25Äldrenämndens budgetunderlag år 2016
TJÄNSTESKRIVELSE Sociala nämndernas förvaltning Jan Bäversten - snsjb02 E-post: [email protected] 2015-03-16 1 (1) Dnr: 2015/25-ÄN-041 Äldrenämnden Kopia till Kommunstyrelsen Äldrenämndens budgetunderlag år 2016 Förslag till beslut Äldrenämnden godkänner budgetunderlag samt ger förvaltningen i uppdrag att senast i juni återkomma med förslag på besparingsåtgärder inklusive tillhörande tidplan och konsekvensanalyser med ambitionen att om möjligt påbörja åtgärderna under 2015. Ärendebeskrivning Stadsledningkontoret har begärt in budgetunderlag för år 2016-2018. Budgetunderlaget ska behandlas av respektive nämnd och lämnas till stadsledningskontoret senast den 2 april. Förvaltningens förslag till budgetunderlag följer den struktur och det innehåll som angetts i stadsledningskontorets anvisningar. Sociala nämndernas förvaltning har i skrivelse den 16 mars lämnat förslag till beslut. Bilagor Budgetunderlag 2016 ÄN Bilaga 1 ÄN Budget 2015 Bilaga 2 ÄN Investeringsbudget 2016-2019 Bilaga 3 ÄN Verksamhetsmått Skickad av: Birgitta Thedvall - al567 Dnr: 2015/25-ÄN-041 Sociala nämndernas förvaltning Äldrenämnden Budgetunderlag 2016-2018 16 mars 2015 Dnr: 2015/25-ÄN-041 Sociala nämndernas förvaltning Innehåll Nämndens ansvarsområde ................................................................ 2 Sammanfattning ................................................................................. 2 Väsentliga mål och åtaganden .............................................................3 Ekonomisk översikt..............................................................................3 Jämförelser med andra kommuner ..................................................... 25 Känslighetsanalys av löne- och prisökningar ........................................ 26 Nämndens budgetram ....................................................................... 27 Åtgärder för att bromsa kostnadsökningarna inom hemtjänsten ........... 28 Jämställdhet ..................................................................................... 28 Gemensam verksamhet ................................................................... 31 Väsentliga mål och åtaganden ........................................................... 31 Planerad verksamhetsutveckling ......................................................... 31 Ekonomi ........................................................................................... 33 Förebyggande insatser/socialt nätverk .......................................... 33 Väsentliga mål och åtaganden ........................................................... 33 Ekonomi ........................................................................................... 33 Stöd i ordinärt boende...................................................................... 34 Väsentliga mål och åtaganden ........................................................... 34 Planerad verksamhetsutveckling ......................................................... 34 Ekonomi ........................................................................................... 34 Särskilda boenden ............................................................................ 35 Väsentliga mål och åtaganden ........................................................... 36 Planerad verksamhetsutveckling ......................................................... 36 Ekonomi ........................................................................................... 36 Bilagor Bilaga 1: Detaljbudget 2015 Bilaga 2: Verksamhetsmått Bilaga 3: Investeringsplan 2016-2019 1 VÄSTERÅS STAD Nämndens ansvarsområde Äldrenämnden ansvarar för insatser till personer som fyllt 65 år och arbetet styrs främst av socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen. Nämnden ansvarar även för dagverksamhet, korttidsplatser och särskilt boende för personer yngre än 65 år med demenssjukdom samt handläggning av bidrag enligt lagen om bostadsanpassningsbidrag. Ansvaret för insatserna hemtjänst – boendestöd – hemsjukvård har tidigare delats mellan äldrenämnden och nämnden för personer med funktionsnedsättning. För att få ett tydligare ansvar för den ekonomiska fördelningen har gränsdragningen fr.o.m. 2015 ändrats så att äldrenämnden ensam ansvarar för all hemtjänst medan nämnden för personer med funktionsnedsättning ansvarar för allt boendestöd enligt SoL. Äldrenämnden har också hela ansvaret för hemsjukvården. Nämnden verkar för att underlätta för den enskilde att bo kvar i ordinärt boende och stärka dennes möjlighet till ett självständigt och meningsfullt liv. Detta kan innebära förebyggande åtgärder, hemtjänst, stöd till anhöriga, korttidsplats, växelvårdsplats samt dagverksamhet. Vid omfattande vård- och omsorgsbehov eller otrygghet, trots stödinsatser i det ordinära boendet, kan särskilt boende erbjudas. Handläggningen ska vara rättssäker och bemötandet gott. Det är behovet som avgör insatsens omfattning. Sammanfattning I takt med att de äldre blir fler ökar också behovet av stöd och hjälp. Samtidigt ökar konkurrensen om den tillgängliga personalen på arbetsmarknaden och kommunens ekonomiska utrymme. Därför är det värdefullt att erfarenheter och användning av teknik ökar bland äldre samt att attityden och acceptansen till välfärdsteknologi har blivit mer positiv. Välfärdsteknologi kan bidra till trygghet, säkerhet och oberoende. I och med att de äldre blir fler ökar också behovet av bostäder med god tillgänglighet samt utrymmen för social gemenskap. Nämnden är därför angelägen om att ha dialog med fastighetsägare och kommunens företrädare för att påverka den ordinarie bostadsproduktionen, exempelvis med senior- eller trygghetsboenden. Boendeplanen som sträcker sig fram till 2030 visar ett behov av tillskott på runt 600 platser i äldreboenden. Det innebär att en planering behöver ske så att det kontinuerligt tillskapas nya vård- och omsorgsboenden. 2 VÄSTERÅS STAD Väsentliga mål och åtaganden Äldrenämnden kommer att arbeta fram nya kärnfulla mål för perioden 2016-2019, med målformuleringar som överensstämmer med resurser. Dessa mål fastställs under året. Ekonomisk översikt 2016 2017 2018 Demografi Alt 1. Hemtjänst ordinärt boende. Befolkningsprognos +2,03 %, +2,82 %, +3,25 % (LOV hemtj budg 2015: 437 mnkr) 8,9 12,6 14,9 35,0 37,8 40,8 36,6 39,5 42,6 0,9 1,0 1,0 0,3 0,2 0,2 Utbyte av larm i särskilt boende – ökade lokalhyror (relativt grova kostnadsuppskattningar) 0,7 1,3 1,3 Trådlösa nätverk i äldreboenden (ofinansierad kostnadsökning t o m 2015: 2,3 mnkr) 0,7 0,6 0,6 Alt 2. Hemtjänst ordinärt boende. Faktisk ökning i genomsnitt de senaste fyra åren: 8 % (LOV hemtj budg 2015: 437 mnkr) Alt 3. Hemtjänst ordinärt boende. Faktisk ökning i genomsnitt de senaste fyra åren: 8 % (LOV hemtj budg 2015 + befarat minsta underskott 2015: 437 + 20 = 457 mnkr) Hemsjukvård: utförda timmar + 3 procent per år (Budg 2015: 31,6 mnkr) Övriga behov Övergång till digitala trygghetslarm i ordinärt boende Utbyggnad/ombyggnad - Vallonen 10,6 - Gryta x Kvalitetsregister och testbädd x x Öppna resterande 20 platser på Hälleborgs äldreboende 3,0 SOSFS 2011:19 – ökad bemanning i säbo x ÄBIC (Äldres behov i centrum) x Nyckelfri hemtjänst x Dagverksamhet för personer med demenssjukdom 1,5 Biståndshandläggare till biståndsenheten för äldre 3,0 Demografi Allmänt Av Västerås befolkning på cirka 142 000 personer är 19 procent, ungefär 27 500 personer 65 år och äldre. Av dessa är drygt hälften mellan 65 till 74 år. Fram till år 2030 kommer antalet personer I Västerås som är 65 år och äldre att öka med 7 000 3 x VÄSTERÅS STAD personer eller 25 procent. Åldersgruppen 85 år och äldre, beräknas uppgå till nästan 5 600 personer år 2030, vilket innebär en ökning med 50 procent. Ökat antal äldre, ökar behovet av äldreomsorg och former av stöd till anhöriga. Nämnden strävar efter att påverka den ordinarie bostadsproduktionen för att få fler hyresbostäder med god tillgänglighet och utrymmen för social gemenskap för äldre. Det är främst den enskildes eget ansvar att planera för sitt boende och att förbättra bostadens standard. I dialog med fastighetsägare och kommunens företrädare, medverkar äldrenämnden till utveckling i det ordinarie utbudet av bostäder i enlighet med nationella mål om exempelvis fler tillgängliga bostäder i senior- eller trygghets- boende för äldre. I trygghetsboende för äldre kan kommunen exempelvis förväntas medverka till finansiering av gemensamhetsutrymmen enligt nämndens fastställda kriterier. I enlighet med nämndens kriterier för vad som avses med trygghetsboende i Västerås, har ett boende färdigställts år 2013 där nämnden bidrar med hyreskostnad för gemensamhetslokaler. Den månadsvisa statistiken till nämnden har under de senaste åren visat att insatser ökar markant vid 85 år och uppåt. En åldrande befolkning, med multisjuka äldre och komplexa behov medför ökade kostnader för äldreomsorgen. Avgörande för hur höga kostnaderna blir, är nämndens ambitionsnivå för vilka insatser som ska erbjudas och omfattningen. Ambitionsnivån beslutas av äldrenämnden och anges i ”Riktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen inom äldrenämndens verksamhetsområde”. De centrala delarna som påverkar kostnadsutvecklingen i hemtjänsten är brukarinflytande och kvarboende. I vilken utsträckning ska brukarinflytandet gälla? Ska människor få bo kvar i sitt ordinära boende med obegränsade insatser hemtjänst? Hemtjänst i ordinärt boende Osäkerheten kring utvecklingen av antalet utförda timma är stor. Fr.o.m. 2015 ansvarar äldrenämnden för all hemtjänst och nämnden för personer med funktionshinder för allt boendestöd. Tidigare var uppdelningen av både hemtjänst och boendestöd mellan nämnderna, utifrån de enskildas ålder. Volymutvecklingen har varit kraftig under de senaste åren och fokus har legat på att finna förklaringar och att bromsa utvecklingen. Grunden för att uppskatta volymutvecklingen kan vara stadens befolkningsprognos 2013-2030. Därifrån har följande uppgifter hämtats. Prognos 75 år och äldre, antal personer: 2015: 12 616 2016: 12 872 (+ 2,03 procent) 2017: 13 235 (+ 2,82 procent) 2018: 13 665 (+ 3,25 procent) Den faktiska ökningen av utförda timmar har varit betydligt högre än befolkningsutvecklingen. Nedan visas utveckling avseende alla utförda timmar 4 VÄSTERÅS STAD inom LOV:en avseende äldre och yngre person samt både hemtjänst och boendestöd. 2011: + 11,5 procent 2012: + 9,3 procent 2013: + 3,4 procent 2014: + 7,9 procent Befolkningsutvecklingen avseende personer 75 år och äldre under motsvarande period har legat på en betydligt lägre nivå (cirka 2 procent). Med utgångspunkt från detta har användandet av befolkningsprognos för uppskattning av kommande behov visat sig fungera dåligt. Den genomsnittliga faktiska ökningen av utförda timmar de senaste fyra åren har legat på cirka 8 procent. Hemsjukvård Den kommunala utföraren av hemsjukvård, proAros, har sedan start 1 september 2012 brottats med ett antal problem. Det är och har varit svårigheter att rekrytera personal. Från början gällde det främst sjuksköterskor, men med tiden har det också börjat bli svårare med arbetsterapeuter och sjukgymnaster/fysioterapeuter. En annan svårighet som påverkat verksamheten är bytena som skett inom ledningsnivån, som bland annat inneburit otydligheter vad gäller rutiner, struktur och ansvarsområden. Med nya chefer på plats så bedömer vi att de senare delarna börjar tydliggöras, men kommer att ta tid. Vad gäller antalet hemsjukvårdspatienter kan vi anta att det nu stabiliserats till en relativt konstant nivå om cirka 1500 patienter, varav hälften är inskrivna i hemsjukvården och hälften är pågående hembesökspatienter (samma antal men olika personer över tid). Problematiken med personalbrist är att den medicinska vården/omvårdnaden dessvärre inte uppnått den kvalitet som vi förväntar oss. Med full bemanning samt systematik och struktur kan vi därför anta att antalet utförda hemsjukvårdstimmartimmar ökar och därmed också kostnaderna för dessa. När vi sedan väl nått ”normalnivå” beräknas en årlig volymökning om cirka tre procent. Övriga behov Övergång till digitala trygghetslarm De nationella kraven på kommunerna är mycket tydliga, en övergång till digitala larm ska vara genomförd i slutet av 2016. Nämnden har därför påbörjat ett arbete med ambitionen att under 2015-2016 ersätta samtliga analoga trygghetslarm med digitala. När arbetet är slutfört 2018 kommer kostnadsnivån på årsbasis ha ökat med 4 mnkr. För 2016 års del så ligger kostnadsökningen på 0,3 mnkr. De digitala larmen är generellt dyrare men mycket säkrare än de analoga. I samband med övergången till digitala larm tar också kommunen över ansvaret och kostnaden för kommunikationen mellan larm och larmcentral från den enskilde. 5 VÄSTERÅS STAD Utbyte av larm i särskilt boende Det är känt sedan 2013 att flera larm i vård- och omsorgsboenden är i behov av utbyte. Larmen är installerade för 15-20 år sedan. Några larm har bytts mer eller mindre akut och en plan för fortsatt byte behöver göras för de närmaste åren. Den årliga kostnadsökningen som detta kommer att medföra är relativt svår att beräkna i dagsläget och kan därför bara uppskattas enligt nedan. 2016: 0,5 – 1,0 mnkr 2017: 1,0 – 1,5 mnkr 2018: 1,0 – 1,5 mnkr Trådlösa nätverk i äldreboende För att modernisera och möjliggöra en utveckling av och effektivisera vården och omsorgen krävs en modern infrastruktur i alla särskilda boenden i form av trådlösa nätverk. Det innebär bl.a. att personal kan använda mobil teknik för dokumentation och registrering samt att boende, anhöriga och personal kan använda ny teknik i själva vården och omsorgen. Arbete med att planera och installera trådlösa nätverk i särskilda boenden påbörjades därför under 2013 och kommer att fortsätta t o m 2017-2018. Totalt kommer den årliga utökade kostnaden ligga på cirka 4,2 mnkr när allt är utbyggt och klart. Hittills genomförda installationer medför en utökad årlig kostnad på 2,3 mnkr. Resterande utbyggnad som planeras ske efter 2015 medför en ytterligare ökning om 1,9 mnkr. Något särskilt resurstillskott för detta har nämnden hittills inte fått, däremot har Fastighetskontoret använt särskilda investeringsmedel för bland annat detta ändamål. Detta medför ekonomiska konsekvenser för finansieringen av själva vården och omsorgen. Utbyggnaden av trådlösa nätverk ses som nödvändig för att kunna dämpa andra ännu mer kostnadsdrivande behov, exempelvis bemanningsföreskrifter. Utbyggnad/ombyggnad av äldreboenden Det pågår planering i varierande intensitet av ombyggnad/tillbyggnad av ett antal äldreboenden. Nya lägenheter kommer att vara klara tidigast 2016/2017. Följande projekt är närmast aktuella: Vallonen och Gryta. I samband med att 30 nya platser öppnas i Vallonen avvecklas samtliga 12 platser i gruppboendet Solglimten vilket sammantaget kommer att resultera i en nettokostnadsökning på preliminärt 10,6 mnkr. Gryta byggs om i etapper. Det innebär att korttidslägenheterna först färdigställs under 2016-2017, därefter tillkommer nya lägenheter i gruppboende 2018. Hyran kommer troligen att förändras redan under 2016 när de första ombyggda delarna tas i anspråk. Testbädd – MISTEL Mötesplats för Innovation i Samverkan – TEstbädd för Livskvalitet (MISTEL) är en arena för möten mellan innovatörer och blivande användare av innovationerna. Projektet är treårigt och målsättningen är att testbädden efter den tiden ska vara permanent etablerad med varaktig finansiering. 6 VÄSTERÅS STAD Kvalitetsregister Västerås stad har beslutat att använda kvalitetsregistren senior alert, palliativregistret och BPSD-registret som verktyg i arbetet med att utveckla systematik och struktur och därmed också patientsäkerheten. Det handlar om förändrade attityder och förändrat arbetssätt. Kostnaderna för registren kommer troligtvis efter 2015 att belasta kommunen/verksamheterna. Än så länge har SKL stått för den kostnaden Öppna resterande 20 platser på Hälleborg Äldreboendet Hälleborg stod klart med 120 platser vid årsskiftet 2014/2015. Det gav ett tillskott på drygt 50 lägenheter, varför beslut fattades om att inledningsvis avvakta med att öppna 20 av dessa. Om dessa öppnas krävs utökade resurser. Kostnaden är dock inte så stor för en sådan utökning, bara 3 mnkr. Det beror på att den nuvarande beslutad kostnadsneddragning 2015 har en svag effekt. Dels därför att åtgärder i dimensioneringen av verksamheter inte får helårseffekt, dels för att en relativt stor del av personal- och andra kostnader är av gemensam karaktär för hela anläggningen. At utöka med 20 platser blir därför en ovanligt billig lösning, bara 15 000 kr per plats, räknat som en marginalkostnad. SOSFS 2011:19 – ökad bemanning i särskilt boende Socialstyrelsen har tagit fram ett förslag till föreskrifter om bemanning och ansvaret för äldre som innebär ökad administration och kostnad för bemanning. Datum för ikraftträdande var satt till våren 2015 men har nu flyttats fram då beslutet är beroende av regeringens medgivande. Datum för ikraftträdande kan meddelas först efter att regeringen har beslutat i frågan om medgivande. Författning och allmänna råd enligt förslag har i Västerås bedömts innebära behov av ökade resurser för myndighetsutövningen och i verkställigheten ökade kostnader med tresiffrigt belopp, i miljoner kronor räknat. Betalningsansvarslagen Betalningsansvarslagen har varit föremål för översyn. Av det nya förslaget, som presenterades i början av mars 2015, föreslås att kommunen ska bli betalningsansvarig redan efter tre dagar efter att behandlande läkare meddelat berörda enheter om att patienten är utskrivningsklar. Regeln ska omfattas av såväl den somatiska som den psykiatriska vården. Nu gällande regelverk är fem dagar i den somatiska akutsjukvården och 30 dagar i den psykiatriska vården. En ny lag kan tidigast träda i kraft vid halvårsskiftet 2016. Förslaget ska nu ut på remiss. Om förslaget går igenom utan några förändringar kan det innebära kostnadsökningar för kommunerna, inte minst inom psykiatrins område som i allmänhet kräver längre planeringstid än inom den somatiska vården. Utvecklingen är också mycket beroende av förhållandena inom landstinget. Under en längre tid har antalet vårdplatser varit stängda och ökar trycket på kommunen. Så har situationen varit under första delen av 2015. 7 VÄSTERÅS STAD ÄBIC ÄBIC (Äldres behov i centrum) är ett sätt för biståndshandläggarna att efter nationell klassificering och struktur, behovsbedöma insatser och följa upp beslut. En planering för att uppskatta de personella insatserna för såväl inom enheten som för utförarledet, avses att bli gjorda under 2015 för vidare ställningstagande om implementering. Nyckelfri hemtjänst I maj beslutade nämnden att utreda de ekonomiska förutsättningarna för nyckelfri hemtjänst och krav inför en ev. upphandling. Resultaten planeras att bli presenterade för nämnden under våren. I samband med en extern genomlysning av nämndens kostnader för hemtjänst m.m. undersöktes möjliga effekter av nyckelfri hemtjänst. Effekten antogs vara marginell med 1-2 % i ökad effektivitet, d.v.s. minskad kringtid. Däremot antogs den vara kvalitetshöjande; dvs. en säkrare hantering med få eller inga nycklar i omlopp. Central frågeställning när det gäller nyckelfri hemtjänst är vad syftet är? Är ambitionen ökad kvalité eller minskade kostnader? Dagverksamhet för personer med demenssjukdom Antalet ansökningar till dagverksamhet för personer med demenssjukdom ökade stadigt under 2014. Omfattningen av insatserna, det vill säga antalet dagar per vecka, även ökat. Mängden ansökningar har under 2015 har varit fortsatt hög men stabil, dock är det förväntat att antalet ansökningar kommer att öka i takt med att antalet äldre ökar. För att kunna tillgodose de kommande behoven behöver verksamheterna utökas. Förslag är då att dagverksamheten på Gryta utökas så den håller öppet fler dagar i veckan. Lokalerna på Gryta tillåter även att man utökar antalet gäster per dag. Ytterligare en möjlighet är att hålla verksamheterna öppen sju dagar per vecka. På så sätt skulle man bättre kunna tillgodose den enskildes behov samt bättre nyttja lokalerna som annars står tomma på helgerna. Biståndshandläggare till biståndseneheten för äldre Biståndsenheten för äldre har under en längre tid haft en ansträngd arbetssituation. Några av skälen är att utredningarna blivit mer omfattande och komplexa i kombination med flera vakanser. Fler personer än tidigare har sammansatta problem som kräver mer samverkan med andra myndigheter. Följderna har blivit längre handläggningstider och att uppföljningen av besluten har fått stå tillbaka. Den bristande uppföljningen kan innebära att brister i utförarens verkställighet av insatserna eller ökade/minskade behov hos den enskilde inte framkommer till handläggaren. För att säkerställa en kvalitativ handläggnings- och uppföljningsprocess, kan tjänsterna på biståndsenheten behöva utökas. 8 VÄSTERÅS STAD Åtgärder för budget i balans Enligt budgetdirektiven ska nämnden redovisa besparingsförslag motsvarande en procent av budgetramen (1 314,1 mnkr) vilket är 13,1 mnkr. Beloppet är beräknat på budgetramen exklusive budgeten för prestationsersättningsmedel 6,9 mnkr. Därtill kommer ett underskott på minst 20 mnkr för 2015 som redan nu kan skönjas. Det betyder att nämnden, om den åläggs att spara en procent av budgetramen 2016, har ett sammantaget besparingsbehov på minst 33 mnkr. Kommunstyrelsen har pekat på fyra områden där nämnder och styrelser ska hitta strukturella åtgärder som minskar kostnaderna. Dessa avser jämförelser med andra kommuner för att hitta goda exempel (best practice), ökad lokaleffektivisering samt undersöka möjligheter till att effektivisera de administrativa flödena med särskilt fokus på att minska kostnader i processer som är orsakade av kvalitetsbrister. Administrativa flöden De administrativa flöden som förvaltningen i mer eller mindre utsträckning själv styr över är • Hantering av allmänna handlingar • Nämndadministration • Ekonomiprocesser • Verksamhetsstyrning – målprocesser • Beställning och upphandling av verksamhet • Systemadministration • Kommunikation SNF:s medarbetare i de administrativa flödena arbetar mot förvaltningens tre nämnder och kostnaderna för administrationen fördelas till de olika nämnderna. Det är därför viktigt att NF, ÄN och IFN fattar samma beslut kring eventuella besparingar i de administrativa flödena. Hantering av allmänna handlingar Enligt Tryckfrihetsförordningen har allmänheten rätt att ta del av allmänna handlingar med undantag av de handlingar som är sekretessbelagda. För att allmänheten ska kunna använda sig av denna rätt måste vi se till att det går att fastställa vilka allmänna handlingar som finns. I offentlighets- och sekretesslagen finns angivet att allmän handling som har kommit in till eller upprättats hos myndighet ska registreras utan dröjsmål. Sekretessbelagda handlingar måste alltid registreras (diarieföras). Undantagna är handlingar som tillhör en enskilds personakt om det gäller Socialtjänstlagen eller Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, samt patientjournaler och handlingar i färdtjänstsystem. Dessa behöver alltså inte registreras, trots att de omfattas av sekretess, men finns istället i verksamhetssystemen. På SNF finns två registratorer som diarieför allmänna handlingar i stadens diarieföringssystem. De lämnar även ut allmänna handlingar, efter sekretessprövning, på begäran från allmänhet, media och andra myndigheter. 9 VÄSTERÅS STAD Allmänna handlingar sparas digitalt och ska med jämna mellanrum gallras och arkiveras. Under 2014 diariefördes i Äldrenämndens serie 466 ärenden, i Nämnden för personer med funktionshinder 348 ärenden och i Individ- och familjenämnden 1 140 ärenden. Utöver det som finns i stadens diarium ska enskilda ärenden som finns som personakter i våra verksamhetssystem läggas in i systemen, gallras och bevaras enligt fastställda dokumenthanteringsplaner. Även dessa handlingar ska lämnas ut, efter sekretessprövning, på begäran från allmänheten. En möjlig effektivisering är att använda verksamhetssystemet för serveringstillstånd som diarium för dessa handlingar, vilket endast berör IFN. Det måste dock undersökas närmare så att systemet klarar kraven som gäller för diarieföring. Nämndadministration Processen för nämndadministration går ut på att nämndens ledamöter ska få underlag för att kunna fatta beslut samt få information från verksamheten. Nämndsekreterarna ger även service till de förtroendevalda i nämnden. Processen innefattar förberedande möten med förvaltning och ordförande, se till att rätt handlingar kommer in i tid för att kunna distribueras till arbetsutskott och nämnd, skriva protokoll vid sammanträdena samt se till att protokoll justeras och publiceras. SNF har tre nämndsekreterare som arbetar mot respektive nämnd. Om antal nämnder minskas kan även antal nämndsekreterare minskas. En möjlig effektivisering är att, de två budgetmässigt mindre nämnderna, Nämnden för personer med funktionsnedsättning slås samman med Individ- och familjenämnden och samtidigt minska med en nämndsekreterare. Det skulle innebära en minskad kostnad med 460 tkr för en tjänst, samt 880 tkr i minskade kostnader för en nämnd, totalt 1 340 tkr. Ekonomiprocesser Inom ekonomiprocessen finns budget, månadsuppföljningar, delårsuppföljningar och bokslut. SNF:s budget- och uppföljningsarbete är beroende av hur stadsledningen styr i processerna. För att effektivare kunna ge bra beslutsunderlag för styrning ser vi att ett beslutstödssystem skulle vara en stor hjälp. I dag går mycket tid åt till att samla in information från ekonomisystem, personalsystem och verksamhetssystem och validera informationen. Med beslutstödssystem skulle vi i stället kunna använda tiden till att analysera informationen och styra verksamheten mer effektivt. Inköpsprocessen ansvarar stadsledningen för och SNF följer de rutinerna. Det vi kan bidra med är att i ännu större utsträckning se till att använda inköpssystemet VIP och vara ännu mer noga med att göra inköp via avtal. Även leverantörsfakturor ligger hos stadsledningen och där skulle det, utifrån SNF:s perspektiv, vara mer effektivt att hantera alla fakturor i ett och samma system för administratörer och chefer och inte som nu i två olika system beroende på om det är interna eller externa fakturor. 10 VÄSTERÅS STAD Alla LOV-leverantörer inom hemtjänst får ersättning för utförd tid. Vi har sett att det är viktigt att den utförda tiden kontrolleras mot biståndsbeslut för att hålla nere kostnader. Under 2015 räknar vi med att kunna göra processen mer effektiv genom att använda systemet Pulsen Combine för kontroller, beräkningar och utbetalningar av ersättningar. Tiden som frigörs tänker vi använda för djupkontroller för att ha full kontroll och få minskade kostnader inom hemtjänsten. Verksamhetsstyrning – målprocesser Denna process anger arbetet med att ta fram skriftliga planerings- och utredningsunderlag inom en rad olika områden till nämnderna. Det kan till exempel vara samhälls- och boendeplanering, uppföljning av mål och verksamhet, verksamhetsunderlag till budget och bokslut, utforma riktlinjer och projektdirektiv, samordna frågor inom funktionsnedsättnings-området, äldreomsorgen och individoch familjeomsorgen, bevaka förändringar i lagstiftning och forskning samt samordna och följa upp statliga stimulansbidrag. Vi ser att det kan finnas delar som går att förbättra för bättre effektvitet, exempelvis förenkla att ta fram information i verksamhetssystemen som för närvarande kräver mycket manuellt arbete. Detta skulle kunna vara möjligt genom att använda ett beslutssystem. En annan viktig fråga är att se över antalet mål. Ju flera mål, desto flera uppföljningar måste göras och det är inte säkert att ett stort antal mål är likställt med hög kvalité. Utmaningen är i stället att ta fram ett färre antal mål som är väsentliga för att säkerställa en säker och god handläggning, vård och omvårdnad och se till att verksamheterna och förvaltningen har utrymme att fokusera på dessa. Istället för att formulera mål som gör att vi måste skapa egna enkäter och insamlingar av data, skulle det vara mer effektivt att se till att nämndens mål i så stor utsträckning som möjligt fokuserar på det som ändå följs upp nationellt. Totalt köper förvaltningen enkäter för ca 600 tkr/år för de tre nämnderna. Utöver denna kostnad tillkommer all kostnad för administrativ tid som förvaltningen lägger på måluppföljningar och möten med utförarna. Beställning och upphandling av verksamhet Upphandling görs med stöd av lagen om offentlig upphandling, LOU, eller genom lag om valfrihetssystem, LOV. Den mest effektiva upphandlingsformen är LOU genom att det sker upphandlingsarbete vid ett tillfälle där tidsåtgången går att beräkna. Tiden i timmar för en upphandling är beräknad till ca 250 - 300 timmar, det skiftar beroende på hur omfattande och komplexa objekten är. I det ingår förarbete, förfrågningsunderlag, utvärdering, avtalsskrivande och kontakterna med nämnden för beslut. Den totala tiden för LOV från att färdigställa ett förfrågningsunderlag till att första ansökan kommer in tar upp till ca 180 timmar. Påföljande ansökningar kan ta mellan 40 – 80 timmar beroende på hur den sökande kan hantera och få fram uppgifter och hur insatt den är i LOV. Mycket tid ägnas åt att handleda och vägleda nya sökanden. 11 VÄSTERÅS STAD Eftersom alla avtal med privata utförare enligt kommunallagen ska följas upp, för att säkra att kommunen får det som avtalats, måste detta göras. Ju fler upphandlingar som görs ju fler avtal måste följas upp. Upphandlingsarbetet har effektiviserats genom att staden har börjat använda ett nytt systemstöd för detta. Men avtalsuppföljningarna måste också effektiviseras och även förenklas. Det kan innebära att nämnderna får en lite mindre detaljerad och mindre ingående uppföljning av verksamheten på plats. Andra viktiga områden och faktorer skulle istället kunna tas fram som kan ge en bild av hur verksamheten svarar upp mot kraven i avtalen. Att avveckla upphandling och upphandlingsverksamheten helt skulle kunna vara ett alternativ, men flera av nämnderna har erfarit både ekonomiska fördelar och verksamhetsutveckling med att genomföra upphandling. Det innebär också behov av en förändring av hela beställar- och utförarorganisationen. Systemadministration De verksamhetssystem som SNF ansvarar för är • Pulsen Combine – Vård- och omsorgssystem. Används av SNF:s Biståndsenheter ÄN och NF, ProAros, Skultuna samt externa utförare. Antal användare är 250 och under 2015 ska 1 700 ytterligare börja använda systemet. • Procapita HSL – System för patientjournaler. Används av SNF:s Hälso- och sjukvårdsenhet, ProAros och Skultuna. Antal användare är 500. • Procapita IFO. Används av SNF:s myndighetsutövning inom individ- och familj, ProAros och Skultuna. Antal användare är 350. • NPÖ – nationell patientöversikt. Västerås Stad är både konsument och producent. Antal användare är 250. • SITHS-kort – utgivare av säker e-legitimation. Alla användare av våra verksamhetssystem måste legitimera sig för att kunna logga in i systemen på ett säkert sätt. SITHS-kortsinloggning är en godkänd sådan och Västerås är en godkänd utgivare av SITHS-kort. SNF, ProAros och Skultuna får sina kort utgivna här. Externa utförare kan om de vill använda sig av Västerås Stad för att få kort (mot en kostnad). Antal utgivna kort är 1 200 och under 2015 ska 1 700 ytterligare få ett kort. • Alk-T – system för serveringstillstånd. Används av handläggare av serveringstillstånd. Antal användare är 3 st. • Synergi – system för avvikelser Lex Maria. Används av SNF:s Hälso- och sjukvårdsenhet, ProAros och Skultuna. 12 VÄSTERÅS STAD • Prator – system för vårdplanering som ägs av Landstinget Västmanland. Systemadministrationen sköter behörigheter för medarbetare inom Västerås stad. Antal användare är 500. Kommer eventuellt att öka under 2015-16. • UIV – system för uppföljning av insatser för personer med missbruksproblem. Används av Socialkontor vuxen. Antal användare är 20 och ytterligare 30 kommer att börja använda systemet. • KIR – kommuninvånarregister. Används av Konsult och service, Teknik och idrott, Överförmyndaren, Barn- och ungdomsförvaltningen, ProAros och Fastighetskontoret. Antal användare är 40. Det är oerhört viktigt att säkerheten är hög när det gäller informationen i våra system, både vad gäller riktighet, tillgänglighet, konfidentialitet och spårbarhet. Detta säkerställs bland annat genom att det finns en bra förvaltning av systemen. Parallellt med förvaltning löper arbetet med att hela tiden utveckla systemen i samarbete med verksamheten för att vara till största nytta för verksamheten och därmed medborgarna. Pågående utvecklingsarbete under 2015 som bedrivs av systemadministrationen och som bedöms leda till effektiviseringar är bland annat en medborgarportal i Pulsen Combine där medborgare kan söka hjälp via en e-tjänst, följa sitt eget ärende samt ha kontakt med sin biståndshandläggare. I Procapita IFO ska ”Mina sidor” för försörjningsstödstagare komma igång. I Alk-T kommer e-tjänster för att söka serveringstillstånd att börja användas under 2015. SNF beställer systemadministrationen från Konsult och service och för 2015 är det 5,75 tjänster som ingår i systemförvaltningen. Vi bedömer inte att det går att minska på tjänster inom systemadministrationen. Det är av yttersta vikt att systemen fungerar för att verksamheten ska kunna arbeta effektivt. Kommunikation Ett planerat, professionellt och långsiktigt kommunikationsarbete är strategiskt viktigt för staden och för SNF. SNF arbetar med både extern och intern kommunikation. Den primära målgruppen för den externa kommunikationen är personer som behöver stöd och hjälp från staden. Den primära kanalen för extern kommunikation är stadens externa webbplats. Västerås stad har som mål att stadens webbplats ska upplevas som en av de bästa i Sverige. Det är viktigt att personer som behöver stöd och hjälp lätt kan hitta och förstå informationen på webbplatsen. Om de kan hitta relevant information på webben gör det att våra verksamheter avlastas och blir effektivare. Vi arbetar även med att utveckla e-tjänster för webben som gör att invånarna kan ansöka om stöd och insatser via webbplatsen. Detta avlastar också våra verksamheter. 13 VÄSTERÅS STAD Extern kommunikation handlar också om att vi måste tala om vad vi gör, både när vi gör bra och dåliga saker. Detta för att öka vårt anseende hos våra invånare så att de vågar söka sig till oss för stöd och hjälp i tid, innan det gått så långt att de hamnar hos oss ändå, vilket leder till högre kostnader. Ur ett demokratiskt perspektiv är det också viktigt att offentlig verksamhet har en fungerande kommunikation. Intern kommunikation är en viktig faktor när det gäller framgång och måluppfyllelse. Det är ett kraftfullt verktyg för att visa vår kompassriktning, på såväl kort som lång sikt. Samtidigt fungerar den interna kommunikationen som ett smörjmedel och en motor i vår strävan att åstadkomma ständiga förbättringar. En organisation blir mer effektiv om alla medarbetare drar åt samma håll och det finns en enhetlig bild av verksamhetens syfte och mål. Medarbetare som har tillgång till rätt information har en större kompetens att fatta bättre beslut i det vardagliga arbetet. Detta resulterar i en ökad egen motivation eftersom känslan av att det egna arbetet är viktigt ökar. Dessutom blir det lättare att sätta sin egen roll i ett större sammanhang. SNF har en kommunikationsstrateg som ansvarar för att driva och utveckla kommunikationen för förvaltningen och därmed även för staden. SNF köper ytterligare kommunikationsresurs från konsult och service motsvarande 0,25 tjänst. Vi ser inte att det går att minska på resurserna med de krav som ställs på förvaltningen i kommunikationsprocessen. Myndighetsutövning Biståndshandläggarna har en central roll i förvaltningen. Handläggarna ska utreda alla ansökningar och göra en individuell bedömning av behoven. Handläggarna ska också följa upp besluten regelbundet. För att säkerställa en rättssäker handläggning utgår handläggaren bland annat från gällande rättspraxis samt, om nämndens ambitioner är utöver rättspraxis, de riktlinjer och tillämpningsanvisningar som nämnden beslutat om. Det är behoven hos den enskilde som är utgångspunkten för bedömning och frivillighet och självbestämmande ska vara vägledande. Den enskilde har dock ingen ovillkorlig rätt att erhålla en viss insats men har alltid möjlighet att överklaga besluten. Biståndshandläggarna har alltså i uppdrag att göra högkvalitativa utredningar och regelbundet följa upp att insatserna fullföljs och om behoven förändras, anpassa insatsen. Det är av stor vikt att det finns tillräckligt med resurser i form av personal och kompetens för att säkerställa snabb och korrekt handläggning. Om inte brister i rättssäkerheten och oacceptabelt långa väntetider för den enskilde - både för att få sitt ärende prövat - men också när behoven förändras och eventuella insatser måste förändras. Det leder också till ekonomiska konsekvenser då handläggarna inte hinner utreda på det sätt som lagen säger och då det som ofta får stå tillbaka är uppföljningen av insatserna. 14 VÄSTERÅS STAD Biståndsenheten ska under 2015 påbörja arbetet med mobil dokumentation i syfte att underlätta utredningsarbetet och öka delaktigheten för den enskilde. Förhoppningen är att detta ska effektivisera handläggningen. Lokaleffektivisering Merparten av nämndens verksamheter bedriver sin verksamhet dygnet runt under årets alla dagar. Detta gäller för bostäder med särskild service, korttidshem och lokaler för daglig verksamhet som kvällstid används till bland annat träffpunkter. Ett arbete pågår tillsammans med Linköping och Norrköping som syftar till analysera och förklara skillnader i lokalkostnader för äldreboenden. Nämndens verksamheter drivs till allra största delen i lokaler som enbart används för äldrenämndens målgrupp. Många lokaler står mer eller mindre tomma under många av dygnets timmar och helger, exempelvis dagverksamheter och servicehusens mötesplatser och restauranger. De skulle kunna användas mycket mer, av många fler och under alla veckodagar. Ett gott exempel på bra användning av lokaler och personal är Rönnby mötesplats. Där samsas mötesplats, öppen förskola och fritidsklubb. Den är öppen från morgon till kväll under veckorna och några timmar vissa helger. Liknande kommer Bäckbyhuset att motsvara. Samnyttjande av lokaler och personella resurser ger samvaro och glädje för gammal och ung, det blir liv och rörelse i lokaler och område. Möjliga åtgärder för budget i balans 2016 Nedan redovisas ett antal tänkbara besparingsområden och vad de skulle kunna innebära i besparingseffekt. mnkr Servicehusrestauranger - minska ersättningen alternativt avveckla en eller flera enheter. Nuvarande totala ersättning till egenregin: cirka 4,4 mnkr. Mötesplatser - minska ersättningen alternativt avveckla en eller flera enheter. Nuvarande totala ersättning till egenregin: cirka 7,8 mnkr. ? ? Upphandla driften av ett antal servicehus. Antag hälften av egenregins servicehus och en möjlig effektiviseringseffekt på 5 procent. Besparingseffekten avser helår och kan inte tas som given. 7,5 Upphandla driften av ett antal ålderdomshem/gruppboenden. Antag hälften av egenregins ålderdomshem/demensgruppboenden och en möjlig effektiviseringseffekt på 5 procent. Besparingseffekten avser helår och kan inte tas som given. 13,0 Anhörigstöd - minska ersättningen alternativt avveckla verksamheten helt. Nuvarande ersättning: 1,5 mnkr. 15 1,5 VÄSTERÅS STAD mnkr Uppsökare - minska ersättningen alternativt avveckla verksamheten helt. Nuvarande ersättning: 1,9 mnkr. 1,9 Arosfixare - minska ersättningen alternativt avveckla verksamheten helt. Nuvarande ersättning: 1,6 mnkr. 1,6 Kultur för äldre, seniorlunken, seniordagen - minska ersättningen alternativt avveckla dem helt eller delvis. Nuvarande ersättning totalt: 0,7 mnkr. 0,7 Förvaltning/administration – minska kostnaden med 1 procent, dvs 0,4 mnkr. 0,4 Stödfunktion - e-hemtjänst. Minska kostnaden eller avveckla verksamheten. 3,8 Demensteam 1,6 Social dagverksamhet Resmilan- avveckla verksamheten. 0,4 Social dagverksamhet Herrgärdet- avveckla verksamheten. 0,6 Friskvårdstjänst Herrgärdet - avveckla tjänsten. 0,7 Föreningsbidrag - översyn av riktlinjer 2,5 Gude gruppboende - avveckling 14,4 Bostadsanpassningsbidrag – striktare bedömningar Begränsa möjligheten till hemtjänst – besparingseffekten är svår att beräkna men utan tvekan betydande Förändrad hemtjänstavgift ? 45 ? Servicehusrestauranger Ej lagstyrd verksamhet. Stor andel av servicehusens boende köper sin mat från restaurangen. Restaurangernas gäster är överlag de som bor på servicehuset. Den kommunala utföraren uppger i sin verksamhetsberättelse för 2014 att livsmedelskostnaderna är högre i förhållande till ersättningen. Från och med hösten höjdes måltidspriserna med följden att intäkterna täcker livsmedelskostnaderna. En sänkning av ersättningen skulle därmed medföra ett underskott om kraven på livsmedlens kvalité bibehålls. Konsekvens avveckling: Om servicehusrestaurangen avvecklas i ett servicehus bör det samtidigt omvandlas till ett vård- och omsorgsboende. Det innebär samtidigt att de boende med mindre omsorgsbehov inte kan bo kvar längre. Matproduktionen måste ställas om till att gälla alla personer i boendet och gälla hela dygnet. De boende kommer att debiteras avgift för omsorg och mat enligt de regler som gäller för denna typ av boende. 16 VÄSTERÅS STAD Även ersättningen som nämnden betalar till utföraren för driften av verksamheten behöver höjas eftersom ersättningen per plats inom demensgruppboende/ålderdomshem är betydligt större än för en servicehusplats, vilket i sin tur beror på att servicehus är mindre resurskrävande och därmed billigare att driva. Ett annat alternativ kan vara att ett servicehus omvandlas till ett vanligt hyreshus och där hyresgästerna får stöd via hemtjänsten på samma sätt som i ett ordinärt boende. Inför eventuell omvandling måste även frågor kring besittningsskyddet enligt hyreslagen, kvarboende utan eller med litet omsorgsbehov m m utredas. Mötesplatser Ej lagstyrd verksamhet. Mötesplatserna på servicehusen är riktade till de boende, övriga besökare är välkomna. Det är få besökare utifrån på flera av servicehusens mötesplatser. Fristående mötesplatser lockar fler besökare. En scanning av hur några av landets kommuner arbetar med mötesplatser, visar att någon form av mötesplatser finns och att det är vanligt att de är belägna i fristående lokaler, många gånger med närhet till centrum och kommunikationer. Konsekvenser: 1) Minskad ersättning: minskad bemanning, öppethållande och utbud. 2) Avveckling av alla mötesplatser: besökare får finna andra ställen för samvaro och aktiviteter. Kan öppna marknad för nya aktörer, eventuellt med nya och intressanta koncept. Lokaler tomställs och står outnyttjade. Lokalkostnader kvarstår tills dess att hyresavtal löper ut, om inte lokaler kan användas till annat och avtal förhandlas om. 3) Avveckling av mötesplatser på servicehus: lokaler står tomma och oanvända. Lokalkostnader kvarstår eftersom nämnden blockhyr fastigheten. Det kan i sig öppna för andra nämnder att nyttja lokalerna för sin verksamhet. Skulle mötesplatsens lokaler användas till annat, behöver ändå gemensam lokal finnas för aktiviteter och samvaro, vilket utförarna i beställningarna hittills har haft ansvar för. Andra gemensamma lokaler finns generellt inte på servicehusen. Upphandlade servicehus kan inte bli föremål för förändringar under pågående avtalstid. 4) Avveckling av enbart fristående mötesplatser: besökare får finna andra ställen för samvaro och aktiviteter. Kan öppna marknad för nya aktörer, kanske med nya och intressanta koncept. Lokaler kan tomställas och stå outnyttjade. Lokalkostnader kvarstår tills dess att hyresavtal löper ut, om inte lokaler kan användas till annat och avtal förhandlas om. Upphandlade mötesplatser kan inte bli föremål för förändringar under pågående avtalstid. Upphandling servicehus Att upphandla ytterligare servicehus bedöms kunna innebära en besparing. Det är först i samband med upphandlingen som det står klart vad kostnaden blir. En ökad 17 VÄSTERÅS STAD andel upphandlad verksamhet innebär samtidigt att kostnaden för att arbeta med upphandlingen ökar, likaså ökar kostnaden för uppföljning av kvalitén. Om t ex hälften av egenregins verksamhet skulle konkurrensupphandlas och anbuden skulle ligga i genomsnitt fem procent under dagens ersättningar så skulle besparingseffekten på helårsbasis bli cirka 7,5 mnkr. Observera att den verkliga besparingseffekten först kan utläsas efter det att alla anbud inkommit och granskats. Hur många företag som lägger anbud och i vilka prisnivåer kommer inte att vara känt förrän efter avslutad upphandling. Inför ett eventuellt beslut om upphandling måste de objekt som anses lämpliga ur olika aspekter, främst ekonomiska, kartläggas, bedömas och väljas ut. Förfrågningsunderlag ska skrivas och sedan beslutas av nämnden. Sammantaget krävs en relativt lång tidsperiod mellan det att beslut fattas om att upphandling ska ske till dess att de nya utförarna tagit över driften. Därför kan effekten 2016 bli begränsad för att året därefter få helårseffekt. Det bör dock inte hindra eventuellt beslut om upphandling. Upphandling ålderdomshem/gruppboenden för personer med demenssjukdom Att upphandla ytterligare ålderdomshem och gruppboenden för personer med demenssjukdom bedöms kunna innebära en besparing. Det är först i samband med upphandlingen som det står klart vad kostnaden blir. En ökad andel upphandlad verksamhet innebär samtidigt att kostnaden för att arbeta med upphandlingen ökar, likaså ökar kostnaden för uppföljning av kvalitén. Om t ex hälften av egenregins verksamhet skulle konkurrensupphandlas och anbuden skulle ligga i genomsnitt fem procent under dagens ersättningar så skulle besparingseffekten på helårsbasis bli cirka 13 mnkr. Observera att den verkliga besparingseffekten först kan utläsas efter det att alla anbud inkommit och granskats. Hur många företag som lägger anbud och i vilka prisnivåer kommer inte att vara känt förrän efter avslutad upphandling. Inför ett eventuellt beslut om upphandling måste de objekt som anses lämpliga ur olika aspekter, främst ekonomiska, kartläggas, bedömas och väljas ut. Förfrågningsunderlag ska skrivas och sedan beslutas av nämnden. Sammantaget krävs en relativt lång tidsperiod mellan det att beslut fattas om att upphandling ska ske till dess att de nya utförarna tagit över driften. Därför kan effekten 2016 bli begränsad för att året därefter få helårseffekt. Det bör dock inte hindra eventuellt beslut om upphandling. Anhörigstöd Anhörigstöd är en lagstyrd verksamhet för kommunen. Lagen anger inte hur anhörigstödet ska utformas. Anhörigstödet och anhörigkonsultenterna är en uppskattad funktion för de anhöriga som nyttjar den. Denna post (1,5 mnkr) avser tjänsterna anhörigkonsulenter, som är en fri nyttighet. Nämnden erbjuder flera biståndsbedömda insatser som innebär stöd eller indirekt stöd till anhöriga. Det anhörigstöd som utförarna och biståndsenheten kan ge, motsvarar inte det professionella och kvalitativa anhörigstöd som ges av en anhörigkonsulent. 18 VÄSTERÅS STAD Konsekvenser: 1) Minskad ersättning: Kan medföra att tjänst försvinner eller minskar i omfattning, inverkan på öppettider och verksamhetens innehåll. 2) Avveckling: Anhörigkonsulenternas funktion som stöd till- och länk mellan anhöriga att finna varandra upphör. Det kan innebära ökad psykisk belastning och påfrestning på anhöriga som vårdar närstående hemma. Dagens tekniska möjligheter öppnar för vägar att ändå behålla och skapa kontakt med andra i liknande situation. Anhöriga får finna andra vägar för anhörigstöd. Uppsökare Lagstyrt för kommunen att bedriva uppsökande verksamhet, samverka med aktörer och informera om socialtjänsten och hjälpa behövande grupper. Lagen anger dock inte hur den uppsökande verksamheten ska organiseras eller bedrivas. Kommunen kan således anpassa den på olika sätt beroende på behov och förutsättningar. Det finns inget som stödjer att den form av uppsökande verksamhet som nämnden har idag, leder till minskat behov av insatser. Konsekvenser: 1) Minskad ersättning: kan medföra att tjänst försvinner eller minskade tjänstgöringsgrader, inverkan på omfattning av information och stöd till målgruppen. 2) Avveckling: uppsökande verksamhet i sin nuvarande form upphör. Resurser behöver dock finnas för någon form av uppsökande verksamhet. Arosfixare Icke lagstyrd verksamhet. Fri nyttighet. Funktionens syfte är att erbjuda tjänster (ex. byta gardiner, byta glödlampor) som minskar fallrisken för äldre. Någon studie på fixarnas effekter på fallskador finns inte. Enligt en studie 2013 gjord av VINNOVA på uppdrag av Socialdepartementet, visades att av landets 290 kommuner hade 191 st. (66 %) fixartjänster. Hos vissa var tjänsten helt kostnadsfri, medan några andra tog ut en avgift. Flera hade restriktioner för antalet besök och tidsomfattningen på besöken. En scanning av hur några kommuner hanterar detta idag, visar liknande konstruktioner som dem VINNOVA såg. Scanningen visade också exempel på kommun som hade haft fixartjänst, men som valt att ta bort den av kostnadsskäl och liten efterfrågan. Någon annan såg risk för konkurrens med privata entreprenörer och hänvisade till hushållsnära tjänster. Konsekvenser: 1) Minskad ersättning: minskade tjänstgöringsgrader, färre personer kan nyttja tjänsterna. Möjligen negativ inverkan på fallrisken. 2) Avveckling: det skulle kunna öka andelen köp av hushållsnära tjänster där Arosfixarnas tjänster inryms. Avveckling i kombination med att hushållsnära tjänster inte används, kan möjligen få negativ inverkan på fallrisken. 19 VÄSTERÅS STAD 3) Avgiftsbelägga tjänsten och/eller kombinera med att begränsa antalet besök: avgiftsbelagd tjänst kan medföra att färre personer nyttjar tjänsten eller minskat antal besök hos personerna. Minskat antal och/eller begränsat antal besök, kan leda till att fixarna hinner med fler besök. Kultur för äldre, seniorlunken, seniordagen Ingetdera är lagstyrd verksamhet. Sammantaget är de uppskattade satsningar. Kultur för äldre riktas till särskilt boende, vars driftansvarige leverantör ändå måste anordna dagliga aktiviteter vilket ingår i ersättningen. Seniorlunken har under 17 år arrangerats av nämnden i samarbete med andra. Under dessa år har många aktörer för friskvård etablerats. Privat utförare till nämnden, har på eget initiativ och bekostnad arrangerat motsvarande lunk under några år. Driftansvarig leverantör måste anordna fysiska aktiviteter vilket ingår ersättningen. Seniordagen har under cirka 15 år arrangerats med ett folkhälsoperspektiv. Syftet är att ge inspirerande föreläsningar och utställningar som fokuserar på att skapa livskvalitet för 55+. Konsekvenser: Kultur för äldre 1) Minskad ersättning: Minskat programutbud, billigare evenemang. 2) Avveckling: Kultur erbjuds på boendena enbart av utföraren. Kvalitén på de kulturella aktiviteter kan minska. Seniorlunken 1) Minskad ersättning: Arrangemang kan behöva ske i mindre skala och på befintlig anläggning, ex. Rocklunda. 2) Avveckling: Piggare äldre kan söka sig till andra arrangörers friskvårdsaktiviteter. Sjukare äldre kanske inte har möjlighet att delta i motsvarande. Seniordagen 1) Minskad ersättning: Arrangemang i mindre skala och med smalare programutbud. 2) Avveckling: Information om äldrenämndens verksamheter når färre, färre äldre uppmärksammas om ålderns ändrade behov ur flera aspekter. Alternativa vägar för att nå ut med information till äldre finns dock. 60+ mässan har arrangerats i flera år, med kommunen representerad, då äldre ges tillfälle till information. Privata utförare anordnar på eget initiativ och med egna medel informationstillfällen för äldre. Förvaltning/administration Mål/enkätundersökningar om hur insatserna upplevs av de enskilda. Ej lagstyrt. Genom undersökningen får nämnden en bild av hur verksamheterna uppfattas av de enskilda. Överlag bra resultat. Enkätundersökningen sker varje år. Många enskilda fyller i flera enkäter då de har flera aktuella insatser. 20 VÄSTERÅS STAD Det finns således skäl till att överväga vikten av dessa undersökningar. Det är dock av stor vikt att det finns resurser till att uppfylla lagstiftningen - uppföljningar av biståndsbeslut och avtalsuppföljningar samt att hantera och åtgärda avvikelser samt synpunkter och klagomål. Det kan även ligga i utförarnas intresse att själva följa upp hur verksamheten uppfattas. Kan genomföras redan 2015. Om så sker får slutredovisningen av målen för mandatperioden utgå från 2014 års resultat. Möjligen kommer dock den nya styrmodellen för staden ställa krav på heltäckande undersökningar av enskildas uppfattning av verksamheten. Övrig administration: Minska kostnaden med 1 procent. Förväntat utfall av uppföljning av administrativa flöden. Stödfunktion - e-hemtjänst Icke lagstadgad verksamhet. Funktionen har arbetat brett med utbildningar och vägledningar till biståndshandläggare, leverantörer och verksamheter. Kostnaden per år är 3,8 mnkr för stödfunktionen som innehåller två personal, lokaler, hyra av teknisk utrustning, tele- och IT-kommunikation m m. Därutöver har nämnden kostnader i form av den ersättning som utförarna erhåller. Konsekvenser: 1) Minskad kostnad: Innebär minskade tjänstgöringsgrader alt. färre årsarbetare. Färre antal installationer, mindre utbildning/vägledning/support för berörda. 2) Avveckling: E-hemtjänst med installation och support kan inte göras fortsättningsvis. E-hemtjänst upphör som insats. Demensteam Demensteamet ger utbildning, stöd och handledning till personal som arbetar för personer med demenssjukdom inom Västerås stads samtliga verksamheter. Uppdraget för demensteamet skulle kunna vidgas och även tillhandahålla stöd till anhöriga. Konsekvenser: 1) Att BPSD-registreringen (beteendemässig och psykiska symtom vid demenssjukdom) och det arbetssätt det för med sig successivt dör ut. Det krävs kontinuerliga utbildningsinsatser och nätverksträffar för att hålla arbetet med registret vid liv. 2) Demensteamet möjliggör och underlättar för flera av de åtgärder som rekommenderas i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Att avveckla demensteamet skulle därför innebära att Västerås stad går bakåt i utvecklingen av vården och omsorgen för personer med demenssjukdom. 3) Införande av välfärdsteknologi riktade mot målgruppen skulle gå långsammare. 4) Den planerade utvecklingen av demensvården inklusive ett eventuellt demenscentrum skulle avstanna. 21 VÄSTERÅS STAD Social dagverksamhet Resmilan Icke lagstyrd verksamhet. Dagverksamheten på Resmilan är inte, som brukligt, officiell, utan startade för många år sedan utifrån några boendes specifika behov. Servicehuset har en mötesplats och en fristående finns i närheten. Dagverksamheten har omkring 9 deltagare. Konsekvenser: Deltagarna kan sakna verksamheten och den struktur och samvaro den ger, men inga andra större konsekvenser. Social dagverksamhet Herrgärdet Icke lagstyrd verksamhet. Social dagverksamhet är ofta ett komplement till annan vård och omsorg från anhörig eller den yrkesmässiga omsorgen. Besökarna kan behöva mer stöttning jämfört med deltagare på ex. mötesplatser. Dagverksamhetens besöksfrekvens har inte ökat, såsom tanken var när deltagande inte behövde föregås av biståndsbeslut, såsom det var tills för några år sedan. Dagverksamheten är uppskattad av deltagarna men är en dyr verksamhet i förhållande till antalet deltagare. Avvecklingen av Oxbackens sociala dagverksamhet, föranledde inte de besökarna att i stället söka sig till Herrgärdet. Herrgärdets mötesplats är välbesökt och skulle i viss mån kunna fylla funktionen som just mötesplats för samvaro och aktiviteter. Konsekvens: Dagverksamhetens resurser underlättar för personer med mer behov av mer stöttning jämfört med deltagare på mötesplats. Herrgärdets intilliggande mötesplats kan för vissa deltagare, fylla dagverksamhetens funktion men kan inte ge motsvarande personella resurser till deltagarna. Friskvårdstjänst Herrgärdet Icke lagstyrd verksamhet. Verksamheten vid Hälsans hus förstärktes i september 2014 med ytterligare en tjänst. Målsättningen var att utöka möjligheterna till träning både i grupp och enskilt. Den identifierade grupp som tjänsten i första hand skulle arbeta för var personer som ”skrevs ut” från hemrehabilitering via hemsjukvården. Det är oklart hur stor den ”identifierade” gruppen verkligen är. Förstärkningen med en tjänst har inneburit att verksamheten kunnat utöka sitt utbud av gruppaktiviter från 11 till 21 grupper per vecka. Konsekvenser: Ett minskat utbud av aktiviterer vid Hälsans hus. Det finns flera privata aktörer i staden som erbjuder olika former av fysik aktivitet i grupp riktad mot äldre personer. Föreningsbidrag Respektive social nämnd har sin riktlinje för föreningsbidrag. Vissa föreningar erhåller mycket pengar via de olika formerna av bidrag. Samtidigt finns ”eldsjälar” som inte kan få medel, då man inte är bidragsberättigad. Parallellt uppmuntrar 22 VÄSTERÅS STAD staden ideella krafter, arenor söks för gemensamma ändamål där kommunens och föreningarns intressen sammanfallet; LÖKEN. Samordning av riktlinjer tillsammans med LÖKEN kan bidra till nämndens minskade bidrag till föreningar. Konsekvenser: Kritiska röster kan riktas från föreningarna samtidigt som ”eldsjälar” kan få del av pengar med ändrade riktlinjer. Minskade bidrag kan bli kännbara för vissa föreningar. Avveckla Gude I arbetet med boendeplanen bedömdes ett behov av cirka 600 nya platser i vårdoch omsorgsboende fram till 2030. Vid årsskiftet 2014/2015 tillkom 32 platser i samband med att Hälleborg öppnade. (Pettersberg, Treklangen och tillfälliga platser på Gryta avvecklades.) På Hälleborg avvaktas med att öppna 20 platser till 2016. Det innebär att då skulle det bli ett nytillskott även detta år, i avvaktan på att Vallonen får 18 nya lägenheter 2017 och att det på Gryta tillkommer 18 platser vid årsskiftet 2017/2018. Om Gude avvecklas innebär det att 25 lägenheter försvinner och att det ej blir det nytillskott som det bedömts vara behov av. Bostadsanpassningsbidrag Under 2014 gjordes en utredning av handläggningen av bostadsanpassningsbidraget (BAB). I den konstaterades att Västerås ligger högre än riksgenomsnittet när det gäller genomsnittlig kostnad per ärende, antal beviljade ärenden per 1000 invånare och genomsnittlig kostnad per invånare. Ett arbete pågår med målsättning att dämpa kostnaderna. Att bedöma effekterna av insatserna är dock svåra då behovet av bostadsanpassning samtidigt förväntas öka i takt med den åldrande befolkningen. Begränsa möjligheten till hemtjänst I dagsläget finns det enskilda personer som får relativt många hemtjänsttimmar utförda hemma hos sig. I maj 2014 var antalet personer, 65 år eller äldre, med minst 120 utförda timmar per månad 137 stycken. Kostnaden för dessa på helårsbasis var cirka 97 mnkr. Det innebär ett genomsnitt på 708 000 kr per person och år. Kostnadsspannet sträcker sig från 503 000 kr till 1 531 000 kr (120 timmar - 335 timmar). Kommunens kostnad för en plats i äldreboende varierar. Från i genomsnitt 492 000 kr till 542 000 avseende ålderdomshem och demensgruppboende, beroende på om det är inom befintligt bostadsbestånd eller nybyggt. Motsvarande kostnad för servicehusplatser är 113 000 kr - 163 000 kr i befintligt bestånd och 196 000 kr 246 000 kr om nybyggnation krävs. Samtliga kostnader ovan innefattar både ersättning till utföraren och lokalkostnader. I dagsläget saknas det i stort sett ledig kapacitet inom äldreboendena, vilket betyder att ett flöde av personer med många hemtjänsttimmar till äldreboende förutsätter nyproduktion. En beräkning med dessa 137 personer som grund ger vid handen att en besparing på mellan 23,2 mnkr och 68,8 mnkr skulle vara möjlig om omsorgen tillhandahölls i nybyggda äldreboenden i stället för i den egna bostaden. Den lägre 23 VÄSTERÅS STAD siffran avser ålderdomshem/demensgruppboende och den högre servicehus. En uppskattning totalt sett bör kunna ligga runt 45 mnkr. Med en planerad successiv utbyggnad av särskilt boende och vid rätt tillfälle/tillfällen förändrade riktlinjer skulle sannolikt en betydande kostnadsbesparing kunna uppnås. Nya riktlinjer skulle kunna innehålla någon form av begränsning av möjlig hemtjänstinsats i ordinärt boende. Det kräver dock stöd i rättstillämpningen. Det kan vara svårt att ändra befintliga gynnande beslut varför de beräknade minskade kostnaderna ska ses som en grov uppskattning och att besparingseffekten sannolikt kräver flera år för att uppnås. Förändrad hemtjänstavgift Förvaltningen avser att utreda eventuell förändring av avgift för personer med hemtjänst. Dagens avgift innebär att den enskilde betalar ett belopp per timme för tjänster som utförts. Avgiften är 200 kronor per timme. Maximal avgift, högkostnadsskyddet, är 1 780 kronor per månad. Detta innebär att en person som har ett behov av hemtjänst på 9 timmar per månad betalar maximal avgift. Därefter har det ingen ekonomisk betydelse för den enskilde om han eller hon har fler timmar. Avgiften är för den enskilde densamma och han eller hon är sannolikt inte så benägen att ifrågasätta mängden timmar som leverantören utför. Det förslag som förvaltningen vill utreda är om avgiften per timme ska vara lägre och därmed påverka den enskildes ekonomi även för timmar långt över dagens 9 timmar per månad. Det skulle innebära en lång trappa innan högkostnadsskyddet är nått, istället för som idag – en kort. En kommun som använder sig av en sådan avgiftsmodell är Linköping. Förvaltningen kommer att ta till sig erfarenheter från Linköping och utreda för- och nackdelar med en sådan modell. Förslag till förändrad avgift beräknas vara klart efter sommaren och beslut kan i så fall fattas i samband med att kommunfullmäktige beslutar om avstämningen av 2016 års budget. Redan beslutade besparingsåtgärder Nämnden beslutade i januari 2015 att - reducera uppräkningen till direktbeställd egenregiverksamhet med 0,7 procentenhet - reducera uppräkningen av budgeten för nämnd/förvaltning med 0,7 procentenhet - tills vidare inte öppna 20 platser i det nya äldreboendet Hälleborg - ge förvaltningen i uppdrag att se över riktlinjer för hemtjänst i syfte att minska kostnaden - ge förvaltningen i uppdrag att se över bedömningsinstrumentet för hemtjänst i syfte att minska kostnaden 24 VÄSTERÅS STAD Jämförelser med andra kommuner % Avvikelse från standardkostnaden för äldreomsorgen 10,0 5,0 0,0 -5,0 -10,0 -15,0 -20,0 -25,0 -30,0 Eskilstuna Linköping Norrköping 2012 Jönköping Örebro Västerås 2013 Standardkostnaden visar om en kommun bedriver sin verksamhet till en lägre eller högre kostnad än vad som motsvaras av strukturen i kommunen. Under 2013 bedrev Västerås äldreomsorgen till en kostnad som låg 5,7 procent lägre än vad strukturen motiverar. Detta är ett mått på effektiviteten. 2012 var värdet betydligt bättre för Västerås del: 10,4 procent. Linköping ligger långt under standardkostnaden, Jönköping och Örebro är de båda kommuner som ligger över. Hur standardkostnaden utvecklats under 2014 är svårt att bedöma eftersom det även beror på hur kostnaderna förändrats i andra kommuner. Nätverk för jämförelse med andra kommuner Sociala nämndernas förvaltning har lång erfarenhet av att göra olika former av jämförelser med andra kommuner. Det finns även ett antal olika nätverk. För 2015 och 2016 finns inom äldrenämndens verksamhetsområde ett antal angelägna områden att göra jämförelser kring. Det är tre områden som är mer aktuella än övriga. Dessa är hemtjänst, lokalkostnader för särskilda boenden och eventuellt korttidsboende. Jämförelser kommer först att ske med de kommuner där samarbete redan finns etablerat och vid behov kommer jämförelser att ske med övriga kommuner som redovisat goda resultat inom de aktuella områdena. Jämförelsen vad gäller lokalkostnader är redan påbörjad och sker tillsammans med Linköping och Norrköping. Sambo-projektet (SAMverkan och planering kring Brukare vid återgång till eget Ordinärt boende) genomfördes i Eskilstuna under 2014. Projektets syfte var att genom ett hälsofrämjande arbetssätt bidra till en ökad självständighet och minskat beroende av hemtjänstinsatser vid återgå till eget boende efter sjukhusvistelse. Det skedde genom att alla personer som skrevs ut från slutenvården med beslutade SoLinsatser över 100 timmar/månad erhöll rehabiliterande insatser i tre veckor efter 25 VÄSTERÅS STAD utskrivning. Efter detta erhöll samtliga en uppföljande biståndsbedömning. I projektet ingick en fysioterapeut och en arbetsterapeut. Projektet föll väl ut, de besparingar som gjordes till följd av minskade hemtjänstinsatser var större än kostnaden för projektet. Känslighetsanalys av löne- och prisökningar Enligt anvisningarna från stadsledningskontoret ska nämnden visa hur löne- och prisökningar påverkar budgeten. Nämnden ska också visa hur indexuppräkningar påverkar kostnaden för konkurrensupphandlade verksamheter. Kostnader, budget 2015, mnkr Personal- Övriga kostnader kostnader Indexregl avtal (OPI) Fastställs av nämnd i oktober Lokalkostnader LOV ord bo Driftersättning till egenregin Driftersättning till alternativa utförare Lokalhyror till fastighetskontoret Ledn/myn.utövn och nämnd Övrigt Kostnad totalt (exkl prestationsersättning) 473,9 118,5 184,1 36,1 9,0 77,2 510,0 204,7 184,1 104,9 767,3 446,8 104,9 45,1 77,2 104,9 1 441,3 174,9 262,7 437,6 Ersättning till proAros och Skultuna (exkl hemtjänst) beräknas användas till 80 % för att täcka lönekostnader och till 20 % övriga kostnader. Ersättning per timme, hemtjänst ordinärt boende LOV fastställs av nämnden under oktober. En procents ökning av de olika kostnadsposterna ovan ger följande kostnadsökningar i miljoner kronor. En procents löneökning egenregin En procents löneökning ledn/mynd.utövn och nämnd En procents indexökning OPI En procents prisökning egenregin En procents prisökning ledn/mynd.utövn, nämnd, övrigt En procents ökning timersättning LOV, egenregin En procents ökning timersättning LOV, alternativa utförare En procents ökning lokalhyror 26 4,7 0,4 1,8 1,2 0,9 1,7 2,6 1,0 VÄSTERÅS STAD Avgifter Momsbidrag Intäkter, budget 2015, mnkr & ersättn. från staten från enskilda Hemtjänst Korttidsverksamhet Dagverksamhet Servicehus Gruppboende dementa Ålderdomshem Övrigt 37,1 4,7 0,4 10,4 25,7 22,9 2,8 13,7 0,2 0,8 3,1 4,7 0,7 50,8 4,7 0,6 11,2 28,8 27,6 3,5 104,0 23,2 127,2 Omsorgsprisindex (OPI) 2007 3,1 % 2008 6,1 % 2009 2,5 % 2010 2,3 % 2011 2,1 % 2012 3,0 % 2013 2,5 % 2014 2,1 % 2015 2,2 % Nämndens budgetram Verksamhetsområde Nettokostnad 1) Gemensam verksamhet Förebyggande insatser/socialt nätverk Stöd i ordinärt boende Särskilda boenden Totalt Budget 2015 56,1 32,3 581,2 637,7 1 307,2 1) Exklusive prestationsersättningsmedel. 27 Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018 VÄSTERÅS STAD Åtgärder för att bromsa kostnadsökningarna inom hemtjänsten Äldrenämnden har i kommunstyrelsens budgetdirektiv fått ett särskilt uppdrag att redovisa vilka förändringar som gjorts i rutinerna för biståndsbeslut i syfte att bromsa volym- och kostnadsökningarna. Nämnden beslutade i januari 2015 att - ge förvaltningen i uppdrag att se över riktlinjer för hemtjänst i syfte att minska kostnaden - ge förvaltningen i uppdrag att se över bedömningsinstrumentet för hemtjänst i syfte att minska kostnaden Kommunfullmäktige har beslutat att budget 2016 ska presenteras utifrån ett genusperspektiv. Att budgetera ur ett genusperspektiv kallas för gender budgeting. Förvaltningarna har fått i uppdrag att: • Beskriva hur förvaltningen hittills arbetat med statistik och uppföljning ur ett genusperspektiv. • Redovisa vilka iakttagelser och analyser som gjorts och eventuella slutsatser. • Belysa minst en delverksamhet ur ett jämställdhetsperspektiv. • Beskriva hur förvaltningen planerar att arbeta med gender budgeting under 2016. Jämställdhet Konsult och service genomförde hösten 2014 en enkätundersökning för att följa upp nämndens mål för stödet till anhöriga som vårdar en närstående. Av 166 utskickade/ utdelade enkäter inkom 121 st. Personer hade möjlighet att besvara enkäten som pappersenkät och via stadens hemsida. Observandum är att detta gör att svarsfrekvensen inte helt kan säkerställas. Hur nämnden hittills har arbetat med statistik och uppföljning Äldrenämnden följer årligen, via enkäter, upp de mål och indikatorer som rör de enskilda och deras anhörigas bedömning av stödet och verksamheterna. Några iakttagelser och slutsatser Av anhörigstödsenkäten framgår också att en del svar skiljer sig åt mellan män och kvinnor. En högre andel kvinnor än män använder ex. trygghetslarm. Däremot har en högre andel män hemtjänst och matdistribution jämfört med kvinnor. Övriga insatser nyttjas i liknande grad. 28 VÄSTERÅS STAD Uppföljningen visade att några av insatserna skiljer i användning mellan män och kvinnor. Därför kan övervägas vilka de bekomliggande skälen kan vara? Ges information om insatser på olika sätt till män och kvinnor? Uppfattas informationen olika beroende på kön? Finns det en tradition av könsroller som gör att ex. fler män än kvinnor har matdistribution? Kvantitativ studie som metod att följa upp nämndens mål, är den som hittills har används. Möjligen ger den inte tillförlitliga svar på dessa frågor? I stället kan en kvalitativ studie i form av observationer eller fokusgrupper övervägas som alternativ, eller komplement, för att försöka få svar på frågorna. Ytterst är svaren ett sätt att förbättra verksamheten, nå fler anhörigvårdare och möta de behov som anhörigvårdarna har. Belysning av en delverksamhet – anhörigstöd Anhörigcentrum är till för den som vårdar en anhörig i hemmet eller på särskilt boende. Anhöriga erbjuds någon att tala med, att få träffa andra i liknande situation. Anhörigcentrum förmedlar också information och är en träffpunkt där möjlighet ges att umgås med andra som har erfarenhet av en liknande situation. Enligt Anhörigcentrums ”Mål och verksamhetsuppföljning 2014” besökte drygt 1300 personer anhörigcentrum. 118 personer använde Gapet, som är ett webbaserat verktyg som bl.a. erbjuds alla anhörigvårdare i Västerås kommun. På den virtuella mötesplatsen kan anhöriga dela sina upplevelser med andra i liknande situation. Resultat från anhörigstödsenkäten avseende 2014: På frågan om hur man fått den svarar 7 % av kvinnorna att de fått den på mötesplatserna medan ingen av männen angett det svarsalternativet. 30 % av kvinnorna och 17 % av männen har fått informationen från anhörigkonsulent medan 28 % kvinnor respektive 24 % män anger Anhörigvårdares relation till närstående: Kvinnor Män Make/maka/sambo 92 % 97 % Barn 4% 0% Annan släkting 4% 3% 29 VÄSTERÅS STAD Varifrån anhörigvårdaren har information för sin roll som anhörigvårdare: Kvinnor Män Biståndshandläggare 73 % 66 % Kontaktcenter 18 % 10 % Mötesplats 7% 0% Västerås stads hemsida 8% 10 % Anhörigkonsulent 30 % 17 % Annat 28 % 24 % Sätten att få som anhörigvårdare skiljer mest mellan män och kvinnor när det gäller källorna kontaktcenter, mötesplats och anhörigkonsulent. Det kan finnas anledning att överväga skälen till differensen. Noterbart är även att ”Annat” har en relativt hög andel som informationskälla. Vilken/vilka former av stöd man har som närståendevårdare: Kvinnor Män Trygghetslarm 55 % 38 % Hemtjänst 30 % 52 % Dagverksamhet 10 % 14 % Växelvård/korttidsplats 26 % 31 % Matdistribution 3% 10 % Avlösning i hemmet 18 % 21 % Användare av Gapet 5% 7% Kontakt med anhörigcentrum 22 % 21 % Inget av ovanstående stöd 23 % 34 % 30 VÄSTERÅS STAD Formerna av stöd varierar främst mellan kvinnor och män när det gäller insatsera trygghetslarm, hemtjänst och matdistribution. Det kan väcka frågan om det finns en tradition av könsroller som gör att ex. fler män än kvinnor har hemtjänst och matdistribution? En av frågorna i enkäten gäller anhörigvårdarens upplevda trygghet. Resultaten visas nedan: Kvinnor Män Mycket trygg 43 57 Trygg 17 11 Det står klart att en högre andel män känner sig mycket trygga, medan motsvarande gäller kvinnors upplevda trygghet. Svar på bakomliggande orsaker kan nås vid en kvalitativ studie. Genderbudgeting 2016 Äldrenämnden kommer att arbeta fram nya kärnfulla mål för perioden 2016-2019, med målformuleringar som kommer att följas upp med en lämplig metod. Gemensam verksamhet Väsentliga mål och åtaganden Äldrenämnden kommer att arbeta fram nya kärnfulla mål för perioden 2016-2019, med målformuleringar som överensstämmer med resurser. Dessa mål fastställs under året. Planerad verksamhetsutveckling Riktlinjer för föreningsbidrag Nämnden beslutade 2014 om att revidera riktlinjerna för föreningsstöd samt en översyn av föreningsverksamheten inom nämndens ansvarsområde. Arbetet kommer att göras under 2015 och ge effekter under 2016. Digitala trygghetslarm Nämnden beslutade 2014 att upphandla digitala trygghetslarm, som en följd av den tekniska utvecklingen från analogt till digitalt. Under 2015 genomförs en 31 VÄSTERÅS STAD upphandling av larmen, som införs under slutet av 2015 och 2016. Införandet av digitala trygghetslarm kommer att medföra både införandekostnader samt ökade driftskostnader. Mälardalens Kompetenscentrum för Hälsa och Välfärd (MKHV) Västerås stad har tillsammans med Eskilstuna kommun och Mälardalens högskola sedan 2009 bedrivit ett gemensamt utvecklingsprojekt, Samhällskontraktet. Samverkan har bl.a. resulterat i att nämnden fr.o.m. 2013 t.o.m. sommaren 2017 ger medel motsvarande 50 % doktorandtjänst, med uppdrag att forska på ”Informationoch kommunikationsteknik i äldres och deras anhörigas dagliga liv”. Projektet ska följa äldres och anhörigas upplevelse av olika IKT- verktygs påverkan på det dagliga livet vad gäller trygghet, livskvalitet och hälsa. Connect Västerås deltar tillsammans med Göteborg i ett nordiskt projekt, CONNECT (Collecting Nordic Best Practice Within Welfare Technology). I projektet, som finansieras av Nordiska ministerrådet, ingår två kommuner från respektive land. Syftet är att staka ut en gemensam väg mot ökad användning av modern välfärdsteknologi. Att utbyta erfarenheter är en viktig del i projektet. Äldrenämnden har ett stort antal pågående utvecklingsprojekt som finansieras med statliga prestationsmedel. Flera av dessa projekt och utredningar går över i en genomförandefas med finansiering genom äldrenämndens budget. Innovationsupphandling Västerås deltar i EU-projektet SILVER som genomför en innovationsupphandling av nya tekniska hjälpmedel som gör äldre självständiga i hemmet. Under 2015 testades de tre finansierade innovationerna i ett testlaboratorium i Odense, Danmark och under våren 2016 kommer de att testas av äldre Västeråsare i testbädden MISTELs regi. Projektet pågår 2012-2016. MISTEL Mötesplats för Innovation i Samverkan – TEstbädd för Livskvalitet (MISTEL) är en arena för möten mellan innovatörer och blivande användare av innovationerna. Projektet är treårigt och målsättningen är att testbädden efter den tiden ska vara permanent etablerad med varaktig finansiering. Mobil dokumentation Projektet mobil dokumentation startade 2014 och 25 legitimerad personal från olika enheter har deltagit. Syftet är att öka kvalitet och tillgänglighet i dokumentationen, större delaktighet för individen samt en bättre och effektivare vård och omsorg. Under 2015 beräknas projektet fortgå, dels med att utvärdera den första fasen och påbörja en bredare implementering och dels med att fortsätta inom fler områden. ÄBIC (Äldres behov i centrum) ÄBIC är ett sätt för biståndshandläggarna att efter nationell klassificering och struktur, behovsbedöma insatser och följa upp beslut. En planering för att uppskatta de personella insatserna för såväl inom enheten som för utförarledet, avses att bli gjorda under 2015 för vidare ställningstagande om implementering. 32 VÄSTERÅS STAD Ekonomi Gemensam verksamhet Nettokostnad Totalt Budget 2015 56,1 Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018 Förebyggande insatser/socialt nätverk Väsentliga mål och åtaganden Äldrenämnden kommer att arbeta fram nya kärnfulla mål för perioden 2016-2019, med målformuleringar som överensstämmer med resurser. Dessa mål fastställs under året. Planerad verksamhetsutveckling Bäckbyhuset Öppning av Bäckbyhuset sker hösten 2015 med fortsatt verksamhetsutveckling under de närmaste åren. Anhörigcentrum I dagläget är nämndens anhörigkonsulenter fysiskt placerade på ett servicehus tillsammans med konsulent för NF. Om funktionen ska fortskrida, finns anledning att överväga var ett anhörigcentrum ska finnas rent fysiskt. Ett centralt beläget anhörigcentrum, ditt all kollektivtrafik passerar, med samlat uppdrag för stadens tre sociala nämnder, med flexibla öppettider och bred kompetens, kan möta behoven från anhörig oavsett ålder. Dagverksamhet Mot bakgrund av nämndens ansträngda ekonomi i kombination med det låga antalet besökare under flera år, kan övervägas om social dagverksamhet ska bestå. Resurserna skulle kunna användas till utveckling av fler platser dagverksamhet för personer med demenssjukdom, en efterfrågan som stadigt har ökat de senaste åren. Ekonomi Förebyggande insatser/Socialt nätverk Nettokostnad Totalt Budget 2015 32,3 33 Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018 VÄSTERÅS STAD Stöd i ordinärt boende Väsentliga mål och åtaganden Äldrenämnden kommer att arbeta fram nya kärnfulla mål för perioden 2016-2019, med målformuleringar som överensstämmer med resurser. Dessa mål fastställs under året. Planerad verksamhetsutveckling Uppföljning biståndsbeslut Projektet ”Uppföljning av biståndsbeslut” startade 2013 och pågår t.o.m. september 2015 och syftar till att dämpa kostnaderna för hemtjänst, hitta en metodik för handläggning och uppföljning av biståndsbeslut samt öka användningen av e-hemtjänst. Projektets resultat utifrån syftena, måste implementeras på biståndsenheten för äldre. Informationsöverföring och utbildningsinsatsers och är centrala för genomslagskraften. Modell för biståndsbedömning, uppföljning, ersättning På uppdrag av äldrenämnden, genomförde NHG (Nordig healthcare groud) en genomlysning av kostnaderna för hemtjänst och modellen för biståndsbedömning. Följderna av NHG´s arbete kan föranleda ett fortsatt utvecklingsarbete för 2015 och del av 2016 med införande av en ny modell för biståndsbedömning och ersättningsmodell för hemtjänstinsatser inom ramen för LOV (Lag om valfrihet). Ekonomi Stöd i ordinärt boende Nettokostnad Totalt Budget 2015 581,2 34 Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018 VÄSTERÅS STAD Jämförelse med andra kommuner Hemtjänst 65-w år, kr per person Kr 325 000 300 000 275 000 250 000 225 000 200 000 175 000 150 000 125 000 100 000 75 000 50 000 25 000 0 Eskilstuna Linköping Norrköping 2012 Jönköping Örebro Västerås 2013 Den genomsnittliga kostnaden per person som har hemtjänst i Västerås uppgick 2013 till 194 867 kronor. Det är en ökning med 28 500 kronor från 2012. Den kraftiga ökningen beror på att personer med hemtjänst har ett allt större behov. Såväl Linköping som Jönköping har haft en ännu kraftigare ökning. Linköping och Norrköping har lägre kostnader än Västerås. Troligen har ökningen fortsatt 2014 eftersom såväl antalet timmar per person som kostnaden är högre än 2013. Särskilda boenden Äldrenämnden har totalt 1 693 lägenheter i särskilda boenden, varav 687 i servicehus, 475 i ålderdomshem och 531 i gruppboende för personer med demenssjukdom. Biståndsbeslut krävs för att få en lägenhet och enligt nämndens riktlinjer tas tydlig hänsyn till den enskildes egna önskemål och behov av trygghet. Personer med omfattande hemtjänst, informeras om möjligheten att ansöka om särskilt boende. Tillgången på lägenheter som motsvarar behovet är också avgörande för att beslut ska kunna verkställas inom tre månader efter beslut. Beslut som ej är verkställda efter tre månader rapporteras och risk finns i dessa fall att sanktionsavgifter kan bli aktuellt. Minskad lägenhetstillgång kan sammanfattningsvis minska valfriheten och möjligheten att ta hänsyn till önskemål. 35 VÄSTERÅS STAD Väsentliga mål och åtaganden Äldrenämnden kommer att arbeta fram nya kärnfulla mål för perioden 2016-2019, med målformuleringar som överensstämmer med resurser. Dessa mål fastställs under året. Planerad verksamhetsutveckling Vid årsskiftet 2014/2015 togs 100 av de 120 nybyggda lägenheterna på Hälleborg i anspråk. Nettotillskottet blev drygt 30 lägenheter då samtidigt avveckling skedde av ett par enheter som på sikt bedömts som mindre lämpliga avseende arbetsmiljö och ur verksamhetssynpunkt. En avveckling av Gude, 25 lägenheter, diskuterades men nämndens bedömning var att fler lägenheter för närvarande ej kan avvaras utan att ersättas med nyproduktion. Byggnationer planeras i Skultuna vid Vallonens servicehus för att tillföra cirka 30 nya lägenheter. Vid enheten Gryta pågår också ett arbete för att under kommande år bygga om fastigheten för att få ändamålsenliga lägenheter. Det innebär bättre lokaler för korttidsverksamheten och också ett tillskott av permanenta platser, vårdoch omsorgsboende, 18 lägenheter som beräknas stå klara årsskiftet 2017/2018. Dess tillskott stämmer väl överens med det bedömda behovet av nytillskott. Om Gude med 25 lägenheter avvecklas innebär det uteblivet nytillskott vilket i sin tur kan innebära brist på lägenheter i särskilda boenden. Under 2014 har nämnden reviderat riktlinjer för bistånd enligt socialtjänstlagen och ökat möjligheterna för dem som är 90 år och äldre när det gäller att få beviljat särskilt boende i servicehus. Denna förändring ska följas upp då det är angeläget att följa de ekonomiska konsekvenserna som kan uppstå av ökat behov av servicehuslägenheter. Om fler beviljas bistånd till servicehus och besluten ej kan verkställas inom tre månader finns risk för sanktionsavgifter. Ett projekt startade 2014 som syftar till att ta fram en ersättningsmodell för ålderdomshem och gruppboenden för personer med demenssjukdom som främjar innovationer i vård och omsorg. Visionen är att i en framtid görs upphandling och beställning av äldreomsorg med resultat och levererad kvalitet – istället för enbart för utförd insats – som grund för ersättning vilket öppnar för flexibla lösningar och en ökad användning av innovationer av olika slag. Innovationer som kommer till användning på initiativ av, och efter val av, vårdens och omsorgens beställare, utförare och/eller mottagare (patient/brukare). Projektet har beviljats bidrag från Vinnova. Redovisning av arbetet kommer att ske under 2015 och nämnden har för avsikt att söka ytterligare medel för att kunna pröva modellen i praktiken, i mindre skala. Ekonomi Särskilda boenden Nettokostnad Totalt Budget 2015 637,7 36 Plan 2016 Plan 2017 Plan 2018 VÄSTERÅS STAD Jämförelse med andra kommuner Kr 900 000 Särskilt boende, kr per person 65-w år 800 000 700 000 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0 Eskilstuna Linköping Norrköping Jönköping 2012 Örebro Västerås 2013 Kostnaden per person för de som bor i särskilt boende var 2013 i Västerås 453 428 kronor. Det är en ökning med 46 000 kronor från 2012. Linköping har lägre kostnader. Övriga kommuner har avsevärt högre kostnader. Mellan de båda åren har samtliga kommuner, förutom Linköping, höjt sin kostnad. Linköping och Västerås ligger lågt eftersom båda kommunerna har en stor andel servicehus/lägenheter som har förhållandevis låg kostnad. För 2014 har ökningen fortsatt men i lägre takt. 37 ÄLDRENÄMNDEN Bilaga 1 Budget 2015 Bokslut 2013 kostnader Gemensamt 72 424 Budget 2014 intäkter kostnader 1 777 80 587 Politisk verksamhet 1 163 Tjänstemannastab 39 927 Prestationsersättn tilläggsbudg 13 474 370 IT-stöd 10 160 1 272 7 752 1 415 135 Budget 2015 Bokslut 2014 intäkter kostnader 1 952 84 316 intäkter 3 628 kostnader 64 246 1 417 1 206 40 540 41 038 297 43 732 24 000 26 692 1 552 6 900 7 483 1 682 5 068 986 1 415 97 990 894 884 798 900 Föreningsbidrag 2 201 2 508 2 093 2 708 Lokalanpassning 3 190 2 500 3 591 2 500 Utvecklingsmedel Samordning/samverkan 1 952 intäkter 1 295 1 448 1 295 Stöd i ordinärt boende 542 093 53 078 541 989 52 860 577 810 53 348 638 568 57 360 Hemtjänst 384 140 44 163 379 302 43 800 413 248 45 482 467 727 50 800 Hemsjukvård Korttidsvård/korttidsvistelse Dagverksamhet Avlösarservice 27 739 735 30 300 600 31 705 1 394 31 600 1 300 102 173 7 662 108 582 7 980 103 412 5 773 111 450 4 760 6 550 505 6 905 480 6 735 529 7 001 500 88 13 100 309 160 350 10 700 Utskrivningsklara patienter 192 300 1 029 Bostadsanpassningsbidrag 21 211 16 500 21 372 19 740 Särskilda boenden 637 171 62 513 656 450 61 250 664 900 61 937 706 183 68 500 Servicehus 176 326 12 016 175 349 11 300 186 155 11 401 185 888 12 100 Gruppboende för dementa 243 025 23 759 250 441 23 450 249 962 25 653 274 654 28 800 Ålderdomshem 217 060 26 513 229 909 26 500 228 220 24 663 245 185 27 600 Rehabilitering 247 Bostadsanpassningsbidrag 513 Tekniska hjälpmedel Socialt nätverk/förebygg. vht 251 251 500 312 225 31 948 85 32 263 9 727 41 10 136 Mötesplats 22 221 44 22 127 0 0 Summa kostnader och intäkter 1 283 636 117 453 Nettokostnad 1 166 183 AVVIKELSE MOT BUDGET -8 983 200 220 Restaurang Statliga projektmedel 256 31 296 77 32 258 9 570 41 9 637 50 21 726 36 22 621 0 0 9 129 9 129 0 0 1 311 289 116 112 1 367 451 128 119 1 441 255 127 155 1 195 177 50 1 239 332 -44 155 1 314 100 0 Bilaga 2 Beskrivning av investeringsobjekt Förvaltning: SNF Prio: Nr: 31 Huvudgrupp: Bostäder Nytt äldreboende på Bäckby - Hälleborg Projekt: Före perioden Extern hyreskostnad Investering Avskrivningstid Räntekostnad Amortering Summa kapitaltjänstkostnad Driftkostnader för fastighet/anläggning Summa driftkostnader för investeringsprojekt Underhållskostnader 1 2016 2017 2018 Efter perioden 2019 tkr tkr år tkr tkr tkr 204800 33 6144 6206 12350 0 33 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 12350 0 0 0 0 0 tkr tkr tkr Totalt perioden Totalt invest. 0 0 0 204800 0 0 0 0 0 0 6144 6206 12350 0 12350 0 Beskrivning: Västerås stad är - genom fastighetskontoret - byggherre för detta tidigare beslutade projekt. Kontrakt är tecknat med PEAB. Byggnationen pågår. Beräknad inflytt sker etappvis med början i november 2014. I stadens investeringsplan finns sedan tidigare 200mkr avsatt för detta projekt. I samband med att fastighetsnämnden antog entreprenör för byggnationen godkände äldrenämnden en preliminär hyresoffert från fastighetskontoret på cirka 11mkr/år. Då detta nya boende omfattande 120 lägenheter tas i bruk, kommer äldrenämnden att avveckla verksamheten vid tre befintliga boenden: Treklangen med 12 platser och Pettersbergs gruppboende med 18 platser samt 18 temporärt inrättade boendeplatser vid Gryta. Förväntade effekter av investeringen: Att kunna verkställa de beslut om särskilt boende som nämnden är skyldig att verkställa beräknat på behov utifrån bland annat den demografiska utvecklingen. Dessutom kan nämnden avveckla några boenden som av olika skäl inte är helt ändamålsenliga utifrån storlek och utformning. Konsekvenser vid utebliven investering: Idag "kö" till särskilda boenden. Risk för sanktionsavgifter för icke verkställda beslut. Beskrivning av investeringsobjekt Förvaltning: SNF Prio: Nr: 32 Huvudgrupp: Bostäder Vallonen om/tillbyggnad av äldreboende Projekt: Före perioden Extern hyreskostnad Investering Avskrivningstid Räntekostnad Amortering Summa kapitaltjänstkostnad Driftkostnader för fastighet/anläggning Summa driftkostnader för investeringsprojekt Underhållskostnader 1 2016 2017 2018 Efter perioden 2019 tkr tkr 0 0 0 0 0 20 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 år tkr tkr tkr tkr tkr tkr Totalt perioden Totalt invest. 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Beskrivning: Tillbyggnad av Vallonens servicehus i Skultuna med 30 lägenheter för vård- och omsorgsboende. Vallonen ägs av Bostads AB Mimer. Utbyggnaden görs för att dels kunna avveckla ett litet gruppboende för personer med demenssjukdom - Solglimten med 12 lägenheter som finns i icke ändamålsenliga lokaler i Skultuna samt att därutöver få ett välbehövligt nettotillskott utifrån behov som beror på den demografiska utvecklingen i enlighet med äldrenämnden boendeplan som antogs våren 2014. Förväntade effekter av investeringen: Att kunna verkställa de beslut om särskilt boende som nämnden är skyldig att verkställa beräknat på behov utifrån bland annat den demografiska utvecklingen. Dessutom kan nämnden avveckla det boende som nämns ovan. Projekteringskostnad vid förgävesprojektering. Konsekvenser vid utebliven investering: Risk för kritik från Socialstyrelsen För att Solglimten inte ses som ett fullgott demensboende utifrån den fysiska utformningen och att en tillräckligt god och säker vård inte kan erbjudas. Risk för väsentligt och oproportionellt höga driftkostnader för vården och omsorgen på grund av lokalernas utformning. Risk för brist på platser i särskilt boende på grund av uteblivet nettotillskott. Beskrivning av investeringsobjekt Förvaltning: SNF Prio: Nr: 34 Huvudgrupp: Bostäder Äldreboende, om- och tillbyggnad Projekt: Före perioden Extern hyreskostnad Investering Avskrivningstid Räntekostnad Amortering Summa kapitaltjänstkostnad Driftkostnader för fastighet/anläggning Summa driftkostnader för investeringsprojekt Underhållskostnader 2 2018 Efter perioden 2016 2017 2019 4000 33 120 121 241 40000 33 1200 1212 2412 40000 33 1200 1212 2412 0 33 0 0 0 0 0 0 0 0 0 241 2412 2412 0 0 0 tkr tkr år tkr tkr tkr tkr tkr tkr Totalt perioden Totalt invest. 0 80000 0 84000 2400 2424 4824 0 4824 0 2520 2545 5065 0 5065 0 Beskrivning: Gryta korttidsboende byggs om till ett demenscenter med dels moderna ändamålsenliga lokaler för korttidsverksamhet, dels till särskilt boende (permanent boende) för personer med demenssjukdom. Projektering pågår.. Förväntade effekter av investeringen: Kunna erbjuda ändamålsenliga lokaler för korttidsverksamhet samt dagverksamhet och permanent särskilt boende för personer med demenssjukdom utifrån såväl befintliga som kommande behov, där den demografiska ökningen av de äldre-äldre är inräknad. Konsekvenser vid utebliven investering: Att inte kunna verkställa fattade beslut om särskilt boende. Risk för sanktionsavgifter. Beskrivning av investeringsobjekt Förvaltning: SNF Prio: Nr: Huvudgrupp: Bostäder WIFI och Trygghetslarm Projekt: Före perioden Extern hyreskostnad Investering Avskrivningstid Räntekostnad Amortering Summa kapitaltjänstkostnad Driftkostnader för fastighet/anläggning Summa driftkostnader för investeringsprojekt Underhållskostnader 1 2016 2017 2018 Efter perioden 2019 tkr tkr år tkr tkr tkr 10500 10 315 1050 1365 10 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1365 0 0 0 0 0 tkr tkr tkr Beskrivning: Installation/uppgradering av nätverk och accesspunkter samt mycket stort behov av utbyte av trygghetslarm. Förväntade effekter av investeringen: Konsekvenser vid utebliven investering: Totalt perioden Totalt invest. 0 0 0 10500 0 0 0 0 0 0 315 1050 1365 0 1365 0 Beskrivning av investeringsobjekt Förvaltning: SNF Prio: Nr: Huvudgrupp: Bostäder WIFI och Trygghetslarm Projekt: Före perioden Extern hyreskostnad Investering Avskrivningstid Räntekostnad Amortering Summa kapitaltjänstkostnad Driftkostnader för fastighet/anläggning Summa driftkostnader för investeringsprojekt Underhållskostnader 2 Efter perioden 2016 2017 2018 2019 10 0 0 0 17000 10 510 1700 2210 17000 10 510 1700 2210 17000 10 510 1700 2210 17000 10 510 1700 2210 0 0 0 0 2210 2210 2210 2210 0 tkr tkr år tkr tkr tkr tkr tkr tkr Totalt perioden Totalt invest. 0 68000 0 68000 2040 6800 8840 0 8840 0 2040 6800 8840 0 8840 0 Beskrivning: Fortsatt installation/uppgradering av nätverk och accesspunkter samt mycket stort behov av utbyte av trygghetslarm. Beloppet avser behov för såväl ÄN som NF och IFN. Till allra största delen utgör investeringarna helt nödvändiga behov av utbyten av trygghetslarm i äldrenämndens särskilda boenden. Förväntade effekter av investeringen: Det grundläggande är att kunna behålla nödvändig säkerhet och trygghet för de personer som bor i särskilt boende - det är ett absolut måste att ha väl fungerande larmanläggningar. De gamla typerna av larm är på utgående, går inte att reparera, reservdelar finns inte längre etc. De ersätts nu med betydligt mer verksamhetsanpassade larm med helt annan funktionalitet som i huvudsak bygger på trådlös kommunikation och innebär bland annat stor mobilitet för såväl boende som personal. Konsekvenser vid utebliven investering: Utbytena är helt nödvändiga annars finns inte fungerande trygghetslarmsanläggningar i de särskilda boendena och detta är inget alternativ. Beskrivning av investeringsobjekt Förvaltning: SNF Prio: Nr: Huvudgrupp: Bostäder Inhyrning Projekt: Före perioden Extern hyreskostnad Investering Avskrivningstid Räntekostnad Amortering Summa kapitaltjänstkostnad Driftkostnader för fastighet/anläggning Summa driftkostnader för investeringsprojekt Underhållskostnader 1 2016 2017 2018 Efter perioden 2019 3885 tkr tkr Totalt perioden Totalt invest. 3885 0 3885 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 år tkr tkr tkr 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 tkr tkr tkr Beskrivning: Tillbyggnad av Vallonens servicehus i Skultuna med 30 lägenheter för vård- och omsorgsboende. Vallonen ägs av Bostads AB Mimer. Utbyggnaden görs för att dels kunna avveckla ett litet gruppboende för personer med demenssjukdom - Solglimten med 12 lägenheter som finns i icke ändamålsenliga lokaler i Skultuna samt att därutöver få ett välbehövligt nettotillskott utifrån behov som beror på den demografiska utvecklingen. Förväntade effekter av investeringen: Att kunna verkställa de beslut om särskilt boende som nämnden är skyldig att verkställa beräknat på behov utifrån bland annat den demografiska utvecklingen. Dessutom kan nämnden avveckla det boende som nämns ovan. Projekteringskostnad vid förgävesprojektering. Konsekvenser vid utebliven investering: Risk för kritik från Socialstyrelsen För att Solglimten inte ses som ett fullgott demensboende utifrån den fysiska utformningen och att en tillräckligt god och säker vård inte kan erbjudas. Risk för väsentligt och oproportionellt höga driftkostnader för vården och omsorgen på grund av lokalernas utformning. Risk för brist på platser i särskilt boende på grund av uteblivet nettotillskott. Beskrivning av investeringsobjekt Förvaltning: SNF Prio: Huvudgrupp: Bostäder Inhyrning Projekt: Före perioden Extern hyreskostnad Investering Avskrivningstid Räntekostnad Amortering Summa kapitaltjänstkostnad Driftkostnader för fastighet/anläggning Summa driftkostnader för investeringsprojekt Underhållskostnader Nr: 2016 2017 2018 Efter perioden 2019 tkr Totalt perioden Totalt invest. 8000 0 0 8000 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 tkr år tkr tkr tkr 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 tkr tkr tkr Beskrivning: En komplettering/utbyggnad av Karlslunds servicehus med 72-80 lägenheter för vård- och omsorgsboende i två huskroppar enligt förslag från Aroseken. Detta bedöms som ett mycket intressant projekt vad gäller att tillgodose ett ökat behov av särskilda boenden för framtiden. Att kunna komplettera ett av stadens mest centralt belägna servicehus med de vårdformer som ett vård- och omsorgsboende innebär skapar ett komplett och attraktivt boende. Förväntade effekter av investeringen: Att kunna fortsätta att verkställa de beslut om särskilt boende som nämnden är skyldig att verkställa beräknat på behov utifrån bland annat den demografiska utvecklingen. Dessutom kan nämnden avveckla ytterligare något boende som av olika skäl inte är helt ändamålsenligt utifrån storlek och utformning. Konsekvenser vid utebliven investering: Kan inte verkställa beviljade ansökningar till särskilt boende. Risk för sanktionsavgifter för icke verkställda beslut. Beskrivning av investeringsobjekt Förvaltning: SNF Prio: Huvudgrupp: Bostäder Inhyrning Projekt: Före perioden Extern hyreskostnad Investering Avskrivningstid Räntekostnad Amortering Summa kapitaltjänstkostnad Driftkostnader för fastighet/anläggning Summa driftkostnader för investeringsprojekt Underhållskostnader Nr: 2016 2017 2018 Efter perioden 2019 tkr Totalt perioden Totalt invest. 4000 0 0 4000 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 tkr år tkr tkr tkr 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 tkr tkr tkr Beskrivning: En komplettering/utbyggnad av Tre små hus gruppboende för personer med demenssjukdom med cirka 36 lägenheter för vård- och omsorgsboende enligt förslag från Aroseken. Detta bedöms som ett mycket intressant projekt vad gäller att tillgodose ett ökat behov av särskilda boenden för framtiden. Att kunna bygga ut/komplettera ett av stadens mindre boenden med ännu modernare lokaler till ett vårdoch omsorgsboende med drygt 50 lägenheter ger goda förutsättningar för en såväl bra som mer kostnadseffektiv verksamhet. Det innebär dessutom ett bra bidrag till utvecklingen av stadsdelen Bäckby med såväl boende som arbetsplatser. Förväntade effekter av investeringen: Att kunna fortsätta att verkställa de beslut om särskilt boende som nämnden är skyldig att verkställa beräknat på behov utifrån bland annat den demografiska utvecklingen. Dessutom kan nämnden eventuellt avveckla ytterligare något boende som av olika skäl inte är helt ändamålsenligt utifrån storlek och utformning om det finns något kvar att avveckla. Konsekvenser vid utebliven investering: Kan inte verkställa beviljade ansökningar till särskilt boende. Risk för sanktionsavgifter för icke verkställda beslut. Bilaga 3 Verksamhetsmått 2010 2011 2012 2013 2014 2 287 666 2 953 2 443 663 3 106 2 476 655 3 131 2 387 645 3 032 2386 670 3 056 764 058 556 441 1 320 499 850 811 540 468 1 391 279 944 444 525 063 1 469 507 964 777 533 826 1 498 603 1 040 358 560 311 1 600 669 67 891 71 657 687 465 487 129 1 768 687 465 501 129 1 782 Utförd hemtjänst Antal personer genomsnitt Ordinärt boende Servicehus Totalt Antal timmar Ordinärt boende Servicehus Totalt Utförd hemsjukvård Antal timmar Särskilt boende Antal platser 31/12-2013 Servicehus Ålderdomshem Gruppboende demens Korttidsboende Totalt 702 463 459 177 1 801 702 464 458 138 1 762 702 468 458 123 1 751
© Copyright 2024