Likabehandlingsplan förskolan 44:an
Likabehandlingsplan förskolan 44:an Inledning Likabehandlingsplanen har upprättats utifrån diskrimineringslagen och skollagen. Denna plan är upprättad under hösten 2012 och gäller under läsåret 2012-2013 och tills en ny plan upprättas. Den har tagits fram av förskolechefen och skolans personal i samverkan med barn och föräldrar. Vision Vi vill ha en verksamhet där alla kan känna trygghet, gemenskap och glädje, och får möjlighet att utvecklas i en harmonisk miljö, utifrån egna förutsättningar och möjligheter. Syfte med likabehandlingsplanen Främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning samt att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Begrepp I likabehandlingsplanen används olika begrepp som här nedan förklaras. Likabehandling En grundläggande mänsklig rättighet är att alla människor ska behandlas lika. Alla barn i förskolan skall ha samma rättigheter och skyldigheter. Diskriminering Alla barn skall behandlas lika oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Kränkande behandling Uppträdande som kränker ett barns värdighet. Kränkningar kan vara fysiska (slag, knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, blickar, alla går när man kommer) texter och bilder (sms, mms, fotografier, msn, skrivna meddelanden, teckningar) Trakasserier Kränkande behandling som har samband med etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionshinder sexuell läggning ålder könsidentitet och könsuttryck Förankring och tillgänglighet Likabehandlingsplanen skall göras tillgänglig för alla barn och föräldrar via förskolans hemsida samt vid läsårets första föräldramöte. I entrén på förskolan skall likabehandlingsplanen anslås. Likabehandlingsplanen skall finnas tillgänglig för all personal. Vid nyrekryteringar skall likabehandlingsplanen presenteras. Förskolechefen ansvarar för att detta genomförs. Likabehandlingsplanen ska förnyas en gång om året Främja, förebygga och åtgärda Plan mot diskriminering och kränkande behandling Arbetet med att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, tillsammans med rutinerna för det åtgärdande arbetet (upptäcka, utreda och åtgärda) återspeglas i planen mot diskriminering och kränkande behandling. Planen innehåller insatser som behövs för att främja och förebygga barns lika rättigheter och möjligheter i förskolan. Medan det förebyggande arbetet siktar på att minimera risken för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling så handlar det främjande arbetet mer om att hitta och stärka positiva förutsättningar för att alla barn ska ha lika rättigheter och möjligheter. Åtgärder beskrivs i förekommande fall i en handlingsplan (se mall bilaga 1). FRÄMJANDE ARBETE • syftar till att förstärka respekten för allas lika värde • omfattar alla diskrimineringsgrunderna • riktas mot alla och bedrivs utan förekommen anledning • är en naturlig del i det vardagliga arbetet. I den återkommande planeringen av verksamheten ska främjandeaspekten alltid beaktas. Vid reflektioner, uppföljningar och utvärderingar ska en koppling göras till det främjande arbetet. Beskrivning av främjande insatser Flickor och pojkar Medvetet planera aktiviteter som gynnar alla Använda allsidig barnlitteratur Tillgodose att pojkar och flickor ges lika stort inflytande och utrymme i verksamheten Värna alla barns integritet Etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning Om enheten har barn med olika etniska bakgrund ges många naturliga tillfällen att positivt synliggöra olika kulturer. Om barngruppen är homogen får tillfällen skapas, t.ex. via litteratur och andra kulturyttringar som lyfter fram olika länders levnadsförhållanden, traditioner, mat, musik, konst etc. Flerspråkighet ska uppmärksammas positivt på många sätt Funktionshinder Om det finns barn med funktionshinder så ges naturliga tillfällen till främjande insatser som synliggör barns olika förutsättningar. Om gruppen inte har några barn med funktionshinder får tillfällen skapas, t.ex. genom litteratur och berättelser som belyser detta. Planera och utforma aktiviteter så att alla kan delta på sina villkor. Sexuell läggning Erbjuda böcker och berättelser där olika familjekonstellationer förekommer. Positiva samtal om olika typer av familjer. Undvika att förstärka heteronormen som den enda naturliga. Förebyggande arbete • syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling • omfattar endast områden som i en kartläggning av verksamheten identifierats som riskfaktorer. Det förebyggande arbetet preciseras under rubriken Kartläggning och nulägesanalys. Kartläggning och nulägesanalys Barnintervjuer gällande barnens tankar och upplevelser av förskolans verksamhet och miljö, samt relationer till kompisar och pedagoger. Barnobservationer Trygghetsvandring tillsammans med barnen på förskolans miljö. Detta för att få uppfattning om hur barnen uppfattar och känner inför de olika miljöerna. Regelbundna reflektioner mellan pedagoger kring hur barngruppen fungerar. Föräldraenkät. Nulägesanlys Grunden i vår förskola och vår pedagogiska verksamhet är pedagogernas medvetenhet samt ett genomtänkt arbetssätt. Detta försöker vi bl.a. att uppnå genom pedagoger som är aktivt närvarande i barnens olika aktiviter, samt att dela in oss i mindre grupper. Vi arbetar mycket kring värdegrundsorden normer och värden. Vår målsättning är att stärka alla barns lika värde samt bidra till att bygga upp barnens självkänsla. Det är också viktigt skapa en positiv gruppdynamik där det finns en bra och glädjefull gemenskap. Det strävar vi bl.a .mot genom att ha gemensamma aktiviter och upplevelser. Vi lyfter även fram de olika nationaliteter som finns representerade i barngruppen. Vidare sker det sker hela tiden ett kontinuerligt arbete med att barnen ska lyssna på varandra, respektera varandra och våga stå för sina åsikter samt känna trygghet att tala inför gruppen oavsett bakgrund, behov och förutsättningar. I detta arbete har vi bl.a. använt oss av olika teman, barnlitteratur, dramalekar, skapande musik/rytmik/rörelse och samtal. Vi ser också på vår dokumentation som ett underlag för återkoppling till barnen. Arbetet med miljön och utbudet av olika material är en ständigt pågående process. Vi reflekterar kontinuerligt kring detta och vår målsättning är att alltid mot att möta upp mot de behov som finns, på bästa möjliga vis. I vår miljö har vi tydliga rutiner och det upplever vi ger barnen trygghet i sin vistelse här på förskolan. Observationer av den vardagliga vistelsen i lokalerna synliggör vad som fungerar bra respektive mindre bra. Delmål Vi strävar efter att stärka alla barns lika värde och att vårt arbete på ett positivt vis ska bidra till en god självkänsla hos barnen. I vårt pedagogiska arbete arbetar vi kontinuerligt med att barnen ska lyssna på varandra och oss vuxna samt finna ord och uttryck för sina känslor. Trygghet och anknytning är områden som är grundläggande för att skapa tillit till sin egen förmåga och sin omgivning. Åtgärder Pedagogerna är aktivt närvarande i barnens lek och umgänge med varandra genom att vägleda och stötta i det sociala samspelet. Vi delar in oss i mindre grupper och fördelar oss i de olika miljöerna. Detta för att lättare kunna möta varje barn, samt skapa lugn och trygghet. Vi arbetar utifrån en medvetenhet kring vidareutveckling av våra olika miljöer som styrs av barnens behov och intressen. Barnens uttryck i exempelvis leken och det sociala umgänget, ska för oss fungera som ett verktyg för att utforma goda och ändamålsenliga miljöer. Utvärdering nedre 44:an När vi började arbetet med begreppet trygghet så började vi med att göra en kartläggning över barnens lek och gruppkonstellationerna. Då märkte vi att vissa barn var lite utanför gruppen och hade lite svårt att ta kontakt med de andra och därmed svårt att komma in i leken. Sen hade vi barn som hade väldigt svårt att släppa in andra barn i leken. Vi började med att prata med barnen om hur man behandlar varandra och är som kompis och vi använde oss av olika sagor och dramatiseringar med sensmoral att alla får vara med. Vi gick även med i de fria lekarna för att vägleda barnen och för att få in barnen som var utanför in i leken. Ibland initierade vi en lek tillsammans med både de barn som hade svårt att släppa in andra och de barn som hade svårt att komma in i leken. Vi kan se att det här arbetet har gett mycket goda resultat och vi ser att vi till stor del har lyckats då barnen inte är lika fästa vid att leka med samma kompisar jämt (även om man självklart oftare leker med sina bästisar). Barnen bjuder självmant in andra kompisar i leken (även de som tidigare har haft svårt att komma in i grupperna). Barnen visar mer respekt och omtanke om varandra. De är snabba att trösta och omhänderta varandra när någon är ledsen, samt att vilja hjälpa varandra vid ex. påklädning men även i leken. Barnen stärks också i sin självkänsla och tilliten till sin egen förmåga när de känner att de kan hjälpa en kompis. Man ser en glädje hos båda parter vid dessa samspel. Vi ser att barnen i många situationer fortfarande har svårt att dela med sig och samsas om saker vilket vi kommer jobba vidare med. Vi måste fortsätta vara lyhörda för barnens signaler i leken samt att vara ständigt närvarande både genom att observera gruppen och vara delaktiga i barnens lek och samvaro. Det är inte bara vi pedagoger som påverkats negativt av periodvis hög frånvaro bland ordinarie personal. Vi har kunnat se att även barnen har varit stressade och oroliga under dessa perioder. Vi som vuxna behöver fundera kring hur vi kan se till att det påverkar barnen så lite som möjligt när det uppstår stressiga situationer i personalgruppen. Trots detta känner vi att vi har till stor del gjort det bästa utifrån de förutsättningar vi har haft. Under inskolningarna detta läsår har vi haft stor hjälp av utbildningen i anknytningsteori. Vi har börjat utforma ett nytt inskolningsmaterial samt tänkt om kring första mötet med föräldrarna och hur informationen till föräldrarna ska se ut och läggas upp. Vi har börjat tänka kring särskilda anknytningspedagoger, att barnen får i största möjliga mån vara med den pedagog som barnet knyter an mest till. Men vi måste bli bättre på att realisera detta i praktiken. Ibland kan man få tanken att ”det duger lika bra med en annan vuxens knä”, men för ett otryggt barn är det väsentligt att få tryggheten i en anknytnings person. Vi har haft några inskolningsbarn som varit mer otrygga än vanligt där vi har fått tänka om helt i vårt sätt att förhålla oss till det här barnets behov och tid på förskolan. På grund av detta har vi fått nya erfarenheter kring väldigt otrygga barn. Resultatet har blivit att vi har fått vara mer flexibla i vårt upplägg kring rutiner och regler. För att det här barnet skulle bli tryggt på förskolan krävdes att vi tog tillfälle i akt när hon visade intresse för vatten ”för egentligen får man inte blaska i handfatet”. Nu när vi ser tillbaka så upplever vi att vi har börjat visa på ett mer tillåtande klimat i förhållande till barnen, vi tänker till en gång extra innan vi säger nej. Vi upplever att ”det är inte alltid rättvist att vara rättvis”. Det beror på vilken situation man är i, hur barngruppen ser ut för tillfället, vilka/vilket barn det gäller och hur sinnesstämningen är för stunden. Gällande miljöerna så är vi endast i starten av en omstrukturering. Ibland kan man se att barnen inte är helt trygga i en miljö och då har vi börjat fundera kring hur vi kan gå vidare med det utifrån barnens intressen. Vi upplever att vi till stor del har lyckats med att uppnå våra prioriterade mål då vi känner att barngruppen har blivit mer harmonisk och sammansvetsad. Barnen knyter an till varandra på ett positivt sätt och vi ser även att dem är trygga med oss pedagoger. Ibland så föredrar vissa barn att söka sig till någon specifik pedagog och då är det upp till oss att inte ta detta personligt utan att tänka på det tillåtande klimatet och tryggheten för detta barn. För det är ju faktiskt så att man i vardagen utanför jobb och förskola tyr sig mer till vissa personer. Det är viktigt att man tillgodoser barnens behov av trygghet på deras villkor. När vi ser att barnen har en grund trygghet så märker vi att de börjar växa i sin självkänsla då de vågar ta för sig mer och känner stor glädje i detta. Att skapa en bra gruppkänsla och en god och trygg verksamhet alla kan växa i sin självkänsla och känna tillit till sin egen förmåga är ett ständigt pågående arbete som vi aldrig blir färdiga med. Utvärdering övre 44:an Ur ett generellt perspektiv upplever vi att barnen genom visad glädje, nyfikenhet och engagemang känner trygghet här på fsk. Barngruppen som helhet upplever vi trygg och med en god vi-känsla där respekt och ansvar för varandra känns naturligt. Vi ser en grundtrygghet och god anknytning hos barnen. Genom att de på ett glädjefullt och förtroendeingivande vis tar kontakt och interagerar både med oss pedagoger och med varandra. Under terminens gång har vi observerat att barnen i sin egen utveckling har ”blommat ut”. Glädje, bus och tillit har kommit att prägla en stor del av vår verksamhet. Vi har även tydligt arbetat utifrån tydligt befästa rutiner. De upplever vi har resulterat i att barnen visar en glädje över att vilja ta ansvar för sig själva, men även för varandra och gruppen som helhet. ”Vi är ett gäng som håller ihop!” Genom våra reflektioner kring vår roll och vårt förhållningsätt, har vi fått en ökad medvetenhet gällande vikten av vår närvaro och delaktighet i den pedagogiska verksamheten tillsammans med barnen. En lärdom vi bär med oss är att vår inställning och lyhördhet inför barnens önskemål inspirerar till att dem tar nya vägar och vågar mer på ett glädjefullt vis. Barnens glädje är drivkraften i mötet med nya upplevelser och glädjen känner vi är tydligt kopplat till anknytningsprocessen och barnens självkänsla. Vi upplever att vi har en god måluppfyllelse där särskilt tre viktiga byggstenar visat sig betydelsefulla; en glädjefull anknytning , vår närvaro samt tydlighet kring rutiner. Hur går vi vidare? Den ständigt pågående anknytningsprocessen är betydelsefull för barnens fortsatta lärande. En viktig erfarenhet som vi tagit till oss är att anknytningsprocessen ständigt hålls levande och reflekteras kring då vi arbetar i en föränderlig verksamhet. Den blir således ett verktyg för att nå fram till en god pedagogisk lärande miljö, där barnen får goda förutsättningar för att bygga upp varaktiga relationer och känna sig trygga i gruppen. Våra ökade och fördjupade kunskaper inom anknytning har gett oss en insikt och övertygelse om vikten av god anknytning till barnen men också familjen som helhet. Vi upplever att denna insikt har berikat och förbättrat vårt pedagogiska arbete. Avslutningsvis; vår utmaning under resten av terminen ligger i att aldrig stagnera och ständigt reflektera, för att på bästa vis kunna möta barnen och skapa glädje inför deras möten med nya kunskaps områden. Åtgärdande arbete • ska påbörjas genast när det kommit signaler om att ett barn eller en elev känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt • innebär att verksamheten måste vidta åtgärder som dokumenteras och utvärderas för att förhindra att kränkningarna upprepas. Arbetsgång/rutiner 1. När personal får kännedom om att en elev/ett barn anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling anmäls detta till rektor/förskolechef. Anmälan dokumenteras. 2. Rektor/förskolechef, som fått kännedom om kränkning rapporterar detta till huvudmannen. 3. Huvudmannen utreder och vidtar de åtgärder som kan behövas. En handlingsplan upprättas och tas i bruk genast. Den ska följas upp och utvärderas efter bestämd tid. Handlingsplanen används också som dokumentation. En mall för upprättande av handlingsplan finns i bilaga 1. Dokumentation Dokumentation ska göras i samband med planering, kartläggning, uppföljningar, utvärderingar och i samband med utvecklingssamtal. Även minnesanteckningar vid möten och samtal tjänar som dokumentation liksom handlingsplaner, brev, e-post etc. Uppföljning och utvärdering Likabehandlingsplanen följs kontinuerligt upp. Det sker på olika sätt; på arbetsplatsträffar, vid samtal, reflektioner och planeringar etc. I maj-juni görs en utvärdering av planen i dess helhet. Vid upprättandet gjordes en kartläggning och en nulägesanalys. Utifrån dessa preciserades åtgärder. Har åtgärderna haft önskad effekt? Utvärderingen dokumenteras. Ny likabehandlingsplan Varje år, under hösten upprättas en ny likabehandlingsplan. Den fastställs efter kartläggning och nulägesanalys, som görs utifrån från den nya barngruppen. Planen gäller under läsåret och tills en ny plan tas i bruk. Bilaga 1 HANDLINGSPLAN Händelseförlopp: Inblandade personer: Mål / delmål: Målet är uppnått när: Åtgärder: Uppföljning och utvärdering: Tid för uppföljning: Datum:…………………………………………………… Vårdnadshavare .............................................. Personal ............................................... Vårdnadshavare ……………………………….
© Copyright 2024