Likabehandlingsplan förskolan 44:an
Inledning
Likabehandlingsplanen har upprättats utifrån diskrimineringslagen
och skollagen.
Denna plan är upprättad under hösten 2012 och gäller under läsåret 2012-2013 och tills en ny
plan upprättas. Den har tagits fram av förskolechefen och skolans personal i samverkan med
barn och föräldrar.
Vision
Vi vill ha en verksamhet där alla kan känna trygghet, gemenskap och glädje, och får möjlighet
att utvecklas i en harmonisk miljö, utifrån egna förutsättningar och möjligheter.
Syfte med likabehandlingsplanen
Främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning samt att förebygga
och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling.
Begrepp
I likabehandlingsplanen används olika begrepp som här nedan förklaras.
Likabehandling
En grundläggande mänsklig rättighet är att alla människor ska behandlas lika. Alla barn i
förskolan skall ha samma rättigheter och skyldigheter.
Diskriminering
Alla barn skall behandlas lika oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning.
Kränkande behandling
Uppträdande som kränker ett barns värdighet. Kränkningar kan vara




fysiska (slag, knuffar)
verbala (hot, svordomar, öknamn)
psykosociala (utfrysning, blickar, alla går när man kommer)
texter och bilder (sms, mms, fotografier, msn, skrivna meddelanden, teckningar)
Trakasserier
Kränkande behandling som har samband med




etnisk tillhörighet
religion eller annan trosuppfattning
funktionshinder
sexuell läggning


ålder
könsidentitet och könsuttryck
Förankring och tillgänglighet





Likabehandlingsplanen skall göras tillgänglig för alla barn och föräldrar via
förskolans hemsida samt vid läsårets första föräldramöte.
I entrén på förskolan skall likabehandlingsplanen anslås.
Likabehandlingsplanen skall finnas tillgänglig för all personal.
Vid nyrekryteringar skall likabehandlingsplanen presenteras. Förskolechefen ansvarar
för att detta genomförs.
Likabehandlingsplanen ska förnyas en gång om året
Främja, förebygga och åtgärda
Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Arbetet med att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och
kränkande behandling, tillsammans med rutinerna för det åtgärdande arbetet (upptäcka,
utreda och åtgärda) återspeglas i planen mot diskriminering och kränkande behandling.
Planen innehåller insatser som behövs för att främja och förebygga barns lika rättigheter och
möjligheter i förskolan. Medan det förebyggande arbetet siktar på att minimera risken för
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling så handlar det främjande arbetet mer
om att hitta och stärka positiva förutsättningar för att alla barn ska ha lika rättigheter och
möjligheter. Åtgärder beskrivs i förekommande fall i en handlingsplan (se mall bilaga 1).
FRÄMJANDE ARBETE
• syftar till att förstärka respekten för allas lika värde
• omfattar alla diskrimineringsgrunderna
• riktas mot alla och bedrivs utan förekommen anledning
• är en naturlig del i det vardagliga arbetet.
I den återkommande planeringen av verksamheten ska främjandeaspekten alltid beaktas. Vid
reflektioner, uppföljningar och utvärderingar ska en koppling göras till det främjande arbetet.
Beskrivning av främjande insatser
Flickor och pojkar




Medvetet planera aktiviteter som gynnar alla
Använda allsidig barnlitteratur
Tillgodose att pojkar och flickor ges lika stort inflytande och utrymme i verksamheten
Värna alla barns integritet
Etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning

Om enheten har barn med olika etniska bakgrund ges många naturliga tillfällen att
positivt synliggöra olika kulturer.
 Om barngruppen är homogen får tillfällen skapas, t.ex. via litteratur och andra
kulturyttringar som lyfter fram olika länders levnadsförhållanden, traditioner, mat,
musik, konst etc.
 Flerspråkighet ska uppmärksammas positivt på många sätt
Funktionshinder

Om det finns barn med funktionshinder så ges naturliga tillfällen till främjande
insatser som synliggör barns olika förutsättningar.
 Om gruppen inte har några barn med funktionshinder får tillfällen skapas, t.ex. genom
litteratur och berättelser som belyser detta.
 Planera och utforma aktiviteter så att alla kan delta på sina villkor.
Sexuell läggning



Erbjuda böcker och berättelser där olika familjekonstellationer förekommer.
Positiva samtal om olika typer av familjer.
Undvika att förstärka heteronormen som den enda naturliga.
Förebyggande arbete
• syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller
kränkande behandling
• omfattar endast områden som i en kartläggning av verksamheten
identifierats som riskfaktorer.
Det förebyggande arbetet preciseras under rubriken Kartläggning och nulägesanalys.
Kartläggning och nulägesanalys

Barnintervjuer gällande barnens tankar och upplevelser av förskolans verksamhet och
miljö, samt relationer till kompisar och pedagoger.

Barnobservationer

Trygghetsvandring tillsammans med barnen på förskolans miljö. Detta för att få
uppfattning om hur barnen uppfattar och känner inför de olika miljöerna.

Regelbundna reflektioner mellan pedagoger kring hur barngruppen fungerar.

Föräldraenkät.
Nulägesanlys
Grunden i vår förskola och vår pedagogiska verksamhet är pedagogernas medvetenhet samt
ett genomtänkt arbetssätt. Detta försöker vi bl.a. att uppnå genom pedagoger som är aktivt
närvarande i barnens olika aktiviter, samt att dela in oss i mindre grupper.
Vi arbetar mycket kring värdegrundsorden normer och värden. Vår målsättning är att stärka
alla barns lika värde samt bidra till att bygga upp barnens självkänsla. Det är också viktigt
skapa en positiv gruppdynamik där det finns en bra och glädjefull gemenskap. Det strävar vi
bl.a .mot genom att ha gemensamma aktiviter och upplevelser. Vi lyfter även fram de olika
nationaliteter som finns representerade i barngruppen. Vidare sker det sker hela tiden ett
kontinuerligt arbete med att barnen ska lyssna på varandra, respektera varandra och våga stå
för sina åsikter samt känna trygghet att tala inför gruppen oavsett bakgrund, behov och
förutsättningar. I detta arbete har vi bl.a. använt oss av olika teman, barnlitteratur, dramalekar,
skapande musik/rytmik/rörelse och samtal. Vi ser också på vår dokumentation som ett
underlag för återkoppling till barnen.
Arbetet med miljön och utbudet av olika material är en ständigt pågående process. Vi
reflekterar kontinuerligt kring detta och vår målsättning är att alltid mot att möta upp mot de
behov som finns, på bästa möjliga vis.
I vår miljö har vi tydliga rutiner och det upplever vi ger barnen trygghet i sin vistelse här på
förskolan.
Observationer av den vardagliga vistelsen i lokalerna synliggör vad som fungerar bra
respektive mindre bra.
Delmål
Vi strävar efter att stärka alla barns lika värde och att vårt arbete på ett positivt vis ska bidra
till en god självkänsla hos barnen. I vårt pedagogiska arbete arbetar vi kontinuerligt med att
barnen ska lyssna på varandra och oss vuxna samt finna ord och uttryck för sina känslor.
Trygghet och anknytning är områden som är grundläggande för att skapa tillit till sin egen
förmåga och sin omgivning.
Åtgärder
Pedagogerna är aktivt närvarande i barnens lek och umgänge med varandra genom att vägleda
och stötta i det sociala samspelet. Vi delar in oss i mindre grupper och fördelar oss i de olika
miljöerna. Detta för att lättare kunna möta varje barn, samt skapa lugn och trygghet.
Vi arbetar utifrån en medvetenhet kring vidareutveckling av våra olika miljöer som styrs av
barnens behov och intressen.
Barnens uttryck i exempelvis leken och det sociala umgänget, ska för oss fungera som ett
verktyg för att utforma goda och ändamålsenliga miljöer.
Utvärdering nedre 44:an
När vi började arbetet med begreppet trygghet så började vi med att göra en kartläggning över
barnens lek och gruppkonstellationerna. Då märkte vi att vissa barn var lite utanför gruppen
och hade lite svårt att ta kontakt med de andra och därmed svårt att komma in i leken. Sen
hade vi barn som hade väldigt svårt att släppa in andra barn i leken. Vi började med att prata
med barnen om hur man behandlar varandra och är som kompis och vi använde oss av olika
sagor och dramatiseringar med sensmoral att alla får vara med. Vi gick även med i de fria
lekarna för att vägleda barnen och för att få in barnen som var utanför in i leken. Ibland
initierade vi en lek tillsammans med både de barn som hade svårt att släppa in andra och de
barn som hade svårt att komma in i leken. Vi kan se att det här arbetet har gett mycket goda
resultat och vi ser att vi till stor del har lyckats då barnen inte är lika fästa vid att leka med
samma kompisar jämt (även om man självklart oftare leker med sina bästisar). Barnen bjuder
självmant in andra kompisar i leken (även de som tidigare har haft svårt att komma in i
grupperna). Barnen visar mer respekt och omtanke om varandra. De är snabba att trösta och
omhänderta varandra när någon är ledsen, samt att vilja hjälpa varandra vid ex. påklädning
men även i leken. Barnen stärks också i sin självkänsla och tilliten till sin egen förmåga när de
känner att de kan hjälpa en kompis. Man ser en glädje hos båda parter vid dessa samspel. Vi
ser att barnen i många situationer fortfarande har svårt att dela med sig och samsas om saker
vilket vi kommer jobba vidare med. Vi måste fortsätta vara lyhörda för barnens signaler i
leken samt att vara ständigt närvarande både genom att observera gruppen och vara delaktiga i
barnens lek och samvaro.
Det är inte bara vi pedagoger som påverkats negativt av periodvis hög frånvaro bland
ordinarie personal. Vi har kunnat se att även barnen har varit stressade och oroliga under
dessa perioder. Vi som vuxna behöver fundera kring hur vi kan se till att det påverkar barnen
så lite som möjligt när det uppstår stressiga situationer i personalgruppen. Trots detta känner
vi att vi har till stor del gjort det bästa utifrån de förutsättningar vi har haft.
Under inskolningarna detta läsår har vi haft stor hjälp av utbildningen i anknytningsteori. Vi
har börjat utforma ett nytt inskolningsmaterial samt tänkt om kring första mötet med
föräldrarna och hur informationen till föräldrarna ska se ut och läggas upp. Vi har börjat tänka
kring särskilda anknytningspedagoger, att barnen får i största möjliga mån vara med den
pedagog som barnet knyter an mest till. Men vi måste bli bättre på att realisera detta i
praktiken. Ibland kan man få tanken att ”det duger lika bra med en annan vuxens knä”, men
för ett otryggt barn är det väsentligt att få tryggheten i en anknytnings person. Vi har haft
några inskolningsbarn som varit mer otrygga än vanligt där vi har fått tänka om helt i vårt sätt
att förhålla oss till det här barnets behov och tid på förskolan. På grund av detta har vi fått nya
erfarenheter kring väldigt otrygga barn. Resultatet har blivit att vi har fått vara mer flexibla i
vårt upplägg kring rutiner och regler. För att det här barnet skulle bli tryggt på förskolan
krävdes att vi tog tillfälle i akt när hon visade intresse för vatten ”för egentligen får man inte
blaska i handfatet”. Nu när vi ser tillbaka så upplever vi att vi har börjat visa på ett mer
tillåtande klimat i förhållande till barnen, vi tänker till en gång extra innan vi säger nej. Vi
upplever att ”det är inte alltid rättvist att vara rättvis”. Det beror på vilken situation man är i,
hur barngruppen ser ut för tillfället, vilka/vilket barn det gäller och hur sinnesstämningen är
för stunden.
Gällande miljöerna så är vi endast i starten av en omstrukturering. Ibland kan man se att
barnen inte är helt trygga i en miljö och då har vi börjat fundera kring hur vi kan gå vidare
med det utifrån barnens intressen.
Vi upplever att vi till stor del har lyckats med att uppnå våra prioriterade mål då vi känner att
barngruppen har blivit mer harmonisk och sammansvetsad. Barnen knyter an till varandra på
ett positivt sätt och vi ser även att dem är trygga med oss pedagoger. Ibland så föredrar vissa
barn att söka sig till någon specifik pedagog och då är det upp till oss att inte ta detta
personligt utan att tänka på det tillåtande klimatet och tryggheten för detta barn. För det är ju
faktiskt så att man i vardagen utanför jobb och förskola tyr sig mer till vissa personer. Det är
viktigt att man tillgodoser barnens behov av trygghet på deras villkor. När vi ser att barnen
har en grund trygghet så märker vi att de börjar växa i sin självkänsla då de vågar ta för sig
mer och känner stor glädje i detta.
Att skapa en bra gruppkänsla och en god och trygg verksamhet alla kan växa i sin självkänsla
och känna tillit till sin egen förmåga är ett ständigt pågående arbete som vi aldrig blir färdiga
med.
Utvärdering övre 44:an
Ur ett generellt perspektiv upplever vi att barnen genom visad glädje, nyfikenhet och
engagemang känner trygghet här på fsk. Barngruppen som helhet upplever vi trygg och med
en god vi-känsla där respekt och ansvar för varandra känns naturligt.
Vi ser en grundtrygghet och god anknytning hos barnen. Genom att de på ett glädjefullt och
förtroendeingivande vis tar kontakt och interagerar både med oss pedagoger och med
varandra.
Under terminens gång har vi observerat att barnen i sin egen utveckling har ”blommat ut”.
Glädje, bus och tillit har kommit att prägla en stor del av vår verksamhet. Vi har även tydligt
arbetat utifrån tydligt befästa rutiner. De upplever vi har resulterat i att barnen visar en glädje
över att vilja ta ansvar för sig själva, men även för varandra och gruppen som helhet. ”Vi är
ett gäng som håller ihop!”
Genom våra reflektioner kring vår roll och vårt förhållningsätt, har vi fått en ökad
medvetenhet gällande vikten av vår närvaro och delaktighet i den pedagogiska verksamheten
tillsammans med barnen.
En lärdom vi bär med oss är att vår inställning och lyhördhet inför barnens önskemål
inspirerar till att dem tar nya vägar och vågar mer på ett glädjefullt vis. Barnens glädje är
drivkraften i mötet med nya upplevelser och glädjen känner vi är tydligt kopplat till
anknytningsprocessen och barnens självkänsla.
Vi upplever att vi har en god måluppfyllelse där särskilt tre viktiga byggstenar visat sig
betydelsefulla; en glädjefull anknytning , vår närvaro samt tydlighet kring rutiner.
Hur går vi vidare? Den ständigt pågående anknytningsprocessen är betydelsefull för barnens
fortsatta lärande. En viktig erfarenhet som vi tagit till oss är att anknytningsprocessen ständigt
hålls levande och reflekteras kring då vi arbetar i en föränderlig verksamhet. Den blir således
ett verktyg för att nå fram till en god pedagogisk lärande miljö, där barnen får goda
förutsättningar för att bygga upp varaktiga relationer och känna sig trygga i gruppen.
Våra ökade och fördjupade kunskaper inom anknytning har gett oss en insikt och övertygelse
om vikten av god anknytning till barnen men också familjen som helhet. Vi upplever att
denna insikt har berikat och förbättrat vårt pedagogiska arbete.
Avslutningsvis; vår utmaning under resten av terminen ligger i att aldrig stagnera och ständigt
reflektera, för att på bästa vis kunna möta barnen och skapa glädje inför deras möten med nya
kunskaps områden.
Åtgärdande arbete
• ska påbörjas genast när det kommit signaler om att ett barn eller en
elev känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt
• innebär att verksamheten måste vidta åtgärder som dokumenteras och
utvärderas för att förhindra att kränkningarna upprepas.
Arbetsgång/rutiner
1. När personal får kännedom om att en elev/ett barn anser sig ha blivit utsatt för
kränkande behandling anmäls detta till rektor/förskolechef. Anmälan dokumenteras.
2. Rektor/förskolechef, som fått kännedom om kränkning rapporterar detta till
huvudmannen.
3. Huvudmannen utreder och vidtar de åtgärder som kan behövas.
En handlingsplan upprättas och tas i bruk genast. Den ska följas upp och utvärderas efter
bestämd tid. Handlingsplanen används också som dokumentation. En mall för upprättande av
handlingsplan finns i bilaga 1.
Dokumentation
Dokumentation ska göras i samband med planering, kartläggning, uppföljningar,
utvärderingar och i samband med utvecklingssamtal. Även minnesanteckningar vid möten och
samtal tjänar som dokumentation liksom handlingsplaner, brev, e-post etc.
Uppföljning och utvärdering
Likabehandlingsplanen följs kontinuerligt upp. Det sker på olika sätt; på arbetsplatsträffar, vid
samtal, reflektioner och planeringar etc. I maj-juni görs en utvärdering av planen i dess helhet.
Vid upprättandet gjordes en kartläggning och en nulägesanalys. Utifrån dessa preciserades
åtgärder. Har åtgärderna haft önskad effekt? Utvärderingen dokumenteras.
Ny likabehandlingsplan
Varje år, under hösten upprättas en ny likabehandlingsplan. Den fastställs efter kartläggning
och nulägesanalys, som görs utifrån från den nya barngruppen. Planen gäller under läsåret och
tills en ny plan tas i bruk.
Bilaga 1
HANDLINGSPLAN
Händelseförlopp:
Inblandade personer:
Mål / delmål:
Målet är uppnått när:
Åtgärder:
Uppföljning och utvärdering:
Tid för uppföljning:
Datum:……………………………………………………
Vårdnadshavare
..............................................
Personal
...............................................
Vårdnadshavare
……………………………….