INNEHÅLLSFÖRTECKNING - Pedagogiska Resurser
Projektmaterial BILD MÖTER TEXTIL METODER I TEXTIL FORMGIVNING Löftadalens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet · Box 730 · 101 34 Stockholm · 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net LÖFTADALENS FOLKHÖGSKOLA Konst och konsthantverkslinjen Åsa ITiS-utvecklingsarbete ht 2002 BILD MÖTER TEXTIL Metoder i textil formgivning Gunnar Apelgren Birgitta Magnusson Marianne Ridderstad Handledare: David Gustafsson SAMMANFATTNING Bild och textillärare har arbetat med textilelever i färg och formövningar, där vi sökt värdera den digitala teknikens för- och nackdelar jämfört med traditionella metoder. Ämnet formlära går att utveckla med digital teknik. Det finns stora möjligheter att i programmet Photoshop utnyttja alla verktyg för att få utveckling av ämnet. Vissa övningar är bättre lämpade än andra att arbeta med digitalt. 20 lektioner datorundervisning samt 10 lektioner icke digital formlära har ingått i perioden . Resultatet har blivit mycket varierande beroende på hur mycket datorvana eleverna hade. När det gäller icke digital formlära är resultatet jämnare. Höstens arbete har gett oss en rad nya erfarenheter av hur arbetet i lärarlag kan utvecklas, hur ämnesintegrationen kan bli bättre och hur gamla beprövade metoder kan tillämpas tillsammans med nyare teknik. 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING - INLEDNING 4 Skolan och kurserna 4 Elevgruppen 5 Lärargruppen 5 - SYFTE 6 - MÅL 6 - ARBETSBESKRIVNING 6 - AVGRÄNSNING 7 - BESKRIVNING AV ARBETET MED ELEVGRUPPEN 7 Traditionella metoder 7 Digitala metoder 13 - RESULTAT 22 - DISKUSSION 22 - SLUTSATS 25 3 INLEDNING Skolan och kurserna Konst-och konsthantverkskurserna på Löftadalens folkhögskola är inriktade åt fyra olika områden; - Bild - Keramik - Vävning - Textila tekniker. Vår målsättning är att ge våra elever kunskaper och färdigheter i resp. ämnesområde samt ett brett kunnande på det teoretiska planet. Med olika ämnen vill vi vidga deras konstseende samt förmåga att se sammanhangen och kommunicera med hjälp av bild och teknik. Gemensamt för alla fyra kurserna är att ämnena teckning/målning, färglära, digital bild, konst/kulturorientering, kroki mm ingår som ett komplement till den huvudsakliga inriktningen Att gå på folkhögskola innebär inte bara utbildning utan också utveckling. Kurserna är ettåriga men man har möjlighet att söka till ett andra år. I år har vi 44 elever på linjen. Vävning och Textila tekniker - våra båda textil kurser. I Vävningen är hantverket det viktiga, det ger material och kvalitetskänsla. I kursen får eleven grundläggande kunskaper i bindningslära, garnberäkning, uträkning och uppsättning av väv. Vi arbetar mycket i naturmaterial. Kursen börjar med vävning av trasmatta ,sedan följer de olika grundbindningarna där eleven själv får avgöra vad hon vill väva i de olika teknikerna, kanske med datorns hjälp. I kursen Textila Tekniker ger vi grunderna i 10 olika tekniker – den teoretiska kunskapen och dess praktiska möjligheter. Vårt motto är: våga pröva – kombinera - se möjligheter – göra. Några av våra tekniker är färgning på olika sätt av tyg och garn, tygtryck sidenmålning ,lappteknik, applikation och tovning. Båda grupperna har tillsammans bild, färg- och formövningar, datorarbete, modellstudier samt konst-och kulturorientering. Bildämnet för textilgrupperna har två inriktningar. Den ena delen ägnas åt studier med traditionella konstnärsmaterial såsom blyertsteckning, tusch, måleri med akvarellfärg, olja och akryl. Vanliga motivområden är stilleben, modell, landskap osv. Syftet är att ge en bred, allmän kännedom om vanliga konstnärliga uttryckssätt. Den andra inriktningen är mer fackteckning, dvs. idéskisser och presentationsskisser i blandade material, färgpennor, tusch, kritor mm. Vi strävar efter att integrera alla ämnen så mycket som möjligt. 4 Elevgruppen Eleverna som går hos oss har olika mål med sina studier: Förberedande för vidare studier, pröva om konstnärlig/konsthantverksverksamhet är något man är intresserad av eller att utveckla en stimulerande fritidssysselsättning. Årets elever i de textila kurserna är mellan 19 och 63 år. Gruppen omfattar 12 elever med mycket skiftande bakgrund i både textil, bild -och formkunskaper liksom datorvana .Eleverna har informerats i början av terminen om Itis-arbetet, som startar upp under hösten och som de kommer att vara en del i. De är entusiastiska inför möjligheten att få pröva en ny metod i bild- och formarbetet. Lärargruppen Marianne, naturvetare med pedagogisk folkhögskollärarutbildning. En tredjedel av min arbetstid ägnar jag åt NO och matematik på läs-och skrivlinjen och allmänna linjen. Cirka 45 % arbetar jag med gruppen textila tekniker och deras olika textila ämnen. Resten av min tjänstgöring (100%) arbetar jag med skolans övriga kurser samt på diverse korta kurser. Jag har arbetat på skolan i många år och varit med om att starta upp konst- och konsthantverksutbildningen. Birgitta är textillärare med intresse för konst och kultur. När det gäller konst har jag läst in 30 poäng i konstvetenskap och undervisar i detta ämne. Har arbetet på särskola, realskola, yrkesskola och grundskola, kortare eller längre perioder. I Kungsbacka kommun på Löftadalens ro. i 20 år. Har parallellt med detta haft timmar på Löftadalens folkhögskola sedan 1972. Har varit med att utveckla den estetiska verksamheten, kanske främst den textila delen där jag har huvudansvaret för vävkursen. Arbetar numera enbart på folkhögskolan. Gunnar arbetar mest med bilder. Undervisar i teckning och måleri med främst grundkursen BILD1, men även med bildämnet för konsthantverkskurserna. På senare år har digitalt bildarbete förts in i ämnesplanen för alla kurserna på linjen. Min bakgrund är konsthantverkare; guld- och silversmed, examen som industridesigner vid HDK, Göteborg, ett antal längre och kortare kurser inom 5 konst/måleri/teckning. Folkhögskollärarexamen 1996. Har arbetat på Löftadalens fhsk. i tjugo år. SYFTE Undersöka möjligheterna att med digital teknik utveckla ämnet formlära/formgivning inom området textilkonst. MÅL - Utveckla ämnesövergripande pedagogiska metoder inom arbetslaget. - Med ny teknik finna nya formspråk inom textil formgivning. - Ge eleverna baskunskaper för fortsatta högre studier inom det textila området. ARBETSBESKRIVNING Övningar i formlära är vanligt förekommande i konsthantverksutbildningar. En traditionell metod är att med färgade papper, sax och klister experimentera med olika enkla formelement. Sätta samman dem efter vissa givna förutsättningar för att därigenom skapa mönster, karaktärer, rörelse, riktningar och skiftande uttryck mm. Detta är en del i en grundläggande kunskap om formgivning, som senare kan omsättas i mönster, dekorer och bilder. Formlära är alltså inte knutet till någon speciell produkt, i motsats till formgivning som avser att ge en tänkt produkt en form. Dessa övningar går delvis numera även att utföra med hjälp av datorer. Bild- och textillärarna arbetar med textilelever i färg- och formövningar där vi söker jämföra den digitala teknikens för- och nackdelar jämfört med traditionella metoder. De områdena i ämnesplanen vi söker att integrera är följande: 6 AVGRÄNSNING Några förutsättningar har fått begränsa vårt arbete. Lärargruppen har haft sitt ordinarie arbete under hela perioden och har därför fått avsätta extra tid till utvecklingsarbetet. Tillgång till datorsal har varit begränsad. Elevgruppen har arbetat vid datorerna 5 x 4 lektionstimmar. Vi har fått ta stor hänsyn till elevgruppens olika datorvana. Till traditionella formövningar har avsatts 5 x 2 lektionstimmar. BESKRIVNING AV ARBETET MED ELEVGRUPPEN Först redovisas några övningar med traditionella metoder med penna, papper, sax och klister. Därefter visas några exempel på hur man kan arbeta med datorn på ett likartat sätt. Exakt lika blir inte övningarna eftersom det dels är två olika tekniker och vi dels har önskat variera dem något för att göra dem intressantare för elevgruppen. Alla övningar visas inte här, materialet är alltför omfångsrikt för att rymmas inom den här rapporten. Elevernas resultat redovisas separat på CD. Traditionella metoder Övning 1 För att snabbt komma igång med en kreativ process är det ibland bra att ta sin utgångspunkt i en given förutsättning. Rita dina initialer i olika stilar och sammansättningar. 7 Pröva olika grovlek på penna och även pensel med tusch. Leta efter var du kan finna en sluten form. Tag gärna hjälp av en tittruta. När du hittat en form som känns bra att arbeta med……………… 8 ……..klipp ut ett antal i svart kartong för att göra följande övningar med: - Upprepa med jämn intervall ” ” oregelbunden intervall. ” ” stigande intervall ” det spegelvänt med jämn intervall. ” med vriden figur med jämn intervall. - Egen upprepning och rytm. 9 Övning 2 Gör ett ytmönster på A3 papper. 10 När du funnit ett förslag, kopiera det Och arbeta vidare med förtätning av ytmönstret. 11 Övning 3 Gör ett sammanhållet motiv och använd dig av tre storlekar. Övning 4 Tag en storlek av formen och tillsätt en geometrisk form. Mjuk form--------kantig geometrisk form. Kantig form------mjuk geometrisk form. Använd kulört papper men bakgrunden är fortfarande vit. 12 Digitala metoder Övning 1 Moment som ingår i övningarna - Arbeta med scanner - Förstå hur skolans nätverk är uppbyggt - Några grundläggande funktioner i Photoshop Storlek på bilder Markeringsverktyg Arbeta med lager Linjaler, stödlinjer, stödraster Utskrift Scanner. Ett blad från en växt läggs i Scannern och läses in. Bilden sparas i ett gemensamt dokument som alla kommer åt via skolans nätverk. Övningen sker i bildbehandlingsprogrammet Photoshop. Övningen går till enl. följande: Ett utsnitt av bilden markeras som en kvadrat med hjälp av shifttangent och ett rektangulärt markeringsverktyg. Detta utsnitt skall fungera som en mönstermodul eller en mönsterrapport som sedan skall mångfaldigas och bearbetas på olika sätt. Markeringen kopieras. Ett nytt fönster öppnas, storlek ungefär som ett A4-format. Visa ”lager” aktiveras. En kopia (1) klistras in i det nya fönstret. Visas som ”lager 1” i lagerfönstret. Med flyttningsverktyget dras kopian upp till övre vänstra hörnet. 1. 13 Ytterligare en kopia (lager 2) klistras in, denna roteras ett kvarts varv medurs och placeras till höger om kopia 1 2. Kopia 3 (lager 3)klistras in och roteras ett halvt varv medurs och placeras under kopia 2. 3. En fjärde kopia (lager 4) klistras in och roteras trekvarts varv medurs (eller ett kvarts varv moturs) och placeras under kopia 1. 4. Nu finns fyra lager och en vit bakgrund. I menyraden väljer vi ”lager” och sedan ”gör till ett lager”. Vi har nu fått en ny bild i ett lager som markeras och kopieras. 14 Ett nytt fönster öppnas där vi klistrar in flera kopior. 5. Övning 2 MONOGRAM Rita ett monogram eller initialer. Läs in bilden i scannern 1.Öppna bilden i Photoshop Använd markeringsverktyget ”trollstav” för att markera enbart texten i bilden, alltså inte den vita bakgrunden 15 Öppna ett nytt dokument Klistra in fyra kopior och vrid dem ett kvarts varv medurs på samma sätt som i övning 1. Här finns nu möjligheter att göra överlappningar och därmed också mer komplext sammansatta mönster. Klistra in den nya den nya figuren i ett nytt dokument flera gånger så att en större yta bildas. 16 Pröva att upptäcka nya former i mönstret. 17 Utgå från det ursprungliga monogrammet och experimentera med nya sammansättningar. 18 Övning 3. Använd samma form som vid ”klippa/klistra-övningen med monogrammet. Kopiera och mångfaldiga den. Använd stödlinjer och stödraster. Pröva att ordna den på olika sätt. Snurra den runt en mittpunk 19 Markera en mellanrumsform Upprepa även denna och finn en ny mellanrumsform Kopiera den nya formen 20 Experimentera fritt med de nya former som uppstår 21 RESULTAT Bild och textillärare har arbetat med textilelever i färg och formövningar, där vi sökt värdera den digitala teknikens för- och nackdelar jämfört med traditionella metoder. Ämnet formlära går att utveckla med digital teknik. Det finns stora möjligheter att i programmet Photoshop utnyttja alla verktyg för att få utveckling av ämnet. Vissa övningar är bättre lämpade än andra att arbeta med digitalt. Ett formelement som utgick från ett monogram, kunde enkelt läsas in med en scanner för vidare bearbetning i datorn. Där öppnade sig också andra möjligheter genom att mer komplicerade former gick lätt att mångfaldiga. T.ex. kunde linjesammansättningar kopieras och läggas på varandra utan en täckande bakgrund. 20 lektioner datorundervisning samt 10 lektioner icke digital formlära har ingått i perioden . Resultatet har blivit mycket varierande beroende på hur mycket datorvana eleverna hade. När det gäller icke digital formlära är resultatet jämnare. Elevgruppen visade stort intresse för båda arbetssätten och kunde ganska tidigt se värdet med övningarna och hur de ibland kunde kombineras med varandra. DISKUSSION ”Utveckla ämnesövergripande pedagogiska metoder inom arbetslaget”. Vi tre lärare som ingår i ITiS-arbetet utgör inte hela arbetslaget inom konst och konsthantverkslinjen på skolan, men vi har funnit behov av att närma oss varandra eftersom vi också arbetar med samma elevgrupper i besläktade ämnen; konst och hantverk, vilket ger konsthantverk. Vi är inte främmande för varandras ämnesområden, textillärare kommer naturligtvis alltid i kontakt med frågor rörande färg, form och gestaltning, bildläraren har ett eget förflutet inom konsthantverk och design. ITiS arbetet har visat svagheter och möjligheter i vårt tidigare sätt att arbeta och därmed givit uppslag och idéer till hur vi kan utveckla och integrera våra ämnen ytterligare. Tidigare arbetade vi med våra ämnen var för sig utan större kontakt med varandra. Under det här utvecklingsarbetet har det blivit tydligt både för oss själva och för elevgruppen, värdet av att knyta lärare och ämnen närmare till varandra. Vår målsättning med våra kurser är ju som tidigare nämnts att skapa helhet och sammanhang. I vår målformulering inför det här arbetet finns bland annat rubriken: ”Med ny teknik finna nya formspråk inom textil formgivning”. 22 Ämnet ”datorarbete” har tidigare på vår skola varit ett mer folkbildningsinriktat område, dvs. att visa vad som kan göras med datorer inom olika områden. Allt från att rita/måla, till ord- och bildbehandling och Internet. Idag kan många människor förstå de möjligheterna. Vi stod inför valet att lägga ner ämnet eller att utveckla det. Bildläraren har sedan länge arbetat med vad som ibland kallas fackteckning för textil och keramikgrupperna. Fackteckning på konsthantverksutbildningar följer oftast tre spår: 1. En inriktning av teknisk ritning, illustration, bild som kommunikation eller presentation. 2. En friare form, där gestaltningsövningar syftar till att uppmuntra kreativitet, skaparlust och upphov till nya idéer. Formlära. Olika konstnärsmaterial och tekniker prövas. 3. Som en fortsättning i en kombination av ovanstående, där tankar och idéer konkretiseras i en begriplig form för den studerande själv, eller för en utomstående. Textillärarna har i flera år arbetat med ämnet formlära/formgivning för textilgruppen. Ämnet har getts en laborativ och experimentell form, där inte produkten, textilt hantverk, har varit det primära. Övningarna har samlats i en idé-pärm för eventuellt framtida bruk. Grundläggande kännedom om olika konstnärliga formspråk har varit en viktig målsättning. Textilkonst är ett konsthantverk där konstnären tar sin utgångspunkt i material och teknik som leder fram till en konstnärlig idé. ”Ge eleverna baskunskaper för fortsatta studier inom det textila området” Några av de målgrupper våra kurser riktar sig till inom det textila området är studerande som tänker sig en framtid på Textilhögskolan Borås, Högskolan för design och konsthantverk HDK i Göteborg eller liknande utbildningar. Vi vill ge en grund för fortsatta studier efter gymnasium och före högskola för inträde till mer specialiserade, högre utbildningar. Övningar i formlära, både den traditionella ”klippa/klistra metoden” och datorarbete ger den studerande en god grund för fortsatta studier och utveckling inom ämnesområdet. Vi har vid kontakter med tidigare elever som nu studerar vid textilhögskolan förstått att det finns ett stort värde i att vi redan i våra grundkurser arbetar med formlära/formgivning. Elevgruppen arbetade alltså delvis parallellt med båda dessa arbetssätt. Vissa av övningarna med svart kartong gick ganska bra att översätta till datorarbete. 23 Ett par frågeställningar infann sig tidigt i vårt arbete: Kvalité och/eller kvantitet i idéframställning och den skapande processen? Finns det genvägar eller omvägar? Den kreativa begynnelsefasen av ett konstnärligt utvecklingsarbete kännetecknas ofta av en mångfald av uppslag och idéer åt olika håll. Med datorernas inverkan blir möjligheterna än större, allting går fortare. Fler idéer och fler möjligheter att ta ställning till. Att göra ett urval av skisser och idéer som är värda att gå vidare med blir allt svårare. Äldre tekniker i det kreativa förarbetet i den konstnärliga processen tog mer tid i anspråk och gav därmed mer tid till reflektion och eftertanke. Kanske att mer mogna och genomtänkta ställningstagande kunde tillföras den slutliga produkten. Men, det mindre urvalet av alternativa lösningar på ett formgivningsproblem kunde också utgöra en begränsning. En annan frågeställning uppstod. Lärarens roll i elevgruppen med nya pedagogiska arbetssätt? Även lärargruppen hade olika datorvana. Bildläraren hade arbetat ganska mycket med bildbehandlingsprogrammet Photoshop, textillärarna i stort sett inte alls. Bildläraren hade till en början en ganska diffus uppfattning om hur textillärarna arbetade med ”klippa/klistra”-metoden. Genom att lärarna tidigt gjorde klart för varandra vilken kännedom vi hade inom respektive område gjorde detta arbetet mycket lättare. Det var viktigt att även elevgruppen förstod detta. Lärarna blev därför också elever vid en del tillfällen och kunde på så vis integreras i utvecklingsarbetet tillsammans med elevgruppen. Elevgruppen var ju också väl införstådd med att vi ville pröva nya arbetssätt. Detta gav en positiv anda av att vi arbetade och försökte utveckla något tillsammans. Nyupptäckta möjligheter med datorstöd i den kreativa processen kan för nybörjaren vara en alltför stor förnöjelse, det kan tangera att bli ett självändamål, det blir intressant att sitta och ”leka” vid datorn. Möjligheterna kan synas vara oändliga. I en grundläggande utbildning kan en mångfald av idéer vara en fördel, lärarens uppgift blir då att vägleda eleven i ett kritiskt tänkande till sina egna ställningstagande. Övningarna Övningarna med ”klippa/klistra”- metoden gick bra för hela gruppen, inga särskilda förkunskaper behövdes. Det gick att komma igång fort. Övningarna ställde inga särskilda krav på arbetsrum eller dyrbar utrustning. Vid arbetet med datorerna visade sig ju gruppen ha mycket olika erfarenheter vid datorarbete. De elever med mindre datorvana behövde mycket handledning, 24 ofta av mer grundläggande karaktär, men även de med mer datorvana krävde mycket hjälp i programmet Photoshop. Fråga som inställer sig är om man kan jämna ut olikheterna i gruppen? Och är det önskvärt? Ett annat problem var att elever som var frånvarande vid ett eller flera tillfällen hade mycket svårt att hämta in det de förlorat. Vi arbetade vid varje tillfälle fyra sammanhängande lektionstimmar, vilket upplevdes som ganska tröttande för flera av eleverna. Kanske två timmar vid två olika tillfällen hade varit bättre? Höstens arbete har gett oss en rad nya erfarenheter av hur arbetet i lärarlag kan utvecklas, hur ämnesintegrationen kan bli bättre och hur gamla beprövade metoder kan tillämpas tillsammans med nyare teknik. Den nära fortsättningen är att vi gör ett studiebesök på textilhögskolan i Borås och ser hur de arbetar med ämnet digital textildesign. Eleverna fortsätter formövningarna 2 timmar i veckan då de arbetar traditionellt, men även ges möjlighet att arbeta digitalt. Inför nästa läsår tar vi lärdom av höstens arbete och lägger då eventuellt upp ”datorundervisningen” på ett annat sätt samt fortsätter att öka den pedagogiska samverkan mellan bild- och textillärare. 25
© Copyright 2024