En feministisk världsordning
Fakultetet för humaniora och samhällsvetenskap Geografi, medier och kommunikation Karl Ottosson En feministisk världsordning A feminine world order Examensarbete 15 hp Lärarprogrammet Datum/Termin: Handledare: Examinator: Ev. löpnummer: Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60 15-01-19 Andreas Grahn Nina Kristensson X-XX XX XX Sammanfattning I en tid då diskussionen om feminism går varmt i media, skolorna och stugorna så har jag intresserat mig för hur en feministisk världsordning skulle kunna se ut, och vilka som är vägarna dit. Det finns gott om bromsklossar i samhället, vissa man med enkla medel skulle kunna påverka. Denna uppsats tar upp och definierar problematiken bakom svårigheterna att nå en feministisk världsordning, men också vilka faktorer som spelar roll för uppnå detsamma. Hur koloniseringen som startade för flera hundra år sedan spred och säkrade det patriarkala samhället och dess påverkan ända in i dagens samhälle. Men även mer närliggande faktorer, om hur vi själva är med och påverkar vårt samhälle i form av vart vi bor, hur vi utbildar oss, och vilka jobb vi väljer. Statussymboler i samhället som ekonomi, yrke och politiskt inflytande är alla att räkna med när det gäller att påverka samhället. Att kvinnan då begränsas i några av dessa områden på olika sätt, innebär en segregation i samhället och förlorad frihet och kunskap. Jag har använt mig av en litteraturstudie för att undersöka vad dagens framstående geografiforskare och andra vetenskapsmän har att säga om ett feministiskt samhälle. Många böcker och studier har plöjts igenom för att belysa problematiken i att alla människor i samma samhälle inte har samma förutsättningar. Flera av dessa forskare är positiva och pekar på att mindre justeringar i samhället kunde ge feminismen en skjuts. För många u-länder gäller det att utbilda kvinnan och skapa en jämställd familjeplanering. En utbildning ger nya perspektiv och visar att det finns mer i livet än att vara mamma. För många i-länder gäller det att släppa in kvinnan i nya mansdominerade branscher och vice versa. Lika ansvar för barnen ger större chans att skapa bättre jämställdhet i ekonomin, och dörrar öppnas även till den politiska sfären. Nyckelord: feminism, världsordning, genus, globalisering, segregering 2 Abstract At a time when the discussion of feminism is hot in the media, in the schools and in the cottages so I have been interested in how feminist worlds order might look like and what are the roads there. There are plenty of barriers in the community, some of them you easily could influence. This essay problematize and define the problems behind the difficulties of reaching a feminist world order, but also the factors that are important to achieve this world order. How colonization that began several hundred years ago spread and secured the patriarchal society and its influence all the way to the society of today. But even more immediate factors, on how we ourselves are involved in shaping our society in terms of where we live, how we educate ourselves, and what jobs we choose. Status symbols in society as economics, profession and political influence are all to be reckoned with when it comes to influencing society. Women are limited in some of these areas in various ways; this means segregation in society and loss of freedom and knowledge. I am using a literature study to investigate what today's prominent geography researchers and other scientists have to say about a feminist society. Many books and studies have been plowed through to highlight the problems of all people in the same society does not have the same opportunities. Many of these scientists are positive and indicate that minor changes in society could give feminism a boost. For many developing countries it is important to educate women and create a gender family planning. An education will give new perspectives and will show that there is more to life than being a mother. For many developed countries it is important to let the woman participate in male-dominated industries and vice versa. Equal responsibility for the children will give more chance to improve gender equality in the economy, and the doors will open even into the political realm. Keywords: feminism, world order, gender, globalization, segregation 3 Innehållsförteckning 1.1 Inledning 5 1.2 Ämnesval och Syfte 6 1.3 Frågeställningar 6 1.4 Problemformulering 7 2.1 Metod 8 2.2 För- och nackdelar med metodvalet 9 2.3 Materialinsamling 9 2.4 Avgränsningar 9 2.5 Reliabilitet/validitet/replikerbarhet 8 2.6 Tidigare forskning 10 3. En feministisk världsordning 13 3.1 Maktspelet i det könsbestämda rummet 13 3.2 Kolonialtidens arv försvårar feminismen 14 3.3 Befolkningstillväxten 16 3.4 Feministisk utbildning och urbaniseringens påverkan 17 3.5 Feministisk ekonomi, Sverige jämfört med USA 19 3.6 Feministisk politik 20 3.7 Det avlönade arbetet 21 4. Slutsatser 24 4.1 Analys 24 4.2 Diskussion 26 4.3 Källor 27 4 1.1 Inledning Den nya almanackan upplyser att 2015 precis inletts och pakistanska Malala Yousafzi har både blivit skjuten i huvudet och fått Nobelpris av samma orsaker under en relativ kort tidsperiod. Det är inte samma person som står bakom båda dessa gärningar, det hade varit mer än makabert, utan snarare två olika symboler för två olika världar. Den unga flickan har kämpat för andra unga kvinnors rättigheter till utbildning i sitt hemland Pakistan. Malala förstår att detta är det främsta sättet att komma ur fattigdom och stärka kvinnans roll i samhället. Några talibaner räds den unga flickans kamp och ser ett hot i henne som måste tillintetgöras. Några skott i en buss något senare och Malala verkar bli ett minne blott. Men ändå står hon ett år senare och argumenterar för samma saker i en skyskrapa på Manhattans östkust. Nu med hela världen som åhörare i stället för lokalborna i Swatdalen med omnejd. Den levande martyren mottager som den yngsta människan genom tiderna Nobels fredspris år 2014 och en större genomslagskraft för sin kamp är svårt att föreställa sig (Yousafzai & Lamb 2013). Malalas historia visar att begreppet feminism upprör, segregerar och integrerar. Vissa politiker har svårt att ta ordet i sin mun, än mindre att kalla sig för en. Feminism står för ”social rörelse för jämställdhet mellan kvinnor och män” (Manns & Larsson 2014) och innebär därför att man vill sträva efter ett samhälle där man har lika villkor för både män och kvinnor. Detta innebär lagar, regler, löner, politiskt inflytande, arbetsmarknader, vårdnad om barn, kulturellt inflytande, rösträtt och en rad andra samhällsorienterade faktorer. Jämställdhet mellan könen med andra ord, och inte att kvinnor borde dominera samhället. Problemet att kalla sig för feminist verkar för en del ligga i att begreppet i sig inte är könsneutralt, det är laddat av just en feminin art. Kampen i sig är dock namngiven efter den grupp som är diskriminerad, inte efter målet. För att kontra mot det möjligen motsägelsefulla i att namnge en könsneutral företeelse för något könsbundet, kan man bara erinra sig om några liknande begrepp som jämställdhetsombudsmannen, människa, engelska ordet history, diskrimineringsombudsmannen med flera. Kanske olyckligt, eller kanske lyckligt då det skapar en diskussion och lyfter frågan på ett sätt som inte vore möjligt annars. 5 1.2 Ämnesval och Syfte ”Feministisk geografi är väl ändå det sista jag vill skriva om”, var de första tankarna som flög genom skallen när jag började fundera på min kommande uppsats innehåll. Det går inte en dag som jag inte läser en feministisk text på nätet eller i bokform. Eller så för jag en feministisk dialog med vänner, eller i ett klassrum med elever eller kollegor. Ämnet står lika nära hjärtat hos mig som det också står upp över öronen på mig. Ibland gör sig den vanliga frustrationen påtaglig; trots att många faktorer och instanser i vårt samhälle blir alltmer jämställda, går det inte tillräckligt snabbt, och definitivt inte i alla delar av världen. Någon vecka in i uppsatsprocessen när Civilisationers kamp med många fler böcker avhandlats insåg jag att det ändå till sist var feminism jag ville skriva om. Jag läser om positivistiska synsätt av vår värld i Apokalypsens gosiga mörker, och i skallen rullar samma slutsats fram gång på gång. Det går nämligen inte att komma ifrån att så många av världens orättvisor bottnar i detta ämne, det går att härleda konflikter, våld, fattigdom, arbetsbrist, traditionella könsroller och befolkningsboomer i avsaknaden av ett feministiskt jämställt samhälle. Ett debattinlägg döpt till ”Feminiserade storstäder dominerar snart världen” i Dagens Nyheter var starten till att jag hamnade under en hög böcker med titlar som ”Feminism utan gränser” och ”Writing women and space”. Går det att skriva en geografiuppsats på temat feminism? Syftet med uppsatsen kristalliseras så småningom; hur skulle man kunna uppnå en feministisk värld? Jag börjar söka svar hos de stora tänkarna, journalisterna, feministerna, geograferna och professorerna. 1.3 Frågeställningar Vilka faktorer menar geografiska forskare och vetenskapsmän spelar mest roll för att åstadkomma jämställdhet i ekonomi? Vilka faktorer menar geografiska forskare och vetenskapsmän spelar mest roll för att åstadkomma jämställdhet i yrkesliv? Vilka faktorer menar geografiska forskare och vetenskapsmän spelar mest roll för att åstadkomma jämställdhet i politik? 6 1.4 Problemformulering Jag stötte på debattartikeln ”Feminiserade storstäder dominerar snart världen” i Dagens Nyheter från den 22 september 2014 och detta fångade mitt intresse. Artikeln är skriven av Per Schlingmann, före detta statssekreterare och en av personerna bakom förnyelseprocessen av Moderaterna, samt av Dr. Kjell A Nordström, ekonom, forskare och lärare på Handelshögskolan i Stockholm. Man kan enkelt se artikeln som ett sätt att promota deras senaste bok, Urban Express, som tar upp en vision av morgondagens samhälle och fokuserar på de stora städerna, och kvinnans större roll i dem och därmed hela samhället. Jag läser tankar om hur ett feministiskt samhälle skulle kunna se ut, en värld där det patriarkala samhället dominerar och sätter gränser och upprättar lagar för båda könen, vilket ofta gynnar just männen. Och i dessa samhällen kan alltid männen fortsätta dagordningen. Det finns ett behov i mig att försöka förklara varför samhället ser ut som det gör, och vad som krävs för att förändra det. Problemet med det feministiska samhället är att vi inte är där än. Dagligen tar media upp problem som att det fortfarande i stor utsträckning är kvinnorna som tar ut större delen av barnledigheten. Det innebär att de i jämförelse med sina män halkar efter karriärmässigt. Det är männen som dominerar lokalpolitiken och männen som har de högavlönade jobben. En del av problematiken bakom har med gamla maktstrukturer att göra, en del handlar om ren diskriminering. I min uppsats ämnar jag ta upp de feministiska faktorer som påverkar och i det långa loppet; styr vårt samhälle, vår värld. Påverkan i samhället sker genom makt och status, och jag har valt ut tre faktorer som sammanfattar detta; det är vår ekonomi, vårt yrke och vårt politiska inflytande. Eftersom dessa tre faktorer är så förknippade med status i samhället och med status kommer makt och inflytande, så finns det ett problem då kvinnor har sämre förutsättningar i samtliga av dem. Det är denna problematik jag ämnar belysa. 7 2.1 Metod När jag väl bestämt mig för att enbart fokusera på temat feministisk geografi så var valet av metod redan gjort; det skulle bli en litteraturstudie! En textanalys är det mest naturliga för mig då jag tidigare producerat sådana. Ett vetenskapligt problem är inte nödvändigtvis synonymt med de problem vi brottas med i vardagen. Ett problem i forskningssammanhang är något man vill belysa, svara på eller bara skaffa sig ny kunskap om. För att belysa och forska om dessa problem använder man sig av olika vetenskapliga metoder. Sedan länge skall seriös vetenskap kunna prövas av andra oberoende, för att se om teserna och forskningen är saklig och undersökt med kvalitativa metoder. Det finns en mängd olika metoder för att kunna verifiera hypoteser och problematik. Man brukar tala om explorativ undersökning, när det finns stora luckor att täppa till inom en specifik problematik. Här försöker man på så bred front som möjligt undersöka sig fram till en mängd olika svar inom ämnet, undersökningen är utforskande. En mängd olika metoder kan användas här, och resultaten ligger ofta till grund för vidare studier. En deskriptiv studie talar man om i ett område där det redan finns forskning. Här begränsar man sig till specifika aspekter och ofta används bara en metod för att samla information. En hypotesprövande studie används då det finns stor mängd forskning inom ämnet, och man avser därför att testa om teorin kan prövas i praktiken, menar Patel och Davidson (2011). Man talar också ofta om undersökningen är kvalitativ eller kvantitativ. Dessa begrepp syftar till de data man använder i sin undersökning, inte undersökningen i sig. En kvantitativ undersökning använder sig därför av statiska data, som t.ex. statistik över hur många som bor på en viss plats eller enkätundersökningar med ja/nej-svar. En kvalitativ undersökning kan vara en diskursstudie eller en djupare intervju som är mer tolkningsbar än de kvantitativa exemplen, som ger upphov till analyser (Patel & Davidson 2011). Min uppsats är därför en deskriptiv kvalitativ textanalytisk, där jag analyserar forskares syn på feminismen inom ämnet geografi. 2.2 För- och nackdelar med metodvalet Nackdelen med en litteraturstudie är att jag inte får någon lokal eller dagsfärsk vinkling av mitt ämne, förutom mina egna tolkningar och slutsatser. Det hade jag kunnat få i en sorts intervju- eller enkätundersökning. Åsikterna och statistiken som framförs i uppsatsen har en spann av cirka 20 års lång period, och samhället formas efter tiden med allt vad det innebär. Jag har ansträngt mig för att få en stor del data från så färska källor som möjligt, speciellt statistiken som lätt kan påverkas med några år på nacken. Jag har valt att analysera litteratur framför artiklar. Dels på grund av det lättillgängliga utbudet, och dels för att litteratur är en långsam process till skillnad från artiklar. Litteratur brukar i regel ta månader eller år att producera, till skillnad mot artikelns snabba process. I litteraturen återfinns också en mängd historik som föga förändras efter några decenniers förlopp. 8 2.3 Materialinsamling Karlstad Universitet har en mängd böcker om feministisk geografi som jag tagit del av, böckerna har jag ömsom lusläst från pärm till pärm och ömsom skummat igenom kapitel med mindre relevans. I flera artiklar och studier på nätet har jag fått referenser som lett fram till nya böcker med nya inslag. Värmlands bibliotek har bidragit med mer allmänna böcker om feminism och jämlikhet i samhället. Här har urvalet varit svårare då mycket av dess textinnehåll inte direkt går att koppla till min nisch; feministisk geografi. Det viktiga för mig har varit att få ett brett perspektiv på feministisk geografi, av både män och kvinnor från olika delar av världen med olika syn och erfarenheter. 2.4 Avgränsningar Själva avgränsningen i mitt arbete har främst varit tiden själv. Det finns väldigt gott om böcker, rapporter och analyser för att kunna göra en uppsats om feministisk geografi. Tiden har därför hindrat mig från att gå igenom böcker jag redan lånat eller kunnat göra något konkret av det material jag redan synat. Sen har ju flera av böckerna nischats åt olika håll och därför i sin tur inte varit helt relevant för mitt arbete. Så man skulle kunna göra en liknande uppsats ytterligare nischad; jag skulle kunna ägna en egen uppsats åt feministisk geografi i Rwanda eller åt skillnaden mellan feministisk geografi i väst jämfört med feminism i tredje världen. Men jag ville själv ha ett litet bredare fält av den anledningen att jag tror att den gör mer samhällsnytta i det formatet. Eftersom mitt syfte handlar om en feministisk världsordning så har fokus legat på de faktorer i samhället som spelar stor roll för samhällsordningen, det vill säga yrke, politik och ekonomi, och vägarna som bär fram till dessa. 2.5 Reliabilitet/validitet/replikerbarhet Huruvida min studie är tillförlitlig eller inte beror mångt och mycket på mina källor, eftersom detta är en textanalys. Det handlar också om min egen förmåga att analysera texter och att sätta dem i sitt sammanhang, läsförståelse med andra ord. Man talar om att resultatet vi får har både ett sant värde och ett felvärde. Felvärdet beror på brister i instrumentet, som i detta fall består av min förmåga att analysera texter. Det sanna värdet ligger i hur noggrann min analys är. Vad hade hänt om en annan person vid ett givet tillfälle skulle plockat med sig med sig samma källor och bearbetat exakt samma texter utifrån samma frågeställningar? Svårt att ge ett definitivt svar, men de författare vars texter jag refererar till har sitt ord tryckt svart på vitt. Det är deras fakta, tankar och resonemang och det är jag som har sorterat dem i ett sammanhang och med hjälp av deras texter diskuterat problematiken feministisk geografi. Min egen slutsats är delvis det jag sett att författarna kommit fram till, och delvis det jag kan läsa mellan deras rader; mina egna tolkningar; min egen diskussion. Och det bör vara på den sistnämda av punkter som min och en potentiell skugguppsats skulle kunna skilja sig åt. Hur objektiv man än försöker att vara så har man ändå alla dessa värderingar, synsätt, fördomar, misstag och mänskliga faktorer med sig i bagaget som påverkar ens analys (Patel & Davidson 2011). Mäter uppsatsen det den vill mäta? Kan jag påstå att jag via de forskares och vetenskapsmäns texter jag analyserat kan svara på mina frågeställningar? Här är det av yttersta vikt att 9 frågeställningarna är minutiöst välplanerade och utredda. Jag har utgått från några frågeställningar utifrån mitt syfte under läsandets och skrivandets gång, men har också i slutändan fått justera de exakta frågeställningarna för att uppsatsen ska bli hållbar och legitim. En röd tråd måste gå genom uppsatsen och genomsyras utifrån mitt syfte och mina frågeställningar. Eftersom mina frågeställningar bygger på hur diskussionen går kring mina berörda källor så anser jag själv att undersökningen mäter det den utger sig för att mäta. Mängden av litteratur spelar i detta fall också roll, ju mer beläst man är i ämnet, desto överskådligare blick får man över ämnet (Patel & Davidson 2011). Skulle undersökningen kunna göras av någon annan? Givetvis är svaret. På många sätt är detta en unik uppsats; de val av böcker och annan litteratur jag gjort baseras till stor del av min geografiska utgångspunkt; jag har sökt i de närliggande biblioteken efter data. Med utgångspunkt från en annan del av landet eller världen så skulle det sannolikt finnas en skillnad i det litterära utbudet. Och med andra författare med ett annorlunda perspektiv så skulle möjligen deras resonemang kunna skilja sig åt, då det finns så pass många skribenter inom feministisk geografi. Om man har en tes kring någonting så ligger inte enbart trovärdigheten i den statistik man presenterar, då beroende på hur man redovisar statistik och vilken statistik man väljer att redovisa. Man bör kunna resonera och argumentera för sina teser, statistiken kan inte, trots vanliga föreställningar, tala för sig själv. Om man enbart utgår från mitt syfte och mina frågeställningar och inte tar hänsyn till de litteratururval jag gjort så skulle en annan människa kunna göra samma undersökning och komma fram till andra slutsatser. Men med samma litteratur att basera textanalysen på ser jag svårigheter att komma fram till några slutsatser som skiljer sig något större från mina egna (Patel & Davidson 2011). 2.6 Tidigare forskning Böcker kring temat finns det som tidigare nämnt gott om. Man hittar dem i biblioteken främst under N som står för geografi eller under O som står för samhällskunskap. Jag kommer här kortfattat beskriva mina källor, dess författare samt vad de kommit fram till. Det nya samhällets geografi från 2000 av redaktören Sune Berger är tänkt som en grundbok för studerande inom samhällsvetenskapliga ämnet vid universitet och högskolor. En grupp kulturgeografer vid Uppsala universitet har tagit fram denna bok som på bred front går över ämnen som ekonomisk geografi, genus i geografi, samhällsplanering, globalisering, produktion och urbanisering, både i Sverige och i hela världen. Medförfattaren Gunnel Forsberg menar att orsakerna till att så många kvinnor lämnar landsbygden för staden är det könskontrakt som skrivits mellan könen. I städerna har kvinnorna högre status än på landsbygden, de har mer att säga till om politiskt och de har i princip lika lön för lika arbete som deras manliga kollegor. Knox och Marstons Human geography – Places and regions in global contex från 2007 är svår att undvika när jag ska försöka förhålla mig till dagens geografiska världsbild. Kapitel 5 här heter Cultural geographies och tar upp några sidor om kulturell identitet som jag använt mig av. Knox är geografisk universitetsprofessor på Virginia Tech, Marston geografisk professor på University of Ariza och de har tillsammans skrivit denna breda publikation, en riktig universitetsklassiker. De menar att det ofta är våra egna fördomar som späder på 10 föreställning om hur och i vilka regioner som kvinnan är underordnad mannen. Man kan inte dra länder eller religioner över en kant, utan maktskillnaderna är olika i hem från hem. Stefan Fölster bidrar här med boken Jämlikheten som försvann från 2003. Då den handlar om jämlikhet i allmänhet har jag enbart nyttjat det tredje kapitlet; Män dubbelt så rika som kvinnor. Fölster har kommit fram till att kvinnorna äger omkring hälften av vad männen gör i Sverige. Den skeva fördelningen beror delvis på att männen utgör en majoritet av alla egna företagare. Många kvinnodominerande branscher har lagar och regler emot eget företagande, och det finns fortfarande problem att ta sig in i ett mansdominerat yrke. Fölster är en tyskfödd svensk nationalekonom, författare och debattör. Feminist Geographies; Explorations in diversity and difference av studiegruppen Women and geography från Brittiska geografiska institutet är en bok som tar upp könsroller och dess problematik i olika delar av världen. Denna bok är tillsammans med Writing women and space den äldsta i gänget, denna tryckt 1997, så jag har använt den för att exemplifiera situationer där könsroller spelar in, och mindre för statistisk fakta. De menar att begreppet könsroll har uppstått på grund av behovet att lyfta kvinnans roll, och att ifrågasätta det traditionella geografiska fokuset som brukar handla om hur män lever. Alison Blunt, lektor i geografi vid University of Southampton i Storbritannien och Gillian Rose, lektor i geografi vid University of Edinburgh bidrar med den äldsta (1994) boken i gänget; Writing women and space – Colonial and postcolonial geographies. De, liksom Mohanty, fokuseras på den sakta pågående feministiska revolutionen sett i backspegeln, och ägnar stor tid åt att beskriva kolonialismens påverkan på ämnet. Deras slutsatser är, vilket de pekar på i en rad studier, att det är den vita kvinnan som för talan om hur feminismen ska gå till, och hon utelämnar ofta tredje världens kvinna. Detta beskrivs både i dåtid och hur det ser ut i nutid. Då historik inte ändrar sig lika snabbt som statistik väljer jag att använda verkets historiska teorier i min uppsats. Carina Listerborn skriver i sin bok Kroppen som situation om kön, makt och rum från 2007 om hur vi delar upp rum i manligt och kvinnligt. Hon menar att detta synsätt formar vårt samhälle och leder till att vi har olika yrken som är synonyma med antingen manligt eller kvinnligt. Listerborn diskuterar svårigheten i hur man ska kunna bryta denna maktbalans och istället göra rummen neutrala. Det sociala landskapet - En sociologisk beskrivning av Sverige från 1950-talet till början av 2000-talet (2008) är skriven av Göran Ahrne, professor i sociologi, Christine Roman, professor i sociologi och Mats Franzén, även han professor i sociologi. I boken presenteras en översikt av samhällsutvecklingen i Sverige och hur dess maktrelationer förändras. Jag har använt mig av kapitlet könssegregering och mansdominans för att se hur makten i arbetsmarknaden förändrades under denna period. Deras slutsatser blir att den feministiska maktbalansen i modern tid på arbetsmarknaden var som sämst under 1950-talet, då 1,4 miljoner kvinnor jobbade oavlönat i sitt eget hem, som hemmafruar. Urban Express av Schlingmann och Nordström har jag redan nämnt i syftet. Deras nya publikation är skriven på ett modern sätt, med snabbt språk med massor av popkulturella referenser. Den beskriver hur vi borde förbereda oss för det nya samhället, där stadsbon är norm och feminismen kommer råda. De har nämligen kommit fram till att det är morgondagens städer som kommer bli det närmaste ett feministiskt samhälle vi kommer ha. 11 Där pågår det just nu en tyst kvinnlig revolution, och tack vare den kvinnliga urbaniseringen och deras utbildning kommer morgondagens tid vara kvinnornas tid. Jag har mest återanvänt en del av deras publicerade statistik för att styrka teser, då det är en helt nyutgiven bok (2014). Feministen och teoretikern Chandra Talpade Mohanty kritiserar globaliseringen och kapitalismen och gör detta ur ett perspektiv från den tredje världens kvinnor. Hon är född i Indien men är anställd på Syracuse University i New York. Mycket av Mohantys fokus handlar om hur västerlänningar generaliserar över just tredje världens kvinnor och lättsamt raljerar över dem som en enda stor homogen grupp. Tvärt emot andra författare i denna lista så ser hon globaliseringen som ett hot mot feminismen. Mohanty menar att såväl nya hierarkier som nya motståndsstrategier kommer växa fram ur de globala maktstrukturerna. En del för att ta sig ur denna onda cirkel skulle vara att ta sig ur det koloniala arvet, något som påverkar vårt samhälle negativt och bevarar gamla maktstrukturer. Feminism utan gränser publicerades 2007. Arne Jernelöv drar sina egna slutsatser om hur ett feministiskt samhälle skulle se ut i hans 2011 års e-bok Amazonia – Den framtida värld där kvinnor styr. Jernelöv går steget längre än samtliga mina övriga källor och målar upp ett framtida samhälle där kvinnor är de styrande. Några av faktorerna som bevisar detta skulle vara kvinnans högre ålder, större benägenhet att studera och därmed göra sig mer attraktiv på arbetsmarknaden. Detta gynnar också kvinnans ekonomiska situation som enligt Jernelöv kommer vara jämställd med mannens om 25 år. Globaliseringen har lett till mångfald, och den ökande andelen kvinnor i politiska beslutande positioner är ett svar på detta. Jernelöv är professor och miljövårdsbiolog och har haft många internationella uppdrag för FN och WHO. Yvonne Hirdman ger oss sitt sätt att se på begreppet feministisk teori och allt det är förknippat med i boken Genus – om det stabilas föränderliga former från 2003. Hon ger exempel på de konstruktioner och fördomar som följer med könsbegreppet. Bland annat menar hon att vi i Sverige anammade genus-begreppet i slutet av 70-talet för att det fanns ett behov av att lyfta och ifrågasätta gamla könsroller. Pakistanska Malala Yousafzai är vår yngsta nobelpristagare genom tiderna och får för sin kamp för feminismen och utbildningen ett hedersomnämnande i denna uppsats. Hennes unga men händelserika liv har förevigats i en biografi av henne själv tillsammans med Christina Lamb i 2013 års Jag är Malala. Hon kämpar för sin tes och slutsats att utbildning är den enskilt viktigaste faktorn för att uppnå ett rättvist och feministiskt samhälle. Slutligen får vi inte glömma bort Hans Rosling, professor i internationell hälsa vid Karolinska institutet. Rosling har varit rådgivare åt både Sida och WHO, i denna uppsats har jag använt hans material som finns tillgängligt på hemsidan gapminder.org. Det är en lättillgänglig databas där man tydligt kan urskilja hur världens ekonomi och hälsa förändras mellan länder och i tid. Här finns också hans videoföreläsningar som bland annat talar om hur världen mår och vart vi är på väg. Han menar att minskningen av antal barn per kvinna är en framgångssaga och essentiellt för en hållbar värld. Vägen dit menar Rosling är att kvinnorna får vara delaktiga i familjeplaneringen, men även att de får utbilda sig och ett avlönat arbete. 12 3. En feministisk världsordning 3.1 Maktspelet i det könsbestämda rummet Kvinnor som grupp har historiskt sett ofta hört till bottensikten i samhällets många sociala sammanhang, som prostitution eller annan slavliknande arbetskraft. Vi män har lärt oss att det är skamligt att göra kvinnosaker. Vad skulle hända om mannen kom till jobbet i klänning, eller beslöt sig för att använda läppstift? Platser är uppdelade i kön; vems är köket, garaget, smedjan eller syrummet? Det patriarkala samhället har länge rådigt och satt regler för hur saker och ting skall förhålla sig till varandra (Hirdman 2003). Ordet genus har gått från att ha varit till enbart för språkliga sammanhang till att fungera som ett verktyg för att komma ifrån de olycksaliga uppspaltningar av könsliga rum vi har i samhället. Begreppet krävdes för att kunna belysa och analysera kvinnors underordnad och förstå mäns och kvinnors delaktighet i den. Att vara man i samhället har varit synonymt med att vara normbärare, något som både män och kvinnor måste förhålla sig till. Att vara man är att inte vara kvinna. Det handlar om att hålla isär förhållandet mellan könen. Kan män göra kvinnojobb, och kan kvinnor göra mansjobb? Vad är ett kvinnojobb och vad är ett mansjobb, och framförallt; vem eller vilka har bestämt det? Underordningen skapar inte fria och glada själar. Det skapar den slavmentalitet som behövs på underordningens platser (Hirdman 2003). Under uppsatsens kommande rubriker ämnar jag att definiera olika typer av geografiska rum med hjälp av ett feministiskt tänkande. Båda könen är av kött och blod och representeras av kroppar som ständigt befinner sig i ett eller flera geografiska rum. Rummen kan vara materiella eller metaforiska, och båda exempel kan existera simultant. Relationen mellan din kropp och rummet är en komplex ordning där dessa båda variabler ständigt är föränderliga. Upplevelserna av ett rum beror på vem du är, vad du bär med dig och dina förväntningar. Förutom rummet så är tiden också alltid en variabel att räkna med. Men tid och rum skiljer sig åt; rummet är det tiden inte är; abstrakt, oändlig, definierbar i geometriska termer och koordinater menar Listerborn (2007). Rummet innebär också maktrelationer, såsom vilket rum som anses kvinnligt och vilket rum som anses vara manligt. Att könsbestämma platser är just ett exempel på den pågående maktkampen som ständigt belyses i media och på arbetsplatsen, i skolan. Genom att upplösa idén om platsidentitet och lyfta fram könens samexistens i alla geografiska rum skulle man kunna göra den patriarkala hierarkin till ett minne. Listerborn riktar också kritik mot hur den geografiska rumsuppfattningen är västerländskcentrerad, och hur den borde gå samma öde till mötes som platsidentiteten (Listerborn 2007). Den feministiska geografin har växt ordentligt sedan starten på 1970-talet och har nu etablerat sig inom kulturgeografin. Främsta anledningen till dess uppkomst har varit viljan att ifrågasätta frånvaron av kvinnor och starta ett genustänk inom ämnet (Listerborn 2007). Vi ska se vad vi kan bidra med i denna uppsats. 13 3.2 Kolonialtidens arv försvårar feminismen Vi börjar med att titta tillbaka retrospektivt. Mohanty (2007) problematiserar begreppet feminism och förklarar hur man ser på detta från olika delar av världen. Hon erfar på samma sätt och med liknande uttryck som Listerborn (2007) att man med västerländska ögon ser på kvinnor i den tredje världen som sexuellt kuvad, okunnig, fattig, obildad, traditionsbunden, huslig och familjeorienterad. På samma sätt har man ett annorlunda synsätt om andra grupperingar kvinnor i andra delar av världen. Detta innebär att feminism inte är någon homogen grupp med likadana värderingar och synsätt jorden runt. För att förstå dessa generaliseringar måste vi titta bakåt historiskt sett, exemplifiera orsaker till ”vårt” synsätt och exempel på hur dessa ter sig. Mohanty och Listerborns kritik mot det västerländska synsättet måste vi sätta i en förklarande kontext. Kvinnors bärande av slöja som sådan har länge gett upphov till diskussion; är det ett tecken på manligt förtryckande eller är det ett avståndstagande från den västerländska lättklädda kulturen, eller religiösa klädregler? Svaret är också här inte bara att sätta ihop i en mening, det är mer komplext än så. I Saudiarabien, Iran, Pakistan, Indien och Egypten har alla muslimska kvinnor någon form av slöja. Slöjorna kan vara fysiskt lika men ändå kan det vara stor skillnad i orsakerna till användandet; det kan vara kulturellt eller ideologiskt. Ett exempel är Iran före år 1979. Mohammad Reza Pahlavi var shah av Iran och stor för västerländsk kultur och värderingar, bland annat ordnade han kvinnlig rösträtt och stod för ett mer sekulariserat samhälle. Men många kvinnor från medelklassen var emot det västerländska inflytandet och använde därför slöjorna för att visa sitt motstånd. Efter revolutionen 1979 tillsattes den politiske och andlige ledaren Ayatolla Khomeini vid makten som genast införde Islamska lagar som i Iran innebar att kvinnornas makt och inflytande begränsades och att de nu var tvungna att bära slöja. Mohanty (2007) menar att slöjan stod först för att visa en oppositionell revolutionär förklaring, för att sedan bli en lagförd förpliktelse. Abortfrågan har i flera afrikanska länder inneburit en problematik för de lokala kvinnorna. Efter att ha varit kuvade av den vite mannen under kolonialtiden med dess befolkningskontroll och steriliseringspolitik har det moderna uttrycket ”kvinnans rätt att välja” fortsatt stått för västerländsk maktkontroll. Det ligger en stark skepsis mot alla regler som innefattar någon slags befolkningskontroll, det ses helt enkelt som en förlängning av den rasistiska statens tvångspolitik (Mohanty 2007). Kolonialtiden har satt djupa spår i vår gemensamma feministiska historia. Det var de vita männen från Europa som seglade jorden runt och lade under sig länder, regioner, byar och därmed folket som befolkade dessa samhällen. Ett patriarkalt samhälle etablerades där den vite mannen satte reglerna i de nya provinserna och blev därmed både domare, jury och bödel. Inte sällan användes systematiska våldtäkter på den kvinnliga lokalbefolkningen för att hålla dem i schack, det var den vite mannen som skrev reglerna och lagarna och därmed satte normen i samhället. Den vite mannen är i sig ett vida begrepp och en generalisering. Det fanns de kolonialherrar som var mindre benägna att utnyttja befolkningen för egen vinning. Men bland de tyskar, britter, fransmän, italienare, spanjorer och holländare som vanligen utgör mallen för den vite mannen i koloniala sammanhang, så framhävs ofta kung Leopold II 14 av Belgien som en av de främsta tyrannerna. Drygt tio miljoner kongoleser var utsatta för Leopolds grymma metoder bestående av slaveri, stympningar av lemmar, barnkidnappningar och bränningar av byar. Detta utan att han någonsin personligen satte sin fot i landet. Leopolds vansinnesstyre används här för att exemplifiera hur en del av den tredje världen kom att se på den vite mannen och det patriarkala samhälle de stod för (Mohanty 2007). Under kolonialtidens stora århundrade; 1800-talet, så kunde man i besättningen i dessa expeditioner hitta både kvinnor och män. Kvinnorna var i minoritet och de som befann sig ombord var främst där i egenskap av reseskildrare, lärare och sjuksköterskor. De brittiska reseskildrarnas skrifter kom att utgöra grunden för den uppfattningen man i moderlandet hade för de nya expansionerna och dess innevånare. Enligt Mills (Blunt & Rose 1994) så innebar dessa texter, förutom moderlandets generella inställning till koloniseringen, om man skulle fortsätta expeditionerna och få finansiellt stöd för dessa. De texter som nådde hemlandet och trycktes i bokform och spreds blev de historiska äventyrsberättelserna om den vite mannens kamp för civiliserande av andra mindre civiliserade samhällen. Många av dessa böcker beskrev ursprungsbefolkningen i Afrika som barnsliga av naturen och underlägsen den västerländska normen. Dessa texter spreds vidare i Europa för att hamna i skolböcker och uppslagsverk. Detta innebar ett stort genomslag för Europas samlade syn på den tredje världen och kom att leva kvar långt in på 1900-talet, och ingen kan påstå att dessa attityder är helt borttvättade än idag. De kvinnor som bidrog till att producera dessa reseskildringar var i minoritet, det var i regel männen som skrev dessa. Men de texter som skrevs av kvinnor var i regel kritiska mot kolonialismen och dess samhälles struktur. Kvinnorna som skrev var som grupp själva diskriminerade i sitt samhälle, och kunde därför lättare med sina kritiska ögon se och känna igen sig i den afrikanska urinnevånarens situation. Men dessa skrifter blev i regel refuserade eller nådde aldrig några större tryckta upplagor i hemlandet. Det ansågs att kvinnan inte brydde sig om den nya vetenskapen eller kunskapen som expeditionerna medförde, utan i stället ägnade texterna åt att skriva om sig själva (Blunt & Rose 1994). När kolonialismen upphörde och slaveriet förbjöds så fortsatte dock utnyttjandet av den tredje världen och dess traditioner lever kvar, nu i omstrukturerade former. Människorna från den tredje världen fick fortsatt ta de jobb som den vite mannen inte ville ha, nu med en liten summa pengar som ersättning. I Nordamerika innebar det att den svarta kvinnliga befolkningen fick hushållsarbete eller jobba ute på fälten, alltid till lägre löner än vad de vita skulle fått för samma arbete. De var helt enkelt mindre värda ur västerländska ögon sett (Mohanty 2007). Dessa konstruerade moraluppfattningar som tredje världens kvinnor utsatts för, och utsätts för idag, påverkar deras självbild, deras organisation och deras förmåga till motstånd i vardagen. Man kan dra paralleller till de kuvade flickorna när den allmänna skolan infördes i Sverige 1842; eftersom det inte förväntades att flickorna skulle klara av skolan lika bra som pojkarna så fick de heller inte lika bra betyg. Det hade att göra med dess status i samhället och konsekvensen av det är låg självbild och lågt självförtroende (Jernelöv 2011). 15 3.3 Befolkningstillväxten Sedan 2011 har jorden passerat 7 miljarder invånare, och det talet ökar under tiden du läser detta. Startskottet på dagens befolkningsökning börjar i tidigt 1800-tal, då industrialiseringen av samhället innebar jobbtillfällen som ledde till bättre ekonomi, bättre hälsa och bättre mediciner. Spädbarnsdödligheten var hög, fyra av de sex barn en familj i snitt fick dog under denna period. För att kompensera dessa dödsfall skaffade familjen ytterligare barn. I och med att hälsan och ekonomin stärktes, så upplevde alltfler nyfödda vuxen ålder, och 1950 överlevde nu 4 av de fem barn som den genomsnittliga familjen nu skaffade. Summan av detta innebar att folk i allmänhet skaffade lika många barn, med att fler nu växte upp till vuxen ålder och själva skaffade familjer, en cirkel som innebar en snabb befolkningstillväxt menar Rosling (2012). Den explosiva befolkningsökningen drog igång på 1950-talet då industrialiseringens fördelar nått och präglat dagens mest progressiva regioner: Afrika och Asien. Dessa regioner kommer också markant öka i folkmängd de kommande decennierna, och Rosling har sina teorier om hur man ska kunna begränsa folkökningen till en hållbar nivå. I världen idag är det länder med störst dödlighet som har den snabbaste befolkningstillväxten. Anledningen är enkel; där barn av erfarenhet har stor risk att dö, där skaffar man fler barn för att kompensera detta frånfälle av blivande mänskliga pensionsförsäkringar. Fortfarande har fattiga länder som exempelvis Kongo och Afghanistan i snitt 6 födslar per kvinna, och ett dödstal på en till två av dessa. Av tradition skaffar man fortfarande många barn per familj, men istället för att se fyra av dem dö innan vuxen ålder, överlever nu en majoritet av dem. För de rikaste länderna på jorden, de i västvärlden, tog det 200 år att gå från 6 barn per kvinna ned till 2 barn per kvinna. Man kan se sambandet med industriella samhället som nämnt, men även med utbildning och familjeplanering (Rosling 2012). Rosling pekar på några av de absolut viktigaste faktorerna för att jordens befolkning, som kommer nå 10-11 miljarder människor, också kommer att stanna där för att trygga försörjningen av dessa, och även sett till ett hållbart utnyttjande av jordens resurser. Antalet födda barn per kvinna sjunker ; om barnen överlever. Då finns det inte lika många anledningar till att skaffa fler barn som används som hjälp på ålderns höst. Dessutom kostar det att försörja varje barn, och mat är ofta en bristfällig resurs. Barnfödslarna sjunker också om barnen inte i lika stor grad behövs för arbete. Ju stabilare ekonomi man har, ju färre barn behövs för att sköta exempelvis ett jordbruk. Antalet sjunker också när kvinnor utbildar sig och skaffar sig ett avlönat jobb. Får man chansen att utbilda sig väcks också idéer och drömmar som inte bara har med familjelivet att göra, det finns mer i livet än att fortplanta sig och se till att barnen överlever en själv. Med utbildningen kommer också möjligheterna att kunna få ett bra avlönat arbete, och chanserna att lämna hemmet som enbart familjeförvaltare ökar. Om båda partner i en familj jobbar ökar naturligtvis också ekonomin, och det påverkar de föregående punkterna. Slutligen är familjeplanering av hög betydelse för antal födda barn per kvinna på jorden. I många länder och kulturer har kvinnan ofta väldigt lite att säga om hur många barn en familj mår bra av, och även hur hon själv mår. Ofta är det upp till mannen i familjen att styra familjeplaneringen. Men med kvinnans stärkta roll som allt mer utbildad och oftare med ett avlönat arbete har hon också större möjligheter att påverka (Rosling 2013). 16 3.4 Feministisk utbildning och urbaniseringens påverkan Genus är, till skillnad från kön (som är en biologisk definition), den sociala och kulturella konstruktion som används för att särskilja kvinnlighet och manlighet. Genus är därför en identitet som är skapad inom och mellan olika grupperingar, och innebär att det betyder olika i olika delar av världen, eller för den delen, olika i olika regioner inom Sverige. Här är det lätt att stereotyper skapas. Exempelvis finns inget kristet, eller muslimskt manligt eller kvinnligt, religion är bara en del av det som regionalt kan kallas för könsroller (Knox & Marston 2007). Det som i första hand brukar känneteckna en människas identitet är om det är en kvinna eller en man. Det är det första varje par får höra som precis skaffat barn. I andra hand handlar identiteten om etnicitet, klass eller sexualitet. Könsrollerna är skapade av ett arv, både biologiskt och det geografiska områdets rådande kultur. De val man gör i livet är därför ett resultat av vilja, drömmar, kapacitet samt vad som anses vara möjligt utifrån den lokala traditionen. Detta är det vi kallar för genuskontrakt, och det är en process som ständigt förändras (Women and geography study group 1997). I Svenska högskoleorter ser genuskontraktet relativt lika ut för både kvinnor och män. Det innebär att män och kvinnor har ungefär lika lång utbildning, lönearbetar lika mycket, tar lika ansvar för barnomsorgen, man är lika aktiva i den lokala politiken och löneskillnaderna är relativt små. Gunnel Forsberg (Berger 2000) drar här slutsatsen att närvaron av högskolor är en stor bidragande faktor för ett jämställt samhälle; har ett par som lever ihop likvärdig utbildning och likvärdig lön så blir det naturligare att dela på både karriär och det obetalda hushållsarbetet. Man möter också i högskolemiljöer människor från olika kulturer och länder, vilket öppnar ögonen och ger rimligen en högre tolerans för det tidigare främmande och eventuellt skrämmande. I de mer traditionella jordbruks- och industrisamhällena har utflyttningen varit mer omfattande än inflyttning, vilket inneburit att påverkan av utomstående influenser av andra former av genuskontrakt varit lägre än i storstadsregioner. Kvinnorna var de första att lämna landsbygden och flyttade till storstadsregionerna, medan männen blev kvar på de små familjebruken (Jernelöv 2011). Man kan se en påtaglig segregering i dessa bruksregioner; arbetsfördelningen är tydlig mellan könen, kontraktet är uppfört av den patriarkala normen i samhället, och en stor kyrklig verksamhet tillsammans med moral och oskrivna regler bidrar till denna påverkan. Flyttandet som lösning på problemet har generellt gällt just kvinnor, som funnit bättre ”avtal” i de nämnda storstadsregionerna. Rör man sig utanför sitt genuskontrakt är det lätt att bli ifrågasatt, och ett enkelt botemedel är att just flytta till ett område där ens personliga genusidentitet är mer likartat den rådande (Berger 2000). Att städerna är de främsta områdena för feminismen att frodas ställer sig även Schlingmann och Nordström bakom. De betonar två stycken positiva effekter av den kvinnliga urbaniseringen: den ekonomiska och den sociala. Städernas tillväxt är kopplade till skapandet av värde; städerna är de ekonomiska kraftcentra som ger jobb eller möjligheter att starta eget. Och eftersom kvinnorna är de i samhället som utbildar sig mest, är de också attraktiva på arbetsmarknaden. Dessutom är staden en plats där kvinnor har större ekonomiska, sociala och politiska möjligheter än systrarna på landsbygden. Vi kan se ett mönster här som genomsyrar 17 stora delar av historien: utbildar du dig idag, har du makt och pengar imorgon (Schlingmann & Nordström 2014). För 100 år sedan bodde enbart 10 % av världens befolkning i städer , idag bor lite mer än hälften av världens befolkning i städer. Det är också i u-ländernas städer den största befolkningstillväxten kommer ske i framtiden. Våra städer blir feminina, andelen kvinnor i städerna ökar i allmänhet och i synnerhet för åldersgruppen över 60 år (Schlingmann & Nordström 2014). Det finns genusdefinitioner som säger att kvinnan är den sociala av könen och de som framförallt bryr sig om och tar hand om barnen i samhället, driver på fler rättsliga skydd för dessa, och som politiskt ser till att det finns en ordentlig barnomsorg. De är mer benägna att lägga mer tid och pengar (både egna och statens/kommunens/länets) på barn. Männen däremot är mer risktagande människor som löser sina problem själva. De är teknikintresserade och mer våldsbenägna. Man kan se dessa genusskillnader inom olika områden inom våra samhällen. Grundskolan exempelvis, har gått från att ha varit ett mansdominerat yrke med läroplaner som gynnat pojkar till ett kvinnodominerat yrke vars läroplaner gynnar flickor. Historiskt sett har genus spelat roll för elevernas prestationer; stor del manliga lärare och betygen är högre bland pojkar, och vice versa gällande relationen kvinnliga lärare och flickor. På universitetsnivå dominerar dock fortfarande män gällande antal professorer, ändock är 66 % av Sveriges högskola- och universitetsexaminerade flickor. Läroplanerna har gått från memorerande av fakta till att se samband, sammanhang och orsaker istället. Helt i linje med det informationssamhälle vi nu lever i, där man men några knapptryck finner vilken huvudstad som ligger i vilket land, men där det är svårare att ursköna varför huvudstaden just placerats där. Och här har då flickorna/kvinnorna en fördel, det märks om inte annat i betygen där flickornas betyg passerat och gått om jämnåriga pojkars resultat sedan decennier (Jernelöf 2011). USA har hälften av de 100 främsta universiteten på sin mark och de domineras av kvinnor (Schlingmann & Nordström 2014). Mohanty ser dock tecken från de senaste decennierna att man ändrat inriktning i många universitet från ett humanistiskt perspektiv från slutet av 1800talet till ett vetenskapsbaserat där forskningsresultaten omvandlas till handelsutbyte och ekonomisk egendom – och detta är centrala beståndsdelar i den globala kapitalismen. Mohanty är en uttalad feminism och även antikapitalist och fortsätter med att denna universitetsrevolution startade på 1980-talet och innebär ofta fokus på teknologi och maskiner som man i slutändan använder i militärt bruk, i fängelser, inom IT och i företag. Även om kvinnorna dominerar universiteten, åtminstone i antal studenter, så upplever många kvinnor, speciellt feministiska forskare och lärare bakslag i denna akademiska värld. De ges inte anställning på grund av att deras forskning anses politisk eller okonventionell. Detta blir ett problem för universiteten som ska innefatta ett engagemang för rättvisa och jämlikhet (Mohanty 2007). 18 3.5 Feministisk ekonomi, Sverige jämfört med USA Sverige är ett av världens mest jämställda länder. Vi har till och med fått pris av FN för detta. Det betyder inte automatiskt att Sverige är ett jämställt land, bara att landet är mer jämställt än andra länder i världen. För att få kalla någonting jämställt så innebär det att minst 40 % av en viss verksamhet måste disponeras av ett kön, och max 60 % av det andra könet. Exempelvis ligger nu lönerna i Sverige så att kvinnor tjänar ca 85-90 % av männens löner inom samma område, efter jämförelser med liknande utbildningar och lika många år inom verksamheten (Berger 2000). Fölster (2003) påstår dock att lönediskrimineringen i betydelsen olika lön för samma befattning i samma yrke, samma arbetsuppgifter och lika många år i branschen är ungefär 1 %. Näst intill helt jämställt med andra ord. Men de som faktiskt har lättare att bli befordrade och klättra på karriärstegen är fortfarande män. Och inte att förglömma att typiska mansdominerade arbeten i regel är mer välbetalda än kvinnors dito (Fölster 2003). En intressant ekonomisk jämförelse är att se på andelen av rikedomar inom ett visst område. I USA äger kvinnorna över 50 % av förmögenheterna, i EU 40 % och i Skandinavien 45 %. En förklaring till kvinnans relativa (jämlika) rikedom i USA har att göra med att kvinnan i snitt blir flera år äldre än mannen, och därmed ofta ärver sin man, oftare än att en dotter ärver sin far. Skilsmässoregler gynnar också många frånskilda kvinnor ekonomiskt (Jernelöv 2011). Om man tittar specifikt på skillnaderna inom förmögenhet i Sverige så finns det en del likheter med USA. En betydande grupp med kvinnor över 75 år är förmögna, och det handlar även här ofta om arv. De kvinnor i arbetsför ålder (20-65 år) så ligger fördelningen 63 % av förmögenheten för män och 27 för kvinnor. Men här finns ett stort mörkertal. 99 % av Sveriges företag ägs direkt och är inte inräknade i förmögenhetsstatistiken. Fölster (2003) har därför gjort en beräkning av företagens värde och dess feministiska indelning och kommit fram till att fördelningen av förmögenheten är mycket skev. Svenska mäns förmögenhet kan vara dubbelt så hög som kvinnors (Fölster 2003). På det ser dock ut att gå åt rätt håll. Just nu tjänar svenska heltidsarbetande kvinnor mellan 20 och 64 år 85 % av männens inkomst. Kvinnor mellan 20-29 år har 89 % av männens inkomst. Ser vi till bara Stockholms län ligger de kvinnliga i åldern 20–64 på 84 %, och i åldern 20–29 på 90 %. Vi kan se en trend från 1990 som säger, förutsatt att den håller i sig, att kvinnor mellan 20-29 år och heltidsarbetande kommer ha samma medianinkomst i Stockholms län som männen år 2021, och mycket möjligt kommer att gå om deras löner efter det. Vi ser redan denna trend i USA. I 147 av USA:s 150 största städer tjänar unga kvinnor mer än unga män. Förklaringen till detta är att de amerikanska kvinnorna utbildar sig i större utsträckning än männen. Och även om männen arbetar fler timmar, så har amerikanarna ett system med en väldigt hög utbildningspremie som gynnar kvinnorna. Utbildningspremien är i genomsnitt 15 gånger så hög för amerikanska kvinnor jämfört med svenska kvinnor. I Sverige utbildar sig kvinnorna också i större utsträckning än männen, men många av utbildningarna som kvinnor väljer innebär att de får ett jobb i den offentliga sektorn. Där är lönerna så låga att det ofta hade lönat sig att börja jobba direkt efter gymnasiet, om man bara ser till den förväntade livsinkomsten (Sanandaji 2011). 19 Om man har en befolkning där hälften av invånarna är underutvecklade och underanvända så kommer ekonomin aldrig att gro som den skulle kunna. Det finns massor av undersökningar som visar att hälsosamma och utbildade kvinnor skaffar sig hälsosamma och utbildade barn. Denna positiva cykel skapar förutsättningar för en god ekonomi för hela befolkningen (World Economic Forum 2014). 3.6 Feministisk politik Gällande politiskt inflytande ligger kvinnan i regel alltid i lä. En jämförelse mellan företrädda kön i andelen ledamöter i nationella parlament står kvinnor för 56 % i Rwanda, där återfinns kvinnorna som syns i topp. Dessvärre är en del av förklaringen till denna dominans ett folkmord. I övriga jämförelser finns i skrivande stund inte ett annat land på jorden där kvinnor dominerar inom politiken. Sverige har 47 % kvinnor i sitt parlament, Kina 21 % (fast där ligger de åt andra sidan långt efter på den demokratiska fronten), Kirgizistan 26 %, Frankrike 19 %, USA 17 %, Ryssland 14 % och Indien 11 % bara för att nämna några. Globalt sett står kvinnor enbart för 19 % av andelen av ledamöterna i parlamenten. Det har dock ökat under de senaste åren, och i en sann demokrati är det helt logiskt. Eftersom kvinnorna står för drygt 50 % av befolkningen, så måste kvinnors skydd och rättigheter öka, annars får helt enkelt de partier som inte lyfter dessa frågor få kvinnors röster. Man skulle kunna kalla detta för ett upplyst egenintresse menar Jernelöv (2011). Flera undersökningar visar att ju fler kvinnor som är involverade på hög politisk nivå och har mer att säga om regionens gemensamma beslut, så kommer besluten inkludera behovet för en större mängd människor än om enbart män suttit i beslutsposition (World Economic Forum 2014). En del politiska beslut ger också upphov till problem med jämställdheten. I Kina har man använt sig av ettbarnspolitiken sedan i slutet av 1970-talet för att bromsa landets enorma befolkningstillväxt. Detta har inte gynnat kvinnorna i landet, då många familjer anser att det finns fler fördelar att få en pojke än en flicka om man nu bara får skaffa ett barn. En son skulle nämligen få bättre möjligheter till att skaffa ett bra och ett högavlönat arbete, och därmed ha bättre möjligheter att ta hand om sina föräldrar när de själva inte orkar själva. Detta har resulterat en ojämn fördelning mellan könen där nu mannen är i numerär majoritet i landet. Könsselektiva aborter, sneda könsfördelningar i aborter och även övergivna flickebarn rapporteras vara orsaken bakom den snedvridna jämställdhetsbilden. Det räknas finnas 30-40 miljoner överskott av män i Kina om några år, som kommer att ha stora problem att kunna skaffa sig en fru för att kunna bilda familj av uppenbara orsaker. Trots orsakerna bakom denna snedfördelning kommer detta att gynna kvinnans status så småningom i landet. Långtidseffekten av av de omfattande selektiva aborterna av flickfoster är att det påskyndar kvinnans frigörelse och stärker kvinnans ställning, menar Jernelöv (2011). Det finns tydliga statistiska mönster här i Sverige som visar att i regioner där kvinnor är lågt representerade inom politiken har man också höga födelseantal och unga förstföderskor. Vice versa så kan man i regioner med högt antal kvinnor som representanter inom politiken också se låga födelsetal och ett högre ålderssnitt av förstföderskor. Antalet giftermål är också lägre i den sistnämnda regionen. Man kan dock inte dra några slutsatser av att fler kvinnor inom 20 politiken skulle kunna förändra den politiska riktningen inom en region, där styr snarare politikens färger den faktorn. Men andelen kvinnor inom politiken säger en del om kvinnans roll i samhället (Berger 2000). Jämställdhetspolitiken har dock varit levande i Sverige i flera decennier, Sedan 1960-talet har en intensiv könsdebatt förts och etiketten ”jämställdhet” introducerades på dagordningen som en rubrik av de politiska partierna. År 1972 infördes jämställdhetsdelegationen och sedan 1982 har dessa frågor haft ett eget departement (Eduards 2014). 3.7 Det avlönade arbetet Det är svårt att ge några definitiva avgörande orsaker till den manliga dominansen inom politik och ekonomi de senaste århundraden, men man kan urskilja en del mönster med hjälp av statistik. Om vi backar Sverige 150 år tillbaka i tiden finner vi ett land med stor utvandring, framförallt till norra Amerika. Sverige var ett fattigt land och en stor majoritet bodde på landsbygden. Där skötte männen boskapen och brukade jorden i det vanligaste yrket på den tiden; landsbrukare. Kvinnan skötte hushållssysslorna; passade barnen, lagade maten och såg till att alla hade kläder och ett rent hem. Hushållssysslorna har i en familj alltid varit och är fortfarande ett oavlönat jobb. Kanske spelade det mindre roll i det samhälle där jordbruket också till stor del var oavlönat; man åt upp grödorna man odlade och även de födoämnen boskapen genererade. Mycket gick till skatt eller användes som byteshandel för att skaffa sig andra varor man själv inte kunde producera, mest praktiskt var det naturligtvis att vara självförsörjande. Den ekonomiska ersättning lantbrukarna fick gick dock till männen, kvinnor i det svenska jordbruket definierades som ”medhjälpande familjemedlemmar” istället för lantbrukare. Under denna period börjar också det industriella samhället formas i Sverige, och de som inte längre fick plats på gården började nu söka sig till städerna där de större industrierna etablerades. En stor urbanisering tar nu sin form i Sverige, vilket kommer leda till att 85 % av alla människor i Sverige idag bor i tätbefolkade orter. Både män och kvinnor sökte sig till industrijobben, män kom att dominera gruvjobben och kvinnor textilarbeten. Men fortfarande dominerade männen rent allmänt industrijobben (Berger 2000). I krigs- och beredskapstider fick dock alltmer kvinnor gå ut i det avlönade arbetslivet, men oftast för att efter kriget återgå till sina oavlönade arbetsuppgifter i hemmet. Under nittonhundratalets två stora krig stod Sverige utanför, neutrala. Men vi förberedde oss för krig och männen fick därför ge sig av från sina arbeten och gräva strategiska skyttegravar, och detta gav åter kvinnor plats i industriarbeten där de visade att de också kunde. I väst gick en demokrativåg under tidiga delar av nittonhundratalet, och trots stoppade demokratiprocesser under krigen så fick ändå många kvinnor sina demokratiska rättigheter till slut. I Sverige fick vi lika och allmän rösträtt år 1919, och detta var ett stort steg i den feministiska processen. Efter andra världskriget genomgick Sverige en tillväxtboom och mängder av jobbtillfällen skapades. Så många jobb att man fick införa arbetskraftsinvandring, främst från Finland och Jugoslavien, men kvinnan märktes också alltmer i de avlönade arbetena. Kontorsjobb och industriarbeten blev nu vanliga jobb för kvinnor, och samtidigt kunde mannen göra skatteavdrag för sin hemmavarande hustru (Berger 2000). 21 Ahrne, Roman och Franzén (2008) fyller i med att begreppet hemmafru hade en storhetstid mellan 1930-talet och ytterligare 30 år framåt. Kulmen på denna epok var på 1950-talet då uppskattningsvis 1,4 miljoner kvinnor tillhörde kategorin hemmafruar. I och med bristen på arbetare i Sverige på 60-talet så sökte sig många kvinnor ut i det avlönade arbetslivet tillsammans med en stor arbetskraftsinvandring. Andelen hemmafruar minskade kraftigt decennierna efter kulmen. En halv miljon uppskattas vara hemmafruar i slutet av 1970-talet, 200 000 år 1985 och idag är siffrorna nere på 2 %. Vilket innebär att kvinnorna till stor del är lika mycket ute i det avlönade arbetslivet som mannen (Ahrne & Roman & Franzén 2008). Sverige utvecklas vidare, och vi går från ett industrisamhälle med huvudsaklig manlig avlönad arbetskraft till ett samhälle där män och kvinnor i nästan lika stor utsträckning deltar i avlönat arbete. Men på många platser i landet ser fortfarande arbetslivet ut som det gjort som det gjort de senaste hundra åren; där skogsbruk och gruvbrytning fortfarande dominerar arbetsmarknaden är relationerna mellan män och kvinnor fortfarande mer traditionella än där man jobbar med service och tjänster (Ahrne & Roman & Franzén 2008). Historiskt sett har också kvinnor med småbarn varit extra begränsade att skaffa avlönat arbete menar Women and geography study group (1997), och pekar på Londons senaste decennier. Orsakerna bakom är att kvinnan som oftast besörjer att barnen blir omhändertagna, inte får tag på någon dagisplats på grund av bristande barnomsorg i området. Svårigheterna att förflytta sig är en annan faktor då en familj ofta bara haft råd med en bil, och kollektivtrafiken har varit bristande i området. Eftersom det är kvinnans ”roll” i det traditionella Storbritannien att ta hand om barn och hushåll har hon fastnat i ett patriarkalt ekorrhjul. Denna gamla tradition av att kvinnan ska stå för det oavlönade arbetet har satt käppar i många hjul och dess påverkan är påtaglig i denna tid. Att inte vara ute i samhället och bidra med avlönat arbete har också inneburit att kvinnor blivit mer eller mindre utestängda från alla former av social, ekonomisk och politisk makt. Förutsättningar för att båda partners i en familj ska kunna vara ute i en avlönad yrkeskarriär är att någon måste ta hand om deras barn, och det måste finnas färdig mat att köpa då familjen spenderar allt mindre tid i hemmet. Detta utvecklades också i samband med företagens behov av massrekryteringar. En mängd nya restauranger, fryst snabbmat och dagis startades därför efter andra världskriget och under andra halvan av 1900talet (Women and geography study group 1997). I Sverige 2013 så har en kvinna i den arbetsföra åldern mellan 20-64 år 80 % av mäns inkomst. Faktorer som spelar in här är bland annat valet av arbete. Då kvinnor i högre utsträckning jobbar inom den offentliga sektorn med vård & omsorg, personliga & kulturella tjänster eller inom utbildningsväsendet får de se sina löner mer återhållsamma än i de typiska manliga branscherna. De manliga branscherna är traditionellt jordbruk, transport, byggindustri och handel bland andra. Dessa brancher genomsyras i större grad av den privata sektorn och därmed är lönerna högre (Bernhardtz 2014). Kvinnor jobbar i större utsträckning deltid, nu ligger nivån på 30 % medan männens siffror visar 11 %. Anledningar bakom detta är ofta att det fortfarande i högre grad är kvinnor som tar hand om barnen i en familj. Och orsaker till detta kan vara av tradition, men är oftare att mannen tjänar mer i familjen. Och därför skulle mannens frånvaro i arbetslivet slå hårdare 22 mot familjens ekonomi. Ytterligare en förklaring kan vara kvinnor äger väldigt liten del av Sveriges företagskapital. Antal kvinnor som äger och driver större företag med mer än 10 anställda är så få att den siffran avrundats till noll i statistiken. För en liten jämförelse så är siffran 1-3 % i Storbritannien. Och förklaringen till detta, menar Fölster (2003), är att även om så många som 36 % av kvinnorna är intresserade av att starta eget, så jobbar så många i branscher där det inte tillåts eget företagande, alternativt finns små eller dåliga möjligheter. I och med att männen äger så stor del av landets företagskapital borde innebära att det är en av feminismens största problem. Har man makten över kapitalet har man också möjligheterna att förverkliga sina idéer och därmed stört chans att forma samhället. Detta är också en anledning till att det är så stor majoritet av manliga chefer och manliga medlemmar i styrelser (Fölster 2003). 23 4. Slutsatser 4.1 Analys Vilka faktorer menar geografiska forskare och vetenskapsmän spelar mest roll för att åstadkomma jämställdhet i ekonomi? Om man med ekonomi menar förmögenhet så kan man ursköna jämställdhet i vissa regioner på jorden, till exempel i USA. Men den förmögenheten kommer först när man skiljt sig från sin make, eller ännu senare i livet i form av arv från sin make. Det som då spelar en reell roll för jämställdheten är urbaniseringen, där kvinnan flyttar från landsbygden till staden. Detta gäller båda exempel i min text; USA och Sverige. Utbildningen spelar också roll här. Och i de svenska universiteten har vi en majoritet av kvinnor, så och i exemplet USA. Och eftersom universiteten och högskolorna generellt sett finns i städerna så är det också där kvinnorna hamnar, och i många fall stannar. Där upplever hon i regel ett bättre könskontrakt som gynnar bland annat ekonomi i form av bättre avlönade arbeten. Vi kan också se tecken av ett generationsskifte. Yngre kvinnor (20-29 år) har mer jämställd lön än snittet i Sverige, och i USA är de redan förbi männen i samma ålder. Att de unga kvinnorna i USA:s 147 av de 150 största städer tjänar bättre än sina jämnåriga män är talande. I ett större perspektiv så har inte mänskligheten haft så lång erfarenhet av avlönat arbete, åtminstone inte för de stora massorna. I och med industrialiseringen så startade den möjligheten, och även om kvinnorna direkt hamnade på efterkälken så har den industriella revolutionen bara ett par hundra år på nacken i de regioner jag nämnt. Och redan i vår tid ser vi starka tecken på att kvinnornas löner utvecklas och i flera fall även är högre än männens. Vilka faktorer menar geografiska forskare och vetenskapsmän spelar mest roll för att åstadkomma jämställdhet i yrkesliv? Här i Sverige har vi ett par olika epoker att diskutera. Den första epoken var den tiden som kvinnor inte hade avlönade arbeten alls, medan deras män hade börjat jobba i industrier i och med den industriella revolutionen. Det tog sin tid innan kvinnorna tog sig fram till de avlönade arbetena. I många fall dröjde det till efter världskriget, då många visat sin kunnighet i männens frånvaro, vilket i många fall gav dem fortsatt förtroende. I denna skarv kommer då modet som innebar att kvinnan ska vara hemma och ta hand om hus och barn trots att det finns möjlighet till avlönat arbete. Denna trend hade sin kulmen på 1950-talet och avtog efter det, och idag jobbar i stor utsträckning lika många kvinnor som män i det avlönade yrkeslivet. Även om nästan lika många kvinnor som män är ute i det avlönade arbetslivet så finns fortfarande en stor skillnad i hur många timmar de jobbar. Kvinnorna är fortfarande de som stannar hemma med barnen och tar ut barnledigheten. Barnledighet kan innebära karriärshinder och då får också kvinnan ta största smällen. Och i och med att männen har mer tid i yrket att avancera till chefsposter, blir det också män som i större utsträckningar ska utse andra tjänster och poster i företag. 24 Sen har vi fördelning i olika yrkeskategorier. Vi har mansdominerade yrken och vi har kvinnodominerade. De mansdominerade ligger ofta i den privata sektorn och är därmed bättre avlönade. Den offentliga sektorn är kvinnodominerad men här finns också hinder för utveckling. Här finns det politiska regler som stoppar arbetsformer som skulle kunna gynna kvinnans chanser till eget företagande och därmed bättre löner. Större press på företagsledare skulle kunna gynna jämställdheten. Om alla branscher såg till att anställa minst 40 % av vardera kön så hade man bättre kunna ta tillvara på kompetens och dess ekonomiska fördelar hade fördelats bättre bland könen. Vilka faktorer menar geografiska forskare och vetenskapsmän spelar mest roll för att åstadkomma jämställdhet i politik? I Sverige ser vi skillnaden i olika regioner. De regioner där kvinnor är unga förstföderskor och har höga födelsetal representeras de också sämre inom politiken. I regioner med äldre förstföderskor, som till exempel Stockholm, finns också kvinnorna bättre representerade inom politiken. De har också ett lägre födelseantal per kvinna. Detta har att göra med genuskontraktet som ger kvinnan högre eller lägre status beroende på vart hon bor, dess kultur och arv. Då kvinnans könskontrakt i regel är bättre i städer, och framförallt i universitets- eller högskolestäder har också kvinnan en större status där. Med statusen kommer hon lättare in i den politiska sfären och har därmed mer att säga till om. En kvinna som däremot spenderar stor tid hemma med barn har lägre inflytande i samhället, och får därmed svårare att ta sig in i politiken. Gamla genusmönster är svåra att rå på, och de som tjänar på att bevara dem är männen. Det är nämligen bättre arbeten, bättre löner och mer politiskt inflytande som står på spel. 25 4.2 Diskussion Själva problemets kärna handlar mycket om att de i samhället som sitter på makten också har ganska svårt att släppa den ifrån sig. Det är lättare att följa en norm, en upptrampad stig än att bryta mot den och gå nya vägar. De människor som har sämst status i samhället får de sämsta jobben, inte nödvändigtvis de som är sämst lämpade för arbetet. Man måste helt enkelt slåss för sin rätt, för makten kommer inte helt plötsligt att ges upp och fördelas rättvist. Och det är därför vi sitter med begrepp som genus, som inte ens existerade för några decennier sedan. För att ta itu med problem måste man först börja tala om dem och synliggöra dem. Man måste inse att det först och främst är ett problem och se vad det problemet åstadkommer, eller vad det förhindrar. De tre faktorerna yrke, ekonomi och politik är tre maktfaktorer som definierar status i samhället. Och med status kommer makt. Med makt kommer en hierarki kring hur makten är fördelad. De i toppen som helst ser att hierarkin består, och de i botten som borde känna att något är fel och att det är dags att ändra på det. Men underordningens slavmentalitet håller också hierarkin i schack. Det patriarkala samhället fungerar på grund av att kvinnan är inskolad i en beroendeställning av män. En jämn fördelning av makt och inflytande mellan kvinnor och män står nämnt i princip varje svenskt partiprogram med självdistans. Så, de rationella och demokratiska argumenten för jämställdhet finns sedan länge. Och på många områden har jämställdheten blivit bättre, och prognoserna för ytterligare förbättring ser goda ut. Kanske breder sig jämställdhetstrenden från universitetsorterna ut sig i samtliga hörn av landet och i slutändan världen? Som avslutning vill jag bara säga att om köket är kvinnans och garaget mannens så är det bara för att vi uppfattar det så, inte för att det går att spåra i vårt DNA. 26 4.3 Källor Böcker Ahrne, Göran. Roman, Christine. Franzén, Mats. (2008). Det sociala landskapet. En sociologisk beskrivning av Sverige från 1950-talet till början av 2000-talet. England: CPI Cox & Wyman. Berger, Sune (red.). (2000). Det nya samhällets geografi. Jönköping: Småland Quebecor. Blunt, Alison. Rose, Gillian. (1994). Writing women and space – Colonial and postcolonial geographies. New York: The Guilford Press. Fölster, Stefan. (2003). Jämlikheten som försvann. Falun: ScandBook AB. Hirdman, Yvonne. (2003). Genus – om det stabilas föränderliga former. Malmö: Liber Jernelöv, Arne. (2011). Amazonia – den framtida värld där kvinnor styr. Stockholm: MBM Förlag. Tillgänglig: Ebrary. Knox, Paul, L. Marston, Sallie, A. (2007). Human geography: Places and regions in global content. New Jersey: Upper Saddle River. Liserborn, Carina. (2007). Kroppen som situation – om kön, makt och rum. Lund: KFS Mohanty, Chandra Talpade. (2007). Feminism utan gränser: Avkoloniserad teori, praktiserad solidaritet. Finland: WS Bookwell AB. Patel, Runa & Davidson, Bo. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Upplaga 4. Lund: Studentlitteratur. Schlingmann, Per, Nordström, Kjell, A. (2014). Urban Express. Falun: ScandBook AB. Women and geography study group. (1997). Feminist Geographies; Explorations in diversity and difference. Harlow: Longman. Yousafzai, Malala. Lamb, Christina. (2013). Jag är Malala. Falun: ScandBook AB. Nätsidor Bernhardtz, Lena. (2014). Gapet mellan kvinnors och mäns arbetstid består. Statistiska Centralbyrån. Tillgänglig: http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Gapet-mellankvinnors-och-mans-arbetstid-bestar/ [2015-01-08] Eduards, M. (2014). Jämställdhetspolitik. Nationalencyklopedin. Tillgänglig: www.ne.se.bibproxy.kau.se:2048/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/j%C3%A4mst%C3 %A4lldhetspolitik [2014-12-19] 27 Manns, U. Larsson , L. (2014). Feminism. Nationalencyklopedin . Tillgänglig: www.ne.se.bibproxy.kau.se:2048/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/feminism [201412-18] Rosling, H. (2013). Don´t panic – The facts about population. Gapminder. Tillgänglig: http://www.gapminder.org/videos/dont-panic-the-facts-about-population/ [2015-01-05] Rosling, H. (2012). Religions and babies. Gapminder. Tillgänglig: http://www.gapminder.org/videos/religions-and-babies/ [2015-01-03] Elektroniska rapporter Sanandaji, N. (2011). Stockholm vs New York - Glastaket spricker! Tillgänglig: www.svensktnaringsliv.se/migration_catalog/Rapporter_och_opinionsmaterial/glastaketspricker_532118.html/binary/Glastaket%20spricker [2014-12-20] World Economic Forum. (2014). The Global Gener Gap Report 2014. Tillgänglig: http://www3.weforum.org/docs/GGGR14/GGGR_CompleteReport_2014.pdf [2014-12-20] 28
© Copyright 2024