1. No category

Likabehandlingsplan
och årlig plan
mot kränkande behandling
2014-2015
Sotenäs förskola
Innehållsförteckning
1. Vision
3
2. Grunduppgifter
4
3. Uppföljning och utvärdering
5
4. Främjande arbete
6
5. Kartläggning och analys
15
6. Förebyggande insatser
17
7. Åtgärdande insatser och rutiner vid akuta situationer på förskolan
18
Bilagor
Bilaga 1: Definitioner
Bilaga 2: Lagstöd
Vår vision 2014-2015
Alla barn som lämnar Sotenäs förskola ska
göra det med en tillit till sin egen förmåga och
med lust söka nya utmaningar och lära för
livet i samspel med andra.
I ett likabehandlingsperspektiv innebär detta
att inget barn ska diskrimineras, trakasseras
eller kränkas. Alla barn ska få möjlighet att
söka sin identitet och vara autentiska.
Genom ett demokratiskt och transparent
förhållningssätt mellan förskolorna i området,
dela erfarenheter och förståelse för vårt
gemensamma pedagogiska uppdrag utifrån
Reggio Emilias filosofi och Lpfö98/10.
I ett likabehandlingsperspektiv innebär detta att vi tillsammans hjälps åt att få syn på
negativ normbildning.
Rätten till likabehandling hör till de mänskliga rättigheterna.
Alla barn i förskolan ska ha samma rättigheter och bemötas på ett likvärdigt sätt
oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder hos barnet eller
dess närstående.
Dessa rättigheter regleras i lag, av diskrimineringslagen(2008:567) och i skollagen
(2010:800) där det står att alla förskolor varje år ska skriva en likabehandlingsplan
och en årlig plan mot kränkande behandling.
Vi har valt att slå ihop dessa båda planer till en gemensam plan eftersom de på flera
sätt går in i varandra.
Vi har en samordnare på Sotenäs förskola, som tillsammans med förskolechef,
utvecklingspedagog och tre andra samordnare från Ugglumsområdets övriga tre
förskolor arbetar för att förankra och levandegöra likabehandlingsarbetet såväl hos
barn och föräldrar som personal.
2. Grunduppgifter
Sotenäs förskola med fem förskoleavdelningar, Tryggheten, Nyfikenheten,
Möjligheten, Lekfullheten och Utmaningen ligger i norra Sävedalen i Partille
kommun.
Förskolechef är Ingela Martinez Löfgren, utvecklingspedagog Mia Hokkanen och
samordnare Eva Svärd.
Vi som arbetar på Sotenäs förskola har som målsättning att alla barn på förskolan
ska erbjudas möjligheter att utveckla en större medvetenhet om hur mångfald utifrån
ett likabehandlingsperspektiv kan se ut i vårt samhälle. Vi vill verka för att alla barn
och vuxna på vår förskola ska kunna vara och välja utifrån sig själva och sin egen
person utan att begränsas av kön, etnicitet, social ställning, religion, könsidentitet,
funktionshinder eller ålder.
Utifrån förskolans unika utgångspunkter och barngrupper, som framkommer vid
kartläggningen, kommer vi att arbeta med ett projekt, Partille i världen/Spunk.
Projektet är gemensamt med områdets övriga förskolor och fokus ligger på
delaktighet och inflytande. Genom att arbeta i projekt med fokus på frågor och tankar
som berör delaktighet och inflytande kommer arbetet med dessa fokuspunkter
ständigt vara närvarande i verksamheten.
3. Uppföljning och utvärdering
Sotenäs förskolas likabehandlingsplan upprättades i dess nuvarande form under
hösten 2013. I den processen var barn, föräldrar, pedagoger, samordnare,
utvecklingspedagog och förskolechef delaktiga. Pedagogerna på förskolan
utvärderade ”Likabehandlingsplanen och den årliga planen mot kränkande
behandling 2013/2014 för Sotenäs förskola” under reflektionstid i maj 2014. Det var
en reflektion som utgick från barn-, föräldra- och pedagogperspektiv.
Samordnare, utvecklingspedagog och förskolechef har under hösten analyserat
områdets planer.
Resultatet av föregående plan visar att vi blivit mer medvetna och reflekterande
kring hur vi förändrar miljön utifrån barngruppernas behov och vid valet av
pedagogiskt material och böcker. Reflektioner och förändringar sker kontinuerligt.
Utifrån årsplanen 2013/2014 behöver vi på Sotenäs förskola fortsättningsvis ta med
de tidigare målen;
-
Kapprum
Toaletter
Pedagogiskt förhållningssätt
Dessa mål kräver att de hela tiden fokuseras på, eftersom lokalerna se ut som de
gör och det är många barn under dagen.
Förskolechefen är ansvarig för att planen utvärderas och att det varje år
upprättas en ny. Resultat och effekter av genomförda insatser/åtgärder
diskuterades på gruppreflektioner, arbetsplatsträffar och i föräldrarådet.
Tidsplan:
Den nya planen kommer att följas upp och utvärderas under 2014/2015 med
frågeställningarna, Hur blev det? och Vart ska vi? Arbetet sker kontinuerligt under
läsåret 14/15 och en första utvärderingen görs i december 2014. En stor
utvärdering för hela årets arbete görs i maj 2015. Vi tar vid varje reflektion, en gång
per vecka, upp hur arbetet fortskrider. De mål som gäller miljö och material ser vi
till att beställa och organisera för så snart som möjligt.
4. Främjande
Främjande arbete syftar till att förstärka respekten för allas lika värde, omfattar alla
diskrimineringsgrunderna, riktas mot alla och bedrivs utan förekommen anledning
och är en naturlig del av det vardagliga arbetet. Det främjande arbetet återspeglas i
förskolans miljö, förhållningssätt och pedagogiskt material.
Mål:
På Sotenäs förskola ska alla barn ha möjlighet att utveckla sina förmågor och
intressen oavsett kön, ålder, etnicitet, religion eller annan trosuppfattning.
Föräldrar ska tryggt kunna lämna sina barn på vår förskola med visshet om att barnet
inte kommer att utsättas för ensidig påverkan till förmån för den ena eller andra
åskådningen.
Vi vill skapa en atmosfär på vår förskola där vi alla ser olikheter som en tillgång!
Insats:
Genom att vi synliggör normer och värden både hos de vuxna och tillsammans med
barnen, eftersom våra värderingar styr våra handlingar.
Genom att ge barnen verktyg för att kunna kommunicera och socialisera med
varandra, i olika sammanhang och konstellationer.
Genom samtal med barnen om vad det innebär att visa respekt och om vad det
betyder att alla är lika mycket värda.
6
Genom att vi ser oss som medforskare tillsammans med barnen och kan på det
sättet fånga upp olika händelser i barnens vardag och i deras relationer.
Genom att vi ger alla barn möjlighet att sätta sina egna gränser och öva på
konflikthantering. Hjälpa barnen att ta ansvar för varandra, visa solidaritet och
tolerans.
Genom att vi visar respekt gentemot alla, barn, kollegor, föräldrar och diskutera vårt
gemensamma förhållningssätt kring hur vi bemöter varandra på huset.
Genom att gruppera barnen på olika sätt för att möta olikheter och nya utmaningar.
Genom att vi erbjuder barnen att vara delaktiga och utöva inflytande över sin vardag
på förskolan på olika sätt.
Vi bjuder in och erbjuder föräldrar att utöva delaktighet i vårt arbete med
verksamheten genom daglig kontakt, mail om verksamhetsinnehåll, föräldramöten,
samtal, föräldraråd.
Ansvariga:
All personal ansvarar för att detta genomsyrar hela vår verksamhet under året.
Pedagogerna tar särskilt ansvar för barngruppen och arbetet på huset. Förskolechef
tillsammans med utvecklingspedagog och samordnare tar särskilt ansvar för att knyta
ihop innehåll på husmöten, APT och pedagogiskt forum för att fortbilda alla
pedagoger och hålla diskussionerna levande.
7
I den reviderade läroplanen för förskolan, Lpfö98/10 står bland annat följande skrivet:
”Förskolan vilar på demokratins grund. Därför ska dess verksamhet utformas i
överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som
verkar inom förskolan ska främja aktningen för varje människas egenvärde och
respekten för vår gemensamma miljö. En viktig uppgift för verksamheten är att
grundlägga och förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets
okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet
mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som förskolan ska
hålla levande i arbetet med barnen”. Lpfö98/10
Skolverket skriver följande:
”Att hävda grundläggande värden kräver att värderingar tydliggörs i den dagliga
verksamheten. Verksamheten ska bedrivas i demokratiska former och därigenom
lägga grunden för ett växande ansvar och intresse hos barnen för att på sikt delta
aktivt i samhällslivet”. (skolverket.se)
8
Diskrimineringsgrunderna
Kön
Mål:
Inget barn på Sotenäs förskola ska
diskrimineras på grund av sitt kön.
Insats:
Genom att synliggöra normer för könsskapande i teamet så skapar vi en
medvetenhet hos varje pedagog. Detta gör vi genom att på våra husmöten och i våra
lärgrupper lyfta artiklar och litteratur som ger oss perspektiv på olikheter. En levande
dialog tillsammans i teamet där vi stöttar varandra för att få syn på förgivet taganden,
att våga vända upp och ner det som ses som norm. En levande dialog kring vad vi
erbjuder för material och vad det signalerar, hur vi talar till barnen, vad vi benämner
dem som, hur vi tillsammans kan utmana de bilder av män och kvinnor som finns i
vårt samhälle.
Med barnen använder vi de vardagliga upplevelserna och diskuterar med dem utifrån
de föreställningar de har. Vi uppmuntrar till förhandling mellan barnen i deras lekar
och stödjer dem att välja utanför normen, använder ord som ”det kan vara olika, man
kan tycka olika, man kan tänka olika” för att ge dem möjlighet att hitta andra vägar.
Med de yngsta barnen handlar detta mycket om de vuxnas bemötande. Hur bemöter
de pojkar respektive flickor och hur påverkar det barnet och de andra barnens
uppfattning.
Ansvar:
Alla pedagoger ansvarar för att detta genomsyrar hela vår verksamhet under året.
Pedagogerna tar särskilt ansvar för barngruppen och arbetet på huset. Förskolechef
tillsammans med utvecklingspedagog och samordnare tar särskilt ansvar för att knyta
ihop innehåll på husmöten, APT och pedagogiskt forum för att fortbilda alla
pedagoger och hålla diskussionerna levande.
9
Etnisk tillhörighet
Mål:
Ingen på vår förskola ska känna sig
diskriminerad på grund av sin etniska
tillhörighet.
Insats:
Genom att synliggöra mångkulturella perspektiv i teamet så skapar vi en
medvetenhet hos varje pedagog. Detta gör vi genom att på våra husmöten och i våra
lärgrupper lyfta artiklar och litteratur som ger oss perspektiv på etnicitet. En levande
dialog tillsammans i teamet där vi stöttar varandra för att få syn på
föregivettaganden, att våga vända upp och ner det som ses som norm hos oss. Vi
arbetar med vår pedagogiska miljö så den ska ge barnen möjlighet att få syn på
individer med olika etnicitet. Det är viktigt att barn oavsett etniskt ursprung känner
igen sig på vår förskola i materialet och i dialogen. Vi belyser andra perspektiv/ andra
sätt att tänka och handla i diskussioner som vi har med barnen. Vi ser till att det finns
litteratur som belyser olika sätt att leva och vara. För barn med annat modersmål
skall det finnas böcker på barnens hemspråk och översättningar av material som
behövs för föräldrainformation. Här har vi en öppen dialog med föräldrar för att veta
hur vi kan mötas, vad som behövs.
Ansvar:
Alla pedagoger ansvarar för att detta genomsyrar hela vår verksamhet under året.
Pedagogerna tar särskilt ansvar för barngruppen och arbetet på huset. Förskolechef
tillsammans med utvecklingspedagog och samordnare tar särskilt ansvar för att knyta
ihop innehåll på husmöten, APT och pedagogiskt forum för att fortbilda alla
pedagoger och hålla diskussionerna levande.
10
Religion eller annan trosuppfattning
Mål:
Ingen ska diskrimineras på grund av sin
religion eller annan trosuppfattning.
Insats:
Genom att synliggöra normer för religion eller annan trosuppfattning i teamet så
skapar vi en medvetenhet hos varje pedagog. Detta gör vi genom att på våra
husmöten och i våra lärgrupper lyfta artiklar och litteratur som ger oss perspektiv på
olikheter. En levande dialog tillsammans i teamet där vi stöttar varandra för att få syn
på föregivettaganden, att våga vända upp och ner det som ses som norm.
Med barnen använder vi de vardagliga upplevelserna och diskuterar med dem utifrån
de föreställningar de har. Vi uppmuntrar till förhandling mellan barnen, använder ord
som ”det kan vara olika, man kan tycka olika, man kan tänka olika” för att ge dem
möjlighet att hitta andra vägar och tolerans i att andra inte behöver välja likadant som
de själva. Vi stärker varandra i att våga ta upp frågor om t.ex. livet och döden när
barnen initierar och låta barnen uttrycka sina tankar likväl som att vi lyfter olika
perspektiv.
Ansvar:
Alla pedagoger ansvarar för att detta genomsyrar hela vår verksamhet under året.
Pedagogerna tar särskilt ansvar för barngruppen och arbetet på huset. Förskolechef
tillsammans med utvecklingspedagog och samordnare tar särskilt ansvar för att knyta
ihop innehåll på husmöten, APT och pedagogiskt forum för att fortbilda alla
pedagoger och hålla diskussionerna levande.
11
Funktionshinder
Mål:
Att ingen på vår förskola ska känna sig
diskriminerad på grund av
funktionsnedsättning.
Insats:
Genom att synliggöra normer för funktionshinder i teamet så skapar vi en
medvetenhet hos varje pedagog. Detta gör vi genom att på våra husmöten och i våra
lärgrupper lyfta artiklar och litteratur som ger oss perspektiv på olikheter. En levande
dialog tillsammans i teamet där vi stöttar varandra för att få syn på förgivet taganden,
att våga vända upp och ner det som ses som norm.
Med barnen använder vi de vardagliga upplevelserna och diskuterar med dem utifrån
de föreställningar de har. Vi använder ord som ”man behöver olika, man kan vara
olika” för att ge dem möjlighet att hitta andra vägar och tolerans i att andra inte alltid
kan göra samma saker som de själva och insikt i hur det kan påverka. Vi stärker
varandra i att våga ta upp frågor om olika funktionshinder och gör barnen medvetna
om att alla har olika förutsättningar och att det inte alltid behöver synas utanpå.
Ansvarig:
Alla pedagoger ansvarar för att detta genomsyrar hela vår verksamhet under året.
Pedagogerna tar särskilt ansvar för barnen i gruppen och verksamheten på huset.
Förskolechef tillsammans med utvecklingspedagog och samordnare tar särskilt
ansvar för att knyta ihop innehåll på husmöten, APT och pedagogiskt forum för att
fortbilda alla pedagoger och hålla diskussionerna levande.
12
Sexuell läggning
Mål:
Att ingen på vår förskola ska känna sig
diskriminerad på grund av sexuell läggning.
Insats:
Genom att synliggöra normer för sexuell läggning i teamet så skapar vi en
medvetenhet hos varje pedagog. Detta gör vi genom att på våra husmöten och i våra
lärgrupper lyfta artiklar och litteratur som ger oss perspektiv på olikheter. En levande
dialog tillsammans i teamet där vi stöttar varandra för att få syn på
föregivettaganden, att våga vända upp och ner det som ses som norm.
Med barnen använder vi de vardagliga upplevelserna och diskuterar med dem utifrån
de föreställningar de har. Vi ifrågasätter stereotypa familjebildningar i leken, belyser
att familjekonstellationer kan se olika ut, att man har rätt att älska vem man vill. Vi ger
barnen möjlighet att hitta andra vägar och tolerans i att andra inte behöver välja
likadant som de själva men att alla måste respekteras för sina val.
Ansvar:
Alla pedagoger ansvarar för att detta genomsyrar hela vår verksamhet under året.
Pedagogerna tar särskilt ansvar för barnen i gruppen och verksamheten på huset.
Förskolechef tillsammans med utvecklingspedagog och samordnare tar särskilt
ansvar för att knyta ihop innehåll på husmöten, APT och pedagogiskt forum för att
fortbilda alla pedagoger och hålla diskussionerna levande.
13
Ålder
Mål:
Att ingen på vår förskola ska
diskrimineras på grund av ålder
Insats:
På Sotenäs förskola arbetar vi med åldersindelade grupper. Två grupper med 1-2
åringar, två grupper med 3-4 åringar och en grupp med 4-5 åringar. Detta för att miljö
och material på bästa möjliga sätt ska kunna tilltala och vara tillgängligt för en
särskild åldersgrupp. I detta är vi medvetna om att barnen är olika och har olika
behov av att överbygga dessa antaganden och få möjlighet att upptäcka och utforska
över gränserna. Därför arbetar vi för att barnen ska mötas både utomhus på våra
gemensamma gårdar och inomhus i olika sociala sammanhang.
Med barnen arbetar vi för att skapa en gemenskap över avdelningarna och låta dem
få syn på hur de behöver varandra på olika sätt oavsett ålder.
Ansvar:
Alla pedagoger ansvarar för att detta genomsyrar hela vår verksamhet under året.
Pedagogerna tar särskilt ansvar för barnen i gruppen och verksamheten på huset.
Förskolechef tillsammans med utvecklingspedagog och samordnare tar särskilt
ansvar för att knyta ihop innehåll på husmöten, APT och pedagogiskt forum för att
fortbilda alla pedagoger och hålla diskussionerna levande.
14
5. Kartläggning och analys
Vi kartlägger för att få syn på och identifiera risker för diskriminering, trakasserier och
kränkande behandling i verksamheten. Resultatet från kartläggningen ligger sedan till
grund för planering av åtgärder som ska genomföras i förebyggande syfte.
Kartläggningen ska omfatta diskrimineringsgrunderna, kön, etnisk tillhörighet, religion
eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Vi
kommer att i december 2014 att göra en första utvärdering.
Kartläggningsmetoder som vi använder oss av:
•
Vi har handboken ”Lika rättigheter i förskolan”,
Diskrimineringsombudsmannen 2012, som stöd.
•
Vi tittar igenom vad vi har för material på avdelningarna med fokus på
likabehandling och diskrimineringsgrunderna, t.ex. vilka böcker, material
erbjuder vi barnen?
•
Hur ser miljön inom- och utomhus ut ur ett diskriminerings och
kränkningsperspektiv? Vi gör både barn och föräldrar delaktiga i detta
arbete.
•
Husvandringar med barnen på förskolan för att få syn på var det kan ske
kränkande behandling.
•
Genom barnobservationer, barnintervjuer, dokumentation.
•
Vi diskuterar värdegrund och förhållningssätt både bland barn och
vuxna och hur vi kan bemöta varandra med respekt och lyhördhet.
•
Vi gör föräldrar delaktiga genom att bjuda in dem på föräldramöten och
delta i diskussioner kring likabehandling, på drop-in, föräldraråd,
gruppsamtal.
Åtgärder
Kartläggning av barngruppen/
Inskolningar
Kartläggning av material, miljö
inne och utomhus
Uppföljning.
Utvärdering i med
frågeställningarna hur blev det?
Och var ska vi?
15
Tidpunkt
Ansvariga
Utvärdering
augustiseptember
Arbetslaget
maj 2015
augustiseptember
Arbetslaget
hösten/våren
2014/2015
december
2014/maj 2015
Förskolechef
och arbetslag
vintern 2014/
våren 2015
Analys:
Kartläggningen har gjorts utifrån pedagogers och föräldrars reflektioner samt
barnintervjuer. Via kartläggning upptäcktes följande riskområden på förskolan:
16

Dörrar inomhus, entredörrar och grindar ute och inomhus stängs
inte alltid, vilket innebär att pedagogerna inte kan ha fullständig
överblick var barnen är. Barnens säkerhet är inte trygg.

Gården på framsidan är stor och svår att övervaka eftersom den är backig
och lekredskap ligger uppe på kullen och bakom kullen. Det är många synlig
och osynliga konflikter runt våra två stora rutschkanor, gungorna samt vid
lekstugan. Det har uppmärksammats i barnintervjuer att barnen kränker
varandra. Säkerheten vid gungorna kan inte säkras eftersom grind saknas
vid staketet.

Kapprummen är trånga och flera av dem ligger avsides och är
svårövervakade. Lekfullhetens ligger på en annan avdelning. I och med att
det är trångt puttas det mycket och barnen har svårt att hjälpa varandra. De
barn som är påklädda har små ytor att vänta på.

Lekfullhetens kapprum ligger en trappa ner vilket gör trappan till ett
riskområde. Många yngre barn ska gå i trappan upp och ner varje dag. Det är
lätt att det puttas och stressas.

Toaletterna är svårövervakade, flera barn är där samtidigt och det blir ofta
stängda dörrar.

Pedagogiskt förhållningssätt. Många barn över hela dagen gör att många
av de praktiska momenten blir stressiga och sårbara. Särskilt på de
avdelningarna med små barn. Just i rutinsituationer finns möjlighet till stor
delaktighet/lärande som vi vid för mycket stress kanske berövar barnen.
6. Förebyggande
För att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande
behandling utifrån de risk-och problemområden som vi identifierat i
kartläggningen. S 43 ”Lika rättigheter i förskolan”.
Förebyggande åtgärder för de problem/riskområden som identifierats
vid kartläggningen på förskolan samt målen från föregående plan.

Dörrar inomhus, entredörrar och grindar ute och inomhus stängs
inte alltid, vilket innebär att pedagogerna inte kan ha fullständig
överblick var barnen är. Barnens säkerhet är inte trygg.
Mål: Dörrar inomhus, entredörrar och grindar måste alltid stängas vid varje
passage så att pedagoger vet att barnen är trygga på rätt ställe.
Åtgärd: Informera nya pedagoger, övrig personal, föräldrar och barnen om
vikten av att en öppen dörr eller grind gör att barnen kan ta sig iväg dit de
inte ska vara och blir otrygga.
Ansvariga: All personal på förskolan är ansvariga för att informera alla
berörda.
Utvärdering: Kontinuerlig uppföljning på reflektionstid för pedagoger och
på husmöten, samt vid utvärderingarna i december 2014 och maj 2015.

Gården på framsidan är svår att övervaka eftersom den är backig och
lekredskap ligger uppe på kullen och bakom kullen. Det är många synlig och
osynliga konflikter runt våra två stora rutschkanor, gungorna samt vid
lekstugan. Säkerheten vid gungorna kan inte säkras eftersom grind saknas
vid staketet.
Mål: Gården ska vara en trygg och säker miljö utan trakasserier och
kränkningar för alla barnen.
Åtgärd: Samtala med barnen på möten hur en trygg och säker utevistele
bör vara. Pedagogerna ska organisera sig på gården så att det är minst två
pedagoger vid de stora rutschkanorna, någon/några uppe på kullen vid
lekstugan och någon/några vid den stora sandlådan. Pedagogerna är
delaktiga i barnens aktiviteter/lekar. Vi tar ned de två sista gungorna
eftersom grinden inte lagas vid staketet. Vid ett husmöte planerarar vi
pedagogernas positioner på gården. Viktigt att informera vikarier om vår
organisation ute.
17
Ansvariga: Alla pedagoger på förskolan.
Utvärdering: Kontinuerlig uppföljning på reflektionstid för pedagoger och
på husmöten samt på möten med barnen, samt vid utvärderingarna i
december 2014 och maj 2015

Kapprummen är trånga och flera av dem ligger avsides och är
svårövervakade. Lekfullhetens ligger på en annan avdelning. I och med att
det är trångt puttas det mycket och barnen har svårt att hjälpa varandra. De
barn som är påklädda har små ytor att vänta på.
Mål: Att det alltid finns en vuxen som kan stötta och se barnen i kapprumen
så att de kan få klä på sig i sin egen takt och att de får möjlighet att hjälpa
varandra.
Åtgärd: I möjligaste mån dela upp barnen så att det inte är så många barn
samtidigt i kapprummet tillsammans med en pedagog.
Ansvariga: Alla pedagoger på förskolan.
Utvärdering: Kontinuerlig uppföljning på reflektionstid för pedagoger och
på husmöten, samt vid utvärderingarna i december 2014 och maj 2015.

Lekfullhetens kapprum ligger en trappa ner vilket gör trappan till ett
riskområde. Många yngre barn ska gå i trappan upp och ner varje dag. Det är
lätt att det puttas och stressas.
Mål: Att alla barn ska känna sig säkra när de går upp och ner för trappan.
Åtgärd: På möten med barnen diskutera säkerhetsaspekter i trappan.
Skapa en rutin för hur man säkert går ner för trappan med stora mellanrum.
Ansvariga: Britt, Jenny, Torsten och Eva
Utvärdering: Kontinuerlig uppföljning på reflektionstid för pedagoger och
på möten med barnen, samt vid utvärderingarna i december 2014 och maj
2015.
18

Toaletterna är svårövervakade, flera barn är där samtidigt och det är
stängda dörrar.
Mål: Att det finns en vuxen med vid toaletterna för att förhindra
konflikter/utsatthet.
Åtgärd: Att ha en närvarande pedagoger när flera barn ska besöka
toaletten. Rutiner med barnen att inte låsa toaletten. Ta upp med barnen på
möten vilka rutiner vi ska/måste ha vid toalettbesök.
Ansvariga: Alla pedagoger på förskolan.
Utvärdering: Kontinuerlig uppföljning på möten med barnen, reflektionstid
förpedagoger och husmöten, samt vid utvärderingarna i december 2014
och maj 2015.

Pedagogiskt förhållningssätt. Många barn över hela dagen gör att många
av de praktiska momenten blir stressiga och sårbara. Särskilt på de
avdelningarna med små barn. Just i rutinsituationer finns möjlighet till stor
delaktighet/lärande för barnen som vi vid för mycket stress kanske berövar
barnen.
Mål: Lugn och trygg miljö för barn och vuxna under hela dagen. En
verksamhet med möjlighet till stor delaktighet och lärande för alla barn.
Åtgärd: Ändra rutiner och utveckla mer samarbete med de andra
avdelningarna vid hämtning av mat, måltider, påklädning, utevistelse, toalett
besök, blöjbyte och ihopplockning på avdelningen.
Ansvariga: Alla pedagoger.
Utvärdering: Kontinuerlig uppföljning på reflektionstid för pedagoger och
på husmöten, samt vid utvärderingarna i december 2014 och maj 2015.
19
7. Rutiner för akuta situationer
7.1 Policy
På Sotenäs förskola vill vi att det ska råda nolltolerans mot trakasserier och
kränkande behandling. Det ska vara en trygg och säker miljö överallt på förskolan. Vi
vill vara nära barnen för att kunna upptäcka vad som sker i barnens interagering med
andra barn och för att säkerställa att våra värden lever. Vi ska ha en levande dialog
mellan barn och pedagoger, mellan barn och barn och mellan pedagoger och
vårdnadshavare.
7.2 Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling
Att i organisationen se till så att det ständigt går att ha god uppsikt där barn vistas
inom och utomhus. Att det är en stående punkt vid arbetslagets reflektion. Att skapa
forum där barns tankar tas till vara och på allvar samt att värdegrunden hålls levande
hos både barn och vuxna.
7.3 Personal som barn och föräldrar kan vända sig till
Föräldrar och barn ska känna trygghet att kunna vända sig till all personal på
förskolan.
7.4 Rutiner när barn kränks av andra barn
Vi pratar med barnen om det som har hänt och hjälper dem att reflektera över det
som har hänt. Det är viktigt att alla parter kommer till tals. Fokus ligger på hur vi går
vidare. För att kunna förebygga att detta inte inträffar igen är det viktigt att vi ser över
miljö och struktur/organisation. Vid långtgående och upprepade kränkande
handlingar informerar vi alla parters vårdnadshavare och händelsen dokumenteras. I
detta skede informeras förskolechefen som i sin tur är skyldig att föra vidare
informationen till huvudmannen.
20
7.5 Rutiner när barn kränks av personal
I dessa situationer tar vi alltid barnens parti. När barnen inte är närvarande
diskuteras den uppkomna situationen med berörd personal. Om situationen
upprepas skall alltid förskolechefen informeras och händelsens dokumenteras.
Förskolechefen är skyldig att föra informationen vidare till vårdnadshavare och
huvudmannen.
7.6 Rutiner för uppföljning
När barn kränks av andra barn ansvarar pedagogisk personal för att händelsen följs
upp med berörda barn och vårdnadshavare. Detta görs genom observationer och
samtal. I samband med att pedagogen har ett samtal med vårdnadshavaren ska ett
uppföljningssamtal planeras in. Om kränkningarna inte upphör upprättas en
handlingsplan i samråd med pedagoger, vårdnadshavare och förskolechef.
Förskolechef och pedagoger ansvarar för att denna handlingsplan följs upp.
När barn kränks av personal ansvarar förskolechefen för att följa upp ärendet med
barn, vårdnadshavare samt berörd personal. Förskolechefen träffar regelbundet den
personal som utfört den kränkande behandlingen. Om situationen inte förbättras
kontaktar chefen återigen huvudmannen.
7.7 Rutiner för dokumentation
Pedagoger och förskolechef ansvarar för att åtgärderna vid kränkande handlingar
dokumenterar och att handlingsplan upprättas när så krävs.
7.8 Ansvarsförhållande
Pedagoger och förskolechef har ett gemensamt ansvar för det åtgärdande arbetet
när en kränkande handling har uppstått.
21
Bilaga 1
Definitioner
Följande definitioner och begrepp används i Skolverkets allmänna råd 2009 och är hämtade
från diskrimineringslagen, skollagen och propositionen ”Ett starkare skydd mot
diskriminering” (2007/08:95). Fler definitioner finns i Skolverkets allmänna råd 2009.
Diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
1.
Diskriminering
Övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av individer eller
grupper.
I skolan och förskolan är det personalen eller huvudmannen som kan göra sig
skyldig till diskriminering.
Ett barn eller en elev får inte direkt diskrimineras och missgynnas genom
särbehandling på grund av någon av diskrimineringsgrunderna kön,
könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller ålder.
Inte heller indirekt diskriminering får ske, det vill säga att ett barn eller en elev
inte får missgynnas genom att tillsynes neutrala ordningsregler eller liknande,
tillämpas så att de får en diskriminerande effekt i praktiken.
2.
Trakasserier
Uppträdande som kränker en persons värdighet och som har samband med
diskrimineringsgrunderna.
3.
Kränkande behandling
Handlingar som kränker barns eller elevers värdighet och som inte hänger
samman med diskrimineringsgrunderna. Kränkningarna kan vara synliga och
handfasta eller dolda och subtila. De kan utföras i verksamheten eller utanför.
Kränkningar och trakasserier kan vara:
1.
2.
3.
4.
22
Fysiska - till exempel att bli utsatt för slag eller knuffar.
Verbala - till exempel att bli hotad eller kallad hora, bög.
Psykosociala - till exempel att bli utsatt för utfrysning eller ryktesspridning.
Text- och eller bildburna - till exempel klotter, brev och lappar, e-post, sms,
mms.
Mobbning som är en form av kränkande behandling, är när en eller flera personer
flera gånger och under en tid blir utsatta för negativa handlingar från en eller flera
personer. Den som utsätts kränks alltså vid upprepade tillfällen, vilket skiljer
mobbning från andra former av kränkande behandling. Det råder också en obalans i
makt mellan den som mobbar och den som utsätts för mobbning.
5.
Repressalier
Personal får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ
behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan
för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande
behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i
en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.
Främjande, förebyggande och åtgärdande arbete
6.
Främjande arbete
Syftar till att förstärka respekten för allas lika värde, omfattar alla
diskrimineringsgrunderna, riktas mot alla och bedrivs utan förekommen
anledning och är en naturlig del i det vardagliga arbetet.
7.
Förebyggande arbete
Syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier och kränkande
behandling och omfattar områden som har identifierats som riskfaktorer i
verksamheten utifrån kartläggningen.
8.
Åtgärdande arbete
Innefattar rutiner för akuta situationer och att upptäcka, utreda och åtgärda
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
23
Bilaga 2
Lagstöd
Barnens, elevernas och de vuxnas rättigheter och skyldigheter i skolan bygger
framför allt på:
1.
2.
3.
4.
FN:s konvention om mänskliga rättigheter
Barnkonventionen
Diskrimineringslagen (2008:567)
Skollagen (2010:800)
Diskrimineringslagen (2008:567)
Förbud m.m. mot diskriminering i samband med verksamheten för barn och unga
finns i diskrimineringslagen. Där anges;
1.
2.
3.
4.
Förbud mot diskriminering, trakasserier och repressalier.
Utredningsskyldighet och åtgärdsplikt vid kännedom om trakasserier.
Krav på aktiva åtgärder för att främja lika rättigheter och möjligheter samt
förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande
behandling.
Upprättande av likabehandlingsplan varje år.
Barn och elever är skyddade från diskriminering som har samband med:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
Kön
Könsöverskridande identitet
Etniska tillhörighet
Religion eller annan trosuppfattning
Funktionshinder
Sexuell läggning
Ålder
Kraven på en likabehandlingsplan är att
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
24
Det ska finnas en plan för varje enskild verksamhet.
Upprättas årligen.
Delaktighet av barn och elever.
Redovisning av uppföljning av fjolårets åtgärder.
Översikt av verksamhetens behov utifrån kartläggning.
Klara och tydliga mål för likabehandlingsarbetet.
Redogörelse för de åtgärder som ska påbörjas eller genomföras under året.
Rutiner för akuta insatser, uppföljande åtgärder och dokumentation.
Skollagen (2010:800)
Förbud mot kränkande behandling och repressalier finns i skollagens 6 kap. Lagen
anger att huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet;
1.
2.
3.
4.
25
Bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn
och elever.
Genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts
för kränkande behandling.
Att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som
behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och
elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som
avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året, en
redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i
efterföljande års plan.
Om ett barn eller en elev som anser sig ha blivit utsatt för kränkande
behandling och det finns anledning att anta att han eller hon har blivit utsatt för
en sådan behandling r det huvudmannen för verksamheten som ska visa att
kränkande behandling eller repressalier inte har förekommit.