1. No category

Sista numret 16 sidor 5
Till dig som bor eller arbetar i Södra Sofielund.
Områdesprogrammet
slut efter fem år
- nu fortsätter arbetet
 Läs om fastighetsarbetet
från år 2011, följt av "Vad
Sid 6-7
hände sedan?"
 Läs om Hela familjen
från år 2013, följt av "Vad
hände sedan?" Sid 10-11
Missa inte vår Facebooksida I Love Seved. Där kan du ställa frågor och komma med synpunkter.
Sista numret oktober 2015
Information från områdesprogram Seved, Malmö stad
2
D
Sista numret oktober 2015
Mötesplatsen som gör skillnad
REDAKTÖREN HAR ORDET
u håller i din hand det allra sista Sevedsbrevet.
Områdesprogrammet , OMP, för ett socialt hållbart
Malmö startade år 2010 och slutade den 30 september 2015. Under dessa fem år har déer blivit verklighet,
föreningar har bildats och det finns många samarbeten
mellan myndighet, föreningar och medborgare. Sevedsbrevet har genom åren rapporterat om vad som händer på
Seved. Några av reportagen kan du läsa igen i detta nummer, följt av ett ”vad hände sedan”, reportage. Artiklarna
återges inte i sin helhet på grund av utrymmesbrist. Du
kan gå in och läsa dem på malmo.se/innerstaden. Där finns
alla Sevedsbrev som har publicerats under åren.
Fem år har gått. Jag blev kommunikatör för Områdesprogram Seved efter halva tiden. Det har varit en resa att
få se OMP:s arbete först som journalist och sedan som
kommunikatör.
Byråkrati kan betyda krångligt och tråkigt. Vilken förvaltning ansvarar för just den specifika frågan och varför? Varför kan man inte bara säga till gatukontoret att bygga det
där övergångstället, farthindret i vägen eller cykelvägen?
Byråkrati hör samman med ett mycket finare ord, demokrati. Det är alla vi, myndiga Malmöbor, som får bestämma
vilka politiker som ska jobba för det vi vill ska bli verklighet.
Det är politikerna som ger oss i Malmö stad uppdrag och
till Malmö stad ska kunna redovisa varje steg, process och
pengar. Det tycker jag är mycket bra och det har man en
skyldighet att göra. Baksidan av detta är att allt tar mycket
längre tid än vad man först tror.
Trots detta har så otroligt mycket hänt under de här fem
åren. Något som har förenklat det hela är att kommunstyrelsen gav alla förvaltningar i hela staden uppdraget
att de områden som är med i OMP ska prioriteras. Det
gällde alltså alla förvaltningar från serviceförvaltningen till
Innerstaden.
OMP gjorde det möjligt att kunna pröva idéer och lära
sig under resans gång. Några exempel på detta är Tjejgruppen på Seved och Seveds FK. Seveds FK kom till OMP
med sin idé att bilda ett eget lag. Först som Heleneholm
SK2 och sedan som en egen fotbollsklubb. Att ha kunnat
bidra, kunnat ge pengastöd och annat stöd till unga som
tror och brinner för sin sak har varit navet i områdesprogrammet.
Som grund för OMP har det funnits processgrupper inom
tre områden: jobb, lärande och boende. I grupperna
samlades tjänstemän från olika förvaltningar som driver
utvecklingsarbetet och skapar förutsättningar för nya
idéer och lösningar.
Har då områdesprogrammet åstadkommit någon förändring? Det är helt omöjligt att säga vad Seved hade varit
idag utan OMP. Det är också omöjligt att redovisa allt som
har hänt. Här är är litet urval.
Information från områdesprogram Seved, Malmö stad
Majken Husum
på Kompassen
Öppna förskolan
 MITT SEVED
Vad är ditt Seved?
– Kulturmöten av den bästa sorten.
Vad har du för relation till områdesprogrammet?
– Områdesprogrammet har betytt ökat samarbete med olika
aktörer och verksamheter i Sofielund. Vi har alla blivit mer uppmärksamma mot varandra. Om något inte har fungerat så har
man förändrat på det och gått vidare. Det har varit lösningsfokuserat. Alla har haft en möjlighet att delta.
Jacques Montel
en av grundarna
till Fotogalleri
Copyright Seved
och Sevedsbo.
 MITT SEVED
Vad är ditt Seved?
– Det finns något som är unikt här. Jag är morgonpigg och när
jag går min morgonrunda så hejar man alltid på den man ser
först. Vi känner varandra här.
Vad har du för relation till områdesprogrammet?
– Fotogalleri Copyright Seved har absolut varit delaktiga i OMP
med bland annat äppelboken, fotografering av förskolebarn och
skänkt bilder, Halloween. Det är hur mycket som helst. Fotogalleriet är för Sevedsborna alla är välkomna! Den 31 oktober har vi
skräckporträtt klockan 18.00-21.00.
5 kronor per foto kostar det. Vi finns på Sevedsgatan 6.
Mötesplats Seved har funnits sedan 2001, nio år senare startade områdesprogrammet.
Mötesplats Seved är idag en unik mötesplats som besöks av gammal som ung och
människor däremellan.
Om du inte har besökt Mötesplatsen så
är det inte försent. Den finns på Sevedsgatan 8. Här kan man komma in på en
kopp kaffe. Kanske diskutera områdets
utveckling eller få veta hur grannen mår.
Här kan du också få samhällsvägledning,
samhällsinformation, och hjälp med
jobbsökande.
fokus på kretsloppstänkande. I samarbetet ingår Växtvärket, Mötesplatsen,
Odlingsnätverket Seved , gatukontoret
och Slottsparken.
Ett annat exempel är seniorverksamheten som man har tillsammans med
Malmö museer, Bilda, vård och omsorg,
Malmö stadsteater, stadsarkivet och
Under områdesprogramåren har
MKB. Under åren har man besökt
man kunnat utöka sina möjligheter att
allt från fängelsehålor till julmarknad.
samarbeta och koppla ihop medborgare Under en Malmöguidning via buss fick
med föreningar eller fastighetsägare.
seniorerna uppleva delar av Malmö som
Områdesprogrammet har kunnat stödja flera inte hade sett på många år. 2010
allt från dans för tjejer till fotogalleri.
var man en handfull seniorer. Idag är
Ett annat initiativ är Mötesplats:
dem drygt 40 stycken där många även är
Naturen, tidigare Odlingsprojektet,
med och tar fram program och ansvarar
som startade 2011 i samband med att
för de olika arrangemangen. Midsomföreningen Hidde Ioy Dhaqans projekt
mardans ordnas gemensamt med Öppna
Barn i stan upphörde. Projektets aktivite- förskolan Kompassen.
ter med förskolor i Södra Sofielund togs
över och vidareutvecklades av Mötesplats Lena Pripp är enhetschef för bland
Seved. Under åren har initiativet vuxit
annat Mötesplats Seved, hon tycker att
och omfattar idag ungefär 20 förskolor
områdesprogrammet har gjort att Möoch skolor. Underåren hardrygt 1000
tesplatsen har kunnat utvecklas.
barn och ett 50-tal pedagoger haft
– Andra aktörer som myndigheter,
kontakt med projektets verksamhet.
förvaltningar och föreningar har blivit
Ännu fler om man räknar med de som
mer intresserade av att visa sig och
deltagit på de tre större arrangemangen
samarbeta på plats. I början kanske en
som Äpplets dag, Skördemarknaden och del myndigheter inte förstod varför man
Alnarp utflykten. Det har utvecklats från skulle vara på plats, men under tidens
att ha varit ett odlingsprojekt där barn
gång har det blivit en mycket aktiv samoch pedagoger har odlat och skördat till verkan. På Mötesplatsen är det mindre
att idag bedriva utomhuspedagogik med byråkratiskt och mer direkt. Tilliten till
myndigheter har ökat. Om inte områdesprogrammet hade funnits så hade
många medborgare inte använt sig av
den service som Arbetsförmedlingen och
socialtjänsten har för att ta sig vidare in i
till exempel arbetslivet, säger Lena Pripp.
Mötesplatsen är en samlingspunkt.
En plats där man fångar upp idéer och
tankar och samtidigt skapar en trygghet.
Lena Pripp menar att personalen ska föra
medborgarnas röst, behov eller önskemål uppåt i organisationen. Det är en
medborgardialog som alltid är tillgänglig. Lyhörd personal fångar upp och har
tid att skapa relationer, det är en process
som sker hela tiden
Hur ser framtiden ut för Mötesplatsen?
– Det blir mer en "konkret" mötesplats. Vi kommer inte att ha samma
ekonomiska resurser för att kunna
stödja föreningar, individer och grupper som har kommit med idéer som de
vill förverkliga. Vi har alltid öppet men
det kommer att kräva ännu mer av den
kreativitet som finns i området. Vi kliver
in i en ny tid, det måste växa fram en ny
form. Mötesplatsen är viktig och det vet
förvaltningen men den är alltid under
utveckling utifrån medborgarnas behov
vilket är Mötesplatsens själ, säger Lena
Pripp.
3
Sista numret oktober 2015
Information från områdesprogram Seved, Malmö stad
Sista numret oktober 2015
Information från områdesprogram Seved, Malmö stad
4
5
 FRÅN SEVEDSBREVET JANUARI 2013
Tjejgruppen på Seved
V
i är fyra jämnåriga tjejer
som studerar på gymnasiet och som strävar efter
förändring i den nya ge-
nerationen.
När vi gick i grundskolan hade vi
aldrig hört talas om att det kunde
finnas en tjejgrupp någonstans i
närheten. Vi hade inte så mycket att
göra på fritiden heller. När vi började på gymnasiet var vi ofta på Garaget och varje gång såg vi ett gäng
tjejer som fikade, satt vid datorn eller bara hängde där inne.
Vi fick en rolig idé som vi sen berättade för personalen på Garaget.
Vi trodde de skulle skratta åt oss för
alla som jobbade där är vuxna och
vi är för små för något så stort. Men
efter ett tag blev vi kontaktade och
det var där allt började. Vi fick hjälp
att utveckla våra idéer av Garaget,
Mötesplatsen på Seved och Förebyggarsektionen i Södra Innerstaden.
Vi kräver en förändring av allmänbildning och en bättre planerad
framtid. Tjejer i åldern 12-16 tänker
inte lika mycket på framtiden, skolan och utbildningen. Betygen börjar sänkas och man orkar inte med
skolan så fort man kommer upp i
högstadiet. Därför bestämde vi oss
att tjejerna i vår tjejgrupp inte ska få
hamna i den fällan.
Vi marknadsförde oss genom facebook, mail och telefon. Första gångerna när allt var nytt kände vi som
om detta aldrig kommer att fungera.
Vi måste lägga ner! Men det var alltid något som fick oss att fortsätta.
Bland annat fick vi massor med
feedback från både tjejerna och alla i
Seved, de tyckte att detta är det bästa som har hänt här på länge. Det är
just då man får känslan av att energin man
har lagt ner var värt
det. Det känns som
att vi börjar komma en bit på vägen
och det är bara positiva känslor.
Nu när fler vet vilka vi är och vad
vi gör så kommer fler tjejer till våra
träffar. Vi träffar tjejerna en gång
varannan fredag på Garaget och sedan går vi till aktivitetsplatsen tillsammans.
Vi har lagt upp en plan. Under den
här terminen har vi mest kört på
samarbetsaktiviteter såsom bowling,
bakning, dans, och inomhusidrott.
Vi avslutade terminen med att åka
skridskor.
Vid varje träff kommer nya tjejer
och de gör oss mer laddade för att
fortsätta projektet.
text nasrin al-mayahi
Tjejgruppen är
nu uppe i över 50 medlemmar och
ökar ständigt. Shams Ali Hussein är
ny på Sofielundsskolan och fick höra
om tjejgruppen redan under första
veckan, och hon gick genast med.
 VAD HÄNDE SEDAN?
För tillfället planeras en fotbollsturnering. Alla
mellan 12 och 18 år är välkomna till turneringen
som är helt gratis. Områdesprogrammet har
under några terminer stöttat Tjejgruppen både
ekonomiskt och bollplank men det är Tjejgruppen själva som bestämmer vilka aktiviteter de ska
göra. De träffas ungefär varannan fredag och har
allt från bakning, fotboll till biobesök på schemat.
Tjejerna som planerar fotbollsturneringen menar
att gruppen har ökat mångas självförtroende och
man lär sig av varandra.
– Jag har lärt känna jättemånga nya vänner
med tjejgruppen och jag är nyinflyttad och jag
tyckte direkt att det var jättekul, säger Shams Ali
Shams Ali Hussein, Nor Rabih, Emine
Hussein.
Iman Said har varit med sedan starten och håller Culum, Iman Said, Molen Feras och
Anisa Abdulahi planerar turneringen.
med om att man hela tiden lär känna fler.
– Om inte Tjejgruppen hade funnits tror jag att
många tjejer inte hade fått gå ut och göra andra
saker. Föräldrarna känner Tjejgruppen och känner
sig trygga, säger Iman Said.
Ledarna Mona och Nasrin, med stöd av bland
annat förebyggarsektionen, ansökte om att få
Anna Lindeberg på Innerstadens områdesutbli en förening för tre år sedan. När man blev
vecklingsavdelning håller just nu på att intervjua
en förening var ett av målen för ledarna att alla
tjejerna, ledare och föräldrar för att utvärdera vad
gruppen har bidragit med. Ledarna Mona Culum medlemmar i gruppen själva får planera och
genomföra olika aktiviteter och projekt efter
och Nasrin Al-Mayahi håller fortfarande i grupskoltid. Aktiviteterna har som huvudfokus att
pen och deras fokus är att utveckla, allmänbilda
främja tjejernas lust till att lära tillsammans och
och integrera unga tjejer i åldrarna 12 till 16 år.
Utvärderingen ska vara klar innan året är slut men uppmuntra varandra.
De tjejer som planerar inför fotbollsturneringen
Anna Lindeberg har redan fått in många svar.
tycker att det är så.
– Utvärderingen är långt ifrån klar men de
– Vi är även med i UMIS men det är Tjejgrupföräldrar som jag har hunnit intervjua säger att
pen som gäller. Här tar vi hand om varandra och
Tjejgruppen bidrar till en positiv och främjande
alla tjejer får vara med, säger en av tjejerna innan
utveckling för deras barn och att de har kunskap
de springer till en UMIS aktivitet som precis har
och information om vad tjejerna gör, säger Anna
börjat för dagen.
Lindeberg.
 FRÅN SEVEDSBREVET JUNI 2013
 VAD HÄNDE SEDAN?
Tillsammans kan vi
Inne på Hidde iyo Dhaqan sitter några
föräldrar och fikar. De väntar på att sista
lektionen om hur skolan fungerar ska
börja.
Forskning som har gjorts i äm– När barnen kommer hem från skolan
net
visar att elever kan lyckas bättre
kan jag lättare hjälpa dem om de har
några skolproblem, säger Chawan Garib. i skolan om deras föräldrar har förStudiecirkeln ”Tillsammans kan vi” är
ett samarbete med
Folkuniversitet,
Stadsdelsförvaltningen Södra Innerstaden och
det lokala föreningslivet i
Södra SofielundSeved.
väntningar på barnens skolprestationer och kännedom om skolans språk.
Objektiv bild av skolan
Pia Ibarra från Folkuniversitetet SFI som
leder kursen tycker att det är viktigt att skilja
på tyckande och på hur skolan konkret är.
– Vi ledare måste kunna förhålla oss objektivt, så att alla kan ta till sig individuellt.
Jag ger både en historisk och nutida bild av
den svenska skolan, till exempel har jag berättat vägen från den auktoritära skolan till
vad den är idag. Man måste ha ett klart syfte
och mål, säger Pia Ibarra.
Många kan ha glädje av kursen
Föräldern Qadro Elmi är glad att hon
fick höra talas som kursen och tycker att alla
föräldrar som är nya i Sverige kan ha glädje
av den.
– Det är också bra att man träffar andra
föräldrar, för vi tänker inte på samma sätt.
Alla ger olika synpunkter, vilket blir mycket
intressanta samtal, säger Qadro Elmi.
Hon menar också att det är vissa saker
som är viktiga för föräldern att veta, vilket
hon inte visste innan kursen.
Idé till handling
Sara-Marie Gertsson är planeringssekreterare i Södra innerstaden. Hon tycker att det är ett
spännande sätt att samarbeta mellan kommun,
studieförbund, föreningar och andra nätverk.
– Folkuniversitetet med sina kunskaper
kom med idén till oss. Vi i kommunen kunde
stödja idén bland annat genom att förankra
den bland boende och föreningar på området,
säger Sara-Marie Gertsson.
Hitintills har man haft två kurser på Seved
men hoppas på fler till hösten. 
FAKTA:
Föreningar som har varit med är Barrikaden,
Hyresgästföreningen och Hidde Iyo Dhaqan.
Det har hänt en del sedan
reportaget i Sevedsbrevet,
berättar Monica Richter
från Folkuniversitetet.
–Under hösten 2014 hade vi fyra
studiecirklar med tio föräldrar i vardera
grupp. Under hösten 2015 startade ytterligare fyra studiecirklar och området
har utökats till att även omfatta hela
Innerstaden. Cirklarna kommer hållas
på Garaget och på Folkuniversitetet på
Regementsgatan, säger Monica Richter.
Qadro Iman som i artikeln var en av
deltagarna arbetar numera som ambassadör åt ”Tillsammans kan vi”, vilket
innebär att hon besöker platser där
det kan finnas kursdeltagare, såsom
föreningslokaler, mötesplatser, skolor
med mera och informerar om kursen på
olika sätt. Hon pratar med människor
och svarar på frågor och hjälper dem
som är intresserade att anmäla sig till
kursen.
Varje studiecirkel består av fem träffar
på en och en halv timme vardera. 4
av träffarna avslutas med en så kallad
gästkvart med en hemlig gäst. Konceptet med gästkvart bygger på att man
bjuder in en aktör vars verksamhet är
utav intresse från ett barns eller förälders perspektiv. Kurserna har gått bra och
intresset är stort för att utveckla vidare
till andra stadsdelar.
Folkuniversitet hoppas att fler kurser
kommer starta våren 2016. Om man
har frågor eller vill gå en av kurserna
kan man mejla: [email protected] eller ring Qadro Elmi på
0738-955965.
Sista numret oktober 2015
Information från områdesprogram Seved, Malmö stad
Information från områdesprogram Seved, Malmö stad
Sista numret oktober 2015
6
7
 FRÅN SEVEDSBREVET SEPTEMBER 2011
Fastighetsägarbyten en del av lösningen
Nu börjar fastighetsarbetet på Södra Sofielund och
Seved att synas allt mer. I fler än tio
fastigheter renoveras det. Lifra har
dragit igång en omfattande renovering.
Fastigheterna längs Rasmusgatan 14
totalrenoveras med nya balkonger, nytt
tak, renovering av badrum, fönsterbyte
och nya rör och ledningar för vatten.
Alla vindar byggs om och det blir totalt 18 nya smålägenheter med en hiss
i ett av trapphusen.
– För att kunna göra alla förbättringar samlar vi in godkännande
från alla hyresgäster, berättar Jessica
Andersson på Lifra. Vi försöker också
hjälpa alla hyresgäster så att det inte
ska bli för obekvämt under renoveringen. Lifras renovering betyder mycket
för området.
– Det inleder stråket från Rasmusgatan vid Sevedsplan och tillsammans
med övriga fastighetsägares insatser blir
Rasmusgatan bättre, säger områdeskoordinator Hjalmar Falck.
Längre ner på Rasmusgatan har
ombyggnationer efter övertagandet
av fastigheter från Krutbacken inletts.
Från slumförvaltning till ett lyft som
enligt nye fastighetsägaren, Lasse
Andersson, ska ge boende en helt ny
trygghet.
– Jag tar bort ingångar och bygger
om i trapphus för att minska vägar
in till gårdarna. Det kommer att göra
boendet ännu tryggare, säger Lasse
Andersson.
Det här är bara några av flera nya
fastighetsägare som satsar rejält i området. En fastighet på Sofiagatan är snart
klar med en totalrenovering av yttre
och inre miljö. Willhem som tog över
efter Acta och med ett nytt förvaltningsbolag i egen regi betar av fastighet
efter fastighet bland annat i samarbete
på gårdarna med Odla i stan. Ikano ser
över infarten till Södra Sofielund kring
sitt nya bestånd och grönområden.
Kamp mot slumvärdar fortsätter
Samtidigt med stora förbättringar
kring boendet i området fortsätter
kampen mot slumförvaltarna. Bland
de skandalfastigheter som granskades
innan sommaren hotas nu omkring
tio av vite. I ett fall har en begäran om
tvångsförvaltning lämnats in.
– Det handlar om en fastighet som
finns på Olofsgatan i området. Här
finns lägenheter i källaren som är
utdömda av Räddningstjänsten. Trots
detta har en av den hyrts av en familj
med ett litet barn, säger områdeskoordinator Hjalmar Falck.
Både Hyresgästföreningen och
Områdesprogrammet är trötta på att
slumförvaltare kan utnyttja hyresgäster
på det här viset. På Olofsgatan reagerar
flera nya som flyttat in över fukt, mögel och dålig ventilation.
– Vi måste på allvar ta tag i och visa
vad som gäller för de fastighetsägare
som inte uppfyller kraven. Vi kommer att fortsätta granskningen i hela
området.
Warsame Yassin Osman från den somaliska föreningen Hidde Ioy
Daqan som bland annat driver biodlingsprojektet BISAM.
Vad är ditt Seved?
– Det är ett område som går upp och ned. Nu går vi uppåt. Man kan inte ändra
bara uppifrån, alla måste vara med och förändra, vilket vi nu gör.
Vad har du för relation till områdesprogrammet?
– Områdesprogrammet har förändrat hela Seved. Malmö stad kom närmare
folket. Man kontaktade medborgare och det blev ett samarbete. Man började
fatta beslut utifrån vad folk vill, istället för att tro vad folk villl ha. Det är viktigt. För
oss på Hidde har det blivit mycket enklare att samarbeta med andra föreningar
och Mötesplatsen. Vi har hittat många andra som är intresserade av att göra bra saker på Seved och förändra mediabilden.
 MITT
Vi har varit med och arrangerat allt från Sevedsfestivalen och
Äpplets dag. Hidde kommer att fortsätta med bland annat BISAM, Hand i Hand
och vår nya satsning De tre L: Läs, Lär och Lek.
SEVED
 VAD HÄNDE SEDAN?
Kartläggningen av
fastighetsägandet
i området fortsatte
och resulterade i
att fler slumvärdar
upptäcktes. Fler
fastighetsägare fick
straffpåföljden vite.
Willhem, som man kunde läsa i artikeln från 2011, har sommaren 2015
sålt sina fastigheter i området. Sju har
tagits över av Lars Andersson och en
av Lifra
Insatser med Hyresgästföreningen
ledde till pilotprojekt med jurister på
plats i området. Samverkan med bland
annat miljöförvaltningen och Räddningstjänsten ökades. Arbetet ledde till
en kartläggning av fastighetsbeståndet inom områdesprogrammet där
kontakter knöts med över 90 procent
av fastighetsägarna, som totalt nu är 60
stycken.
Man började också samtala kring
avsiktsförklaringar, ansvarstagande
med mera. Ett antal fastighetsägare
sålde sina hus och in kom flera seriösa
fastighetsförvaltare.
2013/2014 påbörjades arbetet med
att knyta samman fastighetsägare i en
förening med avtal om seriös fastighetsförvaltning. I och med att områdes-
programmet gick mot sitt slut passade
man på att skala upp processen till att
omfatta hela Sofielund med runt 150
fastighetsägare och 40 företag. En
ny förening bildades, Fastighetsägare
BID Sofielund, med fokus på Boende,
Integration och Delaktighet. Där förbinder sig medlemmar att ekonomiskt
ta ett stort ansvar för att utveckla hela
Sofielund till ett långsiktigt tryggt och
säkert område. Idag finns det drygt 30
medlemmar och kontaktytan med fastighetsägare och företag täcker cirka 90
procent. 2015 skrivs sociala klausuler
och avsiktsförklaringar med deltagare.
Målet trivsel och sammanhållning
mellan och inom hela näringslivet i
området och med boende, föreningar
och andra verksamheter.
Det är en långsiktig process som följs
upp med en lokal kartläggning kring
både processen BID samt trygghet i
Sofieundsområdet. Forskare från både
Urbana studier och kriminologen, som
även genomför Malmös områdesundersökning 2016 kring trygghet och
säkerhet. Det är fortfarande problem
kring vissa fastigheter i området som
påverkar tryggheten. Mer om det kan
man läsa på sidorna 12-13.
Utvecklingsledare för Malmö stad och
BID-processen är Hjalmar Falck, som
också är före detta Områdeskoordinator på Seved.
Vad är det viktigaste du tar med dig
från områdesprogrammet in i ditt
nya arbete?
– Den samverkansform som vi har
använt är otroligt bra mellan alla
stadens förvaltningar, myndigheter
som Räddningstjänsten, Polis och VA
Syd, näringslivet och civilsamhället.
Jag tror att det är lösningen på många
problem idag. Istället för att lägga
skulden på en part, tas ett gemensamt ansvar. För att BID-processen
ska fungera i framtiden krävs stor
lyhördhet hos alla involverande, och
att våga testa, säger Hjalmar Falck.
Sista numret oktober 2015
Information från områdesprogram Seved, Malmö stad
Sista numret oktober 2015
Information från områdesprogram Seved, Malmö stad
8
9
 FRÅN SEVEDSBREVET MARS 2014
UMIS=meningsfull fritid
Unga möts i Sofielund–
UMIS – är en ny satsningsom
låter barn och ungdomar
aktivera sig efter skolan och
förhoppningsvis slussas ut i
föreningslivet.
– Jag brukar vara hemma med
familjen efter skolan, nu vill jag vara
här och dansa i stället, säger tolvåriga
Aliyah Mawana frånKastanjeskolan
när UMIS invigdes på Sofielunds
Folkets Hus den 25 februari. Varje
dag efter skolan erbjuds barn och
ungdomar i åldrarna 10-15 år olika
aktiviteter som de själva valt ut. En
enkät gick ut till skolorna i området i
våras och då framstod tre favoriter
– kampsport, dans och parkour.
Utöver det står nu också aktiviteter
som simning, musikstudio, läxhjälp
och matlagning på schemat. De unga
fortsätter att bestämma, så det är aldrig försent att önska en ny aktivitet.
Idén och drivkraften bakom projektet Mötesplats: UMIS kommer från
Mathias de Jallad på ungdomsorganisationen helamalmö. I fjol hade
de prova-på dagar i tolv olika skolor
runt om i Malmö, med förhoppningen om att få in fler unga i föreningar.
Men drivkraften räckte längre än så.
Hela vägen till UMIS.
– Vår vision har alltid varit att
skapa en mötesplats. Helamalmö har
väntat länge på det här och nu när
Malmö stads förebyggare sträckte ut
en öppen hand blev det verklighet.
Detta är resultatet av tio års arbete,
säger Mathias de Jallad mitt mellan
dance battles och frågesport under
invigningen. UMIS utgår från Sofielundsskolan och närliggande lokaler som Garaget och Arena 305. Till
simningen på Aqua-kul går det buss.
Ledarna har värvats från föreningar
i närområdet. En av dem är förebyggaren Sadat Maxhuni som både varit
med och startat projektet och som
leder fotbollen.
– Vi vill ta tillvara på allt det som
redan sker i Sofielund och har lyckats
 FRÅN SEVEDSBREVET DECEMBER 2013
Planer för Bryggeritomten
– Vi har planerat för möjlighet till
det som kallas bokaler, där man kan ha
verksamhet direkt kopplat till boendet,
säger Anna Swanberg på stadsbyggnadskontoret.
rekrytera
nyckelpersoner från olika
föreningar. Nu hoppas vi bara att
ungdomar från hela staden kommer
hit, får nya intressen och fortsätter
med dem även utanför UMIS, säger
han.
En av besökarna under invigningen
var Aliyah Mawana från Persborg.
Hon går i sexan och kommer att vara
på UMIS efter skolan.
– Det är bra att alla får en chans att
visa vad de kan och ha kul tillsammans, säger hon. 
Delar av
kvarteret
Bryggeriet rivs
och ger plats för bland
annat ny förskola, lägenheter, torgyta, mindre park och
p-hus.
Bryggeritomten är ett viktigt område
för hela södra Sofielund och staden. En
blandad bebyggelse med planer på cirka 240 nya lägenheter fördelat på fyra
till femvåningar och ett punkthus centralt i området på upp till tio våningar.
I området blir det också en förskola
med fyra avdelningar för 80 barn och
möjligheter för de som vill starta eget i
handelslokaler.
Umis använder sig mycket av era lokaler
men vad har Umis gett
Sofielundsskolan?
– UMIS är här under kvällstid och eftermiddag. Det är positivt då aktiviteterna
är så lättillgängliga, att de finns i skolans
lokaler och i våra gympasalar. Det är tryggt
både för våra elever och föräldrar. Vet
föräldrarna att aktiviteten är på Sofielunds-
skolan så är steget enklare att låta barnen
gå dit igen.
Att skolvärlden engagerar sig i elevernas
fritid är ovanligt men har fallit sig naturligt
med samarbetet med UMIS. Man kan ge
och ta av varandras erfarenheter.
– Jag sitter i UMIS-styrgrupp där
diskuterar vi mycket praktiskt och bollar
idéer. Där får jag också veta hur många
som är aktiva på
vår skola. Under
förra terminen
var det 110 elever
som var med
i UMIS, det
betyder att minst
Rektor Marie Wesén
110 elever har en
meningsfull fritid.
Skulle dessa elever ha gjort några andra
föreningsaktiviteter på deras fritid?
– Min upplevelse när jag pratar med
eleverna är att det största förenings
arrangemanget efter UMIS är fotboll och
där är flest killar. Det är färre tjejer som är
med i någon förening, vilket har ändrats
på grund av UMIS. Föreningsliv är viktigt
då det är en god vana att vara med i en
förening så tidigt som möjligt i livet. Det
gynnar bland annat den sociala utvecklingen.
Ser du att UMIS finns kvar om några år?
– Jag önskar det men jag vet inte. Det
Gröna ytor
Områdesprogrammet, som varit med
i processen att arbeta fram förslag, har
tillsammans med stadsbyggnadskontoret tidigare haft dialogmöten i samband
med planprogrammet hösten 2012.
Istället för att bjuda in till traditionella
dragningar så har man möten på platser
där malmöbor oftast rör sig.
Samrådsrunda
Förslaget till detaljplan godkändes i
stadsbyggnadsnämnden i mitten av
november. Nu börjar samrådet som
sträcker sig till sista januari. Därefter
samlas synpunkterna in och sammanställs. Sedan startar en granskningsperiod då synpunkter vägs ihop och arbetas
in och därefter antas slutligen detaljplanen. 
 VAD HÄNDE SEDAN?
 VAD HÄNDE SEDAN?
Våren 2015 hade UMIS 139
medlemmar. Många av aktiviteterna är på Sofielundsskolan. Rektor Marie Wesén
är mycket positiv till att UMIS
finns i området.
Allt försvinner inte
Föreningarnas Hus med bland annat
skategymnasium kommer att finnas
kvar liksom den handel som finns
idag. Özen Allfrukt flyttar till nya lokaler i området. I området skapas även
ett p-hus med plats för 200 bilar och
utökning av p-platser i närområdet.
Det blir mycket fokus på gröna ytor i
kvarteret, ett av flera önskemål från de
dialogmöten som ägt rum. I området
blir det plats för en mindre park som
ska ligga bredvid förskolan.
– Vi hoppas på lite lugnare torgytor
på parkmarken och på innergårdar med
sittplatser. Tanken är också att förskolans lekplats ska kunna användas när
där är stängt och att det skapas fler ytor
för lek på gårdarna, säger Anna Swanberg.
är en bra satsning som Innerstaden gör för
barn i vårt område.
Hur kan skolan bidra?
– Vi fortsätter gärna att låna ut lokaler
utifrån vårt schema och att vara med i styrgruppen. Att ha ett samarbete helt enkelt.
Hur ser du på samarbetet områdesprogrammet och Sofielundsskolan?
– Både Umis och Mötesplats: Naturen
har varit mycket positivt för våra elever.
Det samlade greppet som områdesprogrammet har varit, med olika professioner
med olika vinklar och beröringspunkter,
har varit intressant och bra att ha varit
delaktig i.
Planerna för Bryggeritomten
fortsätter men stadsbyggnadskontoret har behövt rita om
en del på den allmänna platsmarken. Detta har resulterat i
förseningar men inom några
år kommer man sätta spaden i
marken.
Roger Westin, arkitekt på stadsbyggnadskontoret tycker att samarbetet med områdesprogrammet har varit mycket värdefullt.
– Tack vare områdesprogrammet har vi
kunnat göra ytterligare samrådsaktiviteter
som inte varit möjligt utan hjälp. Områdesprogrammet har en förankring lokalt och kan
lättare kontakta föreningar och olika grupper
som vi ville engagera i planprocessen, säger
Roger Westin.
Som planhandläggare är ofta tiden en begränsning i vad som går att göra med samråd menar
Roger Westin.
– Hjälpen från områdesprogrammet har
gjort det möjligt. Dessutom har de som är
lokalt förankrade en bättre djupare områdeskunskap än vad stadsbyggnadskontoret
har som är värdefull. Områdesprogrammet
har även möjlighet att ta tag i frågor som
kommer upp i samband med planprocessen
som att kontakta andra förvaltningar vilket
stadsbyggnadskontoret har svårare att göra.
Just nu pågår även ett planarbete med
kvarteret Fredriksborg som ligger nedanför
Heleneholmstigen. Över hundratalet lägenheter kommer att byggas och man kommer
ha kvar de kultur- och konstverksamheterna
som redan finns i området.
Sista numret oktober 2015
Information från områdesprogram Seved, Malmö stad
Sista numret oktober 2015
Information från områdesprogram Seved, Malmö stad
10
11
Hela familjen
 FRÅN SEVEDSBREVET DECEMBER 2012
Fotbollslaget Seveds FK
– Vi tänker inte pengar, vi tänker
utmaning och framtid, det säger
Muhumed Abdullahi Bashir
och Mustaf Osman tränare och
assisterande tränare för laget
Heleneholm SK2.
För ett år sedan ville Mustaf och en
kompis bilda ett fotbollslag, drömmen
var att kalla laget och klubben FC Seved.
– Det är mer krångligt än vad jag
någonsin kunde tänka mig, säger Mustaf bekymrat. Men jag hittade en massa
grabbar som ville
vara med.
De gick till
Heleneholm SK
och snart uppstod
laget Heleneholm
SK2 som idag
har
uppemot
40 spelare mellan 16 till 30
år. De flesta är
från Seved och i och med andraplatsen
flyttar de nu upp till en högre serie. Nu
när seriespelet är över så är det fyra cuper
som laget tränar för under vinterhalvåret.
– Vi är så otroligt glada över att kunna
spela turneringarna, och det har vi aldrig
kunnat haft råd med utan Malmö Stad,
Lena Pripp och Mötesplatsen på Seved
har hjälpt oss jättemycket.
I cupen de spelar här, Olympic cup,
gick det inte lika bra som i serien.
– Men vi får se det som träningsmatcher. De här killarna vi möter har ju hållt
på väldigt mycket längre och spelar i högre divisioner än vi, säger Muhumed.
I och med deras dröm att någon gång få
heta FC Seved har de gått händelserna i
förväg på Facebook. Där har de en egen
FC Seved-sida.
– Att ta oss till de höga divisionerna
kanske i den högsta, i namnet FC Seved
är min högsta dröm. Allt kan hända, säger Mustaf. 
 VAD HÄNDE SEDAN?
Seveds FK, som fotbollsklubben har hetat
sedan 2012, tänker fortfarande utmaning och framtid. Just nu kvalar de upp till
division 6.
I år startade klubben också ett juniorlag som är mycket populärt. Cirka 25
unga mellan 11 till 13 år spelar i laget.
I framtiden planerar de både ett damlag
och ett B-lag.
Vägen hit
har inte varit helt lätt.
Med mycket
tålamod och
många blanInsamlingen för att hjälpa
ketter blev
flyktingar blev mycket framlaget först
gångsrikt. Mohamed Abdulla
en förening
bar mycket de dagarna.
2011 för
att sedan bilda fotbollsklubben Seveds
FK ett år senare. Områdesprogrammet
har bland annat kunnat stödja killarna
ekonomiskt. Idag gör de så mycket mer
än att ”bara” spela fotboll. De arrangera
allt från samtalskvällar, till insamling av
kläder till flyktingar. Om det arrangeras
något på Seved är klubben ofta med och
bidrar med något.
Drömmen finns kvar att nå de allra
högsta divisionerna. Ett steg i taget,
först ska de upp till division 6.
Sevedsbrevet trycktes innan kvalresultatet.
Om man är nyfiken på hur det gick kan
man gå in på Seveds FKs Facebooksida.
Hela familjen är en ny
metod som socialtjänsten i
Södra Innerstaden började
med 1 april 2012. Målet är att
få människor att bli självförsörjande.
 Våren 2012 damp det ner ett brev från
socialtjänsten till Nillan som bor i Södra
Sofielund. I brevet stod det att hon är
med i satsningen Hela familjen.
– Min första reaktion var nej, vad hit-
tar de på nu för något galet som jag inte
förstår eller orkar med, skrattar Nillan.
Ja, hon skrattar när hon berättar om
minnet, för efter hennes första möte med
sin nya socialsekreterare förstod hon att
en ny väg hade kommit in i hennes liv.
Det var första gången hon kände att en
handledare hann lyssna på henne.
– Innan Hela familjen var jag hela
tiden orolig. Till exempel om jag var
tvungen att köpa nödvändig medicin på apoteket kunde jag få vänta upp
till tre veckor innan man fick svar från
en handläggare om man fick pengar eller
inte, berättar Nillan fortfarande med ett
stort leende på läpparna.
Normalt sett har en handläggare hand
om mellan 75-90 hushåll men i satsningen Hela familjen har man hittills haft 15
var.
I Södra Sofielund bor 141 barnfamiljer med försörjningsstöd. 45 av dem ingår i arbetet just nu.
Nillan har haft försörjningsstöd i cirka
 FRÅN SEVEDSBREVET MARS 2013
sex år och har försökt att få en anställning
i cirka 15 år.
– Jag har kommit ut ur ett vakuum.
Min handläggare, Jennie, hjälpte mig att
gå till rätt myndighet och fixa möten som
jag aldrig skulle ha klarat av själv. Hon
var alltid där för mig. Det är en sådan
trygghet, det kändes som jag hade vunnit
på lotto, säger Nillan.
Idag har Nillan en anställning på ett
skolbibliotek och hon är inte ensam om
att ha blivit självförsörjande med den nya
metoden. Under 2012 blev 10 hushåll
självförsörjande. I dessa ingick 14 vuxna
och 23 barn. 19 personer fick aktivitetsstöd och 46 personer fick en ny aktivitet.
Under samma period har man haft en
jämförelsegrupp på 45 familjer med 65
personer. Jämförelsegruppen är tagen från
den ordinarie verksamheten. I december
2012 var samtliga i den gruppen fortfarande biståndstagare. En person hade fått
en ny aktivitet. Ingen var självförsörjande
och ingen hade fått aktivitetsstöd.
Hela familjen utökar nu från 15
hushåll till 25. Tror du att det kommer
att fungera lika bra?
– Det är förstås tio hushåll till per
handläggare men bättre än att ha 90 var!
Jag tror att de fortfarande kommer att
hinna med att lyssna och se helheten, så
som Jennie gjorde för mig, säger Nillan.
Ansökan för finansieringen av Hela
familjen gjordes på tre år men man måste
söka om inför varje år. Första året kom
pengarna från Södra Innerstadens sociala
investeringsfond men nu har man ansökt
via Malmö stads investeringsfond. 
JobbMalmö och Arbetsförmedlingen.
– Den enskilde individen slipper gå på
många olika möten. Istället för att ha ett möte
med Hela familjen och ett med Arbetsförmedlingen har man ett gemensamt möte på
Mötesplats Seved, säger Lena Christenson.
Socialsekreteraren Björn Blunk håller med.
– Jag tror det är ett vinnande koncept att
jobba i mindre grupper. Vi träffas minst en
gång varje vecka, har bestämda gemensamma
träffar en gång i veckan, och deltar även i samverkan med andra som till exempel Vägledningscentrum med flera, säger Björn Blunk.
även börjar betala mer i skatt och på det sättet
också bidrar till samhället.
Lena Christenson har även varit Områdeskoordinator på halvtid för Seved i ett år
men har nu gått vidare från både koordinatortjänsten och Hela familjen. Nu är hon
sektionschef inom barn och familj i Innerstaden.
FAKTA Hela familjen
Socialtjänsten i Södra Innerstaden provar en
ny metod för att få människor att bli självförsörjande. I projektet fokuserar man på
alla individer i en familj, och hela familjens
livssituation. i juni 2016 förväntas så pass
många ha blivit självförsörjande, att hela investeringskostnaden är ”återbetald”.
 VAD HÄNDE SEDAN?
I maj 2015 fanns 112 barnfamiljer med försörjningsstöd i
Södra Sofielund. När satsningen startade fanns det 141. Hela
familjen kommer att återbetala
investeringskostnaden.
Björn Blunk är en av tre handläggare som jobbar inom Hela familjen idag och han tycker att
arbetssättet är bra för både klienten och socialarbetaren.
– Det bästa är att man får möjlighet att
träffa klienterna så pass ofta som vi faktiskt
gör. Det ger oss en bättre möjlighet att stötta
klienterna och kunna se när de behöver extra
eller annan typ av stöd. Jag tror också
att klienterna själva blir mer benägna att
samtala kring vad de behöver för stöd
när vi känner varandra bättre och att de
kan känna ett större lugn i kontakten
med socialtjänsten, säger Björn Blunk.
Anledningen till varför man inte lyckats etablera sig på arbetsmarknaden kan bero
på saker som man som socialsekreterare inte
hinner uppfatta om man arbetar på det ordinarie sättet. Lena Christenson, före detta arbetsledare för Hela familjen, berättar att man
även utvecklar Hela familjens arbetssätt i den
ordinarieverksamheten. Idag handlägger socialsekreteraren ungefär 65 familjer jämfört med
2013 då de hade uppemot 90 hushåll.
– Man har sett att det är viktigt med tät
kontakt med familjen och man har till exempel idag fler träffar i den ordinarie verksamheten, säger Lena Christenson.
Man har också sett att individen blir
hjälpt på ett bättre sätt när man har gemensamma träffar med samarbetspartners som
I faktarutan i förra artikeln kan man läsa att
i juni 2016 förväntas så pass många ha blivit
självförsörjande, att hela investeringskostnaden är återbetald. Och så blir det. I den beräkningen har man inte med att individen
Vad tar du med dig för erfarenheter som
områdeskoordinator på Seved?
– Jag fick en helt annan inblick i allt positivt och all kreativitet som finns på Seved hos
både boende och anställda. När jag pratar
om Seved nu, trots det som hände i somras,
är det övervägande positivt och min erfarenhet tar jag nu och sprider vidare i mitt nya arbete som sektionschef inom barn och familj,
säger Lena Christenson.
Sista numret oktober 2015
Information från områdesprogram Seved, Malmö stad
Sista numret oktober 2015
Information från områdesprogram Seved, Malmö stad
12
13
Malmö stads och polisens åtgärder för att få bort kriminaliteten
Områdesprogrammet har möjliggjort många förebyggande återgärder men fortfarande är problemen
stora med drogförsäljning och kriminalitet inom
delar av området. Det märktes inte minst under sommarens händelser.
Boende på Rasmusgatan ser ofta öppen
narkotikahandel. Så vad gör Malmö stad
och polisen för att få ett slut på droghandel, hot, trakasserier och vandalisering?
Erik Åberg som är ställföreträdande
lokalpolisområdeschef för norr är väl
medveten om situationen. Sofielund är ett
prioriterat område för polisen och det är
nu många parter som samverkar tillsammans för att nå ett resultat.
Erik Åberg tycker att det har varit bra
med den löpande kontakt som man har
haft tillsammans med olika samarbetspartners som Räddningstjänsten, Fastighetsägare BID Sofielund och Malmö
stad. Trygghetsvandringar och annat
gemensamt är positivt. Samverkan är inte
slut bara för att områdesprogrammet är
det.
Under det här fem åren så har polisen
sagt att ni har prioriterat insatser, men
ändå är kriminaliteten kvar. Varför
sker ingen förändring?
– Det finns tyvärr ingen quick fix, det
är kombinerande insatser som behövs.
Stadsområdesdirektören i
Innerstaden Ronny Andersson.
NÅGRA ÅTGÄRDER SOM NU GENOMFÖRS PÅ SEVED
Polisen fortsätter med mycket stora insatser i området. Polispatruller har beordrats att lägga så mycket tid som möjligt på
kvarteren.
Uppsättningen av de fyra kameror kombinerad med trygghetsvandringar är en liten del av det
fortsatta jobbet, säger Erik Åberg
och fortsätter.
– Det har ändå fungerat
periodvis, men tyvärr är det så
om några få kriminella individer
bor i ett område då kan det dra
till sig fler kriminella. Vi har lagt
väldigt mycket resurser på Seved
förhållandevis till andra delar av
Malmö och vi ska fortsätta att
göra det tills det inte behövs mer,
säger Erik Åberg.
Under september och oktober
har det stora antalet flyktingar
tagit mycket resurser från både
Erik Åberg är ställföreträdande
polis och Malmö stad. Ronny
lokalpolisområdeschef för norr.
Anderson, stadsområdesdirektör
för Innerstaden, tycker att polisen
på allvar har prioriterat Seved.
pilotprojekt som kan möjligöra ett liv
– Men det händer annat i
utan kriminalitet efter att man har avtjästaden också, och då måste polisen ta tag
nat ett straff. Det är Förebyggarsektionen
i det. Annars ser jag en kort- och en långtillsammans med Enheten vuxna, Individsiktig plan, där polisen ansvarar för den
och familjeomsorgen och Frivården som
kortsiktiga, det direkta, och Malmö stad
utvecklar en samarbetsmodell kring unga
för det förebyggande långsiktiga, säger
vuxna mellan 18 till 29 år. Insatserna skall
Ronny Andersson.
Det långsiktiga pågår nu med bland annat inledas i ett tidigt skede. Antingen innan
avtjänat straff eller under pågående. På
Hela familjen, Mötesplatsen, Fastighetsädet sättet finns en planering för individen
gare BID Sofielund, UMIS, Hållplats
redan innan den lämnar fängelset, säger
Malmö och planering inför Yalla SofieRonny Andersson.
lund, modell enligt Yalla trappan. Snart
Inom ramen för områdesprogrammet är
kommer även en Sofielundspatrull som
socialsekreterare på Mötesplats Seved. Ett
ska hålla området rent. Detta i samversamarbete inleddes med socialsekreterakan med Fastighetsägare BID Sofielund.
ren och Förebyggarsektionen om unga
Man kommer att anställa personal från
vuxna i området. Det var då man såg att
området.
det behövdes ett utökat samarbete med
– Vi i Innerstaden har även startat ett
myndigheter kring personer som avtjä-
Finansiering av fyra kameror med bevakning dygnet runt för
två år är klar.
Patrullerande poliser kommer att finnas i området i brottsförebyggande syfte.
Styrgrupp träffas angående Sofielundspatrull där Sofielund är
ett prioriterat område i samverkan med Fastighetsägare BID
Sofielund.
Gatukontoret genomför planen för hur vissa gatustråk kan
stängas av för obehörig motorfordonstrafik vid vissa tidpunkter.
Fastighetsägare och då i första hand Rasmusgatan 28 gör
stora insatser för att få en trygg miljö för sina boende. Plan
finns för hur förändringsarbete ska ske gällande Rasmusgatan
28 både inomhusmiljö, källare, port samt förgårdsmarken.
nat straff på anstalt. De har erfarenhet
av att unga vuxna återfaller i brott efter
frigivning då de har saknat ett skyddsnät.
Pilotprojektet ska utvärderas innan året
är slut.
Det är samverkan och att vara konsekvent
under en lång tid som gör att det kommer
att lyckas menar Ronny Andersson.
– Det är satsningar över tid i samarbete
med bland annat polis men också Malmö
högskola, näringsliv och fastighetsägare
som kommer att göra det möjligt. Vi ger
inte upp och kommer aldrig acceptera
kriminalitet. Jag tror och hoppas också på
polisens nya organisation med områdes
poliser kommer att ge resultat, säger
Ronny Andersson, stadsområdesdirektör i
Innerstaden.
Wazir Kuraishe MKB
 MITT SEVED
Vad är ditt Seved?
– Det är min arbetsplats sedan 2007 och inga problem. Människor är mycket
trevliga här. Det har gått lite upp och ner hela tiden, ibland dåligt, ibland bra. Nu är
det ok.
Vad har du för relation till områdesprogrammet?
– Kommunen hjälper ungdomar. Det är viktigt att till exempel de som slutar gymnasiet inte hamnar fel. Det är bra att kommunen gör de bra sakerna som de gör.
Sista numret oktober 2015
Information från områdesprogram Seved, Malmö stad
Information från områdesprogram Seved, Malmö stad
Sista numret oktober 2015
14
15
 FRÅN SEVEDSBREVET SEPTEMBER 2012
Förebyggarsektionen
Sedan förebyggarna flyttade till
på gatan, fortsätter Made- den nya basketnya lokalen på Sevedsgatan 1b har leine Romero, man får fråga planen.
fler och fler Sevedsbor hittat hit och vad som helst.
– Och under
kommit in för att byta några ord.
– Vi kan hjälpa till med hösten ska verk-
 MITT SEVED
Margareta Sveder och Marianne Almström
Sevedsbor
Vad är ditt/ert Seved?
– Där man bor. Jag, Marianne, har bott här sedan 1972.
Annars är det väldigt mycket Mötesplatsen. Det har blivit
det efter att man har börjat på gympa på tisdagarna. Nu
är vi med och anordnar utflykter och sammankomster på
Mötesplatsen.
Vad har du/ni för relation till områdesprogrammet?
– Ja, det är ju tack vare områdesprogrammet som
seniorverksamheten började. Nu har det utökat ännu mer
och vi har blivit delaktiga i planeringen. Vi hoppas kunna
fortsätta med detta. Vi båda har diskuterat med varandra
på vilket sätt. Ett sätt kanske är att vi ska ha medlemskap
och medlemsavgift så att vi kan fortsätta.
 MITT SEVED
Mozafar Espari på Nallens livs
Vad är ditt Seved?
– Ett ställe där jag trivs. Fyra år har jag varit här varje dag
hela dagar och har lärt känna många. Det är fint folk som
bor här och alla är så trevliga. Visst händer det saker men
det händer överallt. Det är så tråkigt när media skriver om
dåliga saker.
Vad har du för relation till områdesprogrammet?
– Jag visste inte om att det är slut. Varför? Det är bra att
ha den här planeringen som har varit. Området behöver
satsningar för att barn och unga ska göra bra saker.
 – Ja, det tycker jag märks tydligt,
kanske för att lokalen och läget är
bättre här, säger Madeleine Romero.
Ofta är det i och för sig bara hon
som sitter på kontoret, medan de andra är ute i området på olika spontana aktiviteter och för att prata med
människor.
– Men vi vill gärna att ännu fler
kommer in till oss, eller stoppar oss
information och kontakter
när det gäller till exempel jobb, bostad, fritidsaktiviteter, föreningsliv
och skolfrågor, förklarar Caroline
Grgic.
– Det kan vara svårt att veta vart
man ska vända sig när man vill ha
hjälp med något, men då finns vi till
hands, vi reder ut allt!
Under sommaren har en ny form
av aktivitet blivit tillgänglig tack vare
samheten som
hittills förts i musikstudion utvärderas, för att se hur
den fungerat, berättar Jason Rincon.
Musikstudion kommer eventuellt att
byggas om, så att där även blir plats
för en mindre danslokal.
– Ja, vi ska ha ett utvecklingsmöte
med dansföreningen De La Kings
 MITT SEVED
om det här. Troligen kommer det
att bli möjligt att dansa till exempel
Break Dance, för de som vill. Det är
bara att kontakta förebyggarna Jason
Rincon eller Sadat Maxhuni. 
 VAD HÄNDE SEDAN?
Värdegrundsarbete i skolor, Ungdomsrådet, UMIS
och Arrangörskolan är
bara några få exempel på
frön som förebyggarna har
satt och som nu är i full
blom.
Före detta sektionschef för förebyggarsektionen, Caroline Grigc,
blickar tillbaka och menar att det
roligaste med hennes jobb var att
de tillsammans i arbetsgruppen har
haft möjligheten och flexibiliteten att
prova olika tillvägagångssätt för att nå
måluppfyllelsen.
– Det är verkligen förutsättningen
till att vi har fått de resultat vi har
idag, säger Caroline Grigc.
Förebyggarsektionens huvuduppdrag i områdesprogrammet är att
arbeta med unga vuxna men också
arbeta förebyggande med barn och
ungdomar.
Man har haft stor möjlighet att
påverka och utforma metoder och
arbetssätt och på detta sättet kunna ha
medborgarens behov i fokus.
Alla verksamheter förebyggarna har
startat har gjorts tillsammans med
föreningslivet. Man jobbar utifrån
delaktighet och involvering.
Vilket Caroline Grigc menar är
ovanligt.
– Ja, det tror jag att det är. Det
handlar om att lyssna in vad föreningarna verkligen gör så att vi kan
komplementera varandra, då kan
vi lära oss av varandra och använda
varandras kunskaper. Det är viktigt
att vi alla tar och delar ansvar och
arbete. Tillsammans når vi fler, säger
Caroline Grigc.
Att områdesprogrammet slutar har
ingenting med förebyggarsektionens
arbete att göra.
–Vi är en ordinarie verksamhet så
vårt arbete kommer att fortsätta trots
områdesprogrammet tar slut, säger
Caroline Grigc.
Som det stod i artikeln från 2012 så
hade förebyggarsektionen ett utvecklingsmöte med dansföreningen De La
Kings representant. Det resulterade i
att representanten blev deltidsanställd
för att tillsammans med förebyggarsektionen utveckla musikstudion.
Vid årsskiftet 2013/14 var man
tvungen att flytta ut ur Musikstudion
då lokalen var full av fukt. I samma
veva kom Jason Rincon från förebyggarsektionen i kontakt med föreningen Media Avenue som också var i
behov av lokal.
På så sätt skapades Avenyn som är ett
samlingställe där man bland annat
kan producera musik, radio, foto,
film och annat.
– Media Avenue hade kompetens
och erfarenhet som vi inte hade.
Vi kunde hjälpa till med ytterligare
utrustning och vår erfarenhet och
nätverk, säger Jason Rincon.
Avenyn har varit en verksamhet i
snart ett år och nu har Media Avenue
flyttat ut en del av sin verksamhet
till Malmö stads kursverksamhet för
unga, UGE. Detta är ett av resultaten
för samarbetet.
Andra samarbeten som förebyg-
garsektionen har är Summerluck och
Ung i Sommar.
– En tjej som kom till Summerluck
2013 och som aldrig hade dansat
innan kom i år in på danshögskolan
i Stockholm. När man har kunnat
bidra med det lilla och det blir något
så stort för någon annan, det är kvittot på jobbet man gör, säger Jason
Rincon.
Förebyggarsektionen arbetar också
obyråkratisk med unga vuxna som
vill förändra sin livssituation, länkar
dem vidare till viktiga myndigheter
som kan ge dem stöd till att komma
ut i arbetslivet eller börja studera och
få en meningsfull fritid. Satsningen
JobbFörst, som man använder sig
av, bygger på 8-8-8 modellen vilket
innebär 8timmar arbete, 8timmar
fritid och 8timmar sömn.
Totalt har förebyggarna stöttat cirka
80 unga vuxna varav hälften fått
en åtgärdsanställning inom Malmö
stad. Totalt har en tredjedel avslutat
sin kontakt med förebyggarna då de
blivit självförsörjande.
Maria Kim Persson Odlingsnätverket Seved
Vad är ditt Seved?
– Seved är som en liten stad i staden. Tempot är lite
lägre, folk hejar på varandra, känner och känner till varandra, stannar och snackar och tar sig tid. Det är extremt
sällsynt i en stad och väldigt härligt!
Seved är unikt på så många sätt. Här finns en stark
medvetenhet om områdets verklighet och historia, som
genom så många goda krafter och lokala föreningar har
hittat en gemensam drivkraft med mål om att lyfta fram
området och skapa en stärkande uppväxt för områdets
barn.
Vad har du för relation till områdesprogrammet?
– För oss på Odlingsnätverket Seved har OMP betytt
mycket. De senare åren har vi kunnat ingå i flera givande
samarbeten. Vi har bland annat kunnat erbjuda arbetstillfälle till elva ungdomar i samarbete med förebyggarsektionen och Ung i sommar.
På uppdrag av OMP har Odlingsnätverket Seved även
getts förtroendet att lägga grunden för boendenära
odling runt om på Sofielund. Ett arbete som vi redan
förvaltar men där vi gavs en plattform och ett mandat att
arbeta bredare. När vi arbetar med boendenära odling är
det till stor del i mellanrummen dit fastighetsägare och
kommun ofta inte når. Likväl som Odlingsnätverket Seved är en mötesplats och plattform för sociala möten har
OMP i sin tur varit en plattform för Odlingsnätverket , där
vi har kunnat ta plats och arbeta bredare med vår vision
om odling som ett socialt gränsöverskridande verktyg.
OMP har möjliggjort för oss att kunna vara en aktiv part i
att ge uttryck för områdets framtidsvisioner.
Vi har genom OMP:s Mötesplats: Naturen kunnat komma
i kontakt med flera hundratals av våra framtida odlare.
Barnen från Seved och Innerstaden har i och med detta
projektet fått mängder av natur- och odlingsupplevelser.
De har genom detta lärt sig att samarbeta, om naturens
cykler och om insekter, de har skördat sina egna grönsaker och inte minst varit stolta över sina egna insatser och
delaktighet i odlingarna och Mötesplats: Naturen i stort!
Områdesprogrammet har underlättat för flera projekt
och initiativ i området, men, i det stora hela är det korta
insatser vi pratar om. Den riktiga utmaningen är att
kunna förvalta, ta ansvar och ta tillvara på alla fantastiska
initiativ som skapats under OMP:s fem år.
Sista numret oktober 2015
Information från områdesprogram Seved, Malmö stad
16
Vad händer nu?
Innerstadens stadsområdesdirektör är Ronny Andersson. Han är chef för alla anställda som jobbar
i Malmö stads Innerstad. Ordförande för Innerstadens politiker är Anders Nilsson (S). Innerstadens
stadsområdesnämnd består av 13 ordinarie ledamöter och 13 ersättare. Ledamöterna är tillsatta
efter valet med fem socialdemokrater, en miljöpartist, en vänsterpartist, tre moderater, en folkpartist
och två sverigedemokrater.
Sevedbrevet frågade direktören och ordförande vad som händer nu, efter områdesprogrammet.
Ronny Andersson,
Innerstadens stadsområdesdriketör
Vad har Områdesprogram Seved betytt för Innerstaden?
– Vi har fokuserat på insatser kopplat till Sofielund. Till vår hjälp har vi haft
alla andra förvaltningar i Malmö stad som skolan, gatukontoret, miljöförvaltningen med flera. Vi kraftsamlar nu de satsningar som har varit särskilt
framgångsrika i det fortsatta arbetet med att skapa ett socialt hållbart
Malmö. Vi kommer att använda oss av de metoder som är bra men också
fortsätta att utveckla metoderna. Vi har använt oss av Malmökommisionens rekommendationer och skapat kunskapsallianser.
Vad händer nu?
– Många bra satsningar blir även kvar efter OMP som Hela familjen, BID
Sofielund, Mötesplats Seved, UMIS och även Yalla Sofielund, som ännu
är på planeringsstadiet men som vi hoppas kunna utveckla. Modellen
blir enligt Yalla-trappan men på Sofielund. Det kommer i så fall inte vara
koncentrerat på mat som Yalla-trappan. Likheten är att det kommer att
vara ett kooperativ, en rörelse i någon form i syfte med att öka trygghet,
arbetstillfälle och trivsel.
Anders Nilsson (S),
ordförande Innerstadens stadsområdesnämnd
Innerstadens ordförande jobbar till vardags fackligt på
Skånes universitetssjukhus i Malmö.
Vad händer nu?
– Vi ska behålla det Innerstaden har och ta tillvara på allt bra
vi gör. Man måste också fortsätta att satsa. Planeringen av
Yalla Sofielund är spännande och kan bli nästa års stora
satsning. Allt är fortfarande på planeringsstadiet.
Har du frågor eller
synpunkter på Seved eller
detta sista brev? Kontakta
redaktionen nedan eller lägg en
lapp i brevlådan på
Mötesplatsen.
Redaktör
Petronella Thorén
Tel: 040-34 54 89
petronella.thoren@
malmo.se
Ansvarig utgivare
Ronny Andersson
ronny.andersson@
malmo.se
Mer om Seved
malmo.se/seved
facebook.com/
iloveseved
Genom områ-
desprogrammen
satsar Malmö stad
på att göra Malmö
till en trygg och
bra stad att leva,
bo och arbeta i.
Utvecklingsledare
Hjalmar Falck
Nobelvägen 23
Tel: 0733-835 351
hjalmar.falck@
malmo.se