1. No category

Bilaga 4: Sandvikens kommun
Beskrivning av vattenresurser Sandvikens kommun
I denna bilaga beskrivs kort om vattenförsörjningssituationen i Sandvikens kommun och en
beskrivning av vattenresurser som kan vara lämpliga för dricksvattenförsörjningen i framtiden. En
prioritering av urvalet grundvattenresurser har gjorts utifrån ett regionalt perspektiv. Urvalet av
ytvatten har enbart gjorts utifrån uttagskapacitet men ingen prioriteringsskala har tagits fram för
ytvattenresurserna. Se mer hur urvalet har gjorts i huvuddokumentet. Grundvattenresurser med en
lägre regional prioritet kan ha en lokalt viktig betydelse, varför det är av vikt för kommunen att se
över dessa och beskriva behovet av dessa i kommunala vattenförsörjningsplaner, VA-planer,
översiktsplaner eller andra övriga planerings- och styrdokument.
Geografi, folkmängd och befolkningsutveckling
Kommunen har en total area på 1 297 km2. Sandviken tillsammans med kommunerna Hofors,
Ockelbo och Gävle hör till Gästrikland, Sandviken ligger centralt i Gästrikland. Huvudorten är
Sandviken. Folkmängden i Sandvikens kommun uppgick till 37 833 invånare den 31 december 2014.
Befolkningen har en positiv utvecklingen. Sandvikens kommun tillsammans med Gävle kommun står
för den största befolkningsutvecklingen i länet. Folkökningen under 2014 var 583 personer.
Geologi, hydrogeologi och hydrologi
Sandviken kommun ligger i inlandet och regionen omfattar urbergsområden under högsta kustlinjen.
Urbergsområdena har tämligen goda (600 – 2000 l/h) och goda (2000 – 6000 l/h) uttagsmöjligheter.
Kommunen delas i nod-sydlig riktning av ett flera kilometer brett stråk av sedimentära bergarter,
huvudsakligen sandsten (Dalasandsten) som löper från Storvik i väster till Gävlebukten i öster.
Sandsten har som regel bättre förutsättningar för vattenutvinning än kristallina bergarter, då det
finns mer porutrymmen och sprickor. Dock har det i provtagningar under 50-talet konstaterats höga
kloridhalter och, för sandsten, relativt måttliga uttagsmöjligheter (2000-6000 l/h).
Enköpingsåsen köper längs hela kommunen och den delar sig i tre delar i höjd med Storsjön och
norrut. I princip hela åsen har goda (5 – 25 l/s) till mycket goda (25 – 125 l/s) uttagsmöjligheter.
Flera större vattendrag med biflöden löper genom kommunen med Dalälven i söder och Gavleån
kring Storsjön som mest framträdande. Den potentiella kapaciteten i dessa vattendrag är betydande.
Kommunen använder också ett ytvatten, sjön Öjaren, till vattentäkt idag.
Påverkan och hot
De största påverkanskällorna i kommunen är Sandvik AB, vägar, skogsbruk och enskilda avlopp. Den
största risken att förorena råvattnet kommer från vägar, framför allt från saltning och läckage av
miljögifter från olyckor från fordon med farligt gods. Men risker finns även att miljögifter sprids från
både pågående och nedlagda verksamheter och att bekämpningsmedelsrester sprids från ogräs- och
pestisidbekämpning. Kommunens vägar saltas numera mer sparsamt. Förr användes ca 120 ton salt
per år. Från 2013 används ca 25-30 ton per år och det koncentreras till kritiska punkter såsom
korsningar, busshållsplatser och backar enl. muntligt från Sandvikens kommun.
Klimatförändringarna kommer att få en större betydelse i framtiden som kommer att påverka
råvattnets kvalitet, t. ex ojämnare vattentemperatur och at humushalten kommer att öka i sjöarna
men även att grundvatten magasinen inte fylls på under våren då det normalt sett är ett högt flöde,
vilket kan leda till låga nivåer under sommar och höstmånader.
Nuläge dricksvattenförsörjning i Sandvikens kommun
I kommunen finns det 7 allmänna vattentäkter resp. vattenverk, varav 6 st. är grundvattentäkter utan
konstgjord infiltrering (Kungsgården, Järbo, Årsunda, Österfärnebo, Jäderfors och Rökebo) och en
ytvattentäkt (Öjaren). (SGU Vattentäktsarkivet, 2014). Fem av grundvattentäkterna tar sitt vatten
från isälvsavlagringar (jord) och en från berg (Åshammar). Huvudvattentäkt för Sandvikens tätort är
Öjaren men får stöd från Årsundas och Rökebos grundvattentäkter. Årsunda fungerar även som
reservvattentäkt för tätorten Sandviken. Huvudman för den allmänna vattenförsörjningen är
Sandviken Energi Vatten AB.
Huvudansvarig för den kommunala dricksvattenförsörjnigen är Sandvikens kommun och huvudman
enligt lagen om allmänna vattentjänster (LAV, SFS 2006:412). är Sandviken Energi AB. Sandviken
Energi AB svarar för driften av vatten- och avloppsanläggningarna.
Bristområden
Inga områden finns i dagsläget utpekat som bristområden i kommunen. Men det är viktigt att i
omvandlings- eller expansionsområden i tidigt planeringsskede ta fram plan på hur vatten- och
avloppsfrågan ska lösas. Inga områden bör därför detaljplaneras eller ges bygglov innan VA-frågan är
löst. Viktiga planeringsdokument att lyfta potentiella problem- eller bristområden är i en kommunal
vattenförsörjningsplan, VA-plan, VA-strategi, översiktsplan och i detaljplaner.
Planering
Under 2012 tog kommunen fram en VA-översikt, VA-strategi och VA-plan som omfattar hela
kommunen. Tidshorisonten för VA-planeringen är till år 2025. Ett antal strategiska vägval redovisas i
VA-strategin och bl. a. en delplan att under 2014 ta fram en kommunal vattenförsörjningsplan, vilket
Sandviken energi arbetar med. En utredning ska också under planperioden kartlägga behovet av
åtgärder avseende de allmänna VA-anläggningarna på grund av pågående klimatförändringar.
En ny översiktsplan håller på att arbetas fram för kommunen. Gällande översiktsplan är från 1990
och en översiktsplan för centrala Sandviken från 2003. Andra planeringsarbeten som pågår är ett
bostadsförsörjningsprogram samt en ortsanalys, där utbyggnadsområden ska ses över.
Vattenskydd
Befintliga vattenskyddsområden behöver revideras på alla de allmänna vattentäkterna för att
omfatta regler i miljöbalken kapitel 7, föreskrifterna enligt Naturvårdsverkets allmänna råd (2003:16)
och handboken till de allmänna råden (2010:5). För alla sju befintliga allmänna vattentäkter har det
arbetats fram nya skyddsområden och föreskrifter. Dessa ligger för närvarande hos Länsstyrelsen för
granskning och fastställande. Andra regionalt viktiga vattenresurser som inte har befintliga
vattentäkter idag har också ett behov av att få ett formellt skydd för att öka det långsiktiga skyddet i
planeringsprocessen och påverkan från befintlig exploatering.
Riksintressen för anläggningar för dricksvattenförsörjning är ett nytt begrepp, i dagsläget har
kommunen inget utpekat sådant.
Beredskap vid olycka eller extra ordinär händelse och reservvatten
Kommunstyrelsen har det yttersta ansvaret för säkerheten inom kommunen. Kommunen har tagit
fram ett handlingsprogram och en förbundsordning för räddningstjänsten som kommunfullmäktige
fastställt. Handlingsprogram ska fastställas för varje ny mandatperiod. Gästrike Räddningstjänst står
för räddningsinsatser vid olyckor eller extra ordinära händelser som kan uppträda och hota
dricksvattenförsörjningen i kommunen. Gästrike räddningstjänst är ett kommunalförbund där
samverkan sker mellan kommunerna Gävle, Älvkarleby, Ockelbo, Sandviken och Hofors. Gästrike
Räddningstjänst har i sin tur tagit fram mer specifika planer (beredskapsplaner) som berör olika
händelser och verksamheter, som exempelvis föroreningsrisk till vattentäkt vid olycka.
Mellankommunal samverkan
En mellan kommunal samverkan sker idag på flera plan när det gäller vattenförsörjningen. När det
handlar om beredskap ingår Sandvikens kommun i Gästrike Räddningstjänst där samverkan sker
mellan kommunerna Gävle, Älvkarleby, Ockelbo, Sandviken och Hofors. Huvudman för
vattenförsörjningen i Sandvikens kommun är Sandviken Energi AB, visst samarbete sker idag mellan
Gästrike Vatten som är huvudman för vattenförsörjningen i Hofors, Ockelbo, Gävle och Älvkarleby.
Huvudsakliga vattenförsörjningen för Sandvikens kommun kommer från ytvattentäkten Öjaren men
stöds av grundvatten från Rökebo, Årsunda och Åshammar. Isälvsavlagringarna Jädraås/Jäderfors,
Nissja/Bäckebo, Österfärnebo, Årsunda och Rökebo är mycket högt prioriterade ur regional synpunkt
som dricksvattenresurs och ska skyddas och bevaras för den befintliga och den potentiell framtida
vattenförsörjningen i länet. En mellankommunal samverkan kring denna fråga är av stor vikt för att
trygga den långsiktiga vattenförsörjningen kommunerna i regionen.
Vattenresurser i Sandvikens kommun
Tabell över grundvattenmagasin inkl. prioritering i Sandvikens kommun.
Vatten-
Nr i
Kommun
Vattenmagasin
karta
Prio-
Regional Bedömd
förekomst ID riterin Prioritet
uttags-
(VISS)
kapacitet
gstal
(1-4)
Uttags
miljö
Påverkan Kemisk Kvantit Vattentä
Vattensky Uttags Påverk
sanalys-
Status
ativ
kt (antal
dds-
mängd anskla
poäng
(VISS)
status
ansl)
område
s klass ss
Status
klass
Vatten
uttags
klass
Sandviken
1 Nässja/Bäckebo
SE668279-155485
3,4
1 25-125 l/s
Sand och grus
10,7 god
god
nej
nej
4
4
3
2
Sandviken
2 Österfärnebo
3,2
1 5-25 l/s
Sand och grus
22,12 god
god
ja (640)
ja (1977)
3
3
4
3
Sandviken
3 Bastfallet/Österbor och Hedåsen
SE668985-155497
SE669523-155298,
SE670007-154940
2,8
2 5-25 l/s
Sand och grus 15,9 resp. 13,1god
god
nej
nej
3
3
3
2
Sandviken
4 Årsunda
SE671030-155052
3,2
1 25-125 l/s
Sand och grus
18,3 at risk*
god
ja (1100)
ja (1986)
4
3
2
3
Sandviken
5 Högbo
SE672720-155431
2,4
3 5-25 l/s
Sand och grus
31 at risk*
god
nej
nej
3
2
2
2
Sandviken
6 Rökebo
SE673154-155525
3,8
1 25-125 l/s
Sand och grus
god
ja (>5 000)
ja (1977)
4
3
4
4
Sandviken
7 Åshammar/Kungsgården
SE672340-154219
2,4
3 5-25 l/s
Sand och grus
god
ja (1000)
ja (1955, 1986)
3
1
2
3
Sandviken
8 Lövåker/Dalfors
SE672797-153273
2,8
2 5-25 l/s
Sand och grus
god
ja (400)
ja (1986)
3
3
3
2
9 Jäderfors
1 5-25 l/s
Sand och grus
24,2 otillfredsställande
god
ja (300)
ja (1969)
3
3
1
3
1 25-125 l/s
Sand och grus
24,2 otillfredsställande
god
ja (1900)
ja (1986)
4
3
1
3
3 1-5 l/s
Sand och grus
21,2 god
nej
nej
2
3
3
2
Sandviken/Ockelbo
SE673371-154319
2,6
Sandviken/Ockelbo
10 Järbo
SE673371-154319
3
Sandviken/Ockelbo
11 Islingen/Pershem
SE673879-155119
2,4
16,12 god
47,5 at risk*
20 god
god
* at risk= risk att status inte kommer att uppnås 2021
Tabell över prioriterade ytvattenresurser i Sandvikens kommun.
Kommun
Nummer
i karta
HuvudNamn
Vattentyp avrinningsområde
Sandviken
12 Färnebofjärden
Sjö/Vattendrag53000 Dalälven
Sandviken/Gävle
Hofors/Sandviken
Sandviken/Gävle
Sandviken
Sandviken
Sandviken
13 Storsjön
14 Ottnaren
15 Öjaren
16 Borrsjöån, mynnar i Storsjön
17 Jädraån, Jäderfors
18 Jädraån, ovan Lillån Kungsfors
Sjö
sjö
Sjö
Vattendrag
Vatendrag
Vattendrag
52000 Gavleån
52000 Gavleån
52000 Gavleån
52000 Gavleån
52000 Gavleån
52000 Gavleån
Avrinnings-
IDnr
områdesarea vattenförekomst
2
[km ]
(VISS)
Sjöarea
[km2]
MLQ i
djup
mynningen
[m]
djup
3
[m]
[m /s]
28000 SE668552-155740
2169,52 SE672215-156026
588 SE671105-154223
171,46 SE672883-155647
262 SE672373-154216
667,86 SE672995-154602
457,68 SE674069-153998
Bedömd
Medel- Max-
6,21
4,84
4,67
12,3
11,5
10
Dominerande markanvändning inom
uttagsmöjlighet delavrinningsområdet
[Mm3/år]
137
70,6
11,5
19,6
maximal
4,99
1,35
0,39
0,3
1,04
0,76
431,61 Skogsmark 76,95 %, Mosse 7,02 %, Övrig mark 4,35 %
15,72 Sjö 47,4 %, Skogsmark 40,25 %
4,25 Skogsmark 64 %, Jordbruksmark 14,51 %
1,23 Skogsmark 56,11 %, Sjö 40,23%
0,95 Skogsmark 37,56 %, Urbant 31,98 %, Jordbruksmark 30,42 %
3,28 Skogsmark 87,58 %, Jordbruksmark 11,27 %
2,39 Skogsmark 95 %, Jordbruksmark 2,56 %
Vattentäkt
(antal
ansl)
Vattensky
ddsområde
(fastställt)
nej
nej
nej
nej
nej
nej
nej
nej
nej
nej
nej
nej
delvis (1969)
nej
Karta över vattenresurser i Sandvikens kommun, beskrivning enligt numrering nedan.
Nässja/Bäckebo (1)
Grundvattenmagasin i Färnebofjärden. Magasinet är en isälvssavlagring och en utpekad
grundvattenförekomst som benämns i VISS Nässja/Bäckebo EU CD SE668279-155485. Det är en sandoch grusförekomst. Akviferstyp: Porakvifer. Geologisk period: Kvartär. Magasinet ligger söder om
Österfärnebo. Förekomsten sträcker sig på åsen mellan Hemön till Österfärnebo. Vattenresursen är
högt prioriterad (1) ur ett regionalt perspektiv.
NV VicNatur Vattenskyddsområde
Järnväg
!!!
!!!
!!!!!
Järnväg - planerad
!!!!!
Järnväg
!!!
!!!
!!!!!
Järnväg - framtida
!!!!!
Potentiellt förorenade områden EBH
Riskklass/Preciserad status efter åtgärd
_
^
_
^
_
^
1
2
3
Järnväg med enkelspår
Järnväg med dubbelspår
Övrig järnväg
Järnväg under byggnation
G
Y
Kyrkor
Tillsynsobjekt, C, U och K
A och B
#
*
#
*
Tillståndspliktig A-verksamhet
Tillståndspliktig B-verksamhet
rekommenderad primär väg
rekommenderad sekundär väg
TV NVDB Saltade vägar
Prioriterad sjö
Grundvattendelare J1
HMAG_VDEL
fast vattendelare
ospec. vattendelare
rörlig vattendelare
Magasinsdelområden J1
Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter
<1 l/s
1-5 l/s
5-25 l/s
25-125 l/s
>125 l/s
Okända uttagsmöjligheter
Sand- och grusförekomst - preliminär
Sand- och grusförekomst - beslutad
Urbergsförekomst - preliminär
Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad
Kvantitet och uttag
Bedömd uttagskapacitet ligger på 25-125 l/s. Inga kända vattenuttag finns för närvarande på
magasinet. Inducering från Dalälven är troligtvis stor då förekomsten ligger i direktkontakt med
älven. Förekomsten har god kvantitativ status (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014).
Kvalitet
Inga kemidata finns registrerade i SGUs dataarkiv eller hos Länsstyrelsen för förekomsten. Men
förekomsten är satt till god kemisk status då inget tyder på motsatsen (VISS, Havs- och
vattenmyndigheten, 2014).
Påverkan och hot
Bedömningen är att mycket liten föroreningsrisk finns. I bedömningen av potentiell
föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen 10,7
liten påverkans risk (SWECO, Nationell påverkansbedömning av grundvatten 2013, 2013). Den största
risken för förekomsten är väg som löper längs åsen och enskilda avlopp.
Angående extremväder och klimatförändringar bedöms att risk finns att humushaltigt vatten kan
induceras till grundvattnet i åsen, p.g.a. att humushalten i ytvatten ökar och kan tränga in till
grundvattnet. Orsak kan vara översvämningar, temperaturhöjningar, skyfall m.m.
Vattenskydd
Inget allmänt uttag av dricksvatten finns idag på förekomsten och inget vattenskyddsområde finns
framtaget på förekomsten. Då åsen är högt prioriterad för den framtida dricksvattenförsörjningen
bör ett skydd formuleras för åsen med stöd av MB kap. 7.
Österfärnebo (2)
Grundvattenmagasin i Österfärnebo. Magasinet är en utpekad grundvattenförekomst och benämns
även i VISS Österfärnebo EU CD SE668985-155497. Det är en sand- och grusförekomst Akviferstyp:
Porakvifer. Geologisk period: Kvartär. Magasinet stäcker sig från Österfärnebo norrut mot Österbor.
Vattenresursen är högt prioriterad (1) ur ett regionalt perspektiv.
NV VicNatur Vattenskyddsområde
Järnväg
!!!
!!!
!!!!!
Järnväg - planerad
!!!!!
Järnväg
!!!
!!!
!!!!!
Järnväg - framtida
!!!!!
Potentiellt förorenade områden EBH
Riskklass/Preciserad status efter åtgärd
_
^
_
^
_
^
1
2
3
Järnväg med enkelspår
Järnväg med dubbelspår
Övrig järnväg
Järnväg under byggnation
G
Y
Kyrkor
Tillsynsobjekt, C, U och K
A och B
#
*
#
*
Tillståndspliktig A-verksamhet
Tillståndspliktig B-verksamhet
rekommenderad primär väg
rekommenderad sekundär väg
TV NVDB Saltade vägar
Prioriterad sjö
Grundvattendelare J1
HMAG_VDEL
fast vattendelare
ospec. vattendelare
rörlig vattendelare
Magasinsdelområden J1
Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter
<1 l/s
1-5 l/s
5-25 l/s
25-125 l/s
>125 l/s
Okända uttagsmöjligheter
Sand- och grusförekomst - preliminär
Sand- och grusförekomst - beslutad
Urbergsförekomst - preliminär
Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad
Kvantitet och uttag
En porakvifer med måttliga uttagsmöjligheter. Bedömd uttagskapacitet ligger på 5-25 l/s. En allmän
vattentäkt finns på förekomsten i Österfärnebo, ca 640 anslutna och ett medeluttag på ca 290
m3/dygn (3,4 l/s). Förekomsten har god kvantitativ status (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014).
Kvalitet
Förekomsten är satt till god kemisk status dock har bekämpningsmedelsrester av 2,6-Diklorbensamid
(BAM) detekterats i en liten mängd under riktvärdena (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014).
Påverkan och hot
Bedömningen är att liten föroreningsrisk finns. I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning
som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen 22,12 måttlig påverkans risk
(SWECO, Nationell påverkansbedömning av grundvatten 2013, 2013). Den största risken för
förekomsten är från jordbruksmark, enskilda avlopp och väg som löper längs åsen. Två grustäkter
finns även inom förekomsten.
Angående extremväder och klimatförändringar och ökad risk för översvämningar och skyfall finns risk
att humushaltigt eller förorenat vatten tränga ner till dricksvattentäkten.
Vattenskydd
En allmän vattentäkt finns idag på åsen och ett vattenskyddsområde finns beslutat år 1977. Ett nytt
vattenskyddsområde har tagits fram med stöd av MB kap. 7 men är ej ännu beslutat.
Bastfallet/Österbor och Hedåsen (3)
Magasinet är två grundvattenförekomster och benämns i VISS Bastfallet/Österbor EU CD SE669523155298 respektive Hedåsen EU CD SE670007-154940. De är sand- och grusförekomster. Akviferstyp:
Porakvifer. Geologisk period: Kvartär. Magasinen är en fortsättning av åsen från Österfärnebo.
Åssträckan går från Österbor och strax norr om Bastfallet. Vattenresursen är högt prioriterad (2) ur
ett regionalt perspektiv.
NV VicNatur Vattenskyddsområde
Järnväg
!!!
!!!
!!!!!
Järnväg - planerad
!!!!!
Järnväg
!!!
!!!
!!!!!
Järnväg - framtida
!!!!!
Potentiellt förorenade områden EBH
Riskklass/Preciserad status efter åtgärd
_
^
_
^
_
^
1
2
3
Järnväg med enkelspår
Järnväg med dubbelspår
Övrig järnväg
Järnväg under byggnation
G
Y
Kyrkor
Tillsynsobjekt, C, U och K
A och B
#
*
#
*
Tillståndspliktig A-verksamhet
Tillståndspliktig B-verksamhet
rekommenderad primär väg
rekommenderad sekundär väg
TV NVDB Saltade vägar
Prioriterad sjö
Grundvattendelare J1
HMAG_VDEL
fast vattendelare
ospec. vattendelare
rörlig vattendelare
Magasinsdelområden J1
Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter
<1 l/s
1-5 l/s
5-25 l/s
25-125 l/s
>125 l/s
Okända uttagsmöjligheter
Sand- och grusförekomst - preliminär
Sand- och grusförekomst - beslutad
Urbergsförekomst - preliminär
Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad
Kvantitet och uttag
Porakviferer med måttliga uttagsmöjligheter. Bedömd uttagskapacitet ligger på 5-25 l/s. Ingen känd
vattentäkt finns på förekomsten. Förekomsterna har god kvantitativ status (VISS, Havs- och
vattenmyndigheten, 2014).
Kvalitet
Inga kemidata finns registrerade i SGUs dataarkiv eller hos Länsstyrelsen för förekomsterna. Men
förekomsterna är satta till god kemisk status då inget tyder på motsatsen (VISS, Havs- och
vattenmyndigheten, 2014).
Påverkan och hot
Bedömningen är att liten föroreningsrisk finns. I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning
som gjordes av grundvattenförekomsterna våren 2013 blev totalpoängen ca 15, måttlig påverkans
risk (SWECO, Nationell påverkansbedömning av grundvatten 2013, 2013). Den största risken för
förekomsten är från jordbruksmark, väg 272 och enskilda avlopp. En grustäkt finns även inom
förekomsten.
Vattenskydd
Inget allmänt uttag av dricksvatten finns idag på förekomsten och inget vattenskyddsområde finns
framtaget på förekomsten. Då åsen är högt prioriterad för den framtida dricksvattenförsörjningen
bör ett skydd formuleras för åsen med stöd av MB kap. 7.
Årsunda (4)
Magasinet vid Årsunda hör till fortsättningen av åsen från Österfärnebo. Magasinet är en
grundvattenförekomst som benämns i VISS Årsunda EU CD SE671030-155052. Åssträckan går från
byn Lingbo till Storsjön. Vattenresursen är högt prioriterad (1) ur ett regionalt perspektiv.
NV VicNatur Vattenskyddsområde
Järnväg
!!!
!!!
!!!!!
Järnväg - planerad
!!!!!
Järnväg
!!!
!!!
!!!!!
Järnväg - framtida
!!!!!
Potentiellt förorenade områden EBH
Riskklass/Preciserad status efter åtgärd
_
^
_
^
_
^
1
2
3
Järnväg med enkelspår
Järnväg med dubbelspår
Övrig järnväg
Järnväg under byggnation
G
Y
Kyrkor
Tillsynsobjekt, C, U och K
A och B
#
*
#
*
Tillståndspliktig A-verksamhet
Tillståndspliktig B-verksamhet
rekommenderad primär väg
rekommenderad sekundär väg
TV NVDB Saltade vägar
Prioriterad sjö
Grundvattendelare J1
HMAG_VDEL
fast vattendelare
ospec. vattendelare
rörlig vattendelare
Magasinsdelområden J1
Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter
<1 l/s
1-5 l/s
5-25 l/s
25-125 l/s
>125 l/s
Okända uttagsmöjligheter
Sand- och grusförekomst - preliminär
Sand- och grusförekomst - beslutad
Urbergsförekomst - preliminär
Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad
Kvantitet och uttag
Det är en porakvifer med mycket goda uttagsmöjligheter. Bedömd uttagskapacitet ligger på 25-125
l/s. En allmän vattentäkt finns på förekomsten i Årsunda, med 1100 anslutna och medeluttag på 160
m3/dygn (1,9 l/s). Täkten är numera sammankopplad med distributionsnätet till Sandvikens tätort.
Täkten fungerar även som reservtäkt till Sandvikens tätort. Förekomsterna har god kvantitativ status
(VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014).
Kvalitet
Förekomsten är satt till god kemisk status men med risk att status inte uppnås 2021.
Bekämpningsmedelsrester av 2,6-Diklorbensamid (BAM) har tidigare överskridit
miljökvalitetsnormen men saneringsåtgärder har satts in och numera ligger halterna under
riktvärdena (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014).
Påverkan och hot
Bedömningen är att liten föroreningsrisk finns. I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning
som gjordes av grundvattenförekomsterna våren 2013 blev totalpoängen ca 18,3, måttlig påverkans
risk (SWECO, Nationell påverkansbedömning av grundvatten 2013, 2013). Den största risken för
förekomsten är från två pågående naturgrustäkter och väg 272. Angående extremväder och
klimatförändringar bedöms att risk finns att humushaltigt vatten kan induceras från Storsjön till
grundvattnet, p.g.a. att humushalten i ytvatten ökar och kan tränga in till grundvattnet. Risken ökar
med ett ökat uttag i vattentäktens brunnar som ligger intill Storsjön.
Vattenskydd
En allmän vattentäkt finns idag på åsen och ett vattenskyddsområde finns beslutat år 1986. Ett
nytt vattenskyddsområde har tagits fram med stöd av MB kap. 7 men är ej ännu beslutat.
Högbo (5)
Grundvattenmagasinet vid Högbo är en utpekad grundvattenförekomst och benämns i VISS EU CD
SE672720-155431. Det är en sand- och grusförekomst. Akviferstyp: Porakvifer. Geologisk period:
Kvartär. Förekomsten ligger strax norr om Sandvikens tätort till strax norr om Högbobruk.
Vattenresursen är måttligt prioriterad (3) ur ett regionalt perspektiv.
NV VicNatur Vattenskyddsområde
Järnväg
!!!
!!!
!!!!!
Järnväg - planerad
!!!!!
Järnväg
!!!
!!!
!!!!!
Järnväg - framtida
!!!!!
Potentiellt förorenade områden EBH
Riskklass/Preciserad status efter åtgärd
_
^
_
^
_
^
1
2
3
Järnväg med enkelspår
Järnväg med dubbelspår
Övrig järnväg
Järnväg under byggnation
G
Y
Kyrkor
Tillsynsobjekt, C, U och K
A och B
#
*
#
*
Tillståndspliktig A-verksamhet
Tillståndspliktig B-verksamhet
rekommenderad primär väg
rekommenderad sekundär väg
TV NVDB Saltade vägar
Prioriterad sjö
Grundvattendelare J1
HMAG_VDEL
fast vattendelare
ospec. vattendelare
rörlig vattendelare
Magasinsdelområden J1
Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter
<1 l/s
1-5 l/s
5-25 l/s
25-125 l/s
>125 l/s
Okända uttagsmöjligheter
Sand- och grusförekomst - preliminär
Sand- och grusförekomst - beslutad
Urbergsförekomst - preliminär
Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad
Kvantitet och uttag
Det är en porakvifer med måttliga uttagsmöjligheter. Bedömd uttagskapacitet ligger på 5-25 l/s.
Ingen känd vattentäkt finns på förekomsten. Förekomsterna har god kvantitativ status (VISS, Havsoch vattenmyndigheten, 2014).
Kvalitet
Förekomsten är satt till god kemisk status dock med risk att kemisk status inte kommer att nås till
2021 Med stor potentiell påverkan från åkermark och väg. En verifiering av status behövs för att få
en säkrare bedömning av kvalitet. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014).
Påverkan och hot
Bedömningen är att föroreningsrisk finns. I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som
gjordes av grundvattenförekomsterna våren 2013 blev totalpoängen 31, hög påverkans risk (SWECO,
Nationell påverkansbedömning av grundvatten 2013, 2013). Den största risken för förekomsten är
från jordbruksmark, väg 272 och enskilda avlopp.
Vattenskydd
Inget allmänt uttag av dricksvatten finns idag på förekomsten och inget vattenskyddsområde finns
framtaget. Då förekomsten är måttligt prioriterad ur ett regionalt perspektiv för den framtida
dricksvattenförsörjningen ses inget behov av framtagande av vattenskyddsområde ur det regionala
intresset.
Rökebo (6)
Grundvattenmagasin vid Öjaren och Rökebo. Magasinet är en grundvattenförekomst och benämns i
VISS Rökebo EU CD SE673154-155525. Det är en sand- och grusförekomst. Akviferstyp: Porakvifer.
Geologisk period: Kvartär. Förekomsten ligger strax norr om Högbobruk förbi sydost kanten av
Öjaren till norr om Skönvik. Vattenresursen är högt prioriterad (1) ur ett regionalt perspektiv.
NV VicNatur Vattenskyddsområde
Järnväg
!!!
!!!
!!!!!
Järnväg - planerad
!!!!!
Järnväg
!!!
!!!
!!!!!
Järnväg - framtida
!!!!!
Potentiellt förorenade områden EBH
Riskklass/Preciserad status efter åtgärd
_
^
_
^
_
^
1
2
3
Järnväg med enkelspår
Järnväg med dubbelspår
Övrig järnväg
Järnväg under byggnation
G
Y
Kyrkor
Tillsynsobjekt, C, U och K
A och B
#
*
#
*
Tillståndspliktig A-verksamhet
Tillståndspliktig B-verksamhet
rekommenderad primär väg
rekommenderad sekundär väg
TV NVDB Saltade vägar
Prioriterad sjö
Grundvattendelare J1
HMAG_VDEL
fast vattendelare
ospec. vattendelare
rörlig vattendelare
Magasinsdelområden J1
Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter
<1 l/s
1-5 l/s
5-25 l/s
25-125 l/s
>125 l/s
Okända uttagsmöjligheter
Sand- och grusförekomst - preliminär
Sand- och grusförekomst - beslutad
Urbergsförekomst - preliminär
Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad
Kvantitet och uttag
Det är en porakvifer med måttliga till stora uttagsmöjligheter. Bedömd uttagskapacitet ligger på 25125 l/s (SGU, 2014). Kontakt finns med ytvattenförekomsten Öjaren. En allmän vattentäkt finns på
förekomsten. Grundvattentäkten fungerar som stöd för ytvattentäkten Öjaren. Tillsammans försörjer
yt- och grundvattentäkten Sandvikens kommun ca 29 000 personer samt att Sandvik AB. Sandvik AB
förbrukar ca 30 % av vattenförbrukningen som maximalt uppgår till 15 200 m3/dygn (ca 176 l/s).
Grundvattnet nyttjas under begränsade veckor under året för att späda ut ytvattnet från Öjaren, då
ytvattnet från Öjaren kan under perioder med mycket nederbörd ge ökade halter av COD, järn och
mangan. Maximala uttaget ur grundvattentäkten finns inte registrerat. Undersökningar av kapacitet
har gjorts av Sandviken Energi. Förekomsten har god kvantitativ status (VISS, Havs- och
vattenmyndigheten, 2014).
Kvalitet
Förekomsten är satt till god kemisk status (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014). Inga data finns
registrerade för förekomsten (SGU Vattentäktsarkivet, 2014). Hör med Sandviken Energi om kvalitet.
Påverkan och hot
Bedömningen är att liten föroreningsrisk finns. I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning
som gjordes av grundvattenförekomsterna våren 2013 blev totalpoängen ca 16,12, måttlig påverkans
risk (SWECO, Nationell påverkansbedömning av grundvatten 2013, 2013). Den största risken för
förekomsten är från vägen som löper efter åsen. Angående extremväder och klimatförändringar
bedöms att liten risk finns att humushaltigt vatten kan induceras från Öjaren till grundvattnet, p.g.a.
att humushalten i ytvatten ökar och kan tränga in till grundvattnet. Risken ökar med ett ökat uttag i
grundvattentäktens brunnar som ligger intill Öjaren.
Vattenskydd
Vattenskyddsområde finns fastställt för Rökebo 1977 (21FS1977:129). Förslag på reviderat
vattenskyddsområde ligger förnärvarande hos Länsstyrelsen för granskning och fastställande.
Åshammar/Kungsgården (7)
Grundvattenmagsinet vid Åshammar är en grundvattenförekomst och benämns i VISS
Åshammar/Kungsgården EU CD SE672340-154219. Det är en sand- och grusförekomst. Akviferstyp:
Porakvifer. Geologisk period: Kvartär. Förekomsten ligger mellan Storsjön och upp förbi Åshammar.
Vattenresursen är måttligt prioriterad (3) ur ett regionalt perspektiv.
NV VicNatur Vattenskyddsområde
Järnväg
!!!
!!!
!!!!!
Järnväg - planerad
!!!!!
Järnväg
!!!
!!!
!!!!!
Järnväg - framtida
!!!!!
Potentiellt förorenade områden EBH
Riskklass/Preciserad status efter åtgärd
_
^
_
^
_
^
1
2
3
Järnväg med enkelspår
Järnväg med dubbelspår
Övrig järnväg
Järnväg under byggnation
G
Y
Kyrkor
Tillsynsobjekt, C, U och K
A och B
#
*
#
*
Tillståndspliktig A-verksamhet
Tillståndspliktig B-verksamhet
rekommenderad primär väg
rekommenderad sekundär väg
TV NVDB Saltade vägar
Prioriterad sjö
Grundvattendelare J1
HMAG_VDEL
fast vattendelare
ospec. vattendelare
rörlig vattendelare
Magasinsdelområden J1
Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter
<1 l/s
1-5 l/s
5-25 l/s
25-125 l/s
>125 l/s
Okända uttagsmöjligheter
Sand- och grusförekomst - preliminär
Sand- och grusförekomst - beslutad
Urbergsförekomst - preliminär
Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad
Kvantitet och uttag
Det är en porakvifer med måttliga uttagsmöjligheter. Bedömd uttagskapacitet ligger på 5-25 l/s. En
allmän vattentäkt finns på förekomsten i Kungsgården, med 1 000 personer anslutna. Medeluttaget
var år 2011 413 m3/dygn. Undersökningar av kvantitativ status saknas. Inom
grundvattenförekomsten förekommer vattenuttag, men naturlig grundvattenbildningen antas vara
större än uttaget. Därmed bedöms grundvattenförekomsten ha god kvantitativ status. (VISS, Havsoch vattenmyndigheten, 2014)
Kvalitet
Undersökningar av grundvattnets kvalitet visar att grundvattenförekomsten har god kemisk status.
Med dagens data påvisas inga ämnen över riktvärdena. Bekämpningsmedelsresten 2,6Diklorbensamid (BAM) har detekterats i ett prov inom förekomsten. Bedömningen baseras på
undersökningar mellan åren 2008-2012 inom regionalt provtagningsprogram och råvattenkontroller i
vattentäkten lokaliserad inom grundvattenförekomsten. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014)
Påverkan och hot
Risk finns att förekomsten kommer att påverkas negativt till 2021. I bedömningen av potentiell
föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev totalpoängen 47,5,
med högst föroreningsbelastning från åkermark och tre förorenade områden (EBH-objekt) med
riskklass 2 med stor risk för förorening till förekomsten. (SWECO, Nationell påverkansbedömning av
grundvatten 2013, 2013)
Vattenskydd
Vattenskyddsområde finns fastställt för Kungsgården 1955 (VL 19 kap. AD/55). Förslag på nytt
vattenskyddsområde ligger förnärvarande hos Länsstyrelsen för granskning och fastställande. Ett
vattenskyddsområde finns även i Åshammar beslutad 1986 (21 FS 1986:31), dock finns ingen
vattentäkt registrerad där i SGUs Vattentäktsarkiv.
Lövåker/Dalfors (8)
Grundvattenmagsinet och grundvattenförekomst Lövåker/Dalfors, I VISS EU CD SE672797-153273. Är
en sand- och grusförekomst. Akviferstyp: Porakvifer. Geologisk period: Kvartär. Förekomsten ligger
ovanför Åshammar vid Dalfors och vidare till Lövåker/Stocksbo. Vattenresursen är högt prioriterad
(2) ur ett regionalt perspektiv.
NV VicNatur Vattenskyddsområde
Järnväg
!!!
!!!
!!!!!
Järnväg - planerad
!!!!!
Järnväg
!!!
!!!
!!!!!
Järnväg - framtida
!!!!!
Potentiellt förorenade områden EBH
Riskklass/Preciserad status efter åtgärd
_
^
_
^
_
^
1
2
3
Järnväg med enkelspår
Järnväg med dubbelspår
Övrig järnväg
Järnväg under byggnation
G
Y
Kyrkor
Tillsynsobjekt, C, U och K
A och B
#
*
#
*
Tillståndspliktig A-verksamhet
Tillståndspliktig B-verksamhet
rekommenderad primär väg
rekommenderad sekundär väg
TV NVDB Saltade vägar
Prioriterad sjö
Grundvattendelare J1
HMAG_VDEL
fast vattendelare
ospec. vattendelare
rörlig vattendelare
Magasinsdelområden J1
Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter
<1 l/s
1-5 l/s
5-25 l/s
25-125 l/s
>125 l/s
Okända uttagsmöjligheter
Sand- och grusförekomst - preliminär
Sand- och grusförekomst - beslutad
Urbergsförekomst - preliminär
Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad
Kvantitet och uttag
Det är en porakvifer med måttliga uttagsmöjligheter. Bedömd uttagskapacitet ligger på 5-25 l/s. En
allmän vattentäkt finns på förekomsten med 400 personer anslutna. Medeluttaget var år 2011 49
m3/dygn. Brunnen är borrad ner i berg men i huvudsak har den sin tillrinning från isälvsavlagringen.
Undersökningar av kvantitativ status saknas. Inom grundvattenförekomsten förekommer
vattenuttag, men naturlig grundvattenbildningen antas vara större än uttaget. Därmed bedöms
grundvattenförekomsten ha god kvantitativ status. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014)
Kvalitet
Grundvattenförekomstens kemiska status bedöms vara god. Inga undersökta parametrar överskrider
riktvärdena. Då påverkan från mänskliga aktiviteter är liten bedöms som liten risk att förekomsten
kommer att påverkas negativt.
Påverkan och hot
Förekomsten bedöms som liten risk att förekomsten kommer att påverkas negativt. I bedömningen
av potentiell föroreningsbelastning som gjordes av grundvattenförekomsten våren 2013 blev
totalpoängen 20, måttlig påverkan. Med högst påverkan från jordbruk och kvävebelastning.
Vattenskydd
Vattenskyddsområde finns fastställt för den allmänna vattentäkten i Hagmuren, fastställt 1986 (21 FS
1986:30). Förslag på nytt vattenskyddsområde ligger förnärvarande hos Länsstyrelsen för granskning
och fastställande.
Jäderfors och Järbo (9 och 10)
Västlig gren av Enköpingsåsen som sträcker sig från Färnebofjärden. Här beskrivs
grundvattenmagasinen Jäderfors och Järbo. Denna del av åsen går från Sandviken upp till Jädraås.
Magasinen är utpekade som en grundvattenförekomst och benämns i VISS Isälvsavlagring
Jädraås/Jäderfors EU CD SE673371-154319. Vattenresursen är mycket högt prioriterad (1) ur ett
regionalt perspektiv
NV VicNatur Vattenskyddsområde
Järnväg
!!!
!!!
!!!!!
Järnväg - planerad
!!!!!
Järnväg
!!!
!!!
!!!!!
Järnväg - framtida
!!!!!
Potentiellt förorenade områden EBH
Riskklass/Preciserad status efter åtgärd
_
^
_
^
_
^
1
2
3
Järnväg med enkelspår
Järnväg med dubbelspår
Övrig järnväg
Järnväg under byggnation
G
Y
Kyrkor
Tillsynsobjekt, C, U och K
A och B
#
*
#
*
Tillståndspliktig A-verksamhet
Tillståndspliktig B-verksamhet
rekommenderad primär väg
rekommenderad sekundär väg
TV NVDB Saltade vägar
Prioriterad sjö
Grundvattendelare J1
HMAG_VDEL
fast vattendelare
ospec. vattendelare
rörlig vattendelare
Magasinsdelområden J1
Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter
<1 l/s
1-5 l/s
5-25 l/s
25-125 l/s
>125 l/s
Okända uttagsmöjligheter
Sand- och grusförekomst - preliminär
Sand- och grusförekomst - beslutad
Urbergsförekomst - preliminär
Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad
NV VicNatur Vattenskyddsområde
Järnväg
!!!
!!!
!!!!!
Järnväg - planerad
!!!!!
Järnväg
!!!
!!!
!!!!!
Järnväg - framtida
!!!!!
Potentiellt förorenade områden EBH
Riskklass/Preciserad status efter åtgärd
_
^
_
^
_
^
1
2
3
Järnväg med enkelspår
Järnväg med dubbelspår
Övrig järnväg
Järnväg under byggnation
G
Y
Kyrkor
Tillsynsobjekt, C, U och K
A och B
#
*
#
*
Tillståndspliktig A-verksamhet
Tillståndspliktig B-verksamhet
rekommenderad primär väg
rekommenderad sekundär väg
TV NVDB Saltade vägar
Prioriterad sjö
Grundvattendelare J1
HMAG_VDEL
fast vattendelare
ospec. vattendelare
rörlig vattendelare
Magasinsdelområden J1
Magasinsdelområden; uttagsmöjligheter
<1 l/s
1-5 l/s
5-25 l/s
25-125 l/s
>125 l/s
Okända uttagsmöjligheter
Sand- och grusförekomst - preliminär
Sand- och grusförekomst - beslutad
Urbergsförekomst - preliminär
Urbergsförekomst, Annan förekomst - beslutad
Kvantitet och uttag
Den beräknade naturliga grundvattenbildningen och den bedömda uttagsmöjligheten i magasinet vid
Jäderfors-Järbo är 44−55 l/s. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014). För den kommunala
vattenförsörjningen nyttjas grundvatten från Järboåsen i vattentäkter i Jäderfors och Järbo. Dessa
täkter försörjer ca 1 200 personer. Dessutom finns en vattentäkt i Ockelbo kommun i Jädraås, med ca
260 personer anslutna. Vattenförbrukning i medeltal 44 m3/dygn (ca 0,5 l/s). Förbrukning kan
maximalt uppgå till 54 m3dygn (0,6 l/s). Uttagsbehovet bedöms inte öka jämfört med dagens uttag.
(SWECO, Jäderfors vattentäkt, Tekniskt underlag med förslag till vattenskyddsområde och
skyddsföreskrifter, 2014)
Kvalitet
Förekomsten bedöms som otillfredsställande status då bekämpningsmedelsrester (2,6Diklorbensamid, BAM) detekterats över riktvärde 0,1 µg/l (SGU-FS 2013:2).
Bekämpningsmedelserester har enbart påfunnits i den norra delen av förekomsten vid Jäderfors
vattentäkt. Inga andra ämnen faller ut över SGUs riktvärden. Bedömningen baseras på data i SGUs
dataarkiv mellan 2006-2012 inom råvattenkontroll och regional miljöövervakning. (VISS, Havs- och
vattenmyndigheten, 2014)
Påverkan och hot
I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes på grundvattenförekomsten våren
2013 blev totalpoängen 24,2, måttlig påverkansrisk. Med störst potentiell påverkan från åkermark
och enskilda avlopp. (SWECO, Nationell påverkansbedömning av grundvatten 2013, 2013).
Vattenskydd
Befintliga vattenskyddsområden finns för grundvattentäkterna i Jäderfors och Järbo. Dessa är
beslutade 1969 (Nr140B, 140/1969) resp. 1986 (21FS1986:27) Nytt vattenskyddsområde för Järbo är
framtaget av Sandvikens kommun och ligger för beslut hos Länsstyrelsen. Ett vattenskyddsområde
bör omfatta hela magasinet och dess tillrinningsområde. Vattenskyddet bör omfatta regler i
miljöbalken kapitel 7, föreskrifterna enligt Naturvårdsverkets allmänna råd (2003:16) och handboken
till de allmänna råden (2010:5).
Islingen/Pershem (11)
Grundvattenmagasinet är en utpekad grundvattenförekomst och benämns i VISS Islingen/Pershem,
EU CD SE673879-155119. Förekomsten är en sand- och grusförekomst Akviferstyp: Porakvifer.
Geologisk period: Kvartär. Åsen är en gren av Enköpingsåsen som sträcker sig från Färnebofjärden.
Denna del ligger mellan Öjaren och strax norr om Medskogssjön. Vattenresursen är måttligt
prioriterad (3) ur ett regionalt perspektiv.
Kvantitet och uttag
En porakvifer med måttliga uttagsmöjligheter. Bedömd uttagskapacitet ligger på 1-5 l/s. Ingen
vattentäkt finns på förekomsten. Undersökningar av kvantitativ status saknas. Då det inte finns
information om stora vattenuttag eller annan påverkan bedöms den kvantitativa statusen som god.
(VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014)
Kvalitet
Grundvattenförekomstens kemiska status bedöms vara god. Undersökningar av grundvattnets
kvalitet saknas. Då påverkan från mänskliga aktiviteter är liten bedöms det som troligt att kvaliteten
är god. (VISS, Havs- och vattenmyndigheten, 2014)
Påverkan och hot
I bedömningen av potentiell föroreningsbelastning som gjordes på grundvattenförekomsten våren
2013 blev totalpoängen 21,2, måttlig påverkan. Störst påverkan är från väg (RV 272) som löper längs
hela förekomsten.
Vattenskydd
Inget allmänt uttag av dricksvatten finns idag på förekomsten och inget vattenskyddsområde finns
framtaget. Då förekomsten är måttligt prioriterad ur ett regionalt perspektiv för den framtida
dricksvattenförsörjningen ses inget behov av framtagande av vattenskyddsområde ur det regionala
intresset.
Ytvattenresurser
Utöver grundvattenresurser finns ett antal ytvattenresurser som är eller kan vara viktiga för
vattenförsörjningen i framtiden för kommunen.
Färnebofjärden (12)
Dalälven bildas i Norge och Dalarna och sydligaste delen rinner genom Uppland och Gästrikland för
att sedan mynna i Bottenhavet i Älvkarleby kommun, öster om Skutskär. Älven är 542 km lång och är
Sveriges tredje största älv. Avrinningsområdet är 28 954 km2 och medelvattenföringen är ca 350
m3/s. Medellågkapaciteten för Färnebofjärden 137 Mm3/år. Markanvändningen ligger på ca 77 %
skogsmark, 7 % Mosse, 4 % Övrig mark. Dalälven är en viktig vattenresurs och potentiellt viktig
för dricksvattenanvändningen i framtiden. Inga allmänna dricksvattentäkter finns idag i
Dalälven för vårt län. Maximal uttagskapacitet har beräknats till ca 430 Mm3/år.
Enligt vattenförvaltningen, VISS har Färnebofjärden god ekologisk status. Förekomsterna uppnår ej
god kemisk status då halter överskrider miljökvalitetsnormerna för kvicksilver, vilket det generellt gör
i alla Svenska sjöar och vattendrag. Enligt en undersökning av miljögifter Länsstyrelsen i Dalarana har
gjort finns förhöjda halter av endosulfan, PBDE, fluoranten och HCH i nedre delen av Dalälven
(Dalarna, 2009).
Dalälven har extrema hydrologiska förhållanden som kan med pågående klimatförändringar komma
att ytterligare förstärkas. Regleringsdammarna kan dock jämna ut flödena speciellt under vårfloden
men har mindre möjlighet att jämna ut flödena under höstens nederbördsperiod. De höga flödena
kan orsaka översvämningar, erosion och skred och som i sin tur påverkar kvalitén på vattnet.
Inget vattenskyddsområde finns för nedre Dalälven. Behov av vattenskydd bör ses över speciellt i
områden som kan vara intressanta för utbyggnad kring Dalälven. Speciella områden kan vara där det
finns ytvatten som står i kontakt med grundvatten och/eller en infiltration till grundvattnet är möjlig.
Storsjön (13)
Storsjön (benämnd i VISS EU CD: SE672215-156026) ligger till största delen i Sandvikens kommun
förutom den västra delen och utloppet i Gävle kommun. Ytan är 73,6 km2 och har ett maxdjup på 15
m och medeldjup på 3,7 m. Maximal uttagskapacitet har beräknats till 15,7 Mm3/år. Sjön ligger i
Gavleåns avrinningsområde. Markanvändningen i Storsjöns avrinningsområde uppgår 81,5 %
skogsmark och 5,3 % jordbruksmark. Sjön är ingen allmän vattentäkt. Inget vattenskyddsområde
finns fastställt för sjön. Årsundas grundvattentäkt kan ha viss kontakt med ytvattnet i sjön.
Vattenskyddsområde för Årsundas grundvattentäkt har framtagit och eventuellt omfattar nya
vattenskyddsområdet sjön.
Enligt vattenförvaltningen, VISS har sjön otillfredsställande ekologisk status och uppnår ej god kemisk
status. Miljöproblem är flödesförändringar, kontinuitetsförändringringar och miljögifter.
Vattenförekomsten har förhöjda halter av arsenik, krom, zink, antracen, naftalen, oktylfenol, nickel,
benso(g,h,i)perylen samt kvicksilver. Kvicksilverhalterna i fisk överskrider EU:s gränsvärde på 0,02
mg/kg våtvikt. Det är osäkert om påverkan finns från enskilda utsläppskällor i anslutning till
vattenförekomsten eller om de höga halterna beror på den generella kvicksilverproblematik som
finns i Sverige. Främsta föroreningsrisk i sjöns omgivning är övergödning och miljögifter.
Ottnaren (14)
Ottnaren (EU CD SE671105-154223) delas mellan Sandvikens kommun och Hofors kommun. Sjön
ingår i Gavleåns avrinningsområde. Sjön har relativt stor andel jordbruksmark i närliggande område
på Hofors kommuns sida.
Inga kända uttag av dricksvatten finns från sjön, möjliga uttag för jordbruksbevattning finns. Sjön har
en uttagskapacitet att kunna utgöra en dricksvattenresurs för framtiden. Maximal uttagskapacitet
har beräknats till 4,2 Mm3/år.
Enligt vattenförvaltningen, VISS uppnår sjön ej god kemisk status då halter överskrider
miljökvalitetsnormerna för kvicksilver, vilket det generellt gör i alla Svenska sjöar. Inga andra ämnen
överskrider miljökvalitetsnormerna.
Skogsbruket och jordbruket är en stor påverkans risk. I och med klimatförändringarna kan
skogsbruket och jordbruket intensifieras och därmed öka påverkan från läckage av näringsämnen,
humus, kvicksilver, fenoler, bekämpningsmedel m.m. Klimatförändringar kommer också att orsaka en
högre temperatur av vattnet vilket försvårar beredningen av ytvattnet och risk för ökad tillväxt av
patogena mikroorganismer.
Inget vattenskyddsområde finns för Ottnaren idag. Inget behov kan ses idag att ta fram
vattenskyddsområde då sjön inte är vattentäkt och inte har några sådana planer förnärvarande. Inga
större hot eller påverkan finns för närvarande i tillrinningsområdet.
Öjaren (15)
Öjaren, ytvattenförekomst och benämns i VISS EU CD: SE672883-155647. Sjön ligger i Sandviken och
Gävle kommun och hör till Gavleåns avrinningsområde. Sjön har en yta på 19,6 km2 och har ett
maxdjup på 10 m och medeldjup på 3 m. Sjön befinner sig ca 72 m över havet. Maximal
uttagskapacitet har beräknats till 1,2 Mm3/år. I huvudsak skogsmark dominerar markanvändningen
men även i viss mån jordbruk.
Öjaren och vattenverket i Rökebo försörjer orterna Sandviken, Kungsgården, Åshammar, Storvik och
Gästrike Hammarby med dricksvatten ca 30 500 pers. Ytvattnet från Öjaren späds med grundvatten
från åsen vid Öjaren för att på bättre kvalitet och jämnare temperatur. Medeluttag år 2011 var
13 367 m3/dygn. Enligt Sandviken VA-översikt förbrukar Sandvikens AB ca 33 % av den totala
vattenproduktionen men detta behov bedöms att långsamt minska. Centralorten har tidigare helt
saknat reservkapacitet men genom överföringsledningar från Årsunda (grundvatten) har
reservkapacitet skapats för akuta situationer. Omvänt är Öjaren också reserv till Årsunda.
Kapaciteten i Årsunda är dock begränsad vid en sådan situation.
Enligt vattenförvaltningen, VISS har förekomsten måttlig ekologisk status och sjön uppnår ej god
kemisk status. Vattenförekomsten uppnår ej god ekologisk status med avseende på hydrologisk
regim och konnektivitet. Anledningen är att flödet och/eller vattenståndet avviker alltför mycket från
ett naturligt tillstånd på grund av reglering. Avseende på konnektivitet är att sjön påverkas av ett
eller flera vandringshinder. Vattenförekomsten bedöms ej uppnå god kemisk status.
Expertbedömning tyder på att gränsvärdet för kvicksilver överskrids. Inga mätningar har gjorts av de
prioriterade ämnena i vattenförekomsten. Halter överskrider miljökvalitetsnormerna för kvicksilver,
vilket det generellt gör i alla Svenska sjöar.
Främsta påverkan på sjön är två allmänna större vägar samt järnväg inom Öjarens avrinningsområde.
Andelen tung vägtrafik är ca 200 fordon per dygn enligt SWECOs remiss vattenskyddsområde, 2014.
Öjaren var tidigare en kommunalt anvisad utomhus bad, men är numera flyttad till Dammsjön i
Högbo, dock badar många där fortfarande. Skogsbruket är en stor påverkans risk, då området
domineras av skogsmark. I och med klimatförändringarna kan skogsbruket intensifieras och därmed
öka påverkan från läckage av näringsämnen, humus, kvicksilver, fenoler, bekämpningsmedel m.m.
Klimatförändringar kommer också att orsaka en högre temperatur av vattnet vilket försvårar
beredningen av ytvattnet och risk för ökad tillväxt av patogena mikroorganismer. Övrigt inom
avrinningsområdet finns bergtäkt, sågverk och camping. Inga förorenade områden med riskklass 1-2
finns inom området.
Inget vattenskyddsområde finns beslutat än för Öjaren, enbart vattenskydd för
grundvattenförekomsten vid Öjaren som beslutades 1977. Förslag finns framtaget på
vattenskyddsområde med föreskrifter och ligger hos Länsstyrelsen för granskning och fastställande.
Borrsjöån, mynnar i Storsjön (16)
Borrsjöån bildas i östra Dalarna, Falu kommun och strömmar åt sydost genom Sandvikens kommun
för att sedan mynna i Storsjön i Kungsgården. Ån rinner upp i Borrsjön, 263 meter över havet. Ån är
42 kilometer lång och har ett avrinningsområde på 260 km². Borrsjöån räknas som ett av Gavleåns
källflöden.
Huvudsakliga markanvändningen i hela avrinningsområdet är skogsmark och uppgår till ca 90 % och
jordbruksmark med ca 5 %. Den nedre delen av Borrsjöån som mynnar i Storsjön (benämns i VISS EU
CD SE672373-154216). Sträckan går från norr om Åshammar vid Dalfors och följer åsen ner till i
Storsjön. Medellågvattenföringen är 0,3 m3/s och maximal uttagskapacitet är 0,95 Mm3/år vid
Borrsjöåns mynning i Storsjön. Markanvändningen inom delavrinningsområdet för delsträckan är
skogsmark ca 38 %, Urbant 32 % och jordbruksmark 30 %.
Enligt vattenförvaltningen, VISS har förekomsten SE672373-154216 måttlig ekologisk status och
uppnår ej god kemisk. Vattenförekomsten uppnår ej god status med avseende på konnektivitet på
grund av att den påverkas av ett eller flera vandringshinder. Uppnår ej god kemisk status med
avseende på kvicksilver, vars halter i fisk överskrider EUs gränsvärden. Den troligtvis största källan är
historiska utsläpp av kvicksilver, som via atmosfärisk deposition har lagrats in i omgivande mark och
nu läcker kontinuerligt till ytvattnet och ackumuleras i fiskar. Inga andra ämnen överskrider
miljökvalitetsnormerna.
Vattenresursen kan vara en potentiellt viktig resurs för infiltration till grundvattentäkter efter åsen,
Åshammar/Kungsgården EU CD SE672340-154219.
Främsta påverkanskällorna inom delavrinningsområdet är skogsbruket, väg, jordbruksmark och tre
potentiellt förorenade områden med risk klass 2.
Liten del av vattendraget omfattas av vattenskyddsområden som omfattar grundvattentäkten i
Kungsgården och ett i Åshammar.
Jädraån, sträckan Järbo och Jäderfors (17) och sträckan ovan Lillån Kungsfors (18)
Jädraån bildas i östra Dalarna, Falu kommun och strömmar åt sydost genom Sandvikens kommun och
passerar Jädraås, Kungsfors, Järbo, Jäderfors och Högbo innan den mynnar ut Storsjön. Jädraån
räknas som ett av Gavleåns källflöden. Avrinningsområde på 890 km².
Huvudsakliga markanvändningen i hela avrinningsområdet är skogsmark och uppgår till ca 86 % och
jordbruksmark med ca 2,5 %. Medellågvattenföringen är 1,65 m3/s och maximal uttagskapacitet är
5,20 Mm3/år vid Jädraåns mynning i Storsjön.
Vattendragssträckan ovan Lilla Kungsfors (benämns i VISS EU CD SE674069-153998). Sträckan är 7,5
km och mynnar i Kungsfors. Markanvändningen inom delavrinningsområdet för delsträckan är
skogsmark ca 95 % och jordbruksmark 2,5 %. Medellågvattenföringen är 0,76 m3/s och maximal
uttagskapacitet är 2,39 Mm3/år.
Vattendragssträckan vid Järbo och Jäderfors (benämns i VISS EU CD SE672995-154602). Sträckan går
från Kungsfors och följer åsen ner till Högbo. Markanvändningen inom delavrinningsområdet för
delsträckan är skogsmark ca 88 % och jordbruksmark 11 %. Medellågvattenföringen är 1,04 m3/s och
maximal uttagskapacitet är 3,25 Mm3/år.
Enligt vattenförvaltningen, VISS har förekomsten SE674069-153998 och SE672995-154602 måttlig
ekologisk status och uppnår ej god kemisk. Vattenförekomsten uppnår ej god status med avseende
på konnektivitet på grund av att den påverkas av ett eller flera vandringshinder. Uppnår ej god
kemisk status med avseende på kvicksilver, vars halter i fisk överskrider EUs gränsvärden. Den
troligtvis största källan är historiska utsläpp av kvicksilver, som via atmosfärisk deposition har lagrats
in i omgivande mark och nu läcker kontinuerligt till ytvattnet och ackumuleras i fiskar. Inga andra
ämnen överskrider miljökvalitetsnormerna.
Vattenresursen kan vara en potentiellt viktig resurs för infiltration till grundvattentäkter efter åsen,
Jäderfors och Järbo EU CD SE673371-154319. Befintliga grundvattentäkter finns förnärvarande i
Jäderfors, Järbo, Jädraås.
Främsta påverkanskällorna inom delavrinningsområdet är skogsbruket, väg och jordbruksmark.
Några potentiellt förorenade områden med riskklass 2 finns i Järboområdet och ett med riskklass 1 i
Jäderfors (tungmetallgjuteri, Dala Ockelbo Norrsundets Järnväg)
Liten del av vattendraget omfattas av vattenskyddsområden som omfattar i huvudsak på påverkan
på grundvattnet i Kungsfors, Järbo och Jäderfors.
Litteraturförteckning
Dalarna, L. (2009). Organiska miljögifter i Dalälven inledande undersökningar 2009:22.
SCB. (den 01 11 2013). Folkmängden den 1 november efter region, ålder, kön och år.
SGU. (2014). GIS-skikt Grundvattenmagasin i jordlager J1, magasindelområden.
SGU Vattentäktsarkivet. (den 06 08 2014). Vattentäktsarkivet.
SWECO. (2013). Nationell påverkansbedömning av grundvatten 2013. Framtagning i
samband med riskklassning av grundvattenförekomster, vattenförvaltningen.
SWECO. (den 10 06 2014). Jäderfors vattentäkt, Tekniskt underlag med förslag till
vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter. Sandviken Energi.
VISS, Havs- och vattenmyndigheten. (2014). www.viss.lansstyrelsen.se. Hämtat från VISS.