1. No category

Eksjö kommuns
årsredovisning 2014
Antaget av kommunfullmäktige 2015-04-23, § 200
Innehåll
Organisationsschema – politiskt och förvaltningen............................................................................... 4
Inledning .......................................................................................................................................... 5
Koncernen
Sammanställd redovisning................................................................................................................. 6
Koncernresultaträkning...................................................................................................................... 7
Koncernkassaflödesanalys.................................................................................................................. 8
Koncernbalansräkning....................................................................................................................... 9
Nothänvisningar, koncernen............................................................................................................. 10
Kommunen
Omvärld och framtid....................................................................................................................... 13
Ekonomisk översikt och analys.......................................................................................................... 15
Uppföljning av kommunstyrelsens övergripande mål......................................................................... 19
Fem år i sammandrag..................................................................................................................... 26
Varifrån kommer kommunens pengar?............................................................................................. 27
Hur används pengarna?.................................................................................................................. 27
Personalekonomisk redovisning........................................................................................................ 28
Driftredovisning............................................................................................................................... 35
Investeringsredovisning och resultatbudget........................................................................................ 36
Resultaträkning och kassaflödesanalys.............................................................................................. 37
Balansräkning................................................................................................................................. 38
Nothänvisningar.............................................................................................................................. 39
Redovisningsprinciper och begreppsförklaringar................................................................................ 44
Vart gick kommunens pengar?......................................................................................................... 46
Politik............................................................................................................................................. 47
Politisk organisation......................................................................................................................... 47
Förvaltningen................................................................................................................................. 48
- Kommunledningskontoret, inklusive kost och städ............................................................................ 48
- Samhällsbyggnadssektrorn............................................................................................................. 56
- Barn- och ungdomssektorn............................................................................................................ 66
- Sociala sektorn.............................................................................................................................. 72
Överförmyndaren............................................................................................................................ 80
Eksjö kommuns revisorer.................................................................................................................. 81
Bolagen
Eksjö Stadshus AB............................................................................................................................ 82
AB Eksjö Industribyggnader.............................................................................................................. 83
Eksjö Energi AB................................................................................................................................ 84
Eksjöbostäder AB............................................................................................................................. 85
Eksjö Kommunfastigheter AB............................................................................................................ 87
eksjo.nu ab..................................................................................................................................... 89
Höglandets kommunalförbund......................................................................................................... 91
Bilaga 1 Styrkort 2014
Bilaga 2 Diagram över respektive perspektiv
Revisionsberättelse
Årsredovisningen är kommunstyrelsens rapport
till kommunfullmäktige avseende det gångna verksamhetsåret.
Fotografer, omslagsbilder: Martin Rydell (stora bilden),
Carina Engqvist (stenläggning), Jocke Björklund (vägvisare), Karin Nordin (kontaktcenter)
Övriga bilder: Arkitekthuset samt personal inom kommunen
Produktion: Ekonomiavdelningen, kommunikationsavdelningen · april 2015
Politisk och förvaltningsorganisation
Valnämnden
5 ledamöter
Kommunrevisionen
7 ledamöter
Kommunfullmäktige
49 ledamöter
(28 ersättare)
Två fasta beredningar:
z
z
Välfärdsberedningen
Utvecklingsberedningen
8 ledamöter per beredning
Överförmyndarnämnd
3 ledamöter
Tillstånds- och
myndighetsnämnden
8 ledamöter
Kommunstyrelsen
19 ledamöter
(19 ersättare)
Förvaltningen
z
z
z
z
Ledningsutskottet
Samhällsbyggnadsutskottet
Barn- och ungdomsutskottet
Socialutskottet
5 ledamöter per utskott
Kommundirektör
Centrala verksamheter
Kommunledningskontoret
Samhällsbyggnadssektorn
Fyra utskott:
Barn- och
ungdomssektorn
Sociala sektorn
En positiv drivkraft
i Eksjö kommun
Eksjö kommun bedriver en verksamhet som har stor
betydelse för våra medborgare. Arbetet styrs utifrån
Vision 2020, Eksjö kommun – Småland som bäst.
Visionens övergripande mål återspeglas i en rad olika
program som är kopplade till våra specifika verksamheter. Det politiska arbetet under 2014 präglades av
valrörelse och resulterade i många nya ledamöter i
kommunfullmäktige. Nya kunskaper och erfarenheter tillsammans med våra målprogram kommer att ge
Eksjö kommun en fortsatt positiv utveckling en lång
tid framöver.
Det finns många exempel i Eksjö kommun på hur
samverkan mellan kommun, näringsliv och föreningsliv har bidragit till kommunens utveckling. Eksjö
kommun har cirka 270 olika föreningar, ett aktivt
näringsliv och en bra samverkan mellan olika aktörer
genom bland annat Emilkraften, Eksjö Stadsutveckling och Eksjö.nu. Vid en tillbakablick på 2014 ser
vi ett otroligt engagemang som lett till många olika
evenemang såsom till exempel 10-Mila i orientering,
Vaktparaden, Visit14, Tattoo och Eksjö stadsfest och
många fler evenemang i hela vår kommun. Vi har
fått nya etableringar inom näringslivet och företagare
som kunnat satsa och utveckla sina verksamheter.
En avsiktsförklaring mellan Stiftelsen Högskolan i
Jönköping och Campus i12 har tecknats för att bidra
till utvecklingen av forsknings- och utbildningsnoden i vår kommun och för att stärka näringslivet
och arbetsmarknaden med utbildad arbetskraft.
Campus i12 utökar successivt sin verksamhet och ska
till hösten 2015 ha cirka 300 studenter antagna.
Under året har en långsiktig plan för förskole- och
grundskoleplatser i Eksjö kommun fram till 2024
arbetats fram, likväl som en utvecklingsplan för
2015–2018 för Storegårdsområdet med syfte att
utveckla det till en modern kunskapsmiljö. Inom
äldreomsorgen har vi under året satsat på ökad
bemanning inom särskilt boende, och vi har enligt
vår brukarundersökning nöjda äldre.
Under 2014 utvecklades planerna på byggnation av
fler bostäder i vår kommun. Eksjöbostäder och privata aktörer står för nyproduktion av bland annat fler
hyresrätter, helt enligt den företagsplan som antogs i
början av förra mandatperioden. Itolv AB har framskridna planer för ett nytt bostadsområde. Områden
som Lunden och
Sjöhagen står för
stadsnära bebyggelse inom trekilometersstaden,
och nya områden
diskuteras ständigt för att kunna
öka tillgången på
bostäder.
Inom den offentliga verksamheten
har vi upplevt ett
turbulent år för
Höglandssjukhuset trots planer på stora investeringar. Verksamheten har genomgått en organisationsförändring som föranletts av stora diskussioner och
mycket oro. Eksjö Garnison har klarat att rekrytera
sin personal enligt plan, och tillsammans med goda
förutsättningar för övningar står sig verksamheten väl
mot övriga garnisoner.
Den nedåtgående trenden gällande befolkningen
kan anses vara bruten då vi för fjärde året i rad ser
en ökad befolkningstillväxt. På förra årets sista dag,
2014-12-31, uppgick befolkningen till 16 598
invånare, en ökning med 134 personer jämfört med
föregående årsskifte. Ökningen beror främst på ökad
inflyttning från utlandet. En ökad befolkningstillväxt
är oerhört viktig för att klara framtidens utmaningar
i form av ekonomisk utveckling, arbetskraftsförsörjning och välfärd. För att möta utmaningen att
integrera våra nya medborgare har bland annat kommunens enhet för hälsa, integration och arbete, HIA,
startat upp två helt nya projekt med syfte att skapa
beredskap och mottagningskapacitet, och för att
främja regional samverkan för nyanlända.
Vi har under många år arbetat för att Eksjö kommun ska vara en attraktiv plats att leva och verka i.
Detta kräver att vi ständigt arbetar med frågor som
bra pendlingsmöjligheter, goda förutsättningar för
näringslivet, fortsatt bostadsbyggande och en god
kvalité i våra verksamheter. I Eksjö kommun finns en
genuin anda och vi är inte rädda för att ta vara på vår
drivkraft för att fortsätta utveckla vår kommun. Det
är vår främsta styrka.
Annelie Hägg, kommunstyrelsens ordförande
5
Sammanställd redovisning
Kommunkoncernen
• Koncernens resultat före skatt, vinst 79,2 mnkr
• Koncernens investeringar uppgår till 126 mnkr
och försäljningar av anläggningstillgångar till 64
mnkr.
höga resultatet beror på att Eksjöbostäder AB har sålt
fastigheter. Kommunens del i årets resultat uppgick
till 17,9 mnkr (18,5 mnkr) medan bolagen svarade
för 61,3 mnkr (8,1 mnkr).
Koncernstruktur
Bolagskoncernen har från och med 2014 övergått till
redovisning enligt K3. Omräkning av redovisningen
2013 i bolagskoncernen har gjorts enligt 2013.
Eksjö Stadshus AB är moderbolag för de helägda
bolagen Eksjö Energi AB med dotterbolagen Eksjö
Energi ELIT AB och Eksjö Elnät AB, Eksjöbostäder
AB, Eksjö kommunfastigheter AB och AB Eksjö Industribyggnader. I bolagskoncernen ingår de delägda
bolagen Eksjö Fordonsutbildning AB som ägs till
40 procent och ITolv AB som ägs till 35 procent av
Eksjö Stadshus AB.
I koncernen ingår också näringslivsbolaget eksjo.nu
som ägs till 50 procent. Vid sidan av bolagen ingår
Höglandets kommunalförbund där ägarandel medtagits i relation till medfinansieringsinsatsen 18,6
procent.
Starkt resultat 2014
Koncernen Eksjö kommun redovisar ett mycket
starkt resultat 2014 med 79,2 mnkr. Det ovanligt
Omsättning
Den totala omsättningen för kommunkoncernen,
uttryck i verksamhetens intäkter inklusive skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning, uppgick
till 1 415 mnkr vilket är en ökning med 55 mnkr. Av
ökningen kommer 40 mnkr från kommunen och 15
mnkr från bolagen.
Finansnetto
Kommunkoncernens finansnetto har förbättrats med
0,7 mnkr under året. De finansiella kostnaderna har
minskat med 1,1 mnkr och uppgick till 27 mnkr.
Den genomsnittliga räntan på koncernens långfristiga låneskuld uppgick till 2,9 procent (3,2 procent
2013).
Kommunfullmäktige
Kommunstyrelsen
Eksjö Stadshus AB
• Eksjö Energi AB
- Eksjö Elnät AB
- Eksjö Elit AB
• AB Eksjö Industribyggnader
• Eksjöbostäder AB
• Eksjö Kommunfastigheter AB
Delägare i :
• Eksjö Fordonsutbildning AB
• Itolv AB
6
Delägare i:
• eksjö.nu
Investeringar
Den samlade investeringsvolymen uppgick till 126
mnkr (98 mnkr). Bolagskoncernen investerade 92
mnkr och kommunen 34 mnkr. Stor del av bolagskoncernens investeringar hänför sig till Eksjöbostäder
AB:s och Eksjö kommunfastigheter AB:s investeringar i bostäder och verksamhetslokaler, samt Eksjö
Energi AB:s investeringar i fjärrvärmeanläggningar.
Bolagen har också sålt anläggningstillgångar för 111
mnkr, företrädesvis fastigheter.
Tillgångar och skulder
Koncernens anläggningstillgångar uppgår till 1 469
mnkr (1 486 tkr), en minskning med 13 mnkr. Omsättningstillgångarna har ökat med 100 mnkr till 340
mnkr. Den stora förändringen beror på försäljning
av fastigheter. Den långfristiga skulden uppgick vid
årets slut till 927 mnkr (920 mnkr), vilket är en ökning med 7 mnkr. Hela skulden ligger hos bolagen.
Finansiell ställning
Koncernens soliditet uppgår till 29,5 procent (26,4
procent). Den förhållandevis låga soliditeten beror på
att flera bolag med stor del av kommunkoncernens
balansomslutning har låg soliditet. Kommunens soliditet uppgår till 65,1 procent, medan motsvarande
siffra för bolagskoncernen Eksjö stadshus AB är 13,2
procent.
Redovisningsprinciper
Eksjö Fordonsutbildning AB och Itolv AB redovisas
som intresseföretag i bolagskoncernen Eksjö Stadshus
AB. I kommunkoncernens sammanställda redovisning ingår inte Eksjö Fordonsutbildning AB och
ITolv AB med hänvisning till rekommendation från
RKR (Rådet för kommunal redovisning) 8.2 Sammanställda räkenskaper c) som anger att företag där
kommunens andel av omsättning och omslutning är
mindre än 2 procent av skatteintäkter och generella
statsbidrag kan undantas från den sammanställda
redovisningen.
Koncernresultaträkning (mnkr)
KommunenKommunen KoncernenKoncernen
2014 2013 20142013
(Noter avser koncernen)
Not
Intäkter
1278,2
262,0
568,7 533,1
Kostnader
2
1 102,0
1 078,6
1 234,6
1 252,7
Återbetalda AFA-premier
0,0
17,9
0,0
-74,2
Avskrivningar
3-16,0
-15,2
-81,1 16,9
Verksamhetens nettokostnader
-839,8
-815,0
-747,0
-776,9
Skatteintäkter
4686,9
678,9
686,9 678,9
Kommunala utjämningbidrag
5
163,6
147,7
163,6
147,7
Finansiella intäkter
6
7,5
7,8
2,8
3,2
Finansiella kostnader
7
-0,2
-0,9
-27,0
-28,1
Resultat efter finansiella poster
17,9
18,5
79,2
24,8
Extraordinära poster
0,0
Skattekostnader
80,0
0,0
0,0
0,0
0,0
-5,2 1,5
Årets resultat
9
17,9
18,5
74,0
26,3
7
Kassaflödesanalys koncernen (mnkr)
Koncernen
2014
Koncernen
2013
Den löpande verksamheten
Årets resultat
Avskrivning och nedskrivning
74,0
81,1
26,3
74,1
Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster
Kostnadsförd avsättning - pensioner
6,0
Kostnadsförd avsättning - skatter
5,4
Övriga poster
-0,5
Medel från verksamheten före förändring av
rörelsekapital 166,0
Ökning (-) minskning (+) förråd
-0,9
Ökning (-) minskning (+) av kortfristiga fordingar
-5,6
Ökning (+) minskning (-) av kortfristiga skulder
-14,0
Medel från den löpande verksamheten 145,5
0,1
-1,7
-11,7
87,1
6,5
13,1
-29,7
77,0
Investeringsverksamheten
Förvärv av materiella anläggningstillgångar -122,2
Försäljning av materiella anläggningstillgångar
44,1
Förvärv av finansiella anläggningstillgångar
-2,3
Försäljning av finansiella anläggningstillgångar
19,9
Medel från investeringsverksamheten
-60,5
-123,0
25,3
-18,2
0,0
-115,9
Finansieringsverksamheten
Upptagning av lån/avbetalning lån, netto
7,3
Ökning (-) minskning (+) av långfristiga fordringar
1,2
Medel från finansieringsverksamheten
8,5
61,3
0,0
61,3
Årets kassaflöde
93,5
22,4
Likvida medel vid årets början
80,6
58,2
Likvida medel vid årets slut
174,1
80,6
8
Koncernbalansräkning (mnkr)
Kommunen Kommunen KoncernenKoncernen 20142013
2014
2013
Not
Tillgångar
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningtillgångar
Mark, byggnader och tekniska
anläggningar
10
196,9
194,6
1 340,9
1 341,5
Maskiner och inventarier
11
52,9
43,5
85,4
76,2
Pågående anläggningar
12
24,9
18,8
19,5
26,5
Finansiella anläggningstillgångar
Värdepapper, andelar, bostadsrätter 13
19,3
19,3
19,2
36,8
Långfristiga fordringar
14
107,7
112,7
3,8
5,0
Summa anläggningstillgångar
401,7
388,8
1 468,8
1 486,1
Omsättningstillgångar
Förråd/exploateringsfastigheter0,5
0,5
4,3
3,4
Kortfristiga fordringar
15
100,6
104,1
161,6
156,0
Kassa och bank
68,8
56,6
174,1
80,6
Summa omsättningstillgångar
169,9
161,3
340,0
240,0
Summa tillgångar
571,6
550,1
1 808,8
1 726,0
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital
16
Ingående eget kapital
354,4
335,9
458,7
428,2
Årets resultat
17,9
18,5
74,0
26,3
Summa eget kapital
372,4
354,4
532,7
454,5
Avsättningar 17
17,8
11,9
43,3
32,1
Skulder
Långfristiga skulder
18
0,0
0,0
926,9
919,6
Kortfristiga skulder
19
181,4
183,7
305,9
319,9
Summa skulder
181,4
183,7
1 232,7
1 239,5
Summa eget kapital och skulder
571,6
550,1
1 808,8
1 726,0
Panter och ansvarsförbindelser
Borgensförbindelser939
947
2
2
Pensionsförpliktelser477
494
477
494
Ställda säkerheter
14
14
14
14
9
Nothänvisningar koncernen (mnkr)
2014
Not 1 Verksamhetens intäkter
Verksamhetens intäkter enligt redovisningen
varav
Energi, vatten och miljö
Fastighetsförvaltning
Vård och omsorg (exklusive hyra särskilt boende)
Barnomsorgsavgifter
Driftbidrag från staten
Ersättning från Försäkringskassan (intäkter LASS*)
Övrigt
Summa
2013
568,7
533,1
159,3
141,0
5,9
10,4
55,2
85,7
111,2
568,7
163,0
141,9
5,2
10,6
38,8
83,3
90,3
533,1
* LASS = Lagen om assistansersättning, betalas ut av försäkringskassan till assistansutföraren.
Intäkten för de 20 första timmarna per vecka ska betalas tillbaka, vilket generar en kostnad som specificeras under not 2.
Not 2 Verksamhetens kostnader
Verksamhetens kostnader enligt redovisning
1 234,6
1 252,7
Not 3 Avskrivningar
Fastigheter och anläggningar
64,6
59,4
Maskiner och inventarier
16,6
14,8
Summa
81,1
74,2
Not 4 Skatteintäkter
Kommunalskatt
683,3677,8
Slutavräkning*
-1,7-3,6
Mellankommunal utjämning
5,2
4,7
Summa
686,9678,9
* Avräkningsbelopp per invånare SKL 13:72
Slutavräkning föregående år (korrigering)
-109,0
24,0
Preliminär avräkning innevarande år
7,0
-244,0
Not 5 Generella statsbidrag
Utjämningsbidrag inkomstutjämning
125,2
120,6
Utjämningsbidrag kostnadsutjämning
1,2
-7,6
LSS utjämningsbidrag/avgift
1,6
-2,1
Regleringsbidrag
3,87,5
Strukturbidrag
1,70,0
Kommunal fastighetsavgift
30,1
29,3
Summa
163,6147,7
Not 6 Finansiella intäkter
Räntor på likvida medel
1,1
0,9
Ränta på pensionskostnader
0,0
1,2
Övriga finansiella kostnader
1,8
1,1
Summa
2,8
3,2
Not 7 Finansiella kostnader
Räntor på lån
-26,9
-27,3
Ränta pensionskostnader
-0,1
-0,3
Ändrad kalkylränta
0,0
-0,5
Summa
-27,0
-28,1
10
Nothänvisningar, koncernen (mnkr)
20142013
Not 8 Skatt på årets resultat
Aktuell skatt för året
-0,3
-0,5
Uppskjuten skatt
-4,9
2,0
Summa
-5,2
1,5
Not 9 Årets resultat
Resultat före skatt
79,2
24,8
Skatt
-5,21,5
Summa
74,0
26,3
Not 10 Materiella anläggningstillgångar
Byggnader och mark
Ingående bokfört värde
958,1
907,3
Nyanskaffningar
70,991,4
Försäljning avyttring
-43,9
-13,4
Årets avskrivning
-37,1
-31,5
Utgående bokfört värde
948,1
953,8
Fjärrvärmeanläggningar
Ingående bokfört värde
277,1
261,4
Nyanskaffningar
6,836,1
Årets avskrivning
-20,4
-20,4
Utgående bokfört värde
263,5
277,1
Vatten- och avloppsanläggningar
Ingående bokfört värde
82,7
86,7
Nyanskaffningar
1,60,8
Årets avskrivning
-4,8
-4,8
Utgående bokfört värde
79,5
82,7
Avfallsbehandlingsanläggningar
Ingående bokfört värde
1,0
0,7
Nyanskaffningar
0,20,3
Årets avskrivning
-0,1
-0,1
Utgående bokfört värde
1,0
0,9
Ledningsnät och andra tekniska anläggningar
Ingående bokfört värde
27,0
28,0
Nyanskaffningar
1,31,7
Årets avskrivning
-2,3
-2,7
Utgående bokfört värde
26,0
27,0
Vindkraftverk
Ingående bokfört värde
0,0
0,0
Nyanskaffningar
22,90,0
Utgående bokfört värde
22,9
0,0
Not 11 Maskiner, inventarier och verktyg
Ingående bokfört värde
Nyanskaffningar
Årets avskrivning
Utgående bokfört värde
76,2
74,2
25,816,9
-16,6
-14,9
85,4
76,2
11
Nothänvisningar, koncernen (mnkr)
20142013
Not 12 Pågående anläggningar
Pågående nyanläggningar
Ingående redovisat värde
26,5
50,7
Överfört till färdigställda materiella anläggningstillgångar
-53,0
-50,7
Under årets nedlagda kostnader
45,9
26,5
Utgående redovisat värde
19,5
26,5
Not 13 Värdepapper, andelar, bostadsrätter
Andelar i intresseföretag
18,2
15,9
Andra långfristiga värdepapperinnehav
1,0
20,9
Utgående redovisat värde
19,2
36,8
Not 14 Långfristiga fordringar
Förlagslån Kommuninvest
3,2
3,2
Övriga långfristiga fordringar
0,6
1,8
Utgående redovisat värde
3,8
5,0
Not 15 Kortfristiga fordringar
Kundfordringar
69,660,7
Övriga kortfristiga 81,7
14,9
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
10,3
80,4
Utgående redovisat värde
161,6
156,0
Not 16 Eget kapitel
Bundet eget kapital Ingående bundna reserver
33,9
29,1
Förskjutning mellan bundna och fria reserver
11,5
4,8
Summa bundet eget kapital
45,4
33,9
Fritt eget kapital
Ingående balanserat resultat
420,6 399,1
Förskjutning mellan bundna och fria reserver
-7,3
-4,8
Årets resultat
74,0
26,3
Summa fritt eget kapital
487,3 420,6
Utgående bokfört värde
532,7 454,5
Not 17 Avsättningar
Pensioner och liknande förpliktelser
15,5
9,5
Uppskjutna skatter
24,9
19,5
Övriga avsättningar
3,0
3,0
Utgående bokfört värde
43,3
32,0
Not 18 Långfristiga skulder
Skulder till banker och kreditiitinstitut
926,9
919,6
Utgående redovisat värde
926,9
919,6
Not 19 Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder
Skulder till banken
Övriga kortfristiga skulder
Uppluppna kostnader och förutbetalda intäkter
Utgående redovisat värde
12
67,066,6
0,0
24,8
66,8
52,9
171,7
175,6
305,4
319,9
Omvärld och framtid
Ekonomisk utveckling
berodde en stor del av överskottet på tillfälliga poster
(återbetalning av AFA-premier), något som inte finns
i 2014-års resultat.
Internationell konjunkturutveckling
2014 stärktes världsekonomin med en tillväxt i BNP
på 3,5 procent (3,0 procent 2013).
SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) bedömer
att BNP i världen växer med 3,8 procent 2015. I
euroländerna är tillväxten fortsatt mycket svag på
grund av låg inhemsk efterfrågan och påverkan från
handelssanktioner med Ryssland och lägre tillväxt i
Kina och tillväxtekonomierna. Utvecklingen i USA
och Storbritannien är starkare.
Svensk ekonomi
2014 innebar visserligen starkare tillväxt än 2013
men nådde inte upp till de prognoser som gjorts. De
förhoppningar man hade, att den starka utveckling
som påbörjades i svensk ekonomi i slutet av 2013
skulle fortsätta, infriades inte. Tillväxten på viktiga
exportmarknader i Europa har saktat in. Den privata
konsumtionen ökade inte heller i samma takt som
SKL räknat med. Prognosen för BNP-tillväxten 2014
är 1,8 procent och SKL bedömer att tillväxten i BNP
2015 landar på 3,1 procent. För framtiden finns positiva indikationer om produktion och orderingång i
industriföretagen och det bedöms finnas utrymme för
ökad privat konsumtion.
Kostnadstrycket förväntas öka inom kommunerna
på grund av demografi och ökade krav på skola, vård
och omsorg. SKL:s prognos är att volymökningen
ligger runt två procent 2014-15 och 1,7 procent
2016-18. SKL bedömer att skattesatsen i snitt
behöver höjas med 24 öre till år 2018 jämfört med
2015 för att kommunsektorn ska nå ett resultat på
en procent. Att SKL inte räknat med tumregeln, två
procent beror på att de bedömer att kommunerna får
svårt att leva upp till den nivån under perioden.
Befolkning
Den sista december 2014 uppgick Sveriges befolkning till 9 747 355 personer. Det är en ökning med
102 491 personer jämfört med året innan. Folkökningen är den största som någonsin uppmätts mellan
två enskilda år. Främsta skälet till det är en rekordhög
invandring med 126 966 personer. Folkökningen beror på såväl födelseöverskott som positivt flyttningsnetto. Främst beror ökningen på stor invandring
under 2014. Stor del av invandringen det gångna året
kom från Syrien.
Kommunernas ekonomi
Under 2014 ökade befolkningen i 248 av Sveriges
290 kommuner. Det är 42 kommuner fler än året
innan då 206 kommuner hade en folkökning.
Kommunerna totalt förväntas redovisa ett lägre
positivt resultat 2014 än de senaste åren. Preliminära
prognoser visar ett överskott på 1,1 procent av skatteintäkter och bidrag, vilket är lägre än de 2 procent
som brukar anses som god ekonomisk hushållning
och motsvarar ungefär halva resultatet 2013. Då
Eksjö kommun ökade sin folkmängd för fjärde året
i rad och uppgår 2014 till 16 598 invånare, vilket
innebär en ökning med 134 invånare jämfört med
året innan. Av tabellen nedan framgår att ökningen
de senaste åren berott uteslutande på ett positiv flyttningsnetto, främst ökad invandring.
Folkmängdens utveckling 2010-2014
År
Folkmängd
Årlig
Födda Döda
förändr.
Födelsenetto
Inflytttade
Utflyttade
Flyttnings-
netto
2010
16 282
-71
141
185
-44
796
819
-23
2011
16 304
60
181
184
-3
922
856
43
2012
16 368
68
164
205
-41
969
865
104
2013
16 464
96
178
197
-19
1 048
933
115
2014
16 598
134
181
206
-25
1 156
995
161
Förvaltningsberättelse
13
Bostadsmarknad
om 50 lägenheter årligen. Nuvarande bostadsproduktion är därmed en bra bit från det aktuella målet
Totalt finns det 8 243 lägenheter i Eksjö kommun,
varav 80 62 avser bostadsändamål. 57,1 procent av
bostadslägenheterna utgörs av småhus, 39,1 i flerbostadshus och 3,8 av specialbostäder.
I kommunens bostadsföretag, Eksjöbostäder AB,
finns totalt 1 148 lägenheter, vilket är en minskning
jämfört med föregående år. 218 lägenheter har sålts
under perioden. Antalet outhyrda lägenheter har
under 2014 i genomsnitt uppgått till 3 lägenheter,
vilket ger en uthyrningsgrad på 100 procent.
Under 2014 har påbörjats eller uppförts 13 lägenheter i enbostadshus, och 14 lägenheter i flerbostadshus. 22 av dessa 27 lägenheter är belägna inom centralorten. Kommunens mål är en bostadsproduktion
Nettopendling (inpendling–utpendling) 2009–2013
2009 2010 2011
2012 2013
män
315324380 321407
kvinnor
954 1 000 1 019 1 036 1 131
män, kvinnor 1 269 1 324 1 399 1 357 1 538
För 2015 planerar dock Eksjöbostäder att uppföra
28 flerbostadslägenheter i kvarteret Lunden, samtliga
med hyresrätt.
Det finns idag lediga tomter för småhusbebyggelse
vid bland annat norra delen av Talluddasjön, Prästhagen och Kvarnarp inom centralorten, samt i de flesta
övriga orter i kommunen.
Arbetsmarknad
De största arbetsplatserna inom Eksjö kommun
återfinns inom den offentliga sektorn, där Höglandssjukhuset, Eksjö Garnison och Eksjö kommun har de
flesta anställda. En mycket stor del av kommunens
omfattande pendling riktar sig just till dessa arbetsställen och branscher. Pendling sker också i viss omfattning till främst trä- och verkstadsindustri. Eksjö
kommun har under många år haft en större inpendling än utpendling. Inpendlingsöverskottet uppgår
i snitt till cirka 1 377 den gångna femårsperioden.
Pendlingsutbytet sker i första hand inom Höglandet
och där Nässjö och Vetlanda kommuner svarar för
den största inpendlingen. Kvinnor som arbetar inom
vård och omsorg står för merparten av inpendlingen.
Bostadsområdet Talludden
14
Förvaltningsberättelse
Ekonomisk översikt och analys
Årets resultat
Eksjö kommuns resultat för 2014 ger ett överskott
med 17,9 mnkr. Överskottet är 0,9 mnkr högre än
det budgeterade resultatet på 17,0 mnkr.
Fig 1 Årets resultat 2010-2014, mnkr
Förvaltningen/sektorerna har bedrivit verksamhet inom sina budgetanslag inklusive budgeterade
medel för resultatfond. Verksamheten har kostat
netto 819 mnkr, vilket är 3,1 mnkr mindre än budgeterat varav 1 mnkr är beviljade åtgärder finansierade med tidigare återbetalda AFA-premier.
Kostnaden för pensionsavsättningar har överskridit
anslagen, till största del beroende på att underlag
för förtroendevaldas pensioner införts 2014.
Skatteintäkterna når inte upp till budgeterad nivå
men utfallet i utjämningssystemet väger upp övriga
underskott. Från och med 2014 infördes en revidering av det nationella kostnadsutjämningssystemet
som innebar större bidrag för Eksjö kommun än
vad som prognostiserats i budget.
Fig 2 Årets resultat i procent av skatteintäkter
och bidrag 2010-2014, mnkr
Årets resultat motsvarar 2,1 procent av skatteintäkter och bidrag, vilket är något högre än det resultatmål på 2,0 procent som budgeterades för 2014.
Årets resultat i mnkr visas för de senaste fem åren i
figur 1 och resultatuppfyllelsen i procent av skatteintäkter och bidrag visas i figur 2. I genomsnitt
under femårsperioden har resultatet motsvarat 1,5
procent av skatteintäkter och bidrag.
Nettokostnaderna
och skatteintäkterna
Fig 3 Nettokostnads- och skatteintäktsutveckling
2010-2014 procent
För att god ekonomisk hushållning ska upprätthållas krävs att utvecklingen av nettokostnaden är
i balans med utvecklingen av skatteintäkter och
utjämningsbidrag över tiden. Hur denna utveckling
sett ut de senaste fem åren illustreras i figur 3.
2014 ökade nettokostnaden med 3,0 procent och
skatteintäkten med 2,9 procent, vilket är nära
balans. Ökningen av nettokostnader och skatteintäkter mellan 2012 och 2013 är hög historiskt sett
och beror på att kommunen övertagit verksamheten
hemsjukvård från landstinget och också skatteväxFörvaltningsberättelse
15
Fig 4 Budgetavvikelse
lat för detta. Under den senaste femårsperioden
har skatteintäkterna ökat mer än nettokostnaden,
men justeras nettokostnaden för AFA-medlen, blir
situationen den omvända, att nettokostnaderna
ökat med mer än skatteintäkten. Det är nödvändigt
att balansen mellan utvecklingen av kostnader och
skatteintäkter fortsätter att vara i balans för att inte
riskera framtida minusresultat.
Budgetutfall
Årets resultat uppgår till 17,9 mnkr vilket är 0,9
mnkr högre än det budgeterade resultatet.
Verksamhetens nettokostnad uppvisar ett underskott mot budget med 4,7 mnkr. Orsaken är att
kostnaden för pensioner har överskridit anslagen
med 8,2 mnkr, till största del beroende på att underlag för förtroendevaldas pensioner införts 2014.
Förvaltningen/sektorerna redovisar ett överskott
med 3,1 mnkr varav 1 mnkr är beviljade åtgärder
finansierade med AFA-medel.
Kost och städ samt barn- och ungdomssektorn
redovisar ett underskott mot budget, övriga sektorer har positiva budgetavvikelser. Sociala sektorns
positiva budgetavvikelse beror delvis på förändrade
redovisningsprinciper för statliga bidrag avseende
integration och ensamkommande flyktingbarn. För
analys av verksamheternas resultat hänvisas till driftredovisningen sidan 35 och verksamhetsberättelse
sidorna 48–81.
Fig 4 Budgetavvikelse
6
4
Total avvikelse
Verksamheternas avvikelse
4,3
3,4
2,1
2
0,9
0
2010
2011
2012
2013
-0,7
-2
-2,4
-3
-4
-4,7
-6
-7
-8
-10
2014
-7,9
2010
2011
2012
2013
2014
Fig 5 Nettoinvesteringar och avskrivningar
2010-2014, mnkr
Fig 5 Investeringar och avskrivningar
40
35
30
25
Nettoinvesteringar
26,4
20
15
12,9
26,3
14,4
Avskrivningar
23,4
33,9
23
14,4
16
15,2
10
5
0
2010
2011
2012
2013
2014
I figur 4 framgår de budgetavvikelser för såväl verksamheternas nettokostnad som det totala resultatet
de senaste fem åren. Budgetföljsamheten totalt för
resultatet är god, följsamheten för verksamheterna
bör öka.
Investeringar
och avskrivningar
Nettoinvesteringarna 2014 har uppgått till 33,9
mnkr, vilket är 7–10 mnkr högre än nivån de senaste åren. Den högre nivån beror på nyttjande av
tidigare överförda budgetanslag för sprinkleranläggningar på särskilda boenden, inventarier inom barnoch ungdomssektorn samt investeringar på Campus
i12. Beloppsmässigt har de största investeringarna
har skett i gator och vägar, nivå har också här legat
högre än tidigare år beroende på ny utfart vid
16
Hjältevad och anläggande av ny gång- och cykelväg
mellan Hjältevad och Ingatorp.
Nettoinvesteringsvolymen under den senaste
femårsperioden är i genomsnitt cirka 26,6 mnkr.
Avskrivningarna ligger runt 14–16 mnkr per år.
Av figur 5 (ovan) framgår de årliga nettoinvesteringarna och avskrivningarna för åren 2010-2014.
Förvaltningsberättelse
Självfinansiering av investeringar
Den finansiella målsättningen att investeringarna
ska självfinansieras till 100 procent har uppfyllts
2014. Av figur 6 framgår hur utvecklingen sett ut
de senaste fem åren.
Fig 6 Självfinansiering av investeringar
2010-2014, mnkr
201020112012 2013 2014
Kvarstående skatteintäkter när driften är betald, mnkr
25,2
23
22,4
33,9
39,9
Låneskuld
Årets nettoinvesteringar, mnkr
26,4
26,3
23,4
23
Kommunen har inte någon låneskuld sedan 2009.
Inom koncernen finns dock låneskuld.
Självfinansieringsgrad av investeringar, %
95%
87% 96% 147% 118%
33,9
Soliditetsutveckling
Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga
finansiella styrka. Den anger hur stor del av de
totala tillgångarna som finansierats med egna
medel. Soliditetsmålet på kort sikt är att soliditeten årligen ska stärkas samt på lång sikt uppnå 80
procent.
Fig
7 Soliditetsutveckling 2010–2014, %
Fig 7 Soliditetsutveckling 2010-2014
80
66,6
70,1
60
61,4
65,1
64,9
64,4
40
Vid bokslutet 2014 hade soliditeten ökat från 64,4
procent 2013 till 65,1 procent.
20
0
Pensionsförmåner intjänade före 1998 (477 mnkr)
redovisas utanför balansräkningen som en ansvarsförbindelse. Om även denna del tas med i soliditetsberäkningen blir soliditeten negativ, -18,3 procent
(-25,2 procent 2013).
-20
2010
-19,4
-40
2011
-27,4
2012
-23,4
2013
-25,2
2014
-18,3
Figur 7 visar soliditetens utveckling 2010-2014.
Borgensåtagande
Kommunens borgensåtagande uppgick 2014-12-31
till 942 mnkr, se figur 8. All upplåning som verkställs i de kommunala bolagen sker medkommunal
borgen som säkerhet. Borgensåtagandet har under
året minskat med 5 mnkr. Minskning har skett genom amortering hos Eksjö Energi AB samtidigt som
upplåning ökat hos Eksjö Kommunfastigheter.
Uppgift om storleken på borgensförbindelser för
respektive bolag med mera, se not 19 på sid 39.
Fig 8 Borgensåtagande 2010–2014
Fig 8 Borgensåtagande 2010-2014
1000
950
942
2013
2014
887
900
850
947
815
838
800
750
700
2010
2011
2012
Risken för förluster som sammanhänger med kommunens borgen bedöms som liten. Under 2014 har
inga förluster på grund av borgen förekommit.
Förvaltningsberättelse
17
Pensionsåtagande
och pensionskostnader
Kommunens pensionsåtagande i form av ansvarsförbindelse uppgick vid årsskiftet till 477 mnkr. Denna
post ingår inte i balansräkningen utan redovisas
inom linjen. Utöver detta finns i balansräkningen
en avsättning för pensioner på 15 mnkr. Ansvarsförbindelsen har under året minskat med 16 mnkr.
Pensionsförpliktelsen som redovisas som en ansvarsförbindelse i balansräkningen avser nuvarande och
före detta kommunanställdas intjänade pensionsrätt
före 1998. Avsättning i balansräkningen avser intjänad pensionsrätt under tiden 1998–2007 till den
del som inte betalas ut som individuell del.
Fig 9 Pensionskostnader, mnkr
2010
2011
2012
2013
2014
Löpande pensionsutbetalningar
17,318,319,720,520,9
Avgiftsbestämd ålderspension (individuell del)
25,626,227,831,129,8
Förmånsbestämd ålderspension (försäkringspremie)
5,24,65,94,75,0
48,149,153,456,355,7
-0,6
I kostnaderna ingår särskild löneskatt med 24,26
procent
Kommunens kostnader för pensioner uppgick 2014
till 55,7 mnkr, en minskning med 0,6 mnkr från
föregående år.
Känslighetsanalys
Fig 10
Kommunens ekonomiska resultat påverkas av en
mängd olika faktorer. I figur 10 beskrivs vilken
inverkan några av dessa har, beräknat på 2014 års
förutsättningar.
Löneökning med 1 %
Prisökning varor och tjänster 1 %
10 heltidstjänster (21 800 kr/mån)
Förändrad utdebitering 10 öre
Förändrad befolkning 100 personer
Kommunens
ekonomiska utveckling
Årets resultat motsvarar drygt det budgeterade
resultatet på 2 procent av skatteintäkter och bidrag.
Positivt är att kommunen uppnår ett resultat på 2
procent av skatteintäkter och bidrag utan obudgeterade större tillskott, såsom särskilt konjunkturstöd
eller återbetalda AFA-premier.
Sektorerna/förvaltningen utför verksamheten 2014
i princip inom sina budgetramar, underskottet är
-283 tkr på en budget om 819 mnkr, avvikelsen är
mindre än 0,05 procent. Räknas sedan medel för
resultatfondsanvändning in är sektorernas avvikelse
positiv, +3,1 mnkr.
Det är positivt att både kommunens budgeterade
resultat på 2,0 procent uppnås samtidigt som sektorernas verksamhet ryms inom budgeterade ramar.
18
Känslighetsanalys
7,5 mnkr
2,8 mnkr
3,6 mnkr
3,3 mnkr
4,7 mnkr
För en god ekonomisk utveckling i kommunen
krävs att ekonomiska ramar och ambitionsnivå i
verksamheten fortsätter att vara i balans.
Tillväxten i Sverige och befolkningsutvecklingen
i Eksjö påverkar skatteunderlaget för kommunen
framåt. Även om många parameterar är osäkra när
det gäller tillväxten i Sverige finns positiva tendenser när det gäller produktion och orderingång. 2014
ökade befolkningen för fjärde året i rad, vilket är
positivt för såväl kommunens utveckling totalt som
skatteintäkternas utveckling.
Förvaltningsberättelse
Övergripande verksamhetsuppföljning
Kommunens övergripande verksamhetsuppföljning har sedan flera år tillbaka skett med metoden
balanserad styrning. De övergripande målen finns
redovisade i kommunens vision 2020 och i de olika
fullmäktigeprogrammen. I samband med att budgetdirektiv upprättas, görs en prioritering av de viktigaste målen för planperioden.
Kommunstyrelsens styrkort fokuserar på fyra verksamhets-/affärsområden, nämligen:
• attraktivitet
• utveckling och omsorg om barn och unga
• utveckling och omsorg om vuxna
• hållbar utveckling
Varje verksamhetsområde följs upp utifrån fyra olika
perspektiv. Brukarperspektivet fokuserar främst på
kundnyttan. Processperspektivet tar sikte på att ha
rationella och effektiva arbetsmetoder och processer.
Medarbetarperspektivet lyfter fram kompetensförsörjning, rekrytering, värdegrund, ledarskap och
medarbetarskap med mera.
Resursperspektivet beskriver hur väl kommunen
använder ekonomiska och andra resurser. Styrkortet har därmed två övergripande dimensioner, den
ena dimensionen beskriver hur väl den kommunala
verksamheten svarar mot respektive verksamhets-/
affärsområde. Den andra dimensionen beskriver hur
Övergripande verksamhetsuppföljning
väl den kommunala verksamheten fungerar utifrån
ovan angivna perspektiv.
Måluppfyllelsen redovisas i spridningsdiagram i
form av en femgradig skala, där värdet fem avser full
måluppfyllelse.
Styrkortet är gemensamt för hela förvaltningen och
ägs av kommunstyrelsen. Om utfallet avviker väsentlig i förhållande till målet ska handlingsplaner sättas
in.
I samband med den nya mandatperioden 2015–
2018 har kommunfullmäktige beslutat att tillsätta
fyra nämnder, tillväxt-och utvecklingsnämnd, samhällsbyggnadsnämnd, barn- och ungdomsnämnd.
Dessa nämnder kommer under 2015 att upprätta
nämndspecifika styrkort som ett komplement till
kommunstyrelsens styrkort.
Resultat av den övergripande
verksamhetsuppföljningen
På följande sidor redovisas måluppfyllelsen i spridningsdiagram för respektive verksamhetsområde.
Måluppfyllelsen i förhållande till de fyra olika perspektiven finns redovisade i bilaga 2.
19
Uppföljning av
verksamhetsområdet attraktivitet
Verksamhetsområdet attraktivitet innehåller sex
specifika mål för brukar- och processperspektiven
och sex kommungemensamma mål för medarbetaroch resursperspektiven.
Flera av målen inom verksamhetsområdet attraktivitet uppnås eller nästan uppnås. Den totala måluppfyllelsen uppgår till 78,7 procent (betyg 3,9 av 5
möjliga). Utfallet är en liten förbättring jämfört med
året innan.
I Svenskt Näringslivs senaste näringslivsranking maj
2014 placerade sig Eksjö kommun på 63:e plats av
landets kommuner. Resultatet var en liten försämring
med 10 platser men placerar ändå Eksjö kommun i
den övre kvartilen. Målet är därmed uppfyllt. Förståelsen för ekonomiska samband och förtroende för de
ekonomiska styrprinciperna har sjunkit och uppgår
betyget två på den femgradiga skalan. Frisktalen och
sjukfrånvaron ligger i princip på samma nivå som
året innan. Ramavtalstroheten är hög, liksom att
hålla budgeten i balans.
Förbättringsområdet gäller främst produktionen av
bostäder att och öka frisktalen.
Attraktivitet
Attraktivitet
Mångfald och kvalitativ fritid..
5
Budgetavvikelse
Attraktiv boendemiljö..
4
Ramavtals trohet
3
Näringslivsutveckling
2
Förtroende för ek styrprocesser
Sysselsättning i besöksnäring
1
Förståelse för
0
Förståelse för ekonomiska samband
Ledarskap
Interaktiva tjänster
Sjukfrånvaro
Bemötande och värdskap
Frisktal
20
Årliga besök på turistbyrån
Nöjd Medarbetare
Övergripande verksamhetsuppföljning
Uppföljning av
verksamhetsområdet utveckling
och omsorg av barn och unga
Inom verksamhetsområdet har sju specifika mål och
sex generella mål mätts. Den totala måluppfyllelsen
inom verksamhetsområdet utveckling och omsorg
av barn och unga, uppgår till 70,7 procent (3,5 av 5
möjliga). Måluppfyllelsen är något bättre än jämfört
med årsredovisningen 2013.
Kunskapsmålen inom skolan uppnås inte och resultatet har jämfört med 2013 försämrats ytterligare från
73,6 procent till 69,1 procent. För riket gäller att
77,4 procent uppnådde minst godkänt alla ämnen.
Målsättningen om att 100 procent av eleverna ska
uppnå godkänt i alla ämnen samt uppnå minst godkänt resultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9
uppnås därmed inte.
Lusten att lära och finna skolarbetet intressant har
ökat även om skillnaderna är stora mellan årskurserna. I åk 5 anger 72 procent (tidigare 73,5 procent) av
eleverna att de känner lust att lära, medan 28 procent
(tidigare 20,7 procent) anger det i årskurs 8. Även
om lusten att lära och finna skolarbetet är intressant
är lågt i årskurs 8, har det ändå ökat mellan mätningarna.
Utvecklingen av vårddygn på institutioner för unga
är alltjämt hög. Under 2014 har 2 363 vårddygn på
institutioner ianspråktagits. Motsvarande uppgift för
2013 var dock högre med 2 836 vårddygn.
Snabb återkoppling kring öppenvårdsinsatserna har
förbättrats ytterligare och uppgår 2014 till 99 procent.
Den totala sjukfrånvaron och frisktalen inom verksamhetsområdet har förbättrats något jämfört med
året innan. Ramaavtalstroheten har förbättrats
väsentligt och uppgår vid senaste mätningen till 96
procent av den totala måluppfyllelsen. Verksamhetsområdet klarade även budgetmålet för 2014.
Förbättringsområdena gäller främst kunskapsmålen, lusten att lära, och minska antalet vårddygn på
institutioner.
Barn och unga
Utveckling och omsorg om
barn och unga
Kunskapsmål
Budgetavvikelse
5
4
Ramavtals trohet
3
2
Förtroende för ek styrprocesser
Meritvärde åk 9
Uppväxt och vård i trygg miljö och
invand miljö
Ungdomens delaktighet och ansvar
ansvar
1
0
Förståelse för
Förståelse för ekonomiska samband
Ledarskap
Brett Kultur och Fritidsutbud
Sjukfrånvaro
Frisktal
Övergripande verksamhetsuppföljning
100% lust att lära
Snabb återkoppling kring
öppenvårdsinsater
Nöjd Medarbetare
21
Uppföljning av verksamhetsområdet utveckling och omsorg
om vuxna
Inom verksamhetsområdet har 11 specifika mål och
sex generella mål mätts.
Den totala måluppfyllelsen inom verksamhetsområdet utveckling och omsorg om vuxna uppgår till 67,8
procent (3,4 av 5 möjliga), vilket är liten förbättring
jämfört med året innan.
Rättsäkerheten är alltjämt god även om den gått ner
något. Antalet överklaganden är få och uppgick under den aktuella perioden till 16 överklaganden och
kommunen har fått rätt i 13 fall i högre instans.
Målet om att samtliga som är yngre än 29 år och som
söker bistånd ska erbjudas coachsamtal på HIA för
arbetsmarknadsprövning efter första besöket, har försämrats något från tidigare 62 procent till 44 procent
måluppfyllelse.
Målen om tillgången till äldreomsorg har bedömts
svårt att kvalitetssäkra på ett tillförlitligt varför just
detta mål ej mätts denna gång. Socialnämnden kommer att utarbeta ett mer relevant mål i samband med
upprättandet av nämndstyrkort.
Tillgången till särskild boende har förbättrats väsentligt. Idag är väntetiden från beslut till erbjudande
om plats 2,3 månader jämfört med 3,3 månader året
innan. Målsättningen är max 3 månaders väntetid.
Målet om högst 1 500 vårddygn per år på institution inom psykiatri och vuxna kunna inte nås under
2014. Antalet uppgick till 1 899 vårddygn.
Frisktalen ligger fortfarande på låg nivå 57 procent
(mål 75 procent). Även den totala sjukfrånvaron har
försämrats jämfört med föregående mätning och
uppgår idag till 5,6 procent jämfört med tidigare 4,9
procent.
Vård och omsorg om vuxna
Utveckling och omsorg
om vuxna
Trygghet i proffesionell bemötande
Arbetsmarknadsprövning för ungdomar
5
Budgetavvikelse
som söker ek bistånd
4
Lättillgänglig info om äldreomsorg
Ramavtals trohet
Förtroende för ek styrprocesser
3
Brukarnöjdhet
2
Förståelse för
1
Förståelse för ekonomiska samband
Individuella planer i omsorg
0
Ledarskap
Tillgång efter behov
Sjukfrånvaro
Tillgång till särskilt boende
Frisktal
Nöjd Medarbetare
22
Alternativa utförare
Institutionsvård
Andrahandskontrakt
Övergripande verksamhetsuppföljning
Uppföljning av verksamhetsområdet fysisk hållbar utveckling
Inom verksamhetsområdet mäts sex specifika mål och
sex generella mål.
Det finns en god måluppfyllelse i de flesta perspektiv
inom det aktuella verksamhetsområdet. Den totala
måluppfyllelsen inom verksamhetsområdet uppgår
till 80 procent (4,0 av 5 möjliga). Samtliga specifika
mål mäts på helårsbasis.
Planberedskapen för olika ändamål (bostäder och
verksamheter) är mycket god. Även bygglovsprocessen får högt betyg. Kommunikationer har under
2014 inneburit att persontåget mellan Eksjö och
Mariannelund har lagts ner under men ersatts av
buss, så att det totala turutbudet inte försämrats utan
utökats i vissa relationer.
Målen inom energieffektiviseringen är inte uppnådda. Detta gäller i synnerhet målet om att begränsa utsläppen av koldioxid från kommunens egna
tjänsteresor.
Frisktalen liksom den totala sjukskrivningen har
försämrats något jämfört med året innan.
Förståelsen för ekonomiska samband är högre (99
procent) än jämfört med tidigare år (92 procent), liksom förtroendet för det för ekonomiska styrprinciper
(93 procent 2014, 70 procent 2013)
Även ramavtalstroheten har förbättrats väsentligt.
Fysisk hållbar utveckling
Fysisk hållbar utveckling
Planberedskap lght
Budgetavvikelse
5
4
Ramavtals trohet
3
Planberedskap industrimark
Energieffektivisering, alltenativa
bränslen för fordonsparken (koncernen)
2
Förtroende för ek styrprocesser
Minskning av koldioxidutsläpp
1
Förtroende
0
Förståelse för ekonomiska samband
Ledarskap
Kommunikationer
Sjukfrånvaro
Bygglovsbeslut
Frisktal
Övergripande verksamhetsuppföljning
Minskad miljöbelastning
Nöjd Medarbetare
23
Total lägesbild av
samtliga perspektiv
Den totala måluppfyllelsen för samtliga perspektiv
kan uppgå till värdet 20 (100 procent). För det första
halvåret 2014 uppgår den samlade måluppfyllelsen
till 15,4 eller 76,9 procent, vilket är en liten förbättring med 2013, då måluppfyllelsen uppgick till 75
procent.
Störst är måluppfyllelsen finns inom perspektiven
medarbetare och resurser. Jämfört med föregående
mätning har process- och brukarperspektiven försämrats något.
PerspektivUtfall 2014-12-31 Utfall 2013-12-31
Brukare
Process
Medarbetare
Resurs
3,5 av 5
3,4 av 5
4,3 av 5
4,3 av 5
3,6 av 5
3,8 av 5
4,5 av 5
3,5 av 5
Perspektiv
Perspektiv
Brukare 3,5 (3,6)
5
4
3
2
1
Resurs
3,8
4,3 (3,3)
(3,5)
0
Process 3,4 (3,8)
(3,5)
Medarbetare 4,3 (4,5)
Uppgifterna inom parentes=
utfallet i årsredovisningen 2013
24
Övergripande verksamhetsuppföljning
Total lägesbild av
samtliga verksamhetsområden
Den totala måluppfyllelsen för samtliga verksamhetsområden kan uppgå till värdet 20 (100 procent). För
år 2014 är den samlade måluppfyllelsen 74,3 procent, vilket är en liten förbättring jämfört med 2013
då måluppfyllelsen uppgick till 71 procent.
Perspektiv
Störst är måluppfyllelsen inom verksamhetsområdet
hållbar utveckling som dessutom ökat något. Förändringarna framgår av tabellen.
Utfall 2014-12-31
Attraktivitet
Omsorg och utveckling av barn och unga
Omsorg och utveckling av vuxna
Hållbar utveckling
Utfall 2013-12-31
3,9 av 5
3,5 av 5
3,4 av 5
4,0 av 5
4,0 av 5
3,4 av 5
3,4 av 5
3,8 av 5
Verksamhetsområden
Verksamhetsområden
3,9 (3,8)
(4,0)
Attraktivitet 3,9
5
4
3
2
1
Utveckling och omsorg
om vuxna
0
(3,3)
3,43,3
(3,4)
3,5 (3,4)
3,3 (3,2)
Fysisk hållbar utveckling
3,9 (3,7)
4,0 (3,8)
Övergripande verksamhetsuppföljning
Utveckling och omsorg
om barn och unga
Uppgifterna inom parantes =Utfallet i
årdredovisningen 2013
Uppgifterna inom parentes=
utfallet i årsredovisningen 2013
25
Fem år i sammandrag
20102011 201220132014
Antal invånare
16 244
16 304
16 368
16 464
16 598
Utdebitering 31,5731,57 31,57
33,0733,47
- därav kommunen
21,90
21,90
21,90
22,41
22,26
Årets resultat mnkr, kommunen
12,3
6,9
7,0
18,5
17,9
Årets resultat mnkr, koncernen
30,5
7,9
26,6
26,3
74,0
Nettoinvesteringar mnkr, kommunen
26,4
26,3
23,4
23,0
33,9
Skattefinansieringsgrad av nettoinvest % 95,2
87,6
96,0
147,5
117,7
Verksamhetens nettokostnad mnkr 2)
759,7
767,9
778,1
814,7
839,5
Avvikelse sektorernas driftbudget mnkr 3)
-10,5
-7,4
-29,4
-26,5
-0,4
Nettokostnader inkl finansnetto/
skatteintäkter + kommunal utjämning %
98,4
99,1
99,1
97,8
97,9
Balansräkning
Omsättningstillgångar mnkr, kommunen
107,9
89,2
163,3
161,3
169,9
- per invånare kr
6 642
5 471
9 977
9 797
10 236
Omsättningstillgångar mnkr, koncernen
184,2
164,6
237,1
240,0
339,5
- per invånare kr
11 340
10 096
14 486
14 577
20 454
Anläggningstillgångar mnkr, kommunen
375,5
380,6
384,0
388,8
401,7
- per invånare kr
23 116
23 344
23 460
23 615
24 202
Anläggningstillgångar mnkr, koncernen
1 345,5
1 380,0
1 432,5
1 486,1
1469,3
- per invånare kr
82 831
84 642
87 518
90 264
88 523
Kortfristiga skulder mnkr kommunen 152,2
129,3
199,7
183,7
181,4
- per invånare kr
9 370
7 931
12 201
11 158
10 929
Kortfristiga skulder mnkr koncernen
262,3
270,6
349,6
319,9
305,4
- per invånare kr
16 148
16 597
21 359
19 430
18 400
Långfristiga skulder mnkr kommunen 1)
9,0
10,8
11,8
11,9
17,8
- per invånare kr
554
662
721
723
1 072
Långfristiga skulder mnkr koncernen 1)
873,6
914,6
891,8
951,7
970,2
- per invånare kr
53 780
56 097
54 484
57 805
58 453
Eget kapital mnkr kommunen
322,1
328,9
335,9
354,4
372,4
- per invånare kr
19 829
20 173
20 522
21 526
22 436
Eget kapital mnkr koncernen
393,8
401,6
428,2
454,5
533,2
- per invånare kr
24 243
24 632
26 161
27 606
32 124
Soliditet % kommunen
66,6
70,1
61,4
64,4
65,1
Soliditet % koncernen
25,7
26,0
25,6
26,4
29,5
Inklusive hela pensionsåtagandet % kommunen -19,4
-27,4
-23,4
-25,2
-18,3
1) inkl avsättningar
2) 2012 och 2013 ingår återbet AFA-premier
3) Avsatt för resultatfondsdisp 3,5 mnkr ingår inte
26
Förvaltningsberättelse
Varifrån kommer kommunens pengar?
Försäljning varor
och tjänster
6,6%
Taxor o avgifter
3,0%
Finansiella intäkter
0,7%
Kommunal
utjämning
13,3%
Verksamhetsbidrag
14,0%
inkl
AFA
14,0%
Hyresintäkter
1,5%
Skatteintäkter
61,0%
Hur används pengarna?
Utbetalade bidrag
4,1%
Övriga varor
och tjänster
11,9%
Fastighetskostnader
8,9%
Köp av
huvudverksamhet*
6,8%
*Med huvudverksamhet
avses sådan verksamhet som kommunen har
direkt ansvar för - till exempel skola, vård, omsorg
samt gator och vägar
Personalkostnader
68,2%
Förvaltningsberättelse
27
Personalekonomisk redovisning
Antal anställda
Den personalekonomiska redovisningen är en del av
kommunens samlade verksamhetsberättelse. Olika
personalnyckeltal redovisas och är ett faktaunderlag
för analyser och olika personalstrategiska bedömningar.
Eksjö kommun hade den 31 december 2014
1 604 tillsvidareanställda, vilket är en ökning med
13 personer och 17,7 årsarbetare sedan föregående
år. Förutom antalet anställda så sysselsätter Eksjö
kommun ytterligare 119 personer via tidsbegränsade
anställningar och intermittentanställda motsvarande
77 årsarbetare. Tidsbegränsade- och intermittentanställda har mellan 2013 och 2014 ökat med
motsvarande 30 årsarbetare. Den totala ökningen av
antal medarbetare under 2014 kan därför beskrivas
som 43 personer. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden fortsätter att öka och är nu 90,9 procent.
Korta fakta – följande fakta är hämtad ur Eksjö kommuns personalekonomiska redovisning.
• Den 31 december hade kommunen 1 604 tillsvidareanställda personer.
• Av kommunens anställda är 84,2 procent kvinnor och 15,8 procent män.
• 49,9 procent av kommunens anställda arbetar
inom sociala sektorn.
• 59,6 procent är heltidsanställda – av kvinnorna
55,8 procent och av männen 79,8 procent.
• Den genomsnittliga heltidslönen i kommunen är
25 498 kr – för kvinnor 25 124 kr och 27 456
kr för män.
• Den genomsnittliga åldern i kommunen är 47 år.
• Den totala sjukfrånvaron har ökat från 4,97
procent till 5,11 procent.
• Både långtidssjukskrivningar och korttidssjukskrivningar har ökat i omfattning.
Tabellen nedan visar antal tillsvidareanställda/årsarbetare, samt genomsnittlig sysselsättningsgrad per sektor.
Utöver de tillsvidareanställda finns cirka 176 månadsavlönade visstidsanställda, samt 51 deltidsanställda
brandmän som har en annan huvudarbetsgivare.
Sysselsättningsgrad
Andelen anställda med sysselsättningsgrader inom
olika intervaller har förändrats såtillvida att allt fler
Antal tillsvidareanställda/årsarbetare samt genomsnittlig sysselsättningsgrad (ssgr) per sektor
Kvinnor
 
Sektor (eller motsvarande)
2013
2014
Män
2013
Totalt
2014
2013
Årsarbetare
2014
2013
2014
Ssgr %
2013
2014
Kommunledningskontoret
84 80 18 20102100 94,4 93,0 92,5 93,0
Samhällsbyggnadssektorn
46 4437 34837876,571,492,191,5
Barn- och ungdomssektorn 440
Sociala sektorn
672 691114 110786801695,9712,2 88,5 88,9
Internservice
444
84
86
94 93 2
Totalt
1 336
1352
255
524
530
490,5
498,1
93,6
94,0
2 96 9583,280,886,785,1
252 1 591 1 604 1 440,5 1 457,6
90,6
90,9
Heltid och deltid, fördelningen kvinnor/män och alla anställda %
Deltid
< -74%
Kvinnor
Män
Totalt
Deltid
HeltidDeltidDeltidHeltidDeltidDeltidHeltid
75–99 %< -74%75–99 %< -74%75–99 %
20132014 20132014 2013201420132014201320142013201420132014201320142013 2014
9,6 8,9 34,435,3 55,955,8 5,1 4,818,015,476,879,8 8,8 8,231,832,259,3 59,6
28
Förvaltningsberättelse
anställda har en högre sysselsättningsgrad. Sammanlagt 91,6 procent har nu en sysselsättningsgrad
på 75 procent eller mer. Ytterligare ökning har alltså
redovisats sedan förra årets siffra på 91,1 procent
vilket är glädjande.
Övertid och mertid
Tabellen till höger visar den redovisade mertid/övertid för samtliga tim- och månadsavlönade, det vill
säga även för tillfälligt anställda och vikarier. Uttag
har minskat med 1 763 timmar mertid och 589
timmar övertid i kommunen, och det är de stora
sektorerna som minskar medan de mindre ökar. En
förklaring till detta kan vara ett ökat uttag av timvikarier.
Tabellen på föregående sida (längst ner) visar fördelningen mellan heltid och deltid.
Övertid och mertid 2013 och 2014 (timmar)
Sektor (eller motsvarande)Mertid (tim)  2013
2014
2013
2014
Kommunledningskontoret 497 692 267217
Samhällsbyggnadssektorn
264
426
1 226
1 596
Barn- och ungdomssektorn
6 067
4 361
5 504
5 331
10 324
9 008
7 798
7 134
1 113
2 015
460
388
Sociala sektorn
Internservice
Rekryterings- och
bemanningsenhet
Övertid (tim)
Summa övertid/mertid
18 265 16 502 15 255 14 666
2014 har bemanningsekonomi varit under stort fokus som en effekt av kommunstyrelsens uppdrag från
2013 att redovisa hur bemanning kan organiseras
med målsättning att:
• skapa kontinuitet för äldre och barn,
• säkerställa framtida rekrytering,
• ge möjlighet för personal att leva på sin lön, samt
• vara effektiv och flexibel.
Utskottsbeslut 2014
Sociala utskottet fattade i april ett beslut om att
bland annat halvera antalet timmar som köps från
bemanningsenheten till förmån för egen tillsvidareanställd personal. En liknande avsiktsförklaring gjordes av barn- och ungdomsutskottet innan sommaren.
Utvecklingen under 2014 har däremot gått i en
annan riktning. Beställningarna av timvikarier från
bemanningsenheten har ökat på totalen från 130 973
(79,8 ÅA) till 135 341 (82,5 ÅA) timmar, vilket är
en ökning med 4 367 timmar eller 2,7 årsarbetare.
Ökningen återfinns inom sociala sektorns boenden
som har ökat med 9 731 timmar och numera är den
största användaren av bemanningsenhetens tjänster.
Största minskning har gjorts vid hemtjänsten som
2014 minskade sina köp med 3 484 timmar, samt
barnomsorgen som har minskat med 2 859 timmar.
Övriga verksamheter har varit oförändrade.
Beställda timmar per sektor 2012–2014
Utvecklingen under 2014 har däremot gått i en annan riktning. Beställningarna av timvikarier från
bemanningsenheten har ökat på totalen från2012
130 973 (79,8 ÅA)
till 135 341 (82,5
ÅA) timmar, vilket
2013
2014
är en ökning med 4 367 timmar eller 2,7 årsarbetare.
Sociala
sektorn
Beställda timmar
2013
2014 58 604
2015
58 604
74 373
SOC
Barnoch ungdomssektorn
46 153
BUS
6 369
8 183
Kost
Kost
486
2 263
KLK
Totalsumma
65 459
130 973
Kommunledningskontoret
46
6
82 194,
153
43 079
7 758
369
2 308
135
341
486
74 373
82 194
43 079
8 183
7 758
2 263
2 308
Ökningen återfinns inom sociala sektorns boenden
ökat
med 9 731
timmar
Totalt
65 459som har
130
973
135
341 och numera är
den största användaren av bemanningsenhetens tjänster. Största minskning har gjorts vid
hemtjänsten som 2014 minskade sina köp med 3 484 timmar, samt barnomsorgen som har minskat
med 2 859 timmar. Övriga verksamheter har varit oförändrade.
Grafen nedan beskriver
utvecklingen
2013 – 2014 för totalt
Eksjö kommun
totalt.
Beställda
timmar
för kommunen
2013–2014
Grafen till höger beskriver utvecklingen 2013–2014
för Eksjö kommun totalt.
Det är främst under första kvartalet 2014 som beställningarna har varit högre än föregående år,
resterande del av 2014 har beställningarna legat i nivå med 2013.
Förvaltningsberättelse
Under 2014 tillsattes 93,3 procent av beställda timmar, en försämring från 2013 då
tillsättningsgraden låg på 94,2 procent. Tillsättningsgraden är fortfarande på en acceptabel nivå (19
timmar av 20 tillsätts), men då beställningarna ökar blir avslagen i absoluta tal ett stort problem för
verksamheterna. Det finns bara ett sätt att lösa problemet och det är genom en ökad anställning i
verksamheterna i enlighet med fattade politiska beslut.
29
Huvudsaklig avnämare
Sociala sektor
Nyanställda 2014 Aktiva vikarier
125
172
Antal nyanställda och vikarier under 2014
Det är främst under första kvartalet 2014 som beställningarna har varit högre än föregående år,
resterande del av 2014 har beställningarna legat i
nivå med 2013.
Huvudsaklig
avnämare
Under 2014 tillsattes 93,3 procent av beställda timmar, en försämring från 2013 då tillsättningsgraden
låg på 94,2 procent. Tillsättningsgraden är fortfarande på en acceptabel nivå (19 timmar av 20 tillsätts),
men då beställningarna ökar blir avslagen i absoluta
tal ett stort problem för verksamheterna. Det finns
bara ett sätt att lösa problemet och det är genom en
ökad anställning i verksamheterna i enlighet med fattade politiska beslut.
Nyanställda 2014
Sociala sektorn
125
172
Barn- och ungdomssektorn
80
101
5
20
210
293
Kommunledningskontoret inkl Kost
Totalt
Åldersstruktur
Aktiva
vikarier
Medelålder för män/kvinnor och totalt
Medelålder bland Eksjö kommuns anställda fortsätter
att öka och är nu 47,1 år för kvinnor och 46,8 år för
män. Detta sker samtidigt som andelen medarbetare
under 30 och över 50 minskar.
Kön
År
201220132014
Män
46,646,847,2
Kvinnor
46,347,147,1
Totalt
46,4
47,0
47,1
Åldersfördelning anställda i Eksjö kommun, fördelning män/kvinnor och totalt
Kvinnor
Män
Totalt
<=29 år30-49 år>=050 år<=29 år30-49 år>=050 år<=29 år30-49 år>=050 år
20132014 20132014 2013201420132014201320142013201420132014201320142013 2014
8,3 8,5 45,746,4 45,845,1 9,8 7,145,846,844,346,1 8,6 8,345,746,545,6 45,2
Löner och lönepolitik
Lönesättningen i kommunen
grundar sig på kravet i anställningen, den enskildes sätt att
utföra sina arbetsuppgifter, samt
eventuella marknadsfaktorer.
Kravet i anställningen mäts
genom arbetsvärdering, genom
denna får man en rangordning av
jobbens svårighet och tyngd.
I Eksjö kommun har man arbetsvärderat sedan slutet på 90-talet.
Denna kartläggning utgör underlag för jämställdhetsarbetets
analys av jämställda löner, samt
är ett viktigt underlag för de
30
Personalkostnader år 2010–2014 (mnkr)
2010-2011
20122013
Grundlön och arvoden
444,8
OB-ersättning
427,4
428,9
469,5
2014
487,8
19,6 20,421,2 23,1 24,9
Övertids-/mertidsersättning
4,1 4,34,1 4,8 4,7
Jour- och beredskap 1)
2,7
Sjuklön
5,5 6,46,7 7,1 8,4
Arbetsgivaravgifter enl. lag och avtal 167,9
Utbetalda pensioner
Löneskatt på pensionskostnad
Totalt
2,7
6,7
7,0
7,2
173,8
174,9
184,8
193,1
13,9
14,9
15,9
16,5
16,8
3,4
3,6
3,9
4,0
4,1
644,5
655,0
678,2
716,8
747,0
1) Från och med 2012 inräknas beredskapsersättning till deltids-
anställda brandmän i stället för under ”Grundlön och arvoden”.
Förvaltningsberättelse
lönepolitiska avvägningarna i samband med de årliga
löneöversynsförhandlingarna.
Den genomsnittliga heltidslönen i Eksjö kommun
för kvinnor är 25 776 kr medan den för män är
28 468 kr. Den löneanalys som, tillsammans med de
fackliga organisationerna, gjordes under senhösten
2014 visar att det inte föreligger några osakliga skillnader mellan könen. Skillnaden förklaras av att männen återfinns inom yrken som är högre värderade i
arbetsvärderingen, medan kvinnor återfinns i de lägre
värderade yrkena. Kvinnorna har en medellön som är
90,6 procent av männens lön.
Lönerevision 2014
Lönerevisionen 2014 genomfördes med de olika
förbunden under perioden januari till april. Det
samlade utfallet för samtliga organisationer blev 2,9
procent. Utfallet avser tillsvidareanställda.
Inom ramen för lönerevisionen gjordes riktade
satsningar mot läraravtalet samt mot vissa delar av
Kommunals avtalsområde.
Genomsnittlig heltidslön (kr/mån)
År
Lön
1)
2004
2005
2006
2007
19 669
20 170
20 800
21 244
2008
2009 2010/2011
22 458 23 231
1)
24 117
2012
2013
2014
24 839 25 498 26 200
Den redovisade lönen avser både 2010 och 2011.
Lyfta fram goda exempel
Ta-sig-församhets-exempel har lyfts och belönats i
personaltidningen. Det har varit möjligt att nominera
en kollega eller medarbetare som har gjort något lite
extra för våra brukare, elever eller kunder. Utlottning
av biobiljetter och andra presenter på kulturhandboken har fortsatt, detta i syfte att hålla boken levande.
Arbetsmiljö
Eksjö kommun har en fastställd plan för hur utbildning i arbetsmiljö ska tillgodoses för kommunens
chefer och skyddsombud. Alla berörda får en grundutbildning, en så kallad BAM-utbildning. 2014 fullföljdes utbildningen av 8 chefer och 7 skyddsombud.
2014 års plan för arbetsmiljöutbildningar innefattade
även en utbildning speciellt inriktad för chefer och
deras roll i arbetsmiljöarbetet. Av kommunens cirka
80 chefer deltog 66 stycken uppdelat på fyra olika
tillfällen. Denna utbildning kommer även under
2015 genomföras för nyanställda chefer i kommunen
Förvaltningsberättelse
och de chefer som hade förhinder att delta vid årets
utbildningar.
Vid halvårsskriftet 2014 infördes nya regler om sanktionsavgifter i vissa av arbetsmiljöverkets föreskrifter.
I samband med detta införande genomförde kommunen, tillsammans med Prevent, två föreläsningar
om de nya reglerna. Föreläsningarna riktade sig till
både chefer och skyddsombud, där deltagandet var
64 chefer och 63 skyddsombud.
31
Frisknärvaro
Kommunen följer personalens
frisknärvaro. Till frisknärvarande
räknas de som varit helt friska och
de som har mindre än 6 sjukdagar på året. Kommunen har under
många år bedrivet ett strategiskt
arbete med att minska kort- och
långtidssjukfrånvaron och detta
har gett resultat från lägst 52
procent 2012 till 61 procent 2014.
Målsättningen med det fortsatta
arbetet är att öka frisknärvaron till
65 procent i förvaltningen.
Utveckling av frisknärvaron
Anställda utan sjukskrivning och anställda med max 5 dagar under året i
förhållande till antalet anställda
SBS
BUS
SOC
KLK inkl Kost och
kost och städ städ
Sjukfrånvaro
7
Total
sjukfrånvaro i förhållande till arbetad tid
Den årliga redovisning som kommunen enligt lag är skyldig att
redovisa och som innebär att man
redovisar all sjukfrånvaro i förhållande till all arbetad tid har under
åren haft följande utveckling.
Målsättningen är 5 procent.
6
Den totala sjukfrånvaron delas
också upp i kort- och långtidssjukfrånvaro. Andelen långtidssjuka
det vill säga det som är frånvaro
över 60 dagar, har under de sista
åren haft en tendens till att öka.
En förklaring till detta är att minst
25 personer har frånvaro som varat
i mer än 3 år. Eftersom Försäkringskassan beviljar sjukfrånvaron
så ligger dessa personer kvar med
sin anställning fast det mest troliga
är att de inte kommer att kunna
återgå i arbete.
6,17
KLK
6,34
6,26
5,81
5
4,55
5
4,85
4,97
5,11
2011
2012
2013
2014
4
3
2
1
0
2006
2007
2008
2009
2010
Utveckling av sjukfrånvaro
80
Total sjukfrånvaro i % av arbetad tid
70
60
65,09
67,29
66,54
Långtidssjukfrånvaro i % av frånvaron
61,09
50
40
41,39
39,44
41,8
43,33 44,39
30
20
10
0
32
6,17
6,26
6,34
5,81
4,55
5
4,85
4,97
5,11
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Förvaltningsberättelse
Uppföljning
långtidssjukfrånvaro
Det finns väl utarbetade regler
och rutiner för att jobba med
och följa utvecklingen av
personer med långtidssjukfrånvaro. Vid tre olika tillfällen på
året mäts den.
Målsättningen är att jobba
med rehabiliteringsarbetet så
att vi kan ha fler deltidssjukskrivna än heltidssjukskrivna.
Utvecklingen ser ut enligt
följande.
Uppföljning upprepad
korttidssjukfrånvaro
Sedan kommunen under 2012
genomförde ett projekt med
att följa utvecklingen av korttidssjukfrånvaron, det vill säga
frånvaro med sex tillfällen eller
mer på ett år, och fick ett bra
resultat, så fortsätter vi att följa
detta. Idag ligger ansvaret för
att följa detta på ansvarig chef.
Friskvård
Utveckling av långtidssjukfrånvaron
Utvecklingen av långtidssjukskrivna (Förvaltningen)
70
66
60
50
56
30
57
45
40
29,36
31,99
53
42,38
42,56
35,63
63
62
55
52
51
66
42,01
38,63
35,34
39,39
34,74
29,91
20
Antal personer
10
Frånvaron omräknad till årsarbetare
0
sept.11
dec.11
april.12
sept.12
dec.12
april.13
sept.13
dec.13
april.14
sept.14
dec.14
Utveckling av hel- respektive deltidssjukskrivningar
Utveckling av heltidssjukskrivna resp. deltidssjukskrivna (Förvaltningen)
40
37
35
30
25
37
34
35
29
27
26
27
25
25
30
20
26
32
29
25
25
32
31
28
25
22
19
15
10
Heltidssjukskrivna
5
Deltidssjukskrivna
0
sept.11
dec.11
april.12
sept.12
dec..12
april.13
sept.13
dec.13
april.14
sept.14
dec.14
2014
2013
2012
2014
2013
2012
2014
2013
2012
2014
2013
2012
2014
2013
2012
Friskvårdsarbetet i kommunen
har bedrivits på samma sätt
som tidigare år men med en
Utveckling korttidssjukfrånvaro
inriktning mer mot träning.
Det har pågått en hel del
2000
olika aktiviteter med stöd och
1800 1673 1724 1765
hjälp av friskvårdskonsulten
1600
och andra aktiva personer
1400
som erbjuder sina tjänster.
1155
1120
1200
1056
Till grund för arbetet ligger
1000
863
830
777
kommunens friskvårdspolicy.
800
603
597
589
576 578
Den träningslokal som många 600
525
389
383
360
av våra medarbetare uppskat400
221
217
203
130
126
119
118 97
113
tade hos företagshälsovården
200
107
94
83
67
66
65
47
45 5
36
35
33 4
28
13
8
8
4
0
har tyvärr plockats bort när
företagshälsovården flyttade till
nya lokaler. Simhallen har alla
Klk/Kost-städ
Förvaltning
Soc
Bus
Klk/Isa
Sbs
med månadslön fått använda
Totalt
antal
anställda
sig av även under 2014.
Antal anställda med sjukfrånvaro
Antal anställda med korttidssjukfrånvaro (6 sjukfall eller fler)
Förvaltningsberättelse
33
Arbetsskador och tillbud
ringen för eventuella kostnader så måste alltid skadan
också vara anmäld till Försäkringskassan.
Redovisningen av tillbud och arbetsskador har haft
följande utveckling. Antalet anmälda arbetsskador
och tillbud har fortsatt att ökat under 2014. Förhoppningsvis är det ett resultat av den omfattande
arbetsmiljöutbildningen som samtliga chefer och
skyddsombud har tagit del av de sista två åren. För
att våra anställa ska kunna få del av avtalsförsäk-
En tendens som man ser i underlagen är att personal på vissa ställen är utsatta för hot i en ganska stor
omfattning. Det framgår dock att det finns ganska
väl utarbetade rutiner för hur man ska hantera dessa
situationer. Detta sker framförallt inom omsorgen
och inom vissa boendeenheter.
Sammanställning Uppföljning Tillbud o Arbetsskador
Antal arbetsskador/olycksfall och tillbud 2005–2014
År
Antal arbetsskador / olycksfall
Form av skada
Form av åtgärd
Fysisk Psykisk Annan Åtgärd Åtgärd hand- Ingen
skada skada skada direkt lingsplan
åtgärd
Antal tillbud
Form av tillbud
Form av åtgärd
Fysisk Psykisk Annan Åtgärd Åtgärd hand- Ingen
Summa skada skada skada direkt
lingsplan
åtgärd
Summa
2005
25
1
3
12
5
12
29
100
39
18
63
28
66
157
2006
22
1
0
10
6
10
23
123
33
13
80
60
51
169
2007
42
0
0
16
6
20
42
124
62
27
87
52
58
213
2008
35
10
2
24
35
146
28
3
64
61
73
177
2009
28
9
2
21
32
277
28
20
93
117
150
325
2010
49
21
17
13
49
191
63
11
114
135
49
265
2011
67
0
3
37
9
24
70
134
27
2
55
57
49
163
2012
31
0
4
28
15
9
35
172
8
61
76
128
82
241
2013
70
2
7
24
32
33
79
199
58
8
64
111
74
265
2014
75
2
3
31
9
34
80
209
72
7
57
81
149
288
3
1
Företagshälsovård
Under 2014 har kommunen
fortsatt sitt samarbete med
företagshälsovården Sensia.
Under 2014 har Sensia fått
nya ägare och heter sedan
slutet av året Avonova. Man
har också flyttat till andra,
mer centralt belägna lokaler,
på Regementsgatan. Innehållet i företagshälsovården
har samma inriktning som
tidigare. I kommunens
policy som gäller så ska
företagshälsovården utföra
uppgifter enligt gällande
regler från arbetsmiljöverket
enligt en plan som personalavdelningen upprättat.
Utöver detta så använder
arbetsgivaren företagshälsovårdens olika professioner
för att förhindra sjukskrivning hos anställda eller för
att med olika stöd få tillbaka
anställda i tjänst så snart
som möjligt.
34
Företagshälsovården är också viktig när bedömning av arbetsförmågan ska
göras för att pröva rätten till eventuell sjukersättning och arbetsförmåga av
betydenhet för arbetsgivaren. Det kan handla om uppsägning om försäkringskassan inte längre betalar ut sjukpenning till någon som varit sjuk under en
längre period. Kommunens anställda kan också använda företagshälsovården
för arbetsrelaterade besvär 1–3 gånger. Från den fjärde gången arbetar företagshälsovården på uppdrag av den anställdes chef med inriktning enligt ovan och
det förväntas då att ansvarig chef formulerar en skriftlig beställning med syfte
att förhindra eller fortkorta en sjukskrivning.
Rent behandlingsarbete och besök av vårdcentralskaraktär köper kommunen
inte av företagshälsovården. På följande sätt har företagshälsovården använts:
300000
Beskrivning
250000
250
000
200000
200
000
150000
150
000
av företagshälsovårdsköpen (kr)
2011
2012
2013
2014
100000
100
000
50000
50
000
00
Förvaltningsberättelse
Driftredovisning (tkr)
Sektor/motsvarande
Intäkter
Budget
Kostnader
Netto
UtfallBudget UtfallBudget
Avvikelse
Utfall
Kommunfullmäktige
0
0
2 188
2 122
2 188
2 122
66
Kommunstyrelsen
0
0
3 793
3 759
3 793
3 759
34
Tillstånds-o myndighetsnämnd
0
0293237293 237 56
Kommunledningskontoret
31 103
29 843
85 172
84 244
54 069
54 401
-332
KLK kost och städ
31 073
31 605
51 336
52 143
20 263
20 538
-275
Samhällsbyggnadsektor
26 486
28 169
116 493
118 153
90 007
89 984
23
Barn- och ungdomssektor
55 521
64 705
365 525
376 139
310 004
311 434
-1 430
210 459
223 421
544 689
556 432
334 230
333 011
1 219
Revisionen
0
0
1 168
1 246
1 168
1 246
-78
Överförmyndartnämnden
0
0
2 062
2 089
2 062
2 089
-27
Valnämnden
0
0580219580 219 361
Social sektor
Summa
354 642
377 743 1 173 299 1 196 783
818 657
819 040
-383
Nettokostnader, Budget – Utfall 2014 (mnkr)
400,0
350,0
Budget
Utfall
310,0 311,4
334,2 333,0
300,0
250,0
200,0
150,0
100,0
74,3 74,9
90,0 90,0
50,0
10,1 9,7
0,0
KLK
Kommunledningkontoret
SBS
Samhällsbyggnadssektorn
Barn-BUS
och ung-
domssektorn
SOS
Sociala
sektorn
POL
Politiken
35
Investeringsredovisning och resultatbudget
Investeringsredovisning 2014 (tkr)
Inkomster
Sektor/motsvarande
Budget
Utfall
Utgifter
Budget
Netto
Utfall Budget
Återstår
Utfall
Kommunfullmäktige
00
1730
1730
173
Kommunledningskontoret (totalt)
0
4
2 235
2 472
2 235
2 468
-233
Samhällsbyggnadsektorn
0
3 346
29 209
23 913
29 209
20 567
8 642
Barn- och ungdomssektorn
0
0
4 417
4 512
4 417
4 512
-95
Sociala sektorn
0
0
6 306
6 341
6 306
6 341
-35
Summa
0
3 350
42 340
37 238 42 340 33 888
8 452
Resultatbudget
– Utfall 2014 (mnkr)
Verksamhetens nettokostnader
Avskrivningar
Verksamhetens nettokostnader
Budget
Utfall
-819,4
-823,5
Avvikelse
-15,4-16,0
-834,8
-839,5
-4,1
-0,6
-4,7
Skatteintäkter
685,6681,7
-3,9
Kommunalekonomisk utjämning
159,0
168,8
9,8
Finansiella intäkter
7,5
7,2
-0,3
Finansiella kostnader
0,0
-0,1
-0,1
Ränta pensionsskuld
-0,3
-0,1
0,2
Resultat före extraordinära poster
17,0
17,9
0,9
Extraordinära poster
0,0
0,0
Årets resultat
17,0
17,9
0,9
Resultat / skatteintäkter och bidrag
36
2,0%
2,1%
Resultaträkning och kassaflödesanalys (mnkr)
Resultaträkning
20142013
Intäkter
Not 1
278,2
262,0
Kostnader
2
1 102,0
1 078,6
Återbetalda AFA-premier
0,0
17,9
Avskrivningar
-16,0-15,2
Verksamhetens nettokostnader
-839,8
-815,0
Skatteintäkter
3
686,9678,9
Kommunala utjämningbidrag
4
163,6
147,7
Finansiella intäkter
5
7,5
7,8
Finansiella kostnader
6
-0,2
-0,9
Resultat före extraordinära poster
7
17,9
18,5
Årets resultat
7
17,9
18,5
Kassaflödesanalys
Den löpande verksamheten
Årets resultat
17,9
Justering för avskrivning och nedskrivning
16,0
Justering för avsättningar
5,9
Justering före förändring av rörelsekapital
39,9
Förändring kortfristiga fordringar
3,6
Förändring förråd och lager
0,0
Förändring kortfristiga skulder
-2,3
Medel från den löpande verksamheten
41,1
18,5
15,2
0,2
33,9
3,6
0,0
-15,8
21,7
Investeringsverksamheten
Förvärv av materiella anläggningstillgångar
-33,9
Försäljning av materiella anläggningstillgångar
0,0
Förvärv av finansiella anläggningstillgängar
-0,1
Justering för värdeförändring
0,0
Medel från investeringsverksamheten
-33,9
-23,7
0,7
-2,0
0,0
-25,0
Finansieringsverksamheten
Minskning långfristiga fordringar
5,0
Medel från finansieringsverksamheten
5,0
Årets kassaflöde
Likvida medel vid årets början
56,6
Likvida medel vid årets slut
68,8
5,0
5,0
54,9
56,6
37
Balansräkning
(mnkr)
Tillgångar
2014
2013förändring
Anläggningstillgångar
Not
Fastigheter och anläggningar
8
221,8
213,3
8,4
Maskiner och inventarier
9
52,9
43,5
9,4
Finansiella anläggningstillgångar
10
127,0
132,0
-5,0
Summa anläggningstillgångar
401,7
388,8
12,9
Omsättningstillgångar
Förråd
0,1 0,10,0
Exploateringsfastigheter
0,4 0,40,0
Fordringar
11 102,4 104,1-3,6
Kassa och bank
12
68,8
56,6
12,2
Summa omsättningstillgångar
171,8
161,3
8,6
Summa tillgångar
573,5
550,1
21,6
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital
Anläggningskapital 383,9 376,97,0
Rörelsekapital
13
-11,5 -22,410,9
Summa eget kapital
14
372,4
354,4
17,9
därav årets resultat
17,9
18,5
varav avsatt till resultatutjämningsreserv
7
-0,9
varav balanskravsresultat
17,0
Avsättningar Avsättningar för pensioner
och liknande förpliktelser
15
14,8
8,9
5,9
Avsättning för återställning deponi
3,0
3,0
0,0
Summa avsättningar
17,8
11,9
5,9
Skulder
Kortfristiga skulder
16
183,3
183,7
-2,3
Summa skulder
183,3
183,7
-2,3
Summa eget kapital och skulder
573,5
550,1
21,6
Panter och ansvarsförbindelser
Pensionsförpliktelser som inte har upptagits
bland skulderna eller avsättningarna
17
477,2
492,9
Utfästelse om visstidspension
18
0,8
0,8
Borgensförbindelser
19 939,1946,9
Soliditet
65,1%
64,4%
Soliditet inkl ansvarsförbindelse
-18,3%
-25,2%
38
Nothänvisningar (tkr)
20142013
Not 1 Verksamhetens intäkter
Sektorernas intäkter enligt driftredovisningen
377 743 352 830
Interna poster redovisning
-99 536 -90 862
Reavinster
0 0
Övriga verksamhetsintäkter
8
12
Summa
278 215 261 980
Not 2 Verksamhetens kostnader
Sektorernas kostnader enligt driftredovisningen
1 196 7831 169 042
härav leasingavgifter -
2 018
Interna poster redovisning
-99 536 -90 862
Reaförlust försäljning anläggningstillgång
0
0
Kapitalkostnad och avtalspension
-57 414 -55 953
Utbetalda pensioner
16 817 16 531
Förändring avsättning för pensioner
6 018
-683
Premie avgiftsbestämd ålderspension
24 059 25 064
Premie förmånsbestämd pension/risk
3 985
3 764
Löneskatt på pensionskostnad
10 924 10 987
Förvaltningsavgifter pensioner
213
300
Förändring övertidsersättning (ej utfördelad del)
0
0
Justering personalomkostnader
74
313
Övriga kostnader
50
103
Summa
1 101 9731 078 606
Not 3 Skatteintäkter
Kommunalskatt
683 334 677 822
Slutavräkning*
-1 670 -3 606
Mellankommunal utjämning
5 190
4 710
Summa
686 854 678 926
*Avräkningsbelopp per invånare SKL 13:72
Slutavräkning föregående år (korrigering)
-109
24
Preliminär avräkning innevarande år
7
-244
Not 4 Generella statsbidrag m.m.
Utjämningsbidrag inkomstutjämning
125 175 120 560
Utjämningsavgift/bidrag kostnadsutjämning
1 186 -7 582
LSS utjämningsavgift/bidrag
1 580 -2 098
Regleringsbidrag
3 820
7 463
Strukturbidrag
1 712
0
Kommunal fastighetsavgift
30 100 29 331
Summa
163 573 147 674
Not 5 Finansiella intäkter
Räntor på likvida medel
Ränta revers Eksjö Kommunfastigheter AB
Borgensavgift
Övriga finansiella intäkter
Summa
728
2 814
3 755
195
7 492
712
2 958
3 722
416
7 808
39
Nothänvisningar (tkr)
20142013
Not 6 Finansiella kostnader
Räntor på lån
56
1
Ränta pensionskostnader
113
313
Ändrad kalkylränta
0
527
Övriga räntor
48
41
Övriga finansiella kostnader
0
31
Summa
217
913
Not 7 Resultatutredning
Årets resultat
17 941 18 530
Avstämning balanskrav:
Reavinster avyttring anläggningstillgångar
0
0
Årets resultat efter balanskravsjustering
17 941 18 530
Ingående öronmärkt för väntade underskott
Avskrivs på grund av ny lagstiftning
Medel till resultatutjämningsreserv
-933 -1 998
Balanskravsresultat
17 008 16 532
Ackumulerad RUR
-2 931 -1 998
Not 8 Fastigheter och anläggningar
Ackumulerade ingående anskaffningsvärden 354 985 339 819
Avyttring/utrangering/värdejustering
-23 84
Nyanskaffningar
16 169 15 082
Värdejusteringar/omfört till inventarier
0
0
Summa anskaffningsvärde
371 131 354 985
Ackumulerade ingående avskrivningar
-141 640 -133 959
Årets avskrivning
-7 702 -7 597
Avyttring/utrangering
0-84
Summa avskrivningar
-149 342 -141 640
Bokfört värde
221 789 213 345
Specifikation
Markreserv
4 992
5 052
Verksamhetsfastigheter
29 419 29 751
Fastigheter för affärsverksamhet
15 327 16 033
Publika fastigheter 121 951 117 296
Övriga fastigheter
1 509
1 577
Mark under exploatering
23 692 24 879
Pågående arbete
24 899 18 757
Summa
221 789 213 345
Not 9 Fordon, maskiner och inventarier
Ackumulerat ingående anskaffningsvärde
Anskaffningar
Värdejustering/omfört från fastigheter
Summa anskaffningsvärde
Ackumulerade ingående avskrivningar
Årets avskrivning
Summa avskrivningar
Summa bokfört värde
40
153 281 145377
17 718
7 904
23
0
171 022 153 281
-109 813 -102 174
-8 301 -7 639
-118 114 -109 813
52 908 43 468
Nothänvisningar (tkr)
20142013
Not 10 Finansiella anläggningstillgångar
Aktier
Eksjö Stadhus AB
17 500 17 500
eksjo.nu (Eksjö 2000 AB)
300
300
Träcentrum
10 10
Smålands Turist AB
18
18
Aktieköp
50 0
Summa aktier
17 878 17 828
Andelar
Säkerhetsfonder hos Kommunkredit
100
100
Kreditgarantiföreningar
341341
Andelar i ekonomiska föreningar
261
271
Andel i Kommuninvest *
715
715
Summa andelar
1 417
1 427
Långfristiga fordringar
Eksjö Kommunfastigheter AB
101 109 106 109
Eksjö Stadshus AB /AB Eksjö Industribyggnader (2012)
3 338
3 338
Soldaternas vänner
75
75
Förlagslån Kommuninvest
3 200
3 200
Summa långfristiga fordringar
107 722 112 722
Summa
127 027 131 977
* se särskild kommentar
Not 11 Fordringar
Kundfordringar 15 240 19 839
Fordringar hos staten
34 787 30 636
Inbetald preliminärskatt
9 780
9 429
Diverse kortfristiga fordringar
7 772
6 363
Fordran momsersättning
4 223
3 319
Förutbetalda kostnader/upplupna intäkter
30 506 26 784
Upplupna skatteintäkter
115
7 752
Summa
102 423 104 122
Not 12 Kassa och bank
Kassa
167135
Bank- och plusgiro 68 698 56 513
Summa
68 835 56 648
Not 13 Rörelsekapital
Resultatfonder
Kommunfullmäktige
Kommunstyrelsen
Finansförvaltningen
Kommunledningskontoret
Kommunledningskontoret /kost-städ
Samhällsbyggnadssektorn
Barn- och ungdomssektorn
Sociala sektorn
Överförmyndaren
Revisionen
Valnämnden
Tillstånds- och myndighetsnämnden
Summa resultatfonder
Övrigt rörelsekapital, brist
Summa
Före bokslut
Före bokslut
118 93
205 0
1 251
6 127
9 040
9 611
-529
367
3 949
4 535
1 978
6 067
-16 643 -8 094
0-102
40 57
0 6
14
-16
-577 18 651
-10 923 -41 096
-11 500 -22 447
41
Nothänvisningar (tkr)
20142013
Not 14 Eget kapital
Ingående eget kapital
354 437 335 907
Årets resultat
17 941 18 530
Summa
372 378 354 437
Not 15 Avsatt för pensioner
Avsatt för pensioner exkl ÖK-SAP
4 469
4 296
Ränte- och basbeloppsuppräkning
77
67
Pensionsutbetalning
-448-452
Nyintjänad pension/förmånsbelopp/personalförändringar
333
213
Sänkning disonteringsränta
319
Försäkring, övrigt
99
26
Utgående avsättning 4 530
4 469
Avsatt för pensioner ÖK-SAP
2 699
2 747
Ränte- och basbeloppsuppräkning
35
47
Pensionsutbetalning
-165-148
Sänkning disonteringsränta
0
208
Förmånsbelopp, personalförändringar
4 870
31
Grundändring, övrig post
1
-186
Utgående avsättning 7 440
2 699
Avsättning för särskild löneskatt
2 876
1 738
Summa
14 846
8 906
Not 16 Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder
Skuld mervärdesskatt
Personalens källskatt
Förutbetalda statsbidrag
Skuld fastighetsskatt
Övriga kortfristiga skulder
Upplupna löner
Upplupen semesterlön
Skuld arbetsgivaravgift
Upplupen löneskatt
Avgiftsbestämd pensionspremier
Förutbetalda skatteintäkter
Förutbet intäkter/upplupna kostnader
Summa
Leasingskuld fordon
36 154 39 821
3 149
726
10 922 10 809
11 381 11 415
96
89
1 449
2 136
15 270 16 114
45 577 44 838
12 941 12 520
11 101 11 153
24 265 24 120
5 781
3 996
5 172
5 995
183 258 183 732
?
3 617
Not 17 Pensionsförpliktelser inom linjen 396 706 373 529
Förmånsbelopp
1 322
6 802
Aktualisering
1 478
1 661
Pensionsutbetalningar
-14 858 -14 729
Ränteuppräkning
-4 144
2 040
Personalförändringar
5 402
1 473
Övrigt
-1 858 26 200
Summa ansvarsförbindelse
384 048 396 706
Löneskatt
93 170 96 241
Summa
477 218 492 947
42
Nothänvisningar (tkr)
Not 18 Utfästelse av visstidspension politiker
Ingår 2014 i avsättning
20142013
0
766
Not 19 Borgensförbindelser
Kommunala företag
AB Eksjö Energiverk
381 163 401 240
Eksjöbostäder AB
237 000 237 000
Eksjö Kommunfastigheter AB
170 700 160 700
AB Eksjö Industribyggnader
94 500 94 500
Eksjö Stadshus AB
45 400 45 400
Summa kommunala företag
928 763 938 840
Bostadslån ansvarsförbindelser
361
454
Höglandets kommunalförbund
8 208
5 741
Övriga förpliktelser
1 790
1 903
Summa borgensförbindelser
939 122 946 938
43
Redovisningsprinciper och begreppsförklaringar
Redovisningsprinciper
Tillämpning av RKR:s (Rådet för kommunal
redovisning) rekommendationer
Nr 4.2 Redovisning av skatteintäkter
Slutavräkning avser skillnaden mellan preliminärt erhållna skatteintäkter och den slutliga skatten. I bokslut 2014 har definitiv slutavräkningen för år 2013
och en preliminär slutavräkning för 2014 bokförts.
Nr 7.1 Upplysningar om pensionsmedel
och pensionsförpliktelser
Avsättning till pensioner och pensionsförpliktelser
som redovisas som ansvarsförbindelse uppgår till
totalt 492,0 mnkr. Beloppen har återlånats, inga
placeringar av pensionsmedel finns.
Nr 8.2 Sammanställd redovisning
en femårsperiod. Befintlig avsättning bedöms täcka
kommunens åtagande och ingen avsättning har gjorts
2014.
Ansvarsförbindelser
Redovisat belopp för borgensförbindelser avser utnyttjad del av beviljad borgen.
11.4 Materiella anläggningstillgångar
Anläggningstillgångar har i balansräkningen upptagits till anskaffningsvärde efter avdrag för planenliga
avskrivningar. Exempel på avskrivningstider:
Fastigheter
33 år
Gator och vägar
33 år
Inventarier
3-10 år
Fordon5 år
Räddningsfordon
20 år
Idrottsanläggningar
20 år
I den sammanställda redovisningen ingår även de
delar av kommunens verksamhet som bedrivs i
bolagsform och där kommunen har ett bestämmande
eller väsentligt inflytande. Väsentligt inflytande anses
kunna utövas vid en röstandel av minst 20 procent.
Ett halvt prisbasbelopp tillämpas som be-loppsgräns
för aktivering av inventarier.
Den sammanställda redovisningen har upprättats
enligt förvärvsmetoden. Den innebär att aktiekapitalet i dotterföretagen inte tagits med. I de fall
kommunen äger delar av ett bolag har resultat- och
balansräkningen räknats om med hänsyn till kommunens ägarandel. Obeskattade reserver räknas som
eget kapital, uppskjuten skatt redovisas som avsättning. Alla interna mellanhavanden mellan enheterna
elimineras.
Komponentavskrivning
Rekommendationen gäller från och med 2014.
I Eksjö kommun har, under 2014, processen påbörjats för att från och med 2015-12-31 ha uppdaterat
redovisningen för samtliga väsentliga anläggningstillgångar. Mycket av de anläggningar som kommunen nyttjar finns i bolag som tillämpar komponentavskrivning från och med 2014. Kommunen hyr
större delen av sina lokaler av Eksjö kommunfastigheter AB, ett helägt kommunalt fastighetsbolag som
från och med 2014 tillämpar komponentavskrivning.
Utöver bolagen ingår Höglandets kommunalförbund, där kommunen har 20 procent röstandel.
I bokslutet har dock kommunalförbundet tagits med
motsvarande Eksjö kommuns andel av dess finansiering (18,6 procent).
Nr 10.2 Avsättningar
och ansvarsförbindelser
Ingående avsättning för återställande av deponi
uppgår till 3 mnkr. Arbetet beräknas fortgå under
44
Avskrivningar påbörjas månaden efter avslutad anskaffning.
Nr 17 Pensionsförpliktelser
Kommunens samlade pensionsförpliktelser återfinns
i posterna avsättningar för pens-ioner, kortfristiga
skulder och under raden ”pensionsförpliktelser som
inte har upptagits bland skulderna och avsättningarna”. Denna rad ligger under ansvarsförbindelser
utanför balansräkningen. Kommunens totala pensionsförpliktelse uppgår 2014-12-31 till 522,2 mnkr
varav 477,2 mnkr avser ansvarsförbindelsen. Kommunen har beslutat att från och med 1998 årligen
betala hela det årliga intjänandet av pensionen för
individuell avsättning.
Nr 18 Intäkter från
avgifter, bidrag och försäljningar
Bidrag har fordrings- eller skuldförts på så sätt att
endast intjänad del bokförts som intäkt under året.
RKR 18.1
Nr 18.1 Intäkter från stadsbidrag
Intäkter från statsbidrag
Från och med 2014 har principen för hur statsbidrag
avseende integration och ensamkommande flyktingbarn redovisas förändrats i kommunens redovisning.
Förändringen gjordes utifrån ett förtydligande från
RKR som kom i oktober 2014 om redovisning av
statsbidrag. Kommunen har tidigare skuldfört bidrag
från migrationsverket och matchat intäkter mot
kostnader. Förtydligandet innebär att statsbidrag som
inte har en uttryckligen fastslagen tidsperiod ska intäktsföras den period som bidraget avser, vilket i stor
utsträckning har varit innevarande år. Med tidigare
års matchningsprincip har kostnaderna och intäkterna för verksamheten balanserat och i princip påverkat
kommunens resultat. Med förändrad redovisningssätt
har intäkterna överstigit kostnaderna för verksamheten under 2014 med 2,1 mnkr.
Nr 20 Redovisning av finansiella
tillgångar och finansiella skulder
Finansiella tillgångar utgörs av aktier i koncernföretag, övriga aktier, andelar och långfristiga fordringar.
Samtliga klassificeras som anläggningstillgångar.
Kommunen har inga långfristiga skulder.
Begreppsförklaringar
Resultaträkningen visar årets resultat och hur det
uppkommit. Det visar även förändringen av det egna
kapitalet, som även kan utläsas genom att jämföra
årets balansräkning med föregående års.
Kassaflödesanalysen redovisar inbetalningar och utbetalningar det vill säga hur medel anskaffas och hur
dessa använts. Här visas hur den löpande verksamheten, investeringsverksamheten och finansieringsverksamheten påverkat årets kassaflöde.
Balansräkningen redovisar kommunens finansiella
ställning vid årsskiftet. Den visar vilka tillgångar
kommunen har och hur dessa finansieras, med skulder eller med eget kapital.
Tillgångarna indelas i omsättningstillgångar (kontanter, kortfristiga fordringar och förråd) och anläggningstillgångar (till exempel fastigheter, inventarier,
maskiner, långfristiga fordringar). Tomtmark som
anskaffats i avsikt att säljas vidare redovisas som omsättningstillgång.
Eget kapital visar skillnaden mellan tillgångar och
skulder. Eget kapital satt i relation till de totala
tillgångarna anger kommunens soliditet, det vill säga
hur stor del av de totala tillgångarna som är finansierade med eget kapital.
Avsättningar är ekonomiska förpliktelser vilkas storlek eller förfallotidpunkt inte är helt bestämd.
45
Vart gick kommunens pengar 2014?
Diagrammet visar översiktligt hur sektorernas nettokostnad på 819 mnkr fördelas på typ av verksamhet.
Gemensamma
funktioner 4,3%
Politisk verksamhet
1,5%
Affärsverksamhet
0,3%
Gator och parker
3,1%
Infrastruktur, skydd
övrigt 3,6%
Socialt stöd
7,1%
Fritid och kultur
4,4%
Förskola
och fritids
12,4%
Näringsliv och turism
1,2%
Vård och omsorg
33,7%
Utbildning
28,1%
Arbetsmarknad,
flyktingverksamhet
0,4%
• I ”Kommungemensamt” ingår kommunledning, övergripande ekonomi- och personaladministration, telefoni, post, repro kostnaderna.
I officiell statistik som ”Vad kostar verksamheten
i Din kommun” fördelas dessa kostnader ut och
ingår som en del i respektive övrig verksamhet.
• ”Infrastruktur och skydd, övrigt” ingår miljöoch byggverksamhet, räddningstjänst och fysisk
teknisk planering.
46
• ”Utbildning” omfattar alla nivåer från förskoleklass till högskoleutbildning.
• I” Politisk verksamhet” ingår förutom kostnad
för fullmäktige, kommunstyrelse och övriga
nämnder även partistöd och avgifter till Sveriges
Kommuner och landsting och regionala organ.
Politisk organisation
Valnämnden
Ekonomi
Under året har val hållits till såväl riksdag, regionfullmäktige och kommunfullmäktige, som till
EU-parlamentet. Valnämndens verksamhet för dessa
båda valdagar, med för- och efterarbete, lämnade ett
överskott om 0,4 mnkr.
(mnkr)
Budget Utfall
2014 2
014
Avvikelse
Kommunfullmäktige
Kostnader
2,22,1 0,1
varav personalkostnader
1,1
1,0
0,1
varav partistöd
0,6
0,6
0,0
varav övriga kostnader
0,5
0,5
0,0
Nettokostnader
2,2
2,1
0,1
Kommunstyrelse
och kommunfullmäktige
Kommunstyrelsen
Intäkter
0,40,4 0,0
Kostnader
4,24,2 0,0
varav personalkostnader
3,9
3,8
0,1
varav övriga kostnader
0,4
0,4
-0,1
Nettokostnader
3,83,8 0,0
Förutom ansvaret att planera och genomföra verksamheten genom budgetarbete, uppföljningar och
utvärdering, har fokus varit att skapa effektiva
arbetssätt för styrning och ledning. Under kommunfullmäktige har en särskild beredning utvärderat den
politiska organisationen.
Tillstånds- och myndighetsnämnden
Kostnader
0,30,2 0,1
varav personalkostnader
0,2
0,2
0,0
Nettokostnader
0,3
0,2
0,1
Valnämnden
Intäkter
0,60,6 0,0
Kostnader
1,20,8 0,4
varav personalkostnader
0,7
0,7
0,0
varav övriga kostnader
0,4
0,1
0,4
Nettokostnader
0,6
0,2
0,4
En förändrad politisk organisation med nämnder
istället för utskott infördes 2015-01-01. Det har
inneburit en översyn och förändring av arbetsordningar, reglementen och delegationsordningar.
Kommunstyrelsen har aktivt arbetat med metoder
för styrning och ledning av de kommunala bolagen.
Det har inneburit en översyn av bolagsordningar och
ägardirektiv.
Kommunstyrelsen har även arbetat med metoder för
styrning och ledning av förvaltningens verksamheter
genom förbättringar i budgetprocessen, styrkort,
handlingsplaner och chefskontrakt.
Tillstånds- och myndighetsnämnden
Utifrån förändrad politisk organisation upphör de
fasta beredningarna. Avrapportering av deras programarbete har gjorts till kommunfullmäktige.
Tillstånds- och myndighetsnämnden upphör vid årsskiftet 2014–2015. Ansvar för myndighetsutövning
överförs till samhällsbyggnadsnämnden.
-
Att besöka Stadshuset
och träffa politiker var en del av Eksjödagen 2014
Verksamheterna
47
Kommunledningskontoret
Årets resultat
Kommunledningskontoret redovisar sammanlagt en
negativ budgetavvikelse med 0,6 mnkr (0,8 procent).
• Kommunikationsavdelningen redovisar ett underskott på 4,8 mnkr som till allra största delen
utgörs av förvaltningsövergripande IT- och telefonikostnader men även av minskade intäkter.
• Mestadelen av ekonomi- och upphandlingsavdelningens underskott består av sektorgemensamma
telefonikostnader som blev högre än väntat.
• Av personalavdelningens positiva resultat om 1,0
mnkr är 1,3 mnkr ett överskott av intäkter hos
bemanningsenheten.
• EksjöVux gör ett positivt resultat med 4,2 mnkr.
Styrkort
Ekonomi – förståelse för ekonomiska
samband och förtroende för ekonomiska
styrprocesser
Förståelse för ekonomiska samband och förtroende
för ekonomiska styrprocesser mäts via en årlig enkät
till budgetansvariga chefer. Resultatet från 2014 års
enkät visar på vissa förbättringar mot tidigare år när
det gäller förtroendet för styrprocesser i kommunen.
Målet i styrkortet, att 90 procent ska ha full förståelse
för ekomiska samband och förtroende för styrprocesser, uppnås inte helt. Totalt i kommunen uppnåddes 73 procent förståelse (75 procent 2013) och 77
procent förtroende (65 procent 2013). För KLK:s del
48
uppnåddes 72 procent förståelse (77 procent 2013)
och 62 procent förtroende (76 procent 2013).
Attraktivitet – God näringslivsutveckling
Vid Svenskt näringslivs årliga mätning av kommunernas näringslivsklimat hamnar Eksjö kommun
på plats 53 av Sveriges 290 kommuner. Målet är att
ligga bland de 70 bästa.
Viktiga händelser
Staben
Stabens budget uppgår till 7,6 mnkr och årets samlade resultat innebär ett överskott om 240 tkr. Skälet
till överskottet är främst en utbetalning från Astrid
Lindgrens Hembygd, minskade kostnader inom
administrationen och minskat evenemangstöd för
2014. Staben redovisar även en del underskott för
2014 i dess olika verksamheter. Ökade kostnader för
marknadsföring och utvecklingsmedel bland dessa
verksamheter.
Under 2014 bildades en stab under kommundirektören, bestående av fem medarbetare: kommunsekreterare, utskottsekreterare, assistent, kommunjurist och utvecklingschef. Stabens främsta uppgift är
vara ett administrativt, lednings- och beslutsstöd för
ledningsutskottet, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige.
Stabens verksamhet har kretsat mycket kring genom-
Verksamheterna
förandet av två val, EU-valet och det allmänna valet.
Under 2014 beslutades det också att en ny politisk
organisation skulle träda i kraft inför den nya mandatperioden. Staben har här varit delaktig i utarbetande av nya delegationsordningar, vilket bland
föranleddes av en ny nämndorganisation. En ny
nämnd och sektor tillskapades i form av tillväxt- och
utvecklingsnämnden och tillväxt- och utvecklingssektorn.
Under året har staben tillsammans med fem andra
kommuner upphandlat en förstudie kring ett digitaliserat dokument- och ärendehanteringssystem (Dähs).
Förstudien ska vara klar under mars månad 2015.
Dähs beräknas kunna implementeras under 2016.
Inför den nya mandatperioden beslutades också att
ärendehanteringen, i form av protokoll och beslutsunderlag skulle digitaliseras och publiceras på läsplattor för de förtroendevalda. Plattor och utbildningen
upphandlades av staben under 2014. Utbildning och
genomförande sker i februari 2015. Andra viktiga
händelser under året var:
• Slutförd förstudie kring Regionalt E-arkiv.
• Genomlysning av samtliga processer inom staben
i syfte att effektivisera administrationen.
• Vänortsutbyte med Schneverdingen och Barlinek
(omfattande cirka 35 ungdomar).
• Deltagande i utvecklingen av Barnfilmbyn.
• Framtagande av delegationsordningar med mera.
• Anställning av en kommunjurist.
Ekonomi- och upphandlingsavdelningen
Avdelningen fick ett underskott på 0,5 mnkr.
Av dessa beror 0,1 mnkr på att intäkter som inte
kommit in under 2014 för kommungemensamma
upphandlingar samt högre konsultkostnader i samband med upphandlingar.
De återstående 0,4 mnkr beror på högre telefonikostnader än beräknat och avser hela sektorn.
Som ett led i arbetet med att effektivisera rutiner
och processer har arbete under året lagts ned på att
förbereda införande av e-handel. En användarvänlig
uppföljningsfunktion för ekonomisk information
(Info-Key) för enhetschefer har införts under året.
Personalavdelningen
Avdelningen fick ett överskott på 1,0 mnkr. Överskottet beror på det stora antalet sålda bemanningstimmar, vilket har resulterat i ett överskott för
Verksamheterna
bemanningsenheten på 1,3 mnkr. Överskottet önskas
gå till de köpande sektorernas resultatfonder, fördelat
på antalet köpta timmar. De övriga verksamheterna
gör ett samlat underskott på 0,3 mnkr på grund av
minskade försäljningsintäkter.
Personaladministration och
gemensamma personalfunktioner
2014 har bemanningsekonomi varit under stort fokus och behandlas både politiskt och i förvaltningen.
Arbetet har tagit sin utgångspunkt i kommunstyrelsens uppdrag från 2013 att redovisas hur bemanning
kan organiseras med målsättning att:
• skapa kontinuitet för äldre och barn,
• säkerställa framtida rekrytering,
• ge möjlighet för personal att leva på sin lön,
• vara effektiv och flexibel.
Utskottsbeslut 2014
Sociala utskottet fattade i april ett beslut om att
bland annat halvera antalet timmar som köps från
bemanningsenheten till förmån för egen tillsvidareanställd personal. En liknade i avsiktsförklaring gjordes av barn- och ungdomsutskottet innan sommaren.
Tyvärr så har detta inte hänt utan beställningarna
av timvikarier från bemanningsenheten har ökat på
totalen från 130 973 (79,8 ÅA) till 135 341 (82,5
ÅA) timmar en ökning med 4 367 timmar eller 2,7
årsarbetare.
Rekryterings- och bemanningsenheten har under
2014 förmedlat 126 333 vikarietimmar med följande
fördelning:
20132014
TillsattaAvslagna
Tillsatta Avslagna
Bus
43 636
2 517
40 302
2 644
Klk
2 214
49
2 215
95
Kost
7 729
454
7 316
449
Soc
69 879
4 493
76 499
5 817
Totalt 123 459
7 513
126 333
9 007
Under 2014 tillsattes 93,3 procent av beställda timmar en försämring från 2013 då tillsättningsgraden
låg på 94,2 procent. Tillsättningsgraden är fortfarande på en acceptabel nivå (19 timmar av 20 tillsätts)
men då beställningarna ökar blir avslagen i absoluta
tal ett stort problem för verksamheterna. Det finns
bara ett sätt att lösa problemet och det är genom en
ökad anställning i verksamheterna i enlighet med fattade politiska beslut.
49
Friskvård
Friskvårdsarbetet i kommunen har bedrivits på
samma sätt som tidigare år men med en inriktning
mer mot träning. Det har pågått en hel del olika
aktiviteter med stöd och hjälp av friskvårdskonsulten
och andra aktiva personer som erbjuder sina tjänster.
Till grund för arbetet ligger kommunens Friskvårdspolicy. Den träningslokal som många av våra medarbetare uppskatte hos företagshälsovården tyvärr
har plockats bort när företagshälsovården flyttade till
nya lokaler. Simhallen har alla med månadslön fått
använda sig av även under 2014.
Arbetsmiljö
Eksjö kommun har en fastställd plan för hur utbildning i arbetsmiljö ska tillgodoses för kommunens
chefer och skyddsombud. Alla berörda får en grundutbildning, en så kallad BAM-utbildning. 2014 fullföljdes utbildningen av 8 chefer och 7 skyddsombud.
2014 års plan för arbetsmiljöutbildningar innefattade
även en utbildning speciellt inriktad för chefer och
deras roll i arbetsmiljöarbetet. Av kommunens cirka
80 chefer deltog 66 stycken uppdelat på fyra olika
tillfällen. Denna utbildning kommer även under
2015 genomföras för nyanställda chefer i kommunen
och de chefer som hade förhinder att delta vid årets
utbildningar.
Vid halvårsskriftet 2014 infördes nya regler om sanktionsavgifter i vissa av arbetsmiljöverkets föreskrifter.
I samband med detta införande genomförde kommunen, tillsammans med Prevent, två föreläsningar
om de nya reglerna. Föreläsningarna riktade sig till
både chefer och skyddsombud, där deltagandet var
64 chefer och 63 skyddsombud.
Kultur och värderingar
Ta-sig-församhets-exempel lyfts och belönas i personaltidningen där alla anställda kan nominera en
kollega som gjort något lite extra för våra brukare,
elever eller kunder. Bra exempel på Ta-sig-församhet
belönas sedan med artikel och ett pris. Utlottning av
biobiljetter och Eksjöbrickor på kulturhandboken
har fortsatt, detta i syfte att hålla boken levande.
Kommunikationsavdelningen
Avdelningen fick ett underskott på 4,8 mnkr. ITkostnaderna för förvaltningen, som till 2014 för
första gången baserats på Höglandets IT:s tjänstekatalog, blev högre än planerat varför underskottet (2,3
mnkr) lades centralt på kommunikationsavdelning-
50
en. Avdelningen har förlorat intäkter på 0,5 mnkr,
varav 0,3 mnkr är interna.
Telefonin har under året drabbats av fördyringar
från HKF på 1,2 mnkr (varav 0,5 mnkr är bestriden
och 0,5 mnkr avser kostnader för 2013). HKF har
efter införandet av ny växelplattform haft svårt att ta
kontroll över fakturor från underleverantör och först
under hösten 2014 var bilden klar över differensen
mellan projektplan (vilket ingånget avtalskostnader är
baserad på) och utfall. Överskjutande del av kostnaderna fakturerades sent på året vilket gjorde det
omöjligt att tidigare prognostisera rätt utfall.
Slutligen innebar uppskjuten start av papperslösa
sammanträden att besparing av porto på 200 tkr inte
uppstod under 2014.
Informationsenheten
Informationsenheten ansvarar för fyra av kommunens
viktigaste kommunikationskanaler, hemsidan eksjo.
se, hushållstidningen ”Hemma i Eksjö”, intranätet
”Ekot” och personaltidningen ”Pi”. ”Hemma i Eksjö”
har kommit ut med två nummer under 2014. Tidningen sänds till alla hushåll i kommunen. Den finns
även som nättidning och talskiva. Under året har fyra
nummer av personaltidningen ”Pi” getts ut.
Kommunens hemsida besöktes totalt 223 000 gånger
under året, jämfört med 210 000 gånger under 2013,
en ökning med fem procent.
För kostnadseffektivitet och enhetlighet, producerade
informationsenheten cirka100 enskilda och samordnade informationsannonser för kommunens verksamhet.
Under året har revidering skett av kommunens grafiska profil och
ett arbete har
påbörjats med
att ta fram en
koncerngemensam kommunikationspolicy.
Den beräknas
antas av kommunfullmäktige
under 2015. Till
policyn planeras
ett flertal riktlinjer tas fram för
enhetlig tolkning
Verksamheterna
vad gäller kommunens kommunikation med omvärlden och inom organisationen.
IT
Under 2014 infördes debitering till kommunens
verksamheter enligt fastslagen tjänstekatalog. Två
gånger per år scannas volym av tjänster av och
verksamheterna blir fakturerade kostnad för dessa
volymer. HIT har därmed nått målet med att gå från
anslagsfinansiering till tjänstefinansiering.
Repro och post
Under slutet av 2014 skedde en uppgradering av
efterbehandlingsenheten till tryckmaskinen. Det
öppnar för större möjlighet till mer avancerat tryckningsarbete inom koncernen till en sänkt kostnad.
Under hösten 2014 inleddes ett arbete tillsammans
med förvaltningens verksamheter att se över gällande
postrutiner. Uppdraget var att se över posthantering
och postrutter (frekvens och lokalisering). Arbetet
planeras slutföras under våren 2015 och kan komma
att innebära förändrat budgetbehov.
Kontaktcenter
Den 7 november 2014 invigdes kommunens kontaktcenter. Inför invigningen var fokus på lokalanpassning och utbildning av personalen. Efter
invigningen fortsätter arbetet med att sätta alla nya
rutiner som detta förändrade arbetssätt innebär, både
hos kontaktcenter och i förvaltningen. Införandet av
kontaktcenter hade ett utfall på 627 tkr, varav merparten av kostnaden är vikariekostnad när ordinarie
personal var på utbildning och kostnader i samband
med invigningen (exempelvis annonsering).
Kostenheten
Enheten fick ett underskott på 0,8 mnkr. Till viss del
kan man härleda siffrorna till det gamla livsmedelsavtalet. Mest fördelaktiga priser räknar man att ett
avtal ger de första två åren och nu är aktuellt avtal
inne på det femte året vilket kan bidra till underskottet. Livsmedelsupphandlingen har dragit ut på tiden
på grund av överprövning och är nästan exakt ett år
försenad. Underskottet ligger i ungefär samma nivå
som tidigare år. Ett pågående jobb med att få ner
matsvinner hoppas få en positiv effekt på enhetens
budget framför.
En organisationsförändring genomfördes i början av
året vilket innebar att kosten delades upp i verksamhetsområden. Tre kökschefer fick ansvar för varsitt
område, förskola, skola och äldreomsorg vilket har
slagit väl ut. På sikt kommer det att innebära en
kvalitetshöjning vilket redan har börjat ge märkbara
resultat, en verksamhet som jobbar mot samma mål
med ett ökat fokus på att leverera måltider med hög
kvalité. Inför höstterminen 2014 övergick förskolan
Getingen i Ingatorp och förskolan Trädgården i Eksjö
i Kostenhetens regi mot att som tidigare tillhöra
barn- och ungdomssektorn.
Projektet med att minska mängden onödigt matsvinn pågår. Det har gett bra resultat i de kök som
har prioriterat projektet och mängden matsvinn har
minskat där.
Städenheten
Enheten fick ett överskott på 0,5 mnkr. Verksamhetsåret 2014 för Städenheten har resulterat i ett positivt
Vid invigningen av kontaktcenter
Verksamheterna
51
budgetresultat. Ny metod för golvvård har inneburit en minskning av antalet kemartiklar. Metoden
kommer öka kostnaden för golvvårdsmedel men på
lång sikt kommer kostnaderna för detta att minska.
Resultatet för 2014 beror till största del på minskade
personalkostnader.
Näringslivsavdelningen
Avdelningen för ett underskott på 0,8 mnkr. I början
av året avslutades två projekt vilket har lett till att
1,5 tjänster upphört att vara projektfinansierade och
avdelningen har därmed gått miste om dessa intäkter.
Ytterligare intäkt i form av sålda tjänster, utförda av
koordinator, har uteblivit under året.
Näringsliv
Näringsliv- och turismavdelningen arbetar tillsammans med bolaget eksjö.nu för att förbättra möjligheten för entreprenörer att starta, driva och etablera
företag i Eksjö kommun. I Eksjö kommun har 95
nya företag startat varav hälften av dessa fått någon
form av stöd och hjälp av näringsliv- och turismavdelningen.
Tillsammans med bolaget eksjö.nu bedrivs flera nätverk. VD-nätverket med 30 företagsledare har haft
regelbundna träffar, Hr-nätverket (specialistnätverk
för personalansvariga) med 15 deltagare har träffats
vid fyra tillfällen, Hotell- och konferensgruppen med
7 deltagande företag har träffats vid fyra tillfällen och
Nätverket för fåmansföretagare med 15 deltagare har
under året träffats första måndagen varje månad.
Turistbyrån
Turistbyrån har haft 80 000 besökare under året.
Detta är en ökning med 2 000 personer från föregå-
ende år. Främst kommer besökarna från Danmark
och Tyskland.
Eksjö näringsliv- och turismenhets webbportal,
visiteksjo.se kopplades under våren ihop med systemet Citybreak från Visit Technology. Det innebär att
turistbyrån nu kan erbjuda bokningsbara paket på
hemsidan och på regionens webbplats
visitsmaland.se. Företagen/anläggningarna tar själva
fram sina produkter. Visiteksjo.se fungerar som ett
skyltfönster, anläggningarna når fler kunder och
säljer mer.
Under året har arbetet med att marknadsföra verksamheten bland annat via sociala media intensifierats.
I dagsläget har verksamheten 260 följare på Instagram och på Facebook 2 369 personer som gillar den
aktuella hemsidan.
Inflyttarservice
Under året har flera nyinflyttarträffar med efterföljande inflyttaraktiviteter genomförts. Intresset har
varit stort för dessa träffar och nyinflyttade skapar
nya sociala nätverk.
Campus i12
Campus i12 fick ett överskott på 0,4 mnkr. Det goda
resultatet kan förklaras i fyra punkter:
1. Flera utbildningar har ett mycket gott söktryck
vilket ger goda intäkter. Intäkterna motsvarar
endast en differens mot budget på fyra procent
vilket är ett gott resultat.
2. Utbildningsledarna som ansvarar för utbildningarna har aktivt ifrågasatt kostnader, samarbetat
och samutnyttjat resurser vilket resulterat i lägre
kostnader.
Campus i12
52
Verksamheterna
3. Campus i12 har under året haft fyra utvecklingsprojekt som också delat på skolans totala
OH-kostnad. Projekten har även bidraget till
en verksamhetsutveckling som är positivt för
verksamheten.
4. Under normala omständigheter brukar Campus
i12 korrigera verksamheten vid halvårsuppföljningen, men detta har inte skett i år.
visningen har permanentats och vi har nu stöd på
heltid i både arabiska och dari (persiska).
Campus i12 fortsätter att växa även 2014. Hösten
2014 hade skolan 300 studenter, samt fyra olika
utvecklingsprojekt. Nya undervisningslokaler (900
m2) färdigställs under hösten/vinter för att stå klara
till hösten 2015.
Framtiden
EksjöVux
EksjöVux fick ett överskott på 4,2 mnkr. Det ekonomiska resultatet blev över förväntan tack vara
att intäkterna varit större än budgeterat. EksjöVux
har inom ramen för den ordinarie budgeten även
erbjudit uppdragsutbildningar inom SFI och Omvårdnadslyftet, vilka genererat stora intäkter i form
av statliga driftsbidrag. Även de interkommunala
ersättningarna och övriga statsbidrag har varit större
än beräknat.
Statens satsning på Yrkesvux har fortsatt under året
och vi har erbjudit en stor bredd av yrkesutbildningar, utöver den i egen regi erbjudna omvårdnadsutbildningen, genom ett väl utvecklat samarbete med
övriga Höglandskommuner samt ett bra nätverk av
externa utbildningsanordnare.
En ny omgång med riksrekryterande utbildningsplatser för Yrkesförare har genomförts i samarbete med
Nifsarpsskolan. Det har också varit ett ökat antal
elever på industriutbildningen, både inom CNC och
svets.
Den tidigare tendensen att allt större andel av de
studerande har olika former av studiesvårigheter har
förstärkts än mer. Inget tidigare år har det varit så
många elever med olika former av studiesvårigheter,
koncentrationssvårigheter, sociala problem eller helt
enkelt bara dåliga erfarenheter av tidigare skolmisslyckande bakom sig. Vi har under året prioriterat den
här målgruppen än mer genom ett vidareutvecklat arbete där specialpedagogens roll blivit allt mer central.
Verksamheten på SFI (Svenska för invandrare) har
växt ytterligare under året och vid årsskiftet var över
120 elever inskrivna i verksamheten. Tidigare års
försöksverksamhet med modersmålsstödjare i under-
Verksamheterna
Inom Särvux har den tidigare lyckade satsningen på
lärlingsutbildningar i samarbete med Café i12 utvecklats ytterligare. EksjöVux samarbetar med övriga
kommuner på Höglandet om ett gemensamt lärlingsråd för Särvux.
Ett antal viktigare projekt inom kommunledningskontoret ska genomföras under 2015–2016. Bland
dem kan nämnas införandet av ett nytt digitaliserat
dokument- och ärendehanteringssystem, införandet
ar ett regionalt E-arkiv.
Övriga viktiga händelser blir:
• Ny medarbetareundersökning genomförs hösten
2015.
• Nya undervisningslokaler (900 m2) tas i anspråk
hösten 2015 vid Campus i12.
• Matsvinnsprojektet är fortsatt aktuellt och kommer prioriteras på de enheter där arbetet inte har
kommit igång fullt ut.
• Eksjö kommun står som värd för vänortutbytet
sommaren 2015 och dessutom som värd för
20-årsjubileet med staden Neusäss i augusti
2015.
• Etablerandet av Barnfilmsmuseum i Mariannelund 2016.
Investeringar
Kommunledningskontoret har under 2014 använt
0,3 mnkr över budgetramen. Överdraget beror på
ombyggnation på Campus i12 som blivit dyrare än
beräknat.
Nyckeltal
2012
2013
2014
Turistbyrån
Totalt antal besökare
78 100
Telefonförfrågningar + e-post 10 141
Besök visiteksjo.se
56 893
68 000 68 500
8 000 7 000
i.u* 60 796
* ingen uppgift
53
Nyckeltal
2012
2013
2014
Campus i12
Heltidsstudenter
Antal studenter i augusti totalt
226
243
283
Digital Visualisering
133
114
110
Digital Design - formbestämmare
33
41
37
Digital Visualisering - Arkitektur och design
45
27
Visuell Design - Arkitektur och inredning
27
Teknisk viusalisering - BIM
11
Teknisk projektledare
0
0
IT-spåret
1515 15
Behandlingspedagog46 83
Deltidsstudenter
Antal studenter fristående kurser
33
10
Antal studenter Eksjö är ett mecka för behandlingshem 55
-
Energieffektiv driftteknik
21
31
13
Antal förstahandssökande/plats
Digital Visualisering
2,46
2,58
4,49
Digital Design - formbestämmare
0,64
1,13
1,36
Visuell Design - Arkitektur och inredning
3
Teknisk viusalisering - BIM
0,52
Digital Visualisering - Arkitektur och design
1,4
-
Energieffektiv driftteknik
0,96
0,52
Behandlingspedagog2,42 3,43
Nyckeltal
Eftersom vuxenutbildningen är en kursutformad verksamhet och EksjöVux har ett flexibelt upplägg börjar och avslutar deltagarna sina studier kontinuerligt under året. Studierna omfattar allt från en enstaka kurs till heltidsstudier. Följande siffror visar på ett ungefärligt genomsnitt av antalet studerande under respektive period.
EksjöVux
VT 2012 HT 2012 VT 2013 HT 2013 VT 2014 HT 2014
Grundläggande och gymnasial vuxenutbildning
Flexvux:189174 168 164190203
Allmänna ämnen (gr+gy)
Orienteringskurser
Data/ekonomi
Turism/friskvård
Omvårdnad/Behandling96+22*)78+31*) 73+29*) 69+25*)61+24*)66+21*)
Yrkesförarutbildning1210 16 161312
Industri Svets/CNC45 8 963
Hotell och Restaurang43 1 222
Bageri23
Särvux1916 15 161923
Lärling/särvux4 4 444
SFI
Utbildning i svenska för invandrare Dag 54+33**) 40+34**) 74+45**) 72+41**) 110+52**) 118+21**)
Utbildning i svenska för invandrare Kväll
20
17
Totalt
453
412
433
418
483
476
*) avser antalet elever i uppdragsutbildning/Omvårdnadslyftet.
**) avser antal elever kvarboende på asylförläggning finansierade via AF.
I ovanstående siffror ingår också studerande från andra kommuner. Aneby kommun startade egen SFI-undervisning HT2010, vilket medförde en minskning med 20 elever på EksjöVux. Skolformen Påbyggnadsutbildning
upphörde 2010. Till ovanstående siffror tillkommer de utbildningsplatser som EksjöVux köper för kommunens
invånare i andra kommuner.
54
Verksamheterna
Ekonomi
Budget Utfall Avvik(mnkr)
Ekonomi
(mnkr)
2014 2014 else
Staben
Budget Utfall
2014 2
014
Avvikelse
Näringsliv- och turism
Intäkter
0,80,8 0,0
Kostnader
8,48,2 0,2
varav personalkostnader
4,2
4,1
0,1
varav övriga kostnader
4,2
4,1
0,1
Nettokostnader
7,6
7,4
0,2
Intäkter
Kostnader
varav personalkostnader
varav övriga kostnader
Nettokostnader
Intäkter
1,71,8 0,1
Kostnader
9,510,1 -0,6
varav personalkostnader
5,0
5,1
-0,1
varav övriga kostnader
4,5
5,0
-0,5
Nettokostnader
7,88,3 -0,5
Intäkter
17,4 15,3-2,1
Kostnader
21,218,7 2,5
varav personalkostnader
6,4
6,2
0,2
varav övriga kostnader
14,8
12,5
2,3
Nettokostnader
3,8 3,40,4
Ekonomi- och upphandlingsavdelningen
Personalavdelningen
Intäkter
1,11,3 0,2
Kostnader
14,914,1 0,8
varav personalkostnader
10,3
8,9
1,4
varav övriga kostnader
4,6
5,2
-0,6
Nettokostnader
13,8 12,8
1,0
2,72,7 0,0
6,77,5 -0,8
3,5
3,8
-0,3
3,2
3,7
-0,5
4,04,8 -0,8
Campus i12
EksjöVux
Intäkter
Kostnader
varav personalkostnader
varav övriga kostnader
Nettokostnader
3,0 7,14,1
13,713,6 0,1
9,8
9,3
0,5
3,9
4,3
-0,4
10,7
6,5
4,2
Kommunikationsavdelningen
Intäkter
4,41,0 -3,4
Kostnader
10,712,1 -1,4
varav personalkostnader
4,3
4,3
0,0
varav övriga kostnader
6,4
7,8
-1,4
Nettokostnader
6,311,1 -4,8
Kostenheten
Intäkter
17,217,7 0,5
Kostnader
37,438,7 -1,3
varav personalkostnader
20,9 20,7
0,2
varav övriga kostnader
16,5 18,0
-1,5
Nettokostnader
20,2 21,0
-0,8
Städenheten
Intäkter
13,913,9 0,0
Kostnader
14,013,5 0,5
varav personalkostnader
13,1 12,5
0,6
varav övriga kostnader
0,9
1,0
-0,1
Nettokostnader
0,1-0,4 0,5
Verksamheterna
Kommunledningskontoret totalt
Intäkter
Kostnader
varav personalkostnader
varav övriga kostnader
Nettokostnader
62,2 61,6-0,6
136,5136,5 0,0
77,5
74,9
2,6
59,0
61,6
-2,6
74,3 74,9-0,6
Investeringar
2,2 2,5-0,3
55
Samhällsbyggnadssektorn
Måluppfyllelse enligt styrkort
Brukarperspektiv
Mål: Årliga besök: 55 000 i simhallen,
72 000 på huvudbibliotek,
34 000 på Eksjö museum.
Resultat: Simhallen, 55 200, huvudbibliotek,
60 454, Eksjö museum, 33 450 besökare år 2014.
Antal besökare till de kommunala kultur- och fritidsanläggningarna ligger på en relativt konstant nivå
mellan 2013 och 2014. Målet är därmed uppfyllt till
93 procent.
Mål: 50 påbörjade bostadslägenheter årligen
Resultat: 27 lägenheter. Målet är endast uppfyllt
till 54 procent. Det är främst enbostadshus som har
uppförts under året och några lägenheter som tillkommit genom ändrad användning från bland annat
kontor. Inga flerbostadshus har uppförts under 2014.
Mätningsmodellerna skiftar också mellan åren vilket
gör det svårare med jämförelser. Man kan dock konstatera att andelen etanol har minskat och dieselandelen ökat.
Mål: Kommunikationer
Fem dubbelturer Eksjö-Mariannelund, kvällstid
mån–fre (ökning med 1).
Sex dubbelturer med tåg Eksjö–Mariannelund
(ökning med 2 mån–fre, sön samt 3 lör).
Åtta dubbelturer Eksjö-Österbymo
(ökning med 2).
Fyra dagliga förbindelser Eksjö–Jönköping
(ökning med 2).
Resultat: Ingen ändring för 2014. Nedläggningen
av tågtrafiken mellan Eksjö och Oskarshamn med
åtföljande utbyggnad av busstrafiken österut slog
igenom först i december 2014 och bedöms vara för
trafikåret 2015.
Mål: Detaljplan för 100 bostäder i Eksjö
stad, 100 i övriga tätorten samt detaljplan
för verksamheter, 90 ha totalt i kommunen.
Processperspektiv
Resultat: Kontrollen visar att det fanns detaljplan för
310 bostäder i Eksjö stad och i övriga kommunen
325. Det finns 95–100 ha planerad mark för verksamhet totalt i kommunen. Målet kan därmed anses
uppfyllt. Slutsatsen är att det finns gott om mark för
bostäder och verksamhet men denna mark ligger till
stor del inte inom attraktiva lägen.
Resultat: Målet mäts genom att en enkät skickas ut
till dem som har fått någon form av beslut i ärenden
som rör bygglov/anmälan, ärenden inom miljö- och
hälsoskydd, trafikärenden, samt ärenden inom räddningstjänsten. Resultatet vid senaste mätningen visar
på samma resultat som år 2013, alltså att 98 procent
anser sig blivit bra bemötta.
Mål: Andelen kommunala fordon (person-
Mål: Beslut om bygglov (efter att komplett
ansökan inkommit) inom 4 veckor vid delegationsbeslut och 8 veckor vid nämndbeslut.
bilar, lätta lastbilar samt personal- och tjänstebilar) som uppfyller de nationella miljöbils-
kriterierna ska utgöra minst 60 procent år
2015 och 100 procent 2020.
Resultat: Andelen uppgår till 53 procent vilket innebär att målet 60 procent år 2015 är möjligt.
Mål: Andelen förnybar energi i kommunala personbilar ska utgöra lägst 70 procent
år 2015 och lägst 90 procent 2020.
Resultat: Andelen förnybar energi uppgår till 27
procent vilket är en mycket låg siffra. Jämfört med
tidigare mätningar så har andelen sjunkit.
56
Mål: 90 procent upplevelse av enkelhet och
bra bemötande i kontakt med kommunen
Resultat: Målet har uppfyllts eftersom handläggningstiden för delegationsbeslut ligger på 3 veckor
och för nämndbeslut 7 veckor. Det finns alltid
omständigheter som gör att handläggningstiden blir
längre i vissa fall och även kortare. Enligt plan- och
bygglagen ska ärenden om lov och förhandsbesked
handläggas skyndsamt och beslut ska meddelas inom
tio veckor från det att den fullständiga ansökningen
kom in till nämnden. Tiden får förlängas, om det är
nödvändigt på grund av utredningen i ärendet, en
gång med högst tio veckor utöver de ursprungliga tio
veckorna.
Verksamheterna
Viktiga händelser
Årets verksamhet
• Tillsammans med Trafikverket och Vida sågverk
har en ny infart till Hjältevad och Vida anordnats samt en ny cykelväg mellan Hjältevad och
Ingatorp anlagts.
Fastighetsförvaltning
• Kvarteret Lunden i Eksjö försåldes för att möjliggöra nybyggnad av bostäder.
• Eksjö kommun deltog för första gången i Smålands Kulturfestival där den avslutande konserten i Olsbergs Arena blev en konstnärlig upplevelse utöver det vanliga.
• I början av året flyttade museets magasin in i nya
lokaler vid före detta Storegårdsskolan.
• En ny bibilioteksplan upprättades under året.
Detta innebär att även skolbiblioteksplanen
finns invävd i kommunens gemensamma biblioteksplan. Beslut om antagande förväntas ske
under 2015.
• Ett länsprojekt, Pluspolarkortet, infördes. Detta
innebär en möjlighet för personer som har någon form av funktionsnedsättning att lättare ta
del av olika evenemang och verksamheter inom
fritid och kultur.
• Ett nytt, sex kilometer långt elljusspår mellan
Prästängen och Skidstugan invigdes under året.
• En förstudie för utveckling av Skedhultsområdet
har slutförts. Denna ligger till grund för fortsatt
utveckling av området tillsammans med berörda
föreningar.
Avtal med ny hyresgäst på Kvarnarps gård, Hälsokollektivet, har tecknats. Invigning av lokalerna
skedde den 25 oktober. Hälsokollektivet erbjuder
olika behandlingar inom hälsans tecken men anordnar även konferenser och workshops inom ämnet.
Lokalerna har under våren och sommaren anpassats
för ändamålet.
Under våren gjordes en omfattande restaurering av
avloppet på Skedhults gård. Anläggningen drivs som
en gemensamhetsanläggning tillsammans med Eksjö
Golfklubb.
Merparten av alla arrende- och hyresavtal har digitaliserats under hösten. Detta innebär att bevakningen
av avtalen blir lättare.
Allmänkultur
En uppdatering av vård- och underhållsplanen för
Aschanska gården har gjorts liksom ett relativt omfattande underhållsarbete och utökat brandskydd.
Kommunen har lämnat remissvar på den Regionala
kulturplanen där bland annat Eksjö Kammarmusikfestival framställs som prioriterat utvecklingsområde.
Ett evenemangsråd har bildats vilket har som grundläggande syfte att med god framförhållning och i
dialog med föreningslivet samordna alla evenemang
som genomförts i kommunen.
• Släta hällar på Norra Storgatan har anlagts i syfte
att få bättre tillgänglighet för funktionshindrade.
Musik på Museigården blev en succé både publikmässigt och ekonomisk. Artister som Thomas Di Leva,
Edda Magnason och Gunhild Carling Family bidrog
starkt till detta.
• Inventering av nedlagda deponier har genomförts. Arbetet kommer att fortsätta med ytterligare undersökningar av tre deponier samt
avstädning av vissa deponier.
Eksjö kommun har under hösten fört samtal med
Smålands Musik & Teater och kommit överens om
att Eksjö Kammarmusikfestival 2015 genomförs i
form av ett gemensamt arrangörskap.
Tillsammans med Trafikverket och
Vida sågverk har en ny infart till
Hjältevad och Vida anordnats samt
en ny cykelväg mellan Hjältevad och
Ingatorp anlagts.
Verksamheterna
57
Bibliotek
Nya bibliotekslagen från 2014 innebar bland annat
att avgifter för lån av litteratur inte får tas ut. Reservationsavgifter respektive fjärrlåneavgifter togs även bort
från den 1 september.
Biblioteket ökade sina öppettider från den 1 september och är nu tillgängligt för allmänheten 56 timmar
i veckan jämfört med tidigare 42 timmar per vecka.
Denna åtgärd har varit uppskattad av stadsbibliotekets besökare.
Samverkan mellan biblioteken i Jönköpings län utvecklades ytterligare under 2014. Nu är en gemensam
sökkatalog klar för de bibliotek som ingår i den fördjupade samverkan. De samverkande kommunerna är
Aneby, Eksjö, Nässjö, Sävsjö och Vaggeryd. Ytterligare
gemensamma utvecklingsprojekt initierades under
hösten. Eksjö stadsbibliotek har haft sedvanligt bra
programutbud under våren och hösten med många
nöjda besökare.
Ingatorps bibliotek har installerat en in- och utlåningsautomat som underlättar lån för elever och
skolpersonal att låna under icke öppettid.
Mariannelunds bibliotek har märkt av att Furulundsskolans skolbibliotek inte har varit öppet. Då har
närheten mellan skolan och biblioteket varit en stor
fördel för eleverna som då kunnat komma dit under
lektioner och lunchraster. Boklådor har funnits till
klasser under terminen.
Kulturskola
Verksamheten har präglats av mycket utåtriktad
verksamhet i form av teaterföreställningar, konserter,
utlandsresor och dansuppvisningar med mera. Efter
ett omfattande rekryteringsarbete har samtliga tjänster kunnat tillsättas inför höststarten.
Eksjö museum och Eksjö stadsbibliotek hade ett torgstånd på
Eksjö marknad i september.
58
Under hösten lades stort arbete på att få funktionsdugliga lokaler och utrymmen. Eksalen, instrumentrum och personalrum genomgick viss upprustning.
Stort fokus lades på att lyfta frågor om verksamheten
vad gäller produktion i förhållande till konstnärlig
kvalitet.
Museum
Under sommaren visades en utställning med den
internationellt kände svenske fotografen Anders
Petersen och även konsthantverk av Jönköpingsbaserade gruppen KOiJ. Under hösten lanserade museet
och turistbyrån Appen Telling Eksjö, med guider
till Eksjö och museets utställningar. Eksjö museum
stärkte sin profil med en ny logotype som togs fram
under våren.
Eksjö julmarknad lockar allt större publik och inför
kommande år blir arbetet med att flytta verksamheter
utomhus, utanför museet, än viktigare.
Första steget för att i samverkan mellan föreningsliv, kommun och näringsliv utveckla museiområdet
genom projektet ”Kvarteret K” har tagits.
Museets entré och konsthall fick ett nytt golv i
februari 2014, en ansiktslyftning som skapar ett bra
första intryck. Museets entré var därför stängd under
några veckor.
Mätningsverksamhet
Digitalisering av det kommunala förrättningsarkivet
har avslutats. Kommunens referenssystem i höjd har
ändrats till RH2000.
Utbyggnaden av bredband i kommunen har medfört
mycket arbete för mätningsverksamheten i form av
konsultuppdrag med inmätning och kabelvisning.
Trädgårdsdag på Museigården den 13 september 2014.
Verksamheterna
Trafik
Med anledning av förestående ombyggnad av Höglandssjukhuset har i samråd med Landstinget och
Länstrafiken ny busshållplats anlagts på Breviksvägen. Detta med anledning av att sjukhusets huvudentré under ombyggnaden kommer att vara förlagd
vid Tallvägen.
En uppföljning av den genomförda förändringen av
hastighetsomläggningen har genomförts. Uppföljningen visar att det har skett en generell sänkning av
uppmätta hastigheter.
Riktlinjer för kommunens trafiksäkerhetsarbete har
antagits.
Upp till 2 500 reflexer har delats ut via Eksjö kommuns kontaktcenter, kommunbiblioteken, Emilkraften och Hälsomässan i Olsbergs Arena.
Mark- och exploatering, skog
Efterfrågan på kommunala tomter för nybyggnation
har även under 2014 varit låg. Enbart en tomt såldes
i Talluddenområdet under året.
Exploateringsavtal har träffats mellan Eksjö kommun
och Landstinget om utvidgning av parkeringen väster
om sjukhuset och Stocksnäsområdet. Kommunen
har i anslutning till detta förvärvat viss mark för att
förbättra infarten till området västerifrån. Åtgärderna
är till största delen genomförda.
Ett större markområde inom kvarteret Lunden i
Eksjö har försålts för att nu möjliggöra byggande av
bostäder. Samtidigt har ett område vid kvarteret Källtomten genomförts för att möjliggöra ny gång- och
cykelväg utmed Eksjöån.
För att möjliggöra etablering av hamburgerkedjan
Burger King, har fastigheten Slangen 1, vid Abborravik, sålts.
En revision av skogscertifieringen enligt FSC-certifiering har genomförts utan anmärkning. Ett provområde för kontinuitetshuggning vid Valbacken i Ingatorp
har skapats.
Miljö- och hälsoskyddsverksamheten
Parallellt med traditionell tillsyn av B-, C- och Uobjekt, har miljöavdelningen under 2014 bedrivit
tillsyn i projektform. Årets projekt har varit verkstä-
Verksamheterna
der, olika mindre verksamheter och tandläkare.
Inom området förorenad mark har miljöavdelningen
medverkat till att MIFO-undersökningar (Metodik
för Inventering av Forenade Områden) har blivit
genomförda.
Det långsiktiga arbetet med att åtgärda bristfälliga
enskilda avlopp i hela kommunen pågår. Områdena
kring Lilla och Stora Bellen har varit aktuella under
året.
Tillsynsprojekt inom hälsoskyddsområdet som har
genomförts under 2014 har varit i lokaler för hygienisk behandling samt solarier. Överlag bedöms de
genomgångna objekten som mycket bra med mycket
god ordning och tillfredställande verksamhet.
Det fleråriga projektet beträffande mätning av radon
i flerbostadshus har fortsatt. De flesta fastighetsägarna har hörsammat uppmaningen att mäta och
redovisa resultatet till miljöavdelningen.
Livsmedelskontrollen har under 2014 nästan genomförts enligt tillsynsplan. Ett provtagningsprojekt
angående butikernas salladsbufféer har genomförts i
länet där även Eksjö kommun har deltagit. Mycket
bra analysresultat erhölls. Provtagning av julborden
genomfördes i Eksjö kommun och även här visade
analyserna på ett bra resultat.
Föreningsbidrag
Lokalbidrag om 1 829 tkr har betalats ut till 39 föreningar. Lokalbidraget är ett årligt stöd till drift och
underhåll av lokaler och anläggningar som föreningar
själva äger. Förutsättning för stöd är att lokalerna och
anläggningarna används till ungdomsverksamhet,
åldern 7–20 år.
Investeringsbidrag om 567 tkr har betalats ut till 18
föreningar. Bidragen har fördelats till föreningar som
renoverat sina lokaler och anläggningar. Exempel på
detta är bevattningsanläggning på Slättvallen i Mariannelund, reparationsåtgärder vid ridanläggningen
Persö, produktion av fritidskartor för orientering,
renoverat elljusspår i Bruzaholm och Hult med flera.
Aktivitetsbidrag om 726 tkr har betalats ut till 41
föreningars ungdomsverksamhet. Bidragsbeloppet
storlek var 7:50 kronor per deltagaraktivitet. Antalet
aktiviteter med ungdomsverksamhet var i stort sett i
samma omfattning som år 2013.
59
Fritidsanläggningar
I samverkan med tio föreningar, lokala näringslivet
med flera, har arbetet med att utveckla Skedhultsområdet till ett attraktivt och mer tillgängligt friluftsområde intensifierats.
Det första utegymmet i kommunen invigdes vid
Slättvallen i Mariannelund. Vandringsleden Höglandsleden som ingår i de så kallade Smålandslederna
har fått en ordentlig upprustning i ett gemensamt
länsprojekt.
Prästängshallens simhall firade 30-årsjubileum under
hösten.
I Olsbergs Arena har elva större publika kultur- och
nöjesevenemang ägt rum. Även mindre evenemang
samt ett 40-tal konferenser av olika omfattning har
genomförts. Dessutom har arenan utnyttjats som
konferens- och mötesplats av såväl Eksjö kommuns
olika verksamheter som ideella föreningar.
Evenemangsåret inleddes med att Eksjö Bollklubb
stod värd för en av kvalgrupperna i Europamästerskapet för ungdomshandboll, herrlandslaget U18, vilket
genomfördes i januari. Publikrekord för idrottsevenemang i Olsbergs Arena slogs den 10 januari
då 745 personer såg matchen Sverige–Island. Inför
detta arrangemang blev Olsbergs Arena godkänd av
Europeiska Handbollsförbundet som matcharena för
internationella juniorturneringar och A-damlandskamper.
Bland övriga större idrottsarrangemang som genomförts under året är Eksjö Gymnastiksällskaps
truppgymnastiktävling, Dansuppvisningar, Lucia
Cup i innebandy, IF Eksjö Fotbolls KM Futsal.
Den 22 oktober 2014 invigdes det första utegymmet i
kommunen vid Slättvallen i Mariannelund.
60
Bland de större kultur- och nöjesevenemangen
som genomfördes i Olsbergs Arena under 2014 är
ABBA-showen ”The Music of ABBA”, Joe Laberos
turnéavslutning på föreställningen ”Inferno”, amatörteaterfestival med föreningen TeaterTolvan som värd,
Smålands Kulturfestivals avslutningskonsert.
Simhallsbesöken ligger stadigt kvar på ungefär
samma nivå som de senaste åren, cirka 55 000 besökare totalt under året. Gruppverksamheter som till
exempel deltagare vid inomhussimskolan och spinningen ökar. Mellan 55–75 pensionärer har deltagit i
vattengymnastik.
Plan- och byggverksamhet
En handlingsplan för genomförande av de mest prioriterade åtgärderna i översiktsplanen har antagits.
Ett antal detaljplaner har under året antagits. Bland
dessa kan nämnas detaljplan för bostadsbebyggelse
centralt i Eksjö, kvarteret Lunden, för parkering och
bostadsbebyggelse i Stocksnäsområdet, detaljplaner
för kvarteren Vägtisteln och Ängsviolen (bostäder) i
Kvarnarp, detaljplan för i huvudsak camping, turism
och hotellverksamhet i Moväntaområdet i Hult.
Ett belysningsprogram har antagits.
Beslut har tagits att byggnadsvårdspriset ska omvandlas till ett arkitektur- och byggnadsvårdspris med
tillämpning från och med år 2015.
En uppföljning av VA-planen har gjorts, vilket till
vissa delar innebär senareläggning av olika åtgärder.
Ett antal VA-projekt pågår i samverkan med Eksjö
Energi AB. Kommunen har även antagit ett länsge-
Illustration över kvarteret Lunden. Detaljplanen antogs under
2014. Bilden är gjord av Arkitekthuset.
Verksamheterna
mensamt förslag till råd och krav för anslutning till
kommunalt avlopp.
Eksjö kommun medverkar i Trafikverkets arbete med
vägplan för riksväg 40, delen Eksjö–Nässjö samt
lokaliseringsstudie för förbifart söder om Eksjö.
Bygglovsverksamheten har legat på en relativt hög
nivå med många stora projekt under året. Bland
de större byggprojekten kan nämnas tillbyggnad av
Höglandssjukhuset, ombyggnader inom Itolv-området, nybyggnad av bostäder i kvarteret Banken, ombyggnad till lägenheter och verksamheter i det före
detta polishuset och nybyggnad inom Bruzaholms
bruk. Viss ökning har skett beträffande nybyggnad av
enbostadshus.
Upphandling av digitalt bygglovarkiv har gjorts tillsammans med Nässjö kommun. Hela bygglovshanteringen kommer att bli digital under 2015.
Energi- och klimatrådgivning
Klimatrådets klimatvecka i maj inleddes med Energisafari. Cirka 500 personer deltog vid energimässan
på torget i Eksjö och vid besök hos fastighetsägare
som visade upp sina solcellsanläggningar. På torget
visades alla typer av energieffektiva maskiner på el
upp, alltifrån elbilar till gräsklippare. Veckan fortsatte
på Elmia i Jönköping med föredrag och klimatkonferens för företag, kommuner och högskola.
Energieffektiviseringsprojektet avslutades under 2014
och slutresultatet ska redovisas i mars till Energimyndigheten. Projektet har främst varit inriktat på
byggnader och transporter.
Elbilsprojektet Green Charge Sydost avslutades, men
förlängdes till och med juni 2015. De uppställda
målen för antalet fordon har överträffats, men inte
antalet laddningsplatser.
Gatu- och parkverksamheten
Släta hällar på Norra Storgatan har anlagts i syfte att
få bättre tillgänglighet för funktionshindrade.
Tillsammans med Trafikverket och Vida sågverk
har en ny infart till Hjältevad och Vida anordnats
samt en ny cykelväg mellan Hjältevad och Ingatorp
anlagts.
Infrastruktur och kommunikationer
Eksjö kommun motsatte sig Länstrafikens beslut
att lägga ner tågtrafiken öster om Eksjö, vilket dock
genomfördes i december 2014.
Förberedelser har påbörjats avseende exploatering av
område för handel och hantverk vid Spilhammar i
Mariannelund (kvarteret Karamellen).
Miljösamordning/Naturvård
Kommunfullmäktige har tagit slutligt beslut att
Skedhultsområdet inte ska avsättas som kommunalt naturreservat, men att områdets kvaliteter ska
tas tillvara för att utveckla området som natur- och
friluftsområde. Arbetet bedrivs vidare inom ramen
för Skedhultsprojektet. Ansökan om medel för att
förbättra vandringsleder, ridstigar, vistelseplatser med
mera har lämnats till länsstyrelsen (så kallad LONAansökan). Som ett led i detta arbete arrangerades
Skedhultsdagen i september i samverkan med fritidsavdelningen samt tio föreningar. Antalet besökare var
cirka 300.
Tågtrafiken öster om Eksjö lades ner i december 2014.
Verksamheterna
61
Under våren skickades en kortversion av Miljöplanen ut till samtliga
hushåll i kommunen.
Skräpplockardagar samordnades för
skolor och förskolor i kommunen.
Det var tio skolor som deltog i aktiviteten.
Totalförsvar
och samhällsskydd
Revidering av kommunens risk- och
sårbarhetsanalys har skett. Detaljplaner för kommunens så kallade trygghetspunkter har upprättats.
En krisövning och utbildning har genomförts internt
för samhällsbyggnadssektorn och kommunledningskontorets ledningsgrupp, kommunstyrelsen, Eksjö
Energi och barn- och ungdomssektorn. Ett antal
hjärtstartare har placerats ut.
Räddningstjänst
Inom räddningstjänsten har antalet räddningsinsatser varit normalt, inga större eller personalkrävande
olyckor har skett. Eksjö Räddningstjänst bistod med
stöd i form av personal och materiel i samband med
skogsbranden i Västmanland i somras.
Det är fortsatt hög omsättning av personal bland
deltidspersonalen i Hjältevad och Mariannelund. Vid
några tillfällen under året har inte angiven beredskap kunnat upprätthållas på grund av personalbrist
främst i Hjältevad men även i Mariannelund. Bemanningen och personalrekryteringen i östra kommundelen är ett påtagligt problem.
Brandskyddskontroll och rengöring
Nya riktlinjer för egensotning och val av annan rengörare har arbetats fram i länet.
Framtiden
Inom fastighetsförvaltningen kommer arbetet med
att digitalisera resterande avtal, servitutsavtal med
mera att fortsätta. Arbete med att ta fram vårdplaner
för kommunens byggnader kommer att påbörjas
under våren 2015.
Inom allmänkulturen kommer fokus att läggas
utifrån den omvärldsanalys som tagits fram där en
attraktiv och inkluderande livsmiljö utgör en central del liksom att förädla Eksjös urbana kvaliteter.
Fortsatt stöd till föreningslivet kommer att prioriteras
samt att främja kvalitativ kultur och evenemang i
stadskärnan. En stor del av kommunens kulturföreningar lever under knappa ekonomiska förhållanden,
i kombination med problematiken kring föryngring
av föreningsmedlemmar och styrelseledamöter gör att
nya former för ideellt engagemang bör uppmuntras.
Projektet Kvarteret K är ett större projekt som syftar
till att vitalisera hela området runt Museigården med
fokus satt på kulturarvsfrågor i ett framtidsperspektiv.
Kulturskolan har en ambition om att ha ett inkluderande perspektiv i alla delar. Alla delar av verksamheten ska lyftas så att varje elev har möjlighet att hitta
något som intresserar. Verksamheten är musik, dans,
drama/teater, sång och film. Kulturskolan vill genom
att aktivt uppsökande arbete påminna om varje individs rätt att uttrycka sig konstnärligt. Förhoppningen
är också att samarbetet utvecklas med bibliotek och
mot andra verksamheter för ett fortsatt inkluderande
perspektiv.
Släta hällar på Norra Storgatan har anlagts i syfte att få bättre tillgänglighet för funktionshindrade.
62
Verksamheterna
Museets konstprojekt Side Show genomförs under
2015 och 2016 i samarbete med Region Jönköpings
län och tre andra kommuner i länet.
Planering av införskaffande av mark för exploateringsområden för bostadsbebyggelse och industriområden är ett arbete som är viktigt framöver.
Den nya bibliotekslagen lyfter fram bibliotekens roll
för att främja läsning och rikta särskild uppmärksamhet åt barns och ungdomars läsande. Den digitala
utvecklingen innebär både möjligheter och utmaningar liksom samarbeten mellan bibliotek, både på
regionalt och nationellt plan. Den kommande biblioteksplanen kommer att utgöra ett viktigt verktyg för
det fortsatta utvecklingsarbetet på biblioteket.
Frågor som berör klimatanpassning behöver uppmärksammas ytterligare och ingå i den nya energioch klimatstrategin som ska revideras under 2015.
Mycket har hänt sedan den nuvarande planen antogs
2008. Nu är energieffektivisering och omställning
till förnybara drivmedel för transporterna den stora
utmaningen.
Behovet av underhållsåtgärder i simhallen, omklädningsbyggnader vid Ränneborgs idrottsplats och
vid föreningsägda anläggningar ökar. Under 2015
kommer Eksjö Kommunfastigheter att byta simhallens vattenreningsutrustning. Aktuella större nyinvesteringar är anläggande av en konstgräsplan vid
Ränneborg samt utveckling av Storegårdsområdet.
En utvecklingsplan har antagits för området innehållande skatepark, näridrottsplats med mera.
Möjligheterna att klara bostadsförsörjningen är en
nyckelfaktor för kommunens utveckling. För att
klara detta krävs tillräckliga resurser för planering av
nya bostadsområden. Dessutom krävs ett väl fungerande samarbete med olika bostadsproducenter.
Förverkligandet av översiktsplanen är ett viktigt
arbete under flera år framöver. Under 2015 kommer
dialogmöten med allmänheten att genomföras som
en del i en rullande översiktsplanering. På motsvarande sätt är miljöplanen vägledande för kommunalt
miljömålsarbete och VA-planen för åtgärder vad gäller försörjning med vatten och avlopp.
Transportinfrastrukturen behöver förbättras. Vägplan
för ombyggnad av väg 40 mellan Eksjö och Nässjö
håller på att upprättas av Trafikverket med planerat
genomförande under perioden 2017–2019. Lokaliseringsstudie för nyförbifart söder om Eksjö pågår.
Frågan om den framtida tågtrafiken är av stor vikt,
inom både kommunen, regionen och kopplingar till
andra regioner.
Behovet av underhållsåtgärder på kommunens
fastigheter liksom beläggningsunderhåll är stort. Om
nivån på beläggningsunderhållet inte ökar kommer
en successiv försämring av gatunätet att ske.
Frågor som berör planering för vatten blir allt viktigare. Det gäller åtgärder med anledning av EU:s vattendirektiv, klimatförändringar, översvämningsproblematik, planering för vatten- och avloppslösningar
samt vatten som en attraktivitetsfaktor.
Arbetet med utveckling av Skedhultsområdet kommer att fortsätta i syfte att göra det än mer attraktivt
och tillgängligt för friluftsliv. Motsvarande insatser
för Skåneskogen i Mariannelund är också angelägna.
Den 7 september genomfördes Skedhultsdagen för andra gången. Eksjö kommun tillsammans med tio ideella organisationer inbjöd till en dag på temat natur- och friluftsliv. Arbetet med att utveckla området fortsätter.
Verksamheterna
63
Nyckeltal
2012
2013
2014
Nyckeltal
2012
2013
2014
Fritidsverksamhet
Kulturverksamhet
Uthyrda timmar, föreningar och allmänhet:
Olsbergs Arena, evenemangshall 1 571
1 773
1 948
Olsbergs Arena, konferenslokal
683
545
563
Utlån totalt 104 573 97 667 109 169
Prästängshallen sporthall
1 363
1 221
1 355
Utlån på huvudbibliotek, Eksjö 70 320 64 226 69 343
Prästängshallen simhall
329
316
357
Utlån på Ingatorps filial
4 766
3 753
4 163
Bordtennissalen
582
671
988
Utlån på Bokbuss
11 781 11 503 11 940
Budosalen
526
485
577
Utlån på Mariannelunds filial
17 706 18 215 19 486
Furulundsskolans gym sal
311
165
183
Ulån Eksjö Gymnasium
1 985
Grevhagsskolan
210 319515
Utlån per invånare och år
6,4
6,06
6,63
Linnéskolan
629 679628
Besökare huvudbibliotek, Eksjö 66 225 61 319 60 454
Itolvhallen
1 425
1 387
1 459
Sidvisningar
Storegårdshallen
1 274
1 436
1 466
eksjo.se/kultur_fritid/bibliotek 17 816
Nannylunds gymnastiksal
1 098
987
1 109
Unika sidvisningar
Nannylunds simhall
711
662
724
eksjo.se/kultur_fritid/bibliotek15430
Bibliotekets katalog OPAC,
Besök i simhallen, allmänhet
54 500 55 600 55 200
antal besök 16 159 13 585 18 733
Deltagare i simskola:
Museum
Simhallen, vårterminen
118
116
125
Antal besökare
35 003 31 878 33 450
Simhallen, sommar
81
84
112
Simhallen höstterminen
116
103
112
Kulturskola
Utomhus
8 00
Antal inskrivna
550
430
440
Antal elever i kö
150
170
150
Deltagaraktiviteter i föreningars
ungdomsverksamhet, 7–20 år: 95 593 95 454 96 810
Bygg- mät- och trafikverksamheterna
Antal lovärenden
297
283
245
Gator och vägar
Lovintäkter, bygglov/byggYta, gator och gc-vägar
anmälan (tkr)
1 900
1 508
1 584
(1 000m2)
1 001
1 002
1 004
Antal mätningsärenden
40
44
56
Kostnad/m2 (kr)
15,07
15,56
15,53
Mantimmar förrättningar
92
36
229
Gatubelysning (antal)
6 412
6 421
6 431
Mantimmar nybyggnadskartor/
Kostnad/styck (kr)
507,40 693,74 692,66
utstakning
383 340560
Intäkter förrättningar (tkr)
65
22
123
Räddningstjänst
Intäkter nybyggnadskartor/
Antal utryckningar
338
329
329
utstakning (tkr)
285
229
310
Antal mantimmar
2 478
1 851
1 930
Antal utförda tillsyner
38
55
47
Olycksstatistik (trafik) i Eksjö kommun
Utförda tillsyner (% av planerade) 100
100
100
Antal dödade
1
0
Personer utbildade av
Antal svårt skadade
9
5
räddningstjänsten
1 923
1 876
1 812
Antal lindrigt skadade
41
73
Biblioteket
Miljö- och hälsoskyddsverksamhet
Antal inkomna ärenden för
handläggning
Mantimmar miljöskydd
Mantimmar hälsoskydd
Mantimmar livsmedel
Intäkter miljö- och hälsoskydd
(tkr)
64
658 885837
3 659
3 465
3 966
1 137
1 407
1 368
815
1 072
830
1 739
1 962
1 670
Verksamheterna
Ekonomi (mnkr)
Budget Utfall
2014 2014
Avvikelse
Ekonomi (mnkr)
Sektorsövergripande
Intäkter
-0,1-0,1 0,1
Kostnader
2,22,3 0,0
varav personalkostnader
1,9
1,9
0,0
Nettokostnader
2,2
2,2
0,0
Fastighetsförvaltning
Intäkter
-0,9-0,9 0,1
Kostnader
2,93,1 -0,2
varav personalkostnader
0,6
0,6
0,0
Nettokostnader
2,0
2,1
-0,1
Kultur
Intäkter
-3,8-4,1 0,3
Kostnader
21,421,5 -0,1
varav personalkostnader
11,6 11,1
0,5
Nettokostnader
17,7 17,5
0,2
Mätning och trafik
Intäkter
-1,4-1,6 0,2
Kostnader
5,25,5 -0,3
varav personalkostnader
2,6
2,6
0,0
Nettokostnader
3,83,8 -0,1
Mark och exploatering
Intäkter
-0,1-0,1 0,0
Kostnader
2,22,2 0,0
varav personalkostnader
0,6
0,6
0,0
Nettokostnader
2,1
2,1
0,0
Miljö- och hälsoskydd
Budget Utfall
2014 2014
Avvikelse
Gator, vägar och park
Intäkter
0,00,0 0,0
Kostnader
22,823,0 -0,2
Nettokostnader
22,8 23,0
-0,2
Skogar
Intäkter
-2,4-2,1 -0,3
Kostnader
1,61,2 0,4
Nettokostnader
-0,8-0,9 0,1
Miljösamordning/naturvård
Intäkter
-0,2-0,1 -0,1
Kostnader
0,80,6 0,2
varav personalkostnader
0,3
0,4
-0,1
Nettokostnader
0,50,5 0,0
Räddningstjänst, samhällsskydd m.m.
Intäkter
-2,3-2,5 0,2
Kostnader
20,520,6 -0,1
varav personalkostnader
12,1 11,6
0,5
Nettokostnader
18,2 18,1
0,0
Eksjö Tattoo
Intäkter
-2,3-2,3 0,1
Kostnader
2,42,1 0,2
Nettokostnader
0,1 -0,2
0,3
Samhällsbyggnadssektorn
totalt
Intäkter
-1,8-1,7 -0,1
Kostnader
3,63,8 -0,1
varav personalkostnader
3,2
3,1
0,1
Nettokostnader
1,8
2,1
-0,3
Intäkter
Kostnader
Intäkter
-8,8-10,1 1,3
Kostnader
24,426,1 -1,7
varav personalkostnader
9,5
9,4
0,1
Nettokostnader
15,616,1 -0,4
Nettokostnader
-26,5-28,2
116,5118,2
90,090,0
1,7
-1,7
0,0
Fritid Plan och bygg
Intäkter
Kostnader
varav personalkostnader
Nettokostnader
-2,4-2,5
6,46,1
3,4
3,2
4,03,6
0,1
0,3
0,2
0,4
Investeringar
Inventarier
8,77,1 1,6
Byggnader och anläggningar
0,3
0,7
-0,4
Offentliga miljöer
1,1
2,0
-0,9
Tillgänglighetsåtgärder
2,20,6 1,6
Trafikmiljö
13,6
11,1
2,5
Övrig infrastruktur
0,4
-0,7
1,1
Markförvärv och exploatering
2,9
-0,2
3,1
Verksamheterna
65
Barn- och ungdomssektorn
Ekonomi
Barn- och ungdomssektorns utfall per 2014-12-31 är
311,4 mnkr mot budgeten på 310,0 mnkr vilket är
ett överskridande mot budget med 1,4 mnkr.
Den största negativa avvikelsen avser förskola med
-4,6 mnkr. De stora födelsetalen från 2011 och
framåt har medfört ökad efterfrågan på cirka 60
barnomsorgsplatser. Även grundskolan har överskridit sin budget med 1,2 milj.kr beroende på behov av
ökat stöd och hjälp till elever samt gymnasiesärskolans avvikelse med -1,0 beroende på minskat antal
externa elever.
De positiva avvikelserna avser gymnasiet som gör ett
positivt resultat på 3,1 mnkr. Tre lärartjänster har
inte tillsatts samt att färre elever gick på Industriprogram där vissa kurser köptes av extern utförare. Även
sektorsövergripande gav ett positivt resultat på 2,4
mnkr där några ledningstjänster inte kunde tillsättas
samt att IT-kostnaderna kunde reduceras då relativt
många stationära datorer ersattes av färre bärbara
datorer inom skolan.
Investeringsbudgeten uppgick till 4 417 tkr mot en
förbrukning av 4 512 tkr. Avvikelsen, -95 tkr beror
på att planerade inköp av inventarier till Furulundsskolan har genomförts då ombyggnationen har
färdigställts samt inköp till nya förskoleavdelningar.
Underskottet på -95 tkr begärs överföras till 2015.
Barn- och ungdomsutskottet begär täckning för
volymökningen med ca 60 platser inom barnomsorg
med 4 mnkr.
Sektorns resultatfond uppgick vid årets början till
1 978 tkr.
Måluppfyllelse enligt styrkort
Sektorsmål
100 procent godkända resultat i samtliga
ämnen för alla barn och ungdomar.
Meritvärdet ska i åk 9 uppgå till minst genomsnittet för riket.
100 procent av alla barn och ungdomar
känner lust att lära.
66
Uppföljning av mål
• 69,1 procent (föregående år 73,6) av grundskolans elever har nått målen i alla ämnen. Riket
77,4 procent.
• Meritvärdet vt-2014 i åk 9 uppgick till 209,3
(föregående år 205) mot riket 214,8.
• 72 procent känner ”Lust att lära” i åk 5 grundskolan. I åk 8 är resultatet lägre, 29 procent.
• 91 procent av eleverna på Eksjö gymnasium
erhöll slutbetyg 2014 vilket innebär att de är
behöriga att söka till vidare studier (Högskoleförberedande program).
Årets verksamhet
Ledning och organisation
Sektorn har en ”platt” organisation, vilket innebär att
rektorer och förskolechefer ansvarar för sin resultatenhet direkt till sektorschefen. Sektorns balanserade
styrkort tillsammans med nationella styrdokument
ligger till grund för enheternas arbetsplaner/handlingsplaner.
Under hösten har det beslutats om ny ledningsorganisation som kommer att genomföras våren 2015.
Syftet med omorganiseringen är att skapa bra förutsättningar för cheferna att samarbeta och stödja
varandra. Genom det kommer rektorer och förskolechefer få mer tid till det pedagogiska ledarskapet
som ska leda till att fler barn/elever lyckas bättre i
förskolan/skolan. I den nya ledningsorganisationen
kommer skolorna/förskolorna vara uppdelade i sex
samarbetsområden bestående av 1–3 rektorer och
0–2 förskolechefer per område. Varje rektor har ett
tydligt ansvar över en skola och förskolecheferna över
förskolor och familjedaghem. Varje samarbetsområde
har en gemensam administration bestående av 2–3
personer.
För att skapa ett bättre centralt stöd till förskolor och
skolor har tjänsten som utvecklingsledare utökats
från en till två tjänster.
IT i undervisningen
Arbetet med att stödja och utveckla IT i undervisningen fortsätter. Alla lärare på grundskolan har
utrustats med en bärbar dator. Alla lärare och elever
Verksamheterna
på Eksjö Gymnasium har bärbara datorer från och
med ht2013. Målet är att effektivisera skolarbetet
med lärplattformen ITs learning och att kommunicera digitalt inom skolan.
Grundskolan har en digital lärplattform, edWise.
Målsättningen är bland annat att förenkla kommunikationen mellan lärare–elev–föräldrar. Under
2014/2015 kommer all elevdokumentation och
elevfrånvaro kommer att föras digitalt i edWise. Säker inloggning för föräldrar med bank-id och mobilt
bank-id har införts hösten 2014. Det möjliggör att
föräldrar kan följa elevernas skolarbete på ett säkert
sätt. Beräknad start för att öppna upp lärplattformen
edWise för elever och föräldrar är april/maj 2015.
Skriva till läsning är ett projekt som genomfördes
hösten 2012. Alla elever i förskoleklass och årskurs
1 lär sig skriva med hjälp av iPad eller bärbar dator.
Målsättningen är att alla elever skall kunna skriva och
läsa tidigare än innan.
Barnomsorg/förskola
Full behovstäckning inom barnomsorgen fullföljs.
Från 2011–2014 har det fötts 25–34 fler barn/år än
tidigare gällande befolkningsprognos. Under 2014
har antalet platser utökats med cirka 60 platser.
Efterfrågan är stor i hela kommunen men största utbyggnaden av platser har skett i Eksjö tätort med 2,5
avdelningar varav en avdelning på föreningsdrivna
Fröhuset. Även i Hult, Hjältevad och Mariannelund
har utökningar av platser skett. Efterfrågan är fortsatt
stor och under 2015 kommer tre avdelningar att
färdigställas för att ge full behovstäckning.
I februari 2015 har placerats 796 barn i barnomsorgen 1–5 år (inkl dubbelplacerade). Motsvarande tid
2014 var det 758 barn.
I syfte att utveckla förhållningssätt och pedagogiska
strategier har kompetensutveckling genomförts
ibland annat ICDP (vägledande samtal), föreläsningar av Kent Hedevåg, ”När mallen inte stämmer” och
Elisabeth Arner ”Att låta barn komma till tals”.
Grundskola
Resultatet i grundskolan är lägre än förväntat inom
många områden. Den främsta orsaken till de sämre
resultaten är lärarnas sämre förutsättningar att arbeta
med målhöjande aktiviteter för alla elever.
Sektorn har under året arbetet med gemensam
kompetensutveckling genom bland annat matematiklyftet och två föreläsningar med Stefan Hertz om
ledarskapet i klassrummet. Gemensam bedömning av
nationella prov har genomförts.
Varje skola arbetar för att skapa en attraktiv grundskola och för att öka andelen grundskoleelever
som når målen i alla ämnen samt höja meritvärdet.
Skolorna arbetar också mycket för att skapa en trygg
miljö för alla elever.
Eksjö Gymnasium (E Gy)
Höstterminen 2014 hade Eksjö Gymnasium 467
elever och höstterminen 2013 fanns det 496 elever.
Det som är positivt är att hösten 2014 antogs 164
elever jämfört med hösten 2013 då 147 elever
antogs. Det visar att Eksjö är attraktivt att studera i.
Preliminärt beräknas elevantalet att öka till cirka 550
elever 2018.
Tårtkalas på förskolan Trädgården
Verksamheterna
67
Våren 2014 gick de sista sex eleverna på Restaurangoch livsmedelsprogrammet ut, och på hösten började
de fyra sista eleverna i årskurs tre på Hotell- och restaurangprogrammet vilket betyder att från och med
hösten 2015 är programutbudet ett mindre. Hösten
2014 gjordes en nysatsning på Handels- och administrationsprogrammet efter ett års uppehåll i antaget. Eksjö Gymnasium är den enda gymnasieskolan
på höglandet som har det Humanistiska programmet
i sitt utbud.
Under 2014 har arbetet fortskridit med att skapa en
bra miljö och organisation på Introduktionsprogrammet (IM) så att både svenska elever och elever med
utländsk härkomst ska kunna få en adekvat undervisning. Arbetet fortgår under 2015 med bland annat
att tillsvidareanställa lärare i svenska som andra språk.
Under året som gick fick gymnasiet två tråkiga besked angående utbildningar på gymnasiet. Dels blev
det ingen fortsatt antagning på Nationell idrottsutbildning (NIU) i orientering, så den sista antagningen med elever på NIU skedde hösten 2014. Det
andra beskedet var att det inte blev någon förlängning på riksintaget på Estetisk Animation, efter den
utgångna perioden, vilket betyder att hösten 2016
görs det sista antagningen av animationselever.
Gymnasiet ser trots nedläggning av de två ovanstående utbildningarna ljust på framtiden. Det finns
fler olika tankar om hur gymnasiet ska utvecklas
under de närmsta åren. Hur elever ska kunna lockas
till Eksjö både från den egna kommunen och övriga
kommuner.
Öppen ungdomsverksamhet
Öppen ungdomsverksamhet bedrivs på Furan/Gården
i Mariannelund som normalt har öppet två eftermiddagar och Spelverket i Eksjö som har öppet fyra kvällar
i veckan. Bemanningen uppgår till 3,20 årsarbetare.
Målgruppen är 13 år och äldre.
Verksamheterna vid Spelverket har varit musikgrupper,
dansgrupper, omsorgsgrupper, kulturskolans dramagrupper, Teatertolvan, Eksjö Revyn och Höglandsklättrarna.
I samband med olika aktiviteter har samverkan skett
med kulturskolan, skolan, elevhälsan, skolkyrkan,
familjeenheten, polisen, föreningar, museum, fältteam,
näringslivet och studieförbund. Vi har även under hösten påbörjat individuell läxläsningshjälp vilket resulterat i två elever som under bestämda dagar och tider
bedriver läxläsning med stöd efter ordinarie skolan.
Under sommaren ansvarade ungdomsenheten för
verksamheten vid Långanässjöbadens servering och
bad. Det var 18 ungdomar som erbjöds feriepraktik
genom samarbete med HIA (Hälsa, Integration och
Arbete) samt fyra ungdomar i samarbete med familjeenheten.
Under fyra veckor ansvarade även Öppen ungdomsverksamhet för ett migrationsprojekt med barn och
ungdomar i migrationsverkets regi från Mariannelund
och Ingatorp. Syftet var att även dessa barn och ungdomar skulle få känna sommarlovskänsla, så mycket
aktiviteter genomfördes och då speciellt utomhus
sport och lek.
Rastrunda på Hultskolan
68
Verksamheterna
Särskola
Särskola bedrivs på Grevhagsskolan, Prästängsskolan
och Eksjö Gymnasium. Nationella program finns på
gymnasiesärskolan och dessa är hotell- och restaurangprogrammet, industriprogrammet, fordonsprogrammet, handelsprogrammet samt det individuella
programmet. Till dessa program söker elever från
våra grannkommuner. Det har blivit allt svårare
under senare år då flera närliggande kommuner har
gjort lösningar på hemmaplan. På grundsärskolan
finns 18 elever fördelade på Grevhagsskolan och
Prästängsskolan.
Elevhälsa
Elevhälsans övergripande organisation överensstämmer mycket bra med intentionerna i den nya Skollagen; att arbeta med pedagogiska, medicinska, sociala
och psykologiska insatser. Elevhälsans verksamhet är
en del av skolans lärande uppdrag. Elevhälsan arbetar
för en likvärdig skola, att främja det friska och att
förebygga ohälsa.
Skolinspektionen kommer till Eksjö under våren
2015 för inspektion.
Framtiden
Från 2015 till 2018 kommer Storegårdsområdet att
genomgå en stor upprustning av lokalerna. Gymnasiesärskolans lokaler kommer att bättre anpassas för
gymnasiesärskolans verksamhet. Teknikum och uteområdet runt omkring kommer att bli förskoleverksamhet. Prästängsskolans lokaler kommer anpassas
till en modern 7–9 skola som ger förutsättningar för
alla att vara stolta över sin skola och lyckas med sina
studier. Spelverkets lokaler kommer att upprustas för
att ge förutsättningar för att fortsätta bedriva en bred
ungdomsverksamhet med bra resultat.
I maj 2015 kommer en framtidsplan (2015–2022)
för barnomsorgen (förskolan) och grundskolan att
presenteras. Syftet är att presentera en plan som ger
full behovsteckning (alla har plats) inom barnomsorgen och skola i hela kommunen.
Samverkansavtalet mellan Eksjö kommun, BUP och
Habiliteringscentrum har reviderats under 2014.
Avtalet tydliggör ansvar och roller och underlättar
samverkan mellan parterna.
Framtida utveckling
Syftet är att uppnå en gemensam helhetssyn utifrån
barnets och familjens behov och resurser och att vara
ett stöd för de professionella yrkesutövarna.
• Klara av full behovstäckning i barnomsorgen.
I Elevhälsans organisation ingår kuratorer, skolsköterskor, psykolog/logoped och specialpedagoger.
Lokaler
Renoveringen av Furulundsskolan färdigställdes sommaren 2014.
Barn- och ungdomssektorn har spännande utmaningar inför framtiden. Nedan väljer sektorn att peka
på några områden:
• Fortsätta kvalitetsutvecklingen i förskolan mot
målen i läroplanen för förskolan.
• Genom den nya organisationen ge ett bättre
centralt stöd till rektorer och förskolechefer, ge
bättre förutsättningar för samarbetande chefer
inom områdena och ett likvärdigt lokalt administrativt stöd.
I Hult togs båda paviljongerna i anspråk för barnomsorg då efterfrågan ökade.
• Att skapa en kultur där alla förstår att det är
pedagogerna som gör den främsta skillnaden för
barnens/elevernas resultat! Alla andra inom BUS
har som sin främsta uppgift att stödja, organisera, coacha, leda, avlasta och fatta beslut som
ger pedagogerna goda förutsättningar så att alla
elever lyckas!
Den fristående förskolan Fröhuset utökades med en
avdelning på Missionskyrkan.
• Fortsätta skapa en attraktiv gymnasieskola som
har ett bra programutbud och når goda resultat.
Övrigt
• Rätt kompetensutveckling på organisation,
grupp och individnivå krävs för att behålla och
nå en högre måluppfyllelse.
Tillfälliga barnomsorgslokaler på Eksjö camping
(cirka 20 platser) flyttades till Teknikums lokaler
sommaren 2014 och utökades till cirka 50 platser.
Skolinspektionen kontrollerar att kommuner och
skolor följer de lagar och andra bestämmelser som
gäller för verksamheten. Målet är att bidra till alla
barns och elevers lika rätt till god utbildning i en
trygg miljö där alla når minst godkänt i alla ämnen.
Verksamheterna
• Vara en god arbetsgivare för att behålla och nyrekrytera personal med rätt behörighet.
69
Nyckeltal och resultat av kunskapsuppföljning 2014
Nyckeltal Nyckeltal
Resultat av de ämnen som ingår i
PISA-undersökningen
Antal barn/elever
Matematik
Åk 6 Eksjö
Åk 6 riket
Åk 9 Eksjö
Åk 9 riket
Klarar kunskapskraven/ Betyg A-E
93,3%
91,2%
84,4%
90,7 %
Ämnesprov Ma
Betyg A-E
93,7%
90,9%
89,9%
87,5%
Svenska
Klarar kunskaps-
Ämnesprov Sv
kraven/ Betyg A-E Betyg A-E
Åk 6 Eksjö
93,9%
97,3%
Åk 6 riket
94,9%
95,5%
Åk 9 Eksjö
93,0%
~100%
Åk 9 riket
96,1%
96,4%
2012
2013
2014
Barnomsorg (genomsnitt)
714
725
750
Fritidshem
641 601597
Förskoleklass
166 155152
Grundskola
1 531
Grundsärskola
1 540
1 554
17 1418
Eksjö Gymnasium
538
Gymnasiesärskola
496
467
32 3131
Nyckeltal Meritvärde, betyg
Årskurs 6
Pojkar
Eksjö kommunRiket
194,8Ej tillg
Flickor
216,0Ej tillg
Totalt
204,6Ej tillg
Årskurs 9
Eksjö kommunRiket
Pojkar *
194,3203,5
Flickor
225,1226,8
Totalt
209,3212,8
* Exklusive pojkar inskrivna på Stuveryds HVB-hem
Förskolan Kullalyckan firade 25 år i september 2014.
70
Undervisning med hjälp av gammeldags material i Hultskolan vid 100-årsjubileumet den 3 juni 2014.
Verksamheterna
Ekonomi
(mnkr)
Budget Utfall
2014 2014
Avvikelse
Ekonomi
(mnkr)
Budget Utfall
2014 2014
Avvikelse
Öppen fritidsverksamhet
Grundskola
Öppen förskola
Intäkter
-0,7 -0,70,1
Kostnader
2,0 2,00,0
varav personalkostnader
0,5
0,5
0,0
Nettokostnader
1,3 1,30,0
Grundsärskola
Intäkter
-11,0-12,9 1,9
Kostnader
77,4 83,9-6,5
varav personalkostnader
58,2
60,3
-2,1
Nettokostnader
66,4 71,0-4,6
Intäkter
-26,1-27,0 0,9
Kostnader
86,083,82,1
varav personalkostnader
33,6
34,2
-0,6
Nettokostnader
59,956,83,1
Intäkter
-0,4 -0,70,3
Kostnader
5,4 6,1-0,7
varav personalkostnader
4,7
4,9
-0,2
Nettokostnader
5,0 5,5-0,4
Intäkter
-6,2 -5,2-1,0
Kostnader
11,5 11,50,0
varav personalkostnader
9,1
9,1
0,0
Nettokostnader
5,3 6,4-1,1
Intäkter
Kostnader
varav personalkostnader
Nettokostnader
-0,3 -0,70,4
2,8 3,1-0,3
1,8
1,6
0,2
2,5
2,4
0,1
Förskola 1-5 år
Pedagogisk omsorg
Fritidshem
Intäkter
-5,7 -5,3-0,4
Kostnader
15,2 15,7-0,4
varav personalkostnader
14,6
15,0
-0,4
Nettokostnader
9,5 10,3-0,8
Förskoleklass
Intäkter
0,0 -0,10,1
Kostnader
7,1 6,70,4
varav personalkostnader
6,9
6,6
0,3
Nettokostnader
7,1 6,70,5
Verksamheterna
Intäkter
Kostnader
varav personalkostnader
Nettokostnader
-4,9 -9,74,8
131,5137,5 -6,0
83,0
89,3
-6,3
126,6
127,8
-1,2
Intäkter
0,0 -0,20,2
Kostnader
6,5 6,20,3
varav personalkostnader
6,0
5,8
0,2
Nettokostnader
6,5 6,00,5
Gymnasieskolan
Gymnasiesärskolan
Sektorsövergripande
Intäkter
Kostnader
varav personalkostnader
Nettokostnader
-0,2 -2,12,0
20,019,50,5
10,5
11,0
-0,5
19,8
17,4
2,5
Barnoch ungdomssektorn totalt
Intäkter
Kostnader
varav personalkostnader
-55,5-64,7 9,2
365,5 376,1-10,6
228,9
238,4
-9,6
Nettokostnader
310,0311,4-1,4
71
Sociala sektorn
Måluppfyllelse enligt styrkort
Brukarperspektiv
Högst 3000 externa vårddygn per år av
unga på institution
Utfall 2014: 2 362 dygn.
Utfall 2013: 2 836 dygn.
Totalt antal vårddygn till barn och unga uppgår till
2 362 dygn. Av dessa är 1 589 dygn enligt LVU (Lag
med särskilda bestämmelser om vård av unga) och
resterande 773 dygn avser placeringar enligt SoL
(Socialtjänstlagen). Under 2014 har en ny placeringsrutin införts och samarbete med verkställigheten av
öppenvårdsinsatser och barn- och ungdomssektorn
har intensiverats. En individ som tidigare varit helårsplacerad har under 2014 varit placerad i landstingets regi. Kommunen har därmed inte haft några
dygnskostnader för individen under 2014.
Årligen samt vid avslutad insats ska en
utvärderingsenkät fyllas i
Utfall 2014: 0 procent.
Utfall 2013: 9 procent
För att utvärdera sektorns öppenvårdsinsatser ska en
utvärderingsenkät fyllas i. Det har avslutats 28 insatser inom öppenvården barn och unga. Under perioden har inga utvärderingsenkäter fyllts i av de som
avslutat insatser. Uppföljning har skett av upprättad
genomförandeplan i samtliga insatser. Måluppuppfyllensen är inte uppnådd.
Rätt i länsrätten i minst 99 procent av de
överklagade sociala myndighetsbesluten
Utfall 2014: 81,25 procent.
Utfall 2013: 93,75 procent.
Totalt har det varit 16 överklaganden varav 13 beslutats i enlighet med Eksjö kommuns bedömning,
vilket innebär 81,25 procent.
75 procent upplever att informationen
varit lättillgänglig om de tjänster som
äldreomsorgen kan bistå med
Utfall 2014: 63 procent.
Utfall 2013: 65 procent.
Måluppfyllelsen i styrkortsmålet mäts genom att
72
kontrollera andelen brukare som vet vart de ska
vända sig med synpunkter eller klagomål inom
hemtjänsten och särskilt boende, andelen som
uppger hur väl personalen informerar om tillfälliga
förändringar inom hemtjänsten och särskilt boende,
samt hur väl kommunens hemsida för äldreomsorgen
uppfyller olika informationskriterier. Det uppmätta
resultatet uppgår till 63 procent vilket innebär att
målet i styrkortet inte har uppnåtts. Avseende hur
väl brukarna upplever att personalen informerar om
tillfälliga förändringar erhåller hemtjänsten ett index
på 69 procent medan index för särskilt boende är
44 procent. Resultatet för hur väl brukarna vet vart
de ska vända sig med synpunkter och klagomål är
73 procent inom hemtjänsten och 38 procent inom
särskilt boende. Indexet för kommunens hemsida är
91 procent.
80 procent nöjda brukare inom
äldreomsorgen
Utfall 2014: 89 procent. Utfall 2013: 86 procent
Socialstyrelsen har genomfört en brukarundersökning under 2014 vars syfte är att ge ökad kunskap
om vårdens och omsorgens kvalitet ur de äldres
perspektiv. Undersökningen bygger på ett antal
kvalitetsområden som har betydelse för vården och
omsorgen om äldre. Bland annat undersöks de äldres
uppfattning om vård- och serviceinsatser, personalens bemötande och möjligheter till social samvaro
och aktiviteter. Resultatet för de äldres bedömning
av äldreomsorgen i sin helhet uppgår till 89 procent
där andelen som är mycket eller ganska nöjda med
hemtjänsten uppgick till 91 procent. Motsvarande
siffra för särskilt boende är 87 procent.
Ett urval av underkategorier och svar på dessa inom
hemtjänst är bland annat: Inom hemtjänsten upplever 84 procent att personalen alltid eller oftast har
tillräckligt med tid för att utföra arbetet. I kategorin
inflytande och delaktighet upplever 88 procent av
brukarna att personalen tar hänsyn till brukarnas
åsikter och önskemål. 98 procent anser att personalen brukar bemöta brukarna på ett bra sätt och 93
procent har svarat att de känner ett förtroende för
personalen inom hemtjänsten som kommer hem till
brukarna.
Ett urval av underkategorer och svar på dess inom
Verksamheterna
särskilt boende är bland annat: Inom kategorierna
mat och måltidsmiljön upplever brukarna att såväl maten smakar mycket bra eller ganska bra (84
procent) som att måltidsmiljön är en trevlig stund
(75 procent). I kategorin inflytande och delaktighet upplever 82 procent av brukarna att personalen
tar hänsyn till brukarnas åsikter och önskemål. 96
procent anser att personalen brukar bemöta brukarna
på ett bra sätt och 91 procent har svarat att de känner
ett förtroende för personalen.
Alla brukare ska vara delaktiga i
framtagandet av genomförandeplan
Utfall 2014: 53 procent.
Utfall 2013: 89 procent.
En framgångsfaktor för att utveckla omsorgsinsatserna är att det ska vara individuellt riktade insatser till
brukarna och att de varit delaktiga i framtagandet av
dessa. Det låga resultatet på 53 procent beror på att
förändringar skett för brukare som enbart har insats
matdistribution och/eller trygghetslarm då dessa inte
är delaktiga i framtaganade av genomförandeplan.
kön har minskat andra halvåret 2014. Två personer
har med beslut om särskilt boende flyttat in från
andra kommuner. Två personer har flyttat från Eksjö
till en annan kommun.
10 procent av hemtjänsten utförs
av alternativa utförare utifrån LOV
(Lag om valfrihetssytem)
Utfall 2014: 0,41 procent. Utfall 2013: 0 procent
I maj 2014 skrev Eksjö kommun avtal med den första privata utföraren sedan LOV infördes i kommunen. Det är en till två brukare som valt den privata
utföraren.
Vid ansökan utförs alltid utredning med
beslut senast tre veckor efter ansökan om
hemtjänstinsatser lämnats in
Processperspektiv
Utfall 2014: Ej mätt.
Utfall 2013: 100 procent.
Styrkortsmålet går inte att kvalitetssäkra i verksamhetssystemen. Vid manuell bearbetning är värdet
fortfarande osäkert, varför ett framtaget resultat inte
behöver återspegla hur verkligheten ser ut. På grund
av detta mäts inte styrtalet.
Svar inom tio dagar till anvisande
myndighet vid inkommen förfrågan
Högst 40 hushåll med andrahandskontrakt
genom kommunens försorg
Utfall 2014: 99 procent.
Utfall 2013: 91 procent.
Arbete har pågått för att förbättra och få till en
välfungerande rutin där anvisande myndighet ska få
svar inom tio dagar, vilket har förbättrats under 2014
jämfört med 2013. Vid de fåtal tillfällena som svar i
inte getts inom tio dagar så har svarstiden varit elva
dagar.
Utfall 2014: 52 stycken.
Utfall 2013: 50 stycken.
Totalt har 52 stycken hushåll haft andrahandskontrakt genom kommunen under året. Av dessa är det
22 stycken hushåll som avser Biståndsenheten ekonomiskt bistånd. 30 stycken avser Biståndsenheten
missbruk/psykiatri.
Tillgång till särskilt boende inom tre
månader efter beslut
Utfall 2014: 2,3 månader.
Utfall 2013: 2,6 månader.
När biståndshandläggare tagit beslut om särskilt
boende för enskild person samordnas den fortsatta
processen av en boendesamordnare som samordnar
en gemensam kö som gäller för samtliga särskilda
boenden inom kommunen. Genomsnittlig slutlig
väntetid 2014 är 2,3 månader, varav 1,8 månader på
korttidsboende och 2,7 månader i ordinärt boende.
Målet i styrkortet är därmed uppnått. Under 2014
har totalt 60 personer erbjudits att flytta in på särskilt
boende i kommunen. Under första halvåret var den
genomsnittliga kön 3,3 månader, vilket innebär att
Verksamheterna
Samtliga under 29 år som söker ekonomiskt bistånd ska erbjudas coachsamtal
hos HIA (enheten för Hälsa, integration
och arbete) för arbetsmarknadsprövning
efter första besöket
Utfall 2014: 44,1 procent.
Utfall 2013: 35 procent.
59 personer har erbjudits coachsamtal till HIA. Av
dessa har 26 personer anvisats till HIA. Av dessa
hade en fått jobb redan innan möte bokats och fyra
uteblev. Coach på HIA har därmed träffat och gjort
kartläggningar på 21 personer. 12 av dessa 12 ungdomar har haft praktik via HIA till dess att arbetsförmedlingen tagit över. I de fall då det bedömts
nödvändigt har praktik fortsatt även efter att arbetsförmedlingen trätt in.
73
Högst 1500 vårddygn per år på institution
inom psykiatri- och missbruk
Utfall 2014: 1899 dygn.
Utfall 2013: 1136 dygn.
Totalt antal vårddygn till vuxna personer uppgår till
1899 stycken vilket innebär att målet inte är uppnått.
Av dessa avser 1 234 dygn placeringar enligt SoL och
665 stycken avser placeringar enligt LVM (Lag om
vård av missbrukare). Under fjärde kvartalet 2013
ökade inflödet av individer som behövde placeras
på institution. Det ökade trycket har fortsatt under
2014. Jämfört mot de senaste åren har det varit en
ökning av antalet placeringsdygn. Inte sedan 2007
har antalet dygn varit högre.
100 procent av tillfrågad personal ska
känna till värdighetsgarantierna
Utfall 2014: 91,7 procent.
Utfall 2013: Ej mätt.
Syftet med de lokala värdighetsgarantierna är att ha
en hög kvalité inom äldreomsorgen och värna de äldres perspektiv och önskemål. Värdighetsgarantierna
innehåller de förhållningssätt som ska prägla bemötandet gentemot brukaren och berör viktiga begrepp
som respekt, självbestämmande, individanpassning,
delaktighet, kvalité, bemötande, trygghet och meningsfullhet för den äldre.
Viktiga händelser
• Mogårdens äldreboende övergick till traditionell
kommunal regi ifrån att ha varit organiserade
som intraprenad.
• Hemtagningsteam startade i mars 2014 på prov
för att permanentas från juni i hela kommunen.
• Arbetskläder till äldreomsorg och hälso- och
sjukvård är inköpta.
• Utbildningssatsningar inom äldreomsorgen som
finansierats via prestationsersättningar.
• Flytt av hemsjukvårdens lokaler till gamla polishuset.
• Barnahus öppnade i Jönköping i maj, vilket
innebär nya rutiner i utredningsarbetet för barn
och unga som misstänks ha blivit utsatta för
övergrepp.
• Samarbetsrutiner mellan sociala sektorn och
barn- och ungdomssektorn har skapats för placerade barn.
• Förändrad verksamhetsinriktning på HVB-Justelius ifrån barn- och ungdomsplaceringsalternativ
till ensamkommande flyktingbarn.
74
• Coachgruppen har påbörjat ett arbete med
personer som haft försörjningsstöd under lång
tid, dvs. flera år, i syfte att dessa ska bli självförsörjande.
• 133 ungdomar hade feriepraktik i kommunens
regi.
• Frivilligarbetare är i dagsläget 110, arbetar både
på träffpunkter och särskilt boende.
• Landstinget har tagit över huvudmannaskapet
för färdtjänst ifrån Eksjö kommun. Skatteväxling
har genomförts.
• Sektorn har intensifierat arbetet kring ett nytt
styr- och ledningssystem.
Årets verksamhet
Äldreomsorg
Äldreomsorg särskilt boende hade ett negativt
utfall jämfört mot budget med 0,7 mnkr, vilket
motsvarar en avvikelse mot budget med 0,8 procent.
Äldreomsorgen, särskilt boende, fick en resurstilldelning om en miljon kronor för att använda vid tillfällen då tilldelade resurser inte motsvarade behoven.
Resurserna är använda vid tillfällen då brukare haft
oro/ångest och att detta visat sig vara destruktivt
eller aggressivt beteende. Utifrån säkerhet för andra
brukare och arbetsmiljön för personalen har framförallt buffertmiljonen nyttjats vid kvälls- och nattetid.
Buffertmiljonen har inte täckt hela 2014 års behov
utan det har skett ett överskridande på cirka 500 tkr.
Effekterna av bemanningstätheten och resurstilldelningen, inom särskilt boende, efter neddragningarna
2009 innebär en arbetsbelastning där organisationen
är känslig för till exempel korttidssjukfrånvaro. Nivån på grundbemanningen har inneburit att det varit
svårt att vara kort med personal.
För att förstärka en sammanhållen vård och omsorg
om de mest sjuka äldre har staten och SKL (Sveriges
Kommuner och Landsting) gjort en överenskommelse som handlar om att genom ekonomiska incitament och med de mest sjuka äldres behov i centrum,
uppmuntra, stärka och intensifiera samverkan mellan
kommuner och landsting. I Eksjö kommun har stort
fokus lagts på att synliggöra det preventia arbetet
med riskbedömningar för fall, undernäring, trycksår,
beteende och psykiska symtom vid demenssjukdom
samt förbättrad vård vid livets slut. Arbetet har genererat prestationsersättningar som äldreomsorgen har
använt för att utbilda samtliga omvårdare i omvårdnads-, sårvårds- och läkemedelsutbildning.
Verksamheterna
Äldreomsorg ordinärt boende, inklusive hemtjänst
med hemtjänstpeng, hade en negativ avvikelse mot
budget med totalt 5,7 mnkr, vilket motsvarar en
avvikelse mot budget med 7,6 procent. För hemtjänst inom resursfördelning med hemtjänstpeng
är det negativa utfallet 6,8 mnkr. Totalt ersattes
hemtjänsten med hemtjänstpeng med cirka 172 600
timmar under 2013. För 2014 var utfallet cirka 175
800 timmar. I budget fanns 172 600 timmar under
2014, vilket innebär att det varit en differens mellan
faktiskt beviljade hemtjänsttimmar och budgeterade
hemtjänsttimmar som motsvarar cirka 1,1 mnkr.
Hemtjänstens budgetutfall påverkas också av timersättningsnivån per beviljad timma och kommunens
egenregi har en högre faktiskt kostnad per beviljad
timma än vad som ersätts per timma. För att komma
tillrätta med de ekonomiska överskridanden som
hemtjänsten dragits med de senaste åren gjordes dels
neddragningar inför 2014 och dels ett arbete med
bemanningsekonomi med resultatet att en förändrad
bemanningsfilosofi har införts. Under 2014 har ett
analysarbete påvisat att hemtjänstersättningen per
beviljad hemtjänsttimma var för låg vilket varit en
bidragande orsak till det negativa utfallet. Ersättningsnivån är höjd till 2015.
Hälso- och sjukvård
Utfallet för hälso- och sjukvården är negativt med 0,6
mnkr, vilket motsvarar en avvikelse mot budget med
2,2 procent. Inför 2014 gjordes en personalminskning för att skapa möjligheter till en budget i balans.
Det har varit viss omsättning av sjuksköterskor under
2014. Första halvåret 2014 fanns det intresse från
sjuksköterskor med påringningar och förfrågningar
om lediga tjänster. Under hösten har det dock varit
Verksamheterna
svårare att besätta lediga sjukskötersketjänster, vilket
inneburit att organisationen haft vakanta tjänster
delar av året. Detta har resulterat i att personalkostnaderna varit lägre än budgeterat. Den stora negativa
budgetavvikelsen är att hjälpmedelskostnaderna varit
högre jämfört mot budget.
Stöd och service till funktionshindrade
Verksamheter inom stöd och service till funktionshindrade har ett negativt utfall med 1,1 mnkr, vilket
motsvarar en avvikelse mot budget med 2,3 procent.
Budgetavvikelsen beror framförallt på en tillfällig
besparing under 2014 som inte verkställts, tillkommande nya ärenden tillsammans med beslutad
volymrisknivå samt att avslutade ärenden medfört
omställningskostnader. Den tillfälliga besparingen
på gruppboende som var tänkt under 2014 har inte
verkställts på grund av ett avslag i ett SFB-ärende
(socialförsäkringsbalken). Istället för att minska antalet brukare i gruppboende var gruppboendet under
2014 fullt, vilket därmed krävt ordinarie personalstyrka.
Inför 2014 beslutade politiken om en risknivå inom
stöd och service till funktionshindrade som innebar
att det skulle krävas volymminskningar, något som
inte skett totalt sett jämfört mot budgetnivån. Detta
tillsammans med nytillkomna brukare har medfört
negativa avvikelser jämfört mot budgeten. Det har
skett volymminskningar i ett par större SFB-ärenden.
När en brukare till exempel flyttar från Eksjö kommun eller avlider slutar Försäkringskassan att betala
ut ersättning från det datumet brukaren flyttar/
avlider. Samtidigt har sektorn personal anställd. Där
har det uppstått ett glapp, det vill säga sektorn har
inte erhållit några intäkter samtidigt som det funnits
omställningskostnader.
75
Socialt stöd
Utfallet för socialt stöd är ett överskott på 6,8 mnkr,
vilket motsvarar en positiv avvikelse mot budget med
8,7 procent. Inflödet av nya barn- och ungdomsplaceringar har varit relativt lågt jämfört mot tidigare år
samtidigt som sektorn haft lägre kostnader för framförallt två individer, dels jämfört mot budget och
dels jämfört mot föregående år. En av dessa har varit
under utredning i landstingets regi, vilket medfört
att dessa dygn och kostnader inte belastat kommunen. För den andra individen har kostnaderna varit
hälften så höga jämfört mot budgeterat under cirka
sex månader. Hade dessa varit helårsplacerade enligt
dygnspris som var under 2013 hade helårskostnaden
varit cirka 7,6 mnkr. Den faktiska kostnaden under
2014 blev cirka 2,7 mnkr, vilket är en stor anledning
till den positiva avvikelsen mot budget. Inför 2014
beslutade politiken att satsa på alternativa lösningar
och avveckla ett HVB-hem i kommunens regi.
Under 2014 har insatser minskats, dock har inga
alternativa helhetslösningar funnits till de brukare
som vistas på HVB-hemmet. Detta har medfört en
negativ avvikelse med cirka 1,8 mnkr jämfört mot
vad som var budgeterat. Under fjärde kvartalet 2013
ökade inflödet av individer som behövde placeras
på institution. Det ökade trycket har fortsatt 2014
och inneburit en negativ avvikelse mot budget på 3
mnkr. Totalt sett för barn-, ungdoms-, och vuxenplaceringar är det en positiv avvikelse mot budget med
cirka 2,5 mnkr. Fördelningen mellan barn/ungdomar
och vuxna i öppenvårdsinsatser har haft en liknande
utveckling som placeringar, dvs. det har varit ett
högre tryck på öppenvårdsinsatser för vuxna än för
barn/ungdomar.
76
Sektorn fortsatte under första halvåret nyttja personal
från bemanningsföretag inom myndighetsutövning.
Detta avslutades i slutet av maj och därefter har organisationen varit besatt med ordinarie personal.
Vad gäller försörjningsstöd har utvecklingen varit
relativt stabil jämfört mot föregående år då det var
större variationer från månad till månad. Utfallet
blev cirka 14,8 mnkr jämfört mot budget på 16,3.
Inom flyktingmottagningen har 115 personer flyttat
till Eksjö kommun inom etableringen under 2014.
Motsvarande siffra 2013 var 94 personer och 32
personer under 2012. Sektorn har arbetat med ett
integrationsprojekt som kommer att fortsätta 2015,
med bidragsmedel ifrån länsstyrelsen, för att stärka
och utveckla verksamhet med flyktingguider och familjekontakter. Syftet har varit att samverka med till
exempel föreningsliv, Svenska kyrkan, frikyrkor och
samhällsföreningar. Det har även bedrivits projekt för
att skapa kontakt med privata fastighetsägarna för att
erbjuda information och utbildning kring det kommunala mottagandet av nyanlända invandrare.
Sektorn bedriver verksamhet för ensamkommande
flyktingbarn som består av 33 ensamkommande
ungdomar. Jämfört mot tidigare år har kommunen
förändrat redovisningsprincipen kring hur statsbidrag
avseende integration och ensamkommande flyktingbarn bokförs. Detta gjordes utifrån ett förtydligande
som RKR (Rådet för kommunal redovisning) gick
ut med till Sveriges kommuner. Det innebär att
statsbidrag som inte har en uttryckligen fastslagen
tidsperiod ska intäktsföras den period som bidraget
avser, det vill säga i stor utsträckning under innevarade år. Bidraget ska intäktsföras i sin helhet även om
Verksamheterna
nedlagda kostnader inte motsvarar bidragets storlek
för den period som bidraget avser. Kommunen har
tidigare skuldfört bidrag för att matcha intäkter mot
kostnader, vilket inneburit att verksamhet för integration och ensamkommande flyktingbarn haft liten
eller ingen resultatpåverkan på kommunens resultat.
Framöver kommer volatilitet mellan intäkter och
kostnader att hanteras via kommunens system för
resultatfond. Vid jämförelse mot budget har verksamhet för integration och ensamkommande flyktingbarn en positiv resultatpåverkande effekt under
2014 med 2,1 mnkr för sociala sektorn
Sektorsövergripande och övrigt
Ett par övriga större poster har haft påverkan på
sociala sektorns budgetutfall.
• Vad gäller sänkta arbetsgivaravgifter för unga och
äldre har sektorn ett positivt utfall jämfört mot
budgetram med cirka 1,6 mnkr.
• Fastighetskostnader, i huvudsak driftskostnader,
har varit cirka 0,8 mnkr lägre än budget.
• Semesterlöneskulden för hela sektorn var ca 0,6
mnkr lägre jämfört mot 2013.
• Det har varit en tillfällig besparing av en kvalitetschef under 2014, vilket motsvarar cirka 0,6
mnkr.
• Arbetskläder för cirka 0,85 mnkr är inköpta med
AFA-pengar.
Framtiden
Socialstyrelsen menar att ett problem inom särskilda
boenden i Sverige är att insatserna inte utgår ifrån
den enskildes behov utan att brukarna får anpassa
sig efter vilken bemanning som finns. Socialstyrelsen
fattade beslut om en ny föreskrift som rör ansvaret
för personer med demenssjukvård och bemanning
i särskilda boenden (SOSFS 2012:12). Föreskriften
skulle träda i kraft 31 mars 2015. Beslutet om den
nya föreskriften är enligt en ny förordning beroende
av regeringens medgivande. Regeringen kommer att
behandla ärendet först efter att de fått en sammanställning av remissynpunkterna. Socialstyrelsen har
utifrån detta beslutat att datum för eventuellt ikraftträdande kan meddelas först efter att regeringen har
beslutat i frågan om medgivande.
Utifrån nya riktlinjer ifrån Socialstyrelsen kommer
implementering av ÄBIC (Äldres Behov I Centrum)
att ske, vilket kommer att påverka arbetssätt för bi-
Verksamheterna
ståndsbedömning, verkställighet och uppföljning av
insatser enligt socialtjänstlagen.
Utbildningsinsatser inom äldreomsorg och hälso- och
sjukvård kommer att fortskrida under 2015 med
finansiering via prestationsersättningar.
Sociala sektorn står inför att kommuninvånarnas
behov av omsorg och service kommer att öka inom
verksamheten för stöd och service för funktionshindrade där en målgrupp som ökat är barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionshinder. Sociala
sektorn kommer att behöva utöka och utveckla
omsorgsverksamheterna framöver för att tillgodose
dessa behov. Samtidigt har Försäkringskassan, de senaste åren, infört förändrade rutiner inom personlig
assistans, vilket kan komma att påverka kommunen.
I december 2015 flyttar Ekoxen till nya lokaler. I
samband med flytten kommer verksamheten se över
hur stödet ska se ut till boende i egna lägenheter som
idag har stöd från Ekoxen.
Arbetet med ensamkommande flyktingbarn kommer
att växa under 2015. Det planeras för nya HVBboenden. Med dessa inräknade kommer kommunen
ha cirka 28 HVB-platser och därutöver utslussningslägenheter. Verksamheten kommer att omfatta cirka
45 ungdomar.
I ekonomirapporten ifrån SKL redogörs att samtidigt
som tillväxten i USA och Storbritannien ligger kring
3 procent är tillväxten i Euroländerna fortsatt svag.
SKL bedömer att BNP-tillväxten i Sverige kommer
att öka 2015 (2,9 procent). Arbetslösheten prognostiseras till 7,4 procent 2015 för att sedan successivt
sjunka till 6,5 procent 2018. Ekonomiskt bistånd är
ett skyddsnät i samhället och är avsett för korta perioder av försörjningsproblematik. I Eksjö kommun
har utbetalningarna av ekonomiskt bistånd under
2014 stabiliserats och har haft en lägre nivå jämfört
med 2013.
Det pågår förbättringsarbeten inom verksamheten
inom sociala sektorn som präglas av arbete med
kvalitetsförbättring inom flera verksamhetsområden
för att kunna tillmötesgå invånarnas efterfrågan på
sociala tjänster. Samverkan sker med flera olika aktörer och utveckling av metoder samt utbildning av
personal är viktiga inslag i verksamheten.
77
Nyckeltal
2012
2013
2014
Äldreomsorg
Antal personer 65 år och äldre 3 888
3 993
4 060
Antal personer 80-84 år 567
569
567
Antal personer 85-89 år 399
398
409
Antal personer 90-94 år
206
223
207
Antal personer 95 år och äldre
31
40
50
Antal personer över 80 år
1 203
1 230
1 233
Nettokostnad kr inom ÄO
(exkl. HSL) /inv 65 år-
41 338 40 237 42 588
Nettokostnad kr inom ÄO
(exkl. HSL) /inv 80 år-
133 602 130 623 140 232
Hemtjänst/särskilda boendeformer
Antal personer med hemtjänst i ordinärt boende
382
361
344
Antal bostäder i särskilda boendeformer Särskilt boende, äldreomsorg
166
166
177*
*varav platser kopplade till LSS-beslut 5
Korttidsplatser
21 2121
Totalt
187
187
198
Andel av befolkningen som bor i särskilt boende
eller har hemtjänst
65-74 år
75-79 år
80-84 år
85-89 år
90 år-
3%
9%
19%
36%
64%
2%
9%
19%
45%
73%
3%
10%
26%
45%
74%
Nyckeltal
2012
2013
2014
Socialt stöd
Total kostnad kr socialt stöd
exkl socialbidrag, netto/invånare 4 124
4 325
3 382
Institutionsvård & familjehem (vuxna)
Vård utom hemmet nettokostnad kr/inv
149
161
310
Externa vårddygn SOL
1 085
856
1 234
LVM-vård/dygn
43 280665
Institutionsvård & familjehem (barn och ungdom) Extern vård utom hemmet
nettokostnad kr/invånare
1 196
1 037
689
Extern vårddygn LVU
2 123
1 860
1 589
Externa vårddygn SOL
2 135
976
773
Ekonomiskt bistånd
Antal hushåll, etableringsersättning
31
46
Bruttokostnad kr/hushåll,
etableringserästtning 21 762 25 152
Ekonomiskt bistånd ej flyktingar,
antal bidragshushåll
432
443
411
Bruttokostnad kr/hushåll
36 129 38 786 35 999
Arbetsmarknadsåtgärder
Antal nya insatser anvisade
till AMC under året
338
313
424
Omsorg
Nettokostnad kr/invånare
2 842
2 795
3 089
Antal verkställda insatser
Personlig assistans enligt LSS
11
10
10
Ledsagarservice enligt LSS
6
6
5
Kontaktperson enligt LSS
13
10
10
Avlösarservice enligt LSS
1
0
0
Korttidsvistelse utanför
hemmet enligt LSS
17
17
20
Korttidstillsyn för skolungdomar
över 12 år enligt LSS
12
15
15
Boende barn/unga enligt LSS familjehem
1 00
Boende barn/unga enligt LSS bostad med särskild service
2
3
3
Boende vuxna enligt LSS bostad med särskild service
39
44
44
Boende vuxna enligt LSS annan särsk anpassad bostad
4
4
4
Daglig verksamhet enligt LSS
64
68
69
Antal SFB (LASS)-ärenden
58
63
66
Summa antal LSS-insatser
228
240
246
78
Verksamheterna
Ekonomi
(mnkr)
Budget Utfall
2014 2014
Avvikelse
Ekonomi
(mnkr)
Budget Utfall
2014 2014
Avvikelse
Äldreomsorg särskilt boende Socialt stöd
Intäkter
-12,9-14,3 1,4
Kostnader
106,9109,0 -2,1
varav personalkostnader
81,9
83,8
-1,9
Nettokostnader
94,0 94,7-0,7
Äldreomsorg ordinärt boende
Intäkter
-59,9-63,4 3,5
Kostnader
134,9144,2 -9,3
varav personalkostnader
72,5
75,4
-2,9
Nettokostnader
75,0 80,8-5,7
varav egenregi hemtjänst med
hemtjänstpeng
Intäkter egenregi
-57,3
-60,5
3,2
Kostnader egenregi
58,1
68,0
-9,9
Nettokostnader
0,7
7,5
-6,8
Hälso- och sjukvård
Intäkter
-0,5 -0,80,2
Kostnader
29,7 30,6-0,9
varav personalkostnader
20,8
20,4
0,5
Nettokostnader
29,2
29,8
-0,6
LSS/SFB-verksamhet
Intäkter
-95,4-93,9-1,5
Kostnader
143,2142,8 0,4
varav personalkostnader
113,1
112,3
0,8
Nettokostnader
47,8 48,9-1,1
Intäkter
-36,0-43,3 7,3
Kostnader
114,3114,8-0,5
varav personalkostnader
60,0
61,1
-1,1
varav kostnader ek bistånd
16,3
15,2
1,1
Nettokostnader
78,371,56,8
Sektorsövergripande funktioner
Intäkter
-5,7 -7,72,0
Kostnader
15,715,00,6
varav personalkostnader
9,3
7,4
2,0
varav bostadsanpassningsbidrag 1,1
1,2
-0,1
Nettokostnader
10,0
7,3
2,6
Sociala sektorn totalt
Intäkter
Kostnader
varav personalkostnader
Nettokostnader
334,2
333,0
1,2
Vackra blomsterarrangemang som avdelningen Skog och park
och Trädgårdsgruppen planterat.
Verksamheterna
-210,5-223,4 13,0
544,7 556,4-11,7
357,7
360,3
-2,6
Äldreboende Marieberg fick under 2014 en så
kallad parcykel av Familjen Kamprads stiftelse
79
Överförmyndarnämnden
Ekonomi
Årets resultat om totalt -27 tkr ska ses mot bakgrund
av att en 80 procents tjänst under halva året delvis
varit vakant. Arvodeskostnaderna för gode män och
förvaltare, som enligt lag belastar kommunen, är hela
877 tkr mot budgeterade 750 tkr. Vidare har lagstadgad kostnadsersättning till gode män och förvaltare
om 75 tkr utbetalats under året. I budgeten finns
inget belopp härför upptaget. Kostnaden för bilersättning överstiger budgeterat belopp med cirka 25 tkr.
Avseende bokförda kostnader för ensamkommande
barn har del av dessa återsökts från Migrationsverket. En eftersläpning av återbetalningarna gäller,
och innevarande år har endast kostnaderna för 2013
återbetalats.
Årets verksamhet
Antalet huvudmän som kräver god man/förvaltare
ökar, och närmar sig nu 300 ärenden, mot cirka
275 föregående år, bland annat beroende på att
antalet platser på behandlingshem i kommunen har
blivit fler. Enligt föräldrabalken har kommunen,
där huvudmannen är folkbokförd, ansvaret för att
huvudmannen har god man/förvaltare som han/
hon är berättigad till, dels betalningsansvar för gode
mäns/förvaltares arvoden och kostnadsersättning då
huvudmannens kapital inte uppgår till 2 gånger prisbasbeloppet och/eller inte heller har en årlig inkomst
motsvarande 2,65 prisbasbelopp.
Arvoderingen till gode män/förvaltare är generellt låg
i Eksjö kommun, oavsett om det är huvudmannen
eller kommunen som svarar för kostnaderna. Intentionen från centralt håll är att 10 procent av prisbasbeloppet ska utgå för dels ekonomisk förvaltning,
dels ”sörja för person”. För Eksjö kommuns del ligger
nivåerna i båda fallen på i genomsnitt 8 procent.
Ett förhållande som bla påverkar förutsättningarna
att såväl behålla som rekrytera gode män/förvaltare.
Aneby kommun, som från och med 2015 ingår i en
gemensam verksamhet med Eksjö kommun, har i
princip arvodering om 10 procent.
Antalet ensamkommande barn har ökat markant
under 2014. I kommunen fanns vid årsskiftet
80
Ekonomi (mnkr)
Budget Utfall
2014 2014
Avvikelse
Överförmyndaren
Intäkter
Kostnader
varav personalkostnader
varav övriga kostnader
0,50,7 0,1
2,62,7 -0,2
2,2 2,4
-0,2
0,4 0,3
0,0
Nettokostnader
2,1
2,1
0,0
2014/2015 hela 20 barn som inte fått permanent
uppehållstillstånd. Totalt finns i kommunen nu 35
ensamkommande barn. Under året har, förutom
HVB-hemmet i Prästgården med 8 platser, ytterligare
2 boenden öppnats i Eksjö. Justelius med 8 platser
för barn i åldern 13–17 år och Casemi (Justeliusgatan 4) med plats för 6 ungdomar.
Innan barnet får uppehållstillstånd ansvarar överförmyndaren för att barnet har en god man, som tillvaratar barnets intressen. Kostnaderna för gode mannen återsöks kvartalsvis hos Migrationsverket. Efter
det att barnet beviljats uppehållstillstånd förordnar
tingsrätten, efter utredning av sociala sektorn, en
vårdnadshavare. Barnet har vårdnadshavare till dess
att han/hon fyller 18 år. Även vårdnadshavaren har
rätt till ersättning, vilket i Eksjö kommun uppgår till
1 200 kr/månad. I denna del erhåller överförmyndarnämnden ett engångsbidrag om 30 tkr/barn via det
statsbidrag som sociala sektorn erhåller.
Framtid
Från och med den 1 januari 2015 infördes en gemensam Överförmyndarnämnd för Eksjö och Aneby
kommuner, med en gemensam kanslifunktion (en
enhet placerad i Aneby och en i Eksjö.) Omorganisationen genomfördes med ”kort varsel”, varför 2015
får ses som ett uppstartsår. Under 2015 kommer
likartade rutiner, gemensamma blanketter med mera
att arbetas fram. Ett nytt gemensamt ärendehanteringssystem har också införskaffats för att underlätta
samarbetet.
Verksamheterna
Eksjö kommuns revisorer
Årets verksamhet
Revisorerna har under verksamhetsåret haft en fortlöpande dialog med kommunfullmäktiges presidium,
kommunstyrelsen och dess utskott samt ledande
tjänstemän i syfte att hålla sig informerade samt uppdaterade om kommunens verksamheter.
Revisorerna har inom ramen för sin kompetensutveckling deltagit i olika utbildningar och nätverksträffar. Ett fortsatt samarbete med revisorerna på
Höglandet i nätverket Högrev samt i nätverket med
samtliga kommunrevisorer i länet och Landstingsrevisionen i Jönköpings län.
Revisorerna har inom ramen för sitt uppdrag förutom övergripande uppföljningar djupgranskat
följande områden:
• årsredovisning,
• delårsredovisning,
• kommunstyrelsens uppsikt över de kommunala
bolagen,
• kommunens kapital i form av gator, ledningar
och fastigheter,
• beredning av motioner,
• kommunens chefsrekrytering.
Verksamheterna
Ekonomi
(mnkr)
Budget UtfallAvvik2014 2014
else
Eksjö
kommuns revisorer
Kostnader
varav personalkostnader
varav övriga kostnader
1,2
0,4
0,8
1,2-0,1
0,4-0,1
0,80,0
Nettokostnader
1,2
1,2-0,1
Framtiden
Revisorerna har för perioden 2015–2018 tecknat avtal med ett nytt sakkunnigt biträde i form av Deloitte
AB. Deloitte är även valda revisorer i de kommunala
bolagen.
Med stöd av en risk- och väsentlighetsbedömning
som genomförs av Deloitte kommer revisorerna att
välja ut de mest prioriterade områdena för granskning.
Granskningarna kommer att fokusera på ändamålsenlighet, ekonomisk effektivitet och på intern styrning och kontroll.
81
Eksjö Stadshus AB
(ur bolagets årsredovisning 2014)
Eksjö Stadshus AB, är helägt av Eksjö kommun och
utgör moderbolag för kommunens samtliga helägda
bolag;
• Eksjöbostäder AB,
• Eksjö Energi AB med dotterbolagen:
- Eksjö Energi ELIT AB,
- Eksjö Elnät AB,
• AB Eksjö Industribyggnader
• Eksjö Kommunfastigheter AB
Eksjö Stadshus AB innehar andelar i intresseföretagen:
•Eksjö Fordonsutbildning AB (40 procent)
•ITolv AB (35 procent)
Samtliga bolag har sitt säte i Eksjö.
Koncernen
Koncernen Eksjö Stadshus AB redovisar för 2014 ett
resultat på 56,4 mnkr (11,9 mnkr förgående år).
ITolv AB har som intresseföretag bidragit med 251
tkr till årets resultat (35 procent) och Eksjö Fordonsutbildning AB har bidragit till koncernens resultat
med 788 tkr (40 procent).
De totala intäkterna i koncernen ökade med 21
mnkr och uppgår till 361 mnkr. Rörelsens kostnader
uppgår till 268 mnkr (föregående år 298 mnkr).
Räntekostnaderna har minskat något från 33,5 mnkr
till 33,2 mnkr.
Anläggningstillgångarnas bokförda värde har under
året minskat från 1 182 mnkr till 1 163 mnkr. De
långfristiga skulderna har minskat med 14,8 mnkr
och uppgår till 1 023 mnkr.
Det egna kapitalet uppgår till 178,3 mnkr (föregående år 121,3 mnkr).
Koncernens soliditet har ökat med 3,9 procentenheter och uppgår till 13,2 procent.
82
Flerårsöversikt - bolagskoncernen
2014 2013 2012 2011 2010
Intäkter, mnkr
353361343344362
Resultat efter finans, mnkr
61,6 10,6 20,5
1,0 23,6
Anläggningstillg, mnkr
1 163 1 183 1 171 1 131 1 070
Långfristiga skulder, mnkr
1 023 1 038
969
958
936
Eget kapital, mnkr178,3 121,3 107,5 88,0 82,7
Soliditet, % 13,2
9,3
8,6
7,2
7,2
Definition soliditet: soliditeten anger hur stor del av de
totala tillgångarna som finansierats med egna medel.
VD:s kommentar
Eksjö Stadshus AB:s viktigaste syfte är, enligt ägardirektiven, att tillvarata ägarens intressen för den
kommunala verksamheten som bedrivs i bolagsform.
Det sker genom löpande verksamhetsuppföljning,
överläggningar med dotterbolagen två gånger per år,
samt översyn av ägardirektiv.
Under 2014 har Eksjö Stadshus AB prioriterat att
ytterligare utveckla möjligheterna till att öka koncernnyttan. Detta har skett genom en översyn av alla
dotterbolags ägardirektiv.
En granskning av kommunrevisionen av kommunens
styrning och ledning av bolagens verksamhet har
visat att detta fungerar på ett bra sätt och att kommunen följer de regler som gäller kommunallagen i
detta avseende.
Med årlig översyn av ägardirektiv i samverkan med
dotterbolagen och i övrigt en bra dialog med dem är
förhoppningen att detta ska utvecklas ytterligare.
Eksjö Stadshus AB
AB Eksjö Industribyggnader
(ur bolagets årsredovisning 2014)
Verksamhet
Bolaget har till föremål för sin verksamhet att i
samverkan med Eksjö kommun förvärva, sälja och
utarrendera fastigheter samt uppföra och förvalta
byggnader för näringsverksamhet, samt bedriva därmed sammanhängande verksamhet.
Bolaget har till Eksjöbostäder AB, Eksjö Kommunfastigheter AB och kommunens berörda sektorer
betalat ersättning för VD, konsultuppdrag, administration och fastighetsskötsel samt ekonomitjänster.
VD:s kommentar
Fastigheter
Bolaget har under året försålt nedanstående fastigheter:
Eksjö Lunden 2 har försålts till Eksjöbostäder AB.
Köpekontrakt har upprättats och handpenning erlagts på fastigheten Eksjö Verkstaden 3 med Norrgårdens Förvaltning AB. Slutreglering sker när bygglov
erhållits.
Rivning efter brand har utförts på fastigheten Eksjö
Verkstaden 3. Ett återuppförande av byggnaden på
fastigheten är inte aktuellt med hänsyn till gällande
detaljplan.
Värdering och förhandlingar gällande försäljning
alternativt ny uthyrning av fastigheten Eksjö Björnstorp 1:123 har skett.
På fastigheten Eksjö Fogsvansen 5 har förutsättningar
för en försäljning av del av fastigheten utretts.
Förutsättningar för att uppföra en nybyggnation i
Mariannelund har även utretts.
Underhåll m.m.
Reviderad underhållsplan visar på ett utökat underhållsbehov i fastigheterna. Underhållsåtgärder har
utförts liksom hyresgästanpassningar för nya hyresgäster.
Hyresgäster
Efterfrågan på lokaler har ökat under den senare
delen av året och vakanserna har därmed minskat.
I Eksjö Spindeln 7 har ett par nya hyresgäster etablerat sig och en gammal hyresgäst har till årsskiftet
upphört med sin verksamhet. En av hyresgästerna i
den av bolaget tidigare ägda Eksjö Lunden 2 har flytEksjö Industrifastigheter AB
Flerårsöversikt
2014 2013 2012 2011 2010
Omsättning, mnkr
8,8 7,84,84,34,6
Resultat efter finansiella poster, mnkr
0,7
0
Soliditet % 6,7
6,1
0,2
0
-0,4
7,3 10,6 10,6
tat till Eksjö Spindeln 7. Beräknade hyresgästanpassningar har dock, på hyresgästens initiativ, inte utförts
i så stor omfattning som beräknats.
Family House, som är hyresgäst i Eksjö Verkstaden
4 har tidigare sagt upp den del av lokalerna som
förhyrs direkt av bolaget. Ett försök att förändra
inriktningen har dock medfört att lokalerna har
förhyrts på en ny kortare period. Lokalerna som hyrs
i andra hand av Elgiganten, Sverige, har man valt att
vara kvar i.
Framtida utveckling
Några av bolagets befintliga fastigheter planeras om
möjligt försäljas.
En önskan är att i framtiden kunna investera i nyproduktion alternativt förvärva en fastighet för att kunna
tillhandahålla enkla och ändamålsenliga lokaler.
Detta förutsätter dock ökad efterfrågan på lokaler.
Möjligheten att återuppföra en byggnad på annan
plats med anledning av branden på fastigheten Eksjö
Verkstaden 3 är också ett alternativ.
I nära samarbete med kommunens näringslivsenhet och eksjö.nu finns förhoppningar om att kunna
utöka antalet nyetableringar i kommunen.
Osäkerhetsfaktorer och brister som påverkar bolaget
negativt är bland annat vakanser, hyresgästkonkurser,
räntehöjningar och lågkonjunktur.
Nya
redovisningsprinciper
Detta är AB Eksjö Industribyggnaders första årsredovisning upprättad enligt BFNAR 2012:1 Årsredovisning (K3).
83
Eksjö Energi AB
(ur bolagets årsredovisning 2014)
Koncern
Koncernen ingår i Eksjö Stadshus AB org nr 5561113076 som är moderbolag. Koncernen Eksjö Stadshus
AB ägs till 100 procent av Eksjö kommun.
Verksamheten bedrivs i eget bolag, men i koncernen
ingår dotterbolag Eksjö Elnät AB org.nr 5564867660 och Eksjö Energi ELIT AB org.nr 556572-6568
där Eksjö Energi AB org.nr 556005-3950 är moderbolag.
Bolagen i koncernen bedriver handel med fjärrvärme,
vatten- och avlopp, renhållning, nättjänster, elförsäljning, tele- och datakommunikation, underhåll av
cirka 7 000 gatljusarmaturer samt förvaltar gator och
cykelvägar på uppdrag av Eksjö kommun.
Nya redovisningsprinciper
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna
råd BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3).
Året som gått
Under året som gått har vi
gjort en del mindre investeringar i verksamheten. Den
enskilt största investeringen är vindkraftverket som
är placerat i Vetlanda. Det är en vindkraftspark med
sex stycken vindkraftverk som samägs av 14 stycken
ägare. Bland delägarna både privatpersoner och lokala
företag. Driftstart av elproduktionen startade som
planerat i oktober 2014.
Elpriser
Elpriserna har under året varit lägre än under 2013.
Den stora skillnaden tycker jag dock är att de har varit mycket mer stabila 2014 än under 2013. Dock så
är det fortfarande stora variationer på timpriset under
året. I Sverige hade vi inget timpris på eller under noll
men den 27 oktober klockan två på natten var priset
nere i fem öre per kWh och den 26 juni var priset
uppe i nästan en krona klockan elva. Här finns
en utmaning för oss som elleverantör att sätta korrekta priser till konsument för att säkra oss mot dessa
prissvängningar samtidigt som vi inte får ligga för
högt säkrade.
Ekonomi
Vid övergången har företaget tillämpat följande til�låtna undantag från retroaktiv tillämpning:
koncernbidrag som tidigare inte redovisats som
bokslutsdisposition. Övergången har inte medfört
några förändringar i redovisade poster eller belopp
som avser anläggningsregistret, vilka sedan tidigare är
uppdelade i betydande komponenter efter uppskattad
nyttjandeperiod.
Ekonomiskt blev 2014 ett år då vi resultatmässigt
följde vår budget. Omsättningsmässigt hamnade vi på
en väldigt låg nivå på grund av låg försäljning av fjärrvärme. Produktion och försäljning av fjärrvärme beror
naturligtvis på väderlek. Vi har stora fasta kostnader
och därför är det med stor nöjdhet som jag kan konstatera att vi lyckats hålla de påverkbara kostnaderna
nere, så att resultatet är i nivå med budget.
VD:s kommentar
Inom koncernen har vatten- och avloppsverksamheten gett ett resultat över budget. Det har sin orsak
i att vi ligger lite efter i planeringen när det gäller
utbyggnaden av VA-nätet. Men vi har en förmåga att
gasa också, så det får VA-verksamheten ägna sig åt
under 2015.
I stort är jag mycket nöjd med 2014. Hur skulle jag
kunna vara annat? Vi har en verksamhet som fungerar
bra, våra kunder har stort förtroende för oss och
medarbetarna är (enligt undersökning och som jag
uppfattar det) nöjda. Givetvis finns det alltid massor
med saker att förbättra men i stort är jag som sagt
helnöjd.
84
Energi
Energibranschen står som de flesta branscher inför
nya utmaningar. Vi ser en stor utmaning hos oss vad
det gäller kommunikation. Det gäller både mänsklig
Eksjö Energi AB
kommunikation likväl som datakommunikation. Utvecklingen går med rasande fart och för oss alla gäller
det att hänga med och utnyttja de fördelar som finns.
Vi ser vår uppgift som byggare och förvaltare av viktig
infrastruktur i kommunen. Vi har ett långsiktigt tänk
och en långsiktighet i vårt arbete som få andra företag
kan unna sig. I jämförelse med andra energibolag så
kan vi konkurrera med de bästa.
Det beror till största delen tack vare motiverade och
kunniga medarbetare. Mitt mål är att ha en företagskultur som underlättar förändring och är öppen för
förbättringar. Allt för att bolaget ska fortsätta tillhöra
de bästa. Ett starkt bolag är det bästa sättet för oss att
kunna gynna kommunens invånare.
Flerårsöversikt - moderbolaget
Eksjö Energi AB
2014 2013 2012 2011 2010
Omsättning, mnkr152,6159,6155,8148,5165,3
Resultat efter finansiella poster, mnkr
13,6 -0,27,9-4,39,6
Soliditet procent
13,210,7
10,49,39,5
Eksjöbostäder AB
(ur bolagets årsredovisning 2014)
Bolagsutveckling och leverans
2014 är en milstolpe i Eksjöbostäders historia. Resultatet ligger på strax över fyra miljoner kronor, det
vill säga klart över ägarkravet, när man räknar bort
försäljningsvinsterna. Omsättningen blev cirka 90
mnkr. Försäljningen av 178 lägenheter har medfört
att vi byggt på oss en rejäl kassa som vi ska använda
för att bygga 110 lägenheter i centrala Eksjö.
Vår soliditet uppgår numera till över 30 procent. Det
är en fördubbling i relation till 2008. Genom försäljningen har vi också minskat våra drifts- och underhållskostnader på både kort och lång sikt. Nästan alla
kurvor pekar åt rätt håll. Anläggningstillgångarna har
minskat och kassan har alltså stärkts. Räntenivåerna
är fortsatt låga liksom inflationen. Bolagets ekonomi
vilar på en mycket solid grund.
Under året har vi tagit fram en ny framtidsplan från
2015 till 2018. Där vi satt en ny vision, målsättningar, strategier och redovisat konkreta åtgärder som ska
genomföras. Arbetet med framtidsplanen har pågått
under hela året i styrelsen och bland medarbetarna.
Planen har även mynnat ut i en bok som handlar
om hur man bolagsutveckling går till i praktiken när
Eksjö Energi AB och Eksjöbostäder AB
man sätter medarbetarna i centrum.
En viktig milstolpe i
bolagsutvecklingen har varit att vi fortsatt att stärka
kompetensen hos våra fastighetsansvariga. Målet är
att alla fastighetsansvariga ska utbildas till fastighetsförvaltare under ett år och att denna process avslutas
sommaren 2015. Ett kunskapslyft med målet att
skapa välutbildade praktiker.
Storrenoveringen av Stocksnäs etapp 2 har genomförts. Här deltar alla hyresgästerna aktivt i olika
arbetslag och ges ett reellt inflytande och möjlighet
att påverka sin bostadsmiljö. Ett fantastiskt demokratiskt arbete som stärkt gemenskapen i området och
kundnöjdheten.
En annan milstolpe under 2014 var just att 86
procent av våra hyresgäster är nöjda med oss som
hyresvärd. Knappast några är missnöjda. Detta är
bolagets bästa nivå någonsin och placerar oss på
top-tio listan i Sverige. Mätningen görs av externt
företag och jämför landets bostadsbolag när det gäller kundnöjdhet i form av ett index som heter NKI
(Nöjd-Kund-Index). Ett fint kvitto på att vi gör rätt
saker och saker på rätt sätt i organisationen. Ytterst
handlar alla insatser om att skapa nöjda kunder som
bor kvar och trivs.
85
Under året har vi också pumpat in cirka 25 mnkr
i renoveringar i alla våra områden utöver cirka 20
mnkr i investeringar. Åker man runt i staden så finns
det snart inga hus kvar att renovera. Mycket av detta
har hänt de senaste sju åren genom engagerade medarbetare och strukturerade underhållsplaner.
Under året har vi gått över till nya redovisnings- och
avskrivningsprinciper, K3, som innebär att vi istället
för en komponent per fastighet delar upp denna i 12
funktioner för att bättre spegla fastighetens värde och
nyttjandeperioder. Detta arbete har gjorts i egen regi
och inneburit en hög arbetsbelastning.
I slutet av året har alla handlingar skickats ut som rör
vårt nya bostadsområde Lunden. Här ska vi bygga en
ny stadsport som kommer att påverka Eksjös siluett
för alltid. Ett projekt som kommer att sticka ut med
vass arkitektur och påtaglig miljöprofil.
Vi har också dragit igång arbetet med ett nytt
ledningssystem FR 2000 där fem olika delsystem
(kvalitet, miljö, arbetsmiljö, kompetens och brand)
ska sammanföras och integreras. Processer som ska
effektivisera och standardisera vårt arbete. Just nu
pågår rutinbeskrivningar kring vår fastighetsskötsel.
Intressanta och underbara samtal med hela teamet.
Under året har vi haft en mycket bra hyressituation
som bidragit till goda intäkter och begränsade hyresförluster. Hyresförhandlingen blev emellertid en stor
besvikelse. Trots att vi renoverar intensivt, lägger mer
pengar än någonsin på lägenhetsunderhåll, skapar
hyresgästinflytande, betalar för hyresgästföreningens
representanter och stärker bolagets buffert mot sämre
tider så lyckades vi inte nå en lokal uppgörelse. Frågan får därför avgöras hos hyresmarknadskommittén.
Det är emellertid glädjande att se hur fint organisationen fungerar och vilka ambitiösa initiativ som tas.
Vi har blivit ett högpresterande bolag som jobbar
affärsmässigt och utvecklar kommunen på ett påtagligt sätt. Jag tror att vi har haft en viss inverkan på att
invånarna har vuxit de senaste fem sex åren i Eksjö
vid sidan av migrationen.
Framtid 2015
Detta är mitt sista bokslut som jag gör för Eksjöbostäder. Under dessa sju år som jag varit VD har vi
alltid haft svarta siffror och stärkt företaget kontinuerligt. Det har varit en bärande princip att aldrig
schabbla med ekonomin eller ha några förluster.
Min egen syn har alltid varit att intäkterna styr och
att intäkterna alltid ska vara större än kostnaderna.
Konstigare än så är det inte. Resultatet bedöms varje
år fram till 2018 ligga kring 3,5 mnkr och soliditeten
bedöms hamna kring 25 procent om fyra år. Året
kommer att präglas av utvecklingen av bostadsområdet Lunden där vi bygger 28 lägenheter i första etappen samt renoveringen av Stocksnäs etapp 3.
Tidpunkten är därför rätt att gå nu. Vi har en urstark
ekonomi, modern organisation och en tydlig framtidsplan som gör att vi kan kriga om förstaplatsen
bland Sveriges alla bostadsföretag. Jag vill tacka alla
fantastiska medarbetare och styrelsen för dessa intensiva och lojala år. Utan era insatser skulle det aldrig
ha gått.
Flerårsöversikt
2014 2013 2012 2011 2010
Omsättning, mnkr 88,4 104,3 89,3
Soliditeten beräknas till justerat eget kapital i procent
av balansomslutningen. Med justerat eget kapital menas
beskattat eget kapital med tillägg för obeskattade reserver
efter det att de reducerats med uppskjuten skatt. Uppskjuten skatt har för 2014 beräknats med 22 procent.
95 96,5
Årsarbetare, st
30 30303030
Resultat efter finansiella poster, mnkr
45,6 8,70,83,38,1
Soliditet, % 30,2 20,6 19,4 19,3 20,1
86
Eksjöbostäder AB
Eksjö Kommunfastigheter AB
(ur bolagets årsredovisning 2014)
Bolagsutveckling och leverans
2014 kan närmast beskrivas som ett leveransår för
Eksjö Kommunfastigheter. Under året har vi avslutat
storrenoveringen av Furulundsskolan i Mariannelund som uppgått till cirka 43 mnkr. Vi har tillsammans med barn- och utbildningssektorn benat ut
hur Storegårdsområdet ska förnyas. Vi har renoverat
Stadshuset, slutfört allt arbete med installationer av
sprinkler på äldreboendena Almgården och Marieberg, renoverat omklädningsrum på idrottsplatsen
Ränneborg, skapat tre nya förskoleavdelningar i befintliga lokaler i Teknikum samt gjort en rad åtgärder
på Grevhagsskolan och Olsbergs Arena. Utöver detta
har vi inlett projektering av det nya reningsverket
för simhallen, påbörjat renoveringen av elevhemmet samt bibliotekets tak. Även kompletteringar har
skett till den nya brandstationen i Eksjö som vi byggt
2012.
Resultatet ligger på cirka 2,4 mnkr, det vill säga över
ägarkravet, men beror på att vi ändrat redovisningssystem för våra fastigheter som fått dessa engångseffekter. För kommande år bedöms resultatet nå de
avkastningskrav som ägaren önskar.
Omsättningen blev cirka 57 mnkr. Vår soliditet uppgår numera till 9,8 procent det vill säga strax under
ägarkravet på tio procent. Det är en stor förbättring
från när vi låg på 2,1 procent 2008. Vi fortsätter
att lägga stora resurser på renoveringar. Inte mindre
än 150 kronor per kvadratmeter har gått till renoveringar i våra fastigheter utöver investeringar på cirka
20 mnkr. Glädjande så har våra driftskostnader gått
tillbaka genom effektiviseringar och tjänligt väder.
Räntenivåerna är fortsatt låga liksom inflationen.
Bolagets ekonomi vilar på en mycket solid grund.
Under året har vi tagit fram en ny framtidsplan från
2015 till 2018. Där vi satt en ny vision, målsättningar, strategier och redovisat konkreta åtgärder som ska
genomföras. Arbetet med framtidsplanen har pågått
under hela året i styrelsen och bland medarbetarna.
Planen har även mynnat ut i en bok som handlar om
hur bolagsutveckling går till i praktiken när man sätter medarbetarna i centrum.
Eksjö Kommunfastigher AB
En viktig del i
bolagsutvecklingen
har varit att vi fortsatt att stärka kompetensen hos
våra fastighetsansvariga. Målet är att alla fastighetsansvariga ska utbildas till fastighetsförvaltare under
ett år och att denna process avslutas sommaren 2015.
Ett kunskapslyft med målet att skapa välutbildade
praktiker.
Storrenoveringen av Furulundsskolan är alltså klar.
Detta arbete har pågått i tre års tid och präglats av
flertal ändringar som medfört att kostnaderna ökat
med mellan fem och sex miljoner kronor. Med
undantag från detta så är det emellertid en fröjd att
se hur fin och förändrad skolan har blivit. Detta är
något som positivt kommer att påverka samhället
Mariannelund på lång sikt.
Under 2014 har vi genomfört en kundundersökning
av våra verksamheter. Resultatet blev att 75 procent
av alla verksamheter är nöjda med oss som hyresvärd
och ytterst få är missnöjda med hur vi sköter våra
fastigheter.
När vi jämför oss med de andra kommunala ”fastighetsbolagen”/förvaltningarna på Höglandet så
visar det sig att vi tar väsentligt mindre skattemedel
i anspråk för att äga och förvalta våra fastigheter. Vi
lägger mer pengar på renoveringar och våra fastigheter drar mindre energi än de andra verksamheterna
på Höglandet. Ett fint kvitto på att vi gör rätt saker
och saker på rätt sätt i organisationen. Ytterst handlar
alla insatser om att skapa nöjda kunder som bor kvar
och trivs.
Under året har vi gått över till nya redovisnings- och
avskrivningsprinciper, K3, som innebär att vi istället
för en komponent per fastighet delar upp denna i 14
funktioner för att bättre spegla fastighetens värde och
nyttjandeperioder. Detta arbete har gjorts i egen regi
och inneburit en hög arbetsbelastning.
Vi har också dragit igång arbetet med ett nytt
ledningssystem FR 2000 där fem olika delsystem
(kvalitet, miljö, arbetsmiljö, kompetens och brand)
ska sammanföras och integreras. Processer som ska
effektivisera och standardisera vårt arbete. Just nu
pågår rutinbeskrivningar kring vår fastighetsskötsel.
87
Intressanta och underbara samtal med hela teamet.
Det är verkligen glädjande att se hur fint organisationen fungerar och vilka ambitiösa initiativ som tas.
Vi har blivit ett högpresterande bolag som jobbar
affärsmässigt och utvecklar kommunen på ett påtagligt sätt. Jag tror att vi har haft en viss inverkan på att
invånarna har vuxit de senaste fem sex åren i Eksjö
vid sidan av migrationen.
Framtid 2015
Detta är mitt sista bokslut som jag gör för Eksjö
Kommunfastigheter. Under dessa sju år som jag varit
VD har vi alltid haft svarta siffror och stärkt företaget
kontinuerligt. Det har varit en bärande princip att
aldrig schabbla med ekonomin eller ha några förlus-
ter. Min egen syn har alltid varit att intäkterna styr
och att intäkterna alltid ska vara större än kostnaderna. Konstigare än så är det inte och just Eksjö
Kommunfastigheter är det bolag som har haft en
makalös utveckling dessa år. Resultatet bedöms varje
år fram till 2018 ligga kring 1,5 mnkr och soliditeten bedöms hamna kring 13 procent. Året kommer
att präglas av förnyelsen av Storegårdsområdet och
renoveringen av simhallens reningsverk.
Tidpunkten är därför rätt att gå nu. Vi har en stark
ekonomi, modern organisation och en tydlig framtidsplan som gör att vi kan kriga om förstaplatsen
bland Sveriges alla fastighetsföretag. Jag vill tacka
alla fantastiska medarbetare och styrelsen för dessa
intensiva och lojala år. Utan era insatser skulle det
aldrig ha gått.
Flerårsöversikt
2014 2013 2012 2011 2010
Omsättning, mnkr 57,254,4 55,7 5452,7
Årsarbetare, st
1515 141515
Resultat efter finansiella poster mnkr
Soliditet, %
88
2,51,5 0,90,9 1
9,8% 9,3% 9,6% 9,1% 9,1%
Eksjö Kommunfastigher AB
eksjö.nu ab
(ur bolagets årsredovisning 2014)
Vision
Eksjö.nu är den självklara mötesplatsen när det gäller
företagsfrågor och alla företag känner tillhörighet
med bolaget. Samarbetet företagen emellan är stort
och näringslivsarbetet i Eksjö kommun präglas av
partnerskap mellan företagen, eksjö.nu och kommunen.
Verksamhetsidé
Att genom personligt engagemang göra det enklare
för företagare att driva och utveckla sina företag i
Eksjö kommun.
Näringslivsranking
2014 var året då Eksjö klättrade tio steg till plats 53 i
Svensk Näringslivs kommunrankning och utsågs till
Årets företagarkommun i Jönköpings län!
Utmärkelserna visar att vårt strategiska arbete har
gett resultat och ger oss ett kvitto på rätt vägval och
prioriteringar. Det är dessutom spännande att konstatera att fler än hälften av aktiebolagen i kommunen har förbättrat sina resultat!
eksjo.nu arbetar inom tre fokusområden; starta,
etablera och utveckla
Starta
Stöd och rådgivning
Under året har vi haft 129 möten med nyföretagare,
både på kontoret och i form av hembesök. Totalt
startades 95 nya företag i Eksjö kommun under
2014. Av dessa finns 24 aktiebolag, 67 enskilda
firmor, 3 handelsbolag/kommanditbolag. Under året
har inte någon ekonomisk förening
bildats.
Utbildning
I de nyföretagarutbildningar vi arrangerat under
året har 50 personer deltagit. Förutom grundkursen i ekonomi och bokföring, som alltid finns i vårt
basutbud, har kurser i digital marknadsföring och
Facebook för företag genomförts. Tillsammans med
eksjö.nu ab
Almi och Skatteverket har vi bjudit in till två nyföretagarträffar.
Spetskompetens inom nyföretagande
Via Science Park i Jönköping har vi under året haft
tillgång till hela länets affärsutvecklingskompetens.
Samarbetet har skett inom ramen för vårt projekt
”Tillväxtresor”, som avslutades vid årsskiftet. Arbetet
fortsätter nu genom den nytillsatta näringslivsutvecklartjänsten.
Etablera
Myndighetskontakter
En av våra roller är att underlätta för företagare i
samband med myndighetskontakter. Vi fungerar som
en lots för företag som av olika anledningar behöver
komma i kontakt med den kommunala förvaltningen
och specifika tjänstemän.
Lokaler och mark
Varje vecka träffar vi kommunala tjänstemän från
samhällsbyggnadssektorn samt representanter från
det kommunala fastighetsbolaget för att så snabbt
som möjligt kunna följa upp och möta behov i samband med etableringar.
Utveckla
Nätverk
Under året var vi fördubblat antalet nätverk och kan
nu erbjuda våra företagare att delta i nätverk för vd,
HR-specialister, fåmansföretagare samt hotell- och
konferensanläggning. Totalt har 42 företag deltagit
aktivt i nätverksträffarna.
Näringslivslunch
Näringslivslunchen är en av eksjö.nu:s äldsta traditioner. Under året har vi bjudit in medlemmar till
lunchmöte två gånger på hösten och två gånger på
våren, vilket innebär fyra träffar i Eksjö och fyra i
Mariannelund.
89
Kompetensutveckling
Inflyttarservice
Vi har även i år kunnat erbjuda den utbildning i
ekonomi och bokföring som ingår i vårt basutbud.
Förutom de riktade utbildningarna till nyföretagare
har vi dessutom arrangerat utbildningar inom bland
annat offentlig upphandling, arbetsrätt och arbetsmiljölagen.
För att klara kompetensförsörjningen är det viktigt
att människor trivs i kommunen. Därför har vi
under året utvecklat vår inflyttarservice. Den årliga
välkomstträffen för nyinflyttade har, efter deltagarnas
egna önskemål, utökats till ett återkommande arrangemang med ytterligare fem kafékvällar per år.
Handelsplatsutveckling
Näringslivsfest 2014
Vi deltar fortsatt i arbetet med Eksjö Stadsutveckling
ekonomisk förening. Här möts representanter från
Eksjö kommun, handeln och fastighetsägarna med
målet att utveckla Eksjö stadskärna till en nationellt
attraktiv handelsplats.
220 gäster deltog i årets näringslivsfest i Olsbergs
Arena den 2 oktober. Under kvällen utsågs Årets
Butik, Årets Turistpris, Årets Landsbygdsföretag,
”Ta-sig-församhets”-pris och Årets Företagare.
Flerårsöversikt (tkr)
2014 2013 2012 2011 2010
Nettoomsättning1 5261 721 1 378 2 1911 624
Resultat efter finansiella poster
127
7 -90
34-123
Balansomslutning1 120 1 367 1 349 1 5421 273
90
eksjö.nu ab
Höglandets kommunalförbund
(ur bolagets årsredovisning 2014)
Höglandets kommunalförbund startade sin verksamhet den 1januari 2002 med medlemskommunerna
Aneby, Eksjö, Nässjö, Sävsjö och Vetlanda. Bakgrunden var ett mångårigt informellt samarbete mellan
höglandskommunerna.
Förbundet har till ändamål att tillvarata medlemskommunernas möjligheter och främja dess utveckling och tillväxt. Syftet är att utveckla och fördjupa
samarbetet mellan medlemmarna för att åstadkomma
utveckling och effektivt resursutnyttjande.
Förbundets verksamheter ska till övervägande del
omfatta samtliga medlemskommuner.
Inom förbundet finns idag drift och support av IT
samt familjerätt för de fem medlemskommunerna.
Vidare svarar förbundet för samordning med syfte att
stärka kompetensutvecklingen på Höglandet. Detta
uppdrag inkluderar även processledning för teknikoch vård- och omsorgscollege.
Kommunalförbundet, som har sitt säte i Eksjö, leds
av en direktion på tio ledamöter med tio ersättare,
där varje kommun representeras av två ledamöter
och två ersättare. Dessa utses av respektive kommuns
fullmäktigeförsamling.
HKF Kansli
En förstudie angående ökad samverkan inom
löne- och personaladministration på Höglandet har
tidigare genomförts. Syftet med förstudien var att i
första hand undersöka om det fanns förutsättningar
och intresse att genomföra en huvudstudie med inriktning att utöka samverkan mellan Höglandskommunerna vad gäller system- och löneadministration
och närliggande personaladministrativa funktioner.
Meningen var att förstudierapporten skulle utgöra
ett beslutsunderlag för inriktningen av ett eventuellt
fortsatt arbete. I förstudien definierades och förankrades önskade effekt- och projektmål, samt möjliga
besparingar. Beslutet blev att någon huvudstudie inte
är aktuell för tillfället.
Som ett fortsatt arbete med organisationsutvecklingen engagerades under april samtliga anställda i
Höglandets kommunalförbund
värdegrundsarbetet.
Under en halvdag
diskuterade vi våra värdegrundsord: engagerade,
ansvarstagande och professionella.
Höglandets kommunalförbund har lämnat avsiktförklaring att, tillsammans med övriga kommuner i
länet, ingå i ett gemensamt e-arkiv i Region Jönköpings län.
Under november/december genomförde KPMG på
uppdrag av revisionen en fördjupad granskning av
ekonomiska rutiner och intern kontroll. Slutrapport
från arbetet överlämnades i början av februari 2015.
De kommentarer och bedömningar som gjorts i
rapporten kommer att eller har åtgärdas. Under året
har mycket arbete lagts på att kvalitetssäkra ekonomimodellen. Inför 2015 bör vi nu stå rustade för en
transparens i uppföljning och redovisning mot våra
kunder.
Gemensam verksamhet
Gemensamma kostnader av gemensam karaktär
summeras ihop under begreppet gemensam verksamhet. Häri ingår reception, information, upphandling,
ekonomifunktion samt gemensamma omkostnader
i form av exempel hyror, el, städning, post samt köp
av stöd för personaladministration. Dessa kostnader
fördelas sedan mellan verksamheterna inom HKF så
varje verksamhet bär sin andel av kostnaderna.
Liksom tidigare år har ett antal upphandlingar och
förnyade konkurrensutsättningar genomförts på uppdrag av medlemskommunerna. Som upphandlingsstöd har resurser köpts från Eksjö kommun.
Framtid
Under 2015 kommer fortsatt arbete med mål, måluppfyllelse samt rutiner att vara prioriterat. Detta blir
en del av att kunna effektivisera i befintlig organisation och tydligöra mål för verksamheten. Från 2015
finns tydligare mål satta av direktionen för HKF.
Interna processer och resurser för upphandling kommer att vara på plats under början av 2015. Resurser
för detta köps av Eksjö kommun. Översyn av direktionens styrande dokument kommer att genomföras.
91
Familjerätten
Riksföreningen Teknikcollege. Tre gymnasier är anslutna till Teknikcollege; Eksjö Gymnasium, Brinellgymnasiet och Njudungsgymnasiet.
Bokslutet visar på ett överskott för verksamheten.
Det beror på att bemanningen under året inte
använts fullt ut på grund av föräldraledighet och
sjukskrivning. De föräldraledigheter som har pågått
sedan 2012 är nu till största delen avslutade och
ordinarie personal är tillbaka.
Vård- och omsorgscollegeansökningar på regional
och lokal nivå har blivit godkända under 2014 efter
noggrann granskning från Föreningen Vård- och omsorgscollege. Alla kommuners utbildningar på gymnasienivå är anslutna till ansökan och bildar ett lokalt
college. Beslut om certifiering av Vård- och omsorgscollege regionalt kom i maj och för ett gemensamt
lokalt college i december. Fyra gymnasier och vuxenutbildningarna inom respektive kommun utgör det
lokala colleget; Eksjö Gymnasium, Brinellgymnasiet,
Aleholm Sävsjö och Njudungsgymnasiet samt EksjöVux, Nässjö lärcenter, Aleholm Sävsjö och Vetlanda
Lärcentrum. Också YH-utbildningen Behandlingspedagog neuropsykiatriska funktionsnedsättningar 400
yh-poäng har ingått i ansökan. Kommunalförbundet
betala årlig medlemsavgift till Föreningen Vård- och
omsorgscollege. Regional utbildningssamordnare är
processledare inom båda collegeformerna. Dessutom
deltar processledare i arbetsgrupper,i nationella och
storregionala samverkansgrupper samt i lokala styrgrupper i mån av tid.
Deltagande i projektet ”Jag vill ha förälder” har kunnat finansieras av beviljade projektmedel, vilket inte
var medräknat i budget.
Diskussioner angående familjerättens verksamhet
har förts med familjerättsnämnden. Frågan har även
återförts till respektive socialnämnd. Kommunerna
förefaller vara nöjda med den verksamhet som bedrivs idag och en utökning av arbetsuppgifter är inte
aktuell.
Framtid – förväntad utveckling
Deltagande i projektet ”Jag vill ha förälder” samt
Socialstyrelsens kartläggning om samarbetssamtal
kommer att fortgå. Utifrån att antalet ärende stadigt
ökar finns det anledning att tro att även bemanningen framöver behöver utökas. När, och i vilken
omfattning det behöver ske är oklart.
Vuxnas lärande
Samverkan och samordning sker via Kompetenssamrådet somär den strategiska gruppen på chefsnivå
med två till tre mötenper termin för behovsinventering, utbildningsplanering ochuppföljning. Inom
kommunal vuxenutbildning har viss samverkan
finansierats av HKF genom utvecklingsmedel, t.ex.
fortbildningsinsatserför lärare och studie- och yrkes-
Gymnasiesamverkan college
på ungdoms- och vuxennivå
Teknikcollege Höglandet har under 2014 satsat på
information kring teknikyrken på Höglandet genom
väl genomförda studiebesök i Vetlanda och Aneby.
Kommunalförbundet betalar årlig medlemsavgift till
Teknikcollege
2014
527
Vård- och omsorgsutbildning
604
606
Fristående högskolekurser
122
128
73
Lokalt campus, tenterande
112
163
78
YH och högskoleprogram
407
426
535
Öppna föreläsningar
214
120
79
1 455
1 950
1 898
16
16
16
Antal högskolor/universitet
600
2013
509
Totalt antal studerande
92
2012
Höglandets kommunalförbund
vägledare. Inom ramen för samverkan har gemensamma parametrar för uppföljning tagits fram under
året.
Eftergymnasial utbildning
Utbud av fristående kurser och program på internet
marknadsförs bland annat via webbplatsen
www.hogskolanhoglandet.se. Ett mindre antal kurser
från Högskolan i Jönköping erbjuds via videokonferens liksom kurser inom det så kallade ”Bättrekonceptet”.
Lärcentergruppen är den operativa personal som möter studenter och teknik i utbildningssammanhang.
Fysiska träffar och träffar via telebild har genomförts
tre gånger per termin för marknadsföring, studentservice och kvalitetsutveckling av den praktiska verksamheten. Lärcentergruppen gör statistikinsamling.
Yrkeshögskoleprogram erbjuds i Eksjö, Nässjö och
Vetlanda inom profilområden. Högskoleprogram
finns i Eksjö och Nässjö som ett resultat av Jönköpings Tekniska Högskolas nodsamarbete. Behovsinventering sker i varje kommun utifrån näringslivets
och offentlig verksamhets planering liksom från
regional arbetsmarknadsstatistik.
Höglandets IT
Höglandets IT gör ett mindre underskott om 419
tkr, motsvarande 0,5 procent av omsättningen. Ett
resultat som påvisar att modellen med tjänstedebitering och tjänsteprissättning har varit relativt träffsäker. Intäkterna har ökat på grund av ökad efterfrågan/beställning från kommunerna, samtidigt som vi
ser att kostnaderna har ökat i motsvarande grad.
Höglandskommunerna liksom samhället i övrigt går
allt mer mot ett mobilt arbetssätt. Detta märks inte
minst på en hög utbyggnadstakt för trådlös nätinfrastruktur och att volymökningen vad gäller enheter
som nyttjar HIT:s tjänster och infrastruktur (datorer
och mobila enheter) fortgår. Volymökningen ställer
stora krav på vår kommunikationsinfrastruktur.
Den allmänna digitaliseringen av verksamheternas arbetssätt medför en ständig ökning av antalet
lösningar och system som HIT driftar åt de kommunala verksamheterna. Denna utveckling ser vi kommer fortgå under 2015 då kommunerna ännu inte
Höglandets kommunalförbund
i någon stor utsträckning börjat samordna sig runt
gemensamma lösningar och system. HIT arbetar
dock aktivt med att bistå med förslag till kostnadseffektiva gemensamma lösningar och system.
En mätning av NKI – nöjd kund-index, genomfördes för andra året våren 2014. NKI-index ökade från
3,30 2013 till 3,65 2014. Vi ser detta som en indikator på att vårt arbete med att utveckla kunddialogen,
samt se över vår organisation och vårt arbetssätt för
att öka kvaliteten i leveranserna, gett resultat.
Höglandets kommunalförbund är representerade i
e-utvecklingsrådet och bidrar till den gemensamma
tjänsteutvecklingen för länet. Ett stort pågående projekt där HIT bidrar med teknisk specialistkompetens
är e-arkivprojektet med målsättning att implementera ett gemensamt e-arkiv i länet.
I och med att den mest resursintensiva fasen av
migreringsprojektet avlutades under 2013 gjordes en
översyn av resursbehovet. Antalet anställda på HIT
har under året minskats med tre personer, från 58
anställda december 2013 till 53 anställda, samt två
vakanser, i december 2014. Minskningen har skett
genom att visstidsanställningar inte har förlängts och
tjänster som blivit vakanta inte har återbesatts.
Projekt
IT-drift på Lärcentrum i Nässjö och Vetlanda
Under 2014 tog Höglandets IT över driften av
IT-miljön på Nässjö lärcenter och Vetlanda Lärcentrum som nu nyttjar både konton och arbetsplatser i
Höglandets gemensamma plattform. Harmoniserad
infrastruktur Nätverksinfrastrukturen är nu utbytt i
samtliga fem höglandskommuner. Detta borgar för
ett stabilt och säkert nätverk för åtkomst till interna
tjänster och Internet, både via kabel och trådlöst.
Slutfasen av projektet ”Gemensam plattform”
Projektet ’Gemensam plattform’ med migrering av
både kli- entmiljö och system är i det närmaste avslutat och endast en restlista för systemmigreringsprojektet kvarstår. Samtliga klientdatorer och system är
nu en del av Höglandets gemensamma IT-plattform.
En slutrapport för hela gemensam plattformsprojektet kommer levereras under våren 2015.
Identitetshantering (FIM)
Projektet med att automatisera hanteringen av
inloggningskonton för elever slutfördes under 2013.
93
Samma plattform har även kapacitet att automatisk
hantera inloggningskonton för de anställda i Höglandskommunerna. Projektet har varit pausat under
större delen av 2014 då automatiseringen visade sig
vara svårare än beräknat att genomföra. Projektet
återstartades i slutet av 2014 och förväntas vara slutfört senast kvartal 3 2015.
Införande av Lync
Behov av införande av kommunikationsverktyg för
videomöten har lyfts från flertalet verksamheter.
HIT införde i samråd med kommunerna under året
verktyget Lync. Samtliga anställda med tillgång till
en datorarbetsplats kan nu på ett enkelt sätt chatta,
dela filer, hålla presentationer och delta i videokonferenser.
Utredning datahallar HIT
Under hösten genomfördes en utredning för att se
över det framtida behovet av datahallar för att beakta
säkerhet, redundans, backuphantering och flexibilitet. Kraven på datahallarna är höga då övervakning, brandskydd och skalskydd är centrala delar av
säkerhetskraven som ställs på en driftorganisation.
Planering för flytt har påbörjats.
Skrivarinfrastruktur och Skrivarproblematik är en
av de vanligaste ärendetyperna Kundtjänst tar emot.
Ett projekt för översyn av skrivarinfrastrukturen
påbörjades 2014 och pågår över 2015. Redan nu har
vi lyckats minska antalet utskrifter i de kommunerna
vi har genomlyst. Namnbyten på kommunernas skrivare samt införande av säker utskrift har gjort att vi
inom Höglandskommunerna redan minskat antalet
utskrifter med tiotusentals sidor varje månad.
säkerhet är mycket högt ställda. Det kommer krävas
omfattande insatser av alla Höglandskommuner såväl
som kommunalförbundet.
Den underliggande kontinuerliga volymökningen
av IT-tjänster, såsom trådslös utbyggnad, som kommunerna köper av HIT förväntas framöver kräva
tillskott av personella resurser. Detta finansieras av
den ökade intäkt som volymökningen i antalet tjänster som levereras innebär. Prioriterade förändringar
gällande tjänstekatalogen under 2015 och 2016 är
förändrad fördelning av kostnader för nätverksinfrastruktur, ökad hantering av mobila enheter, arbetsplatstjänster inklusive hårdvara och utökat tekniskt
stöd i form av konsulttjänster.
Personal
Antalet tillsvidareanställda uppgår till sammanlagt 65
personer den 31 december 2014. Vid årsskiftet 2013
fanns dessutom fyra visstidsanställda inom HIT men
vid årsskiftet 2014 fanns inga kvar. Inom kansliet
beror ökningen av att vi numera har egna resurser för
ekonomi vilket tidigare köptes från Eksjö kommun.
Antalet kvinnliga arbetstagare har ökat något medan
antalet manliga minskat.
Framtid – förväntad utveckling
Regionens krafttag kring utveckling mot e-förvaltning kommer få stor påverkan på det IT vi förväntas
leverera till höglandskommunerna och regionen. Det
kommer krävas en tät dialog med alla aktörer för att
sätta rätt arkitektur och förutsättande lösningar på
plats. I och med den samverkan som redan finns runt
IT på Höglandet finns en god förutsättning för att
inta en central position vad gäller leverans av IT och
kompetens i den digitaliseringsprocess som övergången till e-förvaltning innebär. En stor satsning gällande informationssäkerhet kommer behöva genomföras i regionen i och med e-arkivprojektet och den
allmänna digitaliseringen då kraven på informations-
94
Flerårsöversikt
2014 2013 2012 2011 2010
Årets resultat (mnkr)-2,4
0,7
0,1
0,4 -0,5
Nettoinvesteringar
(mnkr)8,6 20,225,418,7 3,2
Omsättning inkl förbundsavgifter (mnkr)
105,781,756,744,842,9
Antal anställda
65 64594639
Höglandets kommunalförbund
Bilagor till
Årsredovisningen 2014
Bilaga 1
Diagram över respektive perspektiv
Bilaga 2
Styrkort 2013-2014, Fastställt av KF 2013-01-30
Styrkort för attraktivitet (brukar- och processperspektiv)
Perspektiv
nr
Brukarperspektiv
1
2
3
4
Processperspektiv
5
6
Framgångsfaktorer
Mål
Mångfaldig och kvalitativ fri tid
* Årliga besök: 55 000 i simhallen, 72 000 på
med ett rikt föreningsliv
huvudbiblioteket och 34 000 på Eksjö museum.
* 95 000 deltagaraktiviteter per år i
föreningsverksamhet.
* Placeras i den övre kvartilen i Naturvårdsverkets
ranking av Sveriges friluftskommuner
Attraktiv boendemiljö med ett * 50 påbörjade bostadslägenheter årligen.
blandat utbud av
boendeformer
God näringslivsutveckling
Placeras i den övre kvartilen i Sv Näringslivs
ranking
Fler besöksmål
* 180 personer sysselsatta i turistnäringen 2012
samt 185 personer 2013
Ökad användning av tjänster
på nätet
Förenkla rutiner vid
myndighetsutövning
Mätning
Helår
2014
Simhall: 55 200
Bibliotek: 60 454
Museum: 33 450
Ranking: 172 (290)
4
Helår
2014
29 (50)
2
Helår
2013
Plats 63 av 290
5
Helår
2013
175 (180)
sysselsatta,
68000 (78 000)
besök
4
3
> 10%
5
98 % (90)
5
* 78 000 besök årligen på turistbyrån
Andel användare av kommunens e-tjänster ska öka Halvår
med 10 % till 2014
90 % upplevelse av enkelhet och bra bemötande i
Halvår
kontakten med kommunen
Mätt
2013
2014
Utfall
Betyg
Trend
Anm
not 1
ej klart för 2014
ej klart för 2014
ej mätt 2014
Not 1: Utfallet av antalet deltagaraktiviteter ligger klar i mars 2014. Eksjö kommun befinner sig på 172 plats i Naturvårdsverkets ranking över landets frilutfskommuner 2013, vilket är en
förbättring med 9 platser jämfört med året innan.
Styrkort 2013-2014, Fastställt av KF 2013-01-30
Styrkort för hållbar utveckling (brukar- och processperspektiv)
Perspektiv
nr
Framgångsfaktorer
God planberedskap för olika
ändamål
Brukarperspektiv
7
Minskad miljöbelastning
8
Energieffektivisering
9
Kommunikationer som
tillgodoser arbete, studier,
fritid och service
10
Processperspektiv
Not 1.
11
Utveckla system och rutiner
för att korta processtiderna
Nytt mått har utarbetas under 2015
Mål
Mätning
Mätt
Utfall
2014
>200=5
160-199=4
120-159=3
80-119=2
<80=1
5
Bostäder: Eksjö 310,
övr 325
Verksamheter: 95100 ha.
2013
9%
4
not 1
2014
53%
27%
3
1
2014
22-23 turer=5
19-21 turer=4
16-18 turer =3
14-15 turer =2
<14 turer =1
3
ingen ökning under
2014
5
Delegations-beslut: 3
veckor.
Nämndbeslut: 7
veckor
*Detaljplan för 100 bostäder i Eksjö stad och 100 i
övriga tätorten
Helår
*Detaljplan för verksamheter: 90 ha totalt i
kommunen
* Andel ekologisk mat i kommunens verksamhet ska
Helår
vara minst 10 % år 2013 och 2014.
* Minst 60 % 2013 och 65 % 2014 av alla fordon
inom kommunkoncernen ska köras på alternativa
bränslen eller fönybar el
* Utsläpp av koldioxid från kommunens egna
tjänstresor ska vara högst 120 gram/km 2013 och
110 gram/km 2014.
-Fem dubbelturer Eksjö-Mariannelund kvällstid måfr (ökning med 1)
-Sex dubbelturer med tåg Eksjö-Mariannelund
(ökning med 2 må-fr, sö samt 3 lör)
-Åtta dubbelturer Eksjö-Österbymo (ökning med 2)
Fyra dagliga direktförbindelser Eksjö-Jönköping
(ökning med 2)
Beslut om bygglov (efter att komplett ansökan
inkommit) inom 4 veckor vid delegationsbeslut och
8 veckor vid nämndbeslut
Helår
Helår
Helår
2014
Betyg
Trend
Anm
Styrkort 2013-2014, Fastställt av KF 2013-01-30
Styrkort för utveckling av och omsorg om barn och unga (brukarperspektiv)
Perspektiv
Brukarperspektiv
nr
Framgångsfaktorer
Höga förväntningar på barn
12
och ungdomar
* Följa upp resultat för att
kunna ge rätt stöd till elever
och pedagoger
* Rektors/förskolechefs
pedagogiska ledarskap, dvs
13
styra och utvärdera
verksamheten
*Pedagogens kvalitet är den
enskilt viktigaste faktorn för
en hög måluppfyllelse
Mål
*100 % av eleverna ska minst uppnå godkänt i alla
ämnen
*100 % av eleverna ska uppnå minst godkänt
resultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9.
Mätning
Mätt
Utfall
Betyg
Helår
2014
69,1 % (73,6)
2
not 2
Helår
2014
94,20%
4
not 3
Trend
Anm
* Meritvärdet ska i åk 9 uppgå till minst genomsnittet
för riket
* 100 % av eleverna på gymnasiet ska erhålla
gymnasieexamen
*100 % av gymnasieeleverna ska på tre läsår
fullfölja sin gymnasieutbildning
14
Uppväxt och vård i trygg och
invand miljö
* Högst 3 000 externa vårddygn per år av unga på
institution
Halvår
2014
2362 dygn
1
not 4
15
Utvärdering av
öppenvårdsinsatser
*Årligen samt vid avslutat insats ska en
utvärderingsenkät fyllas i
Helår
2014
0%
1
not 5
Fem årligen offentligt genomförda
arrangemang/initierade och genomförda av
ungdomar
Helår
2014
5 arrangemang
5
ej mätt under 2014,
mäts under 2015
*Ungdomars delaktighet och
ansvar
16
*Ungdomar från olika
intressegrupper
Not 2: Resultat: 69,1 % %, rikssnittet 77,4%.
Not 3: Resultat: Genomsnittligt meritvärde 209,3 (205), riket 214,8 . • 91 % av eleverna på Eksjö gymnasium erhöll slutbetyg 2014
Styrkort 2013-2014, Fastställt av KF 2013-01-30
Styrkort för utveckling av och omsorg om barn och unga (processperspektiv)
Perspektiv
nr
Processperspektiv
Framgångsfaktorer
*Gemensam värdegrund för
att barn och ungdomar ska
känna sig trygga och kunna
prestera sitt bästa
17
*Utveckla pedagogiska
redskap för förskola och skola
Mål
* 100 % av alla barn och ungdomar ska känna att
skolarbetet är så intressant att de får lust att lära
mer.
Mätning
Mätt
Utfall
Betyg
Helår
2013
Åk 5 72 %%
Åk 8 29 % %
2
2014
99%
4
not 6
2013
78%
3
ej mätt under 2014,
mäts under 2015
Trend
Anm
*Utveckla och använda
digitala lärmiljöer
*Svar inom tio dagar till anvisande myndighet vid
inkommen förfrågan
18
Snabb återkoppling kring
öppenvårdsinsatser
19
Brett och attraktivit kultur- och 90 % av alla ungdomar i åk 8 ska vara nöjda med
fritidsutbud
kultur- och fritidsutbudet
Not 4: Mätning per 2014-12-31: 773 st SoL-dygn och 1589st LVU-dygn
Not 5 :Mätning per 2014-12-31 Uppföljning har skett via genomförandeplaner, ej via enkät under 2014
Not 6; Mätning per 2014-12-31=99%
Halvår
Helår
Styrkort 2013-2014, Fastställt av KF 2013-01-30
Styrkort för utveckling av och omsorg om vuxna (brukarperspektiv och processperspektiv)
Perspektiv
Brukarperspektiv
nr
Framgångsfaktorer
Mål
Trygghet i professionellt
bemötande
Lättillgänglig information om
21 utbud av äldreomsorg
Rätt i länsrätten i minst 99 % av de överklagade
sociala myndighetsbesluten
75 % upplever att informationen varit lättillgänglig
om de tjänster som äldreomsorgen kan bistå med
22 Nöjda brukare
80 % nöjda brukare i äldreomsorgen
20
Mätning
Mätt
Utfall
Betyg
Halvår
2014
81%
3
not 7
Helår
2014
63%
3
not 8
Helår
2014
89%
5
not 9
Trend
Anm
Alla brukare ska vara delaktiga i framtagandet av
Helår
2014
53%
2
not 10
genomförandeplan
Vid
ansökan
utförs
alltid
utredning
med
beslut
ProcessGod tillgång på äldreomsorg
senast tre veckor efter ansökan om
Halvår
2013
100%
5
not 11
24
perspektiv
efter behov
hemtjänstinsatser lämnats in
Tillgång till särskilt boende vid Tillgång till särskilt boende inom tre månader efter
Halvår
2014
2,3 mån
5
not 12
25
behov
beslut
Mångfald och valmöjlighet i
10 % av hemtjänsten utförs av alternativa utförare
Halvår
2014
0,40%
1
not 13
26
äldreomsorgen
utifrån LOV
Information och dialog med
100 % av tillfrågad personal ska känna till
Helår
2014
91,7%
4
27 medarbatare och brukare om
värdighetsgarantierna
antagna värdegarantier
Bostad med eget
Högst 40 hushåll med 2:a handskontrakt genom
Halvår
2014
52 st
2
not 14
28
hyreskontrakt
kommunens försorg
Arbetsmarknadsprövning för Samtliga <29 år som söker ekonomiskt bistånd ska
29 ungdomar som söker
erbjudas coachsamtal på HIA för
Halvår
2014
44%
1
not 15
ekonomiskt bistånd
arbetsmarknadsprövning efter första besöket.
Högst 1 500 vårddygn per år institution inom
Halvår
2014
1899 vårddygn
3
not 16
30 Vård i invand miljö
psykiatri- och missbruk
Not 7: Antal överklaganden: 16 stycken. Till kommunens fördel 13 st
Not 8: Uppgifter ifrån Öppna jämförelser 2014. Hemtjänst (synpunkt) 73 %, Hemtjänst (tillfälliga förändringar) 69 %, SÄBO (synpunkt) 38 %,
Not 9: Uppgifter ifrån Öppna jämförelser 2014. Andel som är mycket eller ganska nöjda med hemtjänst: 91 %, Andel som är mycket eller ganska nöjda med SÄBO: 87 %
Not 10: Uppgifter ifrån äldreguiden för äldreomsorg. Uppgifter ifrån enhetschefer för omsorgen. Uppgifter ifrån äldreguiden för äldreomsorg. Uppgifter ifrån enhetschefer för omsorgen.
Det låga resultatet 2014 beror på att förändringar skett för brukare som enbart har insats matdistribution och/eller trygghetslarm då dessa inte är delaktiga i framtagandet av
d l
Not 11:föStyrkortsmålet
går inte att kvalitetssäkra i verksamhetssystemen. Vid manuell bearbetning är värdet fortfarande osäkert, varför ett framtaget resultat inte behöver återspegla hur
23
Individuellt riktade insatser
med delaktighet
verkligheten ser ut. Pga. detta mäts inte styrtalet.
Not 12: Genomsnittlig slutlig väntetid 2014= 2,3 månader. Slutlig genomsnittlig väntetid på korttidsboende är 1,8 månad och 2,7 månad i ordinärt boende.
Not 13: Avtal med ett externt LOV-företag skrevs i maj, där utföraren startade sin verksamhet i Eksjö i juni.
Not 14: Mätning per 2014-12-31. Antal pågående insatser: Ekonomi: 22 st, Psyk 5 st, Missbruk 30 st
Not 15 :59 st har erbjudits coachsamtal, varav 26 har anvisats till HIA och av dessa 26 har slutligen 21 träffat coach.
Styrkort 2013-2014, Fastställt av KF 2013-01-30
Not 16: Mätning per 2014-12-31: SoL-dygn: 1234st, LVU-dygn: 665 st, Totalt: 1899 st
Gemensamma perspektiv för hela förvaltningen (medarbetare- och resursperspektiv)
Perspektiv
nr
Framgångsfaktorer
Mätning
Vartannat
år
Mätt
Utfall
Betyg
2013
68
5
Halvår
2014
Frisktal 61 %
Sjukfrånvaro 5,11%
3
4
Chefsindex mål minst 64 i
medarbetarundersökningen
Vartannat
år
2013
68
5
Förståelse för ekonomiska
samband och förtroende för
ekonomiska styrprocesser
34 bland alla medarbetare
* 90 % förståelse för ekonomiska samband bland
budgetansvariga
* 90 % förtroende för ekonomiska styrprocesser
bland budgetansvariga
Halvår
2014
Förståelse 73%
Förtroende 77%
2
3
35 Ramavtalstrohet
Inom tilldelad budgetram
skapa största möjliga värde
36 för pengarna
90 % köptrohet mot ramavtal
Halvår
2014
97% (86%)
5
0 % i negativ budgetavvikelse
Halvår
2014
17,9 mnkr mot
budget 17,0 (18,5
mnkr mot 16,4)
5
Med-arbetarperspektiv 31 God arbetsgivare
32 God arbetsmiljö
Mål
Nöjd medarbetarindex mål minst 68 i
medarbetarundersökningen
* Frisktal: Minst 75 % av medarbetarna ska ha 5
eller färre sjukskrivningsdagar senaste 12
månaderna
* Den totala sjukfrånvaron ska uppgå till max 5 %
33 Gott ledarskap
Ekonomiperspektiv
Trend
Anm
Styrkort 2013-2014. Fastställd av KF 2013-01-30
Gemensamma perspektiv för hela förvaltningen (verksamhetsområden)
Perspektiv
nr
Framgångsfaktorer
Medarbetarperspektiv 31 God arbetsgivare
32 God arbetsmiljö
Mål
Nöjd medarbetarindex mål
minst 68 i
medarbetarundersökningen
Mätning
'* Frisktal: Minst 75 % av
medarbetarna ska ha 5 eller
Halvår
färre sjukskrivningsdagar
senaste 12 månaderna
Ekonomiperspektiv
Förståelse för ekonomiska
samband och förtroende för
34
ekonomiska styrprocesser bland
alla medarbetare
Ramavtalstrohet
Chefsindex mål minst 64 i
medarbetarundersökningen
Utfall respektive verksamhetsområde
Attraktivitet
Hållbar
utveckling
Omsorg om Omsorg om
och
och
utveckling av utveckling av
barn och
vuxna
unga
5/75
5/77
5/69
4/66
3/ 63 %
(3/ 65 %)
3/ 63%
(4/ 69%)
3/ 62%
(3/ 61%
2/ 57%
(2/ 54%)
3/ 4,4 %
(3/ 5,6 %)
4/ 3,8 %
(5/ 3,4 %)
3/4,9 %
(3/ 5,0 %)
3/ 5,6%
(3/ 4,9%)
5/79
5/80
5/70
4/664
2/72%
(3,86%)
3/80%
(4/92%)
2/72%
(4/92%)
2/71 %
(3/78%)
3/84%
(2/70%)
2 /68%
(2/61%)
4/95%
(3/78%)
5/100%
(4/89%)
Vart2013
annat år
Den totala sjukfrånvaron ska
Halvår
uppgå till max 5 %
33 Gott ledarskap
Mätt
2014
2014
Vart2013
annat år
* 90 % förståelse för
ekonomiska samband bland
Halvår
budgetansvariga
2014
Halvår
2014
2,62%
(3/84%)
90 % köptrohet mot ramavtal Halvår
2014
5/100%
(5/99%)
4/88%
(3/63%)
5/96%
(3/73%)
5/+0,2%
(5/ +1,8%)
5/ 0%
(2/ -1,9%)
4/-0,5%
(2/-1,7%)
* 90 % förtroende för
ekonomiska styrprocesser
bland budgetansvariga
35
36
Inom tilldelad budgetram skapa
största möjliga värde för
pengarna
0 % i negativ
budgetavvikelse
Halvår
2014
5/-0,4%
(1/-5,1%)
Bilaga 2
Diagram över respektive perspektiv
Brukarperspektiv
Brukarperspektiv
Tillgång efter behov
Attraktiv boendemiljö..
5
Näringslivsutveckling
4
Individuella planer i omsorg
Sysselsättning i besöksnäring
3
2
Brukarnöjdhet
Planberedskap lght
1
Lättillgänglig info om äldreomsorg
Planberedskap industrimark
0
Arbetsmarknadsprövning för ungdomar
som söker ek bistånd
Kommunikationer
Kunskapsmål
Trygghet i proffesionell bemötande
Meritvärde åk 9
Ungdomens delaktighet och ansvar
Uppväxt och vård i trygg miljö och invand
miljö
Processperspektiv
Processperspektiv
Bemötande och värdskap
5
Institutionsvård
4
Bygglovsbeslut
3
2
1
Andrahandskontrakt
0
Alternativa utförare
100% lust att lära
Brett Kultur och Fritidsutbud
Tillgång till särskilt boende
Medarbetarperspektiv
Medarbetarperspektiv
Nöjd Medarbetare
5
4
3
2
1
Ledarskap
Frisktal
0
Sjukfrånvaro
Resursperspektiv
Resursperspektiv
Förståelse för ekonomiska samband
5
4
3
2 1
1
Budgetavvikelse
1
0
1
1
Ramavtals trohet
Förtroende för ek styrprocesser
Eksjö kommun
– Småland som bäst!
En entusiastisk anda hos
medborgare, näringsliv och kommun
ger oss en bra framtid.