheter till självförsörjning eller sysselsättning. Vid träffarna informeras deltagarna om vilka krav som ställs på individen, men också deras rättigheter i samband med ansökan. Den extra tid som socialsekreterarna har med varje klient har gjort det möjligt att kalla till regelbundna möten och att vara mer tillgängliga mellan mötena. Detta nya arbetssätt är socialsekreterarna övertygade om kommer spara handläggningstid ur ett längre perspektiv. Genom att göra grundliga intervjuer och ha täta möten med tid för samtal har klienterna också möjlighet att ställa diverse praktiska frågor, allt från frågor om barnens uppfostran och skolgång till var de kan träna för att förbättra sin hälsa. Socialsekreterarna har kunnat både hänvisa till och samarbeta med andra myndigheter och verksamheter internt och externt utifrån de vuxnas planering och barnens behov. Klienternas berättelser om isolering och avsaknad av sociala nätverk har lett till ett utökat fokus på, förutom självförsörjning, att bryta isolering genom bland annat deltagande i sociala aktiviteter. Som ett led i detta har socialsekreterarna varit med och bidragit till att utveckla ett aktivitetscafé för föräldralediga kvinnor med barn i Snacka Segevångs lokaler och ett samarbete med stadsområdets bibliotek har påbörjats. En dag i veckan har biblioteket startat högläsning av lättare svenska barnböcker för barnen i projektet. Allt i syfte att kvinnorna och männen i projektet ska kunna närma sig arbetsmarknaden genom att stärka familjernas nätverksbyggande och delaktighet i samhällslivet, samt öka kunskapen och förståelsen för svenska språket. Under perioden juni 2013 till december 2014 har projektet träffat 131 barnfamiljer och 51 har blivit självförsörjande, vilket motsvara ca 40 procent. Framgångsfaktorer är bland annat betydligt färre antal ärenden per ansvarig 42 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö socialsekreterare, möjligheten att kunnat testa nya metoder för att utreda bakomliggande faktorer till arbetslöshet och eventuella försörjningshinder samt nya förhållningssätt. Att fler vårdnadshavare blir självförsörjande bidrar även till att förbättra barnens och ungdomarnas levnadsvillkor och framtida möjligheter, samt underlättar integrationsprocessen för familjer med utländsk bakgrund. Projektet pågår under 2015, men förhoppningen är att arbetssättet ska kunna integreras i den ordinarie verksamheten framöver. Medborgardialog i Sege Park Sedan sjukhusverksamheten på Sege Park avvecklades har avsikten varit att omvandla sjukhusområdet till en stadsbebyggelse med bostäder, verksamheter, offentlig service och parker. Under åren 2008-2011 pågick ett arbete med detaljplanen för en stor del av Sege Park men, de berörda förvaltningarna kunde inte enas om en gemensam vision och målbild för området och processen stannade av. Under 2012 påbörjades arbetet igen och en förvaltningsövergripande organisation med företrädare från följande förvaltningar: serviceförvaltningen, fastighetskontoret, stadsdelsförvaltning Kirseberg, stadsbyggnadskontoret, stadsfastigheter, gatukontoret och miljöförvaltningen tillsattes. Utifrån dessa aktörer tillsattes en projektgrupp där Segevångs områdeskoordinator ingick för utformningen av projektet. Att Områdesprogrammet varit representerat i den fysiska planeringen har bidragit till en bättre koppling mellan de sociala och fysiska förvaltningarnas kompetenser. Vikten av den sociala hållbarheten har lyfts i planarbetet bland annat genom en betydligt mer omfattande demokratisk dialog med medborgarna än Plan- och bygglagens (PBL) krav på samråd och utställning vid fysiska planer. Fördelen med medborgardialog vid fysisk planering beskrivs i Kommissionens underlagsrapport ”Stadens rumsliga påverkan på hälsa”. Makten över den egna vardagen och den egna närmiljön är en viktig bestämningsfaktor för hälsa. Initiativ som kommer från gruppen betyder också en möjlighet att stärka lokala sammanhang, ägande och ansvarstagande. Under 2013-2014 genomfördes sju aktiviteter med medborgardialoger. Några av aktiviteterna förlades vid de tillfällen andra evenemang var planerade i stadsdelen. Här informerade projektgruppen om planerna för Sege Park och initierade till dialog för att ta tillvara på synpunkter, åsikter, tankar och idéer från medborgarna i Kirseberg om hur de upplever området idag och deras förväntningar på området i framtiden. Genom att lyssna på medborgarna och ta tillvara deras synpunkter kan ett attraktivt område skapas för invånarna att trivas och bo i. Utgångspunkten för medborgardialogen har varit att möta medborgarna på ”hemmaplan” för att skapa en god relation och dialog i den fysiska processen. Vid ett tillfälle anordnades ett evenemang i Sege Park med olika aktiviteter; korvgrillning, plantering och cykelreparation. Samtidigt som de 500 besökande deltog i aktiviteterna blev de inbjudna till samtal om vad parken har för betydelse för dem idag och hur parken i framtiden skulle kunna bli mer tillgänglig och användbar. Exempel på förslag var, offentliga toaletter, bättre gatubelysning, fler bänkar, odlingsmöjligheter och en lekplats. Ett annat exempel på medborgardialog var under en rundvandring i området där boende fick ta del av parkens historia, visionerna för området samt hur långt planeringsprocessen kommit. Under vandringen diskuterades bl a vilka verksamheter ett eventuellt torg skulle kunna ha, den fysiska 43 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö sammankopplingen med grannområdena, bevarande av parkmiljön mm. Engagemanget från boende i området har varit stort och projektledarna har fått många idéer om förbättringsförslag till området. Genom den här typen av medborgardialog kan ett önskvärt område stegvis skapas och byggas upp till att bli en plats där invånarna vill bo och vistas. Arbetet har resulterat i ett planprogram och en hållbarhetsstrategi för området. Projektet avslutades i mars 2015. I dagsläget arbetar berörda förvaltningar med att se över hur fortsättningen av projektet kommer att se ut. Resultatet av detta arbete ska ligga till grund för kommande detaljplanearbete. Områdeprogrammets roll i processen har framför allt varit att informera och skapa ett engagemang hos interna och externa samarbetspartners samt informera de boende om deras möjlighet att påverka området Sege Park. Det har även varit viktigt att bevaka arbetet så att de fysiska och sociala aspekterna av områdena vägs in och att Sege Park knyts ihop med angränsande områden för att öka attraktiviteten i området66. Utvecklingsområde Fritids- och Kulturhus på Kirseberg Fritids- och kulturhuset (FK-huset) har historiskt sett varit ett levande hus där många aktiviteter utövats. På senare år har inte aktiviteten varit densamma, och med anledning av detta beslutade stadsområdesnämnden år 2014 om en satsning för utökad aktivitet i det stora komplex som utgör FK-huset. I huset ryms idag områdesbibliotek, medborgarkontor, fritidsgård och fritidsklubb för mellanstadiebarn samt lokaler som hyrs ut till fest, teater, möten och idrott. Ambitionen är att göra huset till ett levande kulturhus, men huset är gammalt och det uppstår ständigt nya behov av underhåll, som medför stora kostnader och försenar projektet. Initialt har arbetsprocessen fokuserats på att utveckla det interna samarbetet mellan befintliga verksamheter. Nästa steg i processen är att stärka det externa samarbetet med civilsamhälle och medborgare. En plan för strategiskt marknadsförande av huset och dess möjligheter är under framtagande. Det är tydligt att behovet av lokaler är stort såväl i området som i hela staden, men vetskapen om att lediga lokaler finns på Kirseberg är minimal. En stor utmaning har varit att få huset i ett så fysiskt och logistiskt fungerande skick som möjligt och samtidigt utveckla innehållet i verksamheterna. Idogt arbete har emellertid gett resultat, och användandet av huset har ökat markant under det första året. Idag finns en hel rad aktörer på plats i huset – och diversiteten är stor. Uthyrningslokalerna används bland annat av kamsportföreningar, pensionärföreningar, en kyrka, Kulturskolan, Linedance, cirkusskola, Kvartersbio och privata fester. Det arrangeras både publika – t ex Backanatten och Kvinnofesten som hålls varje år – och privata evenemang i huset. Som ett steg i att involvera Segevångs- och Kirsebergsborna i husets utveckling hölls en medborgardialog i Beijers Park i samband med Backakarnevalen 2014. Dialogprocessen genomfördes av såväl tjänstepersoner som politiker från stadsområdesnämnden och genererade många åsikter och idéer kring hur huset kan användas. Att hålla denna sorts dialog under en lättsam och festlig aktivitet som Backakarnevalen var väldigt lyckat. Besökarna var nyfikna, engagerade och 66 Samtal med Katarina Burle och Pernilla Andersson, Malmö stad 44 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö kom med många bra inslag som fått ingå i processen för husets utveckling på flera plan. Det är tydligt att huset behöver en rejäl upprustning och under året har en utredning gjorts för att svara på hur och i vilken omfattning det skulle vara möjligt att bygga om huset för att få det anpassat till den verksamhet som huset ska fyllas med. Det har diskuterats om huset ska rivas för att sedan byggas upp igen i ny skepnad, eventuellt med fler våningar där nya verksamheter kan ta plats. Till dess fortsätter arbetet med att göra huset mer tillgängligt, inbjudande och funktionellt för att i sin tur ytterligare öka användningen av detta67. 67 Ulrika Hybrandt och Frida de Oliveira 45 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö Södra Sofielund och Seved Södra Sofielund/Seved är ett attraktivt område mitt i innerstaden i Malmö. Området har präglats av en negativ bild, men där det sakta men säkert vänder. Nu har satsningar skalats upp i samverkan med näringslivet, boende och staden och arbetet omfattar nu hela Sofielundsområdet. Södra Sofielund/Seved är snart ett av många områden i Malmö med stort utbud av småföretagare, caféer, restauranter och stort intresse bland fastighetsägare att bygga och investera. Resan bara fortsätter. Hjalmar Falck, områdeskoordinator i Södra Sofielund/Seved Utgångspunkten är resultatet från intervjuer med områdeskoordinatorn och representanter för verksamheterna. Unga möts i Sofielund (UMIS) Under år 2013 genomfördes en inventering av antalet föreningar i stadsområdet och alla flickor och pojkar i åldern 12-15 år tillfrågades om vilka aktiviteter de deltog i samt vad de önskade göra på fritiden. Det visade sig att det finns ett relativt stort utbud av aktiviteter som riktar sig till flickor och pojkar i åldern 10-16 i området, men barnen på Seveds deltagande i aktiviteter var begränsat. För att skapa en meningsfull fritid för barn och unga i Seved, lyfta lokala föreningar och komplettera med de aktiviteter som saknades togs ett gemensamt koncept fram av Förebyggarsektionen (Malmö stad) och ungdomsorganisationen Hela Malmö, i nära samarbete med Sofielundskolan och mötesplatser i närområdet. Unga möts i Sofielund, hädanefter UMIS, kunde starta i februari 2014. Att Malmö stad och civilsamhället äger frågan tillsammans ses som en nyckel till ett långsiktigt engagemang och är en del av framgången med arbetssättet. Under 2014 erbjöds 40 olika aktiviteter och 170 individer deltog i aktiviteterna. Majoriteten av aktiviteterna hålls på Sofielundskolan direkt efter skoltid, vilket bidrar till en ökad känsla av trygghet för föräldrar att låta sina barn delta i aktiviteterna. Alla aktiviteter är gratis. UMIS har fokus på barn och ungas möjlighet till delaktighet, därför tillfrågas barnen inför varje termin om vilka aktiviteter de önskar delta i och alla aktiviteter som startar utgår från barnens behov och önskemål. Verksamheten har aktivt arbetat för att nå flickor, bland annat genom att fler kvinnliga aktivitetsledare rekryterats till UMIS. Ett aktivt jämställdhetsperspektiv har resulterat i att lika många flickor som pojkar deltar i aktiviteterna. På UMIS skapas även arbetstillfällen genom att ett 30-tal aktivitetsledare från aktuella föreningar och verksamheter arvoderas. Det finns ett önskemål om att aktivitetsledarna ska ha en lokal förankring, då detta visat sig ge bäst resultat. UMIS har nu spridits till fler skolor i stadsområdet och fått det nya namnet Unga möts i skolan68. Fastighetssamverkan (BID) Under våren 2011 påbörjades ett projekt i stadsdelen Södra Sofielund/Seved, med ambition att höja boendestandarden och inflytandet för de boende i området. Arbetet inleddes med en omfattande inventering och granskning av fastighetsförvaltningen i området som visade att det fanns 59 fastighetsägare i området och 2 500 hushåll. Som en del av inventeringen genomfördes även runt 1000 besök genom dörrknackning i området. Det framgick att de främsta problemen var nedskräpning, klotter och kriminalitet framför allt på ett 68 Samtal med Caroline Grgic, chef på enheten Fritid och Förebyggande 46 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö område i området. Resultatet bekräftas även i tidigare trygghetsmätningar och enkäter till fastighetsägare i området. Ett antal slumvärdar och kapitalförvaltare identifierades där boendestandarden var särskilt undermålig. Under 2011 genomförde Räddningstjänsten och Miljöförvaltningen tillsyn i fastigheterna, vilket resulterade i tvångsförvaltning av en fastighet, att Hyresgästföreningen utfärdade uthyrningsförbud genom hyresbalken och att miljöförvaltningen utfärdade några av de högsta vitesförelägganden som gjorts i staden. Media följde processen med en rad artiklar om slumförvaltningen i området. Parallellt fortsatte samarbetet med polisen, gatukontoret, stadsbyggnadskontoret och miljöförvaltningen för att tryggheten skulle öka och boendemiljöerna ute och inne skulle förbättras. I samarbetet föddes idén att skriva moraliska avtal med fastighetsägare och företag på området för att tillsammans med staden delta i upprustningen av området. Samtidigt beviljades stadsområdesförvaltningen medel från Boverket för att genomföra en pilotstudie och Fastighetsägare Syd tog kontakt med Områdesprogram Seved med frågan om det fanns ett intresse att skapa ett ”BID” (business improvement district) i Sofielund, det vill säga en ideell förening med kommersiella fastighetsägare som vill rusta upp området. BID Sofielund bildades i september 2014 och har drygt 25 medlemmar. Modellen har fokus på Boende, Integration och Delaktighet. Syftet med arbetet är att fortsätta utveckla Sofielund till en attraktiv del av Malmö. Det ska göras genom att öka trivseln, tryggheten, stoltheten och sammanhållningen i Sofielundsområdet och området ska präglas av en seriös fastighetsförvaltning. Ett av målen för föreningen är att få fler boende att vilja stanna kvar på området. Malmö stad löser inte problemen själva utan det krävs tvärsektoriell samverkan. Malmö stad kan hjälpa till att få in fler verksamheter i området, att skapa handelstråk eller att öka närservicen. Fastighetsägarna tjänar på att trivseln i området ökar, det lockar till sig fler som vill investera, bygga, starta företag, butiker, fortsätta driva verksamheter och det bidrar även till att Malmö stads kostnader minskar. Om områdets attraktivitet ökar för invånarna kan det också stärka fastighetsvärden och hjälpa bostadsrättföreningar att sälja utan förlust. De boendes delaktighet är otroligt viktig. Malmö stad finansierar en utvecklingsledare som har en kombinerad tjänst som områdeskoordinator för Områdesprogrammet. Verksamheten finansieras av fastighetsägarna genom en medlemsavgift som medlemmarna kan använda för boendegrupper, kraftsamling mot nedskräpning, klottersanering, sophantering och att bidra till föreningsliv och aktiviteter som pågår i området. Det viktigaste för seriösa fastighetsägare är att behålla boende genom att minska omflyttningen. I dag flyttar en fjärdedel av de boende i området varje år. För att BID inte ska bidra till ökad omflyttning genom höjda hyror efterhand som området blir mer attraktivt finns ett avtal med Hyresgästföreningen. Det innebär att förhandlingar sker med Hyresgästföreningen enligt den modell som ligger till grund för hyressättningen i Malmö, den så kallade Malmömodellen. Modellen är utformad i samarbete mellan Hyresgästföreningen och MKB och dess syfte är att få en rättvisare hyressättning utifrån varje lägenhets unika standard och läge. Om området och närliggande fastigheter rustas upp ökar också ”trycket på” fastighetsägare som missköter sina hus. BID-processen i Sofielund följs av forskare från Urbana Studier Malmö högskola, institutionen för Fastighetsvetenskap och trygghetsarbetet av institutionen för kriminologi på Malmö Högskola. Forskarna är intresserade av 47 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö hur en positiv utveckling kan skapas i områden som upplever en negativ spiral. Även Boverket följer processen69. Mötesplats Seved Mötesplatsen på Seveds torg syftar till att öka tilliten och tryggheten samt främja den sociala sammanhållningen mellan olika grupper i området. Alla som bor i området, oavsett ålder, kan vända sig till mötesplatsen för att umgås med sina vänner, få hjälp med allt från att skriva ett CV till att komma i kontakt med olika myndigheter och organisationer. Genom att många unga vuxna spenderar tid på mötesplatsen kan spontana samtal inledas med personalen och eventuella behov identifieras. För att tillgodose invånarnas behov, önskemål, intressen och idéer arbetar de anställda på mötesplatsen för att öka samarbetet med aktörer och föreningar i området. För att främja sammanhållningen i området sätts även lokala föreningar i kontakt med varandra. Alla aktiviteter och samarbeten som sker på och med mötesplatsen utgår från vad medborgarna efterfrågar, exempelvis finns olika myndigheter på plats flera dagar i veckan. Samarbetet med bland annat Arbetsförmedlingen Bryggan, Förebyggarsektionen, Hela Familjen och Jobb Malmö har enligt de anställda på mötesplatsen bidragit med, förutom att skapa arbetstillfällen för arbetssökande, även att ungdomarna på området har fått ett ökat förtroende för myndigeter. Även några killar från området har fått tillfällig anställning på mötesplatsen. Mötesplatsens lokal är endast bemannad under dagtid på vardagarna, men är ofta uppbokad på kvällar och helger för exempelvis föreningsmöten och andra sammankomster. Mötesplatsen arrangerar tillsammans med en grupp seniorer aktiviteter för alla seniorer i området. Cirka ett 40-tal äldre deltar regelbundet i allt från utflykter i Skåne till midsommarfirande på Sevedsplan och danskvällar på mötesplatsen. Två tjejer från området har med stöd av mötesplatsen startat en förening för yngre tjejer boende på Sofielund och som går på Sofielundskolan. Det är ca 40 tjejer i åldern 10-16 år som regelbundet träffas för att prata och göra roliga saker tillsammans. Ett av deras mål är att alla ska gå ut grundskolan med fullständiga betyg. Fotbollslaget FC Seved startade på mötesplatsen som ett projekt som initierades av några unga män från området. Idag driver männen klubben som ingår i seriespel och har utökats med knatteskola för killar och tjejer på området. Fastighetsbolaget Wilhelm, som har ett stor fasighetsbestånd på Seved, sponsrar laget. Seveds mötesplats startade 2001 och är idag en del av Områdesprogram Seved70. Mötesplats: Naturen Sedan 2011 driver Seveds Mötesplats projektet Mötesplats: Naturen med syfte att stärka undervisningen i förskolan och skolan. Det görs genom utomhuspedagogik med fokus på kretslopp, odlingsaktiviteter, naturfrågor och kunskap kring hållbar utveckling. Målgruppen är förskolor och skola i Sofielund. En viktig del av projektet har varit att nå ut till och involvera barnens föräldrar. Exempelvis har samarbetet med Slottsträdgården och slottsträdgårdsmästaren John Taylor bidragit till att barnen tagit med sina föräldrar tillbaka till parken för att visa upp vad de har odlat. Flera av utflykterna har nåtts med kollektivtrafik för att även familjer utan bil ska kunna göra utflykterna. Mötesplats: Naturen har även samarbetat med föreningar i Samtal med Hjalmar Falk, utvecklingsledare BID Sofielund och områdeskoordinator Samtal med Lena Romansoff och Stefan Lennartsson projektkoordinatorer på Seveds mötesplats 69 70 48 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö närområdet och kommunala förvaltningar för att förstärka satsningen ytterligare. Till exempel har Kulturförvaltningen, Miljöförvaltningen, MKB, Malmö Naturskola, Odlingsnätverket Seved Växtverket och Slottsträdgården SLU Alnarp deltagit i olika aktiviteter. Under 2014 har ca 500 flickor och pojkar deltagit i aktiviteterna. Genom att involvera pedagogerna i planeringen har kopplingen mellan aktiviteterna och läroplanerna för skola och förskola blivit tydligare och pedagogerna har under arbetets gång uppmuntrats till att på ett strukturerat sätt arbeta med de upplevelser barnen varit med om. Att pedagogerna träffats regelbundet för att utbyta erfarenheter och idéer har stärkt intresset att samarbeta och har varit mer framgångsrikt än när utomstående föreläst för pedagogerna om pedagogiska verktyg. Skolans samarbete med Mötesplats: Naturen har gjort att föräldrarna blivit mer insatta i sina barns skolgång och har bidragit till att Sofielundskolan fått ett förbättrat rykte. Ett av de mål Områdesprogrammet strävar efter är att öka attraktiviteten för skolorna så att elever från hela Malmö och Skåne söker sig till dessa skolor. I Seved har Mötesplats: Naturen bidragit till att ett ökat antal föräldrar söker sig till skolan, inte bara familjer bosatta i Seved, utan även familjer från resterande Malmö. Stadsområdesförvaltning Innerstaden har sedan 2013 tagit emot statliga stimulansmedel ”urbana utvecklingsmedel”. Medlen har bland annat använts till aktiviteter som ska stärka barns möjligheter att lyckas i skolan. Bland annat kan följande aktiviteter nämnas: Folkuniversitetets föräldracirkel ”Tillsammans kan vi” med målet att öka föräldrars förståelse för svenska skolsystemet och öka deras engagemang i barnens skolgång. Brobyggare med arabisk språkkompetens på Kompassens öppna förskola med målet att öka andelen barn från området som börjar i förskolan och att öka antalet familjer från området som deltar i öppen förskola. En extra tjänst som skolkurator på Sofielundsskolan med inriktning på att öka skolnärvaron med målet att arbeta fokuserat för att förbättra skolresultaten71. 71 Lena Christensson områdeskoordinator i Seved 49 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö Övriga förvaltningars engagemang i Områdesprogrammet Kommunstyrelsens beslut från 2010 om starten av programmet innebär ett åtagande, i tid och resurser, för alla Malmö stads förvaltningar. Nedan följer en kortfattad beskrivning av förvaltningarnas engagemang i Områdesprogrammet med utgångspunkt i de texter som förvaltningarna regelbundet har redovisat till kommunstyrelsen via del- och helårsrapporter. Samtliga förvaltningsdirektörer har fått möjlighet att ge sina synpunkter på texterna. Fastighetskontoret Fastighetskontoret har sedan starten, via utsedda kontaktpersoner, deltagit aktivt i Områdesprogrammet. I slutet av 2013 strukturerade och förtydligade fastighetskontoret sitt arbete med Områdesprogrammet. Två kontaktpersoner utsågs för varje Områdesprogram och en områdesprogramsgrupp bildades som bestod av kontaktpersonerna samt ytterligare representanter från lägenhetsenheten och fastighetsjuridiska avdelningen. Dessutom har en kommunikatör ingått i gruppen. Det huvudsakliga arbetet med Områdesprogrammet har skett genom planer, program, dialogprocesser och genomförandefrågor men även genom deltagande i olika arbetsgrupper i Områdesprogrammet. Fastighetskontoret representerar i första hand Malmö stad som markägare men har även deltagit aktivt i arbetet med förtätningar på privat mark. Exempel på exploateringsprojekt inom Områdesprogrammet är förtätningsprojekten vid Botildenborgstornet, Culture Casbah, Sege Park och Holmastan. Fritidsförvaltningen Fritidsförvaltningens främsta bidrag till arbetet i Områdesprogrammet är information om nämndens anläggningsutbud och verksamheter som föreningslivet bedriver inom respektive Områdesprogram. Dialogen har främst skett genom att fritidsförvaltningen har varit delaktiga i de grupper som finns i respektive område och som berör fritidsnämndens ansvarsområde. Bland annat har nämnden bidragit med extra medel för att utveckla de öppna mötesplatserna. De har även hyrt ut lokaler utan avgift till föreningar i områdena. Gatukontoret Gatukontoret har haft en kontinuerlig dialog med samtliga Områdesprogram genom deltagande i styrgrupper och olika undergrupper. Gatukontoret har varit en aktiv part i att initiera idéer och projekt, genomföra åtgärder och involvera medborgarna. Gatukontoret har bland annat deltagit i trygghetsvandringar som initieras av stadsområdena och Områdesprogrammet. Efter trygghetsvandringarna har Gatukontoret genomfört trygghetsskapande åtgärder. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens förvaltning - stadskontoret har haft samordningsansvar för Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö. Ansvaret har inneburit, förutom att vara sammankallande för gemensamma mötesorgan, en kontinuerlig kontakt och stöd till respektive områdesprogram. Mötesorganen under åren 2010-2014 har varit samordningsgruppen, i vilken stadsdirektören, stadsområdesdirektörerna och kulturdirektören ingått, beredningsorganet, i vilket områdeskoordinatorerna och stadsområdenas kommunikationschefer ingått, 50 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö samt koordinatorsgruppen i vilken samtliga områdeskoordinatorer och stadskontorets team ingått. Under 2014 kompletterades samordningsgruppen med ytterligare kompetens och bytte namn till ledningsgrupp för Områdesprogram. Sammansättningen breddades till att omfatta även förvaltningsdirektörer med ansvar för de tre definierade spåren; framtidens lärande, boende och jobb. Ansvaret från stadskontoret var fortsatt att koordinera Områdesprogrammen, men den sammankallande rollen förändrades under året för att ge ett optimalt strategiskt stöd och processledning. Stadskontoret ansvarade fortsatt för att samordna kommunikationsinsatser. Vid styr- och ledningsgruppen för social hållbarhets möte i januari 2015 beslutades att samordningsgruppen skulle upplösas och att dess uppdrag framöver skulle ingå som en del av styr- och ledningsgruppen Social hållbarhets uppdrag. I denna styrgrupp ingår stadsdirektören, stadskontorets välfärdsdirektör, sociala resursförvaltningens direktör, stadsområdesdirektörerna, kulturdirektören, miljödirektören och arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsdirektören. Därutöver har stadskontoret medverkat i planering, utveckling och genomförande av för områdesprogrammen gemensamma aktiviteter, såsom strategidagar, studiebesök, möten och dialog med övriga förvaltningar och ledningsgrupper, samverkan med Malmö högskola mm. Stadskontoret har dessutom utvecklat infrastrukturen för social hållarhet och social innovation i Malmö stad och arbetat för att knyta samman Områdesprogrammen med åtaganden från ärendet med Malmökommissionen. Vidare svarar stadskontoret för bevakning av och stöd för att söka medel inför EU:s kommande strukturfondperiod. Det handlar bland annat om att identifiera aktiviteter som prövats, utvärderats i Områdesprogrammen och som kan skalas upp med stöd av EU-finansiering. Stadskontoret har vidare koordinerat uppföljningsinsatser av Områdesprogrammen och försett kommunstyrelsen med underlag till DR 1, DR2 och en årlig lägesrapport. I stadskontorets ansvar ingår därmed även att skriva föreliggande slutrapport till kommunstyrelsen och bidra till att sprida goda exempel från arbetet. Även de centrala kommunikationsinsatserna har samordnats på stadskontoret. I det arbetet har bland annat en gemensam övergripande kommunikationsstrategi tagits fram. Strategin utgick ifrån Malmö stads kommunikationspolicy och i den angavs bl a interna och externa målgrupper, kommunikationsmål, budskap och aktiviteter, men också grafisk profil och principer för kommunikationsarbetet. Kommunikationsvägarna har varit både traditionella kanaler, som webb, film, trycksaker och nyhetsbrev, och nya som facebook, väggtidning och elektronisk infobox, användes. Media har kunnat följa Områdesprogrammet både via de kommunikationskanaler som användes för att nå medborgarna och via pressmeddelanden. Som en del av den interna kommunikationen till medarbetare i Malmö stad framställdes ett chefspaket vars syfte var att öka chefernas reflektion på hur de skulle kunna bidra i Områdesprogrammet. Kommunstyrelsens ledamöter har genom nyhetsbrev fått regelbunden uppdatering av arbetet i Områdesprogrammet. Som ett sätt att tillfälligt öka kommunikationsresurserna för ett Områdesprogram i taget startades 2011 arbetssättet kommunikationsfokusering. Under en vecka samlades ett stort antal 51 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö kommunikatörer i ett av Områdesprogrammen. Det exemplifierade nya sätt att samarbeta över förvaltningsgränserna och att hitta innovativa lösningar. För den kontinuerliga samordningen av arbetet med områdesprogrammen har stadskontoret avsatt sammanlagt cirka två heltidstjänster, uppdelade på olika funktioner. Därutöver har tillkommit den arbetstid som olika tjänstemän på stadskontoret har avsatt för medverkan i arbetsgrupper, utförande av uppdrag med mera. Kulturförvaltningen Kulturförvaltningen har arbetat aktivt med Områdesprogrammen för att bidra till ett socialt hållbart Malmö. De institutioner och verksamheter som finns inom kulturförvaltningen har arbetat i nära samarbete med Områdesprogrammet och förvaltningen har representanter i flera styr- och arbetsgrupper. Sedan 2013 har förvaltningen en förvaltningsövergripande tjänsteperson som samordnar uppdraget för att insatserna ska ge bästa möjliga effekt. Uppbyggnaden av ett hållbart nätverk som kan arbeta med Områdesprogrammet på lång sikt, är en viktig uppgift. Kulturförvaltningen har fört en kontinuerlig dialog med områdeskoordinatorerna i respektive Områdesprogram, med ansvariga inom kulturförvaltningens institutioner samt med det fria kulturlivet och enskilda individer i de berörda områdena. Kulturförvaltningen har de senaste åren prioriterat insatser och verksamheter som underlättar för fler att besöka kulturinstitutioner och ta del av olika kulturverksamheter. Arbetet med Områdesprogrammet har gett nya besökare på institutionerna. En av huvudsatsningarna är El Sistema, där barn inte bara bjuds på musikalisk gemenskap, utan arbetssättet motverkar även segregation. Genom de riktade två miljoner som beviljats kulturnämnden för Områdesprogrammet t.o.m. 2015 har goda förutsättningar givits att på ett positivt sätt bidra till att fler ska få del av kulturens skapande kraft. Förvaltningen har kunnat testa nya sätt att arbeta utanför institutionerna, vilket resulterat i nya idéer och arbetsmodeller. Miljöförvaltningen Miljöförvaltningen ingår i flera arbetsgrupper och samarbeten för att bidra till en bättre boendemiljö i Områdesprogrammet. Avdelningen för miljö- och hälsoskydd har i huvudsak deltagit i arbetet inom ramen för tillsyn enligt miljöbalken, vilket beskrivs närmare i bakgrundskapitlet. I detta arbete har avdelningen löpande kontakt med områdeskoordinatorerna. Miljöförvaltningen driver paraplyprojektet Innovationsplattform Malmö sydost som arbetar med utvecklingsfrågor i Malmös miljonprogram och genomför återkommande en stor konferens (www.costad.se) med fokus på en långsiktig satsning på stadsutveckling i Områdesprogrammet. De samarbetar med stadsbyggnadskontoret, fastighetskontoret, lägenhetsenheten, räddningstjänsten, Malmö mot diskriminering och hyresgästföreningen i en kunskapsallians med syftet att bli mer samordnade inom stadens förvaltningar kring det operativa arbetet. Serviceförvaltningen Serviceförvaltningen har, genom sin ordinarie verksamhet, haft resurser i Områdesprogrammet och finansierat en del av arbetet som regleras enligt avtal. Utöver dessa resurser har serviceförvaltningen haft en handläggare som arbetat med frågor kring social hållbarhet kopplat till serviceförvaltningens uppdrag. 52 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö Serviceförvaltningens direktör sitter i styrgrupperna för Amiralsstaden och Lindängen centrum. Serviceförvaltningen har bland annat ökat städningen på Seveds gator och som en del i detta har Kommunteknik tillsammans med JobbMalmö erbjudit ungdomar en ettårig anställning med placering på en av kommuntekniks avdelningar. Skolförvaltningarna De berörda förvaltningarnas utbildningschefer, skolornas ledning och medarbetare har deltagit i aktiviteter initierade inom Områdesprogrammet. Dialogen mellan förvaltningarna och de olika områdena i Områdesprogrammet har varierat i omfattning. I vissa områden har skolförvaltningarna haft representanter i styrgrupper och på möten medan i andra Områdesprogram har kontakten varit av mer sporadisk karaktär. Förskoleförvaltningen har bland annat, i samverkan med stadsområdena, påbörjat uppsökande verksamhet som främst riktar sig till flickor och pojkar i åldern 3-5 år som står utanför förskoleverksamhet. Områdesprogrammet har fördelat urbana utvecklingsmedel som både förskola och grundskola tagit del av. Grundskoleförvaltningen har bland annat varit engagerade i drivandet av allaktivitetshus, projektet ”Tillsammans kan vi” som är en utbildning för nyanlända föräldrar i det svenska skolsystemet, upplevelsepedagogik mm. Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen har bland annat genomfört riktade informationsinsatser till samtliga Områdesprogram, i nära samarbete med Jobb Malmö, Uppdrag Malmö kring t.ex. förberedande utbildningar, talangutbildningar och olika lärlingsutbildningar. Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen har även funnits tillgängliga bland annat på mötesplatser i Områdesprogrammet för att möta boende och ta del av de frågor som är angelägna i vardagen. Sociala resursförvaltningen Dialog kring samverkan i Områdesprogrammet har skett i förvaltningschefsgruppen, där Sociala resursförvaltningens direktör deltar. Delar av en tjänst har uppdraget att koordinera arbetet med Sociala resursförvaltningens insatser i Områdesprogrammet. Vissa verksamheter inom förvaltningen har haft en direkt dialog och samarbete med flera eller alla Områdesprogram. Bland annat ingår Stödcentrum och socialsekreterarna inom polisen i en samverkansöverenskommelse, Malmö Trygg och Säker Stad, som omfattar samtliga grundskolor i Malmö och syftar till att förebygga kriminalitet. Familjeteamet har haft två terapeuter på Framtidens hus på Lindängen en dag i veckan, vilket resulterat i god tillgänglighet för klienterna i området och ett närmare samarbete med socialsekreterare och andra aktörer runt klienterna. Plattform Malmö har arbetat med projektet Våga Vittna på flera skolor inom Områdesprogrammet. Vidare har Plattform Malmö och Kvinnofridsverksamheterna arbetat med riktade informationsinsatser till Malmöbor och yrkesverksamma i Områdesprogrammet. Två terapeuter från Öppenvårdshuset Gustav fungerar som kontaktpersoner i hela Områdesprogrammet, med syfte att informera om verksamheten och möjliggöra för boende i områdena att få stöd och behandling vid missbruk. Övriga insatser inom förvaltningen innefattar bland annat Maria Malmö som genomfört en satsning med råd- och stödsamtal på Tegelhuset, AMD (Offensivt arbete mot droger) som genomfört riktade insatser mot Områdesprogrammet samt Syninstruktörerna som bedrivit uppsökande verksamhet för synsvaga personer inom Områdesprogrammet. 53 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö Stadsbyggnadskontoret Stadsbyggnadskontoret har varit aktiva i samtliga Områdesprogram, som deltagare eller ordförande för olika arbetsgrupper och processer, gällande bland annat plan-, bygglov- och tillsynsärenden. Stadsbyggnadskontoret har bland annat deltagit i arbetet med Kraftsamling Herrgården, centrumprocessen Lindängen, tagit fram en framtidsbild för Holma/Kroksbäck, deltagit i BID Sofielunds och planprogrammet för Sege Park. Stadsbyggnadskontoret har även arbetat med Amiralsstaden och Culture Casbah. 54 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö Resultat av arbetet med Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö Utvecklingen i de geografiska områdena som omfattas av Områdesprogrammet har bland annat följts upp och utvärderats genom forskning, statistiska underlag och i del- och helårsrapporter till kommunstyrelsen under programtidens fem år. De centrala kvalitativa målen för Områdesprogrammet har kompletterats med lokalt formulerade mål som utgår från kommunfullmäktigemålen och lokala utmaningar. Då ingen gemensam följeforskning genomfördes saknas forskning som omfattar lärdomar utifrån hela Områdesprogrammet. Detta kapitel ska ses som en komplettering av de lyckade insatser som lyfts under rubriken Aktiviteter i respektive Områdesprogram. Sammanfattning av Demokratikonsult och KTHs forskning inför tvåårsavstämningen I enlighet med kommunstyrelsens beslut den 8 september 2010 skulle en avstämning av Områdesprogrammet göras efter två år72. Tvåårsavstämningen skulle identifiera brister/förbättringsområden, visa på framgångsfaktorer samt föreslå rekommendationer för arbetet med Områdesprogrammen 2013-2015. Texten sammanfattar de två rapporter som utgjorde grunden i tvåårsavstämningen och genomfördes av Demokratikonsult73 och KTH74. Avstämningen visade att det efter två års verksamhet var för tidigt att mäta effekter som visar på förbättrad social hållbarhet utifrån genomförda åtgärder. Det var också svårt att avgöra vilka effekter som uppstått som en följd av insatserna inom ramen för Områdesprogrammet och vad som berodde på utomstående insatser och från ordinarie kommunal verksamhet. Det som kunde påvisas var främst fysiska förbättringar i form av bättre boende- och områdesmiljö samt överlag förbättrad upplevd trygghet i områdena. En erfarenhet i Områdesprogramsarbetet var att förtroende från medborgarna vunnits genom ett konsekvent och ihärdigt arbete med utvecklingen i området, vilket delvis exemplifieras av upprustningen av fastigheter, lägenheter och innergårdar. Det är snabba insatser som syns och är påfallande effektiva eftersom boende trivs bättre och känner sig tryggare. Av rapporterna framgår att förutsättningarna för att skapa social hållbarhet har förbättrats. Nya nätverk, mötesplatser och kontaktytor till medborgarna har etablerats. En arbetsprocess som har utvecklats i Områdesprogrammet är det tvärsektoriella arbetet med nära involvering av fackförvaltningar, fastighetsägare, myndigheter, föreningar och enskilda medborgare. Både Demokratikonsult och KTH beskriver att arbetet i Områdesprogrammet har lyckats med just detta – Områdesprogrammen har inneburit en positiv förändring avseende uppbyggnaden av en mottagande organisation som utgår från de boendes behov och som istället för att arbeta 72 KS-KOM-2010-00176 Utvärderingsrapport för åren 2010-2012, Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö, Demokratikonsult & samarbetspartner 74 Följeforskning av Områdesprogrammen för ett socialt hållbart Malmö, Programmen som byggs unt fysiskt skelett och sociala muskler, Sandra Karlsson & Göran Cars, KTH 2013 73 55 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö för invånarna arbetar tillsammans med invånarna. Rapporterna visar att det finns förbättringsområden avseende Områdesprogrammens målformulering och begreppsdefinitioner. Uppföljningar och forskning Någon egentlig effektutvärdering har inte genomförts. Utifrån rapporter, uppföljningar och efter samtal med koordinatorerna och deras kontakt med brukarna följer en redovisning utifrån respektive område nedan. Holma Kroksbäck Exempel på rapporter, forskning och uppföljning 75 o Bränder, skadegörelse, grannskap och socialt kapital o Kostnadsuppskattning av bränder, brott och fysisk skadegörelse – Holma-Kroksbäck76 77 o Stadens skavsår, Inhägnade flerbostadshus i den polariserade staden o Kroksbäck – ett bostadsområde med många ansikten och stora möjligheter, För ökad: Trygghet – Tillit - Delaktighet78 o Att laga revor i samhällsväven – om social utsatthet och sociala risker i den postindustriella staden79 Sammanfattning Boende uppfattar att det finns många positiva sidor med områdena. Läget i förhållande till nya Hyllie, goda kommunikationer, det nya badhuset men också Kroksbäcksparken ses som attraktivt. Det tekniska underhållet av fastigheterna och MKB:s husvärdar ses också som positiva verksamheter. Åtgärder i Kroksbäcksparken avseende bättre belysning och nedklippta buskar framhålls som bra åtgärder för att öka tryggheten. Det finns en stor spännvidd mellan hur de boende upplever tryggheten. Från de som känner sig trygga och rör sig förhållandevis fritt i området, till de som upplever mycket stor personlig otrygghet och som är vaksamma så fort de går ut. Det som främst skapar otrygghet är olika killgäng som ofta vistas på Sörbäcksgatan men också rör sig i området samt att boende utsätts för brott och hot. Cannabisanvändningen upplevs vara utbredd. Många efterlyser en ökad och förändrad polisnärvaro. Malmö högskola, Manne Gerell, Malmö 2012 Manne Gerell, 2012 77 Mikaela Herbert, Malmö högskola, Urbana studier, ISBN 13: 978-91-981058-2-7, Malmö 2013 78 Manne Gerell, Kriminologiska Institutionen, Malmö Högskola, Per-Olof Hallin, Urbana studier, Malmö högskola, Malmö 2014 79 R. Ek, M. Gerell m.fl. ISBN: 978-91-87997-01-3 (pdf), Malmö 2014 75 76 56 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö De boende har utvecklat olika strategier för att hantera otryggheten genom dels hur de rör sig i området där vissa platser undviks eller att man inte går ut på kvällen, dels genom att föra fram klagomål eller planer på att flytta från området. De få försök som gjorts för att utveckla en kollektiv förmåga, genom exempelvis trygghetsvandringar eller säga ifrån då brott eller normbytande beteenden inträffat, har misslyckats. I flera fall har personerna blivit hotade eller attackerade. Det finns en bristande förmåga bland bostadsområdets aktörer (inklusive myndigheter) till att gemensamt arbeta för att öka tryggheten. Det finns en stor spridning avseende i vilken utsträckning boende är involverade i sociala nätverk i området. I vissa delar av bostadsområdet finns nätverk som fungerar och som har funnits under lång tid. De har emellertid svårt att nå ut till nya grupper. Andra boende har inga sociala nätverk i området och flera betonar att det saknas naturliga mötesplatser. Det finns en utbredd känsla av att inte vara sedd eller erkänd från övriga samhället. Det gäller allt från bristande underhåll av utemiljön, till klagomål på polisens agerande och mediers negativa bild av området. Lindängen Exempel på rapporter, forskning och uppföljning o Lindängen mot framtiden, följeforskningsrapport i tre delar, 2013201580. Steg 1: Programteori, diskussionsunderlag till workshopen den 30 september 2013 Steg 2: Formulering och prioritering av följeforskningens frågor Steg 3: Svara på utvärderingsfrågorna Sammanfattning ”Resultaten… är mätbara, påtagliga och har förutsättningar att bli bestående… Det finns en stark korrelation mellan vad som faktiskt görs inom ramen för (satsningen) och vad boende upplever som mest angeläget. Återigen är det satsningarnas fokus på individuellt kapacitetsbyggande och vägar in till arbetsmarknaden som förklarar framgång.”81 Aktiviteter med bas i Framtidens hus har bidragit till nya arbetstillfällen. De har bland annat skapats inom byggsektorn och genom att frivilliga aktivitetsledare på Framtidens hus har fått fasta anställningar. På Lindängen avslutades 52 ärenden gällande kvinnor och män med 80 81 Sandra Karlsson & Göran Cars, Samhällsplanering & miljö, KTH, 2013-2015 KTH, följeforskning av Lindängen mot framtiden, slutrapport feb 2015. 57 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö 82 83 Ibid Ibid försörjningsstöd år 2010 varav 33 gick in i arbete. Det kan jämföras med 98 personer år 2014, varav 77 gick in i arbete. ”En markerad satsning i detta avseende har varit att träffa avtal med byggherrar och entreprenörer att anställa arbetssökande från Lindängen i olika bygg- och upprustningsprojekt. Effekterna av denna jobbsatsning är, liksom på andra håll där den prövats, positiv.”82 Fler Malmöbor har blivit självförsörjande med positiva effekter som följd: t ex förbättrat hälsotillstånd, barnens uppväxtvillkor mm. Under 2014 minskade antalet hushåll på Lindängen som får försörjningsstöd med 5,2 procent. Samtidigt ökade antalet i hela stadsområde Söder med 3,3 procent. En tryggare och lugnare skolmiljö på Lindängeskolan har skapats av att upprätta ett Allaktivitetshus. ”Det har även bidragit till bättre skolresultat: betygen hos elever som går i Lindängsskolans nionde klass steg med 11 procent från läsåret 2012/2013 till läsåret 2013/14. Under samma tidsperiod ökade åttorna sina betyg med 12 procent.”83 Med utgångspunkt i en avsiktsförklaring mellan Malmö stad och privata fastighetsägare och byggföretag gjordes 2013 en förstudie och en syntesplan togs fram för förnyelse av Lindängen centrum. Detaljplanarbetet för det nya Lindängen centrum drogs igång hösten 2014. Inom ramen för "Bygga om dialogen" upprättades en avsiktsförklaring mellan Trianon och ett antal offentliga aktörer, inkl. Malmö stad, om att genomföra såväl energirenovering av existerande fastigheter som nybyggnation med lokal rekrytering av arbetslösa hyresgäster. Avtalet om anpassad markhyra mellan Malmö stad och Fastighets AB Trianon resulterade i att 120 nya lägenheter ska byggas på Vårsången, de första bostäder som har byggts på Lindängen på mer än 30 år. I avtalet specificeras att Trianon ska skapa ett antal jobb inom ramen för byggprojektet. Effekt: samsyn mellan Malmö stad och näringsliv om hur förvandling av Lindängen centrum ska utformas och åstadkommas. Nya hyres- och insatslägenheter byggas i ett område med brist på bostäder, med involvering av lokalt rekryterad arbetskraft. Fler föreningar och civilsamhällsorganisationer är aktiva på Lindängen. På Allaktivitethuset och Framtidens hus driver bland annat Röda korset, Rädda Barnen och Individuell Människohjälp sina verksamheter. Nya medborgargrupper såsom Gatukraft Lindängen och Lindängens kvinnogrupp har bildats och tar egna initiativ till events och aktiviteter på Lindängen centrum. Dessutom blir fler kvinnor synligt aktiva deltagare och ledare i civilsamhället och på områdets mötesplatser: t ex på Allaktivitetshuset på Lindängeskolan är 60 procent av deltagare kvinnor och tjejer. 58 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö Effekt: ett starkare civilsamhälle och mer jämställda mötesplatser. Herrgården Exempel på rapporter, forskning och uppföljning Delårsrapporter, årsanalyser, muntliga rapporter till stadsområdesnämnd Öster Följeforskning i form av metodstöd via KTH (2010-2012, Göran Cars) Governance: att styra med insikt snarare än avsikt. En studie om flernivåstyrning och sektorssamverkan i Göteborg och Malmö (Chalmers, Mistra urban futures 2011) Urbana utvecklingsområden 2013 Statistisk uppföljning utifrån 7 indikatorer (Arbetsmarknadsdepartementet 2013) Statistisk uppföljning av urbana utvecklingsområden (SCB 2014) Statistisk uppföljning bränder (Räddningstjänsten Syd, 2015) Statistisk uppföljning brott (Polisen Malmö, 2015) Statistisk uppföljning valresultat (SCB, 2014) Mörkade platser – stigmatisering och ryktesspridning i urbana utvecklingsområden (Maria Vallström, FOU Söderhamn, 2015) Trygghet i det offentliga rummet (Susanne Egnell & Anna-Karin Ivert, Institutionen för kriminologi, Malmö högskola, 2015 ) Marknadsanalys Rosenkraft – en diskursanalys (Joanna Dietinger, Lunds Universitet, 2015) RAPPORT 2015:17 REGERINGSUPPDRAG Uppföljning av det prestationsbaserade stimulansbidraget – delrapport 2 (Boverket 2015) Urbant utvecklingsarbete - delrapportering 1- 3 av regeringsuppdrag (Boverket 2013-2015) Sammanfattning Kraftsamling Herrgården som startade 2013 är exempel på en kunskapsallians som har utvecklats där aktörer från idéburna, offentliga och näringsliv, samt Malmöbor och akademin medverkat. Med denna kunskapsallians säkerställs en fortsatt långsiktigt utveckling av Herrgården. 2012 bildades partnerskapet Rosenkraft som 2013 tog fram rapporten Marknadsanalys Rosenkraft i syfte att undersöka Rosengårds nuläge som marknad, boende- och etableringsalternativ samt arbetsmarknad. Med denna rapport som grund har partnerskapet fortsatt utveckla sin samverkan kring frågor som rör långsiktig näringslivsutveckling och bilden av Rosengård. Via Kraftsamling Herrgården skapades den nya dialogformen homepartys, där kvinnor i Herrgården möter representanter från Stadsområdesförvaltning Öster, Räddningstjänsten Syd och Polisen i samtal om trygghet. Utgångspunkten i homepartys är kvinnors 59 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö perspektiv på frågor som rör trygghet och boendemiljö och detta ger ny kunskap till det fortsatta arbetet med att utveckla Herrgården. Amiralsstaden startade inom Områdesprogram Herrgården, där en förförstudie genomfördes. Arbetet har sedan dess fortsatt i bred tvärsektoriell samverkan och samordnas nu från stadsbyggnadskontoret. Amiralsstaden kan innebära en förtätning på mellan 1000 och 3000 bostäder. Den planerade förtätningen Botildenborg startade även den inom Områdesprogrammet, och innebär i ett första skede att ca 45 bostadsrättsradhus byggs i närheten av vattentornet Botildenborg. Det starka fokus som finns i Områdesprogram Herrgården på mötesplatser för unga leder till effekter vad gäller fritid, jobb och lärande Tegelhuset, en mötesplats för unga, har genomfört drop-in-verksamhet i samarbete med Arbetsförmedlingen för att underlätta ungas väg in på arbetsmarknaden. Verksamheten visar på en ökning med 10 % av antalet unga som deltog i drop-in som fick arbete mellan 2012 och 2013. Verksamhetsstatistiken visar att 82 unga Malmöbor som deltog i Tegelhusets drop-in-verksamhet fick arbete 2013. Av dessa beräknas ca hälften bo i Herrgården. Motsvarande siffra för 2014 är 128 unga Malmöbor, varav ca hälften bor i Herrgården. Insatsen Läsfrämjande har kunnat genomföras i samverkan med bl.a. Familjecentral, förskolor och Rosengårdsskolan. Två barnboksbibliotekarier har utvecklat ett läsfrämjande arbete riktat till barn och unga på Herrgården. Insatsen består av uppsökande arbete och aktiviteter på Rosengårdsbiblioteket.1072 barn involverades under 2014. Riktade insatser vad gäller dialog och delaktighet har bland annat genomförts under supervalåret 2014 om möjligheterna att rösta. Valdeltagandet i Herrgården ökade märkbart vid valen jämfört med tidigare val: med 7,4 % vid EU-valet och med 5,5 % vid riksdagsvalet. Herrgården har under perioden för Områdesprogrammet genomgått en positiv utveckling som går att avläsa statistiskt. Enligt statistik från Statistiska Centralbyrån (SCB) ökade andelen förvärvsarbetande med 2,5 procentenheter mellan åren 2012 och 2013 (för Malmö som helhet +0,4 procentenheter). Andelen elever behöriga till gymnasiet ökade enligt SCB med knappt 20 procentenheter mellan åren 2012 och 2013 (för Malmö som helhet drygt +3 procentenheter). Såväl statistik från Brottsförebyggande rådet som från Polisen och Räddningstjänsten Syd pekar på en positiv utveckling i Herrgården när det gäller trygghetsaspekterna. År 2007 uppgick antalet anmälda brott i bostadsområdet till 854. De följande två åren ökade antalet (2008: 1142 anmälda brott, 2009: 1228 anmälda brott). Därefter har antalet brott minskat och år 2014 låg antalet på den lägsta nivån för perioden: 735 60 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö anmälda brott. Antalet bränder totalt i Törnrosen, Örtagården och Herrgården halverades under perioden 2008 – 2014. Södra Sofielund/Seved Exempel på rapporter, forskning och uppföljning o Kartläggning av den lokala problembilden i Norra och Södra Sofielund: En sammanfattning, Malmö högskola 201484 85 o Områdesutveckling Seved Sammanfattning En kartläggning av fastighetsägandet i området har resulterat i att ett antal slumvärdar har upptäckts, att samverkan med Hyresgästförening, Miljöförvaltning, Räddningstjänst m.fl. intensifierats samt att ett antal fastighetsägare har sålt sina bestånd till förmån för en seriös fastighetsförvaltning. Arbetet med seriös fastighetsförvaltning har skalats upp för att omfatta hela Sofielund och en ny förening, Fastighetsägare BID Sofielund, har bildas. Idag är det drygt 30 medlemmar och kontaktytan med fastighetsägare och företag täcker cirka 90 procent. 2015 skrivs sociala klausuler och avsiktförklaringar med deltagare. Effekterna av arbetet är en ökad trivsel och sammanhållning mellan och inom hela näringslivet i området. Detta smittar av sig till boende, föreningar och andra verksamheter. Fortfarande är problemen stora med drogförsäljning och kriminalitet inom delar av området. Samverkan med polis, kameraövervakning i kombination med insatser från näringslivet och staden har ökat markant. Fler Sevedsbor har kommit i arbete och färre är bidragsberoende och här har olika samarbetsformer har gett positiva effekter. Förebyggarsektionens samarbete med Jobb Malmö ledde till att 50 unga mellan 18-25 år fick en områdesanställning där många sedan gått vidare till arbete/studier. Hela familjen-satsningen där Individ- och familjeomsorgen samarbetar med Områdesutveckling, AF Bryggan, Jobb Malmö m fl har hittills lett till att 28 familjer med mångårigt bidragsberoende på Seved, blivit självförsörjande under 2013-2015. I ett pågående metodförsök i samarbete med näringslivet, har drygt 20 arbetssökande kommit ett steg vidare mot arbete och en hållbar planering. Antal hushåll med försörjningsstöd har minskat med 9 procent från maj 2014 till maj 2015. Anna-Karin Ivert & Karl Kronkvist, institutionen för Kriminologi, Fakulteten Hälsa och samhälle, Malmö Högskola, 2014 85 Malmö högskolas utvärderingsenhet, Innovation och utveckling, Malmö 2015 84 61 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö Satsningar på barn och ungdomar har gjorts utifrån kunskap om att gå i förskola, att ha en fungerande skolgång och att ha en meningsfull fritid är skyddande faktorer. Områdesprogrammet har stöttat boendes initiativ till att starta föreningar för barn och unga t ex Tjejgruppen och Seveds Fotbollsklubb med drygt 50 aktiva medlemmar i respektive verksamhet. Konceptet UMIS som driver olika aktiviteter för barn (åk 4-9) på Sofielundsskolan har nu spridits till andra skolor. Mötesplats: Naturens arbete med odling och utomhuspedagogik har engagerat ca 500 barn och ett 30-tal pedagoger. Fler resursstarka familjer väljer nu Sofielundsskolan. Mötesplats Seved har varit navet i området och bidragit till ökad samverkan mellan förvaltningar och myndigheter. De olika processgrupperna jobb, lärande och boende samt ”Örat mot marken” har stärkt samarbetet mellan deltagande förvaltningarna, myndigheter och avdelningarna Områdesutveckling, Individ och familj, skola och förskola vilket är mycket viktigt för fortsatt arbete i Södra Sofielund/Seved. Segevång Exempel på rapporter, forskning och uppföljning o Segevång ingår som ett av flera studieområden i Nicklas Guldåkers och P-O Hallins rapport ”Stadens bränder”. Sammanfattning Genom Sege Park-projektet har omvandlingen av ett sjukhusområde från 30-talet till ett nytt bostadsområde påbörjats. Projektet syftade till att ge samsyn kring nytt planprogram för Sege Park. Genom Områdesprogram Segevång har incitament givits för att stärka kopplingarna mellan tekniska förvaltningar och byggherrar som driver projektet och stadsområdesförvaltningen och medborgare.Under projekttiden arbetades former för medborgardialog fram. Projektet resulterade i ett planprogram för Sege Park-området. Genom projektet Familjer på Segevång har arbetet med barnfamiljer som uppbär långvarigt försörjningsstöd intensifierats. Djupintervjuer har gjorts med de aktuella familjerna för att kartlägga hindren för självförsörjning. Ett helhetsgrepp kring familjernas situation, tät uppföljning, tydlig planering och målsättning för hur självförsörjning skulle kunna uppnås samt samverkan med berörda samarbetspartners beskrivs som framgångsfaktorer i arbetet.Under perioden juni 2013 och dec. 2014 har 51 av projektets 131 barnfamiljer blivit självförsörjande. Fritids- och kulturhuset rymmer idag områdesbibliotek, medborgarkontor, fritidsgård och fritidsklubb för mellanstadiebarn samt lokaler som hyrs ut till fest, teater, möten och idrott. Ambitionen är att tillsammans med civilsamhälle och boende i stadsområdet göra 62 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö huset till ett levande kulturhus. Särskilda insatser har gjorts för att stärka Segevångsbornas intresse för och användande av huset. En effekt av Områdesprogram Segevång är att aktörer och myndigheter som inte tidigare funnits på Segevång har valt att på olika sätt etablera sig i området. Sedan 2012 har bland annat Arbetsförmedlingen haft uppsökande verksamhet på Segevång. Med utgångspunkt i Områdesprogrammets lokal Snacka Segevång har de haft gruppaktiviteter och uppföljningar med arbetssökande. Miljöförvaltningens miljöinspektörer har också tagit ett utökat grepp kring inspektionen av boendemiljön i området. Nätverket Segevång är en konstellation med representanter från HSB, MKB, Polisen samt Malmö stads verksamheter i området som formerats genom Områdesprogram Segevång. Nätverket har framför allt haft ett fokus på trygghetsaspekten på Segevång. Samverkan har bland annat resulterat i upprustning av multisportarenan, förbättrad sophantering, minskad skadegörelse på Segevångsskolan genom bland annat ökad polisnärvaro samt översyn av och åtgärder för en förbättrad trafiksituation i området. Efter en samarbetsprocess med Hjärt- och lungsjukas förening och med stöd från Gatukontoret och Stadskontoret anlades under 2013 Hälsans stig i Kirseberg. 63 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö Koordinatorernas sammanfattande punktlista I detta kapitel sammanfattas erfarenheter, lärdomar och kunskap av fem års arbete med Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö. Utgångspunkten är koordinatorernas erfarenheter. 1. Stadens komplexa sociala utmaningar kräver många aktörer som arbetar utifrån olika ansvarsområden och infallsvinklar. Involvera brett från starten. Skapa breda kunskapsallianser som omfattar civilsamhället, näringsliv, idéburna organisationer, medborgare och forskning med så jämlika samarbeten som möjligt. Det kan genomföras genom ett brett ägarskap och gärna dubbla processledarskap. Involvera den reguljära verksamheten i processen från början. Samverkan ger mervärde för aktörernas organisationer, individerna och det gemensamma arbetet bl a i form av ny och ökad kunskap, tillgång till fler kontakter, effektivare arbete. Låt olika perspektiv, erfarenheter och kunskaper mötas och tillsammans bilda nya idéer om utveckling. Att utveckla samverkansformer tar tid och kräver tålamod. 2. Utgå från medborgarna, ha ett inkluderande förhållningssätt, bra bemötande och arbeta utifrån hela individen. Dialog och medborgardialog är ett viktigt utvecklingsområde för stadens demokratiarbete. 3. Ha en långsiktig strategi. Stressa inte igång arbetet utan låt det ta tid i början. Kartlägg inom vilka områden behov finns, identifiera eventuella aktörer och insatser som saknas, vem som är ansvarig för glappen och vad som kan utvecklas. Inled med att alla involverade aktörer får ge sin bild av utmaningen. Det gemensamma förarbetet är avgörande för hur problemen definieras och vilka åtgärder som prioriteras. Alla aktörer behöver ha samma kunskapsgrund som omfattar historik och en nulägesbild samt kvalitativ och kvantitativ data. Gör hälsoberäkningar som omfattar förväntad nytta och konsekvenser av utebliven insats. Skapa en plan från början som sträcker sig över hela projekttiden och omfattar hur arbetet ska följas upp. Delaktighet och förankring i alla led inom respektive organisation är avgörande för implementeringen. 4. Skapa en gemensam målbild. Förändringsarbetet underlättas om alla aktörer drar åt samma håll. Skapa en gemensam målbild som skapar förutsättningar för medvetna prioriteringar och underlättar gemensamt agerande kring utmaningen. Den gemensamma målbilden har en tydlig koppling till stadens budgetmål samt uppföljning av förvaltningarnas och de kommunala bolagens måluppfyllelse. 5. Var tillåtande och uppmuntra testandet av nya idéer. Säg ”javisst” lite oftare och ”det går inte” lite mer sällan. Lär av misslyckade insatser och fira framgångar. 64 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö Åtgärder handlar inte bara om att tillämpa redan givna kunskaper. I Områdesprogrammet har istället ett prövande förhållningssätt tillämpats. Låt processerna styra genom att vara flexibel och öppen inför det oväntade och tillvarata synergieffekter som dyker upp under arbetets gång. Utgå från potentialen, kvaliteter och möjligheter för att få syn på nya lösningar. Skaffa även en beredskap i organisationen för hur svårigheter och hinder ska hanteras för att underlätta arbetet även i besvärliga lägen. Ett prövande förhållningssätt förutsätter modet att misslyckas för att sedan reflektera över vad som behöver justeras, testa igen och fira framgångarna. 6. Säkerställ att det finns tydlig politisk prioritering för arbetet. Den politiska förankringen behövs under hela processens gång; starten, det pågående arbetet och den avslutande fasen. Detta behöver synas i formella beslut och upplägg för redovisningar och rapporter. Framför allt måste de tydliga politiska prioriteringarna bekräfta mandaten och uppdraget för arbetet och vilka som omfattas av det. 7. Anställ en koordinator. Ha kontinuitet – byt inte personer för ofta. Koordinatorn samordnar insatserna utifrån en helhetsbild. Koordinatorn behöver ett tydligt mandat. 8. Geografiskt fokus. Det finns för- och nackdelar med att fokusera insatser på relativt små geografiska områden. Fördelen är att det blir lättare att involvera aktörer, hitta rätt metoder och testa i liten skala. Däremot kan områdesfokuseringen vara stigmatiserande för områden och kan ha en negativ påverkan på områdets möjligheter till utveckling och den drabbar också de Malmöbor som bor där. Genom att utgå från helheten och hela staden, blir behovet av lokala extrainsatser mindre. 65 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö Slutord Detta avsnitt sammanfattar lärdomar och erfarenheter av fem års arbete med Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö. Samverkan och dialog Utifrån samlad erfarenhet och forskning har det framkommit att det behövs många olika insatser på flera olika områden tillsammans med flera aktörer för att uppnå en helhet som sammantaget gör skillnad på befolkningsnivå. I Kommunstyrelsens beslut om Områdesprogrammet från 2010 uppmanas alla kommunala förvaltningar att avsätta tid och resurser i satsningen. I ärendet står det även att kunskapsallianser med många olika aktörer ska skapas. Områdesprogrammet är med och påverkar utvecklingen av nya metoder och arbetssätt där samverkan mellan olika aktörer är en av de mest framgångsrika. Grundläggande i arbetet har varit att fånga upp medborgarnas, föreningarnas och andra aktörers engagemang och intresse för sitt område och ta reda på vilka frågor som de bedömer som mest angelägna att arbeta vidare med. Lokala aktörer och boende i områdena har varit med och bidragit till att skapa relevanta aktiviteter och de kommunala verksamheterna har på flera olika sätt anpassat organisationen för att på bästa sätt möta deras behov och önskemål. Samarbetet med de tekniska förvaltningarna är ett exempel på detta. De fysiska åtgärder som har genomförts och genomförs i Områdesprogrammet är väl förankrade i de sociala aspekterna till följd av samarbeten mellan olika aktörer. Det har bland annat lett till utökade dialoger med medborgarna kring trygghetsskapande åtgärder i bostadsmiljön och lokala arbetstillfällen i byggprocesser. Bostadsmiljön har varit prioriterad bland annat för att den kan skapa olika livsvillkor. När ofördelaktiga livsvillkor, vilka tydligt kan kopplas till bostadsmiljön skapar segregation och ogynnsamma förutsättningar för verksamhetsetablering, paras med en befolkning som har begränsade ekonomiska resurser och sociala nätverk får vi ett samhälle som svårligen kan beskrivas som socialt hållbart. Ett innovativt arbetssätt Inom Områdesprogrammet har begreppet innovation varit välanvänt. I nationalencyklopedin (ne.se) definieras innovation som ”förnya”, ”åstadkomma något nytt” och beskrivs som ”förlopp genom vilket nya idéer, beteenden och tillvägagångssätt vinner insteg i ett samhälle och sedan sprids där”. I Områdesprogrammets allra första tjänsteskrivelse från 2010 är detta tankesätt tydligt formulerat: Fokus ligger på ett prövande och experimenterande arbetssätt, där olika modeller testas och de som fungerar gradvis skalas upp. På så sätt förflyttas de fyra områdena från ”problemområden” till ”innovationsområden”. Ambitionen är att göra innovationsarbetet i dessa områden så intressant att en lång rad parter i samhället med kompetens och resurser vill ansluta sig till förändringsprocessen. Ett innovativt arbetssätt har inom Områdesprogrammet inneburit dels att ha ett experimenterande förhållningssätt, dels att kombinera befintliga lösningar på nya sätt. En innovation kan jämföras med en resväska med hjul, där befintlig kunskap eller två existerande uppfinningar, i detta fall hjulet och väskan, sätts samman och blir en ny lösning. Ett exempel från Områdesprogrammet är aktiviteter i skolans lokaler efter skoltid. Skolans 66 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö lokaler står tomma efter skoltid och kunskapen om vikten av lokala mötesplatser för att skapa tillit och trygghet i området har resulterat i att skolans lokaler används till aktiviteter för boende i området. Denna innovativa lösning är resurseffektiv, kostnadseffektiv, socialt hållbar och är en av de viktigaste i Områdesprogrammet. Lärande När till exempel föräldrarnas stöd och initiativ inte räcker till måste kompensatoriska krafter stödja flickors och pojkars möjlighet att utvecklas och uppnå en av de viktigaste skyddsfaktorerna, godkända betyg i åk 9. Det har bl a inneburit samarbeten mellan skolan och andra aktörer. Mot bakgrund av omorganisationerna inom utbildningsområdet bestämdes tidigt att inga stora insatser skulle genomföras i undervisningen i Områdesprogrammet. De flesta insatser som rör lärande har istället haft ett fokus på att komplettera skoldagen ofta i samarbete med civilsamhället, genom att skapa en meningsfull fritid, servera frukost innan skoldagens början, hjälpa till med läxläsning, språkstöd i form av bland annat musik och utflykter och mycket annat som syftar till att förbättra skolresultaten. Fokus har även legat på att göra skolan till en del av det lokala samhället och inte bara en plats där barnen vistas dagtid. Skolan ska vara ett kunskapscentrum som är integrerad på alla plan i det lokala samhället. Detta tankesätt har implementerats på flera platser i Områdesprogrammet och omfattar ”lärande medborgare till medborgare” som har skapat sysselsättning, tillit och gemenskap för boende. Många goda exempel på ”lärande medborgare till medborgare” nämns under kapitlet Aktiviteter i respektive Områdesprogram men nämns här. För att få stöd till fortsatta satsningar som syftar till att komplettera skoldagen för ökad måluppfyllelse i skolan har Allaktivitetshuset utvärderats kvalitativt och kompletterats med betygsstatistik och både UMIS och El Sistema håller på att utvärderas. Sociala investeringar I en artikel på Malmö stads intranät i april 2015 intervjuas ekonomidirektören, en ekonom och en kvalitetscontroller på stadskontoret för att beskriva Malmö stads syn på sociala investeringar. Kommuner har ettåriga budgetar och måste hitta lösningar inom det. De intervjuade menar dock att sociala investeringar innebär ett nytt sätt att göra prioriteringar av insatser i det förebyggande arbetet för att minska framtida kostnader. Det handlar om att sätta in resurser tidigt utifrån två aspekter: tidigt i livet och tidigt när ett problem uppstår. Det är viktigt eftersom socialt utanförskap medför inte bara mänskligt lidande, utan även enorma kostnader. Nationalekonomerna Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog har utvecklat beräkningar som visar vad utanförskap kostar för enskilda kommuner, myndigheter och samhället i stort. Varje person som fastnar i livslångt utanförskap kostar samhället 10–15 miljoner kronor per år. Det är summan av välfärdskostnader såsom sjukvård, rehabilitering och insatser från rättsväsendet plus produktionsförluster under personernas vuxna liv. Med hjälp av detta beräkningsverktyg är det möjligt att räkna ut samhällsvinsten för enskilda förebyggande projekt. I flera Områdesprogram har forskning med stöd av universitet och högskolor genomförts men det saknas ofta ett socialt investeringsperspektiv och en kostnadsberäkning kan visa på förväntad nytta och konsekvenser av utebliven insats. Den kvalitativa 67 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö bedömningen som ofta görs kan tillsammans med kostnadsberäkningar ligga till grund för prioriteringar av insatser där olika alternativa lösningar ställs mot varandra. Den typen av underlag hade sannolikt varit användbara i diskussionerna kring besparingar och risk om nedläggning av förebyggande insatser inom Områdesprogrammet. En lärande organisation Malmö stad har sedan mitten av 1990-talet varit föremål för en rad olika nationella och/eller lokala välfärdssatsningar. Likheten mellan Områdesprogrammets uppdrag och tidigare satsningar är slående, vilket tyder på att arbetet med ojämlikhet i hälsa och frågor som boende, lärande och arbete kräver långsiktighet och är ständigt aktuella. Däremot finns ett behov av att på ett bättre sätt dra lärdom av tidigare satsningar. Redan år 2011 tog stadskontoret ett initiativ till att undersöka förutsättningarna för att upprätta en erfarenhetsbank med lärdomar från kommunens tidigare välfärdssatsningar. Någon erfarenhetsbank har dock aldrig upprättats. Det finns ett behov av att åter lyfta frågan om en stadsövergripande erfarenhetsbank med syfte att verka för lärande och utveckling genom spridning av kunskap och erfarenheter. Inför att nya välfärdssatsningar sätts igång behöver även tid avsättas för att kunna göra medvetna prioriteringar av resurser. I en lärande organisation bör lyckade satsningar implementeras i ordinarie verksamhet/kärnverksamheten. Nästa steg Malmö stad har under många år arbetat med breda utvecklingsinsatser för hela staden men också riktat mot områden där behoven har varit mer uttalade. För att fortsätta främja utvecklingen och stärka framdriften i hållbarhetsfrågorna planeras en förvaltningsövergripande ansökan inom ERUF ’hållbar stads- och samhällsutveckling’. Ansökan ska ta sin utgångspunkt i Malmökommissionen och Malmömodellen och även beakta lärdomar från Områdesprogrammen. Den gemensamt upparbetade kunskapen i tidigare initiativ är den bärande delen i arbetet för ett långsiktigt hållbarhetsarbete i Malmö stad. 68 │ Stadskontoret, Välfärdsavdelningen │ Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö
© Copyright 2024