MERS-CoV - Region Skåne

#3/2015
epi skåne
AKTUELLT FRÅN STRAMA, VÅRDHYGIEN OCH SMITTSKYDD SKÅNE
Influensavaccination till
personal
Vad gör en
utbrottsgrupp?
MERS-CoV
#3/2015 epi skåne
1
NYHETER
Arbetsgrupp
”Djur i vården”
att djurassisterad aktivitet
bland annat kan lindra ångest bland
äldre och minska beteendeproblem
bland personer med demenssjukdom.
Specialutbildade hundar och förare,
så kallade vårdhundsekipage, har alltmer börjat användas som en del i behandling, träning eller social samvaro
i olika vård- och omsorgsverksamheter. Men även katter, fåglar, hästar
och personalens privata hundar vistas
tillfälligt eller permanent i vissa vårdoch omsorgsverksamheter idag. Nu
startar Svensk Förening för Vårdhygien
(SFVH) en nationell arbetsgrupp för
att ta fram vårdhygieniska rekommendationer och praktisk vägledning
kring djur i vården i syfte att minska
risken för smittspridning. Målet är att
rekommendationerna ska vara klara
under hösten 2016.
DET ÄR KÄNT
Nu blir det ännu
roligare att
smittskyddsanmäla
har formulären för
smittskyddsanmälningar blivit bättre
anpassade för respektive diagnos.
Syftet med förändringen är att göra
anmälan enklare att fylla i samtidigt
som rapporterade uppgifter får högre
kvalitet. Det innebär att vissa uppgifter som varken är relevanta för handläggningen på Smittskydd Skåne eller
av statistiska eller epidemiologiska
skäl, inte längre efterfrågas. Å andra
sidan har uppgifter om smittspårning
och förhållningsregler, av juridiska
skäl blivit obligatoriska att fylla i.
SEDAN 22 OKTOBER
Niclas Winqvist
Josefine Thylefors
Klamydia ökar igen
ökade kraftigt,
23 %, första halvåret 2015. Under
årets tredje kvartal är dock antalet
fall jämförbart med samma period
2014. Provtagningen för klamydia har
också ökat, 7,7 %, men det matchar
långt ifrån ökningen av antalet upptäckta fall. 46 % av männen som
upptäcks ha klamydia har provtagits
som led i smittspårning jämfört med
31 % av kvinnorna. Smittspårning
av klamydia är således mycket viktig
i arbetet med att hejda klamydiaepidemin men att få männen att i större
utsträckning självmant och tidigare
gå och testa sig, och i förekommande
fall få behandling, är en av nycklarna
till att minska smittspridningen.
Kom ihåg att vara frikostig med att
erbjuda test för klamydia och om du
hittar ett fall och inte själv har utbildning för smittspårning kan du alltid
få hjälp med smittspårning genom att
remittera till ungdomsmottagning,
barnmorskemottagning eller STI-klinik.
KLAMYDIAFALLEN I SKÅNE
Mattias Waldeck
Vaccinbrist hösten 2015
vi haft en fortlöpande bristsituation vad
gäller flera olika vacciner både i Sverige och i övriga
Europa. En internationell brist på kikhostekomponent
har medfört produktions- och leveransproblem för olika
kombinationsvacciner som används inom barnvaccinationsprogrammen. Framför allt drabbar detta nu 5-årsvaccinationen inom barnhälsovården, där bristen på
Tetravac® (vaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta och
polio) gör att denna vaccination nu måste senareläggas
för många barn. Förhoppningen är att leveranserna
skall komma igång igen under 2016 och i så fall innebär denna senareläggning inget direkt hot för ökad
spridning av de sjukdomar som ingår i vaccinet. Dock
innebär det en belastning på barnavårdscentralerna då
många barn kommer att behöva kallas till extrabesök
för att få sin vaccindos.
Samtidigt har det det senaste året varit brist på BCG
vaccin (vaccin mot tuberkulos) både i Sverige och
internationellt. För Sveriges del beror det på avbrott
i leveranserna från tillverkaren Statens Serum Institut
(SSI). Två olika ersättningspreparat har funnits tillgängliga på licens, men även för dessa har leveranserna
UNDER 2015 HAR
2
epi skåne #3/2015
varit otillräckliga. Smittskydd Skåne och Kunskapscentrum för barnhälsovård har därför utarbetat
rekommendationer för prioritering av tillgängligt
vaccin inom barnhälsovården: http://vardgivare.skane.
se/kompetens-utveckling/nyheter/nyheter-2015/bristsituationen-av-bcg-vaccin/
arbetar Kunskapscentrum för Barnhälsovård för närvarande tillsammans med Smittskydd
Skåne, enheten för läkemedelsstyrning, Koncerninköp
samt Läkemedelsrådet med strategier för att hantera
vaccinbristen. Situationen diskuteras även nationellt.
Aktuell information publiceras fortlöpande på Vårdgivare i Skåne: http://vardgivare.skane.se/vardriktlinjer/
vaccinationer/ under fliken Vaccinbrist hösten 2015.
I REGION SKÅNE
Per Hagstam
Omslagsfoto: Influensaviruspartikel. Courtesy of
CDC/Dr. Erskine. L. Palmer; Dr. M. L. Martin
SMITTSKYDDSLÄKAREN
Vidriga virus i
världen och vården
I
i luften och förberedelserna för att
möta influensasäsongen är i full gång. Vi kommer i år
liksom förra säsongen att ha en kampanj riktad till
personer som har en ökad risk att bli allvarligt sjuka i
influensa. Vaccination är den enskilt viktigaste
åtgärden för att skydda riskgrupper mot allvarlig influensa.
Alla hushåll i Skåne med personer över 65 år kommer
även i år att få ett vykort med ett erbjudande om gratis
vaccination. Förra säsongen bidrog vykortet till att öka
vaccinationstäckningen hos personer över 65 år från ca 45 %
till kring 60 % men vi har fortfarande en bit kvar innan
vi når upp till det europeiska målet om 75 % täckning i
äldre åldersgrupper. Nytt för i år är att alla medarbetare
inom Region Skåne som har patientnära arbete kommer
att erbjudas gratis vaccination. Att genom vaccination av
medarbetare minska risken för influensasmitta i vården är
en viktig patientsäkerhetsfråga.
NFLUENSAN ÄR SNART
smittspridning i vården har pekat på behovet av att snabbt kunna sammankalla en grupp som kan
analysera läget och vid behov vidta åtgärder. Detta ledde i
våras fram till ett beslut om att smittskyddsläkaren i samråd
med vårdhygien och berörd chefläkare eller medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) kan sammankalla en utbrottsgrupp när det finns smittspridning i vård och omsorg som
kan utgöra ett allvarligt hot mot patientsäkerheten. Denna
FLERA UTBROTT MED
modell har nu med framgång testats vid ett par utbrott
vilket beskrivs i en artikel i detta nummer.
har fungerat som en väckarklocka för att se över beredskapen för vård av patienter
med högsmittsamma allvarliga infektioner (HSAI). Förutom en uppdatering av handlingsplaner har det etablerats
ett risklaboratorium på klinisk kemi i Malmö som kan
hantera prover från dessa patienter. Region Skåne har till
Socialstyrelsen anmält intresse för att etablera en enhet för
högisoleringsvård vid infektionskliniken i Malmö och ett
beslut i denna fråga kan väntas under nästa år. Inga fall
av ebola har konstaterats under de två första veckorna
i oktober och epidemin verkar nu klinga av. Fokus har
nu istället vänts mot Middle East Respiratory Syndrome
(MERS-CoV). De flesta fallen har diagnostiserats på den
Arabiska halvön men ett stort utbrott i år i Sydkorea med
186 fall och 36 dödsfall visar på risken för smittspridning i
vården även utanför Mellanöstern. Som vid andra importsjukdomar är en reseanamnes avgörande för att komma
sjukdomen på spåret. I detta nummer kan ni läsa mer om
sjukdomen och vad vi bör göra för att förebygga en smittspridning.
EBOLAUTBROTTET I VÄSTAFRIKA
Håkan Miörner
Smittskyddsläkare
INNEHÅLL
Arbetsgrupp ”Djur i vården”.......................................................................... 2
Dags för influensavaccination...................................................................... 5
Nu blir det ännu roligare att smittskyddsanmäla sig....................................... 2
Med utbrottsgrupp stoppas smittspridning mer effektivt.............................. 6
Klamydia ökar igen...................................................................................... 2
Middle East Respiratory Syndrome – Corona Virus (MERS-CoV)...................... 8
Vaccinbrist hösten 2015.............................................................................. 2
Vinterkräksjuka i år igen – eller?................................................................... 10
Vidriga virus i världen och vården.................................................................. 3
Smittskydd, annan vård och flyktingmottagande.......................................... 11
Influensavaccination skyddar dig och dina patienter...................................... 4
Kommande utbildningar.............................................................................. 12
Tidigare nummer av Smittskydd Skåne kan du hämta på www.skane.se/smittskydd
#3/2015 epi skåne
3
INFLUENSAVACCINATION
Ämnet vaccination är stundtals fyllt av bristfällig information, myter och farhågor, men det
finns trots allt viktiga fakta som vi inom vården kan ha nytta av och bör basera våra val på
när vi värderar erbjudandet om gratis influensavaccination till vårdpersonal.
Influensavaccination skyddar
dig och dina patienter
TEXT: Ulf Carlsson / Vårdhygien
Från och med i år erbjuds alla Region Skånes medarbetare
som har patientnära kontakter gratis vaccination mot influensa. ”Jaha, det kanske är bra. Men vad vill man uppnå
med detta och vad betyder det för mig och mina patienter?
Jag brukar ju inte drabbas eller bli speciellt sjuk i influensa
och dessutom… jag oroar mig lite för biverkningar med
vaccin… finns det skillnader på säsongsvaccinet och
Pandemrix?” I en enkätundersökning som utfördes inom
slutenvård i Region Skåne 2014 var detta tankar som ofta
förekom hos personalen som tillfrågats.
HUR FARLIGT ÄR INFLUENSA? – FARLIGARE FÖR VISSA ÄN
inte informerats om att vårdpersonal som vaccinerar sig
inte bara skyddar sig själva mot influensa utan även sina
patienter.
SÄSONGSINFLUENSAVACCIN SÄKERT – INTE SAMMA SOM
PANDEMRIX
I vår enkätundersökning uppgav mer än hälften av tillfrågad sjukvårdspersonal att de inte hade fått information om
att det årliga säsongsinfluensavaccinet skiljer sig väsentligt
från vaccinet Pandemrix som gavs för att förebygga H5N1infektion (tidigare kallat svininfluensa) under pandemin
2009. Eftersom Pandemrix kunde kopplas till en ökning av
antalet fall av narkolepsi hos barn och unga vuxna bidrog
den bristande informationen till att många som inte vacci-
FÖR ANDRA
För en frisk individ som inte tillhör definierade riskgrupper
är influensa vanligtvis en självbegränsande luftvägsviros.
Äldre personer saknar inte sällan feber och kan uppvisa
symtom som förvirring och allmän avtackling. Personer
över 65 år och andra med kroniska medicinska tillstånd
har en större risk för allvarligare sjukdomsförlopp och
detta avspeglar sig i en betydande överdödlighet i samhället
som ofta noteras under influensatoppar. Personer med ökad
risk för allvarlig influensasjukdom utgör därför en stor
andel av de patienter vi vårdar i vårt dagliga arbete i hälsooch sjukvården med hög mortalitet bland patienter som
smittas inom somatisk slutenvård på i median 16 %.
INFLUENSASMITTA I SJUKVÅRDEN –
BETYDELSEN AV VACCINERAD PERSONAL
Inom sjukvården samlas på relativt trånga ytor de mest
sköra av våra medmänniskor. Detta medför att risken för
spridning av bland annat luftvägssmittor som influensa är
påtaglig och att många av de patienter som drabbas har en
ökad risk för allvarligt sjukdomsförlopp. Det är väl dokumenterat att influensasmitta inom sjukvården är vanligt och
att personal inte sällan utgör smittkällan. Vetenskapliga
studier har visat att en ökad vaccinationstäckning bland
hälso- och sjukvårdspersonal kan bidra till färre insjuknande i influensaliknande sjukdom och minskad dödlighet
bland patienter på vårdinrättningar. WHO och Socialstyrelsen rekommenderar av den anledningen årlig influensavaccination av hälso- och sjukvårdspersonal. Vår enkätundersökning visade att detta inte nått ut effektivt till hälso- och
sjukvården och drygt 75 % av tillfrågade uppgav att de
4
epi skåne #3/2015
Några fakta om influensvaccination som vapen mot
influensaspridning i sjukvården
• Influensasmitta i sjukvården (nosokomial smitta) är vanligt
• Mortaliteten för patienter som drabbas av nosokomial
influensa är hög och är ett tecken på att många av våra
patienter är sköra
• Personal är en vanlig smittkälla
• Frisk personal har god effekt av influensavaccination
medan patienter med nedsatt immunförsvar ofta svarar
sämre
• Studier har visat att influensavaccination av hälso- och
sjukvårdspersonal minskar insjuknandet i influensaliknande sjukdom och dödlighet hos patienter som vårdas
på vårdinrättningar
• I internationella riktlinjer anses Influensavaccination av
hälso- och sjukvårdspersonal vara en av de viktigaste
åtgärderna för att minska risken för nosokomial influensasmitta. I många delstater i USA är det obligatoriskt.
• För anhöriga till patienter med svår immunbrist är det
en självklarhet att vaccinera sig mot influensa för att
skydda sina nära.
• Säsongsinfluensavaccin ges sedan många år till en halv
miljard människor årligen, skiljer sig markant från Pandemrix och är ett säkert vaccin som inte ger upphov till
narkolepsi.
• Viktiga faktorer för att öka andelen sjukvårdspersonal
som vaccinerar sig mot influensa är god information
samt att vaccinationen erbjuds gratis, upprepat och
med enkel logistik
INFLUENSAVACCINATION
INFLUENSAVACCIN GER BÄST
IMMUNITET HOS FRISKA
”Jag brukar inte bli sjuk i influensa”
hävdar en del. Sanningen är förmodligen att många som smittas endast får
lindriga symtom. Det finns dock inget
som talar för att den ”lindrigt sjuke”
är mindre smittsam än den med mer
”klassiska” influensasymtom. Detta
måste beaktas av personal som med
lindriga luftvägssymtom ger sig av
till jobbet under influensasäsong.
Vaccinet är som allra effektivast när
det ges till friska personer i arbetsför
ålder. Många av våra äldre patienter
följer gällande rekommendationer
och tar influensavaccin årligen och
erhåller då ett visst skydd även mot
smitta på sjukhus. Skyddet är dock
ibland ganska bristfälligt, inte minst
hos personer med nedsatt immunförsvar. Anhöriga till patienter med ökad
infektionskänslighet vaccinerar sig
därför för att skydda sina nära mot
smitta. Även personal som vaccinerar
sig erhåller i allmänhet en god skyddseffekt och ”bjuder” därigenom sina
patienter på en minskad risk för sjukvårdsrelaterad influensasmitta som
annars riskerar att medföra allvarliga
konsekvenser.
Jag tycker att beslutet att erbjuda
gratis vaccination till medarbetare i
Region Skåne som har patientnära
arbete är bra. Ger vi bara korrekt
information till de som det berör hoppas jag att många inser värdet av att
nappa på erbjudandet.
Dags för influensavaccination
TEXT: Per Hagstam och Rosmarie Fält / Smittskydd Skåne
startar årets influensavaccinationskampanj. Förra årets säsong
var relativt intensiv och utdragen med influensaaktivitet långt in i april. Inför
förra säsongen hade vi flera nya inslag i vaccinationskampanjen för att öka
täckningen bland riskgrupperna. Ett personligt utskick med ett vykort gick ut
till alla personer över 65 år i Skåne och samtidigt lanserades nytt kampanjmaterial riktat till utlandsfödda. Detta verkar ha fallit väl ut och vi kunde glädja
oss åt en rejält ökad vaccinationstäckning bland ålderspensionärer i Skåne från
45 % säsongen dessförinnan till 57 % förra vintern om man tittar på antalet
debiterade doser. Enligt en enkät som skickades ut till 1 200 ålderspensionärer i
Skåne låg vaccinationstäckningen på drygt 60 %.
Vaccinationsstrategin 2015/16 syftar till att skydda grupper med ökad risk
för svår influensasjukdom. Riskgrupperna, som är samma som ifjol, vaccineras
kostnadsfritt i Region Skåne. Utförliga vaccinationsrekommendationer finns i
dokumentet Rekommendationer för profylax och behandling av influensa på
Folkhälsomyndighetens hemsida. Allt kampanjmaterial, veckovisa uppdateringar av aktuellt influensaläge samt lokala riktlinjer och beställningsrutiner finns
samlat på http://vardgivare.skane.se/vardriktlinjer/smittskydd/influensa/.
DEN 3 NOVEMBER
Influensa vaccinationsstatistik Skåne
Enkät
70
Debitering
Pandemi Gra3s vaccina3on Kampanj 60
Ingen enkät Ingen enkät 50
Andel vaccinerade i %
nerat sig föregående säsong angav oro
för biverkningar som en viktig anledning. Det är därför mycket viktigt att
poängtera att säsongsinfluensavaccinet,
som givits till en halv miljard människor årligen i många år, utan att ge
upphov till allvarliga biverkningar som
narkolepsi, skiljer sig markant från
Pandemrix. En viktig skillnad är avsaknaden av det immunstimulerande
medel som i Pandemrix verkar ha
bidragit till en autoimmun reaktion
som hos vissa orsakade narkolepsi.
40
30
20
10
0
99/00
00/01
01/02
02/03
03/04
04/05
05/06
06/07
07/08
08/09
09/10
10/11
11/12
12/13
13/14
14/15
Faktaruta-Riskgrupper
*Personer över 65 år
*Personer oavsett ålder med någon av följande sjukdomar:
• Kronisk lungsjukdom inklusive astma
• Kronisk hjärtsjukdom (ej enbart förhöjt blodtryck)
• Extrem fetma (störst risk vid BMI>40)
• Neuromuskulära sjukdomar som påverkar andningen (exempelvis MS)
• Kraftigt nedsatt immunförsvar till följd av sjukdom eller medicinering
• Kronisk lever- eller njursvikt
• Svårinställd diabetes mellitus
• Barn med flerfunktionshinder
*Gravida kvinnor i andra och tredje trimestern.
#3/2015 epi skåne
5
UTBROTTSGRUPP
Med utbrottsgrupp stoppas
smittspridning mer effektivt
Smittspridning inom en vård- eller omsorgsverksamhet genererar förstås både oro och
många praktiska arbetsuppgifter att hantera.
I en verksamhet där smittspridning skett
behöver patienter och personal information
samtidigt som risker ska identifieras, åtgärdas
och kommuniceras. Nu har ”utbrottsgrupp”
etablerats som ett forum för samordnad,
stödjande och effektiv hantering av utbrott i
vård och omsorg i Skåne.
TEXT: Josefine Thylefors / Vårdhygien
Mycket arbete läggs ned på att förebygga vårdrelaterade
infektioner och smittspridning inom vården. Det kan
handla om allt från utbildningsinsatser för att öka följsamheten till basala hygienrutiner, till att optimera rutiner och
anpassa lokaler, inventarier och utrustning.
När ett smittämne ändå får spridning, är det viktigt att
agera snabbt. Fler patienter kan vara drabbade och detta
behöver kartläggas samtidigt som drabbade patienter
behöver tas om hand och beslut om nödvändiga åtgärder
måste fattas och verkställas i syfte att förhindra fortsatt
smittspridning.
– Utbrottsgruppen har kommit till som en arbetsform
för att rent praktiskt kunna genomföra en smittspårning
6
epi skåne #3/2015
och stoppa ytterligare smittspridning. Den allra största
vinsten med en utbrottsgrupp är samordningen av olika
aktörer, säger Eva Gustafsson som är biträdande smittskyddsläkare på Smittskydd Skåne.
Vårdhygien är sammankallande till utbrottsgruppen som
beroende på situation kan startas upp redan vid ett fall av
konstaterad smittspridning. Gruppens konstellation utgörs
av funktionerna chefläkare, smittskyddsläkare, läkare och
sjuksköterska från Vårdhygien, kommunikatör samt verksamhets-, enhets-, sektions- och områdeschef och berör
olika personer beroende på vilken eller vilka verksamheter
som är involverade.
Hittills har man arbetat med utbrottsgrupp som arbetsform vid två separata utbrott av VRE (vankomycinresistenta
enterokocker) samt vid ett utbrott med MRSA (Meticillinresistenta Staphylococcus aureus) på SUS i Lund. Även vid
ett utbrott med MRSA i kommunal vård och omsorg har
utbrottsgrupp bildats i viss omfattning.
GOD HJÄLP AV DET FÖREBYGGANDE ARBETET
Det är många olika saker att tänka på när en smittspridning
konstaterats och utbrottsgruppens konstellation bidrar
med en bred, samlad kompetens och är därtill beslutskompetent.
– Jag upplevde det oerhört positivt att alla tänkte utifrån
just sin infallsvinkel i arbetet med utbrottet i vår verksamhet. Medan jag fokuserade på information till personalen,
få smittspårningen att fungera och att tillsammans med
UTBROTTSGRUPP
hygiensjuksköterska gå extremt på djupet i våra rutiner,
ordnade chefläkaren pressmeddelande och en kontakt för
media att vända sig till. Smittskyddsläkaren ordnade samtidigt så att oroliga patienter kunde ringa till Smittskydd
med sina frågor. Det har varit en positiv anda i utbrottsgruppen - att nu hjälps vi åt att göra något bra av det här,
säger Åse Jönsson som är enhetschef på Verksamhetsenhet
Hud på SUS i Lund.
På denna enhet hade man under längre tid arbetat målmedvetet med att förbättra de vårdhygieniska rutinerna när
smittspridning av MRSA ändå konstaterades på enheten
under våren.
– Samtidigt som det nästan kunde kännas lite orättvist
att vi hade en smittspridning när vi arbetat så mycket med
våra rutiner, hade vi oerhörd nytta av allt vårt förebyggande
arbete. Det fanns redan en hög medvetenhet kring vårdhygien i vår verksamhet och det underlättade när vi skulle
göra ytterligare förbättringar, säger Åse Jönsson.
Chefläkare Marie Ekberg har arbetat i utbrottsgrupp
vid samtliga aktuella utbrott på SUS i Lund, och tycker att
arbetsformen fungerar utmärkt för den reaktiva delen av
patientsäkerhetsarbetet.
– Men det förebyggande, proaktiva arbetet som exempelvis att gå hygienrond i sin verksamhet har vi också stor
nytta av när vi måste vara reaktiva som i arbetet med ett
utbrott. Kunskapen att kunna identifiera risker kommer ju
från det förebyggande arbetet, säger Marie Ekberg.
Förutom att arbetsfördelning och deadlines för vars och
ens arbete blir tydliga i och med utbrottsgruppen, tycker
Marie Ekberg också att utbrottsgruppen bidrar till en
stödjande anda.
– Man blir peppad av gruppen att göra förändringar
istället för att känna sig misslyckad. Jag upplever att utbrottsgruppen ger stöd åt verksamheten och tar bort syndabockstänket - det här har hänt och nu gör vi något åt det.
Utbrottsgruppen ger driv framåt i det arbetet, säger Marie
Ekberg.
FAKTA / UTBROTTSGRUPP
För att effektivt begränsa smittspridning krävs att expertis
och beslutsfattare samverkar och därför har nu utbrottsgrupp etablerats som arbetsform för att hantera utbrott i
vård och omsorg i Skåne:
• Utbrottsgrupp bildas på initiativ av Vårdhygien och
Smittskydd Skåne när smittspridning bedöms utgöra
ett allvarligt hot mot patientsäkerheten
• Utbrottsgrupp är ett forum där informationsutbyte kan
ske, beslut fattas och arbetsuppgifter fördelas
• Förutom representant från Vårdhygien och Smittskydd,
sammansätts utbrottsgruppen av chefläkare/medicinskt
ansvarig sjuksköterska, kommunikatör, verksamhetsansvarig och medicinskt ansvarig för berörd verksamhet. Ytterligare kompetenser kan behövas i enskilda
fallet.
DET VIKTIGA ARBETET UTFÖRS MELLAN MÖTENA
De fysiska mötena i utbrottsgruppen är nog så viktiga, alla
får samma information vid samma tidpunkt vilket sparar
tid och minskar risken för missförstånd eller att något missas.
På mötena presenterar representant från Vårdhygien tillsammans med smittskyddsläkare strategin för smittspårningen – vilka patienter ska provtas, hur och när de ska
provtas. Verksamhetschefen får genom mötena underlag
för att fatta beslut som direkt rör den berörda verksamheten. Det kan exempelvis vara fråga om intagningsstopp
eller att driva frågor om ombyggnation. För chefläkarens
del blir situationen mer överblickbar i och med mötena
med utbrottsgruppen.
– Jag kan också få signaler på om något mer övergripande
bör göras, kanske i fråga om information eller att gå vidare
med en fråga till högre ledning, säger Marie Ekberg.
Mötena i utbrottsgruppen kan bestå av allt mellan fyra och
åtta fysiska träffar beroende på hur utbrottets omfattning
utvecklar sig.
– Men det stora arbetet sker mellan mötena, och mycket
av det praktiska arbetet leds och utförs av enhetscheferna. I
det arbetet kan vi på Vårdhygien vara ett stöd, säger
Carina Andersson som är hygiensjuksköterska på Vårdhygien i Skåne.
För Vårdhygiens del kan arbetet mellan mötena innebära
att man gör hygienrond i verksamheten och identifierar
risker i rutiner, material eller lokaler. Hygiensjuksköterskan
kan också göra ”sitt-in” i verksamheten, en slags observationsstudie av hur man arbetar på avdelningen då förbättringsmöjligheter kan identifieras och återkopplas direkt till
verksamheten. Ofta blir miljöodlingar aktuella och brister
i städningen – i fråga om metod eller frekvens – måste återkopplas och åtgärdas vid positiva fynd i miljön.
UTBROTT KAN LEDA FRAM TILL FÖRÄNDRING
Vad händer då efter ett utbrott? Åse Jönsson, enhetschef
på verksamhetsenhet hud på SUS i Lund, ser tillbaka på ett
första halvår av 2015 som bjöd på en stor utmaning i och
med utbrottet, men kan vara väldigt nöjd med resultatet av
alla gemensamma ansträngningar. Risker har ringats in och
städrutinerna har intensifierats.
– Nu i november är det preliminärt start för ombyggnaden
av vår badavdelning där vi ger behandlingsbad i badkar för
patienter med olika hudsjukdomar. De brister i lokalerna
som har noterats vid tidigare hygienronder kommer helt att
byggas bort. Det är vi väldigt glada för, berättar Åse Jönsson.
Med utbrottsgrupp blir det också lättare att sätta punkt
för ett utbrott.
– Det blir en tydlig start att vi har ett utbrott när vi
kallar till utbrottsgrupp. På samma sätt blir det sista mötet
ett tydligt avslut att utbrottet är över och gruppen upplöses
då, säger Carina Andersson, hygiensjuksköterska på Vårdhygien.
Med den brasklappen att skulle ett eller flera nya fall
med samband till den avslutade smittspårningen hittas
senare, startas utbrottsgruppen upp igen.
#3/2015 epi skåne
7
Foto: Ltshears - Trisha M Shears
MERS-CoV
Middle East Respiratory Syndrome
– Corona Virus (MERS-CoV)
TEXT: Ulf Carlsson / Vårdhygien
U
avled en tidigare frisk 60-årig
man i Saudi-Arabien av en okänd infektion
som orsakat svår lung- och njursvikt. Virusforskare på Erasmus Medical Center i Nederländerna lyckades under sommaren identifiera
ett tidigare okänt coronavirus från luftvägsprover som
erhållits under patientens vårdtid. Det nya coronaviruset
fick namnet Human Coronavirus Erasmus Medical Center.
Kort därefter identifierades i London ett identiskt coronavirus hos en man som insjuknat i liknande klinisk bild och
som sjukhusvårdats initialt på Saudiska halvön. Viruset
8
NDER VÅREN 2012
epi skåne #3/2015
fick namnet London 1 Novel Coronavirus 2012. Efter att
ytterligare fall konstaterats i Saudiarabien och närliggande
länder fick viruset sitt nuvarande namn Middle East Respiratory Syndome Corona Virus (MERS-CoV) 2013. Virusets
ursprung har kunnat kopplas till egyptiska gravfladdermöss
(Taphozous perforatus) men smitta till människa tros framför allt kunna ske genom närkontakt med smittade dromedarer.
SJUKDOM HOS MÄNNISKA
Sedan de första identifierade fallen av MERS-CoV har viruset
MERS-CoV
FAKTA
• MERS-CoV identifierades 2012
• Smitta från dromedar till människa förekommer
• 1 595 laboratorieverifierade fall – samtliga med
koppling till smitta på Saudiska halvön
• Mortalitet cirka 30 %, sannolikt betydligt lägre med
god tillgång till avancerad intensivvård
• Äldre personer med underliggande kroniska medicinska
åkommor har ökad risk för allvarligt sjukdomsförlopp
• Trots låg smittsamhet och avsaknad av spridning i
samhället kan MERS-CoV orsaka lokala utbrott i
sjukvårdsmiljö
• Inga importfall av MERS-CoV ännu i Sverige
• Reseanamnes avgörande för att identifiera misstänkta fall
• Tillämpa vårdhygieniska principer för skydd mot luftvägssmitta vid omhändertagande av alla patienter med
akut luftvägsinfektion
• Vid misstänkt fall i primärvård, kontakta omgående
primärjour infektionsklinik
• MERS-CoV-provtagning ska ske på infektionsklinik, proverna specialmärkas och lämnas personligen till Klin.
kem. lab som förpackar och vidarebefordrar proverna
till säkerhetslaboratoriet på Folkhälsomyndigheten.
Transporten kan med fördel ske med flyg.
• MERS-CoV är anmälningspliktig sjukdom enligt smittskyddslagen sedan 150801 och förslag om smittspårningsplikt är ute på remiss.
konstaterats hos 1 595 personer (per 151015), varav en
övervägande majoritet smittats i Saudiarabien. Personer
som misstänks ha smittats via dromedarkontakt (primärfall) har varit allvarlig sjuka och dödligheten har varit
mycket hög. Dessa personer har oftast varit äldre män och
många har haft kroniska medicinska åkommor som man
kunnat koppla till sämre prognos. Även bland sekundärt
smittade (personer som smittats av primärfallen) har infektionen ofta varit allvarlig medan smitta i ytterligare led
ofta ger mildare symtom och virusets förmåga att sprida sig
avtar efter hand. Vid mer omfattande screening kring smittsamma fall har man kunnat konstatera att även asymtomatiska infektioner förekommer, inte minst hos vårdpersonal
som är unga och friska. Den totala mortaliteten bland
konstaterade fall har varit drygt 30 %.
Vid symtomgivande infektion insjuknar den smittade
oftast med feber och luftvägssymtom efter 2-14 dagar
(median 5). Hos de som utvecklar allvarlig sjukdom
tillstöter andningsproblem och dubbelsidig lunginflammation och en bild som liknar den vid allvarlig blodförgiftning
med utveckling av njur- och multiorgansvikt. Behandlingen
är i första hand symtomatisk men vissa data ger stöd för
experimentell behandling med bl.a. interferon och ribavirin. Lovande vaccinkandidater kommer sannolikt inom
kort att testas i Fas-1 studier.
SJUKHUSUTBROTT - BRISTANDE SMITTSKYDDSRUTINER OCH
SUPERSPREADERS
Utmärkande för MERS-CoV har varit de flertal större
smittspridningar som skett på sjukhus på Saudiska halvön
och nyligen i Sydkorea. Dessa utbrott, som skett i sjukhusmiljöer med bristande smittskyddsrutiner, har till stor del
orsakats av att enstaka sjuka personer (s.k. superspreaders)
smittat ett stort antal andra människor. Ett fenomen som
tidigare även noterats vid bl.a. utbrott av SARS. De flesta
drabbade i dessa utbrott har smittat få eller inga ytterligare
personer och med anledning av detta har ledande infektionsepidemiologer bedömt att viruset i grunden har en
låg smittsamhet (R0 <1) och därför inte har pandemisk
potential. Sporadiska fall förekommer huvudsakligen i
Saudiarabien, allt oftare utan att de insjuknade haft någon
föregående kontakt med dromedarer, men mer utbredd
smittspridning har endast varit kopplat till sjukhus. Omfattande vårdhygieniska insatser för att förhindra vidare
smittspridning på drabbade sjukhus samt införande av
karantän för de som utsatts för smitta har effektivt fått
smittan under kontroll.
GARDEN UPPE - RESENAMNESEN AVGÖRANDE OCH EFFEKTIV
MERS-CoV har inte givit upphov till ihållande spridning
utanför sjukhus. Det finns dock risk för att fler sjukvårdsrelaterade utbrott kan komma att ske, likt försommarens
utbrott i Sydkorea, där en sjuk person som smittats i
Saudiarabien orsakade en smittspridning som ledde till 186
smittade och 36 dödsfall. Ett centralt budskap från smittskyddsansvariga i Sverige och internationella organisationer
likt WHO och ECDC är därför att tidig identifikation och
isolering av personer som insjuknat i MERS-CoV infektion
är avgörande för att effektivt stoppa smittspridning. Eftersom
sjukdomen är endemisk endast i Saudiarabien och möjligen
närliggande länder på Saudiska halvön kan en enkel reseanamnes vid omhändertagande av personer med feber och
luftvägssymtom effektivt identifiera möjliga fall av MERSCoV infektion. Riktlinjer som utfärdats av Vårdhygien och
Smittskydd Skåne är i linje med bl.a. rekommendationer
från Folkhälsomyndigheten och innehåller tydliga instruktioner om hur misstänkta fall av MERS-CoV sedan ska
hanteras. Dessa inkluderar detaljerad definition om när infektionen skall misstänkas, rumsplacering vid konstaterad/
misstänkt infektion, provtagningsrutiner, skyddsåtgärder
för personal och övriga patienter, logistik vid transporter,
undersökningar, hantering av avfall m.m. Det nya viruset
MERS-CoV ger oss i vården också en påminnelse om betydelsen av att alltid tillämpa förebyggande åtgärder vid, och
skapa adekvat logistik för, omhändertagande av patienter
med potentiellt smittsamma åkommor som t.ex. akuta luftvägsinfektioner.
Fråga alltid patient som söker med infektionssymtom/feber om patienten varit utomlands
och om så är fallet, vilket land/vilka länder?
#3/2015 epi skåne
9
AKTUELLT
Snart är det dags igen för den ständigt återkommande perioden då vården
ska tackla utmaningarna som orsakas av vinterkräksjukan. Men är man
förberedd minskar risken att drabbas av smitta och utbrott på sin enhet.
Vinterkräksjuka i år igen – eller?
TEXT: Carl-Johan Fraenkel / Vårdhygien
Vinterkräksjuka har ökat i vården de senaste 10-15 åren.
Det beror på att särskilda virusstammar av norovirus utvecklats som verkar vara specialanpassade för spridning i
vårdmiljöer. På samma sätt som influensa, förändrar sig de
norovirusstammar som cirkulerar ute i världen lite grann
vilket gör att immunförsvarets skydd minskar. Vissa år
kommer nya stammar till Sverige och då blir fler sjuka. Nu
har vi haft två lugna säsonger på rad och risken är att kommande säsong blir värre.
Vårdhygien får och vidareförmedlar nu för tiden varning
om att vinterkräksjukesäsongen är på väg när sökningarna
på 1177 Vårdguiden nått en viss gräns. Det brukar sedan
dröja ytterligare 2-4 veckor innan vinterkräksjukan tar fart
inom vården. Vården brukar drabbas i slutet av november
med en topp under januari-mars.
I Skåne har vi sett att varannan medicinskt inriktad och
var tredje kirurgiskt inriktad avdelning drabbas av utbrott
under ”besvärliga” säsonger. Under ”lugna” säsonger drabbas fortfarande var tredje medicinavdelning. Ett utbrott på
sjukhus i Skåne drabbar i genomsnitt (median) sex patienter
och fyra i personalen och varar i åtta dagar, men betydligt
större utbrott förekommer tyvärr inte sällan.
med vårdhygien vid misstänkta fall av vinterkräksjuka gör
att man kan agera rätt från början. Kan man se till att ha
särskild personal avdelad till bara de som är smittade (så
kallad kohortvård) går intagningsstopp ofta att undvika.
Intagningsstopp behöver ibland tas till för att häva utbrottet
och beslut om detta tas då i samråd med vårdhygien.
VAD KAN MAN GÖRA FÖR ATT HINDRA SMITTSPRIDNING?
VAD KAN MAN GÖRA FÖR ATT VARA FÖRBEREDD?
En grundsten för att hindra smittspridning i vården är att
hitta patienter som kan ha blivit smittade av vinterkräksjuka snabbt. Patienter med kräkningar eller diarré ska
läggas på enkelrum med tillgång till egen toalett. Patienter
som läggs in från vårdinrättningar med smittspridning, eller
där nära anhöriga nyss varit sjuka bör inte läggas på flerpatientsrum.
När man vårdar en patient som har diarré eller kräkningar
ska man alltid tvätta händerna och därefter sprita som vanligt. Bara handsprit räcker inte mot norovirus. Dessutom
är städningen viktig eftersom viruset är stabilt i miljön
och kan smitta från olika ytor långt efteråt. Det är också
lämpligt att tänka över livsmedelshanteringen så att smitta
undviks via maten. Självservering för patienterna innebär
risk att smitta sprids.
Om man drabbas av ett utbrott kan man ofta med rätt
åtgärder hindra att utbrottet blir stort. Att tidigt ta kontakt
Att inför säsongen gå genom rutinerna i personalgruppen
ökar medvetenheten och kunskapen om hur man ska göra.
Vårdhygien har riktlinjer på sin hemsida (under ”Tarmsmitta”
på www.skane.se/vardhygien) där alla rutiner kring vinterkräksjuka finns beskrivna. Ytterligare information finns
också i Vårdhandboken, se www.vardhandboken.se.
Man ska också komma ihåg att det är viktigt att ta hand
om alla patienter på ett bra och säkert sätt. Flera allvarliga
tillbud och även dödsfall har inträffat för att man först
misstänkt vinterkräksjuka men där det senare visat sig
handla om sepsis istället.
Mycket talar alltså för att vi har en vinterkräkssjukesäsong värre än vanligt att vänta, men om alla är förberedda och pålästa om rutinerna och på alerten så tror jag
att vi kan klara noroviruset även denna vinter utan allt för
stor påverkan för våra patienter, oss själva och för vården
totalt sett.
10 epi skåne #3/2015
NOROVIRUS I SKÅNE
ANTAL POSITIVA PROV PER VECKA
JURISTENS KRÖNIKA
Smittskydd, annan vård och
flyktingmottagande
Smittskyddslagen gäller samtliga personer som trampar
den skånska myllan. Åtminstone när det gäller skyldigheterna. Misstänker en person att hen är smittad av en
allmänfarlig sjukdom måste hen, enligt smittskyddslag,
uppsöka läkare för undersökning och provtagning bums
oavsett om du har bott i Malmö i 17 år, nyss ankom
till Malmö Central från Syrien eller är en turist från
Kanada. Gällande skyldigheten är vi således alla lika.
När det gäller rättigheterna, t ex kostnadsfrihet gällande
provtagning, vård och behandling finns inte riktigt
samma jämlikhet.
Jämfört med andra vårdinsatser är smittskydd dock
mer tydligt vad som gäller för en patient både om hur
omfattande en vårdinsats ska vara och om kostnadsfrihet gäller eller inte. Anledningen till det är förmodligen
att smittskyddsinsatser ses som befolkningsinriktad
åtgärd som är till gagn för alla och skyddar hela befolkningen. Lite plumpt sagt kan man säga att får Pelle
kostnadsfri behandling mot sin klamydia kanske risken är mindre att han, av ekonomiska orsaker, går och
drar på smittan och smittar andra…
RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER
Utgångspunkten enligt hälso- och sjukvårdslagen är att
ingen kan nekas vård eller i vart fall inte kunna nekas
att få en medicinsk bedömning. Och det är en bra början.
Sen har alla som vistas i landet, som ovan sagt, samma
skyldigheter att undvika att smitta andra i enlighet
med smittskyddslagen. Men alla har inte samma rätt
till kostnadsfrihet. Turisten från Kanada t ex. har inte
rätt till det utan måste hosta upp en försäkring som
täcker hens kostnader vid ett vårdbehov.
Detta gäller dock inte smittskydd för asylsökande eller
papperslösa, dvs. personer som vistas i Sverige utan
nödvändiga tillstånd. De flyktingar som nu kommer
till Sverige måste betraktas som personer som vistas i
Sverige utan nödvändiga tillstånd tills de sökt asyl eller
har fullföljt sin transit. I detta skede har alla dessa
personer rätt till samma kostnadsfria smittskyddsåtgärder som den övriga befolkningen. När de sedan får
”status” som asylsökande fortsätter de ha samma rätt
till smittskyddsåtgärder som övrig befolkning.
tigheter asylsökande och personer som vistas i Sverige
utan nödvändiga tillstånd har. Om personer med
denna ”status” kommer för test av någon allmänfarlig
sjukdom, t ex hiv, klamydia, TB, hepatit C ska alltså
personen få en kostnadsfri test och de följande smittskyddsåtgärder som är adekvata i situationen, t ex.
behandling vid positivt provsvar. Förutom denna rättighet ska asylsökande och personer utan nödvändiga
tillstånd erbjudas ett hälsosamtal där viss screeningverksamhet ingår.
VÅRD SOM INTE KAN ANSTÅ
Barn har generellt samma rättigheter till vård och behandling, och rätt till samma kostnadsfrihet, i Sverige
oavsett om det gäller smittskydd eller andra vårdinsatser.
Däremot begränsas vuxna asylsökande, samt vuxna
personer utan tillstånd att vistas i landet, rätt till vårdinsatser - till vård som inte kan anstå inklusive tandvård,
mödrahälsovård, preventivmedelsrådgivning och vård
vid abort. Vid resterande vårdinsatser gäller full betalning
för patienten.
Socialstyrelsen gjorde en genomgång av begreppet
vård som inte kan anstå 2014 och kom inte oväntat
fram till att det i princip är omöjligt att ange vilka
diagnoser, tillstånd eller åtgärder som omfattas av begreppet vård som inte kan anstå. Denna knepiga bedömning lämnades sedan tillbaka till behandlade läkare
med konstaterandet att patienten måste bli ”undersökt
och bedömd enligt gängse praxis vid varje tillfälle” och
”att behovet av vård som inte kan anstå endast kan
avgöras av den enskilda läkaren i varje enskilt fall”.
Jag antar då att behandlande läkares analys måste utgå
från de krav som finns i patientsäkerhetslagen, dvs.
hälso- och sjukvårdspersonalen ska utföra sitt arbete i
överensstämmelse med vetenskap och beprövad
erfarenhet. Låter sunt tycker jag och ganska självklart.
Men inte lätt!
Peter Gröön
Smittskyddsjurist
ALLTID KOSTNADSFRI TESTNING VID MISSTANKE OM
ALLMÄNFARLIG SJUKDOM
En gränslinje går således här mellan smittskyddsåtgärder och övrig hälso- och sjukvård gällande vilka
vårdinsatser man kan få samt vilka kostnadsfria rät-
Under Nyheter på Smittskydd Skånes
hemsida har vi samlat frågor och svar om
flyktingar och smittor.
#3/2015 epi skåne
11
Kommande utbildningar:
GRUNDUTBILDNING FÖR STI-SMITTSPÅRNING
2 december 2015 grundutbildning i smittspårning av sexuellt överförda infektioner (STI).
Utbildningen hålls i Lund och vänder sig till dig på ungdomsmottagning, barnmorskemottagning, STI-mottagning eller
hälsovalsenhet som skall börja smittspåra. Utbildningen avslutas med ett web-baserat kunskapsprov. Anmäl dig på
Smittkydd Skånes hemsida under ”Utbildningskalender”
SMITTSKYDD SKÅNE ANORDNAR
SMITTSKYDDSSEMINARIER FÖR PRIMÄRVÅRDEN
tider om du är smittskyddsansvarig läkare eller sjuksköterska.
• Tisdagen den 8 mars 2016 i Helsingborg
• Torsdagen den 10 mars 2016 i Kristianstad
• Torsdagen den 17 mars 2016 i Malmö
Temat är ”Epidemiologi och riskkommunikation plus en klinisk del”. Slutgiltigt program kommer.
BOKA IN FÖLJANDE
VÅRDHYGIEN
Vårdrelaterade infektioner – Hur förbättrar vi patientsäkerheten?
Utbildning för dig som är verksamhetschef, områdeschef, enhetschef, chefläkare, chefsjuksköterska, patientsäkerhetssamordnare eller motsvarande som arbetar inom slutenvården. Program och anmälan hittar du på www.skane.se/vardhygien
12 NOVEMBER 9-12 I LUND ELLER 1 DECEMBER 9-12 I MALMÖ:
Smittskydd Skåne
www.skane.se/smittskydd
e-post: [email protected]
Smittskydd Skåne, 205 02 Malmö
Tel växel: 040-33 71 80. Fax: 040-33 71 88
Telefon:E-post:
Håkan Miörner
Håkan Ringberg
Eva Gustafsson
Per Hagstam
Helena Wahlfrid
Niclas Winqvist Rosmarie Fält
Ulla Stamer
Lena Melchert-Cacia
Karolina Fischerström
Peter Gröön
Mariam el Moghrabi
Ida Elisabet Hall (Tjänstledig)
Rachel Cooper
Smittskyddsläkare
Stf. smittskyddsläkare
Bitr. smittskyddsläkare
Bitr. smittskyddsläkare
Chefs- och verksamhetsstöd
Epidemiolog
Smittskyddssjuksköterska
Smittskyddssjuksköterska
Smittskyddssjuksköterska
Smittskyddssjuksköterska
Jurist
Administratör
Projekt Kondomkunskap
Projekt Kondomkunskap
040-33 71 81
040-33 71 85
040-33 71 42
040-33 71 84
040-33 71 41
040-33 71 86
040-33 71 83
040-33 71 87
040-33 71 82
040-33 71 07
040-33 68 70
040-33 71 80
040-33 69 77
040-33 18 15
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
niclas.winqvist @skane.se
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
Smittskydd Skåne, 291 85 Kristianstad
Fax: 044-309 16 77
Mattias Waldeck
Åsa Ståhl
Marie Sten
Bitr. smittskyddsläkare
Smittskyddssjuksköterska
Administratör
044-309 16 08 [email protected]
044-309 16 18 [email protected]
044-309 16 16 [email protected]
Vårdhygien
www.skane.se/vardhygien
skåne
epi skåne #3/2015
Ansvarig utgivare: Redaktör: Layout: Tryckeri: Upplaga: Papper: Håkan Miörner
Håkan Ringberg, Niclas Winqvist, Josefine Thylefors
Wilma Designbyrå, Jenny Willman
Elander Sverige AB
2.800 ex
Maxisilk, miljömärkt med Svanen