1. No category

Marknadsrapport ägg
april 2015
 Under 2014 minskade produktionen medan importen ökade, vilket gav en
försvagad svensk marknadsandel. Importen till Sverige av skalägg från
Danmark ökade kraftigt 2014.
 Under senaste året har antalet hönsplatser i inredd bur minskat medan
antalet hönsplatser i frigående system ute och inne samt i ekologisk
produktion ökat. Totalt har antalet hönsplatser ökat med 4,4 procent.
 Priserna inom EU har utvecklats i harmoni med föregående år sedan
våren 2014, samtidigt som importen minskat och exporten ökat.
Rapport :
Enheten för handel och marknad
Författare:
Åsa Lannhard Öberg
Foto:
Ulf Nylén
Sammanfattning
Sveriges äggproduktion minskade med nästan 6 procent 2014 samtidigt som importen
ökade med nästan 10 procent och exporten minskade med drygt 13 procent.
Sammantaget ledde detta till en ökad förbrukning av ägg med 2 procent och en
försvagad svensk marknadsandel (självförsörjningsgrad) med nästan 8 procent. Per
capita konsumtionen ökade till en i ett tjugoårsperspektiv ny rekordnivå på 14,7 kg.
Samtidigt som produktionen av ägg minskade 2014 ökade antalet värphönsplatser med
drygt 4 procent, och en förklaring till denna till synes skeva ekvation kan vara
tomhållda stallar.
Handeln på detaljerad nivå visar att importen av skalägg från Danmark ökade kraftigt
2014. Även importen av skalägg från Finland och Tyskland ökade och sammanlagt
ökade skaläggsimporten med 214 procent. För övriga äggprodukter kan både ökad och
minskad import konstateras 2014. Exporten minskade av de flesta äggprodukter 2014,
bland annat minskade exporten av skalägg till Danmark.
Jordbruksverket samlar veckovis in svenska avräkningspriser för ekologiska ägg, ägg
från höns i inredda burar och ägg från frigående höns inomhus. Även partipriser för ägg
från frigående höns inomhus samlas in veckovis. Priserna för samtliga fyra grupper har
stigit svagt det senaste året.
Det genomsnittliga partipriset i EU har utvecklats väl i linje med föregående tolv
månader sedan våren 2014. Partipriserna avser ägg från höns i inredda burar i de flesta
medlemsländerna.
EU:s import av ägg (främst i form av olika äggprodukter) minskade med 36 procent
2014, och på detaljnivå berodde detta på att ökade import från Indien inte kompenserade
för de kraftiga importminskningarna från USA och Kina. En anledning till
importminskningen är att EU hade ett överskott på ägg 2014 och därför inte behövde
importera äggprodukter, och detta syns även på den ökade exporten under året.
Siffror inrapporterade enligt förordningen om handelsnormer för ägg över inhysningen i
EU, visar att fördelningen i medlemsstaterna enligt inrapportering före den 1 april 2014
var följande: 57 procent inredd bur, 12 procent frigående utomhus, 27 procent frigående
inomhus och 4 procent ekologisk. Medlemsstaterna rapporterade senast den 1 april 2015
in nya siffror över inhysningen, men dessa har tyvärr inte publicerats ännu.
EU-priserna på skalägg ligger i nivå med priserna i Brasilien för närvarande, medan de
amerikanska priserna är något högre. Indiska priser som finns med i jämförelsen ligger
ungefär 50 procent under EU:s priser.
Innehåll
1
Den svenska marknaden ........................................................................................ 1
1.1
Balans för ägg i Sverige, 1000 ton skaläggsekvivalenter ................................. 1
1.2
Totalkonsumtionen (förbrukningen) av animalieprodukter i Sverige 19942014, kg/capita.............................................................................................................. 2
1.3
Svensk marknadsandel av totalkonsumtionen (självförsörjningsgrad) för
animalieprodukter 1994-2014....................................................................................... 3
1.4
Invägning och beräknad produktion 2005-2014, ton........................................ 4
1.5
Förprövning av stallar till unghöns och värphöns 2005-2014 .......................... 5
1.6
Fördelning av värphöns per produktionssystem i Sverige................................ 6
1.7
Användning av antibiotika till djur inom EU ................................................... 7
1.8
Svensk import av ägg per kategori, skaläggsekvivalenter ................................ 8
1.9
Svensk import av ägg per KN-nr, ton produktvikt ........................................... 8
1.10 Svensk import av skalägg per land, 2013 (tv) - 2014 (th), ton produktvikt ..... 9
1.11 Svensk import av flytande äggula samt flytande/frysta helägg per land, 2013
(tv) - 2014 (th), ton produktvikt.................................................................................. 10
1.12 Svensk export av ägg per kategori, skaläggsekvivalenter .............................. 11
1.13 Svensk export av ägg per KN-nr, ton produktvikt ......................................... 11
1.14 Svensk export av skalägg per land, 2013 (tv) - 2014 (th), ton produktvikt ... 12
1.15 Svensk export av konserverade/kokta ägg per land, 2013 (tv) - 2014 (th), ton
produktvikt.................................................................................................................. 13
1.16 Avräkningspris/partipris ägg 2012-2015 (v12), kr/kg .................................... 14
1.17 EU:s och Sveriges partipriser 2012-2015 (v 13), euro/100 kg ....................... 15
1.18 Jämförelse av partipriser inom EU, årsgenomsnitt per land ........................... 16
1.19 Utveckling av konsumentpriser utifrån KPI ................................................... 17
2 EU och världsmarknaden .................................................................................... 18
2.1
2.2
2.3
2.4
2.5
2.6
2.7
2.8
2.9
2.10
Antal värphöns per EU-land och anläggningsstorlek, 2007 och 2010 .......... 18
Fördelning av värphöns per medlemsstat och produktionsmetod, 2013 ........ 19
Utveckling av EU:s äggbalans, 1995-2015(f) ................................................ 21
Utveckling och prognos för total äggproduktion inom EU ............................ 22
EU:s genomsnittliga partipriser på ägg, euro/100 kg ..................................... 23
EU:s handelsbalans för ägg 1995-2014 (exkl. kläckägg) ............................... 24
EU:s importutveckling per land, ton skaläggsekvivalenter ............................ 25
EU:s exportutveckling per land ...................................................................... 26
Viktiga aktörer på världsmarknaden, 2014..................................................... 27
Äggpriser i USA, EU, Brasilien och Indien, euro/100 kg .............................. 28
1
Den svenska marknaden
1.1
Balans för ägg i Sverige, 1000 ton skaläggsekvivalenter
Den svenska balansen för ägg visar i grova drag hur produktion, handel och förbrukning utvecklats över
tid. Jordbruksverket har en serie med jämförbara uppgifter från 1994 till 2014 men i denna rapport visas
bara de tio senaste åren. Handelssiffrorna inkluderar även ägg som handlas i annan form än skalägg, t.ex.
äggpulver, bakverk och pasta där ägginnehållet räknats om till skaläggsekvivalenter. Längre fram i denna
rapport beskrivs handeln på en mer detaljerad nivå. Den svenska andelen av förbrukningen (även kallad
självförsörjningsgrad) indikerar hur den svenska konkurrenskraften utvecklats. Denna andel har under
flera år legat en bra bit över 90 procent, men 2014 skedde en kraftig försämring då importen ökade
samtidigt som produktionen minskade. Förbrukningen uttryckt i kg per person och år visar att svenskarna
äter alltmer ägg, och 2014 var förbrukningen rekordhög i ett 20-årsperspektiv med 14,7 kg. Under första
kvartalet 2015 har såväl produktion som handel och förbrukning ökat.
År
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Skillnad 13/14
2014 jan-mars
2015 jan-mars
Skillnad 14/15
Produktion Import
101,5
98,8
95,4
102,5
104,5
111,3
116,1
122,2
129,2
121,1
-6,3%
36,6
38,8
44,0
45,9
51,3
46,6
49,0
52,4
49,8
51,9
51,3
56,5
10,1%
12,6
13,4
6,0%
7,7%
Export
27,9
27,0
28,3
29,1
28,0
41,7
43,9
41,8
41,2
35,7
-13,4%
9,1
9,8
7,7%
Förbrukning
117,6
117,7
118,4
119,9
125,5
122,0
121,9
132,3
139,3
141,9
1,8%
40,1
42,3
5,6%
Svensk andel av Förbrukning
förbrukningen
kg/person
86,3%
13,0
83,9%
13,0
80,6%
12,9
85,4%
13,0
83,3%
13,5
91,2%
13,0
95,2%
12,9
92,4%
13,9
92,8%
14,5
85,3%
14,6
-8,0%
0,8%
31,5%
31,6%
0,1%
Not: Produktionen beräknas genom partihandelns invägning delat med 0,73 (2004-2006), 0,744 (2007), 0,7642 (2008),
0,76337 (2009), 0,7741 (2010), 0,79 (2011), 0,8 (2012-2013), 0,82 (2014-).
Källa: Svenska Ägg (produktion), SCB (handelssiffror) och Jordbruksverket (beräkning).
1
1.2
Totalkonsumtionen (förbrukningen) av animalieprodukter i
Sverige 1994-2014, kg/capita
Intresset för den svenska köttkonsumtionen har varit stort de senaste åren och i figuren nedan illustreras
utvecklingen av både kött- och äggkonsumtionen sedan året före Sveriges EU-medlemskap.
Förbrukningen av ägg har inte ökat lika mycket som kött de två senaste decennierna, där framför allt
förbrukningen av fågel- och nötkött stigit rejält.
120,0
100,0
100,0
80,0
80,0
60,0
60,0
40,0
40,0
20,0
20,0
Förbrukning kg/capita per produkt
120,0
0,0
1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Övrigt kött 4,8
4,7
4,1
4,1
3,4
4,0
4,4
4,4
4,3
4,3
4,3
4,2
3,9
3,8
3,9
3,9
4,0
3,8
3,6
3,4
3,4
Lammkött
0,7
0,7
0,8
0,8
0,8
0,9
0,9
1,0
1,0
1,0
0,9
1,1
1,3
1,3
1,4
1,6
1,4
1,5
1,5
1,6
1,7
Fågelkött
8,2
8,7
9,6
9,3
9,8 11,5 12,8 13,9 14,8 14,3 14,9 15,7 16,3 16,7 18,1 17,5 18,4 18,7 19,0 20,3 21,4
Nötkött
18,0 18,5 19,4 20,1 20,3 21,4 22,4 21,5 24,2 25,0 25,2 25,4 25,7 25,3 24,8 24,7 25,4 25,9 25,6 25,8 25,9
Griskött
34,0 35,5 34,9 35,5 37,5 36,5 35,7 34,7 36,2 36,1 36,5 35,7 35,5 36,1 36,2 36,0 37,0 37,3 35,9 36,6 35,1
Ägg
12,5 12,0 12,5 12,1 12,5 12,3 12,2 12,1 11,6 11,9 13,3 13,0 13,0 12,9 13,0 13,5 13,0 12,9 13,9 14,5 14,7
Totalt
78,2 80,1 81,3 81,9 84,3 86,6 88,4 87,6 92,0 92,6 95,1 95,1 95,7 96,2 97,4 97,2 99,2 100,1 99,5 102,2 102,2
Källa: Jordbruksverket och SCB
2
0,0
Förbrukning kg/capita totalt
För kött har Jordbruksverket på senare år bytt ut begreppet konsumtion mot förbrukning, eftersom den
beräkning som görs visar åtgången i slaktad vikt av det kött vi sedan äter. Uppemot 30 procent av en
slaktkropp, beroende på köttslag, försvinner i form av ben och andra förluster i värdekedjan från slakteri
till hushåll. Förlusterna i värdekedjan av invägda ägg bör dock vara betydligt mindre.
1.3
Svensk marknadsandel av totalkonsumtionen
(självförsörjningsgrad) för animalieprodukter 1994-2014
Den svenska marknadsandelen, eller självförsörjningsgraden, har sjunkit successivt i samtliga
animaliesektorer de tjugo senaste åren. Ökat importtryck då Sverige blev en del av den inre marknaden
1995 är den främsta orsaken till försämrad konkurrenskraft för svenskt kött och svenska ägg. För ägg
inleddes redan 1984 en obligatorisk salmonellakontroll i fjäderfäbesättningar i Sverige, vilket innebar att
Sverige kunde förhandla sig till salmonellagarantier vid EU-medlemskapet. Dessa har inneburit ett
betydande skydd mot import av ägg för konsumtion från andra EU-länder, vilket även syns i jämförelsen i
figuren genom att äggsektorn lyckats upprätthålla en relativt hög självförsörjningsgrad. Inom EU har idag
även Finland och Danmark en salmonellastatus som innebär att ägg för konsumtion kan importeras från
dessa två länder till Sverige utan särskilda intyg om salmonellafrihet.
NÖT
GRIS
FÅGEL
LAMM
ÄGG
120%
104%
100% 102%
93%
80% 91%
60%
86%
69%
65%
71%
52%
40%
31%
20%
0%
2014
2013
2012
2011
2010
2009
2008
2007
2006
2005
3
2004
2003
2002
2001
2000
1999
1998
1997
1996
1995
1994
Källa: Jordbruksverket och SCB
1.4
Invägning och beräknad produktion 2005-2014, ton
För att beräkna den svenska produktionen av ägg räknas den kvantitet ägg i ton som vägs in på Svenska
Äggs medlemspackerier om enligt en faktor som speglar den kvantitet ägg som bedöms gå via andra
försäljningskanaler än just dessa packerier. Omräkningsfaktorn justeras med ett eller några års mellanrum
(se not till figuren) och trenden är att en allt större andel av den svenska äggproduktionen vägs in på
packerier som är medlemmar i Svenska Ägg. Till exempel var denna andel 82 procent 2014 vilket kan
jämföras med 73 procent 2005. De senaste åren har beräkningen blivit mer osäker då
kläckningsstatistiken, som tidigare varit offentlig och beaktats i beräkningen, numera är sekretessbelagd
på grund av att det är så få verksamma företag.
Produktionen av ägg steg varje år 2007-2013 för att minska med nästan 6 procent 2014. De två främsta
orsakerna till produktionsminskningen förra året är den minskade efterfrågan på ägg från inredd bur och
den ökade efterfrågan på ekologiska ägg. En del stallar med inredd bur står antingen tomma eller byggs
om till frigående system, samtidigt som stallar byggs eller anpassas till ekologisk produktion. De åtta
första veckorna 2015 ökade dock produktionen av ägg igen med drygt 3 procent, från 18,6 tusen ton till
19,2 tusen ton.
130
120
110
100
90
ton
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Invägning
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
74 100
72 100
71 000
78 300
79 800
86 167
91 700
97 784
103 375
99 691
Produktion 101 507 98 767 95 430 102 460 104 532 111 312 116 076 122 230 129 219 121 575
Not: För att beräkna den svenska produktionen räknas invägningen till Svenska Äggs medlemspackerier om med en faktor som
speglar den mängd ägg som bedöms passera via andra kanaler än dessa packerier. Den andel som gått via Svenska Äggs
medlemspackerier har under den aktuella perioden varit följande: 73 % 2005-2006, 74,4 % 2007, 76,42 % 2009, 77,41 %
2010, 79 % 2012-2013 och 82 % 2014.
Källa: Svenska Ägg
4
1.5
Förprövning av stallar till unghöns och värphöns 2005-2014
Innan ny-, till- eller ombyggnadsåtgärder ska genomföras av ett djurstall måste det förprövas, vilket är en
form av djurskyddsgranskning. Ansökan om förprövning lämnas till länsstyrelsen och i början av varje år
gör Jordbruksverket en sammanställning och analys av det gångna årets förprövningar. Då erfarenheten
visar att de flesta förprövningar leder till realisering av byggplanerna är statistiken en god indikator på
investeringsviljan i animalieproduktionen, även om det kan ta ett antal år innan investeringen blir av.
Värphöns är det djurslag som uppvisat den största ökningen av förprövade stallplatser och avdelningar de
senaste åren. Antalet förprövade stallplatser och avdelningar har dock både ökat och minskat det senaste
decenniet, med en toppnotering 2010. Statistiken för unghöns började sammanställas för fem år sedan.
Figuren nedan visar nettot av tillkomna (berörda) stallplatser och stallavdelningar.
900000
50
800000
45
Antal berörda stallplatser
35
600000
30
500000
25
400000
20
300000
15
200000
10
100000
0
5
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Antal unghöns
275 500 181 908 134 630 181 907 149 598
Antal värphöns
94 715 222 656 616 277 390 250 320 517 808 060 424 872 713 201 635 323 688 552
Stallavd. unghöns
Stallavd. värphöns
13
18
38
30
22
Källa: Jordbruksverket och Länsstyrelsen
5
9
13
9
7
7
43
31
41
35
42
0
Antal berörda stallavdelningar
40
700000
1.6
Fördelning av värphöns per produktionssystem i Sverige
8
8
7
7
6
6
5
5
4
4
3
3
2
2
1
1
0
2011
2012
2013
2014
2015
749 539
792 239
809 412
826 307
964 934
Frigående ute
3 100
21 625
28 625
54 625
109 166
Frigående inne
3 468 659
3 684 495
4 087 546
4 449 916
4 756 173
Inredd bur
2 297 697
2 308 955
2 083 537
1 721 690
1 532 094
Totalt
6 518 995
6 807 314
7 009 120
7 052 538
7 362 367
Ekologisk
Miljontal värphöns totalt
Miljontal värphöns per produktionsmetod
De två figurerna nedan visar dels utvecklingen över fem år av antalet värphöns fördelat på fyra
produktionsmetoder enligt Svenska Äggs register, och dels en jämförelse mellan fördelningen 2015 enligt
Svenska Äggs och Jordbruksverkets register (utdrag på våren respektive år). Uppgifterna ska rapporteras
till EU- kommissionen den 1 april varje år och de senaste åren har Jordbruksverket rapporterat uppgifter
från Svenska Äggs register, eftersom det bedöms vara bättre uppdaterat. I jämförelsen nedan visar
Jordbruksverkets register drygt 255 000 fler värphönsplatser och 25 färre anläggningar än enligt Svenska
Äggs register. Sistnämnda register visar att antalet platser i inredd bur minskat samtidigt som antalet i
övriga tre produktionssystem ökat sista året. Uppgifterna för 2015 visar också en total ökning av antalet
hönsplatser med 4,4 procent, samtidigt som produktionen minskade 2014 enligt tidigare figurer. En
förklaring till denna skeva ekvation kan vara tomhållda stallar på vissa gårdar. Registeruppgifter används
även i andra sammanhang, t.ex. för kartläggning och planering vid utbrott av smittsamma djursjukdomar.
0
8
450
400
350
300
250
200
150
100
50
0
7
Miljontal värphöns
6
5
4
3
2
1
0
Inredd bur
Frigående
inne
Frigående
ute
Ekologisk
Totalt
Maxkapacitet SJV vår-15
1 617 463
4 930 673
132 546
936 965
7 617 647
Maxkapacitet SÄ vår-15
1 532 094
4 756 173
109 166
964 934
7 362 367
Antal anläggningar SJV vår-15
75
181
13
90
359
Antal anläggningar SÄ vår-15
82
203
12
87
384
Källa: Svenska Ägg och Jordbruksverket
6
Antal värphönsanläggningar
Källa: Svenska Ägg
1.7
Användning av antibiotika till djur inom EU
På grund av kraftig överanvändning av antibiotika i världen utvecklas resistenta bakterier i snabb takt.
Sverige arbetade tidigt för att minska användningen av antibiotika hos djur, och 1986 var vi först i
världen med att förbjuda all användning av antibiotika för att öka tillväxten hos djur. Vi var också
delaktiga i att samma förbud infördes i hela EU 2006. Utvecklingen av antibiotikaresistens påverkas av
hur mycket antibiotika och vilka sorters antibiotika som används, men också av smittskydd och hygien.
Figuren nedan visar användningen av antibiotika till samtliga livsmedelsproducerande djur i Sverige
jämfört med andra EU-länder 2011 och 2012. Den svenska antibiotikaanvändningen är betydligt lägre än i
de jämförda länderna, där Cypern utgör det tydligaste exemplet på hög användning. Av de 23 jämförda
EU-länderna så minskade försäljningen av antibiotika till livsmedelsproducerande djur i 14 länder,
däribland SE (med 0,1 mg). Danmark som har mer än tre gånger så hög försäljning som Sverige ökade
med 1,5 mg mellan 2011-2012 och Tyskland, som har femton gånger så hög försäljning, minskade med
6,7 mg. Cypern, Italien, Spanien och Tyskland som låg i topp 2011 minskade medan Ungern ökade
markant till en tredjeplats.
I Sverige behandlas oftast djur individuellt och tack vare förebyggande djurhälsovård har vi ett gott
hälsoläge vilket gör att behovet av att behandla djuren är lägre. I de fall då antibiotikabehandling behövs
bör man sträva efter att använda ett preparat som påverkar andra bakterier än den som orsakar infektionen
i så liten grad som möjligt. Det finns antibiotika som slår mot ett brett spektrum av bakterier, samt de som
riktas mot ett fåtal specifika bakterietyper. Bredspektrumantibiotika ger generellt en högre risk för
antibiotikaresistens än smalspektrumantibiotika. I flertalet EU-länder är tetracykliner, som är
bredspektrumantibiotika, den typ av antibiotika som såldes mest under 2012, i genomsnitt 37 procent. I
Sverige är motsvarande siffra 8 procent. I Sverige används främst penicillin (61 procent) som är det
viktigaste exemplet på ett smalspektrigt antibiotikum. Ur resistenssynpunkt är det en fördel om merparten
av antibiotikaanvändningen utgörs av penicillin. I Danmark har en ny handlingsplan tagits fram med
målet att halvera användningen av tetracyklin före utgången av 2015.
Grafen nedan visar användningen av antibiotika till livsmedelsproducerande djur inom EU.
450
400
Mg per kg skattad vikt
350
300
250
2011
200
2012
150
100
50
Källa: Europeiska läkemedelsmyndigheten
7
Österrike
Ungern
Tyskland
Tjeckien
Sverige
Storbrit.
Spanien
Slovenien
Slovakien
Portugal
Polen
Nederl.
Litauen
Lettland
Italien
Irland
Frankrike
Finland
Estland
Danmark
Cypern
Bulgarien
Belgien
0
1.8
Svensk import av ägg per kategori, skaläggsekvivalenter
Den inledande tabellen i denna rapport visar att den totala handeln med ägg uttryckt som
skaläggsekvivalenter ökade 2014. I följande figur har importen brutits ner på tre kategorier. Importen
uppdelad på skalägg, äggprodukter och ägg i bearbetadeprodukter visar att ökningen 2014 avsåg
bearbetade produkter och skalägg medan importen av äggprodukter minskade. Importen domineras av
ägg i bearbetade livsmedel, där ägget oftast är en anonym ingrediens.
Skalägg
Äggprodukter
Bearbetade
60,0
60,0
56,3
51,9
51,3
50,0
50,0
1 000-tal ton
40,0
28,1
40,0
32,2
28,7
30,0
30,0
20,0
20,0
18,9
10,0
5,0
0,0
2012
18,4
20,5
10,0
5,7
2,2
2013
0,0
2014
Källa: Jordbruksverket, SCB
1.9
Svensk import av ägg per KN-nr, ton produktvikt
Tabellen redogör för importflödet av ägg och äggprodukter som inte ingår i bearbetade livsmedel och här
uttrycks importen i produkternas verkliga vikt, dvs. inte omräknad till skaläggsekvivalenter.
KN-nr
Produkt
2012
2013
2014
14/13
0407 21 00
0407 29 10
0407 29 90
0407 90 10
0407 90 90
0408 11 80
0408 19 81
0408 19 89
0408 91 80
0408 99 80
3502 11 90
3502 19 90
Färska hönsägg
Färska ägg från andra tamfåglar
Färska ägg från andra fåglar
Konserverade/kokta tamfågelägg
Konserverade/kokta ägg från övriga fåglar
Torkad äggula
Flytande äggula
Fryst äggula
Torkade helägg
Frysta/flytande helägg
Torkat äggalbumin
Övrigt äggalbumin
1 127
145
0
3 691
4
1 131
2 254
467
1 200
3 999
108
1 660
1 487
1
4
690
4
1 074
3 827
399
672
3 666
314
2 527
4 673
13
0
995
3
951
3 154
394
957
4 023
114
1 726
214%
1200%
-100%
44%
-25%
-11%
-18%
-1%
42%
10%
-64%
-32%
Källa: Jordbruksverket, SCB
8
1.10 Svensk import av skalägg per land, 2013 (tv) - 2014 (th), ton
produktvikt
Pajdiagrammen visar importen fördelat per land av de tre dominerande produkterna i tabellen ovan.
Importen av skalägg är koncentrerad kring ett litet antal länder, vilket delvis beror på de svenska
salmonellagarantier som nämnts ovan. Även geografisk närhet och företagsintern handel kan påverka
importflödets ursprung. Importen av skalägg från Danmark ökade kraftigt 2014, även importen av skalägg
från Finland ökade men Finlands andel av total import av skalägg minskade ändå rejält. En ny aktör i
statistiken är Estland, och 350 ton estniska skalägg nådde svensk marknad 2014.
Danmark
Finland
Danmark
Finland
Tyskland
Övriga
Tyskland
Övriga
6%
3%
4% 1%
7%
20%
28%
71%
(ton skalägg, 04072100)
Totalt
Danmark
Finland
Estland
Tyskland
Övriga
Estland
2013
2014
14/13
1 487
4 673
214%
294
1 052
0
92
50
2 790
1 308
350
185
40
849%
24%
101%
-20%
Källa: SCB
9
60%
1.11 Svensk import av flytande äggula samt flytande/frysta
helägg per land, 2013 (tv) - 2014 (th), ton produktvikt
Importen av flytande äggula och flytande/frysta helägg är fördelad på ett större antal länder än skaläggen,
med Danmark, Finland, Polen och Tyskland i topp. Den totala importen av dessa produkter minskade
något 2014 och den största förändringen på landnivå var att importen från Polen minskade medan
importen från Tyskland ökade.
Danmark
Lettland
Polen
USA
Danmark
Lettland
Polen
Finland
Nederländerna
Tyskland
Finland
Nederländerna
Tyskland
4%
15%
18%
23%
21%
17%
17%
20%
3%
34%
9%
(ton äggprodukt,
04081981 + 04089980)
Totalt
Danmark
Finland
Lettland
Nederländerna
Polen
Tyskland
USA
Övriga
12%
2013
2014
14/13
7 493
7 177
-4%
1 311
1 272
211
671
2 584
1 096
319
29
1 632
1 189
465
888
1 468
1 529
0
6
24%
-7%
120%
32%
-43%
40%
-100%
-79%
Källa: SCB
10
7%
1.12 Svensk export av ägg per kategori, skaläggsekvivalenter
I följande figur har exporten, som minskade 2014, brutits ner på tre kategorier på samma vis som
importen ovan. Exporten uppdelad på skalägg, äggprodukter och ägg i bearbetadeprodukter visar att
minskningen 2014 avsåg samtliga tre kategorier. Liksom importen så domineras även exporten av ägg i
bearbetade livsmedel.
Skalägg
45,0
41,8
Äggprodukter
Bearbetade
45,0
41,2
40,0
40,0
35,7
35,0
35,0
1 000-tal ton
30,0
30,0
30,0
25,0
27,3
25,0
24,7
20,0
20,0
15,0
15,0
10,0
7,8
10,0
8,9
7,1
5,0
5,0
0,0
4,1
5,0
2012
2013
3,9
0,0
2014
Källa: Jordbruksverket, SCB
1.13 Svensk export av ägg per KN-nr, ton produktvikt
Tabellen redogör för exportflödet av ägg och äggprodukter som inte ingår i bearbetade livsmedel och här
uttrycks exporten i produkternas verkliga vikt, dvs. inte omräknad till skaläggsekvivalenter.
KN-nr
Produkt
2012
2013
2014
14/13
0407 21 00
0407 29 10
0407 29 90
0407 90 10
0407 90 90
0408 11 80
0408 19 81
0408 19 89
0408 91 80
0408 99 80
3502 11 90
3502 19 90
Färska hönsägg
Färska ägg från andra tamfåglar
Färska ägg från andra fåglar
Konserverade/kokta tamfågelägg
Konserverade/kokta ägg från övriga fåglar
Torkad äggula
Flytande äggula
Fryst äggula
Torkade helägg
Frysta/flytande helägg
Torkat äggalbumin
Övrigt äggalbumin
178
972
20
2 905
4
387
114
3
786
107
349
25
3 489
539
0
1 018
0
337
256
5
605
684
462
258
2 001
220
0
1 713
0
544
83
3
439
268
383
57
-43%
-59%
Källa: Jordbruksverket, SCB
11
68%
61%
-68%
-40%
-27%
-61%
-17%
-78%
1.14 Svensk export av skalägg per land, 2013 (tv) - 2014 (th),
ton produktvikt
Pajdiagrammen visar exporten fördelat per land av de två dominerande produkterna i tabellen ovan.
Exporten av skalägg är liksom importen koncentrerad kring ett litet antal länder med Danmark som tar
emot nästan 90 procent av den svenska skaläggsexporten. Den svenska exporten av skalägg till Tyskland
har varit relativt betydande under flera år, men försvann eller pausade 2014. En förklaring till detta är att
de ekologiska ägg som tidigare exporterats till Tyskland behövdes för att tillgodose den ökade svenska
efterfrågan på ekologiska ägg under förra året. Totalt sett minskade skaläggsexporten med 43 procent.
Danmark
Färöarna
Tyskland
Övriga
9%
Danmark
2%
8%
Färöarna
Övriga
3%
4%
85%
(ton skalägg, 04072100)
Totalt
Danmark
Färöarna
Tyskland
Övriga
89%
2013
2014
14/13
3 489
2 001
-43%
2 975
139
306
68
1 793
157
0
52
-40%
13%
-100%
-24%
Källa: SCB
12
1.15 Svensk export av konserverade/kokta ägg per land,
2013 (tv) - 2014 (th), ton produktvikt
Exporten av konserverade/kokta ägg var kvantitetsmässigt näst betydelsefull i den svenska äggexporten
2014, efter en ökning med 68 procent, och även här dominerar Danmark bland mottagarländerna.
Danmark
4%
Nederländerna
Tyskland
Danmark
6%
Belgien
Finland
3%
19%
78%
90%
(ton konserverade/kokta ägg, 04079010)
2013
2014
14/13
Totalt
Danmark
Belgien
Finland
Nederländerna
Tyskland
1 018
919
0
0
38
61
1 713
1 336
329
48
0
0
68%
45%
Källa: SCB
13
-100%
-100%
1.16 Avräkningspris/partipris ägg 2012-2015 (v12), kr/kg
Enligt EU-förordning ska representativa partipriser för ägg, det vill säga packeriernas priser vid
försäljning till nästa led, samlas in i medlemsstaterna varje vecka. I Sverige dominerar äggproduktion i
frigående system inomhus, och därför rapporteras svenska priser på ägg från just denna typ av produktion.
EU-förordningen kompletteras med en svensk föreskrift, som slår fast att alla packerier med en årlig
invägning över 2 000 ton ska rapportera partipriser. Denna gräns har satts med hänsyn till att både en
tillräcklig del av marknaden ska täckas in samtidigt som den administrativa bördan ska minimeras. Det
var några år sedan Jordbruksverket senast såg över vilka packerier som omfattas av rapporteringskravet, i
dagsläget är det troligtvis några fler än de som idag rapporterar som har en invägning över 2 000 ton.
Jordbruksverket samlar i samband med partipriserna även in avräkningspriser, som dessutom används av
Jordbruksverkets statistikenhet.
Figuren nedan visar prisutvecklingen från 2012 till vecka 12 i år. Sett till det senaste året har samtliga
priser ökat, under perioden som helhet har dock priserna på ägg från höns i inredda burar samt ägg från
frigående höns inomhus sjunkit medan priserna på ägg från ekologiska höns stigit och partipriserna stått
ganska stilla. Tillförlitligheten i statistiken beror helt på kvaliteten på de inrapporterade priserna.
Inredda burar
Ekologisk produktion
Frigående inomhus
Pris 15-pack, partiled frigående
24
23
22
21
20
sek/kg
19
18
17
16
15
14
13
12
11
Källa: Jordbruksverket
14
2015-05
2014-47
2014-37
2014-27
2014-17
2014-07
2013-49
2013-39
2013-29
2013-19
2013-09
2012-51
2012-41
2012-31
2012-21
2012-11
2012-01
10
1.17 EU:s och Sveriges partipriser 2012-2015 (v 13), euro/100 kg
EU:s genomsnittliga äggpriser jämförs nedan med de svenska priserna. Figuren visar en tydlig skillnad
mellan nivåerna, där svenska priser för närvarande ligger drygt 50 procent högre än EU-snittet. En
förklaring till den stora skillnaden kan givetvis vara högre kostnader i svensk äggproduktion, men en
annan betydande anledning är att rapporteringen görs för representativ äggproduktion i varje medlemsstat.
Sverige är ett av få länder som har störst andel av äggproduktionen i frigående system inomhus, och
därför rapporterar priser för dessa ägg. Majoriteten av EU-länderna har störst andel äggproduktion i
inredda burar, och därför bör även priserna i dessa länder avse ägg producerade i inredda burar. Detta
förhållande beskrivs mer utförligt längre fram i denna rapport. Även valutakurseffekter påverkar
förhållandet mellan priserna, och en försvagad svensk krona det senaste året har gett lägre partipriser på
svenska ägg omräknat till euro.
EU
Sverige
230
euro/100 kg
210
190
170
150
130
2012-01
2012-06
2012-11
2012-16
2012-21
2012-26
2012-31
2012-36
2012-41
2012-46
2012-51
2013-04
2013-09
2013-14
2013-19
2013-24
2013-29
2013-34
2013-39
2013-44
2013-49
2014-02
2014-07
2014-12
2014-17
2014-23
2014-28
2014-33
2014-38
2014-43
2014-48
2015-01
2015-06
2015-11
110
Källa: EU-kommissionen
15
1.18 Jämförelse av partipriser inom EU, årsgenomsnitt per land
Av en jämförelse mellan ett urval av EU-länder framgår tydligt att de svenska priserna är högst, med
Danmark och Finland på andra och tredje plats. Både Danmark och Finland har en större andel värphöns i
inredda burar än i frigående system inomhus vilket bör innebära att priserna avser ägg från just inredda
burar. Även i denna jämförelse påverkar växelkursutvecklingen priserna i de länder som inte har infört
euro som valuta.
Priserna i alla länder i jämförelsen, utom Sverige och Danmark, påverkades tydligt av den turbulens som
skapades på marknaden då förbudet mot oinredda värphönsburar trädde i kraft den 1 januari 2012.
Danmark
Tyskland
Lettland
Polen
Finland
Sverige
Storbritannien
EU genomsnitt
230,00
210,00
190,00
euro/100 kg
170,00
150,00
130,00
110,00
90,00
70,00
Källa: EU-kommissionen
16
2014
2013
2012
2011
2010
2009
2008
2007
2006
2005
2004
2003
2002
2001
2000
1999
1998
1997
1996
50,00
1.19 Utveckling av konsumentpriser utifrån KPI
KPI (konsumentprisindex) är ett index som visar prisutvecklingen i konsumentledet i procent från basåret,
utan att visa de nominella priserna. I figuren har serien skarvats för att överbrygga de byten av basår som
skett under perioden. Prisutvecklingen i konsumentled för de dominerande köttslagen samt ägg jämförs
med prisutvecklingen för livsmedel totalt och inflationen (KPI totalt) mellan 1995 och 2014. Livsmedel
blev generellt billigare då Sverige blev en del av den inre EU-marknaden 1995. Priserna på kött sjönk
dock mer än priserna på livsmedel som grupp, medan priserna på ägg följde prisutvecklingen på
livsmedel som grupp väl ända till 2007. Efter 2007 stack priserna på både ägg och nötkött rejält jämfört
med livsmedel som grupp, och även rensat för inflationen är det sedan slutet av 2007 dyrare att äta både
nötkött och ägg. Kyckling är den animalieprodukt i jämförelsen som blivit betydligt billigare över
perioden i dagens penningvärde, eftersom kurvan för kycklingprisets utveckling ligger under
inflationskurvan. Samtliga animalieprodukter blev billigare 2014 än året innan.
KPI ägg
KPI nötkött
KPI griskött
KPI fjäderfäkött
KPI livsmedel
KPI totalt
140,0
Index; basår 1995
130,0
120,0
110,0
100,0
90,0
80,0
2014
2013
2012
2011
2010
2009
2008
2007
2006
2005
17
2004
2003
2002
2001
2000
1999
1998
1997
1996
1995
Källa: Jordbruksverket och SCB
2
EU och världsmarknaden
2.1
Antal värphöns per EU-land och anläggningsstorlek,
2007 och 2010
Statistiken för fördelning av EU:s värphöns på tre olika anläggningsstorlekar i EU-27 är tyvärr inte helt
uppdaterad, siffror finns för 2007 och 2010 (varav den nedre figuren endast visar situationen 2010). Dessa
visar dock hur det bara på tre år skedde en tydlig omställning i de medlemsländer, företrädesvis i östra
Europa, som fortfarande har en relativt stor andel höns i anläggningar med en maxkapacitet under 350
höns. Statistiken visar också att det är en mycket liten andel av anläggningarna som har mellan 51 och
349 maxplatser och att den klart dominerande andelen värphöns inom EU finns i anläggningar med fler
än 350 platser.
1-50
51-349
>350
70 000
1 000-tals höns
60 000
50 000
40 000
30 000
20 000
10 000
0
BE BG CZ DK DE EE EI EL ES FR IT KY LV LT LU HU MT NL ÖS PL PT RO SI SK SF SE UK
600 000
1 000-tals höns
500 000
400 000
300 000
200 000
100 000
0
EU
>350
EU15
51-349
EU 12
1-50
Källa: EU-kommissionen
18
2.2
Fördelning av värphöns per medlemsstat och
produktionsmetod, 2013
Följande tre figurer och tabeller visar fördelningen av äggproduktionen inom EU på fem kategorier
produktionssystem enligt inrapportering före den 1 april 2014. Uppdaterade uppgifter skulle vara EUkommissionen tillhanda senaste den 1 april i år, men sammanställningen har ännu inte publicerats.
En slutsats av denna statistik är att det för ett år sedan bara fanns två länder som fortfarande hade
oinredda burar i drift och det var Grekland och Kroatien. En annan slutsats är att de partipriser som
samlas in veckovis i myndigheterna i respektive land bör avse äggproduktion i inredd bur i de allra flesta
EU-länder. I Sverige, Nederländerna och Tyskland dominerar äggproduktion i frigående inomhus. I
Storbritannien är enligt den nedre tabellen produktionen av ägg i frigående system utomhus störst, dock
antyder den relativt låga prisnivån för Storbritannien (se figur ovan) att det inte är dessa äggpriser som
rapporteras.
Oinredda burar
Inredda burar
Frigående utomhus
Frigående inomhus
Ekologiska
70
60
Miljontal värphöns
50
40
30
20
10
0
BE BG CZ DK DE EE EL ES FR HR IE IT CY LV LT LU HU NL AT PL PT RO SI SK FI SE UK
Källa: EU-kommissionen
19
Fördelningen av värphöns per produktionsmetod inom EU som genomsnitt kan jämföras med den
aktuella svenska fördelningen som är 64,5 procent frigående inne, 21 procent inredd bur, 13 procent
skologisk och 1,5 procent frigående ute.
Inredd bur
Frigående utomhus
4%
Frigående inomhus
Ekologisk
27%
57%
12%
Källa: EU-kommissionen
(antal värphöns)
Oinredd bur
Inredd bur
0
0
0
0
0
0
22 680
0
0
793 198
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
815 878
5 114 473
2 111 057
4 663 711
1 779 580
5 615 089
906 182
3 059 506
35 686 441
32 737 953
963 980
1 610 144
40 968 685
306 610
2 283 794
2 367 069
0
4 219 766
5 117 000
185 382
32 902 508
6 762 655
4 989 002
687 100
2 518 005
2 826 355
1 721 690
16 208 822
218 312 559
BE
BG
CZ
DK
DE
EE
EL
ES
FR
HR
IE
IT
CY
LV
LT
LU
HU
NL
AT
PL
PT
RO
SI
SK
FI
SE
UK
EUR 28
Frigående utomhus
869 130
115 596
11 340
194 158
8 299 284
22 981
122 360
1 640 509
8 070 018
25 255
1 132 584
947 268
47 492
47 220
350
3 600
51 360
5 204 000
1 128 111
744 629
97 291
8 496
16 416
11 830
24 842
54 625
17 402 514
46 293 259
Källa: EU-kommissionen
20
Frigående inomhus
Ekologisk
2 265 741
1 767 895
862 828
687 482
31 550 428
39 272
470 014
953 714
3 173 101
270 416
32 367
16 982 411
66 327
333 685
106 534
90 200
1 378 782
20 954 000
4 071 532
3 911 071
343 430
1 523 509
757 001
312 372
1 137 303
4 449 916
2 095 955
100 587 286
193 053
0
25 000
642 565
4 438 544
29 997
115 977
128 116
3 060 307
0
52 102
1 413 306
6 293
0
4 880
9 230
21 000
1 649 000
577 296
90 414
32 036
67 898
6 559
9 321
162 711
826 307
919 052
14 480 964
2.3
Utveckling av EU:s äggbalans, 1995-2015(f)
Utvecklingen av EU:s äggbalans visar bland annat att produktionen ökade med 33 procent mellan 1995
och 2014. För 2015 bedöms produktionen öka marginellt med 0,2 procent medan importen ökar rejält och
exporten minskar. Produktionsutvecklingen för 2015 beskrivs mer i detalj i nästa figur.
1995
2000
5 593
5 459
365
392
Import skaläggsekv. (1 000 ton)
10
22
Export skaläggsekv. (1 000 ton)
165
5 438
Produktion (1 000 ton)
varav kläckägg (1 000 ton)
Intern konsumtion (1 000 ton)
Befolkning (miljoner)
371,188
2005
6 979
2010
2014
15/14
7 297
7 434
7 451
0,2%
880
870
829
-4,7%
30
33
13
15
14,6%
186
196
182
229
220
-3,8%
5 295
6 813
7 148
7 218
7 246
0,4%
376,204 460,803
497,667
505,654
507,171
0,3%
14,29
0,1%
102,8%
-0,2%
Konsumtion (kg/head)
14,65
14,07
14,79
14,36
14,27
Pris (euro/100 kg)
86,43
98,39
86,08
111,68
127,61
102,9%
103,1%
102,4%
102,1%
103,0%
Självförsörjningsgrad (%)
2015(f)
Källa: EU-kommissionen
21
2.4
Utveckling och prognos för total äggproduktion inom EU
Nedanstående figur visar hur produktionen utvecklats på landnivå sedan 2012 samt en prognos för 2015.
Den ökade produktionen 2015 på 0,2 procent antas framför allt ske i Spanien, Storbritannien, Bulgarien
och Italien.
Prognosen för EU:s produktion av konsumtionsägg redovisas i samband med månatliga kommittémöten
för marknadsfrågor där Jordbruksverket deltar för svensk räkning. Jordbruksverket har ingen information
om hur prognoserna för ägg tas fram och har aldrig kallats till dessa möten, men kommer att undersöka
detta. Det står hur som helst klart av det underliggande materialet att produktionssiffran som anges för
Sverige inte ändrats sedan 2008 och ligger på 103 000 ton, vilket kan jämföras med den produktion vi
faktiskt hade 2014 på 121 600 ton. Med andra ord baseras EU:s prognos åtminstone för svensk räkning på
felaktiga produktionssiffror. Det framgår av figuren att övriga länders staplar justerats en aning från år till
år. På övriga animalieområden har branschorganisationerna periodvis bevakat EU:s prognosmöten.
Experts EU production forecast of Eggs for consumption
2014: 6 563.5 Th T (+ 0.7%)
2015: 6 622,9 ThT (+ 0,9 %)
FR : 2.9%
1 000
2012
2013
2014
2015
IT :
1.3%
DE :
0.6%
ES :
7.0%
800
Qty in 1000 tonnes
&
UK:
+2,3%
PL :
1.9%
600
400
200
BG :
2.3%
DK :
0.0%
HU : 3.7%
IE :
0.0%
PT :
0.0%
FI :
0.8%
0
BE BG CZ DK DE EE EL ES FR
IE
IT
CY LV LT HU MT NL AT PL PT RO SI
Källa: EU-kommissionen
22
SK
FI
SE UK
2.5
EU:s genomsnittliga partipriser på ägg, euro/100 kg
Figuren visar att äggpriserna 2015 följer förra årets priser ganska väl hittills. Under 2014 utvecklades i sin
tur priserna under året i linje med 2013 års priser, men undantag för inledningen av 2013 då priserna
fortfarande höll på att normaliseras efter den kraftiga hausse som skedde 2012.
2010
2011
2012
2013
2014
2015
210,0
190,0
euro/100 kg
170,0
150,0
130,0
110,0
Källa: EU-kommissionen
23
vecka 51
vecka 49
vecka 47
vecka 45
vecka 43
vecka 41
vecka 39
vecka 37
vecka 35
vecka 33
vecka 31
vecka 29
vecka 27
vecka 25
vecka 23
vecka 21
vecka 19
vecka 17
vecka 15
vecka 13
vecka 11
vecka 9
vecka 7
vecka 5
vecka 3
vecka 1
90,0
2.6
EU:s handelsbalans för ägg 1995-2014 (exkl. kläckägg)
I ett antal figurer nedan redovisas utvecklingen av EU:s ägghandel med tredje land. EU:s handelsbalans
för ägg är tydligt positiv även om uppgångar i importen i kombination med nedgångar i exporten kan
konstateras vissa år, bland annat 2003 och 2012. Den försämring av handelsbalansen som skedde 2012
kan kopplas till förbudet mot oinredda burar som trädde i kraft den 1 januari 2012. Detta skapade ett
plötsligt omställningstryck på näringen i många länder där man, trots att det varit känt i många år att
oinredda burar skulle förbjudas vid denna tidpunkt, fortfarande hade en stor andel oinredda värphönsburar
i drift. Under inledningen av 2012 steg därför priserna på ägg kraftig samtidigt som produktionen
minskade en aning, vilket ledde till ökad import och ett minskat överskott för export. Under 2013 och
2014 har dock handelsbalansen åter förbättrats avsevärt och importen var under förra året endast drygt 5
procent av exportkvantiteten.
250
1 000 ton skaläggsekvivalenter
200
150
100
50
0
import
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
10
18
23
18
17
27
16
30
69
25
30
39
45
23
30
34
21
38
21
13
export 144 164 186 209 231 201 205 191 142 198 198 202 167 187 150 182 217 186 215 228
Källa: EU-kommissionen
24
2.7
EU:s importutveckling per land, ton skaläggsekvivalenter
EU-kommissionen listar ett dussintal länder på sin hemsida som har anläggningar för godkänd export till
EU av ägg och äggprodukter. Importen till EU av ägg uppgick 2014 till 13 240 ton skaläggsekvivalenter,
och dominerades av äggprodukter från Indien. Importen av färska ägg var mycket låg 2014, men den har
varit större längre tillbaka i tiden. Under de första månaderna 2007 uppgick importen av färska ägg
exempelvis till ungefär en tredjedel av den totala importen. Importen av ägg till EU har de senaste åren
dominerats av beredningar av helägg, följt av albumin, beredningar av äggula, kläckägg och slutligen
färska ägg.
2011
(ton skaläggsekvivalenter)
Indien
Argentina
USA
Schweiz
Övriga
Total EU-export
Förändring f.g. år (%)
1 554
8 113
5 956
343
4 836
20 802
andel
(%)
2012
andel
(%)
7%
39%
29%
2%
23%
3 658
10 159
15 179
333
8 394
10%
27%
40%
1%
22%
2013
3 855
5 835
6 861
355
3 656
andel
(%)
19%
28%
33%
2%
18%
2014
5 606
1 433
3 930
610
1 661
37 723
20 562
13 240
81%
-45%
-36%
andel
(%)
42%
11%
30%
5%
13%
14/13
(%)
45%
-75%
-43%
72%
-55%
Källa: EU-kommissionen
Det finns ett antal importkvoter för ägg till EU, både licenskvoter och först-till-kvarnen kvoter. Det finns
fem licenskvoter, varav tre är öppna för alla länder (totalt 157 500 ton) och två avser import från Ukraina
(totalt 4 500 ton). Talen kan jämföras med EU:s totala produktion av konsumtionsägg som var cirka 6,56
miljoner ton ägg 2014, så dessa två större kvoter utgör kvantitetsmässigt cirka 2 procent av EU:s
äggproduktion. Kvoterna är dock inte särskilt väl utnyttjade, första kvartalet 2015 låg utnyttjandet för den
största kvoten på knappt 14 procent.
Först till-kvarnen-kvoterna gäller import från Mexiko, fördelat på tre kvoter om totalt 4 300 ton diverse
äggprodukter. Dessa kvoter har varit mycket lågt eller inte alls utnyttjade, även om Mexiko idag har två
godkända anläggningar för export av äggprodukter till EU. Det har även funnits först-till-kvarnen kvoter
för import av äggprodukter från Moldavien, men detta avtal har nyligen omförhandlats så att all
äggimport från Moldavien numera är tullfriull till ett visst kvantitetstak. Emellertid har Moldavien i
dagsläget inga godkända anläggningar för export till EU.
Lågt utnyttjande av kvoter kan bland annat bero på att det inte finns tillräckligt många godkända
anläggningar i avsändarländerna och ett svagt intresse för import inom EU.
25
2.8
EU:s exportutveckling per land
Exporten av ägg från EU är som tidigare nämnts betydligt större än importen, exporten är dessutom
spridd på fler länder än vad importen är. Ryssland har aldrig varit en av de större köparna av ägg och
äggprodukter från EU, så det ryska importstoppet som trädde ikraft på bred front i augusti 2014 har inte
påverkat EU:s äggexport i samma utsträckning som många andra branscher. De två enskilt största
importländerna av ägg från EU är Japan och Schweiz, tillsammans med gruppen övriga länder.
Produktsammansättningen i exporten ser annorlunda ut än på importsidan, albumin och kläckägg
dominerar med färska ägg på tredje plats och endast små exportvolymer av beredningar av helägg och
äggula.
2011
(ton skaläggsekvivalenter)
Japan
Schweiz
Malaysia
Angola
Israel
Arabemiraten
Thailand
Ryssland
Sierra Leone
Kongo
Djibouti
Övriga
Total EU-export
Förändring fg år (%)
66 354
42 163
1 572
17 524
2 654
8 261
7 251
4 947
312
2 306
392
63 338
217 074
andel
(%)
31%
19%
1%
8%
1%
4%
3%
2%
0%
1%
0%
29%
2012
andel
(%)
66 935
41 888
1 792
17 110
1 060
1 676
6 406
5 982
0
889
121
41 913
36%
23%
1%
9%
1%
1%
3%
3%
0%
0%
0%
23%
2013
64 522
41 991
1 392
12 905
936
10 449
5 913
10 538
1 020
1 174
417
63 378
andel
(%)
30%
20%
1%
6%
0%
5%
3%
5%
0%
1%
0%
30%
2014
78 765
39 379
1 874
16 077
3 491
8 118
4 939
7 659
1 673
1 680
655
64 153
185 772
214 635
228 463
-14%
16%
6%
Källa: EU-kommissionen
26
andel 14/13
(%)
(%)
34%
17%
1%
7%
2%
4%
2%
3%
1%
1%
0%
28%
22%
-6%
35%
25%
273%
-22%
-16%
-27%
64%
43%
57%
1%
2.9
Viktiga aktörer på världsmarknaden, 2014
De två nedanstående figurerna visar vilka aktörer som dominerar handeln med ägg på världsmarknaden.
Kina är den klart största importören medan Turkiet exporterar störst kvantiteter. EU är den tredje största
aktörer på exportsidan.
Main Importers of EGGS Products (up to December)
Source : GTA & Eurostat
(excl. Eggs for hatching)
Singapore (up to Nov)
Qty in 1000 Tonnes (pw)
80
Mexico (up to Oct)
Switzerland (up to Nov)
Canada (up to Nov)
China + H. Kong
100
Canada (up to Nov)
Switzerland (up to Nov)
Mexico (up to Oct)
Singapore (up to Nov)
China + H. Kong
120
60
40
20
0
2013 (up to December)
2014 (up to December)
Main Exporters of EGGS Products (up to December)
(excl. Eggs for hatching)
Source : GTA & Eurostat
240
United States (up to Nov)
120
80
40
0
2013 (up to December)
2014 (up to December)
Källa: EU-kommissionen
27
Qty in 1000 Tonnes (pw)
160
Malaysia (up to Oct)
EU
200
China + H. Kong (up to Nov)
Turkey (up to Oct)
Malaysia (up to Oct)
China + H. Kong (up to Nov)
EU
United States (up to Nov)
Turkey (up to Oct)
280
2.10 Äggpriser i USA, EU, Brasilien och Indien, euro/100 kg
EU-kommissionen sammanställer veckovisa äggpriser i partiledet för ett antal länder. Figuren nedan visar
att prisförhållandet mellan de fyra olika aktörerna varierar kraftigt över tid, och för tillfället ligger de
amerikanska priserna klart högst medan EU:s och Brasiliens priser är nära varandra. Indiska äggpriser i
partiledet är ungefär 50 procent lägre än EU:s priser.
Egg prices of EU, USA, Brazil and India
in €uro/ 100kg
190.00
165.00
191,74
140.00
115.00
133,99
90.00
127,68
65.00
60,86
40.00
|
10
|
11
|
12
|
13
|
EU = weighted avg of MS prices Average class L&M
US = weekly USDA prices Eggs grade A ,Chicago
BR = avg of prices in main producing states (noticiasagricolas.com.br)
IN = avg of NECC prices in available Production Centres (e2necc.com)
Källa: EU-kommissionen
28
14
|
15
|
EU egg
US egg €uro
BR Egg €uro
IN NECC €uro