Placering av ny ambulansstation
Placering av ny ambulansstation Ny ambulans‐ station 1 (26) Datum 2015‐04‐09 ENERGIRAPPORT FÖR BESLUT OM ENERGIHANDLINGSPLAN FÖR FASTIGHETER INOM LANDSTINGET VÄSTMANLAND DAN ANDERSSON ENERGICONTROLLER, FASTIGHET 2 (26) Datum 2015‐04‐09 SAMMANFATTNING Denna energirapport redovisar nuläget för energiförbrukning i fastigheter som ägs och förvaltas av Landstinget Västmanland. Rapporten utgör också underlag för ett beslut i landstingsstyrelsen om att ta fram en energihandlingsplan för fastigheter. Landstinget Västmanland står nu inför stora behov av omfattande renoveringar samt om‐ och nybyggnationer de närmaste 10 ‐ 15 åren. Det är helt avgörande för den framtida energiförbrukningen hur dessa fastigheter projekteras, renoveras och byggs. Därför behövs en energihandlingsplan. Energihandlingsplanen föreslås hantera: Mål Mål för energiprestanda i alla nyproducerade byggnader och tillbyggnader som Landstinget Västmanland projekterar från och med 2016. Dessa mål bör ange att energiprestanda ska uppfylla målnivåerna för nära‐nollenergibyggnader (NNE‐ byggnader). Mål för energiprestanda i alla byggnader som från och med 2016 genomgår större renoveringar. Dessa mål bör ange att dessa byggnader bör omvandlas till nära‐nollenergibyggnader. Mål för grön fjärrvärme. Strategier Tydliga energiriktlinjer vid nybyggnation, renovering och ombyggnation. Belysningsstrategi för byte till behovsstyrd LED‐belysning, enligt en utbytesplan. Strategi för att utnyttja egenproducerad solel för att förbättra energiprestandan i landstingets byggnader, både vid nyproduktion och i befintliga byggnader. Strategi för att minska förbrukningen av verksamhetsenergi. Finansieringsplaner för riktade energieffektiviseringsåtgärder från och med 2016. Att byggnadsutvecklingsplaner ska tas fram och kopplas till fastställda lokalförsörjningsplaner. Mätarstrategi för att bättre kunna följa upp åtgärder för energieffektivisering. 3 (26) Datum 2015‐04‐09 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning ........................................................................................................... 4 1.1 1.2 1.3 1.4 Syfte och mål ............................................................................................................ 4 Avgränsningar ........................................................................................................... 4 Förutsättningar och bakgrund .................................................................................. 4 Förslag till mål för energieffektivisering i fastigheter ............................................... 6 2 Nationella riktlinjer och EU‐Riktlinjer ................................................................ 7 2.1 EG‐direktivet om byggnaders energiprestanda ........................................................ 7 2.2 Boverkets byggregler (BBR22) .................................................................................. 8 2.3 Jämförelser mellan BBR22 och målnivåer för NNE‐byggnader ................................ 9 3 Nuvarande energistatus för Landstinget Västmanland ..................................... 10 3.1 Energifördelningen för år 2014 .............................................................................. 10 3.2 Inköpt energi och andelen förnybar energi ............................................................ 10 4 Planer för om‐ och nybyggnation inom landstinget västmanland ..................... 11 4.1 Exempel på planerad nybyggnation och renovering inom Landstinget Västmanland ......................................................................................................... 11 5 Förslag på åtgärder för att spara energi i byggnader ........................................ 13 5.1 5.2 5.3 5.4 5.5 5.6 Åtgärder vid nybyggnation ..................................................................................... 13 Åtgärder vid större renoveringar och ombyggnation ............................................. 13 Åtgärder vid mindre renoveringar .......................................................................... 13 Produktion av solel och solvärme ........................................................................... 13 Andra energieffektiviseringsåtgärder ..................................................................... 14 Energioptimeringsgrupp ......................................................................................... 15 6 Förslag på mätarstrategi .................................................................................. 16 6.1 Krav på mätsystem enligt BBR 22 ........................................................................... 16 7 Diskussion om energibesparing och miljöeffekter ............................................ 17 7.1 7.2 7.3 7.4 Långsiktig strategi ................................................................................................... 17 Kortsiktig strategi ................................................................................................... 17 Kontinuerligt arbete ............................................................................................... 17 Nyckeltalsförändring vid nyproduktion och vid avyttring av fastigheter ............... 18 8 Rekommendationer för en energihandlingsplan .............................................. 19 9 Referenser....................................................................................................... 20 10 Bilageförteckning ........................................................................................... 20 Bilaga 1. Förkortningar och definitioner ...................................................... 21 Bilaga 2. Årsförbrukning 2014, normalårskorrigerade värmevärden ......... 24 Bilaga 3. Simulering av olika energipåverkande projekt 2015–2030. ......... 25 Bilaga 4. Exempel på intressanta energiprojekt Landstinget Västmanland 26 4 (26) Datum 2015‐04‐09 1 INLEDNING Denna energirapport redovisar nuläget för energiförbrukning i fastigheter som ägs av Landstinget Västmanland. Energirapporten utgör också underlag för ett beslut om att ta fram en energihandlingsplan för fastigheter som ägs av Landstinget Västmanland. 1.1 Syfte och mål Energirapporten syftar till att redovisa nuläget för energiförbrukningen och ge förslag på vad som bör ingå i en energihandlingsplan för fastigheter som brukas av Landstinget Västmanland. Energirapporten utgör inte ett fullständigt underlag för energihandlingsplanen, men den ska ge tillräckligt underlag för att landstings‐ styrelsen ska kunna fatta beslut om att en energihandlingsplan ska tas fram. Målet är att en energihandlingsplan ska tas fram efter att landstingsstyrelsen fattat beslut om detta, och att energihandlingsplanen ska vara klar under 2015. 1.2 Avgränsningar Energirapporten behandlar inte energibesparing inom transportsektorn. Rapporten behandlar inte heller klimatkompensering, klimatmål eller andra miljömål för Landstinget Västmanland. Energirapporten redovisar inte energiförbrukningen för de fastigheter som hyrs av Landstinget Västmanland. 1.3 Förutsättningar och bakgrund Det är inte möjligt för Landstinget Västmanland att med rimliga insatser uppnå målvärdet för energiförbrukningen i byggnader på 175 kWh/m2 för 2017. Detta målvärde finns i landstingets miljöpolitiska program, men har ingen koppling till några nationella mål eller EU‐mål. Den genomsnittliga energiförbrukningen var 199 kWh/m2 år 2014, för fastigheter ägda av Landstinget Västmanland, och utvecklingen pekar mot en prognos på ca 180 ‐ 190 kWh/m2 år 2017. I dessa värden ingår värme (normalårskorrigerade värden), varmvatten och total el‐ förbrukning (fastighetsel, belysningsel och annan verksamhetsel), men inte fjärrkyla som för Västmanlands sjukhus Västerås uppgick till 13 kWh/m2 år 2014. Enligt praxis har fjärrkylan inte tidigare räknats med i målvärden för Landstinget Västmanland. Landstinget Västmanland har enligt landstingsplanen 2014 ‐ 2016 också ett miljömål om att sänka energiåtgången per kvadratmeter i landstingets lokaler med 3 % per år. Sänkningstakten har sedan 2012 varit i den storleksordningen. Landstinget Västmanland gjorde en kraftig energibesparing i fastigheter mellan 1998 och 2008, från 290 kWh/m2 till 207 kWh/m2, dvs. en minskning på ca 28 % av energi‐ förbrukningen per m2 bruksarea (BRA). Sedan 2008 har energikurvan planat ut och periodvis ökat något, men är nu på väg nedåt igen, se figur 1. 5 (26) Datum 2015‐04‐09 2 kWh/m 300 250 Utfall 200 Mål 2017 150 100 2019 2017 2015 2013 2011 2009 2007 2005 2003 2001 1999 1997 50 Figur 1. Utvecklingen av energiförbrukningen, inklusive verksamhetsel men exklusive fjärrkyla, i fastigheter ägda av Landstinget Västmanland, mellan 1997 och 2014 samt det egna miljöpolitiska målet för 2017. Energitjänstedirektivet 2006/32/EG anger mål för en tillämpningsperiod 2008–2016. Målet innebär en besparing på 9 % av energi och energitjänster jämfört med den genomsnittliga energianvändningen under perioden 2001–2005, som för Landstinget Västmanland uppgick till 208 kWh/m2 (exklusive verksamhetsel, men inklusive fjärrkyla). En minskning på 9 % till 2016 innebär en specifik energianvändning på 190 kWh/m2, vilket kan jämföras med det verkliga utfallet för 2014 som var 167 kWh/m2. Målvärdet kommer alltså att kunna underskridas med god marginal. Det nationella målet för energianvändningen i fastigheter 2020, kommer också att uppnås med god marginal. Detta mål innebär att den specifika energianvändningen i lokaler ska minska med 20 % mellan 1995 och 2020 [4]. Det bör även vara möjligt att uppnå det nationella målet för energianvändningen i fastigheter 2050, om rätt beslut fattas redan nu. Detta mål är för närvarande formulerat som en minskning av den specifika energianvändningen med 50 % i bostäder och lokaler, jämfört med 1995. Målet för 2050 kommer troligtvis att förtydligas och revideras flera gånger, både inom EU och nationellt, beroende på utvecklingen och olika kontrollstationer på vägen. 6 (26) Datum 2015‐04‐09 Investeringar i fastigheter har ett mycket långt tidsperspektiv och Landstinget Västmanland står nu inför stora behov av om‐ och nybyggnationer de närmaste 10–15 åren. Det är helt avgörande för den framtida energiförbrukningen hur dessa fastigheter projekteras och byggs. Därför är det angeläget att Landstinget Västmanland så snart som möjligt tar fram en energihandlingsplan för sina fastigheter. 1.4 Förslag till mål för energieffektivisering i fastigheter Landstinget Västmanland bör ha ambitiösa men samtidigt realistiska mål för energi‐ effektivisering i fastigheter. Målen bör också vara tydliga och mätbara. Landstinget Västmanland bör i sin energihandlingsplan för fastigheter fastställa målvärden för byggnadens specifika energianvändning vid all nyproduktion och alla större renoveringar. Dessa målvärden bör ligga i nivå med vad som gäller för nära‐ nollenergibyggnader enligt EG‐direktivet 2010/31/EU (EPBD2) om byggnaders energiprestanda 1, samt den tillämpning av detta direktiv som kommer att föreslås av Boverket och Energimyndigheten. Detta EG‐direktiv kommer att innebära stora utmaningar för hela byggsektorn de närmaste åren. Energimyndigheten har redan föreslagit konkreta målnivåer för specifik energianvändning i nära‐nollenergibyggnader, baserat på direktivet 2. Boverket har ett uppdrag från regeringen att, i nära samarbete med Energi‐ myndigheten, ”föreslå definition och kvantitativa riktlinje avseende energi‐ hushållningskrav för nära‐nollenergibyggnader” 5. Detta uppdrag ska redovisas senast den 15 juni 2015, och resultatet bör ligga till grund för den energi‐ handlingsplan som Landstinget Västmanland sedan tar fram under hösten 2015. Landstinget Västmanland bör också fastställa separata målvärden för minskning av verksamhetsenergi, eftersom denna troligtvis inte kommer att ingå i de kvantifierade målvärden som Boverket tar fram. Verksamhetsenergin utgörs i huvudsak av verksamhetsel och belysningsel. Förbrukningen av verksamhetsel uppgår idag till ca 25 kWh/m2, och bör kunna minskas med ca 10 kWh/m2 inom en 15‐årsperiod. Förbrukningen av belysningsel uppgår idag till ca 25 kWh/m2, och bör kunna halveras inom en 15‐årsperiod. Landstinget Västmanland bör vidare fastställa nya målvärden för minskning av den totala energiförbrukningen per m2, inklusive verksamhetsenergi. Dessa målvärden bör anges för år 2030 och 2050, men bör också ha några fler delmål på vägen. 7 (26) Datum 2015‐04‐09 2 NATIONELLA RIKTLINJER OCH EU‐RIKTLINJER Det finns flera olika riktlinjer som innebär att samhällets energiförbrukning ska minska på lång sikt, vilket påverkar både den offentliga och den privata sektorn, se tabell 1. EU och Energimyndigheten anser att den offentliga sektorn ska föregå med gott exempel när det gäller energieffektivisering i byggnader. Tabell 1. Riktlinjer som påverkar landstingets energiplanering År Sverige 2014 Energianvändning 70 kWh/m2 + tillägg för hygienkrav max 45,5 kWh/m2 (för byggnader med annan uppvärmning än el) Riktlinje Boverkets byggregler, BFS 2015:3, BBR22 3 EU och Sverige 2016 9 % energibesparing till år 2016 (jämfört med genomsnittlig energi‐ användning 2001–2005) Energitjänstedirektivet 2006/32/EG och prop. 2008/09:163 6 EU och Sverige 2019 Nyproduktion och större renoveringar bör fr.o.m. 2019 vara nära‐nollenergi‐ byggnader (NNE) EG‐direktivet 2010/31/EU (EPBD2) om byggnaders energiprestanda 1, och Uppdrag 13: ”Nationell strategi för lågenergibyggnader” ER 2010:39. 2 Sverige 2020 Minskad specifik energi‐ användning med 20 % (jämfört med 1995) 2005/06:BoU9 Nationellt program för energieffektivisering och energismart byggande. 7 Sverige 2050 Minskad specifik energi‐ användning med 50 % (jämfört med 1995) 2005/06:BoU9 Nationellt program för energieffektivisering och energismart byggande. 7 2.1 EG‐direktivet om byggnaders energiprestanda Det finns tydliga krav på medlemsländerna att fastställa målnivåer för nya byggnaders energianvändning i EG‐direktivet 2010/31/EU (EPBD2) om byggnaders energiprestanda 1. I sin redovisning av Uppdrag 13, ”Nationell strategi för lågenergibyggnader” (ER 2010:39) 2, anger Energimyndigheten förslag på konkreta målnivåer vid nyproduktion och större renoveringar, se tabell 2. Inom den offentliga sektorn ska alla nya byggnader vara nära‐nollenergibyggnader från och med 2019. Detta ska bidra till ökad takt i implementering och vidare‐ utveckling av energieffektiv och förnybar teknik. Från och med 2021 ska alla nya byggnader inom EU vara nära‐nollenergibyggnader. Byggnadernas energiförsörjning ska till betydande del komma från förnybara energikällor, inklusive energi producerad i eller i närheten av byggnaden. 8 (26) Datum 2015‐04‐09 Medlemsstaterna ska också vidta åtgärder för att stimulera att byggnader som renoveras omvandlas till nära‐nollenergibyggnader. Tabell 2. Målnivåerna avser högsta energianvändning år 2019 för icke elvärmda lokaler. (Uppdrag 13: Nationell strategi för lågenergibyggande, ER210:39) 2 Renoverade byggnader, zon III, (kWh/m2) Nya byggnader, zon III, (kWh/m2) Lokaler, Icke elvärmda 70 50 Lokaler, högsta tillägg för hygienluftflöde, Icke elvärmda 30 25 Total energiförbrukning, exklusive verksamhetsel 100 75 Energianvändningen är den energi som vid normalt brukande under ett normalår behöver levereras till en byggnad (dvs. köpt energi) för uppvärmning, komfortkyla, varmvatten och byggnadens fastighetsel. Verksamhetsenergi ingår inte. 2.2 Boverkets byggregler (BBR22) Boverkets byggregler (BFS 2015:3, BBR22) 3 är ett centralt styrmedel för byggnaders energianvändning. Tabell 3. Krav på byggnaders specifika energianvändning i BBR22 jämfört med tidigare byggregler i BBR21 (gäller för klimatzon III där Västmanland ingår) Uppvärmningssätt BBR22 (gäller från 2015) specifik energianvändning BBR21 specifik energianvändning Byggnader med annat uppvärmningssätt än el 70 kWh/m2 Atemp och år + tillägg för hygienkrav: högst 45,5 kWh/m2 80 kWh/m2 Atemp och år + tillägg för hygienkrav: högst 45,5 kWh/m2 Byggnader med elvärme 50 kWh/m2 Atemp och år + tillägg för hygienkrav: högst 29,25 kWh/m2 55 kWh/m2 Atemp och år + tillägg för hygienkrav: högst 29,25 kWh/m2 9 (26) Datum 2015‐04‐09 Energi för uppvärmning, komfortkyla och tappvarmvatten samt fastighetsel ingår i beräkningarna. Verksamhetsenergi räknas inte med i byggnadens specifika energi‐ användning i BBR22. Enligt BBR22 ska elenergi till elektriska kylmaskiner för komfortkyla räknas upp med faktorn 3, vid bestämningen av byggnadens specifika energianvändning för byggnader med annat uppvärmningssätt än el. Enligt BBR22 får byggnaders specifika energianvändning reduceras med energin från solfångare och solceller placerade på huvudbyggnad, uthus eller byggnadens tomt, i den omfattningen byggnaden kan tillgodogöra sig energin. 2.3 Jämförelser mellan BBR22 och målnivåer för NNE‐byggnader De målnivåer för byggnadernas specifika energianvändning som Energimyndigheten föreslagit i ”Uppdrag 13” ligger lägre än BBR22 när det gäller nybyggnation samt högsta hygientillägg vid större renoveringar. Grundvärdet vid större renoveringar ligger på samma nivå. Boverket har ansett att de målnivåer som Energimyndigheten föreslagit är mycket ambitiösa, medan Energimyndigheten ansett att de är ambitiösa men rimliga för att stimulera energieffektivisering i nya projekt, i väntan på att framtida kravnivåer fastställs i byggreglerna. Verksamhetsenergi ingår inte i vare sig BBR22 eller de målvärden som föreslagits av Energimyndigheten. Däremot ingår all komfortkyla, inklusive fjärrkyla. Tabell 4. Jämförelse mellan BBR och målnivåer som Energimyndigheten föreslagit för icke elvärmda lokaler i zon III. BBR22 3 Byggnadernas specifika energianvändning, kWh/m2 Uppvärmning, komfortkyla, Nära‐nollenergibyggnader (NNE‐byggnader) Uppdrag 13 2 Renoverade Nybyggnation 70 kWh/m2 70 kWh/m2 50 kWh/m2 45,5 kWh/m2 30 kWh/m2 25 kWh/m2 ingår ej ingår ej varmvatten, fastighetsel, fast belysning i allmänna utrymmen och driftutrymmen ‐ Solenergi från egna solceller Högsta hygientillägg Verksamhetsel, inkl. belysning ingår ej 115,5 kWh/m2 100 kWh/m2 Totalt 75 kWh/m2 10 (26) Datum 2015‐04‐09 3 NUVARANDE ENERGISTATUS FÖR LANDSTINGET VÄSTMANLAND I detta kapitel redovisas nuvarande energistatus (utfall 2014) för byggnader som ägs av Landstinget Västmanland. 3.1 Energifördelningen för år 2014 Förbrukning av elenergi för fastigheterna inom Landstinget Västmanland år 2014 var totalt 199 kWh/m2, exklusive fjärrkyla för Västmanlands sjukhus Västerås. Förbrukningen av energi är fördelat på: Uppvärmning: 117 kWh/m2 (inklusive markuppvärmning, ca 3 kWh/m2) Varmvatten: 15 kWh/m2 Fastighetsel: 17 kWh/m2 Belysningsel: 25 kWh/m2 Verksamhetsel: 25 kWh/m2 Fjärrkyla: 13 kWh/m2 (endast för Västmanlands sjukhus Västerås) I bilaga 2 redovisas energiförbrukningen 2014 för olika vårdenheter inom Landstinget Västmanland. 3.2 Inköpt energi och andelen förnybar energi Landstinget Västmanland köpte under 2014 in 33 161 MWh elenergi från elhandels‐ börsen Nordpool via Mälarenergi. Den rörliga handelskostnaden har under 2014 varit 0,70 kr/kWh, vilket ger en total rörlig handelskostnad på 23,2 mkr. Genomsnittspriset för nätavgiften har under 2014 varit 0,15 kr/kWh vilket ett totalt elpris på 0,85 kr/kWh, som är ett mycket fördelaktigt pris. Den totala nätavgiften var 5,0 mkr för 2014 och den totala elkostnaden för landstinget uppgick till 28,2 mkr. Av den elenergi som landstinget köper in är 100 % förnybar energi (i huvudsak vattenkraft), enligt det avtal landstinget har med Mälarenergi för 2013–2016. Landstinget Västmanland köpte under 2014 in 42 750 MWh fjärrvärme från lokala fjärrvärmeleverantörer i Västerås, Fagersta, Sala, Köping och Arboga. Genomsnitts‐ priset var 615 kr/MWh för 2014, vilket gav en total fjärrvärmekostnad på 26,2 mkr. 11 (26) Datum 2015‐04‐09 4 PLANER FÖR OM‐ OCH NYBYGGNATION INOM LANDSTINGET VÄSTMANLAND Landstinget Västmanland står inför ett omfattande behov av nybyggnation eller total renovering av en stor del av fastighetsbeståndet. Ungefär hälften av fastighets‐ beståndet är över 40 år och många byggnader är inte längre ändamålsenliga för verksamheten. Äldre byggnader har ofta dåliga energiprestanda och det är inte alltid kostnadseffektivt att utföra särskilda åtgärder för energibesparing i dessa byggnader, såsom fönsterbyte eller byte av ventilationsaggregat. En del äldre byggnader med dåliga energiprestanda behöver också finnas kvar, för att möta behovet av evakueringslokaler när andra byggnader ska renoveras eller byggas om. Landstinget Västmanland har generellt en brist på evakueringsytor som bör finnas i beredskap vid oförutsedda händelser och olika krissituationer i samhället. Detta innebär sammantaget att det är svårt att göra snabba förändringar av den genomsnittliga energiförbrukningen per m2, för hela fastighetsbeståndet. Däremot finns det nu en unik möjlighet att påverka energiförbrukningen på lite längre sikt, om Landstinget Västmanland målmedvetet satsar på energisnåla lösningar vid all nyproduktion samt vid totala ROT‐projekt (renovering, ombyggnad, tillbyggnad). Därigenom finns det också goda möjligheter att Landstinget Västmanland uppnår de nationella mål för energieffektivisering i byggnader som finns för 2050, även om dessa mål kommer att skärpas. Energihandlingsplanen kan inte ange exakt vilka fastigheter som är aktuella för åtgärder och inom vilken tidsperiod de energieffektiviserande åtgärderna ska utföras. Detta kommer i framtiden att hanteras i byggnadsutvecklingsplaner, som bör kopplas till fastställda lokalförsörjningsplaner. 4.1 Exempel på planerad nybyggnation och renovering inom Landstinget Västmanland Kärnan i Västerås, etapp 1 och 2 samt infektion har en yta på 90 000 m2. Det motsvarar ca 20 % av landstingets totala lokalinnehav. Åldern är ca 45–50 år och energiprestandan är ca 250–300 kWh/m2. Det finns planer på att uppföra en nybyggnad för operation och diagnostik (NOD) på ca 33 000 m2 på sjukhusområdet i Västerås. Den planeras vara klar 2020 och då ersätta delar av Kärnan, som därefter kan fungera som evakueringslokaler under en övergångsperiod. NOD‐byggnaden skulle kunna får energiprestanda i storleksordningen 100 kWh/m2, inklusive komfortkyla och verksamhetsel. Detta skulle ligga i närheten av de målnivåer som Energimyndigheten föreslagit för nyproduktion i ”Uppdrag 13”, med hänvisning till EG‐direktivet (2010/31/EU) om byggnaders energiprestanda 1. 12 (26) Datum 2015‐04‐09 I Västerås planeras också en omfattande tillbyggnad av hus 84, med flera nya våningar på totalt 9 000 m2, benämnt NVB (Ny vårdbyggnad). Detta projekt kan vara genomfört inom en 10‐årsperiod och få energiprestanda jämförbara med NOD‐ byggnaden, dvs. 100 kWh/m2 inklusive fjärrkyla och verksamhetsel. I Sala planeras en ny sjukvårdsbyggnad inom en 15‐årsperiod och i Köping planeras ett totalt ROT‐projekt för sjukhuset inom en 15‐årsperiod. Dessa båda projekt bör också få energiprestanda jämförbara med NOD‐byggnaden i Västerås, dvs. 100 kWh/m2 inklusive verksamhetsel. För sjukhuset i Fagersta behövs en del renoveringsarbeten, som på sikt skulle kunna leda till energiprestanda på ca 120 kWh/m2, inklusive verksamhetsel. För olika vårdcentraler inom Landstinget Västmanland behövs också en del renoveringsarbeten, som skulle kunna leda till energiprestanda på ca 130 kWh/m2, inklusive verksamhetsel. Om samtliga dessa projekt genomförs under en 15‐årsperiod beräknas den totala energiprestandan för Landstinget Västmanland, inklusive verksamhetsenergi, att minska från dagens 199 kWh/m2 till strax under 150 kWh/m2 för år 2030. Se diagram från simuleringen i bilaga 3. 13 (26) Datum 2015‐04‐09 5 FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER FÖR ATT SPARA ENERGI I BYGGNADER Det finns en rad olika åtgärder som kan bidra till energieffektivisering i byggnader, både vid nyproduktion och olika slags ROT‐projekt. Det finns också en del kostnadseffektiva åtgärder som kan göras fristående, exempelvis byte av gamla belysningsarmaturer till behovsstyrd LED‐belysning. 5.1 Åtgärder vid nybyggnation För att man ska kunna nå förväntade målvärden för nära‐nollenergibyggnader krävs generella riktlinjer som anger hur nya byggnader bör projekteras, utformas, placeras och byggas. Det bör också finnas riktlinjer för upphandling samt val av byggnads‐ material och komponenter. Vid nyproduktion bör man också diskutera de lokala förutsättningar som kan finnas för att uppnå så bra energiprestanda och god inomhusmiljö som möjligt för en byggnad. Det kan exempelvis handla om byggnadens arkitektur, placering och orientering. Det kan också handla om hur man på bästa sätt kan integrera solpaneler i byggnadens konstruktion eller placera solföljare i byggnadens närhet. 5.2 Åtgärder vid större renoveringar och ombyggnation För större renoveringar och nybyggnation (ROT‐projekt) krävs det i princip samma slags generella riktlinjer som vid nyproduktion, även om målvärden för energiprestanda kan vara högre. Det finns givetvis också begränsningar när det gäller byggnadens arkitektur, placering och orientering. 5.3 Åtgärder vid mindre renoveringar Det finns också en hel del energibesparande åtgärder som kan utföras i samband med mindre renoveringar. I princip bör energiriktlinjerna gälla även vid mindre renoveringar. Vid fönsterbyte bör man exempelvis ställa samma krav som vid nybyggnation. 5.4 Produktion av solel och solvärme Enligt BBR22 får byggnaders specifika energianvändning reduceras med energin från solceller placerade på huvudbyggnad, uthus eller byggnadens tomt, i den omfattningen byggnaden kan tillgodogöra sig energin (dvs. högst motsvarande fastighetsenergin). Detta kommer sannolikt också att gälla de riktlinjer och byggregler som baseras på EG‐direktivet om byggnaders energiprestanda. Eftersom Landstinget Västmanland också har som mål att minska förbrukningen av verksamhetsenergi, bör det även vara möjligt att producera en del av denna energi med egna solceller på byggnader eller solföljare på parkeringsytor. Vid en satsning på egenproducerad solel bör Landstinget Västmanland inleda ett samarbete med Mälardalens högskola och Mälarenergi, där det finns både erfaren‐ het och kompetens kring dessa frågor. 14 (26) Datum 2015‐04‐09 Landstinget Västmanland har idag en solcellsanläggning på NVB (Nya vårdblocket) i Västerås, som ger ca 38 MWh/år. Landstinget projekterar också för en till solcellsanläggning i Köping, som beräknas ge ca 90 MWh/år. Solfångare för produktion av solvärme är mindre intressant för Landstinget Västmanland, eftersom de ger mest energi på sommaren när behovet av uppvärmning är lågt och fjärrvärmen är relativt billig. 5.5 Andra energieffektiviseringsåtgärder Det finns exempel på fristående och riktade energieffektiviseringsåtgärder som kan vara motiverade att genomföra antingen som helt fristående projekt, eller i kombination med andra åtgärder. Det kan exempelvis gälla: Byte av belysningsarmaturer till behovsstyrd LED‐belysning Driftoptimering Effektivisera värme‐ och ventilationssystem i befintliga byggnader Vindsisolering i befintliga byggnader Fönsterbyten Minska energiförbrukningen hos datorer, medicinska apparater och vårdutrustning Information och utbildning för personal, både inom fastighetsdriften och i verksamheten Genom att byta belysningsarmaturer till LED‐belysning och införa behovsstyrning kan energibehovet för belysningsel minska med mer än hälften. Livslängden är dessutom många gånger längre än för befintliga ljuskällor. Återbetalningstiden för dessa åtgärder är ca 3–5 år. En ytbytesplan för belysningsarmaturer bör tas fram och kopplas till fastställda byggnadsutvecklingsplaner. Driftoptimering innebär trimning och justering av börvärden, drifttider och flöden. Det handlar även om att testa nya styrlösningar och bevaka utvecklingen så att inomhusklimatet inte förändras. Besparingspotentialen är 5–10 %, vilket motsvarar 10–20 kWh/m2. Att byta ut ventilaggregat ger en energieffektivisering genom att verkningsgraden kan öka från 40 % till 80 %. Ventilaggregat har en livslängd på 20–25 år. Den faktiska återbetalningstiden hamnar på ca 10 år. Många av landstingets ventilationssystem använder teknik som var vanlig för 30–40 år sedan. Tilläggsisolering av vindar har en återbetalningstid på ca 3–5 år. Detta baseras på en isoleringstjocklek på ca 40–50 cm. 15 (26) Datum 2015‐04‐09 Fönsterbyte till U‐värde 0,9 W/m2 K är generellt sett mindre lönsamt som fristående åtgärd, eftersom den har en återbetalningstid på 20–30 år. Däremot kan det ibland motiveras av andra skäl, eftersom fönsterbyte också innebär förbättringar av inomhusklimatet. Fönsterbyte kan också vara mer lönsamt än att tilläggsisolera väggar. Det pågår diskussioner med IT‐avdelningen inom Landstinget Västmanland i syfte att införa automatisk övergång till energisparläge för landstingets datorer. Vid upp‐ handling av datorer, apparater och annan utrustning för verksamheten, är det viktigt att man ställer krav på effektiv energianvändning. Detta bör ske genom samverkan med landstingets inköpsfunktion. Det är också möjligt att genomföra energieffektivisering genom att medvetandegöra personal inom såväl fastighetsdriften som verksamheten. Detta kan ske genom riktade informations‐ och utbildningsinsatser. 5.6 Energioptimeringsgrupp Landstinget Västmanland har en energioptimeringsgrupp som består av tio personer från Fastighet och Landstingsservice/Drift, och som bestämmer vilka punktinsatser man ska göra för energieffektivisering inom fastighetsel. Dessa punktinsatser har de senaste åren haft en budget på ca 10 mkr/år. Arbetet i denna grupp bör fortsätta och det bör finnas särskilda finansieringsplaner för punktinsatserna. 16 (26) Datum 2015‐04‐09 6 FÖRSLAG PÅ MÄTARSTRATEGI För att kunna minska och följa upp användningen av energi är det viktigt att man kan ta reda på hur mycket energi som används och vad den används till. Därför behöver energihandlingsplanen innehålla en mätarstrategi för Landstinget Västmanland. Mätarstrategi bör innebära att man från och med 2019 ska kunna särskilja förbrukningen av energi för uppvärmning, markuppvärmning, varmvatten, fjärrkyla, fastighetsel och verksamhetsel (inklusive belysning) i alla nyproducerade byggnader och alla byggnader som genomgått större ROT‐projekt. För befintliga byggnader är det normalt ingen större mening att bygga om värme‐ system eller elsystem, för att kunna särskilja olika förbrukningsenheter. Det kan dock i enstaka fall vara motiverat att installera extra energimätare, för att därigenom kunna få kontroll på onormalt hög energiförbrukning i vissa delar av byggnaden. 6.1 Krav på mätsystem enligt BBR 22 Enligt BBR 22 ska byggnadens energianvändning kontinuerligt kunna följas upp genom ett mätsystem 3. Mätsystemet ska kunna avläsas så att byggnadens energianvändning för önskad tidsperiod kan beräknas (BFS 2015:3). Därigenom kan kravnivåer i BBR 22 verifieras. Byggnader som har annat uppvärmningssätt än elvärme och som har elektrisk kylmaskin, bör ha separat mätning av kylmaskinens elförbrukning. Vid nyproduktion och större renovering bör man, förutom bruksarea (BRA), också beräkna temperaturreglerad area (Atemp) enligt definitionen i BBR 22. Detta för att den specifika energianvändningen för dessa byggnader ska kunna jämföras med BBR 22. Om det inte innebär några merkostnader bör man vid nyproduktion även föra belysningsel för allmänna utrymmen och driftutrymmen till fastighetsel. Detta ligger i linje med definitionerna i BBR 22. 17 (26) Datum 2015‐04‐09 7 DISKUSSION OM ENERGIBESPARING OCH MILJÖEFFEKTER En framgångsfaktor för att kunna nå målen för energieffektivisering är att man vet vilka fastigheter som kan energirenoveras, vilka som ska rivas och vilka som bedöms vara möjliga att vara i bruk fram till 2050, med nuvarande standard och med normalt underhåll. Detta bör framgå i särskilda byggnadsutvecklingsplaner. 7.1 Långsiktig strategi En långsiktig strategi bör ange krav på nyproduktion och renovering av byggnader som kommer att finnas kvar i 30–50 år. Kraven bör sätts som byggnadens specifika energianvändning, kWh/m2 för uppvärmning, varmvatten, komfortkyla och fastighetsel. Det bör även finnas praktiska konstruktionskrav, t.ex. U‐värde på fönster, väggar, golv och tak. En framgångsfaktor är byggnadsutvecklingsplaner som är kopplade till aktuella lokalförsörjningsplaner och evakueringsplaner. 7.2 Kortsiktig strategi En kortsiktig strategi bör ange krav på renovering av befintliga byggnader som har en återstående livslängd på 10–30 år. Prioriterande arbetsområden för energi‐ effektiviseringsåtgärder är vindsisolering, fönsterbyten, ventilationsombyggnad, byte till behovsstyrd LED‐belysning, utveckling av styr‐ och reglersystem samt minskning av verksamhetsel genom att medvetandegöra medarbetare. En framgångsfaktor är byggnadsutvecklingsplaner som är kopplade till aktuella loklaförsörjningsplaner och evakueringsplaner. 7.3 Kontinuerligt arbete Landstinget bör energioptimera befintliga byggnader efter verksamhetens behov och de möjligheter som finns i de tekniska systemen. Framgångsfaktorer är: en aktiv och kunnig driftavdelning mätning och redovisning av energistatistik utveckling av styr‐ och reglersystem förståelse för verksamheten upphandling och IT medicinsk utrustning. 18 (26) Datum 2015‐04‐09 7.4 Nyckeltalsförändring vid nyproduktion och vid avyttring av fastigheter Nyckeltalet som Landstinget Västmanland använder vid energieffektivisering är byggnadens specifika energianvändning, uttryckt i kWh/m2. Vid jämförelser mellan olika år används också ett nyckeltal för hela fastighetsbeståndet. Detta beräknas genom att man dividerar den totala energiförbrukningen med totala bruksarean (BRA). Nyckeltalet för hela fastighetsbeståndet minskar vid nybyggnation av en stor bruksarea, som har en låg energiförbrukning. Nyckeltalet minskar även vid försäljning av en fastighet, som har hög energiförbrukning och liten bruksarea. Nyckeltalet för hela fastighetsbeståndet ökar vid försäljning av en fastighet som har stor bruksarea men låg energiförbrukning. Ett exempel på detta inträffade vid försäljningen av Skinnskattebergs folkhögskola. Redovisningen av energieffektiviseringsarbetet med nyckeltal kan därför bli missvisande när man använder nyckeltal, uttryckt i kWh/m2, för hela fastighets‐ beståndet. Därför är det bra att följa upp fastighet för fastighet med nyckeltal och då speciellt de år då försäljningar av större fastigheter har skett inom Landstinget. Nyckeltalsjämförelser för verksamhetsenergi kan också bli missvisande, eftersom lokaler bör utnyttjas så effektivt som möjligt ur ett verksamhetsperspektiv. Om man t.ex. utnyttjar operationssalar med specialutrustning dygnet runt ökar verksamhetselen uttryckt per kvadratmeter, trots att man egentligen gjort en effektivisering. Det kan också inträffa om man kan genomföra samma verksamhet på en mindre yta, vilket också ger en ökning av nyckeltalet per m2. 19 (26) Datum 2015‐04‐09 8 REKOMMENDATIONER FÖR EN ENERGIHANDLINGSPLAN Energihandlingsplanen föreslås hantera: Mål för energiprestanda i alla nyproducerade byggnader och tillbyggnader som Landstinget Västmanland projekterar från och med 2016. Dessa mål bör ange att energiprestanda ska uppfylla målnivåerna för nära‐nollenergibyggnader (NNE‐ byggnader), enligt den svenska tillämpningen av EG‐direktivet om byggnaders energiprestanda. Mål för energiprestanda i alla byggnader som från och med 2016 genomgår större renoveringar (totala ROT‐projekt) inom Landstinget Västmanland. Dessa mål bör ange dessa byggnader bör omvandlas till nära‐nollenergibyggnader och att energianvändningen inte får överstiga de målnivåer som Boverket kommer att föreslå med hänvisning till EG‐direktivet om byggnaders energiprestanda. Tydliga energiriktlinjer vid nyproduktion, renovering och ombyggnation. Dessa riktlinjer ska gälla krav på energiprestanda för fönster, ventilation, isolering, lufttätning m.m. Kraven ska vid all upphandling ställas på arkitekter, konsulter, entreprenörer, material och produkter. Belysningsstrategi som innebär att befintliga armaturer ska bytas ut mot behovsstyrd LED‐belysning, enligt en utbytesplan, och att behovsstyrd LED ska användas vid all nybyggnation och alla större ROT‐projekt. Strategi för att utnyttja egenproducerad solel för att förbättra energiprestandan i landstingets byggnader, både vid nyproduktion och i befintliga byggnader. Strategi för att minska förbrukningen av verksamhetsel inom Landstinget Västmanland, bl.a. genom att skapa ökad medvetenhet i verksamheten och att bevaka energiförbrukningen vid upphandling av belysning, apparater, utrustning och datorer för verksamheten. Det kan även handla om teknisk utrustning för behovsstyrning av belysning, datorer och andra apparater. Finansieringsplaner för riktade energieffektiviseringsåtgärder från och med 2016, utöver åtgärder vid nybyggnation och ROT‐projekt. Det gäller dels satsningar på egenproducerad solel, dels andra riktade åtgärder, såsom ventilationsåtgärder, vindsisolering, fönsterbyten och utbyte av gamla belysningsarmaturer enligt fastställd utbytesplan. Att byggnadsutvecklingsplaner ska tas fram och kopplas till fastställda lokalförsörjningsplaner. Byggnadsutvecklingsplanerna ska bl.a. ange i vilken takt nyproduktion och större ROT‐projekt ska genomföras för att möta lokalbehoven, och vilka särskilda energiåtgärder som är möjliga att vidta i respektive projekt. Mätarstrategi som innebär att man från och med 2019 kan särskilja förbrukningen av energi för uppvärmning, markuppvärmning, varmvatten, 20 (26) Datum 2015‐04‐09 fjärrkyla, fastighetsel och verksamhetsel (inklusive belysning) i alla nyproducerade byggnader och alla byggnader som genomgått större ROT‐ projekt. 9 REFERENSER 1 EG‐direktivet (2010/31/EU) om byggnaders energiprestanda (EPBD2) 2 Uppdrag 13 till Energimyndigheten, Nationell strategi för lågenergibyggnader, (ER 2010:39) 3 Boverkets författningssamling, BFS 2015:3, BBR 22, Boverkets föreskrifter om ändring i verkets byggregler (2011:6) ‐ föreskrifter och allmänna råd; beslutade den 24 februari 2015 [4] Bilaga 3 till Riksrevisionens granskningsrapport (RiR 2013:19), EU:s och Sveriges klimat‐ och energimål. [5] Regeringsbeslut N2014/75/E, Uppdrag att föreslå definition och kvantitativ riktlinje avseende energihushållningskrav för nära‐nollenergibyggnader 6 Proposition 2008/09:163, En sammanhållen klimat‐ och energipolitik, s. 24, s. 59 7 2005/06:BoU9, Nationellt program för energieffektivisering och energismart byggande, s. 14 10 BILAGEFÖRTECKNING 1. Förkortningar och definitioner 2. Årsförbrukning 2014, normalårskorrigerade värmevärden 3. Simulering av olika energipåverkande projekt 2015‐2030 4. Exempel på intressanta energiprojekt Landstinget Västmanland 21 (26) Datum 2015‐04‐09 Bilaga 1. Förkortningar och definitioner Förkortningar: BBR Boverkets byggregler BRA Bruksarea, m2 LED Light Emitting Diode, dvs. lysdiod NNE‐byggnader Nära‐nollenergibyggnader NOD Nybyggnad för operation och diagnostik NVB Ny vårdbyggnad ROT Renovering, Ombyggnad, Tillbyggnad Definitioner: Atemp Arean av samtliga våningsplan, vindsplan och källarplan för temperaturreglerade utrymmen, avsedda att värmas till mer än 10 °C, som begränsas av klimatskärmens insida. Area som upptas av innerväggar, öppningar för trappa, schakt och dylikt, inräknas. Area för garage, inom byggnaden i bostadshus eller annan lokalbyggnad än garage, inräknas inte. 3 Byggnadens energianvändning Den energi som, vid normalt brukande, under ett normalår behöver levereras till en byggnad (oftast benämnd köp energi) för uppvärmning (Euppv), komfortkyla (Ekyl), tappvarmvatten (Etvv), och byggnadens fastighetsenergi (Ef). Om golv‐ värme, handdukstork eller annan apparat för uppvärmning installeras, inräknas även dess energianvändning. Byggnadens energianvänd‐ ning (Ebea) fastställs enligt nedanstående formel. Ebea = Euppv + Ekyl + Etvv + Ef 3 Byggnadens energiprestanda Den beräknade eller uppmätta energimängd som behövs för att uppfylla det energibehov som är knutet till normalt bruk av byggnaden, vilket bland annat inbegriper energi som används för uppvärmning, kylning, ventilation, varmvatten och belysning. 1 Byggnadens fastighetsel Den del av fastighetselen som är relaterad till 22 (26) Datum 2015‐04‐09 Byggnadens specifika energianvändning Energi från förnybara källor byggnadens behov där den elanvändande apparaten finns inom, under eller anbringad på utsidan av byggnaden. I denna ingår fast belysning i allmänna utrymmen och drifts‐ utrymmen. Dessutom ingår energi som används i värmekablar, pumpar, fläktar, motorer, styr‐ och övervakningsutrustning och dylikt. Även externt lokalt placerad apparat som försörjer byggnaden, exempelvis pumpar och fläktar för frikyla, inräknas. Apparater avsedda för annan användning än för byggnaden, exempelvis motor‐ och kupévärmare för fordon, batteri‐ laddare för extern användare, belysning i trädgård och på gångstråk, inräknas inte. 3 Byggnadens energianvändning fördelat på Atemp uttryckt i kWh/m2 och år. Hushållsenergi inräknas inte. Inte heller verksamhetsenergi som används utöver byggnadens grundläggande verksamhetsanpassade krav på värme, varmvatten och ventilation. Byggnadens specifika energianvändning (Ebeaspec) beräknas enligt nedanstående formel. . Byggnadens energianvändning (Ebea). 3 Ebeaspec = Ebea / Atemp Energi från förnybara, ickefossila energikällor, nämligen vindenergi, solenergi, aerotermisk energi (luftvärme), geotermisk energi, hydrotermisk energi (vattenvärme) och havsenergi, vattenkraft, biomassa, deponigas, gas från avloppsreningsverk samt biogas. 1 Fjärrvärme eller fjärrkyla Distribution av värmeenergi i form av ånga, hetvatten eller kylda vätskor från en central produktionskälla, via ett nät, till ett flertal byggnader eller anläggningar i syfte att värma eller kyla ner utrymmen eller processer. 1 Klimatzon III Jönköpings, Kronobergs, Östergötlands, Södermanlands, Örebro, Västmanlands, Stockholms, Uppsala, Gotlands län samt Västra Götalands län utom kommunerna Göteborg, Härryda, Mölndal, Partille och Öckerö. 3 Klimatskal De integrerade delar av en byggnad som skiljer 23 (26) Datum 2015‐04‐09 dess interiör från utomhusmiljön. 1 Normalår Medelvärdet av utomhusklimatet (t.ex. temperatur) under en längre tidsperiod (t.ex. 30 år). 3 Normalårskorrigering Korrigering av byggnadens uppmätta klimat‐ beroende energianvändning utifrån skillnaden mellan klimatet på orten under ett normalår och det verkliga klimatet under den period då byggnadens energianvändning verifieras. 3 Nära‐nollenergibyggnad En byggnad som har mycket hög energi‐ prestanda. Nära nollmängden eller den mycket låga mängden energi som krävs bör i mycket hög grad tillföras i form av energi från förnybara energikällor, inklusive el och värme från förnybara energikällor som produceras på plats, eller i närheten. 2 Större renovering Renovering av en byggnad där a) Totalkostnaden för renoveringen av klimatskalet eller byggnadens installationssystem överstiger 25 % av byggnadens värde, exklusive värdet av den mark där byggnaden är belägen, eller b) Mer än 25 % av klimatskalets yta renoveras. Medlemsstaterna får välja om de vill tillämpa a eller b. 1 Verksamhetsenergi Den el eller annan energi som används för verksamheten i lokaler. Exempel på detta är processenergi, belysning, datorer, kopiatorer, TV, kyl‐/frysdiskar, maskiner samt andra apparater för verksamheten samt spis, kyl, frys, diskmaskin, tvättmaskin, torkapparat, andra hushållsmaskiner och dylikt. 3 24 (26) Datum 2015‐04‐09 Bilaga 2. Årsförbrukning 2014, normalårskorrigerade värmevärden Fastighetsytor kWh/m2 kWh/m2 kWh/m2 kWh/m2 Lokaler BRA, m2 El/m2 Värme/m2 El+värme/m2 Fjk/m2 C‐las Västerås 238 931 90 127 218 C‐las fjärrkyla 238 931 13 Aroshemmet 416 17 180 197 Herrgärdet VC 5366 82 79 161 Högbergsh. 392 20 161 181 Lövhaga 3944 38 122 160 Oxbacken 3048 129 103 232 Eriksborg 3958 37 103 141 Skultuna VC 2617 72 72 144 Hallsta VC 7550 59 76 136 Sala lasarett 26092 59 115 174 Las.g. 8 Sala 630 16 175 191 Sala VC 10132 56 64 121 Rättpsyk 11395 83 12 95 Amb Sala 710 105 191 296 Tärna folkhögskola 8186 54 209 263 Köpings lasarett 38582 96 118 214 Köpings VC 7918 52 76 128 Kolsva VC 1705 54 81 134 Arboga VC 4757 57 134 191 Fagersta lasarett 21285 66 103 170 Västanberg 416 60 0 60 Norbergs VC 1766 76 183 259 Skinnsbergs VC 2260 44 127 171 Totalt 402 055 m2 82 kWh/m2 117 kWh/m2 199 kWh/m2 13 kWh/m2 25 (26) Datum 2015‐04‐09 Bilaga 3. Simulering av olika energipåverkande projekt 2015–2030. För Västerås Namn Sjukhuset V‐ås Fall 4 2014 utfall Fastighetsytor Förbrukningar MWh BRA, Viktade, m² El Värme korr 243 626,0 17 556,0 22 330,8 238 931,0 21 616,0 30 194,0 Nyckeltal kWh/m² El/m² Värme/m²El+Värme/m² 72,1 91,7 163,7 90,5 126,4 216,8 250,0 200,0 150,0 Sjukhuset V‐ås Fall 4 2014 utfall 100,0 50,0 ‐ El/m² Värme/m² El+Värme/m² Utveckling Fall 4 Västerås sjukhus. NOD byggs till 33 000 m². Hus 11, 12, 13 rivs. Hus 01, 02, 03, 04, 05, 06, 07, 08, 09, 10, 14 och 15 total renoveras ur energisynpunkt till LTV energinivå BBR22 minus 30 %! För hela länet Namn Länet utfall fall 4 2014 utfall Fastighetsytor Förbrukningar MWh BRA, Viktade, m² El Värme korr 1 742 591,0 26 615,8 33 897,1 402 055,0 32 832,0 47 058,0 Nyckeltal kWh/m² El/m² Värme/m² El+Värme/m² 65,4 83,3 148,8 81,7 117,0 198,7 250,0 200,0 150,0 Länet utfall fall 4 2014 utfall 100,0 50,0 ‐ El/m² Värme/m² El+Värme/m² Utveckling Fall 4 för Länet. NOD byggs till 33 000 m². Hus 11, 12, 13 rivs. Hus 01, 02, 03, 04, 05, 06, 07, 08, 09, 10, 14 och 15 total renoveras ur energisynpunkt till LTV energinivå BBR22 minus 30 %! Sala lasarett byggs om! Köping renoveras till nystandard! Fagersta energirenoveras! Totalen sjunker ner till 148,8 kWh/m² men det är en bit till 103,5 kWh/m² år 2050! 26 (26) Datum 2015‐04‐09 Bilaga 4. Exempel på intressanta energiprojekt Landstinget Västmanland 1. Rättspsyk i Sala: Ett mycket bra exempel på att Landstinget Västmanland kan bygga energieffektivt. Med en kombination av solvärme, bergvärmepump och utnyttjande av frikyla samt även värme‐ och kyllagring visar anläggningen att det går att bygga moderna specialfastigheter med låg energiförbrukning. Anläggningen förbrukar idag endast 11 kWh/m² värme och 82 kWh/m² el (fastighetsel inkl. el till värmepumpar och verksamhetsel). Den totala energiprestandan blir under 100 kWh/m2 2. Ny vårdbyggnad (NVB), hus 83, Västmanlands sjukhus, Västerås: Ett modernt hus, med ett nytt koncept att bygga ”Partnering”, som är en samverkansform i byggbranschen, där projektets nyckelaktörer löser ett uppdrag tillsammans i öppen dialog med projektets bästa i fokus. Genom tydliga kravställningar från beställaren är det inte omöjliga krav som ställs på energiprestandan. Energikraven var högt ställda men gick att uppfylla, 53,6 kWh/m² fjärrvärme och 70,6 kWh/m² (fastighetsel, belysning och verksamhetsel). 3. Hus 34 BUP, Västmanlands sjukhus, Västerås: Energirenovering av ett 50 år gammalt hus. Detta är en utmaning och ett pilotprojekt som kommer att ge svar på vilka energieffektiviseringsåtgärder som kan och bör göras i det befintliga fastighetsbeståndet. Målsättningen är att halvera värmeförbrukningen, bl.a. genom energilagring som ger miljövänlig frikyla samt tryckbalansering av ventilationssystemet. Även verksamhetselen och fastighetselen kommer att minskas.
© Copyright 2025