1. No category

Diarienummer
PLAN 11/12
Stadsbyggnadsförvaltningen
Planavdelningen
Landskrona stad
Stadsbyggnadsförvaltningen
261 80 Landskrona
Besöksadress Drottninggatan 7
Tfn 0418-47 00 00
[email protected]
www.landskrona.se
Bankgiro 868-6123
Postgiro 12345-5
Org.nr 212000-1140
2
Förslaget till översiktsplanen för Landskrona stad, upprättat 2013-10-15, har varit föremål för samråd.
Förslaget har under samrådstiden 2013-11-25 – 2014-02-17 funnits tillgängligt i Stadshusets foajé, på
Landskrona stads hemsida samt på biblioteken i Landskrona, Glumslöv, Häljarp och i
församlingshemmet i Asmundtorp. Informations- och dialogmöten har hållits under samrådstiden,
både i form av öppna möten för allmänheten och inbjudna möten för särskilda intresseorganisationer
och föreningar. Totalt inkom 47 yttranden under samrådet från såväl formella remissinstanser som
organisationer, föreningar och allmänheten.
Överlag är de inkommande yttrandena stödjande vad gäller den övergripande inriktningen på planen.
Länsstyrelsen efterfrågar tydligare ställningstaganden kring den framtida markanvändningen, man
efterfrågar också en utvecklad miljökonsekvensbeskrivning samt utvecklade ställningstaganden kring
jordbruksmarken. Likaså vill länsstyrelsen se ställningstaganden kring den framtida
vindkraftsutvecklingen i kommunen. Ställningstaganden kring bostadsförsörjningen efterfrågas också.
Generella synpunkter på planen handlar om hållbarhetsavsnittet där det efterfrågas mer konkreta
ställningstaganden kring hur kommunen avser arbeta med hållbarhetsfrågorna, stadsbyggnadsvisionen
har ifrågasatts utifrån flera perspektiv, inte minst av de verksamheter som är etablerade i
industriområdet. I de inkomna synpunkterna har framförts att avsnittet som behandlar
kommunikationer behöver utvecklas och bli mer strategiskt.
Klimatfrågan har lyfts upp av några remissinstanser som menar att denna är avgörande för
Landskronas framtid och behöver utredas vidare.
Från allmänheten har kommit konkreta förslag på förändringar i den fysiska miljön i de olika orterna.
Nedan presenteras de viktigaste förändringarna kopplade till det genomförda samrådet:
• Ett utredningsområde för stadsbebyggelse väster om Glumslöv intill Sundviksvägen har lagts
till.
•
Två utredningsområden för stadsbebyggelse inom befintlig bebyggelse i Glumslöv har lagts
till.
•
Ett utbyggnadsområde för stadsbebyggelse inom befintligt stationsnära verksamhetsområde
inom befintlig bebyggelse i Glumslöv har lagts till.
•
Utbyggnadsområden där gällande detaljplaner finns har tagits bort från planförslaget (Häljarp,
Härslöv).
•
Ett utredningsområde för stadsbebyggelse vid befintligt verksamhetsområde i Häljarp har
lagts till.
•
Utredningsområdet för stadsbebyggelse i kring stationen i Häljarp har fått en annan
utbredning.
•
Tre utredningsområden för rekreation och friluftsliv har lagts till i Annelöv.
3
•
Ett utbyggnadsområde för stadsbebyggelse i Annelöv har ändrats till ett utredningsområde
för stadsbebyggelse.
•
Utredningsområdet för stadsbebyggelse mellan Annelöv och stationen i Dösjebo har fått en
annan avgränsning.
•
I Asmundtorp har en del av utredningsområde för stadsbebyggelse ändrats till
utredningsområde rekreation och friluftsliv.
•
Utredningsområdet för stadsbebyggelse vid Asmundtorps verksamhetsområde har fått en
annan utbredning.
•
Vindkraft till havs har tillkommit
•
Avsnitt för kommunikationer har utökats
•
Kulturmiljö har blivit ett viktigt ställningstagande
•
En energiinventering har genomförts
•
Idéskisser kring de utpekade, offentliga platserna i byarna har lagts till
•
Bostadsförsörjningsfrågan och en socioekonomisk kartläggning har tillkommit
•
Viktigt ställningstagande kring stadsmiljö
•
Viktigt ställningstagande jordbruksmark
•
Stadsbyggnadsvision har tagits bort
•
Tilläggsutredning kring förbindelsen genomförts
•
Uppdaterad MKB
•
Fyra tematiska PM har tillkommit – Befolkning och bostad, Vindkraft, Energiinventering,
Klimat samt Trygghet.
För övrigt har justeringar i text och bild/kartor gjorts utifrån inkomna synpunkter. Redaktionella
ändringar har också gjorts.
4
Planen har sänts till följande remissinstanser för yttrande på samrådsförslag:
Instans
Yttrande har
inkommit
AB Landskronahem
Asmundtorp Tofta Scoutkår
Asmundtorps byalag
Asmundtorps IF
Asmundtorps Tennisklubb
Biskopen AB
Bogils Förvaltnings AB
BRÅ, Brottsförebyggande rådet
Cykelfrämjandets Landskronakrets
DHR
E.ON. Sverige AB (Gas, Elnät)
X
Ek. för. Ökända musikfestival på Ven
Espace Fastighetsförvaltning AB
Fastighets AB Tornet
Fastighetsägarna Syd
X
Folkhälsosamordnaren, Fritids- och kulturförvaltningen
5
Folkpartiet liberalerna
Fritidsnämnden
Försvarsmakten
X
Förvaltningsbolaget Landskrona
Förvaltningschefen, Stadsbyggnadsförvaltningen
Glumslövs Byalag
X
Glumslövs Fotbollsförening
Glumslövs GIF Gymnastik
Glumslövs Golf
Glumslövs Scoutkår
Graflunds
Handikappföreningarna i Landskrona
Havs- och vattenmyndigheten
X
Heimstaden i Landskrona
Helsingborg stad
X
HSB Landskrona ek. förening
X
Hvens Hembygdsförening
Hvens Kulturförening
Hyresgästföreningen
6
Häljarp-Saxtorp byaförening
Häljarps IF (även IK?)
Häljarps Sportklubb
Individ- och familjenämnden
Jernhusen AB
Jordbruksverket
KFUK-KFUM:s Scoutkår Landskrona
Kommunala handikapprådet
Kommunala pensionärsrådet
Kommunstyrelsen
X
Korpen Motionsidrottsförbund Landskrona
Kristdemokraterna
Kulturnämnden
X
Kustbevakningen i Malmö
Kävlinge kommun
X
Landsantikvarien, Skånes hembygdsförbund
Landskrona Citysamverkan Service AB
X
Landskrona Energi AB
Landskrona Hamn AB
7
Landskrona Kanotklubb
Landskrona NSF Scoutkår
Landskrona Scoutkår
Landskrona Stadsutveckling AB
Landskrona viltvårdsförening
Lantmäterimyndigheten, Landskrona stad
Lindström Fastigheter AB
LISA, Landskronas Idrottsföreningars Samorganisation
LSR, Landskrona Svalövs Renhållnings AB
X
Luftfartsverket
Lundåkrabuktens Ridklubb
Länsstyrelsen i Skåne län
X
Mark- och exploateringschefen, Stadsbyggnadsförvaltningen
MBK- och GIS-chefen, Stadsbyggnadsförvaltningen
Miljönämnden
X
Miljöpartiet de gröna
X
Moderaterna
X
MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
X
NSVA, Nordvästra Skånes VA
X
8
Omsorgsnämnden
X
Polismyndigheten
X
Posten Sverige AB
PRO, Pensionärernas Riksorganisation (i Asmundtorp, Hven, Häljarp,
Härslöv)
Region Skåne, Regionala tillväxtnämnden
X
Riksbyggen
Rädda Barnens lokalförening i Landskrona
Räddningsnämnden
(Räddningstj.)
Rönnebergs härads hembygdsförening
SGI, Statens Geotekniska Institut
X
Sjöfartsinspektionen
Sjöfartsverket
X
Skogsvårdsstyrelsen
SKNV, Skåne Nordväst
Skånetrafiken
Socialdemokraterna
X
SPF Annetorp, Glumslöv
Stadsantikvarien, Fritids- och kulturförvaltningen
Stadsarkitekten, Stadsbyggnadsförvaltningen
X
9
Stadsledningskontoret
Stadsmiljöavdelningen, Teknik- och serviceförvaltningen
Statens fastighetsverk
Svalövs kommun
X
Swedegas AB
X
Swedewater AB
Svenska Hus i Skåne AB
SWEP International AB
Sverigedemokraterna
X
SPI, Sveriges pensionärers intresseparti
Svenska kyrkan
Sydvatten AB
X
Syngenta Seeds AB
Säby Stations Byalag
Teknik- och servicenämnden
TeliaSonera Skanova Access AB
X
Thorn Lighting AB
Trafikverket
Trioplast AB
10
X
Tullverket
Tågarpsortens Ryttarförening
Utbildningsnämnden
X
Vens byalag
Ventrafiken AB
Viarps Kör- och ridklubb
Vänsterpartiet
Yara AB
Wadensjö Byagille
World Maritime University
11
Samrådsmöten med allmänheten har hållits i Häljarp, Glumslöv, Asmundtorp, Härslöv och Annelöv.
Mötena har genomförts kvällstid och har varit öppna för alla som har varit intresserade. Från
Landskona stad har representanter från stadsbyggnadsförvaltningen, teknik- och serviceförvaltningen
varit med på mötena. Vi något tillfälle har även representanter från andra förvaltningar och från
Skånetrafiken deltagit. För mer information se ”Sammanställning av samrådsmöten med allmänheten
i orterna 2015-02-17”
Synpunkter från allmänheten
Glumslöv, 14/1-2014 – kl. 18-20 Glumslövs församlingshem
Under samrådsmötet framfördes synpunkter angående de olika utbyggnads- och
utredredningsområdena. Några ansåg att det inte bör byggas på marken väster om Glumslöv då
området består av högkvalitativ jordbruksmark och omfattas av naturreservat. Bebyggelse föreslogs
öster om E6:an. Kritik fanns också mot utredningsområdet vid kyrkan. Man menade att kyrkan måste
synas. Glumslövsvägen upplevs som problematisk med höga hastigheter och det är därför positivt att
se över vägrummet. Man önskar att Trafikverket hittar en annan lösning för omledning av trafik när
E6:an stängs av. Synpunkter om att det är en besvärlig trafiksituation vid skolan, när föräldrar skjutsar
sina barn lyftes fram. Någon undrade vad begreppet centrum kan innebära i Glumslöv. En cykelväg
utmed Ålabodsvägen är efterlängtad. Man önskar även promenadstråk inom bebyggelsen samt riktiga
parker. En återvinningsstation på orten efterlyses.
Häljarp, 16/1-2014 – kl. 18-20 Häljarps församlingshem
Under samrådsmötet framfördes att centrumpunkten i Häljarp borde placeras mer i mitten av orten.
En alternativ plats skulle kunna vara på grönytan vid Tallvägen/Bokvägen/Oloftorpsvägen. Detta
område ligger centralt i orten, det finns ett uppväxt naturområde, mindre trafik. Bättre kollektivtrafik
efterlystes. Ett förslag var stadsbuss till Landskrona som går i en slinga och trafikerar bl.a.
Saxtorpsskogen och Barsebäcksvägen. Det framfördes att kapaciteten för idrottsverksamheter i
Häljarp behöver utökas. Det är positivt att utveckla ett stråk utmed Saxån. Man önskade bättre
kopplingar till Saxtorpskogen och kopplingar över Välåran mot Järavallen. Bättre skötsel av
Saxtorpsskogen behövs, särskilt kommunens skog. Det framfördes att nya lägenheter bör ligga vid
stationen. Äldre behöver ha möjlighet att bo kvar på orten. En dagvattenutredning önskades efter
som det är problem med att få regnvatten att rinna undan på vissa platser. Planhandlingen bör
beskriva att det finns vattenföreningar i Saxtorpsskogen t.ex. i Örebyn.
Annelöv, 21/1-2014 – kl. 18-20 Annelövs församlingshem
Under samrådsmötet framfördes att det var positivt att låta orten växa söderut och satsa på
stationsläget. Om Annelöv ska uppgraderas som stationsort behöver dock cykelvägen till stationen
belysas hela vägen. Boende i Annelöv upplever att det är svårt att hitta parkering vid stationen. Bättre
pendlarparkering efterlyses. Det finns önskemål om att anlägga en gång- och cykelväg utmed
Kävlingevägen (mellan Annelöv och stationen). Föreslaget grönstråk vid Saxån upplevs som mycket
positivit, flera av de boende i Annelöv rör sig längs de stråk som finns idag. Hästgårdar kan vara både
positivt och negativt. Bara för att man bor i Annelöv behöver man inte gilla hästar. Det är problem
med tung trafik genom Annelöv. Hastighetsbegränsningarna i orten ansågs varar ologiska. Någon
efterlyste utvecklingsidéer för Kvärlöv. Hyresrätter och seniorboende behövs på orten. Önskemål om
en återvinningsstation framfördes.
12
Asmundtorp, 23/1-2014 – kl. 18-20 Asmundtorps församlingshem
Viktigt med koppling till Häljarp – ”cykelbanan” dit är svåranvänd. Kanske finns en ”vägrätt” ned
mot Munkebäck? Ett stråk mellan Munkebäck och Asmundtorp skulle utgöra en ”säker” skolväg.
Cykelväg som kopplar mer direkt till Landskrona C (via östra sidan av stationen) behövs.
Hembygdsgården behöver mer resurser. Man kan ordna kulturpromenader och byavandringar. Man
skulle kunna anlägga ett utegym antingen vid skolan eller i hålan. Det växer mycket björnloka vid
Hembygdsgården/Roma plast – inte bra.
Härslöv, 11/2-2014 – kl. 18-20 Folkets hus
På mötet ställdes frågan kan man inte satsa på vågkraft i stället för vindkraft? Vindkraftverk är fula
och medför oljud. Det är viktigt att förbättra kollektivtrafiken. Kan man köra stadsbuss till Härslöv?
Det finns inte högstadium i Härslöv därför behövs kollektivtrafik. Om kollektivtrafiken förbättras till
Landskrona stärks Landskronas centrum. Kan man sänka hastigheten på väg 1248 (Vallåkravägen)
från 90 till 70 km/h och bygga cykelväg? Har varit i kontakt med trafikverk och Länsstyrelsen, men
Länsstyrelsen har sagt nej. Önskemål om en återvinningsstation i Härslöv framfördes.
Stadsbyggnadsförvaltningens kommentar: I Glumslöv förselås ett utredningsområde för stadsbebyggelse
väster om orten för att detta område ligger med närhet till kollektivtrafik och en god bostadsmiljö är möjlig att skapa
här. Området öster om E6:an omfattas av riksintresse för kulturmiljövård, här finns också god jordbruksmark samt
fornlämningar. Området är bullerutsatt och E6:an och västkustbanan utgör barriärer. Därför föreslås inga nya
bostadsområden öster om Glumslöv. Vid kyrkan finns ett utredningsområde. På vilket sätt detta område kan
användas skall utredas vidare. Landskrona stad har kontinuerliga kontakter med trafikverket angående bland annat
Glumslövsvägen och arbetar för att åtgärder som kan dämpa hastigheter och förbättra för oskyddade trafikanter skall
genomföras. Särskilt vid skolan är detta angeläget. Centrumutveckling i Glumslöv kan innebära att en mötesplats i
form av en torgyta skapas. Ett grönt stråk i öst-västlig riktning pekas ut inom Glumslöv. Även utveckling av en grön
yta inom bebyggelsen föreslås liksom stråk utmed kusten. Läge för återvinningsstation föreslås utredas.
Centrumpunkten i Häljarp har placerats vid busshållplats, butik och restaurang med gångavstånd till stationen. Detta
är ett område som många människor har anledning att passera. Flödet av människor är viktigt för att service och
handels skall kunna bibehållas och utvecklas. Landskrona stads har kontinuerlig dialog med Skånetrafiken angående
bl.a. turtäthet på Västkustbanan och för busstrafiken. Stadsbyggnadsförvaltningen instämmer i att stadsbusstrafik till
Häljarp kan vara intressant. Frågan om lokalutrymme för idrottsverksamhet behandlas inte i översiktsplanen.
Utveckling av gröna stråk utmed Saxån, till Saxtorpsskogen och längs med Välåran redovisas i planförslaget. Det är
intressant att skapa andra typer av boendeformer i Häljarp gärna i närheten av tågstationen. Ett arbete pågår just nu
med en dagvattenplan. Info om vattenföreningar läggs till i handlingarna.
Ett stråk från Annelöv till stationen pekas ut som ett utvecklingstråk för gång- och cykeltrafik. Gång- och cykelväg
utmed Kävlingevägen föreslås ej. Då stationen ligger i Kävlinge kommun behöver kontakt tas med Kävlinge kommun
angående pendlarparkering. Översiktsplanen kommer att skickas på granskning till Kävlinge kommun. Genom en
genomtänkt fysisk planering i Annelöv bör boende och hästverksamheter kunna samexistera. Kontinuerlig dialog förs
mellan Landskrona stad och Trafikverket rörande hastighetsgränser och tung trafik genom orterna. Kvärlöv tillhör
kategorin bebyggelsegrupper mindre tätorter och här förslås därför inga nya utbyggnadsområden. Flerbostadshus med
t.ex. hyresrätter eller seniorbostäder kan med fördel inrymmas i det utpekade utbyggnadsområdet centralt i Annelöv.
Läge för återvinningsstation föreslås utredas.
En cykelväg från Asmundtorp till Häljarp föreslås liksom en koppling mellan Asmundtorp och Munkebäck.
Cykelväg föreslås från stationen till DSV och kopplas vidare till cykelvägen från Asmundtorp. Hembygdsgården har
en potential att utvecklas. Detta skrivs in i utvecklingsmålen för Asmundtorp. Landskrona stad instämmer i att
anlägga ett utegym i Asmundtorp kan vara möjligt i Hålan/Östra Gropen eller vid idrottshallen. Bekämpning av
jättelokan regleras i Jordbruksverkets föreskrift SJVFS 1998:31 (föreskriven med stöd av förordningen om växtskydd
1995:681). Enligt denna föreskrift kan endast länsstyrelsen förelägga fastighetsägare och nyttjanderättshavare om
bekämpning av jättelokan. Jordbruksverkets föreskift tvingar dock inte länsstyrelserna att arbeta med bekämpning av
jätteloka och Länsstyrelsen i Skåne beslutade 2005 att bortprioritera detta arbete. Landskrona stads parkförvaltning
arbetar med bekämpning av björnloka på kommunal mark informationen har vidarebefordrats till parkavd.
13
För närvarande anses vindkraft vara ett mer intressant alternativ för Landskrona stad än vågkraft. Vågkraft lämpar
sig bättre i stora havsområden där inte så många konkurerande intressen finns. Landskrona stad har utrett möjligheten
för havsbaserad vindkraft i Landskrona. I nuläget är det inte aktuellt att köra stadsbusstrafik till Härslöv. Däremot
har Skåne trafiken utökat turtätheten med regionalbuss till Härslöv under 2015. I nuläget föreslås ingen cykelväg på
Vallåkravägen. Kontinuerlig dialog förs mellan Landskrona stad och Trafikverket rörande hastighetsgränser m.m. i
vägnätet. Läge för återvinningsstation föreslås i området vid fotbollsplanerna och skolan.
Elevdialogerna inleddes i februari 2014 och avslutades under mars månad 2014. De skolor som deltog
var Sandåkersskolan i Häljarp, Glumslövs skola, Asmundtorps skola, Härslövs skola och Annelövs
skola. Dialogerna genomfördes enligt tabellen nedan. För mer information se ”Sammanställning av
dialog med barn och unga, 2015-02-17”
Sandåkersskolan
13 februari 2014
7
kartworkshop
Glumslövs skola
25 februari 2014
7,8,9 liten grupp
kartworkshop
Asmundtorps skola
26 februari 2014
8
kartworkshop
Härslövs skola
4 mars 2014
4,5
kartworkshop
Annelövs skola
17 mars 2014
förskoleklass
gåtur
Synpunkter från elever
De elever som stadsbyggnadsförvaltningen hade möjlighet att träffa hade en god kännedom om sin
närmiljö och bidrog med mycket kunskap om orterna. Eleverna var mycket utvecklingsinriktade och
ville att orterna skulle utvecklas med gröna strukturer, fritidsaktiviteter, service och i viss mån ny
bebyggelse. Ny bebyggelse får dock inte bli för hög och den skall passa in i byns ”stil” då man vill
värna ”bykänslan”.
De yngre eleverna beskrev ofta sin ort som liten, mysig och lugn, medan de äldre kunde utrycka att
orten var tråkig och att det inte finns något att göra. Man saknade i dessa fall handel och restauranger
samt olika typer av fritidsaktiviteter. Förslag som kom upp för att förbättra fritidsmöjligheterna var
utveckling av parker, löparslingor, badhus, fritidsgård, gym, isbana, innebandybana, bättre lekplatser,
utveckla fiskemöjligheter, olika bollplaner, skatepark, utegym, studsmattor och klätterträd etc.
Eleverna var positivt inställda till att skapa en centrumpunkt i respektive ort.
Platser som upplevdes som positiva på orten var ofta skolan, parker och grönområden,
fotbollsplanen, affären, kiosken, pizzerian samt aktiviteter som majbål och pulkaåkning som man kan
ägna sig åt på vissa speciella ställen på orten. Vissa gång- och cykelstråk var man nöjd med och angav
dessa som bra platser.
Platser som upplevdes som negativa var t.ex. misskötta hus eller områden som man upplever som
skräpiga och otrygga. Korsningar med dålig sikt som inte kändes trafiksäkra samt platser eller stråk
med dålig belysning pekades också ut som dåliga platser. På några platser angavs att lekplatser var
14
trasiga och misskötta. I vissa fall angav man att bilarna kör för fort inom orten och att det känns
otryggt.
När det gäller kommunikationer så önskar man tätare avgångar med buss och tåg och bättre
cykelvägnät.
Man angav att man åkte till Landskrona för att gå på fritidsaktiviteter, hälsa på släkt och vänner och
ibland shoppa eller gå på bio. Man angav även att man åkte till Borsthusen och Lill-Olas på
sommaren för att bada. I vissa av orterna är det lika lätt eller lättare att ta sig till Helsingborg eller till
Malmö/Lund och då kanske man valde det eftersom man i vissa fall upplever utbudet i Landskrona
som dåligt. Även shoppingcenter som Väla, Center Syd och Emporia åker man till. Några elever
angav att centrala Landskrona borde ”fixas” till så det blir trevligare så kanske fler vill åka dit.
Flera av de äldre eleverna anger att de vill flytta från sin ort när flyttar hemifrån, men att man kan
tänka sig att flytta tillbaka om man får familj och barn, eftersom man tycker att det är en bra miljö att
växa upp i.
Stadsbyggnadsförvaltningens kommentar: I förslaget till översiktsplan föreslås en förbättring av de gröna
strukturerna på orterna genom att viktiga gröna stråk och platser pekats ut. Att utveckla centrumpunkter kan ge
fördelar för service och handel. Idéförslag för de olika orternas centrumpunkter presenteras i översiktsplanen.
Landskrona stad har kontinuerlig dialog med Skånetrafiken angående turtätheten för kollektivtrafiken i kommunen.
Nya gång- och cykelvägar föreslås både till Landskrona från vissa orter samt inom orterna. Kopplingar mellan
centrumpunkter och tågstationer föreslås också förbättras. I Landskrona tätort pågår olika stadsutvecklingsprojekt i
centrum, men även på andra platser i staden för att stärka tätortens attraktionskraft.
Samråd om kommunövergripande Översiktsplan för Landskrona stad Landskrona har översänt
förslag till kommunövergripande översiktsplan för Landskrona stad till Länsstyrelsen, ÖP
Landskrona, för samråd enligt 3 kap. 9 § plan- och bygglagen (SFS 2010:900, här hänvisad till som
PBL). Enligt 3 kap. 10 § PBL ska länsstyrelsen under samrådet särskilt
1. ta tillvara och samordna statens intressen,
2. tillhandahålla underlag för kommunens bedömningar och ge råd i fråga om sådana allmänna
intressen enligt 2 kap. som hänsyn bör tas till vid beslut om användningen av mark- och
vattenområden,
3. verka för att riksintressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken (MB) tillgodoses, att miljökvalitetsnormer
enligt 5 kap. MB följs och att redovisningen av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen
är förenlig med 7 kap. 18 e § första stycket MB,
4. verka för att sådana frågor om användningen av mark- och vattenområden som angår två eller flera
kommuner samordnas på ett lämpligt sätt, och
5. verka för att bebyggelse och byggnadsverk inte blir olämpliga med hänsyn till människors hälsa
eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion.
Redogörelse för ärendet
Syftet med översiktsplanen är att skapa förutsättningar för en stark och positivutveckling av
Landskrona stad. Syftet är också att skapa en attraktiv framtidsbild utan att blunda för de utmaningar
som staden står för. Den fördjupade översiktsplanen för centralorten Landskrona, FÖP Landskrona,
tas fram parallellt med översiktsplanen och kommer att bilda underlag för de strategiska
ställningstaganden som görs på översiktsplanenivå. Området som ligger inom avgränsningen för FÖP
Landskrona är undantaget från översiktsplanen. Översiktsplanen har ett tidsperspektiv fram till 2030.
15
Utgångspunkten för utvecklingen är fem övergripande målsättningar; hållbar utveckling, regionalt
attraktiva bostäder, elen moderna industristaden, blandad stad samt förvalta kulturarvet. Planförslaget
är uppdelat i tre dokument: Planförslag, Planeringsförutsättningar och Miljökonsekvensbeskrivning
(MKB).
Planhandlingarna redovisar även en stadsbyggnadsvision för 2063. En av utgångspunkterna med ÖP
Landskrona är en förväntad befolkningsökning på ca 0,8 %, vilket skulle ge ett bostadsbehov med ca
3000 bostäder i kommunen med behovsfördelningen av ca 2500 bostäder inom FÖP Landskrona och
ca 500 bostäder utanför tätorten inom planperioden till år 2030.
Sammanfattning av Länsstyrelsens synpunkter
Länsstyrelsen kan konstatera att planhandlingarna redovisar metoder och beskrivningar som på ett
bra sätt syftat till att fånga upp kommunens styrkor och svagheter. Ambitionsnivån är hög för att få
till en positiv utveckling socialt, ekonomiskt och ekologiskt.
I framtagandet aven ÖP hänvisas till den parallellt pågående planprocessen för fördjupad
översiktsplan för tätorten Landskrona, FÖP Landskrona. FÖPen i sin tur hänvisar till den nu
föreslagna ÖPn. Länsstyrelsen anser att detta är problematiskt. Både formellt och för tydlighetskraven
på ÖP. Länsstyrel sen konstaterar att den inriktning som kommunen väljer att ta för centralorten
Landskrona är en grundläggande förutsättning för den kommunövergripande översiktsplanen.
Länsstyrelsen rekommenderar kommunen att infoga förslag till FÖP Landskrona i kommande
granskningsförslag till ÖP.
Stora delar av planhandlingarna består av mer generella resonemang om stadsplanering, analyser samt
mål och visioner. Länsstyrelsen saknar över lag kopplingen mellan planhandlingarnas uttalade
strategier och behov av t ex nya bostäder i de konkreta utbyggnadsförslag som nu presenterats.
Vidare saknas åtgärder och ställningstaganden för hur Landskrona kommun avser att vägleda inför
kommande prövningar så att genomförandet kan ske dels i linje med kommunens mål och dels i
enlighet med PBL och MB. I det fortsatta arbetet behöver därför konsekvensbeskrivning och
miljökonsekvensbeskrivningen utvecklas. Detta gäller särskilt konsekvenserna av utbyggnadförslag
som berör riksintressen, erosions- och översvämningsutsatta områden, N2000, strandskydd,
byggande på åkermark, lägen med otillräcklig kollektivtrafik eller miljökvalitetsnormerna för vatten
eller luft.
Länsstyrelsen tar generellt inte ställning till områden som är utpekade som utredningsområde. I den
mån kommunen vill använda ÖPn som stöd för en viss markanvändning i ett område måste detta
framgå av kommande granskningsförslag. Annars kvarstår prövningen gentemot allmänna och statliga
intresse för dessa områden. Då stadsbyggnadsvisionen 2063 ligger utanför planperioden tar
Länsstyrelsen inte ställning till denna eller för eventuella konsekvenser som den innebär för
planförslaget.
Inför fortsatt arbete
Länsstyrelsen anser att planhandlingarna särskilt behöver bearbetas och utvecklas avseende följande:
• En kommunövergripande markanvändningskarta som visar kommunens intentioner rör alla
markområden; utpekade utbyggnadsområden, befintlig bebyggelse, havsområdet, Ven, skogs- och
jordbruksmarken.
• Tydliga ställningstaganden avseende markanvändningen med vägledning och riktlinjer som ger stöd
inför kommande prövningar enligt PBL och MB.
• Planförslagets relation till regionala mål, planer och program behöver utvecklas.
16
• Vad gäller riksintressena bör konsekvenserna för dessa framgå tillsammans med hur kommunen
avser att tillgodose riksintressena.
• Ställningstaganden för områden som pekas ut som olämpliga respektive lämpliga för vindkraft bör
framgå av kommande förslag.
• MKBn behöver vidareutvecklas samt ska redovisa vilka åtgärder som krävs för att hantera negativa
konsekvenser. Slutsatserna och behov av åtgärder som framgår av MKBn bör integreras i
planförslaget.
Inför det fortsatta arbetet bör nedan redovisade synpunkter beaktas.
Samordning med nationella och regionala mål, planer och program
Kommunen har att ta hänsyn till och samordna sin fysiska planering med relevanta nationella och
regionala mål, planer och program som har betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen (3
kap 4§ PBL). Länsstyrelsen saknar i planhandlingarna generellt tydliga kopplingar mellan planförslaget
med regionala mål, planer och program. Länsstyrelsen vill i sammanhanget särskilt lyfta fram några av
dessa som bedöms vara särskilt viktiga för översiktsplanen för Landskrona stad.
Socialt hållbar utveckling
PBLs övergripande mål är att främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala
levnadsförhållanden och en god och långsiktig hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle
och för kommande generationer. Målsättningen ligger nära det nationella folkhälsomålet som syftar
till att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.
Länsstyrelsen anser att planhandlingarna har en god beskrivning om problemställningar för
kommunen och väl utvecklade resonemang för vikten av att planera och arbeta med frågorna. I vissa
fall, som t ex placering av skolor och behov av trygga och lättillgängliga gång- och cykelstråk
konkretiseras hur arbetet kan ske. Överlag saknas dock tydliga ställningstaganden som visar hur de
goda ambitionerna i övrigt kan avspeglas i markanvändningsfrågor. T ex anges i flera fall behovet av
blandade boendeformer men de nya bostadsområden som föreslås är på platser som i huvudsak kan
för väntas bli villabebyggelse eller till viss del radhus. Flera av lägena kan inte anses erbjuda tillräckligt
god kollektivtrafik, vilket innebär bilberoende.
Skånska åtgärder för miljömålen
Planförslaget berör ett flertal strategiskt viktiga åtgärder som pekas ut i Regionalt åtgärdsprogram
2012-20 16 - Skånska åtgärder för miljömålen. Planhandlingarna bör kompletteras avseende hur
planförslaget är samordnat med det regionala åtgärdsprogrammet. Länsstyrelsen bedömer att
planförslaget särskilt berör följande strategiska frågor;
Hållbara transporter i Skåne
Enligt planhandlingarna ska Landskrona verka för ett väl utbyggt kollektivtrafiknät dels på
landsbygden, mindre tätorterna och dels i staden/centrum. Vidare anges att ett ökat bostadsbyggande
ger underlag till en fortsatt utveckling av kollektivtrafik. Vidare anges att Landskrona stad verkar för
ett förstärkt regionalt samarbete med kollektivtrafiken. Länsstyrelsen konstaterar att det inte framgår
hur kommunen avser att verka för kollektivtrafikutbyggnaden. I sammanhanget måste påpekas att
kollektivtrafikutbyggnaden är en mellankommunal fråga och där det framförallt handlar om att
samsas om begränsade resurser. Möjligheten att bygga ut befintlig kollektivtrafik är begränsade och
fokus måste därför ligga på att stärka och dra nytta av goda kollektivtrafiklägen längs befintliga
kollektivtrafikstråk och stationer.
17
För flera utbyggnadsområden anges att områdena har tillgång till kollektivtrafik. Skånetrafiken har
genomfört en undersökning som visar hur avgörande avstånden är för att vilja åka kollektivt.
Resultatet visar att följande avstånd är avgörande: 1,5 km till stationer, l km till regionbuss och 0,5 km
till stadsbuss. Med detta som utgångspunkt är ett flertal utpekade områden för bostäder olämpliga i
Häljarp, Annelöv och Härslöv. Länsstyrelsen anser att utbyggnader och förtätningar ska ske i
befintliga, goda kollektivtrafiklägen. I begreppet måste avståndet till kollektivtrafik vägas samman
med turtäthet, restid till målpunkten och relation till övrig service.
Sammantaget anser att Länsstyrelsen att ett genomförande av planförslaget i sin nuvarande form
kommer att bidra till ett ökat bilberoende. Förutsättningen för att Länsstyrelsen ska kunna ta ställning
till infrastrukturförslag är att dessa bygger på analyser enligt den s.k. Fyrstegsprincipen. Detta för att
Länsstyrelsen ska kunna ta ställning till om åtgärderna är rimliga i förhållande till den brist man vill
avhjälpa. ÖP måste alltså beskriva de viktigaste resonemangen från analysen samt analysens resultat.
Generellt anser Länsstyrelsen att kommunen kan peka ut reservat för framtida ny infrastruktur, men
ny bebyggelse som föreslås måste vara möjlig och lämplig med den infrastruktur som redan finns.
Hushållning med Skånes mark- och vattenresurser
I planförslagets beskrivning fram går att jordbruksmark ska sparas om man kan förtäta istället för att
expandera utåt. Samtidigt föreslås i flera fall utbyggnad på jordbruksmark. Det saknas en motivering
utifrån behov samt konsekvenser för att ta resursen i anspråk. Utifrån aktuella planhandlingar kan
Länsstyrelsen inte se att planförslaget tar tillräcklig hänsyn till jordbruksmarken. Se även under
Byggande på jordbruksmark.
Skydd av Skånes natur- och kulturvärden
Planhandlingarna redovisar i flera avseenden kommunens höga kultur- och naturvärden och flera
stråk pekas ut för rekreation, fritid och friluftsliv. Länsstyrelsen uppmanar kommunen att utveckla
detta och beskriva hur detta är tänkt att genomföras under planperioden.
Kulturmiljöerna lyfts fram som en av kommunens viktigaste kvaliteter. Värdena är väl beskrivna och
planhandlingarna visar på en hög ambition att bevara och utveckla dessa kvaliteter. ÖPn redovisar på
en mer detaljerad nivå råd och riktlinjer för nybyggnad utanför detaljplan. Detta är mycket positivt,
men för att riktlinjerna ska kunna vara vägledande behöver de göras tydligare så att efterkommande
beslut och prövningar kan säkerställa kulturmiljövärdena. Detta är av särskild vikt för de förändringar
som sker inom område av riksintresse för kulturmiljövården.
Trots goda resonemang och analyser kan Länsstyrelsen inte se att kulturmiljövärden har tagits till vara
på ett bra sätt när nya utbyggnadsområden har pekats ut. I flera fall bedömer Länsstyrelsen att
utbyggnadsförslag snarare sker i strid med de generella råd som getts för områden med
kulturmiljövärden. Vissa utbyggnadsområden i de mindre orterna är väl stora för att kunna sägas vara
förtätning och att kalla dem för stadsbebyggelse är missvisande. Planförslaget behöver utvecklas för
att tydligare ange hur kommunen kommer att arbeta med skydd av natur- och kulturvärden samt att
planhandlingarna ska ge vägledning för detta.
Det skånska landsbygdsprogrammet
Planhandlingarna nämner Det skånska landsbygdsprogrammet. Utvecklingsprogram med
landskapsperspektiv men kopplar inte ihop planförslaget med landskapens specifika förutsättningar
och dess behov med riktlinjer för en hållbar utveckling för respektive landskapstyp. Hållbart nyttjande
av landskapets resurser är grundförutsättningen för en positiv utveckling på landsbygden. Flera av de
satsningar som görs inom landsbygdsprogrammet förutsätter att det finns en samordning mellan olika
sektorer och att intressekonflikter är hanterade. Här har översiktsplanen en nyckelroll.
18
Planhandlingarna lyfter behovet av samråd med LRF men Länsstyrelsen anser att förslaget bör
tydliggöra syftet med samordningen och vilka övriga intressenter som bör beaktas och vid vilka
prövningar. Jordbruk med tyngdpunkt på odling utgör en stor del av markanvändningen i Landskrona
kommun och kommunen består till stor del av landsbygdsmiljö. De generella riktlinjer som anges för
ny bebyggelse på landsbygden är överlag en bra grund inför kommande prövningar. Enligt
planhandlingarna kommer valet av en flerkärnig utveckling kunna innebära all större utbyggnader inte
blir möjligt på landsbygden (t.ex. pga. bristande kollektivtrafik och service) men att utveckling kan ske
t.ex. med hästområde, turismutveckling och förstärkta rekreativa värden.
Produktionslandskapet ska värnas och landsbygdsutveckling avseende på rekreation och besöksnäring
ska främjas som en av flera strategier för att uppnå ekonomiskt hållbar utveckling. Länsstyrelsen anser
att planhandlingarna behöver ytterligare konkretisera hur nämnda strategier avseende utveckling av
landsbygden har påverkat planförslaget samt ge riktlinjer för hur detta ska kunna hanteras vid
kommande prövningar. Inte minst där det finns flera allmänna intressen som kan riskera att
konkurrera med varandra, t ex natur- och landskapsvärden som kan komma i konflikt med utökat
turism - och besöksnäring. Det kan också vara aktuellt med en differentiering av riktlinjer inom olika
delar av kommunen. Här kan landsbygdsprogrammet vara till stöd.
Länsstyrelsens synpunkter avseende hänsynskraven enligt 2 kap PBL
Enligt 2 kap 2 § PBL ska mark- och vattenområden användas för det eller de ändamål för vilka
områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde
skall ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning.
Behov av att ta mark i anspråk
Av både PBL och MB framgår all hänsyn måste tas till föreliggande behov när mark och
vattenområden planläggs, och att företräde ska ges sådan användning som medför en god hushållning
från allmän synpunkt, samt att områden som utpekats som riksintressen ska skyddas från åtgärder
som kan skada dessa. Enligt planhandlingarna uppskattas befolkningsökningen ligga på 0,8 % per år
fram till 2030. Det ger en befolkningsökning på ca 6000 personer och ett behov av ca 3000 bostäder
inom kommunen under planperioden. Enligt planhandlingarna förväntas den allra största
befolkningsökningen ske i Landskrona tätort. För utvecklingen inom tätorten hänvisas till den
pågående fördjupningen för Landskrona stad (FÖP Landskrona). Bostadsbehovet utanför tätorten
bedöms vara 500 bostäder. Befolkningsutvecklingen och bostadsbehovet på 3000 bostäder inom
kommunen bedömer Länsstyrelsen som rimligt. Länsstyrelsen konstaterar att ett liknande
resonemang för markanspråk för verksamheter saknas i handlingarna. Även markanspråk för dessa
exploateringar måste motiveras.
Länsstyrelsen anser att planhandlingarna inte redovisar hur stor planberedskap/planreserv som redan
finns, vilka förtätnings- och omvandlingsmöjligheter som finns för bostäder inom redan
ianspråktagen mark eller hur många bostäder som de nu utpekade utbyggnadsområdena kan
möjliggöra. Vidare saknas en bedömning av hur många bostäder som kan förväntas bli uppförda
genom enstaka bygglov utanför planlagd mark.
För att Länsstyrelsen ska kunna ta ställning till om nu föreslagna utbyggnadsområden är tillräckligt
motiverade till sin placering och omfattning behöver handlingarna kompletteras och förtydligas.
Länsstyrelsen anser att redan planlagd mark tydligt bör särskiljas från förslag till nya
utbyggnadsområden. Där det finns planlagd mark som kommunen med dagens kunskap bedömer är
olämpliga att genomföra bör enligt Länsstyrelsen kommunen överväga att ändra eller upphäva dessa
planer. Området utgår i så fall från planreserven. Om kommunen avser att ompröva redan planlagd
mark bör detta framgå av plankartan.
19
Byggande på jordbruksmark
Enligt planbeskrivningen anges som strategi att värna produktionslandskapets stora
odlingsarealternativ samt att då jordbruksmaken är av nationellt intresse och på grund av den höga
klassningen, den höga avkastningen också är av intresse att bevara och utveckla. Detta är en av
kommunens utmaningar. Det konstateras vidare att det går att spara jordbruksmark om man kan
förtäta istället for all expandera utåt. Länsstyrelsen ser att det finns en medvetenhet om vikten av att
värna jordbruksmarken men kan samtidigt konstatera att merparten av föreslagna
utbyggnadsområden och utredningsområden för verksamheter och bostäder föreslås på
jordbruksmark. Länsstyrelsen vill påminna om att kommande planhandlingar måste visa vilka
"väsentliga samhällsintressen" i enlighet med 3 kap 4 § MB som kan hävdas. Kommunen måste visa
att behovet av mark inte går att lösa på ett rimligt sätt på annan plats. Här är analysen av
förtätningsmöjligheterna och effektivt utnyttjande av ny mark som tas i anspråk mycket viktig.
Enligt MKBn är ianspråktagandet av jordbruksmark negativt för bibehållande av
livsmedelsproduktion. För Glumslöv anges i MKBn att kompensationsåtgärder bör övervägas vid
ianspråktagande av jordbruksmark. Vad detta konkret innebär framgår inte. Länsstyrelsen vill i
sammanhanget trycka på att åkermarken är en ändlig resurs och den svenska jordbruksmarken, och
då särskilt den i Skåne, är i ett globalt klimatperspektiv av stort värde att bevara. När jordbruksmark
tas i anspråk riskerar man försämrade möjligheter att bedriva rationellt jordbruk, all bibehålla
spridningskorridorer för flora och fauna, att åstadkomma en förbättrad ekologisk och kemisk status i
vattendragen. Följdeffekter blir också att ytterligare mark tas i anspråk för infrastruktur för att
försörja den nya bebyggelsen (Se även under Miljökonsekvensbeskrivning) Länsstyrelsen anser att
bostadsbebyggelse i allmänhet inte är ett sådant väsentligt samhällsintresse som avses i 3 kap 4 § MB
och att lovgivning på jordbruksmark ska ske mycket restriktivt.
Länsstyrelsens synpunkter avseende kraven på vägledning enligt 3 kap 2 § PBL
Enligt 3 kap 2 § PBL ska översiktsplanen ange inriktningen för den långsiktiga utvecklingen av den
fysiska miljön. Planen ska ge vägledning för beslut om hur mark- och vattenområden ska användas
och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras. Även vid tillämpningen av 3 och 4
kap MB i ett ärende ska enligt hushållningsförordningen prövande myndighet förhålla sig till den
kommunala översiktsplanen. Kommunens ÖP har således en vägledande roll både vid kommunens
prövningar och för andra myndigheter vilket ställer stora krav på tydlighet.
Sammantaget anser Länsstyrelsen att planprocessen vad gäller relationen mellan ÖP Landskrona och
FÖP Landskrona bör ses över. Länsstyrelsen rekommenderar kommunen att infoga FÖP Landskrona
i ÖP Landskrona inför granskningen. Detta för att uppfylla kraven på vägledning enligt 3 kap 2§ PBL.
Reglering av den byggda miljön och markanvändning utanför detaljplan ÖP Landskrona redovisar i
text och på kartor framförallt förslag på ny bebyggelse i anslutning till orterna samt ger vägledning för
kompletterande bebyggelse på landsbygden. Samtidigt kan Länsstyrelsen konstatera att redan
planlagd, och även bebyggd mark, pekas ut som utbyggnadsområden. Detta försvårar möjligheten att
se var statliga och ensidiga intressen redan är reglerade.
Om kommunen avser att ompröva redan planlagd mark bör detta tydligt framgå. Handlingarna ger
generellt liten vägledning för hur den redan byggda miljön ska hanteras. Med tanke på att det inom
Landskrona kommun finns riskområden för erosion och översvämning längs kusten kan det vara
lämpligt att i översiktsplanen markera områden som är olämpliga för bebyggelse med hänsyn till dessa
faktorer. Avloppshantering är en annan fråga som hänger ihop med höga vattennivåer och där
områden som är olämpliga med fördel kan redovisas på kartor.
20
Havsområdet
Länsstyrelsen är positiv till att områden redovisas som marina reservat (se vidare stycket
Naturreservat). Det hade varit värdefullt med en särskild redovisning av de marina värden som avses
skyddas inom dessa områden. Marina miljöer beskrivs på ett bra sätt i planeringsförutsättningar men
beskrivningen är inte kopplad till de områden som föreslås skyddas. Länsstyrelsen efterlyser en
definition av användningen besöksintensivt tätortsnära friluftsliv. Det bör framgå av översiktsplanen
hur denna användning förhåll er sig till riksintresse kustzon och de naturvärden som finns i
vattenområdet.
Miljökonsekvensbeskrivning
Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) ska identifiera och beskriva miljöförhållandena som kan
komma att påverkas betydligt, relevanta miljöproblem som har samband med naturområden som
avses i 7 kap miljöbalken (MB) eller ett annat område av särskild betydelse för miljön samt hur
relevanta miljökvalitetsmål och andra miljöhänsyn beaktas i planen. MKB ska redovisa de i
planförslaget gjorda valen i förhållande till möjliga alternativ, samt jämfört med ett realistiskt
nollalternativ.
Den MKB som nu tagits fram anser Länsstyrelsen är alltför summarisk. För utbyggnadsområdena
finns en redovisning om negativ påverkan är direkt, indirekt eller ingen. Enligt miljöbalken ska MKB
identifiera, beskriva och bedöma den betydande miljöpåverkan som planens genomförande kan antas
medföra. MKBn saknar överlag beskrivningar av berörda intressen, en beskrivning av den betydande
miljöpåverkan som kan uppstå, vilka konsekvenser som det kan innebära och behovet av åtgärder för
att hantera negativa konsekvenser (se även styckena byggande på jordbruksmark samt Områdesskydd
enligt 7 kap MB). Detta innebär att Länsstyrelsen i flera fall kan ifrågasätta slutsatserna för respektive
utbyggnadsområde. Detta gäller exempelvis utredningsområdet för bostäder väster om Glumslöv som
berör naturvårdsområde. Enligt MKBn bör det betraktas som en naturlig utvidgning som kan förhålla
sig till landskapet trots att det är ett skyddat område med status som naturreservat. Länsstyrelsen
konstaterar att en utbyggnad inte är förenlig med naturvårdsområdet.
Vidare föres lås i flera fall utbyggnad på jordbruksmark men där miljökonsekvenserna av detta inte
redovisas. I flera fall kommenteras utbyggnad på jordbruksmark som en förtätning av orten trots att
utbyggnaden just sker på oexploaterad åkermark, utanför befintlig tätortsgräns och där
kollektivtrafiken inte är god. Länsstyrelsens slutsats är att det utifrån aktuell MKB inte går att utläsa
miljökonsekvenserna av planförslaget. MKBn har således inte använts som det process verktyg som
det var tänkt. Det saknas en tydlig redovisning utifrån vilken betydande miljöpåverkan som
planförslaget kan komma att innebära i relation till olika alternativ. Sammantaget anser Länsstyrelsen
att redovisningen inte är konsekvent, alternativen inte jämförbara och de faktorer som jämförs är en
blandning av åtgärder, påverkan och behov. Länsstyrelsen anser att MKBn i sin nuvarande form inte
uppfyller kraven enligt 6 kap 11 § MB.
Länsstyrelsens bevakningsfrågor
Riksintressen enligt 3 och 4 kap MB
Länsstyrelsen kan konstatera att riksintressena som uppmärksammats beskrivs i planhandlingarna
men att det generellt saknas motiverade bedömningar av konsekvenserna av planförslaget för
riksintressenas utpekade värden. Vidare saknas åtgärder och riktlinjer för hur riksintressena ska
säkerställas vid kommande prövningar. Detta måste redovisas i kommande planhandlingarna. Utöver
denna generella problematik kommenteras några riksintresseområden särskilt här nedan;
Riksintresse för naturvård samt riksintresse kustzonen
21
I handlingarna beskrivs tre av de fem riksintresseområden för naturvård som berör kommunen.
Planhandlingarna visar att det finns en god kunskap om riksintressenas värden och en uttalad vilja att
utveckla dem. Samtidigt föreslår planen utbyggnad inom riksintresset N49 Saxån-Braån i Häljarp.
Asmundtorp och Annelöv. Enligt MKBn är bedömningen att föreslagna utbyggnader inte innebär
någon negativ påverkan på riksintresset, men motivering saknas. Länsstyrelsen menar att detta
ställningstagande måste motiveras tydligt. Ett resonemang som belyser de kumulativa effekterna av
intrånget i riksintresseet krävs också.
Beskrivningar av och ställningstaganden inom riksintresseområdena N45 Råån med omgivningar
samt N46 Ven saknas. Handlingarna måste kompletteras med detta. Planförslaget innehåller ett större
utredningsområde för stadsbebyggelse väster om Glumslöv. Länsstyrelsen anser att
utredningsområdet strider mot riksintressena för naturvård och kustzonen. För kustområdet nämns
behov av åtgärder för alt hantera översvämning, erosion och kommande havsnivåhöjningar.
Länsstyrelsen kan i nuläget konstatera att föreslagna åtgärder kan vara i konflikt med statliga intressen.
Som exempel kan nämnas att det anges att det kan krävas utfyllnader i havet för att skapa yta för en
vall i anslutning till Borstahusen inom riksintresse kustzon. En sådan åtgärd riskerar att påtagligt
skada områdets natur- och kulturvärden.
Områdesbestämmelser för delar av Ven
Kommunen har antagit ett förslag på reviderade Områdesbestämmelser for delar av Ven.
Länsstyrelsen har beslutat att överpröva förslaget till områdesbestämmelser med an ledning av risk för
skada på riksintresse enligt 11 kap 10- 11 §§ PBL. Då planhandlingarna redovisar ovannämnda icke
antagna områdesbestämmelser i ÖPn som en del av översiktsplanen avstår Länsstyrelsen från att
ytterligare kommentera Ven specifikt. Kommunen bör invänta beslut rörande
områdesbestämmelserna innan ÖPn går på granskning. Tillsvidare är det Områdesbestämmelser för
delar av Ven från 199 S som är gällande.
Natura 2000
Länsstyrelsen förstår planhandlingen så som att en cykelled, inklusive en ny bro över Saxån, planeras
söder om E6:an mellan Landskrona och Saxtorpsskogen. Stora de lar av sträckan omfattas av Natura
2000-områden avsatta både enligt art- och habitatdirektivet och fågeldirektivet samt utvidgat
strandskydd. Det går av MKBn inte att utläsa vilka konsekvenserna blir på N2000-området om
cykelleden genomförs. Länsstyrelsen bedömer redan i detta skede att genomförandet kan få sådana
negativa konsekvenser att planförslaget bör utgå.
Riksintresse för friluftslivet
Länsstyrelsen genomför på uppdrag av regeringen en översyn av riksintressen för friluftslivet enligt 3
kap 6 § miljöbalken. Stora delar av strandområdet mellan Landskrona centrum och Rydebäck samt
naturreservaten Hilleshögs dalar och Glumslövs naturvårdsområde bedöms har så höga värden för fri
luftsliv och rekreation, inte minst med tanke på de vidsträckta utblickarna över Öresund, att det bör
ingå i riksintresseområdet "Ven". Förslaget kommer att skickas till Naturvårdsverket som fattar beslut
i frågan.
Riksintresse anläggningar för kommunikationer
Planhandlingarna pekar ut ett reservat för utbyggnad av Västkustbanan med två spår. Västkustbanan
är längs med hela sträckan inom kommunen utbyggd till två spår. Planhandlingarna och plankartan
bör revideras.
Riksintresse för totalförsvaret
22
I Landskrona kommun finns inga riksintressen för totalförsvaret som kan redovisas öppet. Inom
kommunerna kan riksintresset framförallt påverkas av uppförande av höga byggnadsverk som master
och vindkraftverk. Planhandlingarna bör förtydligas avseende krav på remiss till Försvarsmakten vid
alla ärenden avseende höga objekt högre än 20 m utanför och högre än 4S m inom sammanhåll en
bebyggelse. Hälsa och säkerhet
Buller
Av planhandlingarna konstateras att utbyggnadsområden redovisas i lägen som kommer bli
bullerstörda. Det bör framgå hur man avser att i kommande prövningar hantera frågan om
bullerskydd eller hur befintlig, bullerstörd bebyggelse ska få bättre ljudmiljöer. Kommer mark att
behöva avsättas för bullerskydd bör detta framgå av ÖPen. Länsstyrelsen anser att kommande
planering ska utgå från att gällande riktvärden för trafikbuller innehålls.
Farliga verksamheter
Länsstyrelsen konstaterar att översiktsplanen inte tillräckligt redovisar områden med risk för
föroreningar eller störningar från verksamheter, befintliga eller nedlagda. Vidare framgår inte av
planhandlingarna hur bevarande, utveckling och etablering av industriella verksamheter (stora som
små) ska kunna ske utan att detta kommer i konflikt med andra allmänna intressen.
Utbyggnadsområden föreslås inom eller i närheten av verksamheter där det finns risk för föroreningar
eller störningar som kan behöva hanteras vid kommande plan läggning. Enligt Länsstyrelsens
uppgifter finns det an läggningar som särskilt kan behöva uppmärksammas i den fortsatta
planläggningen:
I Glumslöv föreslås utbyggnadsområden vid Järnkonst som är en verksamhet som kan ha orsaka
föroreningar till grundvatten och där det kan finnas risk för föroreningar i närområdet.
Bilvårdsanläggningar inne i orten är en verksamhet som kan orsaka föroreningar framförallt lokalt.
l Asmundtorp finns Lindells Mekaniska som är en verksamhet som hanterat kemikalier med mycket
hög farlighet. Enligt Länsstyrelsen uppgifter har en översiktlig miljöteknisk markundersökning gjorts
men då undersökningen inte omfattade t ex analys av grundvatten går det inte att dra slutsatser av
föroreningssituationen.
Länsstyrelsen anser att kommande planhandlingar bör kompletteras med redo\'isning av områden
med farliga verksamheter samt riktlinjer för hur frågan hanteras vid kommande prövningar och
tillstånd.
Risk för olyckor; översvämning eller erosion
Översvämning och kusterosion i ett föränderligt klimat l planen redovisas förslag på principiella
åtgärder för att skydda bebyggelse mot översvämning och erosion b.la. i Borstahusen och i Häljarp.
Av planen framgår inte om åtgärderna är en följd av framtida klimatförändringar eller om det finns
behov av åtgärder för att hantera dagens extremsituationer i form av höga havsvattenstånd och höga
flöden i vattendrag. Om det finns behov av att genomföra dessa åtgärder inom planperioden för att
skydda befintlig eller planlagd bebyggelse är det lämpligt att redovisa åtgärderna på
markanvändningskartan. Enligt Länsstyrelsens bedömning är det sannolikt att det finns behov av
skyddsåtgärder redan idag för utbyggnadsområdena i Häljarp. För att få klarhet i denna fråga är det
angeläget att resultaten från kommunens klimatutredning arbetas in i planen på ett tydligare sätt.
För att Länsstyrelsen ska kunna ta ställning behöver konsekvenserna av åtgärderna belysas i MKBn.
Länsstyrel sen kan i nuläget konstatera att föreslagna åtgärder kan vara i konflikt med statliga
intressen (se även Riksintresse kustzon).
23
Miljökvalitetsnormer (MKN)
Miljökvalitetsnormer för vatten I miljökonsekvensbeskrivningen konstateras att det i varje enskild
detaljplan behöver tas ställning till vilken påverkan som ett ökat befolkningstryck innebär for
vattenmiljöer och MKN. Länsstyrelsen anser att det är viktigt att den samlade effekten av förslagen
utreds och att enskilda områden med stor potentiell påverkan identifieras och utreds i
översiktsplanen. Länsstyrel sen konstaterar att planhandlingarna enbart tar upp MKN för ytvatten.
Även grund vattenförekomster omfattas av MKN vatten och bör därför redovisas.
Miljökvalitetsnormer för luft
Av planhandlingar framgår att flera av de orter/byar som nu föreslås byggas har redan har en stor
arbetspendling ut från kommunen. Föreslagna utbyggnadsområdena kan antas innebär ökat bil
beroende och ökad bilpendling. Länsstyrel sen bedömer därför att det finns anledning att befara att
MKN för luft kan komma att överskridas i Helsingborg och i Malmö stad där utbyggnader inom
Landskrona kommun kan innebära ökad bilpendling till dessa städer. Planhandlingarna behöver
därför tydligare redovisa konsekvenserna samt behov av eventuella åtgärder av planförslaget avseende
MKN luft även utanför den egna kommunen.
Mellankommunala och regionala intressen
Kommunen redovisar flera intressen och frågor som är av mellankommunal eller regionalt intresse.
Det rör t ex vattenvårdsområden, havs- och kustplanering, riksintressen, kollektivtrafik, handel och
vindkraft. Länsstyrelsen ser positivt på att kommunen visar på samverkansform er som sker idag och
vilka frågor dessa berör. Länsstyrelsen rekommenderar att kommunen tar tillfället att under ÖPprocessen klargöra och ange riktlinjer som är av mellankommunal karaktär.
Länsstyrelsen vill i sammanhanget uppmärksamma kommunen på att utbyggnadsförslag som tar
jordbruksmark i anspråk, som förutsätter ytterligare resurser för kollektivtrafik eller som innebär ökad
utpendling till orter med överskridande av riktvärdena för MKN luft av Länsstyrelsen bedöms som
en mellankommunal och/eller regional angelägenhet. Detta har kommunen att redovisa och förhålla
sig till.
Övriga statliga intressen
Områdesskydd enligt 7 kap MB
Länsstyrelsen vill särskilt uppmärksamma kommunen på att det av MKBn ska finnas en beskrivning
av relevanta miljöproblem som kan kopplas till ett sådant naturområde som avses i 7 kap MB. De
synpunkter som därför redovisas här nedan bör även vara ett underlag till utvecklingen av MKB (se
även stycket om Miljökonsekvensbeskrivning)
Marina reservat och naturreservat
Länsstyrelsen är positiv till att områden redovisas som marina reservat. Det hade varit värdefullt med
en särskild redovisning av de marina värden som avses skyddas inom dessa områden. Området
Lundåkra sammanfaller också med befintligt natura 2000 område. För närvarande arbetar
länsstyrelsen med all bilda naturreservat för Lundåkra med en preliminär gränsdragning som skiljer sig
något från förslaget i översiktsplanen.
Området som markeras som reservat i anslutning till Ven är beläget inom riksintresse för friluftsliv,
kustzon och yrkesfiske (område 53 lekområde torsk) samt delvis inom riksintresse Sjöfart. Enligt
Länsstyrelsens bedömning kan en reservatsbildning vara förenlig med riksintressena. Ett reservat bör
vara positivt för friluftslivets, kustzonens och yrkesfiskets intressen. Vad gäller Sjöfartens intresse
24
finns det exempelvis två marina reservat inom riksintresse sjöfart i Helsingborgs kommun. Frågan om
reservatet är förenligt med riksintresse för sjöfart behöver belysas i kommande planering
Det tredje föreslagna reservatet är delvis beläget inom riksintresse för sjöfart, inom riksintresse
friluftsliv och riksintresse för yrkesfisket (område 52, fångstområde torsk, ål, flatfisk, sjurygg m fl.
arter). Det är lämpligt att kommunen gör en bedömning av hur reservatsförslaget förhåller sig till
riksintressena. Då det finns ett aktivt yrkesfiske inom området förutsätts att ett eventuellt reservat inte
försvårar för fisket.
Planförslaget innehåller ett större utredningsområde för stadsbebyggelse väster om Glumslöv.
Området ligger i sin helhet inom naturreservatet Glumslövs naturvårdsområde. Syftet med reservatet
är att bevara det öppna jordbrukslandskapet med den vidsträckta utsikten över kustlandskapet. För att
säkerställa syftet är det bland annat förbjud et att uppföra ny byggnad eller anläggning. Länsstyrelsen
anser att det är uppenbart att ny stadsbebyggelse inom reservatet strider mot dess syften och därmed
inte kommer att kunna genomföras. Länsstyrelsen anser även att utredningsområdet strider mot
riksintressena för naturvård och kustzonen. Utbredningsområdet bör utgå ur planen.
Den föreslagna cykelvägen mellan Glumslöv och Ålabodarna kräver dispens från
reservatsföreskrifterna för Glumslövs naturvårdsområde.
Planförslaget anger ny cykelled. inklusive en ny bro över Saxån. Saxåns mynning skyddas som
naturreservat där beträdnadsförbud råder under en stor del av året. För att säkerställa de mycket höga
naturvärdena arbetar Länsstyrelsen för närvarande med att bilda naturreservat i hela området.
Länsstyrel sen bedömer i detta skede att cykelleden kommer att påverka värdena på ett sådant sätt att
förslaget bör utgå.
Planen anger att det finn s stora potentialer att utveckla nya kärnområden med inriktning på kustnära
friluftsliv mm vid Saxåns mynning och på Gråen. Båda områdena har ett mycket känsligt fågelliv och
skyddas därför som naturreservat där beträdnadsförbud råder under en stor del av året. Strandängarna
är känsliga för störningar i övrigt och för att naturvärden ska kunna bibehållas betas de under
sommarhalvåret. Länsstyrelsen anser att naturvärdena ska prioriteras framför satsningar på friluftsliv
här, och områdena är olämpliga som kärnområden för rekreation.
l handlingarna anges att det kan vara motiverat att bilda ett kommunalt naturreservat vid Saxåns och
Braåns sammanflöde. Landområden som föreslås för kommunala naturreservat bör redovisas på
plankartan.
Strandskydd
l Häljarp finn s ett utbyggnadsområde, vilka delvis ligger inom strandskydd. I Annelöv finns förslag
på ny bilväg till stationen inom strandskydd. Handlingarna redogör inte för förutsättningarna att
kunna genomföra dessa förslag eller för dess konsekvenser vad gäller strandskyddet. Länsstyrelsen vill
erinra om att det inom strandskyddat område bland annat är förbjudet att uppföra nya byggnader.
Vindkraft
Kommunen har pekat ut två områden som lämpliga att studera vidare avseende vindkraft. Ett av
dessa ligger inom avgränsningen för ÖP Landskrona. Länsstyrelsen bekräftar kommunens
bedömning att aktuellt utredningsområde bör utredas vidare avseende vindsituation, hur eventuella
vindkraftverk bör anpassas till landskapets förutsättningar, hänsyn till fornlämningar,
mellankommunala intressen och riksintressen. Av kommande planhandlingar ska det framgå vilka
konsekvenser som anläggande av vindkraft kan få på riksintressena samt hur riksintressena kan
säkerställ as vid etablering av vindkraft. I kommande planförslag bör föreslagna områden för
vindbruk pekas ut på markanvändningskartan.
25
Bredband
Tillgången till IT-infrastruktur har blivit en allt viktigare förutsättning för att människor ska kunna
delta och verka i samhället oavsett var de bor. Frågan finns numera finns med i PBL som något
kommunen ska ta hänsyn till vid lokalisering av ny bebyggelse/nya byggnadsverk. Hur tillgången/
bristen ser ut bör framgå av planhandlingarna och hur kommunen avser att arbeta för en utbyggnad
där det är relevant.
Fornlämningar och arkeologiska undersökningar
Landskrona kommun är en av de fornlämningsrikaste kommunerna i Skåne. När det gäller
fornlämningar vid planläggning erinrar Länsstyrelsen om vikten av tidigt samråd med Länsstyrelsens
kulturmiljöenhet för att klargöra formlämningssituationen. Det utgör en grundläggande förutsättning
för att kunna bedöma om en exploatering är möjlig och lämplig. De kända fornlämningarna utgör
endast mindre del av det totala fornlämningsantalet. Arkeologiska insatser kommer att bli aktuella vid
samtliga nya utbyggnads-/utredningsområden som presenteras i planen. Länsstyrelsens
rekommendation när det gäller större utbyggnadsområden att man före den egentliga planläggningen
låter genomföra ett första steg även arkeologisk utredning. En sådan utredning utgör en begränsad
insats och innebär att man utifrån befintligt material och besiktningar lokaliserar de områden där det
finnas risk för idag ej kända fasta forn lämningar. Genom att genomföra en sådan utredning tidigt
skapas bättre förutsättningar att bevara fornlämningarna med skyddsbestämmelser i plan och därmed
kan man undvika borttagande genom arkeologiska undersökningar. [nom vissa av områdena, såsom
exempelvis utmed Saxån, finns risk att fornlämningarna är omfattande. Till en fornlämning hör enligt
2 kap 2 § KML ett s.k. fornlämningsområde. Syftet med ett sådant område är bl. a att en forn lämning
skall kunna bevaras i så vitt möjligt ursprunglig miljö. Framför allt när det gäll er ovan mark synliga
forn lämningar är det viktigt att man på ett tidigt stadium definierar detta skyddsområde. Detta
genomförs av Länsstyrelsen. Av de i planen redovisade utbyggnads-/utredningsområdena kan det vid
Galgebacken i Annelöv eventuellt bli nödvändigt att definiera skyddsområde.
Detta yttrande har beslutats av länsöverdirektör Carl Älfvåg. I handläggningen av ärendet har även
deltagit länsarkitekt Elisabet Weber, naturvårdshand läggare Linda Gustafsson, infrastrukturstrateg
Camilla Buren, vattenstrateg Pär Persson, kulturmiljöstrateg Olof Martinsson, arkeolog Sven Nerius,
miljötillsynshandläggare David Lalloo samt planhandläggare Hanne Romanus, föredragande.
Stadsbyggnadsförvaltningens kommentar:
Stadsbyggnadsförvaltningen tackar för bra synpunkter och som varit en god hjälp i det i det fortsatta arbetet efter
samrådsskedet. Stadsbyggnadsförvaltningens svar till länsstyrelsen kommer att redovisas utifrån respektive rubrik i
länsstyrelsens yttrande.
Sammanfattning av Länsstyrelsens synpunkter
Markanvändningskartan har tydliggjorts.
Som påtalats i utlåtande till fördjupad översiktplan har staden inte för avsikt att sammanfoga fördjupningen av
översiktsplanen med den kommunomfattande översiktsplan som är under utarbetande. Det främst skälet till detta är
att den fördjupade översiktsplanen i sig själv är ett omfattande dokument som kräver sitt eget utrymme. Den fördjupade
översiktsplanen är antagen och beslutet har vunnit laga kraft, handlingen kan därmed ligga till grund för fortsatt
detaljplanearbete. I förslag till översiktsplan finns en tydlig hänvisning i handlingen till den antagna fördjupade
översiktsplanen.
När det gäller frågan om att länsstyrelsen inte tar ställning till frågan om utredningsområden så har
stadsbyggnadsförvaltningen svårt att förstå detta resonemang. I enlighet med PBL redovisas ”grunddragen i fråga om
den avsedda användningen av mark- och vattenområden” i förslag till ny översiktsplan. Översiktsplanens roll är
därmed, i motsats till en detaljplan där syftet är att reglera bebyggelsemiljöns utformning, till sin art strategisk och ligger
26
till grund för framtida beslut kring till exempel detaljplanering. Därmed blir utredningsområdet en naturlig form för
översiktsplanen och dess översiktliga, strategiska nivå. Grundförutsättningar på respektive plats är utredda och
redogjorda för, både i planförslaget och i MKB. Grundförutsättningarna ligger sedan till grund för eventuella
utredningar i de efterföljande planeringsskedena.
Inför fortsatt arbete
Stadsbyggnadsförvaltningen bilägger en markanvändningskarta som visar på de punkter länsstyrelsen efterlyser.
Stadsbyggnadsförvaltningen har arbetat, så långt det varit möjligt i detta strategiska skede, att tydliggöra intentionerna i
respektive utpekat utrednings- samt utbyggnadsområde.
Utgångspunkten för bedömningarna i MKB har varit de nationella och regionala mål, planerna och programmen.
MKB har vidareutvecklats bl.a. har konsekvenserna på eventuella riksintressen tydliggjorts i den uppdaterade MKBn.
Ställningstaganden kring frågan om vindkraft finns nu i handlingen.
Socialt hållbar utveckling
Stadsbyggnadsförvaltningen delar inte länsstyrelsens synpunkt när det gäller ställningstaganden kring
markanvändningen. Ställningstagandena i handlingen är utformade för att visa på grunddragen i markanvändningen, i
motsats till att detaljreglera framtida bebyggelsemiljöer, vilket är detaljplanens uppgift. När det gäller upplåtelseformer
så är det viktigt att staden visar på vilken intention staden har och på så sätt kunna verka för den önskade
utvecklingen. Det finns flera exempel på kommuner som lyckats, i mindre centrala lägen, att blanda sitt
bostadsbestånd.
Stadsbyggnadsförvaltningen delar inte heller länsstyrelsens synpunkt om att de utlagda utredningsområdena inte ligger i
ett kollektivtrafiknära område. Alla utpekade områden ligger inom den av regionen definierade zonen för det
kollektivtrafiknära läget enligt rapporten ”Stationsnära läge”, Länsstyrelsen, Skånetrafiken, Trafikverket, Region
Skåne 2010. Alla utlagda utredningsområden ligger också i anslutning till befintliga tätortsmiljöer med befintlig
infrastruktur, offentlig och privat service samt gång- och cykelvägar.
Hållbara transporter i Skåne
Avsnittet som rör kommunikationer och kollektivtrafik har utökats.
Några av de områden som fanns med i samrådshandlingen till ny översiktsplan var redan laga kraft vunna planer som
var obebyggda. Stadsbyggnadsförvaltningen är medveten om att flera av dessa inte ligger inom det kollektivtrafiknära
området. För att inte orsaka förvirring kring statusen för dessa områden har de nu plockats bort ur planhandlingen.
De föreslagna utredningsområdena och utbyggnadsområdena ligger i kollektivtrafiknära läge. När det gäller övrig
infrastruktur så delar stadsbyggnadsförvaltningen inte länsstyrelsens synpunkt om att planerad bebyggelse måste vara
lämplig med den infrastruktur som redan finns. Med ett sådant resonemang finns inga möjligheter till utveckla nya och
befintliga fysiska strukturer enligt de strategier som arbetats fram. Detta kan motverka hållbarhetsarbetet och skapa
något av en moment 22-situation.
Hushållning med Skånes mark- och vattenresurser
Jordbruksmarken som förutsättning har tillkommit som ett viktigt ställningstagande i planförslaget.
Skydd av Skånes natur- och kulturvärden
Stadsbyggnadsförvaltningen har identifierat ett antal områden med höga befintliga värden men också områden där
vidare utredningar behöver göras för att se vilka värden som finns. I planförslaget föreslås att dessa områden inom
planperioden inventeras och kulturmiljöprogram tas fram. Kulturmiljöfrågorna ligger i föreliggande handling under
”Viktiga ställningstaganden”.
27
Kommunens naturvärden finns väl dokumenterade och utgör en grund för bedömning av nytillkommande bebyggelse.
När det gäller kulturmiljöfrågor så behöver kunskapen om vilka kulturmiljövärden vi har i kommunens utanför
centralorten stärkas. Detta ingår också som en tydlig strategi i översiktsplanen.
Det skånska landsbygdsprogrammet
Översiktsplanen har kompletterats med ett avsnitt som handlar om jordbruksmark. Avsnittet ligger under ”Viktiga
ställningstaganden”. I detta tydliggörs kommunens intentioner för framtiden avseende jordbruksmarken och på vilket
sätt jordbruksmarken ska ingå som en bedömningsparameter i framtida planerings- och byggprojekt.
Behov av att ta mark i anspråk
Stadens planreserv finns nu redovisad i planförslaget.
Behovet av att ta mark i anspråk är alltid svårt att förutsäga. Många faktorer påverkar och spelar in när det gäller
detta behov. Utgångspunkten för översiktsplanen har varit att i huvudsak ta befolkningsprognosen som utgångspunkt
när nya utredningsområden för bebyggelse har lagts ut, men det har också handlat om att ge kommunen, men även
framtida exploatörer, större möjligheter att kunna hitta lokaliseringar för bebyggelseprojekt vilka på samma gång
uppfyller de kommunala målsättningar, övergripande strategi samt hållbarhetsmål kommunen har satt i
översiktsplanen. På detta viset ges ser staden en möjlighet till ökad sannolikhet för intresse kring de utpekade
områdena.
Byggande på jordbruksmark
Översiktsplanen har kompletterats med ett avsnitt som handlar om jordbruksmark. Avsnittet ligger under ”Viktiga
ställningstaganden”. I detta tydliggörs kommunen intentionerna för framtiden avseende jordbruksmarken och på vilket
sätt jordbruksmarken ska ingå som en bedömningsparameter i framtida planerings- och byggprojekt.
Länsstyrelsens synpunkter avseende kraven på vägledning enligt 3 kap 2 § PBL
Frågan om olämpliga områden för ny bebyggelse eller var staden i framtiden kommer att ha problem med stigande
havsnivåer är ett pågående arbete. I översiktsplanen finns ett klimatavsnitt som behandlar den översiktliga
klimatutredning som staden låtit göra. Denna bildar utgångspunkt för det fortsatta klimatarbetet i staden.
Miljöförvaltningen har ett uppdrag att ta fram ett klimatanpassningsprogram. Frågan kommer att vidare hanteras i
denna process. Vilka frågor en klimatanpassningsplan behöver adressera finns beskrivet i planförslaget.
Se svar under ”Sammanfattning Länsstyrelsens synpunkter”.
Havsområdet
Delen som handlar om tätortsnära friluftsliv har tydliggjorts.
Miljökonsekvensbeskrivning
MKB har utvecklats.
Riksintressen enligt 3 och 4 kap MB
MKB har tydliggjorts avseende riksintressena och eventuell påverkan på dessa genom planförslaget.
Planförslaget har kompletterats med beskrivningar av och ställningstaganden för riksintresseområdena N45 Råån med
omgivningar samt N46 Ven
Översiktsplanen redovisar tänkbara åtgärder för att skydda mot stiganden havsnivåer. I detta sammanhang förtydligas
att kustområdet berörs av olika regleringar som behöver beaktas.
Riksintresse för naturvård samt riksintresse kustzonen
MKB har utvecklats avseende påverkan på riksintressena.
Riksintresse för naturvård samt riksintresse kustzonen
MKB har utvecklats avseende riksintressen.
28
Riksintresse anläggningar för kommunikationer
Handlingen och kartan revideras.
Natura 2000
Cykelleden har ritats om
Farliga verksamheter
I kapitlet ”Viktiga ställningstaganden” har ett avsnitt tillkommit som handlar om frågan om stadens förorenade
mark.
Buller
I planeringsförutsättningarna för översiktsplanen ingår ett avsnitt om buller i delen för kommunikationer.
Övriga statliga intressen
Länsstyrelsen ifrågasätter det utlagda utredningsområdet för ny bebyggelse i västra Glumslöv. Glumslöv är en ort med
starka infrastrukturella samt offentliga och privata serviceinriktade fördelar. Bland annat genom dess funktion som
stationsort, dess goda koppling till busstrafik, dess barnomsorg och skolor, dess service som livsmedelsbutik m.m. samt
dess goda förutsättningar för rekreation och fritid. Orten, sett inom tätorten, är i stort sett färdigbyggd. Ska orten
expandera så finns det mycket begränsade möjligheter att åstadkomma detta inne i Glumslöv. Förutsättningarna öster
om stationen är inte särskilt goda, främst beroende på att E6 och Västkustbanan skär igenom orten och skapar en
svår bullersituation men också för att luftkvalitet kan bli problematisk. E6:an och Västkustbanan utgör också tydliga
barriärer i landskapet. Ska bebyggelse lokaliseras här behöver den tillskapas så pass långt ifrån själva tätorten att det
inte längre riktigt går att räkna till Glumslövs tätort. Området öster om Glumslöv är också mycket rikt på
fornlämningar och utgör riksintresse för kulturmiljövård. Föreslaget utredningsområde ligger inom Glumslövs
naturreservat. Glumslövs naturvårdsområde bildades genom beslut av Länsstyrelsen 1987-02-25 och omfattar det
öppna jordbrukslandskapet väster om Glumslöv. Naturvårdsområden bildades enligt 19 § naturvårdslagen. Enligt lag
1998:811 om införande av miljöbalken ska naturvårdsområden vid tillämpningen av miljöbalken anses som
naturreservat. Syftet med Glumslövs naturreservat är att bevara det öppna jordbrukslandskapet med hänsyn till dess
värde för landskapsbild och kulturhistoria. Några känsliga biotoper finns inte inom området. Att bygga ut befintlig
bystruktur bedöms inte påverka landskapsbilden negativt. Stadsbyggnadsförvaltningen gör därför bedömningen att det
ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är mycket intressant att utreda en utbyggnad av Glumslöv i väster. På så sätt
kan stationsläget, befintlig service, befintlig teknisk infrastruktur m.m. utnyttjas optimalt
Kärnområdena i anslutning till Lundåkrabukten har tagits bort.
Risk för olyckor, erosion och översvämning
När det gäller risken för översvämning och erosion så är denna tydligt kopplad till de prognosticerade
klimatförändringarna. I översiktsplanen har kommunen hunnit så långt att kartlägga var det potentiellt kan komma
att bli problem framgent. Arbetet kommer att tydliggöras och konkretiseras genom att Landskrona stad tar fram en
klimatanpassningsplan framöver. Stadens VA-bolag, NSVA, arbetar för närvarade med att ta fram en
dagvattenplan för att finna hållbara lösningar för befintlig bebyggelse när det gäller dagens dagvattenmängder.
Miljökvalitetsnormer
Stadsbyggnadsförvaltningen anser att det är svårt i nuläget att tydligare precisera den samlade effekten av framtida
utbyggnader eftersom förslagen är strategiska och översiktliga. Däremot är det nödvändigt att staden fortsätter att
arbeta för att utreda påverkan på grund- och ytvatten i samband med framtida detaljplaner och genomförande av dessa.
Staden arbetar idag utifrån en framtagen dagvattenpolicy som ska utgöra grund för alla kommande detaljplaneprojekt.
En dagvattenplan är under utarbetande.
I planförslaget finns också flera gröna stråk längs med kommunens vattendrag utlagda. Dessa skulle potentiellt kunna
ha en positiv inverkan på vattenstatusen då grönskan kan härbärgera näringsämnen från t.ex. jordbruket.
Miljökvalitetsnormer för luft
Stadsbyggnadsförvaltningen delar inte länsstyrelsen uppfattning i denna fråga. Genom att bygga ut kommunen i
29
strategiska och kollektivtrafiknära lägen, samt stärka de befintliga kollektivtrafikstråken, men även tillskapa nya,
genereras förutsättningar för ett ökat kollektivtrafikåkande. Kollektivtrafiken på de platser som pekats ut för
bebyggelseutvecklingen är god, ofta mycket god med en tågstation. I planhandlingen framgår också att staden avser
skapa gena och tillgängliga gång- och cykelstråk samt angöringspunkter till stationslägena för ytterligare stärka
tillgängligheten till dessa.
Strandskydd
I Annelöv har området omarbetats och påverkar nu ej strandskyddat område.
Mellankommunala och regionala intressen
I planförslagets inledande delar framgår att Landskrona stad samverkar med grannkommuner, Skåne Nordväst m.fl.
när det gäller mellankommunala frågor. Stadsbyggnadsförvaltningen avser att samråda med angränsande kommuner i
samband med framtida detaljplaner som rör mellankommunala intressen utarbetas.
Vindkraft
Vindkraftsavsnittet har uppdaterats med ett tillägg gällande havsbaserad vindkraft. När det gäller anpassning till
landskapets förutsättningar, hänsyn till fornlämningar, mellankommunala intressen samt riksintressen så har den
gjorda analysen kommit fram till att de utpekade områdena inte står i konflikt med landskapets förutsättningar,
avstånd till bostäder, mellankommunala intressen samt riksintressen. Vid ett mer konkret intresse för etablering av
vindkraft får vindförutsättningar och fornlämningsfrågan utredas mer i detalj.
30
”Inledningsvis menar vi att en översiktsplan inte får vara så här lång. Underlaget är i det närmaste
omöjligt att sätta sig in i för den som inte har översiktsplaner som sin huvudsakliga sysselsättning, och
rymmer en mängd påståenden, principer och inriktningar. Därför nöjer vi oss med generella
invändningar och reservationer, och vill samtidigt tydliggöra, att vi inte per definition kan anses stå
bakom sådant som vi inte explicit haft invändningar emot i detta svar.” (Moderaterna)
”Förslag till översiktsplan för Landskrona stad visar att Landskrona stad har höga ambitioner och
Region Skåne kommer med intresse att följa kommunens utvecklingsarbete samt ser fram emot ett
samarbete i dessa frågor framöver.” (Region Skåne)
Stadsbyggnadsförvaltningens kommentar:
När det gäller översiktsplanens längd så omfattar denna en mängd olika frågeställningar som på olika ska beskrivas
samt göras ställningstaganden kring. Det är därför oundvikligt att en översiktsplan omfattar många sidor. Dock har
stadsbyggnadsförvaltningen försökt att rationalisera så mycket som möjligt av texten och göra denna mer läsbar.
Stadsbyggnadsförvaltningen för avsikt att ta fram en kortversion av översiktsplanen.
”Det är en mycket inspirerande inledning till arbetet med en ny översiktsplan. Den flerkärniga
strategin ser ut att vara rätt väg att gå.” (Fastighetsägare Härslöv)
”Förslagen är välformulerade och kännetecknas aven strategisk syn på Landskronas utveckling och en
klar vilja att lyfta fram Landskrona som en attraktiv kommun i Öresundsregionen.” (HSB)
”Planförslag. Övergripande mål och framtidsperspektiv, här lyfts särskilt stadens kulturmiljöer fram
som identitetsskapande och ett varumärke för staden under rubriken Förvalta kulturarvet. Det är
mycket positivt att lyfta fram och uppmärksamma de befintliga värden som Landskrona har,
kulturmiljöerna i kommunen är en viktig attraktionskraft. Genom hela översiktsplanen framgår att
man ser på kulturarvet som en betydelsefull och självklar förutsättning och resurs för framtida
planering, även det ekonomiska värdet av detta lyfts fram. För att denna målbild ska kunna
omvandlas till praktik krävs en gemensam viljeriktning hos tjänstemän och politiker.
I Hållharhetskapiltet är det positivt att kulturarvet liksom exempelvis stadsodling och KELA lyfts
fram som ett sätt att skapa gemenskap och marknadsföra staden.” (Kulturnämnden)
”Handlingarna håller generellt hög kvalitet och många intressanta tankar och förslag.” (Helsingborgs
stad)
”Kapitlen om hållbarhet är omfattande men det kan vara svårt att se på vilket sätt de ger avtryck i
översiktplanen. En tydligare koppling till det en översiktsplan och andra kommunala beslut kan styra
är önskvärt” (Miljönämnden)
”Enligt den nya plan- och bygglagen (2010:900) som trädde i kraft 2 maj 2011 ska kommunerna
beakta relevanta regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling i sin
översiktsplanering. I arbetet med översiktsplanering finns också stora möjligheter att på en regional
nivå vara mer proaktiv i energiarbetet och förutse olika händelseförlopp för att kunna föreslå eller
31
genomföra relevanta åtgärder. Mot denna bakgrund är det viktigt med ett bra samarbete och
samordning mellan de regionala och det kommunala planarbetet.” (Energimyndigheten)
”Ofta tillmäts ÖP stor betydelse som planeringsinstrument för framtida händelser i den fysiska
miljön. Dock kan man konstatera att sett i ljuset av tidigare ÖP landet runt är det enkelt att hitta
exempel på att det inte blir som det är skisserat i ÖP. Detta kan bero på många olika händelser t ex i
den fysiska miljön, (…)” (Miljönämnden)
”Kävlinge kommun har beretts möjlighet att lämna synpunkter på Landskrona Stads förslag till
översiktsplan. Förslaget till översiktsplan är ett mycket väl genomfört hantverk.” (Kävlinge kommun)
”Allmänt: Hållbara lösningar måste beaktas i ett helhetsperspektiv – klimat- och miljöeffektivitet i
kombination med rimliga priser och konkurrenskraft samt leveranssäkerhet. Generellt bör man
tillämpa system perspektiv vid bedömning och uppföljning av insatser och alla delar i värdekedjan
(produktion till användning) ska beaktas vid bedömning aven insats avseende klimat-, miljö- och
energieffektivitet. Länkar och synergier mellan infrastrukturella områden bör alltid beaktas, t.ex.
mellan energi och avfall samt tillvaratagande av resurser som almars går till spillo. Tillämpning av
globalt perspektiv vid bedömning av insatser på klimatområdet – lokala insatser ska inte leda till att
C02-utsläpp flyttas till ett annat geografiskt område.” (E.ON.)
”Kapitlen om hållbarhet är omfattande men det kan vara svårt att se på vilket sätt de ger avtryck i
översiktplanen. En tydligare koppling till det en översiktsplan och andra kommunala beslut kan styra
är önskvärt.
Under övergripande målsättningar sidan 16 säger man i förslaget: "Ekologisk hållbarhet är en fråga
om livsstil. Översiktsplanen kan inte styra hur människor väljer att leva, men den kan bidra till att
skapa förutsättningar för en hållbar och klimatssmart livsstil." Här har man ett för passivt
förhållningssätt som inte är förenligt med de behov som finns när det gäller långsiktig hållbarhet eller
den reella lagstiftningen. Lagstiftning i form av både PBL och MB syftar till att aktivt styra mot
ekologisk hållbarhet. Översiktsplanen syftar till att styra samhällets utveckling och människors
agerande till ekologiskt hållbarhet med avseende på markanvändningen. Enligt PBL förvisso med
"hänsyn till den enskildes frihet". Lagstiftaren avser med detta knappast frihet i ett
översiktsplaneperspektiv. ÖP kan bidra till att skydda områden av väsentligt intresse för hållbar
utveckling som sådana för odling, energiproduktion, rekreation, mm.
Under kapitlet social hållbarhet på sidan 20 står det "De tre aspekterna ekologisk, ekonomisk som
social hållbarhet interagerar med varandra för att skapa en helhet. Detta betyder att ingen av dessa
aspekter är överordnad den andra, alla behövs för att helheten ska fungera." Det är rimligen sant att
alla tre krävs för att skapa ett långsiktigt hållbart samhälle. Men det fungerar inte så i realtid att ingen
är överordnad den andra. Begreppen verkar i olika tidsskalor. Ekonomi och sociala aspekter har
direkta implikationer i vardagen och kommer därför i realiteten att överordnas de ekologiska i den
vardagliga tidsskalan. Det finns därför en stor risk med detta synsätt som bör uppmärksammas i
sammanhanget. Översiktsplanen är viktig för att i viss mån balansera effekterna genom att den verkar
i den övergripande tidsskalan och att den genom sin breda förankring moraliskt är bindande får
framtidens utveckling.
Under samlad utvecklingsstrategi på sidan 46 står det "När det gäller förhållandet mellan de tre benen
så ska den ekonomiska hållbarheten i Landskrona fungera som ett verktygför att lyckas uppnå en
social och ekologisk hållbarhet. Ekonomisk utveckling är i sin tur beroende av att staden klarar av att
skapa en socialt och ekologiskt hållbar utveckling." Formuleringen kan tolkas som att man talar emot
sitt eget tidigare resonemang om att inget av de tre hållbarhetsbenen är överordnad det andra. Under
samlad utvecklingsstrategi på sidan 46
32
När det gäller den ekologiska hållbarheten så handlar denna om en utveckling som sker i balans med
vår omgivande ekosfär. Vi ska alltså verka för en utveckling där vi inte kon plocka ut mer än vi får in
av naturliga resurser." Detta låter enkelt men vad innebär det i praktiken. Innebär det att jobba med
modelleringar för ekologiskt avtryck och att minska det till att inte vara större än Landskronas fysiska
utsträckning. Landskrona har en liten yta så det kan bli svårt att uppnå. Att minska uttag och öka
återvinning leder i rätt riktning men innebär långt ifrån att målet nås. Här behövs ett mer konkret
förhållningssätt och förslag till praktisk tillämpning. Under kapitlet ekonomisk hållbarhet står det "ur
det samhällsekonomiska perspektivet kan åtgärder som inte är företagsekonomiskt lönsamma vara
lönsamma ur ett samhällsekonomiskt perspektiv", lite längre fram ”Att räkna på samhällsnyttan av ett
projekt är dock en komplex process." Det finns modeller för samhällsekonomiska kalkyler som kan
tillämpas. Man tar själv upp ett exempel från Göteborg. Översiktplanen borde inte vara så
undfallande i denna del. Den borde istället identifiera eventuella exploateringar som kan vara
tveksamt lönsamma i ett samhällsekonomiskt perspektiv och i sådant fall stadga att dessa bör studeras
närmare med samhällsekonomiska utvärderingsmodeller innan de realiseras.” (Miljönämnden)
”Vision 2063 presenteras som just en vision där en tågförbindelse mellan Landskrona och
Köpenhamn medför ny bebyggelse i industriområdet och ett klimatskydd kopplas på Gråen.
Naturligtvis kräver dessa visioner noggranna utredningar men man kan redan nu flagga för
industriområdets kvaliteter där delar av befintliga industribyggnader skulle kunna få nya funktioner.
Gråen är en del av befästningsstaden, ingår i byggnadsminnet Citadellet och har ett högt
kulturhistoriskt värde.” (Kulturnämnden)
”S 22 Social hållbarhet. För att minska segregationen ska skolor och förskolor byggas och placeras på
strategiskt väl valda platser. Det vore bra om det fanns en redovisning av platser eller åtminstone
avgränsade områden som kan vara aktuella. Vi vet av erfarenhet att planeringen av skolor och
förskolor ofta är bristfällig och att det ofta blir "brandkårsutryckningar" för att klara akuta
platsbrister, företrädesvis tillfälliga baracker i parkområden och dylikt istället för välplanerade
permanenta lösningar.” (Stadsarkitektavdelningen)
”Miljökonsekvensanalys. Vi anser att ett nollalternativ för Landskrona är inte relevant då vi vill att
Landskrona stad skall utvecklas och växa till en stad som återigen orkar bära sina kostnader och
kunna planera för framtida miljöscenarier. Miljöriskerna för Landskrona stad blir med den nya planen
oförändrade, men med en överskådlig plan ger bättre underlag för att på ett mera långsiktigt sätt
kunna bedöma framtida miljöförändringar och agera därefter. Planen visar på en mångfald av
boendemiljöer i attraktiva områden vilket gynnar staden. Man har även vid planeringen av
utbyggnaden i våra byar tagit väl hänsyn till befintliga kommunikationer och andra viktiga
samhällsfunktioner, vilket på sikt gynnar miljön. Man har också på ett positivt sätt tagit hänsyn till,
och utökat de naturnära områden för användning till rekreativa ytor och utflyktsmål.”
(Sverigedemokraterna)
”Över det hela är Sverigedemokraterna nöjd och positiv över översiktsplanen. Det är positivt med
betoning på de gröna stråken, ett levande centrum i byarna och strävan efter service. När det gäller
Vision 2063 är vi kolossalt positiva. Detta hade inneburit en oerhörd utveckling för Landskrona.
Återvänder vi till "Framtida mark- och vattenanvändning” så menar vi att alla befintliga lucktomter
som inte har bebyggts i byarna, först måste bebyggas innan nya områden bebyggs. Vi ser gärna också
att en del av byggnationen i Norra Borstahusen blivit klar innan detta sker. Vi således positiva till en
hållbar expansion.” (Sverigedemokraterna)
”Kapitel 2. Övergripande målsättningar.
Hållbar utveckling: I planen anges att kommunens offentliga lokaler kan fungera som mötesplatser
för människor. Det är viktigt att man med offentliga lokaler i det här sammanhanget inte menar
skolor. Skolan är lärarnas och elevernas arbetsplats och lämpar sig inte för att hållas öppet för
allmänheten även om undervisning inte pågår. Som grundprincip för hela planen anför man att
gatunätet ska ha en struktur som tillåter genomströmning och genvägar istället för återvändsgränder
33
och omvägar. Detta kan låta fint men vår uppfattning är att gatunätet ska vara differentierat. En del
vägar lämpar sig bättre för genomfartstrafiken, medan andra bör ha karaktären av skyddade
boendegator där trafikflödena hålls nere genom att de leder till få målpunkter. Att omgestalta
gaturummet generellt så att även stadens huvudstråk ska bli lågfartsgator med farthinder, refuger och
planteringar leder bara till att trafiken ökar på ställen där den gör mer skada.
Översiktsplanen har som mål att skapa förutsättningar för en "hållbar och klimatsmart livsstil". Detta
mål är bra. Dock saknar vi i det här sammanhanget ett resonemang om avfallshantering och
uppvärmning. Å andra sidan delar vi inte alls uppfattningen att staden ska satsa på "kollektivodling
som en del i mångkulturella integrationsprojekt". Vidare menar planen att det ska tillskapas nya parker
och grönytor i vissa stadsdelar och byar. Detta rimmar illa med resonemanget om en förtätad stad,
och om ytorna ska uppfattas som något annat än en hundtoalett måste de skötas väl. Detta har varit
ett återkommande ämne i budgeten de senaste tio åren, då pengar till att sköta tillkommande ytor
alltid verkar saknas. Vi menar att det finns viktigare saker i Landskronas budget än ytterligare
grönytor som ingen använder sig av.” (Moderaterna)
”Beslut. Kommunstyrelsen beslutar att tillstyrka planförslaget ”Planförslag Landskrona stad” utan
kommentarer.” (Kommunstyrelsen)
”Punkt 9 andra meningen utgår (skapa mötesplatser) då det är upp till varje fastighetsägare att
utforma” (Moderaterna)
”Vi vill följande:
- Infrastruktursatsning – bredbandstillgängligheten till alla byar och till alla hushåll i byarna
- Hyresrätter i alla byarna,
- Ungdomsaktiviteter
- Arbeta för att binda samman Landskrona med bättre kollektivtrafik
- G/C-vägar mellan staden och byarna.” (Socialdemokraterna)
”Allmänt remissvar.
Landskrona stad är, vilket översiktsplanarbetet även understryker, en kommun med stor potential.
Det större geografiska sammanhang – Öresundsregionen – är en av Västeuropas större urbana kluster
och utpekas med rätta som en tillväxtzon även med globala mått. Detta är positivt för de kommuner
som behöver växa. Det innebär emellertid även att ett stort ansvar vad gäller natur- och kulturmiljö.
Tillskillnad från många västeuropeiska havsnära städer så är Landskrona förhållandevis lågt
exploaterad. Tillgången till havet, men även områdena inåt land, är för invånarna god. Den flerkärniga
modell som översiktsplanen förespråkar tar detta förhållande för givet. Även om ett flerkärnigt
växande har stora fördelar för medborgarna – exempelvis närhet till natur- och landsbygdsområden
utan att ge avkall på kollektivtrafik eller bas utbud vad gäller serviceinrättningar – så kan en flerkärnig
utveckling, pö om pö, övergå till ett fullexploaterat landskap. Detta är en naturlig utveckling som vi
ser i flera Västeuropeiska länder, men kanske tydligast i närheten till städer. Bylandskapet söder om
Malmö är ett bra exempel. Men denna ingress vill vi fästa uppmärksamheten på att centralorten, och
dess förtätning ofta är att föredra, av sociala och ekologiska hållbarhetskäl inte minst.
En av stadens svagheter är den segregationen mellan stad och landsbygd. Tendenser finns att de som
bor i byarna har mycket lite med staden att göra. En flerkärnig struktur uppbyggd på pendling till
andra städer är inte fördelaktig ur detta perspektiv. Stadsmiljön i Landskrona måste parallellt med
utvecklingen på landsbygden bli ett attraktivt mål för skola, kommers, fritid och nöjen. Här spelar
kollektivtrafiken mellan stad och landsbygd kärnor en avgörande roll. Förutom den befintliga
spårtrafiken behövs väl fungerande och täta busslinjer. En sådan utveckling bör inte invänta en
förtätning utan utgöra en av orsakerna till att man vill/ kan flytta till stationsorterna, även om man
inte är bilburen.” (Miljöpartiet)
34
”Ekonomisk hållbarhet.
I texten argumenteras för att välja bort industrietableringar som inte anses passa in. Vår uppfattning
är att all verksamhet som kan bedrivas lagligt i Sverige lika gärna kan etableras i vår kommun, vi har
inte råd att tacka nej till jobb bara för att det anses vara fel bransch.” (Moderaterna)
”Allmänt.
Förslaget till Översiktsplan för Landskrona är till sin helhet mycket bra. Tidpunkten för behandling
av en Översiktsplan borde vara betydligt tidigare i mandatperioden och inte strax innan ett allmänt
val.
Förslaget spänner över de viktiga områdena och pekar ut förslag på tydliga strategier. Viktigt att
poängtera är att en långsiktig stadsbyggnadsstrategi som ska kunna bli verklig och hållbar över tid,
kräver att den bygger på vederhäftighet och att den har en stark förankring hos landskronaborna. I
det kommande arbetet är det därför viktigt att vara lyhörd och tillmötesgående till de synpunkter som
inkommer under processen.” (Socialdemokraterna)
”Kultur.
En av strategierna för Det flerkärniga Skåne handlar om att skapa ett mer levande offentligt rum som
en arena för kultur, aktivitet och evenemang. Ett rikt kulturutbud bidrar till möten mellan människor
och folkliv stora delar av dygnet, vilket i förlängningen skapar fler möten och bidrar till ökad trygghet
och attraktivitet. Ett allsidigt kulturliv kan stödjas aven aktiv och genomtänkt fysisk planering som
främjar detta, t.ex. genom att verka för, synliggöra och tillgängliggöra offentlig konst, platser och
lokaler för kulturaktiviteter samt historiska kulturmiljöer. Region Skåne ser positivt på att
översiktsplanen identifierar kultur som en viktig del i att stärka den sociala hållbarheten. Kopplat till
kulturella och kreativa näringar har Landskrona lyft behovet av att lyckas attrahera fler entreprenörer.
Detta gör man idag genom särskild satsning på foto och bildandet av mötesplatser med mera. Region
Skåne har bland annat stöttat arbetet med LINC, där iden är att skapa attraktiva miljöer for
entreprenörer. Region Skåne hade gärna sett att Landskrona tog ett större grepp med ett bredare tänk
kring mötesplatser med koppling till Helsingborg, Skåne Nordväst samt innovationsstödstrukturen i
Sydvästra Skåne.” (Region Skåne)
”Den utmaning som Översiktsplanen identifierar som postindustriell ekonomi har Landskrona
brottats med i ett par decennium. För att lyckas stärka stadens identitet och bygga vidare på
Landskronas kvaliteter bör stadens tradition vara utgångspunkt. Hur kan Landskrona utifrån historia
och arv utvecklas och ta nästa steg i förädlingskedjorna?
Landskrona måste bli en sammanhållen stad/kommun. Det är riktigt att identifieringen med
centralorten är låg, och det påverkas i sin tur hur centralorten ser på sina kyrkbyar. Därför måste
- den offentliga servicen stärkas i hela kommunen,
- kollektivtrafikförsörjningen bli mycket bättre till alla kyrkbyar,
- rekreationsmöjligheterna i centralorten bevaras och utvecklas i kransorterna,
- mötesplatserna i kyrkbyarna bli fler, gärna genom samverkan med ideella krafter så som Folkets
Hus-föreningar och hembygdsföreningar.” (Socialdemokraterna)
”2.7 Samlad utvecklingsstrategi.
I stycket om ekologisk hållbarhet står det "Vi ska alltså verka för en utveckling där vi inte kan plocka
ut mer än vi får in av naturliga resurser." Resonemanget bör utgå då "vi" knappast syftar på
Landskrona stad. En strategi som föreslås är att Landskrona ska verka för att axla rollen som regional
kärna. Detta förutsätter vi att vi inte gör på bekostnad av Helsingborg utan i samverkan med. Det
förutsätter också att vi inte gör som föreslås i FÖP där tanken är att avvakta med bebyggelse på
järnvägsstationens östra sida. Sist i samma stycke står att Landskrona ska se sig i ett större
sammanhang och det tycker vi är riktigt bra.
35
Flerkärnighet kopplad till våra typologier: i sista stycket under rubriken fastslås att utveckling utanför
centralorten och de större tätorterna ska vara mycket begränsad. Detta mål bör inte vara så strängt. Vi
menar att även om de större projekten styrs till de större tätorterna så ska varje ansökan om
bebyggelse utanför dessa prövas utifrån sin egen individuella lämplighet. Enstaka hus eller mindre
grupper av hus kan vara ett värdefullt tillskott även i de mindre byarna, och behöver inte vara
störande på landsbygden.” (Moderaterna)
”Avslutningsvis vill miljönämnden framföra att översiktplanen är lättläst och försedd med bra
illustrationer och snyggt formgiven. Dokumenten innehåller mycket intressant information om t ex
olika orters historiska utveckling och andra detaljer av hembygdskunskapstyp. Det är bra att viktigare
ställningstaganden finns särskilt markerade i planförslaget. Översiktplanen kan vinna på att få en
"läsguide" och en sammanfattning av de viktigare ställningstagandena och förslagen. Vidare kan nog
vissa upprepningar undvikas som t ex återkommande likartat text om teknisk försörjning i
stationsområdena. Den är likartad och därmed kan den beskrivas på ett stationsområde. Från övriga
stationsområden kan det göras en hänvisning.” (Miljönämnden)
”Folkhälsa.
Översiktsplanen beskriver på ett övergripande sätt de sociala utmaningar som kommunen och staden
står inför. I avsnittet om hållbarhet samt under avsnittet folkhälsa beskrivs grundläggande på vilket
sätt kommunen avser att jobba för en förbättrad folkhälsa.
Region Skåne ser positivt på att Landskrona har hittat olika sätt som kan förbättra en social hållbar
utveckling, t.ex. blandade upplåtelseformer och storlekar av bostäder, odling, ett utvecklat kulturliv
och idrottsrörelse med mera. Region Skåne efterfrågar dock en tydligare redovisning utav perspektiv
avseende socioekonomiskt svaga grupper, jämställdhet, funktionsnedsättning och barnperspektiv.
Jämställdhet nämns som en viktig fråga för översiktsplanen. Region Skåne ser gäma att strategierna
för denna fråga utvecklas. Män och kvinnor, barn, personer från olika socioekonomiska bakgrunder
använder staden på olika sätt, har olika resmönster och olika behov av miljöer för sin fritid. Region
Skåne vill gärna tipsa om Boverkets skrift med checklista för samhällsplanering ur ett
jämställdhetsperspektiv.
Den regionala folkhälsostrategin har som målsättning att prioritera barns uppväxtvillkor i det
regionala folkhälsoarbetet. Region Skåne ser att planförslaget hade vunnit på ett tydligare
barnperspektiv, framförallt i avsnitten om trafik och grönstruktur där barnperspektivet är extra viktigt
att ha med i åtanke.
Ohälsa för personer med funktionsnedsättning kan ofta relateras till strukturella faktorer i samhället,
och kan därför påverkas med hjälp av samhällsplanering. Region Skåne efterfrågar en tydlig strategi i
översiktsplanen för att underlätta för ett aktivt tillgänglighetsarbete i kommunen.” (Region Skåne)
Stadsbyggnadsförvaltningens kommentar:
Stadsbyggnadsförvaltningen anser, i motsats till miljönämnden, att strategierna under respektive hållbarhetsben är
konkreta, sett i ett översiktsplaneperspektiv. Flera åtgärder kopplade till fysisk planering föreslås som, om de
implementeras, får en reell effekt. Naturligtvis är det viktigt att ytterligare konkretisera hållbarhetsstrategierna, och
detta är något som med fördel kan göras som ett efterarbete till översiktsplanen.
När det gäller kapitlet om social hållbarhet på sidan 20 så är avsnittets utgångspunkt att de tre aspekterna ska
interagera med varandra. Att de sedan inte alltid gör detta är naturligtvis en viktig del i kommande hållbarhetsarbetet i
kommunen. Meningen som miljönämnden hänvisar till är strategisk och visar på den önskvärda utvecklingen.
När det gäller avsnittet om den ekonomiska hållbarheten så är innebörden i meningen att ekonomin inte har ett eget
”inneboende behov” såsom de ekologiska och sociala aspekterna har genom påverkan på ekosystem och människor.
36
Ekonomin blir därför ett viktigt verktyg för att hantera de två andra. Genom monetära satsningar kan t.ex. mer
socialt och ekologiskt hållbara miljöer skapas.
Avseende den ekologiska hållbarheten så diskuteras delar av detta resonemang i avsnittet som handlar om de olika
scenarierna. I dessa vägs varje scenario gentemot den påverkan varje scenario har ur ett mer samhällsekonomiskt
perspektiv. En vidare diskussion kring detta finns också i den tillhörande miljökonsekvensbeskrivningen där de
framtagna scenarierna bedöms utifrån deras större och mer samhällspåverkande funktion.
När det gäller målet om att skapa gena gatustråk i staden så handlar detta om att tillgodose stadens resbehov och att
detta byggs upp av trafiknät för olika trafikantkategorier; gång- och cykel, bil-, kollektivtrafik-, gods-, och
utryckningstrafik. Dessa trafiknät ska utformas så att de skapar god tillgänglighet och framkomlighet för respektive
trafikantkategori, men samtidigt utformas med hänsyn till hög trafiksäkerhet och trygghetskänsla, med minsta möjliga
påverkan på miljön och stadens karaktär.
Stadsarkitektavdelningens synpunkt angående placering av skolor är viktig håller stadsbyggnadsförvaltningen med om.
Frågan om skollokaliseringar är mycket viktig för staden ur ett flertal olika perspektiv. Samtidigt är
lokaliseringsfrågan komplex och behöver ses i ett sammanhang varför det är svårt att i en ÖP peka ut lämpliga
områden i en översiktsplan. Det centrala är att skolfrågan finns representerad i handlingen och lyft som en central
parameter för en fortsatt god samhällsutveckling. Stadsbyggnadsförvaltningen har i handlingen tydliggjort detta behov
genom en skrivning.
När det gäller Sverigedemokraternas synpunkt om nollalternativ så anger Miljöbalkens 6 kap 12 § att kommunen
ska redogöra för ett nollalternativ, det vill säga en analys av konsekvenserna om planen inte genomförs. Nollalternativet
i detta fall är dagens gällande översiktsplan och gällande icke utbyggda detaljplaner, det vill säga att dessa fortsätter
gälla.
Avseende lucktomterna i kommunens omkringliggande tätorter så är de i de flesta fall väldigt små och kommunen
behöver ha beredskap på dessa platser även för större utbyggnader.
När det gäller skapandet av mötesplatser så är det självklart så att varje fastighetsägare har rätt och möjlighet att
avgöra insatser på denna. Men detta hindrar inte staden från att ha idéer och visioner kring olika platser även där inte
staden själv är markägare.
Avseende flerkärnigheten så bygger denna på flera aspekter:

Kommunen har livskraftiga tätorter utanför centralorten som vi behöver värna och utveckla.

Tätorterna har flera fall god kollektivtrafikförsörjning relativt gott serviceutbud, både offentligt och privat,
samt en etablerad och välfungerande infrastruktur.

Vi behöver värna de olika boendemiljöerna vi har i kommunen. Detta är ett sätt att vara attraktiv på den
regionala marknaden.

Flerkärnigheten innebär ett fokus på centralorten.
Frågan om utvecklad kollektivtrafik ligger helt i linje med förslaget, utveckla med eventuella tillkommande
visioner/strategier. På samma gång är det ett faktum att människor idag i stor utsträckning behöver pendla till arbeten
och fritidsaktiviteter. Pendlingsmöjligheterna är bra så länge de genomförs med kollektivtrafik. Därför har
utvecklingsförslagen förlagts i områden med god kollektivtrafikförsörjning.
När det gäller framtida industrietableringar så anser stadsbyggnadsförvaltningen att kommunen bör bedriva ett aktivt
näringslivsarbete och attrahera företag hit. Men också att kommunen ska vara proaktiv genom att skapa
förutsättningar för verksamheter som gynnar en på lång sikt hållbar stadsutveckling.
37
Avseende synpunkt om behandling av översiktsplanen så kommer ÖP antas inom ramen för den nya mandatperioden.
När det gäller synpunkten om att inte göra åtgärder som kan vara negativa för Helsingborg så anser staden att ÖP
har inte för avsikt att föreslå åtgärder som missgynnar andra, omkringliggande kommuner. Samtidigt har vi ett ansvar
gentemot den egna kommunen att se till att denna utvecklas på ett positivt sätt.
Synpunkten om flerkärnigheten och att denna är för sträng håller inte staden med om. Staden anser att Landskrona
stad bör ta ett tydligt grepp och ansvar för den framtida fysiska planeringen. Genom planera i enlighet med en
flerkärnig princip skapas förutsättningar för ett effektivt resursutnyttjande samt goda förutsättningar för att uppnå de
formulerade hållbarhetsmålen. Men också att skapa regionalt attraktiva bostäder.
När det gäller läsbarheten kopplad till översiktsplanen så har stadsbyggnadsförvaltningen för avsikt att ta fram en
kortversion av översiktsplanen.
”2.4 Landskrona stads typologier.
Definition Centralort, underrubrik Möjligheter: stadsodling ska utgå, förbindelse till Köpenhamn ska
utgå. Underrubrik Hot: medierapportering ska utgå. Definition Stationsort, underrubrik Svagheter:
homogen befolkning ska utgå eller överföras till kolumn Styrkor. Definition Lite större tätorter,
underrubrik Hot: missa tåget ska utgå. Definition Bebyggelsegrupper och mindre tätorter,
underrubrik Svagheter: Kan bli ökad kostnad för kommunen ska utgå. Underrubrik Möjligheter:
Exemplet Tomatens Hus utgår av konkurrensskäl. Underrubrik Hot: missa tåget ska utgå. Definition
Landsbygd, underrubrik Svagheter: Kan bli en ökad kostnad för kommunen ska utgå. Underrubriken
Möjligheter: Exemplet Tomatens Hus utgår av konkurrensskäl. Underrubriken Hot: svårt att skapa en
hållbar livsstil utgår. Om det är någonstans man lever hållbart är det på landet och inte i stan.
Definition Ö, underrubrik Hot: höga fastighetspriser ska utgå.” (Moderaterna)
”Översiktsplanens metodiska ansats kring ortstypologier är intressant och användbar i tillämpning av
flerkärnighetsbegreppet. Det bör noteras att Region Skåne utgår ifrån tätortsbegreppet i diskussionen
kring flerkärnighet, vilket innebär att bebyggelsesamlingar med mer än 200 invånare inkluderas. Inom
typologin Bebyggelsegrupper och mindre tätorter kan det därmed finnas bebyggelsegrupper som inte
definieras som tätort.” (Region Skåne)
Stadsbyggnadsförvaltningens kommentar:
SWOT-analysen ska ses som ett diskussionsunderlag till frågan om typologierna.
”Trafikverket konstaterar att i planförslaget för stadsbyggnadsvision 2063 finns en fastförbindelse
mellan Landskrona och Nordhavn i Köpenhamn. Trafikverket anser att en sådan förbindelse inte är
aktuell, Landskrona tätort har god förbindelse via Öresundsförbindelsen till Köpenhamn idag och i
framtiden.” (Trafikverket)
”Glumslövs Byalag har tagit del av förslag till ÖP för staden och dess perifera orter.
Vi vill inledningsvis framhålla att staden gjort ett mycket gediget arbete och såväl kortsiktiga mål som
mer långsiktiga finns väl beskrivna. Att profilera stadens långsiktiga visioner med tex bro vill vårt
grannland Danmark ser vi också som viktigt för att skapa framtidstro och positiva målbilder för såväl
invånare som för stadens nuvarande och kommande företag.” (Glumslövs byalag)
38
”I likhet med vårt yttrande avseende FÖP anser vi att Stadsbyggnadsvison 2063 är ett spännande och
visionärt inlägg i debatten om både stadens och regionens utveckling på längre sikt. Även om en ny
fast förbindelse över Öresund ligger långt fram i tiden så är det viktigt att Landskrona vågar sticka ut
och ta plats i den regionala debatten.” (HSB Landskrona)
”Svalövs kommun förespråkar det förslag till fast förbindelse mellan Helsingborg-Helsingör som
tagits fram av Skåne Nordväst.” (Svalövs kommun)
”2.3 Kommunens utmaningar.
Vi delar inte planens entusiasm över nödvändigheten att ha en starkare koppling till Köpenhamn. Att
kunna ta del av Köpenhamns utbud vad gäller arbetsmarknad, kultur, nöjen och utbildning är en
fördel för staden men inte till vilket pris som helst. Förbindelsen kommenteras under särskild rubrik
nedan. Tredje sista punkten på sid 29 ska utgå.” (Moderaterna)
”Stadsbyggnadsvisionen 2063 behöver kompletteras med hänsyn till olika aspekter: Bl.a. behovet av
marksanering och muddring, omflyttning/avveckling av industriell verksamhet, miljökonsekvenser av
att låta Öresundsvarvet vara kvar.” (Miljönämnden)
”Det visionsarbete som tagits fram för Landskrona stad ställer vi oss positiva till, och delar. Att
Landskrona får en självklar plats på kartan som en betydelsefull del av regionen med bra
boendemöjligheter, attraktiva arbetsplatser, ett rikt utbud av kultur- och fritidsaktiviteter och trevliga
miljöer att utöva dem i, är en bra målbild att arbeta efter när man blickar framåt.” (Fastighetsägarna
Syd)
”Ett av de mer omfattande förslagen är att skapa en ny fast förbindelse mellan Landskrona och
Köpenhamn. Helsingborgs stad vill påminna om det särskilda yttrandet som Landskrona stad
lämnade i samband med remissen av Strukturplan för Skåne Nordväst. I det särskilda yttrandet, som
kommunstyrelsens ordförande och vice ordförande skrivit under, framgår att "en HH-förbindelsen
bör i dagsläget betraktas som huvudalternativ men om detta inte skulle vara realiserbart bör en
förbindelse mellan Landskrona och Köpenhamn, utgöra ett alternativ". Helsingborgs stad anser att
detta resonemang bör tydligt framgå i planhandlingarna för att undvika onödiga missförstånd.”
(Helsingborgs stad)
”Hela stycket står i motsats till befintlig användning samt skyddande av såväl näringsliv som
naturvärden och bör inte vara en del av Landskronas planering. Som kommun står Landskrona
bakom H H-alternativet, och tankarna om en förbindelse mellan Landskrona och Köpenhamn tolkar
vi är framtagen enbart för att markera avstånd mot Helsingborg. Om någondera förbindelse ska bli
verklighet före en metrolinje mellan Malmö och Köpenhamn bör kommunerna i Skåne Nordväst stå
eniga. Att driva en egen uppfattning innebär en bara en splittring som inte kommer vare sig oss eller
vårt hörn av Skåne till nytta.” (Moderaterna)
”I översiktsplanen presenteras iden om en fast förbindelse mellan Landskrona och Köpenhamn
Nordhavn. En fast förbindelse mellan Landskrona och Köpenhamn har inte diskuterats inom ramen
för regional och nationell investeringsplanering, och har inte heller studerats mer djupgående med
avseende på effekter och konsekvenser för transporter, pendlings- och fritidsresor och
utvecklingsförutsättningarna i övrigt. Det kan däremot finnas skäl att med utgångspunkt i en
förankrad bild av regionens framtida utveckling förutsättningslöst analysera dagens och framtida
trafikströmmar inom och genom Öresundsregionen.
Det är Region Skånes uppfattning att den viktigaste åtgärden för att öka kapaciteten över Öresund är
en fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör. En sådan förbindelse har systemeffekter i hela
regionen genom att en stor del av godstågen inte behöver ledas via Sydvästskåne och innebär att
befintlig infrastruktur kan utnyttjas effektivare. Samtidigt bidrar HH- förbindelsen till regional
utveckling genom bättre tillgänglighet mellan Nordvästskåne och Köpenhamn. Trafikverket gör en
39
liknande bedömning i utredningen Ny fast förbindelse över Öresund - bedömning av behov och
förutsättningar, genom konstaterandet att en fast förbindelse mellan Helsingborg-Helsingör på sikt
kommer att behövas for att ställa om transportsystemet mot ökad långsiktig hållbarhet.
Stadsbyggnadsvisionen i översiktsplanen samt i den fördjupade översiktsplanen for Landskrona utgår
från en utbyggnad av Landskronaförbindelsen. En sådan förbindelse skulle sannolikt ge stor
utvecklingskraft åt centrala Landskrona och utgöra en katalysator får en nödvändig
stadsförnyelseprocess i innerstaden. Region Skåne hade gärna sett att ett parallellt
stadsbyggnadsscenario utvecklas i översiktsplanen för att illustera hur staden kan skapa en positiv
förändringskraft i ett scenario utan Landskronaförbindelsen.” (Region Skåne)
Stadsbyggnadsförvaltningens kommentar:
När det gäller frågan om en framtida förbindelse över Öresund så är stadsbyggnadsförvaltningen av uppfattningen att i
nuläget behöver alla alternativ och förslag komma upp på bordet och prövas och diskuteras. Att Landskrona stad gör
en utredning kring en ny Öresundsförbindelse ska inte ses som ett hot utan snarare som ett inspel till en pågående
diskussion som är långt ifrån färdig. Landskrona stad visar också att en förbindelse från Landskrona skulle få
positiva effekter regionalt, nationellt och även internationellt. Som kommun är det vårt ansvar att se till att goda inspel
tillförs debatten.
”Landskrona i regionen: här förs ett resonemang om Landskronas tillhörighet i nordvästra Skåne,
som utmynnar i att Landskrona bör söka sig mot Malmö/Lund. Vår mening är att samarbetet i Skåne
Nordväst är det primära, medan samverkan i sakfrågor ska kunna ske med vilka andra kommuner
som helst där beröringspunkter finns. Underligt nog hänvisas till både ESS och regionala
utvecklingsstrategier i detta kapitel, medan man i stadens fördjupade översiktsplan går tvärs emot
dessa och rekommenderar att det inte ska byggas intill järnvägsstationen.” (Moderaterna)
Översiktsplanen sätter Landskrona kommun i ett regionalt perspektiv som präglas aven helhetlig syn
på regionens framtida utmaningar på ett sätt som är föredömligt. Region Skåne ser det som positivt
att Landskrona stad använt Strukturbild för Skånes arbete med flerkärnighet som en utgångspunkt i
översiktsplanens resonemang om kommunens roll i det regionala sammanhanget.
”Regionalt perspektiv.
I strategier för Det flerkärniga Skåne har staden Landskrona identifierats som en regional kärna, vilket
innebär att Landskrona har en central betydelse för sitt omland i kraft av sin befolkningsstorlek,
branschbredd och pendlingsnetto. Landskrona har redan idag en god regional tillgänglighet och har
med sitt geografiska läge förutsättning att binda samman tillväxtstråket i sydvästra Skåne. För att
kunna stärka Landskrona är det viktigt att se och nyttja Landskronas hela potential. I detta
sammanhang är det värt att slå fast att Landskrona i hög utsträckning redan idag är sammankopplat
med regionen på en övergripande nivå och ta utgångspunkt i det mycket gynnsamma geografiska
läget. Översiktsplanen skulle vinna på att lyfta fram och bygga på dessa påtagliga komparativa
fördelar, parallellt med ett mer långsiktigt scenario som även blickar västerut.
Parallellt med framtagandet av översiktsplanen arbetar kommunen med att ta fram en fördjupad
översiktsplan för staden Landskrona. Som regional kärna är staden Landskronas utveckling av stor
vikt för hela kommunen, som för SKNV och Skåne. Region Skåne hade därför gärna sett att
strategierna från den fördjupade översiktsplanen för Landskrona stad även presenterades i
översiktsplanen.
Översiktsplanen har en målbild för år 2030 där fem övergripande målsättningar är framtagna. Dessa
är hållbar utveckling, regionalt attraktiva bostäder, den moderna industristaden, blandad stad samt
40
förvaltning av kulturarvet. Region Skåne ser positivt på att Landskrona har lyckats bryta ner dessa
målsättningar till konkreta strategier att jobba med. Region Skåne hade gärna sett att Landskrona
förtydligade vilka målsättningar eller strategier som är viktigast för kommunen att prioritera.” (Region
Skåne)
Stadsbyggnadsförvaltningens kommentar:
Översiktsplanen framför att Landskrona har ett strategiskt läge i Öresundsregionen, mellan Malmö/Lund-regionen
och Skåne Nordväst-regionen. Därmed blir det också naturligt att kommunen har samarbetsmöjligheter både söderut
och norrut. ÖP uttrycker också tydligt att SKNV är en viktig samarbetspart i framtiden.
I översiktsplanen har formuleringarna kring de komparativa fördelarna spetsats till.
Den fördjupade översiktsplanen är i sig själv ett stort och omfattande dokument. Därför är denna inte medtagen utan i
översiktsplanen hänvisas till den fördjupade översiktsplanen där denna gäller.
Synpunkten om att precisera prioritering av strategier är intressant. Då kommuner idag ska arbeta med rullande
översiktsplanering är detta kanske något som kan ingå i det rullande uppdraget.
”Inför detta samrådsyttrande bifogar vi också en karta med synpunkter från vår invånare. Inkomna
skriftliga sypunkter: Koppla ihop Nannagården m.fl med övriga Glumslöv! Man måste kunna röra sig
fritt som gående och cyklist i Glumslöv.
Bygg ihop byn! Att barnen och alla vi andra kan röra oss fritt i byn måste väl vara viktigare än
biltrafikens framkomlighet. Det är positivt med utvecklingsstråk även om det är oklart hur det blir!
Byalaget ställer sig bakom dessa synpunkter och vill här poängtera att infrastrukturen i byn inte
uppmanar till att cykla och gå. Nu när vi fått det första trafikprogrammet for Glumslöv på l200 år
önskar vi att också åtgärder vidtas i rätt riktning mot ett långsiktigt hållbart samhälle.
Utdrag ur skrivelse till Trafikverket:
Många av de som bor och vistas i Glumslöv upplever ett störande och kraftigt buller från E6/E20
såväl dag som natt, bullret försämrar trivsel, livskvalitet och i förlängningen leder detta trafikbuller till
ökad ohälsa. Trafikbullret är ständigt närvarande i Glumslöv. Detta är inget nytt, men vi i Glumslöv
vill i denna skrivelse från Glumslövs Byalag med eftertryck påstå att bullernivåerna har ökat väsentligt
de senaste åren. Något som ökar år för år är trafikintensiteten, i såväl passerande fordon/timme som
andelen tung trafik samt trafikintensiteten nattetid. Det är rimligt att anta att bullret då också ökar i
motsvarande grad. Genom denna skrivelse vill vi i Glumslövs Byalag att Trafikverket inleder och
genomfor följande: Att en namngiven handläggande kontaktperson i ärendet utses av Trafikverket.
Att bullernivåerna i Glumslöv fastställs snarast av Trafikverket. Detta bör ske genom dygnslånga
fysiska ljudmätningar vid ett antal geografiska punkter i samhället och vid varierande vindriktningar.
De fysiska mätningarna kan med fördel kompletteras med bullerberäkningar enligt gängse metod. Att
fysiska bullerbegränsande åtgärder vidtas vid bullerkällan E6/E20 med grundval på ovanstående
ljudmätningar. Åtgärderna består i bullervallar, bullerplank samt bullerbegränsande växtlighet.
För att fastställa bullernivåerna vill vi att Trafikverket utfor bullermätningar for ett antal väl valda
geografiska punkter i Glumslövs samhälle. För att ge ett rättvisande resultat ska bullermätningarna
vara dygnslånga och göras vid mer än ett tillfälle samt även utfaras vid varierande vindriktningar.
Traditionella bullerberäkningar enligt gängse metod ska också utfaras for de valda mätpunkterna som
ett komplement.” (Glumslövs byalag)
41
”Det är positivt att det finns en markreservation för framtida dubbelspårutbyggnad av västkustbanan i
Landskrona, även om utbyggnad inte finns i kommande framtida plan. Däremot är det svårt att yttra
sig om rimligheten i markreservation för framtida fast förbindelse Landskrona och Nordhavn.
För att minska bilberoende i de lite större och mindre tätorterna tycker trafikverket att planerade
bebyggelser ska ligga nära kollektivtrafikstråk, och att kommunen ska planera för bättre gång- och
cykelvägar som kopplas till busshållplatser eller till närmast tågstation.” (Trafikverket)
”Av handlingarna framgår att Landskrona stad avser att ta till vara hamnverksamheten och utveckla
den vilket är viktigt för det maritima transportssystemet.” (Sjöfartsverket)
”Omsorgsnämnden beslutar, att poängtera vikten av att den allmänna kollektivtrafiken måste öka
tillgängligheten för att minska behovet av särskild kollektivtrafik.”(Omsorgsnämnden)
”Strategier för att uppnå en socialt hållbar utveckling (s 22). Punkt 7 som säger att huvudstråk ska
omvandlas så att "trafiken silas på flera gator" ska utgå. Det flerkärniga Landskrona, s36. Mening 2,
gång- och cykeltrafik samt kollektivtrafik ska alltid värnas i första hand” ska utgå” Stationsorter,
samlad strategi för typologin: Det är inte bara hastighetsbegränsningar som löser alla trafikproblem.
De trafikproblem som finns i framför allt Glumslöv och Häljarp behöver ses över i ett större
perspektiv. Alternativet ringled bör utredas.” (Moderaterna)
”Region Skåne ser positivt på att kommunen tar fasta på att trafiksystemet avses att utformas på ett
sådant sätt att man hushåller med begränsade resurser i syfte att uppnå en ekologisk hållbar
utveckling. Detta innebär en minskad bilandel och en ökad andel hållbara transporter. I
översiktsplanen nämns också vikten av att etablera ny bebyggelse i anslutning till befintlig
kollektivtrafik, vilket stämmer väl överens med strategierna för Det flerkärniga Skåne.
Trafikplaneringen har inte bara effekter på miljön utan har även stor betydelse ur flera
hållbarhetsaspekter. Direkta konsekvenser på folkhälsan kan bland annat kopplas till fysisk aktivitet,
luftföroreningar, buller, trafikolyckor samt psykosociala effekter. Region Skåne hade gärna sett att
dessa faktorer, och åtgärder för att minska dess påverkan, tydligare redovisades i översiktsplanen.
Översiktplanen konstaterar att Landskrona har en stor andel resande med cykel. Det finns en generell
målsättning att man vill prioritera gång, cykel och kollektivtrafik. Region Skåne ser detta som positivt
men efterfrågar en tydligare målbild samt strategier för hur detta ska ske. Region Skåne efterfrågar
även ett tydligare kartmaterial, då det är svårt att utläsa vilka cykelvägar som är nya och vilka som är
befintliga.” (Region Skåne, regionala tillväxtnämnden)
”Fysisk planering inkluderande infrastruktur- och bebyggelseplanering är ett av flera viktiga styrmedel
för att minska samhällets energianvändning och negativa klimatpåverkan för att på sikt nå nationella
och internationella energi- och klimatmål. Det är viktigt att i strategiskt energi- och klimatarbete och i
det översiktliga planarbetet beakta dessa nationella mål eftersom de strukturer som beslutas om i
dagsläget kommer att ha betydande påverkan på medborgarnas och samhällets framtida
energianvändning.
För att transportsystemet ska bli hållbart ur miljö-, klimat- och energi synpunkt krävs att
transporternas totala energianvändning minskar, och att den energi som används kommer från
förnybara och hållbara energikällor. Energianvändningen kan reduceras genom minskade
transportbehov, energieffektivare fordon samt genom att de transporter som genomförs sker på ett
energieffektivt sätt. Transportbehoven kan framförallt minskas genom transportsnål
samhällsplanering, men också genom effektivare godslogistik och ökad användning av IT-lösningar.
De transporter som genomförs kan ske på ett energieffektivare sätt genom överflyttning till mer
energieffektiva trafikslag. Viktiga förutsättningar för detta är, förutom beteendeförändringar hos
individer, företag, den offentliga sektorn och andra aktörer, att det finns en infrastruktur som stöder
en sådan överflyttning.” (Energimyndigheten)
42
”Kollektivtrafiken är viktig, vilket lyfts fram i handlingarna. I staden finns ett fritt skolval vilket
förutsätter en fungerande kollektivtrafik, inte bara i tätorten, utan mellan byarna också.”
(Utbildningsnämnden)
”Miljönämnden avstyrker cykelväg väster om motorvägen från skjutbanan till Barsebäcksvägen.”
(Miljönämnden)
Stadsbyggnadsförvaltningens kommentar:
När det gäller synpunkten om att bygga ihop byn (Glumslöv)så delar stadsbyggnadsförvaltningen denna syn. I planen
har stråk lagts in som i framtiden kan gynna gena rörelser genom orten, inte minst med gång och cykel från de västra
delarna upp till stationen. En sträcka som idag inte är helt självklar att göra till fots eller på cykel.
Frågan om buller i kommunens tätorter är kommunen väl medveten om. Staden kommer att även i fortsättningen föra
samtal med Trafikverket i frågan.
Stadsbyggnadsförvaltningen delar Trafikverkets synpunkt att ny bebyggelse ska lokaliseras i anslutning till befintlig
kollektivtrafik. Planförslaget har haft detta som en av sina huvudprinciper.
När det gäller hamnverksamheten i kommunen så delar stadsbyggnadsförvaltningen uppfattningen som Sjöfartsverket
lyfter att detta är en viktig fråga. I översiktsplanen framgår av det avsnitt som handlar om havet i kapitlet ”Viktiga
ställningstaganden” att havsområdet kring hamnen och industriområdet ska värnas för den näringsverksamhet som
bedrivs där idag.
Region Skåne vill se tydligare kartmaterial kring de planerade, framtida gång- och cykelvägarna. Detta har
inkluderats i granskningshandling till ny översiktsplan.
Cykelvägen längs E6 i nord/sydlig riktning väster om Häljarp har utgått cykelvägen har dragits om. Se karta och
beskrivning för Häljarp.
”I kartmaterialet finns längs väg E6 "bostadsbebyggelsefria zoner". Ur bygglovssynvinkel vore det
mycket önskvärt med ytterliga utpekade zoner längs andra hinder, tex längs järnvägar, inom
strandskydd och översvämningsriskområden.
S 177 Ny bebyggelse utanför dp: "Prioritera naturliga höjdlägen" ställer vi oss frågande till. Aven att
undvika sänkor. Det kan finnas tillfällen det är lämpligt att välja en sänka, men framför allt är det
oftast olämpligt att bygga uppe på markerade höjder.” (Stadsarkitektavdelningen)
”Omsorgsförvaltningen framhåller att då det är svårt att finna lämplig mark för särskilda boenden för
äldre och för personer med funktionsnedsättning är det viktigt att mark avsätts för dessa ändamål.”
(Omsorgsnämnden)
”Bostadsbebyggelsefri zon, avseende tillkommande bostadsbebyggelse längs E6.
"I förslaget till ny översiktsplan markeras ett område kring E6:an som olämpligt för ny
bostadsbebyggelse för att undvika bullerproblematik i framtiden." Problem med förslaget blir
tydliggjort i Glumslöv. Ny bebyggelse ska enligt planförslaget i huvudsak tillkomma genom förtätning
på redan exploaterad mark. Samtidigt föreslås en bostadsbebyggelsefri zon över en stor del av den
byggbara marken, inkluderande den mark som ligger närmast tågstationen.
Förslaget är inkonsekvent. Förslaget skulle innebära omfattande konsekvenser för fastighetsägare
inom zonen.
43
Frågor:
Finns det en tillgänglig analys som underlag till förslaget om en bostadsbebyggelsefri zon?
Ställs det i förslaget mer långtgående krav avseende buller än vad som anges i BBR, PBL och MB?
Råd och riktlinjer för ny bebyggelse på Landsbygden, Huset.
Det tveksamt om det är rätt att föreslå utformning av byggnader och material i detta dokument. Det
är lätt att ta intrycket att det som byggs idag ska kamoufleras som om det var byggt i en tidigare
period i historien. Man behöver inte gå längre än till Kapitel 5 Historik i planförslaget för att få stöd
för att vi ska göra det som är relevant för vår tid.” (Fastighetsägare Härslöv)
”Punkt 9 utgår. Bostäder ska uppföras där det är lämpligt utifrån ett stort antal parametrar, och så får
Skånetrafiken se till att köra buss där det bor folk. Landskronas utveckling kan inte stanna av på
grund av några trafikplanerare i Hässleholm.” (Moderaterna)
”Ett viktigt sätt att uppnå en långsiktigt hållbar social miljö är att blanda olika upplåtelseformer och
typ av hus. Bostadsrätter kan med fördel också byggas i form av flerfamiljshus, liksom hyresrätter i
radhus form - i hela kommunen.
Blandade bebyggelsemiljöer som är befolkade såväl på dag- som nattetid är viktigt ur ett
brottsförebyggande perspektiv. All bebyggelse bör därför kompletteras med en brottsförebyggande
analys.
Med tanke på att antalet äldre och rörelsehindrade blir fler bör nybyggnationen ske differentierat där
man i vissa områden bygger på höjden för att få koncentrerad bebyggelse som ger underlag för
service och tillgängliga bostäder med hiss med mera.
Det finns en tendens att ofta enbart titta på de olika upplåtelseformernas procentuella fördelning i
staden. Då visar det sig att en övervägande del av boendeformerna består av hyresrätter. Det är viktigt
att också anlägga ett fysiskt och rumsligt perspektiv för att få en korrekt analys. Det visar det sig då att
de numerärt underrepresenterade boendeformerna - äganderätt och bostadsrätt - dominerar i de
attraktivare delarna av staden. Ska Landskrona i högre utsträckning arbeta för en blandad stad bör
även hyresrätter byggas i attraktiva lägen, för att uppnå målet av ett varierat utbud av bostäder som en
del av målet om regionalt attraktiva bostäder. Då kan vi också hindra att utvecklingen av rika och
fattiga områden pågår vilket medfört en segregerad stad.” (Socialdemokraterna)
”3.3 Framtida mark- och vattenanvändning, karta sid 57.
På kartan saknar vi förslag som funnits i tidigare planer, där man var mycket mån om att utveckla de
stationsnära områdena. Vi vill föra in att området intill stationen i Landskrona oh stationen i Häljarp
ska föreslås utredas för bostadsbebyggelse. Centralort: Det påpekas tydligt att Landskrona har en
påtaglig utflyttning av invånare i de familjebildande åldrarna, då önskemålet om egen villa är som
störst. Det är vår uppfattning att mer fokus bör läggas på att planera för just den typ av hus som den
aktuella åldersgruppen önskar.” (Moderaterna)
”Bebyggelsestrategi.
Utpekade områden för ny bebyggelse i översiktsplanen följer flera av strategierna för Det flerkärniga
Skåne. En av strategierna handlar om att kollektivtrafiken skall vara strukturskapande för att skapa en
god och hållbar tillgänglighet. Region Skåne ser det som positivt att en majoritet av föreslagen
bostadsbebyggelse föreslås i centrum- och kollektivtrafiknära läge. Bland annat avser kommunen att
komplettera bostadsutbudet vid tågstationsorterna Glumslöv och Häljarp, i stationsnära läge för att
förbättra kopplingarna till stationen samt för att skapa centrumbildningar.
44
För mer inspiration kring utformandet av stationsområden vill Region Skåne tipsa om rapporterna
Bytespunkten som mötesplats i Skåne – Attraktiva bytespunkter med människan i centrum samt
Stationsnära läge.
(…) Översiktsplanens metodiska ansats kring ortstypologier är intressant och användbar i tillämpning
av flerkärnighetsbegreppet. Det bör noteras att Region Skåne utgår ifrån tätortsbegreppet i
diskussionen kring flerkärnighet, vilket innebär att bebyggelsesamlingar med mer än 200 invånare
inkluderas. Inom typologin Bebyggelsegrupper och mindre tätorter kan det därmed finnas
bebyggelsegrupper som inte definieras som tätort.” (Region Skåne)
Stadsbyggnadsförvaltningens kommentar:
Bygglovavdelningen efterfrågar gränser för strandskydd, översvämning samt järnvägar. Strandskyddet är ju en generell
reglering och finns i kommunens databaser. I granskningsförslaget har även lagts till en regleringskarta som bl.a. visar
strandskyddsområden. När det gäller översvämningsrisker så finns dessa redogjorda för i avsnittet som behandlar
klimatet. Buller- samt riskskyddsavstånd till järnväg/väg finns inritat på plankartan.
Omsorgsförvaltningen efterfrågar tydligare skrivning kring bostadsbehov för äldre. I granskningshandling till ny
översiktsplan så ingår ett avsnitt som behandlar frågan om bostadsförsörjning. Frågan om äldres bostadsbehov lyfts i
detta avsnitt.
När det gäller synpunkt som handlar om bebyggelse i anslutning till den bebyggelsefria zonen utmed
Västkustbana/E6 så handlar denna om de störningar som uppkommer pga. buller och föroreningar från dessa
anläggningar. Det vore direkt olämpligt enligt de nationella och regionala riktlinjer som finns att utveckla bebyggelse i
dessa områden.
När det gäller frågan om huruvida ÖP ställer mer långtgående krav än gällande lagrum så formulerar översiktsplanen
inga specifika krav avseende buller, däremot är översiktsplanens uppgift att signalera var problem finns i kommunen
och därmed var åtgärder behövs men också var det på grund av bullerproblematik är olämpligt med ny bebyggelse.
Ang. bebyggelse på landsbygden så har detta avsnitt i delar reviderats. Dock kvarstår intentionen att även framgent
sätta nytillkommande bebyggelse i ett sammanhang.
Moderaterna anser att människor ska kunna bosätta sig var de vill och att Skånetrafiken får leverera kollektivtrafik
till dessa platser. Skånetrafiken kan inte, av främst ekonomiska skäl, köra buss till alla platser för att enskilda
personer väljer eller vill bosätta sig där. Därför är det, inte minst ur perspektivet att i så hög utsträckning som möjligt
öka kollektivtrafikåkandet, väldigt viktigt att staden planerar framtida bebyggelse på platser som är
kollektivtrafikförsörjda och som även kan bilda underlag för utökad och utvecklad kollektivtrafik.
Socialdemokraterna vill verka för ett så blandad bostadsbestånd som möjligt. Stadsbyggnadsförvaltningen delar denna
uppfattning och menar att detta ligger helt i linje med förslaget. I de områden där äganderätten dominerar ska staden
verka för att tillskapa hyresrätter. I de områden där hyresrätten dominerar ska kommunen verka för ägande- samt
bostadsrätter. Detta för att skapa balans på bostadsmarknaden samt ge förutsättningar för den blandade staden.
Stationsområdet i Häljarp finns med som ett utvecklingsområde för bostäder redan. Stationsområdet i centralorten finns
också med som utvecklingsområde, detta redogörs för i den fördjupade översiktsplanen. ÖP vill inte stänga möjligheten
till ny villabebyggelse, men däremot vill översiktsplanen trycka på behovet av hyresrätter på de platser där denna
bostadsform nästintill helt saknas.
45
”Vi vill inledningsvis framhålla att vi värdesätter stadens ansträngningar för att skapa förutsättningar
för en stark och positiv utveckling av Landskrona. Vi vill dock påtala att de signaler som ges i ÖP:en
angående den nya södra stadsdel som omfattar området söder om Österleden är mycket oroande. Vår
verksamhet bedrivs med stöd av ett rättskraftigt tillstånd vilket innebär att bostäder som planeras
närmare oss kan komma att påverkas av de olägenheter som vår verksamhet genererar. V i ser med
oro på stadens planer att minska avstånden till bostadsbebyggelse och anser att det är mycket olyckligt
om det redan vid planering skapas förutsättningar för klagomål och konflikter mellan boende och vår
verksamhet.” (LSR)
”På sidan 91 finns ett avsnitt där man ser ut att ha glömt att uppdatera:
’Vattenförsörjning. Ringsjöledningen som går strax norr om byn försörjer invånarna med dricksvatten
från sjön Bolmen. Sydvatten AB levererar vatten till Landskrona kommun och därefter distribueras
det vidare till Asmundtorp av Tekniska Verken.’” (NSVA)
”Delen Planeringsförutsättningar. Kapitel 1.12 Teknisk Infrastruktur. Dricksvatten, sid 55: Vatten
matas även från Kävlinge kommun till Annelöv. Spillvatten, sid 55: Till Lundåkraverket kommer även
spillvatten från Ålstorp S, ett område som hör till Kävlinge kommun. Teknisk infrastruktur, karta sid
58: Färgsymbolerna för Reningsverk och Fjärrvärmeproduktion är omkastade. Det finns bara ett
Reningsverk medan det finns flera Fjärrvärmeproduktionsanl. Utbyggnader av VA, sid 59: Det står att
det endast är Rönneberga backar, med samlad bebyggelse i större utsträckning, som idag saknar
anslutningar till kommunalt VA. Det finns även ett område som kallas "Aspan" som ligger vid
infarten till Härslöv från Vallåkravägen. Området omfattar ca 15 fastigheter.”
”Delen Planförslag. Kapitel 03 Strategisk mark- och vattenanvändning. Annelöv, Teknisk
infrastruktur, Vattenförsörjning sid 82: Det står i samrådshandlingen att "Ringsjöledningen som går
strax norr om byn försörjer invånarna med dricksvatten från sjön Bolmen". Denna text bör utgå och
ersättas med; Det kommunala dricksvattnet, levereras till Landskrona kommun från Sydvatten via
uttag från sjön Bolmen. Annelöv får sitt dricksvatten från Landskrona och Asmundtorp samt från
Dösjebro i Kävlinge kommun. NSVA (Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB) ansvarar för att
vattnet distribueras vidare inom kommunen. Avloppsförsörjning sid 82: Det står att "Vatten och
avlopp sköts utav NSVA". Denna text bör utgå och ersättas med; Spillvattnet pumpas till
Lundåkraverket i Landskrona. NSVA ansvarar för drift och underhåll av de kommunala vatten-, spilloch dagvattensystemen.”
Asmundtorp, Teknisk infrastruktur, vattenförsörjning sid 91: Det står att Ringsjöledningen
som går strax norr om byn försörjer invånarna med dricksvatten från sjön Bolmen. Sydvatten AB
levererar vatten till Landskrona kommun och därefter distribueras det vidare till Asmundtorp av
Tekniska Verken. Denna text bör ersättas med; Det kommunala dricksvattnet levereras till
Landskrona kommun från Sydvatten, via uttag från sjön Bolmen. Asmundtorp har en egen matning
från Sydvattens ledning som går norr om byn. NSVA (Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB)
ansvarar för att vattnet distribueras vidare inom kommunen. Avloppsförsörjning sid 91: Följande text
bör läggas till efter meningen "Pumpstationen har tidigare fungerat som reningsverk" NSVA ansvarar
för drift och underhåll av de kommunala vatten-, spill- och dagvattensystemen. Utvecklingsmål för
Asmundtorp sid 93, första stycket: Det står att "Området är anslutet till det kommunala vatten- och
avloppsystemet". Det är endast stamledningar för vatten och spill som passerar igenom området. Inga
anslutningar finns.”
”Härslöv, Teknisk infrastruktur sid 100, Vatten och avloppsförsörjning: "Den kommunala
vattenförsörjningen sker via uttag i sjön Bolmen och köps in via Sydvatten. Därefter distribueras det
vidare till Härslöv av VA-bolaget NSVA. Bolaget ansvarar även för dagvattenhanteringen i området".
Denna text bör ersättas med: Det kommunala dricksvattnet levereras till Landskrona kommun från
Sydvatten, via uttag från sjön Bolmen. Härslöv får sitt dricksvatten, via en tryckstegringsstation, från
46
Landskrona. NSVA (Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB) ansvarar för att vattnet distribueras
vidare inom kommunen. Slopa texten och avloppsförsörjning i rubriken och skapa en ny rubrik enl.,
nedan. Teknisk infrastruktur sid 100, Avloppsförsörjning (ny rubrik). Text enligt följande: Spillvattnet
pumpas till Landskrona reningsverk. NSVA ansvarar för drift och underhåll av de kommunala vatten, spill- och dagvattensystemen.
Saxtorpsskogen, Teknisk infrastruktur sid 107, Vatten och avloppsförsörjning: Texten " Bolaget
ansvarar även för dagvatten hanteringen inom orten" skall bort. Det finns ingen kommunal
dagvattenhantering i området. Texten "Spillvatten- och avlopp är anslutet till. .... " skall ändras till;
Spillvattnet pumpas till reningsverket i de södra delarna av Landskrona. Följande text kan även
skrivas in; NSVA ansvarar för drift och underhåll av de kommunala vatten-, spillvattensystemen”
(NSVA)
”Vindkraftverk och andra höga objekt kan komma att påverka riksintresset för totalförsvaret, främst
avseende kommunikationssystem. Vid de vidare studier som planeras för att identifiera områden som
är lämpliga för vindkraftsetablering, önskar Försvarsmakten därför delta i ett tidigt skede.”
(Försvarsmakten)
”Landskrona tillhör en av de kommuner i landet som Skanova ser som intressant att prioritera vid en
satsning med fiberinfrastruktur, som möjliggör bredband till medborgare och näringsliv. Skanova
önskar i ett tidigt skede medverka i planarbetet, det vill säga när detaljplanarbete påbörjas, för att få
med befintliga ledningar i planeringsunderlaget. På så sätt kan oförutsedda hinder i planeringen som
berör Skanovas nät undvikas för att få en smidigare och snabbare planprocess.” (TeliaSonera)
”Vindkraftverk. Vi påyrkar ett totalstopp av all uppförande av alla slags vindkraftverk. Nya rapporter
visar att vindkraftverk inte bidrar till en bättre miljö på det sättet de presenteras, och att energin de
genererar inte är tillräckligt lönsam. Även Riksdagens utredningstjänst (RUT) påvisar detta.
Vindkraftverken skadar landskapsbilden mycket allvarligt och industrialiserar vår unika landsbygd.
Vindkraftverken påverkar med störande ljud och skuggor för de som bor nära, varav huspriserna kan
sjunka. Vi ser gärna en långsiktig avveckling av befintliga vindkraftverk inom kommungränsen för att
istället införskaffa elektricitet av framtidens Generation 4 kärnkraftverk, vilken kommer ha en mindre
miljöpåverkan.” (Sverigedemokraterna)
”Ett viktigt område är kommunikation både att kunna ta sig till och från olika platser samt att kunna
kommunicera på ett modernt och bra sätt. Landskrona var tidigare en föregångare med IT nätet men
idag är det flera kommuner som är bättre. Framförallt släpar utbyggnaden på landsbygden efter.
Det finns idag fiberkabel utbyggd till alla kyrkbyarna men sedan har det tagit stopp. I vissa områden
har de boende tagit egna initiativ och byggt vidare från detta nät. Det är ju tyvärr inte möjligt att hitta
dessa initiativ överallt och därför bör staden ta initiativ till en fortsatt utbyggnad av nätet. Det sker ju
kontinuerligt i stadskärnan men inte ute i kyrkbyarna.” (Socialdemokraterna)
”Vi vill avslutningsvis också påpeka att beskrivningen av avfallshanteringen i Glumslöv, Asmundtorp
m.fl. orter behöver ses över.” (LSR)
”I vindkraftsavsnittet föreslås att skrafferade områden inom delområde 5 kan studeras vidare för
eventuell etablering av vindkraft. Stora delar av området ligger inom riksintresse for kulturmiljövården
och i den nordvästra delen av delområdet kommer en vinkraftsetablering få stor påverkan på
landskapsbilden och riksintresset. Skrafferingen bör utgå då den annars kan tas som intäkt för att
etablera vindkraft här. Se exempel med ÖP 2002.” (Kulturnämnden)
”E.ON. Wind följer utvecklingen ur energiperspektivet och ser positivt på att planen även i
fortsättningen lämnar utrymme för bolaget att bedriva pågående verksamheter omfattande
produktion av förnybar energi. E.ON. Wind ser det som positivt att planen innebär att bolaget kan
47
fortsätta att utveckla vindkraften inom redan befintliga områden och att kommunen kommer att ta
ställning i varje enskilt fall i tätortens södra delar (Vindkraft-Delområde 4) där E.ON. Wind har
merparten av vindkraftverken i kommunen.” (E.ON.)
”Vindkraft (sid. 146- 155). Vindkraftplanen som miljönämnd har tagits fram skall vara den som gäller
för Landskrona. Se bilaga 1 Vindkraft i Landskrona 2013-02-28.” (Miljöpartiet)
”Energi. Stadsarkitektavdelningen har tagit fram en policy kring solenergianläggningar. I policyn finns
riktlinjer vad gäller solenergianläggningar och kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Planförslag och
policy bör stämmas av mot varandra.” (Kulturnämnden)
”Vi vill dock påpeka att det inte finns några områden som anges som utrednings- eller
utvecklingsområden för t.ex. avfallshantering i ÖP:en, dvs. utanför tätorten.” (LSR)
”I planförutsättningar, samråd sägs på sidan 55:
’Lundåkraverket kommer att behöva byggas ut igen i framtiden för att klara framtida nyanslutningar
och utsläppskrav. För detta ändamål behöver mark tas i anspråk och skyddsavstånd justeras’.
Detta stämmer inte med vad som sedan kommer bland annat i den fördjupade översiktsplanen. I
planförutsättningarna finns också en karta sid 74 som visar på gröna stråk.” (NSVA)
”Swedegas AB har en högtrycksledning för energigas genom Landskrona kommun. Ledningen går
från Dragör till Stenungsund. Nedan lite om det regelverk som gäller för högtrycksledningar för
energigas i Sverige.
Enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling, MSBFS 2009:7 ska
området kring transmissionsledning för naturgas delas in i zoner. Zontillhörigheten bestäms med
hjälp av en klassningsenhet - ett område som är 1600 meter långt och 400 meter brett. Bredden
räknas med 200 meter på ömse sidor av ledningen. Delar av planerade byggnader i planen som ligger
närmare än 200 meter från ledningen och påverkas av dessa bestämmelser.
Vindkraftverk får inte etableras närmare gasledningen än minst verkets totalhöjd.
Swedegas föreslår att kartorna på t.ex. sid 58 Planeringsförutsättningar bör kompletteras med
högtrycksnätetets utbredning (bifogar underlag).” (Swedegas)
”Det behövs ett tydligare ställningstagande när det gäller förnyelsebara energikällor (solvärme, sol el
etc samt vindkraftsetablering).” (Miljönämnden)
”Vi rekommenderar starkt att en ny energiplan tas fram. Den tekniska utvecklingen sker i en snabb
takt vilket gör det sker en snabb inflation i de ställningstagande som förts fram i den tidigare
energiplanen. Det är även viktigt att koppla energiplanen fri från kraftvärmevärmeverket. Vi skulle
behöva en energiplan vars objektivitet ej kan ifrågasättas. Fjärrvärmen är dock en viktig
energidistributör i tätorter och spillvärme skall användas i största möjliga mån. Fjärrvärmen i
Landskrona har dock två stora brister. Den ena är att den ej är ansluten till stationsorterna, lite större
tätort eller bebyggelsegrupper och mindre tätorter som beskrivs i översiktsplanen. Den andra stora
bristen är spillvärmens tillgänglighet. Spillvärmen kan försvinna med ytterst kort varsel. Landskrona
har ej kontroll över spillvärmen. Visserligen minskas tillgänglighetsrisken rörande spillvärmen när den
nya ledningen till Lund byggs. I Landskrona tätort bör alternativa energikällor som solfångare(värme),
solceller(el) förespråkas. Detta bör ske i samråd och ibland på bekostnad av fjärrvärmen(spillvärme)
för att minska sårbarheten i Landskrona tätort.
I stationsorterna som ej är kopplade till fjärrvärmenätet bör alternativa energikällor premieras. Sol-,
vind- och geo-energi kan göra ett ekonomiskt och klimatsmart alternativ till de traditionella formerna.
48
Översiktsplanen bör förbereda sådan energiproduktion med utrymme och infrastruktur.”
(Miljöpartiet)
”Möjligheten till aktivt såväl som passivt utnyttjande av solenergi bör beaktas i översikts- och
detaljplaneringen. Exempelvis påverkas möjligt solenergiutnyttjande av hustakens orientering, liksom
av skuggning från omgivande byggnader och höga träd. Även partiell skuggning kan markant påverka
solelsproduktionen. Kommunen kan också arbeta för ett ökat utnyttjande av solenergiresursen genom
att vid bygglovsgivning ge vägledning om olika energisystems miljöfördelar. Kommunen kan också
överväga förändringar av regler kring när solenergianläggningar bör vara bygglovspliktiga. En
kartering av solenergipotential för olika tak kan underlätta konsumenters investeringsbeslut. Solkartor
finns redan gjorda för flera städer, exempelvis Göteborg, Lund och Stockholm och verktyg för
solkartering finns idag kommersiellt tillgängligt.” (Energimyndigheten)
”Fördjupning kring möjligheterna med energigas: I närområdet till Landskrona finns, förutom
utvinning av befintlig deponigas, goda förutsättningar för produktion av biogas. Biogasproduktion
som dessutom skapar arbetstillfällen i kommunen. I Landskrona kommun finns redan idag också en
utbyggd infrastruktur för distribution av energigas. Landskrona har med det en god möjlighet att
kunna erbjuda sina invånare och företag en modern integrerad energiinfrastruktur där styrkorna i
respektive energilösning kan tas tillvara på bästa sätt genom att de olika systemen kopplas samman.
Kombinerat med E.ON Gas vision om att bolagets distributionssystem för gas ska innehålla 100 %
förnyelsebara gaser till år 2050 ges goda möjligheter att erbjuda hållbar användning av energigaser
inom Landskrona kommun. I Planeringsförutsättningar, samråd och under stycket ’Energi’ på sidan
56 står det följande; ’I Landskrona finns det goda förutsättningar för alternativa produktionslösningar
av el- och värmeproduktion så som solenergi, vindkraft, geotermi och kraftvärme’. Av texten bör det
även framgå att biogas är en alternativ produktionslösning.” (E.ON)
”LSR har noterat att deponin beskrivs i ett särskilt avsnitt i kapitel 1.12 "Teknisk infrastruktur". Av
texten där framgår bl. a. att "LSR har beviljats en miljödom får täckning av Lundåkra deponin i södra
Landskrona stad". Vi vill här påtala att domen enligt ovan även omfattar tillstånd att bedriva en
omfattande avfallsverksamhet.
I samma kapitel finns ett avsnitt ’Målsättning och viktiga strategiska frågor’ som omfattar VA, Energi,
Vindkraft, Sol-el och Solvärme samt Fjärrvärme. Avfallshantering nämns inte här förutom i mer
allmänna ordalag om kretslopp under rubriken "Hållbarhet". Vi anser att avfallshantering och en
grundläggande infrastruktur för denna är en minst lika viktig del av den översiktliga planeringen och
att frågan är så viktig att strategier för denna borde ha redovisats. Vi vill här även påtala att det finns
en avfallsplan för Landskrona stad, antagen av kommunfullmäktige 2011-09-26. Vi anser att
avfallsplanen utgör ett viktigt underlag för kommunens planering och att det borde ha funnits en
hänvisning eller en elektronisk länk till den i planeringsförutsättningarna.” (LSR)
”På sidan 201 i Planhandling del 2, samråd står ’Landskrona har idag två avfarter utmed E6, norra
och södra. Staden planerar för en ny avfart som bland annat kan innebära avlastning för vårt inre
trafiksystem, samt ge goda möjligheter till nya företag att etablera sig i närheten av E6.’ I den
fördjupade översiktsplanen är den visad att hamna vid Tullstorp och alltså väldigt nära
reservvattentäkten. Ska man inrikta sig på att öka trafikflödet och på att stimulera företagsetablering
vid en vattentäkt?
På informationsmötet i Landskrona den 15 januari visades en visionsbild där det inte fanns något
avloppsreningsverk, utan hela området var bebyggt med kontor och bostadsfastigheter. Om man från
kommunens sida tänker sig att flytta avloppsreningsverket så kräver det en väldigt lång
framförhållning. Det behövs i så fall ny tomt, nytt tillstånd, nytt reningsverk och även en ombyggnad
av avloppsnätet så att nätet anpassas till den nya lokaliseringen. Bedömer man att reningsverket trots
allt ska vara kvar med kontor och bostäder i omgivningen kommer det att krävas åtgärder på
reningsverket för att kunna hålla lukt och smittspridningsfrågor.” (NSVA)
49
”I Planhandling del l, samråd nämns på sidan 42 under rubriken Alternativ lösning Landskrona
’Landskrona stad kommer att så småningom omvandla industriområdet söder om den gamla
järnvägssträckningen in mot centrum.’ På sidan 44 sägs också ’En framväxande södra stadsdel skulle
åter ge stadskärnan ett centralt läge med flöde av människor som ger nya förutsättningar för handel,
nöje och service.’ Med skrivningarna så här luddiga och utspridda blir det svårt att förstå men har
man också sett den fördjupade översiktsplanen med område 15A (Köpenhamnsområdet) så kan det
tolkas som planer på ett område med kontor och bostäder i det södra industriområdet runt en
kommande järnvägsstation (sidan 43). Detta kommer då väldigt nära det befintliga reningsverket och
kommer in i skyddszonen.” (NSVA)
”Vindkraft. (…) Generellt vill Energimyndigheten betona vikten av regeringens mycket tydliga
uttalanden om att utbyggnaden av vindkraft ska främjas och därmed ges en högre prioritet än tidigare.
Mot bakgrund av detta och den nationella planeringsramen på 30 TWh till år 2020 är ökad
elproduktion från vindbruk ett nationellt intresse som måste få tillgång till mark- och vattenområden.
Vindbruk måste därmed också få synas i landskapen samtidigt som etableringen av vindkraft ska ske i
balans med andra intressen.
Mot bakgrund av att vindbruk är ett nationellt intresse är det enligt Energimyndighetens bedömning
nödvändigt att vindbruk integreras i den översiktliga planeringen i kommunerna. På så sätt får
kommunerna en strategi för hur vindbruk bör vägas mot andra intressen i kommunen. Integreringen i
planeringen möjliggör också dialog och förankring av vindkraftfrågorna hos befolkningen, vilket är av
stor betydelse för acceptansen för vindkraft.
Riksintresse för vindbruk 2013. Energimyndigheten har nyligen uppdaterat anspråken av riksintresse
vindbruk i samband med beslut den 16 december 2013. Riksintressen ska enligt 3 kap. plan- och
bygglagen (2010:900) redovisas och behandlas i den kommunala översiktsplaneringen. Den
kommunala översiktplaneringen ska aktualiseras och uppdateras varje mandatperiod där nytt
underlag, som exempelvis uppdaterade riksintresseområden för vindbruk, arbetas in. (…)
Vindkartering. Uppsala universitet har på uppdrag av Energimyndigheten tagit fram ett antal
vindkarteringar. (…) På Energimyndighetens hemsida finns den tillgänglig för nedladdning i shapeformat och kommer således att utgöra ett uppgraderat underlag för identifiering av områden med hög
medelvindhastighet. Resultatet av vindkarteringen 2011 ska användas som underlag i
vindkraftsplaneringen vid länsstyrelser och kommuner, se länk:
www.energimyndigheten.se/sv/Om-oss/Var-verksamhet/Framjande-av-vindkraftt/Vindkarteringl/
Samexistens är möjlig. Om det finns flera anspråk på olika riksintressen enligt 3 kap. miljöbalken i ett
område bör möjligheterna till samexistens mellan de olika intressena undersökas i första hand.
Energimyndigheten anser att vindbruk i stor utsträckning är förenligt med exempelvis riksintresse för
naturvård och friluftsliv. Restriktioner för vindkraftetableringar bör därför inte generaliseras för andra
riksintresseområden utan avvägningen mellan olika intressen bör avgöras vid prövning aven specifik
etablering.
Energimyndigheten vill även lyfta fram möjligheterna till samexistens vid eventuella framtida
vindkraftetableringar i områden där riksintressen för vindbruk och Natura 2000-områden gör anspråk
på samma områden. Möjligheter till vindkraftetableringar i Natura 2000-områden finns i de fall
vindkraftsetableringen inte skadar de livsmiljöer eller arter som Natura-2000 området avser skydda,
vilket framgår av rapporten ’Möjligheter till vindkraftsetablering i Natura 2000-områden.’
(Naturvårdsverket, rapport 6473).” (Energimyndigheten)
”Byggnation nära elanläggningar: Vid byggnation och bygglov eller annan exploatering nära en
elanläggning medför att vissa restriktioner kan komma att införas i markanvändningen i det aktuella
området. Dessutom skall arbete i närheten av starkströmsanläggningar utföras i enlighet med
50
Elsäkerhetsverkets föreskrifter om elsäkerhet vid yrkesmässig verksamhet samt de av elbranschen
framtagna Elsäkerhetsanvisningarna. Det är därför viktigt att vi kontaktas för samråd vid
exploateringar och i samband med bygglov.
För närvarande finns inga av Elsäkerhetsverket fastslagna gränsvärden för lokalisering av bebyggelse
vid elektromagnetiska fält i anslutning till högspänningsanläggningar. En viss försiktighet kan dock
vara påkallad vid nybyggnation. Nätmyndigheten erinrar i sina beslut om den s.k.
försiktighetsprincipen inför lågfrekventa magnetfalt som kan uppstå i närområdet kring
högspänningsanläggningar. Se bifogat informationsblad för mer information.
Elanläggningar i kommunen: E.ON Elnät har inom kommunen ett regionalt ledningsnät för
elförsörjning, både inom kommunen men även vidare till angränsande kommuner och regioner. Detta
ledningsnät består av 130 kV ledningar samt fördelningsstation i Vadensjö.
Därutöver finns ett förgrenat distributionsnät för den lokala elförsörjningens behov.
Gällande utbyggnader i samband med bebyggelseutveckling och exploateringar önskar E.ON Elnät få
möjlighet att återkomma i samband med upprättandet av detaljplaner.
Då regionnätledningarna samt fördelningsstationer har stor betydelse för regionen yrkar E.ON Elnät
på att dessa ska redovisas såväl i planens verbala del som i dess kartdel, se bifogad karta över våra
anläggningar i kommunen.
Master och vindkraftverk: För skötseln av våra luftledningar används helikopter för flygbesiktning.
Det är därmed viktigt att vid nytillkomna vindkraftverk/master följa Transportstyrelsens
rekommendationer för att upprätthålla en god flygsäkerhet vid besiktningar.
Förändringarna av plan- och bygglagen och miljöbalken med syfte att undanröja dubbel prövningen
vid vindkraftsetablering innebär bland annat att vindkraftverk som prövas enligt 9 eller II kap.
miljöbalken inte omfattas av bygglovsplikt. Regeringen framför med anledning av detta i prop.
2008/09:146 all en aktuell och väl underbyggd översiktsplan eller motsvarande underlag bör ges stor
betydelse vid en tillståndsprövning enligt miljöbalken om att uppföra och driva vindkraftverk. Med
anledning därav yrkar E.ON Elnät på att kommunen för in Transportstyrelsens avstånd och
försiktighetsmått i översiktsplanen, se informationsblad.
E.ON Elnät vill redan i ett tidigt skede bli kontaktade för samråd då master eller vindkraftverk
uppförs inom 250 meter från våra luftburna kraftledningar.” (E.ON)
”Vindkraftverk. Vi påyrkar ett totalstopp av all uppförande av alla slags vindkraftverk. Nya rapporter
visar att vindkraftverk inte bidrar till en bättre miljö på det sättet de presenteras, och att energin de
genererar inte är tillräckligt lönsam. Ä ven Riksdagens utredningstjänst (RUT) påvisar detta.
Vindkraftverken skadar landskapsbilden mycket allvarligt och industrialiserar vår unika landsbygd.
Vindkraftverken påverkar med störande ljud och skuggor för de som bor nära, varav huspriserna kan
sjunka. Vi ser gärna en långsiktig avveckling av befintliga vindkraftverk inom kommungränsen för att
istället införskaffa elektricitet av framtidens Generation 4 kärnkraftverk, vilken kommer ha en mindre
miljöpåverkan.” (Sverigedemokraterna)
”Det behövs ett tydligare ställningstagande när det gäller förnyelsebara energikällor (solvärme, solel
etc samt vindkraftsetablering).” (Miljönämnden)
”Sydvatten har inget att erinra gällande rubricerad ämne samt material som vi har mottagit från er.”
(Sydvatten AB)
51
Stadsbyggnadsförvaltningens kommentar:
Stadsbyggnadsvisionen är borttagen ur handlingen.
Handlingen uppdateras angående beskrivningar av vatten- och avloppssystemet i kommunen i enlighet med synpunkter
från NSVA.
När det gäller den tekniska infrastrukturen så föreslås i planhandlingen, i det avsnittet som rör stadens framtida
bostadsförsörjning, att denna behöver samordnas på ett bättre sätt än idag. I detta ingår naturligtvis det nät som
Skanova förser staden med.
Frågan om vindkraft har diskuterats av stadens politiker. Stadsbyggnadsförvaltningens generella uppfattning var att
Landskronas politiker inte vill se ett totalstopp avseende vindkraftverk men att en försiktighet ska råda och att nya
sådana helst ska uppföras i anslutning till befintliga verk. Stadens politiker uttryckte också en vilja att utreda
förutsättningarna till havs för vindkraft. Detta har stadsbyggnadsförvaltningen tagit till sig och ett underlag för
förutsättningarna för havsbaserad vindkraft finns nu i granskningshandling till ny översiktsplan.
Frågan om utbyggnad av IT-infrastruktur har tydliggjorts i avsnitten som handlar om social samt ekonomisk
hållbarhet.
Skrivningar angående avfallshanteringen har setts över.
Området som avses i kulturnämndens synpunkt angående vindkraft har utgått i föreliggande granskningsförslag.
När det gäller de förutsättningar och intressen som är kopplade till Swedegas så har materialet kompletterats med
detta.
Stadsbyggnadsförvaltningen delar miljönämndens och Miljöpartiets synpunkt om att staden behöver tydligare
ställningstaganden kring frågan om energi. I granskningshandling till ny översiktsplan har en energiinventering gjorts,
denna bildar en god utgångspunkt för att framöver ta fram en uppdaterad energiplan. I granskningsförslag till ny
översiktsplan föreslås också att en ny energiplan tas fram.
I planeringsförutsättningarna för den tekniska infrastrukturen har nu en mening lagts till om att Landskrona stads
avfallsplan finns att läsa på hemsidan.
För synpunkter kring den föreslagna avfarten hänvisas till utlåtandet för den fördjupade översiktsplanen.
”Rohm & Haas är klassad som en 2:4-anläggning av länsstyrelsen. Detta skedde under föregående år,
varför planerings förutsättningarna kap. 1.5 ’Risk - och sårbarhet’ behöver uppdateras.
I samma kapitel som omnämns ovan står det felaktigt att Västkustbanan enbart används för
persontrafik. I kommunens södra del (söder om Söderleden) går det regelbundet farligt gods som
sedan leds in på industrispåret i Landskrona tätort.
Vi förutsätter att man tar hänsyn till farligt gods transporterna på Västkustbanan vid planeringen av
utbyggnadsområdet för stadsbebyggelse vid Häljarps station liksom i det intilliggande
utredningsområdet för stadsbebyggelse.
Vi förutsätter att man tar hänsyn till farligt gods transporterna på Västkustbanan vid planeringen av
utredningsområdet för stadsbebyggelse i Annelöv.” (Räddningstjänsten)
52
”Industri – bostäder. Landskrona är en industristad. I Landskrona kan man både bo och verka. Så
tycker vi att det ska förbli. Därför är företagsetableringar minst lika viktiga som bostadsbyggande.
Boende och företagande går hand i hand men kan också påverka varandra. Ett sådant förhållande har
vi när det gäller eventuell exploatering i centrala tätorten.” (Socialdemokraterna)
Stadsbyggnadsförvaltningens kommentar:
Risk och sårbarhetsavsnittet har uppdaterats.
”Planeringsförutsättningar. Vi saknar vidare en beskrivning av näringslivet och företagen i
Landskrona motsvarande dem som finns i den nu gällande ÖP:en (Översiktsplan 2000+) och i
planeringsförutsättningarna för FÖP:en.” (Samlade verksamheter)
”Planförslag avsnitt 2 ’Strategier för framtiden’. I förslaget till ÖP anges vad kommunen an ser som
viktiga intressen att skydda och uppmuntra för att skapa utveckling i kommunen. I redovisningen
saknas dock en beskrivning av förutsättningarna för befintlig industri och strategier för expansion,
utveckling och ev. utökning av befintliga verksamheter. Snarare signaleras att vissa verksamheter "kan
väljas" bort, särskilt sådana som uppfattas som "kontraproduktiva". Det finns även andra texter i
planförslaget som pekar i samma riktning som t.ex. beskrivningen av typologin "Centralort" där "
miljöstörande verksamheter" anges som hot. Vi anser att denna inställning till industriverksamhet är
anmärkningsvärd särskilt när ÖP:en i övrigt signalerar en oro över höga arbetslöshetssiffror. Vi anser
tvärtom att våra verksamheter bidrar till att leverera värden för Landskrona stad och dess utveckling.
Våra verksamheter är en del av Sveriges basindustrier och bör därför få en stark och ohotad ställning i
ÖP och FÖP.” (Samlade verksamheter)
”Planförslag avsnitt 3 ’Strategisk mark- och vattenanvändning’. Vi vill dock påpeka alt det inte finns
några områden som anges som utrednings- eller utvecklingsområden för industriell verksamhet i
ÖP:en, dvs. utanför tätorten.” (Samlade verksamheter)
”ScanDust vill slutligen poängtera att verksamheten är en tillståndsgiven verksamhet dvs. den är
prövad enligt miljölagstiftningen och är förenad med en mängd villkor till skydd för människors hälsa
och miljö. Tillståndet ger rättskraft vilket bl. a. innebär vi har rätt att bedriva vår verksamhet och
också rätt att påverka omgivningen i den begränsade omfattning som föreskrivs i villkoren i
tillståndsbeslutet. Vi vill också påtala att verksamheten för närvarande är under omprövning. Även
om gällande tillstånd finns prövas också lokaliseringens lämplighet på nytt. Vid en sådan prövning är
kommunala planeringsdokument såsom ÖP och FÖP viktiga även om dessa inte är rättsligt bindande
dokument till skillnad från gällande detaljplaner. Det innebär således att även om vår verksamhet har
stöd i gällande detaljplan kan budskapet i föreliggande ÖP och FÖP medföra att lokaliseringen i
större utsträckning ifrågasätts.
ScanDust ligger inom det område som omfattas av ’Stadsbyggnadsvision 2063’ där stadsmiljön ska
vara ’en blandad stad’ med ’ett varierat bostadsutbud, handel, service och rekreationsmöjligheter men
också arbetsplatser’.
ScanDust vill här åter påtala att verksamheten bedrivs med stöd av ett rättskraftigt tillstånd. Detta
innebär att bostäder som planeras närmare vår verksamhet kan komma att påverkas av de olägenheter
som verksamheten genererar som t. ex buller men även av de risker som är förknippade med vår
verksamhet. Vi anser att det är mycket viktigt att planera på så sätt att planeringen i sig inte utgör
grogrund for kommande klagomål och konflikter mellan boende och befintlig industri. Vi anser
vidare att det vid planering även måste tas hänsyn till frågan om störningar och risker och de av
53
Länsstyrelsen och Räddningstjänsten rekommenderade skyddsavstånden. Att frångå dessa
skyddsavstånd måste föregås av mycket noggranna utredningar och en dialog med oss.
Sammanfattningsvis anser vi att en utveckling av området i den skisserade inriktningen kommer att
kunna påverka ScanDust i negativ inriktning. Det finns en påtaglig risk att förutsättningarna for
företaget att fortsätta att bedriva verksamheten begränsas.” (Befesa ScanDust)
”Planförslag avsnitt 2 ’Strategier för framtiden’. I förslaget till ÖP talas också om utveckling till en
’blandad stad’ i det Södra industriområdet. Denna stad ska bl. a. innehålla ’ett varierat bostadsutbud’.
Vi har alla verksamheter som är tillståndsgivna enligt miljöbalken och som också har stöd i gällande
detaljplaner. För verksamheterna gäller även ett antal villkor som meddelats av den miljöprövande
myndigheten eller domstolen. Under förutsättning att meddelade tillstånd och villkor följs är
tillstånden rättskraftiga dvs. avseende de frågor som är reglerade i till ståndet är tillsynsmyndigheten
förhindrad att ställa ytterligare krav. Detta är till skydd för gjorda investeringar. Det är också så att
tillstånden gäller till dess annat beslutas av miljöprövningsmyndigheten. Vi har således rätt att bedriva
våra verksamheter och också rätt att påverka omgivningen i den begränsade omfattning som
föreskrivs i villkoren i tillståndsbesluten. Detta innebär att bostäder som planeras allt närmare
industrin kan komma att påverkas av de olägenheter som verksamheterna enligt gällande tillstånd får
generera. Vi anser att det är mycket viktigt att planera på så sätt att planeringen i sig inte utgör
grogrund för kommande klagomål och konflikter mellan boende och befintlig industri. Vi anser
vidare att det vid planering även måste tas hänsyn till frågan om risk och säkerhet och de av
Länsstyrelsen och Räddningstjänsten rekommenderade skyddsavstånden. Att frångå dessa
skyddsavstånd måste föregås av mycket noggranna utredningar.” (Samlade verksamheter)
”Planförslag avsnitt 2 ’Strategier för framtiden’. Av plan- och bygglagen framgår tydligt att både
allmänna och enskilda intressen ska beaktas i samband med planering. Vi anser att pågående
markanvändning bör väga tungt såväl vid planering som vid avvägning mellan olika intressen. Vi
anser vidare att frågan om att ändra pågående markanvändning eller att verka för att pågående
markanvändning ska ändras är ett sådant strategiskt beslut som kommunen bör överväga noggrant
eftersom det kommer att kunna få stora konsekvenser för våra och andras pågående verksamheter.
Om kommunens översiktsplanering signalerar bristande intresse eller kunskap om våra verksamheters
förutsättningar för utveckling finns alltid en påtaglig risk att viktiga beslut om större investeringar,
även de som sker i miljöförbättrande riktning, skjuts upp eller helt uteblir. Det kan också finnas risk
att vissa verksamheter väljer att upphöra med sin verksamhet av dessa skäl.” (Samlade verksamheter)
”Landskrona har ett av de sista väl fungerande varven i Sverige och varvet har stora
utvecklingsmöjligheter. Varvet avser att antingen förlänga befintlig torrdocka eller bygga ytterligare en
docka för att kunna ta emot nya färjor på upp till 240m. I det projektet ligger även en förändring av
inseglingsrännan för att gör det möjligt att hantera så stora fartyg. Det torde vara både av kommunal,
regional samt nationellt intresse att möjliggöra denna utveckling.” (Sjöfartsverket)
”Översiktsplanen anger vad kommunen anser som viktiga intressen att skydda och uppmuntra för att
skapa utveckling i kommunen. I redovisningen saknas dock en beskrivning av förutsättningarna for
befintlig industri och möjligheterna till expansion, utveckling och ev. utökning av befintliga
verksamheter. Snarare signaleras att vissa verksamheter "kan väljas" bort, särskilt sådana som
uppfattas som "kontraproduktiva". ScanDust vill inledningsvis påtala att de signaler som ges i ÖP:en
angående våra möjligheter att fortsatt driva och utveckla vår verksamhet är mycket oroande och att de
kommer att kunna påverka utvecklingen hos oss i negativ inriktning. De kan t. o. m innebära att våra
ägare väljer att inte göra de investeringar som krävs i Landskrona.” (Befesa ScanDust)
”Även om R&H inte ligger inom det område som omfattas av ’Stadbyggnadsvision 2063’ kommer en
utveckling av området i den skisserade inriktningen att kunna påverka utvecklingen hos oss i negativ
54
inriktning. Det finns en påtaglig risk att förutsättningarna för företaget att fortsätta bedriva
verksamhet och utveckla den begränsas.” (R & H)
”Företaget befarar att ÖP:en och FÖP:en begränsar möjligheterna såväl till fortsatt drift som till
expansion och utveckling av verksamheten. Företaget befarar även en utveckling med bl. a. ökat
bostadsbyggande i närområdena, vilket i sig kan innebära problem.” (Boliden Bergsöe)
”Landskrona har ett attraktivt läge med god tillgång till havet och staden Landskrona med en
stadskärna med stora urbana kvalitéer. Samtidigt kan det konstateras att Landskrona drabbats extra
hårt av strukturomvandlingen. På lång sikt har läget mitt emellan Malmö och Helsingborg resulterat i
en utflyttning av verksamheter till de två större städerna snarare än att verksamheter lokaliserats i
mittläget. Sedan mitten av 70-talet har kommunen drabbats hårt av den kraftiga nedgången av antalet
industrisysselsatta.
I översiktsplanen görs en god genomgång av de utmaningar som kommunen står inför. I förslaget
konstateras att "attraktiva miljöer lockar inte bara turister till besök och människor till att bosätta sig
utan också företag till att etablera sig". Utifrån de förutsättningar som beskrivs ser Region Skåne det
som en god strategi att utveckla diversifierade boendemiljöer för att attrahera inflyttare, att främja en
omvandling av det befintliga näringslivet i riktning mot att bli mera FoU- och kunskapsintensivt, att
utveckla tjänstesektorn inom kommunen samt att främja pendling.
Region Skåne ser gärna att översiktsplanen tydligare redovisar hur Landskrona placering i ett regionalt
sammanhang genom att utveckla hur näringslivsstrukturen i Landskrona skiljer sig från regionen i sin
helhet och redovisa regionala kopplingar i form av pendlingsströmmar till och från orter inom
Landskrona och till omlandet. Om den omdaning av näringslivet som eftersträvas, med inriktning
mot ett mera kunskapsintensivt företagande, ska kunna lyckas, kommer detta att kräva tillgång till
kvalificerad arbetskraft. Detta kan lösas genom att höja utbildningsnivån hos de boende i kommunen,
genom att främja inflyttning av högutbildade eller genom inpendling. En mera djuplodande
genomgång av utbildningsnivåer och en diskussion om förutsättningarna att lösa
kompetensförsörjningen genom utbildning, inflyttning eller pendling hade därför varit värdefull.
Olika strategier för att lösa kompetensförsörjningen kommer att ha olika effekt på utvecklingens
hållbarhet i dess tre dimensioner och ställa olika krav på den fysiska strukturen.” (Regionala
tillväxtnämnden)
”Maritima näringar och planering i havsområdet. Den maritima sektorn är ett prioriterat område både
i Sverige och EU. Bakgrunden är att det inom det maritima klustret finns stora möjligheter både att
utveckla lösningar på stora miljöproblem, generera ekonomisk och social utveckling och samtidigt
skapa ett stort antal meningsfulla arbetstillfällen. Den maritima sektorn ökar hela tiden både vad gäller
sjöfart, förnyelsebar energi och annan verksamhet, en trend som bedöms fortsätta.
Varvsindustrin på Varvsudden är idag anpassad till modem teknisk industri, med kapacitet för full
service av denna kraftigt expanderande näring. Med sitt strategiska läge intill en av världen mest
befarna fartygsleder, med faciliteter att hantera stora, tunga, komplexa konstruktioner i befintliga
dockor och kajer, ger verksamheten unika utvecklingsmöjligheter i denna del av Europa. Befintliga
verksamheter samarbetar redan idag med ett stort kluster av underleverantörer (fler än 600).”
(Regionala tillväxtnämnden)
Stadsbyggnadsförvaltningens kommentar:
Stadsbyggnadsvisionen är utlyft ur översiktsplanen.
Då merparten av kommunens näringsliv och industriella verksamhet finns i centralorten behandlas beskrivningen av
förutsättningarna för detta i huvudsak hamnat i den fördjupade översiktsplanen.
55
Stadsbyggnadsförvaltningen delar Regionala tillväxtnämndens synpunkt att ett viktigt sätt att öka förutsättningarna
för en god näringslivsutveckling är att höja kunskapsnivån hos befolkningen. Skolan lyfts på flera ställen i
översiktsplanen fram som en central parameter för kommunen att lyckas nå sina mål. Varvet och de maritima
näringarna har stor potential att utvecklas vidare. Översiktsplanens uppgift är att peka ut de övergripande strategiska
inriktningarna kring en mängd av stadens åtaganden. Dock krävs i det senare skedet arbete med att mer detalj utreda
och analysera förutsättningar och möjligheter men även lösningar. De föreslagna strategierna under den ekonomiska
hållbarheten kompletterats med skrivning om behovet av att ta fram en näringslivsstrategi.
”Kunskapen om byarna och landskapet utanför centralorten är bristfällig. I
planeringsförutsättningarna för kulturmiljön föreslås att ett kommunövergripande Natur- och
kulturmiljöprogram upprättas.” (Kulturnämnden)
Stadsbyggnadsförvaltningens kommentar:
Stadsbyggnadsförvaltningen delar kulturnämndens synpunkt om att kunskapen om kulturmiljön i våra tätorter utanför
centralorten är bristfällig. Kulturmiljöfrågorna har fått ett eget avsnitt under ”Viktiga ställningstaganden” och här
preciseras, som en strategisk inriktning, behovet av att ta fram kulturmiljöprogram för våra stationsorter och tätorter
utanför centralorten.
Fastighetsägarna i Landskrona vill emellertid betona att utredningsområdet för handel i anslutning till
bangården och Österleden bör utsträckas till att också omfatta området kring Saluhallstorget, Jäntan
och Biblioteket. Detta område är väsentligt både för att binda ihop centrum med Öster och för att
binda ihop de befintliga centrala delarna av staden med exploateringen av industriområdet söder om
Österleden. (Fastighetsägarna)
Utbildningsförvaltningen har deltagit i arbetet med att ta fram planeringsförutsättningarna för
offentlig service-skola och tycker att detta är väl beskrivet i handlingarna.
En grundläggande förutsättning som uppmärksammas och bör poängteras är att skola och
barnomsorg ska vara en del av planeringen av nya områden och förändringar i område. Olika
strategier lyfts fram i handlingarna och skolan är en del av dessa.
Viktigt att dialog förs kring respektive by med anledningen av översiktsplanen för att mer i detalj
kunna samverka mellan barnomsorg skola samt utbyggnadsplaner och övriga förändringar. Mycket
positivt att dialog har förts med ungdomar - både på gymnasieskolan och i någon årskurs 5 och 6 i
staden.
Detta är ett framtida utvecklingsområde som utbildningsförvaltningen gärna bidrar till.
I hela dokumentet finns bra beskrivningar kring nuläge och vissa utvecklingsmål för de olika byarna.
(Utbildningsförvaltningen)
56
Stadsbyggnadsförvaltningens kommentar:
Området kring Saluhallstorget, Jäntan och biblioteket ingår i det område i den fördjupade översiktsplanen som kallas
centrum. Det framgår i planhandlingen för den fördjupade översiktsplanen att centrum bör fortsätta utvecklas med
handel.
Stadsbyggnadsförvaltningen delar utbildningsförvaltningens synpunkt att skola och barnomsorg är viktiga för
stadsutvecklingen. I kapitlet för hållbarhet finns en skrivning som poängterar vikten av att skolor är en del av stadens
framtida planeringsprojekt och att skolor är viktiga för stadsutvecklingen.
”Möjligheten till havsbad för boende i Svalövs kommun tillgodoses till stor del i den norra delen av
Landskrona kommun. Att kunna njuta av havsbad ser vi som en viktig del ur ett folkhälsoperspektiv
och vi vill därför framföra önskemål om att denna rekreationsmöjlighet säkerställs för våra
kommuninvånare även i den nya översiktsplanen.” (Svalövs kommun)
”Landsbygdens näringsliv. Allmänhetens rekreationsbehov ökar ständigt och flera nya näringsidkare
dyker upp på den kommersiella friluftsarenan. Kävlinge kommun ser åtskilliga möjligheter till en
kommunövergripande etablering aven gryende näringsgren - ekoturismen. Genom ett
mellankommunalt samarbete inom natur- och rekreationsområdet, enligt ovan, skapar vi grogrund för
denna turistform.
Samarbetsområden under rubriken ekoturism kan tex vara:
• Vandringsleder - Saxåns naturstråk som omnämns i planförslaget. Multifunktionella stråk (tillräckligt
breda) som gynnar rekreation, natur- och vattenvård.
• Ridleder - Lämpligen inom samma område som ovan men även i andra gränstrakter. Ett
övergripande ridledsnät som sträcker sig utanför våra kommuner är målet som dessutom skapar
möjligheter för hästnäringen i våra kommuner att frodas.
• Sportfiske - Stora delar av Saxån ingår tex inte idag i något fiskevårdsområde varför allmänt fiske
inte är tillåtligt i dessa delar. Här finns en utvecklingspotential. Riktad tillgänglighet till fiskeplatser
skapar bättre förutsättningar för en hållbar turistnäring.” (Kävlinge kommun)
”Punkt 2. ’Minska segregationen genom genomtänkt placering av skolor men också genom
lokalisering av idrotts- och rekreationsområden i anslutning till skolorna’ bör utgå.” (Moderaterna)
”Positivt för förvaltningen att det i flera olika delar lyfts fram kring Gång- och cykelvägar,
kollektivtrafik samt miljöer för park och lekytor. Behovet av varierande idrotts och fritidsytor är
positivt och kan nyttjas av förvaltningens verksamheter och stadens unga.” (Utbildningsnämnden)
”Fritid och rekreation. Möjligheten till rekreation och fritidssysselsättning är en viktig del i ett hållbart
samhälle. Landskrona är i många stycken en stad med mycket grönområden, möjlighet till rekreation
och fritidsliv. Inte minst för landskronaborna själva. Antalet fullskaliga fotbollsplaner är ca 1 plan per
1 500 invånare. Få kommuner kan stoltsera med det. Tidigare var Landskrona en ort som
idrottsföreningar besökte just med tanke på vår goda tillgång till idrott- och fritidsliv. Det arvet menar
vi att Landskrona ska utveckla. Därför är det viktigt att våra anläggningar och områden med sådan
karaktär fredas från bebyggelse.
En omistlig del i det framtida Landskrona är tillgången till fritid och rekreation. Grön- och
fritidsområden fyller en viktig funktion för människors välbefinnande i samhällsbyggandet. Ett
attraktivt boende bygger på attraktiva boendemiljöer som har ett perspektiv långt utanför husens
57
väggar och tak. Lekplatser, parker, idrottsplatser, grönområden, kolonier med mera är värden som
måste tas tillvara och utvecklas.
Lill-Olas, Campingen & Ulkavallen. Vi motsätter oss exploatering av Lill-Olas och byggnation på
campingen och Ulkavallen. Områdena är en viktig tillgång för Landskrona. Det är en oerhörd fördel
att ett fritids- och rekreationsområde som är så stadsnära bibehålls, både ur ett turistiskt perspektiv
som för landskronaborna.” (Socialdemokraterna)
Stadsbyggnadsförvaltningens kommentar:
Stadsbyggnadsförvaltningen delar Kävlinge kommuns uppfattning om att rekreationsbehoven i regionen ständigt ökar.
Inte minst på grund av befolkningsökningen. Landskrona stad vill gärna samarbeta med Kävlinge kommun kring de
ovan nämnda punkterna. I planförslaget är Saxtorpsskogen utpekat som ett framtida utvecklingsområde för rekreation.
Flera nya natur- och rekreationsstråk är utpekade i planförslaget, bland annat Saxåstråket mellan Häljarp och
Annelöv/Dösjebro. Detta stråk är något som tydligt skulle komma att påverka Kävlinge kommun positivt och här
finns goda samverkansmöjligheter.
Landskrona stad anser att frågan om att blanda funktioner för att åstadkomma den blandade staden är mycket
viktigt för att minska stadens segregation. Idrotts- och rekreationsområden samt skolor är mycket viktiga funktioner i
detta sammanhang då de genererar en genomströmning av människor på olika tider på dygnet.
När det gäller Socialdemokraternas synpunkt kring Lill-Olas, campingen och Ulkavallen så hänvisar
stadsbyggnadsförvaltningen till granskningsutlåtandet för detaljplan Strandbyn, PLAN 2012.4.
”Att vidmakthålla och väma vår fantastiska miljö och rekreationsmöjligheter är också viktigt och en
efterlängtad satsning här är ju cykelvägen från Glumslöv till Ålabodarna.
Planerna på att förbättra rekreationsmöjligheterna också i Sundvik och Ålabodarna med dess unika
miljö är en fråga som kräver särskilt varsamhet och eftertanke.” (Glumslövs byalag)
”Det är positivt att öka tillgängligheten till naturvärden i kommunen. Förslaget att skapa ett östligt
naturstråk vid centralorten är positivt, viktigt är dock att stadens koppling till och utblickar mot det
omgivande öppna landskapet bevaras. I mindre tätorter som Asmundtorp och Häljarp föreslås bättre
tillgänglighet vid åama Saxån och Braån vilket är positivt, här finns också kulturmiljövärden som kan
lyftas fram. Dessa stråk skulle kunna vara en del av ett framtida kultur- och naturvårdsprogram. Då
stora delar av kommunens mark utgörs av åkermark bör man arbeta med beträdor längs befintliga
ägogränser i åkermark.” (Kulturnämnden)
”Landskapskaraktärer. I karaktärisringen av landskapsbilden i 9 delområden bör även synliga
fornlämningar som gravhögar tas med som karaktärselement.” (Kulturnämnden)
”Kävlinge kommun ser positivt på de tankegångar Landskrona Stad har avseende natur och
rekreation. Att arbeta med och utveckla natur- och rekreationsvärdena är ett gemensamt intresse och
möjligheter till kommunövergripande samarbete där intressena sammanfaller geografiskt och
tematiskt ställer sig Kävlinge kommun mycket välvillig till.” (Kävlinge kommun)
”Geografiska områden som i första hand blir aktuella får ett sådant samarbete är ju av naturliga skäl
gränstrakterna dvs Saxåns dalgång, Välårans dalgång, Saxtorpskogen/Järavallen.
Samarbetet kan tex bestå i:
• Barriäreffekter av motorvägen (dvs hur arbeta för att minimera)
58
• Tillgodose och öka de gröna kopplingarna mellan Saxtorpsskogen och Järavallen
• Utarbeta gemensam strategi för Saxåns dalgång avseende säkerställande av naturvärden samt
hållbart rekreativt nyttjande.” (Kävlinge kommun)
”Punkt 8 om gemensam stadsodling samt nya grönytor ska utgå.” (Moderaterna)
”Allemansrätten är en unik rättighet som ger möjlighet för alla människor att vistas i naturen. Den är
en omistlig del av Sverige. Allemansrätten bör nämnas i planen som just sådan. Strandskyddet likaså.
Därför menar vi att byggnation inte får inkräkta på strandskyddet och den lilla skog som finns i
kommunen ska undantas exploatering.” (Socialdemokraterna)
”Utvecklingsstråk för rekreation och fritid, cykelvägar. "Målpunkter och rekreativa värden i våra
tätorter behöver stärkas, dels för den enskilda tätortens skull och dels för att mål punkter och
rekreativa områden kan fungera integrerande med sitt omland.” Den här ambitionen beskrivs
återkommande i förslaget, under "Social hållbarhet", "Ekonomisk hållbarhet", "Kommunikationer"
och "Grönstruktur" samt under fler rubriker. På kartan över "Framtida mark- och vattenanvändning"
skulle det vara önskvärt att textens ambitioner illustrerades till samma nivå.
Förslag till komplettering:
Det på kartan illustrerade "Utvecklingsstråk för rekreation och Fritid" och "Föreslagen cykelväg"
kompletteras så att det bildas ett nätverk. Koppla samman Hällebovägen med Tingvägen.
Komplettera längs Tingvägen fram till Hilleshögs dalar. Koppla Asmundstorp tydligare till
Rönneberga backar. Koppla Härslöv med Tågarp osv. Hela kommunen med landskap och samhällen
kan ses som en park där stråk får rekreation och cykelvägar binder samman samhällen och landsbygd,
med allmänrättsligt tillgängliga målpunkter i nätverket. Ett genomförande även skisserad park kan
förutom bättre tillgänglighet även förstärka identiteten för Landskrona. Det skulle kunna bli ett
kännetecken, en mjuk variant av ett Turning Torso. Det är ett stort projekt att genomföra och
underhålla men den största resursen finns redan, den är unik, den går inte att kopiera, det är vår plats
på myllan.” (Fastighetsägare Härslöv)
Stadsbyggnadsförvaltningens kommentar:
Stadsbyggnadsförvaltningen delar kulturnämndens åsikt kring hur viktigt det är att öka tillgängligheten till samt
skapa nya naturområden i kommunen. Ett sätt att göra detta är att arbeta med beträdor ute i det högproduktiva
jordbrukslandskapet. Detta ingår som en del i förslaget för att tillskapa de utpekade, framtida rekreationsstråken i
staden.
I redogörelsen för kommunens landskapskaraktärer finns nu med en skrivning angående synliga fornlämningar.
Stadsbyggnadsförvaltningen delar Kävlinge kommuns uppfattning om att rekreationsbehoven i regionen ständigt ökar.
Inte minst på grund av befolkningsökningen. Landskrona stad vill gärna samarbeta med Kävlinge kommun kring de
ovan nämnda punkterna och också påminna om att planförslaget innehåller flera områden som på olika vis stärker
rekreationsmöjligheterna. Saxtorpsskogen, Saxåstråket samt grönområdena i Annelöv, stråket utmed Välåran men
också stadens kustlinje för att nämna några. Staden ser fram emot ett fortsatt samarbete kring de frågor Kävlinge
kommun har listat i sitt yttrande.
Stadsbyggnadsförvaltningen anser inte att frågan om stadsodling ska utgå. Odling har en lång tradition i Landskrona
stad och denna kan utvecklas och värnas med hjälp av till exempel ett stadsodlingsnätverk.
En skrivning om allemansrätten har medtagits i avsnittet för social hållbarhet under strategier.
Tanken om att utveckla rekreationsstråk genom kommunen och som knyter an till varandra är intressant. I
planhandlingens del som handlar om grönstruktur visas just på en sådan vision. Avsnittet inleds med att visa på
bristen på gröna strukturer i staden och därefter presenteras ett antal framtida utvecklingsstråk för rekreation i
59
kommunen. Bland annat genom att skapa beträdor ute i det högproduktiva jordbrukslandskapet. Saxtorpsskogen är
ett annat viktigt område för utveckling av rekreation i Landskrona stad. Saxtorpsskogen är utpekat som just
prioriterat för utveckling och insatser som kan bidra till att göra området än mer attraktivt. Bland annat finns idag ett
uppdrag att omvandla stora delar av skogsområdet till naturreservat. Likaså innehåller förslaget strategier som
begränsar den tillkommande bebyggelsen i området.
”Havet. I avsnittet bör det framgå att strandängar även har ett kulturhistoriskt värde då de är en del
av kulturlandskapet och även har ett värde för landskapsbilden. Längs kusten finns både äldre
försvarsanläggningar som Karl XII:s skansar och med moderna som Skånelinjen, eller Per Albinlinjen
som den också kallas efter dåvarande statsministern Per Albin Hansson. Skånelinjen började byggas
år 1939 och skulle fungera som en befästningslinje längs Sveriges södra kust.” (Kulturnämnden)
”Havs- och Vattenmyndigheten avstår från att yttra sig i ärendet.” (Havs- och Vattenmyndigheten)
”En ytterligare kvalitet, men även ett ansvarsområde, är stadens relation till havet. I ÖP finns en
diskussion av de nya havsregelverk (bla Havsmiljödirektivet) som även hamnar på kommunernas
bord. Miljöpartiet anser att Landskrona stad bör ligga i framkant vad gäller etablering aven regelrätt
kommunal havsplan. Strategier för en sådan bör anges (man kan jämföra med Kristianstad som under
året startat upp en sådan).” (Miljöpartiet)
”Marina reservat (sid. 187). I samband med utpekandet för eventuella marina reservat vill Miljöpartiet
påminna om att Naturvårdsvårdsverket och Riksantikvarieämbetet har framfört området kring
Pilehaken som ett av 25 mest skyddsvärda kulturmiljöer under vatten (stenåldersboplatser, ca 8500 år
gamla).” (Miljöpartiet)
”Maritima näringar och planering i havsområdet. Under hösten 2013 skickade regeringen ut två
utredningar som behandlar planering av havsområden på remiss, dels EU-kommissionens förslag till
direktiv om havsplanering och integrerad kustförvaltning, dels förslag till implementering av ett
sådant direktiv i svensk lag. Regeringens förslag, som i allt väsentligt förväntas kunna träda i kraft
kring halvårsskiftet 2014, innebär att Havs- och vattenmyndigheten får i uppgift att ta fram
vägledande havsplaner för de tre havsområdena Bottniska viken, Östersjön inklusive Öresund samt
Västerhavet, från baslinjen ut till den ekonomiska zonen. Ansvaret för planeringen av havet flyttar
därmed enligt förslaget från kommunerna till staten, men havsplanerna bör rimligtvis så långt möjligt
samordnas med kommunernas översiktsplaner. I samband med detta vill Region Skåne uppmuntra de
skånska kommunerna att klargöra sina intressen inom hela det geografiska området, även till havs.”
(Regionala tillväxtnämnden)
”Det kan vara befogat att reglera vind- och kite-surfing i hamnområdets södra delar.”(Miljönämnden)
Stadsbyggnadsförvaltningens kommentar:
I planhandlingen finns nu en skrivning rörande Skånelinjen.
Avseende Miljöpartiets synpunkt om en kommunal havsplan så har ett första steg tagits i föreliggande planförslag till
ny översiktsplane. Havet är här medtaget som ett viktigt ställningstagande och strategier är framtagna som på olika
sätt hanterar stadens kustlinje och de olika behov och användningar denna innehåller.
Stadsbyggnadsförvaltningen hänvisar Regionala tillväxtnämnden till avsnittet ”Havet” i kapitlet ”Viktiga
ställningstaganden”.
60
Det är inte möjligt att reglera vind- och kitesurfing i en översiktsplan. Däremot kan man peka på att det finns mer
eller mindre lämpade områden, något som också översiktsplanen gör.
”Vi delar i stora stycken planens analys. Bland annat vill vi lyfta fram att jordbruksmarken är av
nationellt intresse på grund av den höga klassningen och därmed också av intresse att bevara och
utveckla.” (Socialdemokraterna)
Stadsbyggnadsförvaltningens kommentar:
Ett avsnitt rörande jordbruksmark har tillkommit under kapitlet ”Viktiga ställningstaganden”.
”Nästan hela kuststräckan i Landskona kommun har förut sättningar för erosion enligt SGI
översiktliga erosionskartering. Aktiv erosion förekommer norr om Landskrona stad och på Ven.
Erosionsskydd av olika typer finns redan idag på många ställen norr om Landskrona stad.
Säkerhetsfrågor med avseende på ras, skred och erosion har belysts på ett utförligt sätt i planförslaget.
Detta gäller även för översvämningsproblematiken i ett förändrat klimat. Planförslaget behandlar
också problemställningen kring stranderosion på ett tydligt sätt, och en strategi för det fortsatta
arbetet med avseende på naturolyckor finns.
Sammanfattningsvis har institutet inga ytterligare synpunkter på översiktsplanen för Landskrona
stad.” (SGI)
”Avsnittet om klimatet: Vi saknar riktlinjer för hur vi i bygglovssammanhang ska agera. En lägsta
godtagbar marknivå/färdigtgolvnivå för olika typer av bebyggelse? Eller andra kriterier för att neka
bygglov?” (Stadsarkitektavdelningen)
”Vi delar i stora stycken planens analys. Bland annat vill vi lyfta fram att: det är viktigt att ta fram ett
åtgärdsprogram för att hantera framtida klimatförändringar och höjda havsnivåer."
(Socialdemokraterna)
”Behovet av fysiska åtgärder och dess lokalisering för klimatanpassning bör preciseras tydligare och
potentiella ytor reserveras för detta.” (Miljönämnden)
”Sidan 16 under "Hållbar utveckling" - Lyft gärna fram havsnivåhöjningen som en nyckelfråga
som kan få mycket långtgående konsekvenser. Frågan kan bli avgörande för den framtida välfärden.
Om det vill sig illa kan många av Sveriges kustkommuner tvingas överge områden till mycket stora
kostnader. Det är extremt dyrt att bygga upp ett skydd och det är ännu dyrare om man först bygger
upp ett skydd och sedan tvingas överge områden. Havsnivåhöjningen fortsätter med stor sannolikhet
med ökande hastighet efter år 2100. Ett skydd med vallar och murar innebär även stora kostnader för
att samla ihop och pumpa ut dag-, dränerings- och grundvatten. Vilka områden kan man försvara mot
stigande havsnivå och vad kostar det: 2050, 2100, 2200? Finns det områden som kan behöva överges?
Behöver Landskrona planera för detta redan idag?
Låglänta utbyggnadsområden i Häljarp bör förses med skydd mot högre vattenstånd i havet.
(Miljönämnden)
Sidan 24 under "Strategier…" - Punkt 7 som handlar om klimatet känns inte tillräcklig.
Åtgärdsplanen borde tas fram snarast.
61
Sidan 27 under "Strategier... ”Det behöver kompletteras med en punkt som handlar om
klimatförändringen och hur förändringen kan påverka ekonomisk hållbarhet. Risken är troligtvis stor
att klimatförändringen innebär kostnader som ligger på en helt annan nivå än alla andra faktorer
tillsammans. Redan de närmaste årens planområden kan komma att få en relativt stor påverkan på
den ekonomiska hållbarheten.
Sidan 30 - Svagheter (komplettering): Lång kuststräcka som ska skyddas mot erosion. Lång
kuststräcka som ska skyddas mot stigande havsnivå. Hot (komplettering): Relativt stora arealer ligger
lågt (stigande havsnivå). Svårt att få ut dagvatten vid höga havsnivåer. Viktig infrastruktur ligger lågt
(inklusive avloppsreningsverket)
Sidan 70 - Avloppsreningsverket ligger relativt lågt och kan behöva flyttas i framtiden. Detta är en
kostsam åtgärd som behöver utredas de närmaste åren. Det är inte lätt att hitta en ny plats och en
flyttning blir extremt långsam.
Sidan 73 De dikningsföretag som finns i anslutning till Glumslöv behöver utredas. Eventuellt
behöver avrinningsstråk genom samhället säkras.
Sidan 78 En del av de arealer som anges som utbyggnadsområde och utredningsområde ligger
troligtvis alltför lågt och i vissa fall alltför nära vattendrag. Det krävs eventuellt utrymme för att
anlägga skyddsvallar.
Sidan 79 Stigande havsnivå och ökad avrinning i vattendragen behöver föras in som hot som måste
utredas innan vidare planering kan genomföras. Det bör fastställas en lägsta nivå för byggnation i
Häljarp. Eventuellt kommer det att behövas utrymme för att valla in vissa befintliga områden som
ligger lågt. Eventuellt behöver avrinningsstråk genom samhället säkras.
Sidan 93 Eventuella översvämningsrisker på grund av höga nivåer i vattendragen behöver utredas.
Sidan 137 I första punkten stryks Örja. Ny punkt: Utreda möjligheterna att skydda Örja vid höga
nivåer i havet idag och i framtiden. Här ingår möjligheter, kostnader och ansvar för att skapa ett
invallningsföretag med utpumpning av dag-, dränerings- och grundvatten för att skydda Örja.
(NSVA)
Stadsbyggnadsförvaltningens kommentar:
Planförslaget har uppdaterats med bestämmelser rörande lägsta marknivå att bygga på.
Markreservat för klimatskydd har inte pekats ut i översiktsplanen. I översiktsplanen har kommunen hunnit så långt
att kartlägga var det potentiellt kan komma att bli problem framgent. Arbetet kommer att tydliggöras och
konkretiseras genom att Landskrona stad tar fram en klimatanpassningsplan framöver. Processen är igångsatt genom
att Miljöförvaltningen har påbörjat ett inledande arbete. Stadens VA-bolag, NSVA, arbetar för närvarade med att ta
fram en dagvattenplan för att finna hållbara lösningar för befintlig bebyggelse när det gäller dagens dagvattenmängder.
Skydd av stadsdeler så som t.ex. Örja föreslås behandlas inom ramen för klimatanpassningsplanen. I arbetet med
dagvattenplanen har också Örjas situation uppmärksammats. I dagvattenplanen kommer eventuellt behov av
avrinningsstråk i olika orter kunna utläsas.
Ett tillägg angående klimatanpassningsåtgärder har gjorts under avsnittet som behandlar hållbarhet. En punkt om att
de ekonomiska konsekvenserna av klimatförändringar skall utvärderas har lagt till under kapitlet ekonomisk hållbar
utveckling. I kapitlet om typologier har klimatet angivits som ett hot för bland annat centralorten.
Avloppsreningsverkets läge kommenteras i avsnittet om klimatet i planförslaget. Befintliga dikningsföretag i
Landskrona stad redovisas i planeringsförutsättningarna.
62
I Översiktsplanen föreslås ett antal utbyggnadsområden för stadsbebyggelse samt utredningsområden för stadsbebyggelse.
Av dessa utgör endast utredningsområdet kring Häljarps station ett låglänt område. Fortsatta studier krävs för detta
område inför ett framtida detaljplanearbete. Centrala Landskrona ligger också låglänt och ett fortsatt utredningsarbete
för att skydda befintliga stadsmiljöer avses göras inom ramen för en klimatanpassningsplan.
”Av handlingarna framgår att Landskrona hamn med farled, som av Trafikverket är klassat som
riksintresse, är omnämnt och beaktat. Sjöfartens influensområden är idag inte preciserade i
Landskrona. Trafikverket är den myndighet som gör dessa preciseringar, Sjöfartsverket medverkar då
som remissinstans. De störningar som uppstår i en hamn är i huvudsak buller, lukter, damm, risker
med farligt gods och dygnet runt verksamhet. I det fortsatta planarbetet är det därför viktigt att ta
hänsyn till sjöfartens influensområden med avseende på tidigare uppräknade faktorer.”
(Sjöfartsverket)
”I Landskrona kommun finns inga öppet redovisade riksintressen för totalförsvarets militära del. I
Landskrona kommun är det framför allt höga objekt som vindkraftverk som kan påverka riskintresset
negativt. En generell text om riksintresset bör införas i plandokumentet. Ett förslag följer nedan:
Riksintresset för totalförsvarets militära del. Riksintresset för totalförsvarets militära del (3 kap 9§
andra stycket miljöbalken) kan i vissa fall redovisas öppet i översiktsplanen, i andra fall inte. Dels
finns områden i form av övnings- och skjutfält och flygflottiljer som redovisas öppet, dels områden
som av sekretesskäl inte kan redovisas öppet. De senare har oftast koppling till spanings-,
kommunikations- och underrättelsesystem. Huvuddelen av Sveriges kommuner är i olika omfattning
berörda av riksintresset.
I Landskrona kommun finns inga riksintressen som kan redovisas öppet. Inom kommunerna kan
riksintresset framför allt påverkas av uppförande av höga byggnadsobjekt som master och
vindkraftverk. Därför bör Försvarsmakten kontaktas i tidigt skede i sådana plan- och bygglovärenden.
Hela landets yta är samrådsområde för objekt högre än 20 m utanför och högre än 45 m inom
sammanhållen bebyggelse. Det innebär att alla ärenden avseende höga objekt måste skickas på remiss
till Försvarsmakten. Informationen används också som förberedelse för införandet av höga objekt i
landets flyghinderdatabas.” (Försvarsmakten)
”Vi har särskilt noterat att Landskrona Hamn och rännan från hamnen till farleden är riksintressen. Vi
saknar dock en mer utförlig beskrivning av riksintressena motsvarande den som finns i
planeringsförutsättningarna för FÖP:en. (…)Vi har särskilt noterat den strategi ska inriktningen för
Hamnområdet och ställningstagandet beträffande utvecklingen där eftersom Landskrona Hamns
fortsatta existens och möjligheter till utveckling är av avgörande betydelse för många av våra
verksamheter. Se även vidare under avsnittet om FÖP:en.” (Samlat yttrande från verksamheter)
”Det är viktigt att kommunen beskriver hur planen påverkar riksintressen för kommunikationer.
Planen har en stor påverkan på riksintressen Sjöfart och hamn, samt godsbangården, kommunen har
dock inte beskrivit tillräckligt hur dessa riksintressen ska bevaras eller påverkas av framtida
bebyggelser och etableringar” (Trafikverket)
Stadsbyggnadsförvaltningens kommentar:
Stadsbyggnadsförvaltningen ser över sina rutiner angående remisser till Försvarsmakten. Texten angående riksintresset
för totalförsvaret har uppdaterats i enlighet med Försvarsmaktens yttrande.
När det gäller hamnen och rännan så omfattas detta området främst i den fördjupade översiktsplanen. Här är också
avsnittet mer utvecklat avseende förutsättningarna i området. Avsnittet för kommunikationer har utökats och likaså
miljökonsekvensbeskrivningen.
63
”Glumslövs Byalag har tagit del av förslag till ÖP för staden och dess perifera orter. Vi vill
inledningsvis framhålla att staden gjort ett mycket gediget arbete och såväl kortsiktiga mål som mer
långsiktiga finns väl beskrivna. Att profilera stadens långsiktiga visioner med tex bro vill vårt
grannland Danmark ser vi också som viktigt för att skapa framtidstro och positiva målbilder för såväl
invånare som för stadens nuvarande och kommande företag.
Beträffande Glumslöv vill vi framföra att vi i stort delar de utvecklingsmål staden satt upp för
Glumslöv. Vi vill här särskilt framhålla vikten av att skapa fler boendealternativ och upplåtelseformer
t ex såsom nu planeras på den s.k. trekanten i byn där HSB köpt marken och inom kort, hoppas vi
kommer igång med planerat byggande för 55+ boende.
Naturligtvis delar vi också uppfattningen att främja infrastrukturen för ett fortsatt starkt företagande i
byn. Att vidmakthålla och väma vår fantastiska miljö och rekreationsmöjligheter är också viktigt och
en efterlängtad satsning här är ju cykelvägen från Glumslöv till Ålabodarna.
Planerna på att förbättra rekreationsmöjligheterna också i Sundvik och Ålabodarna med dess unika
miljö är en fråga som kräver särskild varsamhet och eftertanke. Vi vill framhålla att vi förutsätter att
det fortsatta arbetet bygger på en när dialog med våra invånare och företag och där byalaget kan vara
en resurs om staden så önskar. I detta sammanhang vill vi informera om att byalaget ex officio via
LTH gjort en unik bullerstudie.
Studien har gjorts på uppdrag av byalaget och av Christian Roslander som också själv bor i byn. Ä
ven om studien inte utgör en fullständig kartläggning och analys av bullersituationen i Glumslöv nu
och framöver så finns här både konkreta siffror om buller såväl som förslag till åtgärder. Studien har
skickats till trafikingenjören Birthe Bunke och också till stadens miljöförvaltning och naturligtvis till
Trafikverket som till stor del ju äger frågan. Men såvitt vi kan bedöma krävs det en nära dialog med
Landskrona Stad for att genomföra förbättringar såväl på kort som på lång sikt (Rapporten bifogas,
Bilaga I)
Inför detta samrådsyttrande bifogar vi också en karta med synpunkter från vår invånare. Inkomna
skriftliga sypunkter:
’Koppla ihop Nannagården m fl med övriga Glumslöv! Man måste kunna röra sig fritt som gående
och cyklist i Glumslöv.’
’Bygg ihop byn! Att barnen och alla vi andra kan röra oss fritt i byn måste väl vara viktigare än
biltrafikens framkomlighet.’
’Det är positivt med utvecklingsstråk även om det är oklart hur det blir!’
Byalaget ställer sig bakom dessa synpunkter och vill här poängtera att infrastrukturen i byn inte
uppmanar till att cykla och gå. Nu när vi fått det första trafikprogrammet for Glumslöv på 1200 år
önskar vi att också åtgärder vidtas i rätt riktning mot ett långsiktigt hållbart samhälle.” (Glumslövs
byalag)
”Stationsorter.
Glumslöv: i plankartan Glumslöv finns förslag på en preliminär sträckning för höghastighetståg,
Trafikverket tycker inte att det är rätt att kalla "sträckning för höghastighetståg". Ingenting är bestämt,
regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att titta på en ny stambanan. Det är nog bättre att
markreservation avses för framtida dubbelspårutbyggnad av Västkustbanan istället för att
64
höghastighetståg. Att förslagna byggelser nära Glumslövsvägen kommer ställa krav på framtida
detaljplanarbete med hänsyn till trafikbuller. Kommunen och exploatören har ansvar att
bullerriktvärden följs.
Häljarp: preliminär sträckning för höghastighetståg se ovan. Enligt utvecklingsmål för Häljarp ska
tillkommande utbyggnader främst ske i anslutning till tågstationen, men detta är inte fallet när man
tittar på plankartan som visar på mer utbyggnader söder om Häljarp. Området ligger ganska långt från
stationen.
Annelöv: preliminär sträckning för höghastighetståg se ovan.
Lite större och mindre tätorter.
För att minska bilberoende i de lite större och mindre tätorterna tycker trafikverket att planerade
bebyggelser ska ligga nära kollektivtrafikstråk, och att kommunen ska planera för bättre gång- och
cykelvägar som kopplas till busshållplatser eller till närmast tågstation.” (Trafikverket)
”Vi föreslår följande prioritering avseende utbyggnadsplaner utanför Landskrona tätort.
1. Fortunaterassen har stora förutsättningar att locka till regional inflyttning med tillskott av nya
skattebetalare. En exploatering av detta område ser vi som högaktuellt och bör prioriteras i den
fortsatta planprocessen. Fortunaterassens läge ger goda möjligheter till att samnyttja
grannkommunens infrastruktur samt kommunikationsmöjligheter i form av tågstation och
regionsbuss.
2. Glumslövs utbyggnad bör på lång sikt ske väster om Nannagården.
3. Häljarp. Efter att Parkstaden i Häljarp är utbyggd bör en fortsättning av Häljarps utbyggnad i första
hand ske på den kommunalt ägda marken i anslutning till Parkstaden. På ännu längre sikt kan
området i anslutning till tågstationen vara av intresse för Häljarps utbredning.
4. Eventuell kompletteringsbyggnation i Asmundtorp och i Annelöv lämpar sig bäst för
fribyggartomter.” (HSB Landskrona)
”I kapitlen om orter utanför centralorten Landskrona framgår att kunskapen om värdefulla
kulturmiljöer här är bristfällig. Det utpekade utredningsområdet för stadsbebyggelse i centrala
Glumslöv behöver prövas mot kulturmiljövärden i närområdet, inte minst ur ett
fornlämningsperspektiv. För Glumslöv föreslås bebyggelseinventeringar med efterföljande skydd i
detaljplan. Värdefulla kulturmiljöer även i andra orter som exempelvis Asmundtorp behöver också
uppmärksammas. Häljarps mölla är ej statligt byggnadsminne utan ägs av Rönneberga Härads
hembygdsförening. I Häljarp berörs utbyggnadsområde och utredningsområde for ny bebyggelse ett
boplatsområde och Häljarps bytomt.” (Kulturnämnden)
”Annelövs by och dess bebyggelse. Annelöv är en traditionell kyrkby med mycket historia (vilket även
framhävs i er! dokument - Samrådshandlingen). Vi anser att det är Kommunens och bybornas ansvar
att bevara Annelövs karaktär och tradition i samband med en expansion. Därför är det viktigt att
Kommunen vågar ta ett ansvar för byn ur flera perspektiv - Framför allt ur ett övergripande
makroperspektiv där man ser till byns helhet och inte bara till två enskilda villaområden.
Tittar man på Annelövs bebyggelse idag så är byn i princip delad i två delar. En del i söder och en del
i norr, där den norra delen är störst. De två aktuella bostadsområden som är planerade för byggnation
ligger i den norra delen av Annelöv. Stationen ligger söder om Annelöv.
Byn har en "midja" som delar av den södra och den norra delen, strax söder om kyrkan. Det är också
här Kommunen äger mark. Om Kommunen skall ta ett övergripande ansvar för byns utveckling
65
anser vi att området söder om kyrkan är ett mycket naturligare område för expansion, se vidare i
texten.” (Privatpersoner Annelöv)
”Glumslöv (sid. 65-73). Orten ligger inklämd mellan områden som har starka intressen för bevarande
av olika skäl. Vi ställer oss bakom en förtätning. Gällande området väster om Glumslöv som har
markerats som utredningsområde för stadsbebyggelse kan vi ej tänka oss någon exploatering. Detta
område är naturreservatet Glumslövs naturvårdsområde. Detta område hamnar i stark konflikt mellan
ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Att ta detta område i anspråk för bebyggelse skulle utgöra ett
prejudikat i Landskrona som vi ej kan ställa oss bakom. Detta är en avgörande punkt i vårt
ställningstagande för översiktsplanen (Miljöpartiet).
”Glumslöv. Vi ser gärna en väldigt försiktig nybyggnation väster om Glumslöv, mot havet, för att inte
skada landskapsbilden och siktlinjerna mot havet. Vi ser också gärna att nybyggnation helst inte
uppförs för nära Glumslöv kyrka, utan att ett avstånd hålls till denna byggnad för att inte skada vyn
mot kyrkan (Sverigedemokraterna)
”Miljönämnden avstyrker utbyggnaden väster om Glumslöv.” (Miljönämnden)
”Mycket av förslagen handlar om anläggande av parker, torg och trädplanteringar. Vi ifrågasätter om
behovet verkligen finns. Däremot behövs ett samlat grepp om huvudleden genom Glumslöv, som
står för mycket av störningarna men samtidigt är en viktig länk i det regionala vägnätet och där
avsmalningar, chikaner, gupp och fantasifulla beläggningar kan medföra mycket stora hinder för den
trafik som under vissa omständigheter måste gå fram där. För att skydda värdefulla byggnader och
miljöer kan q-märkning användas, men då i samråd med ägaren.” (Moderaterna)
”Jag äger fastigheten Glumslöv Nedra 25:66. Jag motsätter mig att kommunen tar mark i anspråk från
min fastighet för att anlägga ett centrum. Därutöver anser jag att handhavandet från kommunens sida
i ärendet visar stora brister, rentav uselt skött. Av anständighetsskäl vore det ett rimligt krav att ägarna
kontaktades innan man detaljplanerar ett område.” (Fastighetsägare Glumslöv)
Planen ger en bra bild av Glumslöv och dess utveckling fram emot 2030. Enl. min mening bör den
kanske detaljeras mera eftersom bostadsministern aviserat att bygglovsansökningar i framtiden skall
kunna prövas med översiktsplanen som underlag. För att minska byggandets byråkratisering ska man
kunna ”hoppa över” detaljplanen. Jag bifogar några exempel som ritnings- eller textmässigt bör
belysas i översiktsplaner.
A. Genomfartsvägen genom Glumslöv (väg 1350) kommer antagligen att bestå. Eftersom den delar
samhället i två halvor bör de planskilda undergångarna, de två befintliga och den tredje obefintliga,
markeras och även studeras. Undergången vid skolan, den i samhället primära, bör förbättras. Bättre
sikt och bättre lutningsförhållande på östra sidan! Annars kan vi gamla inte använda den!
B. Det föreslagna utredningsområdet för bebyggelse i samhällets nordvästra del är tveksamt. Enligt
gällande naturvårdsförordnande och övriga riksintressen torde länsstyrelsens negativa inställning
bestå. Behövs området verkligen innan 2030? Maximalt behövs 150 nya lägenheter i Glumslöv fram
till 2030 om man tolkar översiktsplanens beräkningar rätt. På utredningsområdet kan det endast bli
fråga om enbostadshus. Det är flerbostadshus som behövs. Behovet av mark för enbostadshus kan
tillfredsställas genom förtätningar inom Hällstorpsområdet. Se bifogad skiss:
C. Som det påpekas i översiktsplanen saknas det flerbostadshus i Glumslöv. "Trekanten" tycks
äntligen vara på gång! Det behövs mer än så! Kommunen bör ta upp förhandlingar med Håkan
Nilsson på Stanneborg. Hans marker ligger i huvudsak öster om motorväg och järnväg, varför
brukningscentrum kan flyttas. Stanneborgs gård tillsammans med Annetorps gård kan bli grunden till
en centrumbildning.
66
E Idrottsplatsens parkering är ett sorgebarn! Den är helt otillräcklig. Vid minsta evenemang uppstår
kaos. Tillfarten, Johan Pers väg, är också ett sorgebarn. Situationen kan lösas genom att
Hövdingaleden förlänges fram till Ålabodsvägen. Det i detaljplan fastställda läget bör dock flyttas 2030 m mot väster så att både parkering och återvinningsstation får rum mellan vägen och
idrottsplatsen. Detta kan redovisas översiktsplanen. På bifogade schematiska skiss är tanken
illustrerad. (Jan-Erik Lund)
Skisser från Jan-Erik Lund
Häljarp. Vi ser gärna att rekreationen vid Saxån sker med yttersta försiktighet och minimal påverkan
på vegetationen, men är positiva till en uppröjning av ån inom tätorten. Allra längst upp i norra
Häljarp tycker vi inte det är lämpligt med för mycket bostäder på grund av sankmark och bullernivåer
från tågstationen. Vi är dock väldigt positiva att knyta ihop stationen med byn, med en hänsyn till
Saxån. I södra Häljarp i de stora nybyggnationsplanerna hoppas vi inte att den så kallade "slingan" i
Häljarp, i skogen mot Saxtorpsskogen förvanskas genom nybyggnation, då där även finns ståtliga
lövträd och en liten yta bestående av träskmark.
Häljarp/Saxtorp (sid 74-79 samt 104-19). Bebyggelseområde vid station är till viss del strandskydd
med stora naturvärden, detta måste beaktas. Häljarp i synnerhet är utsatt för höjda vattennivåer vilket
måste tydliggöras i översiktsplanen. Utbredningsområdet för fritidsliv och rekreation i
Saxtorpsskogen saknas det kommunägda område 28:18 vilket skall inrymmas i översiktsplanen.”
(Miljöpartiet)
”Häljarp Saxtorp (sid 74-79 samt 104-19). Bebyggelseområde vid station är till viss del strandskydd
med stora naturvärden, detta måste beaktas. Häljarp i synnerhet är utsatt för höjda vattennivåer vilket
måste tydliggöras i översiktsplanen.” (Miljöpartiet)
Annelöv. Vi förespråkar en försiktig utbyggnad söderut mot Dösjebro station med fribyggartomter.
Hänsyn ska tas till strandskyddet vid åarna Saxån och Braån. I centrum av Annelöv ska tomma
tomter fyllas ut med fribyggnation. Fribyggnation längs vägen mot Kvärlöv förordas. Redan antagna
områden från Stadsbyggnadsförvaltningen förordas från vår sida. Vi är också positiva till den
67
föreslagna kopplingen med Dösjebro tågstation, och ser även gärna att en busslinje kopplas via
Annelöv och till Dösjebro station.” (Sverigedemokraterna)
”Det som idag är det centrala torget är alldeles för litet i förhållande till de behov som finns och man
bör överväga möjligheten att skapa en ny centrumbildning på annan plats.” (Moderaterna)
”Möjligheterna till stadsbebyggelse vid Häljarps stationsområde är begränsade p g a
strandskyddsbestämmelserna. Låglänta utbyggnadsområden för stadsbebyggelse i Häljarp bör förses
med skydd mot högre vattenstånd i havet.” (Miljönämnden)
”Region Skåne hade gärna sett att det i orten Häljarp tydligare preciserades vilka etapper som avses
att byggas ut i första hand så att stationsnära områden prioriteras.” (Region Skåne)
”Annelöv och Dösjebro är de två systertätortema som Kävlinge kommun ser möjligheter till ett ökat
samarbete kring. Att uppgradera Annelöv till stationsort är mycket bra. Dösjebro station fungerar i
dagsläget bra men är som alltid beroende aven tillräcklig försörjning av resande. Att göra gemensam
sak med Landskrona Stad och öka tillgängligheten till stationen för Annelövsbor ser vi på sikt som en
nödvändighet. Dösjebro har under lång tid varit väl försedd med dagligvaruhandel i form av
handelsboden. Denna har nu upphört och såväl kunder i Dösjebro som i Annelöv sörjer detta. Detta
gemensamma kundunderlag skapar förutsättningar för att genom strukturerad kommunövergripande
fysisk planering återigen öppna för lokallivsmedelsförsäljning vilket bIa minskar bilresandet. Genom
Annebro rektorsområde har kommunerna redan tagit första steget till ett mellankommunalt
samarbete avseende Dösjebro och Annelöv. Ett fortsatt samarbete inom Annebroprojektet bör bl.a.
inriktas på ett utökat behov av offentlig service i takt med Annelövs tillväxt. Samarbete inom
områdena turism- och näringsliv, natur- och rekreation är också något som Kävlinge kommun gärna
vill utforska närmare.” (Kävlinge kommun)
”Annelöv (sid 80-85). Hästar och naturvärden i utbredningsområdet nära stationen måste tas hänsyn
till.” (Miljöpartiet)
”Skyddsplantering för länken till stationen bör övervägas. Annelöv är idag en riksintressant
anläggning för ridsport och all utveckling bör ske i samklang med ridsportens behov av att kunna
finnas kvar och utvecklas.” (Moderaterna)
Annelöv (sid 80-85). Hästar och naturvärden i utbredningsområdet nära stationen måste tas hänsyn
till.” (Miljöpartiet)
Stadsbyggnadsförvaltningens kommentar:
Bullersituationen i Glumslöv är utpekad som ett problem i översiktsplanen. Översiktsplanen är ett strategiskt
instrument och arbetet med att försöka förbättra bullermiljön i Glumslöv får bli ett fortsatt arbete för kommunen men
också för staten i form av Trafikverket, som är huvudman för de främsta bullerkällorna väg E6 samt Västkustbanan.
Kopplingen mellan Nannagården och övriga Glumslöv finns nu med i förslaget. Glumslövsvägen är utpekad som ett
utvecklingsstråk. Detta för att åstadkomma åtgärder som på sikt kan minska vägens barriäreffekt.
Skrafferingen avseende utredningsområdet för ny stambana samt Europaspåret har ändrats.
Avseende Häljarp så har de redan laga kraftvunna detaljplanerna plockats bort från kartan och kvar finns det
utredningsområde som ligger i norr vid stationen samt utbyggnadsområdet kring Flygeltofta gård. Båda områdena ligger
inom det stationsnära läget.
Angående HSBs synpunkter kring prioritering av områden så delar inte Landskrona stad uppfattningen om att
Fortunaterrassen är ett område som fortsatt ska exploateras. Området ligger kustnära vilket utgör risker kopplat till
klimatförändringar och havsnivåhöjningar. I första hand bör staden utveckla Glusmlöv med sin tätortsstruktur, närhet
68
till kollektivtrafik, sin goda offentliga service och tillgången till rekreationsmöjligheter. Stadsbyggnadsförvaltningen
hoppas att HSB tycker att en framtida utveckling av Glumslöv vore intressant. Avseende övriga prioriteringar så får
det fortsatta strategiska arbetet avgöra hur de olika områdena ska prioriteras.
Kulturnämnden påpekar brister när det gäller kulturmiljövärden och kopplingar till detta i planförslaget. Under
”Viktiga ställningstaganden” har kulturmiljö nu lyfts in och fått ett eget avsnitt. Generellt handlar detta om att öka
Landskrona stads kunskap om kulturmiljön i våra orter. Informationen om Häljarps mölla uppdateras.
I planförslaget finns området söder om kyrkan i Annelöv med som ett framtida utbyggnadsområde för ny bebyggelse.
Miljönämnden och Miljöpartiet ifrågasätter det utlagda utredningsområdet för ny bebyggelse i västra Glumslöv.
Glumslöv är en ort med starka infrastrukturella samt offentliga och privata serviceinriktade fördelar. Bland annat
genom dess funktion som stationsort, dess goda koppling till busstrafik, dess barnomsorg och skolor, dess service som
livsmedelsbutik m.m. samt dess goda förutsättningar för rekreation och fritid. Orten, sett inom tätorten, är i stort sett
färdigbyggd. Ska orten expandera så finns det mycket begränsade möjligheter att åstadkomma detta inne i Glumslöv.
Förutsättningarna öster om stationen är inte särskilt goda, främst beroende på att E6 och Västkustbanan skär igenom
orten och skapar en svår bullersituation men också för att luftkvalitet kan bli problematisk. E6:an och
Västkustbanan utgör också tydliga barriärer i landskapet. Ska bebyggelse lokaliseras här behöver den tillskapas så
pass långt ifrån själva tätorten att det inte längre riktigt går att räkna till Glumslövs tätort. Området öster om
Glumslöv är också mycket rikt på fornlämningar och utgör riksintresse för kulturmiljövård. Föreslaget
utredningsområde ligger inom Glumslövs naturreservat. Glumslövs naturvårdsområde bildades genom beslut av
Länsstyrelsen 1987-02-25 och omfattar det öppna jordbrukslandskapet väster om Glumslöv. Naturvårdsområden
bildades enligt 19 § naturvårdslagen. Enligt lag 1998:811 om införande av miljöbalken ska naturvårdsområden vid
tillämpningen av miljöbalken anses som naturreservat. Syftet med Glumslövs naturreservat är att bevara det öppna
jordbrukslandskapet med hänsyn till dess värde för landskapsbild och kulturhistoria. Några känsliga biotoper finns
inte inom området. Att bygga ut befintlig bystruktur bedöms inte påverka landskapsbilden negativt.
Stadsbyggnadsförvaltningen gör därför bedömningen att det ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är mycket intressant
att utreda en utbyggnad av Glumslöv i väster. På så sätt kan stationsläget, befintlig service, befintlig teknisk
infrastruktur m.m. utnyttjas optimalt.
När staden ska peka ut riktningen för den fysiska planeringen så ska flera parametrar tas med i bedömningen. Dels
ska helheten bedömas och dels behöver delarna bedömas, både gentemot sig själva men också gentemot helheten.
Stadsbyggnadsförvaltningen bedömer att det utlagda utredningsområdet väster om Glumslöv innehar så pass stora
fördelar kopplat till dels faktorerna ovan och dels stadens behov av att expandera och utvecklas i regionalt attraktiva
lägen att området bör prövas gentemot sitt gällande skydd. Väster om Glumslöv har området Hällstorp vuxit fram, det
ligger attraktivt, vänt mot havet. Väster om Hällstorp ligger mycket riktigt naturreservat. Naturreservatet har bildats
ur ett landskapsbildskydd som förelåg inom ramen för naturresurslagen som senare övergick till att bli miljöbalken.
Beslutet om landskapsbildskydd fattades på 70-talet.
Avseende Jan-Erik Lunds synpunkter så är det svårt att åstadkomma några större förtätningsprojekt i Glumslöv.
Glumslöv har lite gröna strukturer inne i orten och därför är de som finns idag viktiga att bevara och utveckla.
Planförslaget har dock kompletterats med några förtätningsområden. När det gäller det utpekade området i västra
Glumslöv så hänvisas till svar ovan till Miljönämnden och Miljöpartiet.
När det gäller Glumslöv Nedra 25:66 så är det utlagda området är inte en detaljplan utan del av en översiktsplan.
Området visar därmed på stadens viljeriktning med området men är inte juridiskt bindande som en detaljplan. Som
fastighetsägare har du rätten att förfoga över din fastighet. Att området är utpekat i ÖP öppnar upp för möjligheter för
fastigheten men är inte någon tvingande handling.
Avseende synpunkterna kopplade till förslaget i Häljarp så har orten gröna och blåa strukturer som är viktiga ur flera
perspektiv, inte minst vad gäller som biotoper och ekologiska spridningskorridorer. På samma gång är Häljarp en
stationsort och dess funktion som detta behöver nyttjas bättre för att stärka kollektivtrafikåkandet, skapa regionalt
attraktiva men också mer hållbara boendemiljöer.
69
Vid ett framtida ianspråktagande av marken kring stationen för bebyggelse är det mycket viktigt att värna, men också
stärka, Saxån och området kring denna i dess roll som biotop, ekologisk spridningskorridor samt som
rekreationsstråk. Landskrona stad menar att ny bebyggelse kan samverka och gynna en sådan utveckling.
I Annelöv ligger inga av utredningsområdena för ny bebyggelse inom strandskyddat område.
När det gäller Moderaternas synpunkt kopplad till grönstruktur så menar Landskrona stad att förslaget innehåller,
bland mycket annat, förslag om tillskapande av nya, gröna stråk och strukturer. Staden har, i jämförelse med de flesta
andra kommuner i landet, en låg andel sammanhängande grönyta. Gröna stråk och rekreationsmöjligheter är viktig del
i att skapa attraktiva boendemiljöer som kan locka människor att bosätta sig i Landskrona och påverka
fastighetsvärden positivt. Gröna stråk är också förhållandevis billiga att anlägga samt att driftsunderhålla för staden.
När det gäller en prioriteringsordning i Häljarp så är de redan laga kraftvunna detaljplanerna bortplockade ur
förslaget.
Stadsbyggnadsförvaltningen instämmer i Kävlinge kommuns synpunkter och vill gärna samarbeta kring
Annelöv/Dösjebro framöver.
I förslaget tydliggörs intentionen att Annelöv ska kunna fortsätta fungera som en ridsportsort.
”Värdefulla kulturmiljöer även i andra orter som exempelvis Asmundtorp behöver också
uppmärksammas. (…) För Häljarp, Saxtorpsskogen och Asmundtorp föreslås gröna stråk som bland
annat löper längs med Saxån och Braån. I Asmundtorp berörs också fornlämningar av planerade
utbyggnadsområden liksom i Annelöv där fornlämningen Annelövs gamla bytomt berörs.”
(Kulturnämnden)
”I Asmundstorp där kollektivtrafiken är begränsad är det viktigt att skapa goda och trygga
cykelförbindelser till Landskrona samt Häljarp och Billeberga där pågatågstationer finns.” (Region
Skåne)
”Asmundtorp. Istället för nybyggnation i den så kallade "Hålan", ser vi hellre att man utvecklar
platsen för fritidsaktiviteter och rekreation. Vi ser också att man behåller vegetationen i de västra
delarna i största möjliga mån, utan att skada tillgängligheten. I marken öster om Toftavägen är det
ofta översvämningar från ån, och då anser vi att det är olämpligt att bygga där. Även nybyggnation
nära Hembygdsgården måste ske med yttersta försiktighet och minimal påverkan på den böljande
landskapsbilden ner mot ån. Liksom vid Saxån måste även rekreationsplanerna i Braån ske med
försiktighet och minimal påverkan på vegetationen. Tidigare uppröjning av vegetation vid ån har
utfallit mycket ofördelaktigt.” (Sverigedemokraterna)
”På uppdrag av styrelsen för samfällighetsföreningen Landskrona Lilla Hörstad ga:1 får jag härmed
meddela att styrelsen tagit del av tankarna i översiktsmålen för Asmundtorp som framfördes vid er
information i Asmundtorps församlingshem i torsdags, den 23 januari 2014.
Styrelsen finner förslagen intressanta och ser gärna att följande genomförs:
1. En gång-cykelväg (gc) mot Hansavägen och skolan. Idag finns endast en omvägförbindelse mellan
tätorten och Munkebäck.
2. En gc-förbindelse utmed Toftavägen mot Häljarp station, skild från körbanan. Munkebäcks
samfällighetsförening beslutade vid sitt styrelsemöte den 28 januari 2014 att vi ska ge information om
70
dessa utvecklingsmål till de boende i Munkebäck vid samfällighetsföreningens årsstämma den 23 mars
2014.
Det har tidigare vid många tillfällen framförts önskemål om en trygg ge-stig mellan Munkebäck (som
nu är på väg att växa till ca 100 hushåll) och tätorten, särskilt till fördel för skolbarn och för
motionärer. Detta har legat som förslag ända sedan Asmundtorp administrativt låg inom Rönneberga
kommun. Då nyttjades Hansavägens fortsättning med vägrätt (som torde bestå) med samfällda bron
över Braån invid Asmundtorps hembygdsgård.” (Fernlund Real Invest)
Stadsbyggnadsförvaltningens kommentar:
I förslaget till ny översiktsplan framgår att kulturhistoriskt intressant miljö behöver utredas på orten.
Den av Trafikverket tillskapade cykelvägen längs Toftavägen kommer att finnas kvar.
Östra delen av ”Hålan” har nu pekats ut som utvecklingsområde för rekreation.
Mellan Munkebäck och Asmundtorp finns en koppling utpekad som handlar om att stärka förutsättningar för gång
och cykel mellan platserna.
”Snygga upp vid busskuren Länsmannavägen. Plantering i trafikavdelarrundeln. Några välkomnande
krukor med planteringar vid infarten Aspavägen och Säbyvägen. Göra om grusplanen bakom skolan
till en fin liten park. Ta bort trasiga stängsel och stolpar vid gamla fotbollsplanen. Ev. göra
hundrastgård på den ytan.” (Privatperson 1, Härslöv)
”Härslöv. Här förordar vi en försiktig utbyggnad med fribyggartomter norr om kyrkan och längs med
vägen mot Tågarp. Redan föreslaget område från Stadsbyggnadsförvaltningen förordas. Hänsyn ska
tagas till fornlämningar och hänsyn till den goda åkermarken Klass 9-10. Vi ser gärna att en bra
cykelväg kopplas till byn från Landskrona.” (Sverigedemokraterna)
”Norr om kyrkan i Härslöv finns också möjligheter att utöka möjligheterna till rekreation och
friluftsliv.” (Miljönämnden)
”Stort önskemål om sopstation som vi inte skall betala någon extra avgift för. I dag är det bilkörning
in till Landskrona för att bli av med glas, plast, kartong m.m.” (Privatperson Härslöv 2)
”Belysning gångväg, Rusthållsvägen – Utsiktsvägen. Sopstationen tillbaka. Flytta busskur
Länsmannavägen till någon befintlig hållplats. Någon form av plantering vändzon (buss)
Länsmannavägen. Cykelväg Härslöv riktning Säby. Plantering/avsmalnande av Aspavägen från båda
riktningarna Aspan respektive Tågarp. Fler hundlatriner. Placera ut någon bänk vid bef. grönområden
(finns bara bänk på lekplatsen och dit har inte hundägare tillträde). Göra grusplanen intill skolan till
ev. park/bättre användning.” (Privatperson Härslöv)
”Efter samtal med dig Lisa angående disponibel yta i Härslöv översänder vi härmed förslag på
önskemål hur denna yta kan användas av skola och by. Det gäller: Skola & idrottsplatsens parkering
utökad ca 25-30 platser. Återvinningsstation i anslutning till parkering. Gångväg till skolan från södra
sidan av parkeringen, Multiarena utanför idrottshallen. Gräsyta utanför multiarena med snabbväxande
klätterträd och buskar. Ta bort staket, plantera träd på den östra sidan av grusplanen. Bygga
klätterpark på den sydöstra delen av grusplanen. Östra delen av grusplanen eventuell parkering till
Badet.” (Härslövs byaförening)
71
Skiss från Härslövs byaförening
”Utbredningsområdet för fritidsliv och rekreation i Saxtorpsskogen saknas det kommunägde område
28: 18 vilket skall inrymmas i översiktsplanen.”(Miljöpartiet)
”Hela Saxtorpsskogen ska vara med som utredningsområde för friluftsliv och rekreation (Saxtorp 28:
18)”. (Miljönämnden)
”Vi äger för närvarande 23 st. tomter i området Munkebäck och vi har följande synpunkter på det
aktuella förslaget:
l. Vi är positiva till och uppmuntrar starkt den föreslagna kopplingen mellan Munkebäck och
Asmundtorp i form aven Ge-väg, förslagsvis sträckt mellan södra delen av Hansavägen, Asmundtorp
och norra delen av Polkastigen, Munkebäck. En sådan förbindelse skulle: förbättra kopplingen mellan
Munkebäck och Asmundtorp korta skolvägen till en tredjedel för barn i Munkebäck ge ökade
rekreationsmöjligheter för boende med fina vyer över landskap och bäckfåror ställa Asmundtorps
hembygdsgård (belägen på Hansavägen), som är en viktig kulturresurs, mer i fokus ge en eftersökt
promenadstig för många asmundtorpare och munkebäckare Sträckan är ca 750 m och borde
anläggningsmässigt bli relativt billig att utföra inkl. en enkel Gc-bro över Braån.
2. Vi är också mycket positiva till en bättre Gc-förbindelse mellan Asmundtorp och Häljarp. Denna
skulle göra det tryggare och enklare för boende i Asmundtorp att nyttja pendeltågsstationen i Häljarp
vilket ger miljö- och kostnadsmässiga fördelar. Dessa synpunkter stöds aven majoritet av övriga
fastighetsägare i Munkebäck.
Munkebäck består idag att nästan 100 hushåll och är en viktig del av Landskronas ytterområde.
Närheten till skog och natur är (tillsammans med Saxtorpsområdet) unik i Landskrona och
Munkebäck är därför ett viktigt komplement till övriga goda miljöer i Landskrona.” (Fernlund Real
Invest)
”Saxtorpsskogen. Här ser vi gärna en försiktighet i nybyggnation. Det mest fördelaktiga vore nog att
ha ett uppehåll i all nybyggnation i skogen. Vi vill också se en strängare vitesföreläggande för
trädfällning. Vi ser också gärna att kommunen köper in/tvångsförvaltar storskogsområdet. Vi är dock
mycket positiva till planerna på rekreation samtidigt som stigar och gångar i skogen måste kännas
naturliga.
Kvärlöv. Fribyggnation längs landsvägen Saxtorp-Annelöv förordas. Bägge byarna ligger inom ett
område med jordbruksmark klassat i grupp 5-6 vilket innebär än lägre klass jämfört med åkermark
72
runt Landskrona norr och österut som klassas i klass 9-10. Klass 10 är högsta klassningen här i
Sverige.” (Sverigedemokraterna)
Stadsbyggnadsförvaltningens kommentar:
Översiktsplanen är ett strategiskt dokument som handlar om att peka ut en riktning för stadens mark- och
vattenanvändning med tidshorisonten 2030. Synpunkterna angående busskur, plantering, krukor, grusplan samt
trasiga stängsel vidarebefordras därför till teknik- och serviceförvaltningen.
Byalaget har lämnat förslag till hur området kring Härslövs skola skulle kunna nyttjas bättre.
Stadsbyggnadsförvaltningen har med dessa synpunkter i åtanke illustrerat ett förslag till utformning av centrumpunkten
i Härslöv. Läge för återvinningsstation föreslås i området vid fotbollsplanerna och skolan.
Mellan Munkebäck och Asmundtorp finns en koppling utpekad som handlar om att stärka förutsättningar för gång
och cykel mellan platserna.
Saxtorpsskogens rekreativa värden föreslås värnas.
Inga nya utbyggnadsområden föreslås i Kvärlöv. I Kvärlöv finns dock en sedan tidigare antagen detaljplan för sju
villatomter utmed Saxtorpsvägen.
”Vi ser gärna en levande landsbygd som växer väldigt långsamt, och att all nybyggnation bör anpassas
till kringliggande bebyggelse och skånsk byggnadstradition. Vi är positiv till landsbygden attraktivitet
för turister, men vill samtidigt inte göra landsbygden till en "temapark". Landskapsbilden och dess
unika siktlinjer får inte förvanskas.” (Sverigedemokraterna)
”Landsbygden. Råd och riktlinjer för ny bebyggelse på landsbygden är i stort bra men höjdlägen i
landskapet bör inte prioriteras framför sänkor. Placering av ny bebyggelse på höjdlägen är ibland
direkt olämpligt då detta är exponerade lägen, avvägningar ska göras från fall till fall.”
(Kulturnämnden)
”Råd och riktlinjer för ny bebyggelse på Landsbygden, Huset. Det tveksamt om det är rätt att föreslå
utformning av byggnader och material i detta dokument. Det är lätt att ta intrycket att det som byggs
idag ska kamoufleras som om det var byggt i en tidigare period i historien. Man behöver inte gå längre
än till Kapitel 5 Historik i planförslaget för att få stöd för att vi ska göra det som är relevant för vår
tid.” (Fastighetsägare Härslöv)
Stadsbyggnadsförvaltningens kommentar:
Stadsbyggnadsförvaltningen delar Sverigedemokraternas synpunkt att landsskapsbilden är central för upplevelsen av
våra landsbygdsmiljöer.
Punkten som rör höjdlägen och sänkor är borttagen.
Råden och riktlinjerna för byggande på landsbygden rörande ”huset” har uppdaterats med följande formulering: I vissa
fall, främst i lägen som är mindre känsliga för förändringar, kan det vara befogat att frångå den lokala
byggnadstraditionen. Om man väljer att bryta mot den lokala byggnadstraditionen bör tillkommande bebyggelse tillföra
andra höga arkitektoniska eller miljömässiga värden.
73
74