Kallelse med handlingar till miljöberedningens
MILJÖBEREDNING SIDA 1 (2) KALLELSE Kallelse till Miljöberedning Tid Torsdag den 10 september 2015, klockan 13:30 Plats A-salen, kommunalhuset, Kommunalvägen 28 Ärenden Diarienummer 0 Val av justerare 1 Godkännande av föredragningslistan 2 Miljöberedningens roll samt diskussion inför utbildningstillfälle KS-2015/124.111 3 Sammanträdestider för Huddinge kommuns miljöberedning 2015 KS-2015/1489.109 Informationsärenden 4 Import av sopor 5 Redovisning av genomförande av prioriterade CERO-åtgärder KS-2014/685.809 6 Lägesredovisning – Miljöprogram KS-2015/1004.809 7 Åtgärder för Trehörningen och Orlången MILJÖBEREDNING SIDA 2 (2) KALLELSE Beslutsärenden 8 9 10 Uppföljning av kommunens klimat- och energiplan KS-2015/725.542 Mobility management-plan för Huddinge kommun - miljöberedningens remissvar KS-2015/1567.109 Övriga frågor Huddinge den 1 september 2015 Christian Ottosson Ordförande Eva Kaaman Modig Sekreterare HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF 4100 Antaget i kommunstyrelsen 2015-04-29, § 3. Reglemente för Huddinge kommuns miljöberedning § 1 Organisatorisk tillhörighet Miljöberedningen är organisatoriskt knuten till kommunstyrelsen. § 2 Arbetsuppgifter Miljöberedningens har till uppgift att bereda ärende inom sitt ansvarsområde till kommunstyrelsen. Miljöberedningen ska följa miljöutvecklingen över tid och ta fram underlag för styrande dokument inom miljöområdet samt samordna och följa upp nämndernas operativa arbete för att uppfylla fastställda miljömål. Miljöberedningen ska vara ett organ för dialog, samråd och ömsesidig information mellan kommunen, näringslivet och i kommunen verksamma aktörer inom miljöområdet. Miljöberedningen ska följa upp nämndernas interna miljöarbete. Miljöberedningen ska utgöra remissinstans och hos kommunstyrelsen göra de framställningar som beredningen finner påkallade. § 3 Mandattid Ledamöterna och ersättarna i miljöberedningen väljs av nyvalda kommunstyrelsen för tiden till utgången av kommunstyrelsens mandatperiod. § 4 Antalet ledamöter och ersättare Miljöberedningen ska bestå av sju ledamöter och sju ersättare. Bland ledamöterna väljer kommunstyrelsen en ordförande, en vice ordförande och en andre vice ordförande för den tid som de har valts till ledamöter. § 5 Administrativ service och utredningsresurser Miljöberedningen ska få administrativt stöd i form av sekreterare och utredarresurser från kommunstyrelsens förvaltning. I vissa fall bör även tjänstemän från natur- och byggnadsförvaltningen kunna vara aktuella som föredragande. Inriktningen och omfattningen på det administrativa stödet, liksom miljöberedningens löpande arbete, ska planeras tillsammans med den chefstjänsteman som har det direkta ansvaret för de strategiska miljöfrågorna på kommunstyrelsens förvaltning. SIDA 1 (2) HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING HKF 4100 § 6 Sammanträden Miljöberedningen sammanträder på tid och plats som ordföranden bestämmer, åtta till tio gånger per år. § 7 Det gemensamma reglementet för nämnder och styrelser För miljöberedningen gäller i övrigt i tillämpliga delar vad som föreskrivs i det gemensamma reglementet för nämnder och styrelser i Huddinge kommun. SIDA 2 (2) KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING HANDLÄGGARE TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-08-27 KS-2015/1489.109 1 (1) Huddinge kommuns miljöberedning Kaaman Modig, Eva 08 - 535 301 77 [email protected] Sammanträdestider för Huddinge kommuns miljöberedning 2015 Förslag till beslut Sammanträdestider för Huddinge kommuns miljöberedning samt ordförandeberedning fastställs i enlighet med tjänsteutlåtande daterat den 27 augusti 2015. Beskrivning av ärendet Följande tider föreslås för Huddinge kommuns miljöberednings ordförandeberedningar samt sammanträden 2015: Ordförandeberedning Onsdag kl. 9:00 Sammanträdestider för beredningen Torsdag kl. 13:30 26 augusti 2015, kl. 13 10 september 2015 23 september 2015 8 oktober 2015 28 oktober 2015 12 november 2015 18 november 2015 2 december 2015, onsdag Toralf Nilsson Administrativ direktör Eva Kaaman Modig Kommunsekreterare POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB Kommunstyrelsens förvaltning 141 85 Huddinge Kommunalvägen 28 08-535 300 00 08-535 301 70 [email protected] www.huddinge.se Uppföljningsanalys av resor i Huddinge kommun www.cero.nu Uppdrag: Beställare: Rapportförfattare/projektledare: Rapportförfattare/ekonomianalyser: Resvaneundersökning: Undersökningsperiod: Uppföljande CERO-analys Katarina Persson, Huddinge kommun Markus Robèrt, KTH Olle Jonsson, Auto Force Anders Broberg, SpaceTime Arbetspendling våren 2015, Tjänsteresor avser 2014 Sammanfattning...............................................................................................................................3 Uppföljningsanalys av resor i Huddinge kommun ..........................................................................4 1. Arbetspendling.................................................................................................................4 1.1 Arbetspendling - Resbeteende .......................................................................................5 1.2 Arbetspendling – omfattning, kostnad och utsläpp totalt ............................................12 2. Tjänsteresor ...............................................................................................................................13 2.1 Tjänsteresor – Resbeteende .........................................................................................13 2.2 Tjänsteresor – omfattning, kostnad och utsläpp totalt .........................................14 3. Totala reslängder, kostnader och CO2 utsläpp...............................................................16 3.1 Benchmarking mellan organisationernas resekostnader och utsläpp ..................17 4 Effektbedömning av åtgärder..........................................................................................23 4.1 Tjänsteresor Huddinge kommun..........................................................................23 4.2 Arbetspendling Huddinge kommun.....................................................................24 Bilaga 1. Utsläppskalkyler.............................................................................................................26 Utsläppskalkyler med bil ...........................................................................................26 Utsläppskalkyl med kollektiva färdmedel .................................................................26 Utsläppskalkyl med flyg ............................................................................................27 Utsläppskalkyl med tåg..............................................................................................27 Utsläppskalkyl övriga färdmedel ...............................................................................27 Bilaga 2. Tjänsteresor – bakgrundsmaterial ..................................................................................28 Utveckling av administrativa system .................................................................................28 Tjänsteresor - Kostnader ....................................................................................................28 Egen bil i tjänsten ......................................................................................................28 Huddinge kommuns bilar ..........................................................................................29 Taxi ............................................................................................................................30 Korttidshyrda bilar.....................................................................................................30 Flyg in- och utrikes ....................................................................................................31 Tåg inrikes .................................................................................................................31 Bilaga 3 Tabeller år 2013/2012 och 2010/2009 ............................................................................32 Bilaga 4. Frekvensdiagram ............................................................................................................36 2 Sammanfattning CERO-analysen som ett processledningsverktyg för att stödja Huddinge kommun att nå klimatmål för resor Denna rapport redovisar en ny andra uppföljande kartläggning och strategisk analys av hur Huddinge kommun kan uppnå ett önskat klimatmål genom att effektivisera sina pendlings- och tjänsteresor. Den första kartläggningen gjordes år 2010 med uppföljning år 2013. Tjänsteresornas totala sträcka uppgår till ca 300 000 mil, och kostar ca 10,6 mkr per år. Jämfört med förra mätningen noteras en positiv utveckling för utsläppen från tjänsteresorna, utsläppen har minskat med nära 8 % från drygt 510 ton CO2 år 2012 till ca 470 ton CO2 per år. Per capita är det under 80 kg CO2. Bilresornas andel av utsläppen från tjänsteresor är ca 62 % jämfört med tidigare 66 %. Bakgrunden till de minskade utsläppen från tjänsteresorna kan förklaras främst av en ökad andel miljöanpassade fordon. Men även genom den minskade körningen med privat bil i tjänsten. Andelen miljöbilar, av kommunens bilar, är nu 55 % och andelen som kan köras på förnybara bränslen är 21 %, vilket syns i den fortsatt positiva utvecklingen av utsläppen från kommunbilarna, de står idag för låga 42 %, av utsläppen från tjänsteresor. Kommunbilarnas genomsnittliga utsläpp har sjunkit från drygt 180 gCO2/km, år 2009, via knappt 150 g CO2/km år 2012 till ca 125 g CO2/km. Avseende pendlingen så noteras tyvärr en ökning vilket påverkar Huddinges totala utsläppsutveckling. Från mätningen år 2013 har de totala utsläppen per capita ökat med 7 % och kostnaderna med 10 %. Trots ökningen behåller Huddinge kommun sin tredjeplats i benchmarkingjämförelsen mellan sammanlagt 38 kommuner och landsting som genomfört CERO. Totala utsläppsnivåer uppgår till 3 960 ton CO2 per år eller 653 kg CO2/capita, vilket vittnar om ett relativt resurseffektivt resande inom kommunen. De anställda reser totalt drygt 3 miljoner mil till och från arbetet per år (ca 575 mil per anställd). Utsläppen från arbetspendlingen är 575 kg CO2/capita och kostnaden 13 050 kr/capita. Bilresor står för ca 90 % av utsläppen från arbetspendlingen. Mot bakgrund av bilpendlingens andel av de totala utsläppen, ca 88 % av de totala utsläppen, blir det extra viktigt att arbeta med anställdas arbetspendling och det är därför positivt att 55 % av de anställda uttrycker sitt stöd till att kommunen skall arbeta med detta. Förbättringsområden En utmaning är att fortsätta arbetet med att öka andelen cyklister och fotgängare för de kortaste pendlingsresorna. Nästan hälften av alla bilister har under 10 kilometer till arbetet. Motivera fler medarbetare att resa med kollektivtrafiken. Öka tillgängligheten till kollektivtrafiken så att fler medarbetare har möjlighet att utnyttja den. Fortsätt det redan ambitiösa påbörjade arbetet med utvecklingen av kommunens bilpark genom skifte till utsläpps-effektivare/fossilbränsle fria bilar. Fortsätt arbetet med att utveckla och nyttja den nyinrättade bilsamordnarfunktionen. Fortsätt arbetet för minskade reslängder med egen bil i tjänsten. Utveckla administrativa rutiner för uppföljning av tjänsteresorna, framförallt genom att ställa krav på leverantörer av resetjänster. Se över möjligheter att flytta över tjänsteresor med flyg till andra resformer och virtuella mötesformer. 3 Uppföljningsanalys av resor i Huddinge kommun 1. Arbetspendling Denna mätning är den andra uppföljningen för Huddinge kommun. Den första mätningen gjordes 2010, den första uppföljningen gjordes 2013. En andra uppföljande undersökning har genomförts nu i maj 2015. Antalet medarbetare som tog del av undersökningen var nu 6 067 och svar erhölls från 2 109 medarbetare vilket resulterade i en total svarsfrekvens på 35 %. 11 respondenters svar har justerats så att den angivna restiden överensstämmer mer rimligt med reslängden. Nedanstående diagram visar svarsfrekvensen vid de olika förvaltningarna. inom Huddinge kommun. I och med att svarsfrekvensen ej överstigit 50 % skall viss försiktighet tas vid tolkning av totala utsläppsvolymer och färdmedelsandelar från arbetspendling. 4 Nedanstående diagram visar hur attityden till att kommunen arbetar med att sänka utsläppen från arbetspendling har förändrats mellan de olika mättillfällena. Vi ser att i dag finns ett starkt stöd för att Huddinge ska arbeta med att minska utsläppen från arbetspendling. Andelen positiva har ökat med 4 % -enheter sedan mätningen 2013. 1.1 Arbetspendling - Resbeteende Nedan visas en total sammanställning av antal kilometer per år vid arbetspendling mellan anställdas hem och arbetet vid Huddinge kommun, uppdelat på de alternativa färdsätten bil (förare), bil (passagerare), infartsparkering, kollektivtrafik, tåg, MC/moped, cykel eller gång. Dessa siffror är viktade för att ta hänsyn till att alla medarbetare inte besvarat enkäten. Totalt reser de anställda idag vid Huddinge kommun ca 3 miljoner mil till och från arbetet (508 mil/anställd). Siffran för 2013 var ca 2,4 miljoner mil till och från arbetet per år (447 mil/anställd). För 2010 var siffran ca 3 miljoner mil till och från arbetet per år (544 mil/anställd). Nedanstående tabeller visar färdmedelsfördelning och trafikarbete för de tre mättillfällena. 2015 Bil Anställda/färdmedel 2 843 Andel medarbetare 47% Km/färdmedel 16 609 727 Andel trafikarbete 54% Bil(pass) 193 3% 662 018 2% Inf.park Koll.trafik 70 2 011 1% 33% 491 014 10 102 976 2% 33% Fjärrtåg Långfärdsbuss MC/Moped Cykel 42 26 11 693 1% <1% <1% 11% 601 602 264 567 28 686 1 260 370 2% 1% <1% 4% Gång 741 12% 619 005 2% Annat 24 <1% 157 532 1% 2013 Bil Bil(pass) Inf.park Koll.trafik Fjärrtåg Långfärdsbuss MC/Moped Cykel Gång Annat Anställda/färdmedel 2 381 214 62 1 840 41 25 13 569 738 22 Andel medarbetare 44% 4% 1% 34% 1% <1% <1% 10% 14% <1% Km/färdmedel 12 601 381 610 387 278 098 8 898 092 675 023 90 621 16 665 431 988 551 205 104 876 Andel trafikarbete 52% 3% 1% 37% 3% <1% <1% 2% 2% <1% Observera att andelen medarbetare inte summerar till 100 % i och med att en del av personalen använder flera färdmedel under en arbetsvecka. 5 2010 Bil Bil(pass) Inf.park. Koll.trafik Fjärrtåg Fjärrbuss MC/Moped Cykel Gång Annat Anställda/färdmedel 2646 257 14 1989 42 12 31 867 909 33 Andel medarbetare 48% 5% <1% 36% 1% <1% 1% 16% 17% 1% Km/färdmedel 13 253 689 582 984 95 790 12 583 672 1 327 531 100 384 70 445 1 210 256 601 865 36 451 Andel trafikarbete 44% 2% <1% 42% 4% <1% 1% 4% 2% <1% Observera att andelen medarbetare inte summerar till 100 % i och med att en del av personalen använder flera färdmedel under en arbetsvecka. Bilens andel i trafikarbetet har ökat med 2 % sedan 2013 och med 10 % sedan 2010. Andelen medarbetare som använder bilen till arbetet har ökat med 3 % sedan 2013 men har inte återgått till 2010 års nivå. Andelen medarbetare som reser med kollektivtrafik har minskat med 2 % sedan 2013 och med 3 % sedan 2010. Kollektivtrafikens andel i trafikarbetet har också minskat med 4 % sedan 2013 och med 9 % sedan 2010. Cykelns andel i trafikarbetet har ökat med 2 % och kommit upp till nivån som var 2010, andelen medarbetare som cyklar har även det ökat med 1 % sedan 2013 men är lägre än 2010 då siffran var 16 %. Andelen som går har minskat med 2 % sedan 2013 och med 5 % sedan 2010. 6 47 % av medarbetarna reser med bil till arbetet, nedanstående diagram visar fördelningen av antal dagar som man använder bilen till arbetet vid de tre mättillfällena. 2010 var inte frågan uppdelad på sommar och vintertid. I diagrammet redovisas 2010 under vintertiden. Fördelningen över antalet dagar man använder bilen till arbetet ser ungefär lika ut mellan de tre mättillfällena. Fortfarande är det en stor andel som reser fem dagar i veckan till arbetet. 7 Diagrammet nedan visar hur fördelningen av bilister ser ut på de olika förvaltningarna. Här visas alla som reser med bil någon dag i veckan. På natur och byggnadsförvaltningen är det 54 % av medarbetarna som tar bilen till arbetet någon dag i veckan. Medarbetarna vid kultur och fritidsförvaltningen är de som använder sig av bilen till arbetet minst med 29 %. Nedanstående tre diagram visar antal kilometer till arbetet. Antal kilometer till arbetet 2015 8 Antal kilometer till arbetet 2013 Antal kilometer till arbetet 2010 Antal km till arbetet 60% 50% 1 dag/vecka 40% 2 dagar/vecka 30% 3 dagar/vecka 20% 4 dagar/vecka 10% 5 dagar/vecka 0% 0-5 6-10 11-15 16-20 21-25 26-30 31-35 36-40 >41 Av de medarbetare som reser med bil till arbetet är gruppen som använder bilen fem dagar i veckan störst, ca 70 % under vinterperioden. Förändringar i denna grupp har störst potential till minskade utsläpp och kostnadsbesparingar. Andelen medarbetare som har under fem kilometer till sin arbetsplats och reser fem dagar i veckan har ökat med 6 % sedan 2013 men är inte lika högt som vid mätningen 2010. De som har 6-10 kilometer till arbetet har ökat med 1 % sedan 2013. Huddinge kommun har potential att sänka sina utsläpp från arbetspendling genom att uppmuntra fler av sina medarbetare att cykla eller gå till arbetet, speciellt de som har under fem kilometer till arbetet. 9 Nedanstående diagram visar hur de anställda upplever kollektivtrafiken. Diagrammet visar bara orter som har fler än 10 resenärer. Svarsalternativen ”varken eller” och ”ingen uppfattning” redovisas inte för att öka läsbarheten. 10 Kollektivtrafiken upplevs som övervägande bra till Huddinge kommun, undantaget från Ekerö, Nacka, Nynäshamn, Sollentuna, Strängnäs, Tungelsta och Tyresö där den upplevs som övervägande dålig eller mycket dålig. Diagrammet nedan visar vilket som är det viktigaste skälet till val av färdmedel. Bara färdmedel med fler än fem resenärer visas. För bilförare är tidsvinsten det viktigaste skälet med 59 % följt av att det är bekvämt med 13 % och att bilen används i tjänsten med 7 %. För de som cyklar är hälsoskäl det viktigaste skälet med 37 % följt av tidsvinst med 19 %, att det är bekvämt 16 % och miljöskäl 11 %. De som går anger också hälsoskäl som det viktigaste med 34 % följt av att det är bekvämt med 18 % och tidsvinsten med 9 %. För de som använder sig av kollektivtrafiken är tillgång till färdmedel det viktigaste skälet med 37 % följt av ekonomiska skäl med 18 %, miljöskäl med 15 % och att det är bekvämt med 10 %. Av fritextsvaren till den här frågan kan följande utläsas om vilket det viktigaste skälet till val av färdmedel: Barn skall lämnas och hämtas. Hundar/hästar skall rastas respektive skötas på lunchrast eller efter arbetstidens slut. Andra åtagande/aktiviteter efter arbetstidens slut. Oregelbundna arbetstider. Kollektivtrafiken fungerar dåligt på grund av bostadsort eller oregelbundna arbetstider. Kollektivtrafiken håller inte tiderna Flera arbetsställen under dagen. Bilen måste användas i tjänsten. Bilen används av bekvämlighetsskäl. Många bor nära och går eller cyklar till arbetet. 32 % av bilisterna skulle kunna tänka sig att byta färdmedel om kollektivtrafiken blev bättre. 11 1.2 Arbetspendling – omfattning, kostnad och utsläpp totalt Arbetspendling omfattning, kostnader och utsläpp per olika restyper och färdmedel 2015 Arbetspendling 2015 Infarts- KollektivLångMC/ Cykel o Bilförare parkering trafik Fjärrtåg färdsbuss Moped gång Arbets pendling totalt** Mkm/år Procent av totala antalet färd mkm 16,61 0,49 10,10 0,60 0,26 0,03 1,88 30,64 54 % 2% 33 % 2% 1% 0% 6% 100 % Mkr/år Procent av totala kostnaden 58,13 1,72 17,48* 1,39* 0,40 0,03 - 79,15 73 % 2% 22 % 2% 1% 0% - 100 % 3 134,75 65,30 262,678 0 21,17 2,87 - 3 486,77 90 % 2% 8% 0% 0% 1% - 100 % Ton CO2/år Procent av totala utsläppen ** I arbetspendling totalt ingår bil som passagerare med 0,66 Mkm/år * Kostnaderna för resor med kollektivtrafik har antagits resor med SL 8 690 kr/år och anställd. Fjärrtåg har antagits resor med SJ, medelvärde av kostnaden för 10 pendlarsträckor 30-dagarskort 33 033 kr/år och anställd. Långfärdsbuss har antagits ett medelvärde för resor med SL och tillägg för Bålsta respektive Uppsala län 15 510 kr/år och anställd. Bilen står idag för 90 % av Huddinge kommuns utsläpp från pendlingsresorna, 73 % av kostnaden och 54 % av Huddinge kommuns totalt resta kilometer. År 2013 stod bilen för 90 % av utsläppen, 70 % av kostnaden och 52 % av totalt resta kilometer. 2010 stod bilen för 88 % av utsläppen, 74 % av kostnaden och 45 % av totalt resta kilometer. Utförliga tabeller för 2013 och 2010 redovisas i bilaga 3. 12 2. Tjänsteresor 2.1 Tjänsteresor – Resbeteende I diagrammet nedan redovisas vart man reste på sin senaste tjänsteresa. Vi ser att det är ungefär samma mönster vid de tre mättillfällena. 13 Nedanstående diagram visar färdmedel på den senaste tjänsteresan. 2010 var inte svaren uppdelade på privat bil respektive kommunens bil den redovisas därför i en separat stapel. I stort har ingen förändring i resbeteende skett mellan 2013 och idag. 2.2 Tjänsteresor – omfattning, kostnad och utsläpp totalt Kartläggningen avser omfattning och kostnader för tjänsteresor avseende Huddinge kommuns anställda. Uppgifterna avser kalenderår 2014. Uppgifterna har hämtats från Huddinge kommuns administrativa system och Huddinge kommuns leverantörer av resetjänster. Uppgifterna omfattar resor med kommunens egna fordon, personalens privata bilar i tjänsten. Även resorna som görs med korttidshyrda bilar, taxi, flyg, och tåg ingår. Nedanstående tabell visar omfattning och kostnad för år 2014. Utförliga uppgifter om de olika restyperna redovisas i bilaga 2. Tabeller för år 2012 och 2009 redovisas i bilaga 3. 14 Tjänsteresor omfattning, kostnader och utsläpp per olika restyper och färdmedel 2014 Tjänsteresor 2014 Privat-bilar 0,44 Kommunbilar 1,58 Bil totalt* 2,11 Flyg inrikes 0,13 Flyg utrikes 0,38 Tåg inrikes 0,42 Tjänsteresor Totalt* 3,03 14 % 1,39 52 % 7,79 70 % 9,75 4% 0,16 12 % 0,26 14 % 0,45 100 % 10,63 13 % 73 % 92 % 2% 2% 4% 100 % Ton CO2/år 82,24 199,24 292,93 53,12 126,66 0,00 Procent av totala 17 % 42 % 62 % 11 % 27 % 0% utsläppen **I bil totalt ingår taxi och korttidshyrda bilar med 0,095 mkm, 0,58 mkr samt 11,45 ton CO2 472,71 Mkm/år Procent av totala antalet färd mkm Mkr/år Procent av totala kostnaden 100 % Sammanställningen ovan visar, med gjorda antaganden och avgränsningar se bilaga 2, att tjänsteresornas totala sträcka uppgick till ca 300 000 mil. CO2 utsläppen till ca 470 ton och kostnaden till ca 10,6 mkr. Siffror inom parentes nedan avser värden för år 2012. Resor med privata- och kommunens bilar uppgick till ca 66 % (68 %) av denna reslängd och drygt 86 % (85 %) av Huddinge kommuns totala kostnad för tjänsteresor. Kommunens bilars andel var ca 52 % (51 %) av den totala tjänstereslängden och ca 73 % (69 %) av den totala resekostnaden. Privatbilarnas motsvarande andelar var ca 14 % (17 %) respektive ca 13 % (16 %). Flygresornas andel av reslängden var ca 17 % (16 %) och ca 4 % (6 %) av kostnaden. Tåg stod för en andel på ca 14 % (14 %) av sträckan och ca 4 % (ca 4 %) av kostnaden. Huddinge kommuns resor, dominerades 2014 fortsatt av resor med bil ca 70 % (70 %) av reslängden och ca 92 % (90 %) av kostnaden. Bilresornas andel av tjänsteresornas utsläpp har minskat ned till 62 % av utsläppen från (66 %). Det är positivt att det genomsnittliga utsläppet från kommunens bilar har sänkts från 148 ned till 126 g CO2. Jämfört med förra mätningen, 2012, räknat per capita, ger det en sammantaget positiv utveckling med minskningar med knappt 1 % för reslängden och närmare 8 % för utsläppen. Kostnaden har ökat med knappt 5 % kopplat främst till kommunens bilar ca 11 %. Se även bilaga 2.. 15 3. Totala reslängder, kostnader och CO2 utsläpp Reslängds-, kostnads- och utsläppsrelation mellan arbetspendling och tjänsteresor i Huddinge kommun 2015 (tjänsteresor 2014) Reslängd (mkm) Reskostnad (mkr) CO2 (ton) Arbetspendling 30,6 91 % 79,2 88 % 3 486,8 88 % Tjänsteresor 3,0 9% 10,6 12 % 472,7 12 % Totalt 33,6 89,8 3 959,5 Arbetspendlingen utgör år 2015/14, 91 % av reslängden, 88 % av reskostnaden samt CO2 utsläppen. Vid den tidigare mätningen 2013/12 utgjorde arbetspendlingen 89 % av den totala reslängden, 86 % av kostnaden samt 85 % av CO2 utsläppen, se diagram nedan. Utförliga tabeller för 2013/12 och 2010/09 visas i bilaga 3. 16 Nedan visas utsläpps- och kostnadsmatris för Huddinge kommun år 2015. Arbetspendling med bil står för både höga kostnader samt utsläpp. I matrisen kan vi se att tjänsteresor med bil står för den största andelen av Huddinge kommuns kostnader och utsläpp avseende tjänsteresor. År 2015 Figuren visar utgifts- och utsläppsposterna för resandet på Huddinge kommun (både pendlingsresor och tjänsteresor). Det totala utgifts- kostnadsläget är representerat av Huddinge kommuns logotyp i figuren. Siffror för tjänsteresor är baserade på data från Huddinge kommuns administrativa system och leverantörer. 3.1 Benchmarking mellan organisationernas resekostnader och utsläpp Figuren nedan visar en jämförande analys av utsläpp och kostnader från de anställdas arbetspendling och tjänsteresor uttryckt i ton CO2 per capita och kr per capita. Sedan 2013 när Huddinge kommun genomförde sin första CERO-uppföljning har fler kommuner och landsting följt efter vilket möjliggör jämförelser mellan i dagsläget totalt 31 kommuner och 7 landsting. Huddinges position idag visas av kommunens logga, positionen 2013 visas med ett x. Huddinge kommun har ökat sina utsläpp med 7 % per capita sedan förra mätningen och resekostnaderna med ca 10 % per capita. Huddinge ligger trots detta kvar på sin tredje plats i benchmarkingkartan. En bedömning är att Huddinge kommun har möjlighet att nå längre ner till vänster i benchmarking kartan ifall man lyckas minska arbetspendling med bil och fortsätter den positiva utvecklingen av tjänsteresorna. 17 To n Co2/cap 2 1,95 1,9 38 1,85 1,8 37 1,7 5 1 ,7 1,65 • 1, 35 1,5 5 36 34 1,5 32 31 30 1,4 5 1,4 29 1.35 1 ,3 1.25 28 1.2 1,1 5 27 1,1 26 24 222 1,0 5 18 1 19 2~ 0,9 5 o.9 10 11 0,8 5 o.8 21 16 15 17 14 12 13 8 9 7 0,7 5 6 o,7 0,6 5 x~ o,6 5 -~ 0,5 5 o.5 2 0,4 5 1 <0,4 o <11000 12000 13000 14000 1sooo 16000 11000 18000 19000 20000 21000 22000 23000 24000 25000 26000 21000 zaooo 29000 aoooo 31000 32000 33000 34000 S EK/cap ~ Ka lmar kommun h kiIstuna ko mmun Fl'fLUN ~'Region Gotland IJ .. Kungsb:tc.ka LIDINGÖ SfAD i ~ Sundbybergs stad o ••• HAPARANDATORNIO ,,.,,.u; • .,.,..._._L,.I'llo••'-"h ~ jÄRFÄLLA KOMMUN ® NACKA KOM HUN !i) Nyköping m ~~~u ~ l JOnk{)pings 1.\n 1511 södertälje kommun tyresö g kommn " UpplandsVäsby kommun Lidköpings kommun Haninge kommun J- Landstinget ~ SUndsvalls kommun KAROLINSKA TIMRÅKOMMUN ••Landstinget ••Kronoberg ~ ÖRNSKÖIDSVIKS KOMMUN dJib Stockholms lä ns la ndsting ~ Kramfors l kommun • ~ Ångekommun ,......., SWl i L ANDST ING ET SO RML A N D ~ Primärvården ÖRtBRO lÅNS lANDSliNG OR!BRO ~ österåker 18 === DANDERYDS KOMMUN I nedanstående tabeller och diagram visas kostnader samt utsläpp per capita dels för arbetspendling och tjänsteresor för olika restyper och färdmedel samt dels totalt för kommunen. Utförliga tabeller för 2013/12 och 2010/09 visas i bilaga 3. Arbetspendling - kostnader och utsläpp för olika restyper/färdmedel per capita Arbetspendling 2015 Infarts- Kollektivtrafik Bilförare parkering Tåg MC/ Cykel o gång Buss Moped Arbets pendling totalt Kr/cap 6 067 anst. 9 581 284 2 881 229 66 5 0 13 049 KgCO2/cap 6 067 anst. 517 11 43 0 3 0 0 575 19 Tjänsteresor - kostnader och utsläpp för olika restyper/färdmedel per capita Tjänsteresor 2014 Kr/cap 6 067 anst. KgCO2/cap 6 067 anst. Bil totalt Flyg inrikes Flyg utrikes Tåg Tjänsteresor totalt 1 607 27 43 75 1 752 48 9 21 0 78 20 Tjänsteresor - kostnader för olika restyper/ färdmedel per capita l 715 1679 Bil totalt 55 40 27 Flyg inrikes 48 U Kr/cap 2009 43 iii Kr/cap 2012 68 Flyg utrikes a Kr/cap 2014 Tåg o 500 l 000 l 500 2 000 2 500 Tjänsteresor - utsläpp för olika restyper/färdmedel per capita Bil totalt Flyg inrikes wKgC02/cap 2009 !Flyg utrikes liiil KgC02/cap 2012 Iii KgC02/cap Tåg Tjänsteresor totalt o 20 40 60 80 21 100 2014 Arbetspendling och tjänsteresor totalt per capita 2015 (tjänsteresor 2014) Arbetspendling Kr/cap 6 067 anst. Kg CO2/cap 6 067 anst. 13 049 575 88 % 88 % 22 Tjänsteresor 1 752 78 12 % 12 % Totalt 14 801 653 4 Effektbedömning av åtgärder För att göra utsläppsmålet mer greppbart och för att identifiera de åtgärder som har störst effekt är det relevant att transformera utsläppsmålet i konkreta förändringar av resandet inom Huddinge kommun. Arbetspendling och tjänsteresor med bil är de i särklass mest betydelsefulla utsläppsposterna. Fokus kommer därför att ligga kring hur dessa resor kan föras över till alternativa färdmedel, miljöbilar, ruttoptimering/samåkning eller virtuella mötesformer. För att beräkna relationen mellan antal bilister eller antal resor som behöver bytas, för att klimatmålet skall uppnås, används en transformationsmodell (Robèrt, 2007)1. Vi har i nästföljande bägge kapitel valt att redovisa ”bruttolistor” på alternativa klimateffektiviseringar av kommunens tjänsteresor (4.1) respektive pendlingsresor (4.2). OBS Varje enskilt alternativ är inte nödvändigtvis realistiskt genomförbart på kort sikt men avsikten är att ställa alla alternativ i relation till varandra. 4.1 Tjänsteresor Huddinge kommun Nedan anges alternativa åtgärder med beräknade effekter på både utsläpp och ekonomi. Varje reduktionsalternativ som anges nedan är räknad med målet att nå en effekt på 1 % mindre CO2utsläpp från resor (inkl. arbetspendling) inom Huddinge kommun. Kopplat till varje alternativ är också en cost-benefit analys, där kommunens årliga ekonomiska besparingspotential beräknats. För att nå klimatmål på kort och lång sikt kan kommunen välja att satsa på kombinationer av nedanstående reduktionsalternativ. Observera att påverkan på administration eller tidsvinster i form av arbetstid inte är medtagna i effektberäkningarna av de olika reduktionsalternativen. Effektivisera tjänsteresor med kommunens bilar med ruttoptimering. Via reseplanering s.k. ruttoptimering alternativt ökad samåkning, krävs att i genomsnitt ca 20 % av tjänsteresorna med kommunens bilar elimineras. Då reduceras CO2-utsläppen med 1 %. Kostnadssänkning – 1 550 000 kronor. Effektivisera tjänsteresor med kommunens personbilar med virtuella mötesformer. Genom att i genomsnitt 56 % av tjänsteresorna med kommunens person-, halvkombi-, mindre kombibilar (exkl. omsorgens bilar) ersätts med virtuella IT-möten (telefonmöten, videokonferens, webbmeeting, etc.) reduceras CO2-utsläppen med 0,5 %. Kostnadssänkning – 918 000 kronor. Genomför en fortsatt övergång till miljöbilar bland kommunens bilar. Om alla bensin- och dieselbilar som är registrerade 2011 eller tidigare och som inte är miljöbilar byts mot bilar med i genomsnitt ca 27 % lägre CO2 utsläpp reduceras CO2-utsläppen med 0,5 %. Berör 28 % av kommunens samtliga bilar med motsvarande 22 % av den totala körsträckan. Kostnadsförändring ej beräknad. Ersätt tjänsteresor med kommunens personbilar med kollektiva färdmedel. Om ca 74 % av tjänsteresorna med kommunens person-, halvkombi-, mindre kombibilar (exkl. omsorgens bilar) ersätts med kollektiva färdmedel reduceras CO2-utsläppen med 0,5 %. Bortfallande kostnad för kommunens bilar ger utrymme för kollektivresor på 1 220 000 kronor. Information om resmönstret för kommunens bilar saknas varför kostnadsförändring efter denna åtgärd inte kan beräknas. Robèrt, M. (2007) A model for target oriented planning and monitoring of organisations’ travel and climate change policies. International Journal of Sustainable Transportation. 1 23 Ersätt tjänsteresor med flyg med virtuella mötesformer. Om ca 31 % av kommunens utrikes flygresor ersätts av virtuella IT-mötesformer (videokonferens, webbmeeting, etc.) uppnås en reduktion av CO2-utsläppen med 1 %. Kostnadssänkning - 81 000 kronor Res med tåg istället för flyg. Om ca 75 % av resorna med inrikes flyg ersätts av tåg reduceras CO2-utsläppen med 1 %. Kostnadssänkning - 18 000 kronor. Ersätt tjänsteresor med flyg med virtuella mötesformer. Om ca 75 % av resorna med inrikes flyg ersätts av virtuella IT-mötesformer (videokonferens, webbmeeting, etc.) uppnås en reduktion av CO2-utsläppen med 1 %. Kostnadssänkning - 122 000 kronor Ersätt tjänsteresor med privata bilar med virtuella mötesformer. Alla möten behöver inte genomföras genom att träffas personligen. Om i genomsnitt ca 48 % av alla tjänsteresor med privatbil ersätts av virtuella IT-möten (telefonmöten, videokonferens, webbmeeting, etc.) reduceras CO2-utsläppen med ca 1 % (Berör ca 92 % av förarna). Kostnadssänkning – 675 000 kronor. Ersätt tjänsteresor med privata bilar med kollektiva färdmedel. Om i genomsnitt ca 56 % av tjänsteresorna med privatbilar ersätts av resor med kollektiva färdmedel reduceras CO2-utsläppen med 1 %. (Berör 95 % av förarna.) Bortfallande kostnad för bilresorna ger utrymme för kollektivresor på 780 000 kronor Information om resmönstret för kommunens anställda saknas varför kostnadsförändring efter denna åtgärd inte kan beräknas. Ersätt tjänsteresor med privata icke miljöbilar med pool-elbilar. Om i genomsnitt ca 48 % av tjänsteresorna som utförs med privatbilar byts ut mot elbilar via kommunens bilpool uppnås 1 % reduktion av CO2-utsläppen. (Berör 92 % av förarna.). (Poolbils kostnad antas till förekommande typkostnad för kommunens elbilar vid intern poolbilslösning). Kostnadsökning – 1 000 000. Ersätt tjänsteresor med privata icke miljöbilar till privata miljöbilar, max 120 gCO2/km. Om ca 66 % av tjänsteresorna som utförs med privatbilar ersätts av miljöbilar uppnås 0,5 % reduktion av CO2-utsläppen. 4.2 Arbetspendling Huddinge kommun På samma sätt som ovan för tjänsteresorna beräknas utsläppseffekterna av förändrad arbetspendling men där de privatekonomiska besparingarna för personalen lämnats utanför denna analys. Ersätt bil med kollektiva färdmedel (busskort, mm). Väljer i genomsnitt 36 bilister (ca 1 % av bilisterna) att resa med kollektiva färdmedel till arbetet blir effekten 1 % mindre CO2utsläpp. Riktade åtgärder mot anställda med lång resväg. Skulle de 4 bilister med längst resväg, byta bilen mot icke utsläppsgenererande alternativ skulle 1 % reduktion av CO2-utsläpp uppnås. Alternativt kan man se över speciella distansarbetsavtal för denna grupp. 24 Uppmuntra anställda till att välja fordon med miljöhänsyn. Om i genomsnitt 86 bilister (3 % av bilisterna) byter ut sina fordon till miljöbilar2 erhålls 1 % reducerade CO2-utsläpp. Uppmuntra distansarbete och flexibla arbetsformer. CO2-utsläppen minskar med 1 % från Huddinge kommuns resor genom att 31 bilister (ca 1 % av bilisterna) distansarbetar per dag. Det skulle motsvara att 1/5 av personalen i genomsnitt distansarbetar en dag i månaden. Erbjud kurs i bränslesnål körning (s.k. eco-driving). Om 313 bilister (ca 11 % av bilisterna) genomgår kurs i sparsam körning och därefter kör bränslesnålt skulle sannolikt CO2-utsläppen minska med 1 %. Vi har här antagit att detta sänker bränsleförbrukningen med ca 10 % (bilskolors egna uppgifter). Uppmuntra till att cykla, gå eller samåka till arbetet. Om i genomsnitt de drygt 181 bilister med max 5 km resväg till arbetet (6 % av bilisterna) övergår till att cykla, gå eller samåka per dag minskas CO2-utsläppen från resor med 1 %. 2 Svenskt miljöbilskrav motsvarar 120g CO2/km mot 210 g/km för bensinbil (www.gronabilister.se) 25 Bilaga 1. Utsläppskalkyler Baserat på den sammanlagda körsträckan per vecka (arbetspendling) beräknas personalens sammanlagda årliga CO2 utsläpp från arbetspendling och tjänsteresor med personbil, flyg, kollektivtrafik, etc. enligt: E 1 u i j j j im im s m E = Organisationens totala CO2 utsläpp per år i = individ i organisationen j = restyp (pendling, tjänsteresa) m = färdmedel uimj = utsläpp per km för individ i med färdmedel m under restyp j simj = reslängd per år för individ i med färdmedel m under restyp j = svarsfrekvensen i undersökningen Viktfaktorn ( 1 / ) inkluderas i beräkningen för att ta hänsyn även till utsläppen från de bilister som inte besvarat enkäten men som arbetar i organisationen. Utsläppskalkyler med bil Privatägda bilar, från svaren i webbenkäten framgick med vilken typ av drivmedel som förarna tankar sina bilar. Vi gör antagandet att denna fördelning även gäller för privatbilarna. Drygt 72 % av de anställdas bilar tankas med bensin, 22 % med diesel, 3 % tankar med etanol, 1 % tankar miljödiesel och biogas, el, och annat står för 1 % Vi har antagit att en privatbil förbrukar i genomsnitt 0,0855 liter per km blandad körning, avser det vanligaste bränslet bensin. Kommunbilar Utsläppen för de här bilarna, har beräknats från angivna förbrukningssiffror och utsläppssiffror, för resp. bilmodell, avseende blandad körning, i Transportstyrelsens bilregister alternativt från data i tidigare CERO analyser. I de fall uppgifter saknats i dessa källor, har följande värden för resp. drivmedel använts och applicerats på uppskattade förbrukningssiffror för resp. biltyp. Bensin ca 2,36 kg CO2/liter, diesel ca 2,72 kg CO2/liter, etanol 0,67 kg CO2/liter och gas lika som vid förra uppföljningen 0,55 kg CO2/m3. Utsläppskalkyl med kollektiva färdmedel För kollektivtrafiken inom Huddinge kommun följer vi antagandet att en kollektivtrafikresa motsvarar ett CO2-utsläpp på 0,026 kg CO2/personkilometer 3 4. För resor med långfärdsbuss antar vi ett CO2-utsläpp på 0,08 kg CO2/personkilometer. 3 Transek, (2006). Minskade CO2-emissioner från ändrat färdmedel vid tjänsteresor. 4http://www.skanetrafiken.se/upload/Dokumentbank/Utredningar/T%C3%A5gstrategi/T%C3%A5gstrategi%202037 %20Remissmaterial.pdf 26 Utsläppskalkyl med flyg För flygresor har vi fått uppgifter från Huddinge kommuns resebyrå. Resebyrån har angett CO2 utsläppen till 111 g CO2/km inrikes resp. 106 gCO2/km utrikes. Nivån är låg jämfört med det spann på 130-200 g/km beroende på om det är inrikes, norden, Europa eller övriga världen, som är normalt förekommande (Naturskyddsföreningen och Vägverket, 2000)5. Obs att vid förra mätningen angavs utsläppen till 110 g CO2/km oavsett om det var in eller utrikes flyg. Med avseende på detta användes vid förra uppföljningen samma utsläppsvärden som vid första mätningen 2009. Utsläppen räknade då efter 125g och 154g (ut- resp. inrikesflyg) CO2/personkilometer. Vid jämförelsen mellan åren, 2014 jämfört med 2012, används fortsatt även denna gång dessa högre utsläppsvärden. På grund av att utsläpp av växthusgaser från flyg släpps ut på hög höjd och därför bidrar i högre utsträckning till växthuseffekten än motsvarande utsläpp på marknivå (bl.a. genom molnbildning) multipliceras flygens utsläpp med en faktor 2,7 för att ta hänsyn till det totala bidraget till växthuseffekten (IPCC, 20076). Utsläppskalkyl med tåg Uppgifter om tågresor har erhållits från SJ. I stort sett sker alla tågresor inom Sverige och med grön el vilket gör att CO2 ekvivalenten i stort är lika med noll (SJ, 2008)7. Utsläppskalkyl övriga färdmedel Utsläpp från pendlingsresor med MC/moped (100 g/km) och olika typer av blandade färdmedelsval (spårtrafik/buss/kollektivtrafik/infartsparkering) utgör en marginell andel av utsläppen från resor på Huddinge kommun. Vi stöder oss på antagandet att en arbetspendlingsresa med infartsparkering utgörs av i genomsnitt 2/3 bil och 1/3 av kollektiva färdmedel8. Utsläppen från respondenter som uppgivit ”annat färdmedel” är av naturliga skäl inte inkluderade i totalsammanställningen. 5 Naturskyddsföreningen och Vägverket (2000). Mät tankandet – metod för beräkning av koldioxidnyckeltal för transporter. 6 IPCC (2007) Climate change 2007, synthesis report. 7 SJ Miljödata (www.sj.se) 8 Ulf Tunberg, Trafikanalytiker, Regionplane och Trafikkontoret (RTK, 2006) 27 Bilaga 2. Tjänsteresor – bakgrundsmaterial Utveckling av administrativa system Under arbetet med att ta fram underlag till analysen av kommunens resor, sträckor, utsläpp, kostnader och resmönster, noterades att det skett förbättringar avseende uppföljningen av kommunens fordons körsträckor jämfört med mätningen 2012. Men fortfarande finns det områden som behöver utvecklas ytterligare avseende framförallt kostnadsuppföljningen av fordonen. Vidare bör fortfarande leverantörsavtalen, avseende flyg, utvecklas så att informationen verkligen möter kommunens behov av uppföljande statistik. Beträffande taxi och korttidshyrda bilar finns det fortsatt enligt uppgift inga avtal mellan kommunen och leverantörerna. Vi rekommenderar att avtal upprättas för att på så sätt få komplett statistik avseende reslängder och utsläpp. Tjänsteresor - Kostnader Huddinge kommuns totala kostnad för tjänsteresor uppgick 2014 till ca 10,6 miljoner kronor (2012 ca 10,1 MSEK). Tjänsteresor med bil, kommunens bilar, egen bil i tjänsten, taxi och hyrbil bedöms till ca 9,8 miljoner kronor (2012 ca 9,1 MSEK). Kostnaderna för resor med flyg och tåg var ca 0,9 miljoner kronor (1,0 MSEK). Egen bil i tjänsten Egen bil i tjänsten - Milersättning Totalt har en ersättning på ca 1 400 000 kronor (ca 1,6 MSEK) betalats för ca 44 000 körda mil tjänsten (50 000 mil). Förarna, 563 (631) har ersatts med i snitt ca 32 kr/mil inkl. sociala avgifter. Nedan redovisas körning med egen bil i tjänsten med antal förare och mil samt motsvarande ersättningar. Tabell 1 Huddinge kommun körning i tjänsten med egen bil 2014 (2012) Körsträckeklass mil Antal förare Förare % Mil Mindre än 50 mil 51-100 mil 101-300 mil 378(403) 82(107) 76(85) 67(64) 15(17) 13(13) 6 746(6 693) 5 958(7 477) 12 326(13 913) 15(13) 14(15) 28(28) 216 935(211 730) 198 188(259 204) 381 627(431 139) 16(13) 14(16) 28(27) 301-700 mil 19(26) 3(4) 9 896(11 426) 23(23) 311 697(353 977) 22(22) 701-1000 mil 6(6) 1(1) 5 120(5 292) 12(11) 165 378(158 367) 12(10) Över 1000 mil 2(4) 0(1) 3 503(5 441) 8(11) 113 133(174 000) 8(11) Total 563(631) 100 43 550(50 242) 100 1 387 156(1 588 817) 100 Mil % Ersättning Ersättning % Totalt har antalet förare och antalet körda mil i tjänsten minskat 68 förare resp. 6 700 mil. Minskning i körsträckan har i stort skett i alla körsträckeklasser förutom i den lägsta under 50 mil och andelen förare har här ökat till 67 % (64 %). Minskningarna avseende den absoluta körsträckan är störst i intervallet över 1 000 mil och minst i intervallet 701 till 1 000 mil. Till följd av den lägre körsträckan har även den totala ersättningen sjunkit med drygt 200 000 kronor. 28 Fortfarande kör merparten av förarna 95 % (94 %), mindre än 300 mil/år. 67 % (64 %) kör under 50 mil/år. De förare, knappt 5 % (6 %), som kör över 300 mil/år kör motsvarande 43 % (45 %) av körsträckan. Andelen förare med under 12 mil/år är 28 % (29 %). Snittmil per anställd är 77 mil/år (80 mil/år). Huddinge kommuns bilar Kommunbilar - Körsträckor Körsträckorna som presenteras i tabellen baseras nu på mätaravläsningar gjorda vid resp. årsskifte 2013 0ch 2014. Uppgifterna har vid denna uppföljning till skillnad mot föregående uppföljning, kompletterats med körsträckor även för bilar avslutade under året, vilket för 2014 var 15 bilar. Per årsskiftet 2014/2015 var antalet 118 bilar att jämföra med 112 vid årsskiftet föregående uppföljning 2012. Tabell 2. Huddinge kommun - bilar körsträckor 2014 (2012) Körsträckeklass mil Antal bilar Antal bilar % Mil 0-300 mil 17(2) 13(2) 3 116(220) 301-700 mil 39(18) 29(16) 20 230(9 349) 701-1000 mil 15(19) 11(17) 12 820(15 838) 1001-2000 mil 42(51) 32(46) 58 788(77 019) 2001-3000 mil 10(19) 8(17) 24 678(42 842) 3001-4000 mil 7(3)) 5(3) 24 902(10 530) >4000 mil 3(0) 2(0) 13 474(0) Total 133(112) 100 158 007(155 798) Mil % 2(0) 13(6) 8 (10) 37(49) 16(27) 16(7) 9(0) 100 Notera att tabellen för år 2014, 133 bilar, omfattar sålda samt nyanskaffade bilar som enbart körts delar av år 2014, varför körsträckindelningen får läsas mot bakgrund av detta, avseende antal bilar i resp. intervall. Merparten av bilarna, 53 % körs under 1 000 mil/år med 23 % av körsträckan. I intervallet 1 001 – 2 000 mil/år, återfinns, 32 %, av bilarna med motsvarande, 37 %, av den årliga körsträckan. 10 bilar har en årlig körsträcka som är högre än 3 000 mil med motsvarande 23 % av körsträckan. Körsträckan har ökat jämfört med förra mätningen men jämförelse mellan de olika intervallen görs inte i detalj, då körsträckeuppföljningen har utvecklats under året. Finansiering, drift och administration Merparten av bilarna 109 var leasade och 24 bilar var ägda. Uppgifterna om bilarna och därtill hörande kostnader avseende har hämtats via uttag från Huddinge kommuns egna administrativa system. Obs. att kommunen har ändrat sin kontoplan sedan förra uppföljningen varför jämförelsen mellan uppföljningarna får läsas mot bakgrund av detta. Kostnaden för drivmedel baseras på körsträckor, framtagna enligt ovan, tillsammans med uppgifterna om förbrukning från Transportstyrelsen, samt snittpriset för resp. drivmedelstyp under 2014. 29 Kostnad kronor per mil per fordon I nedanstående tabell visas summan av kostnaderna och vidare kostnaden fördelat på antalet tjänstemil.. Tabell 3 Huddinge kommun - Bilar kostnad kr/tjänstemil 2014 (2012) Antal bilar 133 (112) Antal mil/år 158 000 (155 798) Total kostnad 7 790 000 (7 440 000) Kostnad kr/mil 49 (45) Obs jämförelsen mellan åren får göras mot bakgrund av kommentarerna ovan under Finansiering, drift och administration. Bilval - Miljö Beståndet av kommunbilar, per december 2014 var 118 bilar (exkl. 15 under året sålda bilar) Det bestod till 30 % av VW bilar, 18 % av Toyota bilar, 16 % av Nissan bilar, 15 % av Ford bilar och 5 % av Renault bilar. Resterande 9 märken hade alla andelar under 5 %. Andelen miljöbilarna var 55 % (47 % år 2012, obs att fr.o.m. 2013 kan även transportbilar klassas som miljöbilar) och andelen bilar som kan köras på fossilfria bränslen var 21 %, 25 bilar, (12 % år 2012) varav andelen elbilar var 70 % eller 17 bilar. Utsläppen för bilarna har beräknats per resp. bil, efter körsträcka, förbrukning vid blandad körning enligt tillverkaruppgift samt CO2 utsläpp per drivmedelstyp. De sista angivna ovan i bilaga 1 Utsläppskalkyler. Snittutsläppen för vagnparken totalt under året har sjunkit från 148 till 126 gCO2/km. Räknat per bilarna vid årsskiftet 2014/15 har det sjunkit ytterligare något till knappt 124 gCO2/km. Taxi Uppgifter om kostnader för resor med taxi har även vid denna uppföljning hämtats ur kommunens ekonomisystem. Därefter har samma schablonvärden, som vid föregående uppföljning, baserade på uppgifter från andra CERO kommuner, använts för att beräkna reslängd och utsläpp. Uppgifterna måste läsas med försiktighet. Tabell 4 Taxi, sträcka samt kostnad 2014 (2012) Taxi Total Mil Kostnad kr 1 400 (1 500) 266 000 (289 000) Korttidshyrda bilar Uppgifter om kostnader för resor med korttidshyrda bilar har även vid denna uppföljning hämtats ur kommunens ekonomisystem. Därefter har samma schablonvärden, som vid föregående uppföljning, baserade på uppgifter från andra CERO kommuner, använts för att beräkna reslängd och utsläpp. Uppgifterna måste läsas med försiktighet. Tabell 5 Huddinge kommun – hyrbilar 2014 (2012) Färdmedel Korttidshyrda bilar Mil Kostnad kronor 310 000 (215 000) 8 100 (5 600) 30 Flyg in- och utrikes Uppgifterna som avser flygsträckor, utsläpp och kostnader kommer från Huddinge kommuns resebyrå. Beträffande kostnader har resebyrån inte heller vid denna uppföljning, redovisat dessa per in- resp. utrikes varför fördelningen mellan dessa har skattats. Beträffande utsläpp se även våra kommentarer redovisade ovan under avsnitt Utsläppskalkyler flyg i bilaga 1. Tabell 6 Huddinge kommun - Flyg in- och utrikes - sträcka samt kostnad 2014 (2012) Färdmedel Flyg Inrikes flyg Sträcka mil 12 700(9 900) Utrikes flyg Kostnad kr 251 000 (219 000) Sträcka mil 37 600 (39 150) Kostnad kr 170 000 (370 000) Flyg svarar idag för knappt 17 % (16 %) av reslängden och 38 % (34 %) av utsläppen från tjänsteresorna. Tåg inrikes Uppgifterna som avser tågsträckor, kostnader och CO2 utsläpp har hämtats från SJ. Beträffande utsläpp se även våra kommentarer redovisade ovan under avsnitt Utsläppskalkyler tåg i bilaga 1. Tabell 7 Huddinge kommun - Tåg - sträcka samt kostnad 2014 (2012) Färdmedel Tåg Sträcka mil 41 700 (43 200) Kostnad kronor 452 00 (424 000) Tåg svarar idag för knappt 14 % (ca 14 %) av reslängden av i stort sett 0 % av utsläppen från tjänsteresorna. 31 Bilaga 3 Tabeller år 2013/2012 och 2010/2009 Tabeller till avsnitt 1.2 Arbetspendling – omfattning, kostnad och utsläpp totalt Arbetspendling 2013 Infarts- KollektivLångMC/ Cykel o Bilförare parkering trafik Fjärrtåg färdsbuss Moped gång Arbets pendling totalt** Mkm/år 2013 Procent av totala antalet färd mkm 12,60 0,28 8,90 0,68 0,09 0,02 0,98 24,16 52 % 1% 37 % 3% 0% 0% 4% 100 % Mkr/år Procent av totala kostnaden 44,10 0,97 15,99* 1,35* 0,39* 0,02 - 62,82 70 % 2% 25 % 2% 1% 0% - 100 % 2 513,16 38,93 231,35 0 7,25 1,67 - 2 792,36 90 % 1% 8% 0% 0% 10% - 100 % Ton CO2/år Procent av totala utsläppen ** I arbetspendling totalt ingår bil som passagerare med 0,61 Mkm/år * Kostnaderna för resor med kollektivtrafik har antagits resor med SL 8 690 kr/år och anställd. Fjärrtåg har antagits resor med SJ, medelvärde av kostnaden för 10 pendlarsträckor 30-dagarskort 33 033 kr/år och anställd. Långfärdsbuss har antagits ett medelvärde för resor med SL och tillägg för Bålsta respektive Uppsala län 15 510 kr/år och anställd. Arbetspendling 2010 Infarts- KollektivLångMC/ Cykel o Bilförare parkering trafik Fjärrtåg färdsbuss Moped gång Arbets pendling totalt** Mkm/år Procent av totala antalet färd mkm 13,25 0,09 12,58 1,33 0,10 0,07 1,81 29,81 45 % 0% 42 % 4% 0% 0% 6% 100 % Mkr/år Procent av totala kostnaden 46,36 0,32 15,10* 0,69* 0,09* 0,07 - 62,65 74 % 0% 24 % 1% 0% 0% - 100 % 2 646,50 13,40 327,18 1,32 8,03 7,04 - 3 003,47 88 % 1% 11 % 0% 0% 0% - 100 % Ton CO2/år Procent av totala utsläppen ** I arbetspendling totalt ingår bil som passagerare med 0,58 Mkm/år * Kostnaderna för resor med kollektivtrafik, fjärrtåg och fjärrbuss har räknats efter respektive transportbolags prislistor till en kostnad av resp. ca 7 590 kr/år, 16 500kr/år samt 7590 kr/år och anställd. 32 Tabeller till avsnitt 2.2 Tjänsteresor – omfattning, kostnad och utsläpp totalt Tjänsteresor 2012 Mkm/år Procent av totala antalet färd mkm Mkr/år Procent av totala kostnaden Ton CO2/år Procent av totala utsläppen KommunBil Flyg Flyg Privat-bilar bilar totalt* inrikes utrikes 0,50 1,56 2,13 0,10 0,39 Tåg 0,43 Tjänste-resor Totalt 3,05 16 % 1,59 51 % 7,02 70 % 9,11 3% 0,19 13 % 0,40 14 % 0,42 100 % 10,13 16 % 69 % 90 % 2% 4% 4% 100 % 100,21 230,93 339,94 41,25 132,21 0,00 513,40 20 % 45 % 0% 100 % 66 % 8,0 % 26 % *I bil totalt ingår taxi och korttidshyrda bilar med 0,071 mkm, 0,50 mkr samt 8,79 ton CO2 Tjänsteresor 2009 Mkm/år Procent av totala antalet färd mkm Mkr/år Procent av totala kostnaden Ton CO2/år Procent av totala utsläppen KommunBil Flyg Flyg Privat-bilar bilar totalt* inrikes utrikes 0,57 1,30 1,88 0,09 0,18 Tåg 0,58 Tjänste-resor Totalt 2,72 21 % 1,66 48 % 7,44 69 % 9,41 3% 0,30 7% 0,26 21 % 0,65 100 % 10,62 16 % 70 % 89 % 3% 2% 6% 100 % 118,90 236,78 357,70 36,75 60,59 0,00 455,04 26 % 52 % 79 % 8% 13 % 0% 100 % *I bil totalt ingår taxi och korttidshyrda bilar med 0,025 mkm, 0,30 mkr samt 3,36 ton CO2 33 Tabeller till avsnitt 3. Totala reslängder, kostnader och CO2 utsläpp. Reslängds-, kostnads- och utsläppsrelation mellan arbetspendling och tjänsteresor i Huddinge kommun 2013 (tjänsteresor 2012) Arbetspendling Tjänsteresor 24,2 89 % 3,1 62,8 86 % 10,1 2 792,4 84 % 513,4 Reslängd (mkm) Reskostnad (mkr) CO2 (ton) 11 % 14 % 16 % Totalt 27,2 72,9 3 305,8 Reslängds-, kostnads- och utsläppsrelation mellan arbetspendling och tjänsteresor i Huddinge kommun 2010 (tjänsteresor 2009) Arbetspendling Tjänsteresor 29,8 92 % 2,7 62,7 86 % 10,6 3 003,5 87 % 455,0 Reslängd (mkm) Reskostnad (mkr) CO2 (ton) Totalt 8% 32,5 14 % 73,3 13 % 3 458,5 Tabeller till avsnitt 3.1 Benchmarking mellan organisationernas resekostnader och utsläpp. Arbetspendling - kostnader och utsläpp för olika restyper/färdmedel per capita Arbetspendling 2013 Bilförare Infartsparkering Kollekti v-trafik LångMC/ Cykel o färdsbuss Moped gång Tåg Kr/cap 5 428 anst. 8 125 179 2 946 249 71 KgCO2/cap 5 428 anst. 463 7 43 0 1 3 0 Arbets pendling totalt 11 573 514 Arbetspendling - kostnader och utsläpp för olika restyper/färdmedel per capita Arbetspendling 2010 Infarts- Kollektiv Bilförare parkering -trafik LångTåg färdsbuss MC/ Cykel o Moped gång Kr/cap 5 487 anst. 8 453 58 2 752 126 16 13 KgCO2/cap 5 487 anst. 482 2 60 0 1 1 34 0 Arbets pendling totalt 11 418 547 Tjänsteresor - kostnader och utsläpp för olika restyper/färdmedel per capita Tjänsteresor 2012 Kr/cap 5 428 anst. KgCO2/cap 5 428 anst. Bil totalt Flyg inrikes Flyg utrikes Tåg Tjänsteresor totalt 1 679 40 68 78 1 866 63 8 24 0 95 Tjänsteresor 2009 Kr/cap 5 487 anst. KgCO2/cap 5 487 anst. Bil totalt Flyg inrikes Flyg utrikes Tåg Tjänsteresor totalt 1 715 55 48 118 1 935 65 7 11 0 83 Arbetspendling och tjänsteresor totalt per capita 2013 (tjänsteresor 2012) Arbetspendling Kr/cap 5 428 anst. Kg CO2/cap 5 428 anst. 11 573 514 86 % 84 % Tjänsteresor 1 866 95 14 % 16 % Totalt 13 439 609 Arbetspendling och tjänsteresor totalt per capita 2010 (tjänsteresor 2009) Arbetspendling Kr/cap 5 487 anst. Kg CO2/cap 5 487 anst. 11 418 547 86 % 87 % 35 Tjänsteresor 1 935 83 15 % 13 % Totalt 13 353 630 Bilaga 4. Frekvensdiagram 36 ttr e Bä gs in kn 37 t ge 20% In 1% An na t 2% r r 4% la ila .B sb tid 10% b. cy k in g 3% kn rb et s tid rt ko ol l. ar be ts Fle xa m so 5% Bo id r ga 10% Bo Re st bv k 0% Su ik 25% ät tn in ra f 30% ru ts ivt lle kt ko fö ke l cy d tra ät Fö rb Vad skulle kunna få dig att avstå från att använda bilen till arbetet? 35% 31% 26% 15% 14% 8% Har du någon gång under de senaste åren gjort resor i tjänsten? Med resor i tjänsten menas resor du gör i arbetet oavsett sträcka. Ange i så fall hur ofta. 60% 50% 50% 50% Flera gånger i veckan Jag reser inte i tjänsten 40% 30% 20% 10% 0% När gjorde du din senaste resa i tjänsten? 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 32% 30% 16% 10% Idag 2% 6% 4% 7-12 4-6 1-3 2-4 Under senaste veckor månader månader månader veckan sedan sedan sedan sedan Mer än 1 år sedan Vart åkte du när du gjorde din senaste resa i tjänsten? 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 62% 26% Regionalt Lokalt inom inom länet kommunen 8% 3% 0% Utanför länet inom Sverige Utanför Sverige inom Europa Utanför Europa 38 39 10% t 16% An na . /.. ng ni ikt ... /u 28% n/ be s ek tio sp In ar iu m in em /s er en s nf 15% Ko 25% Ex te r ku nt m nd ö be te sö (t k) ex te rn or t m ga öt ni e i sa no tio m ne e n. gn a In or Bi l( isa tio Fö nen rm s) å Bi nsb l( pr il iva Po t) ol bi l Ta xi Ko lle Hyr kt bi ivt l ra Lå Fj fik n g ärr fä tå rd g sb us s Fly g Cy ke l Gå n An g na t ga n Vilket var ditt huvudsakliga färdsätt då? 40% 35% 39% 30% 31% 25% 20% 15% 10% 17% 0% 0% 1% 0% 4% 0% 4% 1% 1% 1% 5% 0% I vilket ärende gjorde du resan i tjänsten? 35% 30% 29% 20% 16% 11% 5% 0% Skulle den resa i tjänsten du beskrivit kunnat ha ersatts med ett resfritt möte? 100% 92% 80% 60% 40% 20% 8% 0% Ja, telefonkonferens eller videokonferens Nej Vid hur många tillfällen, under den senaste månaden, använde du dig av möten via videokonferens eller webb? 100% 95% 80% 60% 40% 20% 5% 0% Aldrig 1-5 tillfällen Vid hur många tillfällen under den senaste månaden använde du dig av möten via telefon? 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 70% Aldrig 23% 3% 1% 2% 1-5 tillfällen 6-10 tillfällen 11-20 tillfällen 21 eller fler tillfällen 40 Upplever du att det finns potential att effektivisera resorna i tjänsten (t ex samåkning, resfria möten,samordning av mötestider osv)? 50% 48% 40% 30% 33% 20% 10% 19% 0% Ja Tveksam Nej 41 En del medarbetare har möjlighet att distansarbeta hemifrån. Ange om du gör detta och i så fall när du gjorde det senast. 80% 70% 73% 60% 50% 40% 30% 20% 10% ck ve e ck ve En gå ng un de st na se er ng Skulle du vilja arbeta hela dagar från hemmet? (=distansarbeta) 50% 47% 40% 30% 33% 20% 19% 10% 0% Ja 2% 1% 5% ra gå 2% an ig dr al ar et rb sa an ist 5% fle gd Ja 6% 4% r a s 1- n ena 2 st ve e ck or se 2da 4 ve n ck or 1se 3 da m ån n ad er 3se 6 da m ån n ad 6er 12 se da m ån n ad er M se er da än n 1 år se da n 3% 0% Nej Har ej möjlighet 42 Hur upplever du tillgången till kollektivtrafik för din resa till och från arbetet? 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 32% 18% 16% 14% 11% in g ra Ha r in ge n M up pf yc at ke tn tb Br a r le el M Va r yc ke ke n td Då ål ig lig 10% Vilket är det viktigaste skälet för ditt val av färdmedel till och från arbetet? 35% 30% 32% 25% 20% 15% 14% ts kju kä l na ts ar An kju ts ed el m Få rs ill fä rd Be gt ån llg 43 9% 2% t äl sk a Ti Ek on om isk ds vin st 7% Ti M iljö sk äl äl ns te n bi le n it jä es de rr un nd er de An vä sk 3% 0% Hä lso 4% an 7% kv äm 5% Är en 12% 10% /s 10% Tycker du att din arbetsgivare ska arbeta för att sänka utsläppen från personalens arbetspendling? 60% 50% 55% 40% 30% 34% 20% 10% 11% 0% Ja Tveksam Nej 44 Är du... 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 80% 20% Man Kvinna Din ålder? 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 32% 29% 21% 12% 6% Yngre än 30 år 30-40 år 41-50 år 51-60 år 61 år eller äldre Hur många år har du varit anställd i organisationen? 35% 30% 31% 25% 24% 20% 15% 19% 17% 10% 5% 9% 0% Mindre än 1 år 1-5 år 6-10 år 11-16 år 45 Över 16 år Har du en chefsbefattning? 100% 80% 88% 60% 40% 20% 12% 0% Ja Nej Hur många dagar i veckan motionerar du vanligtvis? 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 43% 11% Mindre än 1 dag i veckan 20% 16% 10% 1 dag per vecka 2-3 dagar per vecka 4-5 dagar per vecka 46 6-7 dagar per vecka Många organisationer har en någon form av bilpool. Vid resa med bil i tjänsten, hur ofta använder du bilarna i organisationens bilpool? 50% 40% 44% 38% 30% 20% 10% 0% 4% 8% Alltid 6% För det mesta Ibland Aldrig Har Du under det senaste året samåkt med bil till/från jobbet? 80% 60% 74% 40% 20% 0% Aldrig 12% En gång per år 9% 3% 2% En gång per månad En gång per vecka Flera gånger i veckan Har Du under det senaste året samåkt med bil vid tjänsteresa och i så fall hur ofta? 50% 40% 30% 37% 43% 20% 17% 10% 2% 1% En gång per vecka Flera gånger i veckan 0% Aldrig En gång per år En gång per månad 47 Organisationen saknar bilpool KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING SIDA SLUTRAPPORT 1 (17) DATUM DIARIENUMMER 16 januari 2015 2014/685.809 PROJEKTLEDARE Katarina Persson 08-53531397 [email protected] Slutrapport för Genomförande av prioriterade CERO-åtgärder 1. Sammanfattning av uppdrag och resultat Projektet Genomförande av prioriterade CERO-åtgärder har handlat om att genomföra sju åtgärder fastställda av kommunens ledningsgrupp (KLG) i syfte att uppnå en tioprocentig reduktion av koldioxid från kommunens tjänste- och arbetspendlingsresor. Detta effektmål skulle uppnås 2014. Projektmålet har varit att genomföra åtgärderna under åren 2013 och 2014. De åtgärder som har ingått i projektet är följande: Utbilda anställda som kör mycket i tjänsten i sparsam körning Införa nya rutiner kring kommunens fordonshantering Undersöka system för att subventionera SL-kort till kommunanställda Utreda förbättrade dusch- och ombytesmöjligheter i kommunala verksamhetslokaler Genomföra cykel- och gångtävling Skapa förbättrade möjligheter för att genomföra resfria möten Skapa förutsättningar för flexibla arbetsformer Projektmålet har uppnåtts, då samtliga åtgärder har genomförts under projekttiden. Effektmålet kommer att utvärderas i en CERO-analys som görs i mars-april 2015. Sammanfattningsvis behöver kommunen arbeta vidare med samtliga åtgärder som har genomförts inom projektet och eventuellt ytterligare insatser. Bedömningen är att de inom projektet genomförda åtgärderna har gett en bra grund att arbeta vidare utifrån. Att fortsätta arbetet i form av ytterligare projekt bedöms inte vara aktuellt, utan arbetet med åtgärderna bör göras inom ordinarie verksamheter enligt den överlämning som har skett inom projektet. POSTADRESS BESÖKSADRESS Kommunstyrelsens förvaltning Näringsliv och samhällsutveckling Kommunalvägen 28 Huddinge 141 85 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB Kommunstyrelsens förvaltning SLUTRAPPORT Genomförande av prioriterade CERO-åtgärder DATUM DIARIENUMMER SIDA 16 januari 2015 2014/685.809 2 (17) 2. Bakgrund och uppdrag I Huddinge kommuns klimat- och energiplan framgår Huddinge kommuns mål vad gäller reduktion av utsläppen av växthusgaser i kommunen. Transportsektorn står för en majoritet av utsläppen. Eftersom kommunfullmäktige har beslutat att användning av fossila bränslen ska fasas ut är det centralt att arbeta för att minska kommunens utsläpp av växthusgaser från sina egna transporter. En av de åtgärder som pekades ut i klimat- och energiplanen var att göra en kartläggning för att finna klimateffektiva och kostnadseffektiva åtgärder för kommunens resor och transporter. Denna åtgärd utmynnade i en CERO-utredning1. En initial CERO-utredning genomfördes under 2010. Utredningen visar hur stora utsläppen är från olika sektorer uppdelat på tjänsteresor och arbetspendling men även hur stora ekonomiska besparingar som kan uppnås genom förändrade resvanor. De totala utsläppen uppgick, enligt utredningen, till knappt 3 500 ton koldioxid. Arbetspendlingen svarar för över 90 procent av reslängden samt för 87 procent av koldioxid-utsläppen. Resterande 13 procent koldioxid kommer från tjänsteresorna. Bil är den i särklass största utsläppskällan vid både pendlings- och tjänsteresor och utgör ca 87 procent av de totala koldioxidutsläppen. Utredningen föreslog en reduktion med 10 procent koldioxid för kommunens anställdas tjänsteresor och arbetsresor. I utredningen redovisas hur stor potentialen är för att uppnå reduktion av växthusgaser inom olika områden så som överflyttning av bil till kollektivtrafik eller ersätta tjänsteresor till virtuella möten. Utredningen säger dock inget om vilka åtgärder som krävs för att uppnå denna potential. Hösten 2010 beslutades det i kommunens ledningsgrupp att en förvaltningsövergripande grupp skulle ta fram förslag på åtgärder för att uppnå målet om en 10-procentig reduktion av växthusgaser. Åtgärderna skulle sedan förankras och beslutas i kommunens ledningsgrupp. Två workshops genomfördes under februari och mars 2011. Den första workshopen fokuserade på att utifrån ett ”smörgåsbord” av möjliga åtgärder, ta fram ett reduktionspaket (ett sammanhållet förslag till åtgärder). Utifrån reduktionspaketet togs förslag till konkreta åtgärder fram som bedömdes ge måluppfyllelsen på 10-procentig reduktion. Den andra workshopen 1 CERO står för Climate and economic research in organisations och är en analysmodell utvecklad av Markus Robèrt i en doktorsavhandling. Kommunstyrelsens förvaltning SLUTRAPPORT Genomförande av prioriterade CERO-åtgärder DATUM DIARIENUMMER SIDA 16 januari 2015 2014/685.809 3 (17) fokuserade på rimligheten i att genomföra åtgärderna och när dessa kan ske, dvs. ett mer färdigt förslag på vilka åtgärder man ska arbeta med belystes ur olika perspektiv. Mellan de två workshopstillfällena fick representanterna i uppdrag att förankra åtgärderna och återkomma med synpunkter på förslaget inför möte två. Gruppen som deltog i dessa båda workshops bestod av kommunens miljösamordningsgrupp samt andra personer från kommunstyrelsens förvaltning (IT, ekonomi, personal, kommunikation och kansli) för att ytterligare bredda gruppen. WSP och Markus Robèrt (som står bakom CEROmetoden) ledde båda mötena tillsammans med dåvarande utvecklingsavdelningen. De åtgärder som framkom vid dessa båda workshops sammanställdes i en PM som presenterades för kommunstyrelsens förvaltnings ledningsgrupp. Kommunstyrelsens förvaltnings ledningsgrupp önskade tydligare beskrivning av vad åtgärderna skulle innebära, bland annat i form av kostnader, samt beskrivning av hur de skulle genomföras. Efter några revideringar utmynnade den ursprungliga PM:en med åtgärdsförslagen i ett projektdirektiv med beskrivning av åtgärder, dess konsekvenser och förslag på genomförande. Detta presenterades först i kommunstyrelsens förvaltnings ledningsgrupp och sedan den 19 april 2012 i kommunens ledningsgrupp (KLG). KLG önskade se en projektplan för genomförande av åtgärderna med en tydligare kostnadskalkyl och tidplan. Projektplanen presenterades i kommunens ledningsgrupp som fastställde åtgärderna som skulle genomföras och utsåg en styrgrupp. 3. Beskrivning av mål och måluppfyllelse Projektet har handlat om att genomföra de prioriterade åtgärderna som fastställdes av KLG i samband med att projektplanen godkändes. Detta för att på så sätt uppnå en reduktion av koldioxid från tjänsteresor och anställdas pendlingsresor. Effektmål: 10 procent reduktion av koldioxid från Huddinge kommuns anställdas tjänsteresor och arbetspendlingsresor till 2014 jämfört med 2009. Projektmål Genomföra föreslagna åtgärder till och med år 2014. Kommunstyrelsens förvaltning SLUTRAPPORT Genomförande av prioriterade CERO-åtgärder DATUM DIARIENUMMER SIDA 16 januari 2015 2014/685.809 4 (17) En mätning för att se uppfyllelsen av effektmålet ska göras i form av en CERO-analys under mars och april 2015. Några av de åtgärder som föreslogs ursprungligen har prioriterats bort. Två av de som togs bort var personliga resplaner samt åtgärder som handlar om att informera om vad privat bil kostar i tjänsten. Dessa togs bort då bedömningen var att åtgärderna inte skulle leda till någon betydande reduktion av koldioxid. Åtgärden som handlar om att utreda avgiftsbeläggning av personalparkeringar sköts upp i avvaktan på beslut om ett eventuellt nytt kommunhus, då antalet parkeringsplatser för dem som ska arbeta där kan komma att ses över. Att den sistnämnda togs bort bedöms påverka måluppfyllelsen så att målet om tioprocentig reduktion inte nås då nästa mätning görs. Vad resultatet av denna mätning visar återstår dock att se. Vad gäller projektmålet har samtliga sju åtgärder som fanns med i projektplanen genomförts under projekttiden. 4. Projektets organisation och förlopp Då KLG fastställde projektplanen utsåg de även styrgrupp bestående av Toralf Nilsson, som utsågs till styrgruppsordförande, dåvarande personalchefen Katarina Adolfsson, Marianne Krook, Marina Högland och Gunilla Wastesson. Under projekttiden avslutade Katarina Adolfsson sin tjänst i Huddinge kommun och ersattes av Henric Magnusson. Projektledare för projektet har varit miljöstrategen i kommunen, Katarina Persson. Projektgruppen utsågs i dialog med ansvariga chefer. Projektledaren identifierade funktioner från kommunstyrelsens förvaltning som behövdes i projektet och ansvariga chefer utsåg därefter personer. De personer som har ingått i projektgruppen har varit Mirja Backlund och Åsa Brunkvist från personalavdelningen, Anna Ehn från kommunikationsavdelningen, Claudio Munoz, IT-sektionen, Pekka Pöljö som var projektanställd fordonssamordnare under ett år och Viktoria Thonäng som inledningsvis arbetade på kommunstyrelsens kansli och sedan bytte till sektionen för kvalitet och projekt. Claudio Munoz ersattes senare av Ulrica Norgren från IT-sektionen. Mirja Backlund lämnade projektgruppen då hon avslutade sin tjänst på personalavdelningen på kommunstyrelsens förvaltning. Kommunstyrelsens förvaltning SLUTRAPPORT Genomförande av prioriterade CERO-åtgärder DATUM DIARIENUMMER SIDA 16 januari 2015 2014/685.809 5 (17) Projektbeställare | Vesna Jovic Projektägare | Toralf Nilsson Styrgrupp | Ordf. Toralf Nilsson Marina Högland Marianne Krook Henric Magnusson Gunilla Wastesson Projektledare | Katarina Persson Projektmedlemmar | Mirja Backlund Åsa Brunkvist Anna Ehn Claudio Munoz Ulrica Norgren Pekka Pöljö Viktoria Thonäng Referensgrupp | Miljösamordningsgruppen Projektet har varit upplagt på ett sådant sätt att var och en av projektdeltagarna har varit ansvariga för varsin åtgärd i projektet. De har sedan tagit hjälp av personer i organisationen för att genomföra åtgärden. Projektgruppen har därför fungerat som en grupp där avstämning och avrapportering har skett. Projektledaren har främst haft dialog med var och en inom respektive åtgärd. Åtgärden att genomföra gång- och cykeltävling har genomförts av en egen arbetsgrupp. Miljösamordningsgruppen har varit referensgrupp. Deras roll har bland annat varit att hjälpa till att informera om projektets åtgärder på förvaltningarna. Vissa medlemmar ur miljösamordningsgruppen har varit mycket behjälpliga i utbildningarna i sparsam körning, vilket beskrivs nedan. Kommunstyrelsens förvaltning SLUTRAPPORT Genomförande av prioriterade CERO-åtgärder DATUM DIARIENUMMER SIDA 16 januari 2015 2014/685.809 6 (17) Alla åtgärder har genomförts under projekttiden. I projektplanen gjordes en tidplan, där det framgick när de olika åtgärderna skulle genomföras. De flesta åtgärder har dragit ut på tiden. Detta beror till stor del på beslutsgången i ärendena där beslut om några av åtgärderna skulle fattas i styrgruppen för projektet, i kommunstyrelsens förvaltnings ledningsgrupp och slutligen i KLG. Åtgärden Resfria möten blev förlängd då den inledande förstudien föreslog ett pilotprojekt, vilket också genomfördes inom projektet. Cykeltävlingen blev framskjuten till april-oktober 2014 istället för samma period 2013 eftersom det inte fanns tillräckligt med tid att förbereda tävlingen och eftersom denna typ av tävlingar är starkt säsongsberoende. 5. Genomförande och resultat Nedan följer en redovisning av respektive åtgärd inom projektet. 5.1 Utbilda anställda som kör mycket i tjänsten i sparsam körning Åtgärden i projektplanen gick ut på att personer som kör mycket i tjänsten skulle erbjudas utbildning i sparsam körning. Besparingspotentialen i drivmedel bedömdes ligga på 13 procent. En ungefärlig uppskattning av antalet anställda som kör mycket i tjänsten gjordes inför projektstart, där bedömningen var att ca 500 personer skulle beröras av en utbildning. Inventering av vilka personer som kör mycket i tjänsten gjordes under våren 2013 på respektive förvaltning. Detta gjordes av miljösamordnarna på respektive förvaltning. Denna inventering resulterade i 250 personer, vilket alltså var hälften så många jämfört med den initiala bedömningen. Upphandling av företag som skulle genomföra utbildningarna gjordes under sommaren 2013. Tilldelningsbeslut till vinnande företag var klart i oktober 2013 och en första utbildningsomgång genomfördes i december 2013. En andra utbildningsomgång genomfördes april 2014 och en sista omgång under oktober. Under dessa tre utbildningstillfällen utbildades totalt 139 personer. Den genomsnittliga besparingen i drivmedel hamnade på 8,3 procent och den totala reduktionen av koldioxid från alla personer som utbildades på 27 722 kg. Detta är baserat på den minskning av drivmedel som användes på den sträcka som kördes under utbildningarna och efter den årliga körsträckan som deltagarna uppgav att de kör. Detta är enligt företaget lågt jämfört med andra grupper de har utbildat där besparingen oftast ligger över 10 procent. Många av dessa organisationer har dock varit företag där chaufförerna är yrkeschaufförer. Kommunstyrelsens förvaltning SLUTRAPPORT Genomförande av prioriterade CERO-åtgärder DATUM DIARIENUMMER SIDA 16 januari 2015 2014/685.809 7 (17) Den totala kostnaden för utbildningarna är 255 285 kr. Besparingen i drivmedelskostnader baserat på samma uträkning som den ovan beskrivna är 369 362 kr, såvida förarna tillämpar körsättet. Återbetalningstiden för insatt kapital skulle därmed vara efter 252 dagar. Hälften av kostnaden för utbildningarna har finansierats av energieffektiviseringsstödet. Det har dessvärre varit problem med att genomföra utbildningarna i Huddinge kommun. Miljösamordnarna, som har varit behjälpliga med att kalla personer på sin respektive förvaltning, har dels haft svårt att fylla utbildningsplatserna med personer och dels har anmälda personer vid flera tillfällen helt enkelt inte dykt upp. Detta har gjort att det utbildande företaget har fått undervisa grupper med så få som 1-3 personer, vilket givetvis har varit oekonomiskt för dem. Betalning skedde för de anmälda, men vid flera tillfällen var antalet anmälda mycket få. Dessutom har det inte gett samma dynamik i grupperna. Den troligaste orsaken till det stora bortfallet av deltagare är att information om utbildningarna troligtvis inte har nått alla verksamheter och/eller att dessa inte har prioriterat att skicka sina anställda på utbildning. Anledningen till att de inte har dykt upp kan delvis bero på akut personalbrist, vilket har gjort att det inte har gått att skicka iväg anställda på utbildningar. De som har deltagit i utbildningen har däremot varit mycket nöjda med utbildningen. Andelen som har varit mycket nöjda med utbildningen var 94 procent, vilket är högre än snittet bland de organisationer som har anlitat företaget. 5.2 Införa nya rutiner kring kommunens fordonshantering utifrån tidigare utredning, bereda beslutsunderlag för en effektivare och mindre miljöbelastande fordonshantering samt genomföra den enligt beslut För denna åtgärd gjordes en projektanställning av en fordonssamordnare. Denne var anställd mellan 1 april 2013 till den 31 mars 2014. Under denna tid upprättades ett centralt register över kommunens alla fordon med tillhörande information om respektive fordon såsom årsmodell, leasingavtal, miljöbil eller ej, drivmedel, mätarställning mm. Den projektanställde fordonssamordnare utredde också, med stöd av en tidigare utredning från 2010, hur en eventuell samordning av fordonshanteringen skulle kunna ske. Förvaltningarnas ekonomichefer var referenspersoner till fordonssamordnaren i hans arbete. Kommunstyrelsens förvaltning SLUTRAPPORT Genomförande av prioriterade CERO-åtgärder DATUM DIARIENUMMER SIDA 16 januari 2015 2014/685.809 8 (17) Den 22 november 2013 presenterades fordonssamordnarens rapport för ekonomichefsgruppen, vilka framförde sina synpunkter på innehåll och förslag i rapporten. Därefter godkändes rapporten av styrgruppen den 12 december. I rapporten redovisas en del brister i fordonshållningen, vilka utgör ett hinder för att kommunens fordonflotta ska kunna hanteras på ett kostnadseffektivt och transparent sätt. Förvaltningarna hanterar sina fordon olika och kunskaperna om fordonshanteringen är skiftande. Rapporten beskriver att det saknas detaljerad kunskap om fordonsinnehav och kostnaderna för dessa. Det är svårt att ta fram körsträckor och därmed också utsläpp från fordonen. Många av fordonen behålls onödigt länge och många av dessa körs relativt sett korta årskörsträckor vilket ger ökade kostnader för kommunen. Miljöbilssatsningar görs på vissa håll men inte samlat och strategiskt och utredningen upptäckte att granskningen av fordonsrelaterade fakturor ibland brister. Rapporten ger slutligen förslag på två åtgärder: - En extern bilhanteringstjänst bör upphandlas - En kommungemensam fordonssamordningsfunktion bör inrättas. Åtgärden om gemensam fordonssamordning innehåller vidare två olika förslag kring vad en sådan funktion skulle innebära. Antingen en fordonschef med egen budget där funktionen skulle ha alla fordon knutna till sig och ”hyra” ut dessa till verksamheterna. Det andra alternativet var en fordonssamordnare, vilket innebar att budget för fordonen skulle ligga kvar på förvaltningarna och att personen ifråga skulle ha en stödjande och uppföljande roll gällande fordonen. Ekonomichefsgruppen förordade alternativet med fordonschef. Styrgruppen för projektet beslutade vid sitt möte den 20 januari 2014 att en fordonssamordnare skulle förordas för KLG samt att en extern bilhanteringstjänst skulle upphandlas, vilken skulle omfatta samtliga kommunala förvaltningar. På KLGs sammanträde den 4 juni 2014 beslutades det att anställa en person med titeln ”fordonscontroller” på halvtid med uppgift att vara både stödjande och styrande. På samma sammanträde beslutades att en extern bilhanteringstjänst skulle upphandlas. En fordonscontroller anställdes i november 2014. I den tillfälligt anställda fordonssamordnarens tjänst ingick att förnya fordonspolicyn, utreda eventuellt gemensamt bokningssystem samt se över milersättningssystemet. En fordonspolicy med tillhörande riktlinjer kring handhavande av fordon och kravställande vid införskaffning upprättades under projektet. Fordonspolicyn ska antas i kommunfullmäktige och har Kommunstyrelsens förvaltning SLUTRAPPORT Genomförande av prioriterade CERO-åtgärder DATUM DIARIENUMMER SIDA 16 januari 2015 2014/685.809 9 (17) därmed under hösten 2014 varit på remiss i samtliga facknämnder. Riktlinjer för handhavande av kommunens fordon och kravställande vid införskaffning fastställdes vid KLGs sammanträde den 2 oktober 2014. Den tillfälligt anställde fordonscontrollern hade även uppdraget att samordna utbildningarna i sparsam körning, vilket beskrevs ovan. 5.3 Utreda system för subventionerat SL-kort till medarbetarna Åtgärden bestod först och främst i att utreda hur ett system för att subventionera delar av kollektivtrafikkort till medarbetare skulle se ut. En utredning togs fram där tre handlingsalternativ presenterades. Det första alternativet innebar en subvention av kollektivtrafikkort med 200 kr per månad och anställd. Detta förslag innebar förmånsbeskattning varpå kostnaden för detta förslag togs fram. Handlingsalternativ två innebar att avbetalning för att köpa ett årskort hos SL skulle tas in i den förmånsmeny som skulle upphandlas. Detta alternativ är till skillnad från det första handlingsalternativet kostnadsneutralt för kommunen, men förmånligt för de personer som köper månadskort från SL varje månad. Det tredje handlingsalternativet innebar en kombination av de båda, där kommunen dels erbjöd anställda att betala av ett årskort via förmånsportalen, men att kommunen även gick in och subventionerade med hundra kronor. Styrgruppen beslutade på styrgruppsmötet den 20 januari 2014 att förorda KLG att besluta om handlingsalternativ tre. Kommunstyrelsens förvaltnings ledningsgrupp ansåg istället att handlingsalternativ två var att föredra, vilket också beslutades på KLGs sammanträde den 8 maj 2014. På detta sammanträde beslutades även att låta SL genomföra en kampanj i Huddinge kommun vilken innebar att vanebilister skulle erbjudas ett gratis kollektivtrafikkort under två veckor. I september 2014 lanserades Huddinge kommuns förmånsmeny. Möjligheten att teckna ett årskort via förmånsmenyn har visat sig mycket populärt och var i december 2014 den tredje mest utnyttjade förmånen i Förmånsmenyn. Under november och december 2014 genomfördes SLs testresenärskampanj i Huddinge kommun. Alla anställda i kommunen fick erbjudande från SL hemskickat till sig med möjligheten att få ett gratis kollektivtrafikkort under två veckor. För att få kortet var man sedan tvungen att antingen registrera sig på en internetsida eller skicka svar per post. I båda svarsalternativen ombads man att fylla i sin reseprofil. Detta för att kampanjen riktade sig mot de som oftast åker till och från jobbet. 2 444 personer registrerade sig för att få ett Kommunstyrelsens förvaltning SLUTRAPPORT Genomförande av prioriterade CERO-åtgärder DATUM DIARIENUMMER SIDA 16 januari 2015 2014/685.809 10 (17) kort. Av dessa fick sedan 1 085 personer varsitt kort från SL laddat med två veckors resande. I den CERO-analys som gjordes 2013 uppgick antalet anställda som tar bil regelbundet till och från arbetet till 2 381 stycken. Detta innebär således att kampanjen har nått ungefär hälften av de som pendlar med bil. Uppföljning kommer göras bland dessa resenärer av SL efter en månad och efter ett år. 5.4 Utreda förbättrade dusch- och förvaringsmöjligheter Åtgärden inleddes med dialog med Huge. Dessa kunde dock inte hjälpa till med frågan då de angav att de inte hade översikten över vilka som hade dusch- och ombytesmöjligheter. Kontakt togs då istället med lokalplanerarna på förvaltningarna som angav hur det såg ut på respektive förvaltning. Det som framkom i detta var att det är en arbetsmiljöfråga och att det på varje arbetsplats ska finnas omklädningsmöjligheter. Även fackförbunden bevakar denna fråga. Det finns inte på alla arbetsplatser, men frågan anses tillräckligt bevakad i och med detta. 5.5 Cykel- och gångtävlingar En speciell arbetsgrupp för att genomföra en cykel- och gångtävling utsågs. Gruppen bestod av miljöstrateg, hälsoutvecklare på personalhälsan och miljösamordnare på MSB. Cykel- och gångtävlingen som gick under namnet Huddinge Trampar genomfördes 2014, där lag cyklade eller gick till och från jobbet under perioden 15 april till den 15 oktober i två olika etapper. Totalt genomförde 49 lag båda etapperna i Huddinge trampar. Varje lag innehöll 3-5 deltagare. Detta innebär således att 147 till 245 anställda deltog i tävlingen. Vinnare utsågs och uppmärksammade på hälsodagen den 21 oktober 2014. 5.6 Utreda resfria möten Arbetet med åtgärden inleddes med en förstudie. Förstudierapporten Resfria möten med förslag till handlingsalternativ presenterades för styrgruppen i december 2013. Styrgruppen fattade på samma möte beslut om att en eller flera pilotgrupper skulle utses för att testa resfria möten som mötesmetod och som alternativ till fysiska möten. Utredningen skulle utföras i projektform. Därmed formulerades en projektbeställning, vilken styrgruppen godkände i juni 2014. Projektplanen godkändes i augusti 2014. Projektgruppsmedlemmar från respektive förvaltning utsågs i samråd med ansvariga chefer och utifrån egen vilja att delta. Projektet startade den 16 juni 2014 och pågick till den 29 september 2014. Projektets uppdrag var att utreda om kommunen kan använda resfria möten som mötesmetod och att utforma en kravbild på en teknisk lösning samt en rekommendation hur en övergång till att använda sig av resfria möten kan ske. Kommunstyrelsens förvaltning SLUTRAPPORT Genomförande av prioriterade CERO-åtgärder DATUM DIARIENUMMER SIDA 16 januari 2015 2014/685.809 11 (17) Pilotgruppen använde sig av webbmötesapplikationen WebEx och telefonmöten med befintlig telefonilösning. Testprotokoll fylldes i efter varje mötestillfälle. Slutsatserna från piloten var att Huddinge kommun har ett ökande behov av att kunna använda sig av resfria möten både internt och externt. Detta gör att mötesmetoden behöver vara ett arbetssätt som är implementerat i Huddinge kommun. Gällande teknisk behovsbild var slutsatserna bland annat att applikationen ska kunna användas både vid externa och interna möten och att det inte ska krävas att mötesdeltagarna måste göra installationer på sina datorer. Det ska dessutom vara enkelt och användarvänligt. Slutrapporten för projektet godkändes av styrgruppen den 3 december 2014. 5.7 Skapa förutsättningar för flexibla arbetsformer Åtgärden innebar att utreda frågan om förbättrade tekniska lösningar för att arbeta på distans samt attityder kring detta. Arbetet inleddes med en inventering av befintliga tekniska lösningar. Dessa ansågs vara tillfredställande nog för att anställda ska kunna arbeta på distans. Ett andra steg var att skapa samstämmighet i vad som gäller för anställda i Huddinge kommun för distansarbete. Riktlinjer för tillfälligt distansarbete i Huddinge kommun togs därmed fram och fastställdes av KLG den 30 januari 2014. Därefter uppstod frågan hur dessa skulle kommuniceras. Det ansågs kontroversiellt att kommunicera detta i hela den kommunala organisationen då majoriteten av de anställda tillhör yrkesgrupper som inte kan arbeta på distans. Slutligen enades styrgruppen om att skicka ut en skrivelse till alla förvaltningschefer om att uppmuntra till distansarbete där så är möjligt och att detta skulle spridas i chefsleden och slutligen till de medarbetare som är berörda. Detta gjordes den 2 juli. Vid en förfrågan till förvaltningarnas miljösamordnare verkar denna informationsspridning har gjorts på en del håll och på en del håll har det inte gjorts. Om kommunen önskar att åtgärden ska ge effekt på arbetspendlingen behöver man därmed arbeta vidare med kommunikation i frågan. 5.8 Övrigt arbete inom projektet Under 2013 gjordes en uppföljning av den initiala analys som gjordes 2010 Detta för att få en aktuell status över utsläpp och kostnader. Denna visade på en minskning av de totala utsläppen med 3 procent jämfört med den inledande analysen. Utläppen från arbetspendlingen hade minskat med 6 procent och kommunens fordonsflotta hade blivit miljöeffektivare. Däremot Kommunstyrelsens förvaltning SLUTRAPPORT Genomförande av prioriterade CERO-åtgärder DATUM DIARIENUMMER SIDA 16 januari 2015 2014/685.809 12 (17) hade utsläppen från kommunens tjänsteresor ökat med 14 procent, vilket berodde på att utsläppen från kommunens flygresor hade mer än fördubblats. Förutom ovanstående åtgärder deltog projektgrupp, styrgrupp och vissa referenspersoner på ett halvdagsseminarium som ägde rum den 22 augusti 2013. Seminariet var inte med i projektplanen utan behovet framkom vid det inledande projektgruppsmötet. Syftet med seminariet var att ge gruppmedlemmarna en bakgrund i CERO-modellen och de analyser som har gjorts i kommunen samt få höra hur andra organisationer arbetar med några utav åtgärderna. 6. Ekonomisk redovisning och resursåtgång 6.1 Ekonomisk redovisning Nedan följer en jämförelse av den budgeterade kostnaden per åtgärd och det faktiska utfallet Aktivitet 1. Utbilda i eco-driving Budgeterad kostnad (kr) Faktisk kostnad (kr) 750 000 255 285 2. Utredning fordonsadministration 600 000 3. Utred. Subventionerat SL-kort Interna resurser Besparing/år(kr) 531 022 0 665 171 4. Utreda förbättrad dusch- och förvaringsmöjligheter 50 000 Interna resurser 5. Cykel- och gångtävlingar 5000 26 933 6. Utred. resfria möten 50 000 7. Skapa förutsättningar för flexibla arbetsformer 50 000 8. Uppföljning (utförs av KTH) 100 000 6 300 9. Halvdagsseminarium Fanns ej med i p-planen 21 000 Total 1 605 000 1 107 205 Interna resurser 95 000 Det totala utfallet hamnar på 1 107 205 kr, vilket alltså innebär en skillnad på 497 795 kr jämfört med budgeterad kostnad. Nedan följer en redogörelse för kostnader inom respektive åtgärd och orsaker till skillnaden. Utbildningarna i sparsam körning kostade 1 837 kr per person plus moms. Hälften finansierades av energieffektiviseringsstödet. Andra hälften bekostades av respektive förvaltning utifrån hur många som deltog från förvaltningen. Anledningen till diskrepansen mellan budgeterad kostnad och faktisk kostnad beror på den felaktiga bedömningen som gjordes initialt gällande antalet personer som skulle utbildas. Andelen som har utbildads och Kommunstyrelsens förvaltning SLUTRAPPORT Genomförande av prioriterade CERO-åtgärder DATUM DIARIENUMMER SIDA 16 januari 2015 2014/685.809 13 (17) därmed kostnader har fördelat sig så att 70 procent av de som har utbildat sig har tillhört social- och äldreomsorgsförvaltningen, 26 procent miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen, 2,5 procent kommunstyrelsens förvaltning, 1,5 procent kultur- och fritidsförvaltningen och 0,05 procent barn- och utbildningsförvaltningen. Fordonadministrations kostnader har fördelats sig så att 522 022 kr har använts till lönekostnader för tillfälligt anställd fordonssamordnare och 9 000 kr i konsultkostnader. Detta har bekostats helt och hållet av energieffektiviseringsstödet. Själva utredningen som rörde subvention av SL-kort till anställda sköttes helt och hållet med interna resurser. Den kostnad som finns i det faktiska utfallet är kostnad för testresenärskampanjen. Denna genomfördes av ett upphandlat företag, där hälften av kostnaden bekostades av kommunen och hälften av SL. Den hälft som bekostas av kommunen finansierades av energieffektiviseringsstödet. Eftersom tanken var att Huge skulle hjälpa till med inventering av omklädningsmöjligheter i kommunala verksamhetslokaler, budgeterades en kostnad för denna som Huge skulle kunna fakturera kommunen. Dock genomfördes åtgärden endast med interna resurser. För cykel- och gångtävlingen budgeterades inledningsvis 5 000 kr. Dessa medel skulle främst bestå av vinster till pristagare i tävlingen. Vid planeringen av tävlingen gjordes en separat kalkyl som var mer noggrant beräknad. Gruppen som arbetade med tävlingen genomförde bland annat en kick off för tävlingen, vilken inte fanns med i kalkylen i projektplanen. Då det fanns budgeterade medel för internt miljöarbete kunde dessa användas för att genomföra tävlingen. Det gjordes en bedömning att vissa konsultinsatser kunde behövas för utredning av resfria möten, vilka också användes. Dock uppgick denna kostnad inte till den budgeterade kostnaden varpå utfallet blev betydligt lägre. Samma sak gällde flexibla arbetsformer. Där användes endast interna resurser. Uppföljningen av CERO-analysen som gjordes 2013 bekostades av energieffektiviseringsstödet. Halvdagsseminariet som ägde rum i augusti 2013 fanns inte med i projektplanen och därmed heller inte kostnader för detta. Kommunstyrelsens förvaltning SLUTRAPPORT Genomförande av prioriterade CERO-åtgärder DATUM DIARIENUMMER SIDA 16 januari 2015 2014/685.809 14 (17) Seminariekostnaderna i form av lokal, förtäring och inhyrda konsulter finansierades av energieffektiviseringsstödet. Då finansiering av åtgärderna framförallt har gjorts genom energieffektiviseringsstödet har redovisning gjorts till Energimyndigheten. Detta gjordes i mars 2014. En slutlig redovisning till myndigheten, där åtgärder och hur medlen har använts, görs i mars 2015. 6.2 Resursåtgång Vad gäller tidsåtgång har projektledaren lagt ungefär 20 procent av sin tjänst för att arbeta med projektet. Projektdeltagarna (förutom den projektanställde fordonssamordnaren) uppger sig ha lagt mellan 60-100 timmar för att arbeta med åtgärderna. Den projektanställde fordonssamordnaren har arbetat heltid under ett års tid. I pilotprojektet för att testa resfria möten lade projektdeltagarna ned 16 timmar vardera förutom projektledaren som lade ned 120 timmar. Förutom detta har miljösamordnarna arbetat med åtgärder. Dessa har inte ombetts att uppge nedlagd tid, då det ingår i deras uppdrag som miljösamordnare. 7. Överlämnande 7.1 Sparsam körning Avtalet med upphandlat företag gäller ytterligare ett år med möjlighet till förlängning. I den nyrekryterade fordonscontrollerns roll ligger att samordna utbildningar vid behov. Uppföljning av drivmedelsanvändning i tjänstefordon, körsträckor och försäkringsskador görs årligen, vilket ger en indikation på hur ekonomiskt och säkert kommunens fordon körs. 7.2 Fordonsadministration Den nyrekryterade fordonscontrollern har till uppgift att arbeta strategiskt med fordonsflottan, exempelvis genom en utfasningsplan för att ersätta fordon som idag inte är miljöfordon. Så fort dessa tas i bruk nås omedelbar effekt vad gäller utsläpp. Fordonscontrollern har även uppföljningsansvar för fordonen med hjälp av den externa bilhanteringstjänsten. Genom tydligare uppföljning blir det lättare att se trender i utsläpp och ekonomi. Fordonscontrollern är placerad på ekonomiavdelningen på kommunstyrelsens förvaltning. 7.3 Subventionerat SL-kort Möjligheten att teckna årskort i Förmånsmenyn kommer att löpa på och är alltså inget tillfälligt. Testresenärskampanjen kommer att följas upp av SL Kommunstyrelsens förvaltning SLUTRAPPORT Genomförande av prioriterade CERO-åtgärder DATUM DIARIENUMMER SIDA 16 januari 2015 2014/685.809 15 (17) efter en månad och efter ett år. Utfallet av uppföljningarna tas omhand av kommunens miljöstrateg och kommer att kommuniceras. 7.4 Omklädningsmöjligheter Åtgärden anses omhändertagen inom arbetsmiljöarbetet. 7.5 Cykel- och gångtävling Tävlingen blir ett årligt återkommande evenemang som förutom utsläppsreduktioner även har hälsofrämjande syfte. Tävlingen ersätter den tidigare tävlingen Låt hjärtat va med. Arbetet leds från personalhälsan med hjälp av en arbetsgrupp. 7.6 Resfria möten Införande av resfria möten som arbetssätt kommer att fortsätta under 2015. Införandet kommer att ske i två steg, där det första steget kommer att ledas från IT-sektionen. Det initiala arbetet kommer att handla om att välja applikation och upphandla denna. Referenspersoner från kommunens verksamheter kommer behövas i detta arbete. Steg två kommer sedan handla om införande av mötesmetoden som arbetssätt, vilket kommer genomföras i samarbete mellan kommunikationsavdelningen och personalavdelningen. 7.7 Flexibla arbetsformer Mottagarna för åtgärden har varit chefer för verksamheter där distansarbete är möjligt. Dessa har fått i uppdrag att kommunicera detta vidare i sina verksamheter till anställda som är berörda. Uppföljning om och hur detta har gjorts bör göras, exempelvis genom miljösamordningsgruppen eller via den workshop som ska göras. Vid utebliven kommunikation bör frågan tas upp igen. 8. Utvärdering och ytterligare utvecklingsinsatser I mars och april 2015 ska en CERO-uppföljning göras för att se huruvida effektmålet har uppnåtts. Vidare genomförs ytterligare en workshop i enlighet med CERO-modellen för att se hur åtgärderna har landat i organisationen samt för att se om ytterligare insatser behövs. Bedömningen är att effektmålet inte kommer att nås. Detta beror i sådana fall troligtvis på att flera av de åtgärder som föreslogs i inledande workshops inte blev prioriterade. Exempel på ytterligare insatser är att avgiftsbelägga personalparkeringar, förbjuda egen bil i tjänster samt att arbeta vidare med användandet av resfria möten och möjligheten för anställda att arbeta på distans. Insatsen med en förbättrad fordonsadministration bedöms ge utsläppsreduktioner och ekonomiska besparingar på sikt. Målet om att minska Huddinge kommuns utsläpp från Kommunstyrelsens förvaltning SLUTRAPPORT Genomförande av prioriterade CERO-åtgärder DATUM DIARIENUMMER SIDA 16 januari 2015 2014/685.809 16 (17) tjänste- och arbetspendlingsresor med 10 procent bedöms inte som orimligt att nå om man jämför med andra organisationer som använder sig av arbetssättet. Utsläppsreduktionerna bland de organisationer som arbetar enligt CERO-modellen är mellan 7-20 procent. Den 28 november 2014 genomförde projektkontoret i kommunen ett slutseminarium för projektet. Syftet med seminariet var att se på vad som har varit framgångsrikt i projektet och vad som kunde ha gjorts annorlunda. Det som framkom gällande ledning och styrning var bland annat att målkonflikter skulle ha funderats igenom innan projektet och att det är viktigt att besluta om vem/vilka som fattar beslut om målkonflikter, d.v.s. vilka mål som väger tyngre än andra. Ytterligare saker som lyftes var att förankringsprocessen för beslut inte var helt tydlig. Beslut fattades i styrgrupp, kommunstyrelsens förvaltnings ledningsgrupp och slutligen KLG. Styrgruppen upplevde detta som otydligt. Även effektmålet och huruvida det var realistiskt eller ej diskuterades. En annan slutsats från slutseminariet var att projekttiden på 24 månader var alltför lång. Anledningen till att projekttiden var så lång var dels att projektledaren inte hade utrymme i sin tjänst att driva alla åtgärder parallellt och dels att projektet innehöll så många beslutsled. Projektet skulle dock ha kunnat begränsas till ett år om alla åtgärder löpt parallellt och där endast beslutsunderlag förbereddes inom projektet, men att besluten i olika forum hade legat utanför projektet. Kommunikationen med verksamheterna hade kunnat vara bättre exempelvis genom att projektledaren på fysiska möten hade kunnat komma och berätta om åtgärder i projektet i större utsträckning än vad som gjordes. För övrigt upplevdes kompetensen i projektgruppen som rätt för att genomföra åtgärderna. Sammanfattningsvis behöver kommunen arbeta vidare med samtliga åtgärder som har genomförts inom projektet enligt den överlämning som har skett för respektive åtgärd och eventuellt ytterligare insatser. Bedömningen är att de inom projektet genomförda åtgärderna har gett en bra grund att arbeta vidare utifrån. Att fortsätta arbetet i form av ytterligare projekt bedöms inte vara aktuellt, utan arbetet med åtgärderna bör göras inom ordinarie verksamheter i enlighet med den överlämning som har skett inom projektet. Kommunstyrelsens förvaltning SLUTRAPPORT Genomförande av prioriterade CERO-åtgärder DATUM DIARIENUMMER SIDA 16 januari 2015 2014/685.809 17 (17) Ändringshistorik Datum Kommentar 2014-12-05 Version 0.1 Upprättad av projektledaren 2014-12-16 Version 0.2 Ändringar och kommentarer införda av projektägaren 2015-01-16 Version 1.0 Slutgiltig version godkänd av styrgruppen Sida KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 1(4) Datum 2015-08-19 Handläggare Lena Fyrvald, Katarina Persson, Johanna Pettersson Miljöprogram Information om hur långt planeringen av det nya Miljöprogrammet framskridit t o m 19 aug 2015. Bakgrund, Uppdrag, Syfte Se PM: Fortsättning av Agenda 21 – nytt Miljöprogram, diarienummer 2015/1004.809, som bifogas detta dokument. Arbetssätt Uppdragsansvarig: Gunilla Wastesson, Uppdragsledare: Miljöstrategerna ansvarar för var sin ingång (se nedan). Resurspersoner: Miljöstrategerna konsulterar resurspersoner från främst kommunens förvaltningar och kommunala bolag. Mindre arbetsgrupper bildas vid behov men i huvudsak konsulteras resurspersonerna en och en. Styrgrupp: Samhällsbyggnadsavdelningen och natur- och byggnadsförvaltningens gemensamma ledningsgrupp. Ämnesområden Tre ingångar: Huddinge bygger Klimat och luft (trafik- och samhällsplanering, energiförsörjning, miljökvalitetsnormer luft) Grönstruktur (avstånd till grönområden, ekosystemtjänster, biologisk mångfald) Radon, elektromagnetisk strålning och UV-strålning Buller vid nybyggnationer Vatten och sjöar (dagvatten, utbyggnad av VA, enskilda avlopp) Avfall (återvinningsstationer, mål i avfallsplanen, matavfallsinsamling) Giftfri miljö (materialval i byggnader, mark- och vattenföroreningar) Hantering av schaktmassor Postadress Besöksadress Telefon (vx) och fax E-post och webb Kommunstyrelsens förvaltning 141 85 Huddinge Kommunalvägen 28 08-535 300 00 vx 08-535 301 01 [email protected] www.huddinge.se Huddinge kommun Datum Sida 2015-08-19 2(4) Konsumtion? (miljöcertifiering av företag, information till kommuninvånare) Klimatanpassning? Huddinges natur Klimat och luft? (klimatetförändringarnas påverkan på natur, luftföroreningarnas påverkan på naturen ) Friluftsliv och rekreation (och information) Biologisk mångfald (bevarande av arter, ekosystem) Odlingslandskap (jordbruk, ängar och hagar) Skog (skötsel av skog) Sjöar och vattendrag (miljökvalitetsnormer för sjöar) Huddinges verksamheter Klimat och luft (persontransporter, varutransporter, energiförsörjning i verksamhetslokaler) Radon, elektromagnetisk strålning och UV-strålning Buller i och vid våra kommunala verksamheter Skadliga kemikalier i våra verksamheter Grönytor kring våra verksamheter (biologisk mångfald och hälsa, klimatanpassning, strålning) Dagvattenhantering Avfall (förpackningar, matavfallssortering, krav i upphandlingar, återbruk) Konsumtion av varor och tjänster (upphandling) Upplägg under varje ingång Inledning: Uppdrag, syfte, vilket dokument som detta ersätter, kort sammanfattning om hur det gått med måluppfyllelsen från det förra dokumentet, se miljöbarometern. Rubrik Koppling till de nationella miljömålen Mål Indikatorer Åtgärdskatalog Resursfunktioner/personer Huddinge bygger Lena Fyrvald ansvarar Miljöplanerare, KSF SFAB Huge fastigheter Huddinge kommun Trafikingenjör, KSF Ekolog, NBF SRV Miljöingenjör, NBF Miljöstrategerna, KSF Luftvårdsförbundet Södertörnssamarbetet Datum Sida 2015-08-19 3(4) Huddinges natur Johanna Pettersson ansvarar Ekologer, NBF Miljöingenjör, NBF Fritidsavdelningen, KUF Stockholm Vatten AB Tyresåns vattenvårdsförbund Gatu- och parkdriftsavdelningen, NBF Huddinges verksamheter Katarina Persson ansvarar Miljösamordnarna på förvaltningarna Huge Fastigheter Upphandlingssektionen Fordonscontroller Lokalplanering SRV Preliminär tidplan för Miljöprogrammet 24 aug SBA-NBF-ledningsgrupp 10 sept Miljöberedning Sept Möte med referenspersoner 8 okt Miljöberedning Okt Möte med referenspersoner 12 nov Miljöberedning Nov Möte med referenspersoner 10 dec Remissversion till Gunilla Wastesson och referenspersoner Jan Ledningsgrupp SBA, tar ställning till remissversion Jan Miljöberedningen, tar ställning till remissversion Slutet jan Remiss skickas ut Feb-apr Remissrunda Huddinge kommun Datum Sida 2015-08-19 4(4) Materialet används i framtagande av Mål och budget 2017 Maj Miljöberedningen, information om remissvaren Maj-juni Bearbetning av remissvar Juni-juli Framtagande av slutversion Aug/sep KS Sept Miljöberedning Sept KF Budget Uppdraget använder resurser inom befintlig organisation. Bilaga Fortsättning av Agenda 21 – nytt Miljöprogram, diarienummer 2015/1004.809 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING HANDLÄGGARE TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-05-20 2015/1004.809 1 (4) Kommunstyrelsen Katarina Persson 08-53531397 [email protected] Fortsättning av Agenda 21 – nytt Miljöprogram Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsens förvaltning får i uppdrag att ta fram ett förslag till nytt miljöprogram Sammanfattning Vid årets slut upphör Lokal Agenda 21 att gälla. En översyn av Agenda 21, kommunens miljöledningssystem och en uppföljning av klimat- och energiplanen leder till slutsatsen att det finns behov av en mer övergripande och tydlig styrning inom miljöområdet. Därför föreslås framtagande av ett nytt övergripande miljöprogram. Detta ersätter Lokal Agenda 21, klimat- och energiplanen samt Plan för miljöarbete. Beskrivning av ärendet Lokal Agenda 21 för Huddinge 2009-2015 är kommunens mål- och handlingsprogram för den ekologiska hållbarheten, men även sociala och ekonomiska aspekter berörs. Det första agenda 21-dokumentet antogs 1998 och arbetades fram av en bredd av aktörer. Under 2005 reviderades dokumentet för första gången, och under 2010 antogs den andra revideringen av kommunfullmäktige. Befintligt Agenda 21-dokument är resultatet av den andra revideringen. Detta dokument upphör att gälla vid årets utgång. Agenda 21-dokumentet följs upp årligen i ett Miljöbokslut, som godkänns av kommunfullmäktige. Miljöbokslutet är ett utdrag ur Miljöbarometern. Miljöbarometern är ett webbaserat uppföljningsverktyg som finns på kommunens hemsida. Där uppdateras kontinuerligt statistik och status gällande olika åtgärder. I projektdirektivet för Ett hållbart Huddinge fanns ett uppdrag att göra en genomgång av befintliga styrdokument som har bäring på hållbar samhällsutveckling, för att svara på frågorna – vad kan läggas i Mål och budget, vad hör hemma på annan plats (i så fall var) och vad kan tas bort? Slutsatsen från uppdraget, gällande agenda 21-dokumentet, var att: Visionen och delar av de övergripande målsättningarna i agenda 21dokumentet integrerats i Mål och budgets 2030- avsnitt. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB Kommunstyrelsens förvaltning 141 85 Huddinge Kommunalvägen 28 08-535 300 00 08-535 301 70 [email protected] www.huddinge.se KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-05-20 2015/1004.809 2 (4) En översyn bör göras av huruvida Agenda 21 ska vara ett eget dokument eller om det kan inarbetas i Mål och budget, nämndernas verksamhetsplaner och hållbarhetsrapporten. Det är dock viktigt att behålla ett geografiskt snarare än organisatoriskt fokus. Kommunstyrelsen och miljönämnden föreslås få i uppdrag att i dialog med övriga nämnder se över relationen mellan Agenda 21 och övriga styrdokument. Översyn av Agenda 21-dokumentet Kommunstyrelsens förvaltning och miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen har under hösten 2013 arbetat vidare utifrån slutsatsen och uppdraget i styrdokumentsöversynen. I översynen av styrdokumenten inom Ett hållbart Huddinge kom man fram till följande angående Agenda 21-dokuementet: ”Vissa delar av Agenda 21dokumentet till exempel visionen och delar av de övergripande målsättningarna har redan implementerats i Mål och budgets 2030-text. Vår bedömning är att Agenda 21-dokumentet till stor del borde kunna implementeras i Mål och budget, förvaltningarna verksamhetsplaner och i hållbarhetsrapporten. Det är dock viktigt att behålla ett geografiskt fokus på frågorna.” I den nu genomförda översynen av Agenda 21-dokumentet har varje övergripande mål, delmål, nyckeltal och åtgärd i Agenda 21-dokumentet gåtts igenom för att se om de är implementerade i Mål och budget, verksamhetsplaner, arbetsplaner eller översiktsplanen. De som inte var implementerade i dessa dokument har sedan gåtts igenom igen för att se om de finns implementerade i något annat styrdokument. De mål, åtgärder och nyckeltal som sedan blev kvar och endast fanns i Agenda 21-dokumentet gicks igenom och förslag lämnades på hur dessa skulle kunna tas omhand. Översynen visar att merparten av målen och åtgärderna är implementerade i översiktsplanen, Mål och budget, verksamhetsplaner och arbetsplaner. Vad gäller nyckeltalen är en tredjedel implementerade. Se vidare i tabellen nedan. KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Övergripande mål Delmål Åtgärder Nyckeltal TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-05-20 2015/1004.809 3 (4) Antal Antal Antal implementerade i ÖP, MoB, VP, AP implementerade i andra styrdokument endast i Agenda 21 14 1 1 39 91 13 2 9 0 8 17 23 Översyn av miljöledningssystemet Under hösten 2014 inleddes ett arbete med en översyn av kommunens miljöledningssystem. Nuvarande miljöledningssystem utgår från kommunens ordinarie styrsystem och den i kommunfullmäktige beslutade Plan för miljöarbete, där arbete med verksamheters miljöpåverkan har plockats i in ordinarie styr- och ledningssystem (PUFFen). Bland annat ska alla arbetsplatser inledningsvis göra miljökartläggningar för att se vilka betydande miljöaspekter arbetsplatsen har. Tanken är sedan att arbetsplatser ska arbeta vidare med mål och åtgärder utifrån vad som framkom i miljökartläggningarna och följa upp dem. Miljösamordningsgruppen har främst varit de som har arbetat med detta på sina respektive förvaltningar. Detta arbete inleddes 2011 och hösten 2014 fanns ett behov av en utvärdering, efter några år med detta arbetssätt. Utvärderingen ledde till följande slutsatser: Miljöledningsarbetet bör omvärderas så att det ses som ett organisationssystem och en ordinarie del i kommunens verksamhet. Visionen om ett Hållbart Huddinge 2030 bör vägas in i miljöledningsarbetet så att strategiska beslut fattas i ett tidigt skede. De olika måldokument kommunen har bör vävas ihop så att det blir ett ledningssystem som ingår i ordinarie verksamhetsplanering och verksamhetsuppföljning. En policy som styr miljö och hållbarhetsarbetet bör upprättas. Uppföljningen av klimat- och energiplanen Klimat- och energiplanen håller under våren 2015 på att följas upp i sin helhet. I denna uppföljning ingår uppföljning av måluppfyllelse av de i planen beslutade målen och åtgärderna. I samband med uppföljningen bör planen revideras. Dock är det tveksamt om en reviderad klimat- och energiplan behöver utgöra ett eget dokument eller om detta kan vara en del av ett övergripande styrdokument för samtliga miljöfrågor. Enligt lag (1977:439) om kommunal energiplanering är varje kommun förvisso skyldig att ha en energiplan, men det finns inget i lagen som säger att detta måste vara ett eget dokument. KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-05-20 2015/1004.809 4 (4) Förvaltningens synpunkter Med anledning av ovan beskrivna översyner och diskussioner samt med anledning av att Agenda 21 upphör vid utgången av 2015, anser förvaltningen att det finns behov av en tydligare övergripande styrning av miljöarbetet i kommunen. En del av detta är att samla alla miljöfrågor i ett och samma styrdokument. Visserligen visar översynen av Agenda 21-dokumentet att mycket redan är implementerat i ordinarie styrning, dock inte allt. Eftersom det finns ett behov av att samla ihop miljöfrågorna förslås att ett miljöprogram tas fram, som ersätter dagens Agenda 21-dokument och klimatoch energiplanen. Kommunens miljöledningsarbete kopplas också tydligt till detta dokument, vilket innebär att Plan för miljöarbete utgår. Miljöledningsarbetet är kommunens interna miljöarbete som är ett arbetssätt för att nå målen i miljöprogrammet. Andra sätt är via samhällsplanering, naturvårdsarbete, vattenvård, kommunala bolags arbete osv. Det nya miljöprogrammet föreslås därmed ha både ett geografiskt och organisationsfokus. Mål och budget och visionen om ett Hållbart Huddinge 2030 kopplas tydligt till miljöprogrammet. Miljöprogrammet blir då vägledande för mål, mått och åtaganden inom miljöområdet vid framtagandet av Mål och budget. Uppföljningen av miljöprogrammet sker på övergripande nivå i ordinarie styr- och uppföljningsprocess och på en detaljerad nivå i Miljöbarometern och eventuellt i ett miljöbokslut såsom görs idag. Miljöbarometern kommer även att utvecklas för att bli en hållbarhetsbarometer, där fler indikatorer och mål inom hela hållbarhetsområdet följs upp. Arbetet med ett nytt miljöprogram för Huddinge kommun föreslås pågå under hösten 2015 och våren 2016. Målet är att dokumentet beslutas i kommunfullmäktige i samband med beslut om Mål och budget 2017, d.v.s. i juni 2016 efter att ha remitterats till samtliga facknämnder. Arbetet leds av miljöstrategerna på kommunstyrelsens förvaltning. I arbetet deltar även en bredd av olika kompetenser från kommunens övriga förvaltningar och bolag. Miljöberedningen är politisk styrgrupp för arbetet. Vesna Jovic Kommundirektör Sune Eriksson Samhällsbyggnadsdirektör Katarina Persson Miljöstrateg KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING HANDLÄGGARE TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-07-29 KS-2015/725.542 1 (3) Kommunstyrelsen Katarina Persson 08-53531397 [email protected] Uppföljning av kommunens klimat- och energiplan Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Uppföljningen av kommunens klimat- och energiplan enligt bilaga 1 till kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 29 juli 2015 godkänns. Sammanfattning Kommunens klimat- och energiplan beslutades av kommunfullmäktige i augusti 2010. Planen togs fram på uppdrag av fullmäktige som en revidering på den plan som fanns tidigare och för att uppfylla lagen (1977:439) om kommunal energiplanering. Uppföljningen av kommunens klimat- och energiplan syftar till att uppdatera emissions- och energianvändningsdata för Huddinge kommun samt till att följa upp mål och åtgärder som beslutades i planen. Det utsläppsmål som sattes upp för det geografiska området har inte kunnat följas upp på grund av revision av utsläppsdata. Det korrigerade utsläppsmålet för år 2020 uppnåddes emellertid redan 2012. För kommunen som organisation uppnåddes och överträffades målet för energianvändningen i Huges fastighetsbestånd, vilket har lett till ökning av målsättningen. Även det i planen beslutade målet för kommunens transporter överträffades. På åtgärdssidan har 14 av de beslutade åtgärderna blivit genomförda, 18 har blivit genomförda delvis och 6 av åtgärderna har inte genomförts. Till de åtgärder där bedömningen är att de delvis genomförts räknas sådana som pågår kontinuerligt, exempelvis åtgärden att göra det enklare att gå och cykla och kravställande i upphandlingar. Planen bör revideras med tanke på grund av inaktuella mål. Detta bör göras i samband med framtagande av ett nytt miljöprogram. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB Kommunstyrelsens förvaltning 141 85 Huddinge Kommunalvägen 28 08-535 300 00 08-535 301 70 [email protected] www.huddinge.se KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-07-29 KS-2015/725.542 2 (3) Beskrivning av ärendet Kommunens klimat- och energiplan beslutades av kommunfullmäktige i augusti 2010. Planen togs fram på uppdrag av fullmäktige som en revidering på den plan som fanns tidigare och för att uppfylla lagen (1977:439) om kommunal energiplanering. Uppföljningen har som syfte att uppdatera emissions- och energianvändningsdata för Huddinge kommun samt följa upp mål och åtgärder som beslutades i planen. Förutom ett nuläge med statistik över energianvändning över utsläpp av växthusgaser innehåller planen mål för kommunen inom klimat- och energiområdet samt åtgärder för att uppfylla målen. Målen för kommunen som geografisk enhet var en minskning med 60 procent per capita till 2020 och med 85 procent per capita till 2050. För kommunen som organisation finns i planen ett mål för energieffektivisering i fastigheter och ett mål för kommunens transporter. För energieffektivisering i lokaler är målet att minska användningen av energi i Huges fastighetsbestånd med 13 procent till 2014 och med 20 procent till 2020. För transporterna är målen i planen att minska utsläpp av koldioxidutsläpp med 10 procent till 2014 och med 20 procent till 2020. Uppföljningen av Huddinge kommuns klimat- och energiplan visar att de mål som sattes upp för det geografiska området inte har kunnat följas upp på grund av revision av utsläppsdata. Det korrigerade målet för år 2020 uppnåddes emellertid redan 2012. För kommunen som organisation uppnåddes och överträffades målet för Huges fastighetsbestånd, vilket har lett till en ökning av målsättningen. Även på transportsidan överträffades det i planen beslutade målet. Dock omfattade målsättningen endast utsläpp från tjänstefordon och från egen bil i tjänsten. På åtgärdssidan har 14 av de beslutade åtgärderna blivit genomförda, 18 har blivit genomförda delvis och 6 av åtgärderna har inte genomförts. Till de åtgärder där bedömningen är att de delvis genomförts räknas sådana som pågår kontinuerligt, exempelvis åtgärden att göra det enklare att gå och cykla och kravställande i upphandlingar. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen anser att det är positivt att samtliga av de beslutade målen i klimat- och energiplanen har uppfyllts och att majoriteten av åtgärderna har blivit genomförda eller påbörjade. Detta visar att Huddinge kommun har ett ambitiöst klimatarbete och gör det som kommunen åtar sig. Uppföljningen visar dock att de beslutade målen inte omfattar samma parametrar som i KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-07-29 KS-2015/725.542 3 (3) miljöbokslutet samt till inrapportering till olika samarbeten och organ. Målen har dessutom reviderats. På grund av detta och på grund av planens ålder anser förvaltningen att det finns behov av att revidera planen. Detta bör göras i samband med framtagandet av ett nytt miljöprogram där strategier och mål för kommunens klimat- och energiarbetet är inkluderade. Kommunstyrelsen gav den 17 juni 2015 kommunstyrelsens förvaltning i uppdrag att upprätta ett nytt miljöprogram. Vesna Jovic Kommundirektör Sune Eriksson T.f Samhällsbyggnadsdirektör Katarina Persson Miljöstrateg Bilagor Uppföljning klimat- och energiplan Klimat- och energiplan för Huddinge KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING UPPFÖLJNING KLIMAT- OCH ENERGIPLAN Sida 1(16) Datum Dnr 2015-06-05 KS-2015/725.542 Handläggare Katarina Persson 08-53531397 [email protected] Uppföljning klimat- och energiplan 1. Bakgrund Kommunens klimat- och energiplan beslutades av kommunfullmäktige i augusti 2010. Planen togs fram på uppdrag av fullmäktige som en revidering på den plan som fanns tidigare och för att uppfylla lagen (1977:439) om kommunal energiplanering. Förutom ett nuläge med statistik över energianvändning över utsläpp av växthusgaser innehåller planen mål för kommunen inom klimat- och energiområdet samt åtgärder för att uppfylla målen. Målen för kommunen som geografisk enhet var en minskning med 60 procent per capita till 2020 och med 85 procent per capita till 2050. För kommunen som organisation finns i planen ett mål för energieffektivisering i fastigheter och ett mål för kommunens transporter. För energieffektivisering i lokaler är målet att minska användningen av energi i Huges fastighetsbestånd med 13 procent till 2014 och med 20 procent till 2020. För transporterna är målen i planen att minska utsläpp av koldioxidutsläpp med 10 procent till 2014 och med 20 procent till 2020. Denna uppföljning har som syfte att uppdatera emissions- och energianvändningsdata för Huddinge kommun samt följa upp mål och åtgärder som beslutades i planen. 2. Uppföljning statistik 2.1 Kommunen som geografiskt område Statistiken som redovisas här är hämtat från Svenska MiljöEmissionsData (SMED) vilket är namnet på det konsortium inom vilket de fyra organisationerna IVL Svenska Miljöinstitutet AB, Statistiska centralbyrån (SCB), Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) samarbetar. Principen i statistiksammanställningen är att utsläppen sorteras till den kommun där förbränningen skett, oavsett var energin har använts. Det vill säga att hänsyn inte tas till importerad el och fjärrvärme eller andra källor som generar utsläpp utanför kommunen, men som kan knytas till kommuninvånarna så som matproduktion utanför kommunen, flyg och import av varor. Postadress Besöksadress Telefon (vx) och fax E-post och webb Kommunstyrelsens förvaltning 141 85 Huddinge Kommunalvägen 28 08-535 300 00 vx 08-535 301 01 [email protected] www.huddinge.se Huddinge kommun Datum Sida 2015-06-05 2(16) År 2011 gjorde SMED en större revidering av emissionsstatistiken bakåt i tiden, vilket för Huddinge kommuns del innebar att utsläppen 1990 låg på en betydligt lägre nivå än den ursprungliga statistiken. Under de närmaste åren har ytterligare revideringar gjorts, vilket har inneburit ytterligare, men mycket små justeringar i statistiken för Huddinge kommun. Innan statistiken justerades låg utsläppen i Huddinge kommun år 1990 på 5,9 ton per invånare. Enligt den senaste uppdateringen som redovisar utsläppen mellan år 1900 och 2012 låg nivån år 1990 på 3,4 ton per invånare. I nedanstående grafer illusteras utsläppsstatistiken. Den övre linjen visar emissionsdata så som den såg ut innan justeringarna gjordes 2011 och därmed det som klimat- och energiplanen utgår ifrån. Den undre linjen visar korrigerad och senaste data. Statistiken släpps i regel ungefär ett och ett halvt år efter det redovisade året, vilket gör att den senaste siffran som finns tillgänglig, vid sammanställning av denna rapport, är den som avser 2012. 450000 400000 350000 ton co2 300000 250000 2014 2010 200000 150000 100000 50000 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 0 Figur 1: Totala växthusgasutsläpp (ton) i Huddinge kommun innan och efter SMEDS korrigering. Huddinge kommun Datum Sida 2015-06-05 3(16) I nedanstående graf visas utsläpp enligt SMED i förhållande till antalet invånare i Huddinge kommun. Även här redovisas den äldre statistiken som planen utgår ifrån och den korrigerade. 7 ton co2/ capita 6 5 4 2014 2010 3 2 1 0 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 Figur 2: Växthusgasutsläpp (ton) per capita (SMED) innan och efter korrigering av data. Utsläppen av växthusgaser i Huddinge härrör från olika sektorer, där trafiken är den dominerande sektorn vad gäller utsläpp. I nedanstående tabell visas utsläppen i Huddinge kommun 2012 fördelat på de olika sektorerna. 2% 20% 1% 1% 9% 8% 59% Energiförsörjning Industriprocesser Transporter Arbetsmaskiner Lösningsmedel Jordbruk Avfall och avlopp Figur 3: Utsläpp av växthusgaser i Huddinge kommun 2012 fördelat på olika sektorer 2.2 Kommunen som organisation 1.2.1 Energiförsörjning byggnader I klimat- och energiplanen anges mål för energianvändningen i Huges bestånd. Kommunen har gett Huge Fastigheter AB i uppdrag att minska användningen av energi i hela fastighetsbeståndet och ta fram en strategi för detta. Huge AB har tagit fram en energiplan med mål och åtgärder, vilka följs upp årligen. Nedanstående uppgifter kommer därmed från Huges redovisningar. Huddinge kommun Datum Sida 2015-06-05 4(16) 220 200 180 160 140 kWh/m2 120 100 80 60 40 20 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Figur 4: Energianvändning (KWh/m2) i Huges hela fastighetsbestånd 198 196 kWh/m2 194 192 190 188 186 184 2011 2012 2013 2014 Figur 5: Energianvändning (kWh/m2) i kommunala verksamhetslokaler (Huges bestånd) Andelen förnyelsebara bränslen i fjärrvärme som SFAB levererar har under åren 2011 till 2014 legat på jämna nivåer mellan 85-88 procent. Andelen fossilt bränsle har uppgått till 8-10 procent. Resten är tillförsel av el och en liten del går under kategorin övrigt. Det fossila bränsle som används i fjärrvärmen är torv samt en del olja vid kalla dagar då det krävs extra produktion av värme. Dessutom används avfall som bränsle. Detta innehåller en del plast, vilket också går under kategorin fossilt bränsle. I de ägardirektiv som beslutades år 2012 anges att torv som bränsle ska fasas ut till 2020. Dessutom ska konvertering av den oljepanna som finns i Skogås utredas. Huge AB bytte under 2013 elleverantör, vilket innebär att elen inte längre är märkt som grön el. Däremot är elen ursprungsmärkt, vilket innebär att elen garanterat kommer ifrån förnyelsebara energikällor även om dessa inte alltid är miljöcertifierade. Huddinge kommun Datum Sida 2015-06-05 5(16) Under 2012 investerade bolaget i ett vindkraftverk. Produktionen från vindkraften redovisas i nedanstående tabell. Bolaget har även investerat i solceller och solpaneler. Även produktionen ifrån dessa redovisas nedan. El från Värme El från solceller från vinkraft (MWh/år) (MWh/år) solfångare (MWh/år) 2011 0 15 0 2012 557 15 0 2013 7087 22 176 2014 6830 23 183 Tabell 1: Huge Fastigheter AB:s egen produktion av el och värme 2.2.2 Transporter I miljöbokslutet görs årliga uppföljningar av koldioxidutsläpp från kommunala tjänsteresor. I denna statistik ingår Inköpt drivmedel till kommunens tjänstefordon Utbetalade milersättningar Flygresor Nedanstående uppgifter redovisar utvecklingen av utsläpp av koldioxid från dessa resor. Dessa redovisas även i Miljöbarometern (http://www.miljobarometern.huddinge.se/). 600 500 400 300 200 100 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Figur 6: Totala koldioxidutsläpp (ton) från kommunens tjänsteresor med bil och flyg åren 2008-2014 Huddinge kommun Datum Sida 2015-06-05 6(16) 600 500 400 Koldioxidutsläpp totalt Milersättningar egen bil i tjänsten Drivmedelsförbrukning från ägda och leasade bilar Flygresor 300 200 100 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Figur 7: Totala utsläpp (ton) från tjänsteresor med bil och flyg av koldioxid 2008-2014 uppdelat på utsläppskälla 0.12 0.1 0.08 0.06 0.04 0.02 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Figur 8: Utsläpp av koldioxid (ton) per årsarbetare mellan åren 2008-2014 Enligt denna statistik har utsläppen per årsarbetare minskat med 11 procent mellan åren 2008 och 2014. Fördelningen av utsläppen är ungefär 20 procent från egen bil i tjänsten, 20 procent från flygresor samt 60 procent från leasade och ägda bilar. Utsläpp från bilresor, både med tjänstefordon och med egen bil i tjänsten har minskat sedan 2008. Detta kan dels bero på effektivare fordon, fler fordon med förnyelsebara bränslen och på färre resor med bil i tjänsten. Minskningen i utsläpp mellan åren 2013 och 2014 beror främst på minskning av flygresor som halverades mellan de båda åren. I klimat- och energiplanen anges transportmålet endast för utsläpp från tjänstefordon och egen bil i tjänsten, d.v.s. utsläppen från flygresor som ingår i miljömålsuppföljningen inkluderades inte i målsättningen. Om man bara ser till utsläppen från resor med tjänstefordon och egen bil i tjänsten ser utvecklingen ut som i nedanstående tabell. Huddinge kommun År Datum Sida 2015-06-05 7(16) 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Koldioxidutsläpp 427,5 (ton) 448,2 400,8 390,5 374,1 366,8 Tabell 2: Utsläpp av koldioxid från tjänstebilar och egen bil i tjänsten åren 2009-2014 Förutom ovanstående uppföljning följs kommunens resor upp enligt en modell som kallas för CERO (climate and economic research in organisations), vilket är en modell som har utvecklats av forskare på KTH och som används av 38 organisationer idag. Sådana analyser är mer ingående än ovanstående och visar förutom på utsläpp av koldioxid även på kostnader från både tjänste- och arbetspendlingsresor. CERO-analyser gjordes som ett resultat av en av de åtgärder som beslutades i klimat- och energiplanen och har gjorts i kommunen åren 2010, 2013 och 2015. I en CERO- analys ingår kostnader och utsläpp från Kommunens tjänstefordon Flygresor Tågresor Utbetalade milersättningar Taxiresor Korttidshyrda bilar Uppgifter om arbetspendling utifrån en resvaneundersökning som går ut till alla anställda Under åren 2013 och 2014 pågick projektet Genomförande av prioriterade CERO-åtgärder. Projektet innehöll åtgärder för att minska utsläppen från tjänste- och arbetspendlingsresor. Effektmålet för projektet var att minska utsläppen av koldioxid med 10 procent till år 2014 jämfört med den initiala analysen som gjordes 2010. Nedanstående diagram visar utvecklingen för de tre olika mätningarna. Diagrammet följer upp reslängd, kostnader och utsläpp för kommunens tjänste- och arbetspendlingsresor för åren 2010, 2013 och 2015. Figur 9: Reslängd, kostnader och koldioxidutsläpp från arbetspendling och tjänsteresor i Huddinge kommun för åren 2010, 2013 och 2015. Huddinge kommun Datum Sida 2015-06-05 8(16) Mätningarna visar att tjänsteresornas totala sträcka uppgår till ca 300 000 mil, och kostar ca 10,6 miljoner kronor per år. Jämfört med förra mätningen noteras en positiv utveckling för utsläppen från tjänsteresorna där utsläppen har minskat med nära 8 procent från drygt 510 ton koldioxid år 2012 till ca 470 ton koldioxid per år. Per capita är det under 80 kg koldioxid. Bilresornas andel av utsläppen från tjänsteresor är ca 62 procent jämfört med tidigare 66 procent. Bakgrunden till de minskade utsläppen från tjänsteresorna kan förklaras främst av en ökad andel miljöanpassade fordon. Men även genom den minskade körningen med privat bil i tjänsten. Andelen miljöbilar, av kommunens bilar, är nu 55 procent och andelen som kan köras på förnybara bränslen är 21 procent, vilket syns i den fortsatt positiva utvecklingen av utsläppen från kommunbilarna, de står idag för låga 42 procent, av utsläppen från tjänsteresor. Kommunbilarnas genomsnittliga utsläpp har sjunkit från drygt 180 gram koldioxid per km, år 2009, via knappt 150 gram koldioxid per kilometer år 2012 till ca 125 gram koldioxid per kilometer. Avseende arbetspendlingen så noteras tyvärr en ökning vilket påverkar den totala utsläppsutvecklingen. Från mätningen år 2013 har de totala utsläppen per capita ökat med 7 procent och kostnaderna med 10 procent. Totala utsläppsnivåer uppgår till 3 960 ton koldioxid per år eller 653 kg koldioxid per capita. De anställda reser totalt drygt 3 miljoner mil till och från arbetet per år (ca 575 mil per anställd). Utsläppen från arbetspendlingen är 575 kg koldioxid per capita och kostnaden 13 050 kr per capita. Bilresor står för ca 90 procent av utsläppen från arbetspendlingen. Trots ökningen behåller Huddinge kommun sin tredjeplats i benchmarkingjämförelsen mellan sammanlagt 38 kommuner och landsting som genomfört CERO-analys, vilket innebär att Huddinge kommun trots sin försämring har ett relativt resurseffektivt resande. 3. Uppföljning mål 3.1 Kommunen som geografiskt område Den reviderade emissionsstatistiken har även haft effekt på de mål som beslutades om i klimat- och energiplanen. Målsättningen i planen är att minska utsläppen av växthusgaser med 60 procent per invånare till 2020 och med 85 procent till år 2050 jämfört med 1990. Målsättningen utgick från att nivån år 2050 skulle vara 0,9 ton per invånare. Detta med hänsyn till IPPCCs rapporter om vad ”jorden klarar av”. Nivån 2020 skulle vara 2,4 ton per invånare enligt minskningen som anges i klimatoch energiplanen. Då emissionsdata reviderades korrigerade även målsättningarna. Eftersom data fortsätter att korrigeras har kommunen inte längre några procentuellt satta mål utan målen är istället att nå 1 ton per capita till år 2050, och 2 ton per capita till år 2020. Ytterligare en målsättning för år 2030 har tagits fram sedan klimat- och energiplanen beslutades, vilket innebär att utsläppen av växthusgaser ska ligga på 1,5 ton per capita detta år. Enligt den senaste mätningen (se figur 2) låg utsläppen av växthusgaser 2012 på 2,0 ton per capita. Detta innebär således att målet för 2020 uppnåddes redan 2012. Detta är positivt och kommer att underlätta för kommunen att nå Huddinge kommun Datum Sida 2015-06-05 9(16) målen till 2030 och 2050. Dock anses det vara en större utmaning att minska utsläpp från trafiksektorn, vilket är den som dominerar i Huddinge kommun idag (se figur 3) eftersom det historiskt sett har funnits tillgänglig teknik och större ekonomiska incitament att minska utsläppen i energiförsörjningssektorn jämfört med i trafiksektorn. Dessutom kvarstår faktum att mätningen visar ett produktionsperspektiv och alltså inte de utsläpp som kommunens invånare och verksamheter ger upphov till utanför kommunens gränser, dvs det s.k. koldioxidfotavtrycket. I vision 2030 har kommun som mål att även minska koldioxidavtrycket. Detta ska minska från 10,2 ton per capita till 4 ton per capita. Tyvärr saknas uppdaterad data på lokal nivå för detta mått. Den senaste mätningen på kommunnivå gäller för 2004. Naturvårdsverket presenterade dock i ny nationell statistik1 att klimatfotavtrycket totalt sett i Sverige ökat med 17 procent mellan 1993-2011 och cirka 6 procent sedan 2004. Huddinge kommuns koldioxidfotavtryck låg för 2004 i paritet med rikets. Detta ger därmed en indikation om att det kan bli svårt att nå Huddinges mål till 2030. 3.2 Kommunen som organisation 3.2.1 Energianvändning byggnader I klimat- och energiplanen anges att energianvändningen i Huge ABs bolagets fastighetsbestånd ska ha minskat med 13 procent till 2014 och 20 procent till 2020 jämfört med 2008. Bolagets arbete med energieffektivisering har visat sig vara framgångsrikt så att dessa mål har överträffats. Huge fastigheter AB gjorde därför under 2013 gjort en egen uppdatering av målen för energieffektivisering så att dessa istället är 20 procent till 2014, 30 procent till 2020 och 50 procent till 2050 jämfört med 2008. Dessa mål är även antagna av kommunen. Målet för 2014 uppnåddes (se figur 4). 3.2.2 Energianvändning transporter För kommunens egna transporter beslutades i klimat- och energiplanen att utsläppen av koldioxid skulle minska med 10 procent till 2014 och 20 procent till 2020 jämfört med 2009. Detta mål gällde, enligt klimat- och energiplanen, endast utsläpp från tjänstefordon och från egen bil i tjänsten. Dessa utsläpp har minskat med 14 procent mellan åren 2009 till 2014 (se tabell 2). Alltså har målet överträffats. Enligt den CERO-analys som gjordes 2015 har utsläppen ökat med 14,5 procent jämfört med den initiala mätningen 2010. Effektmålet som sattes upp i projektet Genomförande av prioriterade CERO-åtgärder har därmed inte uppnåtts. Som ovan nämnt finns ökningarna främst i utsläppen från arbetspendlingen medan utsläppen från tjänsteresor har minskat, vilket ju även de egna mätningarna visar. 1 http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Vaxthusgaser--utslapp-avsvensk-konsumtion/ Huddinge kommun Datum Sida 2015-06-05 10(16) 4. Uppföljning handlingsplan I nedanstående lista finns en kortfattad uppföljning av de åtgärder som beslutades i klimat- och energiplanen. Hänvisning till mer detaljerad läsning kring varje åtgärd finns i den kolumn som heter Fördjupning. Samhällsplanering Åtgärd Ansvarig Resultat Fördjupning I samhällsplaneringen förtäta i kollektivtrafiknära lägen Kommunstyrelsen Av pågående byggande och planering samt kommande planering ligger mer än 70% i närhet av spårstation och inga nya projekt planeras i områden som inte kommer att ligga kollektivtrafiknära i enlighet med översiktsplanens intentioner. Översiktsplanen, trafikstrategin I samhällsplaneringen eftersträva lokal funktionsblandning (bostäder, arbetsplatser, service och kommunala verksamheter, såsom skola och förskola). Kommunstyrelsen En tredjedel av bostadsprojekten bidrar till blandning/mångfald. I bedömningen av nya projektförslag eftersträvas funktionsblandning. Översiktsplanen, miljöbarometern Inleda ett samarbete med SL för att genom förtätning försöka få områden med dålig eller obefintlig kollektivtrafik bättre kollektivtrafikförsörjda Kommunstyrelsen Vad gäller Spårväg syd genomför Trafikförvaltningen en så kallad programstudie där bland annat olika sträckningsalternativ, miljökonsekvenser samt sociala konsekvenser av en spårväg utreds. Med nuvarande upplägg skulle spårväg och BRT kunna vara i drift år 2023. Genomförandetiden för spårväg i etapp 1 är tänkt 2019-2023 och för BRT i etapp 2 2021-2023. Miljöbarometern Under 2014 har kommunen påbörjat en utredning för hur bussangöringen ska fungera i Stuvsta. Utredningen är sammanställd i ett PM som beskriver olika åtgärdsförslag. Under första kvartalet 2015 inhämtas synpunkter från Trafikförvaltningen och Keolis. Det har även under året gjorts förbättringsåtgärder vid bussterminalen i Huddinge centrum. Tillsammans med SFAB undersöka möjligheten för att få fler områden fjärrvärmeförsörjda. Kommunstyrelsen Fler drivmedelsstationer med förnyelsebara drivmedel och fler laddstolpar för elfordon Kommunstyrelsen Följande områden har blivit fjärrvärmeförsörjda sedan planen antogs: Ängsnäs/Ängarna Västra Balingsnäs Vistaberg Visättra Äng Länna Industriområde (pågått länge) Smista Allé (också pågått ett tag) Kommunen har uppdrag att tillsammans med övriga Södertörnskommuner förbättra infrastrukturen för förnyelsebara drivmedel på Södertörn. Detta gäller främst tankställen för biogas och Nyckeltalsrapport, miljönyckeltal södertörsnkommu nerna 2014 Huddinge kommun Datum Sida 2015-06-05 11(16) laddstolpar för elfordon. Vad gäller tankställen för biogas upprättades i mars 2015 en ny tankstation för biogas på OKQ8 vid korsningen Huddingevägen-Ågestavägen. Förutom denna finns biogas att tanka på Statoil i Kungens Kurva. Förutom dessa två har ytterligare tankställen tillkommit i Botkyrka och Haninge, vilka också ligger lägligt till för kommunens invånare, företag och kommunala verksamheter. På elsidan finns idag sju laddstolpar i kommunen varav en är snabbladdare. Nyttjandegraden är dock låg. Södertörnssamarbetet har som mål att år 2020 bli ett ledande centrum och knutpunkt för elinfrastruktur. Gör det enklare att gå och cykla Samhällsbyggnadsnämnden Ett urval av åtgärder: - 2014 gjordes en ny cykelkarta. - Kommunen arbetar kontinuerligt med Säkra skolvägar: Bilfri vecka, gå- och cyklavecka - Cykelkurs i Vårby - Cykelorientering - Ledarledda cykelturer - Turnät för fritidscykling - Goodiebags till cyklister - En gång- och cykelbana utmed Byggmästarvägen i Utsälje har byggts - Arbete pågår med projektering av större cykelparkeringar. - Tio grindar för att förhindra biltrafik på cykelvägar är färdigställda - Kantstenssänkningar för cykel har gjorts Trafikstrategin, miljöbarometern, verksamhetsplane r f.d samhällsbyggnads nämden Energiproduktion och distribution Åtgärd Huddinge kommun ska ta initiativ till ett samarbete med de andra ägarkommunerna till Södertörns Fjärrvärme AB, Söderenergi och SRV återvinning AB med syftet att minska bolagens användning av fossila bränslen och öka förnyelsebar energiproduktion. Ansvarig Kommunstyrelsen Resultat I ägardirektiv mot Södertörns Energi AB som togs fram 2012 tillsammans med Botkyrka kommun utreddes möjligheten att bli helt fossilfri och en kostnadskalkyl för detta redovisades. Denna resulterade i att det inte är ekonomiskt försvarbart att ta bort avfall som bränsle. Däremot ska torv som bränsle fasas ut till 2020. För oljepannan som finns vid Skogåsanläggningen ska andelen olja år 2015 uppgå till max 2 procent vid ett normalår. Fördjupning Ägardirektiv för Södertörns Energi AB Dnr: 2012/1035.119 Huddinge kommun Datum Sida 2015-06-05 12(16) Kommunen ska verka för att förnyelsebar energiproduktion anläggs i kommunen. Kommunstyrelsen Utredning för vindkraftspark gjordes 2011 för området Gladö kvarn. Slutsatsen var att det fanns goda vindförhållanden men känsliga naturvärden. Beslut har tagits om att ta fram en solkarta. Huge har installerat några anläggningar på sina fastigheter. Utredning har ej gjorts. Utreda hur kommunens två gårdar med ladugårdsdrift kan drivas med förnyelsebar energi. Undersöka hur gårdarnas biogasråvara kan tas tillvara för biogasproduktion, lokalt eller regionalt. Miljönämnden och Samhällsbyggnadsnämnden Ansvaret för ljuspunkter i kommunala lokaler som ägs av Huge Fastigheter AB förs över till dem. Kommunstyrelsen Förslag finns, men är ej beslutat. Det är en del av en ny hyressättningsmodell. Kommunens verksamheter ska spara energi Alla nämnder All inköpt IT-utrustning till kommunen ska vara energioptimerad och ska användas på ett energieffektivt sätt. Kommunstyrelsen Utred möjligheten att ta vara på värmeenergin från ITavdelningen. Kommunstyrelsen i samråd med Huge I miljöledningsarbetet ska varje verksamhet titta på sin energianvändning och jämföra den mellan år. Ett pilotprojekt som riktade sig mot förskolor och utbildning i beteenden som kan spara energi genomfördes hösten 2014. Dock gav det inga tydliga resultat eller effekt. Den IT-utrustning som köps in är både miljö- och energiklassad. De fabrikat/tillverkare som används har höga krav på sina produkter och profilerar sig gärna som miljömedvetna. Om möjligt så används inställningar i ITutrustningen som tex släcker ner skärmar efter en viss tids inaktivitet, tar ner skrivare i viloläge mm. Anställda uppmanas att stänga av sina datorer när de går för dagen. Det är inte ekonomiskt försvarbart med tanke på hur våra nuvarande lokalers uppvärmning och ventilation ser ut. Diskussion om detta har förts i samband med arbetet kring ett nytt kommunhus. Vindkraftsutredning för Huddinge kommun Dnr: 2010/881.542 Byggnader Åtgärd Ansvarig Resultat Fördjupning Huge fastigheter AB ges i ägardirektiven uppdrag att fasa ut sin användning av fossila bränslen och spara energi, samt att ta fram en strategi för detta. Det är viktigt att det finns en rimlig balans mellan åtgärder för att minska energiförbrukningen och kostnad för investeringen. Kommunstyrelsen Huge köper endast in förnyelsebar el och har investerat i vindkraftverk och solpaneler, solceller. Se ovan för fossilfri fjärrvärme. Så länge denna inte är helt fossilfri kommer inte bolaget att bli helt fossilfritt. Huges energiplan och årsredovisningar Huddinge kommun Datum Sida 2015-06-05 13(16) Huge utför driftoptimering i befintligt bestånd för att sänka sin energianvändning med 10% till 2011 och 20% till 2020 i jämförelse med 2008 års siffror Huge Dessa mål har överträffats och därmed redigerats till en högre målsättning. Huges energiplan och årsredovisningar Kommunen beställer enbart energieffektiva hus såsom aktivhus eller passivhus för nya verksamhetslokaler Alla nämnder Förskolenämnden har beställt flera passivhusförskolor, övriga nämnder beställer certifierade lokaler enligt miljöbyggnad med nivån silver i de flesta fallen, dvs aktivhus eller passivhus beställs inte i normalfallet. Riktlinjer för upplåtelse och försäljning av kommunägd mark, mallar för exploateringsavt al alt mark och genomförandea vtal På kommunalägd mark ska endast hus med passivhusstandard anläggas ifall inte mycket goda skäl finns då lågenergihus kan anläggas. Om värmekälla behövs bör endast fjärrvärme eller annan förnyelsebar energikälla användas Kommunstyrelsen Mycket höga krav har ställts på klimatskalet i samtliga marköverlåtelser för bostadsbyggande i enlighet med kommunens riktlinjer för upplåtelse och försäljning av kommunägd mark. Detta kommer inte att göras fortsättningsvis pga ny lagstiftning. Riktlinjer för upplåtelse och försäljning av kommunägd mark, mallar för exploateringsavt al alt mark och genomförandea vtal På icke kommunalägd mark ska kommunen via exploateringsavtalet verka för att exploatören anlägger hus som använder så lite energi som möjligt där lågenergihus är minimikravet. Om värmekälla behövs ska kommunen verka för att exploatören väljer fjärrvärme eller annan förnyelsebar energi som värmekälla ifall värmekälla behövs. Kommunstyrelsen Kommunen har verkat för detta i avtalen. Ny lagstiftning är begränsande för i vilken omfattning höga miljökrav kan ställas. Riktlinjer för upplåtelse och försäljning av kommunägd mark, mallar för exploateringsavt al alt mark och genomförandea vtal Samtliga oljepannor fasas ut senast 2012 i kommunens gårdar och hus samt i de exploateringsfastigheter som inte berörs om Södertörnsleden byggs. Kommunstyrelsen och samhällsbyggnadsnämnden Fastigheter med byggnader som har olja som huvudsaklig värmekälla. - Grantorp 5:1, Krokusvägen 2, kombipanna olja/el – KSF - Kolartorp 1:1, Ryttarvägen 26 – NBN (kan säljas) - Transistorn 9, G:a Nynäsvägen 521 – KSF - Transistorn 9, G:a Nynäsvägen 523 – KSF - Vistaberg 3:37, Källviks gård – KSF (kan säljas) För inhyrda lokaler ska låg energianvändning efterfrågas Samtliga nämnder Detta eftersträvas så långt det är möjligt El som värmekälla ska fasas ut i kommunens gårdar och hus Kommunstyrelsen och Fastigheter med byggnader som har el som huvudsaklig värmekälla. Huddinge kommun samt i de exploateringsfastigheter som är permanentbostäder och som inte berörs om Södertörnsleden byggs. Datum Sida 2015-06-05 14(16) samhällsbyggnadsnämnden - Balingsholm 3:1 m.fl., Balingsholms gård – NBN - Björksättra 1:2 m.fl., Björksättra gård – NBN - Glömsta 2:56 m.fl., Lövsta gård – NBN - Grantorp 5:1, Grantorpsvägen 10 – KSF - Haga 1:108, Botkyrkavägen 16 – KSF - Lissma 4:150, Lissma skolväg 14 – NBN (kan säljas) - Lissma 4:435 m.fl., Lissma gård – NBN - Solgård 2:8, Holmgårdsvägen 24 – KSF - Utsälje 1:92, Fullersta kvarn – NBN Åtgärd Ansvarig Resultat Fördjupning Huddinge kommuns riktlinjer för resor i tjänsten arbetas om, implementeras och följs upp. Kommunstyrelsen Kännedomen om riktlinjerna varierar. Uppföljning av kännedomen görs i resvaneundersökningar. Uppföljning av resor görs årligen. CERO-analyser, miljöbarometern Riktlinjerna för resor i tjänsten kompletteras med riktlinjer och rutiner för klimatkompensering av flygresor. Kommunstyrelsen Förslag till system finns, men har ej beslutats. Centralisera fordonsadministrationen och inköp av fordon Kommunstyrelsen En halvtidstjänst har tillsatts på kommunstyrelsens förvaltning för att sköta samordning av fordonsflottan. Fordonspolicy och riktlinjer för hantering och inköp av fordon har tagits fram. En kartläggning för att finna klimateffektiva och kostnadseffektiva åtgärder för kommunens resor och transporter ska göras Kommunstyrelsen CERO-analyser har gjorts 2010, 2013 och 2015. Åtgärder har vidtagits inom projektet Genomförande av prioriterade CERO-åtgärder. CERO-rapporter, dnr: och slutrapport för Genomförande av prioriterade CEROåtgärder. Dnr: 2014/685.809 Fördjupning Trafik Upphandling och inköp Åtgärd Ansvarig Resultat Vid upphandlingar av varor eller tjänster som förbrukar energi ska krav ställas på fossilbränslefria bränslesystem (så långt det är möjligt) och låg energianvändning. Kommunstyrelsen i samarbete med alla nämnder Krav ställs alltid så långt det är möjligt i relevanta upphandlingar Vid beställning från avtal välja energisnåla produkter där det finns sådana alternativ och använda dem energisnålt. Alla nämnder Någon sådan uppföljning har ej gjorts för samtliga produkter. Se åtgärd om IT-utrustning. Huddinge kommun Datum Sida 2015-06-05 15(16) Kommunägda och leasade personbilar ska vara miljöbilar, enligt Stockholms stads definition och helst fossilbränslefria Kommunstyrelsen i samarbete med alla nämnder Ny statlig miljöbilsdefinition gäller fr.o.m den 1/1 2013, vilken har gjort Stockholms stads definition inaktuell. Enligt beslut 2014 ska kommunens bilar i första hand använda förnyelsebart drivmedel och i andra hand vara miljöbilar enligt den statliga definitionen. Krav vid anskaffning av fordon Vid upphandling av transporter och resor ska endast miljöfordon, enligt Stockholms stads definition, användas, så långt det är möjligt. Kommunstyrelsen i samarbete med alla nämnder Krav ställs alltid så långt det är möjligt i relevanta upphandlingar Upphandling av skolskjutsar och avtal med entreprenör för samordnande varutransporter Krav ska ställas på miljöfordon (så långt det är möjligt) vid upphandling av entreprenader (anläggning, drift och underhåll). Samhällsbyggnadsnämnden Krav ställs alltid så långt det är möjligt i relevanta upphandlingar. Kommunen använder de krav som Trafikverket, Stockholm, Malmö och Göteborg använder. Avtal: Anläggningsmaskiner med förare, ärendenr: 2014-012 Avtal: Bygg- och anläggningstransporter, ärendenr: 2014-010 Utreda förutsättningarna för samordnade varutransporter Kommunstyrelsen i samarbete med alla nämnder Förstudie om samordnade av samordnade varutransporter på Södertörn gjordes 2012. Denna resulterade i beslut om att samordna varutransporterna. Samordning av kommunens varutransporter började i april 2015. Lägesrapporter kring samordnad varudistribution Fortsätta att arbeta med ökad andel ekologisk mat och mer vegetarisk kost i kommunens verksamheter Alla nämnder Andelen ekologiska livsmedel följs upp årligen. I den senaste mätningen uppnådde kommunen 36 %. Vegetarisk dag i skolorna har införts. Miljöbokslut och miljöbarometern Relaterade åtgärder Ansvarig Resultat Fördjupning Ge SRV i uppdrag att kartlägga växthusgasutsläpp från deras anläggningar och ta fram åtgärder för att minska dessa utsläpp. Kommunstyrelsen Något sådant uppdrag har inte getts. Däremot följer bolaget upp utsläppen från sina transporter och har mål om att nå 80 % fossilbränslefria transporter år 2020. I den senaste mätningen låg andelen fossilbränslefria transporter på 40 %. Uppföljning Kommunstyrelsen i samarbete med övriga nämnder Utsläpp och energianvändning följs upp regelbundet. Planen i sin helhet följs upp i o m detta dokument. Uppföljning klimatoch energiplan, miljöbokslut och miljöbarometern. Ta fram bra statistik gällande kommunens förbrukning av Kommunstyrelsen Statistik finns för energiförsörjning och Miljöbokslut och Huddinge kommun fossila bränslen Datum Sida 2015-06-05 16(16) persontransporter. Varutransporter följs upp i o m samordningen av distribution av dessa. miljöbarometern Klimat- och sårbarhetsutredning för Huddinge kommun, dnr: 2015/992.809 Ta fram en klimat- och sårbarhetsutredning med lokala riktlinjer för Huddinge Kommunstyrelsen, Samhällsbyggnadsnämnden, miljönämnden Klimat- och sårbarhetsutredning för Huddinge kommun togs fram 2012 i samband med ny översiktsplan för kommunen. Kompetensutveckla tjänstemän och politiker om klimatanpassning Kommunstyrelsen En allmän föreläsning på temat hölls i samband med framtagandet av klimat- och sårbarhetsanalysen. Informationsinsatser, till exempel studieresa för energisnålt byggande Alla nämnder Informationsinsatser har genomförts i flera olika omgångar med olika grupper av tjänstemän och politiker. Exempel är studieresor till Norra djurgårdsstaden, Malmö och till one-tonne-life-huset i Hässelby. 5. Slutsatser Uppföljningen av Huddinge kommuns klimat- och energiplan visar att de mål som sattes upp för det geografiska området inte har kunnat följas upp på grund av revision av utsläppsdata. Det korrigerade målet för år 2020 uppnåddes emellertid redan 2012. För kommunen som organisation uppnåddes och överträffades målet för Huges fastighetsbestånd, vilket har lett till ökning av målsättningen. Även på transportsidan överträffades det i planen beslutade målet. Dock omfattade målsättningen endast utsläpp från tjänstefordon och från egen bil i tjänsten. På åtgärdssidan har 14 av de beslutade åtgärderna blivit genomförda, 18 har blivit genomförda delvis och 6 av åtgärderna har inte genomförts. Till de åtgärder där bedömningen är att de delvis genomförts räknas sådana som pågår kontinuerligt, exempelvis åtgärden att göra det enklare att gå och cykla och kravställande i upphandlingar. Vid uppföljningen kan det konstateras att klimat- och energiplanens mål dels har blivit reviderade och dels inte omfattar samma parametrar som i miljöbokslutet. På grund av detta och på grund av planens ålder finns behov av att revidera planen. Klimat och energiplan för Huddinge Med strategi för att fasa ut fossila bränslen HUDDINGE KOMMUN AUGUSTI 2010 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING KLIMAT OCH ENERGIPLAN FÖR HUDDINGE DATUM DIARIENR 30 juni 2010 Projektgrupp för Klimat- och energiplanen har varit: Joel Edding, samhällsplanerare, kommunstyrelsens förvaltning, projektledare Johanna Pettersson, Agenda 21 samordnare, miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Kurt Lundvall, planarkitekt, miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Åsa Falk, miljösamordnare, kommunstyrelsens förvaltning (t.o.m. 2009-12-31) I arbetet har även följande deltagit inom sitt expertområde: Jesper Skiöld, trafikplanerare, miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Frida Haag, upphandlare, kommunstyrelsens förvaltning Ann Lindkvist, miljöchef, Huge Fastigheter AB Sven-Åke Andersson, energiplanerare, Södertörns Fjärrvärme AB Per Örvind, planeringsingenjör och miljöplanerare, Söderenergi Petra Hansson, miljösamordnare, SRV återvinning AB SIDA 2 (28) KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING KLIMAT OCH ENERGIPLAN FÖR HUDDINGE DATUM DIARIENR 30 juni 2010 Sammanfattning Kommunfullmäktige har givit kommunstyrelsen i uppdrag att revidera kommunens energiplan samt ta fram en strategi för att fasa ut kommunens användning av fossila bränslen. Klimat- och energiplanens huvudsyfte är att bidra till att ställa om till ett hållbart energisystem. Huddinges mål är att utsläppen av växthusgaser minskar med 60 procent per invånare till 2020 och med 85 procent till 2050 jämfört med 1990 års nivå. I ton per invånare innebär detta 2,4 ton 2020, 0,9 ton 2050 att jämföra med 5,9 ton per invånare 1990. Målen är tuffa men nödvändiga för att kommunen ska ta sitt ansvar och bidra till att begränsa höjningen av jordens medeltemperatur och för att bättre klara av minskad tillgång på olja. Studier visar även att det är billigare att agera nu än att vänta. Klimat- och energiplanen är bara en dellösning på väg mot detta mål, insatser i det dagliga arbetet, utöver det som pekas ut i denna plan, kommer att krävas inom samtliga kommunens sektorer och verksamheter. Från 1990 till 2008 har de totala växthusgasutsläppen minskat med 39 procent och per invånare med 52 procent. De tre sektorer som står för majoriteten av växthusgasutsläppen är transporter, energiförsörjning och avfall och avlopp. Åtgärder bör därmed fokuseras till dessa områden och särskilt till transportsektorn där trenden är ökande utsläpp. Klimat- och energiplanen fokuserar dock endast på kommunens egna transporter och resor övriga trafikfrågor behandlas i kommunens trafikstrategi. Inom den kommunala verksamheten används fossila bränslen främst till transporter av olika slag men även till fjärrvärme och i vissa kommunala lokaler. Upphandling är en nyckel för att fasa ut kommunens användande av fossila bränslen men det krävs också att kommunen genom sitt ägande i de kommunala bolagen driver på för att fasa ut de kommunala bolagens användning av fossila bränslen och att de oljepannor som finns i de kommunala lokalerna fasas ut. I klimat- och energiplanen pekas det ut ett flertal åtgärder (här noteras endast ett mindre urval) inom områdena samhällsplanering (funktionsblandning, förbättra kollektivtrafik, fler fjärrvärmeanslutningar), energiproduktion och distribution (minska de kommunala bolagens användning av fossila bränslen, energieffektivisering och vindkraft), byggnader (endast hus med passivhusstandard på kommunal mark, låg energianvändning vid beställning av kommunala lokaler), trafik (omarbetning av riktlinjer för resor i tjänsten, klimateffektiva och kostnadseffektiva åtgärder för kommunens resor) och upphandling (endast miljöfordon vid upphandling av transporter, kommunens bilar ska vara miljöfordon). SIDA 3 (28) KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING KLIMAT OCH ENERGIPLAN FÖR HUDDINGE DATUM DIARIENR 30 juni 2010 Innehållsförteckning 1 2 3 4 5 Inledning ...................................................................................................5 1.1 Bakgrund...........................................................................................5 1.2 Syfte ..................................................................................................6 1.3 Effektmål ..........................................................................................6 1.4 Klimat- och energiplanens mål .........................................................6 1.5 Avgränsningar...................................................................................7 1.6 Uppföljning.......................................................................................8 Energistatistik för Huddinge.....................................................................8 2.1 Totala växthusgasutsläpp och utsläpp per invånare..........................9 2.2 Olika sektorers växthusgasutsläpp..................................................10 2.3 Energieffektivisering ......................................................................13 Strategi för att fasa ut fossila bränslen....................................................13 3.1 Användning av fossila bränslen......................................................13 3.2 Vad krävs för fossilfritt Huddinge kommun...................................14 Utveckling till år 2020 – energistrategi ..................................................15 4.1 Samhällsplanering...........................................................................15 4.2 Energiproduktion och distribution..................................................16 4.3 Byggnader.......................................................................................17 4.3.1 Nyproduktion..........................................................................18 4.3.2 Befintliga byggnader ..............................................................18 4.4 Trafik ..............................................................................................19 4.5 Upphandling ...................................................................................20 4.6 Relaterade åtgärder .........................................................................22 Handlingsplan .........................................................................................24 Bilaga 1 Klimat- och energiplan - faktadel SIDA 4 (28) KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING KLIMAT OCH ENERGIPLAN FÖR HUDDINGE DATUM DIARIENR 30 juni 2010 1 Inledning Detta är Huddinges klimat- och energiplan. Planen är både kommunens klimatstrategi och energiplan. Huddinge kommun har ett aktivt miljöarbete som i och med den nya klimatoch energiplanen blir än mer ambitiöst. Kommunfullmäktige har beslutat att en strategi för att fasa ut kommunens användning av fossila bränslen ska tas fram. Denna strategi är inkluderad i klimat- och energiplanen. Huvudsyftet med klimat- och energiplanen är att bidra till att ställa om till ett hållbart energisystem. I handlingsplanen finns ett antal åtgärder framtagna som vid genomförandet bidrar till uppfyllandet av kommunens effektmål. Jordens medeltemperatur stiger. FN:s vetenskapliga panel i klimatfrågan, Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC), skriver att om temperaturökningen sannolikt ska begränsas till mellan 2 och 2,4 °C måste utsläppen av växthusgaser minska med 50-85 % till 2050. Större temperaturökningar skulle troligen få katastrofala följder. Miljövårdsberedningen har i en statlig offentlig utredning utrett en global fördelning av utsläppsminskningarna och där redovisat att Sverige bör minska sina växthusgasutsläpp med 70-85 % till 2050. I bilaga 1 faktadel återfinns kommunbeskrivning, energistatistik för kommunen, energianvändning i kommunala bolag, möjlig energiproduktion och målkonflikter, miljöpåverkan, kostnader för dagens energisystem och ett tryggt och säkert energisystem. I klimat- och energiplanen används begreppet Huddinge kommun för kommunens verksamheter/organisation och begreppet Huddinge för det geografiska område som därmed inkluderar samtliga invånare och verksamma i kommunen. 1.1 Bakgrund I mål och budget har kommunfullmäktige givit kommunstyrelsens förvaltning i uppdrag att revidera kommunens energiplan samt ta fram en strategi för att fasa ut kommunens användning av fossila bränslen. Det senare riktade uppdraget ska ske i samråd med miljönämnden. Enligt Lagen om kommunal energiplanering (1977:439) ska varje kommun ha en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi. Detta är ytterligare ett skäl till att denna klimat- och energiplan har tagits fram. SIDA 5 (28) KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING KLIMAT OCH ENERGIPLAN FÖR HUDDINGE DATUM DIARIENR 30 juni 2010 1.2 Syfte Huvudsyftet är att bidra till att ställa om till ett hållbart energisystem och minska utsläppen av växthusgaser. Klimat- och energiplanen utreder tillförsel, distribution och användning av energi i Huddinge för att därigenom kunna analysera och föreslå åtgärder som minskar miljöbelastningen, främjar hushållningen med energi och säkerställa ett tryggt och säkert energisystem med tillräcklig energitillförsel. Syftet är även att bidra till att uppnå de nationella, regionala och lokala miljömålen. 1.3 Effektmål Effektmålen beslutas om genom antagandet av Klimat- och energiplanen och gäller för hela Huddinge. Klimat- och energiplanen ska bidra till uppfyllandet av miljömålen och kommunens visioner och att användandet av fossila bränslen fasas ut och utsläppen av växthusgaser1 minskar med 60 procent per invånare till 2020 och med 85 procent till 2050 jämfört med 1990 års nivå.2 Energieffektiviseringsmål för Huge fastigheter ABs fastighetsbestånd är 10 procent till 2011, 13 procent till 2014 och 20 procent till 2020 jämfört med 2008. Energieffektiviseringsmålet för kommunens transporter (leasingbilar, tjänstebilar och privata bilar i tjänsten) är 10 procent till år 2014 och 20 procent till år 2020 jämfört med 2009. 1990 var utsläppen av växthusgaser 5,9 ton per invånare. Effektmålet innebär att 2020 ska växthusgasutsläppen vara högst 2,4 ton och 2050 0,9 ton per invånare. 1.4 Klimat- och energiplanens mål Effektmålen gäller för hela Huddinge och uppfylls enbart delvis av åtgärderna utpekade i Klimat- och energiplanens handlingsplan. Samtliga kommunens verksamheter kommer att behöva arbeta aktivt för att uppnå målet. 1 I utsläppsstatistiken ingår sex olika växthusgaser: koldioxid, dikväveoxid, metan, flourkolväten, flourkarboner och svavelhexaflourid. Växthusgaserna bidrag till växthuseffekten är olika stor. Koldioxidekvivalenter är en gemensam måttenhet för utsläpp av växthusgaser som används för att beräkna den sammanlagda växthuseffekten av olika växthusgasutsläpp. I klimat- och energiplanen används begreppet växthusgaser och statistiken redovisar koldioxidekvivalenter. 2 Klimat- och energiplanens effektmål för utsläpp av växthusgaser kommer från FN:s klimatpanel IPCC och från Vetenskapligt underlag för klimatpolitiken - Rapport från SIDA 6 (28) KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING KLIMAT OCH ENERGIPLAN FÖR HUDDINGE DATUM DIARIENR 30 juni 2010 Klimat- och energiplanens mål är: • Ta fram en strategi för att fasa ut Huddinge kommuns användning av fossila bränslen och åtgärder för att reducera utsläpp av växthusgaser. • Ta fram åtgärder som vid genomförandet leder till minskad energianvändning. • Ta fram åtgärder för hur produktionen av förnyelsebar energi kan öka och att öka andelen förnyelsebar energi. • Uppfylla kraven om kommunal energiplanering • Kartlägga hur energitillförsel och distribution ser ut och identifiera åtgärder för en tryggare och säkrare tillförsel. 1.5 Avgränsningar Avgränsningen är energianvändning inom Huddinges geografiska område. Statistiken som ingår i klimat- och energiplanen är utifrån var energin är förbränd inte använd. Klimat- och energiplanens fokus ligger på de energifrågor som Huddinge kommun har direkt rådighet över. Det vill säga över sin egen organisation, genom sitt ägande av kommunala bolag, genom sitt myndighetsutövande och genom vissa samhällsplaneringsfrågor. Vägtrafikfrågorna (förutom kommunens eget resande) behandlas i kommunens trafikstrategi. För att kommunens effektmål för reduktion av växthusgasutsläpp ska kunna nås är det avgörande att utsläppen från trafiksektorn kraftigt minskar. Det bedöms inte finnas behov av att göra en miljöbedömning enligt förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. Betydande miljöpåverkan bedöms inte bli följden av planens genomförande. Bedömningen grundas på att förslaget till klimat- och energiplan inte fastställer någon ram för kommande tillstånd för projekt som kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Inte heller anges förutsättningar för kommande tillstånd, dvs. påverkar eller ger stark vägledning för kommande tillstånd för sådant som skulle kunna antas medföra betydande miljöpåverkan.3 Däremot kan de föreslagna åtgärderna behöva miljöbedömas när de genomförs. Vetenskapliga rådet för klimatfrågor Rapport 2007:03. Energieffektiviseringsmålet är Huge Fastigheter ABs framtagna mål som infogats i Klimat- och energiplanen. 3 Om en plan som upprättas enligt lag om kommunal energiplanering kan antas medföra en sådan betydande miljöpåverkan som avses i 6 kap. 11 § miljöbalken skall bestämmelserna i 6 kap. 11-18 och 22 §§ miljöbalken tillämpas. (8 §) Huruvida planen anger förutsättningarna för kommande tillstånd avgörs av omständigheterna i varje enskilt fall. (Miljöbedömningar av planer och program, prop. 2003/04:116, s. 37-38) SIDA 7 (28) KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING KLIMAT OCH ENERGIPLAN FÖR HUDDINGE DATUM DIARIENR SIDA 30 juni 2010 8 (28) 1.6 Uppföljning Klimat- och energiplanen beslutas av kommunfullmäktige och föreslås uppdateras eller aktualitetsförklaras i samband med översiktsplanen det vill säga varje mandatperiod eller vid behov. En årlig uppföljning av handlingsplanen (kapitel 5) ska göras. I den årliga uppföljningen tas statistik fram för växthusgasutsläpp totalt för Huddinge och per invånare. Gällande handlingsplanen kontrolleras årligen, så att de aktuella åtgärderna har genomförts. Resultaten från uppföljningen förs in i verksamhetsberättelsen under rubriken ”Hållbar samhällsutveckling”. Detta ansvarar kommunstyrelsen för. Uppföljningen planeras att publiceras i kommunens Miljöbarometer på Internet. 7 6 5 4 3 2 1 2020 2018 2016 2014 2012 2010 2008 2006 2004 2002 2000 1998 1996 1994 1992 0 1990 Ton växthusgaser per invånare Figur 1 visar växthusgaser i ton per invånare och en trendlinje för målet om en 60 procentig reduktion av växthusgaser till 2020. År Växthusgaser/inv CO2-mål till 2020 Linjär (CO2-mål till 2020) Figur 1. Minskning av växthusgaser per invånare och mål för växthusgasminskning 2 Energistatistik för Huddinge Statistiken som redovisas i detta kapitel är hämtat från Svenska MiljöEmissionsData (SMED) vilket är namnet på det konsortium inom vilket KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING KLIMAT OCH ENERGIPLAN FÖR HUDDINGE DATUM DIARIENR 30 juni 2010 9 (28) de fyra organisationerna IVL Svenska Miljöinstitutet AB, Statistiska centralbyrån (SCB), Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) samarbetar. Principen i statistiksammanställningen är att utsläppen sorteras till den kommun där förbränningen skett, oavsett var energin använts. Det vill säga att hänsyn ej tas till importerad el och fjärrvärme eller andra källor som generar utsläpp utanför kommunen men som kan knytas till kommuninvånarna så som matproduktion utanför kommunen, flyg och import av varor. Statistiska centralbyrån anger dock att denna statistik är den bästa tillgängliga ifall fokus är på växthusgaser. 2.1 Totala växthusgasutsläpp och utsläpp per invånare Figur 2 visar Huddinges totala växthusgasutsläpp 1990-2008. Från 1990 till 2008 har de totala växthusgasutsläppen minskat med 39 procent, från 436510 ton 1990 till 267042 ton 2008. Totala växthusgasutsläpp i ton för Huddinge kommun 500000 450000 Växthusgaser i ton 400000 350000 300000 250000 200000 150000 100000 50000 0 1990 2000 2005 SIDA 2006 2008 Figur 2. Totala växthusgasutsläpp i ton för Huddinge 1990-2008 Växthusgasutsläppen per invånare har minskat med 52 procent från 1990 till 2008 (målet är en minskning med 60 procent till 2020), se Figur 3. 1990 släppte en genomsnittlig Huddingebo ut knappt 6 ton växthusgaser per år, 2008 var siffran cirka 2,8 ton per år (målet per invånare år 2020 är 2,4 ton). Det är viktigt att hålla i minnet vilken avgränsning och statistik som ligger till grund för dessa siffror. Om man istället skulle använda statistik utifrån total KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING KLIMAT OCH ENERGIPLAN FÖR HUDDINGE DATUM DIARIENR 30 juni 2010 10 (28) konsumtion (bo, resa, äta, shoppa och offentlig konsumtion) och då inkluderar utsläpp utanför Sverige men som konsumeras av invånare i Sverige så släpper en genomsnittlig svensk ut cirka 10 ton koldioxid per år4, motsvarande siffra enbart för Huddinge är inte möjlig att ta fram. Växthusgaser i ton per invånare Växthusgaser i ton per invånare 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 1990 2000 2005 2006 2008 Figur 3. Växthusgasutsläpp per invånare i Huddinge från 1990 till 2008. Statistiken för 2007 är osäker och SCB har därför rekommenderat kommunen att året inte ska redovisas. SCB kommer hösten 2010 att se över statistiken för tidigare år vilket kan medföra vissa justeringar av data för tidigare år. 2.2 Olika sektorers växthusgasutsläpp Figur 4 visar olika sektorers växthusgasutsläpp i Huddinge. De tre sektorer som står för majoriteten av växthusgasutsläppen är transporter, energiförsörjning (detta trots att fjärrvärmen är förbränd utanför kommunen och då ej ingår i sammanställningen) och kategorin avfall och avlopp. Utsläppen har kraftigt minskat för energiförsörjning vilket främst förklaras tack vare utfasning av oljepannor. Även utsläppen från avfall och avlopp har minskat kraftigt tack vare att antalet deponier stadigt minskar, biologiska teknologier används för rensning av avfall, en del avfall används för energiproduktion och så vidare. Denna utveckling sker till följd av strängare lagar och regler för avfallshanteringen. 4 SIDA Konsumtionens klimatpåverkan Naturvårdsverket rapport 5903 november 2008 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING KLIMAT OCH ENERGIPLAN FÖR HUDDINGE DATUM DIARIENR SIDA 30 juni 2010 11 (28) Den viktigaste källan till växthusgaser i avfallssektorn är metanutsläpp från avfallsupplag. Då avfall och avlopp står för en stor del av växthusgasutsläppen i kommunen är det viktigt att studera ifall utsläppen av dessa växthusgaser kan minska. Transportsektorns utsläpp av växthusgaser har ökat från 1990-2008. Åtgärder bör fokuseras till dessa tre områden där utsläppen är störst och särskilt för transporter där trenden är ökande utsläpp. Växthusgaser i Huddinge kommun per sektor 1990 Avfall och avlopp 2000 2005 Jordbruk 2006 2008 Lösningsmedel Arbetsmaskiner Transporter Industriprocesser Energiförsörjning 0 20000 40000 60000 80000 100000 120000 140000 160000 180000 Växthusgaser i ton Figur 4. Huddinges utsläpp av växthusgaser 1990-2008. Av Figur 5 framgår att transportsektorn år 2008 stod för drygt hälften av Huddinges utsläpp av växthusgaser. Man ska dock tolka andelar med försiktighet då som nämnt tidigare statistiken endast omfattar förbränd energi inom kommunen och exempelvis fjärrvärme och el därmed inte ingår i statistiken. Det framgår dock med all önskvärd tydlighet att det krävs kraftfulla åtgärder inom transportsektorn för att kunna nå kommunens effektmål på en 85 % reduktion av växthusgaser till 2050. Klimat- och energiplanen behandlar endast kommunens egna resande, övriga trafikfrågor behandlas främst i kommunens trafikstrategi. KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING KLIMAT OCH ENERGIPLAN FÖR HUDDINGE DATUM DIARIENR 30 juni 2010 12 (28) Växthusgasutsläpp i procent per sektor år 2008 18% 20% Energiförsörjning Industriprocesser 1% 2% Transporter 1% Arbetsmaskiner 5% Lösningsmedel Jordbruk Avfall och avlopp 53% Figur 5. Olika sektorers procentuella del av totala utsläpp av växthusgaser i Huddinge 2008. Som nämnt ovan ingår inte fjärrvärme i Huddinges statistikredovisning då den är förbränd utanför kommunen men för att se vilken storlek de utsläppen rör sig om finns Figur 6 nedan. 2,5 Koldioxidutsläpp per invånare koldioxid per MWh Ton koldioxid 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 1990 1995 2000 2001 2002 2003 2004 SIDA 2005 2006 2007 Figur 6. Koldioxidutsläpp från fjärrvärmen förbrukad i Huddinge, per invånare. KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING KLIMAT OCH ENERGIPLAN FÖR HUDDINGE DATUM DIARIENR 30 juni 2010 2.3 Energieffektivisering Energieffektiviseringsmål för Huge fastigheter ABs fastighetsbestånd är 10 procent till 2011, 13 procent till 2014 och 20 procent till 2020 jämfört med 2008. Energieffektivsering i Huges fastighetsbestånd var 2009 2 procent jämfört med 2008, mer information gällande detta återfinns i bilaga 1. Energieffektiviseringsmålet för kommunens egna resor och transporter samt resor till och från arbetsplatsen är 10 procent till år 2014 och 20 procent till år 2020 jämfört med 2010. Under 2010 görs en nulägesanalys för att få data att jämföra och följa upp mot och även för att identifiera kostandseffektiva åtgärder som minskar energiförbrukningen och utsläppen av växthusgaser. 3 Strategi för att fasa ut fossila bränslen Kommunfullmäktige har beslutat att en strategi ska utarbetas för att fasa ut kommunen användning av fossila bränslen (el, värme, transporter). För att fasa ut fossila bränslen krävs att kommunen inom sin rådighet genomför åtgärder för att byta ut fossila bränslen mot förnyelsebara. Det är också nödvändigt att sänka energianvändningen för att få den förnyelsebara energin att räcka till fler. 3.1 Användning av fossila bränslen I bilaga 1 finns mer detaljerad fakta om energisituationen i Huddinge. I kartläggningen som har gjorts av kommunens verksamheter har det ofta inte varit möjligt att få fram uppgifter i form av antal liter eller kubik fossila bränslen som används i kommunens verksamheter. Man har istället utgått från inom vilka områden som fossila bränslen används. Gällande elen upphandlar kommunen endast så kallad grön el som är fossilbränslefri. För uppvärmning av kommunala lokaler används i huvudsak fjärrvärme. Cirka 25 st av kommens fastigheter (exploateringsfastigheter, gårdar och hus) värms upp med oljepanna. SIDA 13 (28) KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING KLIMAT OCH ENERGIPLAN FÖR HUDDINGE DATUM DIARIENR 30 juni 2010 Inom den kommunala verksamheten används således endast en mindre mängd fossila bränslen till el och värme. Däremot används en hel del fossila bränslen till transporter nämligen till: • Kommunens bilar • Flyg • Turbundna resor • Skolbuss • Taxi till tjänstemän • Hyrbilar • Egen bil i tjänsten • Leverans av varor till kommunen • Entreprenader så som snöröjning Huge fastigheter AB använder en del fossila bränslen, utöver de fossila bränslen som finns i fjärrvärmen, främst till resor och transporter. 3.2 Vad krävs för fossilfritt Huddinge kommun I detta kapitel redovisas vad som krävs för Huddinge kommuns verksamheter ska vara fossilbränslefria. Det som ingår i strategin är det som kommunen har rådighet över. Exempelvis ingår inte fossila bränslen som använts vid produktion av varor som kommunen sedan upphandlar. Gällande elen gäller det att när el upphandlas framöver upphandlas endast el utan fossila bränslen. Inom uppvärmningsområdet används fossila bränslen i de cirka 25 oljepannor som finns i exploateringsfastigheterna, gårdarna och husen som kommunen äger. Lokalplaneringsavdelningen har påbörjat en utfasning av oljepannorna. Samtliga oljepannor kan vara utfasade 2012 förutom dem som berörs av Södertörnsleden. Ett antal av de fastigheter som har oljepannor ska rivas när Södertörnsleden byggs. Byggs inte Södertörnsleden som planerat 2011 är det ekonomiskt ofördelaktigt att investera i nya värmesystem som sedan rivs efter ett fåtal år. Inom uppvärmningsområdet krävs det även att Söderenergi och Södertörns fjärrvärme AB producerar fjärrvärme utan några fossila bränslen. Detta är en viktigt förutsättning för att Huge ska kunna bli fossilbränslefria. Gällande Huges fordonsflotta räknar Huge med att inom några år kunna använda syntetisk diesel tillverkad av biomassa, idag används Ecopar som är syntetisk diesel tillverkad av naturgas. Det är viktigt att denna omställning blir verklighet för att Huge ska bli fossilbränslefria. Transportområdets användning av fossila bränslen fasas i huvudsak ut genom krav i upphandling. Vid upphandling av: SIDA 14 (28) KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING KLIMAT OCH ENERGIPLAN FÖR HUDDINGE DATUM DIARIENR 30 juni 2010 • • • • kommunala bilar ska krav ställas på miljöbilar som är fossilbränslefria turbundna resor, skolskjuts, skolbuss, taxi till tjänstemän och hyrbilar ska krav ställas på miljöfordon. olika varor kan krav ställas på att de fordon som kör varorna till Huddinge kommun ska vara miljöfordon. entreprenader ska krav ställas på miljöfordon eller motsvarande. En bra åtgärd är samordnade varutransporter som minskar transportbehovet och därmed användningen av fossila bränslen. Gällande användandet av egen bil i tjänsten behöver reseriktlinjerna ses över och bra alternativ tas fram så som kommunala bilpooler med endast miljöfordon. Det finns inga fossilbränselfria alternativ till flyg så den första insatsen blir att minimera antalet flygresor och i andra hand välja att klimatkompensera för de flygresor som görs. Åtgärder och beslut för vad som krävs för att fasa ut kommunens fossila bränslen redovisas i kapitel 4 och bilaga 1. 4 Utveckling till år 2020 – energistrategi Energistrategin är uppdelad på områdena samhällsplanering, energiproduktion, byggnader, trafik, upphandling och relaterade åtgärder. 4.1 Samhällsplanering Beslut: - I samhällsplaneringen förtäta i kollektivtrafiknära lägen. - I samhällsplaneringen eftersträva lokal funktionsblandning (bostäder, arbetsplatser, service och kommunala verksamheter såsom skola och förskola). - Påbörja ett samarbete med Storstockholms lokaltrafik med syfte att förbättra kollektivtrafiken i områden med dålig eller obefintlig kollektivtrafik. - Inleda ett samarbete med Södertörns Fjärrvärme AB med syfte att få fler områden fjärrvärmeförsörjda. - Fler drivmedelsstationer med förnyelsebara drivmedel och fler laddstolpar för elfordon - Gör det enklare att gå och cykla SIDA 15 (28) KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING KLIMAT OCH ENERGIPLAN FÖR HUDDINGE DATUM DIARIENR 30 juni 2010 Inriktningen i översiktsplanen för bostadsbyggandet är att i första hand förtäta och komplettera i befintlig bebyggelse. I huvudsak ska det byggas tätt och högt i kollektivtrafiknära lägen och glesare och lägre i mer avsides belägna bostadsområden. Mer avsides belägna bostadsområden bör dock också ha en relativt tät bebyggelse för att även där skapa förutsättningar för fjärrvärme, kollektivtrafik, gång- och cykeltrafik. Översiktsplanens intention är även att eftersträva funktionsblandning (bostäder, arbetsplatser, service och kommunala verksamheter). Funktionsblandning medför många positiva effekter inte minst ur energisynpunkt med förutsättningar för korta resor med kollektivtrafik, gång och cykel. Kommunen ska därför verka för att funktionsblandningen ökar. Kommunen har olika stor rådighet över etablering av olika funktioner. Etablering av förskolor och skolor har kommunen rådighet över och bör därför eftersträva att dessa verksamheter finns i den egna stadsdelen. Bra kollektivtrafik med korta restider, är en förutsättning för en hög kollektivtrafikandel vilket är viktigt ur ett klimat- och energiperspektiv. Huddinge kommun har gjort analyser som visar att 86 % av kommuninvånarna har max 500 meter gångavstånd till kollektivtrafik med minst 20 minuters turtäthet i rusningstrafik. Det är bland annat i Ådran, Gladö och Vidja som man har mindre bra tillgång till kollektivtrafik. Fjärrvärme är, med rätt bränslen, en miljövänlig uppvärmningsform som ska eftersträvas. Många områden är redan fjärrvärmeanslutna eller har möjlighet att ansluta om viljan finns. Det finns ett flertal större områden, i huvudsak bestående av enfamiljshus, som idag inte är fjärrvärmeförsörjda: Östra Trångsund, Länna (bostadsområdet), Vidja, Mellansjö, Högmora, Ådran, Gladö kvarn, Glömsta och Juringe. Huddinge kommun bör tillsammans med Södertörns Fjärrvärme AB (SFAB) och Storstockholms lokaltrafik (SL) studera möjligheterna till att via förtätning få de ovan nämnda områdena både fjärrvärme- och kollektivtrafikförsörjda. 4.2 Energiproduktion och distribution Beslut: - Huddinge kommun ska ta initiativ till ett samarbete med de andra ägarkommunerna till Södertörns Fjärrvärme AB, Söderenergi och SRV återvinning AB med syftet att minska bolagens användning av fossila bränslen och öka förnyelsebar energiproduktion - Kommunen ska verka för att förnyelsebar energiproduktion anläggs i kommunen SIDA 16 (28) KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING KLIMAT OCH ENERGIPLAN FÖR HUDDINGE DATUM DIARIENR 30 juni 2010 - Utreda hur kommunens två gårdar med ladugårdsdrift kan drivas med förnyelsebar energi. Undersöka hur gårdarnas biogasråvara kan tas tillvara för biogasproduktion, lokalt eller regionalt - Ansvaret för ljuspunkter i kommunala lokaler som ägs av Huge Fastigheter AB förs över till dem - Kommunens verksamheter ska spara energi - All inköpt IT-utrustning till kommunen ska vara energioptimerad och ska användas på ett energieffektivt sätt - Utred möjligheten att ta vara på energin från IT-avdelningen Huddinge kommun ska verka för att Söderenergis och Södertörns fjärrvärme ABs fjärrvärme är fossilfri. Energiproduktion av såväl storskalig som småskalig förnyelsebar energi ska ges stor tyngd gentemot andra intressen. Storskalig förnyelsebar energiproduktion kan exempelvis bestå av kraftvärme, fjärrvärme och vindkraftsparker. Exempel på småskalig förnyelsebar energiproduktion är mindre vindkraftverk, solceller, solfångare, bergvärme, markvärme och pelletspannor. 4.3 Byggnader Beslut: - Huge fastigheter AB ges i ägardirektiven uppdrag att ta fram en strategi för att fasa ut sin användning av fossila bränslen och spara energi. - Huge utför driftoptimering i befintligt bestånd för att sänka sin energianvändning med 10% till 2011 i jämförelse med 2008 års siffror. - På kommunalägd mark ska endast hus med passivhusstandard eller ännu lägre energianvändning anläggas ifall inte mycket goda skäl finns då lågenergihus kan anläggas. Om värmekälla behövs bör fjärrvärme eller annan förnyelsebar energikälla användas. - På icke kommunalägd mark ska kommunen via exploateringsavtalet verka för att exploatören anlägger hus som förbrukar så lite energi som möjligt där lågenergihus är minimikravet. Om värmekälla behövs ska kommunen verka för att exploatören väljer fjärrvärme eller annan förnyelsebar energi som värmekälla. - Samtliga oljepannor i exploateringsfastigheterna, gårdar och hus fasas ut senast 2012 förutom de som berörs av att Södertörnsleden har anlagts. - El som värmekälla ska fasas ut i de exploateringsfastigheter som är permanentbostäder, samt i kommunens gårdar och permanentbostadshus. - Vid beställning av kommunala lokaler ska låg energianvändning efterfrågas och helst passivhusstandard eller aktivhus. - För inhyrda lokaler ska låg energianvändning efterfrågas. SIDA 17 (28) KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING KLIMAT OCH ENERGIPLAN FÖR HUDDINGE DATUM DIARIENR 30 juni 2010 4.3.1 Nyproduktion Ur ett miljömässigt perspektiv och ofta även ur ett ekonomiskt perspektiv är den bästa kilowattimmen den som inte används. På kommunalägd mark ska därför så långt som möjligt endast aktivhus (hus som producerar mer energi än de förbrukar) eller hus med passivhusstandard (enligt FEBY Kravspecifikation för passivhus som är framtagen inom Energimyndighetens program för passivhus och lågenergihus eller annan standard med motsvarande krav på energianvändning) anläggas. Finns det mycket goda skäl kan lågenergihus (30 % under Boverkets byggregler) anläggas på kommunalägd mark. Den 14 april 2010 röstade Europaparlamentet igenom en lag om energieffektivitet som bland annat innebär att alla nya byggnader senast den 31 december 2020 är nära-nollenergibyggnader och nya byggnader som används och ägs av offentliga myndigheter är nära-nollenergibyggnader efter den 31 december 2018. Det är ännu inte specificerat vad detta beslut innebär i faktisk energianvändning men pekar tydligt mot kraftigt minskad energianvändning för nya byggnader. Klimat- och energiplanen fokuserar i princip enkom på just klimat- och energifrågor. Vid nyproduktion är det viktigt att det inte bara ställs krav på energianvändningen utan även på andra miljöaspekter så som materialval och kemikalier. Om marken inte ägs av kommunen ska kommunen i exploateringsavtalet verka för att exploatören anlägger hus som förbrukar så lite energi som möjligt men där minimikravet på exploateringen är lågenergihus. När nämnderna beställer kommunala lokaler ska så låg energianvändning som möjligt eftersträvas och om inte mycket goda skäl finns ska endast hus med passivhusstandard beställas. Inga nya kommunala lokaler får använda mer energi än lågenergihus. När lokaler hyrs ska låg energianvändning efterfrågas. Bäst är om ingen värmekälla krävs men om värmekälla behövs bör fjärrvärme eller förnyelsebar energi så som mindre vindkraftverk, solceller, solfångare, bergvärme, markvärme och pelletspannor eftersträvas. Äger kommunen marken är det endast förnyelsebara energikällor som är aktuella. 4.3.2 Befintliga byggnader Huges fastigheter AB har åtagit sig att minska sin energianvändning med 10 procent 2011 i jämförelse med 2008 års energianvändning. De åtgärder som ska göras är i befintligt bestånd genom driftoptimering, t.ex ombyggnad av SIDA 18 (28) KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING KLIMAT OCH ENERGIPLAN FÖR HUDDINGE DATUM DIARIENR 30 juni 2010 undercentraler för fjärrvärme. Ett bättre energistatistikprogram ska användas för att få fram bra siffror för uppföljning. Kommunens klimat- och energirådgivare ska aktivt arbeta med opartisk och kostnadsfri rådgivning för att minska energianvändningen i befintliga byggnader. Kommunens gårdar, hus och exploateringsfastigheter som värms upp med olja eller el (främst permanentbostäderna) ska konverteras om till nya energisnåla förnyelsebara värmesystem. 4.4 Trafik Beslut: - Huddinge kommuns riktlinjer för resor i tjänsten arbetas om, implementeras och följs upp. - Riktlinjerna för resor i tjänsten kompletteras även med riktlinjer och rutiner för klimatkompensering av flygresor. - En kartläggning för att finna klimateffektiva och kostnadseffektiva åtgärder för kommunens resor och transporter ska göras. - Fordonsadministrationen med bland annat inköp av fordon bör centraliseras. Transportsektorn står för en stor del av koldioxidutsläppen och är en sektor som förbrukar mycket fossila bränslen. Det är därför viktigt att fokusera på olika trafikfrågor. En konsultrapport om kommunens biladministration rekommenderar en centralisering av kommunens fordonsadministration bland annat att inköp av fordon centraliseras. Det skulle ge kommunen möjlighet att lösa transportbehovet med bättre totalekonomi samtidigt som det ger ökade möjligheter att styra mot kommunens uppsatta klimat- och arbetsmiljömål. Avgränsningen för trafiken är kommunens egna resande - samtliga trafikslag, parkering vid kommunala arbetsplatser, kommunala arbetsmaskiner (upphandlade eller egna), vägbelysning och trafikljus. Övriga trafikfrågor inklusive parkeringsfrågor och koppling till projektet Hållbart resande i samhällsplaneringen behandlas i kommunens trafikstrategi. Huddinge kommuns riktlinjer för resor i tjänsten arbetas om så att det blir större fokus och tyngd på ett hållbart resande med minimal användning av fossila bränslen. I riktlinjerna ska det framgå vilka färdmedel som ska användas vid olika avstånd och att milersättning inte utgår ifall riktlinjerna inte följs. Därefter ska riktlinjerna implementeras i organisationen och ett uppföljningssystem tas fram. SIDA 19 (28) KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING KLIMAT OCH ENERGIPLAN FÖR HUDDINGE DATUM DIARIENR 30 juni 2010 Gällande resor till och från de kommunala arbetsplatserna ska gång, cykel och kollektivtrafik främjas före biltrafik. Kommunen ska genomföra en kartläggning för att finna klimateffektiva och kostnadseffektiva åtgärder för kommunens resor och transporter. Av kostnads- och energibesparingsskäl bör vägbelysning och trafikljus (armaturer och lampor) snarast möjligt bytas ut till energisnåla alternativ. 4.5 Upphandling Beslut: - Vid upphandlingar av varor eller tjänster som använder energi ska krav ställas på fossilbränslefria bränslesystem (så långt det är möjligt) och låg energianvändning. - Vid beställning från avtal välja energisnåla produkter där det finns sådana alternativ och använda dem energisnålt. - Kommunägda och leasade personbilar ska vara miljöbilar, enligt Stockholms stads definition, och helst fossilbränslefria. - Vid upphandling av transporter och resor ska endast miljöfordon, enligt Stockholms stads definition5, upphandlas, så långt det är möjligt. - Krav ska ställas på miljöfordon eller motsvarande vid upphandling av entreprenader (anläggning, drift och underhåll) - Utreda förutsättningarna för samordnade varutransporter. - Fortsätta att arbeta med ökad andel ekologisk mat och mer vegetarisk kost i kommunens verksamheter De upphandlingsområden som har störst påverkan på energianvändning och användning av fossila bränslen är transporter och resor (varutransporter, skolskjuts, turbundna resor och taxi), resebyråtjänster, bilar, el och ITprodukter. Inom dessa områden ska kommunen hålla sig särskilt uppdaterade. Med information från Miljöstyrningsrådet6 och genom annan omvärldsanalys, vad gäller energianvändning och utfasning av fossila bränslen, ska upphandlingsavdelningen vid varje upphandlingstillfälle ställa uppdaterade krav. 5 Definitionen omfattar personbilar med upp till nio sittplatser samt lätta lastbilar och lätta bussar. Se http://www.miljofordon.se/fordon/vad-ar-miljofordon.aspx. Huddinge väljer denna definition för att underlätta ett regionalt arbete kring eventuella miljözoner, infrastuktur för miljöbränslen, upphandlingar, osv. 6 ”Miljöstyrningsrådet är en av huvudaktörerna för genomförandet av regeringens handlingsplan för miljöanpassad upphandling 2007-2009. I arbetet ingår information och utbildningsinsatser och ett utvecklat arbete med uppdatering och utveckling av Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier”. www.msr.se SIDA 20 (28) KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING KLIMAT OCH ENERGIPLAN FÖR HUDDINGE DATUM DIARIENR 30 juni 2010 Vid beställning från avtal eller leasing av bilar ska krav ställas på att kommunen endast ska köpa in eller leasa miljöbilar, enligt Stockholms stads definition, och att dessa helst är fossilbränslefria. Utbyte till miljöbilar sker successivt när nya bilar köps in eller leasas. För att stimulera elbilsmarknaden bör kommunen köpa in/leasa ett flertal elbilar och sätta upp några laddstolpar för elbilar. Vid upphandling av transporter och resor ska endast miljöfordon upphandlas, enligt Stockholms stads definition, så långt det är möjligt. Låg bränsleförbrukning ska premieras vid upphandling av fordon och transporter. Vid upphandling av resebyråtjänster ska krav ställas på att resebyrån arbetar efter kommunens ”Riktlinjer för resor i tjänsten” och att resebyrån redovisar statistik per transportmedel och koldioxidutsläpp per resande. Krav på möjlighet för Huddinge kommun att klimatkompensera levererade eller förmedlade tjänster baserat på tillhandahållen miljöstatistik ska ställas. Klimatkompenseringen ska ske med reglerade instrument som omfattas av FN- och/eller EU-systemens regelverk. Fossilbränslefria arbetsfordon/arbetsmaskiner (upphandlade eller egna) ska användas så långt som möjligt. Vid inköp av arbetsfordon/arbetsmaskiner ska det eftersträvas att endast fossilbränslefria fordon/maskiner köps in. Vid upphandling ska det undersökas om det går att ställa krav på fossilbränslefritt annars ges pluspoäng ifall detta kan tillhandahållas. Den el som kommunen upphandlar ska vara el från förnyelsebara energikällor7 eller uppfylla kraven för Naturskyddsföreningens miljömärkning Bra miljöval el eller liknande. Med grön el menas el från förnyelsebara energikällor. Vid upphandling av IT-produkter, det vill säga datorer och bildskärmar med tillbehör samt dokumenthanteringsprodukter såsom skrivare, kopiatorer, multifunktionsprodukter och scanner med tillbehör, ska krav ska ställas på att leverantören minst ska uppfylla gällande energisparkrav enligt ”ENERGY STAR” eller likvärdigt. Utvärderingskravet att produkten ska uppfylla 7 Enligt Direktivet 2001/77/EG artikel 2 a är förnybara energikällor: vindkraft, solenergi, jordvärme, våg- och tidvattenenergi, vattenkraft, biomassa, deponigas, gas från avloppsreningsanläggningar och biogas, där biomassa definieras (artikel 2 c): den biologiskt nedbrytbara fraktionen av produkter, avfall och rester från jordbruk (både vegetabiliska och animaliska ämnen), skogsbruk och närstående industrier samt den biologiskt nedbrytbara fraktionen av industriavfall och kommunalt avfall. SIDA 21 (28) KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING KLIMAT OCH ENERGIPLAN FÖR HUDDINGE DATUM DIARIENR 30 juni 2010 kommande uppgradering av energisparkraven enligt ENERGY STAR eller likvärdigt ska ställas.8 Samordnade varutransporter är ett sätt att minska transporterna i kommunen. Man låter en tredje part eller i egen regi samordna leveranser från olika leverantörer till kommunens olika verksamheter, med eventuell mellanlagring. Detta innebär att en verksamhet slipper ta emot en transport från varje leverantör de har. På detta sätt undviker man onödiga transporter med tomma lastutrymmen och får också en ökad trafiksäkerhet. Beställning/inköp är i dag decentraliserat och sker ute på de olika förvaltningarna. Mål och principer för beställning och inköp bör samlas upp i ett dokument, förslagsvis beställnings/inköpspolicy, vilket kan tjäna som ett stöd för beställare vid beställning. I denna beställnings/inköpspolicy ska klimat- och energiplanens intentioner återfinnas. Vid inköp av mat ska Huddinge kommun fortsätta att arbeta för minskad köttkonsumtion i sina verksamheter och öka andelen ekologiska livsmedel. I genomsnitt äter svensken 200 gram kött om dagen. Växthusgasutsläppen från köttkonsumtionen står nu för en femtedel av landets totala utsläpp av växthusgaser. 4.6 Relaterade åtgärder Beslut: - Ge SRV i uppdrag att kartlägga växthusgasutsläpp från deras avfallsanläggningar och ifall det finns möjlighet att minska dessa utsläpp. - Genomföra en årlig uppföljning av klimat- och energiplanen. - Ta fram bra statistik för kommunens egna utsläpp av växthusgaser och förbrukning av fossila bränslen. - Ta fram en klimat- och sårbarhetsutredning för Huddinge. - Ta fram lokala riktlinjer för klimatanpassning i planering och byggande, där även ansvarsfrågorna klargörs. - Kompetensutveckla tjänstemän och politiker om klimatanpassning. - Genomför informationsinsatser, till exempel en studieresa för energisnålt byggande. En årlig uppföljning av handlingsplanen ska göras, se kapitel 1.6. Klimat- och sårbarhetsutredningen (SOU 2007:60) påtalar behovet av att vissa åtgärder och anpassningar vidtas redan nu, bland annat för bebyggelse, 8 Enligt EU:s förordning 106/2008 ska alla statliga myndigheter ställa minst samma energieffektivitetskrav som finns i den senaste versionen av ENERGY STAR i sina upphandlingar av kontorsmaskiner. SIDA 22 (28) KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING KLIMAT OCH ENERGIPLAN FÖR HUDDINGE DATUM DIARIENR 30 juni 2010 vägar, järnvägar, el- och telenät och VA-system. Kommuner måste börja ta hänsyn till klimatförändringar och risker för extrema väderhändelser i den fysiska planeringen, så att inte ytterligare risker byggs in i samhället. Sveriges kommuner och landsting (SKL) menar att på grund av kommunernas planmonopol så har de även ett stort ansvar för klimatanpassningsfrågorna. Lokala riktlinjer för hur kommunerna ska hantera frågorna och vem som ska ansvara för vad behöver tas fram. SKL ser också behov av att kommunerna ökar kompetensen hos tjänstemän och politiker om frågorna så att beslutsprocesserna går smidigare. Ökat behov av mellankommunalt samarbete är också önskvärt. Länsstyrelserna har givits medel för att samordna och stötta kommunerna i arbetet med klimatanpassning. Länsstyrelserna ges också mandat att stoppa planer där kommunerna inte klimatanpassat om behov av det finns. SIDA 23 (28) KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING KLIMAT OCH ENERGIPLAN FÖR HUDDINGE DATUM DIARIENR SIDA 30 juni 2010 24 (28) 5 Handlingsplan I detta kapitel finns en beskrivning av klimat- och energiplanens åtgärder med ansvarig nämnd, kostnad och tidplan. Respektive ansvarig nämnd ansvarar för att åtgärderna genomförs och förs in i ordinarie verksamhetsplanering och uppföljningssystem. En årlig uppföljning ska göras av handlingsplanen och den ses över varje mandatperiod eller vid behov. Kostnad har varit svårt att beräkna då åtgärderna ofta handlar om att inleda samarbeten eller göra utredningar och då handlar det om personalresurser. När ett samarbete eller en utredning leder fram till konkreta insatser (kan troligen bli fler inom samma åtaganden) blir utgångsläget lättare för att beräkna kostnaden. Tidplan; här är ekonomin avgörande. Om det går att avsätta personalresurser eller pengar för en konsult eller för att till exempel bygga om ett värmesystem kan en åtgärd påbörjas eller genomföras relativt snabbt. Vissa åtgärder ingår redan i ordinarie verksamhet men kan få mer tyngd för bättre genomslagskraft. Arbetet med dessa bör pågå kontinuerligt. Samhällsplanering Nr 1 2 3 4 5 6 Åtgärd I samhällsplaneringen förtäta i kollektivtrafiknära lägen I samhällsplaneringen eftersträva lokal funktionsblandning (bostäder, arbetsplatser, service och kommunala verksamheter, såsom skola och förskola). Inleda ett samarbete med SL för att genom förtätning försöka få områden med dålig eller obefintlig kollektivtrafik bättre kollektivtrafikförsörjda Tillsammans med SFAB undersöka möjligheten för att få fler områden fjärrvärmeförsörjda. Fler drivmedelsstationer med förnyelsebara drivmedel och fler laddstolpar för elfordon Gör det enklare att gå och cykla Ansvarig Kommunstyrelsen Kostnad 0 Tidplan Kontinuerligt Kommunstyrelsen 0 Kontinuerligt Kommunstyrelsen Personalresurs Kontinuerligt Kommunstyrelsen Personalresurs 2012 Kommunstyrelsen Kostnaden bör i stort kunna tas av exploatörer Investeringskostnader i gångoch cykelnätet Kontinuerligt Samhällsbyggnadsnämnden Kontinuerligt KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING KLIMAT OCH ENERGIPLAN FÖR HUDDINGE DATUM DIARIENR SIDA 30 juni 2010 25 (28) Energiproduktion och distribution Nr 1 Åtgärd Huddinge kommun ska ta initiativ till ett samarbete med de andra ägarkommunerna till Södertörns Fjärrvärme AB, Söderenergi och SRV återvinning AB med syftet att minska bolagens användning av fossila bränslen och öka förnyelsebar energiproduktion. Ansvarig Kommunstyrelsen Kostnad Personalresurs Tidplan 2011 2 Kommunen ska verka för att förnyelsebar energiproduktion anläggs i kommunen. Särskilt viktigt är det att en produktionsanläggning för biogas kommer till stånd snarast möjligt. Utreda hur kommunens två gårdar med ladugårdsdrift kan drivas med förnyelsebar energi. Undersöka hur gårdarnas biogasråvara kan tas tillvara för biogasproduktion, lokalt eller regionalt Ansvaret för ljuspunkter i kommunala lokaler som ägs av Huge Fastigheter AB förs över till dem. Kommunstyrelsen Personalresurs för handläggning. Kommunen tjänar på ett upplåtelseavtal för mark Konsultkostnad Kontinuerligt Kommunstyrelsen En förhandlingsfråga 2011 Kommunens verksamheter ska spara energi All inköpt IT-utrustning till kommunen ska vara energioptimerad och ska användas på ett energieffektivt sätt. Utred möjligheten att ta vara på värmeenergin från IT-avdelningen. Alla nämnder Troligen besparing Besparing Kontinuerligt 3 4 5 6 7 Miljönämnden och Samhällsbyggnads nämnden Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen i samråd med Huge Personalresurs och eventuell konsultkostnad 2012 Kontinuerligt 2011 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING KLIMAT OCH ENERGIPLAN FÖR HUDDINGE DATUM DIARIENR SIDA 30 juni 2010 26 (28) Byggnader Nr 1 2 3 4 5 6 7 8 Åtgärd Huge fastigheter AB ges i ägardirektiven uppdrag att fasa ut sin användning av fossila bränslen och spara energi, samt att ta fram en strategi för detta. Det är viktigt att det finns en rimlig balans mellan åtgärder för att minska energiförbrukningen och kostnad för investeringen. Huge utför driftoptimering i befintligt bestånd för att sänka sin energianvändning med 10% till 2011 och 20% till 2020 i jämförelse med 2008 års siffror Kommunen beställer enbart energieffektiva hus såsom aktivhus eller passivhus för nya verksamhetslokaler På kommunalägd mark ska endast hus med passivhusstandard anläggas ifall inte mycket goda skäl finns då lågenergihus kan anläggas. Om värmekälla behövs bör endast fjärrvärme eller annan föryelsebar energikälla användas På icke kommunalägd mark ska kommunen via exploateringsavtalet verka för att exploatören anlägger hus som använder så lite energi som möjligt där lågenergihus är minimikravet. Om värmekälla behövs ska kommunen verka för att exploatören väljer fjärrvärme eller annan förnyelsebar energi som värmekälla ifall värmekälla behövs. Samtliga oljepannor fasas ut senast 2012 i kommunens gårdar och hus samt i de exploateringsfastigheter som inte berörs om Södertörnsleden byggs. Ansvarig Kommunstyrelsen För inhyrda lokaler ska låg energianvändning efterfrågas. El som värmekälla ska fasas ut i kommunens gårdar och hus samt i de exploateringsfastigheter som är permanentbostäder och som inte berörs om Södertörnsleden byggs. Samtliga nämnder Kostnad Besparing eller kostnadsneutralt på sikt. Huge Tidplan Uppdrag 2011 2008-2020 Alla nämnder Dyrare att bygga, billigare drift Kontinuerligt Kommunstyrelsen Eventuellt lägre exploateringsvinst Kontinuerligt Kommunstyrelsen 0 Kontinuerligt Kommunstyrelsen och samhällsbyggnadsn ämnden Investeringskostnad ca 1.600.000 kr, på sikt besparing för både hyresgäst och kommun. Troligen besparing. Investeringskostnad ca 3.800.000. kr, på sikt besparing för både hyresgäst och kommun. 2010-2012 Kommunstyrelsen och samhällsbyggnadsn ämnden Kontinuerligt 2010-2015 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING KLIMAT OCH ENERGIPLAN FÖR HUDDINGE DATUM DIARIENR SIDA 30 juni 2010 27 (28) Trafik Nr 1 Åtgärd Huddinge kommuns riktlinjer för resor i tjänsten arbetas om, implementeras och följs upp. Riktlinjerna för resor i tjänsten kompletteras med riktlinjer och rutiner för klimatkompensering av flygresor. Ansvarig Kommunstyrelsen 3 Centralisera fordonsadministrationen och inköp av fordon Kommunstyrelsen 4 En kartläggning för att finna klimateffektiva och kostnadseffektiva åtgärder för kommunens resor och transporter ska göras Kommunstyrelsen 2 Kostnad Personalresurser eventuell konsultkostnad En resa tur och retur till Bryssel kostar ungefär 16 kronor att klimatkompensera Initial kostnad för inrättande av tjänst på sikt besparing på ca 1,4 mkr. Konsultkostnad 160 000 Tidplan 2011 Ansvarig Kommunstyrelsen i samarbete med alla nämnder Kostnad Personalresurs för upphandlingen, besparing för låg energianvändning Tidplan Kontinuerligt Alla nämnder Besparing via lägre energianvändning Kontinuerligt Kommunstyrelsen i samarbete med alla nämnder 150 000 per år (gäller elbilar, beslutat 2009) Byts ut kontinuerligt Kommunstyrelsen i samarbete med alla nämnder 0 Kontinuerligt Samhällsbyggnads nämnden 0 Kontinuerligt Kommunstyrelsen i samarbete med alla nämnder Alla nämnder Personalresurs /konsult 2011 Kostnad för utbildning av Kontinuerligt Kommunstyrelsen 2011 2011 2010 Upphandling och inköp Nr 1 2 3 4 5 6 7 Åtgärd Vid upphandlingar av varor eller tjänster som förbrukar energi ska krav ställas på fossilbränslefria bränslesystem (så långt det är möjligt) och låg energianvändning. Vid beställning från avtal välja energisnåla produkter där det finns sådana alternativ och använda dem energisnålt. Kommunägda och leasade personbilar ska vara miljöbilar, enligt Stockholmsstads definition och helst fossilbränslefria Vid upphandling av transporter och resor ska endast miljöfordon, enligt Stockholms stads definition, användas, så långt det är möjligt. Krav ska ställas på miljöfordon (så långt det är möjligt) vid upphandling av entreprenader (anläggning, drift och underhåll). Utreda förutsättningarna för samordnade varutransporter Fortsätta att arbeta med ökad andel ekologisk mat och mer vegetarisk KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING KLIMAT OCH ENERGIPLAN FÖR HUDDINGE DATUM DIARIENR SIDA 30 juni 2010 kost i kommunens verksamheter 28 (28) kökspersonal Relaterade åtgärder Nr 1 2 3 4 5 6 Åtgärd Ge SRV i uppdrag att kartlägga växthusgasutsläpp från deras anläggningar och ta fram åtgärder för att minska dessa utsläpp. Uppföljning Ta fram bra statistik gällande kommunens förbrukning av fossila bränslen Ta fram en klimat- och sårbarhetsutredning med lokala riktlinjer för Huddinge Kompetensutveckla tjänstemän och politiker om klimatanpassning Informationsinsatser, till exempel studieresa för energisnålt byggande Ansvarig Kommunstyrelsen Kostnad Tidplan 2011 Kommunstyrelsen i samarbete med övriga nämnder Kommunstyrelsen Personalresurs Årligen Personalresurs Kontinuerligt Kommunstyrelsen, samhällsbyggnadsn ämnden, miljönämnden Kommunstyrelsen Konsultkostnad cirka 250 000 kronor. 2011 0-100.000 2011 Alla nämnder 0-100.000 2011 BILAGA 1 - FAKTADEL Klimat och energiplan för Huddinge Med strategi för att fasa ut fossila bränslen HUDDINGE KOMMUN AUGUSTI 2010 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING KLIMAT- OCH ENERGIPLAN– BILAGA 1 FAKTADEL DATUM DIARIENR 29 juni 2010 Projektgrupp för Klimat- och energiplanen har varit: Joel Edding, samhällsplanerare, kommunstyrelsens förvaltning, projektledare Johanna Pettersson, Agenda 21 samordnare, miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Kurt Lundvall, planarkitekt, miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Åsa Falk, miljösamordnare, kommunstyrelsens förvaltning (t.o.m. 2009-12-31) I arbetet har även följande deltagit inom sitt expertområde: Jesper Skiöld, trafikplanerare, miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Frida Haag, upphandlare, kommunstyrelsens förvaltning Ann Lindkvist, miljöchef, Huge Fastigheter AB Sven-Åke Andersson, energiplanerare, Södertörns Fjärrvärme AB Per Örvind, planeringsingenjör och miljöplanerare, Söderenergi Petra Hansson, miljösamordnare, SRV återvinning AB SIDA 2 (39) KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING KLIMAT- OCH ENERGIPLAN– BILAGA 1 FAKTADEL DATUM DIARIENR 29 juni 2010 Innehållsförteckning 1 2 Inledning ...................................................................................................4 Energimål..................................................................................................4 2.1 Internationellt klimatsamarbete ........................................................4 2.2 Nationella miljömål och klimatsamarbete ........................................5 2.3 Lokala miljömål................................................................................5 3 Kommunbeskrivning ................................................................................6 3.1 Bebyggelsestruktur ...........................................................................6 3.2 Befolkningsutveckling......................................................................6 3.3 Näringslivet.......................................................................................6 3.4 Tillgång till kollektivtrafik ...............................................................7 3.5 Bilinnehav.........................................................................................7 3.6 Trafiksituation...................................................................................8 3.7 Energiförsörjningssystemet ..............................................................9 4 Energianvändning i kommunens verksamheter......................................11 5 Energianvändning för kommunala bolag................................................14 5.1 Söderenergi - energianvändning och miljöpåverkan ......................14 5.2 Södertörns Fjärrvärme AB - energianvändning och miljöpåverkan 17 5.3 Huge Fastigheter AB - energianvändning och miljöpåverkan........19 5.4 SRV återvinning AB - energianvändning och miljöpåverkan ........23 6 Möjlig energiproduktion och målkonflikter ...........................................25 6.1 Vindkraft.........................................................................................25 6.2 Biomassa från skog.........................................................................26 6.3 Biomassa och biogas från jordbruk ................................................26 6.4 Biogas från avfall............................................................................27 6.5 Vattenkraft ......................................................................................27 6.6 Solenergi .........................................................................................27 7 Miljöpåverkan från dagens energisystem ...............................................28 7.1 Utsläpp från respektive energislag..................................................28 7.2 Effekt av energieffektivisering .......................................................31 8 Energi och kostnader ..............................................................................32 8.1 Kommunens kostnader för energi...................................................32 8.2 Kostnadseffektiva åtgärder .............................................................32 8.3 Energiåtgärder för 1 % av kommunbudgeten .................................33 8.4 Oljeproduktionstoppen ...................................................................34 9 Trygg och säker energitillförsel..............................................................36 9.1 Eldistribution ..................................................................................36 9.2 Fjärrvärmedistribution ....................................................................38 10 Övriga styrdokument och arbetssätt inom energiområdet ..................39 SIDA 3 (39) KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING KLIMAT- OCH ENERGIPLAN– BILAGA 1 FAKTADEL DATUM DIARIENR 29 juni 2010 1 Inledning Detta är bilaga 1, faktadel, till klimat- och energiplanen. I denna bilaga återfinns kommunbeskrivning, energistatistik för kommunen, energianvändning i kommunala bolag, möjlig energiproduktion och målkonflikter, miljöpåverkan, kostnader för dagens energisystem och ett tryggt och säkert energisystem. I klimat- och energiplanen används begreppet Huddinge kommun för kommunens verksamheter/organisation och begreppet Huddinge för det geografiska område som därmed inkluderar samtliga invånare och verksamma i kommunen. 2 Energimål 2.1 Internationellt klimatsamarbete Klimatfrågan är global och måste därför hanteras internationellt. I klimatsynpunkt är minskade utsläpp lika viktiga oavsett var på jorden de genomförs. Det internationella samarbetet för att begränsa klimatförändringar styrs till största del genom FN:s klimatkonvention om klimatförändringar och i det tillhörande Kyotoprotokollet. Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) anger att koldioxidutsläppen måste minska till 50-85 procent i förhållande till 2000 års nivå för att begränsa temperaturökningen till mellan 2 och 2,4 grader Celsius. Miljövårdsberedningens rapport SOU 2007:03 uppger att för att tvågradersmålet sannolikt ska klaras ska inte växthusgaskoncentrationen i atmosfären överstiga 400 ppm. För Sveriges del innebär det en reduktion av växthusgaser med 70-85 procent till 2050 jämfört med 1990. Kyotoprotokollet kräver att industriländerna under dess första åtagande period 2008-2012 minskar sina utsläpp av sex växthusgaser (koldioxid, metan, dikväveoxid (lustgas), flourkolväten, flourkarboner och svavelhexafluorid) till 5 % under 1990 års nivå. SIDA 4 (39) KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING KLIMAT- OCH ENERGIPLAN– BILAGA 1 FAKTADEL DATUM DIARIENR 29 juni 2010 EU har beslutat om att sänka utsläppen av växthusgaser med 20 procent till 2020. Utsläppen ska minska med 30 procent vid en bredare, internationell överenskommelse. 2.2 Nationella miljömål och klimatsamarbete Det övergripande målet inom miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta. Sveriges riksdag har antagit 16 nationella miljökvalitetsmål. Energisektorn påverkar alla miljökvalitetsmålen i någon form och energi är till stor del en nyckelfaktor till om målen ska kunna uppnås. Ett av målen är begränsad klimatpåverkan och uttrycker att halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Klimatberedningen överlämnade våren 2008 sitt betänkande Svensk klimatpolitik, SOU 2008:24 till regeringen. Beredningens uppgift har varit att genomföra en övergripande översyn av den svenska klimatpolitiken. Beredningens förslag till koldioxidminskning till 2020 var cirka 35 procent, 2050 en reducering med 75-90 procent och vid seklets slut ska koldioxidutsläppen vara nära noll i jämförelse med 1990. Under våren 2009 enades regeringen om att det som gäller 2020 är: - 50% förnyelsebar energi - 10% förnyelsebar energi inom transportsektorn - 20% effektivare energianvändning - 40% minskning av utsläppen av klimatgaser (avser den icke-handlande sektorn) 2.3 Lokala miljömål Kommunfullmäktige har beslutat att ta fram en ny energiplan och även att en strategi för att fasa ut kommunens användning av fossila bränslen ska tas fram. Klimat- och energiplanen omfattar båda dessa uppdrag. Kommunen viktigaste klimat- och energimål tas således i och med beslut om antagande av klimat- och energiplanen. I Huddinge kommun finns de lokala miljömålen i kommunens Agenda 21 dokument. De effektmål som anges i klimat- och energiplanen har samordnats med energimålen i Agenda 21. Huddinge kommun är medlem i föreningen Sveriges ekokommuner, deltar i Energimyndighetens program Uthållig kommun och har undertecknat Borgmästaravtalet. Kommunen håller på att ta fram ett hållbarhetsdokument som ska visa vägen för hur kommunen ska SIDA 5 (39) KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING KLIMAT- OCH ENERGIPLAN– BILAGA 1 FAKTADEL DATUM DIARIENR 29 juni 2010 arbeta för att uppnå ett hållbart samhälle utifrån alla aspekter: social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet. 3 Kommunbeskrivning 3.1 Bebyggelsestruktur Mer än hälften av bostäderna består av lägenheter i flerbostadshus, men närmare 60 procent av huddingeborna, varav många barnfamiljer, bor i småhus. Flerbostadshusen är huvudsakligen uppförda under 1960- och 1970talen. Totalt fanns det 37 688 bostäder i Huddinge 2007-12-31. Av dessa bostäder var 16 166 (43 %) småhus. Under perioden 1991-2007 har det byggts cirka 350 lägenheter per år. 3.2 Befolkningsutveckling Drygt 95 798 personer bodde 2009-12-31 i Huddinge. Det har varit en befolkningsökning med ca 1 000 personer/år sedan 1990 då befolkningen uppgick till 73 380. Fram till 2013 beräknas befolkningen öka med knappt 1500 personer per år. Prognosen säger att antalet kommuninvånare 2014 är 102 735. 3.3 Näringslivet År 2007 hade 40 054 personer sitt arbete inom kommunen. Det är en ökning från 33 545 med ca 6 500 (19 %) sedan 1990. Knappt 27 000 personer pendlade år 2007 in till arbete i kommunen och cirka 31 500 pendlade ut till arbete i annan kommun. Endast en tredjedel, 30 % eller 13 250 av de förvärvsarbetande som bor i kommunen hade också sitt arbete här. Denna andel har minskat från knappt 50 % sedan 1975 och färre arbetande huddingebor har sin arbetsplats inom Huddinge år 2007 än år 1975 trots att självförsörjningsgraden (förvärvsarbetande dagbefolkning i förhållande till förvärvsarbetande nattbefolkning) ökat från ca 60 % år 1975 till ca 92 % år 2007. I kommunen finns det större arbetsområden i Kungens kurva, Flemingsberg och Länna. Största arbetsplatsen i kommunen är Karolinska Universitetssjukhuset i Flemingsberg, där också bl a Karolinska Institutet Science Park och Södertörns högskola ligger. SIDA 6 (39) KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING KLIMAT- OCH ENERGIPLAN– BILAGA 1 FAKTADEL DATUM DIARIENR 29 juni 2010 3.4 Tillgång till kollektivtrafik 86 procent av Huddinges medborgare har max 500 meter gångavstånd till en kollektivtrafikhållplats med en turtäthet på minst 20 minuter i rusningstrafik. I Figur 1, nedan visas de områden (rödmarkerade) där de boende har kortare än 500 meter i gångavstånd till en kollektivtrafikhållplats. Figur 1 Områden (rödmarkerade) där boende har kortare än 500 meter gångavstånd till kollektivtrafikhållplats med turtäthet på minst 20 minuter i rusningstrafik Storstockholms lokaltrafik (SL) använder sig av Riktlinjer för planering av kollektivtrafik i Stockholms län (Riplan) vid utbyggnad av kollektivtrafik till nya områden. Riplans riktlinjer anger att 30-minuters trafik kan planeras om bostadsområdet innehåller 400-570 bostäder. Riktlinjer finns även för etablering av kollektivtrafik i arbetsplatsområden. 37 procent av medborgarna har max 400 meter i gångavstånd till en dagligvaruaffär. 3.5 Bilinnehav 1992 hade Huddinge ca 330 bilar per 1 000 invånare, Stockholms län 361 och riket 413. Årsskiftet 2008/2009 hade bilinnehavet ökat till 356 bilar per 1 000 SIDA 7 (39) KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING KLIMAT- OCH ENERGIPLAN– BILAGA 1 FAKTADEL DATUM DIARIENR 29 juni 2010 8 (39) invånare (+7 % jämfört med 1992). För en jämförelse noteras att innehavet per 1 000 invånare var 400 för Stockholms län (+11 %) och 463 i riket (+12 %). 3.6 Trafiksituation Huddinge kan i vissa delar beskrivas som en ”transitkommun”, mycket trafik passerar kommunen på de radiella trafiksystemen som leder mot Stockholms stadskärna. Bebyggelsen har successivt utvecklats i anslutning till genomfartsleder, järnvägen och kollektivtrafikens stationer. Grovt sett kan kommunen indelas i tre trafiksektorer som i sin tur motsvaras av aggregerade kommundelar. Enligt en resvaneundersökning gör invånarna i Huddinge i genomsnitt 2,7 resor per vardag. Under helgen görs i genomsnitt 1,9 resor per dag. 29 % av resorna under vardagar görs inom kommunen. Övriga 71 % går till andra kommuner i länet eller utanför Stockholms län. Under helgen går en något större del av resorna utanför kommungränsen (75 %). Drygt hälften (57 %) av alla resor inom kommunen görs inom den egna kommundelen. Resor i, eller till eller från Huddinge görs till största delen med bil. Därefter nyttjas kollektivtrafik. Inom kommunen är resorna till fots lika vanliga som kollektivtrafikresorna, men endast ett fåtal cyklar (under mätperioden var det förhållandevis dåligt väder så en vädermässig normalmånad är sannolikt cykelandelen något högre) se Figur 2. Vardag 58% 56% 55% 43% 36% 22% 19% 7% 2% 1% 1% 0% till eller från Huddinge till fots 0% inom Huddinge cykel bil 1% 0% totalt kollektivtrafik SIDA annat Figur 2. Färdmedelsfördelning för resor till/från, inom samt totalt för Huddinge under vardagsdygn. KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING KLIMAT- OCH ENERGIPLAN– BILAGA 1 FAKTADEL DATUM DIARIENR 29 juni 2010 3.7 Energiförsörjningssystemet 3.7.1 Elkraftförsörjningen Kraftledningsnätet är huvudsakligen utfört som luftledningar. En 70 kV-kabel går mellan Kungens kurva och Flemingsbergs arbetsområde. I Huddinge är det Vattenfall Eldistribution som svarar för det lokala nätet inklusive ett antal 20 kV-luftledningar. Större transformatorstationer finns i Kungens kurva, Flemingsbergs arbetsområde, Gullarängen och Ekudden. 3.7.2 Fjärrvärmenätet Figur 3 Fjärrvärmenätet och produktionsanläggningar Fjärrvärmenäten i södra Stor-Stockholm har kopplats samman till Sveriges längsta fjärrvärmenät, 71 mil långt. Södertörn Fjärrvärme AB (SFAB) levererar fjärrvärme till 50 000 hushåll och företag i Huddinge, Botkyrka och Salem. SFAB levererar även kyla till Huddinge, bland annat till Karolinska Universitetssjukhuset, Södertörns Högskola, Novum Forskningspark och tillsammans med Fortum förses området kring Kungens Kurva och Skärholmen med kyla. Fjärrvärmen produceras huvudsakligen i Igelsta av Söderenergi AB och till närmare 70 % av förnyelsebara och miljöriktiga bränslen. Andra anläggningar för värmeproduktion är bla Fittjaverket, Värtaverket, Hammarbyverket och SIDA 9 (39) KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING KLIMAT- OCH ENERGIPLAN– BILAGA 1 FAKTADEL DATUM DIARIENR 29 juni 2010 Högdalenverket. Det sammankopplade systemet sträcker sig från Lidingö till Nykvarn. 3.7.3 Drivmedelsstationer Figur 4 Drivmedelsstationer i Huddinge 2008 De flesta drivmedelssstationerna ligger kring de stora trafiklederna som Huddingevägen och E4/E20. De mindre automatstationerna har endast bensin, de större har bensin (95, 96 och 98 oktan), diesel eller biodiesel och etanol. Endast en station (Statiol Skärholmsvägen) har biogas förutom övriga bränslealternativ. En planerad drivmedelsstation vid Lissmavägen/Nynäsvägen planeras också för biogas. De flesta stationerna går inte att komplettera med en biogasanläggning med hänsyn till avståndskraven mellan biogastankar och byggnader (inom eller utom anläggningen), närbelägna objekt med stor brandbelastning (inom eller utom anläggningen). Dessutom är det relativt stora kostnader för att etablera en biogasanläggning. Noterbart är att det saknas drivmedelsstationer längs Södertörnsleden genom Huddinge (Haningeleden – Botkyrkaleden) och att det inte finns möjlighet att tanka biogas i centrala Huddinge. SIDA 10 (39) KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING KLIMAT- OCH ENERGIPLAN– BILAGA 1 FAKTADEL DATUM DIARIENR 29 juni 2010 Kommunfullmäktige beslutade 2009 att genomföra ett demonstrationsprojekt med laddstolpar för elbilar och att kommunen ska leasa ett antal elbilar. Man kan även ladda en elbil via en ordinär jordad elkontakt. 3.7.4 Biogas SRV Återvinning AB i samarbete med SFAB utvinner metangas ur de äldsta deponierna och ifrån en mindre rötningsanläggning på Sofielund i Gladö. Gasen går i ledning till värmecentralen i Skogås där den används för att värma upp bostäder. Den utvunna gasen har inte sådan kvalitet att den för närvarande kan användas som fordonsgas. SRV Återvinning AB bedömer att kostnaden för att uppgradera och rena gasen är hög och inte ekonomiskt försvarbart i förhållande till den miljöförbättrande åtgärden. Biogas för fordonsbruk levereras av AGA till den enda drivmedelsstationen med biogas i Huddinge. Stockholm Vatten AB har en egen tankanläggning för biogas i Storängens industriområde. 4 Energianvändning i kommunens verksamheter Energi används inom kommunens verksamheter genom uppvärmning av lokaler, transporter, belysning och användning av elektronisk eller bränsledriven utrustning. Varor och tjänster köps årligen in för 1,5 miljarder kronor, vid tillverkning eller användning förbrukar dessa varor och tjänster energi. 4.1.1 Energianvändning inom byggnader och anläggningar Kommunens verksamheter tar ca 410 000 kvm inomhusyta i anspråk och av dessa kvadratmeter cirka 95 % av Huge fastigheter AB (Huge). Resterande lokaler hyrs av privatvärdar eller ägs av kommunen själv, ca 21 000 kvm. Uppvärmningen av lokalerna som hyrs av Huge sker i huvudsak med fjärrvärme. Ett fåtal av lokalerna har direktverkande el eller elpanna som värmekälla. Inga lokaler värms upp av olja. El till belysning eller till annan förbrukning inom Huges fastigheter är sk ”grön el”, det vill säga Bra miljöval el1. I Huges lokaler ingår elen i hyran. 1 Bra miljö val/grön el: el från sol, vind, vatten (vattenkraftverk byggda före 1996) och biobränslen. SIDA 11 (39) KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING KLIMAT- OCH ENERGIPLAN– BILAGA 1 FAKTADEL DATUM DIARIENR 29 juni 2010 Uppvärmning av lokalerna som hyrs av privatvärdar värms till 98 % upp av fjärrvärme. Till elförbrukningen hos privatvärdar samt elförbrukningen för gatubelysningen upphandlar kommunen el. Denna el kommer från vind och vattenkraft. Kommunen äger ett 60-tal exploateringsfastigheter, hus och gårdar som hyrs ut till privatpersoner. Ca 1/3 av deras totala inomhusyta värms upp av fjärrvärme eller vedpanna/spis, resterande 2/3 värms upp av direktverkande el eller oljepanna. Hyresgästerna bestämmer själva vilken elleverantör de vill ha och därmed om de ska ha grön el. Huge har i sina fastigheter bland annat ansvar för belysningsarmaturer, ventilationssystem, köksutrustning, tvättmaskiner, automatiska dörröppnare och hissar och därmed ansvar för att de är energisnåla. Kommunens verksamheter har ansvar för ljuskällor (lysrör, punktbelysning), gatubelysning, datorer och annan kontorsutrustning och därmed för att de är energisnåla. För att använda den el-förbrukande utrustningen energisnålt ansvarar respektive kommunal verksamhet. Ljuskällor och datorer Lamporna hos respektive kommunal verksamhet är oftast släckta nattetid. Alla verksamheter har inte rörelsedetektorer som släcker ljuset efter en viss tid. På It-avdelningen i kommunalhuset finns två mycket stora reservbatterier som står på ständig laddning. En dieselmotor används som energireserv till batterierna. Den testkörs en gång i månaden. Batterierna är mycket varma och värmen från dem skulle kunna värma upp en villa på 400 kvm. Idag kyls de ned av ett stort köldaggregat som installerades 2008. Överbliven värme blåses ut. Huge gjorde 2007 en utredning om bergkyla som ett alternativ, man föreslog också att en stor del av datahallens överskottsvärme skulle kunna föras över till kommunalhusets värmesystem. Men inget av detta blev av. 4.1.2 Gatubelysning Kommunen ansvarar för den offentliga belysningen, det vill säga belysning utmed gång- och cykelvägar, parker och vägar på allmän platsmark. Det finns cirka 16 000 belysningspunkter. Elen till gatubelysningen är så kallad grön el. År 2008 var elanvändningen för gatubelysningen ca 8 760 000 kWh vilket medförde en kostnad på cirka 10 miljoner kronor. År 2001 började man att byta ut lampor och armaturer för att montera in energisnåla alternativ. Sedan dess har ca 500 lampor bytts ut varje år. Det SIDA 12 (39) KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING KLIMAT- OCH ENERGIPLAN– BILAGA 1 FAKTADEL DATUM DIARIENR 29 juni 2010 13 (39) finns cirka 6 000 belysningspunkter kvar att åtgärda. En gatulampa med armatur kostar drygt 1 000 kronor styck exklusive arbetskostnaden. Byte av en lampa och armatur innebär en minskning av energianvändningen med 40% per belysningspunkt. 4.1.3 Transporter i tjänsten Kommunen äger och leasar (2009) cirka 95 stycken bilar varav 32 är så kallade miljöbilar. Tjänstebilar, ägda och leasade Privat bil i tjänsten Summa Antal fordon 95 838 933 Körda mil 142 185 53 013 195 198 Tabell 1 Bilar i kommunal verksamhet Genom bilavtal kör många tjänstemän även privat bil i tjänsten. Vid längre resor åker man tåg, hyr bil eller tar flyget. Drivmedelsförbrukningen domineras av bensin och diesel men i takt med att antalet miljöbilar ökar, ökar även andelen alternativa drivmedel. Tjänstebilar, ägda och leasade Privat bil i tjänsten Summa SIDA Bensin 67 605 Diesel 71 868 E85 16 256 Biogas 567 51 850 119 455 71 868 16 256 567 Tabell 2 Drivmedelförbrukning i kommunala verksamheter i liter. 5 mars 2008 antog Planerings- och personalutskottet ”Riktlinjer för transporter i tjänsten”. Det grundläggande syftet med dessa riktlinjer är att alla resor som utförs i tjänsten av anställda och förtroendevalda i Huddinge kommun ska ske så trafiksäkert, hälsofrämjande, miljöanpassat och kostnadseffektivt som möjligt. Kommunen har gjort en översyn av kommunens fordonsadministration både av ekonomiska och miljömässiga skäl. I översynen har man funnit att kommunen inte hanterar bilarna på ett sätt som kan anses vara god fordonsekonomi. En konsultrapport om kommunens biladministration rekommenderar en centralisering av kommunens fordonsadministration bland annat att inköp av fordon centraliseras. Det skulle ge kommunen möjlighet att lösa transportbehovet med bättre totalekonomi samtidigt som det ger ökade möjligheter att styra mot kommunens uppsatta klimat- och arbetsmiljömål. KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING KLIMAT- OCH ENERGIPLAN– BILAGA 1 FAKTADEL DATUM DIARIENR 29 juni 2010 Kommunanställda och politiker gör då och då flygresor i tjänsten. Statistiken visar att utsläppen från flygresorna minskar, trots fler resmål och fler resenärer. Detta beror på att flygresorna 2008 var färre men längre jämfört med 2009. antal antal ton antal ton koldioxid/ resmål resenärer koldioxid årsarbetare årsarbetare 2009 35 136 36,05 5137 0,007 2008 17 86 60,15 5089 0,012 Tabell 3 Anställdas och politikers flygresor år 5 Energianvändning för kommunala bolag Huddinge kommun äger Huge Fastigheter AB och är delägare i Söderenergi, Södertörns Fjärrvärme AB och SRV återvinning. I detta kapitel redogör respektive bolag för deras verksamhet, energianvändning, miljöpåverkan och vilka energiåtgärder som planeras. 5.1 Söderenergi - energianvändning och miljöpåverkan Söderenergi AB producerar fjärrvärme till Huddinge, Botkyrka, Södertälje och Salems kommuner. För försäljning och distribution av värmen svarar Södertörns Fjärrvärme AB i Huddinge, Botkyrka och Salem. Under ett vädermässigt normalår uppgår värmebehovet till 1860 GWh. Figur 5 Fördelning av värmeproduktion mellan Söderenergis anläggningar under 2009 SIDA 14 (39) KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING KLIMAT- OCH ENERGIPLAN– BILAGA 1 FAKTADEL DATUM DIARIENR 29 juni 2010 Figur 6 Fördelning mellan bränsleslag vid fjärrvärmeproduktion 2009. Bränsleslag Värmedistribution Bränslekross 559 GWh Torv 104 GWh Flis 709 GWh Träpellets 380 GWh Tallbecksolja 59 GWh El 9 GWh Eldningsolja 83 GWh Industriell spillvärme 5 GWh Import från AB Fortum värme 120 GWh Tabell 4. Bränsleslag och dess fördelning i GWh. 5.1.1 Energianvändning Söderenergi använder årligen cirka 140 GWh hjälpel till motorer (pumpar, fläktar, kompressorer och transportörer) belysning och datorer. Fjärrvärmeförbrukningen för uppvärmning av lokaler uppgår till cirka 6,5 GWh. SIDA 15 (39) KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING KLIMAT- OCH ENERGIPLAN– BILAGA 1 FAKTADEL DATUM DIARIENR 29 juni 2010 5.1.2 Energiområden och miljöpåverkan Inom ramen för miljöarbetet har ett stort antal miljöaspekter identifierats. De allvarligaste hänger samman med den kvarvarande användningen av fossila bränslen och risken för störande damning från fasta bränslen och askor. Söderenergi har sedan början av 1990-talet arbetat intensivt att fasa ut fossila bränslen. Det ursprungliga bränslet vid Igelstaverket, kol, ersattes under 1990-talets första hälft med bio- och returbränslen. Vid Fittjaverket ersattes eldningsolja med tallbecksolja under samma period. Under 2006 och 2007 har tallbecksoljan ersatts av träpellets. Under hösten 2009 driftsattes Sveriges största biobränsleeldade kraftvärmeverk invid det befintliga Igelstaverket. Vid full effekt levereras 75 MW el och 215 MW värme från det nya kraftvärmeverket. Vid behov kan värmeproduktionen ökas, men då på bekostnad av elproduktionen. Eldningsolja kommer endast att används i händelse av större haverier, eller på uppdrag av Fortum när effektsituationen i deras fjärrvärmenät så kräver. Uppskattningsvis har utsläppen av fossil koldioxid från värmeproduktionen att minskat med 75 000 ton per år i och med att kraftvärmeverket togs i drift. För att lösa logistikproblemen med de tillkommande bränslena har Söderenergi investerat i en järnvägsterminal i Nykvarn. En stor del av de bränslen som förbrukas i det nya kraftvärmeverket transporteras långa sträckor med tåg. Tågen lossas i Nykvarn och körs den sista sträckan med lastbil. Tidigare beräkningar och erfarenhet från liknande verksamheter visar att transportarbetet utgör i storleksordningen 2-4 procent av den producerade värmen men ingen statistik finns för Söderenergis transporter av bränslen. Förbrukningen av den svensktillverkade maskintorven har upphört eftersom tillverkningen lagts ned. De importerade torvbriketterna används i samma omfattning som tidigare. Söderenergi har ett 20-tal tjänstebilar. Under år 2009 ersattes fyra av dessa med bensin- elhybrider. Ytterligare bilar kommer att ersättas under 2010, förhoppningsvis kommer det då att finnas bilar med laddhybriddrift kommersiellt tillgängliga. Under de senaste åren har organisationen haft färdigställandet i av kraftvärmeverket som huvudfokus. Uppförande och driftsättning har i stora drag följt de ursprungliga planerna. Drifttagningen innebär en påtaglig minskning av miljöpåverkan från produktion av el och värme i regionen. Söderenergis förbrukningsel är inte miljömärkt. SIDA 16 (39) KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING KLIMAT- OCH ENERGIPLAN– BILAGA 1 FAKTADEL DATUM DIARIENR 29 juni 2010 SIDA 17 (39) 5.2 Södertörns Fjärrvärme AB - energianvändning och miljöpåverkan Södertörns Fjärrvärme AB (SFAB) säljer och levererar fjärrvärme till cirka 50 000 hushåll, företag och offentliga förvaltningar i kommunerna Botkyrka, Huddinge och Salem. Sedan 1998 säljs även kyla. 5.2.1 Energianvändning Årligen leverar SFAB omkring 1 TWh värme och 15 GWh kyla. Total försäljning av fjärrvärme till Huddinge var 631 GWh. Merparten av värmen som levereras till kund produceras i systerbolaget, Söderenergis, produktionsanläggningar i Södertälje och Fittja. Värmeproduktion 2009 till Huddinge kommun 631 GWh 7% 5% 13% Söderenergi Södertörns Fjärrvärme AB 75% Fortum FIV Fortum Skogås Figur 7. Var fjärrvärmen SFAB levererar har sitt ursprung. Södertörns Fjärrvärme har en egen värmeproduktion i Skogås som producerade 93 GWh under 2007. Till detta kommer också energiutbytet med Fortum Värme som givit netto 35 GWh. Av den producerade värmen i Skogåssystemet kom 77 % från bioolja, 17 % från deponigas och 6 % från olja. Eldningsoljan används endast vid kall väderlek. Leveranserna från Fortum Värme är huvudsakligen från värmepumpar samt en liten del från sopförbränningen i Högdalen. I figur 8 framgår vilka bränslen som används för den fjärrvärme som levereras till Huddinge från SFAB. KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING KLIMAT- OCH ENERGIPLAN– BILAGA 1 FAKTADEL DATUM DIARIENR 29 juni 2010 18 (39) 12% 0% 22% Bränslekross 5% Torv Flis 0% 2% Pellets Beckolja 4% 9% Talbeck Biogas El Eldningsolja 2% Spillvärme Från Fortum Värme 15% SIDA 29% Figur 8 Bränslemix för levererad fjärrvärme till Huddinge från SFAB 2009 5.2.2 Energianvändning internt i verksamheten Södertörns Fjärrvärmes egen fjärrvärmeförbrukning för uppvärmning av lokaler uppgår till 2,4 GWh. Av detta förbrukas 0,7 GWh i Botkyrka där vi har kontor och förråd och 1,7 GWh i Huddinge där Huddinge Maskincentral och Skogås värmeverk ingår. Södertörns Fjärrvärme köper in (miljömärkt) el från Vattenfall och förbrukar årligen cirka 6 656 MWh hjälpel till motorer, pumpar, fläktar, kompressorer, mobila pannor, verktygsmaskiner, belysning och datorer i Botkyrka, Huddinge och Salems kommun. Södertörns Fjärrvärme äger tolv fordon - två poolbilar, tre servicebilar, tre servicebussar, en pick-up, en lättlastbil, en lastmaskin och en truck. Dessa används för att underhålla och utföra service på fjärrvärmenätet. Som bränsle används E85, bensin och diesel. Under 2007 förbrukades 12 400 liter E85 och bensin samt 10 380 liter diesel. Personalen använder egen bil i tjänsten och under 2007 var körsträckan 10 900 mil och företagets bilar kördes 17 093 mil. Södertörns Fjärrvärme har ett antal mobila elverk, pumpar, handsågar och gräsklippare, som samtliga drivs med miljöanpassat bränsle utan tillsats av bly, svavel och bensen för att minska miljöpåverkan och förbättra arbetsmiljön. KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING KLIMAT- OCH ENERGIPLAN– BILAGA 1 FAKTADEL DATUM DIARIENR 29 juni 2010 5.2.3 Energiåtgärder Fjärrvärmeanslutningar I Huddinge finns 1190 fjärrvärmeanslutningar. För att fjärrvärmenätet ska byggas ut krävs det att det i tänkt område finns ett antal byggnader med högre värmetäthet, såsom flerfamiljshus, radhusbebyggelse, skola, äldreboende osv. Det krävs också att tillräckligt många i området väljer att ansluta sig. Energiåtgärder på fjärrvärmenätet Södertörns Fjärrvärme reinvesterar ungefär 2500 meter av äldre platsbyggd kulvert av typen betongkulvert till modern fjärrvärmekulvert med bättre isolering, vilket ger sammanlagt mycket låga värmeförluster från fjärrvärmenätet. Energiåtgärder på sekundärt anslutna kunder Södertörns Fjärrvärme hjälper sekundärt anslutna kunder att ta bort växlarstationen f.d. blockcentral och koppla på befintliga fastigheter direkt på fjärrvärmenätet för att minska överförings förluster. Energiåtgärder på kundanläggningar Södertörns Fjärrvärme hjälper kunder att energieffektivisera sitt effektuttag genom intrimning och eventuell ombyggnad av deras kundanläggning. Några målsättningar Luftutsläppen av svavel från fjärrvärmeproduktionen till år 2010 ska ha minskat med 90 % per energienhet jämfört med 1990. Motsvarande siffra för kväveoxider ska vara 75 % och för koldioxid 80 %. När dessa mål sattes i början av 1990-talet så betraktades torven som ett biobränsle. Södertörns Fjärrvärme AB har som mål att minska person- och materialtransporter till och från arbetsplatser med 10 %. Minska effektuttag vid kortvarig och hög belastning. Minska Kvsvärde/kundens kortvariga effektuttag skall genom intrimning och ev. ombyggnad av deras kundanläggning minska med 3% (2008) Reducering av utsläppt fjärrvärmevatten. Åtgärda läckage på fjärrvärmekulvert inom en vecka. (2008) 5.3 Huge Fastigheter AB - energianvändning och miljöpåverkan 5.3.1 Beskrivning av kärnverksamheten Huges verksamhet utgår ifrån ägardirektiven och formuleras via affärsidén. Den lyder; ”Huge ska äga och förvalta fast egendom för Huddinge kommuns räkning samt främja bostadsförsörjningen.” SIDA 19 (39) KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING KLIMAT- OCH ENERGIPLAN– BILAGA 1 FAKTADEL DATUM DIARIENR SIDA 29 juni 2010 20 (39) 5.3.2 Energianvändning i fastigheter Huge använder i första hand fjärrvärme för uppvärmning. Anledningen är dels att fjärrvärmen produceras till stora delar med förnybara råvaror och dels att större anläggningar ger större driftssäkerhet. I de fall det inte går att använda fjärrvärme används i fallande ordning värmepumpar, vattenburen el eller som sista alternativ direktverkande el. Huge har sedan 3 år successivt bytt ut gamla läckande kulvertsystem och ersatt dem med välisolerade direktledningar till respektive fastighet. Arbetet planeras vara klart i hela beståndet under 2008. Det ger oss mindre läckage, mindre värmeförluster samt en enklare felsökning om något blir fel, något som nu börjar synas i användningsstatistiken. 5.3.3 Energiområden och miljöpåverkan Den delverksamhet inom Huge som har störst miljöpåverkan är den energimängd som används i fastigheterna. Eftersom vi använder till största delen fjärrvärme så har Huge inte rådighet över vilken energiråvara som används. Huge köper endast el märkt med ”Bra Miljöval el”, som tillverkas av förnybara råvaror. 2006 2007 Uppvärmningsform Antal fastigheter Yta fastigheter (kvm) Yta % Antal fastigheter Yta fastig- Yta % heter (kvm) Fjärrvärme 252 1 054 170 96,2 252 1 065 177 96,0 Bergvärme 14 8 062 0,7 15 8 621 0,8 Vattenburen el 9 8 265 0,8 10 13 341 1,2 Direktverkande el 31 24 781 2,2 28 22 448 2,0 Olja 1 710 0,1 - - - Totalt antal 307 1 095 988 100 305 1 109 587 100 Tabell 5. Uppvärmningsform för Huges fastigheter år 2006 och 2007. KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING KLIMAT- OCH ENERGIPLAN– BILAGA 1 FAKTADEL DATUM DIARIENR 29 juni 2010 Energianvändning 21 (39) Förändring jämfört med 2008 2008 2009 MWh kWh/kvm % MWh kWh/kvm Fjärrvärme 175 096 160 -6,4 192 373 171 El 84 715 78 +6,8 82 079 73 Totalt 259 811 238 -2,5 274 452 244 Tabell 6. Energianvändning för samtliga Huges fastigheter år 2008 och 2009. Energianvändning Kommunala lokaler 2009 MWh kWh/kvm Fjärrvärme 48 682 199 El 37 008 151 Totalt 85 690 350 Tabell 7. Energianvändning i kommunala lokaler ägda av Huge fastigheter 2009 Energianvändning Bostäder och kommersiella lokaler 2009 MWh kWh/kvm Fjärrvärme 126 414 149 El 47 707 Totalt 174 121 205 SIDA 56 Tabell 8. Energianvändning i bostäder och kommersiella lokaler ägda av Huge fastigheter 2009 I användningen av el ingår all fastighets-el, el som åtgår för att förse byggnaden och marken med belysning, ventilation mm. Dessutom ingår viss hushållsel samt viss verksamhets-el. KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING KLIMAT- OCH ENERGIPLAN– BILAGA 1 FAKTADEL DATUM DIARIENR 29 juni 2010 Huge Fastigheter AB har 15 fastigheter med bergvärme, en förskola med solceller och en med solfångare. Planer finns på flera solfångaranläggningar. Det görs ingen mätning på hur mycket energi anläggningarna producerar. 5.3.4 Transporter och drivmedel Samtliga Huge Fastigheters ABs leasade bilar är klassade i miljöklass 2005. Totalt har Huge 180 fordon. För dieselfordon krävs att bilen är utrustad med partikelfilter för att få den klassen. Huge har valt att helt övergå till dieseln EcoPar som är producerat av naturgas då det förnybara rapsbränslet RME inte går att kombinera med partikelfilter. Huge ser detta bränsle som ett steg på vägen till att byta till biodiesel. För småmaskiner (tex gräsklippare, röj- och motorsågar) används miljöbensin av alkylattyp med 5 % etanolinblandning. Smörjoljan vi använder baseras på kokosolja. För större gräsklippare och maskiner använder vi diesel som ger en låg bränsleförbrukning. 5.3.5 Energiåtgärder Redovisning av genomförda och planerade energiåtgärder samt åtgärder som ständigt diskuteras. Energiåtgärder som pågår eller startas under 2008: • Energianvändningen ska minska över tiden. • Våra fordon ska uppfylla minst miljöklass 2005 och använda förnyelsebara drivmedel och oljor. • Hållbarhetsanalys ska genomföras för miljöarbetet. • Miljöinventering inklusive energideklarationer ska påbörjas. • Koldioxidneutralitet ska eftersträvas. Konkreta åtgärder som vi sedan tidigare anser säkrar och eller minimerar vår energianvändning: • Påskyndat / finansierat fjärrvärmeutbyggnad (Källbrinksområdet) • Förbereder individuell mätning för värme/varmvatten i projekt • Tar bort gamla fjärrvärmekulvertar, minimerar distributionsförlusterna • Eldragning sker med 5-ledarsystem • Energideklarationer görs så att vi kan analysera vår energianvändning på ett likartat sätt • Vi installerar värmepumpar för uppvärmning SIDA 22 (39) KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING KLIMAT- OCH ENERGIPLAN– BILAGA 1 FAKTADEL DATUM DIARIENR 29 juni 2010 Åtgärder som ständigt diskuteras: • Direktverkande el-försörjda uppvärmningssystem 5.4 SRV återvinning AB - energianvändning och miljöpåverkan SRV återvinning AB (SRV) är ett aktiebolag ägt av fem kommuner på Södertörn: Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nynäshamn och Salem. Kommunerna har gett SRV i uppdrag att sköta insamling och hantering av hushållssopor. På företaget arbetar ca 150 personer. SRV:s verksamhet består av; att samla in industri – och hushållsavfall, behandla biologiskt nedbrytbart avfall genom rötning och kompostering, sortera ut avfall till energi – och materialåtervinning, behandla förorenade jordar/schaktmassor, ta emot och omemballera farligt avfall samt deponera det som inte går att återvinna. SRV återvinning har ett dotterbolag som heter Miljösortering på Södertörn AB. SRV återvinnings rötningsanläggning (tidigare kallad Ecoferm) är en rötningsanläggning som utvinner biogas ur matavfall. Anläggningen är idag helägt av SRV, tidigare var det ett dotterbolag till SRV. Företaget servar 113 000 hushåll och 3 000 industrier. 5.4.1 Energianvändning Elförbrukning Elen köps idag in av EON och den består av miljöcertifierad vattenkraft. Det innebär att företaget minskar sina koldioxidutsläpp med 595 ton koldioxid. Sofielunds återvinningsanläggning använde under 2009 3 741 092 kWh el. Transporter SRV har en transportflotta på ca 70 sopbilar. Företaget har sex jeepar och 24 arbetsmaskiner. På SRV använder vi följande bränslen; E85, biogas, Ecopaar, diesel och bensin. Under 2009 använde företaget 931 544 liter diesel, 2 000 liter ecopaar, 5 318 liter bensin samt 207 782 liter biodiesel (rapsolja). 5.4.2 Biologisk behandling samt deponering Under 2009 behandlade företaget 6 656 ton avfall biologiskt. Av detta var 1 612 ton ris och grenar samt 5 074 ton matavfall. 943 ton behandlades genom rötning. Under 2009 producerade deponierna och rötningsanläggningen tillsammans 3 639 977 kbm metangas. Av detta kom 137 068 kbm ifrån rötningen. Totalt stod gasproduktionen för 1 1 032 MWh. SIDA 23 (39) KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING KLIMAT- OCH ENERGIPLAN– BILAGA 1 FAKTADEL DATUM DIARIENR 29 juni 2010 SRV återvinnings rötningsanläggning maximala kapacitet är i dagsläget ca 3 000 ton matavfall. Det skulle innebära att rötningsanläggningen vid maximal kapacitet producerade ca 500 000 m3 gas. 5.4.3 Energiområden och miljöpåverkan Knutet till energianvändningen har vi identifierat två betydande miljöaspekter. Dessa är ”Förbrukning av el från byggnader (bl.a. koldioxid, metan)” och ” Emissioner (utsläpp) till luft från maskiner/fordon (avgaser)”. 5.4.4 Energiåtgärder Elförbrukning Miljöaspekten ”Förbrukning av el från byggnader (bl.a. koldioxid, metan)” hanterade vi genom att göra en energianalys. Analysen visade på en mängd förbättringsområden. Några av åtgärderna var bl.a. att minska drifttiderna på ventilationen, timers på utomhusbelysning, att se över tidsinställning på motorvärmare, att säkerställa att man inte både värmer och kyler samtidigt, isolering av byggnaderna och värmeåtervinning i ventilationssystemen. Alla aktiviteterna har mer eller mindre utförts. Några saker var inte genomförbara. Bränslen till kraftvärmeverk SRV producerar olika typer av bränslen till olika kraftvärmeverk. Företaget skickar bränslen till Fortum Värme Nynäshamn AB, Söderenergi AB, Katrineholm Energi AB, Reko Sundsvall AB, Fortum - och EON. Under 2009 producerade SRV återvinning följande bränslefraktioner; träflis 23 312 ton (värmevärde 3,78 MWh/ton), bränslekross 46 313 ton (värmevärde 3,6 MWh/ton) och hushållsavfall 55 500 ton (värmevärde 3 MWton). Sammantaget blir detta en summa av 421 000 MWh som SRV återvinning bidrar med vilket gör att vi använder mindre mängd fossila bränslen. Transporter Miljöaspekten ”Emissioner (utsläpp) till luft från maskiner/fordon (avgaser)”. På SRV använder vi en hel del energi till våra fordon för att kunna transportera avfall. En del energi åtgår även vid förädling av avfallet t.ex. sortering. Under 2009 var 19 % av allt bränsle som företaget köpte in miljöbränsle. Kriteriet för att klassas som miljöbränsle är att bränslet inte består av fossila ämnen. Under 2010 ska företag använda 70 % miljöbränsle och därmed minska sina koldioxidutslapp med 1 500 ton. 5.4.5 Biologisk behandling samt deponering SRV återvinnings rötningsanläggning framtid och utveckling är något som diskuteras flitigt. SRV uttrycker att det inte är aktuellt att producera fordonsgas på Sofielunds återvinningsanläggning. Enligt SRV är det idag inte SIDA 24 (39) KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING KLIMAT- OCH ENERGIPLAN– BILAGA 1 FAKTADEL DATUM DIARIENR 29 juni 2010 ekonomiskt försvarbart att uppgradera och rena metangasen vilket är ett måste om metangasen ska kunna användas som fordonsgas. För att minimera utsläpp av växthuspåverkande gaser ifrån deponierna sluttäcks de successivt. Utbyggnad av gasutvinningssystemet i Deponi 2 (i Sofielund) i samband med sluttäckning genom nedläggning av slitsade gasrör minskar också utsläpp av växthuspåverkande gaser 6 Möjlig energiproduktion och målkonflikter 6.1 Vindkraft Idag finns inget vindkraftverk i Huddinge. I ett yttrande till länsstyrelsen angående deras rapport 2007:12 ”Vindkraft i Stockholms län” anger kommunen att området vid Sofielunds avfallsanläggning kan vara lämpligt för en vindkraftsetablering. I Sverige producerades år 2008 2 TWh el från vindkraft. Regeringen har som mål att 2020 ska denna siffra vara 30 TWh. 1 augusti 2009 trädde ny lagstiftning i kraft som innebär att den samlade prövningen av vindkraftverk kan ske vid tillståndsprövningen enligt miljöbalken, under förutsättning att alternativa exploateringsintressen saknas. Krav på bygglov och detaljplan finns i princip inte längre. Regeringen kan tillåta en anläggning för vindkraft om det från nationell synpunkt är synnerligen angeläget att verksamheten kommer till stånd. De flesta större vindkraftsverk i Sverige har en effekt på 600kW- 3MW. Vindkraftsverk till havs kan vara på uppemot 5 MW och verken blir snabbt större och effektivare. Under våren 2009 har tre företag, var för sig, hört av sig till kommunen. Ett av dem har ett konkret förslag, vilket har presenterats för kommunledningen. Förslaget går ut på bygga 20-23 vindkraftsverk på vardera 3MW vid Sofielunds avfallsanläggning. De kommer att som mest bli 179 meter höga. Om detta blir verklighet kommer verken att tillsammans producera drygt 60 MW per år. Det motsvarar 95 % av förbrukningen av all hushållsel i kommunen. Den 24 maj 2010 beslutade kommunstyrelsen att en vindkraftpark ska prövas vid Gladö, direkt öster om Sofielunds återvinningsanläggning. SIDA 25 (39) KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING KLIMAT- OCH ENERGIPLAN– BILAGA 1 FAKTADEL DATUM DIARIENR 29 juni 2010 Eventuellt kan detta innebära störningar för tre par berguvar som häckar i närheten av och söker föda på avfallsanläggningen. Berguven är rödlistad och fridlyst. 6.2 Biomassa från skog Huddinge kommun äger cirka 3 500 ha produktiv skogsmark. Denna mark sköts enligt mångbruksplanen som inkluderar skogsbruksplan och skötselplaner för naturreservat. Produktiv skogsmark ägs även av privata markägare. Rent teoretiskt är det största möjliga uttaget 25 % av vad skogen producerar. Men idag är uttaget från den kommunägda skogen cirka 15 % vilket är ett mer rimligt uttag för att upprätthålla värden av biologisk mångfald och friluftsliv. Totalt uttas årligen cirka 3 250 kubikmeter skogsråvara från Huddinges skogar fördelade på flis cirka 1 000 kubikmeter (31 %), massaved cirka 1 500 (46 %) och timmer cirka 750 (23 %). Sett ur energisynpunkt ger 1 000 kubikmeter flis cirka 800 MWh. Beroende på hur prisbilden ser ut kan olika stor andel användas som flis respektive massaved. Men ur resursanvändningssynpunkt bör inte timmer användas som flis eller massaved. 6.3 Biomassa och biogas från jordbruk I Huddinge finns idag 21 gårdar som bedriver jordbruk samt 22 mindre gårdar och stall. På de två största gårdarna bedrivs mjölkproduktion, på många av de andra hålls hästar och får. Biomassa från energiskog Energiskog kräver stora öppna ytor och då stora delar av jordbruksmarken i Huddinge ligger i dalgångar i naturreservat blir kombinationen dålig. Därför finns inga förutsättningar för energiskog i Huddinge. Biogas från jordbruk För att producera biogas på ett jordbruk kan man använda gödsel eller olika grödor. Produktion av biogas från jordbruk är under ingång i Sverige. Idag finns i landet cirka tio gårdar som producerar biogas och använder den främst till uppvärmning av den egna gården. För kommunens gårdar Balingsholm och Björksättra gård som båda idag har el som energikälla kan användning av egenproducerad biogas för uppvärmning av gårdens byggnader kunna vara aktuellt. Särskilt på Balingsholm där en ombyggnad av ladugården är aktuell. SIDA 26 (39) KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING KLIMAT- OCH ENERGIPLAN– BILAGA 1 FAKTADEL DATUM DIARIENR 29 juni 2010 6.4 Biogas från avfall Det finns idag ett nationellt miljömål som säger att 2010 ska 35% av allt matavfall samlas in för biologisk behandling. Om allt matavfall från hushåll, restauranger, storkök och butiker i Huddinge skulle samlas i och rötas för biogasframställning skulle ett energivärde för ca 13 GWh per år kunna framställas. Under 2009 lämnade SRV återvinning ABs styrelse in ett förslag till beslut till kommunen där man föreslår att SRV ska bidra till det nationella målet genom att etappvis införa separat insamling av matavfall från hushållen för biologisk behandling. Målsättningen är att samla in matavfall för att framställa biogas som ska användas som fordonsbränsle eller på annat sätt ersätta fossilt bränsle samt att resterna vid behandlingen ska vara så rena att de går att återföra till åker- eller skogsmark. 6.5 Vattenkraft I Huddinge bedöms idag inte förutsättningar finnas för att utvinna vattenkraft. Vattenmängderna och fallhöjderna är för små. Dock har Tyresån, som har sin källa i Huddinge, vid sin ankomst till Tyresö kommun samlat på sig så pass med vatten att där utvinns vattenkraft vid Uddby kraftstation. 6.6 Solenergi Det krävs inget bygglov för uppsättning av solvärmeanläggningar eller solceller. 6.6.1 Solvärme Energin i solens strålar tas tillvara, främst sommartid, för att värma vatten som leds in i solfångare. När vattnet är uppvärmt leds det vidare och används till vattenburen värme, bad, dusch och tvätt. En satsning på småskalig solvärme skulle kunna vara ett bra komplement som ren energikälla i mindre lokala värmenät, för att t.ex. minska behovet av olja eller el för uppvärmning. I Huddinge finns idag inga större solvärmeanläggningar. 6.6.2 Solel Energin i solens strålar tas tillvara för att med hjälp av solceller alstra elektricitet. SIDA 27 (39) KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING KLIMAT- OCH ENERGIPLAN– BILAGA 1 FAKTADEL DATUM DIARIENR 29 juni 2010 Det finns många exempel på företag och offentlig verksamhet vilka har investerat i solcellsanläggningar och producerar sin egen elektricitet. Vid ett överskott kan elen med rätt utrustning säljas vidare på elnätet. Under hösten 2009 monterade Huge solceller på Furuhöjdens förskola. Dessa beräknar ge 14 MWh per år. Sannolikt kommer det att bli fler liknande projekt framöver även med solvärmeanläggningar 7 Miljöpåverkan från dagens energisystem 7.1 Utsläpp från respektive energislag Hur stor påverkan energin har på miljön beror på tre faktorer: hur mycket energi vi använder, vilken energi vi använder och vilken teknik vi använder för att omvandla energin. 7.1.1 Trafiken Trafiksektorn bidrar till ett antal miljöproblem till exempel buller, hälsofarlig luft, försurning, övergödning och förstärkt växthuseffekt. Till det kommer intrång i värdefull natur, trafikolyckor och trängsel i städer. 30 procent av de totala koldioxidutsläppen i Sverige kommer från vägtransportsektorn. 1 liter bensin eller diesel ger mer än 2 kg koldioxid. En normalbilist släpper ut omkring 3 ton koldioxid per år. Sedan 1990 har utsläppen av koldioxid från vägtrafiken ökat med 10 procent. De senaste åren har dock ökningstakten avtagit något. En studie2 visar att genom att minska koldioxidutsläppen med 30 procent från 1990 års nivå3, minskar även utsläppen av kväveoxider med 7900 ton, svaveloxid med 7800 ton, partiklar med 300 kg, flyktiga organiska ämnen med 2200 ton och ammoniak med 300 kg. 7.1.2 El El produceras dels från förnyelsebara och dels från icke förnyelsebara bränslen. Till de förnyelsebara källorna hör sol, vind, vatten och biomassa. Den icke förnyelsebara elen produceras från kärnkraft och fossila bränslen (i huvudsak olja, naturgas och kol). 2 IIASA: Sweden in 2020: Emissions of CO2 and air pollutants for different CO2 reduction targets (på uppdrag av Naturvårdsverket) 3 1990 års nivå motsvarar 54,7 megaton CO2 per år. 30 procent lägre nivå motsvarar 38,3 megaton SIDA 28 (39) KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING KLIMAT- OCH ENERGIPLAN– BILAGA 1 FAKTADEL DATUM DIARIENR 29 juni 2010 Den största miljöpåverkan kommer från de icke förnyelsebara källorna. Vid förbränning av fossila bränslen frigörs koldioxid som bidrar till klimatpåverkan. Även svavel- och kväveoxider sprids vid förbränningen. Dessa bidrar till försurning och övergödning av sjöar, grundvatten och marker. Utsläppen av kväveoxider leder också till uppkomst av marknära ozon som ger skador på träd och grödor för några miljarder kronor per år. Marknära ozon kan också orsaka hälsoproblem. Partiklar är den luftförorening som orsakar störst hälsoproblem. Höga halter kan försämra lungfunktionen och påverka lungornas normala utveckling. Kärnkraftverkens bränsle tillverkas av uran. Vid anrikningen uppstår ett radioaktivt slam. I detta finns tungmetaller som bly, zink och mangan, men också radium. Det radioaktiva bränslet och avfallet avger strålning som vid höga doser är direkt dödligt och vid lägre doser kan orsaka cancer. De förnyelsebara bränslena har liten miljöpåverkan. Solen är vår renaste energikälla. Vindkraften ger inga utsläpp men kan påverka landskapsbilden, åstadkomma buller och ge negativa ekologiska effekter. Vattenkraften ger inga utsläpp. Däremot orsakar utbyggnaden av magasin, dammar och kraftverk förändringar av landskapet och dess ekologi. Biomassa har inga nettoutsläpp av koldioxid vid förbränning. Vid förbränning uppkommer dock en del kväveoxider och stoft. Överföring av el i nätet ger också miljöpåverkan till exempel via innehåll av PCB i gamla transformatorer och kreosotimpregnerade stolpar. Vidare pågår sedan ett antal år en diskussion om magnetfält kring kraftledningar och dess påverkan på människa och natur. 7.1.3 Fjärrvärme Fjärrvärmens miljöpåverkan beror på vilket bränsle som används och hur omfattande energiförlusterna är i fjärrvärmenätet. Förbränning av kol ger upphov till högre utsläpp av koldioxid per energienhet än olja och naturgas. För ytterligare information om miljöpåverkan från fossila bränslen se avsnitt 7.1.1. Utsläpp av växthusgaser vid förbränning av torv beror på var utvinningen sker och hur marken återställs. Uttaget ger dels en positiv effekt genom minskade utsläpp av metan från mossen. Samtidigt ger förbränningen negativ påverkan och nettoutsläpp av koldioxid som delvis kan bindas på nytt om de utbrutna torvtäkterna beskogas eller omvandlas till våtmarker. Förbränning av trädbränsle bidrar inte till klimatpåverkan men kväveoxider och stoft frigörs. Askan kan återföras till markerna eftersom de innehåller mineraler och näringsämnen. Biogas kan användas både för el- och värmeproduktion och bidrar inte till klimatpåverkan. Endast mycket små mängder av svavel, tungmetaller och partiklar förekommer. SIDA 29 (39) KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING KLIMAT- OCH ENERGIPLAN– BILAGA 1 FAKTADEL DATUM DIARIENR 29 juni 2010 7.1.4 Olja Utöver produktion av el och värme i större anläggningar förekommer även småskalig uppvärmning med hjälp av olja i till exempel i industrier och villor. Oljans miljöpåverkan beskrivs i avsnitt 7.1.1 7.1.5 Kyla/Fjärrkyla Miljöpåverkan från produktion av kyla beror på vilket köldmedium som används. I SFABs anläggning används freonfri köldmedia. 7.1.6 Övriga energislag Produktion av energi sker även i mindre anläggningar. Nedan beskrivs miljöpåverkan från några av dessa. Solvärme är det minst miljöpåverkande uppvärmningsalternativet eftersom det i princip inte ger några utsläpp till luften. Vedeldning ger ingen klimatpåverkan. Ineffektiv vedeldning ger dock utsläpp av partiklar, sot och VOC (flyktiga organiska ämnen). Med modern teknik kan utsläppen minska avsevärt. Pellets bidrar inte till växthuseffekten och utsläppen av oförbrända kolväten, stoft och partiklar, ligger mycket under gränsvärdena. I äldre värmepumpar användes freoner och andra miljöskadliga ämnen som köldmedium - nyare köldmedier är mindre miljöskadliga. 7.1.7 Miljöpåverkan från konsumtion Utsläppen av växthusgaser sker både i Sverige och i andra länder där till exempel mycket av de livsmedel vi äter och de kläder vi köper tillverkas. För att få en heltäckande bild måste alla utsläpp under en produkts livscykel, inklusive utsläpp utomlands från tillverkning och transport av de varor som importeras, räknas in. Till konsumtion räknas allt man köper för egna pengar eller via den offentliga sektorn. Den privata konsumtionen står för cirka 80 procent av utsläppen och offentlig konsumtion står för knappt 20 procent. 25 procent av utsläppen av växthusgaser kommer från livsmedel och 15 procent från shopping.4 I genomsnitt äter svensken 200 gram kött om dagen, eller 700 miljoner kilo om året sammanlagt för alla svenskar. Köttkonsumtionen i Sverige har ökat med 50 procent från 1990 till 2005. Växthusgasutsläppen från köttkonsumtionen har också ökat och står nu för en femtedel av landets totala utsläpp av växthusgaser. Detta trots att svenskt jordbruk släpper ut allt mindre 4 Naturvårdsverket SIDA 30 (39) KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING KLIMAT- OCH ENERGIPLAN– BILAGA 1 FAKTADEL DATUM DIARIENR 29 juni 2010 genom att bli mer miljövänligt. De ansträngningar som görs inom svenskt jordbruk äts upp av att vi i större utsträckning importerar kött med till exempel långa transporter som resultat. 7.2 Effekt av energieffektivisering Det råder stor enighet om att effektivare energianvändning är en nyckel för utvecklingen av ett hållbart energisystem, för att begränsa utsläppen av växthusgaser och för att minska andra miljöproblem som energiproduktionen orsakar. Samstämmiga bedömningar visar att möjligheterna för energieffektivisering är mycket stora. Figur 9. Några exempel på teknikområden och marknadsmöjligheter för energieffektivisering inom EU. Källa: Energieffektivisering på riktigt, Svenska naturskyddsföreningen. Enligt en utredning som Sweco genomfört på uppdrag av Svenska naturskyddsföreningen skulle den totala slutliga energianvändningen i Sverige nära kunna halveras fram till 2030. Detta skulle ske genom energieffektivisering (34 procent) och olika styrmedel (14 procent). SIDA 31 (39) KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING KLIMAT- OCH ENERGIPLAN– BILAGA 1 FAKTADEL DATUM DIARIENR 29 juni 2010 8 Energi och kostnader Årligen kostar energianvändningen kommunen stora pengar. I detta kapitel redovisas kostnader för energianvändningen och att det är betydligt mindre kostsamt att agera nu för att minska utsläppen av växthusgaser och de konsekvenser det medför än om vi inte agerar. 8.1 Kommunens kostnader för energi I Huge Fastigheter ABs årsredovisning för år 2009 framgår att bolaget hade totalt 1 091 894 kvm uthyrningsbar yta varav 547 732 avser bostäder. Huddinge kommun hyr 410 735 kvm av bolagets lokaler. När kommunen hyr lokaler från Huge ingår värme och el i hyran. Årsredovisningen visar att Huges totala kostnader (moderbolaget) för fjärrvärme år 2009 var 104 733 000 kronor och för el 98 330 000 kronor. Huges totala energikostnader 2009 uppgick alltså till drygt 200 miljoner kronor. Utöver de kostnader som Huddinge kommun har inbakat i sina hyreskostnader hos Huge har kommunen en del andra energikostnader, främst för gatubelysning. Dessa kostnader uppgår till cirka 10 miljoner kronor. Kommunen har dessutom energikostnader i form av bilbränslen. 8.2 Kostnadseffektiva åtgärder För att stävja utvecklingen av ökande koncentration av växthusgaser i atmosfären och för att minska det fossila bränsleberoendet, behövs flera olika åtgärder som alla medför någon slags kostnad. Alla kostnader behöver dock inte vara stora. För vissa åtgärder kan det rentav finnas negativa kostnader, d.v.s. att den som utför åtgärden vinner inte bara miljömässigt utan även ekonomiskt på det, för exempel på dessa åtgärder se figur 10. Marginalkostnaden 40 euro per ton är vid en total koldioxidreduktion dvs om hela världens utsläpp av koldioxid reduceras till noll. SIDA 32 (39) KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING KLIMAT- OCH ENERGIPLAN– BILAGA 1 FAKTADEL DATUM DIARIENR 29 juni 2010 Figur 10. Marginalkostnad för olika åtgärder. Källa: Energiförsörjning i Stockholmsregionen. Regionplane- och trafikkontoret rapport 12:2008. Med genomtänkta åtgärder kan ett genomsnittligt företag inom tillverkning och kontor minska sin elförbrukning med 20-30 %. Men det finns exempel på företag som under några år minskat sin elenergianvändning med över 60 % per producerad enhet. Dessutom använder idag Sveriges industrier ungefär dubbelt så mycket energi per producerad enhet jämfört med företagen i övriga Europa.5 Att arbeta för att företagen i kommunen minskar sin energianvändning är således inte bara av största vikt för miljön utan även för att stärka deras konkurrenskraft. 8.3 Energiåtgärder för 1 % av kommunbudgeten Det är betydligt mindre kostsamt att agera nu för att minska utsläppen av växthusgaser och de konsekvenser det medför än om vi inte agerar. Detta visar sir Nicholas Stern, tidigare chefsekonom på världsbanken, i sin rapport The Economics of Climate Change – the Stern Review som utkom i England i oktober 2006 och som togs fram på uppdrag av Englands premiärminister Tony Blair. Med hjälp av resultaten från formella ekonomiska modeller görs bedömningen att om vi inte agerar kommer klimatförändringarnas totala 5 Peter Karlsson, forskningsingenjör på Linköpings universitet SIDA 33 (39) KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING KLIMAT- OCH ENERGIPLAN– BILAGA 1 FAKTADEL DATUM DIARIENR 29 juni 2010 kostnader och risker att motsvara minst en femprocentig förlust av världens BNP, Brutto National Produkt, per år, nu och för all framtid. Om man vidgar skalan av risker och följder, skulle skadorna kunna stiga till 20 procent av BNP eller mer. Kostnaderna för att agera – att minska utsläppen av växthusgaser för att undvika klimatförändringarnas värsta följder – kan däremot begränsas till cirka en procent av världens BNP per år, menar Stern. Enligt en konsekvensanalys från EU-kommissionens uppgår de investeringar som krävs för att behålla nivåerna av växthusgaser på 450 ppm till ungefär 0,5 procent av världens BNP6. Naturligtvis är utgångspunkten att kostnadseffektiva åtgärder måste göras och att kostnaderna för att vidta åtgärder inte är jämt fördelat mellan olika branscher och länder. Stern poängterar att även om den rika världen åtar sig att minska utsläppen med 60-80 procent till 2050, måste också utvecklingsländerna vidta betydande åtgärder. Som redovisat tidigare anser miljövårdsberedningen i en statlig offentlig utredning att Sverige bör minska sina växthusgasutsläpp med 70-85 procent till 2050. Effektmålen för Huddinges klimat- och energiplan är en koldioxidreduktion med 85 % till 2050. Klimat- och energiplanens effektmål gäller för kommunen som geografiskt område och således inte endast för det som kommunen har rådighet över. Men ovanstående resonemang kan fungera som en fingervisning av vad som kan behövas för att hantera de utsläpp som kommunen generar och samtidigt skapa förutsättningar för en långsiktig god kommunalekonomi. Huddinge kommuns budget för 2011 är drygt 4 200 miljoner, om en procent av detta skulle sättas av för klimat- och energiåtgärder innebär det således cirka 42 miljoner. Som visats i tidigare kapitlet är många energiåtgärder dessutom i sig själva lönsamma och därmed en god investering för kommunen. 8.4 Oljeproduktionstoppen Oljeproduktionstoppen, även kallad peak-oil, är den tidpunkt då den maximala råoljeproduktionen är uppnådd, varefter den kommer att minska tills den hanterbara råoljan tagit slut. Att denna punkt förr eller senare kommer att inträffa är oemotsägligt eftersom oljan är en ändlig resurs, men exakt när detta händer är omdebatterat. Enligt Kjell Aleklett, professor i fysik vid Uppsala universitet och framstående forskare inom området inträffade oljeproduktionstoppen juli 2008. Allt fler forskare instämmer i att den maximala råoljeproduktionen är nära förestående men exempelvis flera oljebolag hävdar att den maximala oljeproduktionstoppen ligger decennier framåt i tiden. 6 Energiförsörjning i Stockholmsregionen. Regionplane- och trafikkontoret rapport 12:2008 SIDA 34 (39) KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING KLIMAT- OCH ENERGIPLAN– BILAGA 1 FAKTADEL DATUM DIARIENR 29 juni 2010 Figur 11 visar en jämförelse mellan hur mycket olja som historiskt har hittats och hur mycket olja som konsumerats samt en prognos för nya oljekällor och oljekonsumtion. Figur 11. Jämförelse mellan hur mycket olja som historiskt har hittats och hur mycket olja som konsumerats samt en prognos för nya oljekällor och oljekonsumtion. Källa: Kjell Aleklett. Globalt utgjorde olja år 2006 cirka 35 procent av energitillförseln.7 Olja används inom en rad olika områden, inte bara transporter utan exempelvis till varor och matproduktion. Det är inte bara bensinen som blir dyrare om oljeproduktionstoppen nås. Om tillgången på olja minskar innebär det även att efterfrågan på andra energiformer kommer att stiga. Brist på olja kommer att innebära brist på energi med ökade energikostnader. Ekonomin är beroende av billig olja och Deutsche Bank uttryckte 2008 att ”Ekonomin kollapsar om oljepriset når 200 dollar”. För att samhället ska fungera och ekonomin inte kollapsa är det således avgörande att beroendet av fossila bränslen minskar men även att genomföra energieffektiviseringsåtgärder för att därmed totalt sett minska sin användning av energi. 7 Stockholmsregionens energiframtid 2010-2050, Regionplanekontoret SIDA 35 (39) KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING KLIMAT- OCH ENERGIPLAN– BILAGA 1 FAKTADEL DATUM DIARIENR 29 juni 2010 9 Trygg och säker energitillförsel I detta kapitel tas det på en övergripande nivå upp vilka svagheter och brister det finns för el- och fjärrvärme distribution samt åtgärdsförslag för hur dessa brister kan åtgärdas. 9.1 Eldistribution I Huddinge har Vattenfall koncession på att distribuera el, dvs ingen annan har rätt att distribuera el inom kommunens gränser. I Huddinge är det nätägaren som äger och driver distributionsnätet inom kommunen. Investeringar och övriga beslut för att öka elförsörjningens säkerhet och beredskap är nätägarens ansvar och något som kommunen endast kan påverka indirekt. 9.1.1 Leveranssäkerhet för el Inom HEL-projektet som drivits av Energimyndigheten och som bland annat syftar till att utveckla en helhetssyn för elförsörjningens säkerhet och beredskap har Huddinge kartlagt sin leveranssäkerhet för el. Huddinge har god leveranssäkerhet av el. Kraftförsörjningen till kommunen sker via regionnätet med 70 kV till fyra mottagningsstationer, matning till varje station sker från två håll. Varje enskild mottagningsstation innehåller två till tre transformatorer. Om en transformator faller ur finns fortfarande möjligheten att köra hela belastningen på den återstående transformatorn. Från mottagningsstationerna utgår ett 20 kV-mellanspänningsnät vilket försörjer nätstationer där spänningen sänks och distribueras vidare i ett 0,4 kV-lågspänningsnät till slutanvändarna. 20 kV-mellanspänningsnät är i huvudsak utformat så att full reserv kan uppnås via andra utgående kablar från samma eller annan mottagningsstation, ”slingor”. Vid elavbrott kan strömleverans återupptas till kunderna genom omkoppling i nätet, oftast sker detta manuellt med personal på plats. Den manuella omkopplingen görs normalt inom ett par timmar varför elavbrottet blir relativt kortvarigt. Inom kommunen finns en mindre del mellanspänningsnät med radiell matning där strömleverans återupptas till kunderna efter att felet åtgärdats. Lågspänningsnätet är normalt utformat utan motsvarande reservmatningsmöjlighet. Vid avbrott på lågspänningsnätet återupptas elleverans efter det att fel avhjälpts, i vissa fall kan elleveransen återupptas med ett mobilt reservkraftverk under tiden felet åtgärdas. SIDA 36 (39) KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING KLIMAT- OCH ENERGIPLAN– BILAGA 1 FAKTADEL DATUM DIARIENR 29 juni 2010 Elanvändningen ökar kontinuerligt i Huddinge. En risk med slingmatning är att alltför många nya laster tillkommer på slingan. Det kan på sikt medföra att lasten på en slinga blir så stor, att reservmatning från en annan ledning inte kan ske. Vattenfall genomförde nyligen en översyn av hela elnätet i Huddinge för att undvika sådana framtida kapacitetsbrister i nätet. I den översynen har hänsyn tagits till förväntad lasttillväxt baserad på kommunens expansionsplaner med bl.a. ÖP, bostadsförsörjnings- och arbetsplatsplaner som underlag. Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge har två egna direktserviser (2 ledningar á 20 kV) från mottagningsstationen i Flemingsberg. Samtliga mottagningsstationer fjärrövervakas med mätning av inkommande och utgående strömstyrka, belastning, spänning och kvalitet. 9.1.2 Åtgärder för att säkra elförsörjningen Huddinge kommun har drivit ett UPOS-projekt med syftet att utveckla samverkansformer mellan näringsliv och det offentliga. Som nämnts ovan är leveranssäkerheten för el god inom kommunen. Inom UPOS-projektet konstateras att det troligen inte är möjligt att till rimliga kostnader ytterligare höja leveranssäkerheten. Däremot finns det svaga länkar i form av anläggningar, som är känsliga för olika typer av påverkan. Utifrån en analys som elföretagen har genomfört har ett antal exempel på åtgärder pekats ut som de själva eller staten ansvarar för: • Genomföra risk- och sårbarhetsanalyser som grund för säkerhetsåtgärder. • Successivt byta ut isolerade luftledningar i lokalnäten i skogsterräng mot isolerade luftledningar eller jordkabel. • Etablera ett för kraftbranschen gemensamt mobilradiosystem i samverkan med samhällets skydds- och räddningsfunktioner eller genom egna åtgärder. • Inrätta driftcentraler med säkra och av varandra oberoende kommunikationer, säker elförsörjning, säkra och dubblerade ITsystem samt välordnade tillträdesskydd. • Etablera reservstyrplatser för viktiga driftcentraler. • Öka uthålligheten för elförsörjningen vid produktions- och nätanläggningar. • Organisera reparationsresurser för optimalt nyttjande av fast anställda montörer och civilpliktiga. • Säkra tillgång till vissa strategiska reservdelar genom uppbyggnad av beredskapslager. SIDA 37 (39) KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING KLIMAT- OCH ENERGIPLAN– BILAGA 1 FAKTADEL DATUM DIARIENR 29 juni 2010 • • • • Säkra ett flexibelt nyttjande av personella resurser genom kompletteringsutbildning för montage- och driftpersonal. Säkra kompetens, genom kontrakt/avtal eller på annat sätt, av personal för underhåll/reparation av utrustningar/material, som inte kan genomföras med egna resurser. Inrätta systematisk utbildning och övning i krisledning för personal i ledande strategiska och operativa befattningar. Etablera effektivt säkerhetsskydd till viktiga produktions- och nätanläggningar. I UPOS-rapporten föreslås följande åtgärder som kommunen ansvarar för: • Bättre samverkan mellan Huddinge kommun och elleverantörer vid utbyggnad och förtätning av främst befintliga bostadsområden. • Huge Fastigheter AB ökar kunskapen om de egna fastigheternas värmesituation vid elavbrott. • Vattenfall, tillsammans med berörda aktörer, bör identifiera och bygga bort risker med samförläggning av kablar i samma schakt. 9.2 Fjärrvärmedistribution Södertörns Fjärrvärme AB sköter distributionen av fjärrvärme i Huddinge. 9.2.1 Leveranssäkerhet för fjärrvärme Leveranssäkerheten för fjärrvärme är bra. Södertörns Fjärrvärme har reservkraft och kan vid ett elavbrott få ut fjärrvärmen om än inte till lika stort tryck. Problemet är att om fastigheterna också är utan el kan bara de fastigheter vars ventiler står i öppet läge då elavbrottet inträffar ta emot fjärrvärmen. Då stora delar av fjärrvärmenätet är slingmatad så kan delar av systemet stängas av och matning ske från andra hållet. Vissa fastigheter blir i ett sådant scenario utan fjärrvärme men till flertalet kan fortfarande värme distribueras. I slutändan av fjärrvärmenätet är inte nätet slingmatad och där går det således inte att mata från ett annat håll. Södertörns Fjärrvärme har mycket bra kontroll på vart fjärrvärmeledningarna ligger och därför är det mycket ovanligt att någon ledning blir avgrävd. 9.2.2 Åtgärder för att säkra fjärrvärmeförsörjningen Södertörns Fjärrvärme har 10-årsplaner för underhåll men genomför även kontinuerliga okulära besiktningar av hela nätet. Fjärrövervakning sker av nätet 24 timmar om dygnet och om något inträffar är personal på plats inom en timme. SIDA 38 (39) KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING KLIMAT- OCH ENERGIPLAN– BILAGA 1 FAKTADEL DATUM DIARIENR 29 juni 2010 10 Övriga styrdokument och arbetssätt inom energiområdet Huddinge kommun har sökt bidrag från Energimyndigheten för energieffektivisering. För att erhålla bidraget ska vissa saker redovisas bland annat energieffektiviseringsmål, uppgifter om byggnader och transporter samt olika styrdokument och arbetssätt inom energiområdet. Samtliga efterfrågade uppgifter (så långt det varit möjligt att få fram uppgifterna) återfinns i Klimatoch energiplanen bortsett från olika styrdokument och arbetssätt som redovisas i detta kapitel. Gällande översiktplan antogs 2001. Arbete pågår för att ta fram en ny översiktsplan. Energifrågor kommer vara en viktig fråga i den nya översiktsplanen bland annat genom att förtäta i kollektivtrafiknära lägen och försöka få fler områden fjärrvärmeförsörjda. Även i gällande översiktsplan fokuserar på att bygga tätt och högt i goda kollektivtrafiklägen. I detaljplanering är det inte möjligt att skriva in exempelvis fjärrvärme eller låg energiförbrukning men när kommunen äger marken ska ställas krav på låg energiförbrukning. Huddinge kommun har riktlinjer för resor i tjänsten med syftet att alla resor som utförs i tjänsten av anställda och förtroendevalda i Huddinge kommun ska ske så trafiksäkert, hälsofrämjande, miljöanpassat och kostnadseffektivt som möjligt. Riktlinjerna säger att man ska pröva ifall resan behöver göras, genomföra resan så effektivt som möjligt och att kortare resor ska göras med gång, cykel eller kollektivtrafik. Kommunen är med i Energimyndighetens program, Uthållig kommun och deltar i nätverket för fysisk planering. På Södertörn samarbetar de åtta kommunerna i olika planeringsfrågor bland annat för att minska utsläppen av växthusgaser. Tillsammans med Botkyrka och Nynäshamns kommuner driver Huddinge kommun nätverket Hållbart resande i samhällsplaneringen som är ett nätverk som fokuserar på att ge gång, cykel och kollektivtrafik en hög prioritet i kommunernas samhällsplanering. Andra nätverk som Huddinge kommun är med i är Borgmästaravtalet, Miljödiplomeringssamarbetet, klimat- och energirådgivningssamarbetet i länet, säker skolvägsnätverk och Sveriges ekokommuner. Klimat- och energiplanen kommer att fungera som riktlinjer för krav på energieffektivitet vid upphandling. Vid upphandling och beställning ska krav ställas på låg energianvändning och energisnåla produkter ska väljas. Kommunen har genomfört internutbildning för miljöanpassat byggande men har inga återkommande internutbildningar för att främja energieffektivisering. SIDA 39 (39) KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR 2015-09-01 KS-2015/1567.109 Miljöberedningen HANDLÄGGARE Fyrvald, Lena 08-535 313 95 [email protected] Mobility managemet-plan för Huddinge kommun miljöberedningens remissvar Förslag till beslut Miljöberedningens beslut Miljöberedningen godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 1 september 2015 och antar remissvaret som sitt eget. Sammanfattning Mobility management-planen är en av nio åtgärdsplaner som ingår i Huddinge kommuns trafikstrategi som beskriver inriktningen för Huddinge kommuns arbete med trafikfrågor. Syftet med mobility managment-planen (nedan kallad MM-planen) är att förebygga ökad transportefterfrågan och öka andelen gång-, cykel- och kollektivtrafik. I planen preciseras mål och syfte samt förslag på åtgärder och riktlinjer som behövs för att kommunen ska kunna bidra till att fler väljer kollektivtrafik för längre resor och gång- och cykeltrafik för kortare resor. Förvaltningen är positiv till MM-planen. Förvaltningens huvudsakliga synpunkt är att MM-planen tydligare borde ta upp kommunens arbete med hållbart resande för sina egna anställda eftersom kommunen själv är en stor arbetsgivare. Exempelvis bör en punkt finnas med under rubriken ”Riktlinjer” där det beskrivs att kommunen själva som arbetsgivare ska arbeta med hållbart resande bland sina anställda. Beskrivning av ärendet Kommunen har tagit fram en ny översiktsplan och en trafikstrategi som båda pekar ut gång-, cykel- och kollektivtrafikens betydelse för såväl kommunens som regionens utveckling. För att trafikstrategin ska få effekt måste den preciseras i en konkret åtgärdsplan, även kallad trafikplan. Trafikplanen utgörs av nio olika åtgärdsplaner, varav mobility managment-planen är en av dem. Mobility management är ett koncept för att främja hållbara transporter och påverka bilanvändningen genom att förändra resenärers attityder och beetenden. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB Kommunstyrelsens förvaltning 141 85 Huddinge Kommunalvägen 28 08-535 300 00 08-535 301 70 [email protected] www.huddinge.se SIDA 1 (3) KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR 2015-09-01 KS-2015/1567.109 Syftet med mobility managment-planen (nedan kallad MM-planen) är att förebygga ökad transportefterfrågan och öka andelen gång-, cykel- och kollektivtrafik. MM-planen ska tydliggöra hur Huddinge kommun ska använda mobility management för att uppnå översiktsplanens och trafikstrategins mål. I planen preciseras mål och syfte samt förslag på åtgärder och riktlinjer som behövs för att kommunen ska kunna bidra till att fler väljer kollektivtrafik för längre resor och gång- och cykeltrafik för kortare resor. Samhällsbyggnadsutskottet i Huddinge kommun beslutade den 4 juni 2015 att skicka ut planen på remiss. Förvaltningens synpunkter I kapitel 3.2 beskriver MM-planen samarbete med olika aktörer såsom arbetsgivare, företagare, skolor och föreningar. Kommunen är själv en stor arbetsgivare och MM-planen borde således ta upp kommunens arbete med hållbart resande för sina egna anställda. Detta nämns under detta kapitel i meningen ”Kommunen är själv en viktig aktör som till exempel arbetsgivare och som huvudman för de kommunala skolorna”. Det är önskvärt att detta uttrycks ännu tydligare. Exempelvis bör en punkt finnas med under rubriken ”Riktlinjer” under nämnda stycke där det beskrivs att kommunen själva som arbetsgivare ska arbeta med hållbart resande bland sina anställda. Inte minst för att kommunen ska föregå med gott exempel i arbetet med hållbart resande. Om vi inte själva arbetar med frågan blir det skevt att uppmuntra andra aktörer till det. Kommunen har sedan några år tillbaka arbetat med åtgärder för hållbart resande i den egna organisationen. Detta arbete bör finnas integrerat i MMplanen och åtgärder och mål för kommunens arbete bör finnas nämnda. Desamma bör därför också finnas med i uppföljningen i kapitel 4. MMplanen kan därmed också bli ett bra redskap för att kommunicera att kommunen själv arbetar internt med hållbart resande. Om MM-planen skulle innehålla kommunens interna arbete med hållbart resande skulle det stärka arbetet med hållbart resande som helhet och man skulle få ned antal policydokument. Kommunen bör även utreda förutsättningarna för att införa bilpool som möjliggör för kommuninvånarna att använda kommunens bilar. Rubriken 4.3 heter ”Uppföljning av Huddinges interna arbete”, men här bör förtydligas vad som avses med det interna arbetet med mobility management. Vad gäller kommunens interna arbete med hållbart resande följs utsläpp och kostnader för kommunens egna resor enligt CERO-modellen. Modellen syftar till att arbeta med åtgärder i organisationer som syftar till ett mer hållbart SIDA 2 (3) KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR 2015-09-01 KS-2015/1567.109 resande bland kommunens anställda. Det är viktigt att hålla isär begreppen internt arbete respektive mobility management så att inte förvirring uppstår. I tabell 1-2 på s. 10 är växthusgasmålet felaktigt. Detta står förvisso i kommunen klimat- och energiplan, men då historisk emissionsdata har korrigerats efter det att planen antogs gäller inte längre det målet. Målet som gäller nu är 1,5 ton co2/capita till 2030 och 1 ton/capita till 2050. Figur 3-1 bör kompletteras med hur avstämning mot översiktsplanen ska ske. Förvaltningen föreslår att miljöberedningen godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 1 september 2015 och antar remissvaret som sitt eget. Vesna Jovic Kommundirektör Helené Hill Samhällsbyggnadsdirektör Lena Fyrvald Miljöstrateg Bilagor Mobility mangaement-plan för Huddinge kommun. Remissutgåva 2015-05-11. Beslutet delges Samhällsbyggnadsutskottet SIDA 3 (3) Mobility management-plan för Huddinge kommun Kommunstyrelsens förvaltning Samhällsbyggnadsavdelningen • Gatu- och trafiksektionen Huddinge kommun FÖR HUDDINGE KOMMUN Diarienummer: KS-2015/894 Utgåva: 2015-05-11 Författare: Arbetet med att ta fram förslag till MM-plan har bedrivits av en arbetsgrupp på Huddinge kommun bestående av: Projektledare Jessica Elmgren samt Tora Landgren (Gatuoch trafiksektionen), Cecilia Rogvall (Mark- och exploateringssektionen), Isabelle Stöckel och Karin Segerdahl (Plansektionen), Johanna Pettersson (Agenda 21- samordnare, staben Samhällsbyggnadsavdelningen.) Konsultstöd har erhållits från Liselott Söderström, Kristina Nyström, Pernilla Hyllenius Mattisson, Caroline Ljungberg, Trivector Traffic. 2 Sammanfattning Mobility management (MM) är enligt European Platform on Mobility Management (EPOMM) ett koncept för att främja hållbara transporter och påverka bilanvändandningen genom att förändra resenärers attityder och beteenden. I samhällsplaneringen kan mobility management användas för att påverka utformningen av bebyggelse och infrastruktur så att de stödjer ett hållbart resande. Syftet är att påverka resan innan den har börjat. Stockholmsregionen och Huddinge kommun växer snabbt. Därmed ökar också trafiken. För att regionens transportbehov ska kunna tillgodoses behöver en större andel av transporterna ske med gång, cykel och kollektivtrafik, som är mer yteffektiva och hållbara. Det finns transporter som nu och i framtiden behöver ske med bil, så bilen kommer att ha en fortsatt viktig roll i transportsystemet. En större andel resor med gång, cykel och kollektivtrafik lämnar utrymme för de transporter som måste ske med bil. Huddinge kommuns trafikstrategi, Trafikstrategi för Huddinge kommun – med gång-, cykel- och kollektivtrafik i fokus, antogs av kommunfullmäktige i maj 2013. Trafikstrategin drar upp riktlinjer för hur transportsystemet i kommunen ska utvecklas för att kommunens övergripande mål och visioner ska kunna uppnås. Trafikstrategin preciseras i en trafikplan. I Huddinge kommun utgörs trafikplanen av nio åtgärdsplaner, varav MMplanen är en. Huddinge kommun har sedan några år goda erfarenheter av att arbeta med mobility management men i och med framtagandet av denna MM-plan vill Huddinge kommun nu ta ett helhetsgrepp och införa MM-arbetet i det ordinarie arbetet. Kommunens bebyggelsestruktur och den vardagssituation många Huddingebor befinner sig i gör att bilen nu och i framtiden kommer att vara en förutsättning för många för att få livspusslet att gå ihop. Kunskaper och förståelse för detta måste finnas med i kommunens arbete med att genomföra Mobility managementplanen. Syftet med MM-planen är att försöka påverka transportefterfrågan och att de resor som utförs i större utsträckning görs till fots, med cykel eller kollektivtrafik. MM-planen ska tydliggöra hur Huddinge kommun ska använda mobility management för att uppnå översiktsplanens och trafikstrategins mål. Tre inriktningsmål för Huddinge kommuns arbete har definierats, se tabell nedan. INRIKTNINGSMÅL FÖR MOBILITY MANAGEMENT Mobility management i samhällsplaneringen Med mobility management i planering och byggande ska utformningen och utvecklingen av samhällsbyggnadsprojekt skapa förutsättningar för hållbart resande. Samarbeten med andra aktörer Samarbeten med olika aktörer ska göra att fler arbetar för att underlätta och främja hållbara resor. Kommunikation och information Kommunikation och information ska användas för att främja hållbara resor hos invånare, besökare och verksamma i kommunen. I kapitel 3 beskrivs hur MM-planens inriktningsmål ska uppnås. I riktlinjerna pekas ett antal åtgärder, verktyg och checklistor ut, som Huddinge kommun ska arbeta vidare med. Dessa åtgärder listas i bilaga 1. Mobility management i samhällsplaneringen Mobility management i samhällsplaneringen syftar till att påverka utformningen av bebyggelse och infrastruktur så att de stödjer ett hållbart resande. Den fysiska planeringen har stor potential att påverka både färdmedelsval och själva efterfrågan på transporter. Riktlinjer ges inom följande områden: Förutsättningar för hållbart resande Mobility management genom hela samhällsbyggnadsprocessen Mobility management i föravtal och genomförandeavtal Flexibel parkering Uppföljning av detaljplaner och genomförandeavtal Mobility management-kompetens i samhällsbyggnadsprocessen Samarbeten med olika aktörer Arbetsgivare, företagare, skolor och föreningar har stort inflytande över sina anställdas, kunders, elevers och medlemmars förutsättningar för hållbart resande. Kommunen är själv en viktig aktör som till exempel arbetsgivare och som huvudman för de kommunala skolorna. Riktlinjer ges inom följande område: Arbetsgivare, besöksverksamheter, handelsföretag, föreningar och skolor Kommunikation och information Hållbara resor uppmuntras genom att informera om alternativ till privat bil och driva riktade kampanjer. Information ges även om kommunen MM-arbete. Riktlinjer ges inom följande områden: 4 Information om möjligheterna till hållbart resande Kampanjer Information vid ny- och ombyggnation av infrastruktur Information till nyinflyttade Information om MM-arbetet internt Uppföljning och utvärdering är viktigt bland annat för att kunna visa om projekt och arbete har varit framgångsrika och kan motivera investerade pengar och för att ge underlag för beslut om framtida satsningar. I kapitel 4 beskrivs hur uppföljning och utvärdering ska gå till, dels uppföljning av trafikutvecklingen och MM-planen i form av förslag till indikatorer och dels genom uppföljning av projekt och Huddinges interna arbete. Innehållsförteckning Sammanfattning Innehållsförteckning Begreppslista 1. Bakgrund 1.1. 1.2. 2. UTGÅNGSPUNKTER VARFÖR BEHÖVS EN MOBILITY MANAGEMENT-PLAN? MM-planens syfte och mål 2.1 2.2 3. 3.1 3.2 3.3 4. 13 13 13 Riktlinjer för MM-arbetet 14 MOBILITY MANAGEMENT I SAMHÄLLSPLANERINGEN SAMARBETEN MED OLIKA AKTÖRER KOMMUNIKATION OCH INFORMATION UPPFÖLJNING AV TRAFIKUTVECKLINGEN OCH MM-PLANEN UPPFÖLJNING AV PROJEKT UPPFÖLJNING AV HUDDINGES INTERNA ARBETE Bilaga 1. Åtgärder att arbeta vidare med 6 9 11 SYFTE MÅL FÖR MM-ARBETET Uppföljning och utvärdering 4.1 4.2 4.3 3 6 7 9 14 20 22 26 26 28 28 29 Begreppslista Mobility management Definitionen av Mobility Management (MM) enligt EPOMM är som följer: ”Mobility Management (MM) är ett koncept för att främja hållbara transporter och påverka bilanvändningen genom att förändra resenärers attityder och beteenden. Grundläggande för Mobility Management är "mjuka" åtgärder, som information och kommunikation, organisation av tjänster och koordination av olika partners verksamheter. "Mjuka" åtgärder förbättrar ofta effektiviteten hos "hårda" åtgärder inom stadstrafiken (som t.ex. nya spårvagnslinjer, vägar eller cykelbanor). Mobility Management-åtgärder (jämfört med "hårda" åtgärder) kräver inte nödvändigtvis stora finansiella investeringar och de kännetecknas samtidigt av en bra kostnads/nyttokvot (BCR – Benefit Cost Ratio).” I samhällsplaneringen kan mobility management användas för att påverka utformningen av bebyggelse och infrastruktur så att de stödjer ett hållbart resande. Syftet är att påverka resan innan den börjat. Mobility management är inte ett universalmedel som helt ersätter tekniska lösningar, utan ett komplement som får nya eller befintliga tekniska lösningar att ge större effekt. Att mobility management ibland helt kan eliminera behovet av ny infrastruktur är en bonus. Hållbara resor och transporter Till hållbara transporter räknas gång-, cykel- och kollektivtrafik då dessa transportslag är plats- och energisnåla per transporterad individ och sträcka. Transportefterfrågan och målstyrd planering Fler invånare innebär mer transporter. I traditionell trafikplanering har den framtida transportefterfrågan baserats på antaganden om att den växande befolkningen kommer att resa lika mycket, eller mer, per person som tidigare. Det har ofta lett till överdimensionerad infrastruktur för bil och en indirekt uppmuntran till att resa mer med bil. I dag tillämpar allt fler kommuner målstyrd trafikplanering, där man strävar efter att utforma bebyggelse och infrastruktur så att transportefterfrågan ska minska, till exempel genom en tät bebyggelse där bostäder och service blandas. Grön resplan eller grön transportplan Grön resplan kallas den åtgärdsplan som en befintlig verksamhet tar fram för att främja hållbara transporter för till exempel anställda och besökare. Förutom minskad miljö- och klimatpåverkan kan en grön resplan ge fördelar för företaget och de anställda, till exempel lägre fordons- och reskostnader, lägre sjukfrånvaro och minskat parkeringsbehov. En grön resplan som även innefattar gods kallas ofta grön transportplan. Plan för MM- åtgärder En plan för MM-åtgärder1 är en handlingsplan som en exploatör tar fram för MMåtgärder för ett område eller fastighet i planerings- eller byggstadiet. Det är egentligen samma sak som grön resplan eller grön transportplan, men för att särskilja dem som tas fram av exploatörer i planerings- eller byggstadiet kallas dessa i detta sammanhang för plan för MM- åtgärder. En plan för MM- åtgärder bör innefatta såväl målsättningar på längre sikt som faktiska handlingar i form av åtgärder på kort och lång sikt. Åtgärderna syftar till att uppmuntra till, underlätta och styra mot ett mer hållbart resande, och kan omfatta olika typer av information och kampanjer, fysiska förändringar som gör det lättare att gå, cykla och åka kollektivt samt bilpoolslösningar och parkeringsstyrning. 1 Kallas ofta Mobility management-plan. 8 1.Bakgrund 1.1. UTGÅNGSPUNKTER Dokumenthierarki De övergripande målen för hur Huddinge kommun ska utvecklas anges i kommunens strategiska dokument, främst översiktsplanen. Mål finns också formulerade i dokumentet Lokal agenda 21 som behandlar kommunens miljömål. Huddinge kommuns trafikstrategi, Trafikstrategi för Huddinge kommun – med gång-, cykel- och kollektivtrafik i fokus, antogs av kommunfullmäktige i maj 2013. Trafikstrategin drar upp riktlinjer för hur transportsystemet i kommunen ska utvecklas för att kommunens övergripande mål och visioner ska kunna uppnås. Trafikstrategin preciseras i en trafikplan. I Huddinge kommun utgörs trafikplanen av nio åtgärdsplaner, varav MM-planen är en. I Figur 1-1 visas hur de olika dokumenten förhåller sig till varandra. Figur 1-1 Schematisk bild över dokumenthierarki i Huddinge kommun. Övergripande mål Mål och riktlinjer i översiktsplan och trafikstrategi påverkar inriktningen på MM-planen och vad planen ska bidra till att uppfylla. Sammanfattningsvis säger dessa mål och riktlinjer att Huddinge ska vara en attraktiv kommun att bo och leva i, med god och jämlik hälsa och kraftigt minskad klimat- och miljöpåverkan. Åtgärder för att utveckla infrastrukturen ska bidra till jämlikhet och jämställdhet, vilket innebär att alla människor ska få ta del av utvecklingen. För att uppnå detta ska andelen hållbara transporter öka. Gång-, cykel- och kollektivtrafik ska prioriteras och kollektivtrafiken ska vara utgångspunkten vid all planering. Bebyggelse- och trafikplaneringen ska vara samordnad och investeringar i infrastruktur kombineras med åtgärder som syftar till nya resvanor. I Tabell 1-2 anges de mål i överordnade dokument som har störst påverkan på MMplanens inriktning och som planen har störst potential att bidra till. Tabell 1-2 Sammanställning av mål från Huddinge kommuns överordnade dokument som har påverkan på MM-planens inriktning. MÅL DOKUMENT Folkhälsan i Huddinge ska vara god och jämlikt fördelad. De negativa hälsoeffekterna minskar stadigt, bland annat genom att gång och cykel stimuleras genom trygga, trafiksäkra samt gena gång- och cykelvägar. ÖP 2030 s. 11 Invånare i Huddinge ska känna gemenskap och delaktighet i samhällslivet, och människor värderas lika. Ett jämställdhetsperspektiv behöver integreras i samhällsplaneringen. ÖP 2030 s. 11 och s. 17 Kommunen ska verka för beteendeförändringar och i vissa fall använda ekonomiska styrmedel för att utsläppen från transportsektorn ska minska. ÖP 2030 s. 26 Kommunen ska aktivt planera för att öka andelen kollektiv-, cykel- och gångresor genom att bygga där kollektivtrafikens turtäthet främjas. ÖP 2030 s. 35 Växthusgaserna per invånare ska minska med 85 procent senast 2050 jämfört med 1990. Lokal Agenda 21 för Huddinge kommun Kommunen ska aktivt arbeta med mobility management. Trafikstrategin s. 7 Gång-, cykel- och kollektivtrafik ska prioriteras. Kollektivtrafiken ska vara utgångspunkten vid all planering. Bebyggelse- och trafikplaneringen ska vara samordnad. Trafikstrategin s. 7 Det övergripande målet är att andelen transporter med gång-, cykel- och kollektivtrafik ska öka. Samtliga av kommunens åtgärder i transportsystemet ska bidra till att detta uppnås. Trafikstrategin s. 17 10 En växande region Huddinge ligger i en starkt växande region. Befolkningsprognosen pekar på att Stockholms läns befolkning kan öka från drygt 2 miljoner till närmare 3,2 miljoner år 20502. I Huddinge kommuns översiktsplan slår man fast att kommunen ska växa i takt med länet, vilket kan innebära att befolkningen ökar från drygt 100 000 invånare till någonstans mellan 120 000 till 150 000 invånare år 2030. Fram till år 2020 är det framförallt åldersgrupperna 0-15 år och 70-80 år som väntas öka mest. För att regionens transportbehov ska kunna tillgodoses behöver en större andel av transporterna ske med gång, cykel och kollektivtrafik, som är mer yteffektiva och hållbara. Det finns transporter som nu och i framtiden behöver ske med bil, så bilen kommer att ha en fortsatt viktig roll i transportsystemet. En större andel resor med gång, cykel och kollektivtrafik lämnar utrymme för de transporter som måste ske med bil. Kunskap och förståelse kring människors olika transportbehov och resvanor är en förutsättning för kommunens fortsatta arbete med mobility mangement. 1.2. VARFÖR BEHÖVS EN MOBILITY MANAGEMENT-PLAN? Goda transportmöjligheter är viktiga för ett fungerande samhälle. Samtidigt medför ökad biltrafik en rad negativa konsekvenser. Huddinge kommuns befolkningstillväxt medför att trängseln kommer att öka i både väg- och kollektivtrafik. Enbart ny infrastruktur kan inte lösa problemet eftersom förbättrad infrastruktur i sig också bidrar till ökade trafikströmmar. Transportsektorn innebär också negativ påverkan på miljö och hälsa. Inom Huddinge kommun står transportsektorn för totalt 59 procent3 av koldioxidutsläppen samt medför höga bullernivåer och partikelutsläpp. Privatbilismen tar upp stora ytor och skapar barriärer vilket motverkar en tät och levande stadsmiljö. Biltrafiken har en viktig roll i samhället men i en storstad är biltrafiken bara effektiv om de flesta använder andra trafikslag. Knappt hälften (47 %) av familjerna i Huddinge kommun har bil och andelen har minskat de senaste åren. Däremot bor en stor del av Huddingeborna inom gång- och cykelavstånd från en station4. 71 % bor inom 1200 meter fågelvägen från en station och 39 % bor inom 600 meter fågelvägen. Arbetstillfällena är inte i lika hög utsträckning som bostäderna tillgängliga med kollektivtrafik. Mobility management är ett viktigt verktyg för att se till att befintligt transportsystem används på ett effektivt sätt och att dess negativa konsekvenser minimeras. Med ett mobility management-tänkande redan i samhällsplaneringen kan man också förebygga att efterfrågan på transporter ökar i samma takt som utbyggnaden. 2 Stockholms Handelskammare, SWOT Stockholm 2012 3 http://www.miljobarometern.huddinge.se/agenda-21/klimat-och-luft/vaxthusgasutslappen-skaminska/vaxthusgasutslapp-per-invanare/ 4 Stationsnära lägen - Utgångsläge 2012 och förslag på uppföljningsrutiner för Huddinge Kommun, Dnr: GK-2007/175.441, Spacescape I och med antagandet av Trafikstrategi för Huddinge kommun har kommunfullmäktige beslutat att kommunen ska arbeta med mobility management för att påverka människors beteende så att trafiksystemet nyttjas resurseffektivt och för att minska resor och transporters negativa konsekvenser5. Huddinge kommun har sedan några år goda erfarenheter av att arbeta med mobility management i enskilda projekt såväl inom kommunen som med andra aktörer. I och med framtagandet av MM-planen vill kommunen ta ett helhetsgrepp och införa arbetet med mobility management i det ordinarie arbetet. Så bidrar mobility management till kommunens mål Åtgärder inom mobility management har en bevisad effekt när det kommer till att öka andelen resor och transporter med hållbara färdmedel. Förutom ett bättre fungerande trafiksystem ger det flera andra fördelar, till exempel: Samhällets vinster är attraktivare stadsmiljöer, minskade koldioxidutsläpp, minskade utsläpp av hälsopåverkande ämnen och buller, minskade barriäreffekter, mindre trängsel och bättre folkhälsa, vilket också är bra för samhällsekonomin. Mobility management-åtgärder är kostnadseffektiva jämfört med att försöka bygga bort problemen med ny infrastruktur. Företagens vinster är lägre kostnader för resor och parkeringsplatser, minskad klimatpåverkan, friskare personal och lägre kostnader för sjukskrivningar. Exploatörer kan bygga fler bostäder på samma yta och ändå få plats över till trevliga bostadsmiljöer, tack vare att ytbehovet för parkering minskar eller flyttas, vilket också medför lägre byggkostnader. Individens vinster är bättre ekonomi, bättre hälsa och ökad valfrihet i valet av färdmedel. Mobility management handlar om att göra det enkelt och attraktivt att gå, cykla och åka kollektivt. Genom att underlätta för dessa färdsätt ges större möjligheter för olika grupper att använda transportsystemet och skapar dessutom förutsättningar för ett mer jämlikt och jämställt resande i framtiden. Kommunens bebyggelsestruktur och den vardagssituation många Huddingebor befinner sig i gör att bilen nu och i framtiden kommer att vara en förutsättning för många för att få livspusslet att gå ihop. Kunskaper och förståelse för detta måste finnas med i kommunens arbete med att genomföra Mobility managementplanen. 5 Trafikstrategi för Huddinge kommun GK-2007/175.441, s. 7 12 2. MM-planens syfte och mål 2.1 SYFTE Syftet med MM-planen är att försöka påverka transportefterfrågan och att de resor som utförs i större utsträckning görs till fots, med cykel eller kollektivtrafik. MM-planen ska tydliggöra hur Huddinge kommun ska använda mobility management för att uppnå översiktsplanens och trafikstrategins mål. 2.2 MÅL FÖR MM-ARBETET Utifrån syftet med MM-planen och de övergripande målsättningarna har tre inriktningsmål för Huddinge kommuns MM-arbete definierats, se Tabell 2-1. Tabell 2-1. Inriktningsmål för mobility management. INRIKTNINGSMÅL FÖR MOBILITY MANAGEMENT Mobility management i samhällsplaneringen Med mobility management i planering och byggande ska utformningen och utvecklingen av samhällsbyggnadsprojekt skapa förutsättningar för hållbart resande. Samarbeten med andra aktörer Samarbeten med olika aktörer ska göra att fler arbetar för att underlätta och främja hållbara resor. Kommunikation och information Kommunikation och information ska användas för att främja hållbara resor hos invånare, besökare och verksamma i kommunen. I kapitel 3 ges en beskrivning av vad respektive inriktningsmål avser och hur arbetet för att nå målen ska bedrivas. I kapitel 4 anges förslag på hur målen ska följas upp. 3. Riktlinjer för MM-arbetet I detta kapitel beskrivs riktlinjer för arbetet med mobility management i kommunen. Riktlinjerna talar om hur MM-planens inriktningsmål ska uppnås. 3.1 MOBILITY MANAGEMENT I SAMHÄLLSPLANERINGEN Mål: Med mobility management i planering och byggande ska utformningen och utvecklingen av samhällsbyggnadsprojekt skapa förutsättningar för hållbart resande. Mobility management i samhällsplaneringsprocessen syftar till att påverka utformningen av bebyggelse och infrastruktur så att de stödjer ett hållbart resande. Den fysiska planeringen har stor potential att påverka både färdmedelsval och själva efterfrågan på transporter. Genom genomtänkt lokalisering av ny bebyggelse ges förutsättningar för hållbart resande, genom att efterfrågan på transporter begränsas och förutsättningar för en effektiv kollektivtrafik ges. En bra lokalisering är avgörande för hur framgångsrika MM-åtgärder i senare skeden kan bli. Inför beslut om att tillåta ny bebyggelse måste trafik- och transportkonsekvenserna stämmas av mot översiktsplan och trafikstrategi. Huddinge kommun har i översiktsplanen och trafikstrategin slagit fast att kommunen ska växa genom en förtätning och funktionsblandning i kollektivtrafiknära lägen. Översiktsplanen öppnar dock för att ny bebyggelse också kan tillkomma utanför stationsnära lägen, till exempel i utpekade verksamhetsområden och i övrig tätortsbebyggelse. I dessa fall är det extra viktigt att ta hänsyn till trafikkonsekvenser. I hela planeringsprocessen, från översiktlig planering till detaljplanering och byggskede, behöver kommunen säkerställa att utformning av bebyggelse och infrastruktur går i linje med kommunens mål och riktlinjer. Samhällsbyggnadsprocessen inbegriper förutom kommunen även exploatörer och fastighetsägare. Det är dessa som till stor del realiserar detaljplanens intentioner. De kan också, genom övriga utformnings- och kommunikationsåtgärder förbättra förutsättningarna för hållbart resande och uppmuntra framtida invånare och verksamma till hållbart resande. I vissa fall kan det leda till sänkta parkeringstal vilket ger exploatörer möjlighet att bygga tätare till en lägre kostnad. De överenskommelser som nås måste dokumenteras i genomförandeavtal. Detta förutsätter rätt kompetens hos tjänstemän och politiker och ett gott samarbete med exploatörer. I Figur 3-1 ges en översiktlig bild av vad Huddinge kommuns mobility managementarbete innebär i samhällsbyggnadsprocessens olika steg. 14 Figur 3-1 Principskiss över hur riktlinjernas åtgärder kommer in i samhällsbyggnadsprocessen. Förutsättningar för hållbart resande RIKTLINJER Lokalisering av bebyggelse ska ske med hänsyn till de resandeeffekter som kan väntas uppstå. Projekt med goda förutsättningar för hållbart resande ska prioriteras. Det innebär att en översiktlig bedömning 6 av trafikkonsekvenser ska ingå i Plan för samhällsbyggnadsprojekt och utgöra en grund för prioritering av projektets genomförande. En trafikkonsekvensbeskrivning ger möjlighet att väga olika projekt och lösningar mot varandra och ska vara en del av beslutsunderlaget vid beslut om lokalisering av ny bebyggelse. Vid avstämningen ska en trafikkonsekvensbeskrivning göras som innehåller en beräkning av hur mycket resande området kommer att generera och den förväntade färdmedelsfördelningen. En sådan beräkning kan göras med Trafikverkets trafikalstringsverktyg som finns tillgängligt på webben7. I detta verktyg kan även effekten av t.ex. mobility management-åtgärder beräknas. En bedömning av olika trafikslags relativa konkurrenskraft för resor som den nya bebyggelsen genererar ska också göras. Redan i lokaliseringsskedet ska en diskussion med exploatören påbörjas om fördelarna med mobility managementarbete. Baserat på trafikkonsekvensbeskrivningen ska kommunen i dialog med exploatören lyfta frågan om hur förutsättningar för hållbart resande kan bli så goda som möjligt och hur negativa konsekvenser kan minimeras. Det kan handla om utformning som förbättrar gång- cykel och kollektivtrafikens konkurrenskraft, ett maxtak för biltrafik till besöksintensiva anläggningar eller genom att lyfta frågan om plan för MM- åtgärder med exploatörer eller fastighetsägare. 6 Plan för samhällsbyggnadsprojekt innehåller projektplan för planerade samhällsbyggnadsprojekt samt vilken prioritet projektet har. Planen fastställs av kommunfullmäktige en gång per år. 7 http://www.trafikverket.se/Foretag/Planera-och-utreda/Planerings--ochanalysmetoder/Samhallsekonomisk-analys-och-trafikanalys/Prognos--och-analysverktyg/Fliksida--verktyg/Trafikalstringsverktyg/ 16 Mobility management genom hela samhällsbyggnadsprocessen Mål och riktlinjer i trafikstrategin och dess åtgärdsplaner omsätts i byggd miljö via planprogram, detaljplaner, bygglov och i faktisk bebyggelse. För att få denna kedja att fungera behöver en kontinuerlig avstämning ske genom hela processen. RIKTLINJER Vid inbjudan till markanvisning ska kommunen beskriva sin målbild för trafikutvecklingen och möjligheter till flexibla parkeringstal kopplat till mm-åtgårder. Vid framtagandet av fördjupade översiktsplaner, planprogram och detaljplaner ska en avstämning göras så att planens utformning och föreskrifter uppfyller riktlinjer och intentioner i trafikstrategin och dess åtgärdsplaner. Vid genomförande och byggande ska uppmärksamhet fästas vid vilken ordning åtgärder görs, så att infrastruktur för gång-, cykel och kollektivtrafik finns på plats då de första invånarna flyttar in. åtgärder för hållbara trafikslag sker före förbättringar för biltrafiken tillfälliga lösningar under byggtiden fungerar för gående, cyklister och kollektivtrafikresenärer. Som ett stöd i arbetet med att stämma av planprogram och detaljplaner mot trafikstrategin behöver en ”checklista” eller bedömningsmall tas fram utifrån Parkeringsprogram, Cykelplan och Kollektivtrafikplan. För att ge struktur åt arbetet och undvika att åtgärder kommer in för sent i processen behöver riktlinjerna arbetas in i till exempel i befintliga handböcker och rutiner. Mobility management i föravtal och genomförandeavtal Kommunens viktigaste verktyg för att påverka exploatörer och fastighetsägare är genom en bra dialog om vad mobility mangament innebär och dess fördelar. Utgångspunkten för Huddinge kommun ska därför vara att hitta frivilliga överenskommelser och samarbeten med exploatörer genom att lyfta fram de positiva effekterna på boende- och stadsmiljön, snarare än att ställa krav. Det man kommer överens om ska dokumenteras i föravtal och genomförandeavtal. RIKTLINJER 8 I samtliga föravtal och genomförandeavtal ska parternas eventuella åtaganden, avsikter och överenskommelser gällande mobility mangamentåtgärder beskrivas. Krav på MM-åtgärder ska utformas med hänsyn till vad som är rimligt med tanke på projektets beräknade trafikkonsekvenser. Kommunens möjlighet att påverka mobility managementarbetet i bygg- och driftsfasen varierar från fall till fall. I attraktiva lägen med goda förutsättningar för hållbart resande finns ofta en win-win-situation där kommunen kan fastställa lägre parkeringstal mot att mobility management-åtgärder genomförs. I dessa lägen finns goda förutsättningar att nå överenskommelser. I lägen där förutsättningar för sänkta parkeringstal saknas är incitamenten för exploatören svagare. 8 Genomförandeavtal kan antingen vara markanvisningsavtal, då kommunen äger marken, eller exploateringsavtal, då byggherren äger marken. Föravtal är namnet på överenskommelser Huddinge kommun gör med exploatörer om att man ska upprätta en detaljplan eller detaljplaneprogram. Oavsett om mobility management-åtgärder formuleras som krav eller överenskommelser ska de dokumenteras i avtal. Innehållet i avtalen kommer att skilja sig åt beroende på projektets förutsättningar och parternas överenskommelser. Följande är dock en vägvisning om hur och var i processen olika frågor ska avtalas: Föravtal: Exploatören förbinder sig att ta del av kommunens trafikstrategi och tillhörande åtgärdsplaner. Avsiktsförklaring för mobility management-åtgärder i det fortsatta planarbetet. Genomförandeavtal: Grundläggande krav på utformning av bil- och cykelparkeringar med mera. Parkeringstal Eventuella MM-åtgärder som exploatörer åtar sig. Åtgärderna specificeras i avtalet eller bifogad åtgärdsplan för MM. Hur åtgärdsplanen ska följas upp och eventuella påföljder för exploatören om överenskomna åtgärder inte efterlevs. Hur åtgärder som ska fortsätta gälla efter byggtiden ska föras över på ny fastighetsägare vid överlåtande. För att underlätta det framtida arbetet med avtalsskrivningar ska en bank med avtalsformuleringar byggas upp. Flexibel parkering RIKTLINJER Huddinge kommun ska erbjuda möjlighet till flexibla parkeringstal vid nybyggnation av bostäder och verksamheter i lägen med god tillgång till kollektivtrafik och närhet till kommersiell och offentlig service (zon A och B). Huddinge kommun ska utveckla möjligheten att erbjuda parkeringsköp som ett alternativ vid förhandlingar med fastighetsägare om parkeringstal vid ny- och ombyggnation. Flexibla parkeringstal innebär att parkeringstalen utgår från ett visst grundvärde (parkeringstal enligt Parkeringsprogram för Huddinge kommun), som kan sänkas vid vissa typer av åtgärder och eventuellt även höjas vid speciella förutsättningar. Grunden för sänkning, och eventuell höjning, beror på till exempel läge, restidskvoter, kollektivtrafikutbud och aktuella åtgärder. För att en sänkning av parkeringstalen ska bli aktuellt behöver exploateringen ske i ett läge med god tillgång till kollektivtrafik och närhet till kommersiell och offentlig service, motsvarande zon A eller B enligt Parkeringsprogram för Huddinge kommun. Huddinge kommun ska ta fram ett verktyg som utifrån parkeringsprogrammets riktlinjer beskriver vilka åtgärder som krävs för att minska parkeringstalet och hur stor sänkningen kan bli. Verktyget ska vara användbart både för byggande av bostäder, handel och andra besöksintensiva verksamheter. För att parkeringstalen ska sänkas krävs att exploatören tar 18 fram en plan för MM- åtgärder, med tydliga och tillräckliga mål, åtgärder, ansvarsfördelning och finansiering. Parkeringsköp, eller friköp av parkering, innebär att fastighetsägarna köper parkeringsplatser av kommunen i gemensamma parkeringsanläggningar till en lägre kostnad än den faktiska anläggningskostnaden istället för att anordna parkeringsplatser inom den egna fastigheten. Parkeringsköpsavtalet kan omfatta samtliga parkeringsplatser för fastigheten eller en viss andel av parkeringsplatserna. Detta ger lägre parkeringskostnader för fastighetsägarna och bättre möjlighet till attraktiva utemiljöer. Samtidigt får kommunen en större rådighet och flexibilitet avseende parkeringssituationen, vilket bland annat förenklar och ökar möjligheterna till samutnyttjande. Genom att fastighetsägarna får en viss ekonomisk rabatt finns utrymme att ställa krav på andra åtgärder, till exempel införande av en bilpoolstjänst, som kallas ”grönt parkeringsköp”. En del av rabatten kan även gå till en mobilitetsfond som kommunen förvaltar och som kan användas till andra åtgärder som uppmuntrar och underlättar ett hållbart resande och som även kan användas för uppföljning av exploatörens åtaganden och deras resultat. Uppföljning av detaljplaner och genomförandeavtal Genomförande och effekter av mobility management-åtgärder i genomförandeavtal behöver följas upp, både för att säkerställa att de genomförts som planerat och för att ge kunskapsåterföring om mobility management-åtgärderna har räckt till för att reducera parkeringsefterfrågan så som var tänkt. RIKTLINJER MM- åtgärder som föreskrivs i detaljplan eller genomförandeavtal ska följas upp vid projektets genomförandemöten, bygglov och vid uppföljningsmöte två år respektive fem år efter slutbesked för bygglov. Det åligger exploatören att visa hur kraven uppfyllts, om inget annat avtalats. Om exploatören givits reducerade parkeringstal ska bilinnehav och parkerings- och trafiksituationen i området utvärderas efter två år respektive fem år. Utifrån resultatet ska kommunen tillsammans med exploatören genomföra eventuella justeringar i överenskommelsen. Frågan om hur planen för MM-åtgärder ska följas upp och av vem, ska tas upp redan då avtal sluts. En riktlinje är att åtgärderna ska följas upp kontinuerligt under samhällsbyggnadsprocessens möten, när området är klart samt efter två år respektive fem år. Möjligheten att starta en mobilitetsfond, där medel från exploatörer avsätts och som kan användas för uppföljning ska undersökas. Mobility management-kompetens i samhällsbyggnadsprocessen Ett framgångsrikt mobility management-arbete kräver att inblandade tjänstemän och politiker har kunskap om och förståelse för vad mobility management innebär. Huddinge kommun ska eftersträva frivilliga samarbeten i dialog med exploatörer och fastighetsägare. Det förutsätter en samsyn och kunskap om de fördelar mobility management kan ge, för boendets attraktivitet, exploateringsekonomi med mera. Kommunen har en viktig roll att fylla när det gäller att sprida kunskap om mobility management till andra aktörer i samhällsbyggnadsprocessen. RIKTLINJER Berörda tjänstemän och politiker inom samhällsbyggnad ska utbildas inom mobility management. Vid strategiskt viktiga projekt ska särskild mobility management-kompetens (experter) delta i arbetsmöten. Exploatörer, fastighetsägare och andra berörda ska informeras om kommunens arbete med mobility management och vilka fördelar arbetet kan ge, samt erbjudas rådgivning och inspiration om hur de själva kan arbeta. Ledamöter i berörda nämnder och utskott ska utbildas inom mobility management minst en gång per mandatperiod. Även berörda tjänstemän ska utbildas löpande. Det är viktigt att utbildningen inkluderar tjänstemän från flera olika områden – från plan, bygglov till mark- och exploatering till trafik, gata och driften. De tjänstemän inom Huddinge kommun som har expertkunskap inom mobility management ska involveras i samhällsbyggnadsprojekt som är avsärskild strategisk betydelse. Kommunen har även en viktig uppgift i att sprida kunskap om mobility management till andra aktörer i samhällsbyggnadsprocessen. Information om syfte och inriktning med kommunens trafikstrategi och mobility managementarbete ska ges muntligt och skriftligt, tidigt i kontakten med potentiella exploatörer samt ingå i inbjudan till markanvisning och annan skriftlig kommunikation. För att motivera exploatörer och konkretisera vad mobility management innebär, ska en idéskrift tas fram. Tänkbart innehåll i en sådan skrift kan vara fördelar med att arbeta med mobility management, hur infrastrukturen och bebyggelse kan utformas för att uppmuntra gående och cykling, hur miljöfordon kan prioriteras och hur bilparkering kan göras mer flexibel genom exempelvis samutnyttjande. Exploatörer/fastighetsägare som vill arbeta med mobility management ska erbjudas råd från kommunen. Kommunen kan bjuda in exploatörer till inspirationsföreläsningar och diskussionsforum. 3.2 SAMARBETEN MED OLIKA AKTÖRER Mål: Samarbeten med olika aktörer ska göra att fler arbetar för att underlätta och främja hållbara resor. Arbetsgivare, företagare, skolor och föreningar har stort inflytande över sina anställdas, kunders, elevers och medlemmars förutsättningar för hållbart resande. Det kan handla om hur de tillhandahåller duschmöjligheter, tjänstecyklar, poolbilar och information, ger möjlighet till distansarbete, samåkningstjänster med mera. Även arbete med att minska behovet av godstransporter kan vara en del av mobility managementarbetet. Kommunen är själv en viktig aktör som till exempel arbetsgivare och som huvudman för de kommunala skolorna. 20 Arbetsgivare, besöksverksamheter, handelsföretag, föreningar och skolor RIKTLINJER Huddinge kommun ska sträva efter att etablera samarbete med arbetsgivare, handel, föreningar eller andra verksamheter. Aktörer som upprättar gröna resplaner ska erbjudas råd och stöd i detta arbete från kommunen. Grundskolor som arbetar för att öka andelen barn som går eller cyklar eller åker kollektivtrafik till skolan ska erbjudas stöd från kommunen. Alla nystartade grundskolor ska arbeta med hållbart resande. Huddinge kommun ska erbjuda samarbete med arbetsplatser, handelsföretag, föreningar och andra verksamheter som är intresserade av att arbeta med mobility management. Kommunens egen verksamhet ska särskilt uppmuntras att arbeta med mobility management, eftersom det ofta är enklare att etablera samarbete och det även finns vinster med att först bygga upp kunskap kring dessa typer av projekt inom de egna verksamheterna. Huddinge kommun har seBild 3-1. Huddinge kommun har sedan år dan 2002 arbetat med projektet Säkra skolvägar som 2002 arbetat med Säkra skolvägar. syftar till att fler barn ska gå, cykla eller åka kollektivtrafik till skolan. Genom detta arbete har andelen barn som skjutsas med bil till skolan minskat från 40 % till 24 %. Samarbetet kan bestå av råd och kunskapsstöd, gemensamma kampanjer eller projekt, att man samordnar insatser i tiden. Till exempel kan invigningen av en ny kommunal cykelväg samordnas med att verksamheter längs med vägen genomför cykla-till-jobbetkampanjer. I arbetet kan även ingå att ge stöd till arbetsgivare, besöksverksamheter, handel och föreningar om hur de kan informera sina anställda om hållbara färdsätt. Aktörer som ska arbeta med mobility management ska uppmuntras strukturera arbetet i en grön resplan. 3.3 KOMMUNIKATION OCH INFORMATION Mål: Kommunikation och information ska användas för att främja hållbara resor hos invånare, besökare och verksamma i kommunen. Hållbara resor uppmuntras genom att informera om alternativ till privat bil och driva riktade kampanjer. Kommunikationsåtgärder är särskilt effektiva när de sker i samband med förändring, till exempel att man flyttar, eller att det byggs ny infrastruktur och dessa tillfällen ska därför användas för att nå ut med information. För ett framgångsrikt mobility managementarbete är den interna förankringen viktig, och därför ska kommunen även informera internt om MM -arbetet. Information om möjligheter till hållbart resande RIKTLINJER Förändringar av resebeteende ska uppmuntras genom att informera om möjligheterna att resa med hållbara färdsätt och alternativ till privat ägande av bil. Information ska ges om kommunens MM- arbete, målsättningar och projekt. En kommunikationsplan ska tas fram för att ge en systematik och långsiktighet i arbete. Denna ska även omfatta särskilda kampanjer. Möjligheterna till hållbart resande ska informeras om dels genom att tillhandahålla information (i form av cykelkartor, information om gång- och cykelvägar och kollektivtrafiktillgång, restidsjämförelser med mera) och dels genom riktade insatser i form av kampanjer. Information ska även ges om MMarbetet. I kommunikations- och informationsarbetet kan även mer individuellt anpassad information ingå. Huddinge kommun ska informera om reseplanerartjänster som möjliggör jämförelser mellan olika trafikslag avseende till exempel restid, kostnad och klimatpåverkan. Huddinge kommuns hemsida kan utvecklas och användas i informationsarbetet. En kommunikationsplan ska tas fram, där man plaBild 3-2. Huddinges cykelkarta. nerar vad som ska genomföras när och mot vilken målgrupp. Skriften Handbok i klimatkommunikation som givits ut av Klimatkommunerna och Sveriges Ekokommuner kan vara ett stöd i utformandet av kommunikationsplanen. 22 Kampanjer RIKTLINJER Riktade kampanjer ska genomföras mot kommunanställda. Riktade kampanjer ska genomföras mot invånare. Syftet med en kampanj kan till exempel vara att inspirera till hållbart resande eller att uppmuntra dem som redan reser på ett hållbart sätt att fortsätta med detta. Att genomföra kampanjer inom kommunens egen verksamhet är ett sätt att bygga upp kunskap internt kring hur kampanjer fungerar så att informationen kan spridas vidare till t.ex. företag eller verksamheter som vill göra liknande insatser, men även för att föregå med gott exempel. Därför bör kampanjer genomföras först inom kommunens egen verksamhet, innan liknande genomförs gentemot invånare eller sprids till andra verksamheter. Då har man kunnat bygga upp en kunskap och kan även med större övertygelse visa andra verksamheter hur och att det fungerar. Kampanjer som riktas till särskilda målgrupper och har som syfte att erbjuda tillfälle att prova på en ny vana har ofta visat sig vara framgångsrika. Många vanebilister som genom sådana kampanjer testat att cykla eller resa kollektivt har i uppföljningar visat sig fortsätta med mer hållbara resvanor även efter att kampanjen avlutats. Information vid ny- och ombyggnation av infrastruktur RIKTLINJER Vid ny- och ombyggnation av infrastruktur för gång-, cykel eller kollektivtrafik ska informationsinsatser genomföras. Genom att samordna mobility managementåtgärder med åtgärder i den fysiska miljön får man en förstärkt effekt. MM-budskapet förstärks genom att man också underlättar hållbart resande fysiskt. MM-åtgärderna kan också leda till att infrastrukturen används mer effektivt. Innan, under och efter att Huddinge kommun förbättrar eller bygger ny infrastruktur för gång-, cykel eller kollektivtrafik ska kommunen informera om syftet med åtgärden, samt tala om hur det bidrar till att underlätta resandet. Vid större projekt ska informationstillfällen ordnas innan åtgärden och en invigning genomföras då åtgärden är klar. Informationen kan utökas till olika typer av kampanjer och prova-på-perioder när så är lämpligt. Bild 3-3. Vid införandet av nya hastighetsgränser i Huddinge genomfördes en omfattande informationskampanj. Information till nyinflyttade RIKTLINJER Samtliga nyinflyttade till kommunen ska få information om möjligheterna att resa med kollektivtrafik gång, cykel och poolbil. Personer som står inför eller just gjort en stor förändring i sitt liv, till exempel flyttat eller bytt arbetsplats, är särskilt mottagliga för att ändra sina resvanor. Därför är nyinflyttade en viktig målgrupp att informera om möjligheterna till hållbart resande. Samtliga nyinflyttade till kommunen ska få information om möjligheterna att resa med gång, cykel och kollektivtrafik inom och utanför kommunen, samt möjligheterna till användande av poolbil. Det kan handla om välkomstpaket till nyinflyttade med cykelkartor, tidtabeller och någon form av prova-på-erbjudande eller liknande. Fördelar med att resa med hållbara färdmedel jämfört med bil kan också ingå. Bild 3-4. Nyinflyttade är särskilt mottagliga för att ändra sina resvanor. Eftersom Huddinge kommun redan nu skickar ut ett välkomstbrev till nyinflyttade i kommunen, kan informationen lämpligen inkluderas i detta. Informationen kan även skickas till dem som flyttar inom kommunen. I rapporten ”Påverka nyinflyttades resvanor. En handbok om informationsprojekt för nyinflyttade”9, ges konkreta råd för hur arbetet kan läggas upp med exempel från andra kommuner och ”att tänka på”. Information om MM-arbetet internt RIKTLINJER Kommunens arbete med mobility management ska uppmärksammas internt. En kommunikationsplan ska tas fram som visar hur informationen om MM-arbetet ska spridas internt. Information om MM-planen och MM-arbetets mål, åtgärder och resultat ska spridas internt inom Huddinge kommun. Målgruppen är främst politiker och tjänstemän inom KSF och NBF. Informationen kan spridas via intranätet, men även vid regelbundna muntliga presentationstillfällen vid informationsmöten med politiker respektive tjänstemän. Informationen avser mål med MM-arbetet, planerade åtgärder, genomförda åtgärder och 9 Energimyndigheten, www.energimyndigheten.se 24 vilka effekter som erhållits av det som genomförts. Genom informationsspridningen skapas en grund för delaktighet och samarbetsmöjligheter. Mer detaljerad information om vad som ska informeras om, vem som ska informeras och hur det ska göras ska framgå av den kommunikationsplan för mobility management som ska tas fram. 4. Uppföljning och utvärdering Uppföljning och utvärdering är viktigt bland annat för att kunna visa om projekt och arbete har varit framgångsrika och kan motivera investerade pengar och för att ge underlag för beslut om framtida satsningar. Det är också viktigt att förstå varför vissa resultat har erhållits. Uppföljning10 visar vad som har hänt som ett resultat av en åtgärd, och utvärdering11 refererar till varför dessa förändringar har inträffat. Enligt trafikstrategin kommer kommunen att genomföra resvaneundersökningar vart femte år. Det är en långsiktig uppföljning av MM-planens övergripande syfte, och detta behöver kompletteras med uppföljningar av inriktningsmål och mätningar av åtgärders effekter med tätare intervaller. Även Huddinge kommuns interna arbetsprocess behöver följas upp och utvärderas. Den årliga uppföljningen genomförs förslagsvis under februari-mars följande år och resultatet presenteras för Natur- och byggnadsnämnden samt Samhällsbyggnadsutskottet. 4.1 UPPFÖLJNING AV TRAFIKUTVECKLINGEN OCH MM-PLANEN Trafikutvecklingen följs upp genom ett antal indikatorer, se Tabell 4-1 som även visar uppföljning av projekt och uppföljning av Huddinge kommuns interna MM-arbete. För att följa upp MM-planen ska en modell för uppföljning tas fram. Förslag på indikatorer till denna uppföljning ges också i Tabell 4-1 nedan. 10 Uppföljning är insamling, lagring och sammanställning av data på ett systematiskt sätt och beskriver vad som hänt och vilken effekt som förekom. Uppföljning utgör grunden för utvärdering, men förklarar inte varför. Källa: MaxSumo. Vägledning i planering, uppföljning och utvärdering av mobilitetsprojekt 11 Utvärdering värderar systematiskt insamlade data. Det innebär en djupare analys av effekterna, ett försök att förklara varför en förändring har skett och bidrar till att dra slutsatser om orsak och verkan (dvs. om den observerade beteendeförändringen är en direkt effekt av genomförda aktiviteter). Källa: MaxSumo. Vägledning i planering, uppföljning och utvärdering av mobilitetsprojekt 26 Tabell 4.1. Förslag till indikatorer för uppföljning av trafikutvecklingen och MM-planen. INDIKATOR Uppföljning av trafikutvecklingen Färdmedelsfördelning för resor som startar eller slutar i kommunen Andel hållbara färdmedel - gång, cykel och kollektivtrafik för resor som startar eller slutar i kommunen Trafikarbete per färdmedel, totalt och per invånare Bilinnehav per invånare FREKVENS KOMMENTAR Vart 5:e år Vart 5:e år RVU. Samma som i Parkeringsprogram för Huddinge kommun RVU Vart 5:e år Vart 5:e år RVU SCB Vart 3:e år Samma som i Trafikstrategi för Huddinge kommun Samma som i Trafikstrategi för Huddinge kommun Samma som i Trafikstrategi för Huddinge kommun Uppföljning av MM-planen Mobility management i samhällsplaneringen Andelen stationsnära boende och arbetande Andel boende/arbetsplatser i beslutade planer som ligger stationsnära Andel boende/arbetsplatser i beslutade planer inom avstånd 400 meter längs de prioriterade busstråken i översiktsplan Andel invånare som har max 500 m gångavstånd till kollektivtrafikhållplats med en turtäthet på 20 minuter eller bättre i rusningstid Antal medlemmar i bilpool i Huddinge kommun Andel ingångna föravtal där avsiktsförklaringar gällande MM finns inskrivna. Andel ingångna genomförandeavtal där överenskommelse om plan för MM- åtgärder eller andra MMåtgärder finns. Andel av nya bostäder eller verksamheter i goda kollektivtrafiklägen där möjligheten till flexibel p-norm använts och plan för MM- åtgärder tagits fram. Andel av åtgärderna i föregående års planer för MMåtgärder som är utförda efter två års tid. Andel av berörda tjänstemän och politiker som utbildats inom MM. Samarbeten med olika aktörer Antal samarbeten som har resulterat i en gröna resplan eller annat MM-arbete hos en extern aktör eller kommunal verksamhet. Andel elever i kommunens grundskolor som deltagit i en resvaneundersökning under året. Andel elever i kommunens grundskolor som går eller cyklar till skolan. Kommunikation och information Antal personer som har nåtts av kommunens kampanjer för hållbart resande Varje år Varje år Vart 3:e år Samma som i Mål och budget Varje år Varje år Förslag till indikator Förslag till indikator Varje år Förslag till indikator Varje år Förslag till indikator Varje år Förslag till indikator Varje år Förslag till indikator Varje år Förslag till indikator Varje år Förslag till indikator Vart 2:a år Förslag till indikator Varje år Förslag till indikator Uppföljning av projekt Görs i respektive utvärdering Uppföljning av Huddinges interna MM-arbete Läge på MaxQ utvecklingstrappa Se även kapitel 4.2 Vart 2:a år Se även kapitel 4.3 4.2 UPPFÖLJNING AV PROJEKT Uppföljningen av inriktningsmålen kompletteras med uppföljning av enskilda åtgärder och projekt, för att dra lärdom av vad som är effektivt och vad som fungerar och för att kunna visa på resultat av satsningarna. Samtliga större kampanjer och MM-projekt som Huddinge kommun deltar i ska följas upp. Ett lämpligt verktyg kan vara SUMO (System för Utvärdering av MObilitetsprojekt12) Resultatet från uppföljningarna av dessa projekt är ett viktigt underlag för måluppföljningen och för beslut om framtida satsningar. 4.3 UPPFÖLJNING AV HUDDINGES INTERNA ARBETE Huddinges interna arbete med mobility management följs upp genom utvärdering i enlighet med MaxQ13. MaxQ är ett verktyg för att utvärdera och utveckla själva arbetet med mobility management och hållbara transporter i en organisation eller en kommun. I uppstarten av arbetet med denna MM-plan gjorde Huddinge kommun en förenklad version av MaxQ som kan användas som nuläge. Denna ska följas upp vartannat år för att se vilka delar som har förbättrats och vilka som behöver förstärkas ytterligare. Som indikator används kommunens läge på MaxQs utvecklingstrappa. De ingående delarna i MaxQ redovisas i Figur 4-1. Figur 4-1 De ingående delarna i MaxQ. 12 SUMO – System för utvärdering av mobilitetsprojekt, Vägverket publikation 2004:98, www.trafikverket.se 13 http://www.epomm.eu/index.php?id=2757 28 Bilaga 1. Åtgärder att arbeta vidare med I planen har följande åtgärder identifieras som önskvärda att arbeta vidare med: Informationsblad om syfte och inriktning på Trafikstrategi och MM-plan till exploatörer. Idéskrift till exploatörer. Tänkbart innehåll i en sådan skrift kan vara fördelar med att arbeta med mobility management, hur infrastrukturen och bebyggelse kan utformas för att uppmuntra gående och cykling, hur miljöfordon kan prioriteras och hur bilparkering kan göras mer flexibel genom exempelvis samutnyttjande. Inrätta funktion för råd och stöd till exploatörer som vill arbeta med hållbart resande. Denna funktion kan hjälpa till med plan för MM- åtgärder och råd kring utformning för ökat hållbart resande. Mall för plan för MM- åtgärder som exploatörer kan använda sig av, med förslag på rubriker och innehåll. Utveckla nivåer för flexibla parkeringstal kopplat till krav på åtgärder. Baserat på närhet till kollektivtrafik och service kan sedan olika åtgärder, till exempel bilpoolsmedlemskap och dylikt minska parkeringstalet ytterligare. Avtalsbank där genomförandeavtal med skrivningar om mobility management samlas. Riktlinjer för uppföljning av olika projekt och avtal så att det säkerställs att uppföljningen kommer in i rätt skede av processen. Ta fram en checklista för samhällsbyggnadsprocessens olika steg utifrån trafikstrategins planer och program, till exempel avstånd till cykelparkering, utformning av gc-vägar och koppling till kollektivtrafik. Uppdatera befintliga processer, rutiner och handböcker så att åtgärder och uppföljning kommer in på rätt ställen i arbetsprocessen. I ett första steg tas en checklista för MM-åtgärder och uppföljning fram för hela samhällsbyggnadsprocessen. Informationsmaterial om mobility management och gröna resplaner till verksamheter och fastighetsägare. Kommunikationsplan, som visar vilken information och vilka kampanjer för hållbart resande som ska genomföras, samt när och mot vilken målgrupp. Informationsmaterial om resealternativ till invånare och nyinflyttade, till exempel gång-och cykelkartor, ficktidtabeller eller liknande. Kommunikationsplan för den interna informationen om MM-arbetet. Denna ska innehålla vad som ska informeras om, vem som ska informeras och hur det ska göras Ta fram rutiner för uppföljning av MM-planen. Förslag till indikatorer ges i MMplanen Tabell 4-1.
© Copyright 2024