Arbetsplan 2015 - 2018 Döderhults skolområde i Oskarshamns kommun Förskolor, fritidshem och skolor i Bockara, Figeholm, Fårbo, Kristdala och Rödsle Vi utbildar världsmedborgare! 0 Innehållsförteckning Inledning .......................................................................................................................... 4 Vision, mission, ambition och resultat ............................................................................... 4 Vision...................................................................................................................................................................................... 4 Mission .................................................................................................................................................................................. 4 Ambition ............................................................................................................................................................................... 4 Strategiska mål och resultat ......................................................................................................................................... 4 Mål 1 – Ämneskompetenser - Kunskaper ................................................................................................................... 4 Mål 2 – Relationskompetenser ........................................................................................................................................ 4 Mål 3 – Ledarskapskompetenser - arbetsmiljö och hälsa ................................................................................... 5 Värdegrund – Oskarshamnsmodellen ...................................................................................................................... 5 Förväntningar på skolledare ........................................................................................................................................ 5 Pedagogiskt ledarskap ........................................................................................................................................................ 6 Förväntningar på medarbetare ................................................................................................................................... 6 Övergripande planer och mål ............................................................................................ 6 Kommunens vision ........................................................................................................................................................... 6 Bildningsnämndens verksamhetsmål ...................................................................................................................... 6 Ekonomi ..................................................................................................................................................................................... 6 Medborgare .............................................................................................................................................................................. 7 Medarbetare............................................................................................................................................................................. 7 Utveckling.................................................................................................................................................................................. 7 Plan mot diskriminering, mobbning, trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande behandling ........................................................................................................................................................................... 7 Strategier för skolutveckling ........................................................................................................................................ 7 Kulturplan ............................................................................................................................................................................ 7 Samverkansavtal för Oskarshamns kommun ....................................................................................................... 7 Döderhults skolområde .................................................................................................... 8 Kvalitetsarbete & utvecklingsområden ................................................................................................................... 8 Kompetensutveckling...................................................................................................................................................... 8 Arbetsmiljö – Hälsa och miljö ...................................................................................................................................... 8 Brandskyddsarbete ................................................................................................................................................................ 9 Tillbud och olycksfall ........................................................................................................................................................... 9 Resursfördelning och ekonomi ................................................................................................................................. 10 Försäkring ...............................................................................................................................................................................10 Rutiner vid skadegörelse ..................................................................................................................................................11 Anmälan till Individ och familjeomsorg (IFO) .................................................................................................... 11 14 kap. 1§ Socialtjänstlagen, ..........................................................................................................................................11 Rutin för anmälan till socialnämnden .......................................................................................................................11 Organisation ................................................................................................................... 12 Arbetslag............................................................................................................................................................................. 12 Arbetslagets uppdrag ........................................................................................................................................................12 Vid sjukdom eller annan frånvaro ...............................................................................................................................13 Samordnare ............................................................................................................................................................................13 Lagledare .................................................................................................................................................................................14 Skolledning ........................................................................................................................................................................ 14 Områdeschefens ansvarsområde..................................................................................................................................14 Förskolechefens och rektors ansvarsområde .........................................................................................................14 1 Biträdande förskolechef/rektor....................................................................................................................................15 Administration ................................................................................................................................................................. 15 Lärare med systemansvar................................................................................................................................................15 Skolassistent ...........................................................................................................................................................................15 Ekonomi- och personalansvarig ...................................................................................................................................15 Elevhälsa ............................................................................................................................................................................. 16 Mål ..............................................................................................................................................................................................16 Måluppfyllelse och goda relationer står i fokus ....................................................................................................16 BHT – Barnhälsoträffar ....................................................................................................................................................17 EHT – Elevhälsoträffar ......................................................................................................................................................17 Uppföljning och utredning ..............................................................................................................................................17 Interna utredningar ...........................................................................................................................................................17 Prövning av rätt till grundsärskola.............................................................................................................................18 Externa utredningar ..........................................................................................................................................................18 Kurator .....................................................................................................................................................................................19 Skolsköterska .........................................................................................................................................................................19 Skolläkare................................................................................................................................................................................19 Skolpsykolog...........................................................................................................................................................................19 Studie- och yrkesvägledare .............................................................................................................................................19 Specialpedagog – speciallärare ....................................................................................................................................20 Skolområdets arbete för att nå så god måluppfyllelse som möjligt utifrån skollag och läroplaner ....................................................................................................................... 20 Värdegrund och uppdrag ............................................................................................................................................. 21 Förskolans uppdrag ............................................................................................................................................................21 Grundskolans och grundsärskolans uppdrag .........................................................................................................21 Normer och värden ........................................................................................................................................................ 22 Likabehandling och förebyggande arbete ...............................................................................................................22 Konsekvenser .........................................................................................................................................................................23 Utveckling & Lärande och kunskaper..................................................................................................................... 23 Stödinsatser - extra anpassningar och särskilt stöd ...........................................................................................24 Plan för nationella prov och Oskarshamns kommuns screeningtester ......................................................24 Rutiner för placering i särskild undervisningsgrupp, SUV ...............................................................................24 Särskilda beslut av rektor ................................................................................................................................................25 Särskilda beslut av lärare eller rektor .......................................................................................................................25 Barns inflytande & Elevers ansvar och inflytande ............................................................................................ 25 Klassråd, elevråd och elevskyddsombud ...................................................................................................................25 Förskola och hem & Skola och hem ......................................................................................................................... 25 Förskolan .................................................................................................................................................................................25 Så här arbetar vi för att nå målen i Lpfö 98/10....................................................................................................26 Skolan och fritidshemmet ................................................................................................................................................26 Så här arbetar vi för att nå målen i Lgr 11 .............................................................................................................26 Samverkan med förskoleklass, skola och fritidshemmet & Övergång och samverkan...................... 27 Förskolan .................................................................................................................................................................................27 Skolan och fritidshemmet ................................................................................................................................................27 Så här arbetar vi med överflyttningar inom förskolan ......................................................................................27 Så här arbetar vi med överflyttning från förskolan till skolan och fritids ................................................27 Så här arbetar vi med överflyttningar inom skolan, från Fkl till och med årskurs 6 ..........................28 Överlämning från skolår 6 till 7....................................................................................................................................28 Överlämning från årskurs 9 till gymnasieskolan..................................................................................................28 Uppföljning, utvärdering och utveckling ............................................................................................................... 29 Förskolan .................................................................................................................................................................................29 Skolan och omvärlden ................................................................................................................................................... 30 Skolan och fritidshemmet ................................................................................................................................................30 2 Vad är studie- och yrkesvägledning? ..........................................................................................................................30 Studie- och yrkesvägledarens roll ................................................................................................................................30 Rektors roll .............................................................................................................................................................................31 Pedagogens roll ....................................................................................................................................................................31 Betyg och bedömning .................................................................................................................................................... 31 Förskolechefens ansvar & Rektors ansvar ........................................................................................................... 31 Förskolan .................................................................................................................................................................................31 Skolan och fritidshemmet ................................................................................................................................................31 Skolområdets symbol ..................................................................................................... 32 Beslut om arbetsplanen .................................................................................................. 32 Bilagor ............................................................................................................................ 33 Bilaga 1: Förskolans arbete med stödinsatser .................................................................................................... 33 Bilaga 2: Oro när elev riskerar att inte nå målen eller mår dåligt .............................................................. 34 Bilaga 3: Mallar att använda vid extra anpassningar inom undervisningens ram .............................. 35 Bilaga 4: Information om vikarietillsättning i Döderhults skolområde ................................................... 38 Bilaga 5: Checklista vid vikarietillsättning ........................................................................................................... 40 Bilaga 6: Mallar för processkarläggning ................................................................................................................ 41 Bilaga 7: Årshjul för Systematiskt ArbetsMiljöarbete! .................................................................................... 42 3 Inledning Arbetsplanen är skolområdets samlade dokument över uppdraget, visioner, mål och hur vi arbetar för att ta våra barn och elever så långt det är möjligt! Med skola avses förskoleklass, fritidshem, grundskola och grundsärskola. Bilagor och processer kommer att ändras utifrån forskning och beprövad erfarenhet under mandatperioden 2015 – 2018. Vision, mission, ambition och resultat Vision Bildningsförvaltningen beslutade under 2014 om visionen ett gott liv. Det är en vision som alla ställer sig bakom och det känns som en förmån att få bidra till ett gott liv. Mission Döderhults skolområdes mission är: Vi utbildar världsmedborgare! Hela världen ligger öppen för elever från vårt skolområde. Varje dag är en viktig dag! Ambition Förskolor, fritidshem och skolor skapar goda resultat och goda pedagogiska relationer. Strategiska mål och resultat Barn, elever och medarbetare mår bra och 100 % måluppfyllelse. Resultatet följs upp genom tre strategiska mål. Mål 1 – Ämneskompetenser - Kunskaper Alla elever läser och förstår det de läser senast från årskurs 2. Att läsa och förstå vad man läser är en förutsättning för att känna lust att läsa, kunna analysera, dra slutsatser, jämföra och reflektera. Goda färdigheter i läsning är av betydelse för högre måluppfyllelse och högre meritvärde. Detta innebär att: 1. 2. 3. 4. 5. förskolan arbetar medvetet med högläsning och lässtrategier och använder Före Bornholm eller andra evidensbaserade metoder, förskoleklassen arbetar medvetet med högläsning och lässtrategier och använder Nya Bornholmsmodellen eller andra evidensbaserade metoder, årskurs 1 - 6 arbetar medvetet med högläsning och lässtrategier och använder En läsande klass, Sprudla eller andra evidensbaserade metoder, årskurs 7 - 9 arbetar medvetet med högläsning och lässtrategier i samtliga ämnen med stöd av Skolverkets material, språkutvecklande arbetssätt och alla verksamheter främjar flerspråkighet. Mål 2 – Relationskompetenser Utifrån sina förutsättningar tar alla barn, elever och medarbetare ansvar för sitt eget agerande och bemötande. 4 Förskola och skola har ett ansvar att utveckla barns och elevers förståelse för att olika individer har olika förutsättningar och behov. En utvecklad förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar utifrån sina förutsättningar bidrar till ett gott liv och goda världsmedborgare. Mål 3 – Ledarskapskompetenser - arbetsmiljö och hälsa Alla barn, elever och medarbetare upplever en god arbetsmiljö med ett gott ledarskap. Ett gott ledarskap får andra att växa. En god arbetsmiljö och god hälsa är tillsammans med ett gott ledarskap en förutsättning för arbetsglädje och utveckling för alla barn, elever och medarbetare. Utvärdering och uppföljning Sker årligen genom det systematiska kvalitetsarbetet och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Mål 1 utvärderas med stöd av screeningtest i grundskolan och särskild bedömning i grundsärskolan med stöd av bilder. Mål 2 och 3 bedöms med stöd av resultat från enkäter, uppgifter från Unikum, screening, nationella prov, samtal, observationer och analys av dessa. Värdegrund – Oskarshamnsmodellen Kommunalfullmäktige har beslutat om värdegrunden som också ligger till grund för lönesamtalen. Att vara medarbetare i Oskarshamns kommun innebär att vi alla deltar med vårt engagemang, vår kompetens och vår delaktighet. Vi … … har en helhetssyn … Oavsett vilka arbetsuppgifter vi har är vi en viktig del av helheten i kommunen. På politikernas uppdrag arbetar vi tillsammans för invånarnas bästa och bidrar till att verksamhetens mål uppnås. … visar respekt … Vi respekterar varandra oavsett arbetsuppgift, personlighet eller bakgrund. Vi tar tillvara varandras kompetenser och olikheter. Samarbete är en självklarhet. Vi är goda förebilder; modiga, lyhörda, hjälpsamma och har ett gott bemötande i kontakterna med kolleger och kommunens invånare. Ledorden är respekt, öppenhet, tydlighet och tillit. … är aktiva och engagerade Vi som arbetar i Oskarshamns kommun vill fortsätta utveckla vår kompetens. Vi engagerar oss i våra arbetsuppgifter och de människor vi möter i vårt arbete. Vi tycker om att få och ta ansvar. Vi tar aktiv del i våra verksamheters kvalitet och utveckling. En del är chefer också…. Och en del är ledare för barn och elever Utöver medarbetaruppdraget tar vi som chefer extra ansvar för verksamhetens innehåll, kvalitet, medarbetarnas prestationer och för hur invånarna upplever vår service. Vi skapar förutsättningar som ger medarbetarna goda möjligheter till delaktighet och personlig utveckling. Vi beskriver tydligt verksamhetens mål samt medarbetarnas uppdrag och ansvar. Vi är goda förebilder som främjar arbetsglädje, öppenhet och kreativitet i hela organisationen. Förväntningar på skolledare Samtliga skolledare har höga förväntningar på barn, elever, medarbetare och på sig själv. Detta innebär att alla skolledare: är engagerade och kunniga, skapar goda pedagogiska relationer, fungerar som pedagogiskt bollplank och lyfter perspektivet, är närvarande i dialoger, 5 ger positiv feedback på medarbetares arbete, skapar förutsättningar med god struktur för delaktighet och inflytande, tar ansvar för ett inkluderande förhållningssätt som innebär tillgänglig undervisning för alla, följer upp mål och resultat genom ett systematiskt kvalitetsarbete och systematiskt arbetsmiljöarbete, samverkar med övriga skolledare och ser till hela skolområdets bästa, ger friutrymme, verkar för god arbetsmiljö och god hälsa, fokuserar på strategiska frågor, informerar så att det finns kunskap och förståelse för beslut som tas, implementerar och följer upp fattade beslut och vågar hålla i det som fungerar bra. Pedagogiskt ledarskap Pedagogiskt ledarskap är allt som handlar om att tolka målen samt beskriva aktiviteter för en god måluppfyllelse i relation till de nationella målen i förskolan och skolan och för att förbättra förskolans och skolans resultat så att varje barn och elev når så långt som möjligt i sitt lärande och sin utveckling. Det betyder att förskolechef och rektor måste ha kunskap om och kompetens för att tolka uppdraget, omsätta det i undervisningen, leda och styra lärprocesser samt skapa förståelse hos medarbetarna för sambandet mellan insats och resultat. De förväntningar som finns på skolledare i Dödehults skolområde överensstämmer väl med Skolinspektionens definition av pedagogiskt ledarskap från 2012. Förväntningar på medarbetare Arbetet utgår från forskning och beprövad erfarenhet vilket innebär att alla medarbetare: är engagerade, kunniga och verkar för en god arbetsmiljö och god hälsa, skapar goda pedagogiska relationer till barn, elever och vårdnadshavare, väcker intresse genom variation, engagemang, upplevelse och impulser, utgår från barns och elevers intressen, förutsättningar och behov, har höga, positiva förväntningar och ger positiv feedback, har ett inkluderande förhållningssätt som innebär att undervisningen är tillgänglig för alla, har stor kunskap om exekutiva funktioner, utvecklar barns och elevers förmåga att hantera olika situationer, skapar lärmiljöer där barn och elever får undersöka, leka, pröva och lära tillsammans med andra, tar ansvar för helheten där social utveckling och utveckling av andra kunskaper går hand i hand, bidrar till ett gemensamt förhållningssätt från 1- åringar till 16-åringar, ser möjligheter och nya lösningar, bidrar till utveckling genom ett systematiskt kvalitetsarbete där mål och resultat utvärderas och analyseras och står för ett positivt och kompetent ledarskap. Övergripande planer och mål Kommunens vision Oskarshamns kommun – ett internationellt energicentrum och en tillväxtkommun med hög livskvalitet. Bildningsnämndens verksamhetsmål Verksamhetsmålen beslutas i Bildningsnämnden och när de är klara under 2015 lägger vi till dem. Nedan ser du rubrikerna för verksamhetsmålen och de kommunövergripande målen som kommunalfullmäktige beslutat. Ekonomi Kommunövergripande mål: God ekonomisk hushållning 6 Medborgare Kommunövergripande mål: Attraktiv kommun med hög livskvalitet Medarbetare Kommunövergripande mål: Attraktiv arbetsgivare Utveckling Kommunövergripande mål: Ökad tillväxt Fram tills det att nytt beslut kommer gäller beslutade Verksamhetsmål . Plan mot diskriminering, mobbning, trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande behandling Förskolechef och rektor ansvarar för att varje förskola och skola årligen upprättar en plan mot diskriminering, mobbning, trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande behandling. Planen utgår från föregående läsårs utvärdering och kartläggning. I planen mot diskriminering, mobbning, trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande behandling (Likabehandlingsplanen) samt under rubriken Normer och värden beskriver verksamheten det förebyggande arbetet. Inget barn eller elev ska på något sätt utsättas för mobbning, trakasserier eller kränkande behandling på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, ålder, könsidentitet, funktionsnedsättning eller annan orsak. All misstanke om utsatthet anmäls till huvudmannen. Ibland kan en enkel utredning av förskolans och skolans medarbetare vara tillräckligt när det framgår att händelsen är bagatellartad, enlig proposition 2005/2006:38 s. 141. Strategier för skolutveckling Bildningsnämnden beslutade 2013-12-11 om Strategier för skolutveckling med stöd av digitala verktyg. Planen finns på eMedarbetare och på hemsidan. Syftet med strategin Ge alla barn och elever lika förutsättningar för att aktivt kunna delta i ett demokratiskt samhälle. Skapa goda lärmiljöer där tekniken är ett naturligt inslag för att utveckla barns och elevers lust till livslångt lärande. Ge barn och unga i Oskarshamns kommun de bästa förutsättningarna för ett gott liv. Kulturplan Internt arbete pågår med att revidera nuvarande kulturplan. Beslut väntas under 2015. Fram tills nytt beslut gäller den gamla Kulturplanen. Samverkansavtal för Oskarshamns kommun I detta avtal har fackliga organisationer och arbetsgivare kommit överens om vad som gäller för medarbetarsamtal, arbetsplatsträffar (APT), samverkansgrupp på områdesnivå, samverkansgrupp på förvaltningsnivå samt samverkansgrupp på kommunnivå. Om inget annat är överenskommet så finns antal träffar reglerat i avtalet samt att dagordning ska finnas en vecka före mötet och minnesanteckningar ska finnas senast 10 dagar efter mötet. Samverkansavtalet finns på e-Medarbetren och din närmaste chef har tillgång till en utbildningsfilm som du kan fråga efter. Syftet med avtalet är att underlätta samverkan mellan parterna och nå en gemensam syn på möjligheter samt på problem och dess lösningar i den dagliga verksamheten. Samverkanssystemet skall öka medarbetares möjlighet till delaktighet, understödja verksamhetens fortlöpande utveckling samt stödja en integration av arbetsmiljö-, hälso-, medbestämmande och verksamhetsfrågor. 7 Döderhults skolområde Med arbetsglädje och engagemang arbetar ca 250 medarbetare med ca 1 300 barn och elever i pedagogisk omsorg, förskolor, förskoleklasser, fritidshem, grundsärskola och grundskolor i Bockara, Figeholm, Fårbo, Kristdala och Rödsle. Kvalitetsarbete & utvecklingsområden Det systematiska kvalitetsarbetet pågår hela läsåret. Enligt skollagens 4 kapitel ”Kvalitet och inflytande” skall kvalitetsarbetet innehålla planering, uppföljning och utveckling av alla verksamheter. Förskollärare, lärare, övrig personal och elever ska medverka i kvalitetsarbetet. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta. Förskolechef och rektor ansvarar för att kvalitetsarbetet genomförs på varje enhet. Så här gör vi Kvalitetsarbetet utgår från Skolverkets fyra frågeställningar och ligger till grund för områden som varje verksamhet prioriterar. Utifrån nationella och lokala mål planerar förskolechef, rektor och arbetslagen arbetet. Utvärdering sker genom analys av resultat, samtal, enkäter och observationer. Årligen lämnar arbetslagen kvalitetsrapporter till närmaste chef med förslag till förbättringar. Utifrån detta och dialog i arbetslaget tar förskolechef/rektor beslut om nya prioriteringar. Under året redovisas t.ex. analys av betyg, nationella prov, likabehandlingsarbete och annan måluppfyllelse till Bildningsförvaltningen. Utvecklingsledarna på förvaltningen redovisar kvalitetsarbetet till Bildningsnämnden. Kompetensutveckling Att vidareutveckla arbetslagens inre arbete och det pedagogiska ledarskapet är en ständig pågående process. Kompetensutveckling sker utifrån behov i verksamheten och de förbättringsåtgärder som kommer fram i det systematiska kvalitetsarbetet och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Årligen genomförs kompetensutveckling utifrån tre kompetenser: 1. 2. 3. Ledarskapskompetens Relationskompetens Ämneskompetens Kompetensutvecklingsplan fastställs inom samverkanssystemet på APT och i samverkansgruppen på skolområdesnivå, arbetslagsnivå och individnivå. Arbetslagets inre dialog om vad de tre kompetenserna betyder för verksamheten och för medarbetare är grunden till en lärande organisation. Ledarkompetens kan handla om tydlighet, kunskapssyn och barnsyn, kunskaper om mål, att våga utmana, ta tillvara elevers och kollegors tankar, bygga självkänsla och ta ansvar för sin roll. Relationskompetens handlar om olika förmågor, som t.ex. att visa, känna och förmedla glädje och lust, en vilja att skapa och upprätthåller relationer till barn, elever och deras vårdnadshavare, att förstå vad det innebär att vara en god förebild, självkännedom, att vara lyhörd och flexibel. Ämneskompetens handlar om utbildning, kunskaper i ämnen, kunskap om olika metoder, att teori och praktik hör ihop, helhetsperspektiv och att hålla sig uppdaterad. Arbetsmiljö – Hälsa och miljö Årligen upprättas en arbetsmiljöplan. I denna beskrivs det systematiska arbetsmiljöarbetet - förebyggande arbete, arbetsfördelning, roll och uppdrag. I Arbetsmiljöplanen innehåller bilaga 1 en utvärdering av 8 föregående år och bilaga 2 en handlingsplan för gällande år. Övriga bilagor är stöd i det systematiska arbetsmiljöarbetet. En av bilagorna innehåller ett årshjul för det systematiska arbetsmiljöarbetet. (Bilaga 7) I det dagliga arbetet fattar vi beslut och genomför åtgärder så att barn, elever och medarbetare varken skadas, blir sjuka eller far illa på annat sätt. Vi uppmärksammar och tar hänsyn till psykologiska och sociala förhållanden och arbetsmiljöfrågor av teknisk karaktär. Alla som upptäcker en brist i den fysiska arbetsmiljön skall omedelbart rapportera detta. Felanmälan görs till Tekniska kontoret på telefon 64199. Dejegårdens förskola anmäler direkt till Kuststaden. Vid olycksfallsrisk ska vaktmästare omedelbar åtgärda fysiska problem. Alla som upplever att en medarbetare mår psykiskt dåligt ansvarar för att informera närmaste chef som ansvarar för uppföljning. Brandskyddsarbete Vid brand eller röklukt gäller: 1. 2. 3. 4. Rädda Utrym Larma Släck Vänta kvar på uppsamlingsplatsen till Räddningstjänst eller annan ansvarig gett klartecken. Brandskyddsansvaret är delegerat till områdeschef, rektor och förskolechef. Varje enhet har brandskyddsombud. Internbrandskyddskontroll sker varje månad eller minst fyra gånger per år enligt särskild checklista. Checklistorna sparas i särskild pärm på varje enhet, lätt åtkomlig för Räddningstjänsten. Förskolechef och rektor ansvarar för att utrymningsövningar genomförs varje halvår. Innan dessa övningar tränar varje enhet så att barn och elever vet vad som gäller vid brand och röklukt. På alla enheter finns utrymningsplaner och brandskyddsorganisation synligt uppsatta. Varje enhet har också en brandskyddspärm där bland annat checklistorna sparas väl synligt för Räddningstjänsten. OBS! Inför sommar och ledighet skall en särskild utrymningsövning genomföras med berörda vikarier. Vikarier skall alltid informeras av arbetslaget om vad som gäller vid brand eller röklukt. Tillbud och olycksfall På eMedarbetaren framgår alltid aktuell information om vad som gäller för tillbud och olyckfall. Följande information är hämtad därifrån november 2014. Oskarshamns kommun ska såväl fysiskt som psykiskt vara en säker arbetsplats. Inställningen till arbetsmiljöarbetet ska präglas av ett "tänk efter före" - förhållningssätt. Olyckorna ska alltså i så stor utsträckning som möjligt förebyggas och därmed aldrig komma att äga rum. Det är därför viktigt att alla anmäler tillbud och arbetsskador samt att chefer och andra berörda uppmärksammar anmälningarna och ser dem som ett verktyg i arbetet med att förbättra arbetsmiljön. Olycksfall och arbetsskador Olycksfall är en skada som uppkommit i samband med en särskild händelse. Händelsen ska vara kortvarig, ovanlig och oförutsedd. Är olyckan eller arbetsskadan allvarlig ska chefen anmäla detta till Arbetsmiljöverket. Med arbetsskada avses: skada till följd av olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbetet olycksfall på väg till eller ifrån arbetet arbetssjukdom, t.ex. stressrelaterade sjukdomar, belastningssjukdomar etc. smitta (vid t.ex. utlandsvistelser i tjänsten). 9 Arbetsgång vid olycksfall och arbetsskador 1. 2. 3. 4. 5. Olycksfall och arbetsskador ska anmälas genom att fylla i enkäten för olycksfall i EsMaker samt genom att fylla i Försäkringskassans blankett för arbetsskador. En länk till Försäkringskassans blankett hittar du även i slutet av enkäten. Blanketten fylls i av närmsta chef och den skadade medarbetaren, som båda undertecknar anmälan. Även skyddsombudet ska skriva under anmälan. Beskriv händelseförloppet utförligt och lämna förslag på hur liknande händelser kan undvikas i framtiden. Om den skadade och/eller skyddsombudet har en annan uppfattning än arbetsgivaren om vad som hänt bör den skadade eller skyddsombudet göra en egen anmälan till Försäkringskassan. Tänk på att alla arbetsskador ska utredas internt med syfte att förhindra liknande fall och ta bort de eventuella risker som kunnat identifieras. Närmsta chef ansvarar för att åtgärderna genomförs och följer därefter upp fallet genom en efterkontroll. Lämna den ifyllda blanketten till din chef som sedan skickar den vidare till personalavdelningen. Tillbud Med tillbud avses en oönskad händelse som kunnat leda till ohälsa eller olycksfall. Tillbud visar var det finns arbetsmiljörisker i arbetet och för att dessa ska kunna åtgärdas är det viktigt att alla tillbud anmäls. Ett tillbud kan vara: att personalen fått arbeta särskilt hårt eller tungt för att det saknas en vikarie, att en arbetssituation som arbetsgivaren bedömt som ofarlig plötsligt blir hotfull, att en explosion sker i en för tillfället tom lokal som nästa gång kan vara full av folk felaktigheter vid skolskjutsar Ett allvarligt tillbud är en händelse som kunnat leda till allvarlig fara för liv och hälsa. Allvarliga tillbud ska även anmälas av närmaste chef till Arbetsmiljöverket. Arbetsgång vid tillbud 1. 2. 3. Fyll i kommunens webbenkäten för tillbud via e-Medarbeteren. Skriv ut eller använd mail funktionen så att skolassistenten får kopia av enkäten. Skolassistenten diarieför och lämnar en kopia till berörd chef. Resursfördelning och ekonomi Skolområdet får en rambudget som består av elevpeng och budgettillägg. Budgettillägget innehåller bland annat tilläggsbelopp, socioekonomisk tilldelning, ersättning för facklig nedsättning, ersättning för nyanlända, ersättning för hyra, städ och vaktmästare samt ersättning för små enheter. Områdeschef fördelar budgeten utifrån givna ramar, särskilda behov, antalet barn och elever. Beslut om fördelningen tas efter samverkan på skolområdesnivå. Varje förskolechef fördelar tilldelad budget och beslut tas på APT, arbetsplatsträffen. Resursfördelningen innebär beslut om antal tjänster och driftbudget på skolområdesnivå och enhetsnivå. Målet är en välskött verksamhet med budget i balans. Varje månad följs budgeten upp på skolområdesnivå och enhetsnivå. Försäkring Från och med 1 januari 2014 har Oskarshamn Kommun skrivit avtal med PROTECTOR gällande olycksfallsförsäkring för elever, barn och andra grupper inom kommunens verksamhet. Protector: Försäkringsbesked Skadeanmälan görs via nätet: protectorforsakring.se 10 Tele: 08-410 637 00 E-post: [email protected] Åtgärder vid skada (information från Protector till vårdnadshavare) 1. 2. 3. 4. Vårdnadshavare anmäler skadan till Protector på telefon eller via mail. Kom ihåg att spara alla originalkvitton. Kontakta Protector vid behov av taxiresor till/från skolan! Tänk på att alla taxiresor till/från skolan ska vara föreskrivna av läkare samt godkända och prövade av Protector innan resan påbörjas. Rutiner vid skadegörelse All skadegörelse ska anmälas, av ansvarig pedagog eller av den som upptäcker skadegörelsen, till vaktmästare och närmaste chef. Särskild blankett för anmälan av skadegörelse finns på e-Medarbetaren. Polisanmälan görs i första hand av vaktmästare och i andra hand av berörd chef. Anmälan till Individ och familjeomsorg (IFO) 14 kap. 1§ Socialtjänstlagen, Följande myndigheter och yrkesverksamma är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa: 1. 2. 3. 4. myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom, andra myndigheter inom hälso- och sjukvården, annan rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet, socialtjänsten, Kriminalvården, Polismyndigheten och Säkerhetspolisen, anställda hos sådana myndigheter som avses i 1 och 2, och de som är verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet och fullgör uppgifter som berör barn och unga eller inom annan sådan verksamhet inom hälso- och sjukvården eller på socialtjänstens område. De som är verksamma inom familjerådgivning är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om att ett barn utnyttjas sexuellt eller utsätts för fysisk eller psykisk misshandel i hemmet. Myndigheter, befattningshavare och yrkesverksamma som anges i första stycket är skyldiga att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredning av ett barns behov av stöd och skydd. Rutin för anmälan till socialnämnden 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. Alla medarbetare är observanta på om något barn far illa och ska utan dröjsmål meddela detta till förskolechef/rektor. Förskolechef/rektor samråder med medarbetare om vad anmälan kan grundas på. En första kontakt tas med socialtjänsten för en anonym konsultation. Förskolechef/rektor bjuder in vårdnadshavarna till ett möte. Förskolechef/rektor leder mötet. På mötet redogör chef och medarbetare för den oro man hyser och att det innebär att förskolechef/rektor kommer att göra en anmälan till socialtjänsten. Socialtjänsten kan delta i mötet om man finner det lämpligt. En anmälan görs i första hand tillsammans med vårdnadshavarna och i andra hand med vårdnadshavarnas kännedom. Anmälan kan göras muntlig först, men den skall även göras skriftlig till socialtjänsten. Förskolechef/rektor anmäler direkt till socialtjänsten, utan vårdnadshavarens kännedom, om oron handlar om misshandel eller sexuellt utnyttjande. Nya anmälningar görs varje gång det finns en oro. Förskolan/skolan önskar att socialtjänsten återkopplar om en anmälan läggs ner, om en utredning öppnas och när utredningen är klar. Förskolechef/rektor/elevhälsan har alltid möjlighet att själv ringa socialtjänsten och fråga hur det går. Det är då upp till socialtjänsten att svara eller inte. 11 Förskolan/skolan samverkar gärna med socialtjänsten för varje barns bästa. Om den enskilda medarbetaren upplever att förskolechef/rektor/områdeschef inte lyssnar och tar oron på allvar kvarstår anmälningsplikten och medarbetaren skall då själv göra en anmälan till socialtjänsten. Om ett barn hämtas i förskolan/skolan av socialtjänsten, utan föräldrarnas vetskap, ska medarbetare alltid kontrollera vem personen i fråga är. Eventuellt kan ett samtal till socialtjänsten bli nödvändigt. (Socialtjänstens telefonnummer 641 00 och säg socialbyrån. Fler uppgifter finns även i Krispärmen.) Organisation Varje förskolechef och rektor beslutar om sin inre organisation enligt skollagen 2 kap § 10. Rektorn och förskolechefen beslutar om sin enhets inre organisation och ansvarar för att fördela resurser inom enheten efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Rektorn och förskolechefen fattar i övrigt de beslut och har det ansvar som framgår av särskilda föreskrifter i denna lag eller andra författningar. Rektorn och förskolechefen får uppdra åt en anställd eller en uppdragstagare vid förskole- eller skolenheten som har tillräcklig kompetens och erfarenhet att fullgöra enskilda ledningsuppgifter och besluta i frågor som avses i första stycket, om inte annat anges. Lag (2014:458). Samverkanssystemet förutsätter väl fungerande arbetsplatsträffar då de utgör grunden för samverkanssystemet. För att möjliggöra en verklig dialog organiseras arbetsplatsträffarna i storleksmässigt hanterbara grupper. Alla medarbetare skall kunna lyfta frågor både inför och på APT. På arbetsplatsträffen finns möjligheten att påverka. Träffarna ger möjlighet till dialog mellan chef och medarbetare angående utveckling, planering och uppföljning av arbetet inom det egna området samt förutsättningar till personlig och yrkesmässig utveckling. Hälso- och arbetsmiljöaspekterna skall integreras. Arbetslag Alla enheter och medarbetare är organiserade i arbetslag. Arbetslagets roll är att vara den organisatoriska basen för planering, genomförande och utvärdering av uppdrag. Arbetstidsschema, där start- och sluttid samt rast framgår lämnas till närmaste chef för godkännande. Arbetslagets uppdrag Varje arbetslag ska planera och genomföra det pedagogiska arbetet så att alla barn och elever ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling. Arbetslagen ska ge eleverna möjlighet att utifrån sina egna förutsättningar utvecklas så långt som möjligt. Gemensamma uppgifter fördelas inom arbetslaget. Arbetslaget leds gemensamt eller av en lagledare. Beslut om den inre organisationen tas på APT av närmaste chef. Arbetslaget ansvarar för att regelbundet diskutera grupper, klasser och enskilda elever för att ha en helhetssyn på deras kunskapsmässiga och sociala utveckling och för att anpassa, kompensera, åtgärda och använda resurser på bästa sätt. Detta arbete sker också i samråd med förskolechef/rektor. Arbetslagen tilldelas ett antal tjänster utifrån tilldelad budget. Tjänsterna kan förändras under året beroende på antal elever och elever med rätt till särskilt stöd. De lärare som inte är mentorer kan undervisa något mer än de lärare som är mentorer. Arbetslagen förfogar över medel för pedagogiskt material, studieutflykter och förbrukningsmaterial. Arbetslaget utgår från elevernas bästa vid planering, genomförande och utvärdering. Arbetslaget verkar för ett gott psykosocialt arbetsklimat, arbetar på ett professionellt och yrkesetiskt sätt samt arbetar aktivt för skolområdets mission och Bildningsförvaltningens vision. Den reglerade arbetstiden används för alla typer av uppgifter utifrån verksamhetens behov exempelvis: undervisning 12 utvecklingssamtal föräldramöten tillsyn medverkan i utvecklings- och läroplansarbete kompetensutveckling planering samverkan (i arbetslag, med skolledning, myndigheter, annan personal, näringsliv m.m.) utvärdering dokumentation information marknadsföring administration (t.ex. schemaläggning, beställning, inköp, elevuppgifter, betygsadministration) ledningsuppgifter (inom arbetsenheten, arbetslaget, ämnen etc.) deltagande i den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen, handledning av andra lärare samordning (ämnen, rättning av ämnesprov, samlad skoldag, temaarbete och samverkan med föräldrar) medverka vid rekrytering Denna uppräkning ska ses som exempel på uppgifter och inte som en heltäckande beskrivning. Avsikten är att visa något av bredden i de uppgifter som ingår i arbetet. Arbetsbelastningen kan variera under året. Övertidsersättning är möjlig efter överenskommelse med närmaste chef och vid beordring. Allt som finns i kalendariet ingår i den reglerade arbetstiden om inte särskild överenskommelse finns med närmaste chef. Extra tid för APT sätts inte upp. På studiedagar, reflektionsdagar och feriearbetsdagar gäller ordinarie schema om inte annat är överenskommet med närmaste chef minst 10 arbetsdagar innan. Om extra tid behövs i samband med en reflektionsdag bör denna regleras så snabbt som möjligt. Möten som andra myndigheter bjuder in till skall förankras hos närmaste chef så att en överenskommelse görs angående deltagande och arbetstid. Facklig tid, utanför ordinarie arbetstid ersätts timme för timme. All kompetensutveckling ska vara överenskommen med närmaste chef. Tid utanför ordinarie arbetstid ersätts timme för timme. Vid sjukdom eller annan frånvaro Vid sjukdom eller annan frånvaro kontaktas arbetslaget, ansvarig vikariesamordnare samt den som rapporterar in frånvaro. På varje förskola och fritidshem ska en överenskommelse finnas gällande frånvaro för dem som öppnar och stänger. Innan extern vikarie sätts in görs en bedömning i arbetslaget om vikarier behövs eller om man kan samarbeta och lösa verksamheten utan vikarier. När externa vikarier sätts in ansvarar vikariesamordnaren på uppdrag av närmaste chef för detta. Särskild information gällande vikarieanskaffning finns i bilaga 4 och 5. Vikariesamordnare på Rödsleskolan ansvarar för att samordna vikarier som berör fler verksamheter t.ex. vid frånvaro i moderna språk, hemkunskap, slöjd och idrott. Lediga resurser används gemensamt i hela skolområdet. Då varje medarbetare är tillbaka på jobbet anmäls detta via mail eller telefon till personalredogöraren. Samordnare På några av förskolorna finns samordnare med syfte att förbättra och säkerställa kommunikationen mellan chef, medarbetare och olika enheter. Chefer och samordnare träffas regelbundet enligt tider som framgår av kalendariet. Rollen som samordnare är ett funktionsuppdrag och innebär att samordnaren fungerar som en länk mellan arbetslaget och förskolechefen/biträdande förskolechef när det gäller information och samordning av t.ex. inlämning av dokument med stoppdatum och kända vikariebehov på enheten. 13 Lagledare Rollen som lagledare är ett funktionsuppdrag, tillsätts och entledigas av förskolechef eller rektor. Lagledaren kan ingå i förskolechefs/rektors ledningsgrupp där man valt att organisera sig så. Lagledaren leder och samordnar det egna arbetslagets planering, utveckling och kvalitetsarbete i samklang med förskolans och skolans mål. Ansvarar för att elevärenden i första hand diskuteras i arbetslaget. Arbetar tillsammans med arbetslaget för en god arbetsmiljö, ett professionellt bemötande och ansvarar för arbetslagets ekonomi utifrån tilldelad driftbudget. Lagledaren har ett tydligt ansvar att leda och genomföra utvecklingsarbete som förskolan/skolan enats kring. Lagledaren ingår i förskolechefs/rektors ledningsgrupp där sådan finns. Att ingå i ledningsgruppen innebär att man tillsammans med förskolechef/rektor för strategiska dialoger i pedagogiska frågor och utvecklingsfrågor. Ledningsgruppen diskuterar och reflekterar också över den dagliga verksamheten. Lagledaren ansvarar för att om information ges vid träffar med förskolechef/rektor föra denna vidare till arbetslaget. Lagledaren samordnar arbetslagets synpunkter och för dessa vidare. Ledningsgruppen blir på så sätt en möjlighet för en gemensam samsyn i många frågor. Ledningsgruppen är ingen beslutande grupp. Beslut tas enligt samverkanssystemet på arbetsplatsträffar på enhetsnivå och på samverkansmöten på skolområdesnivå. Lagledaren ser till elevens bästa vid planering, genomförande och utvärdering, verkar för ett gott psykosocialt arbetsmiljöklimat, verkar för att ett professionellt yrkesetiskt arbetssätt ska känneteckna alla i arbetslaget, håller god och nära kontakt med förskolechef/rektor och arbetar aktivt tillsammans med arbetslag och ledningsgrupp för skolområdets mission utifrån förvaltningens vision. Lagledaren ansvarar för att nya medarbetare tas emot i arbetslaget på ett professionellt sätt. Skolledning Förskolechefer, rektorer och områdeschef utgör skolområdets ledningsgrupp. Tillsammans verkar de för att leda det pedagogiska arbetet framåt, tydliggöra målen, säkerställa att lagar och förordningar följs och att förbättringsarbete och utvecklingsarbete genomförs. Med andra ord har ledningsgruppen en strategisk inriktning, för en strategisk dialog och håller i utvecklingen mot mission ”Vi utbildar världsmedborgare”. Utifrån möjligheter och hinder formulerar ledningsgruppen i samråd med alla medarbetare strategiska mål utifrån förvaltningens vision och skolområdets mission. Genom närvarande ledarskap påverkar förskolechefer och rektorer utvecklingen. Alla skolledare är lyhörda när det gäller situationer som kommer upp och önskemål från medarbetare, elever och vårdnadshavare. Områdeschefens ansvarsområde Områdeschefen jobbar direkt under förvaltningschefen och har det övergripande ansvaret för att leda alla verksamheter i skolområdet genom att leda ledare. leder, samordnar och stödjer ledare leder och utvecklar områdesövergripande verksamhet ingår i Bildningsförvaltningens ledningsgrupp personal- och budgetansvar för skolområdet arbetsmiljöansvarig på delegation av förvaltningschefen Förskolechefens och rektors ansvarsområde Förskolechefer och rektorer jobbar direkt under områdeschefen och har huvudansvaret för att leda och utveckla kvaliteten inom sitt ansvarsområde. ansvarig utifrån uppdragen i nationella styrdokument leder resultatarbetet i arbetslagen leder utvecklingen av verksamheten samarbetar med andra ledare inom och utom organisationen beslutar om särskilt stöd som: särskild undervisningsgrupp, enskild undervisning och anpassad studiegång 14 personal- och budgetansvar arbetsmiljöansvarig på delegation av områdeschefen Biträdande förskolechef/rektor Jobbar på uppdrag av sin närmaste chef (förskolechef och eller rektor). Uppdraget innebär bland annat: ställföreträdande chef då närmaste chefen är borta samordna vikariat delaktig i schemaläggning gällande barn, elever och medarbetare administrativt arbete bland annat i Extens, NovaSchem, Dexter, Skola24 och Besched dokumentation av olika slag delaktig på arbetsplatsträffar, olika pedagogiska träffas och arbetslagsarbete ansvarig för att skolassistenten har förutsättningar att hantera post och diarieföring gällande post som inte kommer direkt till expeditionen delaktig i medarbetarsamtal och lönesamtal på uppdrag av förskolechef/rektor Administration Alla administratörer är en del av skolområdets ansikte utåt genom ett gott värdskap, ta emot inkommande samtal och besökare. Alla administratörer fungerar som stöd till skolledningen och övriga medarbetare utifrån sitt uppdrag. Lärare med systemansvar Är ansvarig för skolområdets olika system, stöd och handledning i de samma. administrerar elevgrupper i datasystemen, som ligger till grund för schemaläggning och närvarokontroll ansvarar för att digital närvarokontroll fungerar samt att berörda har rätt information om systemet administrera lösenord till elever och vårdnadshavare schemaläggning för årskurs 7 - 9 samt gemensamma ämnen på Rödsleskolan för årskurs 1 – 6 utveckla användandet av olika system så att vårdnadshavare får mer inflytande och ansvar vara IT-avdelningen behjälplig då det gäller skolområdets digitala verktyg registrera och hantera it-inköp ha ”koll” på skolområdets digitala verktyg med stöd av it-avdelningen handledning av olika datasystem vid behov telefonombud samt ansvarig för att uppdatera telefonlistan och lämna den samma för inläsning administratör i krisgruppen Skolassistent vara skolområdets ansikte utåt genom ett gott värdskap och ta emot inkommande samtal och besökare assistera skolledningen genom posthantering och kontorsarbete ansvarig för postregister och diariehantering ansvarig för arkivet delat ansvar för nyckelutlämning, nyckelregister samt larmkoder till SOS för Rödsleskolan administrera betyg redovisning av statistiska elevuppgifter som exempelvis betyg, nationella prov administrera anhörighetsregister för barn och elever med stöd av lärare med systemansvar stödjer chefer med t.ex. kön i Dexter administrera tillbud och olycksfall administrera busskort samt redovisa de samma administrera uthyrning av lokaler administratör i krisgruppen Ekonomi- och personalansvarig vara skolområdets ansikte utåt genom ett gott värdskap ta emot inkommande samtal och besökare hantera skolområdes ekonomi, fakturahantering 15 ta fram underlag till budgetuppföljningarna samt vara delaktig i analysarbetet vara delaktig i budgetarbetet föra in detaljbudgeten i systemet administrera ansökningar av olika slag exempelvis eftersök gällande asylsökande till Migrationsverket stödja arbetslagens ekonomiansvarige genom handledning och regelbunden uppföljning av arbetslagens driftbudget delat ansvar för nyckelutlämning, nyckelregister samt larmkoder till SOS för Rödsleskolan vid behov uppdaterar personallistan administrerar personalakter rapporterar personalfrånvaro administrera löner och kontofördelningar utbilda nya användare i lönesystemet skriva anställningsbeslut samt föra in och göra ändringar gällande personal i datasystemen administratör i krisgruppen Elevhälsa Mål Främjar och stödjer lärande och mående hos alla barn och elever! Måluppfyllelse och goda relationer står i fokus Enligt Skollagen kap 2, § 25, För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. Alla elever ska ges den ledning och stimulans som krävs för att klara målen. Alla medarbetare har ett gemensamt ansvar för att alltid utmana, anpassa och kompensera samt att ge stöd inom ramen för den ordinarie undervisningen och vistelsetiden! Överlämningar mellan olika verksamheter och stadier är ett viktigt arbete. Alla som ingår i elevhälsan har samma mål, fokus på både förskolans och elevernas resultat i skolan samt hur barn och elever mår. Detta innebär att elevhälsan stödjer elever, medarbetare och bidrar till att skapa miljöer som främjar elevers lärande, utveckling och hälsa. Delaktigheten och inflytandet över arbetet är stort. I förskolan ansvarar varje förskolechef för att kontinuerligt följa upp hur förskolan skapar förutsättningar så att varje barn ges möjlighet att utveckla kunskaper och värden genom stöd och stimulans. Förskolecheferna följer upp förskolans måluppfyllelse och barns mående med stöd av specialpedagoger och medarbetare. Förskolan kan få del av skolornas elevhälsoteam och deras kompetens genom att delta på EHT (elevhälsoteamets träffar) i de lägre årskurserna samt genom kontakter med resursteamet. I skolorna finns elevhälsoteam. Varje elevhälsoteam leds av ansvarig rektor. I elevhälsoteamen ingår kurator, skolsköterska, studie- och yrkesvägledare (SYV) och specialpedagoger. Skolläkare, skolpsykolog, specialpedagog, hörselpedagog och talpedagog finns tillgång till via resursteamet. Varje elevhälsoteam träffas regelbundet för genomgång av måluppfyllelsen och den psykosociala hälsan på skolan. I kapitel 1 och 2 i läroplanerna beskrivs värdegrunden, uppdragen och de mål som styr den sociala utvecklingen och måendet. I Arbetsplanens bilaga 1: Processer vid särskilt stöd i förskolan och bilaga 2: Processer vid oro för att en elev riskerar att inte nå målen eller mår dåligt framgår rutiner för förskolechefs och rektors utredningsansvar samt hur vi upptäcker och organiserar stödinsatser. Stödinsatserna kan vara extra anpassningar och/eller särskilt stöd. 16 Stödinsatser där elevhälsan är inblandad skall dokumenteras och förvaras i elevakten eller i skolhälsovårdens system. BHT – Barnhälsoträffar Syftet med BHT är att främja lärande, god allmän utveckling enligt läroplanen och god hälsa hos varje barn. Det innebär att förskolechef, specialpedagog och pedagogerna på förskolan för dialog och tar beslut om anpassningar i förskolan för att alla barn ska utmanas och utvecklas så långt som möjligt. Dialogerna utgår ifrån det som fungerar: När fungerar det? Var fungerar det? Hur ska vi göra och anpassa för att det ska fungera? Vilka stödinsatser behövs? Vid läsårets första BHT går man igenom hela gruppen. Vid andra och tredje träffen förs dialogen utifrån ovanstående frågeställningar. Vid tredje träffen förbereds överlämning inför förskoleklass, till annan avdelning eller annan verksamhet. EHT – Elevhälsoträffar Syftet med EHT är att främja mående och lärande och att rektor tar beslut om anpassningar och åtgärder i skolan så att alla elever ges möjlighet att nå målen och att må bra. Elevhälsoteamet har en coachande roll. Eleven är i centrum, arbetet är lösningsinriktat med fokus på vad som fungerar och kan förstärkas. På EHT förs dialog om extra anpassningar av undervisningen, stöd till lärare som exempelvis handledning, konkreta arbetssätt och annat stöd till elever. Löpande anteckningar förs som alla deltagare har tillgång till. Mötena är väl förberedda och uppföljning från förra mötet sker. EHT kan innebära att rektor efter samverkan med elevhälsoteamet beslutar om fortsatt utredning. Fortsatt utredning betyder att lärare, specialpedagog eller rektor kontaktar vårdnadshavare för ett avstämningsmöte där olika åtgärder, olika utredningar samt andra stödinsatser tas upp t.ex. pedagogisk utredning, social utredning, medicinsk utredning, psykologisk utredning, stöd av elevhälsan, resursteamet och eller annan myndighet. När utredningen är klar samråder rektor med elevhälsan och vårdnadshavaren innan beslut om särskilt stöd tas. Det kan t.ex. röra sig om åtgärdsprogram, anpassad studiegång och särskild undervisningsgrupp. Särskilt stöd följs upp av berörda pedagoger, elev och vårdnadshavare. Rektor deltar vid behov. Dialog förs på EHT. Alla lärare kan efter dialog i arbetslaget anmäla till EHT behov av att i ett reflekterande samtal diskutera ett pedagogiskt dilemma, undervisning, en elevgrupp, en klass eller en elev. Uppföljning och utredning Då uppföljning och utvärderingar visar att extra anpassningar inte räcker ska rektor fatta beslut om vidare utredning. Rektor ansvarar för att tillgodose elevens intresse. Samråd sker alltid med vårdnadshavare om medicinsk, psykologisk och social utredning. Andra yrkesgruppers utredningar blir aktuella för att ytterligare förstå hur skolan kan lyckas med sitt uppdrag att anpassa efter elevens styrkor och förmågor. Både interna och externa utredningar kan vara aktuella Det ställs krav på elevhälsans medarbetare att i sina utredningar och bedömningar skapa bilder och underlag av elevens behov, styrkor och utvecklingsområden. Interna utredningar Pedagogisk utredning Rektor ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Rektor fattar beslut om en pedagogisk utredning då det finns oro för att en elev riskerar att inte nå kunskapskraven efter stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen. Lärare och specialpedagoger ansvarar för att den pedagogiska utredningen görs skyndsamt. Samråd sker alltid med elevhälsan. Den pedagogiska utredningen är skolans huvudansvar och utgår ifrån frågeställningen Varför har vi som skola inte lyckats med att stötta eleven till att klara kunskapskraven eller sociala krav? Oskarshamns kommuns mallar används. 17 Utifrån den pedagogiska utredningen beslutar rektor om särskilt stöd skall ges eller inte. Åtgärdsprogram Endast ett åtgärdsprogram i taget ska utarbetas efter beslut av rektor för en elev som ska ges särskilt stöd. Av åtgärdsprogrammet ska behovet av särskilt stöd och hur det ska tillgodoses framgå. Av åtgärdsprogrammet ska det också framgå när åtgärderna ska följas upp och utvärderas och vem som är ansvarig för uppföljningen respektive utvärderingen. Elev och vårdnadshavare deltar när ett åtgärdsprogram utarbetas. Åtgärdsprogrammet gäller för den enhet där det upprättas. Det finns inget formellt krav på att elev och vårdnadshavare ska skriva under åtgärdsprogrammet. Sekretessprövning ska göras av rektor vid eventuellt utlämnande av åtgärdsprogram till annan person. Beslut om åtgärdsprogram fattas av rektorn eller den som rektorn har gett i uppdrag att besluta (2 kap. 10 § och 3 kap. 9 § skollagen). Beslutet kan överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd. Psykologisk utredning Skolpsykologen utför den psykologiska utredningen och bedömer elevens kognitiva nivå, exekutiva funktioner, sociala och känslomässiga funktioner. Utredningen ska vara ett stöd för skolan att anpassa verksamheten utifrån elevens förutsättningar och behov och för rätt skolform. Ansökan sker till resursteamet enligt särskilda rutiner. Social utredning Den sociala utredningen utförs av skolkurator utifrån elevens, vårdnadshavares och lärares syn på skol- och levnadssituation. I utredningen beskrivs elevens behov och resurser inom aktuella bedömningsområden. I samband med analys och bedömning görs en avstämning mellan elevens behov och skolans uppdrag. Därefter görs en bedömning om elevens behov av stöd och förslag på adekvata insatser. Medicinsk utredning Skolläkaren utför den medicinska utredningen som ska vara övergripande och innefatta elevens utveckling, eventuella sjukdomar och medicinering. Skolsköterskan ska vara behjälplig med den del av utredningen som kartlägger framgångfaktorer och riskfaktorer för att upptäcka, skapa och stödja elevens styrkor och resurser. Skolsköterskan ska vid denna kartläggning inhämta elevs och vårdnadshavares samtycke även om den nya skollagen ger större frihet i sekretessärende, OSL (2010:866) 25 kap. § 13a. I samband med analys och bedömning görs en avstämning mellan elevens behov och skolans uppdrag. Därefter görs en bedömning om elevens behov av stöd och förslag på adekvata insatser. Prövning av rätt till grundsärskola När en utredning gäller prövning av rätt till grundsärskolan skall vårdnadshavare ge sitt medgivande till att fyra utredningar görs; pedagogisk, social, medicinsk och psykologisk. Detta görs på en särskild blankett som finns på e-Medarbetaren. Därefter gör chefen för resursteamet en samlad bedömning utifrån de fyra utredningarna om en elev har rätt eller inte till grundsärskola. Av 7 kap. 5 § skollagen följer att barn som inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning ska tas emot i grundsärskolan. Frågan om mottagande i grundsärskolan prövas av barnets hemkommun. Ett beslut om mottagande ska föregås av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Samråd med barnets vårdnadshavare ska ske när utredningen genomförs. Om barnets vårdnadshavare inte lämnar sitt medgivande till att barnet tas emot i grundsärskolan, ska barnets fullgöra sin skolplikt enligt vad som gäller i övrigt i denna lag. Ett barn får dock tas emot i grundsärskolan utan sin vårdnadshavares medgivande, om det finns synnerliga skäl med hänsyn till barnets bästa. Externa utredningar Skolan har ofta nytta av utredningar som andra myndigheter gör. Det kan handla om utredningar som görs på: BUP, Barn- och ungdoms psykiatri HAB, Barn- och ungdoms habilitering Socialtjänsten SIP, Samlad individuell plan 18 Kurator arbeta förebyggande och främjande för att stödja elevers måluppfyllelse delaktig i elevhälsoteam och krisgrupp individuella elevsamtal, gruppsamtal och föräldrasamtal personalhandledning gruppverksamhet att lämna råd och stöd till elever och föräldrar i sociala frågor aktivt deltagande i skolans likabehandlingsarbete på uppdrag av rektor ansvara för sociala utredningar vara delaktig i överlämning till gymnasiet samarbeta med samhällets övriga resurser t.ex. socialtjänsten, Barn- och ungdomspsykiatri (BUP), Barnhabilitering (HAB), Polismyndighet och Fritidsförvaltning samverka med familjerätten kring barn i skilda världar (BIS) Skolsköterska delta i skolans förebyggande arbete få information från BVC om alla förskolebarn som ska börja skolan och upprätta en skolhälsovårdsjournal erbjuda hälsobesök för alla elever i förskoleklass, åk 2, åk 4 och åk 8 enligt socialstyrelsens riktlinjer kontroll av tillväxt i åk 6 erbjuda vaccinationer enligt nationellt program och kompletterande vaccinationer vid behov arbeta med att tidigt upptäcka tecken på fysisk och psykisk ohälsa och barn i behov av särskilt stöd vid hälsobesök och spontanbesök tillgänglig genom öppen mottagning och utföra enklare sjukvård, vara behjälplig till att förmedla kontakter till andra sjukvårdsinstanser organisera mottagning för skolläkare delta i elevhälsa och krisgrupp visa intresse för måltidsverksamheten inom skolan, samt ansvara för att samla in, sammanställa och vidarebefordra intyg angående elevs behov av specialkost vid behov ge medicinsk yrkesvägledning, överföra journaler och informera gymnasieskolans skolhälsovård om kommande elever ett visst utbildningsansvar för elever i hälsofrågor Skolläkare Skolläkaren arbetar direkt under chefen för resursteamet. genomför läkarmottagningar som skolsköterskan administrerat ansvarar tillsammans med den samordnande skolsköterskan för att ett fortlöpande kvalitetsarbete bedrivs ansvarar tillsammans med den samordnande skolsköterskan för att skolhälsovårdens metodbok utvecklas och revideras Skolpsykolog Skolpsykologen arbetar direkt under chefen för resursteamet. handleda pedagoger handleda enskilda elever samverka med andra myndigheter stödja förskolechef/rektor i det förebyggande arbetet genom dialog och handledning så att alla elever når målen visst utredningsuppdrag efter ansökan till resursteamet Studie- och yrkesvägledare Enligt skollagen skall alla elever i grundskolan och grundsärskolan ha tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. Vägledning är processinriktad och har som mål att underlätta för individer och grupper i alla åldrar 19 och vid olika tidpunkter i livet att välja utbildning, yrke eller karriär samt att bidra till en bättre livsplanering. Arbetsuppgifterna innebär: vägledning och gymnasieinformation, ingå i skolans elevhälsa och krisgrupp stötta ämneslärare och mentorer i att hjälpa eleverna öka sin valkompetens samverka med polis, socialtjänsten, BUP och HAB elev- och föräldrakontakter prao i framförallt åk 8 och 9 söka och hitta praoplatser överlämning till gymnasiet med särskilt ansvar för elevakterna Specialpedagog – speciallärare I förskolan och skolan innebär rollen att man har ett särskilt ansvar att främja alla barns och elevers rätt till en inkluderande, främjande, kompenserande och anpassad lärmiljö. Specialpedagogen och specialläraren ska finnas till för barn och elever med behov av och rätt till särskilt stöd. Skillnaden mellan specialläraren och specialpedagogen är att speciallärare riktar in sig på det direkta arbetet med eleverna och specialpedagogen arbetar för att underlätta för barn och elever med rätt till särskilt stöd. Specialpedagogen har en handledande roll. Både speciallärare och specialpedagoger bidrar till arbetet med pedagogiska utredningar och åtgärdsprogram. Specialpedagogen i förskolan fungerar som bollplank till pedagogerna och ger handledning vid behov tillsammans med förskolechefen beslutas hur tjänsten skall nyttjas på bästa sätt deltar i Barnhälsoträffar, BHT är ett stöd vid kartläggning och observationer kan delta i och ha egna föräldrakontakter bidrar till att goda idéer sprids bidrar till att utveckla goda lärmiljöer Alla med specialpedagogiskt uppdrag i skolan stimulerar arbetslaget till extra anpassningar anmäler till rektor när en elev riskerar att inte nå kunskapskraven tar, på uppdrag av rektor, fram pedagogisk utredning och åtgärdsprogram i samverkan med elevhälsan, lärare, elev och förälder arbetar utifrån åtgärdsprogrammen med eleverna utvärderar och analyserar åtgärder så att utveckling sker genomför och sammanställer screeningtester handleder lärare i specialpedagogiska frågor deltar i det specialpedagogiska nätverket Skolområdets arbete för att nå så god måluppfyllelse som möjligt utifrån skollag och läroplaner Förskolan och skolan är inte bara en förberedelse för livet. Det är livet för våra barn och elever just nu! Förskolans och skolans uppdrag innebär att ta en elev så långt det är möjligt. Detta förutsätter en levande dialog om vad dagens barn och elever behöver ha med sig i ryggsäcken då de lämnar förskolan och skolan. Dialogerna kommer att handla om lust, empati, motivation, kunskap om sig själv, tilltro, intressen, glädjeämnen, personligutveckling, självkännedom, kunskap om världen och livet, naturen och samhället, mänskliga rättigheter, värdegrundens skyldigheter samt redskap och metoder för problemlösning och utveckling. 20 Uppdraget i förskolan och skolan är komplext, stort, härligt och utmanande för alla! Värdegrund och uppdrag Läroplanerna beskriver den gemensamma värdegrunden. All verksamhet vilar på demokratins grund. Därför utformas all verksamhet i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Alla som arbetar i Döderhults skolområde ska främja aktning för varje människas egenvärde och respektera vår gemensamma miljö. En viktig uppgift är att förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som förskolan och skolan ska hålla levande i arbetet med barnen och eleverna. (Skollagen 1 kap § 5) Vårt förhållningssätt präglas av omsorg om och hänsyn till andra människor, rättvisa, jämställdhet samt att egna och andras rättigheter skall lyftas fram och synliggöras. Vuxnas förhållningssätt påverkar barns och elevers förståelse och därför är vuxna viktiga förebilder. Förskolans uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan ska erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet, där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. I samarbete med hemmen ska barnens utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar främjas. Förskolan ska vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran, utveckling och växande. Förskolans uppgift innebär att i samarbete med föräldrarna verka för att varje barn får möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar. Den pedagogiska verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd än andra ska få detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar. Personalens förmåga att förstå och samspela med barnen och få föräldrars förtroende är viktigt, så att vistelsen i förskolan blir ett positivt stöd för barn med svårigheter. Alla barn ska få erfara den tillfredsställelse det ger att göra framsteg, övervinna svårigheter och att få uppleva sig vara en tillgång i gruppen. (Läs vidare i Läroplan för förskolan) Grundskolans och grundsärskolans uppdrag Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Skolan ska i samarbete med hemmen främja elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. Skolan ska präglas av omsorg om individen, omtanke och generositet. Utbildning och fostran är i djupare mening en fråga om att överföra och utveckla ett kulturarv – värden, traditioner, språk, kunskaper – från en generation till nästa. Skolan ska vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran och utveckling. Arbetet måste därför ske i samarbete med hemmen. Skolan har i uppdrag att överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället. Skolan ska förmedla de mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram alla i samhället behöver. Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. 21 Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. (Läs vidare i Läroplan för grundsärskolan och Läroplan för förskoleklassen, fritidshemmet och grundskolan) Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö 98/10) Skolan och fritidshemmet ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. (Lgr 11) Likabehandling och förebyggande arbete All verksamhet ska vara fri från mobbning, diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier och annan kränkande behandling. Varje enhet upprättar årligen en plan mot diskriminering, mobbning, trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande behandling utifrån verksamhetens behov och förutsättningar. Medarbetare, barn, elever och vårdnadshavare ges möjlighet att vara delaktiga i kartläggning, analys, mål, förslag åtgärder och uppföljning. Alla medarbetare har ett ansvar att agera så fort de får kännedom om att kränkande behandling sker. Ibland kan det räcka med en enkel utredning. Förskolechef och rektor skall alltid underrättas. Förskolechef och rektor informerar huvudmannen via områdeschef. Det förebyggande arbetet är oerhört viktigt för att uppnå en förskola och skola där alla känner sig trygga. Fokus på både omsorg och kunskap ger framgång. Gemensamt arbetar vi för att alla ska visa hänsyn och respektera varandra att ge alla en god arbetsmiljö med positivt klimat för lärande och utveckling att måna om allas integritet och självkänsla att alla ska uppleva trygghet och ha goda relationer till alla i förskolan/skolan en god relation och ett respektfullt samarbete med våra barns/elevers vårdnadshavare och föräldrar Enligt skolagen kap 5 ska ordningsregler finnas på varje skolenhet. Varje skola utarbetar och följer upp ordningsreglerna tillsammans med elever och vårdnadshavare. Ordningsreglerna är en del av likabehandlingsarbetet. Den övergripande synen på vad som gäller och konsekvenserna är gemensamma för hela skolområdet. Allt är tillåtet, utom det som skadar dina kamrater, dig själv, skolan och dess inventarier eller det som stör trevnaden på skolan. 22 Konsekvenser Konsekvenser om någon inte följer ordningsreglerna. En åtgärd får vidtas endast om den står i rimlig proportion till sitt syfte och övriga omständigheter. (Skollagen 5 kap 6 §) När elever inte följer skolans regler…. 1. 2. 3. …skall läraren uppmana eleven att ändra sitt uppträdande. Om detta inte hjälper… …skall läraren kontakta elevens vårdnadshavare. Läraren får visa ut en elev från undervisningslokalen för högst återstoden av pågående undervisningspass. (Skollagen 5 kap 7 §) Åtgärden ska dokumenteras. 4. … får läraren låta eleven under uppsikt stanna i skolan högst en timme efter skoldagens slut eller komma en timme före skolans start. (Skollagen 5 kap 8 §) Åtgärden ska dokumenteras. 5. Om eleven fortsätter att uppträda olämpligt eller göra sig skyldig till upprepande förseelse eller en allvarligare förseelse skall läraren anmäla till rektor. Rektor ska se till att saken utreds. Samråd ska ske med vårdnadshavare. (Skollagen 5 kap 9 §). 6. Med utgångspunkt i vad som har framkommit vid en utredning ska rektor se till att åtgärder genomförs för att få eleven att ändra sitt beteende. (Skollagen 5 kap 10 §). 7. Efter utredning kan eleven tilldelas skriftlig varning. En sådan varning ska innehålla information om vilka åtgärder som kan komma att vidtas om eleven inte ändrar sitt beteende. Elevens vårdnadshavare ska informeras. (Skollagen 5 kap 11 §). 8. Rektor får besluta om att en elev ska följa undervisningen i en annan undervisningsgrupp än den som eleven annars hör till eller undervisas på annan plats inom samma skolenhet om åtgärderna som gjorts efter utredningen inte varit tillräckliga eller om det annars är nödvändigt för att tillförsäkra de andra eleverna trygghet och studiero. Elevens vårdnadshavare ska informeras om rektors beslut. En tillfällig omplacering får endast ske om det finns synnerliga skäl. Åtgärden får inte gälla längre än fyra veckor. (Skollagen 5 kap 12 §) Åtgärden ska dokumenteras. 9. Om åtgärden i punkt 8 inte är tillräcklig eller möjlig att genomföra får rektor besluta om att eleven ska följa undervisningen vid en annan skola. Beslutet fattas tillsammans med mottagande rektor. Elevens vårdnadshavare ska informeras om beslutet innan placeringen genomföras. En tillfällig omplacering får endast ske om det finns synnerliga skäl. Åtgärden får inte gälla längre än fyra veckor. (Skollagen 5 kap 13 §) Åtgärden ska dokumenteras. 10. Om det är nödvändigt för andra elevers studiero och trygghet får rektor besluta om att stänga av en elev helt eller delvis. Eleven erbjuds kompensation för den undervisning som han eller hon går miste om. Beslutet gäller omedelbart om inget annat beslutas. (Skollagen 5 kap 14 §) Åtgärden ska dokumenteras. Innan rektor beslutar om avstängning skall eleven och elevens vårdnadshavare beredas tillfälle till att yttra sig. Rektor skall informera huvudmannen när beslut om avstängning har skett. Vid skadegörelse utan uppsåt får elev hjälpa till att återställa och vid avsiktlig skadegörelse blir eleven dessutom ersättningsskyldig. Detta beslutas av rektor. Utveckling & Lärande och kunskaper Alla medarbetare har ett särskilt ansvar att med höga förväntningar, variation i undervisningen, stimulans, omsorg, anpassningar, positivt inlärningsklimat och motivation vägleda barn och elever mot uppsatta mål. Planering, genomförande och systematisk uppföljning är grunden för utveckling. Lärmiljöerna utgår ifrån ett inkluderande synsätt och är utmanande. Det innebär att anpassningar görs så att barn och elever ges möjlighet till en god arbetsmiljö och ett livslångt lärande. Variationen är stor då det gäller arbetssätt och arbetsmetoder, för att på så sätt göra arbetet meningsfullt och öka elevernas motivation. Uppföljning och analys av undervisning, nationella prov, betyg och screening är mycket viktiga delar i det systematiska kvalitetsarbetet. Genom ett formativt förhållningssätt har eleverna god kunskap om mål, vad som ska bedömas i kunskapskraven och hur bedömningen kommer att ske. För att så tidigt som möjligt upptäcka elever med rätt till stödinsatser används observationer, Oskarshamns kommuns screeningprogram, utvecklingssamtal, Logos, läs- och skrivutredningar och annat diagnosmaterial. Dessa kartläggningar ligger i första hand till grund för de extra anpassningar som görs inom ramen för den 23 ordinarie undervisningen. När läs- och skrivutredningar görs meddelas elevhälsovården så att en remiss skickas till ögonmottagningen. Samverkan sker också med resursteamets olika specialister. Rektor fattar årligen beslut om, efter samråd med specialpedagoger och övriga lärare, vilka elever som läser svenska som andra språk (SVA) istället för svenska. Stödinsatser - extra anpassningar och särskilt stöd I bilagorna 1 och 2 framgår arbetsgången för stödinsatser. I bilaga 3 finns en mall att använda för extra anpassningar inom undervisningens ram. Dokumentationen sparas i elevakten. Syftet med BHT är att främja lärande, god allmän utveckling enligt läroplanen och god hälsa hos varje barn. Syftet med EHT är att främja mående och lärande genom dialog om extra anpassningar och särskilt stöd. Rektor tar beslut på EHT eller andra möten och om särskilt stöd. Elevhälsoteamet har en coachande roll. Eleven är i centrum, arbetet är lösningsinriktat med fokus på vad som fungerar och kan förstärkas. Alla lärare kan anmäla behov att i ett reflekterande samtal diskutera ett pedagogiskt dilemma, undervisningen, en elevgrupp, en klass eller en elev. Specialpedagoger har ett särskilt ansvar för att lyfta specialpedagogiska frågor i och utanför arbetslaget. Det innebär att specialpedagoger ges möjlighet att delta i och driva olika nätverk för att utbyta tankar i ett kollegialt lärande. När behov föreligger sker samverkan, i samråd med vårdnadshavare, med andra myndigheter som t.ex. Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM), habilitering, barn- och ungdomspsykiatrin och socialtjänsten. Plan för nationella prov och Oskarshamns kommuns screeningtester Årskurs 0 fkl 0 fkl 1 1 2 2 3 4 4 5 5 6 7 8 8 9 Test KTI Fonolek Fonolek Pröva med tal, taluppfattning, siffer- & antalsuppföljning Vilken bild är rätt? Läskedjor Nationella prov Läskedjor DLS 4 – 6, rättstavning 1 DLS 4 – 6, ordförståelse Läskedjor Nationella prov LS Klassdia. Läsförståelse 1 LS Klassdia.Ordförståelse 2 Läskedjor Nationella prov Tid September samt uppföljning april/maj Maj (Döderhult) Höstterminen, vecka 34 – 37 Höstterminen, vecka 34 – 37 Efter höstlovet, vecka 45 Februari Enligt Skolverkets beslut Februari Oktober Oktober Februari Enligt Skolverkets beslut Oktober Oktober Februari Enligt beslut av Skolverket Rutiner för placering i särskild undervisningsgrupp, SUV Rutinen gäller då det finns gemensamma särskilda undervisningsgrupper i skolområdet. 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. När medarbetare och vårdnadshavare efter kartläggning och särskilt stöd känner fortsatt oro och behov finns för en placering i en särskild undervisningsgrupp meddelas rektor. Rektor samråder med elevhälsan, övriga rektorer och områdeschef. Rektor med ansvar för SUV tar beslut om det är möjligt eller inte med en placering. Rektor för berörd elev kallar till möte med vårdnadshavare, elevhälsan samt eventuell ny mottagande rektor. Om byte av skola föreligger, söker vårdnadshavare om detta vis särskild blankett. Rektor fattar särskilt beslut i enlighet med skollagen utifrån rätt till undervisning, studiero och trygghet. Om det är aktuellt med skolskjuts kontaktas förvaltningen i ett tidigt skede. 24 8. 9. Innan beslut fattas skall samverkan skett med vårdnadshavaren. Beslut skall vara tidsbegränsade och följas upp minst en gång per termin. Särskilda beslut av rektor Rektor kan efter pedagogisk utredning och som en åtgärd i ett åtgärdsprogram besluta om anpassad studiegång, särskild undervisningsgrupp eller enskild undervisning på den egna skolan. Vårdnadshavaren kan överklaga detta beslut. Innan rektor fattar beslut om anpassad studiegång kontaktas SYV för att klargöra framtida konsekvenser. Konsekvenserna ska framgå av beslutet. Rektor har rätt att besluta om befrielse från att delta i obligatoriska moment. Beslutet kan överklagas av vårdnadshavaren. Ovanstående beslut kan rektor inte delegera. Detsamma gäller även för: avstängning för att skapa trygghet och studiero ledighet i de obligatoriska skolformerna som gäller mer än tio dagar Särskilda beslut av lärare eller rektor En lärare får visa ut en elev som stör för resten av lektionen. Rektor eller lärare får besluta att elev ska stanna kvar en timme efter skolans slut eller komma en timme före skolstart. Kvarsittning ska dokumenteras av den som beslutar om den. Dokumentationen sparas i elevakten. Omhändertagande av föremål som stör utbildningen eller riskerar att skada någon. Föremålet ska lämnas tillbaka senast när eleven slutar för dagen. Undantag gäller om eleven haft med föremålet vid upprepande tillfällen. Föremålet får då omhändertas upp till fyra dagar i avvaktan på att vårdnadshavaren kontaktas. Om man inte lämnar tillbaka föremålet direkt efter lektionens slut ska den som omhändertagit föremålet skriftligt dokumentera omhändertagandet. Dokumentationen sparas i elevakten. Barns inflytande & Elevers ansvar och inflytande I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av den pedagogiska verksamheten. (Lpfö 98/10) Skolan och fritidshemmet. De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen. (Lgr 11) Klassråd, elevråd och elevskyddsombud Utöver det dagliga inflytandet gällande undervisning och andra aktiviteter i förskolan, skolan och på fritidshemmet skall det finnas fungerande klassråd och elevråd där den psykosociala och fysiska arbetsmiljön tas upp. Rektor för årskurs 7 – 9 ansvarar för att elevskyddsombud finns för dessa årskurser, att de får utbildning och ges möjlighet att delta i det förebyggande arbetsmiljöarbetet. Förskola och hem & Skola och hem Våra vårdnadshavare lämnar det mest värdefulla de har till oss i förskolan och skolan! Ju bättre samarbete och tillit ju bättre resultat. Förskolan Vårdnadshavaren har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan skall komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. Att förskolan är tydlig i fråga om mål och innehåll är därför en förutsättning för barnen och föräldrarnas möjligheter till inflytande. (Lpfö 98/10) 25 Lpfö 98/10 innebär bland annat att förskolläraren ansvarar för utvecklingssamtalets innehåll, utformning och genomförande och att vårdnadshavaren är delaktig i utvärderingen av verksamheten. Arbetslagen skall fortlöpande föra samtal med barnens vårdnadshavare om barnens trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan och genomföra utvecklingssamtal och beakta föräldrars synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten. Så här arbetar vi för att nå målen i Lpfö 98/10 På föräldramöten under hösten informeras om arbetet i förskolan, kartläggning och plan för kränkande behandling gås igenom. Innan föräldramötet har föräldrar getts möjlighet att komma med synpunkter på mötets innehåll. Inskolningssamtal Utvecklingssamtal genomförs minst en gång per år utifrån målen i förskolan. Barnen ges möjlighet att med stigande ålder vara med och vara delaktiga i samtalet. Då det finns möjlighet vid hämtning och lämning förs fortlöpande samtal om barnens trivsel och utveckling både i och utanför förskolan Skolan och fritidshemmet Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa de bästa möjliga förutsättningar för barns och ungdomars utveckling och lärande. Alla som arbetar i skolan samarbetar med elevernas vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla skolans innehåll och verksamhet. Läraren ska samverka med och fortlöpande informera föräldrar om elevens skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling och hålla sig informerad om den enskilde elevens personliga situation och iaktta respekt för elevens integritet. (Lgr 11) Så här arbetar vi för att nå målen i Lgr 11 På föräldramöten under hösten informeras om arbetet i skolan, kartläggning och plan för kränkande behandling gås igenom. Innan föräldramötet har föräldrar getts möjlighet att komma med synpunkter på mötets innehåll. Från och med årskurs 7 ingår information om Effekt på föräldramötet. Effekt är ett preventionsprogram, utvecklat av forskare vid Örebro universitet, som vänder sig till föräldrar med barn i grundskolans senare skolår. Programmet syftar till att påverka föräldrars förhållningssätt till ungdomars drickande och sprida information om hur man som föräldrar kan agera för att hindra tidig alkoholdebut och berusningsdrickande bland ungdomar. Varje termin har varje elev med vårdnadshavare ett utvecklingssamtal. En IUP (Individuell utvecklingsplan) skrivs minst en gång per läsår i de årskurser där inte betyg ges samt för de elever i grundsärskolan som väljer bort betyg i årskurs 6 – 9. IUP:n innehåller skriftliga omdömen i alla ämnen. IUP är framåtsyftande och beskriver elevens nuvarande kunskapsläge och vad skolan tillsammans med hemmet kan göra för att eleven ska utvecklas så långt som möjligt. Varje rektor beslutar om hur mallen för IUP ser ut. I UNIKUM står det överenskommelse. Bedömningar som görs i de skriftliga omdömena är både summativa och formativa. Formativ bedömning är den kontinuerliga bedömningsprocess, där elever får en förståelse för vad som ska läras och olika kvaliteter i lärandet och där läraren genom sin bedömning anpassar (formerar, därav begreppet) undervisningen så att den bättre möter elevernas omedelbara inlärningsbehov. Forskning har visat att formativ bedömning ökar elevernas lärande. Bedömningar som görs när betyg sätts är summativ. Summativ bedömning är en form av bedömning som summerar en persons samlade kunskaper vid ett specifikt tillfälle. Utvecklingssamtalen är förberedda av lärare, elev och vårdnadshavare. Detta innebär att särskild tid avsätts i skolan så att eleverna ges möjlighet till förberedelse och att föräldrar får tillgång till material så att de också kan förbereda sig. Med stigande ålder är eleven mer och mer delaktig i samtalet. Många skolor använder sig av processkartläggningar då det gäller arbetet med utvecklingssamtal och bedömningar. Mall för processkartläggning, bilaga 6. 26 Samverkan med förskoleklass, skola och fritidshemmet & Övergång och samverkan Förskolan Ska sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Samarbetet ska utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. När barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda uppgiften att finna former för att avrunda och avsluta förskoleperioden. Vid övergången till nya verksamheter ska särskild uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd. ( Lpfö 98/10) Skolan och fritidshemmet Samarbetsformer mellan förskoleklass (fkl), skola och fritidshem ska utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv ska skolan också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan samt med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Samarbetet ska utgå från de nationella mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. (Lgr 11) Så här arbetar vi med överflyttningar inom förskolan Förskolechefen ansvarar för att medarbetare är delaktiga och har inflytande över placeringar och överflyttningar i förskolan. Detta kan ske genom samtal på barnplaceringsmöten, veckomöten, arbetsplatsträffar och reflektionskvällar. Medarbetare ansvarar för att de barn och vårdnadshavare som av olika anledningar byter avdelning känner sig trygga inför bytet. Så här arbetar vi med överflyttning från förskolan till skolan och fritids Förskolechefen och rektor samverkar med varandra och med sina medarbetare så att alla känner delaktighet och inflytande över samarbetet mellan de olika verksamheterna. Tidpunkt November – december Januari Januari/februari Februari - mars Mars Mars Mars Vad Brev går hem till alla blivande barn i fkl om att de till hösten erbjuds plats i fkl på X-skolan. De föräldrar som vill välja en annan skola skall skriftligt meddela detta till rektor som skickat brevet. Förskolechef, rektor, specialpedagoger, elevhälsan går igenom elevunderlaget Skolans specialpedagog besöker blivande förskoleklasselever Rektor sätter samman nya förskoleklasser. Då det är fler än en sker det i dialog med förskolechef och pedagoger. Förslaget skickas till förskolepersonal för reflektion Konferens på respektive skolenhet där förslaget till nya fkl gås igenom med en representant från varje förskola/pedagogisk omsorg/förskoleklass samt förskolechefer och specialpedagoger Vårdnadshavare får besked om placering, uppmaning att lämna ett medgivande till överlämningssamtal samt en inbjudan till föräldramöte i maj månad där klassindelning meddelas. Överlämningssamtal och inskolning planeras. April – maj April – maj – juni Överlämningssamtal från förskolan till blivande fkl och fritidshem Samverkan mellan förskolan och förskoleklassen. Det innebär besök i de olika verksamheterna. Maj – augusti Samverkan mellan förskolan och fritidshemmet. Det kan innebära besök i de olika verksamheterna. Maj Föräldramöte för blivande föräldrar i fkl. 27 Ansvarig Rektor Rektor Specialpedagog Rektor Rektor kallar berörda Rektor Berörda pedagoger Rektor Förskollärare i förskolan och skolan Förskollärare i förskolan och fritidspedagoger i skolan Rektor + Oktober Oktober förskollärare i fkl Berörd personal Någon personal från förskolan och den pedagogiska omsorgen besöker de nya fkl Möte med personal från förskolor, pedagogisk omsorg och förskoleklasser för gemensam utvärdering Förskolechef & rektor Så här arbetar vi med överflyttningar inom skolan, från Fkl till och med årskurs 6 Medarbetarna i fkl och blivande årskurs 1 ansvarar för att eleverna får besöka sin blivande lärare och klassrummet under våren. Detta kan t.ex. ske genom att man byter tjänst med varandra. Medarbetare i årskurs 3 och blivande årskurs 4 ansvarar för att eleverna får besöka sin blivande lärare och klassrummet under våren. Detta kan t.ex. ske genom att man byter tjänst med varandra. Då andra överflyttningar sker från en klass till en annan eller från ett fritidshem till ett annat gäller samma sak och med stöd av rektor sker besök och överlämningar. Avlämnande och mottagande rektor ansvarar för att överlämningssamtal sker under vårterminen eller efter skolans slut i juni. Överlämning från skolår 6 till 7 Tidpunkt Januari Vårterminen Vårterminen Vårterminen Februari Februari - Mars Mars – april April April Maj Juni Juni Vad Elever med rätt till särskilt stöd, särskild överlämning mellan rektorer Efter samråd med mottagande rektor bjuder avlämnade rektor in vårdnadshavare till överlämningssamtal. Mottagande rektor bjuder in vårdnadshavare till överlämning då behov finns. Vid behov tar specialpedagog kontakt med avlämnande skola. Rektor för årskurs 7 - 9 skickar hem ett brev till blivande föräldrar i årskurs 7 där rektor förklarar hur klassbildningen går till samt inbjuder föräldrarna till ett föräldramöte. Föräldramöte för blivande föräldrar i årskurs 7 Klassläraren lämnar förslag på grupper som klassen kan delas in i. Antalet grupper beslutas av rektor i årskurs 7 – 9. Rektor sätter samman förslag på nya klasser i samråd med elevhälsan och lärarna i årskurs 6 Eleverna informeras om de nya klasserna. Detta sker genom en klasslista som lämnas ut av rektor 7 – 9 och som klassläraren i årskurs 6 lämnar hem med alla elever enligt överenskommet datum. Eleverna i blivande årskurs 7 besöker Rödsleskolan Överlämning från lärarna i årskurs 6 sker till elevhälsan och lärarna i blivande årskurs 7. Rektorer deltar. Elevakterna lämnas till Rödsleskolan Ansvarig Rektorer Avlämnande rektor Mottagande rektor Specialpedagog Rektor 7 – 9 Rektor 7 – 9 Lärare åk 6 + rektor 7 – 9 Rektor 7 – 9 + lärarna i åk 6 Rektor 7 – 9 + lärarna i åk 6 Rektor 7 – 9 + lärarna i åk 7 Rektor 7 – 9 Avlämnade rektor Överlämning från årskurs 9 till gymnasieskolan Tidpunkt Vårterminen åk 8 Höstterminen åk 9 Oktober Vad Årskurs 8 besöker gymnasieskolan Ansvarig Gymnasieskolan Studie- och yrkesvägledaren informerar klasserna och har samtal med elever och målsmän utifrån behov Områdeschef, rektor och SYV besöker gymnasieskolan för överlämning av elever som behöver särskilda insatser rent organisatoriskt. Det kan t.ex. handla om hörselslingor och assistenthjälp och gäller alla verksamheter. Pedagogiska SYV 28 Områdeschef informerar berörda. Rektor och SYV ansvarar för att sammanställa Februari utredningar på berörda elever ska lämnas. Sammanställning sker enligt mall på USB-minne. Eleverna söker till gymnasieskolan April Konferens kring elever med särskilda behov, dyslexi, social och medicinsk problematik. Sammanställning sker enligt mall på USB. Maj – juni Särskilda överlämningar mellan kuratorer och skolsköterskor Juni Särskild ansökan om introduktionsprogram lämnas via SYV till gymnasieskolan. Pedagogiska utredningar bifogas. Anmälan till fri kvot lämnas av SYV till SYV på gymnasiet Konferens för elever som sökt introduktionsprogram och elever som sökt PRIV-plats Juni Juni Inför hösten Dokumentation i form av kopior lämnas till gymnasieskolan: Kopior på försättsblad till elevregister med information om olika insatser och åtgärder Aktuella pedagogiska utredningar Åtgärdsprogram från senaste året Minnesanteckningar från avstämningsmöten från senaste året Skriftliga omdömen för de elever som inte nått målen i ett ämne. Det ska tydligt framgå vilka moment/mål eleven har nått och vilka som är kvar Utredningar och andra sekretessbelagda uppgifter under förutsättning att vårdnadshavare har gett tillstånd till detta Alla kopior lämnas i pärmar och elevakten arkiveras på Rödsleskolan informationen. Eleverna med stöd av SYV och mentorer Områdeschef informerar berörda. Rektor och SYV ansvarar för att sammanställa informationen. Dessutom inbjuda specialpedagoger, skolsköterska och kurator att delta. Kuratorer och skolsköterskor SYV SYV Områdeschef, rektor, SYV, Specialpedagoger inbjuds att delta Kurator ansvarar Uppföljning, utvärdering och utveckling Enligt Skollagens 4 kapitel – Kvalitet och inflytande – framgår det att varje förskola och skola skall systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Kvalitetsarbetet skall genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Förskolechef och rektor ansvarar för att kvalitetsarbete vid varje enhet genomförs. Inriktningen gällande kvalitetsarbetet ska vara att de mål som finns för utbildningen uppfylls. Det systematiska kvalitetsarbetet skall dokumenteras. Om det vid uppföljningen, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas. Under rubriken Döderhults skolområde beskrivs det systematiska kvalitetsarbetet. Varje förskola och förskolechef, arbetslag och rektor beslutar utifrån kvalitetsarbetet och läroplanerna vilka mål som lyfts fram och prioriteras de olika läsåren. Förskolan Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras. För att stödja och utmana barn i deras lärande behövs kunskap om varje barns erfarenheter, kunnande, delaktighet och inflytande över och intresse för olika för de olika målområdena. 29 Pedagogerna behöver också reflektera över hur barns utforskande, frågor, erfarenheter och engagemang tas till vara i verksamheten, hur deras kunnande förändras samt när de upplever verksamheten som intressant, rolig och meningsfull. Syftet med utvärderingen är att få kunskap om hur förskolans kvalitet, dvs. verksamhetens organisation, innehåll och genomförande kan utvecklas så att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande. Det handlar ytterst om att utveckla bättre arbetsprocesser, kunna bedöma om arbetet sker i enlighet med målen och undersöka vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbättra förutsättningarna för barn att lära, utvecklas, känna sig trygga och ha roligt i förskolan. Det är analyserna av utvärderingens resultat som pekar ut väsentliga utvecklingsområden. All form av utvärdering ska utgå från ett tydligt barnperspektiv. Barn och föräldrar ska vara delaktiga i utvärdering och deras röster ska lyftas fram. ( Lpfö 98/10) Skolan och omvärlden Skolan och fritidshemmet Eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De ska också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt. (Lgr 11) Studie- och yrkesvägledning är en angelägenhet för hela skolan och för samhället i stort. Att göra val inför framtiden är en ständigt pågående process och har stor betydelse för hur elevernas liv kommer att utvecklas. Syftet med studie- och yrkesvägledning är därför att ge eleverna så bra förutsättningar som möjligt för att hantera frågor som rör val av studier och yrken. Skolverkets allmänna råd, i arbetet med studie- och yrkesvägledning, betonar vikten av att undervisning, information och vägledningssamtal tillsammans utgör den studie- och yrkesvägledning som ska stödja elevens val och att det är hela skolans ansvar. Genom att integrera studie- och yrkesvägledningsperspektivet i undervisningen får eleverna möjlighet att relatera innehållet i olika skolämnen till sina egna funderingar om framtiden. I en särskild Plan för studie- och yrkesvägledning beskrivs de aktiviteter som ska genomföras. En del av dessa aktiviteter är PRAO. I årskurs 8 och 9 genomförs en veckas prao. Eleverna ordnar i möjligaste mån egen praoplats och vid behov så hjälper studie- och yrkesvägledaren till att förmedla platser. I mån av tid får elever besök på sin prao. Uppföljning av praon sker i samband med handledartiden och eller på lektion i samhällskunskap. Vad är studie- och yrkesvägledning? Studie- och yrkesvägledning innebär att aktivt stödja eleverna i en process där de tillsammans med studie- och yrkesvägledaren analyserar och formulerar sina intressen, behov, möjligheter och begränsningar. Studie- och yrkesvägledning innebär också att ge eleverna neutral, saklig och relevant information samt att synliggöra karriärvägar och på det sättet formulera och komma fram till individuella och väl underbyggda val. Studie- och yrkesvägledarens roll Genomför vägledningssamtal (enskilt och eventuellt i grupp). Informerar individuellt, klassvis och till vårdnadshavare. Vägleder kompensatoriskt för elever med särskilda behov. Arbetar aktivt i frågor som uppmuntrar eleverna att göra val oberoende av kön, social bakgrund, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning etc. Deltar i EHT och vid behov avstämningsmöten, konferenser mm. Arbetar för att alla elever ska få saklig och neutral information och vägledning inför fortsatt utbildning. Är till stöd för den övriga personalens studie- och yrkesvägledande insatser. Är en resurs när det gäller att kompetensutveckla personalen om exempelvis förändringar i utbildningssystemet. 30 Rektors roll Rektor använder studie- och yrkesvägledarens kompetens för att sprida kunskap, initiera verksamheter samt stödja övriga personalgrupper. Ger riktlinjer och förutsättningar för att studie- och yrkesvägledningen är ett uppdrag för hela skolan där rektor, lärare, studie- och yrkesvägledare samt skolans övriga personal tillsammans ger eleven goda förutsättningar för att kunna göra väl underbyggda val. Tydliggör hur ansvaret för studie- och yrkesvägledningen är fördelad och hur studie- och yrkesvägledare, lärare och övrig personal arbetar med och samarbetar kring studie- och yrkesvägledningen. I samverkan med skolans personal planerar hur studie- och yrkesvägledningen genomförs, följs upp och utvärderas. Pedagogens roll Ger eleverna möjlighet att utveckla en förståelse för hur kunskaper i de olika ämnena kan ha betydelse i arbetslivet och på så sätt utgör ett underlag för deras framtida studie- och yrkesval. Utmanar, problematiserar och visar på alternativ till traditionella föreställningar om kön, kulturell och social bakgrund som annars kan begränsa elevernas framtida studie- och yrkesval. Ger eleverna möjlighet att utveckla allsidiga kunskaper om hur arbetslivet fungerar. Betyg och bedömning Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de nationella kunskapskrav som finns för respektive ämne. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika kunskapskrav för olika betygssteg. (Lgr 11) Målen i Lgr 11 handlar bland annat om att varje elev utvecklar ett allt större ansvar för sina studier och en förmåga att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömningar i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna. Läraren ska genom utvecklingssamtal och IUP främja detta, allsidigt utvärdera varje elevs kunskapsutveckling, fortlöpande informera eleven och hemmet om studieresultat och utvecklingsbehov. Vid betygssättningen utnyttjar läraren all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskraven och göra en allsidig bedömning av dessa kunskaper. Genom bedömningar i UNIKUM och bedömningspärmar för grundsärskolan samt utvecklingssamtal ges vårdnadshavare och elever möjlighet att kontinuerligt ta del av den kunskapsmässiga utvecklingen, studieresultat och utvecklingsbehov. Förskolechefens ansvar & Rektors ansvar Förskolan Som pedagogisk ledare och chef för förskollärare, barnskötare och övrig personal i förskolan har förskolechefen det övergripande ansvaret för att verksamheten bedrivs i enlighet med målen i läroplanen och uppdraget i dess helhet. Förskolechefen har ansvaret för förskolans kvalitet och har därvid, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att…….. ( Lpfö 98/10) Skolan och fritidshemmet Som pedagogisk ledare och chef för lärare och övrig personal i skolan har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen. Rektorn ansvarar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven. Rektorn har ansvaret för skolans resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att…… (Lgr 11) 31 Skolområdets symbol Döderhults vapen är skolområdets gemensamma symbol. Under 1950-talet antog landskommunen Döderhult ett eget vapen. Vapnet består av en spade och en fisk. Ett av förskolans och skolans uppdrag är att överföra ett kulturarv – värden, traditioner och historia, språk och kunskaper – från en generation till nästa. Det är därför viktigt att använda en gammal symbol och ge den nya värden. Spaden symboliserar att många spadtag kommer att tas i skolområdet som utbildar världsmedborgare. Beslut om arbetsplanen Höstterminen 2014 togs ett förslag fram och under vårterminen fanns arbetsplanen ute på remiss. Beslut om arbetsplanen togs efter samverkan den 3 juni våren 2015 i enighet. Framtiden skapar vi tillsammans, förringa inte din roll! Alla medarbetare i skolområdet genom Kerstin Wyckman Förskolechef Carina Frisk Förskolechef Sara Einarsson Rektor Maria Andersson Rektor Stephan Nykvist Rektor Pia Andersson Krantz Rektor Birgitta Svanbäck-Olejnik Rektor Lotta Lindgren Områdeschef/rektor 32 Bilagor Bilaga 1: Förskolans arbete med stödinsatser 33 Bilaga 2: Oro när elev riskerar att inte nå målen eller mår dåligt 34 Bilaga 3: Mallar att använda vid extra anpassningar inom undervisningens ram Extra anpassningar för: Datum: Skola: Klass: Kort nulägesbeskrivning (svårigheter och/eller möjligheter): Extra anpassningar som skolan ansvarar för på skol-, grupp- och individnivå: Individuella muntliga anvisningar Individuella skriftliga anvisningar Stödmaterial, extra träningsmaterial Lektionsanteckningar Läxschema Inlästa prov Inlästa läromedel Muntliga prov Stöd av speciallärare med utökad träning av olika moment Stöd av olika lärare med utökad träning av olika mon´ment Utökat stöd i klassrummet Stöd till lärare från resursteamet Anpassningar som lärare/arbetslag gör inom ramen för den ordinarie verksamheten, tid och möjligheter finns i den stora gruppen: Förändrat arbetssätt/arbetsmetod Organisatoriska förändringar av t.ex. matsituationen, sittplats i klassrum och samling, i korridoren, hylla, skåp, plats i led Anpassad gruppstorlek Observationer av vilka situationer som fungerar och vilka som behöver anpassas Förändrat personalschema Tid för återhämtning Avskärmningar Taveldisposition Val av färger på tavlan 35 Ljudanpassningar t.ex. hörselkåpor Tydlig pedagogisk struktur så att dagen blir förutsägbar Kompensatoriska hjälpmedel: Utökad föräldrakontakt Handledning av arbetslaget Dialog i arbetslaget (Kryssa och skriv var/av vem anpassningarna genomförs om de är ämnesinriktade) Uppföljning sker kontinuerligt! Utvärdering sker när? Utvärdering sker av vem? Ansvarig pedagog, har till uppgift att informera övriga berörda samt följa upp och utvärdera: Utvärderingen visade 36 Extra anpassningar för: Datum: Skola: Klass: Kort nulägesbeskrivning (svårigheter och/eller möjligheter): Extra anpassningar som skolan ansvarar för på skol-, grupp- och individnivå: * * * (Skriv var/av vem de genomförs om de är ämnesinriktade) Uppföljning sker kontinuerligt! Utvärdering sker när? Utvärdering sker av vem? Ansvarig pedagog, har till uppgift att informera övriga berörda samt följa upp och utvärdera: Utvärderingen visade 37 Bilaga 4: Information om vikarietillsättning i Döderhults skolområde Allmän information Förskolechefens och rektors ansvar: Informerar medarbetare om hur vikarietillsättningen går till gällande resurser och organisation – eventuella beslut tas på APT Personalansvarig för vikarier Skriver på anställningsbeslut Godkänner nya vikarier När ändringar i verksamheten planeras, skall arbetsgivaren bedöma om ändringarna medför risker för ohälsa eller olycksfall som kan behöva åtgärdas. Detta görs med stöd av Arbetsmiljöverkets material ABC. Den som ansvarar för arbetsuppgiften att samordna vikariaten skall ha resurser, kunskaper och befogenheter att klara uppdraget. Nya vikarier skall innan de börjar ha lämnat registerutdrag, anhörighetslista, personuppgifter och skrivit på sekretess. En muntlig överenskommelse är juridiskt bindande och innebär att vikariesamordnaren inte kan ringa tillbaka till en vikarie och säga ”Du det blir inget idag, vi har löst det”. För att vikariesamordnare i kommunen inte ska ringa samma person flera gånger varje morgon finns en särskild vikarielista för alla förskolor och fritidshem på BF/Gemensamt. Den som ansvarar för samordningen skall så fort en tillsättning skett av någon som finns med på listan uppdatera lista och stänga den så att andra ser att vikarien är bokad. De som inte alltid har tillgång till BF kan inte alltid skriva upp detta. Innan vikarier sätts in görs en bedömning i arbetslaget om vikarier behövs eller om man kan samarbeta och lösa verksamheten utan vikarier. De medarbetare som jobbar i fler verksamheter, under fler än en chef, meddelar samtliga vikariesamordnare då de är borta. Vid behov av vikarier kontaktas vikariesamordnaren. Frånvaroanmälan görs av vikariesamordnaren till personalredogöraren eller via Besched. Var och en ansvarar för att friskanmäla sig till personalredogöraren. Till sitt stöd har alla vikariesamordnare en checklista som biträdande förskolechef Therese Stenberg tagit fram. Bilaga 5. Då vikariesamordnaren är borta går ansvarig chef, ställföreträdare eller annan medarbetare in efter överenskommelse. Klockarbackens förskola, Dejegårdens förskola och Mussebergs förskola – ansvarig chef Kerstin Wyckman Från och med hösten 2014 har förskolechefen delegerat arbetsuppgiften att samordna vikariaten till biträdande förskolechef. Förskolorna Långelid, Majbacken, Hagadal och Prästkragen – ansvarig förskolechef Carina Frisk Från och med hösten 2014 har förskolechefen delegerat arbetsuppgiften att samordna vikariaten till biträdande förskolechef. 38 Skolorna i Kristdala, Fårbo och Figeholm – ansvarig rektor Maria Andersson Från och med hösten 2014 har rektor delegerat arbetsuppgiften att samordna vikariaten till biträdande rektor. Rödsleskolan F – 6 & Bockaraskolan – ansvariga rektorer Pia Andersson-Krantz och Birgitta Svanbäck-Olejnik Rektorerna har delegerat arbetsuppgiften att samordna vikariaten till en medarbetare som därmed har nedsatt undervisning med 10 %. Rödsleskolan 7 - 9 – ansvariga rektorer Stephan Nykvist Rektor har delegerat arbetsuppgiften att samordna vikariaten till en medarbetare som därmed har övergått till ferietjänst med 40 h och 5 h förtroende tid. Rödsleskolan grundsärskolan – ansvariga rektorer Lotta Lindgren I samarbete med arbetslaget sätts vikarier in vid behov. Det förekommer att medarbetare kontaktar för verksamheten kända vikarier och annars ansvarar rektor för tillsättandet. Döderhults skolområde 2014-11-10 39 Bilaga 5: Checklista vid vikarietillsättning Checklista vikarieanskaffning (viktigt att personen har med sig registerutdraget till intervjun) Inledning – Båda Vi presenterar oss själva samt berättar kort vilken funktion vi har inom Döderhults skolområde Presentation Kort presentation om Döderhults skolområde och förskoleverksamheten Presentation om arbetsuppgifterna inom förskolan Berättar mer detaljerat om innehållet i tjänsten och dess arbetsuppgifter, Lpfö 98/10, likabehandlingsplanen (nolltolerans mot kränkande behandling) Tystnadsplikt Den sökande fyller i ett sekretesspapper som gäller för förskolan samt visar registerutdrag från polismyndigheten (kopiera originalet och spara kopian) Den sökande presenterar sig själv Den sökande får kortfattat presentera och berätta vem hen är. -Vem är du som person? -Familj och fritidsintressen -Berätta om ditt CV -Personen berättar om sin nuvarande sysselsättning (Vilka arbetsuppgifter, ansvar, krav etc.) -Personen berättar om sina förväntningar inför arbetet inom förskolan Rökfri arbetsplats Personalen får inte röka under arbetstid eller i förskolans/skolans område. Till hänsyn för allergiker skall röklukt och parfymer undvikas. Våra förväntningar på personen -Bemötande av föräldrar/barn/personal -Personens ansvar att titta och läsa igenom vikariepärmen -Barnen kommer i första hand -Ingen mobiltelefon för privat bruk i arbetet -Tillgång till bil? -Byta blöjor? -Tillgänglig -Kläder efter väder Avrundning Kontaktuppgifter, aktuellt telefonnummer och adress skrivs upp Döderhults förskoleområde 2014-08-17 Genom Therése Stenberg 40 Bilaga 6: Mallar för processkarläggning 41 Bilaga 7: Årshjul för Systematiskt ArbetsMiljöarbete! 42
© Copyright 2024