25Äldrenämndens budgetunderlag år 2016

TJÄNSTESKRIVELSE
Sociala nämndernas förvaltning
Jan Bäversten - snsjb02
E-post: [email protected]
2015-03-16
1 (1)
Dnr: 2015/25-ÄN-041
Äldrenämnden
Kopia till
Kommunstyrelsen
Äldrenämndens budgetunderlag år 2016
Förslag till beslut
Äldrenämnden godkänner budgetunderlag samt ger förvaltningen i uppdrag
att senast i juni återkomma med förslag på besparingsåtgärder inklusive
tillhörande tidplan och konsekvensanalyser med ambitionen att om möjligt
påbörja åtgärderna under 2015.
Ärendebeskrivning
Stadsledningkontoret har begärt in budgetunderlag för år 2016-2018.
Budgetunderlaget ska behandlas av respektive nämnd och lämnas till
stadsledningskontoret senast den 2 april. Förvaltningens förslag till
budgetunderlag följer den struktur och det innehåll som angetts i
stadsledningskontorets anvisningar.
Sociala nämndernas förvaltning har i skrivelse den 16 mars lämnat förslag till
beslut.
Bilagor
Budgetunderlag 2016 ÄN
Bilaga 1 ÄN Budget 2015
Bilaga 2 ÄN Investeringsbudget 2016-2019
Bilaga 3 ÄN Verksamhetsmått
Skickad av: Birgitta Thedvall - al567
Dnr: 2015/25-ÄN-041
Sociala nämndernas förvaltning
Äldrenämnden
Budgetunderlag
2016-2018
16 mars 2015
Dnr: 2015/25-ÄN-041
Sociala nämndernas förvaltning
Innehåll
Nämndens ansvarsområde ................................................................ 2
Sammanfattning ................................................................................. 2
Väsentliga mål och åtaganden .............................................................3
Ekonomisk översikt..............................................................................3
Jämförelser med andra kommuner ..................................................... 25
Känslighetsanalys av löne- och prisökningar ........................................ 26
Nämndens budgetram ....................................................................... 27
Åtgärder för att bromsa kostnadsökningarna inom hemtjänsten ........... 28
Jämställdhet ..................................................................................... 28
Gemensam verksamhet ................................................................... 31
Väsentliga mål och åtaganden ........................................................... 31
Planerad verksamhetsutveckling ......................................................... 31
Ekonomi ........................................................................................... 33
Förebyggande insatser/socialt nätverk .......................................... 33
Väsentliga mål och åtaganden ........................................................... 33
Ekonomi ........................................................................................... 33
Stöd i ordinärt boende...................................................................... 34
Väsentliga mål och åtaganden ........................................................... 34
Planerad verksamhetsutveckling ......................................................... 34
Ekonomi ........................................................................................... 34
Särskilda boenden ............................................................................ 35
Väsentliga mål och åtaganden ........................................................... 36
Planerad verksamhetsutveckling ......................................................... 36
Ekonomi ........................................................................................... 36
Bilagor
Bilaga 1:
Detaljbudget 2015
Bilaga 2:
Verksamhetsmått
Bilaga 3:
Investeringsplan 2016-2019
1
VÄSTERÅS STAD
Nämndens ansvarsområde
Äldrenämnden ansvarar för insatser till personer som fyllt 65 år och arbetet styrs
främst av socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen. Nämnden ansvarar även
för dagverksamhet, korttidsplatser och särskilt boende för personer yngre än 65 år
med demenssjukdom samt handläggning av bidrag enligt lagen om
bostadsanpassningsbidrag. Ansvaret för insatserna hemtjänst – boendestöd –
hemsjukvård har tidigare delats mellan äldrenämnden och nämnden för personer
med funktionsnedsättning. För att få ett tydligare ansvar för den ekonomiska
fördelningen har gränsdragningen fr.o.m. 2015 ändrats så att äldrenämnden ensam
ansvarar för all hemtjänst medan nämnden för personer med funktionsnedsättning
ansvarar för allt boendestöd enligt SoL. Äldrenämnden har också hela ansvaret för
hemsjukvården.
Nämnden verkar för att underlätta för den enskilde att bo kvar i ordinärt boende och
stärka dennes möjlighet till ett självständigt och meningsfullt liv. Detta kan
innebära förebyggande åtgärder, hemtjänst, stöd till anhöriga, korttidsplats,
växelvårdsplats samt dagverksamhet. Vid omfattande vård- och omsorgsbehov eller
otrygghet, trots stödinsatser i det ordinära boendet, kan särskilt boende erbjudas.
Handläggningen ska vara rättssäker och bemötandet gott. Det är behovet som avgör
insatsens omfattning.
Sammanfattning
I takt med att de äldre blir fler ökar också behovet av stöd och hjälp. Samtidigt ökar
konkurrensen om den tillgängliga personalen på arbetsmarknaden och kommunens
ekonomiska utrymme. Därför är det värdefullt att erfarenheter och användning av
teknik ökar bland äldre samt att attityden och acceptansen till välfärdsteknologi har
blivit mer positiv. Välfärdsteknologi kan bidra till trygghet, säkerhet och
oberoende.
I och med att de äldre blir fler ökar också behovet av bostäder med god
tillgänglighet samt utrymmen för social gemenskap. Nämnden är därför angelägen
om att ha dialog med fastighetsägare och kommunens företrädare för att påverka
den ordinarie bostadsproduktionen, exempelvis med senior- eller trygghetsboenden.
Boendeplanen som sträcker sig fram till 2030 visar ett behov av tillskott på runt 600
platser i äldreboenden. Det innebär att en planering behöver ske så att det
kontinuerligt tillskapas nya vård- och omsorgsboenden.
2
VÄSTERÅS STAD
Väsentliga mål och åtaganden
Äldrenämnden kommer att arbeta fram nya kärnfulla mål för perioden 2016-2019,
med målformuleringar som överensstämmer med resurser. Dessa mål fastställs
under året.
Ekonomisk översikt
2016 2017 2018
Demografi
Alt 1. Hemtjänst ordinärt boende. Befolkningsprognos +2,03 %, +2,82 %, +3,25 %
(LOV hemtj budg 2015: 437 mnkr)
8,9
12,6
14,9
35,0
37,8
40,8
36,6
39,5
42,6
0,9
1,0
1,0
0,3
0,2
0,2
Utbyte av larm i särskilt boende – ökade lokalhyror (relativt grova kostnadsuppskattningar)
0,7
1,3
1,3
Trådlösa nätverk i äldreboenden (ofinansierad kostnadsökning t o m 2015: 2,3 mnkr)
0,7
0,6
0,6
Alt 2. Hemtjänst ordinärt boende. Faktisk ökning i genomsnitt de senaste fyra åren: 8 %
(LOV hemtj budg 2015: 437 mnkr)
Alt 3. Hemtjänst ordinärt boende. Faktisk ökning i genomsnitt de senaste fyra åren: 8 %
(LOV hemtj budg 2015 + befarat minsta underskott 2015: 437 + 20 = 457 mnkr)
Hemsjukvård: utförda timmar + 3 procent per år
(Budg 2015: 31,6 mnkr)
Övriga behov
Övergång till digitala trygghetslarm i ordinärt boende
Utbyggnad/ombyggnad
- Vallonen
10,6
- Gryta
x
Kvalitetsregister och testbädd
x
x
Öppna resterande 20 platser på Hälleborgs äldreboende
3,0
SOSFS 2011:19 – ökad bemanning i säbo
x
ÄBIC (Äldres behov i centrum)
x
Nyckelfri hemtjänst
x
Dagverksamhet för personer med demenssjukdom
1,5
Biståndshandläggare till biståndsenheten för äldre
3,0
Demografi
Allmänt
Av Västerås befolkning på cirka 142 000 personer är 19 procent, ungefär 27 500
personer 65 år och äldre. Av dessa är drygt hälften mellan 65 till 74 år. Fram till år
2030 kommer antalet personer I Västerås som är 65 år och äldre att öka med 7 000
3
x
VÄSTERÅS STAD
personer eller 25 procent. Åldersgruppen 85 år och äldre, beräknas uppgå till nästan
5 600 personer år 2030, vilket innebär en ökning med 50 procent. Ökat antal äldre,
ökar behovet av äldreomsorg och former av stöd till anhöriga.
Nämnden strävar efter att påverka den ordinarie bostadsproduktionen för att få fler
hyresbostäder med god tillgänglighet och utrymmen för social gemenskap för äldre.
Det är främst den enskildes eget ansvar att planera för sitt boende och att förbättra
bostadens standard. I dialog med fastighetsägare och kommunens företrädare, medverkar äldrenämnden till utveckling i det ordinarie utbudet av bostäder i enlighet
med nationella mål om exempelvis fler tillgängliga bostäder i senior- eller trygghets- boende för äldre. I trygghetsboende för äldre kan kommunen exempelvis
förväntas medverka till finansiering av gemensamhetsutrymmen enligt nämndens
fastställda kriterier. I enlighet med nämndens kriterier för vad som avses med
trygghetsboende i Västerås, har ett boende färdigställts år 2013 där nämnden bidrar
med hyreskostnad för gemensamhetslokaler.
Den månadsvisa statistiken till nämnden har under de senaste åren visat att insatser
ökar markant vid 85 år och uppåt. En åldrande befolkning, med multisjuka äldre
och komplexa behov medför ökade kostnader för äldreomsorgen. Avgörande för
hur höga kostnaderna blir, är nämndens ambitionsnivå för vilka insatser som ska
erbjudas och omfattningen. Ambitionsnivån beslutas av äldrenämnden och anges i
”Riktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen inom äldrenämndens
verksamhetsområde”.
De centrala delarna som påverkar kostnadsutvecklingen i hemtjänsten är
brukarinflytande och kvarboende. I vilken utsträckning ska brukarinflytandet gälla?
Ska människor få bo kvar i sitt ordinära boende med obegränsade insatser
hemtjänst?
Hemtjänst i ordinärt boende
Osäkerheten kring utvecklingen av antalet utförda timma är stor. Fr.o.m. 2015
ansvarar äldrenämnden för all hemtjänst och nämnden för personer med
funktionshinder för allt boendestöd. Tidigare var uppdelningen av både hemtjänst
och boendestöd mellan nämnderna, utifrån de enskildas ålder. Volymutvecklingen
har varit kraftig under de senaste åren och fokus har legat på att finna förklaringar
och att bromsa utvecklingen.
Grunden för att uppskatta volymutvecklingen kan vara stadens befolkningsprognos
2013-2030. Därifrån har följande uppgifter hämtats.
Prognos 75 år och äldre, antal personer:
2015: 12 616
2016: 12 872 (+ 2,03 procent)
2017: 13 235 (+ 2,82 procent)
2018: 13 665 (+ 3,25 procent)
Den faktiska ökningen av utförda timmar har varit betydligt högre än
befolkningsutvecklingen. Nedan visas utveckling avseende alla utförda timmar
4
VÄSTERÅS STAD
inom LOV:en avseende äldre och yngre person samt både hemtjänst och
boendestöd.
2011: + 11,5 procent
2012: + 9,3 procent
2013: + 3,4 procent
2014: + 7,9 procent
Befolkningsutvecklingen avseende personer 75 år och äldre under motsvarande
period har legat på en betydligt lägre nivå (cirka 2 procent). Med utgångspunkt från
detta har användandet av befolkningsprognos för uppskattning av kommande behov
visat sig fungera dåligt. Den genomsnittliga faktiska ökningen av utförda timmar de
senaste fyra åren har legat på cirka 8 procent.
Hemsjukvård
Den kommunala utföraren av hemsjukvård, proAros, har sedan start 1 september
2012 brottats med ett antal problem. Det är och har varit svårigheter att rekrytera
personal. Från början gällde det främst sjuksköterskor, men med tiden har det också
börjat bli svårare med arbetsterapeuter och sjukgymnaster/fysioterapeuter. En
annan svårighet som påverkat verksamheten är bytena som skett inom
ledningsnivån, som bland annat inneburit otydligheter vad gäller rutiner, struktur
och ansvarsområden. Med nya chefer på plats så bedömer vi att de senare delarna
börjar tydliggöras, men kommer att ta tid. Vad gäller antalet hemsjukvårdspatienter
kan vi anta att det nu stabiliserats till en relativt konstant nivå om cirka 1500
patienter, varav hälften är inskrivna i hemsjukvården och hälften är pågående
hembesökspatienter (samma antal men olika personer över tid). Problematiken med
personalbrist är att den medicinska vården/omvårdnaden dessvärre inte uppnått den
kvalitet som vi förväntar oss. Med full bemanning samt systematik och struktur kan
vi därför anta att antalet utförda hemsjukvårdstimmartimmar ökar och därmed
också kostnaderna för dessa. När vi sedan väl nått ”normalnivå” beräknas en årlig
volymökning om cirka tre procent.
Övriga behov
Övergång till digitala trygghetslarm
De nationella kraven på kommunerna är mycket tydliga, en övergång till digitala
larm ska vara genomförd i slutet av 2016. Nämnden har därför påbörjat ett arbete
med ambitionen att under 2015-2016 ersätta samtliga analoga trygghetslarm med
digitala. När arbetet är slutfört 2018 kommer kostnadsnivån på årsbasis ha ökat
med 4 mnkr. För 2016 års del så ligger kostnadsökningen på 0,3 mnkr. De digitala
larmen är generellt dyrare men mycket säkrare än de analoga. I samband med
övergången till digitala larm tar också kommunen över ansvaret och kostnaden för
kommunikationen mellan larm och larmcentral från den enskilde.
5
VÄSTERÅS STAD
Utbyte av larm i särskilt boende
Det är känt sedan 2013 att flera larm i vård- och omsorgsboenden är i behov av
utbyte. Larmen är installerade för 15-20 år sedan. Några larm har bytts mer eller
mindre akut och en plan för fortsatt byte behöver göras för de närmaste åren. Den
årliga kostnadsökningen som detta kommer att medföra är relativt svår att beräkna i
dagsläget och kan därför bara uppskattas enligt nedan.
2016: 0,5 – 1,0 mnkr
2017: 1,0 – 1,5 mnkr
2018: 1,0 – 1,5 mnkr
Trådlösa nätverk i äldreboende
För att modernisera och möjliggöra en utveckling av och effektivisera vården och
omsorgen krävs en modern infrastruktur i alla särskilda boenden i form av trådlösa
nätverk. Det innebär bl.a. att personal kan använda mobil teknik för dokumentation
och registrering samt att boende, anhöriga och personal kan använda ny teknik i
själva vården och omsorgen. Arbete med att planera och installera trådlösa nätverk i
särskilda boenden påbörjades därför under 2013 och kommer att fortsätta t o m
2017-2018. Totalt kommer den årliga utökade kostnaden ligga på cirka 4,2 mnkr
när allt är utbyggt och klart. Hittills genomförda installationer medför en utökad
årlig kostnad på 2,3 mnkr. Resterande utbyggnad som planeras ske efter 2015
medför en ytterligare ökning om 1,9 mnkr. Något särskilt resurstillskott för detta
har nämnden hittills inte fått, däremot har Fastighetskontoret använt särskilda
investeringsmedel för bland annat detta ändamål. Detta medför ekonomiska
konsekvenser för finansieringen av själva vården och omsorgen. Utbyggnaden av
trådlösa nätverk ses som nödvändig för att kunna dämpa andra ännu mer
kostnadsdrivande behov, exempelvis bemanningsföreskrifter.
Utbyggnad/ombyggnad av äldreboenden
Det pågår planering i varierande intensitet av ombyggnad/tillbyggnad av ett antal
äldreboenden. Nya lägenheter kommer att vara klara tidigast 2016/2017. Följande
projekt är närmast aktuella: Vallonen och Gryta. I samband med att 30 nya platser
öppnas i Vallonen avvecklas samtliga 12 platser i gruppboendet Solglimten vilket
sammantaget kommer att resultera i en nettokostnadsökning på preliminärt 10,6
mnkr. Gryta byggs om i etapper. Det innebär att korttidslägenheterna först
färdigställs under 2016-2017, därefter tillkommer nya lägenheter i gruppboende
2018. Hyran kommer troligen att förändras redan under 2016 när de första
ombyggda delarna tas i anspråk.
Testbädd – MISTEL
Mötesplats för Innovation i Samverkan – TEstbädd för Livskvalitet (MISTEL) är
en arena för möten mellan innovatörer och blivande användare av innovationerna.
Projektet är treårigt och målsättningen är att testbädden efter den tiden ska vara
permanent etablerad med varaktig finansiering.
6
VÄSTERÅS STAD
Kvalitetsregister
Västerås stad har beslutat att använda kvalitetsregistren senior alert,
palliativregistret och BPSD-registret som verktyg i arbetet med att utveckla
systematik och struktur och därmed också patientsäkerheten. Det handlar om
förändrade attityder och förändrat arbetssätt. Kostnaderna för registren kommer
troligtvis efter 2015 att belasta kommunen/verksamheterna. Än så länge har SKL
stått för den kostnaden
Öppna resterande 20 platser på Hälleborg
Äldreboendet Hälleborg stod klart med 120 platser vid årsskiftet 2014/2015. Det
gav ett tillskott på drygt 50 lägenheter, varför beslut fattades om att inledningsvis
avvakta med att öppna 20 av dessa. Om dessa öppnas krävs utökade resurser.
Kostnaden är dock inte så stor för en sådan utökning, bara 3 mnkr. Det beror på att
den nuvarande beslutad kostnadsneddragning 2015 har en svag effekt. Dels därför
att åtgärder i dimensioneringen av verksamheter inte får helårseffekt, dels för att en
relativt stor del av personal- och andra kostnader är av gemensam karaktär för hela
anläggningen. At utöka med 20 platser blir därför en ovanligt billig lösning, bara
15 000 kr per plats, räknat som en marginalkostnad.
SOSFS 2011:19 – ökad bemanning i särskilt boende
Socialstyrelsen har tagit fram ett förslag till föreskrifter om bemanning och ansvaret
för äldre som innebär ökad administration och kostnad för bemanning. Datum för
ikraftträdande var satt till våren 2015 men har nu flyttats fram då beslutet är
beroende av regeringens medgivande. Datum för ikraftträdande kan meddelas först
efter att regeringen har beslutat i frågan om medgivande. Författning och allmänna
råd enligt förslag har i Västerås bedömts innebära behov av ökade resurser för
myndighetsutövningen och i verkställigheten ökade kostnader med tresiffrigt
belopp, i miljoner kronor räknat.
Betalningsansvarslagen
Betalningsansvarslagen har varit föremål för översyn. Av det nya förslaget, som
presenterades i början av mars 2015, föreslås att kommunen ska bli betalningsansvarig redan efter tre dagar efter att behandlande läkare meddelat berörda enheter
om att patienten är utskrivningsklar. Regeln ska omfattas av såväl den somatiska
som den psykiatriska vården. Nu gällande regelverk är fem dagar i den somatiska
akutsjukvården och 30 dagar i den psykiatriska vården. En ny lag kan tidigast träda
i kraft vid halvårsskiftet 2016. Förslaget ska nu ut på remiss.
Om förslaget går igenom utan några förändringar kan det innebära
kostnadsökningar för kommunerna, inte minst inom psykiatrins område som i
allmänhet kräver längre planeringstid än inom den somatiska vården. Utvecklingen
är också mycket beroende av förhållandena inom landstinget. Under en längre tid
har antalet vårdplatser varit stängda och ökar trycket på kommunen. Så har
situationen varit under första delen av 2015.
7
VÄSTERÅS STAD
ÄBIC
ÄBIC (Äldres behov i centrum) är ett sätt för biståndshandläggarna att efter
nationell klassificering och struktur, behovsbedöma insatser och följa upp beslut.
En planering för att uppskatta de personella insatserna för såväl inom enheten som
för utförarledet, avses att bli gjorda under 2015 för vidare ställningstagande om
implementering.
Nyckelfri hemtjänst
I maj beslutade nämnden att utreda de ekonomiska förutsättningarna för nyckelfri
hemtjänst och krav inför en ev. upphandling. Resultaten planeras att bli
presenterade för nämnden under våren.
I samband med en extern genomlysning av nämndens kostnader för hemtjänst m.m.
undersöktes möjliga effekter av nyckelfri hemtjänst. Effekten antogs vara marginell
med 1-2 % i ökad effektivitet, d.v.s. minskad kringtid. Däremot antogs den vara
kvalitetshöjande; dvs. en säkrare hantering med få eller inga nycklar i omlopp.
Central frågeställning när det gäller nyckelfri hemtjänst är vad syftet är? Är
ambitionen ökad kvalité eller minskade kostnader?
Dagverksamhet för personer med demenssjukdom
Antalet ansökningar till dagverksamhet för personer med demenssjukdom ökade
stadigt under 2014. Omfattningen av insatserna, det vill säga antalet dagar per
vecka, även ökat. Mängden ansökningar har under 2015 har varit fortsatt hög men
stabil, dock är det förväntat att antalet ansökningar kommer att öka i takt med att
antalet äldre ökar.
För att kunna tillgodose de kommande behoven behöver verksamheterna utökas.
Förslag är då att dagverksamheten på Gryta utökas så den håller öppet fler dagar i
veckan. Lokalerna på Gryta tillåter även att man utökar antalet gäster per dag.
Ytterligare en möjlighet är att hålla verksamheterna öppen sju dagar per vecka. På
så sätt skulle man bättre kunna tillgodose den enskildes behov samt bättre nyttja
lokalerna som annars står tomma på helgerna.
Biståndshandläggare till biståndseneheten för äldre
Biståndsenheten för äldre har under en längre tid haft en ansträngd arbetssituation.
Några av skälen är att utredningarna blivit mer omfattande och komplexa i
kombination med flera vakanser. Fler personer än tidigare har sammansatta
problem som kräver mer samverkan med andra myndigheter. Följderna har blivit
längre handläggningstider och att uppföljningen av besluten har fått stå tillbaka.
Den bristande uppföljningen kan innebära att brister i utförarens verkställighet av
insatserna eller ökade/minskade behov hos den enskilde inte framkommer till
handläggaren. För att säkerställa en kvalitativ handläggnings- och
uppföljningsprocess, kan tjänsterna på biståndsenheten behöva utökas.
8
VÄSTERÅS STAD
Åtgärder för budget i balans
Enligt budgetdirektiven ska nämnden redovisa besparingsförslag motsvarande en
procent av budgetramen (1 314,1 mnkr) vilket är 13,1 mnkr. Beloppet är beräknat
på budgetramen exklusive budgeten för prestationsersättningsmedel 6,9 mnkr.
Därtill kommer ett underskott på minst 20 mnkr för 2015 som redan nu kan
skönjas. Det betyder att nämnden, om den åläggs att spara en procent av
budgetramen 2016, har ett sammantaget besparingsbehov på minst 33 mnkr.
Kommunstyrelsen har pekat på fyra områden där nämnder och styrelser ska hitta
strukturella åtgärder som minskar kostnaderna. Dessa avser jämförelser med andra
kommuner för att hitta goda exempel (best practice), ökad lokaleffektivisering samt
undersöka möjligheter till att effektivisera de administrativa flödena med särskilt
fokus på att minska kostnader i processer som är orsakade av kvalitetsbrister.
Administrativa flöden
De administrativa flöden som förvaltningen i mer eller mindre utsträckning själv
styr över är
• Hantering av allmänna handlingar
• Nämndadministration
• Ekonomiprocesser
• Verksamhetsstyrning – målprocesser
• Beställning och upphandling av verksamhet
• Systemadministration
• Kommunikation
SNF:s medarbetare i de administrativa flödena arbetar mot förvaltningens tre
nämnder och kostnaderna för administrationen fördelas till de olika nämnderna. Det
är därför viktigt att NF, ÄN och IFN fattar samma beslut kring eventuella
besparingar i de administrativa flödena.
Hantering av allmänna handlingar
Enligt Tryckfrihetsförordningen har allmänheten rätt att ta del av allmänna
handlingar med undantag av de handlingar som är sekretessbelagda. För att
allmänheten ska kunna använda sig av denna rätt måste vi se till att det går att
fastställa vilka allmänna handlingar som finns.
I offentlighets- och sekretesslagen finns angivet att allmän handling som har
kommit in till eller upprättats hos myndighet ska registreras utan dröjsmål.
Sekretessbelagda handlingar måste alltid registreras (diarieföras). Undantagna är
handlingar som tillhör en enskilds personakt om det gäller Socialtjänstlagen eller
Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, samt patientjournaler och
handlingar i färdtjänstsystem. Dessa behöver alltså inte registreras, trots att de
omfattas av sekretess, men finns istället i verksamhetssystemen.
På SNF finns två registratorer som diarieför allmänna handlingar i stadens
diarieföringssystem. De lämnar även ut allmänna handlingar, efter
sekretessprövning, på begäran från allmänhet, media och andra myndigheter.
9
VÄSTERÅS STAD
Allmänna handlingar sparas digitalt och ska med jämna mellanrum gallras och
arkiveras. Under 2014 diariefördes i Äldrenämndens serie 466 ärenden, i Nämnden
för personer med funktionshinder 348 ärenden och i Individ- och familjenämnden
1 140 ärenden.
Utöver det som finns i stadens diarium ska enskilda ärenden som finns som
personakter i våra verksamhetssystem läggas in i systemen, gallras och bevaras
enligt fastställda dokumenthanteringsplaner. Även dessa handlingar ska lämnas ut,
efter sekretessprövning, på begäran från allmänheten.
En möjlig effektivisering är att använda verksamhetssystemet för serveringstillstånd
som diarium för dessa handlingar, vilket endast berör IFN. Det måste dock
undersökas närmare så att systemet klarar kraven som gäller för diarieföring.
Nämndadministration
Processen för nämndadministration går ut på att nämndens ledamöter ska få
underlag för att kunna fatta beslut samt få information från verksamheten.
Nämndsekreterarna ger även service till de förtroendevalda i nämnden. Processen
innefattar förberedande möten med förvaltning och ordförande, se till att rätt
handlingar kommer in i tid för att kunna distribueras till arbetsutskott och nämnd,
skriva protokoll vid sammanträdena samt se till att protokoll justeras och
publiceras.
SNF har tre nämndsekreterare som arbetar mot respektive nämnd. Om antal
nämnder minskas kan även antal nämndsekreterare minskas. En möjlig
effektivisering är att, de två budgetmässigt mindre nämnderna, Nämnden för
personer med funktionsnedsättning slås samman med Individ- och familjenämnden
och samtidigt minska med en nämndsekreterare. Det skulle innebära en minskad
kostnad med 460 tkr för en tjänst, samt 880 tkr i minskade kostnader för en nämnd,
totalt 1 340 tkr.
Ekonomiprocesser
Inom ekonomiprocessen finns budget, månadsuppföljningar, delårsuppföljningar
och bokslut. SNF:s budget- och uppföljningsarbete är beroende av hur
stadsledningen styr i processerna. För att effektivare kunna ge bra beslutsunderlag
för styrning ser vi att ett beslutstödssystem skulle vara en stor hjälp. I dag går
mycket tid åt till att samla in information från ekonomisystem, personalsystem och
verksamhetssystem och validera informationen. Med beslutstödssystem skulle vi i
stället kunna använda tiden till att analysera informationen och styra verksamheten
mer effektivt.
Inköpsprocessen ansvarar stadsledningen för och SNF följer de rutinerna. Det vi
kan bidra med är att i ännu större utsträckning se till att använda inköpssystemet
VIP och vara ännu mer noga med att göra inköp via avtal.
Även leverantörsfakturor ligger hos stadsledningen och där skulle det, utifrån
SNF:s perspektiv, vara mer effektivt att hantera alla fakturor i ett och samma
system för administratörer och chefer och inte som nu i två olika system beroende
på om det är interna eller externa fakturor.
10
VÄSTERÅS STAD
Alla LOV-leverantörer inom hemtjänst får ersättning för utförd tid. Vi har sett att
det är viktigt att den utförda tiden kontrolleras mot biståndsbeslut för att hålla nere
kostnader. Under 2015 räknar vi med att kunna göra processen mer effektiv genom
att använda systemet Pulsen Combine för kontroller, beräkningar och utbetalningar
av ersättningar. Tiden som frigörs tänker vi använda för djupkontroller för att ha
full kontroll och få minskade kostnader inom hemtjänsten.
Verksamhetsstyrning – målprocesser
Denna process anger arbetet med att ta fram skriftliga planerings- och
utredningsunderlag inom en rad olika områden till nämnderna. Det kan till exempel
vara samhälls- och boendeplanering, uppföljning av mål och verksamhet,
verksamhetsunderlag till budget och bokslut, utforma riktlinjer och projektdirektiv,
samordna frågor inom funktionsnedsättnings-området, äldreomsorgen och individoch familjeomsorgen, bevaka förändringar i lagstiftning och forskning samt
samordna och följa upp statliga stimulansbidrag.
Vi ser att det kan finnas delar som går att förbättra för bättre effektvitet, exempelvis
förenkla att ta fram information i verksamhetssystemen som för närvarande kräver
mycket manuellt arbete. Detta skulle kunna vara möjligt genom att använda ett
beslutssystem.
En annan viktig fråga är att se över antalet mål. Ju flera mål, desto flera
uppföljningar måste göras och det är inte säkert att ett stort antal mål är likställt
med hög kvalité. Utmaningen är i stället att ta fram ett färre antal mål som är
väsentliga för att säkerställa en säker och god handläggning, vård och omvårdnad
och se till att verksamheterna och förvaltningen har utrymme att fokusera på dessa.
Istället för att formulera mål som gör att vi måste skapa egna enkäter och
insamlingar av data, skulle det vara mer effektivt att se till att nämndens mål i så
stor utsträckning som möjligt fokuserar på det som ändå följs upp nationellt. Totalt
köper förvaltningen enkäter för ca 600 tkr/år för de tre nämnderna. Utöver denna
kostnad tillkommer all kostnad för administrativ tid som förvaltningen lägger på
måluppföljningar och möten med utförarna.
Beställning och upphandling av verksamhet
Upphandling görs med stöd av lagen om offentlig upphandling, LOU, eller genom
lag om valfrihetssystem, LOV.
Den mest effektiva upphandlingsformen är LOU genom att det sker
upphandlingsarbete vid ett tillfälle där tidsåtgången går att beräkna. Tiden i timmar
för en upphandling är beräknad till ca 250 - 300 timmar, det skiftar beroende på hur
omfattande och komplexa objekten är. I det ingår förarbete, förfrågningsunderlag,
utvärdering, avtalsskrivande och kontakterna med nämnden för beslut.
Den totala tiden för LOV från att färdigställa ett förfrågningsunderlag till att första
ansökan kommer in tar upp till ca 180 timmar. Påföljande ansökningar kan ta
mellan 40 – 80 timmar beroende på hur den sökande kan hantera och få fram
uppgifter och hur insatt den är i LOV. Mycket tid ägnas åt att handleda och vägleda
nya sökanden.
11
VÄSTERÅS STAD
Eftersom alla avtal med privata utförare enligt kommunallagen ska följas upp, för
att säkra att kommunen får det som avtalats, måste detta göras. Ju fler
upphandlingar som görs ju fler avtal måste följas upp.
Upphandlingsarbetet har effektiviserats genom att staden har börjat använda ett nytt
systemstöd för detta. Men avtalsuppföljningarna måste också effektiviseras och
även förenklas. Det kan innebära att nämnderna får en lite mindre detaljerad och
mindre ingående uppföljning av verksamheten på plats. Andra viktiga områden och
faktorer skulle istället kunna tas fram som kan ge en bild av hur verksamheten
svarar upp mot kraven i avtalen.
Att avveckla upphandling och upphandlingsverksamheten helt skulle kunna vara ett
alternativ, men flera av nämnderna har erfarit både ekonomiska fördelar och
verksamhetsutveckling med att genomföra upphandling. Det innebär också behov
av en förändring av hela beställar- och utförarorganisationen.
Systemadministration
De verksamhetssystem som SNF ansvarar för är
•
Pulsen Combine – Vård- och omsorgssystem. Används av SNF:s
Biståndsenheter ÄN och NF, ProAros, Skultuna samt externa utförare.
Antal användare är 250 och under 2015 ska 1 700 ytterligare börja använda
systemet.
•
Procapita HSL – System för patientjournaler. Används av SNF:s Hälso- och
sjukvårdsenhet, ProAros och Skultuna.
Antal användare är 500.
•
Procapita IFO. Används av SNF:s myndighetsutövning inom individ- och
familj, ProAros och Skultuna.
Antal användare är 350.
•
NPÖ – nationell patientöversikt. Västerås Stad är både konsument och
producent.
Antal användare är 250.
•
SITHS-kort – utgivare av säker e-legitimation. Alla användare av våra
verksamhetssystem måste legitimera sig för att kunna logga in i systemen på
ett säkert sätt. SITHS-kortsinloggning är en godkänd sådan och Västerås är
en godkänd utgivare av SITHS-kort. SNF, ProAros och Skultuna får sina
kort utgivna här. Externa utförare kan om de vill använda sig av Västerås
Stad för att få kort (mot en kostnad).
Antal utgivna kort är 1 200 och under 2015 ska 1 700 ytterligare få ett kort.
•
Alk-T – system för serveringstillstånd. Används av handläggare av
serveringstillstånd.
Antal användare är 3 st.
•
Synergi – system för avvikelser Lex Maria. Används av SNF:s Hälso- och
sjukvårdsenhet, ProAros och Skultuna.
12
VÄSTERÅS STAD
•
Prator – system för vårdplanering som ägs av Landstinget Västmanland.
Systemadministrationen sköter behörigheter för medarbetare inom Västerås
stad.
Antal användare är 500. Kommer eventuellt att öka under 2015-16.
•
UIV – system för uppföljning av insatser för personer med
missbruksproblem. Används av Socialkontor vuxen.
Antal användare är 20 och ytterligare 30 kommer att börja använda
systemet.
•
KIR – kommuninvånarregister. Används av Konsult och service, Teknik
och idrott, Överförmyndaren, Barn- och ungdomsförvaltningen, ProAros
och Fastighetskontoret.
Antal användare är 40.
Det är oerhört viktigt att säkerheten är hög när det gäller informationen i våra
system, både vad gäller riktighet, tillgänglighet, konfidentialitet och spårbarhet.
Detta säkerställs bland annat genom att det finns en bra förvaltning av systemen.
Parallellt med förvaltning löper arbetet med att hela tiden utveckla systemen i
samarbete med verksamheten för att vara till största nytta för verksamheten och
därmed medborgarna.
Pågående utvecklingsarbete under 2015 som bedrivs av systemadministrationen och
som bedöms leda till effektiviseringar är bland annat en medborgarportal i Pulsen
Combine där medborgare kan söka hjälp via en e-tjänst, följa sitt eget ärende samt
ha kontakt med sin biståndshandläggare. I Procapita IFO ska ”Mina sidor” för
försörjningsstödstagare komma igång. I Alk-T kommer e-tjänster för att söka
serveringstillstånd att börja användas under 2015.
SNF beställer systemadministrationen från Konsult och service och för 2015 är det
5,75 tjänster som ingår i systemförvaltningen. Vi bedömer inte att det går att
minska på tjänster inom systemadministrationen. Det är av yttersta vikt att
systemen fungerar för att verksamheten ska kunna arbeta effektivt.
Kommunikation
Ett planerat, professionellt och långsiktigt kommunikationsarbete är strategiskt
viktigt för staden och för SNF. SNF arbetar med både extern och intern
kommunikation.
Den primära målgruppen för den externa kommunikationen är personer som
behöver stöd och hjälp från staden. Den primära kanalen för extern kommunikation
är stadens externa webbplats. Västerås stad har som mål att stadens webbplats ska
upplevas som en av de bästa i Sverige.
Det är viktigt att personer som behöver stöd och hjälp lätt kan hitta och förstå
informationen på webbplatsen. Om de kan hitta relevant information på webben gör
det att våra verksamheter avlastas och blir effektivare. Vi arbetar även med att
utveckla e-tjänster för webben som gör att invånarna kan ansöka om stöd och
insatser via webbplatsen. Detta avlastar också våra verksamheter.
13
VÄSTERÅS STAD
Extern kommunikation handlar också om att vi måste tala om vad vi gör, både när
vi gör bra och dåliga saker. Detta för att öka vårt anseende hos våra invånare så att
de vågar söka sig till oss för stöd och hjälp i tid, innan det gått så långt att de
hamnar hos oss ändå, vilket leder till högre kostnader.
Ur ett demokratiskt perspektiv är det också viktigt att offentlig verksamhet har en
fungerande kommunikation.
Intern kommunikation är en viktig faktor när det gäller framgång och
måluppfyllelse. Det är ett kraftfullt verktyg för att visa vår kompassriktning, på
såväl kort som lång sikt. Samtidigt fungerar den interna kommunikationen som ett
smörjmedel och en motor i vår strävan att åstadkomma ständiga förbättringar.
En organisation blir mer effektiv om alla medarbetare drar åt samma håll och det
finns en enhetlig bild av verksamhetens syfte och mål. Medarbetare som har
tillgång till rätt information har en större kompetens att fatta bättre beslut i det
vardagliga arbetet. Detta resulterar i en ökad egen motivation eftersom känslan av
att det egna arbetet är viktigt ökar. Dessutom blir det lättare att sätta sin egen roll i
ett större sammanhang.
SNF har en kommunikationsstrateg som ansvarar för att driva och utveckla
kommunikationen för förvaltningen och därmed även för staden. SNF köper
ytterligare kommunikationsresurs från konsult och service motsvarande 0,25 tjänst.
Vi ser inte att det går att minska på resurserna med de krav som ställs på
förvaltningen i kommunikationsprocessen.
Myndighetsutövning
Biståndshandläggarna har en central roll i förvaltningen. Handläggarna ska utreda
alla ansökningar och göra en individuell bedömning av behoven. Handläggarna ska
också följa upp besluten regelbundet.
För att säkerställa en rättssäker handläggning utgår handläggaren bland annat från
gällande rättspraxis samt, om nämndens ambitioner är utöver rättspraxis, de
riktlinjer och tillämpningsanvisningar som nämnden beslutat om. Det är behoven
hos den enskilde som är utgångspunkten för bedömning och frivillighet och
självbestämmande ska vara vägledande. Den enskilde har dock ingen ovillkorlig
rätt att erhålla en viss insats men har alltid möjlighet att överklaga besluten.
Biståndshandläggarna har alltså i uppdrag att göra högkvalitativa utredningar och
regelbundet följa upp att insatserna fullföljs och om behoven förändras, anpassa
insatsen.
Det är av stor vikt att det finns tillräckligt med resurser i form av personal och
kompetens för att säkerställa snabb och korrekt handläggning. Om inte brister i
rättssäkerheten och oacceptabelt långa väntetider för den enskilde - både för att få
sitt ärende prövat - men också när behoven förändras och eventuella insatser måste
förändras. Det leder också till ekonomiska konsekvenser då handläggarna inte
hinner utreda på det sätt som lagen säger och då det som ofta får stå tillbaka är
uppföljningen av insatserna.
14
VÄSTERÅS STAD
Biståndsenheten ska under 2015 påbörja arbetet med mobil dokumentation i syfte
att underlätta utredningsarbetet och öka delaktigheten för den enskilde.
Förhoppningen är att detta ska effektivisera handläggningen.
Lokaleffektivisering
Merparten av nämndens verksamheter bedriver sin verksamhet dygnet runt under
årets alla dagar. Detta gäller för bostäder med särskild service, korttidshem och
lokaler för daglig verksamhet som kvällstid används till bland annat träffpunkter.
Ett arbete pågår tillsammans med Linköping och Norrköping som syftar till
analysera och förklara skillnader i lokalkostnader för äldreboenden.
Nämndens verksamheter drivs till allra största delen i lokaler som enbart används
för äldrenämndens målgrupp. Många lokaler står mer eller mindre tomma under
många av dygnets timmar och helger, exempelvis dagverksamheter och
servicehusens mötesplatser och restauranger. De skulle kunna användas mycket
mer, av många fler och under alla veckodagar.
Ett gott exempel på bra användning av lokaler och personal är Rönnby mötesplats.
Där samsas mötesplats, öppen förskola och fritidsklubb. Den är öppen från morgon
till kväll under veckorna och några timmar vissa helger. Liknande kommer
Bäckbyhuset att motsvara.
Samnyttjande av lokaler och personella resurser ger samvaro och glädje för gammal
och ung, det blir liv och rörelse i lokaler och område.
Möjliga åtgärder för budget i balans 2016
Nedan redovisas ett antal tänkbara besparingsområden och vad de skulle kunna
innebära i besparingseffekt.
mnkr
Servicehusrestauranger - minska ersättningen alternativt avveckla
en eller flera enheter. Nuvarande totala ersättning till egenregin:
cirka 4,4 mnkr.
Mötesplatser - minska ersättningen alternativt avveckla en eller
flera enheter. Nuvarande totala ersättning till egenregin: cirka 7,8
mnkr.
?
?
Upphandla driften av ett antal servicehus. Antag hälften av
egenregins servicehus och en möjlig effektiviseringseffekt på 5
procent. Besparingseffekten avser helår och kan inte tas som given.
7,5
Upphandla driften av ett antal ålderdomshem/gruppboenden. Antag
hälften av egenregins ålderdomshem/demensgruppboenden och en
möjlig effektiviseringseffekt på 5 procent. Besparingseffekten avser
helår och kan inte tas som given.
13,0
Anhörigstöd - minska ersättningen alternativt avveckla
verksamheten helt. Nuvarande ersättning: 1,5 mnkr.
15
1,5
VÄSTERÅS STAD
mnkr
Uppsökare - minska ersättningen alternativt avveckla verksamheten
helt. Nuvarande ersättning: 1,9 mnkr.
1,9
Arosfixare - minska ersättningen alternativt avveckla verksamheten
helt. Nuvarande ersättning: 1,6 mnkr.
1,6
Kultur för äldre, seniorlunken, seniordagen - minska ersättningen
alternativt avveckla dem helt eller delvis. Nuvarande ersättning
totalt: 0,7 mnkr.
0,7
Förvaltning/administration – minska kostnaden med 1 procent, dvs
0,4 mnkr.
0,4
Stödfunktion - e-hemtjänst. Minska kostnaden eller avveckla
verksamheten.
3,8
Demensteam
1,6
Social dagverksamhet Resmilan- avveckla verksamheten.
0,4
Social dagverksamhet Herrgärdet- avveckla verksamheten.
0,6
Friskvårdstjänst Herrgärdet - avveckla tjänsten.
0,7
Föreningsbidrag - översyn av riktlinjer
2,5
Gude gruppboende - avveckling
14,4
Bostadsanpassningsbidrag – striktare bedömningar
Begränsa möjligheten till hemtjänst – besparingseffekten är svår att
beräkna men utan tvekan betydande
Förändrad hemtjänstavgift
?
45
?
Servicehusrestauranger
Ej lagstyrd verksamhet. Stor andel av servicehusens boende köper sin mat från
restaurangen. Restaurangernas gäster är överlag de som bor på servicehuset.
Den kommunala utföraren uppger i sin verksamhetsberättelse för 2014 att
livsmedelskostnaderna är högre i förhållande till ersättningen. Från och med hösten
höjdes måltidspriserna med följden att intäkterna täcker livsmedelskostnaderna. En
sänkning av ersättningen skulle därmed medföra ett underskott om kraven på
livsmedlens kvalité bibehålls.
Konsekvens avveckling:
Om servicehusrestaurangen avvecklas i ett servicehus bör det samtidigt omvandlas
till ett vård- och omsorgsboende. Det innebär samtidigt att de boende med mindre
omsorgsbehov inte kan bo kvar längre. Matproduktionen måste ställas om till att
gälla alla personer i boendet och gälla hela dygnet. De boende kommer att debiteras
avgift för omsorg och mat enligt de regler som gäller för denna typ av boende.
16
VÄSTERÅS STAD
Även ersättningen som nämnden betalar till utföraren för driften av verksamheten
behöver höjas eftersom ersättningen per plats inom
demensgruppboende/ålderdomshem är betydligt större än för en servicehusplats,
vilket i sin tur beror på att servicehus är mindre resurskrävande och därmed
billigare att driva.
Ett annat alternativ kan vara att ett servicehus omvandlas till ett vanligt hyreshus
och där hyresgästerna får stöd via hemtjänsten på samma sätt som i ett ordinärt
boende.
Inför eventuell omvandling måste även frågor kring besittningsskyddet enligt
hyreslagen, kvarboende utan eller med litet omsorgsbehov m m utredas.
Mötesplatser
Ej lagstyrd verksamhet. Mötesplatserna på servicehusen är riktade till de boende,
övriga besökare är välkomna. Det är få besökare utifrån på flera av servicehusens
mötesplatser. Fristående mötesplatser lockar fler besökare. En scanning av hur
några av landets kommuner arbetar med mötesplatser, visar att någon form av
mötesplatser finns och att det är vanligt att de är belägna i fristående lokaler, många
gånger med närhet till centrum och kommunikationer.
Konsekvenser:
1) Minskad ersättning: minskad bemanning, öppethållande och utbud.
2) Avveckling av alla mötesplatser: besökare får finna andra ställen för
samvaro och aktiviteter. Kan öppna marknad för nya aktörer, eventuellt med
nya och intressanta koncept. Lokaler tomställs och står outnyttjade.
Lokalkostnader kvarstår tills dess att hyresavtal löper ut, om inte lokaler kan
användas till annat och avtal förhandlas om.
3) Avveckling av mötesplatser på servicehus: lokaler står tomma och
oanvända. Lokalkostnader kvarstår eftersom nämnden blockhyr fastigheten.
Det kan i sig öppna för andra nämnder att nyttja lokalerna för sin
verksamhet. Skulle mötesplatsens lokaler användas till annat, behöver ändå
gemensam lokal finnas för aktiviteter och samvaro, vilket utförarna i
beställningarna hittills har haft ansvar för. Andra gemensamma lokaler finns
generellt inte på servicehusen. Upphandlade servicehus kan inte bli föremål
för förändringar under pågående avtalstid.
4) Avveckling av enbart fristående mötesplatser: besökare får finna andra
ställen för samvaro och aktiviteter. Kan öppna marknad för nya aktörer,
kanske med nya och intressanta koncept. Lokaler kan tomställas och stå
outnyttjade. Lokalkostnader kvarstår tills dess att hyresavtal löper ut, om
inte lokaler kan användas till annat och avtal förhandlas om.
Upphandlade mötesplatser kan inte bli föremål för förändringar under pågående
avtalstid.
Upphandling servicehus
Att upphandla ytterligare servicehus bedöms kunna innebära en besparing. Det är
först i samband med upphandlingen som det står klart vad kostnaden blir. En ökad
17
VÄSTERÅS STAD
andel upphandlad verksamhet innebär samtidigt att kostnaden för att arbeta med
upphandlingen ökar, likaså ökar kostnaden för uppföljning av kvalitén.
Om t ex hälften av egenregins verksamhet skulle konkurrensupphandlas och
anbuden skulle ligga i genomsnitt fem procent under dagens ersättningar så skulle
besparingseffekten på helårsbasis bli cirka 7,5 mnkr. Observera att den verkliga
besparingseffekten först kan utläsas efter det att alla anbud inkommit och granskats.
Hur många företag som lägger anbud och i vilka prisnivåer kommer inte att vara
känt förrän efter avslutad upphandling.
Inför ett eventuellt beslut om upphandling måste de objekt som anses lämpliga ur
olika aspekter, främst ekonomiska, kartläggas, bedömas och väljas ut.
Förfrågningsunderlag ska skrivas och sedan beslutas av nämnden. Sammantaget
krävs en relativt lång tidsperiod mellan det att beslut fattas om att upphandling ska
ske till dess att de nya utförarna tagit över driften. Därför kan effekten 2016 bli
begränsad för att året därefter få helårseffekt. Det bör dock inte hindra eventuellt
beslut om upphandling.
Upphandling ålderdomshem/gruppboenden för personer med demenssjukdom
Att upphandla ytterligare ålderdomshem och gruppboenden för personer med
demenssjukdom bedöms kunna innebära en besparing. Det är först i samband med
upphandlingen som det står klart vad kostnaden blir. En ökad andel upphandlad
verksamhet innebär samtidigt att kostnaden för att arbeta med upphandlingen ökar,
likaså ökar kostnaden för uppföljning av kvalitén.
Om t ex hälften av egenregins verksamhet skulle konkurrensupphandlas och
anbuden skulle ligga i genomsnitt fem procent under dagens ersättningar så skulle
besparingseffekten på helårsbasis bli cirka 13 mnkr. Observera att den verkliga
besparingseffekten först kan utläsas efter det att alla anbud inkommit och granskats.
Hur många företag som lägger anbud och i vilka prisnivåer kommer inte att vara
känt förrän efter avslutad upphandling.
Inför ett eventuellt beslut om upphandling måste de objekt som anses lämpliga ur
olika aspekter, främst ekonomiska, kartläggas, bedömas och väljas ut.
Förfrågningsunderlag ska skrivas och sedan beslutas av nämnden. Sammantaget
krävs en relativt lång tidsperiod mellan det att beslut fattas om att upphandling ska
ske till dess att de nya utförarna tagit över driften. Därför kan effekten 2016 bli
begränsad för att året därefter få helårseffekt. Det bör dock inte hindra eventuellt
beslut om upphandling.
Anhörigstöd
Anhörigstöd är en lagstyrd verksamhet för kommunen. Lagen anger inte hur
anhörigstödet ska utformas. Anhörigstödet och anhörigkonsultenterna är en
uppskattad funktion för de anhöriga som nyttjar den. Denna post (1,5 mnkr) avser
tjänsterna anhörigkonsulenter, som är en fri nyttighet. Nämnden erbjuder flera
biståndsbedömda insatser som innebär stöd eller indirekt stöd till anhöriga. Det
anhörigstöd som utförarna och biståndsenheten kan ge, motsvarar inte det
professionella och kvalitativa anhörigstöd som ges av en anhörigkonsulent.
18
VÄSTERÅS STAD
Konsekvenser:
1) Minskad ersättning: Kan medföra att tjänst försvinner eller minskar i
omfattning, inverkan på öppettider och verksamhetens innehåll.
2) Avveckling: Anhörigkonsulenternas funktion som stöd till- och länk mellan
anhöriga att finna varandra upphör. Det kan innebära ökad psykisk
belastning och påfrestning på anhöriga som vårdar närstående hemma.
Dagens tekniska möjligheter öppnar för vägar att ändå behålla och skapa
kontakt med andra i liknande situation. Anhöriga får finna andra vägar för
anhörigstöd.
Uppsökare
Lagstyrt för kommunen att bedriva uppsökande verksamhet, samverka med aktörer
och informera om socialtjänsten och hjälpa behövande grupper. Lagen anger dock
inte hur den uppsökande verksamheten ska organiseras eller bedrivas. Kommunen
kan således anpassa den på olika sätt beroende på behov och förutsättningar. Det
finns inget som stödjer att den form av uppsökande verksamhet som nämnden har
idag, leder till minskat behov av insatser.
Konsekvenser:
1) Minskad ersättning: kan medföra att tjänst försvinner eller minskade
tjänstgöringsgrader, inverkan på omfattning av information och stöd till
målgruppen.
2) Avveckling: uppsökande verksamhet i sin nuvarande form upphör. Resurser
behöver dock finnas för någon form av uppsökande verksamhet.
Arosfixare
Icke lagstyrd verksamhet. Fri nyttighet. Funktionens syfte är att erbjuda tjänster (ex.
byta gardiner, byta glödlampor) som minskar fallrisken för äldre. Någon studie på
fixarnas effekter på fallskador finns inte.
Enligt en studie 2013 gjord av VINNOVA på uppdrag av Socialdepartementet,
visades att av landets 290 kommuner hade 191 st. (66 %) fixartjänster. Hos vissa
var tjänsten helt kostnadsfri, medan några andra tog ut en avgift. Flera hade
restriktioner för antalet besök och tidsomfattningen på besöken.
En scanning av hur några kommuner hanterar detta idag, visar liknande
konstruktioner som dem VINNOVA såg. Scanningen visade också exempel på
kommun som hade haft fixartjänst, men som valt att ta bort den av kostnadsskäl och
liten efterfrågan. Någon annan såg risk för konkurrens med privata entreprenörer
och hänvisade till hushållsnära tjänster.
Konsekvenser:
1) Minskad ersättning: minskade tjänstgöringsgrader, färre personer kan nyttja
tjänsterna. Möjligen negativ inverkan på fallrisken.
2) Avveckling: det skulle kunna öka andelen köp av hushållsnära tjänster där
Arosfixarnas tjänster inryms. Avveckling i kombination med att
hushållsnära tjänster inte används, kan möjligen få negativ inverkan på
fallrisken.
19
VÄSTERÅS STAD
3) Avgiftsbelägga tjänsten och/eller kombinera med att begränsa antalet besök:
avgiftsbelagd tjänst kan medföra att färre personer nyttjar tjänsten eller
minskat antal besök hos personerna. Minskat antal och/eller begränsat antal
besök, kan leda till att fixarna hinner med fler besök.
Kultur för äldre, seniorlunken, seniordagen
Ingetdera är lagstyrd verksamhet. Sammantaget är de uppskattade satsningar.
Kultur för äldre riktas till särskilt boende, vars driftansvarige leverantör ändå måste
anordna dagliga aktiviteter vilket ingår i ersättningen.
Seniorlunken har under 17 år arrangerats av nämnden i samarbete med andra.
Under dessa år har många aktörer för friskvård etablerats. Privat utförare till
nämnden, har på eget initiativ och bekostnad arrangerat motsvarande lunk under
några år. Driftansvarig leverantör måste anordna fysiska aktiviteter vilket ingår
ersättningen.
Seniordagen har under cirka 15 år arrangerats med ett folkhälsoperspektiv. Syftet är
att ge inspirerande föreläsningar och utställningar som fokuserar på att skapa
livskvalitet för 55+.
Konsekvenser:
Kultur för äldre
1) Minskad ersättning: Minskat programutbud, billigare evenemang.
2) Avveckling: Kultur erbjuds på boendena enbart av utföraren. Kvalitén på de
kulturella aktiviteter kan minska.
Seniorlunken
1) Minskad ersättning: Arrangemang kan behöva ske i mindre skala och på
befintlig anläggning, ex. Rocklunda.
2) Avveckling: Piggare äldre kan söka sig till andra arrangörers friskvårdsaktiviteter. Sjukare äldre kanske inte har möjlighet att delta i motsvarande.
Seniordagen
1) Minskad ersättning: Arrangemang i mindre skala och med smalare
programutbud.
2) Avveckling: Information om äldrenämndens verksamheter når färre, färre
äldre uppmärksammas om ålderns ändrade behov ur flera aspekter.
Alternativa vägar för att nå ut med information till äldre finns dock. 60+
mässan har arrangerats i flera år, med kommunen representerad, då äldre
ges tillfälle till information. Privata utförare anordnar på eget initiativ och
med egna medel informationstillfällen för äldre.
Förvaltning/administration
Mål/enkätundersökningar om hur insatserna upplevs av de enskilda.
Ej lagstyrt. Genom undersökningen får nämnden en bild av hur verksamheterna
uppfattas av de enskilda. Överlag bra resultat. Enkätundersökningen sker varje år.
Många enskilda fyller i flera enkäter då de har flera aktuella insatser.
20
VÄSTERÅS STAD
Det finns således skäl till att överväga vikten av dessa undersökningar. Det är dock
av stor vikt att det finns resurser till att uppfylla lagstiftningen - uppföljningar av
biståndsbeslut och avtalsuppföljningar samt att hantera och åtgärda avvikelser samt
synpunkter och klagomål. Det kan även ligga i utförarnas intresse att själva följa
upp hur verksamheten uppfattas.
Kan genomföras redan 2015. Om så sker får slutredovisningen av målen för
mandatperioden utgå från 2014 års resultat. Möjligen kommer dock den nya
styrmodellen för staden ställa krav på heltäckande undersökningar av enskildas
uppfattning av verksamheten.
Övrig administration:
Minska kostnaden med 1 procent. Förväntat utfall av uppföljning av administrativa
flöden.
Stödfunktion - e-hemtjänst
Icke lagstadgad verksamhet. Funktionen har arbetat brett med utbildningar och
vägledningar till biståndshandläggare, leverantörer och verksamheter. Kostnaden
per år är 3,8 mnkr för stödfunktionen som innehåller två personal, lokaler, hyra av
teknisk utrustning, tele- och IT-kommunikation m m. Därutöver har nämnden
kostnader i form av den ersättning som utförarna erhåller.
Konsekvenser:
1) Minskad kostnad: Innebär minskade tjänstgöringsgrader alt. färre
årsarbetare. Färre antal installationer, mindre utbildning/vägledning/support
för berörda.
2) Avveckling: E-hemtjänst med installation och support kan inte göras
fortsättningsvis. E-hemtjänst upphör som insats.
Demensteam
Demensteamet ger utbildning, stöd och handledning till personal som arbetar för
personer med demenssjukdom inom Västerås stads samtliga verksamheter.
Uppdraget för demensteamet skulle kunna vidgas och även tillhandahålla stöd till
anhöriga.
Konsekvenser:
1) Att BPSD-registreringen (beteendemässig och psykiska symtom vid
demenssjukdom) och det arbetssätt det för med sig successivt dör ut. Det
krävs kontinuerliga utbildningsinsatser och nätverksträffar för att hålla
arbetet med registret vid liv.
2) Demensteamet möjliggör och underlättar för flera av de åtgärder som
rekommenderas i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg
vid demenssjukdom. Att avveckla demensteamet skulle därför innebära att
Västerås stad går bakåt i utvecklingen av vården och omsorgen för personer
med demenssjukdom.
3) Införande av välfärdsteknologi riktade mot målgruppen skulle gå
långsammare.
4) Den planerade utvecklingen av demensvården inklusive ett eventuellt
demenscentrum skulle avstanna.
21
VÄSTERÅS STAD
Social dagverksamhet Resmilan
Icke lagstyrd verksamhet. Dagverksamheten på Resmilan är inte, som brukligt,
officiell, utan startade för många år sedan utifrån några boendes specifika behov.
Servicehuset har en mötesplats och en fristående finns i närheten. Dagverksamheten
har omkring 9 deltagare.
Konsekvenser:
Deltagarna kan sakna verksamheten och den struktur och samvaro den ger, men
inga andra större konsekvenser.
Social dagverksamhet Herrgärdet
Icke lagstyrd verksamhet. Social dagverksamhet är ofta ett komplement till annan
vård och omsorg från anhörig eller den yrkesmässiga omsorgen. Besökarna kan
behöva mer stöttning jämfört med deltagare på ex. mötesplatser.
Dagverksamhetens besöksfrekvens har inte ökat, såsom tanken var när deltagande
inte behövde föregås av biståndsbeslut, såsom det var tills för några år sedan.
Dagverksamheten är uppskattad av deltagarna men är en dyr verksamhet i
förhållande till antalet deltagare. Avvecklingen av Oxbackens sociala
dagverksamhet, föranledde inte de besökarna att i stället söka sig till Herrgärdet.
Herrgärdets mötesplats är välbesökt och skulle i viss mån kunna fylla funktionen
som just mötesplats för samvaro och aktiviteter.
Konsekvens:
Dagverksamhetens resurser underlättar för personer med mer behov av mer
stöttning jämfört med deltagare på mötesplats. Herrgärdets intilliggande mötesplats
kan för vissa deltagare, fylla dagverksamhetens funktion men kan inte ge
motsvarande personella resurser till deltagarna.
Friskvårdstjänst Herrgärdet
Icke lagstyrd verksamhet. Verksamheten vid Hälsans hus förstärktes i september
2014 med ytterligare en tjänst. Målsättningen var att utöka möjligheterna till träning
både i grupp och enskilt. Den identifierade grupp som tjänsten i första hand skulle
arbeta för var personer som ”skrevs ut” från hemrehabilitering via hemsjukvården.
Det är oklart hur stor den ”identifierade” gruppen verkligen är. Förstärkningen med
en tjänst har inneburit att verksamheten kunnat utöka sitt utbud av gruppaktiviter
från 11 till 21 grupper per vecka.
Konsekvenser:
Ett minskat utbud av aktiviterer vid Hälsans hus. Det finns flera privata aktörer i
staden som erbjuder olika former av fysik aktivitet i grupp riktad mot äldre
personer.
Föreningsbidrag
Respektive social nämnd har sin riktlinje för föreningsbidrag. Vissa föreningar
erhåller mycket pengar via de olika formerna av bidrag. Samtidigt finns ”eldsjälar”
som inte kan få medel, då man inte är bidragsberättigad. Parallellt uppmuntrar
22
VÄSTERÅS STAD
staden ideella krafter, arenor söks för gemensamma ändamål där kommunens och
föreningarns intressen sammanfallet; LÖKEN. Samordning av riktlinjer
tillsammans med LÖKEN kan bidra till nämndens minskade bidrag till föreningar.
Konsekvenser:
Kritiska röster kan riktas från föreningarna samtidigt som ”eldsjälar” kan få del av
pengar med ändrade riktlinjer. Minskade bidrag kan bli kännbara för vissa
föreningar.
Avveckla Gude
I arbetet med boendeplanen bedömdes ett behov av cirka 600 nya platser i vårdoch omsorgsboende fram till 2030. Vid årsskiftet 2014/2015 tillkom 32 platser i
samband med att Hälleborg öppnade. (Pettersberg, Treklangen och tillfälliga platser
på Gryta avvecklades.) På Hälleborg avvaktas med att öppna 20 platser till 2016.
Det innebär att då skulle det bli ett nytillskott även detta år, i avvaktan på att
Vallonen får 18 nya lägenheter 2017 och att det på Gryta tillkommer 18 platser vid
årsskiftet 2017/2018. Om Gude avvecklas innebär det att 25 lägenheter försvinner
och att det ej blir det nytillskott som det bedömts vara behov av.
Bostadsanpassningsbidrag
Under 2014 gjordes en utredning av handläggningen av bostadsanpassningsbidraget
(BAB). I den konstaterades att Västerås ligger högre än riksgenomsnittet när det
gäller genomsnittlig kostnad per ärende, antal beviljade ärenden per 1000 invånare
och genomsnittlig kostnad per invånare. Ett arbete pågår med målsättning att dämpa
kostnaderna. Att bedöma effekterna av insatserna är dock svåra då behovet av
bostadsanpassning samtidigt förväntas öka i takt med den åldrande befolkningen.
Begränsa möjligheten till hemtjänst
I dagsläget finns det enskilda personer som får relativt många hemtjänsttimmar
utförda hemma hos sig. I maj 2014 var antalet personer, 65 år eller äldre, med minst
120 utförda timmar per månad 137 stycken. Kostnaden för dessa på helårsbasis var
cirka 97 mnkr. Det innebär ett genomsnitt på 708 000 kr per person och år.
Kostnadsspannet sträcker sig från 503 000 kr till 1 531 000 kr (120 timmar - 335
timmar).
Kommunens kostnad för en plats i äldreboende varierar. Från i genomsnitt 492 000
kr till 542 000 avseende ålderdomshem och demensgruppboende, beroende på om
det är inom befintligt bostadsbestånd eller nybyggt. Motsvarande kostnad för
servicehusplatser är 113 000 kr - 163 000 kr i befintligt bestånd och 196 000 kr 246 000 kr om nybyggnation krävs. Samtliga kostnader ovan innefattar både
ersättning till utföraren och lokalkostnader.
I dagsläget saknas det i stort sett ledig kapacitet inom äldreboendena, vilket betyder
att ett flöde av personer med många hemtjänsttimmar till äldreboende förutsätter
nyproduktion. En beräkning med dessa 137 personer som grund ger vid handen att
en besparing på mellan 23,2 mnkr och 68,8 mnkr skulle vara möjlig om omsorgen
tillhandahölls i nybyggda äldreboenden i stället för i den egna bostaden. Den lägre
23
VÄSTERÅS STAD
siffran avser ålderdomshem/demensgruppboende och den högre servicehus. En
uppskattning totalt sett bör kunna ligga runt 45 mnkr.
Med en planerad successiv utbyggnad av särskilt boende och vid rätt
tillfälle/tillfällen förändrade riktlinjer skulle sannolikt en betydande
kostnadsbesparing kunna uppnås. Nya riktlinjer skulle kunna innehålla någon form
av begränsning av möjlig hemtjänstinsats i ordinärt boende. Det kräver dock stöd i
rättstillämpningen. Det kan vara svårt att ändra befintliga gynnande beslut varför de
beräknade minskade kostnaderna ska ses som en grov uppskattning och att
besparingseffekten sannolikt kräver flera år för att uppnås.
Förändrad hemtjänstavgift
Förvaltningen avser att utreda eventuell förändring av avgift för personer med
hemtjänst. Dagens avgift innebär att den enskilde betalar ett belopp per timme för
tjänster som utförts. Avgiften är 200 kronor per timme. Maximal avgift,
högkostnadsskyddet, är 1 780 kronor per månad. Detta innebär att en person som
har ett behov av hemtjänst på 9 timmar per månad betalar maximal avgift. Därefter
har det ingen ekonomisk betydelse för den enskilde om han eller hon har fler
timmar. Avgiften är för den enskilde densamma och han eller hon är sannolikt inte
så benägen att ifrågasätta mängden timmar som leverantören utför.
Det förslag som förvaltningen vill utreda är om avgiften per timme ska vara lägre
och därmed påverka den enskildes ekonomi även för timmar långt över dagens 9
timmar per månad. Det skulle innebära en lång trappa innan högkostnadsskyddet är
nått, istället för som idag – en kort. En kommun som använder sig av en sådan
avgiftsmodell är Linköping. Förvaltningen kommer att ta till sig erfarenheter från
Linköping och utreda för- och nackdelar med en sådan modell.
Förslag till förändrad avgift beräknas vara klart efter sommaren och beslut kan i så
fall fattas i samband med att kommunfullmäktige beslutar om avstämningen av
2016 års budget.
Redan beslutade besparingsåtgärder
Nämnden beslutade i januari 2015 att
- reducera uppräkningen till direktbeställd egenregiverksamhet med 0,7
procentenhet
- reducera uppräkningen av budgeten för nämnd/förvaltning med 0,7
procentenhet
- tills vidare inte öppna 20 platser i det nya äldreboendet Hälleborg
- ge förvaltningen i uppdrag att se över riktlinjer för hemtjänst i syfte att
minska kostnaden
- ge förvaltningen i uppdrag att se över bedömningsinstrumentet för
hemtjänst i syfte att minska kostnaden
24
VÄSTERÅS STAD
Jämförelser med andra kommuner
%
Avvikelse från standardkostnaden för äldreomsorgen
10,0
5,0
0,0
-5,0
-10,0
-15,0
-20,0
-25,0
-30,0
Eskilstuna
Linköping
Norrköping
2012
Jönköping
Örebro
Västerås
2013
Standardkostnaden visar om en kommun bedriver sin verksamhet till en lägre eller
högre kostnad än vad som motsvaras av strukturen i kommunen. Under 2013
bedrev Västerås äldreomsorgen till en kostnad som låg 5,7 procent lägre än vad
strukturen motiverar. Detta är ett mått på effektiviteten. 2012 var värdet betydligt
bättre för Västerås del: 10,4 procent. Linköping ligger långt under
standardkostnaden, Jönköping och Örebro är de båda kommuner som ligger över.
Hur standardkostnaden utvecklats under 2014 är svårt att bedöma eftersom det även
beror på hur kostnaderna förändrats i andra kommuner.
Nätverk för jämförelse med andra kommuner
Sociala nämndernas förvaltning har lång erfarenhet av att göra olika former av
jämförelser med andra kommuner. Det finns även ett antal olika nätverk. För 2015
och 2016 finns inom äldrenämndens verksamhetsområde ett antal angelägna
områden att göra jämförelser kring. Det är tre områden som är mer aktuella än
övriga. Dessa är hemtjänst, lokalkostnader för särskilda boenden och eventuellt
korttidsboende. Jämförelser kommer först att ske med de kommuner där samarbete
redan finns etablerat och vid behov kommer jämförelser att ske med övriga
kommuner som redovisat goda resultat inom de aktuella områdena. Jämförelsen
vad gäller lokalkostnader är redan påbörjad och sker tillsammans med Linköping
och Norrköping.
Sambo-projektet (SAMverkan och planering kring Brukare vid återgång till eget
Ordinärt boende) genomfördes i Eskilstuna under 2014. Projektets syfte var att
genom ett hälsofrämjande arbetssätt bidra till en ökad självständighet och minskat
beroende av hemtjänstinsatser vid återgå till eget boende efter sjukhusvistelse. Det
skedde genom att alla personer som skrevs ut från slutenvården med beslutade SoLinsatser över 100 timmar/månad erhöll rehabiliterande insatser i tre veckor efter
25
VÄSTERÅS STAD
utskrivning. Efter detta erhöll samtliga en uppföljande biståndsbedömning. I
projektet ingick en fysioterapeut och en arbetsterapeut. Projektet föll väl ut, de
besparingar som gjordes till följd av minskade hemtjänstinsatser var större än
kostnaden för projektet.
Känslighetsanalys av löne- och prisökningar
Enligt anvisningarna från stadsledningskontoret ska nämnden visa hur löne- och
prisökningar påverkar budgeten. Nämnden ska också visa hur indexuppräkningar
påverkar kostnaden för konkurrensupphandlade verksamheter.
Kostnader, budget 2015, mnkr
Personal- Övriga
kostnader kostnader
Indexregl
avtal
(OPI)
Fastställs
av nämnd
i oktober
Lokalkostnader
LOV ord bo
Driftersättning till egenregin
Driftersättning till alternativa utförare
Lokalhyror till fastighetskontoret
Ledn/myn.utövn och nämnd
Övrigt
Kostnad totalt (exkl
prestationsersättning)
473,9
118,5
184,1
36,1
9,0
77,2
510,0
204,7
184,1
104,9
767,3
446,8
104,9
45,1
77,2
104,9
1 441,3
174,9
262,7
437,6
Ersättning till proAros och Skultuna (exkl hemtjänst) beräknas användas till 80 %
för att täcka lönekostnader och till 20 % övriga kostnader.
Ersättning per timme, hemtjänst ordinärt boende LOV fastställs av nämnden under
oktober.
En procents ökning av de olika kostnadsposterna ovan ger följande
kostnadsökningar i miljoner kronor.
En procents löneökning egenregin
En procents löneökning ledn/mynd.utövn och nämnd
En procents indexökning OPI
En procents prisökning egenregin
En procents prisökning ledn/mynd.utövn, nämnd, övrigt
En procents ökning timersättning LOV, egenregin
En procents ökning timersättning LOV, alternativa utförare
En procents ökning lokalhyror
26
4,7
0,4
1,8
1,2
0,9
1,7
2,6
1,0
VÄSTERÅS STAD
Avgifter
Momsbidrag
Intäkter, budget 2015, mnkr & ersättn.
från staten
från enskilda
Hemtjänst
Korttidsverksamhet
Dagverksamhet
Servicehus
Gruppboende dementa
Ålderdomshem
Övrigt
37,1
4,7
0,4
10,4
25,7
22,9
2,8
13,7
0,2
0,8
3,1
4,7
0,7
50,8
4,7
0,6
11,2
28,8
27,6
3,5
104,0
23,2
127,2
Omsorgsprisindex
(OPI)
2007
3,1 %
2008
6,1 %
2009
2,5 %
2010
2,3 %
2011
2,1 %
2012
3,0 %
2013
2,5 %
2014
2,1 %
2015
2,2 %
Nämndens budgetram
Verksamhetsområde
Nettokostnad 1)
Gemensam verksamhet
Förebyggande insatser/socialt
nätverk
Stöd i ordinärt boende
Särskilda boenden
Totalt
Budget
2015
56,1
32,3
581,2
637,7
1 307,2
1) Exklusive prestationsersättningsmedel.
27
Plan
2016
Plan
2017
Plan
2018
VÄSTERÅS STAD
Åtgärder för att bromsa kostnadsökningarna inom
hemtjänsten
Äldrenämnden har i kommunstyrelsens budgetdirektiv fått ett särskilt uppdrag att
redovisa vilka förändringar som gjorts i rutinerna för biståndsbeslut i syfte att
bromsa volym- och kostnadsökningarna.
Nämnden beslutade i januari 2015 att
-
ge förvaltningen i uppdrag att se över riktlinjer för hemtjänst i syfte att
minska kostnaden
-
ge förvaltningen i uppdrag att se över bedömningsinstrumentet för
hemtjänst i syfte att minska kostnaden
Kommunfullmäktige har beslutat att budget 2016 ska presenteras utifrån ett
genusperspektiv. Att budgetera ur ett genusperspektiv kallas för gender
budgeting. Förvaltningarna har fått i uppdrag att:
• Beskriva hur förvaltningen hittills arbetat med statistik och uppföljning ur ett
genusperspektiv.
• Redovisa vilka iakttagelser och analyser som gjorts och eventuella slutsatser.
• Belysa minst en delverksamhet ur ett jämställdhetsperspektiv.
• Beskriva hur förvaltningen planerar att arbeta med gender budgeting under
2016.
Jämställdhet
Konsult och service genomförde hösten 2014 en enkätundersökning för att följa
upp nämndens mål för stödet till anhöriga som vårdar en närstående.
Av 166 utskickade/ utdelade enkäter inkom 121 st. Personer hade möjlighet att
besvara enkäten som pappersenkät och via stadens hemsida. Observandum är att
detta gör att svarsfrekvensen inte helt kan säkerställas.
Hur nämnden hittills har arbetat med statistik och uppföljning
Äldrenämnden följer årligen, via enkäter, upp de mål och indikatorer som rör de
enskilda och deras anhörigas bedömning av stödet och verksamheterna.
Några iakttagelser och slutsatser
Av anhörigstödsenkäten framgår också att en del svar skiljer sig åt mellan män och
kvinnor. En högre andel kvinnor än män använder ex. trygghetslarm. Däremot har
en högre andel män hemtjänst och matdistribution jämfört med kvinnor. Övriga
insatser nyttjas i liknande grad.
28
VÄSTERÅS STAD
Uppföljningen visade att några av insatserna skiljer i användning mellan män och
kvinnor. Därför kan övervägas vilka de bekomliggande skälen kan vara? Ges
information om insatser på olika sätt till män och kvinnor? Uppfattas informationen
olika beroende på kön? Finns det en tradition av könsroller som gör att ex. fler män
än kvinnor har matdistribution?
Kvantitativ studie som metod att följa upp nämndens mål, är den som hittills har
används. Möjligen ger den inte tillförlitliga svar på dessa frågor? I stället kan en
kvalitativ studie i form av observationer eller fokusgrupper övervägas som
alternativ, eller komplement, för att försöka få svar på frågorna. Ytterst är svaren ett
sätt att förbättra verksamheten, nå fler anhörigvårdare och möta de behov som
anhörigvårdarna har.
Belysning av en delverksamhet – anhörigstöd
Anhörigcentrum är till för den som vårdar en anhörig i hemmet eller på särskilt
boende. Anhöriga erbjuds någon att tala med, att få träffa andra i liknande situation.
Anhörigcentrum förmedlar också information och är en träffpunkt där möjlighet ges
att umgås med andra som har erfarenhet av en liknande situation.
Enligt Anhörigcentrums ”Mål och verksamhetsuppföljning 2014” besökte drygt
1300 personer anhörigcentrum. 118 personer använde Gapet, som är ett webbaserat
verktyg som bl.a. erbjuds alla anhörigvårdare i Västerås kommun. På den virtuella
mötesplatsen kan anhöriga dela sina upplevelser med andra i liknande situation.
Resultat från anhörigstödsenkäten avseende 2014:
På frågan om hur man fått den svarar 7 % av kvinnorna att de fått den på
mötesplatserna medan ingen av männen angett det svarsalternativet. 30 % av
kvinnorna och 17 % av männen har fått informationen från anhörigkonsulent
medan 28 % kvinnor respektive 24 % män anger
Anhörigvårdares relation till närstående:
Kvinnor Män
Make/maka/sambo
92 %
97 %
Barn
4%
0%
Annan släkting
4%
3%
29
VÄSTERÅS STAD
Varifrån anhörigvårdaren har information för sin roll som anhörigvårdare:
Kvinnor Män
Biståndshandläggare
73 %
66 %
Kontaktcenter
18 %
10 %
Mötesplats
7%
0%
Västerås stads hemsida
8%
10 %
Anhörigkonsulent
30 %
17 %
Annat
28 %
24 %
Sätten att få som anhörigvårdare skiljer mest mellan män och kvinnor när det gäller
källorna kontaktcenter, mötesplats och anhörigkonsulent. Det kan finnas anledning
att överväga skälen till differensen. Noterbart är även att ”Annat” har en relativt
hög andel som informationskälla.
Vilken/vilka former av stöd man har som närståendevårdare:
Kvinnor
Män
Trygghetslarm
55 %
38 %
Hemtjänst
30 %
52 %
Dagverksamhet
10 %
14 %
Växelvård/korttidsplats
26 %
31 %
Matdistribution
3%
10 %
Avlösning i hemmet
18 %
21 %
Användare av Gapet
5%
7%
Kontakt med anhörigcentrum
22 %
21 %
Inget av ovanstående stöd
23 %
34 %
30
VÄSTERÅS STAD
Formerna av stöd varierar främst mellan kvinnor och män när det gäller
insatsera trygghetslarm, hemtjänst och matdistribution. Det kan väcka frågan om
det finns en tradition av könsroller som gör att ex. fler män än kvinnor har
hemtjänst och matdistribution?
En av frågorna i enkäten gäller anhörigvårdarens upplevda trygghet. Resultaten
visas nedan:
Kvinnor Män
Mycket trygg
43
57
Trygg
17
11
Det står klart att en högre andel män känner sig mycket trygga, medan motsvarande
gäller kvinnors upplevda trygghet. Svar på bakomliggande orsaker kan nås vid en
kvalitativ studie.
Genderbudgeting 2016
Äldrenämnden kommer att arbeta fram nya kärnfulla mål för perioden 2016-2019,
med målformuleringar som kommer att följas upp med en lämplig metod.
Gemensam verksamhet
Väsentliga mål och åtaganden
Äldrenämnden kommer att arbeta fram nya kärnfulla mål för perioden 2016-2019,
med målformuleringar som överensstämmer med resurser. Dessa mål fastställs
under året.
Planerad verksamhetsutveckling
Riktlinjer för föreningsbidrag
Nämnden beslutade 2014 om att revidera riktlinjerna för föreningsstöd samt en
översyn av föreningsverksamheten inom nämndens ansvarsområde. Arbetet
kommer att göras under 2015 och ge effekter under 2016.
Digitala trygghetslarm
Nämnden beslutade 2014 att upphandla digitala trygghetslarm, som en följd av den
tekniska utvecklingen från analogt till digitalt. Under 2015 genomförs en
31
VÄSTERÅS STAD
upphandling av larmen, som införs under slutet av 2015 och 2016. Införandet av
digitala trygghetslarm kommer att medföra både införandekostnader samt ökade
driftskostnader.
Mälardalens Kompetenscentrum för Hälsa och Välfärd (MKHV)
Västerås stad har tillsammans med Eskilstuna kommun och Mälardalens högskola
sedan 2009 bedrivit ett gemensamt utvecklingsprojekt, Samhällskontraktet.
Samverkan har bl.a. resulterat i att nämnden fr.o.m. 2013 t.o.m. sommaren 2017 ger
medel motsvarande 50 % doktorandtjänst, med uppdrag att forska på ”Informationoch kommunikationsteknik i äldres och deras anhörigas dagliga liv”. Projektet ska
följa äldres och anhörigas upplevelse av olika IKT- verktygs påverkan på det
dagliga livet vad gäller trygghet, livskvalitet och hälsa.
Connect
Västerås deltar tillsammans med Göteborg i ett nordiskt projekt, CONNECT
(Collecting Nordic Best Practice Within Welfare Technology). I projektet, som
finansieras av Nordiska ministerrådet, ingår två kommuner från respektive land.
Syftet är att staka ut en gemensam väg mot ökad användning av modern
välfärdsteknologi. Att utbyta erfarenheter är en viktig del i projektet.
Äldrenämnden har ett stort antal pågående utvecklingsprojekt som finansieras med
statliga prestationsmedel. Flera av dessa projekt och utredningar går över i en
genomförandefas med finansiering genom äldrenämndens budget.
Innovationsupphandling
Västerås deltar i EU-projektet SILVER som genomför en innovationsupphandling
av nya tekniska hjälpmedel som gör äldre självständiga i hemmet. Under 2015
testades de tre finansierade innovationerna i ett testlaboratorium i Odense, Danmark
och under våren 2016 kommer de att testas av äldre Västeråsare i testbädden
MISTELs regi. Projektet pågår 2012-2016.
MISTEL
Mötesplats för Innovation i Samverkan – TEstbädd för Livskvalitet (MISTEL) är
en arena för möten mellan innovatörer och blivande användare av innovationerna.
Projektet är treårigt och målsättningen är att testbädden efter den tiden ska vara
permanent etablerad med varaktig finansiering.
Mobil dokumentation
Projektet mobil dokumentation startade 2014 och 25 legitimerad personal från olika
enheter har deltagit. Syftet är att öka kvalitet och tillgänglighet i dokumentationen,
större delaktighet för individen samt en bättre och effektivare vård och omsorg.
Under 2015 beräknas projektet fortgå, dels med att utvärdera den första fasen och
påbörja en bredare implementering och dels med att fortsätta inom fler områden.
ÄBIC (Äldres behov i centrum)
ÄBIC är ett sätt för biståndshandläggarna att efter nationell klassificering och
struktur, behovsbedöma insatser och följa upp beslut. En planering för att uppskatta
de personella insatserna för såväl inom enheten som för utförarledet, avses att bli
gjorda under 2015 för vidare ställningstagande om implementering.
32
VÄSTERÅS STAD
Ekonomi
Gemensam verksamhet
Nettokostnad
Totalt
Budget
2015
56,1
Plan
2016
Plan
2017
Plan
2018
Förebyggande insatser/socialt nätverk
Väsentliga mål och åtaganden
Äldrenämnden kommer att arbeta fram nya kärnfulla mål för perioden 2016-2019,
med målformuleringar som överensstämmer med resurser. Dessa mål fastställs
under året.
Planerad verksamhetsutveckling
Bäckbyhuset
Öppning av Bäckbyhuset sker hösten 2015 med fortsatt verksamhetsutveckling
under de närmaste åren.
Anhörigcentrum
I dagläget är nämndens anhörigkonsulenter fysiskt placerade på ett servicehus
tillsammans med konsulent för NF. Om funktionen ska fortskrida, finns anledning
att överväga var ett anhörigcentrum ska finnas rent fysiskt.
Ett centralt beläget anhörigcentrum, ditt all kollektivtrafik passerar, med samlat
uppdrag för stadens tre sociala nämnder, med flexibla öppettider och bred
kompetens, kan möta behoven från anhörig oavsett ålder.
Dagverksamhet
Mot bakgrund av nämndens ansträngda ekonomi i kombination med det låga antalet
besökare under flera år, kan övervägas om social dagverksamhet ska bestå.
Resurserna skulle kunna användas till utveckling av fler platser dagverksamhet för
personer med demenssjukdom, en efterfrågan som stadigt har ökat de senaste åren.
Ekonomi
Förebyggande insatser/Socialt
nätverk
Nettokostnad
Totalt
Budget
2015
32,3
33
Plan
2016
Plan
2017
Plan
2018
VÄSTERÅS STAD
Stöd i ordinärt boende
Väsentliga mål och åtaganden
Äldrenämnden kommer att arbeta fram nya kärnfulla mål för perioden 2016-2019,
med målformuleringar som överensstämmer med resurser. Dessa mål fastställs
under året.
Planerad verksamhetsutveckling
Uppföljning biståndsbeslut
Projektet ”Uppföljning av biståndsbeslut” startade 2013 och pågår t.o.m. september
2015 och syftar till att dämpa kostnaderna för hemtjänst, hitta en metodik för
handläggning och uppföljning av biståndsbeslut samt öka användningen av
e-hemtjänst.
Projektets resultat utifrån syftena, måste implementeras på biståndsenheten för
äldre. Informationsöverföring och utbildningsinsatsers och är centrala för
genomslagskraften.
Modell för biståndsbedömning, uppföljning, ersättning
På uppdrag av äldrenämnden, genomförde NHG (Nordig healthcare groud) en
genomlysning av kostnaderna för hemtjänst och modellen för biståndsbedömning.
Följderna av NHG´s arbete kan föranleda ett fortsatt utvecklingsarbete för 2015 och
del av 2016 med införande av en ny modell för biståndsbedömning och
ersättningsmodell för hemtjänstinsatser inom ramen för LOV (Lag om valfrihet).
Ekonomi
Stöd i ordinärt boende
Nettokostnad
Totalt
Budget
2015
581,2
34
Plan
2016
Plan
2017
Plan
2018
VÄSTERÅS STAD
Jämförelse med andra kommuner
Hemtjänst 65-w år, kr per person
Kr
325 000
300 000
275 000
250 000
225 000
200 000
175 000
150 000
125 000
100 000
75 000
50 000
25 000
0
Eskilstuna
Linköping
Norrköping
2012
Jönköping
Örebro
Västerås
2013
Den genomsnittliga kostnaden per person som har hemtjänst i Västerås uppgick
2013 till 194 867 kronor. Det är en ökning med 28 500 kronor från 2012. Den
kraftiga ökningen beror på att personer med hemtjänst har ett allt större behov.
Såväl Linköping som Jönköping har haft en ännu kraftigare ökning. Linköping och
Norrköping har lägre kostnader än Västerås. Troligen har ökningen fortsatt 2014
eftersom såväl antalet timmar per person som kostnaden är högre än 2013.
Särskilda boenden
Äldrenämnden har totalt 1 693 lägenheter i särskilda boenden, varav 687 i
servicehus, 475 i ålderdomshem och 531 i gruppboende för personer med
demenssjukdom. Biståndsbeslut krävs för att få en lägenhet och enligt nämndens
riktlinjer tas tydlig hänsyn till den enskildes egna önskemål och behov av trygghet.
Personer med omfattande hemtjänst, informeras om möjligheten att ansöka om
särskilt boende. Tillgången på lägenheter som motsvarar behovet är också
avgörande för att beslut ska kunna verkställas inom tre månader efter beslut. Beslut
som ej är verkställda efter tre månader rapporteras och risk finns i dessa fall att
sanktionsavgifter kan bli aktuellt. Minskad lägenhetstillgång kan
sammanfattningsvis minska valfriheten och möjligheten att ta hänsyn till önskemål.
35
VÄSTERÅS STAD
Väsentliga mål och åtaganden
Äldrenämnden kommer att arbeta fram nya kärnfulla mål för perioden 2016-2019,
med målformuleringar som överensstämmer med resurser. Dessa mål fastställs
under året.
Planerad verksamhetsutveckling
Vid årsskiftet 2014/2015 togs 100 av de 120 nybyggda lägenheterna på Hälleborg i
anspråk. Nettotillskottet blev drygt 30 lägenheter då samtidigt avveckling skedde av
ett par enheter som på sikt bedömts som mindre lämpliga avseende arbetsmiljö och
ur verksamhetssynpunkt. En avveckling av Gude, 25 lägenheter, diskuterades men
nämndens bedömning var att fler lägenheter för närvarande ej kan avvaras utan att
ersättas med nyproduktion.
Byggnationer planeras i Skultuna vid Vallonens servicehus för att tillföra cirka 30
nya lägenheter. Vid enheten Gryta pågår också ett arbete för att under kommande år
bygga om fastigheten för att få ändamålsenliga lägenheter. Det innebär bättre
lokaler för korttidsverksamheten och också ett tillskott av permanenta platser, vårdoch omsorgsboende, 18 lägenheter som beräknas stå klara årsskiftet 2017/2018.
Dess tillskott stämmer väl överens med det bedömda behovet av nytillskott. Om
Gude med 25 lägenheter avvecklas innebär det uteblivet nytillskott vilket i sin tur
kan innebära brist på lägenheter i särskilda boenden.
Under 2014 har nämnden reviderat riktlinjer för bistånd enligt socialtjänstlagen och
ökat möjligheterna för dem som är 90 år och äldre när det gäller att få beviljat
särskilt boende i servicehus. Denna förändring ska följas upp då det är angeläget att
följa de ekonomiska konsekvenserna som kan uppstå av ökat behov av
servicehuslägenheter. Om fler beviljas bistånd till servicehus och besluten ej kan
verkställas inom tre månader finns risk för sanktionsavgifter.
Ett projekt startade 2014 som syftar till att ta fram en ersättningsmodell för
ålderdomshem och gruppboenden för personer med demenssjukdom som främjar
innovationer i vård och omsorg. Visionen är att i en framtid görs upphandling och
beställning av äldreomsorg med resultat och levererad kvalitet – istället för enbart
för utförd insats – som grund för ersättning vilket öppnar för flexibla lösningar och
en ökad användning av innovationer av olika slag. Innovationer som kommer till
användning på initiativ av, och efter val av, vårdens och omsorgens beställare,
utförare och/eller mottagare (patient/brukare). Projektet har beviljats bidrag från
Vinnova. Redovisning av arbetet kommer att ske under 2015 och nämnden har för
avsikt att söka ytterligare medel för att kunna pröva modellen i praktiken, i mindre
skala.
Ekonomi
Särskilda boenden
Nettokostnad
Totalt
Budget
2015
637,7
36
Plan
2016
Plan
2017
Plan
2018
VÄSTERÅS STAD
Jämförelse med andra kommuner
Kr
900 000
Särskilt boende, kr per person 65-w år
800 000
700 000
600 000
500 000
400 000
300 000
200 000
100 000
0
Eskilstuna
Linköping Norrköping Jönköping
2012
Örebro
Västerås
2013
Kostnaden per person för de som bor i särskilt boende var 2013 i Västerås 453 428
kronor. Det är en ökning med 46 000 kronor från 2012. Linköping har lägre
kostnader. Övriga kommuner har avsevärt högre kostnader. Mellan de båda åren
har samtliga kommuner, förutom Linköping, höjt sin kostnad. Linköping och
Västerås ligger lågt eftersom båda kommunerna har en stor andel servicehus/lägenheter som har förhållandevis låg kostnad. För 2014 har ökningen fortsatt men i
lägre takt.
37
ÄLDRENÄMNDEN
Bilaga 1
Budget 2015
Bokslut 2013
kostnader
Gemensamt
72 424
Budget 2014
intäkter
kostnader
1 777
80 587
Politisk verksamhet
1 163
Tjänstemannastab
39 927
Prestationsersättn tilläggsbudg
13 474
370
IT-stöd
10 160
1 272
7 752
1 415
135
Budget 2015
Bokslut 2014
intäkter
kostnader
1 952
84 316
intäkter
3 628
kostnader
64 246
1 417
1 206
40 540
41 038
297
43 732
24 000
26 692
1 552
6 900
7 483
1 682
5 068
986
1 415
97
990
894
884
798
900
Föreningsbidrag
2 201
2 508
2 093
2 708
Lokalanpassning
3 190
2 500
3 591
2 500
Utvecklingsmedel
Samordning/samverkan
1 952
intäkter
1 295
1 448
1 295
Stöd i ordinärt boende
542 093
53 078
541 989
52 860
577 810
53 348
638 568
57 360
Hemtjänst
384 140
44 163
379 302
43 800
413 248
45 482
467 727
50 800
Hemsjukvård
Korttidsvård/korttidsvistelse
Dagverksamhet
Avlösarservice
27 739
735
30 300
600
31 705
1 394
31 600
1 300
102 173
7 662
108 582
7 980
103 412
5 773
111 450
4 760
6 550
505
6 905
480
6 735
529
7 001
500
88
13
100
309
160
350
10
700
Utskrivningsklara patienter
192
300
1 029
Bostadsanpassningsbidrag
21 211
16 500
21 372
19 740
Särskilda boenden
637 171
62 513
656 450
61 250
664 900
61 937
706 183
68 500
Servicehus
176 326
12 016
175 349
11 300
186 155
11 401
185 888
12 100
Gruppboende för dementa
243 025
23 759
250 441
23 450
249 962
25 653
274 654
28 800
Ålderdomshem
217 060
26 513
229 909
26 500
228 220
24 663
245 185
27 600
Rehabilitering
247
Bostadsanpassningsbidrag
513
Tekniska hjälpmedel
Socialt nätverk/förebygg. vht
251
251
500
312
225
31 948
85
32 263
9 727
41
10 136
Mötesplats
22 221
44
22 127
0
0
Summa kostnader och intäkter
1 283 636
117 453
Nettokostnad
1 166 183
AVVIKELSE MOT BUDGET
-8 983
200
220
Restaurang
Statliga projektmedel
256
31 296
77
32 258
9 570
41
9 637
50
21 726
36
22 621
0
0
9 129
9 129
0
0
1 311 289
116 112
1 367 451
128 119
1 441 255
127 155
1 195 177
50
1 239 332
-44 155
1 314 100
0
Bilaga 2
Beskrivning av investeringsobjekt
Förvaltning:
SNF
Prio:
Nr:
31
Huvudgrupp: Bostäder
Nytt äldreboende på Bäckby - Hälleborg
Projekt:
Före
perioden
Extern hyreskostnad
Investering
Avskrivningstid
Räntekostnad
Amortering
Summa kapitaltjänstkostnad
Driftkostnader för fastighet/anläggning
Summa driftkostnader för investeringsprojekt
Underhållskostnader
1
2016
2017
2018
Efter
perioden
2019
tkr
tkr
år
tkr
tkr
tkr
204800
33
6144
6206
12350
0
33
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
12350
0
0
0
0
0
tkr
tkr
tkr
Totalt
perioden
Totalt
invest.
0
0
0
204800
0
0
0
0
0
0
6144
6206
12350
0
12350
0
Beskrivning:
Västerås stad är - genom fastighetskontoret - byggherre för detta tidigare beslutade projekt. Kontrakt är tecknat med PEAB. Byggnationen
pågår. Beräknad inflytt sker etappvis med början i november 2014. I stadens investeringsplan finns sedan tidigare 200mkr avsatt för detta
projekt. I samband med att fastighetsnämnden antog entreprenör för byggnationen godkände äldrenämnden en preliminär hyresoffert från
fastighetskontoret på cirka 11mkr/år.
Då detta nya boende omfattande 120 lägenheter tas i bruk, kommer äldrenämnden att avveckla verksamheten vid tre befintliga boenden:
Treklangen med 12 platser och Pettersbergs gruppboende med 18 platser samt 18 temporärt inrättade boendeplatser vid Gryta.
Förväntade effekter av investeringen:
Att kunna verkställa de beslut om särskilt boende som nämnden är skyldig att verkställa beräknat på behov utifrån bland annat den
demografiska utvecklingen. Dessutom kan nämnden avveckla några boenden som av olika skäl inte är helt ändamålsenliga utifrån storlek och
utformning.
Konsekvenser vid utebliven investering:
Idag "kö" till särskilda boenden. Risk för sanktionsavgifter för icke verkställda beslut.
Beskrivning av investeringsobjekt
Förvaltning:
SNF
Prio:
Nr:
32
Huvudgrupp: Bostäder
Vallonen om/tillbyggnad av äldreboende
Projekt:
Före
perioden
Extern hyreskostnad
Investering
Avskrivningstid
Räntekostnad
Amortering
Summa kapitaltjänstkostnad
Driftkostnader för fastighet/anläggning
Summa driftkostnader för investeringsprojekt
Underhållskostnader
1
2016
2017
2018
Efter
perioden
2019
tkr
tkr
0
0
0
0
0
20
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
år
tkr
tkr
tkr
tkr
tkr
tkr
Totalt
perioden
Totalt
invest.
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
Beskrivning:
Tillbyggnad av Vallonens servicehus i Skultuna med 30 lägenheter för vård- och omsorgsboende. Vallonen ägs av Bostads AB Mimer.
Utbyggnaden görs för att dels kunna avveckla ett litet gruppboende för personer med demenssjukdom - Solglimten med 12 lägenheter som finns i icke ändamålsenliga lokaler i Skultuna samt att därutöver få ett välbehövligt nettotillskott utifrån behov som beror på den
demografiska utvecklingen i enlighet med äldrenämnden boendeplan som antogs våren 2014.
Förväntade effekter av investeringen:
Att kunna verkställa de beslut om särskilt boende som nämnden är skyldig att verkställa beräknat på behov utifrån bland annat den
demografiska utvecklingen. Dessutom kan nämnden avveckla det boende som nämns ovan.
Projekteringskostnad vid förgävesprojektering.
Konsekvenser vid utebliven investering:
Risk för kritik från Socialstyrelsen För att Solglimten inte ses som ett fullgott demensboende utifrån den fysiska utformningen och att en
tillräckligt god och säker vård inte kan erbjudas. Risk för väsentligt och oproportionellt höga driftkostnader för vården och omsorgen på
grund av lokalernas utformning. Risk för brist på platser i särskilt boende på grund av uteblivet nettotillskott.
Beskrivning av investeringsobjekt
Förvaltning:
SNF
Prio:
Nr:
34
Huvudgrupp: Bostäder
Äldreboende, om- och tillbyggnad
Projekt:
Före
perioden
Extern hyreskostnad
Investering
Avskrivningstid
Räntekostnad
Amortering
Summa kapitaltjänstkostnad
Driftkostnader för fastighet/anläggning
Summa driftkostnader för investeringsprojekt
Underhållskostnader
2
2018
Efter
perioden
2016
2017
2019
4000
33
120
121
241
40000
33
1200
1212
2412
40000
33
1200
1212
2412
0
33
0
0
0
0
0
0
0
0
0
241
2412
2412
0
0
0
tkr
tkr
år
tkr
tkr
tkr
tkr
tkr
tkr
Totalt
perioden
Totalt
invest.
0
80000
0
84000
2400
2424
4824
0
4824
0
2520
2545
5065
0
5065
0
Beskrivning:
Gryta korttidsboende byggs om till ett demenscenter med dels moderna ändamålsenliga lokaler för korttidsverksamhet, dels till särskilt
boende (permanent boende) för personer med demenssjukdom. Projektering pågår..
Förväntade effekter av investeringen:
Kunna erbjuda ändamålsenliga lokaler för korttidsverksamhet samt dagverksamhet och permanent särskilt boende för personer med
demenssjukdom utifrån såväl befintliga som kommande behov, där den demografiska ökningen av de äldre-äldre är inräknad.
Konsekvenser vid utebliven investering:
Att inte kunna verkställa fattade beslut om särskilt boende. Risk för sanktionsavgifter.
Beskrivning av investeringsobjekt
Förvaltning:
SNF
Prio:
Nr:
Huvudgrupp: Bostäder
WIFI och Trygghetslarm
Projekt:
Före
perioden
Extern hyreskostnad
Investering
Avskrivningstid
Räntekostnad
Amortering
Summa kapitaltjänstkostnad
Driftkostnader för fastighet/anläggning
Summa driftkostnader för investeringsprojekt
Underhållskostnader
1
2016
2017
2018
Efter
perioden
2019
tkr
tkr
år
tkr
tkr
tkr
10500
10
315
1050
1365
10
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
1365
0
0
0
0
0
tkr
tkr
tkr
Beskrivning:
Installation/uppgradering av nätverk och accesspunkter samt mycket stort behov av utbyte av trygghetslarm.
Förväntade effekter av investeringen:
Konsekvenser vid utebliven investering:
Totalt
perioden
Totalt
invest.
0
0
0
10500
0
0
0
0
0
0
315
1050
1365
0
1365
0
Beskrivning av investeringsobjekt
Förvaltning:
SNF
Prio:
Nr:
Huvudgrupp: Bostäder
WIFI och Trygghetslarm
Projekt:
Före
perioden
Extern hyreskostnad
Investering
Avskrivningstid
Räntekostnad
Amortering
Summa kapitaltjänstkostnad
Driftkostnader för fastighet/anläggning
Summa driftkostnader för investeringsprojekt
Underhållskostnader
2
Efter
perioden
2016
2017
2018
2019
10
0
0
0
17000
10
510
1700
2210
17000
10
510
1700
2210
17000
10
510
1700
2210
17000
10
510
1700
2210
0
0
0
0
2210
2210
2210
2210
0
tkr
tkr
år
tkr
tkr
tkr
tkr
tkr
tkr
Totalt
perioden
Totalt
invest.
0
68000
0
68000
2040
6800
8840
0
8840
0
2040
6800
8840
0
8840
0
Beskrivning:
Fortsatt installation/uppgradering av nätverk och accesspunkter samt mycket stort behov av utbyte av trygghetslarm.
Beloppet avser behov för såväl ÄN som NF och IFN. Till allra största delen utgör investeringarna helt nödvändiga behov av utbyten av
trygghetslarm i äldrenämndens särskilda boenden.
Förväntade effekter av investeringen:
Det grundläggande är att kunna behålla nödvändig säkerhet och trygghet för de personer som bor i särskilt boende - det är ett absolut måste
att ha väl fungerande larmanläggningar. De gamla typerna av larm är på utgående, går inte att reparera, reservdelar finns inte längre etc. De
ersätts nu med betydligt mer verksamhetsanpassade larm med helt annan funktionalitet som i huvudsak bygger på trådlös kommunikation
och innebär bland annat stor mobilitet för såväl boende som personal.
Konsekvenser vid utebliven investering:
Utbytena är helt nödvändiga annars finns inte fungerande trygghetslarmsanläggningar i de särskilda boendena och detta är inget alternativ.
Beskrivning av investeringsobjekt
Förvaltning:
SNF
Prio:
Nr:
Huvudgrupp: Bostäder
Inhyrning
Projekt:
Före
perioden
Extern hyreskostnad
Investering
Avskrivningstid
Räntekostnad
Amortering
Summa kapitaltjänstkostnad
Driftkostnader för fastighet/anläggning
Summa driftkostnader för investeringsprojekt
Underhållskostnader
1
2016
2017
2018
Efter
perioden
2019
3885
tkr
tkr
Totalt
perioden
Totalt
invest.
3885
0
3885
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
år
tkr
tkr
tkr
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
tkr
tkr
tkr
Beskrivning:
Tillbyggnad av Vallonens servicehus i Skultuna med 30 lägenheter för vård- och omsorgsboende. Vallonen ägs av Bostads AB Mimer.
Utbyggnaden görs för att dels kunna avveckla ett litet gruppboende för personer med demenssjukdom - Solglimten med 12 lägenheter som finns i icke ändamålsenliga lokaler i Skultuna samt att därutöver få ett välbehövligt nettotillskott utifrån behov som beror på den
demografiska utvecklingen.
Förväntade effekter av investeringen:
Att kunna verkställa de beslut om särskilt boende som nämnden är skyldig att verkställa beräknat på behov utifrån bland annat den
demografiska utvecklingen. Dessutom kan nämnden avveckla det boende som nämns ovan.
Projekteringskostnad vid förgävesprojektering.
Konsekvenser vid utebliven investering:
Risk för kritik från Socialstyrelsen För att Solglimten inte ses som ett fullgott demensboende utifrån den fysiska utformningen och att en
tillräckligt god och säker vård inte kan erbjudas. Risk för väsentligt och oproportionellt höga driftkostnader för vården och omsorgen på
grund av lokalernas utformning. Risk för brist på platser i särskilt boende på grund av uteblivet nettotillskott.
Beskrivning av investeringsobjekt
Förvaltning:
SNF
Prio:
Huvudgrupp: Bostäder
Inhyrning
Projekt:
Före
perioden
Extern hyreskostnad
Investering
Avskrivningstid
Räntekostnad
Amortering
Summa kapitaltjänstkostnad
Driftkostnader för fastighet/anläggning
Summa driftkostnader för investeringsprojekt
Underhållskostnader
Nr:
2016
2017
2018
Efter
perioden
2019
tkr
Totalt
perioden
Totalt
invest.
8000
0
0
8000
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
tkr
år
tkr
tkr
tkr
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
tkr
tkr
tkr
Beskrivning:
En komplettering/utbyggnad av Karlslunds servicehus med 72-80 lägenheter för vård- och omsorgsboende i två huskroppar enligt förslag från
Aroseken. Detta bedöms som ett mycket intressant projekt vad gäller att tillgodose ett ökat behov av särskilda boenden för framtiden. Att
kunna komplettera ett av stadens mest centralt belägna servicehus med de vårdformer som ett vård- och omsorgsboende innebär skapar ett
komplett och attraktivt boende.
Förväntade effekter av investeringen:
Att kunna fortsätta att verkställa de beslut om särskilt boende som nämnden är skyldig att verkställa beräknat på behov utifrån bland annat
den demografiska utvecklingen. Dessutom kan nämnden avveckla ytterligare något boende som av olika skäl inte är helt ändamålsenligt
utifrån storlek och utformning.
Konsekvenser vid utebliven investering:
Kan inte verkställa beviljade ansökningar till särskilt boende. Risk för sanktionsavgifter för icke verkställda beslut.
Beskrivning av investeringsobjekt
Förvaltning:
SNF
Prio:
Huvudgrupp: Bostäder
Inhyrning
Projekt:
Före
perioden
Extern hyreskostnad
Investering
Avskrivningstid
Räntekostnad
Amortering
Summa kapitaltjänstkostnad
Driftkostnader för fastighet/anläggning
Summa driftkostnader för investeringsprojekt
Underhållskostnader
Nr:
2016
2017
2018
Efter
perioden
2019
tkr
Totalt
perioden
Totalt
invest.
4000
0
0
4000
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
tkr
år
tkr
tkr
tkr
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
tkr
tkr
tkr
Beskrivning:
En komplettering/utbyggnad av Tre små hus gruppboende för personer med demenssjukdom med cirka 36 lägenheter för vård- och
omsorgsboende enligt förslag från Aroseken. Detta bedöms som ett mycket intressant projekt vad gäller att tillgodose ett ökat behov av
särskilda boenden för framtiden. Att kunna bygga ut/komplettera ett av stadens mindre boenden med ännu modernare lokaler till ett vårdoch omsorgsboende med drygt 50 lägenheter ger goda förutsättningar för en såväl bra som mer kostnadseffektiv verksamhet. Det innebär
dessutom ett bra bidrag till utvecklingen av stadsdelen Bäckby med såväl boende som arbetsplatser.
Förväntade effekter av investeringen:
Att kunna fortsätta att verkställa de beslut om särskilt boende som nämnden är skyldig att verkställa beräknat på behov utifrån bland annat
den demografiska utvecklingen. Dessutom kan nämnden eventuellt avveckla ytterligare något boende som av olika skäl inte är helt
ändamålsenligt utifrån storlek och utformning om det finns något kvar att avveckla.
Konsekvenser vid utebliven investering:
Kan inte verkställa beviljade ansökningar till särskilt boende. Risk för sanktionsavgifter för icke verkställda beslut.
Bilaga 3
Verksamhetsmått
2010
2011
2012
2013
2014
2 287
666
2 953
2 443
663
3 106
2 476
655
3 131
2 387
645
3 032
2386
670
3 056
764 058
556 441
1 320 499
850 811
540 468
1 391 279
944 444
525 063
1 469 507
964 777
533 826
1 498 603
1 040 358
560 311
1 600 669
67 891
71 657
687
465
487
129
1 768
687
465
501
129
1 782
Utförd hemtjänst
Antal personer genomsnitt
Ordinärt boende
Servicehus
Totalt
Antal timmar
Ordinärt boende
Servicehus
Totalt
Utförd hemsjukvård
Antal timmar
Särskilt boende
Antal platser 31/12-2013
Servicehus
Ålderdomshem
Gruppboende demens
Korttidsboende
Totalt
702
463
459
177
1 801
702
464
458
138
1 762
702
468
458
123
1 751