läs - Malmö stad
Malmö stad 1 (2) Grundskoleförvaltningen Datum Tjänsteskrivelse 2015-02-11 Vår referens Malin Ullman Planeringssekreterare [email protected] Årsanalys 2014 GRF-2015-870 Sammanfattning Grundskoleförvaltningen följer årligen upp verksamhetens resultat. I årsanalysen redogörs bland annat för resultatet i form av elevernas måluppfyllelse, som följs upp genom betygs- och omdömesstatistik, samt förvaltningens ekonomiska resultat. Förslag till beslut Grundskolenämnden föreslås besluta att godkänna föreliggande årsanalys 2014. Beslutsunderlag G-Tjänsteskrivelse årsanalys GrN 2015-02-25 Bilaga Malmökommissionsrapporter Internkontroll samlad rapportering GrN 2014 Åtagandeplan, uppföljning vid årsanalys Årsanalys 2014 Beslutsplanering Grundskolenämnden 2015-02-25 Ärendet Elevernas måluppfyllelse utvecklas positivt SIGNERAD 2015-02-11 Andelen elever med slutbetyg i årskurs 9 i samtliga ämnen visar på en positiv utveckling över tid och särskilt för våren 2014. Behörigheten till gymnasiestudier ligger stabilt över tid med tre fjärdedelar av eleverna som behöriga. Utvecklingen är svagt positiv över åren. Måluppfyllelsen i årskurs 6 och 9 är i de flesta ämnen över 85 %, i årskurs 3 är måluppfyllelen i flera ämnen upp mot 95 %. I årskurs 3 är skillnaderna mellan pojkars och flickors resultat små medan flickorna i årskurs 6 och 9 har betydligt bättre resultat än pojkarna. Differensen mellan skolorna är stor, även om den minskade under 2014, vilket tyder på brister i likvärdighet och att de socioekonomiska faktorerna i stor utsträckning påverkar elevernas måluppfyllelse. 2 (2) Förvaltningen har antagit strategier "Varje elevs bästa skola" Förvaltningens ledare har, tillsammans med elever, medarbetare och externa aktörer från föreningar, företag och organisationer, utarbetat grundskoleförvaltningens strategier Varje elevs bästa skola. Strategiernas syfte är att stödja verksamheten att arbeta för att uppnå nämndens mål om elevers måluppfyllelse och likvärdighet. Svårt att rekrytera vissa yrkeskategorier Skolorna har svårt att rekrytera vissa yrkeskategorier, främst fritidspedagoger, specialpedagoger, samt vissa lärarkategorier - särskilt lärare Ma/NO, lärare i praktiska ämnen och lärare i språk. Sammantaget har grundskoleförvaltningen till största del kunnat rekrytera enligt behov. Kraftig skolutbyggnad fortsätter Under året har totalt 800 nya skolplatser skapats. Inför verksamhetstarten HT 2014 färdigställdes totalt tio utbyggnadsprojekt som gav en utbyggnad av ca 650 nya skolplatser. Övriga tillkommande elever har fått plats genom förtätning i befintlig skolverksamhet. Fortsatt utveckling för att kunna styra och leda Implementeringen av grundskoleförvaltningens system för att styra och leda har pågått under hela året. Förvaltningen har genomfört dialoger tillsammans med samtliga rektorer samt med nämndens presidium. Innehållet i dialogerna har, tillsammans med dataunderlag analyserats och legat till grund för förvaltningens lägesbedömning. Ekonomiskt resultat Förvaltningens ekonomiska resultat för 2014 var ett underskott om 3,1 Mkr. Utöver detta har förvaltningens resultat belastats med en avsättning för domslut som gått emot Malmö på 8,5 Mkr samt utrangeringar motsvarande 2,1 Mkr för anläggningar från tidigare stadsdelar. Totalt redovisat underskott blev 13,7 Mkr. Trots en ökning av flera kostnadsdrivande faktorer har förvaltningen nått nära nog ett nollresultat 2014. Antalet individer har ökat med 273 i åldersgruppen 6-15 år jämfört med befolkningsprognosen som låg till grund för Malmös budget 2014. Andelen barn i fritidshem har ökat till 62,8 %, från 59,0 % under första halvåret 2013. Högre kostnader för lokaler i form av ny- tilloch ombyggnation samt ökat behov av särskilt stöd i form av tilläggsbelopp. Ansvariga Helena Plantin Avdelningschef Anders Malmquist Förvaltningschef Årsanalys 2014 Grundskolenämnden Innehållsförteckning 1 Sammanfattning ....................................................................................................4 2 Uppföljning av målen ............................................................................................5 2.1 Malmö stads förvaltningar ska arbeta aktivt med näringslivsutveckling och för att fler företag skapas i och flyttar till Malmö .......................................5 2.2 Alla skolor ska se till att varje elev får möjlighet att uppnå målen i skolan ......6 2.3 Malmös elever ska uppleva att skolan bidrar på ett bra sätt till deras lärande ............................................................................................................9 2.4 Malmös elever ska känna sig trygga och trivas i sin skola ............................ 10 2.5 Fler av kommunens förskolor och skolor ska ta aktiv del i ett genuspedagogiskt utvecklingsarbete ............................................................ 10 2.6 Malmö stad skall ligga i framkant gällande verksamhetsutveckling på jämställdhetsområdet .................................................................................... 11 2.7 Malmö stad ska ligga i framkant gällande verksamhetsutveckling på antidiskrimineringsområdet ........................................................................... 12 2.8 Malmös barn och ungdomar ska ha tillgång till meningsfull fritid .................. 13 2.9 Andelen med utländsk bakgrund av kommunens medarbetare på alla nivåer ska motsvara andelen av den totala befolkningen ............................. 13 2.10 Malmö stads medarbetare ska ha möjlighet att arbeta heltid eller önskad tjänstgöringsgrad .............................................................................. 14 2.11 Andelen timavlönade timmar, utförda av medarbetare som önskar längre vikariat eller tillsvidareanställning, ska minska till förmån för tillsvidareanställningar ................................................................................... 15 2.12 Förstahandsvalet ska vara miljöbilar som drivs med biogas, vätgas, el eller laddhybridmotor .................................................................................... 16 2.13 Ekologiskt och etiskt certifierade produkter ska vara förstahandsvalet vid upphandling och inköp, i andra hand ska produkterna vara upphandlade i enlighet med miljöstyrningsrådets kriterier ............................ 17 3 Uppföljning av verksamheten ............................................................................ 19 3.1 Riktade uppdrag i kommunfullmäktiges budgettext 2014.............................. 21 3.2 Viktiga händelser .......................................................................................... 28 4 Uppföljning av ekonomin.................................................................................... 36 4.1 Utfall .............................................................................................................. 36 4.2 Investeringsram ............................................................................................ 38 5 Förväntad utveckling kommande år .................................................................. 39 Grundskolenämnden, Årsanalys 2014 2(43) 6 Områdesprogram för socialt hållbart Malmö .................................................... 42 Bilagor Bilaga 1: Återkoppling avseende grundskoleförvaltningens arbete för ett socialt hållbart Malmö Bilaga 2: Rapportering av intern kontroll 2014 Bilaga 3: Uppföljning av grundskoleförvaltningens åtagandeplan 2014 Grundskolenämnden, Årsanalys 2014 3(43) 1 Sammanfattning Elevernas måluppfyllelse utvecklas positivt Andelen elever med slutbetyg i årskurs 9 i samtliga ämnen visar på en positiv utveckling över tid och särskilt för våren 2014. Behörigheten till gymnasiestudier ligger stabilt över tid med tre fjärdedelar av eleverna som behöriga. Utvecklingen är svagt positiv över åren. Måluppfyllelsen i årskurs 6 och 9 är i de flesta ämnen över 85 %, I årskurs 3 är måluppfyllelen i flera ämnen upp mot 95 %. I årskurs 3 är skillnaderna mellan pojkars och flickors resultat små medan flickorna i årskurs 6 och 9 har betydligt bättre resultat än pojkarna. Differensen mellan skolorna är stor, även om den minskade under 2014, vilket tyder på brister i likvärdighet och att de socioekonomiska faktorerna i stor utsträckning påverkar elevernas måluppfyllelse. Förvaltningen har antagit strategier "Varje elevs bästa skola" Förvaltningens ledare har, tillsammans med elever, medarbetare och externa aktörer från föreningar, företag och organisationer, utarbetat grundskoleförvaltningens strategier Varje elevs bästa skola. Strategiernas syfte är att stödja verksamheten att arbeta för att uppnå nämndens mål om elevers måluppfyllelse och likvärdighet. Svårt att rekrytera vissa yrkeskategorier Skolorna har svårt att rekrytera vissa yrkeskategorier, främst fritidspedagoger, specialpedagoger, samt vissa lärarkategorier - särskilt lärare Ma/NO, lärare i praktiska ämnen och lärare i språk. Sammantaget har grundskoleförvaltningen till största del kunnat rekrytera enligt behov. Kraftig skolutbyggnad fortsätter Under året har totalt 800 nya skolplatser skapats. Inför verksamhetstarten HT 2014 färdigställdes totalt tio utbyggnadsprojekt som gav en utbyggnad av ca 650 nya skolplatser. Övriga tillkommande elever har fått plats genom förtätning i befintlig skolverksamhet. Fortsatt utveckling för att kunna styra och leda Implementeringen av grundskoleförvaltningens system för att styra och leda har pågått under hela året. Förvaltningen har genomfört dialoger tillsammans med samtliga rektorer samt med nämndens presidium. Innehållet i dialogerna har, tillsammans med dataunderlag analyserats och legat till grund för förvaltningens lägesbedömning. Ekonomiskt resultat Förvaltningens ekonomiska resultat för 2014 var ett underskott om 3,1 Mkr. Utöver detta har förvaltningens resultat belastats med en avsättning för domslut som gått emot Malmö på 8,5 Mkr samt utrangeringar motsvarande 2,1 Mkr för anläggningar från tidigare stadsdelar. Totalt redovisat underskott blev 13,7 Mkr. Trots en ökning av flera kostnadsdrivande faktorer har förvaltningen nått nära nog ett nollresultat 2014. Antalet individer har ökat med 273 i åldersgruppen 6-15 år jämfört med befolkningsprognosen som låg till grund för Malmös budget 2014. Andelen barn i fritidshem har ökat till 62,8 %, från 59,0 % under första halvåret 2013. Högre kostnader för lokaler i form av ny- tilloch ombyggnation samt ökat behov av särskilt stöd i form av tilläggsbelopp. Grundskolenämnden, Årsanalys 2014 4(43) 2 Uppföljning av målen Grundskolenämndens viktigaste uppdrag är att skapa en likvärdig verksamhet som möjliggör en hög måluppfyllelse för alla Malmös elever oavsett kön. För att barn och ungdomar i Malmö ska ges goda förutsättningar och stå väl rustade inför framtidens krav, krävs samverkan inom flera olika områden och på flera olika nivåer. Grundskolenämnden ska, tillsammans med förskolenämnden och arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, skapa en röd tråd genom utbildningsväsendet för barn, ungdomar och vårdnadshavare. I flera fall måste grundskolenämndens bidrag till att kommunfullmäktiges mål uppnås bedömas mycket långsiktigt. Därför har nämnden valt att omsätta kommunfullmäktiges mål till nämndsmål som tydliggör för förvaltningen att den under 2014 skulle fokusera på sitt viktigaste uppdrag och på så vis bidra till att kommunfullmäktiges mål långsiktigt uppnås. I Internbudget 2014 sammanförde därför grundskolenämnden alla de kommunfullmäktigemål som hade koppling till skolans kärnuppdrag. Med skolans kärnuppdag avses de uppdrag den nationella nivån gett skolor och skolhuvudmän genom skollag, skolförordningar och läroplaner. Alla kommunfullmäktigemål som relaterar till skolans nationella uppdrag klustrades till en enhet. Grundskolenämnden benämnde detta kluster Skolans kärnuppdrag. Klustret Skolans kärnuppdrag, som bestod av fjorton kommunfullmäktigemål, bröt grundskolenämnden ned till två nämndsmål. Dessa två nämndsmål var grundskolenämndens svar på vad nämnden ska sträva efter för att kommunfullmäktiges mål ska uppnås. Grundskolenämnden beslutade i sin Internbudget 2014 om följande nämndsmål: Elevers måluppfyllelse Likvärdighet Utifrån nämndens beslut om dessa två prioriterade nämndsmål antog grundskoleförvaltningens ledning Åtagandeplan 2014. Planen konkretiserade vad förvaltningen åtog sig att göra för att leva upp till nämndens mål. Åtagandeplanen preciserade förvaltningsövergripande åtaganden (insatser). Den angav också två utvecklingsområden som skulle genomsyra hela förvaltningens arbete från övergripande nivå till skolenhetsnivå. Denna plan har sedan kompletterats med respektive skolas åtagande-/ kvalitetsplan. I sina åtagande-/kvalitetsplaner preciserar skolorna sina respektive åtaganden för att nämndens och kommunfullmäktiges mål samt de nationella målen ska uppnås. I skolornas planer ingår såväl kommungemensamma åtaganden som åtaganden som varje skolenhet själv beslutar om. Skolornas planer löper läsårsvis. I förvaltningens åtagandeplan har också ingått förvaltningens åtaganden som relaterar till övriga kommunfullmäktigemål, de mål som inte ingår i klustret Skolans kärnuppdrag. I följande redogörelse följs även dessa mål upp. 2.1 Malmö stads förvaltningar ska arbeta aktivt med näringslivsutveckling och för att fler företag skapas i och flyttar till Malmö Målet är uppfyllt. Det arbete som grundskoleförvaltningen genomfört under 2014 har i vissa delar berört åtgärder inom Malmö stads näringspolitiska strategi. På ett generellt och operationellt plan verkar grundskole- Grundskolenämnden, Årsanalys 2014 5(43) förvaltningen som en samtalspart och utvecklingspart tillsammans med de näringslivsrepresentanter som uppsöker förvaltningen och som förvaltningen uppsöker för att förbättra verksamheten i stort. I detta flöde görs aktiviteter som klassificeras under dialog, öppenhet, mötesplatser, partnerskap och gemenskap. Ett exempel på dialog och mötesplats men även partnerskap och gemenskap är grundskoleförvaltningens arbete med att ta fram strategier som leder till grundskolenämndens viktigaste och övergripande mål elevers måluppfyllelse och likvärdighet. Syftet med strategierna är att stödja och vägleda alla medarbetare inom förvaltningen i dess gemensamma arbete med att uppnå målen. I arbetet bjöds företag, föreningar och organisationer in från olika delar runt om i Malmö i syfte att belysa skolans verksamhet utifrån deras perspektiv samt bygga samförstånd för grundskolans framtida arbete och utmaningar. Andra exempel som berör Malmö stads näringslivspolitiska strategis intentioner är grundskoleförvaltingens arbete med IT och IKT. Samarbete med Google for education har bidragit till att Malmö stad både ur ett nationellt och internationellt perspektiv synliggörs som en verksamhet som driver utvecklingen utifrån sina behov. Inte minst ger detta tydliga signaler om att Malmö är en miljö för innovation och entreprenörskap. Att lyssna till och erbjuda företagare att vara en referens i utvärdering av nyutvecklade produkter som riktar sig till skolans värld är ett annat exempel på hur förvaltningen använder IT för att möta bryggan mellan näringsliv och kommunal verksamhet. Malmö stads grundskolor arbetar kontinuerligt med färdigheter som återfinns inom ett entreprenörskap. Grundskolans läroplan har en tydlig koppling till dessa egenskaper. Liksom all annan utbildning måste även arbetet med dessa egenskaper anpassas för att nå likvärdiga förutsättningar för Malmös stads elever. 2.1.1 Förändringen av antalet förvaltningar som aktivt arbetar med den näringslivspolitiska strategin Grundskoleförvaltningen arbetar, liksom tidigare, med den näringslivspolitiska strategin. 2.2 Alla skolor ska se till att varje elev får möjlighet att uppnå målen i skolan Målet är inte uppfyllt. Alla elever ska ges goda möjligheter att uppnå de nationella målen för utbildningen. Utbildningen syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden, den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt ge en livslång lust att lära. I utbildningen ska hänsyn tas till elevers olika behov. Den ska sträva efter att uppväga skillnader i elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov och skolan har ett särskilt ansvar för de elever som har svårt att nå målen för utbildningen. I grundskoleförvaltningen finns ett starkt fokus på kunskapsresultaten. I kvalitetsdokumentationer är kunskap också det utvecklingsområde som flest skolor har identifierat och prioriterat för innevarande läsår. I samband med förvaltningens kvalitetsdialoger har vikten av kunskapsfokus också stärkts. Grundskolorna arbetar med insatser kring språkutveckling och formativt arbetssätt i syfte att stärka måluppfyllelse och likvärdighet. Grundskolenämnden, Årsanalys 2014 6(43) Förstelärare har tillsatts för att förstärka det pedagogiska utvecklingsarbetet för att på så sätt nå en högre måluppfyllelse på skolorna. Grundskoleförvaltningen följer upp elevernas kunskapsutveckling med de nationella ämnesproven, kunskapsmålen för årskurs 3 samt betygsutfallen för de högre årskurserna. Uppföljningen visar att behörigheten till gymnasieskolan de senaste åren har ökat. Det samma gäller det genomsnittliga meritvärdet. Skillnaderna mellan elevgrupper och skolor är fortsatt stora. Grundskoleförvaltningen bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete för att utifrån resultatuppföljning och analys identifiera utvecklings- och förbättringsområden. Att förbättra detta är ett fortsatt utvecklingsarbete både på huvudmanna- och skolnivå. 2.2.1 Förändringen av elevernas måluppfyllelse Slutbetyg minst godkänd (A-E) i samtliga ämnen per skolavslutningsdag i årskurs 9 Kommunala skolor Andel elever godkända i samtliga ämnen Slutbetyg år 9 Totalt Flickor Pojkar Vårterminen 2014 65% 67% 64% Vårterminen 2013 62% 67% 58% Vårterminen 2012 63% 66% 59% Vårterminen 2011 61% 64% 59% Andelen elever med slutbetyg i årskurs 9 i samtliga ämnen visar på en positiv utveckling över tid och särskilt för våren 2014. Det är framförallt pojkarna som har en positiv utveckling våren 2014 vid en jämförelse mot tidigare år. Behörigheten till gymnasiestudier ligger stabilt över tid med tre fjärdedelar av eleverna som behöriga. Utvecklingen är svagt positiv över åren. Andel godkända (betyg A-E) per ämne av de elever som läst ämnet i årskurs 9 Våren 2014 åk 9 BL EN HKK IDH MA M2 ML MU BI Flickor 93% 89% 91% 81% 82% 95% 92% 94% 87% Pojkar 91% 87% 91% 87% 82% 92% 92% 91% 85% Totalt 92% 88% 91% 84% 82% 94% 92% 93% 86% Våren 2014 åk 9 FY KE GE HI RE SH SL SV SVA TK Flickor 85% 86% 87% 87% 89% 87% 93% 98% 73% 90% Pojkar 84% 82% 86% 85% 87% 85% 93% 95% 67% 89% Totalt 85% 84% 87% 86% 88% 86% 93% 96% 70% 90% Grundskolenämnden, Årsanalys 2014 7(43) Måluppfyllelsen är i de flesta ämnen över 85 %. De ämnen som flest elever uppnår målen i är svenska och de praktisk-estetiska medan elever i lägre grad når målen i svenska som andra språk, matematik och de naturorienterande ämnena. Differensen mellan skolorna i Malmö är stor, även om den minskade under det senaste året, vilket tyder på brister i likvärdighet mellan skolorna och att de socioekonomiska faktorerna i stor utsträckning påverkar elevernas måluppfyllelse. Flickorna når generellt en högre måluppfyllelse än pojkarna. En högre andel flickor är godkända i de flesta ämnena, endast i ämnet idrott och hälsa är det en större andel pojkar än flickor som når målen. Andel godkända (betyg A-E) per ämne av de elever som läst ämnet i årskurs 6 Våren 2014 åk 6 BL EN HKK IDH MA M2 ML MU BI Flickor 98% 86% 95% 79% 84% … 91% 96% 91% Pojkar 95% 83% 89% 84% 81% … 90% 93% 85% Totalt 96% 85% 92% 81% 83% … 91% 94% 88% Våren 2014 åk 6 FY KE GE HI RE SH SL SV SVA TK Flickor 90% 89% 88% 87% 91% 91% 97% 97% 70% 93% Pojkar 86% 83% 83% 82% 85% 85% 94% 89% 54% 88% Totalt 88% 86% 85% 84% 88% 88% 96% 93% 62% 91% Måluppfyllelsen i årskurs 6 ligger i de flesta ämnen över 85 %. Även i årskurs 6 är det de praktiskestetiska ämnena som har högst andel elever som når målen medan svenska som andraspråk är det ämne som har lägst måluppfyllelse. Även i årskurs 6 är det skillnad på flickors och pojkars måluppfyllelse och även i denna årskurs är det flickorna som når målen i högre grad än pojkarna. Andel elever per ämne, av de som läst ämnet, som av sina lärare bedömts ha uppnått målen för undervisningen i respektive ämne i årskurs 3 Våren 2014 åk 3 MA BI FY KE GE HI RE SH SV/SVA Flickor 85% 96% 96% 95% 96% 96% 96% 95% 89% Pojkar 87% 95% 95% 94% 95% 95% 95% 94% 82% Totalt 86% 95% 96% 94% 95% 95% 95% 95% 85% Elevernas måluppfyllelse bedöms generellt mycket högt i årskurs 3. I årskursen är skillnaderna mellan flickor och pojkar mycket små i de flesta ämnena. Skillnaderna är generellt mindre i skolår 3 än i de högre årskurserna. Grundskolenämnden, Årsanalys 2014 8(43) 2.3 Malmös elever ska uppleva att skolan bidrar på ett bra sätt till deras lärande Målet är delvis uppfyllt. Ett övergripande mål som hela grundskoleförvaltningen ska arbeta för är elevernas måluppfyllelse. Förvaltningen har i detta arbete prioriterat språkutveckling som ett utvecklingsområde läsåret 2014/2015. Det språkutvecklande arbetet ska genomsyra hela förvaltningens insatser. Grundskolan ska tydliggöra mål och kriterier för både elever och vårdnadshavare för att ge eleverna möjlighet till inflytande över sitt lärande. Barn och elever ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att utveckla utbildningen och hållas informerade om frågor som rör dem själva. Information och former för inflytande anpassas efter ålder och mognad. Skolorna arbetar aktivt när det gäller inflytande över gemensamma frågor i klassråd och elevråd liksom elevernas inflytande i det egna lärandet i den pedagogiska planeringen. Grundskoleförvaltningen följer upp elevernas upplevelse av hur skolan bidrar till deras lärande i de årliga elevenkäterna. 2.3.1 Förändringen av andelen elever som upplever att skolan bidrar på ett bra sätt till deras lärande För att mäta elevernas upplevelse av att skolan bidrar till deras lärande har elevenkäter de senaste läsåren genomförts under höstterminerna. Under hösten 2014 har elevenkäten utvecklats och en förnyad elevenkät kommer att genomföras under våren 2015. Elevernas upplevelse kan därför i nuläget inte redovisas för innevarande läsår. Det senaste resultat från elevenkäter som kan redovisas är från hösten 2013. Utfallet i elevenkäterna redovisas för hela grundskoleverksamheten men är också redovisat till skolorna på skolnivå. På så vis kan enkätresultatet utgöra en källa för fortsatt utvecklingsarbete på varje skola. Andel elever med positiv upplevelse av lärandet i skolenkäten till elever i årskurs 5, 7 och 9: Kommunala skolor Andel elever med positiv upplevelse Skolenkät Totalt Läsåret 2014/2015 Genomförs våren 2015 Hösten 2013 Hösten 2012 Flickor Pojkar 72% 72% 72% 72% 72% 71% Elevernas upplevelse av lärande omfattas i undersökningsmodellen av åtta olika huvudområden: Veta vad som krävs, Argumentation och kritiskt tänkande, Lust att lära, Tillit till elevens förmåga, Anpassning efter elevens behov, Utmaningar, Grundläggande värden i undervisningen samt Delaktighet och inflytande. Elevenkäten hösten 2013 visar att 72 procent av eleverna har en positiv upplevelse av att skolan bidrar på ett bra sätt till deras lärande. Utfallet hösten 2013 motsvarar utfallet från 2012. Under vårterminen 2015 kommer en förnyad elevenkät att genomföras och vara ett underlag för fortsatta utvecklingsinsatser. Grundskolenämnden, Årsanalys 2014 9(43) 2.4 Malmös elever ska känna sig trygga och trivas i sin skola Målet är delvis uppfyllt. Skollagen fastslår att utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Elevernas arbetsmiljö är ett av två kommungemensamma utvecklingsområden för skolorna i Malmö under läsåret 2014/2015. Det är ett viktigt utvecklingsområde som ska genomsyra hela förvaltningens arbete. Arbetet med normer och värden ges stor prioritet på många skolor och är ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Verksamheten ska årligen upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Grundskoleförvaltningen följer upp elevernas upplevelse av trygghet, trivsel och uppfattning om arbetet mot kränkningar i de årliga elevenkäterna. 2.4.1 Förändringen av andelen elever som känner sig trygga och trivs i skolan För att mäta elevernas upplevelse av trygghet och trivsel genomför Malmö stad elevenkäter. Tidigare läsår har dessa genomförts under höstterminen. Under hösten 2014 har elevenkäten utvecklats och en förnyad elevenkät kommer att genomföras under våren 2015. Elevernas upplevelse kan därför i nuläget inte redovisas för innevarande läsår. De senaste resultaten från elevenkäterna som kan redovisas är från hösten 2013. Utfallet i elevenkäterna redovisas för hela grundskoleverksamheten men har också redovisats till skolorna på skolnivå för att på så vis kunna utgöra en källa för fortsatt utvecklingsarbete. Andel elever med positiv upplevelse av trygghet och trivsel i skolenkäten till elever i årskurs 5, 7 och 9: Kommunala skolor Andel elever med positiv upplevelse Skolenkät Totalt Läsåret 2014/2015 Genomförs våren 2015 Hösten 2013 Hösten 2012 Flickor Pojkar 69% 68% 69% 67% 68% 66% Elevernas upplevelse av trygghet och trivsel omfattas i undersökningsmodellen av fem olika huvudområden: Lust att lära, Grundläggande värden på skolan, Studiero, Trygghet samt Förhindra kränkningar. Elevenkäten hösten 2013 visar att 69 % av eleverna har en positiv upplevelse av att skolan bidrar till att de känner sig trygga och trivs i skolan. Generellt är det de yngre eleverna som är mest positiva. Utfallet i elevenkäten under hösten 2013 är mer positivt än utfallet från 2012. Under vårterminen 2015 kommer en förnyad elevenkät att genomföras och utfallet kommer att utgöra ett underlag för fortsatta utvecklingsinsatser. 2.5 Fler av kommunens förskolor och skolor ska ta aktiv del i ett genuspedagogiskt utvecklingsarbete Målet är delvis uppfyllt. Pedagogisk inspiration Malmö har i uppdrag att stödja skolor i genuspedagogiskt utvecklingsarGrundskolenämnden, Årsanalys 2014 10(43) bete. Under 2014 har Pedagogisk inspiration Malmö genomfört följande aktiviteter då det gäller genuspedagogsikt utvecklingsarbete: genuspedagogisk handledning av arbetsgrupper på både skola och fritidshem, föreläsningar, workshops, bokcirklar samt ordverkstad. Föreläsning om betygsättning och kön i svenskämnet samt fortbildning för lärare om genus och normkritisk pedagogik har också genomförts. Genuspedagog från Pedagogisk Inspiration Malmö har tillsammans med jämställdhetsintegrerare, kvalitetsstödjare och andra funktioner inom de tre skolförvaltningarna, lagt upp strategier för att knyta samman genuspedagogik med jämställdhetsintegrering och sexuell hälsa, samt systematiskt kvalitetsarbete på ett sätt som förenklar för verksamheterna. 2.5.1 Antalet skolor som genomför ett genuspedagogiskt utvecklingsarbete Under 2014 har 23 skolor deltagit i ett genuspedagogiskt arbete via Pedagogisk inspiration Malmö. Utöver detta bedriver ett antal skolor ett aktivt genuspedagogiskt arbete på egen hand och inom ramarna för sitt ordinarie arbete enligt gällande förordningar. Det har skett ett fortsatt deltagande från skolor som påbörjat ett genuspedagogiskt arbete tidigare. Enskilda pedagoger har även deltagit inom olika genuspedagogisk aktiviteter. Pedagogisk inspiration Malmö håller på att formas och har arbetat utifrån FoU/CPI:s äldre verksamhetsplaner. Under början av 2015 kommer nya ramverk och intentioner att utformas för verksamhetens fortsatta arbete. Verksamheten har därmed under 2014:s andra hälft inte arbetat lika förnyande och aktivt med att öka antalet skolor som arbetar med genuspedagogiskt utvecklingsarbete. 2.6 Malmö stad skall ligga i framkant gällande verksamhetsutveckling på jämställdhetsområdet Målet är delvis uppfyllt. Grundskoleförvaltningen har, tillsammans med förskoleförvaltningen samt arbetsmarknads-, gymnasie-, och vuxenutbildningsförvaltningen tillsatt en arbetsgrupp som har slutfört uppdraget med att ta fram en strategi och en handlingsplan för arbetet med jämställdhetsintegrering och antidiskriminering på ett samlat och integrerat sätt. Arbetet berör de tre skolförvaltningarna gemensamt. Strategi och handlingsplan kommer att presenteras brett för de tre skolförvaltningarna för respons och feedback. Under året har förvaltningen utarbetat en personalpolitisk jämställdhets- och mångfaldsplan som gäller för perioden 2014-2016. I den har förvaltningen formulerat åtaganden som ska genomföras under perioden. Förutom de mål som finns formulerade i stadsgemensamma styrdokument har förvaltningen även lagt till egna åtaganden specifika för grundskoleförvaltningen. Förvaltningen kommer under perioden 2014-2016 erbjuda samtliga chefer utbildning i normkritiskt förhållningssätt. Förvaltningen kommer även att fortsätta satsa på mångfaldsspelet och tillse att varje utbildningsområde har minst en spelledare. Slutligen har förvaltningen även beslutat att satsa på att ”genustvätta” platsannonser, dvs kvalitetssäkra annonserna ur ett diskrimineringsperspektiv. Grundskolenämnden, Årsanalys 2014 11(43) 2.6.1 Arbete med ”Utvecklingsplanen för jämställdhetsintegrering” Användning av könsuppdelad statistik i ärendehantering och rapportering till nämnd Statistikområde Ja Försörjningsstöd Nej Till viss del Inte tillämpligt Ja i årsanalys 2013 x Skolresultat x x Attitydundersökningar i skolan x x Hemlöshet x Nöjdhet i äldreomsorgen x Trygghet x Mötesplatser för ungdomar x Deltagande i fritidsaktiviteter x x Utländsk bakgrund bland medarbetarna x x Ofrivilligt deltidsanställda x x Statistik könsuppdelas regelmässigt, både avseende skolresultat och andra resultatdata. Varje skola analyserar sina resultat utifrån den könsuppdelade statstiken, som underlag bland annat för skolornas Åtagande-/kvalitetsplaner. 2.7 Malmö stad ska ligga i framkant gällande verksamhetsutveckling på antidiskrimineringsområdet Målet är delvis uppfyllt. Grundskoleförvaltningen har, tillsammans med förskoleförvaltningen samt arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen, tillsatt en arbetsgrupp som har slutfört uppdraget med att ta fram en strategi och en handlingsplan för arbetet med jämställdhetsintegrering och antidiskriminering. Arbetet berör de tre skolförvaltningarna gemensamt. Strategi och handlingsplan kommer att presenteras brett för de tre skolförvaltningarna för respons och feedback. Utöver skolornas ordinarie arbete med uppdraget erbjuds skolorna stöd och aktiviteter från förvaltningen för att ytterligare stärka antidiskrimineringsarbetet. Genom Pedagogisk inspiration Malmö har en satsning tillsammans med Svenska kommittén mot antisemitism, SKMA, genomförts och ett antirasistiskt nätverk för lärare har etablerats. Fortbildning av personal och elever inom mänskliga rättigheter och antidiskriminering med fokus på rasism har pågått under 2014. Dessutom utvecklas likabehandlingsplaner och värdegrundsarbetet tillsammans med medarbetare och elever. Att arbeta med samverkan och i nätverk är viktiga metoder för att inkludera och fånga upp så många som möjligt i arbetet. Pedagogisk inspiration har drivit ett flertal nätverk inom antidiskrimineringsområdet under 2014. Antirasistiskt nätverk har mött rektorers och skolors behov av kompetensutveckling och fortbildning inom antidiskrimineringslagen samt förstärkt skolornas likabehandlings- och värdegrundsarbete. Det har gjorts genom konferenser, workshops, erfarenhetsutbyten och samverkan. Grundskolenämnden, Årsanalys 2014 12(43) Förvaltningen har dessutom medverkat inom arbetsgruppen ”Fotboll mot rasism” på grundskolor och gymnasier med målgruppen elever och skolpersonal. Arbetet innebär konkret att fortbilda pedagoger och elever i antirasism. Syftet är att komplettera den traditionella undervisningen så att pedagogerna kan använda kunskaperna som verktyg i antidiskrimineringsarbetet enligt läroplan och likabehandlingsplaner. Målet är att genom elevnära aktiviteter förmå elever att skapa en närhet till varandra och därmed utmana fördomar och föreställningar om varandra. Därmed skapas en tryggare och kränkningsfri miljö på våra skolor. Under året har förvaltningen utarbetat en personalpolitisk jämställdhets- och mångfaldsplan som gäller för perioden 2014-2016. I den har förvaltningen formulerat åtaganden som ska genomföras under perioden. Förutom de mål som finns formulerade i stadsgemensamma styrdokument har förvaltningen även lagt till egna åtaganden specifika för grundskoleförvaltningen. Förvaltningen kommer under perioden 2014-2016 att erbjuda samtliga chefer utbildning i normkritiskt förhållningssätt. Förvaltningen kommer även att fortsätta satsa på mångfaldsspelet och tillse att varje utbildningsområde har minst en spelledare. Slutligen har förvaltningen även beslutat att ”genustvätta” platsannonser, dvs kvalitetssäkra annonserna ur ett diskrimineringsperspektiv. 2.7.1 Förändringen av antalet förvaltningar som har ett aktivt arbete med ”Handlingsplanen mot diskriminering” Grundskoleförvaltningen arbetar, liksom tidigare, med handlingsplanen mot diskriminering. 2.8 Malmös barn och ungdomar ska ha tillgång till meningsfull fritid Underlag för att bedöma måluppfyllelsen saknas. I början av vårterminen 2015 kommer grundskoleförvaltningen för första gången att genomföra en brukarundersökning till samtliga elever i årskurs 3 och 5 som går i fritidshem. Undersökningen kommer att genomföras som en enkätundersökning där eleverna får lämna synpunkter och kommentarer kring hur de upplever verksamheten på sitt fritidshem. Först efter att denna brukarundersökning har genomförts och analyserats, kommer förvaltningen att ha möjlighet att bedöma måluppfyllelsen. 2.8.1 Förändring av antal mötesplatser för ungdomar Mötesplatser för ungdomar inom nämndens verksamhetsområde Mötesplats Beskrivning Allaktivitetshus på Lindängeskolan Allaktivitetshus på Hermodsdalsskolan Antal mötesplatser jämfört med föregående rapporteringstillfälle Antal mötesplatser 31 dec 2014 31 dec 2013 2 2 2.9 Andelen med utländsk bakgrund av kommunens medarbetare på alla nivåer ska motsvara andelen av den totala befolkningen Målet är inte uppfyllt. Under året har en personalpolitisk jämställdhets- och mångfaldsplan tagits fram. Planen gäller Grundskolenämnden, Årsanalys 2014 13(43) under perioden 2014-2016. Denna plan antogs av grundskolenämnden i november och innehåller flera åtaganden kopplade till ökad mångfald. Förvaltningen kommer att erbjuda utbildning till samtliga chefer i normkritiskt förhållningssätt som främjar en ökad mångfald. Förvaltningen har också valt att fortsätta satsa på mångfaldsspelet som ett sätt att hålla dialogen kring mångfald levande på arbetsplatserna. Mångfaldsfrågor ska vara en naturligt integrerad del i verksamhetsdialoger som förs på arbetsplatsträffar, APT. Riktlinjer vid kränkande särbehandling och trakasserier ska finnas tillgänglig för alla medarbetare på komin, vara en del av introduktionen av nyanställda samt gås igenom på t ex APT minst en gång om året. Att attrahera, rekrytera och behålla medarbetare - företrädesvis pedagoger - med legitimation/rätt behörighet och kompetens är en utmaning för grundskoleförvaltningen. Förvaltningen har under året arbetat fram förvaltningsspecifika handläggningsrutiner för rekrytering med utgångspunkt i Malmö stads rekryteringsprocess. Förvaltningen ska utbilda chefer i kompetensbaserad rekryteringsprocess. En kvalitetssäkrad kompetensbaserad rekryteringsprocess ska säkerställa att rekrytering sker utifrån kompetens samt på objektiva grunder utan diskriminerande inslag. Kunskapen är viktig genom hela processen, exempelvis vid framtagande av kravprofil, vid formulering av annons, urvalsförfarande etc. 2.9.1 Förändring av andelen medarbetare med utländsk bakgrund på alla nivåer Andel medarbetare med utländsk bakgrund 31 dec 2014 Grundskoleförvaltningen 31 dec 2013 31 dec 2012 Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt 25,3 % 32,8 % 27,4 % 24,3 % 32,5 % 26,5 % uppgift saknas uppgift saknas uppgift saknas Andelen månadsanställda medarbetare med utländsk bakgrund uppgick den 31 december 2014 till 27,4 procent. Vid samma tidpunkt hade 25,3 procent av de månadsanställda kvinnorna och 32,8 procent av de månadsanställda männen inom förvaltningen utländsk bakgrund. I hela Malmö stad har 31,9 procent av de månadsanställda medarbetarna utländsk bakgrund. 2.9.2 Nämndsmål Andelen med utländsk bakgrund av grundskoleförvaltningens medarbetare på alla nivåer ska motsvara andelen av den totala befolkning. 2.10 Malmö stads medarbetare ska ha möjlighet att arbeta heltid eller önskad tjänstgöringsgrad Målet är uppfyllt. Arbetet med att tillgodose medarbetare som önskar en högre tjänstgöringsgrad sker kontinuerligt i verksamheterna i enlighet med Malmö stads policy för önskad tjänstgöringsgrad. Grundskolenämnden, Årsanalys 2014 14(43) 2.10.1 Förändringen av andelen ofrivilligt deltidsanställda Andel ofrivilligt deltidsanställda 2014 2013 Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt 366 126 492 392 101 493 Antal ofrivilligt deltidsanställda (t.v.) * 1 0 1 1 0 1 Därav mer än sex månader ** 0 0 0 Andel ofrivilligt deltidsanställda (%) 0,3 0 0,2 0,3 0 0,2 0 0 0 Antal deltidsanställda medarbetare Mer än sex månader * Antal tillsvidareanställda medarbetare som vid mättidpunkten 2014-12-31 har aktiv anmälan om önskemål avseende högre tjänstgöringsgrad ** Antal tillsvidareanställda medarbetare som varit anmälda som ofrivilligt deltidsanställda mer än sex månader vid mättidpunkten 2014-12-31. Den 31 december 2014 fanns en medarbetare, en kvinnlig barnskötare, inrapporterad som ofrivilligt deltidsanställd. Denna medarbetare har anmält sitt intresse för utökad tjänstgöringsgrad den 25 november 2014. 2.10.2 Nämndsmål Grundskoleförvaltningens medarbetare ska ha möjlighet att arbeta heltid eller önskad tjänstgöringsgrad. 2.11 Andelen timavlönade timmar, utförda av medarbetare som önskar längre vikariat eller tillsvidareanställning, ska minska till förmån för tillsvidareanställningar Målet är inte uppfyllt. Grundskoleförvaltningen ska vara en attraktiv arbetsgivare och erbjuda goda och trygga anställningsvillkor och anställningsförhållanden. Förvaltningen strävar efter en större samordning kring korttidsbemanningen. På så sätt ska förvaltningen kunna erbjuda längre vikariat och andra visstidsanställningar. En bemanning som bygger på tillsvidareanställda medarbetare kräver effektivisering och samordning av processer och rutiner för att mer flexibelt kunna använda tillgängliga tillsvidareanställda medarbetare mellan enheter och skolor. Det är av yttersta vikt att pedagogerna har rätt kompetens och behörighet för de ämnen, årskurser och skolformer som de undervisar i. Under året har pedagogerna registrerat sin kompetens samt hur den används i undervisningen i en kompetensmodul i HR-systemet. Systemet har haft vissa brister och ett aktivt utvecklingsarbete har bedrivits under året för att åtgärda detta. Bland annat har en QlikView applikation arbetats fram och gjorts Grundskolenämnden, Årsanalys 2014 15(43) tillgänglig för rektorerna. Under 2015 kommer ytterligare analyser att göras kring hur förvaltningen kan använda månadsanställda pedagogers kompetens på bästa sätt. Under 2014 har förvaltningen utrett korttidsbemanningen och beslutat om en ny organisering av denna. En korttidsbemanningsfunktion kommer att inrättas på HR-avdelningen våren 2015. Den får ansvar för kvalitetssäkring och utveckling av korttidsbemanningen i förvaltningen. I korttidsbemanningsfunktionen samlar förvaltningen samtliga timavlönade vilket medför att det blir enklare att få överblick över antalet timavlönade, i vilka verksamheter de används och varför. Det blir också enklare att ta fram statistik vilket underlättar det strategiska och långsiktiga arbetet att hitta en bra nivå på antalet timavlönade. Genom att samla de timavlönade i samma system kan förvaltningen enkelt informera om och ge dem möjlighet att söka längre vikariat och andra tjänster i förvaltningen. Timavlönade medarbetare får sedan våren 2014 skriftlig information från HR-avdelningen gällande sin möjlighet att åberopa företrädesrätt hemskickad när deras anställningstid överstigit 360 dagar. Detta möjliggör att de timavlönade som åberopar sin företrädesrätt får ökade möjligheter att erbjudas längre visstidsanställningar eller tillsvidareanställningar. Malmö stads riktlinjer för timavlönade har tydliggjorts via komin och samtliga chefer har informerats muntligen. Som en led i de månatliga uppföljningsmötena mellan HR-konsult, ekonom och rektor har även statistik för timavlönande gåtts igenom i samband med arbetet med personalbudgeten för 2015, detta för att se över bemanningen på arbetsplatserna och titta på lösningar på rektorsområdesnivå för att optimera bemanningen. 2.11.1 Förändringen av andelen timavlönade timmar Andel arbetade timmar av timavlönade av totalt antal arbetade timmar, genomsnitt Jul-nov 2014 Jul-nov 2013 Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Grundskoleförvaltningen 3,1 % 5,4 % 3,8 % 2,9 % 5,5 % 3,6 % Malmö stad 6,4 % 6,8 % 6,5 % 8,3 % 7,8 % 8,2 % Andel av arbetade timmar av timavlönade som utförts av kvinnor respektive män Jul-nov 2014 Grundskoleförvaltningen Jul-nov 2013 Kvinnor Män Kvinnor Män 57,1 % 42,9 % 56,4 % 43,6 % 2.11.2 Nämndsmål Andelen timavlönade timmar, utförda av medarbetare som önskar längre vikariat eller tillsvidareanställning, ska minska till förmån för tillsvidareanställningar. 2.12 Förstahandsvalet ska vara miljöbilar som drivs med biogas, vätgas, el eller laddhybridmotor Målet är uppfyllt. Grundskoleförvaltningen leasar 14 fordon av Visab. Av dessa är 12 godkända som miljöbilar enligt Malmö stads miljöbilsstrategi. Vid föregående mätning i augusti var 11 av 13 fordon god- Grundskolenämnden, Årsanalys 2014 16(43) kända som miljöbilar. I takt med att avtalen för leasingbilarna löper ut och förnyas ska dessa ses över så att fordon som inte uppfyller kraven ersätts. Målet är att alla fordon ska vara miljöbilar i enlighet med Malmö stads miljöbilsstrategi. 2.12.1 Antal miljöbilar som drivs med biogas, vätgas, el eller laddhybridmotor Antal miljöbilar som drivs med biogas, vätgas, el eller laddhybridmotor Grundskoleförvaltningen Antal miljöbilar som drivs med biogas, vätgas, el eller laddhybridmotor 31 dec 2014 31 dec 2013 12 av 14 9 av 12 2.12.2 Nämndsmål Vid ny leasing eller förlängning av avtal ska förstahandsvalet vara miljöbilar som drivs med biogas, vätgas, el eller laddhybridmotor. 2.13 Ekologiskt och etiskt certifierade produkter ska vara förstahandsvalet vid upphandling och inköp, i andra hand ska produkterna vara upphandlade i enlighet med miljöstyrningsrådets kriterier Målet är delvis uppfyllt. Andelen ekologiska livsmedel i förvaltningen har ökat till 34 % jämfört med 31 % föregående mätperiod. Andelen etiskt certifierade produkter har också ökat, till 73 % från 70 %. För Malmö stad är andelen ekologiska livsmedel 45 % jämfört med 41 % föregående mätning. För etiskt certifierade produkter har andelen i Malmö stad minskat från 72 % till 70 %. Verksamheterna ska i första hand välja ekologiskt och etiskt certifierade produkter vid inköp. Livsmedelsinköp avser i första hand fritidsverksamhet och hemkunskapsundervisning. Verksamheterna uppger att det kan vara svårt att göra inköp i lagom stora kvantiteter. Alla skolor har blivit inbjudna till informationsträff gällande beställningar och inköp. Upphandlingsenheten har också erbjudit beställarutbildning. Skolmaten redovisas av Serviceförvaltningen. IT-enheten upphandlar i enlighet med Malmö stads policy och följer Stadskontorets upphandlingenhets direktiv. De mobiltelefoner och iPads som IT-enheten har köpt in under året klarar inte kravställningen på miljömärkning och etiskt märkning. Vad gäller övriga IT-produkter har IT-enheten en dialog med leverantörerna angående andelen produkter som fyller kraven. 2.13.1 Förändring av andelen inköp av ekologiska och etiskt certifierade produkter Andel inköp av ekologiska produkter Grundskoleförvaltningen Andel ekologiska livsmedel Dec 2013 - nov 2014 Jul 2013 - nov 2013 34 % 31 % Andel etiskt certifierade varor inom varugrupperna kaffe, te, bananer och profiltröjor Grundskoleförvaltningen Andel etiskt certifierade produkter Grundskolenämnden, Årsanalys 2014 Dec 2013 - nov 2014 Jul 2013 - nov 2013 73 % 70 % 17(43) 2.13.2 Nämndsmål Ekologiskt och etiskt certifierade produkter ska vara förstahandsvalet vid upphandling och inköp, i andra hand ska produkterna vara upphandlade i enlighet med miljöstyrningsrådets kriterier. Grundskolenämnden, Årsanalys 2014 18(43) 3 Uppföljning av verksamheten I enlighet med skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete följer grundskoleförvaltningen systematiskt och kontinuerligt upp verksamheten, analyserar resultaten i förhållande till de nationella målen och planerar och utvecklar utifrån det utbildningen. Som en del i uppföljningen har förvaltningen skrivit Lägesbedömning 2014. I lägesbedömningen framgår bland annat: Skolans kompensatoriska uppdrag Skolan ska anpassa, utveckla, förbättra och förändra undervisningen kontinuerligt så att eleverna ges bästa möjliga förutsättningar för att lära och utvecklas. Detta gäller oavsett vilka förutsättningar eleverna har och i synnerhet när eleverna kommer från en miljö som saknar studietradition. Utifrån lägesbedömningen kan följande slutsatser dras kring elevernas möjlighet att nå målen och huvudmannens ansvar för en likvärdig utbildning: Fortsatt fokus på kunskapsresultaten. I årets kvalitetsdokumentationer återfinns "kunskap" som det område som flest skolor identifierat och prioriterat som utvecklingsområde för innevarande läsår. I kvalitetsdialogerna har vikten av kunskapsfokus ytterligare stärkts. Resultaten i Malmö stads grundskolor fortsätter också att förbättras. Behörigheten till gymnasieskolan och andelen elever som har nått målen i alla ämnen har ökat, liksom det genomsnittliga meritvärdet. En högre andel elever har också både läst och klarat godkänt i moderna språk. I kommunen har också insatser inletts kring språkutveckling och formativt arbetssätt. Utvecklingsarbetet inom dessa områden är en styrka som ytterligare kan förstärka kommunens arbete för måluppfyllelse och likvärdighet. Skillnaderna mellan olika elevgrupper och skolor är fortsatt stora. Trots förbättrade kunskapsresultat har Malmös grundskolor fortsatt en svår utmaning att klara det kompensatoriska uppdraget. Pojkar, elever med lågutbildade föräldrar och elever med utländsk har lägre resultat än jämförande grupper. Det finns också tydliga resultatskillnader mellan ämnen och årskurser. Resultatskillnaderna indikerar att skolorna och huvudmannen behöver granska arbetet med bedömning och betygssättning samt att bedömningskompetensen bland Malmös lärare behöver utvecklas. Skolornas särskilda stöd bör följas upp ytterligare. Statistiken visar att det ges ett omfattande stöd till elever i Malmö stads skolor. Samtidigt visar rapporten att det finns elever i årskurs 1-5 som inte når målen för undervisningen i flera ämnen och som inte har ett åtgärdsprogram enligt tidigare lagstiftning. Rapporten visar också, liksom förra året, att det finns ett starkt samband mellan ett lågt ämnesprovresultat i de lägre årskurserna och ett fortsatt lågt ämnesprovresultat i de högre årskurserna. Det indikerar att det stöd som ges under elevernas skolgång trots omfattningen inte är tillräckligt. Elevers övergångar mellan skolor och årskurser bör också följas upp och förbättras. Framöver kan det finnas anledning att ytterligare analysera elevströmmarna i kommunen med anledning av att grundskolenämnden har två uppdrag som särskilt berör hur skolsegregation kan brytas inom ramen för kommunens fortsatta arbete för social hållbarhet. Likaså bör arbetet med att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro förbättras. Det finns brister i lärandemiljön som både påverkar måluppfyllelsen och likvärdigheten. En identifierad utmaning på såväl huvudmannanivå som verksamhetsnivå i Malmö är att utveckla Grundskolenämnden, Årsanalys 2014 19(43) kunskap om hur lärandemiljöer kan organiseras och anpassas för att ge alla elever goda möjligheter att utvecklas utifrån sina förutsättningar. I årets kvalitetsarbete har följande delområden prioriterats för en fördjupad analys: skolors fysiska miljö, IKT-mognad, skolbibliotek, studiero samt barngrupperna i fritidshem. Fortsatta brister i elevernas trygghet. Även om de är få, är det för många grundskoleelever som känner sig rädda för andra elever eller personal på sin skola. Skolan behöver också göra mer för att förhindra kränkningar. På huvudmannanivå urskiljs särskilt ett behov av kunskaper och metoder för att möta utåtagerande elever. Elevernas delaktighet och inflytande behöver utvecklas. Elevernas inflytande över sin utbildning var ett kommungemensamt utvecklingsområde för grundskolan under föregående läsår. T ex ska elever stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla sin utbildning. Resultaten i elevenkäten är dock fortsatt låga kring dessa frågor. Det finns behov av en kvalitetshöjning av studie- och yrkesvägledningen. Trots att andelen elever per studie- och yrkesvägledare är lägre i Malmös grundskolor jämfört med riket upplevs omfattningen av studie- och yrkesvägledare vara för liten. Det finns också ett behov av en kvalitetshöjning av studie- och yrkesvägledningen. Kompetensförsörjning En god kvalitet förutsätter att det finns personal som kan leda och utveckla arbetet i enlighet med läroplanen samt omsätta kunskaper från aktuell forskning i den praktiska verksamheten. Utifrån lägesbedömningen kan följande slutsatser kring huvudmannens kompetensbehov dras: Det är brist på behöriga lärare och fritidspedagoger. Malmö stads skolor har en något högre andel icke-legitimerade lärare än riksgenomsnittet. Alla verksamheter har ett stort rekryteringsbehov av utbildad personal. Det krävs därför ett målmedvetet arbete av såväl huvudman som skolledning för att alla elever ska få utbildning av behörig och kompetent personal. Omfattande rekrytering av förstelärare. Det framgår tydligt i skolornas kvalitetsdokumentationer och i kvalitetsdialogerna att förstelärarna har en betydande roll i skolornas kvalitetsarbete. Det är positivt att förstelärarna används för att utveckla undervisningen på skolorna. Omfattningen av och inriktningen på tjänsterna har förutsättningar att förstärka och underlätta framtida utvecklingsarbete. Förstelärarreformen kan också bidra till att öka lärares status och därmed underlätta den framtida rekryteringen till skolorna. Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet innebär att utifrån resultatuppföljning och analys identifiera utvecklings- och förbättringsområden. Dessa utgör beslutsunderlag och grund för fortsatt planering. På huvudmannanivå är syftet med uppföljningen också att säkerställa att verksamheterna arbetar på ett sådant sätt att de nationella målen nås. Följande slutsatser kan dras kring det systematiska kvalitetsarbetet: Huvudmannaperspektivet har förstärkts. Det samlade huvudmannaskapet innebär stora fördelar i styrning och ledning av verksamheterna. Ett strategiskt, långsiktigt, konsekvent och transparent arbete gentemot de nationella styrdokumenten på förvaltnings- och skolnivå är en nödvändig förutsättning för att Malmös skolor ska ha möjlighet att leva upp till de mål som ålagts dem. Grundskolenämnden, Årsanalys 2014 20(43) Rektorerna har ett starkt engagemang och en stark tilltro till sina verksamheters utvecklingsmöjligheter. Detta är en viktig förutsättning i det fortsatta utvecklingsarbetet och därmed en styrka för kommunen. Det systematiska kvalitetsarbetet behöver fortsatt utvecklas både på huvudmannanivå och skolnivå. Trots det stärkta huvudmannaperspektivet och utvecklingsarbetet med grundskoleförvaltningens styr- och ledningsmodell kvarstår områden inom det systematiska kvalitetsarbetet där utvecklingsarbetet bör fortskrida såväl på huvudmannanivå som på skolenhetsnivå. Grundskoleförvaltningen behöver t.ex. arbeta än mer systematiskt med att analysera sina resultat samt att dra lärdomar av insatser som genomförts. När det gäller skolenheternas kvalitetsarbete finns också utvecklingsbehov både vad gäller analys och systematik. 3.1 Riktade uppdrag i kommunfullmäktiges budgettext 2014 3.1.1 Att införa nytt resursfördelningssystem till skolorna Förvaltningen har infört en ny resursfördelningsmodell från 1 januari 2014. I ersättningen till verksamheten ingår tre delar: grundersättning, strukturersättning samt ersättning för nyanlända elever i Sverige. Utöver det kompenseras skolorna för hela hyreskostnaden. I ersättningar ingår också tilläggsbelopp som inte är beroende av resursfördelningsmodellen. Tilläggsbeloppet ska vara omedelbart kopplat till en enskild elev och ha samband med elevens särskilda behov och förutsättningar för att möjliggöra elevens skolgång. Grundersättningen baseras på antal elever och årskurs och är lika för alla skolor. För strukturersättningen används sociala kriterier för att kompensera elever med sämre förutsättningar att nå målen. Strukturersättningen innehåller sju variabler: kön, invandringsår, föräldrarnas utbildningsbakgrund, förekomst av ekonomiskt bistånd, antal vårdnadshavare, bostadsområde samt skoltyngd. Strukturersättningen är den samma oberoende av vilken årskurs eleverna går i. Strukturersättningen kompenserar för ökade kostnader för stöd till de elever som på grund av socioekonomisk bakgrund har sämre förutsättningar att nå målen. Strukturersättningen utgör cirka 14 % av den totala ersättningen till förskoleklass och skola. Skolorna erhåller ersättning för stöd till nyanlända elever i Sverige under 18 månader från ankomstdatum. Ersättningen baseras på elevens ursprungslands HDI (Human Development Index). Indextalen är hämtade från FN:s utvecklingsrapport och beskriver graden av utveckling i landet baserat på läskunnighet, utbildning och livslängd. Den nya resursfördelningsmodellen omfördelar på ett mer träffsäkert sätt resurser efter elevens faktiska bakgrund. Eftersom resursfördelningsmodellen är ny är det inte möjligt att utvärdera effekterna än. 3.1.2 Att tillse att de 100 Mkr som satsats på skolan används utifrån förskolornas och skolornas olika behov I budget 2014 beslutade kommunfullmäktige om fortsatt satsning på skolverksamheten. Av de satsade 100 Mkr har grundskolenämnden erhållit 54 Mkr för att användas i verksamheterna för skolornas olika behov. Samtidigt som grundskolenämnden tilldelades denna satsning fick nämnden inte full kompensation för andra ökade kostnader. För att tillse att resurserna tilldelas till skolorna efter behov har den större delen av satsningen fördelats via den nya resursfördelningsmodellen till skolorna för att användas efter varje skolas behov. Då varje åtgärd i en skola är en del av helheten av allt som görs på skolan är det svårt att Grundskolenämnden, Årsanalys 2014 21(43) avgöra effekten av en specifik åtgärd. Den erhållna satsningen kan användas exempelvis för att öka personalresurserna och kompetensutveckla lärarna. En del av resurserna har avsatts för att likställa simundervisningen mellan skolorna samt för att förstärka resursteamet. Därutöver har förvaltningen tillsatt ytterligare förstelärartjänster under året. Totalt har förvaltningen inrättat 249 förstelärartjänster vid utgången av året. För att kunna stödja skolorna i deras uppföljnings- och utvecklingsarbete har förvaltningen byggt upp stödavdelningar i form av kvalitetsavdelningen och PI Malmö. 3.1.3 Att arbeta offensivt med skolutveckling Grundskoleförvaltningen bedriver ett offensivt skolutvecklingsarbete, genom att arbeta på flera olika arenor och nivåer. Skolutveckling har skett bland annat genom Skolsatsningen 2012 och skolornas kvalitetsarbete där skolorna identifierar sina lokala utvecklingsbehov och vidtar förbättringar och åtgärder. Under 2014 har djupanalyserande och faktagrundade kvalitetsdialoger förts på alla nivåer inom grundskoleförvaltningen. Dialogerna är ett mycket viktigt moment för att möjliggöra en fortsatt offensiv skolutveckling. Förstelärartjänsterna är en nationell satsning som är ett led i en offensiv skolutveckling. Genom att skolor inrättar en eller flera förstelärare säkerställs både allmändidaktiskt och ämnesdidaktiskt utvecklingsarbete på skolorna genom det systematiska kvalitetsarbetet och kollegialt lärande. IT som pedagogiskt verktyg är ett strategiskt område inom skolutvecklingen. Under våren togs en ITK-handlingsplan fram. Näste steg är att genomföra olika insatser utifrån handlingsplanen. IT-enheten har t ex arbetat offensivt med skolutveckling genom att ge stöd och starta upp ett antal projekt som gynnar verksamheterna såsom internationalisering (bistått verksamheterna med stöd gällande Erasmusansökningar), handledning av IKT-baserad undervisning, uppstart av kodningsprojekt, handledning och utbildning inom IKT för specialpedagoger, utbildning och utveckling inom Malmö Apps för att stödja den formativa processen mellan lärare och elev. Grundskoleförvaltningens IT-enhet har under 2014 förberett och upphandlat verktyg för att stödja verksamheterna i det kompensatoriska uppdraget, inläsning och uppläsning av läroböcker, läs- och skrivstöd i form av talsyntes och ordpreduktion. Under 2014 har förvaltningen också upphandlat och genomfört en pilotstudie kring Chromebooks. Offensiv skolutveckling sker genom deltagande i olika nationella satsningar så som Skolverkets satsningar PISA 2015 och NT-utvecklare. NT-utvecklarna arbetar med att, tillsammans med undervisande ordinarie lärare, samplanera och genomföra undervisning och bedömning. I NTutvecklarnas uppdrag ingår också att inspirera och handleda kollegor i att utveckla arbetet i klassrummet. Förvaltningen medverkar också i SKL:s PRIO-satsning. PRIO, Planering, Resultat, Initiativ och Organisation, är i nuläget ett pilotprojekt på två skolor. PRIO fokuserar på processer och arbetssätt i lärares undervisning, speciellt inriktat på grundskolan. Genom att stärka samarbetsorienterade arbetssätt ska kunskapsresultaten höjas. Malmö provar under 2014 PRIO som ett koncept för skolutveckling - ett koncept som kan användas och spridas till andra skolor i Malmö stad under 2015. Inom ramarna för Skolsatsning 2012 har under perioden tre forskningscirklar startats i samarbete med Malmö högskola. Samtliga är inriktade mot språkutvecklande undervisning och formativt Grundskolenämnden, Årsanalys 2014 22(43) förhållningssätt. Att Skriva sig till Läsning-satsningen har fortsatt. Satsningen har ett stort antal deltagare. Nätverksbyggande och idéutbyte sker förutom via de fysiska mötesplatserna också via webbplatsen Pedagog Malmö. Arbetet med konceptet Skiftnyckeln har fortsatt och innebär att inspirera det progressiva arbetet med att använda digital teknik i den pedagogiska verksamheten. Huvudfokus är elevernas förbättrade måluppfyllelse och processarbetet inleds tillsammans med skolans utvecklingsgrupp. Som ett led i en offensiv skolutveckling arbetar grundskoleförvaltningen även på en skolorganisatorisk nivå och på förvaltningsövergripande nivå. Detta arbete inkluderar arbetsprocesser, organisation av desamma samt ledare och grupp. Syftet är ökad kompetens avseende ledarskap, följarskap och grupper; ökad samsyn avseende verksamhetens mål; stärkt pedagogiskt ledarskap och ökad uppdragsfokusering. 3.1.4 Att utveckla karriärtjänster för lärare samt arbeta med ledarskapet i skolan De nätverksträffar för förstelärare som startades upp under 2013 har fortsatt under 2014 med en träff en gång i månaden under vårterminen. Träffarna sker i de sammansatta "basgrupperna" om 6-8 deltagare. I februari 2014 samlades alla förstelärare i grundskoleförvaltningen för en halvdagskonferens. Vid detta tillfälle gavs bl a möjlighet att få en god överblick över angelägna frågor för förstelärarna och förstelärarna gavs utrymme att skapa egna nätverk. Dokumentation från diskussionerna är tänkta att användas som en vägvisare för fortsatt arbete. I augusti arrangerades en gemensam kickoff för Malmös alla anställda med karriärtjänst – förstelärare och lektorer –, både nyanställda och de som hade uppdraget även förra läsåret från grundskole- samt gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen. På kickoffen gicks t ex strukturen för förstelärarreformen igenom. Digitala nätverk mellan förstelärare har skapats både inom Malmö och tillsammans med kollegor i andra kommuner. Förvaltningen har färdigställt plan och struktur för det fortsatta arbetet med karriärlärartjänsterna under perioden. Planen och strukturen antogs av förvaltningsledningen strax innan midsommar. Strukturen tydliggör huvudmannens respektive rektors ansvar. Under hösten har två workshops för skolledare hållits. Den första fokuserade på förutsättningar, förankring och strukturer för karriärtjänster och den andra var inriktad på hur skolledarna kan förvalta förstelärarens tid på bästa sätt kopplat till uppdraget? Förvaltningen, utvecklingsstödsenheten, har under året även arbetet löpande med ledarskapet i skolan på följande sätt: Enskild handledning till rektor på uppdrag/ eller i samråd med utbildningschef. Arbete med ledningsgrupper. Detta sker på uppdrag av rektor i samråd med utbildningschefen. Arbete med frågor som kommunikation, bemötande, struktur, ledningsvision, tydlighet, ansvarsfördelning, mångkulturalitet, fritidshemsorganisation etc. Handledning till processtödjare på skolorna. Förstelärare prioriteras vid kompetenserbjudande. Grundskolenämnden, Årsanalys 2014 23(43) Nytt introduktionsprogram Under 2014 har förvaltningen satt igång ett gemensamt introduktionsprogram för nya chefer. Programmet innehåller obligatoriska möten med samtliga avdelningar under den nya chefens första 14 dagar samt ett obligatoriskt år med fördjupande utbildningsmoduler. Introduktionsprogrammet består också av ett ledarskapsprogram för 13 utvalda nya chefer. Ledarskapsprogrammet genomförs i samarbete med övriga skolförvaltningar. Framtida ledare Under 2014 har förvaltningen genomfört en orienteringstermin för de nio framtida ledare som förvaltningen har i utvecklingsprogrammet Framtida ledare. Syftet med orienteringsterminen är att påbörja och möjliggöra deltagarnas perspektivskifte från medarbetarens till chefens. Orienteringsterminen avslutades vid halvårsskiftet 2014. Hösten startades upp med avstämningssamtal tillsammans med Ledarcentrum. Samtalen blev uppstarten till själva huvudprogrammet som avslutas våren 2015. Strategiarbete Under 2015 har förvaltningens chefer samarbetat i ett utvecklingsarbete med att ta fram gemensamma strategier för grundskoleförvaltnings samtliga verksamheter. Arbetet avslutades i december. Utvecklingsarbetet med att implementera strategierna hos förvaltningens medarbetare tar vid under 2015. 3.1.5 Att arbeta med språkutvecklande ämnesundervisning, flerspråkighet samt utvidga möjlighet till språkval i grundskolan I februari 2012 fattade kommunstyrelsen beslut om den så kallade ”Skolsatsning 2012”. Satsningen innefattade bl.a. insatser kring språkutvecklande ämnesundervisning och har medfört att kunskap om språkets betydelse för lärande finns spridd på stadens skolor. Under läsåret 2013/14 var språkutveckling dessutom ett kommunövergripande utvecklingsområde för förskoleklassen, vilket innebar en fokusering kring språkutveckling framför allt för de yngre barnen. Inriktningen har gett en större språklig medvetenhet i vissa skolor. Det påbörjade arbetet har också kunnat tas tillvara och vidareutvecklas under innevarande läsår då språkutveckling är ett kommungemensamt utvecklingsområde för alla verksamheter. Pedagogisk inspiration Malmö har fortsatt arbeta för att ge Malmös pedagoger konkreta verktyg för att såväl utveckla sin egen kompetens och medvetenhet som för att arbeta med elevernas språk-, läs- och skrivutveckling. Utbudet har en vetenskaplig grund och svarar mot nationella mål. Fortbildningen bygger på att strategierna används/tränas såväl under kurstillfällena som mellan kurstillfällena tillsammans med elevgrupp och sedan diskuteras och utvärderas vid nästa kurstillfälle. Nätverk för språk-, läs- och skrivutvecklare år 1-3 och 4-9 kopplade till Nationellt centrum för språk- läs- och skrivutveckling (NCS) Nätverk 4-6 och 7-9 har slagits ihop då utvecklingsområdena är de samma. Genom att slå ihop nätverken synliggörs progressionen i de gemensamma strategierna. Nätverksdeltagarna har någon form av centralt uppdrag inom språk-, läs- och skrivutveckling på sina respektive skolor och utvecklingsarbetet är igång på många skolor i Malmö. Ett nätverk för språk-, läs- och skrivutveckGrundskolenämnden, Årsanalys 2014 24(43) lare från hela Malmö bidrar till en likvärdighet i staden. Språkdag för och med pedagoger i Malmö, med stöd från NCS Språkdagen riktar sig till pedagoger i förskola, grundskola, gymnasieskola, Komvux samt skolledare. Fokus är språk i alla ämnen och åldrar. Seminariehållare är representanter från olika delar av PI samt pedagoger på skolor i Malmö. 280 pedagoger deltog HT-14. Det finns ett stort behov av och önskemål om återkommande aktiviteter som stärker det Malmöövergripande kollegiala lärandet. Därtill tillkommer flertalet genomförda kurser under 2014, i Pedagogisk inspirations Malmös regi, så som genrepedagogik för nybörjare, genrepedagogik för fördjupning, genrepedagogik systemisk-funktionell grammatik, lässtrategier och reciprok undervisning/lässtrategier, Vad är språk- och ämnesutvecklande undervisning? samt kursen Kollegahandledning. Under höstterminen har PI genomfört praktiknära insatser på 15 grundskolor i Malmö. Det har varit i genomsnitt tre träffar/skola med föreläsningar, workshops, handledning och diskussioner inom olika strategiområden. Flertalet av dessa skolor önskar fortsatt stöd termin efter termin och nya förfrågningarna inkommer kontinuerligt. I kvalitetsdialogerna framkommer att det språkutvecklande arbetet har fått fäste i stadens skolor. I dialogerna menar flera rektorer att ett språkutvecklande arbetssätt är nödvändigt för att nå en högre måluppfyllelse och likvärdighet. De hämtar styrka ur det faktum att arbetssättet tydligt vilar på forskning och beprövad erfarenhet. Stadens rektorer verkar vara nöjda med det arbete som bedrivs och det stöd huvudmannen ger. Grundskolenämnden fick i samband med den nya skolorganisationen i uppdrag av kommunstyrelsen att ta fram riktlinjer för hur elever i Malmös grundskolor ska erbjudas möjlighet att välja fler språk som språkval än de tre (franska, tyska och spanska) som traditionellt erbjuds. Grundskoleförvaltningen har utrett frågan utifrån de nya förutsättningar som gäller sedan kommunstyrelsens beslut under hösten 2014. Utredningen visar att den nya meritvärdesberäkningen, redan påbörjade insatser t.ex. ny timplan, samt utökning med kinesiska innebär att behovet av riktlinjer har minskat. Kommunstyrelsens beslut den 5 november 2014 (STK-2014-1004) om riktlinjer för kommunala styrdokument innebär dessutom att förvaltningens rapport skulle kunna motsvara sådana riktlinjer. Grundskoleförvaltningen avser dock att arbeta i riktning mot att utöka antalet språk inom språkvalet. Men också att förbättra måluppfyllelsen inom ämnet. Främst för att öka elevernas möjligheter att nå målen men också för att förbättra deras möjligheter till fortsatta studier. Grundskoleförvaltningen har därför åtagit sig att ta fram en handlingsplan utifrån den inriktning utredningen föreslår. 3.1.6 Att arbeta vidare med nätverk för lärare, rektorer och kuratorer med syfte att samla kompetens och sprida goda exempel avseende antirasistiskt och antidiskriminerande arbete Att arbeta med ett antirasistiskt och antidiskriminerande skolnätverk ingår som en aktivitet i Centrum för Pedagogisk Inspirations, som numera ingår i Pedagogisk inspiration Malmö, verksamhetsplan. En mängd aktiviteter genomförs, alla med utgångspunkt i Malmö stads Handlingsplan mot diskriminering, diskrimineringsgrunderna, läroplaner och värdegrundsplaner etc. Nätverket Grundskolenämnden, Årsanalys 2014 25(43) träffas för erfarenhetsutbyte. Det ska bli ett verktyg för rådgivning men också kunna visa på goda exempel, samla och utveckla metoder, kontakter och hjälpa till att skapa möten. Nätverket har inlett följande aktiviteter: samarbete med Grundskolefotboll mot rasism, Gymnasiefotboll mot våld och rasism och Ungdom Mot Rasisms projekt Normbrytande rättigheter. I nätverket ingår för närvarande representanter från Videdalsskolan, Kroksbäcksskolan, Strandskolan, Sundsbroskolan, Östra skolan, Sorgenfriskolan, Holmaskolan, Johannesskolan, Linnéskolan och Augustenborgskolan. På Pedagog Malmö finns temabloggen #normbryt som bl.a. beskriver pågående aktiviteter. För läsåret 2014-2015 har en planering gjorts för nya aktiviteter. 3.1.7 Att utveckla fritidshemsverksamheten (tidigare benämnd skolbarnomsorg) Förvaltningens utvecklingssamordnare för fritidshemmen, tillsammans med en utsedd arbetsgrupp med representanter från HR- och kvalitetsavdelningen och två skolledare, har arbetat fram en utvecklingsplan för fritidshemmen i Malmö. Utvecklingsplanen omfattar både struktur- och processkvalitet och godkändes av grundskolenämnden den 19 november 2014. Utvecklingsplanen inriktar sig på olika konkreta aktiviteter inom sju fokusområden: • • • • • • • Ledarskap: utbildning för ledare kring riktlinjer och styrdokument samt särskilt dedikerade ledarträffar för dialog kring fritidshemmen. Allmänna råd för fritidshemmen: särskilda utbildnings- och informationssatsningar kommer att genomföras. Kollegialt lärande: skapa och ge förutsättningar för nätverk för erfarenhetsutbyte mellan medarbetare och skolledare. Kultur: utveckling av kulturstödet till fritidshemmen. Systematiskt kvalitetsarbete: utveckla hur fritidshemmens kvalitetsarbete skall synliggöras inom grundskoleförvaltningens systematiska kvalitetsarbete. Fysisk miljö – säkerställa att kunskap kring fritidshemmens styrdokument är kända vid ombyggnad och nybyggnad av skolenheter. Övriga pågående utvecklingsområden: resursfördelning, barngruppernas storlek och sammansättning, utveckling av elevenkät för fritidshemmen, kompetensförsörjningsplan. De tre enheterna på PI Malmö arbetar löpande med uppdrag inom fritidshemsutveckling på uppdrag av utbildningschefer och/eller rektorer. Under hösten 2014, och framöver, har uppdraget varit att arbeta med strategiskt utvecklingsarbete, vara ett stöd för skolledare och utbildningschefer, skapa forum för kunskapsspridning, omvärldsbevaka och vara uppdaterad på aktuell forskning om fritidshem. Tillämpningsföreskrifterna för fritidshemmen har setts över i ett första steg. En fördjupad översyn har gjorts under året. I det första steget har beslut tagits om att grundskoleförvaltningen utökar antalet dagar per läsår då fritidshemmen kan stänga för utvecklingsarbetet till fyra dagar. Det är ett viktigt bidrag för att möjliggöra för personalen att utveckla fritidshemmens arbete. Grundskolenämnden, Årsanalys 2014 26(43) 3.1.8 Att utveckla studie- och yrkesvägledning i syfte att bättre möta förändringar i studiesystem och på arbetsmarknad samt ge stöd till eleverna att göra val som inte utgår ifrån traditionella könsroller Utifrån kommunstyrelsens uppdrag har grundskoleförvaltningen utrett studie- och yrkesvägledningen samt praon i förvaltningens skolor under hösten 2014. Under 2014 har dessutom Malmös stadsrevision genomfört en granskning av studie- och yrkesvägledningen. Stadsrevisionen konstaterar i sin granskning att det saknas en övergripande styrning av studieoch yrkesvägledningen i Malmö stad. Grundskoleförvaltningens utredning visar också att studieoch yrkesvägledningen inte integreras i skolverksamheten utan ses som ett särskilt uppdrag för utsedda studie- och yrkesvägledare. Både skollag, läroplan och de allmänna råden innebär dock att studie- och yrkesvägledningen är ett uppdrag för hela skolan, inte bara för studie- och yrkesvägledaren. Utredningen visar också, precis som tidigare utredningar och granskningar, att studieoch yrkesvägledarnas uppdrag begränsas till de högre årskurserna trots att de nya allmänna råden innebär att studie- och yrkesvägledning bör ges i alla årskurser. Trots att antalet elever per studie- och yrkesvägledare är lägre i Malmös grundskolor jämfört med riket upplevs omfattningen av studie- och yrkesvägledare vara för liten. Studie- och yrkesvägledning är särskilt viktigt för elevgrupper som har svårt att på annat sätt få saklig och objektiv information inför sina studie- och yrkesval, t.ex. nyinvandrade elever. Detta innebär att behovet av studie- och yrkesvägledning är högre i Malmö med tanke på kommunens elevsammansättning. Det finns också ett behov av en kvalitetshöjning inom verksamheterna som huvudmannen har ansvar för. Studie- och yrkesvägledning av god kvalitet är mycket viktig för att elever ska kunna göra välgrundade val utifrån intressen, förutsättningar och kunskap om arbetsmarknaden. Skolverket har bland annat i en studie om elevers programbyten uppmärksammat att det finns mer att göra för att elever ska göra mer underbyggda val till gymnasieskolan. Utifrån utredningens resultat åtar sig grundskoleförvaltningen att ta fram en handlingsplan för studie- och yrkesvägledningen. För att kunna svara på kommunstyrelsens förslag kring en kommungemensam praktiksamordning har utredningen samlat in mer underlag kring verksamheten inom kommunens skolor. Utredningen innebär att förvaltningen nu har en tydlig bild över omfattning och organisering av praon samt också en viss kvalitetsbedömning av verksamheten. Tyvärr visar utredningen att det finns stora brister i nuvarande prao-verksamhet, både vad gäller kvalitet och likvärdighet. Praon är inte integrerad i skolans övriga uppdrag och motiveras utifrån oklara effekter. Kommunen uppfyller inte heller de arbetsmiljökrav som finns kring prao. Att det är eleverna själva som anskaffar platserna innebär också brister i likvärdighet. Förutom ovanstående brister kan syftet med prao ifrågasättas. Det finns flera skrivningar i styrdokumenten kring kontakter med arbetslivet och rektorn har enligt läroplanen ett särskilt ansvar för att samverkan med skolor och arbetslivet utvecklas så att eleverna får konkreta erfarenheter av betydelse för deras val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning. Det finns dock flera metoder (t.ex. kortare praktikperioder, studiebesök, synliggörande av arbetslivet i undervisningen, långsiktig samverkan med olika företag) som bättre svarar mot det uppdrag och de förutsättningar som gäller i dag. Behovet av studie- och yrkesvägledare anses inte minska om prao-verksamheten förändras. Ovanstående förslag om en förbättrad studie- och yrkesvägledning, med bl.a. insatser mot de lägre årskurserna, innebär att det finns ett fortsatt behov av studie- yrkesvägledare. En förändring Grundskolenämnden, Årsanalys 2014 27(43) av praon kan innebära att resurser kan frigöras för att utveckla och förbättra studie- och yrkesvägledningen samt andra metoder för kontakter och samverkan med arbetslivet som är bättre anpassade till skolans uppdrag och organisation. Grundskolenämnden har dessutom i uppdrag i kommunfullmäktiges budget för 2015 att tillsammans med arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden utreda och förbättra övergången mellan grundskolan och gymnasieskolan. Grundskolenämnden har ännu inte tagit ställning till eventuell förändring av praon. 3.1.9 Att vidareutveckla samarbetet mellan förskola, skola och socialtjänst Under 2014 har utbildningschefer inom grund- respektive förskolan, chefer inom individ- och familjeomsorgen, chefer inom vård och omsorg samt områdesutvecklingschefer utarbetat vilka principer som ska gälla för samverkan över verksamhetsformerna. Utgångspunkten är ett gemensamt ansvar för de barn och unga som växer upp i staden. Chefsgruppens arbete har resulterat i ett förslag till samverkansöverenskommelse, som väntas beslutas inom kort. Samverkansöverenskommelsen anger principer gällande de inblandade förvaltningarnas gemensamma uppdrag att se till att alla barn får förutsättningar att lyckas i skolan och senare gå ut i vuxenlivet och till en egen försörjning. I första hand fokuserar den på det förvaltningarna särskilt behöver uppmärksamma i det gemensamma utvecklingsarbete. Den syftar också till att förtydliga samverkan på individnivå – när ett barn är eller kan komma att bli aktuellt inom förskola, skola, vård och omsorg samt individ- och familjeomsorg – och framhåller de kritiska moment som behöver undanröjas för att barn inte ska falla mellan stolarna i organisationen. 3.1.10 Att tillse att det i samtliga platsannonser framgår att man alltid har rätt till heltid En av grundskoleförvaltningens största utmaningar är att säkra tillgången på rätt kompetens på samtliga arbetsplatser – att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla kvalificerade och professionella medarbetare. Grundskoleförvaltningen ska anställa medarbetare med rätt kompetens för uppdraget samtidigt som alla sökande ska bemötas på ett professionellt sätt. Under 2014 har förvaltningen arbetat fram en intern förvaltningsgemensam rekryteringsprocess som bygger på Malmö stads HR-process rekrytering för att ytterligare kvalitetssäkra rekryteringsarbetet i förvaltningen. Den nya rekryteringsprocessen kommer att implementeras under början av 2015 och innehåller bland annat att HR-avdelningen kvalitetssäkrar samtliga annonser och säkerställer att att följande text finns med i samtliga platsannonser som gäller tillsvidareanställningar på deltid. "I Malmö stad erbjuder vi anställning på heltid i enlighet med stadens riktlinjer". 3.1.11 Att prioritera personal inom elevhälsan och fritidsledare vid utbildning i hbtqfrågor Utveckling och utbildning inom HBTQ-området har knutits till det kommungemensamma arbetet kring strategi och handlingsprogram för sexuell hälsa. De förvaltningsgemensamma planerna innefattar utbildningsprogram för elevhälsopersonal vid sex grundskolor (en i varje utbildningsområde). Beslut om handlingsplaner för Malmö fattas inom kort varefter de planerade åtgärderna kommer att genomföras. 3.2 Viktiga händelser Utvecklat system för att styra och leda Grundskoleförvaltningens styr- och ledningsmodell med verktyg i form av resursfördelningssyGrundskolenämnden, Årsanalys 2014 28(43) stem, prioriterade uppföljningsområden (utifrån forskning och beprövad erfarenhet), uppföljningskedja, dialogstruktur och årshjul är till stora delar implementerad i förvaltningen. Ett ITstöd för planering, uppföljning och analys samt rapportering har arbetats fram i samarbete med tio pilotskolor och testats med gott resultat. Under våren 2015 ska det framtagna IT-stödet implementeras hos samtliga (övriga) skolor. En plan för hur detta ska ske är framtagen och beslutad. Dialoger utifrån dialogstrukturen Dialoger i enlighet med dialogstrukturen har genomförts under hösten. Dels har dialoger genomförts mellan varje enskild rektor och utbildningschef samt stödresurs från kvalitetsavdelningen, dels har dialoger genomförts mellan förvaltningen och nämndens presidium. Innehållet i dialogerna har, tillsammans med dataunderlag (betygsstatistik, resultat från elevenkäter osv), analyserats och legat till grund för den lägesbedömning av förvaltningen som tagits fram. Lägesbedömningen kommer i sin tur att utgöra en del av underlaget för årsanalys och budget samt förvaltningens åtagandeplan. Strategiarbete har utarbetat "Varje elevs bästa skola" Strategiarbetet 2014 har genomförts vid samtliga fem ledarforum under året. Utöver detta har chefer och skolor/enheter löpande under året haft uppdrag utifrån strategiuppdraget. Dessa uppdrag har bland annat varit att diskutera strategiuppdraget på sin egen enhet, organisera samtal med elever och elevråd, bearbeta och sammanställa material med mera. Strategiarbetet har inneburit en inkluderande process där samtliga chefer i förvaltningen involverats. I processen har: • elevperspektivet varit centralt • fokus legat på strategier för ökad måluppfyllelse och likvärdighet • intention funnits att skapa gemensamma förhållningssätt och vi-känsla • ledarna fått arbeta i fasta arbetsgrupper med ledare från olika utbildningsområden, i syfte bland annat att skapa nya nätverk och samarbeten • ledarna besökt varandras skolor i syfte att se olika miljöer i Malmö stad • elever, medarbetare och externa aktörer – företag, föreningar och organisationer i Malmö involverats i processen Strategiuppdraget har resulterat i att: • grundskoleförvaltningens strategier "Varje elevs bästa skola" har tagits fram Under 2015 ska strategierna implementeras i förvaltningen. Strategierna ska omfatta och involvera alla medarbetare och omsättas i konkreta handlingar. Fortsatt utbyggnad av skolplatser Under året har totalt 800 nya skolplatser skapats. Inför verksamhetstarten HT 2014 färdigställdes totalt tio utbyggnadsprojekt som gav en utbyggnad av ca 650 nya skolplatser. I november färdigställdes även återställning av lokaler som nyttjats av folktandvården på Lindeborgskolan och Kroksbäcksskolan. Övriga tillkommande elever har fått plats genom förtätning i befintliga skolverksamhet. Grundskolenämnden antog i december Lokalförsörjningsplan 2015-2024 för grundskoleverksamheten. Planens övergripande syfte är att tillgodose det långsiktiga behovet av grundskoleplatser inom kommunen. Den volymmässiga utvecklingen av antalet grundskoleplatser har särskilt fokus i planen och under planeringsperioden 2015-2019 planeras en nettoutbyggnad om 10 681 Grundskolenämnden, Årsanalys 2014 29(43) platser. Detta innebär i relation till den prognosticerade befolkningsutvecklingen ett planerat överskott om 3 266 platser. Ett överskott i planeringen bedöms vara angeläget för att skapa handlingsutrymme inför eventuella förseningar av byggprojekten samt i tidigt skede säkra tomter för skolutbyggnad. Flera problem- och utvecklingsområden identifieras i planen, däribland lokaler med olika former av brister i den fysiska miljön, samverkan med berörda förvaltningar gällande samnyttjande av lokaler samt utvecklingen av ett fullgott IT-stöd för administration och analys av kommande lokalbehov. Förändrad organisation för lokalplanering och fysiskt stöd I november beslutade förvaltningsdirektörerna för skolförvaltningarna att lägga ner avdelningen för fysisk miljö och att respektive förvaltning fr.o.m. den 1 mars 2015 ska ansvara för arbetet med lokalplanering och fysisk stöd. Syftet med förändringen av den befintliga organisationen är att nå en mer ändamålsenlig organisation som kan svara mot varje förvaltnings långsiktiga behov. Skolinspektionen avslutade mångårig tillsyn Den 6 november 2014 beslutade Skolinspektionen att avsluta den senaste tillsynen av Malmö stads skolverksamhet. Skolinspektionen bedömer att Malmö stad har vidtagit sådana åtgärder att de påtalade bristerna i grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola samt kommunens ansvarstagande för förskola och vuxenutbildning har avhjälpts. När det gäller verksamheten i fritidshemmen kan Skolinspektionen dock inte med de åtgärder Malmö stad redovisat, ta ställning till om de påtalade bristerna är åtgärdade. Skolinspektionen kommer därför att genomföra en riktad tillsyn av fritidshemmen i Malmö stad våren 2015. Samtidigt upplyser Skolinspektionen om att myndigheten i den kommande regelbundna tillsynen av Malmö stad kommer att följa upp resultatet av de insatser som genomförs i det fortsatta arbetet med att erbjuda alla barn, elever och studerande en likvärdig utbildning. Nästa tillsyn planeras att påbörjas under 2016. Skolinspektionen har också under året avslutat flera kvalitetsgranskningar som inkluderat verksamheter i Malmö stad. Det gäller kvalitetsgranskningarna av: • • • Huvudmannens styrning mot de nationella målen. Skolsituationen för elever med diagnosen AD/HD i grundskolan. Utbildningen för nyanlända elever. Under 2014 påbörjade Skolinspektionen även en riktad tillsyn om romska elevers utbildningssituation samt en kvalitetsgranskning av elevhälsans arbete i kommunen. Timplaneförändring genomförs nationellt Under året har grundskoleförvaltningen tagit fram en gemensam stadieindelad timplan för Malmös skolor. Den var beslutad att träda i kraft fr.o.m. höstterminen 2015. Strax före jul presenterade Skolverket ett förslag till en nationell stadieindelad timplan för grundskolan, ett uppdrag som Skolverket fått av den tidigare regeringen. I förslaget ingår tidigare annonserad utökning av matematikämnet, men också utökning av ämnet idrott och hälsa med motsvarande minskning av elevens val. Ytterligare utredningar med avsikt att förändra fler ämnen föreslås också. Grundskoledirektören beslutade då att implementeringen av Malmös nya gemensamma timplan läggs på is tills det blir tydligare vilka nationella förändringar som kommer att genomföras. Grundskolenämnden, Årsanalys 2014 30(43) Fortsatt arbete för ett socialt hållbart Malmö Kommunstyrelsen beslutade den 5 mars 2014 att uppdra åt samtliga nämnder och bolagsstyrelser att beakta Malmökommissionens slutrapport och underlagsrapporter samt de bedömningar/åtgärdsförslag som är gjorda utifrån dessa, i sitt fortsatta utvecklingsarbete för social hållbarhet. I samband med detta beslut har grundskolenämnden även tilldelats 21 uppdrag utifrån Malmökommissionens förslag. De flesta av uppdragen är redan pågående utvecklingsprojektet. Fem av uppdragen är utredningsuppdrag. Utredningsuppdragen ska redovisas till nämnden och kommunstyrelsen när de är slutförda. Utvecklingsuppdragen ska redovisas till nämnd och kommunstyrelse årligen. Grundskoleförvaltningens årliga redovisning finns bilagd denna årsanalys. Fortsatt försök med ob-fritids Johannesskolan fick under våren uppdraget att starta en försöksveksamhet med ob-fritidshem. Under hösten har en utredning om en permanent ob-fritidsverksamhet i kommunen gjorts. Olika alternativs för- och nackdelar samt kostnaderna för de olika lösningarna har presenterats för nämndens ställningstagande. Gemensam modell för systematiskt arbetsmiljöarbete införs på alla arbetsplatser Grundskoleförvaltningen införde våren 2014 en gemensam modell för arbetet med SAM (systematiskt arbetsmiljöarbete) anpassad till Malmö stads arbetsmiljöprocess. Modellen preciserar i ett årshjul aktiviteter och roller i arbetsmiljöarbetet och tydliggör ansvarsfördelningen kopplat till de olika samverkansnivåerna. Syftet med den nya modellen är att skapa samsyn för det systematiska arbetsmiljöarbetet och tydliggöra hur det praktiska arbetet med undersökning, riskbedömning, åtgärder och uppföljning inom SAM ska gå till. Förvaltningen genomförde under hösten en uppföljning, i form av en självskattning, av det systematiska arbetsmiljöarbetet på skolenhetsnivå utifrån 14 påståenden från Arbetsmiljöverkets självskattningsverktyg om SAM. Självskattningen har genomförts i 80 % av samverkansgrupperna (skolenhetsnivå) under november månad och har därefter sammanställts. Skattningen uppmättes till ett snittresultat på 4,3 på en skala från 1 till 5 där 5 står för ”stämmer helt”. Den övergripande självskattningen som genomfördes 2013 gav ett snittresultat på 2,4 utifrån självskattningsverktyg. Resultatet visar att grundskoleförvaltningen har uppnått en avsevärd förbättring av det gemensamma systematiska arbetsmiljöarbetet. Från och med augusti 2014 samordnar grundskoleförvaltningen gemensamma utbildningar för elevskyddsombuden på skolorna. Målet med utbildningen är detsamma som för det gemensamma samverkansarbetet samt arbetet utifrån årshjulet för SAM: positivt arbetsklimat i en god arbetsmiljö med inflytande, delaktighet samt utveckling för alla elever på skolan. Förutom arbetet med implementering av nytt systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) har även en utvärdering av förvaltningens samverkansorganisation enligt överenskommelsen om samverkan på förvaltningen påbörjats. Detta kommer att rapporteras till förvaltningsrådet i början av 2015. Medarbetarenkäten visade höga nivåer av stress I februari genomfördes medarbetarenkät för samtliga medarbetare. Förvaltningen uppnådde ett övergripande MMI på 62 vilket är ett något lägre resultat än snittet för Malmö stad som ligger på 64. Utifrån resultatet valdes stress samt våld och hot ut som prioriterade arbetsmiljöområden för grundskoleförvaltningen. Arbetet med att ta fram en strukturerad långsiktig åtgärdsplan i syfte att Grundskolenämnden, Årsanalys 2014 31(43) minimera arbetsrelaterad stress på skolorna, samt samordna och förbättra de organisatoriska stödstrukturerna för skolorna i syfte att underlätta det dagliga arbetet och minska arbetsbelastningen på skolorna, har påbörjats och beräknas vara färdigställd i januari 2015. Likaså har gemensamma riktlinjer och rutiner för våld och hot på arbetsplatsen tagits fram tillsammans med kompletterade rutiner för elever inkluderat rutiner för kartläggning, riskbedömning och handlingsplan för hot och våld på arbetsplatsen. Dessa kommer att implementeras och börja användas under våren 2015. Eftersom grundskoleförvaltningens omorganisering pågick fram till årsskiftet 13/14 (med nya placeringar av cirka 130 skolledare och 100 administratörer) valde grundskoleförvaltningen att lyfta ut de frågor som handlade om ledarskapet ur medarbetarenkäten som genomfördes i februari 2014, och genomföra denna under oktober månad istället. Kompletterande medarbetarenkät med ledardel En kompletterande medarbetarenkät med ledardel har genomförts under oktober månad inom hela grundskoleförvaltningen. I slutet av november 2014 delgavs grundskoledirektör och förvaltningsledning resultatet från ledardelen i medarbetarenkäten. Varje avdelningschef ansvarar för att informera sina respektive chefer deras resultat, deadline för detta är 31 januari 2015. Sedan ska varje chef informera sina medarbetare om sitt resultat. Stöd för utveckling av ledarskap och medarbetarskap finns att tillgå och är organiserat inom förvaltningen. Flera frågor inom ledarskapet får höga betyg av medarbetarna i medarbetarenkäten. Chefen visar förtroende för sina medarbetare, ger hjälp och stöd om misstag sker och ger förutsättningar för medarbetarna att själva ta ansvar. Medarbetarna anser också att den närmaste chefen visar uppskattning och aktivt arbetar för att utveckla och förbättra verksamheten. Några frågor får något lägre resultat och det handlar om chefens förmåga att ge stöd vid prioriteringar mellan viktiga arbetsuppgifter, att planera och organisera verksamheten, konflikthantering, att inspirera medarbetarna att utvecklas samt förklara bakgrund till beslut som berör medarbetarna. Jämfört med resultatet för Malmö stad totalt sett ligger grundskolan något lägre på samtliga ledarskapsfrågor. Index ligger på 3,8 inom grundskoleförvaltningen jämfört med 4,0 för Malmö stad. Arbetsmiljöverket inspekterade Malmöskolor Arbetsmiljöverket genomförde under året en inspektion av Malmö stads skolor. Det är en del i verkets nationella tillsyn av skolan under 2013-2016. 30 procent av landets totala skolbestånd (ca 1700 skolenheter) ska inspekteras. Bakgrunden till insatsen är att skolan är Sveriges största arbetsplats sett till antalet ”arbetstagare”. Systematiskt arbetsmiljöarbete inom skolsektorn behöver utvecklas och förbättras. Det finns ett brett spektrum av arbetsmiljöfaktorer och risker inom skolan. Tillsynens syfte är att bidra till att skolor arbetar aktivt med att förebygga risker för ohälsa och olycksfall. Syftet är också att bidra till att skolor och skolorganisationer får ett välfungerande systematiskt arbetsmiljöarbete. Inspektionen omfattar alla kategorier av arbetstagare. Utifrån Arbetsmiljöverkets inspektioner inkom en övergripande kravställning till förvaltningen i december. Förvaltningen har nu inlett ett arbete med att ta fram en handlingsplan med övergripande insatser. Planen ska vara klar i januari 2015 och innehåller åtgärder som ska genomföras senast hösten 2015. Grundskolenämnden, Årsanalys 2014 32(43) Introduktionsprogram stöttar nya chefer Under 2014 har förvaltningen satt igång ett gemensamt introduktionsprogram för nya chefer. Programmet innehåller obligatoriska möten med samtliga avdelningar under den nya chefens första 14 dagar samt ett obligatoriskt år med fördjupande utbildningsmoduler. Introduktionsprogrammet består också av ett ledarskapsprogram för 13 utvalda nya chefer. Ledarskapsprogrammet genomförs i samarbete med övriga skolförvaltningar. Nio medarbetare går program för framtida ledare Under 2014 har förvaltningen genomfört en orienteringstermin för de nio framtida ledare från förvaltningen som medverkar i utvecklingsprogrammet Framtida ledare. Syftet med orienteringsterminen är att påbörja och möjliggöra deltagarnas perspektivskifte från medarbetarens till chefens. Orienteringsterminen avslutades 30/6. Hösten startades upp med avstämningssamtal tillsammans med Ledarcentrum. Samtalen blev uppstarten till själva huvudprogrammet som pågår t.o.m. våren 2015. Förvaltningen har mottagit 28 900 ansökningar Under 2014 utannonserade grundskoleförvaltningen 1 362 tjänster (månadsavlönade) fördelat på 924 annonser. Till dessa tjänster inkom 28 872 ansökningar vilket ger ett genomsnitt på 21,2 ansökningar per tjänst. 91 % (1238 st) av tjänsterna var pedagogiska tjänster såsom grundskollärare (884 st), fritidspedagoger (182 st), specialpedagoger eller speciallärare (73 st), förskollärare (46 st) samt elevassistenter (33 st). Dessa siffror visar vad som utannonserats under perioden. Förvaltningen saknar uppgifter om hur många av dessa tjänster som tillsatts. Under 2015 kommer förvaltningen att säkerställa att även uppgifter om tillsatta tjänster registreras i rekryteringssystemet så att ett heltäckande statistikunderlag skapas. Svårt att rekrytera vissa yrkeskategorier Inför höstterminen har vissa yrkeskategorier varit svåra att rekrytera. Detta har resulterat i en blandning av åtgärder såsom att annonsera om tjänsterna på nytt, anpassa kravprofilerna samt för lärartjänster ändra ämneskombinationerna för tjänsten eller tillsätta med obehörig lärare på visstid. De kategorier som berörs är främst fritidspedagoger, specialpedagoger, samt vissa lärarkategorier - främst lärare Ma/NO, lärare i praktiska ämnen och lärare i språk. Sammantaget har grundskoleförvaltningen till största del kunnat rekrytera enligt förvaltningens och skolornas behov. Nyanställda är främst lärare och fritidspedagoger Antalen nyanställda tillsvidareanställda (som tidigare inte haft en tillsvidareanställning i förvaltningen) var under 2014 550 personer. De största grupperna är lärare grundskola tidigare år (119 st), fritidspedagog (69 st), lärare grundskola senare år (53 st), förskollärare (49 st), lärare praktiska/estetiska ämnen (31 st), elevassistent (29 st), barnskötare (24 st) samt specialpedagog (19 st). Uppgifter om antalet nyanställda visstid finns inte att tillgå. Förvaltningen saknar dessutom upp- Grundskolenämnden, Årsanalys 2014 33(43) gifter om hur många visstidsanställda som under 2014 anställts på nya visstidsanställningar. Förvaltningens personalomsättning är 11 procent Under 2014 slutade (inkl pensioneringar) 405 tillsvidareanställda i grundskoleförvaltningen. Medeltalet tillsvidareanställda under perioden var 3551. Personalomsättningen var därmed 11,4 %. Rekrytering av medarbetare till karriärtjänster I mars utannonserade grundskoleförvaltningen 160 förstelärartjänster och fyra lektorstjänster. Under arbetets gång har antalet förstelärartjänster utökats då förvaltningen fått extra statsbidrag avsatta för förstelärartjänster till särskilt utvalda skolor. Samtliga förstelärartjänster är tidsbegränsade på tre år förutom tjänsterna på de särskilt utvalda skolorna som är tillsvidaretjänster. Rekryteringen skiljer sig från den rekrytering av 85 förstelärare som gjordes 2013 på så sätt att det denna gång var möjligt att söka tjänster på valfri skola med utannonserad förstelärartjänst. Tjänsterna annonserades dessutom externt, vilket innebar att även lärare utanför Malmö stad kunde söka tjänsterna. Under perioden har sammanlagt 241 förstelärare anställts i Malmö stads grundskolor. Det betyder att grundskoleförvaltningen kommer att ha 326 förstelärare (inklusive de 85 som rekryterades 2013) när alla rekryteringar är klara. Inga lektorer har kunnat rekryteras eftersom de sökande inte uppfyllt kraven för lektorstjänst. Kompetensförsörjningsplan ska säkra framtida behov Ett större arbete med att ta fram en strategisk kompetensförsörjningsplan inleddes under sommaren. Kompetensförsörjningsplanen kommer, tillsammans med Malmö stads övergripande kompetensförsörjningsplan (arbetet med denna påbörjas under 2015), att ligga som grund för en handlingsplan med insatser för att trygga kompetensförsörjningen i förvaltningens verksamheter. Planen syftar till att se till att grundskoleförvaltningen attraherar och rekryterar nya medarbetare samt utvecklar och behåller befintlig personal. Ny organisation för korttidsbemanning införs Under 2014 har förvaltningen utrett korttidsbemanningen och beslutat om en ny organisering av denna. En korttidsbemanningsfunktion kommer att inrättas på HR-avdelningen våren 2015 med ansvar för kvalitetssäkring och utveckling av korttidsbemanningen i förvaltningen. I korttidsbemanningsfunktionen samlas samtliga timavlönade i förvaltningen vilket medför att det blir enklare att få överblick över antalet timavlönade, i vilka verksamheter de används och varför. Det blir också enklare att plocka fram statistik vilket underlättar det strategiska och långsiktiga arbetet för att hitta en bra nivå på antalet timavlönade. Genom att samla de timavlönade i samma system går det enkelt att informera om och ge dem möjlighet att söka längre vikariat och andra tjänster som utlyses i förvaltningen. Årlig löneöversyn genomförd Grundskoleförvaltningen har under våren genomfört löneöversyn 2014 enligt gällande avtal inom respektive kollektivavtalsområde för samtliga medarbetare med utbetalning av ny lön den 1 april. Kommunal, Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund samt Sveriges skolledarförbund har haft traditionella förhandlingar resterande förbund har haft chef- medarbetardialog (CMD). Grundskolenämnden, Årsanalys 2014 34(43) Samlat arbete kring medveten lönebildning Under hösten 2014 har ett arbete inletts för att skapa en tydlig och gemensam riktning för arbetet med frågor kopplat till lön. Lönen ska vara ett aktivt styrmedel. Det ska skapas en gemensam process och ett enhetligt förhållningssätt i allt lönearbete kopplat till kvalitetsdialoger, medarbetarsamtal, lönesamtal och lönekriterier. En arbetsgrupp bestående av arbetsgivar- och fackrepresentanter har berett ett antal förslag kopplat till lönebildningsområdet och beslut om dessa kommer att fattas i januari 2015. En gemensam lönebildningsstrategi ska styra lönesättningen vid löneöversyn och rekrytering samt leda till en önskad lönestruktur. Ett årshjul med angivna tidpunkter för till exempel medarbetarsamtal, lönesamtal och information på arbetsplatsträffar skapas. I december fattades beslut om tre övergripande lönekriterier som kommer att gälla för samtliga medarbetare i förvaltningen. Förslag till yrkesspecifika kriterier har arbetats fram i olika grupper och dessa kommer att diskuteras vidare för att under 2015 implementeras tillsammans med processen för det gemensamma lönebildningsarbetet. Befolkningsutveckling Under 2014 har befolkningen i åldersgruppen 6-15 år ökat i genomsnitt med 1 228 till 30 223 individer jämfört med genomsnittet för år 2013 vilket är 273 högre jämfört med budgetprognosen för Malmö år 2014. Antalet individer 6-15 år var 30 872 den 31 december 2014. Grundskolenämnden, Årsanalys 2014 35(43) 4 Uppföljning av ekonomin 4.1 Utfall Resultaträkning Tkr Utfall 2014 Budget 2014 Avvikelse Intäkter 3 230 506 2 838 555 391 951 Totala intäkter 3 230 506 2 838 555 391 951 Lönekostnader -1 383 948 -1 351 084 -32 864 -511 816 -519 626 7 810 -2 537 -4 773 2 236 Totala personalkostnader -1 898 301 -1 875 483 -22 818 Övriga kostnader -4 371 300 -3 988 170 -383 130 -27 706 -28 475 769 Totala övriga kostnader -4 399 006 -4 016 645 -382 361 Nettokostnad exkl. finansnetto -3 066 801 -3 053 573 -13 228 3 056 934 3 056 934 0 16 0 16 -3 816 -3 361 -455 -13 667 0 -13 667 -3 070 601 -3 056 934 -13 667 PO-pålägg Övriga personalkostnader Avskrivningar Kommunbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat Nettokostnad 4.1.1 Periodavvikelse Utfallet för året visar ett underskott på 13,7 Mkr. Att resultatet för 2014 visar ett underskott beror till största delen på att förvaltningen har gjort en avsättning på 8,5 Mkr för domslut som gått emot Malmö i förvaltningsrätten. Domarna kommer att överklagas. I resultatet ingår också utrangeringar av anläggningar till ett värde av 2,6 Mkr varav anläggningar från tidigare stadsdelar är 2,1 Mkr vilka borde ha varit utrangerade innan överlämning till grundskoleförvaltningen. Ovanstående innebär att resultatet har belastats med kostnader motsvarande 10,6 Mkr som förvaltningen inte kunnat påverka. Trots en ökning av flera kostnadsdrivande faktorer har förvaltningen nått nära nog ett nollresultat under 2014. Antalet individer har ökat med 273 i åldersgruppen 6-15 år jämfört med befolkningsprognosen som låg till grund för budget 2014. En ökning av andelen barn i fritidshem har ökat till 62,8 %, från 59,0 % under första halvåret 2013. Högre kostnader för lokaler i form av nytill- och ombyggnation samt ökat behov av särskilt stöd i form tilläggsbelopp. Befolkningsansvar Fritidshem Resultatet för befolkningsansvaret för fritidshem är ett underskott om 26,3 Mkr. Anledningen till underskottet är dels högre kostnader för tilläggsbelopp, särskilt stöd, motsvarande 15,1 Mkr samt Grundskolenämnden, Årsanalys 2014 36(43) ett ökande antal barn i fritidshem. Antalet barn i fritidshem ökade med 563 jämfört mot budget. Kostnaden för fler barn i fritidshem var 13,3 Mkr högre än budget. Andelen barn som efterfrågat plats i fritidshem var 62,8 % vilket är 2 % enheter högre än budget för 2014 eller 3,8 % enheter högre än under första halvåret 2013. En reserv inom befolkningsansvaret har minskat underskottet något. Grundskola inklusive förskoleklass Utfallet för perioden för befolkningsansvar grundskola inklusive förskoleklass visar ett underskott om 9,7 Mkr. Antalet elever i grundskola inklusive förskoleklass var 29 662 i genomsnitt under året. En ökning jämfört med budget på 271 elever. Ökningen av elevantalet har medfört ökade kostnader för förvaltningen. De direkta kostnaderna beräknas ha ökat med cirka 20 Mkr beroende på ökat antal elever. En kostnadsreserv under grundskolans befolkningsansvar togs helt i anspråk för att finansiera del av kostnaderna för ökningen av antalet elever. Reserven räckte dock inte att finansiera hela kostnaden för elevökningen. Andelen elever i fristående grundskolor inklusive förskoleklass var 16,1 % vilket var 0,2 % enheter högre jämfört med budget. Under 2013 var motsvarande andel 16,0 %. Särskola Antal elever i särskola ökade med 12 elever till 268 i årsgenomsnitt jämfört mot budget för helåret. För särskolan redovisas ett positivt resultat om 0,4 Mkr beroende en reserv som utnyttjats för att kompensera för ökat antal elever samt lägre kostnader för särskilt stöd i form av tilläggsbelopp. Verksamheten Lokalkostnader Kostnaderna för ersättning till egna skolor för lokalhyror har ökat under året och överskrider budget med 17,7 Mkr eller 4,2 %. Utbildningsområden För förvaltningens utbildningsområden blev utfallet ett underskott på 18,1 Mkr. Fyra av sex utbildningsområden redovisar underskott och övriga två visar överskott. Kostnader för omställning har påverkat resultat för flera utbildningsområden under året. Av underskottet för utbildningsområden är 5,6 Mkr hänförligt till Malmö International School där intäkterna för antalet elever är lägre jämfört med budget. Antalet elever på internationella skolan var under året 180 på vårterminen och 230 under hösten, ett genomsnitt på 205 under året. Budget för året var beräknat på ett elevantal på 239 i genomsnitt. Det ökade elevantalet under hösten har inneburit att fler lärare har behövt anställas. Förvaltningsövergripande verksamheter Grundskolenämnden, Årsanalys 2014 37(43) Förvaltningsövergripande verksamhet redovisar ett överskott om 40,1 Mkr. Anledningarna till överskottet är reserverade medel inom verksamheten, senareläggning av IT satsningar och vissa anställningar samt återhållsamhet med kostnaderna under året. Av årets medel för skolsatsningen, 24,8 Mkr, användes 23,8 Mkr. 4.2 Investeringsram Investeringsram Typ av investering Utfall 2014 Budget 2014 Avvikelse 29 689 59 000 29 311 Prognosen för investeringsutgifterna har skrivits ner under året. Färdigställande av nya skolor sker med början av år 2016. Investeringsutgifterna har varit 29,7 Mkr under perioden. Cirka 7 Mkr av de i förvaltningen planerade investeringarna har istället gjorts av Stadsfastigheter. Följden blir att grundskoleförvaltningen får ökad hyreskostnad i stället för ökad kapitalkostnad. Mer än hälften av investeringarna har avsett uppstart av nya verksamheter. Investeringsmedlen har använts till inventarier såsom skolmöbler och övrig inredning. Utökning av antalet datorer och datautrustning har skett till ett värde av 3,0 Mkr till nya enheter exklusive elev- och lärardatorer. Grundskolenämnden, Årsanalys 2014 38(43) 5 Förväntad utveckling kommande år Planerad utbyggnad av skolplatser under 2015 Utbyggnaden av skolplatser genom ny-, om- och tillbyggnation av grundskolor fortsätter under 2015. En majoritet av projekten avser återtagande av lokaler som hyrts ut till annan verksamhet och som inför verksamhetsstarten hösttermin 2015 återställs för grundskoleverksamhetens behov. De planerade projekten förväntas generera ca 1100 nya skolplatser. Oförutsägbara förseningar av projekten kan uppstå som en följd av överklagande av bygglov, myndighetskrav och dylikt. Sådana oförutsedda förseningar kan i vissa fall leda till behovet av tillfälliga lösningar som fördyrar projekten. I syfte att utröna eventuella kapacitetsbegränsningar inom befintliga skolor och förfina lokalresursplaneringen är en maxkapacitetsutredning påbörjad och förväntas färdigställas i slutet av 2015. Som en följd av utredningens arbete kan stadens totala skolplatskapacitet komma att påverkas av pågående identifiering och utredning av lokaler med bristande miljö. Utredningen kommer t.ex. att kunna identifiera behov av att undermålig ventilation åtgärdas eller att andra verksamhetsanpassningar krävs för att skolorna ska ha ändamålsenliga lokaler. Ny organisation för lokalförsörjning och fysisk planering införs Fr.o.m. 1 mars 2015 bildas en ny enhet, organiserad under ekonomiavdelningen på grundskoleförvaltningen, med ansvar för arbetet med den strategiska lokalplaneringen och det löpande stödet i lokal- och fastighetsfrågor. Fortsatt implementering och utveckling av styr- och ledningsmodellen Det arbete som inletts under 2014 utifrån grundskoleförvaltningens framtagna styr- och ledningsmodell kommer att fortsätta 2015 och också utvecklas vidare. • • • • • • • • Dialoger i enlighet med dialogstrukturen kommer att genomföras, dels mellan varje enskild rektor och förvaltningen, dels mellan förvaltningen och nämndens presidium. Samtliga skolor ska introduceras i och börja använda grundskoleförvaltningens framtagna och testade IT-verktyg i Stratsys. IT-verktyget ska användas som dokumentationsstöd i varje skolas systematiska kvalitetsarbete, för uppföljning, analys, planering och rapportering. IT-verktyget ska också fungera som ett stöd i att aggregera från skolnivå till förvaltningsövergripande nivå. Grundskoleförvaltningen ingår i det Malmöövergripande pilotprojektet för användning av IT-verktyget Stratsys i den förvaltningsövergripande planeringen utifrån kommunfullmäktiges mål. Inom detta arbete planerar grundskoleförvaltningen att utveckla och använda IT-verktyget som dokumentationsstöd för huvudmannens systematiska kvalitetsarbete på förvaltningsövergripande nivå och för respektive stabsavdelning. Grundskoleförvaltningens prioriterade indikatorer/mätetal för uppföljning ska ses över och fastställas. Ett samlat årshjul ur rektors perspektiv ska tas fram. Ny framtagen elevenkät för elever i de yngre skolåren samt på fritidshem ska implementeras. Arbetet med att bygga datalager och samla allt statistikunderlag på en - lättåtkomlig - plats kommer att fortsätta. En modell för kvalitetsbesök ska under våren testas på sex skolor för att därefter utvärde- Grundskolenämnden, Årsanalys 2014 39(43) ras. Kvalitetsbesöken innebär att utvalda skolor får besök av två representanter från kvalitetsavdelningen och en rektor. Syftet med kvalitetsbesöken är att få en djupare kunskap om och förståelse för orsaker till att skolor lyckas respektive inte lyckas nå förväntade resultat. Den fördjupade bilden ska ligga till grund för diskussion med berörd skolledning. Kvalitetsbesöken är en komplettering och fördjupning av de kvalitetsdialoger som redan implementerats mellan rektor och förvaltning. Om testperioden faller väl ut ska kvalitetsbesöken implementeras i förvaltningen och riktas till samtliga skolenheter och samtliga skolformer samt fritidshem. Modellen ska då innefatta tre former - generella besök som riktas till samtliga skolor i Malmö stad, tematiska besök som riktas till ett urval av skolor samt akuta besök, som avser enstaka skolenheter. Strategier implementeras hos alla medarbetare Under 2015 kommer förvaltningen att implementera de nyligen antagna strategierna "Varje elevs bästa skola" till samtliga medarbetare i grundskoleförvaltningen. Målbilden för 2015 är: • • Grundskoleförvaltningens övergripande strategier skall vara väl kända för samtliga medarbetare. Alla medarbetare, på olika nivåer i förvaltningen, skall ha formulerat en tanke om ”vad innebär de olika strategierna för mig i mitt dagliga arbete”. Varje medarbetare ska ha applicerat någon/några av dessa tankar i handling i sitt dagliga arbete. Syftet med strategierna är att de ska stödja medarbetarna och förvaltningen att uppnå nämndens mål. Fortsatta svårigheter att rekrytera vissa yrkeskategorier Med anledning av de ökade elevkullarna kan vi förvänta oss att rekryteringarna av tillsvidareanställda medarbetare inför 2015 kommer att öka. Om elevökningen även fortsättningsvis kommer att ligga på cirka 5 % så behöver förvaltningen under 2015 rekrytera cirka 550 personer på tillsvidareanställningar (med nuvarande personalomsättning). De grupper som vi ser som svårrekryterade är framförallt behöriga lärare inom Ma/No, svenska 2, praktisk/estetiska ämnen, lärare i språk, särskolelärare, fritidspedagoger samt erfarna skolledare. Hög andel elever i fritidshem Andelen elever i fritidshem har ökat konstant under de senaste två åren. Redan nu är andelen betydligt större jämfört med tilldelade medel i kommunens resursfördelning. Om andelen fortsätter att öka kommer andra resurser att få prioriteras ner. Lokal- och kapitalkostnader Ny- om och tillbyggnad ger högre lokalkostnader per elev jämfört med befintliga skollokaler. Under 2015 kommer inte nya skolor att färdigställas utan det ökande lokalbehovet kommer att klaras genom att ytterligare platser skapas i de befintliga skolorna, genom att förskoleverksamheten lämnar över lokaler till skolor samt att tillfälliga platser skapas i paviljonger. Dock medför även dessa om- och tillbyggnader att kostnaderna för lokaler kommer att öka per elev. Grundskolenämnden, Årsanalys 2014 40(43) Statsbidrag Statsbidrag för olika ändamål kan fördelas av Sveriges regering vid olika tillfällen under året. Är statsbidraget känt för kommunerna under budgetprocessen kan dessa bidrag fördelas till rätt verksamhet under budgetprocessen. För ett statsbidrag som tillkännages efter att kommunens budget är beslutat känner grundskoleförvaltningen osäkerhet på hur dessa medel fördelas till nämnderna. Det råder osäkerhet av tillkommande statsbidrag till skolan beroende på det politiska läget med en minoritetsregering i Sverige idag. Lönenivå för personal i skola och fritidshem En stor del av skolans och fritidshemmens personal ingår i prioriterade grupper med hänsyn till framtida löneutveckling. Dessa grupper inom skola och fritidshem är rektorer, skolledare, lärare, specialpedagoger, fritidspedagoger och studie- och yrkesvägledare. Kostnaderna för 2015 års löneavtal innebär sannolikt en högre ökning av lönekostnaderna jämfört med i Malmös resursfördelning tilldelade medel i budget 2015. Även svårigheten att rekrytera vissa lärarkategorier kan ha en löneökande effekt. Nyanlända Antalet nyanlända barn i grundskoleåldern som skrivits in i Mosaiksskolan under veckorna 2 till 4 2015 var 80 varav 15 var ensamkommande barn. Elevernas fördelar sig jämnt mellan stadierna. Flera svårt traumatiserade barn från Syrien har anlänt till Malmö. Om tillströmningen fortsätter i denna höga takt innebär det att ökade resurser krävs till Mosaikskolan, resurser för studiehandledning och även för modersmålsundervisning. Mosaikskolan är redan nu i princip fullbelagd vilket innebär att flera lokaler och mera inventarier behöver anskaffas. Även skolorna vilka tar emot nyanlända kan behöva mera resurser under året. Internationella skolan Internationella skolan har haft svårt att klara ett ekonomiskt nollresultat. Antalet elever har ökat under senaste året men volymökningen har inneburit att flera lärartjänster har fått tillsättas. Antalet elever måste bli betydligt fler innan skolan kan vara i ekonomisk balans. Domstolsutslag Antalet överklaganden från friskolor har ökat under de senaste åren. Regelverket från nya skollagen är relativt ny gällande ersättningar till friskolor vilket innebär att få fall har fått domar i högre instanser. Denna situation kan innebära framtida kostnader för staden beroende på olika tolkningar av lagen i olika specifika fall. Grundskolenämnden, Årsanalys 2014 41(43) 6 Områdesprogram för socialt hållbart Malmö Hur har dialogen med respektive Områdesprogram sett ut under året? Grundskoleförvaltningens utbildningschefer har ingått i styrgrupperna för områdesprogrammen. Vidare har de enskilda skolornas ledning och medarbetare deltagit i aktiviteter initierade inom områdesprogrammen. Seved/Sofielund: Förvaltningen medverkar i processgrupp lärande. Flera förvaltningar medverkar i processgruppen som leds av en av grundskoleförvaltningens representanter (utbildningschefen). Förvaltningen medverkar genom utbildningschefen även i områdesprogrammets sekretariat som är programmets högst beslutande organ. Segevång: Medverkat i Nätverket Segevång. Lindängen: Utbildningschefen och berörda rektorer har regelbundna möten med områdeskoordinatorn. På Hermodsdalsskolan drivs ett allaktivitetshus. Planer för ett allaktivitetshus i Oxie utarbetades men skrinlades av ekonomiska skäl. Vilka har varit nämndens viktigaste insatser i respektive områdesprogram under året? Seved/Sofielund: Processgrupp lärande driver projektet "Tillsammans kan vi" som utbildar nyanlända föräldrar om det svenska skolsystemet och den skola som deras barn möter. Processgruppen försöker också stötta nätverk och föreningar att arrangera egna aktiviteter och bland annat låna skolans lokaler för detta ändamål. Seved/Sofielund samt Herrgården: Deltagit i samtal med Boverket om fördelning av statliga urbana utvecklingsmedel. Segevång: Informationsbärare mellan skolan och Nätverket Segevång. Holma Kroksbäck: El Sistema, Läxakuten, fritidsgården Flamman, Brobyggare samt samarbetet med fältgruppen. Holmaskolans har ett projekt tillsammans med Malmö högskola inom områdesprogrammet. Inom projektet arbetar Holmaskolan med upplevelsepedagogik på så vis att barnen åker ut till olika platser för att förstå olika begrepp som t.ex. tågstation. Lindängen: Arbetat med allaktivitetshusen i Hermodsdal och Lindängen. Vilka insatser planerar nämnden för i respektive områdesprogram? Seved/Sofielund: Processgrupp lärande vill fortsätta bedriva "Tillsammans kan vi" med två föräldrarutbildningar på arabiska och två på somaliska. Dessutom fortsätter områdesprogrammet med en socionom/kurator på Sofielundsskolan som har särskilt fokus på elevernas närvaro i skolan. Herrgården: Fortsatt arbete inom pågående arbetsgrupper. Holma och Kroksbäck: Arbetet med tidigare insatser fortsätter. Två lärandeseminarier samt en spridningskonferens planeras. Där kommer den kunskap som har framkommit att tas tillvara och deltagarna kommer att diskutera hur områdesprogrammet kan jobba vidare. Grundskolenämnden, Årsanalys 2014 42(43) Samarbetet med Kulturskolan kring El Sistema fortlöper. Kroksbäcksskolan bär ett stort ekonomiskt ansvar. Lindängen: Fortsatta försök att få medel för att starta ett allaktivitetshus i Oxie. Det kommer att kräva ytterligare arbete, främst mötestid. Hur stora resurser har era insatser i respektive områdesprogram tagit i anspråk under året? Seved/Sofielund: Arbetstid för rektor och utbildningschef. Lokaler på Sofielundsskolan. Herrgården: Arbetstid för rektorer och utbildningschef. Segevång: Arbetstid för kurator i Nätverket Segevång. Holma Kroksbäck: Resursmässigt har insatserna kostat en heltidstjänst. Lindängen: Arbetstid för rektorer och utbildningschef och lokalhyror. Grundskolenämnden, Årsanalys 2014 43(43) Malmö stad Grundskoleförvaltningen Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö 2015-01-22 BILAGA Återkoppling/uppföljning till kommunstyrelsen avseende grundskoleförvaltningens arbete för ett socialt hållbart Malmö 2014 2 (40) Malmö stad Grundskoleförvaltningen Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö Innehållsförteckning 11. Utveckla det systematiska kvalitetsarbetet i skolnämnderna .................................... 4 13. Säkerställ att personal i hela staden har förutsättningar att delta i kompetensutveckling-sinsatser utifrån systematiskt kvalitetsarbete. ............................. 8 14. Utveckla formerna för delaktighet för föräldrar och barn ..................................... 10 18. Fortsätt satsningarna på språkutveckling inom förskola och grundskola ............ 13 19. Fortsätta satsa på kompetensutvecklingsinsatser inom språk och läs- och skrivprocessen i förskola och grundskola ....................................................................... 15 20. Följ upp studieresultat för att ge rätt stödinsatser ................................................... 17 21. Fortsätt satsningen på studiehandledning på modersmål ....................................... 21 23. Utred möjligheten att öka andelen högskoleutbildad personal i fritidshemmen 23 24. Inrätta en heltidstjänst med ansvar för fritidshemmen ........................................... 26 31. Fokusera på involvering, öppenhet, och tranparens för att informera föräldrar, barn och elever .................................................................................................................... 27 42. Fortsatt arbetet utifrån personalpolicyn för god arbetsmiljö samt ställ krav på arbetsmiljön i upphandlingar ............................................................................................ 31 50. Förstärk barnperspektivet och uppföljningsarbete för barn och unga både i social och fysisk miljö ........................................................................................................ 34 53. Fortsätt satsningen på utvecklingen av lättillgängliga mötesplatser ...................... 36 66. Stärk samverkan mellan olika delar av den kommunala elevhälsan ...................... 39 3 (40) Malmö stad Grundskoleförvaltningen Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö Kommunstyrelsen har (2014-03-05) beslutat att anmoda samtliga nämnder och bolagsstyrelser att beakta Malmökommissionens slutrapport och underlagsrapporter samt de bedömningar/åtgärdsförslag som är gjorda utifrån dessa, i sitt fortsatta utvecklingsarbete för social hållbarhet. I detta dokument återfinns rapporter med utgångspunkter, genomförda insatser samt fortsatt planering för de uppdrag (utvecklinsuppdrag samt pågående arbete) som utifrån ovanstående riktats till grundskolenämnden. Utöver redovisade uppdrag i detta dokument har grundskolenämnden ytterligare två riktade uppdrag; 10. Göra en årlig redovisning av skolnämndernas behov och kostnader. (En samlad redovisning av långsiktiga behov och kostnader ska redovisas inom ramen för den kommunala budgeten). Detta uppdrag redovisas genom nämndens budget. 29. Se över möjligheten att förlägga nya profilskolor i områden där det kan generera positiva integrationseffekter (Inrätta, finansiera och förlägga attraktiva skolor i de mest utsatta områdena för att attrahera elever från hela staden). Detta uppdrag har lagts samman med utredningsuppdrag nr 30. ”Utred hur negativa segregerande effekter i skolan kan brytas och ge förslag på hur vi kan få socioekonomiskt blandade klasser”. Såväl uppdraget som utredningen innefattas i sin tur i grundskoleförvaltningens utredning ”Underlag till Utbyggnadsstrategi” som är ärendeplanerad till grundskolenämnden i januari och därefter Kommunstyrelsen. 4 (40) Malmö stad Grundskoleförvaltningen Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö Återkoppling/uppföljning till kommunstyrelsen avseende 11. Utveckla det systematiska kvalitetsarbetet i skolnämnderna (Stärka stödjande kunskapsstrukturer) Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade (2014-03-05) om att uppmana samtliga nämnder att beakta Malmökommissionens slutrapport och underlagsrapporter samt de bedömningar/åtgärdsförslag som är gjorda utifrån dessa, i sitt fortsatta utvecklingsarbete för social hållbarhet. Grundskoleförvaltningen (GrF) återkopplar härmed genomförda insatser och fortsatt arbete vad gäller; GrF Systematiska kvalitetsarbete och styr- och ledningsmodell Organisationsförändringen avseende Centrum för Pedagogisk Inspiration (CPI) och FoU-Malmö Utbildning (FoU) Utgångspunkter Kommissionen föreslår att varje skolform ska utgå från vetenskapligt grundade framgångs kriterier för att synliggöra styrkor och svagheter på olika plan. Kommissioner anser vidare att det är angeläget att kommunen har stödstrukturer för att säkerställa att Malmö fortsatt utvecklas till en forskningsbaserad skolutvecklingskommun.1 Malmö stad har tagit fram en styrnings- och ledningsmodell utifrån skollagens krav om planering, uppföljning och utveckling av verksamheten med utgångspunkt i de nationella målen. Vad gäller kunskapsstödjande strukturer har CPI och FoU utretts under hösten 2013 i enlighet med beslut från kommunstyrelsen (STK-2013-209). Genomförda insatser Grundskoleförvaltningens styrnings- och ledningsmodell och systematiska kvalitetsarbete Grundskolenämnden styr och grundskoleförvaltningen leder och utvecklar utbildningen med hjälp av en ny styr- och ledningsmodell, vilket tydliggör ansvar och grunder för värdering av verksamhetens resultat. (Dnr GrF 2013/3793). Modellen har tagits fram under hösten 2013/våren 2014 och har trätt i kraft läsår 2014/2015. Syftet är att tydliggöra grundskolenämndens ledning och styrning med utgångspunkt i nationella styrdokument, att skapa systematik, ett gemensamt förhållningssätt och ge förutsättningar för reflektion, ständiga förbättringar och en lärande organisation. Del 1 i styrnings- och ledningssystemet utgörs av en ny 1 Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö, ”Malmös väg mot en hållbar framtid”, sid 81. 5 (40) Malmö stad Grundskoleförvaltningen Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö resursfördelningsmodell (Dnr GrF 2013/184) som kompenserar för socioekonomiska faktorer som kan påverka elevens måluppfyllelse. Del 2 i styrsystemet fokuserar på ”Förutsättningar i skolan” där huvudman och skola kan påverka olika faktorer med möjligheter till direkt inverkan på elevernas måluppfyllelse. I det systematiska kvalitetsarbetet identifierar varje skola utvecklingsområden i en kvalitets-/åtagande- plan och dokumenterar resultat av beslutade förbättringsåtgärder i en kvalitets-/åtagande rapport. I planen prioriterar varje skolenhet egna utvecklingsområden samt de kommunövergripande. För läsåret 2014/15 ska samtliga verksamheter arbeta med språkutveckling och elevers arbetsmiljö. Kvalitetsdokumentationerna tjänar som stöd för skolans eget utvecklingsarbete och systematiskt kvalitetsarbete samt utgör underlag för kvalitetsdialoger mellan skolenhet och huvudman. Förvaltningens kvalitetsavdelning och andra stabsavdelningar tar fram olika statistiska underlag som analyseras, sammanställs och återkopplas till skolledarna. Resultaten från en elevenkät om trivsel, lärande och delaktighet riktad till grundskolan (Åk 3, 5, 7 och 9) och grundsärskolan (Åk 1-9) sammanställs vidare och filer finns tillgängliga på skolnivå. Från och med 2015 svarar elever i årskurs 3 och 5 i grundskolan även på frågor om fritidshemmen. Olika verktyg i grundskoleförvaltningens styrnings- och ledningsmodell (en uppföljningsplan, ett årshjul, dialogstruktur samt resultatkedja) stödjer och säkerställer det systematiska kvalitetsarbetet. 2 Med utgångspunkt i de nationella målen samt utifrån forskning om vilka faktorer som är centrala för elevers skolresultat, arbetas indikatorer fram för att mäta resultat både vad gäller kunskapsoch värdegrundsresultat. Mål, indikatorer och mätetal bryts ner till olika nivåer och enheternas ansvar för att Malmös grundskola ska leva upp till de nationella målen klargörs. I modellen tydliggörs också en struktur för att följa upp, aggregera och redovisa resultat från de olika nivåerna uppåt till politiken. Grundskoleförvaltningen gör inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet, årligen en lägesbedömning av verksamheternas kvalitet och utveckling för förvaltningens ansvarområden samt en rapport kring kunskapsresultaten. I lägesbeskrivningen redogörs verksamheternas förutsättningar och resultat, kompletterat med statistik och analys. I rapporten kring kunskapsresultat sammanställer och analyserar Grundskoleförvaltningen data utifrån de nationella kunskapskraven i årskurs 3, 6 och 9. Rapporten baseras på uppgifter om resultat i ämnesprov och betyg i kommunens elevsystem och utgår från de uppgifter som rapporteras till SCB inom ramen för Skolverkets uppföljning. I rapporten kommenteras bl.a. variationer mellan skolenheter, ämnen, elevgrupper samt skolors betyg jämfört med resultat på nationella prov i årskurs 9. Samtidigt som huvudmannen arbetar fokuserat med att möjliggöra skolornas systematiska kvalitetsarbete i förhållande till huvudmannanivån, genomför 2 Grundskoleförvaltningen ”Styr- och Ledningsmodell” 6 (40) Malmö stad Grundskoleförvaltningen Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö grundskoleförvaltningen också en process för att skapa samsyn mellan förvaltningens alla ledare. Under 2014 har förvaltningens samtliga 160 ledare involverats i arbetet med att utarbeta grundskoleförvaltningens strategier. En av strategierna betonar speciellt vikten av systematiskt kvalitetsarbete och forskning och evidens ”Vi arbetar systematiskt med kvalitetsarbete och baserar vår skolutveckling på forskning och evidens.” Ledarna har arbetat i nya konstellationer där ledare från olika stora skolor, med elever i olika årskurser och med elever från olika hemförhållanden blandats. Pedagogisk Inspiration Malmö En förvaltningsövergripande utredning av Centrum för Pedagogisk Inspiration och FoU Malmö Utbildning genomfördes under hösten 2013. Utredningen kartlade vilket arbete bedrivits, stöd som getts samt behov och kom fram till en rad slutsatser. Utredningen föreslog följande: 1. En förvaltningsövergripande skolstödsfunktion som omfattar de tre skolförvaltningarna med två inriktningar; Pedagogisk inspiration och Forskning. 2. En skolförvaltningsövergripande styrgrupp som beslutar om särskilda fokusområden, satsningar och prioriteringar för skolstödsfunktionen utifrån respektive förvaltnings förutsättningar och behov. 3. Koppling till kompetensplanering och professionsutveckling och flexibilitet i resurser. 4. Stärkt uppföljning, utvärdering och koppling till det systematiska kvalitetsarbetet för respektive skolform. 5. Anslagsfinansiering med funktionell modell för kostnadsfördelning. Efter utredningens rekommendationer fattades beslut om att skapa en självständig och gemensam kunskapsstödjande avdelning för förskole- och grundskoleförvaltningen samt gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen (GRF2013/373). Tidigare Centrum för Pedagogisk Inspiration och FoU Malmö Utbildning slogs ihop och har fått namnet Pedagogisk Inspiration Malmö (PI Malmö). PI Malmö kommer att arbeta för en kvalitativ skol- och verksamhetsutveckling genom forskningsbaserat utvecklingsarbete. PI har som uppdrag att stödja de tre skolförvaltningarnas utvecklingsarbete och därmed skapa kontinuitet i barnet/elevens lärande genom åren och utifrån de behov som framkommer i förvaltningarnas systematiska kvalitetsarbete. Avdelningen har sin organisatoriska tillhörighet i grundskoleförvaltningen. Avdelningen har en styrgrupp som har det övergripande ansvaret för avdelningens riktning. I styrgruppen sitter representanter från förskoleförvaltningen (FskF), grundskoleförvaltningen (GrF) och gymnasie-och vuxenutbildningsförvaltningen (GyVF). Pedagogisk Inspiration Malmö har för närvarande fyra enheter: 1) IT-enheten, 2) Pedagogik, didaktik och metod, 3) Specifikt verksamhetsstöd och 4) Utvecklingsstöd GrF. PI organiserar bl. a forskningscirklar, erbjuder kurser och seminarier för 7 (40) Malmö stad Grundskoleförvaltningen Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö personal på skolor och förskolor samt riktade insatser mot enskilda skolors behov. PI har kommunlicentiander som arbetar med skolutvecklingsuppdrag och bedriver sina studier i samarbete med Malmö högskola. PI stödjer kunskapsöverföringen inom och mellan de tre skolförvaltningarna inom IT området och utvecklar och implementerar metoder inom IT-pedagogik och förvaltar IT-system. PI ger specifikt verksamhetsstöd genom inspirationsaktiviteter, kompetensutveckling, fortbildning, rådgivning och stöd inom områden som skolbiblioteksutveckling, utomhuspedagogik, likabehandling och media-pedagogik. Kunskapsöverföring sker också genom den pedagogiska inspirationswebbplatsen Pedagog Malmö. Fortsatt planering Innehållet i styr- och ledningsverktygen är fortsatt under utveckling och kommer att utvecklas utifrån behov så att Malmös skolor ska bli varje elevs bästa skola. Pågående utvecklingsarbete inkluderar bland annat att skapa möjligheter för aggregering av resultat från det stora antalet skolor och fritidshem upp till den förvaltningsövergripande nivån genom målnedbrytningsstruktur och uppföljningsindikatorer i ett IT-system (Stratsys). Tio skolor har testat systemet och arbete pågår för att utveckla vidare utifrån de erfarenheter som gjorts. IT-stödet i Stratsys kommer att byggas ut och bli obligatoriskt för samtliga skolenheter från och med HT 2015. En manual för IT-stödet i Stratsys kommer arbetas fram och ett fortsatt utvecklingsarbete ske kring indikatorer och mätetal samt integrering av mätetal från andra verksamhetssystem. Utvecklingsarbete pågår vidare med ett system för analys och beslutsstöd i QlikView. Pedagogisk Inspiration Malmö är under uppbyggnad och arbete kommer ske under 2015 för att forma organisationsstrukturen och ta fram insatser utifrån identifierade behov i förvaltningarnas systematiska kvalitetsarbete. 8 (40) Malmö stad Grundskoleförvaltningen Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö Återkoppling/uppföljning till kommunstyrelsen avseende 2014 13. Säkerställ att personal i hela staden har förutsättningar att delta i kompetensutveckling-sinsatser utifrån systematiskt kvalitetsarbete. Bakgrund Kommunstyrelsen har (2014-03-05) beslutat att anmoda samtliga nämnder och bolagsstyrelser att beakta Malmökommissionens slutrapport och underlagsrapporter samt de bedömningar/åtgärdsförslag som är gjorda utifrån dessa, i sitt fortsatta utvecklingsarbete för social hållbarhet. Ett av uppdragen inom ramen för ”pågående arbete” som riktats till grundskolenämnden är; ”Skolnämnderna bör aktivt arbeta för att säkerställa att personal i hela staden har förutsättningar att delta i kompetensutvecklingsinsatser utifrån systematiskt kvalitetsarbete”. Grundskoleförvaltningens förvaltningsledning har i direktiv (2014-07-01) gett HRavdelningen ansvar för uppdraget. I samma direktiv anges att detta uppdrag avser tillägg/komplement till HR avdelningens uppdrag att ta fram en strategisk kompetensförsörjningsplan för grundskoleförvaltningen I grundskoleförvaltningens upprättade direktiv anges uppdagets innehåll till att; tillse att resultat av det systematiska kvalitetsarbetet ligger till grund för hur personalens fortbildning och vidareutbildning prioriteras och säkerställa att personal i grundskoleförvaltningen har förutsättningar att delta i kompetensutvecklingsinsatser. Utgångspunkter Ett av de första uppdragen i den nya grundskoleförvaltningen var att utveckla en styr- och ledningsmodell för det systematiska kvalitetsarbetet. Genom verktygen i styr- och ledningsmodellen dokumenteras varje skolas resultat, deras uppföljning, analys och planering. Dessutom genomförs dialog mellan varje enskild skola och förvaltningen. Ovanstående, tillsammans med data från förvaltningens övergripande stödavdelningar, utgör underlag för aggregering och analys på kommunnivå, vilket dokumenteras i en lägesrapport/kvalitetsrapport. Syftet med rapporten är att ge ansvariga politiker en bild av kvaliteten men också att kunna identifiera förvaltningsövergripande utmaningar och utvecklingsområden och därmed kunna rikta generella och specifika insatser dit de bäst behövs. Förutom den förvaltningsövergripande ansatsen har varje skola ansvar för att det lokala systematiska kvalitetsarbetet ligger till grund för kompetensutvecklingsinsatser på den enskilda skolan 9 (40) Malmö stad Grundskoleförvaltningen Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö Genomförda insatser I enlighet med Styr- och ledningsmodellen upprättades en lägesrapport/kvalitetsrapport för förvaltningen första gången för andra halvåret 2013. Lägesrapporten låg till grund för en förvaltningsövergripande åtagandeplan för 2014-2016. En punkt i åtagandeplanen är att ta fram en strategisk kompetensförsörjningsplan för chefer och medarbetare i syfte att tydliggöra hur förvaltningen ska arbeta, dels för att attrahera och rekrytera nya medarbetare, dels för att utveckla och behålla befintliga medarbetare. Det sistnämnda innebär bl.a. en struktur för hur personalens fortbildning och vidareutbildning ska prioriteras utifrån resultat som framkommer ur det systematiska kvalitetsarbetet. Arbetet med att ta fram en strategisk kompetensförsörjningsplan är i slutfasen och beräknas beslutas i början av 2015. En annan punkt i åtagandeplanen avser att vidareutveckla arbetet kring elevers språkutveckling i hela organisationen, vilket bl.a. innefattar kompetenshöjande insatser. Ansvar för detta uppdrag har avdelningen PI Malmö. Grundskoleförvaltningen har under 2014 fått två ytterligare tangerande uppdrag utifrån Malmökommissionens slutrapport, inom ramen för pågående arbete; att utreda möjligheten att öka andelen högskoleutbildad personal i fritidshemmen samt fortsatt satsa på kompetensutvecklingsinsatser inom språk och läs- och skrivprocessen. Båda dessa uppdrag är pågående och samverkar med detta uppdrag. Under hösten 2014 togs riktlinjer för personalens utbildning i grundskoleförvaltningen fram i syfte att ge ramar och en enhetlig hantering av förmåner och kostnader i samband med utbildning. Utgångspunkten i riktlinjerna har varit att förvaltningen ska ge medarbetare möjlighet till lärande i det dagliga arbetet och kompetensutveckling i olika former genom att medarbetarna ges likvärdiga förutsättningar att kombinera studier med arbete för förnyelse och utveckling av verksamheten. Riktlinjerna kompletteras kontinuerligt med förvaltningsövergripande åtgärder och beslut om förmåner i samband med utbildningsinsatser. Fortsatt planering Resultat från det systematiska kvalitetsarbetet sammanställt i årliga lägesrapporter/kvalitetsrapporter samt åtagandeplaner, tillsammans med den strategiska kompetensförsörjningsplanen, ska även fortsättningsvis utgöra underlag för utformning och anpassning av förvaltningens kompetensutvecklingsinsatser. Detta såväl när det gäller mer generella ämnesriktade kompetensutvecklingsinsatser inom t.ex. pedagogik/metodik/didaktik, vilket PI Malmö ansvarar för, som när det gäller mer specifik riktad kompetensutveckling, t.ex. komplettering för behörighet, vilket HR ansvarar för. 10 (40) Malmö stad Grundskoleförvaltningen Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö Återkoppling/uppföljning till kommunstyrelsen avseende 2014 14. Utveckla formerna för delaktighet för föräldrar och barn Bakgrund Kommunstyrelsen har (2014-03-05) beslutat att anmoda samtliga nämnder och bolagsstyrelser att beakta Malmökommissionens slutrapport och underlagsrapporter samt de bedömningar/åtgärdsförslag som är gjorda utifrån dessa, i sitt fortsatta utvecklingsarbete för social hållbarhet. Uppdrag 14. Utveckla formerna för delaktighet för föräldrar och barn, som riktats till grundskolenämnden, faller inom ramen för ”pågående arbete” och baserar sig på Malmökommissionens förslag till åtgärd inom området och inriktar sig mot barns och ungas inflytande över vardagen i fritidshem och skola. Intentionen med åtgärden är att inflytande ska stärkas utifrån varje skolas rådande omständigheter. I denna åtgärd ingår även arbete med föräldrainflytande. Utgångspunkter På huvudmannanivå kartläggs elevers upplevelser av delaktighet och inflytande genom den årliga grundskoleenkäten till elever i utvalda årskurser. Efter kartläggningen görs en förvaltningsövergripande analys, som sedan leder till förvaltningsövergripande åtaganden beroende på utfallet av enkäten. Under 2013-14 har alla grundskolor haft ett obligatoriskt åtagande/utvecklingsområde kring elevers delaktighet och inflytande. Varje skolas utvecklingsarbete har följts upp på förvaltningsnivå genom kvalitetsdialoger och kvalitetsrapporter. På skolnivå har varje rektor ansvar för sin verksamhet. Utifrån befintlig data samt kännedom om verksamhetens förutsättningar och behov planerar rektor tillsammans med personalen utvecklingsarbetet på skolan. En del i skolans demokratiska uppdrag enligt nationella styrdokument innebär att skolan ska verka i demokratiska arbetsformer, där elever har möjlighet till reellt inflytande över och delaktighet i sitt skolarbete och sin lärmiljö. Detta inflytande kan vara ”formellt”, till exempel genom olika råd, och ”informellt”, genom möjligheten att diskutera och påverka arbetssätt och inriktning på innehållet i undervisningen. För att stärka elevernas inflytande och delaktighet har skolor olika råd (t.ex. klassråd, elevråd, matråd, fritidsråd). Skolornas arbete med likabehandlingsplanen förstärker även elevernas inflytande och delaktighet. Det formativa arbetssättet stärker elevers delaktighet och inflytande i undervisningen och sitt eget lärande, t.ex. genom pedagogiska planeringar och individuella utvecklingsplaner. På skolorna och med stöd av PI Malmö och också 11 (40) Malmö stad Grundskoleförvaltningen Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö inom ramen för Skolsatsningen2012 har pågått ett utvecklingsarbete på stadens skolor där det formativa arbetssättet successivt införs och utvecklas över tid. När det gäller föräldrars inflytande och delaktighet sker detta både genom enskilda kontakter utifrån behov och i utvecklingssamtal, samt genom olika former för föräldrasamverkan och föräldraråd. Genomförda insatser Under rubriken Utgångspunkter beskrivs vad som gjorts tidigare och vad som är ett återkommande arbete gällande elev- och föräldrainflytande. Mycket av arbetet kring dessa frågor är lagstyrda och är därför ständigt pågående. I uppföljningen av Jag bor i Malmö – policy för ungas inflytande 2014 skriver grundskoleförvaltningen ”[…] det är ytterst angeläget att ungdomar ges inflytande över frågor som rör deras vardag i skolan samt kunskap om sina rättigheter och hur de kan utöva dem för att påverka samhället i stort”. Merparten av grundskoleförvaltningens arbete under 2014 med elevinflytande ligger i linje med Malmö stads policy för ungas inflytande. Det är viktigt att arbetet på skolnivå gällande elevinflytande, och även föräldrainflytande, anpassas så att elever får likvärdiga förutsättningar för förståelse för sina rättigheter till inflytande. Likvärdighet är ett av grundskolenämndens prioriterade mål. Konkreta exempel på hur skolorna arbetet med barns och ungas rättigheter är diktskrivande, läsande av barnkonventionen, bearbetning med bild och andra uttrycksmedel, diskussioner, film och kontakter med barn och unga i andra länder. Ett annat sätt att lyfta upp frågan är att sätta fokus på FN-dagen och barnkonventionsdagen. Utöver detta arbete har stöd till skolornas arbete med formativ bedömning fortsatt. Mycket av arbete har utgått från Skolsatsning 2012 men har även iscensatts som insatser till skolor. Även utbildningar inom området har genomförts i PI Malmös regi. Grundskoleförvaltningen har under hösten 2014 genomfört kvalitetsdialoger, i samband med systematiska kvalitetsarbetet, på olika nivåer i organisationen. I detta arbete återfinns uppföljning och utvärdering av olika former av inflytande. Genom kvalitetsarbetet har grundskoleförvaltningen en god bild av hur elevinflytandet kan utvecklas. Fortsatt planering Grundskoleförvaltningens lägesbedömning 2014 kommer tillsammans med tidigare planerade och återkommande insatser att ligga som grund för planeringen för 2015. Det formativa arbetssättet kommer också fortsätta utvecklas. PI Malmö kommer 12 (40) Malmö stad Grundskoleförvaltningen Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö även att fortsätta utarbeta processtöd till grundskolorna samt att stödja fler skolor då det gäller formativ bedömning. Varje rektor har också enligt läroplanen ett särskilt ansvar för att utveckla skolans arbetsformer så att ett aktivt elevinflytande gynnas samt att formerna för ett samarbete mellan skolan och hemmen utvecklas. 13 (40) Malmö stad Grundskoleförvaltningen Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö Återkoppling/uppföljning till kommunstyrelsen avseende 2014 18. Fortsätt satsningarna på språkutveckling inom förskola och grundskola (Tidig och återkommande uppföljning av barns språkutveckling följt av tidiga stödåtgärder vid behov) Bakgrund Kommunstyrelsen har (2014-03-05) beslutat att anmoda samtliga nämnder och bolagsstyrelser att beakta Malmökommissionens slutrapport och underlagsrapporter samt de bedömningar/åtgärdsförslag som är gjorda utifrån dessa, i sitt fortsatta utvecklingsarbete för social hållbarhet. Uppdrag 18. Fortsätt satsningarna på språkutveckling inom förskola och grundskola, som riktats till grundskolenämnden, faller inom ramen för ”pågående arbete” och baserar sig på Malmökommissionens förslag till åtgärd som inriktar sig mot tidig och systematisk uppföljning av elevers språkutveckling följt av adekvata stödåtgärder för elevers språkutveckling. Utgångspunkter Mellan 2012 och 2014 har Malmö stads grundskolor arbetat med språkutveckling genom Skolsatsning 2012. Detta arbete har lett till en bestående förändringsprocess. Satsningen har genomförts i form av föreläsningar, speciellt arrangerade högskolekurser, workshops samt skolenhetsspecifika insatser. Satsningarna har avsett både svenska språket och andra modersmål. Sedan 2014 är aspråkutveckling ett kommungemensamt utvecklingsområde för alla verksamheter inom grundskoleförvaltningen. Vid tillsättning av förstelärare har kompetens i språkutvecklande ämnesundervisning även varit meriterande. Genomförda insatser Under hösten 2014 har en upphandling av inlästa läromedel genomförts av ITenheten, PI Malmö. Upphandlingen syftar till att ge samtliga elever i Malmö stads grundskolor tillgång till läromedel som inlästa ljudfiler. Det generösa utbudet till samtliga elever säkerställer likvärdighet och uppmuntrar till språkutveckling och ökad kunskapsutveckling. En upphandling av talsyntes och ordprediktion har påbörjats. Detta syftar till att ge elever språklig stimulans, i första hand elever med språkliga svårigheter men även för andra elever. Talsynteser på olika språk låter elever lyssna på egna och andras texter och eleverna kan därigenom utveckla läskunnighet och hörförståelse. Ordprediktion är ett stöd som vid textproduktion föreslår ord utifrån kontext. 14 (40) Malmö stad Grundskoleförvaltningen Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö Funktionen är språkstimulerande och kan vidga ordförrådet samtidigt som den hjälper elever att stava rätt från början. Ett arbete med en referensgrupp för uppföljning av barns språkutveckling bestående av ca 10 erfarna specialpedagoger har påbörjats. Fortsatt planering Syftet med fortsatt arbete med uppföljning av barns språkutveckling är att fånga upp de elever som har en problematisk språkutveckling. PI Malmö kommer se över möjligheten att implementera systematiska och evidensbaserade modeller för att påskynda att dessa används på ett likvärdigt sätt i hela Malmö stad. I arbetet med att hitta en god modell för hur man på ett likvärdigt, gemensamt och rättssäkert sätt kan utvärdera (testa/skanna) barns språkutveckling bör hänsyn tas till forskning på området. Det är relevant att det är en samlad och evidensbaserad bedömning som ska ligga till grund för de rekommendationer som ska gälla inom grundskoleförvaltningens arbete i avvaktan på Socialstyrelsens råd. I syfte att bredda och fördjupa kunskapen om språkutveckling i allmänhet och läsoch skrivutveckling i synnerhet kommer PI Malmö undersöka om det är möjligt att i samarbete med Malmö högskola och Specialpedagogiska skolmyndigheten ta fram en digital språkutvecklingskurs med olika moduler bestående av s.k. flippade klassrum där man ser en film eller läser något på egen hand och träffas för att omsätta teorierna i praktik. Samverkan mellan metodologin för tidig uppföljning av elevers språkutveckling och ett systematiskt kvalitetsarbete, både på huvudmansnivå och på skolenhetsnivå, kommer grundskoleförvaltningen under 2015 att arbeta vidare med på ett fördjupande sätt. Ett arbete som kommer konkretiseras utifrån grundskoleförvaltningens sammanfattande rapport från 2014 års systematiska kvalitetsarbete. 15 (40) Malmö stad Grundskoleförvaltningen Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö Återkoppling/uppföljning till kommunstyrelsen avseende 2014 19. Fortsätta satsa på kompetensutvecklingsinsatser inom språk och läs- och skrivprocessen i förskola och grundskola (Kompetensutvecklingsinsatser – språkutveckling) Bakgrund Kommunstyrelsen har (2014-03-05) beslutat att anmoda samtliga nämnder och bolagsstyrelser att beakta Malmökommissionens slutrapport och underlagsrapporter samt de bedömningar/åtgärdsförslag som är gjorda utifrån dessa, i sitt fortsatta utvecklingsarbete för social hållbarhet. Ett av uppdragen inom ramen för ”pågående arbete” som riktats till grundskolenämnden är; Fortsätta satsa på kompetensutvecklingsinsatser inom språk och läs- och skrivprocessen i förskola och grundskola. Utgångspunkter Från och med vårterminen 2013 pågår en rad konkreta insatser inom grundskoleförvaltningen, genom PI Malmös försorg, för att ge pedagoger i Malmö stad redskap för hur de konkret kan arbeta med elevernas språk- läs- och skrivutveckling. I detta arbete är det strategier för läs- och skrivutveckling, interaktion och begreppsutveckling som är i fokus. Att arbeta med utvecklandet av ett metaspråk – att ge pedagoger och elever ett språk för att prata om språk är också avgörande för en språk- och ämnesutvecklande undervisning och möjligheten att reflektera kring sina kunskaper och sitt lärande. Nedan följer en genomgång av de konkreta insatser som genomförts. Under 2013 genomfördes bland annat följande arbete då det gäller kompetensutvecklingsinsatser inom grundskoleförvaltningen. Nätverk för språkläs- och skrivutvecklare år 1-3 kopplade till NCS, två studiecirklar kring språkinriktad undervisning, praktiknära handledning för språk- läs- och skrivutvecklare på två skolor, praktiknära insats genrepedagogik/skrivstrategier på två skolor, kurs i genrepedagogik/skrivstrategier och kurs i reciprok undervisning/lässtrategier. Under vårterminen 2014 fortsatte arbetet via nätverk för språk-, läs- och skrivutvecklare år 1-3, 4-6 och 7-9, kurs i genrepedagogik/skrivstrategier för nybörjare, kurs i genrepedagogik/skrivstrategier fördjupningskurs, kurs i genrepedagogik systemisk-funktionell grammatik. Ovan beskrivit är ett axplock av de kurser som grundskoleförvaltningen genomfört i PI Malmös regi. Språklag för och av pedagoger i Malmö, genomfördes även och är vid detta lag ett välkänt återkommande event inom ämnesområdet. 16 (40) Malmö stad Grundskoleförvaltningen Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö Genomförda insatser De insatser som pågått sedan vårterminen 2013 har vidareutvecklats och intensifierats. PI Malmö fortsätter, utifrån grundskoleförvaltningens åtagande, arbeta för att ge Malmös pedagoger konkreta verktyg för att såväl utveckla sin egen kompetens och medvetenhet som för att arbeta med elevernas språk-, läs- och skrivutveckling. Utbudet har en vetenskaplig grund och svarar mot nationella mål. Fortbildningen bygger på att strategierna används/tränas såväl under kurstillfällena som mellan kurstillfällena tillsammans med elevgrupp och sedan diskuteras och utvärderas vid nästa kurstillfälle. Nätverk för språk-, läs- och skrivutvecklare år 1-3 och 4-9. Nätverk 4-6 och 7-9 har slagits ihop då utvecklingsområdena är desamma. Ett nätverk för språk-, läs- och skrivutvecklare från hela Malmö bidrar till en likvärdighet i staden. Språkdag för och med pedagoger i Malmö har genomförts. Språkdagen riktade sig till pedagoger i förskola, grundskola, gymnasieskola, Komvux samt skolledare. Fokus var språk i alla ämnen och åldrar. Flera kurser genomfördes under hösten t.ex. kurs i genrepedagogik för nybörjare, genrepedagogik för fördjupning, genrepedagogik systemisk-funktionell grammatik, lässtrategier samt språk- och ämnesutvecklande undervisning. Exempel på hur grundskoleförvaltningen arbetar är höstens två inspirationsträffar för pedagoger på olika skolor i Malmö, Under träffarna berättar pedagogerna om sitt arbete med genrepedagogik respektive lässtrategier. Detta utbyte är en viktig del i det Malmöövergripande kollegiala lärandet och kan bidra till en ökad samsyn och likvärdighet. Under hösten genomfördes den tredje kursen i kollegahandledning utifrån SIOP och Skolinspektionens observationsmaterial. Det innebär att 120 lärare, många av dem förstelärare, har fått konkret stöd i sitt arbete med kollegahandledning/ kollegaobservationer/ kollegialt lärande. Under hösten har det genomförts praktiknära insatser på 15 grundskolor i Malmö. Det har varit i genomsnitt 3 träffar/skola med föreläsningar, workshops, handledning och diskussioner inom olika strategiområden. Fortsatt planering Under våren 2015 ska samtliga nätverksdeltagare samlas i ett gemensamt nätverk för språk-, läs- och skrivutvecklare i Malmö, detta för att få en tydligare linje årskurs 1-9 och för att använda tiden så effektivt som möjligt. Nätverksdeltagarna har någon form av centralt uppdrag inom språk-, läs- och skrivutveckling på sina respektive skolor. Kursutbudet för våren 2015 har skickats till samtliga utbildningschefer, skolledare och tidigare deltagare i aktiviteter på PI Malmö och utgår innehållsmässigt från grundskoleförvaltningens nuvarande kända förutsättningar och behov. Intentionerna är att skapa förutsättningar för att Språkdagen även kan genomföras under 2015. 17 (40) Malmö stad Grundskoleförvaltningen Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö Återkoppling/uppföljning till kommunstyrelsen avseende 2014 20. Följ upp studieresultat för att ge rätt stödinsatser (Tidig och kontinuerlig uppföljning av studieresultat som vid behov följs upp med adekvata stödinsatser) Bakgrund Kommunstyrelsen har (2014-03-05) beslutat att anmoda samtliga nämnder och bolagsstyrelser att beakta Malmökommissionens slutrapport och underlagsrapporter samt de bedömningar/åtgärdsförslag som är gjorda utifrån dessa, i sitt fortsatta utvecklingsarbete för social hållbarhet. Grundskoleförvaltningen återkopplar härmed resultat och fortsatt arbete vad gäller; Tidig och kontinuerlig uppföljning av studieresultat som vid behov följs upp med adekvata insatser Grundskoleförvaltningens förvaltningsledning har i direktiv (2014-07-01) gett kvalitetsavdelningen ansvar för uppdraget. Utgångspunkter Kommissionen hänvisar till Skollagens fjärde kapitel med bestämmelser för det systematiska kvalitetsarbetet i förhållande till måluppfyllelse av de nationella målen. Grundskoleförvaltningen i Malmö har tagit fram en styr- och ledningsmodell baserad på skollagens krav om att såväl huvudmanna- som enhetsnivå skall planera, följa upp och utveckla utbildningen med utgångspunkt i de nationella målen. Ett ITverktyg för modellen har provats av 10 pilotskolor och planeras att träda i kraft för samtliga grundskolor under andra delen av läsåret 2014/15. Genom IT-verktyget dokumenteras varje skolas resultat, deras uppföljningar, analyser och planeringar av åtagande och aktiviteter. Därutöver genomförs kvalitetsdialoger mellan förvaltning och varje skolas ledning. Ovanstående utgör tillsammans med förvaltningens övergripande datainsamling underlag för aggregering och analys på huvudmannanivå. Förutom den förvaltningsövergripande ansatsen ansvarar varje skola för att det systematiska kvalitetsarbetet ligger till grund för tidig och kontinuerlig uppföljning av elevernas studieresultat för att identifiera elever som riskerar att inte nå kunskapsmålen, samt att de vid behov vidtar adekvata stödinsatser. Elevhälsan är en viktig resurs i arbetet med hälsofrämjande- och förebyggande insatser för att alla barn i Malmö ska ha en likvärdig hälso- och sjukvård. Elevhälsan ska även medverka i skolans arbete att identifiera elevers stödbehov och bidra till adekvata val av åtgärder. Enligt skollagen ska elevhälsan på varje skola innehålla såväl psykologisk, psykosocial och specialpedagogisk kompetens som medicinsk kompetens. 18 (40) Malmö stad Grundskoleförvaltningen Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö Genomförda insatser Varje skola, såväl som förvaltningen, har genom den övergripande resultatsammanställningen under läsåret haft möjlighet att göra uppföljningar av bland annat Andel elever som har åtgärdsprogram utifrån antal ämnen man ej nått målen i Andel elever som inte haft undervisning i ett ämne Andel elever som inte har uppnått målen för undervisningen Andel elever som uppnått målen för undervisningen i alla ämnen för årskurs 1-5 och 6-9 Betygsutfall för årskurs 6-9 Nationella provbetygsresultat för årskurs 3, 6 och 9 Registrering av resultat Grundskoleförvaltningen har, som en del i det systematiska kvalitetsarbetet, tagit fram ett analysunderlag för varje skola och ett övergripande för kommunen. Analysunderlaget innehåller betygsstatistik för årskurs 6 och 9, resultatmått för de nationella proven för år 3,6 och 9 samt andel elever som nått målen för undervisningen i år 3, 6 och 9. Analysunderlagen har innevarande läsår utgjort ett av flera underlag i kvalitetsdialogerna och på de efterföljande analysseminarierna på förvaltningsnivå. Varje rektor har också tillgång till underlagen för den egna verksamhetens kvalitetsarbete. I det övergripande analysarbetet har förvaltningen utifrån ett huvudmannaperspektiv, i syfte att uppfylla skollagens krav och de allmänna rådens krav på systematiskt kvalitetsarbete, identifierat ett antal utmaningar och styrkor för det fortsatta utvecklingsarbetet. En av utmaningarna är att arbeta med att förbättra kunskapsresultaten, även om Grundskoleförvaltningens analyser av betygsresultaten från vårterminen 2014 visar att resultaten i Malmös grundskolor fortsätter att förbättras. På skolnivå gör lärare och övrig skolpersonal bedömning av en elevs behov av extra anpassningar eller särskilt stöd med utgångspunkt i hur eleven utvecklas i riktning mot kunskapsmålen i läroplanens andra del eller mot att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. I årskurserna 1−9 i grundskolan utgår bedömningen från hur eleven utvecklas mot att nå kunskapskraven i olika ämnen i årskurserna 3, 6 eller 9. Ibland kan en elev vara i behov av mer individinriktade stödinsatser. Dessa sätts in i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen eller i form av särskilt stöd. Från och med 1 juli 2014 har bestämmelserna om stödinsatser i skolan ändrats. Anvisningar för detta arbete finns bland annat i Skolverkets Allmänna råd för Arbetet med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. 19 (40) Malmö stad Grundskoleförvaltningen Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö Fortsatt planering Huvudmannen kommer fortsätta att föra dialog med rektorerna på de olika skolenheterna för att få ytterligare kunskap om hur arbetet med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram fungerar. Huvudmannens underlag i det systematiska kvalitetsarbetet utgör en del av de underlag som finns för arbetet med resursfördelningar. Att resurser viktas och fördelas utifrån elevernas olika förutsättningar och behov är ett mycket betydelsefullt instrument för att kunna uppnå likvärdighet i utbildningen. I de allmänna råden för Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram anges att huvudmannen regelbundet behöver förvissa sig om att rektorn för en skolenhet har tillräckliga resurser för att leva upp till skollagens bestämmelser om extra anpassningar och särskilt stöd, samt skapa rutiner för att undersöka att arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd fungerar på skolenheterna och i förekommande fall vidta nödvändiga åtgärder. Det är rektor som ska se till att det finns tillräckliga resurser för att tillgodose elevernas behov av extra anpassningar och särskilt stöd samt vid behov omprioritera resurser på skolenheten, samt att skapa rutiner för hur kvalitetsarbetet kring arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd ska bedrivas på skolenheten. I den framtagna styr- och ledningsmodellen ges möjlighet att såväl på huvudmannasom enhetsnivå planera, följa upp och utveckla utbildningen med utgångspunkt i de nationella målen. IT verktyget för detta planeras tas i bruk under vårterminen 2015. På varje skola ska IT-verktyget Stratsys användas för planering, uppföljning och analys samt framtagande av åtagande- och kvalitetsplaner. Det är därutöver valfritt för varje skola att använda systemet för eget internt förbättringsarbete. Utifrån den enskilda skolans resultat, uppföljning och analys samt plan för läsåret ska varje rektor och utbildningschef genomföra en kvalitets- och resultatdialog under höstterminen. Samtliga utbildningschefer har under september 2014 träffat alla rektorer inom det egna utbildningsområdet för en dialog med fokus på skolans resultat. Därefter har det genomförts dialoger mellan förvaltningsledning och grundskolenämndens presidium. Under februari månad ska utbildningscheferna genomföra en uppföljningsdialog med rektorerna. Skolan ska enligt skollagen sträva efter att uppväga skillnader i elevernas förutsättningar (Skollagen kap 3:3). Lagen anger att elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan skall främst vara förebyggande och hälsofrämjande och elevernas utveckling mot målen ska stödjas. Det innebär att elevhälsan ska bidra till skapandet av miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. Det ingår i elevhälsans individuellt riktade arbete att bidra till att varje enskild elev ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Enligt skollagen skall alla elever ha tillgång till skolsköterska och skolläkare samt personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogisk kompetens 20 (40) Malmö stad Grundskoleförvaltningen Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö kan tillgodoses. Varje skolas rektor avgör elevhälsans sammansättning utifrån lokala behov och förutsättningar. Därutöver har Grundskoleförvaltningen inrättat avdelningen ”Samordning och stöd ” som har ett övergripande ansvar för samordning och stöd till alla utbildnings-verksamheter inom förvaltningen. Inom avdelningen finns ett antal enheter och en stor bredd på samlad kompetens av kuratorer, logopeder, skolläkare, skolsköterskor, specialpedagoger och studie- och yrkesvägledare. 21 (40) Malmö stad Grundskoleförvaltningen Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö Återkoppling/uppföljning till kommunstyrelsen avseende 2014 21. Fortsätt satsningen på studiehandledning på modersmål (Samtliga elever med utländsk bakgrund ska ha tillgång till och erbjudas studiehandledning på sitt modersmål) Bakgrund Uppdraget innebär att säkerställa att samtliga elever med utländsk bakgrund har tillgång till och erbjuds studiehandledning på sitt modersmål. I stadskontorets skrivelse den 29 januari 2014 till kommunstyrelsen skrivs det fram att i likhet med skollagen att ska elevens behov av studiehandledning vara vägledande. Malmökommissionens förslag, att alla elever med utländsk bakgrund ska ha tillgång och erbjudas studiehandledning, motiveras med att Skolinspektionen i samband med kvalitetsgranskningar gjort den bedömningen att Malmö kommun inte säkerställt att alla elever som har behov av studiehandledning ges det i enlighet med författningens krav. Samtidigt hänvisar Malmökommissionen till den då gällande skollagen, att studiehandledning ska ges om det finns särskilda skäl. Utgångspunkter Grundskoleförvaltningen skriver, i sitt remissvar avseende Slutrapport från Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö under åtgärd 2.1.3.4, att alla elever med utländsk bakgrund inte behöver studiehandledning och hänvisar till 5 Kap. 4 § skolförordningen (2011) att studiehandledning ska ges om det finns särskilda skäl. Grundskolenämnden och stadskontoret menar i skrivelse till kommunstyrelsen den 5 mars 2014 att studiehandeldning ska ges vid behov. Behovet måste grundas i en kartläggning och en pedagogisk utredning. Malmö har valt att lägga en gemensam grund med studiehandledning för de elever som varit i Sverige kortare tid än fyra år. Beslut om behovsprövad studiehandledning på modersmål som stödinsats utöver de fyra åren åvilar rektor, vilket en del rektorer tar. Genomförda insatser Alla elever med utländsk bakgrund som varit i Sverige kortare tid än fyra år bereds möjlighet till studiehandledning med 60 minuter per vecka via Modersmålsenheten. Fram till den 4 december 2014 hade det kommit in 1400 ansökningar om studiehandledning (650 flickor och 761 pojkar). Under hösten 2014 har det tillkommit ca 70 nyanlända som inte kunnat beredas studiehandledning på modersmålet via Modersmålsenheten eftersom möjligheten att anställa fler lärare inte funnits. Modersmålsenheten försöker rekrytera modersmålslärare med ämnesbehörighet med tanke på studiehandledningen. Även skolorna betonar vikten av att tänka 22 (40) Malmö stad Grundskoleförvaltningen Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö långsiktigt vid rekrytering och försöka rekrytera tvåspråkiga ämneslärare för att kunna möta behov i verksamheten. Modersmålsenheten har under hösten bedrivit ett försök med digitala verktyg för studiehandledning och detta ska fortsätta och utvärderas. Vid ett par skolor med lokalt stationerade modersmålslärare har skolan provat med studiehandledning i grupp. Det har då gällt elever från samma klass. På några skolor har man även provat åldersblandad studiehandledning i grupp. Under året har organiseringen av modersmålsundervisningen och studiehandledningen på modersmålet utretts och ett flertal åtgärder har införts. Vid Grundskoleförvaltningens genomgång av skolornas svar till Skolinspektionen våren 2014 drogs slutsatsen att insatserna haft effekt. Framför allt fanns det en större medvetenhet kring studiehandledning på modersmålet. Många skolor har också utvecklat och förbättrat sin kartläggning av elevernas behov av stöd. Skolorna har blivit mer medvetna om hur metoderna inom och organiseringen av studiehandledningen kan utvecklas vilket bl.a. lett till att skolorna använder tilldelade resurser mer flexibelt. Fortsatt planering Studiehandledning på modersmål räknas som en stödinsats bland andra och det är viktigt att det är den enskilda elevens behov som bestämmer vilken stödinsats eleven behöver. Skolan bör därför göra en pedagogisk utredning och kartlägga vad elevens behov består av. Samarbetet mellan studiehandledarna och ämneslärarna behöver utvecklas mer. Digitala verktyg kan med fördel användas, framför allt när en studiehandledare i ett litet språk har få timmar på en skola, för en gemensam planering. Den gemensamma planeringen är mycket viktig ur ett elevperspektiv. Utveckling av studiehandledning i grupp och av digitala verktyg kommer att fortsätta under vårterminen för att sen utvärderas. Skolorna behöver fortsätta att tänka långsiktigt när det gäller rekrytering av lärare dels ur ett elevperspektiv och dels ur ett mångfaldsperspektiv. Grundskoleförvaltningen utreder skolsituationen för yngre nyanlända elever och berör då också studiehandledningen. Den utredningen beräknas vara klar i början av 2015. 23 (40) Malmö stad Grundskoleförvaltningen Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö Återkoppling/uppföljning till kommunstyrelsen avseende 2014 23. Utred möjligheten att öka andelen högskoleutbildad personal i fritidshemmen (Andelen högskoleutbildad personal ska öka i Malmös fritidshem) Bakgrund Grundskoleförvaltningens förvaltningsledning har i direktiv (2014-04-28) gett HRavdelningen i uppdrag att ta fram en strategisk kompetensförsörjningsplan för grundskoleförvaltningen. Grundskoleförvaltningens förvaltningsledning har i direktiv (2014-03-21) gett Utvecklingsavdelningen i uppdrag att ta fram en utvecklingsplan för Malmö stads fritidshem Detta direktiv avser tillägg/komplement till de tidigare upprättade direktiven och syftar till att grundskoleförvaltningen ska tillse att andelen högskoleutbildad personal ska öka i Malmös fritidshem. Utgångspunkter I remissvaret från grundskolenämnden gällande kommissionens rapport slår nämnden fast att personalens kompetens är avgörande för kvaliteten i fritidshemmen. Grundskoleförvaltningen ska utreda möjligheten att utöka andelen högskoleutbildad personal i fritidshemmen eftersom det idag råder brist på detta. Det har blivit svårare att rekrytera högskoleutbildad personal till fritidshemmen samtidigt som trycket på våra fritidshem har ökat på grund av utökade vistelsetider och befolkningsökningen i stort. Fritidhemspersonal är därför en av flera prioriterade grupper i grundskoleförvaltningens kompetensförsörjningsplan. Genomförda insatser Ett större arbete med kompetensförsörjningsplanen inleddes under sommaren 2014 och har sedan dess pågått i en arbetsgrupp som i sin tur är knutna till en styrgrupp bestående av representanter från grundskoleförvaltningens ledningsgrupp samt en aktiv referensgrupp med skolledare. Beslut angående planen ska fattas i grundskolenämnden i februari 2015. Uppdraget som är fastställt i direktivet är att tillse att andelen högskoleutbildad personal i Malmös fritidshem ökar. Ett första mål är att 75 % av fritidshemspersonalen har högskoleutbildning och på sikt all personal. Förslaget från arbetsgruppen är att i kompetensförsörjningsplanen fastslå att de 75% av personalen 24 (40) Malmö stad Grundskoleförvaltningen Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö på fritidshemmen ska utgöras av yrkesgrupperna fritidspedagoger, förskollärare och lärare. De övergripande målen med Malmö stads s.k. employer branding-arbete är större intern rörlighet, fler sökande per tjänst och att långsiktigt ta höjd för att säkra kompetensförsörjningen för Malmö stad generellt. Genom sociala medier vill kommunen ge en inblick i hur det är att jobba i Malmö stad – för de som är nyfikna på hur det är men även för de som redan jobbar i Malmö stad. En viktig bidragande del för att nå målen för fritidshemmet är att kunna attrahera, rekrytera och behålla behörig personal. Grundskoleförvaltningen har därför, i samråd med HR-strategiska avdelningen på stadskontoret, gjort flera riktade insatser via sociala medier. Under juni 2014 lanserades en annonskampanj för fritidspedagoger i syfte att profilera arbetet och skapa enhetlighet i annonseringen när Malmös grundskolor söker fritidspedagoger. I juni 2014 gick dessutom samtliga Malmö Stads skolförvaltningar in i ett samarbete med Skoljobb.se. Statistik visar att det är på denna jobbsite som flest pedagoger söker arbete. Alla grundskoleförvaltningens annonser visas nu på deras sida och ett gediget arbete med att ta fram en proffsig och inbjudande profil har tagits fram i samarbete mellan de tre skolförvaltningarna. Vidare inledde grundskoleförvaltningen ett samarbete med MFF:s karriärsakademi under hösten 2014 där lärare och fritidspedagoger fick träffa ungdomar på väg in i yrkeslivet och inför väljandet av yrkesbana. Fortsatt planering En plan för implementering av den kompetensförsörjningsplan som ska beslutas om i februari 2015 kommer att tas fram i syfte att realisera strategiska ställningstaganden. Utifrån ”Utvecklingsplan fritidshem” som har antagits har grundskoleförvaltningen för avsikt att fortsätta att arbeta strategiskt med kompetensutveckling för fritidspersonal i syfte att dels öka kvaliteten i våra fritidshem dels för att ytterligare kunna profilera grundskoleförvaltningen som en attraktiv arbetsgivare. På HR-avdelningen har det tagits fram en förvaltningsgemensam och samordnad process för rekrytering i syfte att spetsa till rekryteringar och bli en ännu mer attraktiv arbetsgivare. Under 2015 kommer ytterligare en arbetsgrupp starta som syftar till att ansvara för rekrytering kopplat till förvaltningen arbetsgivarvarumärke. I gruppen kommer behoven analyseras, och rekryteringsprocesser att följas upp, för en tydligare översikt över skolornas olika rekryteringsutmaningar. 25 (40) Malmö stad Grundskoleförvaltningen Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö Grundskoleförvaltningen startar också under 2015 en korttidsbemanningsfunktion som kommer att ansvara för att vikarieförsörjningen sker mer tillfredställande på skolor och fritidshem. Under 2015 kommer förvaltningen att skräddarsy VFU:n för alla studenter för en tydligare koppling mellan studenterna och förvaltningen som den självklara arbetsgivaren. 26 (40) Malmö stad Grundskoleförvaltningen Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö Återkoppling/uppföljning till kommunstyrelsen avseende 2014 24. Inrätta en heltidstjänst med ansvar för fritidshemmen Bakgrund Kommunstyrelsen har (2014-03-05) beslutat att anmoda samtliga nämnder och bolagsstyrelser att beakta Malmökommissionens slutrapport och underlagsrapporter samt de bedömningar/åtgärdsförslag som är gjorda utifrån dessa, i sitt fortsatta utvecklingsarbete för social hållbarhet. Uppdrag 24. Inrätta en heltidstjänst med ansvar för fritidshemmen, som riktats till grundskolenämnden baserar sig på Malmökommissionens förslag till åtgärd inom området och ligger i linje med grundskoleförvaltningens egna initiativ till att anställa en heltidstjänst med en särskild utvecklingsfunktion för fritidshemmen. Utgångspunkter Under 2013 inrättades en heltidstjänst med en särskild utvecklingsfunktion för grundskoleförvaltningens fritidshem. Tjänsten tillsattes och ett inledande arbete med en fritidshemsutredning sattes igång utifrån grundskoleförvaltningens intentioner. Genomförda insatser Under 2014 har en utvecklingsplan för fritidshemmen tagits fram baserad på tidigare fritidshemsutredning. Utöver gjord utredning och framtagen utvecklingsplan har inrättad tjänst även nyttjats för verksamhetsbesök samt nätverksbyggande med fokus på fritidshemmens utveckling och kvalité. Fortsatt planering Under 2015 kommer inrättad tjänst att fortgå med inriktning mot utveckling av fritidshemmen. Utöver denna tjänst planeras tillsättning av ytterligare en tjänst som enbart arbetar med utveckling av fritidshemmen. 27 (40) Malmö stad Grundskoleförvaltningen Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö Återkoppling/uppföljning till kommunstyrelsen avseende 2014 31. Fokusera på involvering, öppenhet, och tranparens för att informera föräldrar, barn och elever (Hitta nya vägar att sprida information om skolornas verksamhet och utveckling till allmänheten för att förebygga stigmatisering) Bakgrund Enligt kommunstyrelsens beslut 2014-03-05 ska samtliga nämnder och bolagsstyrelser beakta Malmökommissionens slutrapport och underlagsrapporter, samt de bedömningar/åtgärdsförslag som är gjorda utifrån dessa, i sitt fortsatta utvecklingsarbete för social hållbarhet. Ett av uppdragen inom ramen för ”pågående arbete” som riktats till grundskolenämnden är att ”Fokusera på involvering, öppenhet, och tranparens för att informera föräldrar, barn och elever”. Grundskoleförvaltningens förvaltningsledning har i direktiv (2014-07-01) gett kommunikationsavdelningen ansvar för uppdraget. Av direktivet framgår det att grundskoleförvaltningen ska hitta nya vägar att sprida information om skolornas verksamhet och utveckling till allmänheten för att förebygga stigmatisering. Fokus ska läggas på att involvera och informera föräldrar och elever snarare än att informera allmänheten i vidare bemärkelse. Informationen ska vara nyanserad. Utgångspunkter Grundskolenämnden anser precis som kommissionen att informationen om kommunens utbildningsinstitutioner ska förebygga stigmatisering. Grundskoleförvaltningens kommunikationsavdelning har i uppdrag att förmedla en nyanserad bild av Malmös skolor, identifiera goda exempel och hitta bra kanaler för att sprida dem. Att sprida goda exempel är sannolikt en framgångsfaktor som gör att förbättringsarbetet lättare drivs av egen kraft. Stigmatiseringen förebyggs först och främst genom att skolan håller en genomgående hög kvalitet. Transparens och öppenhet kring skolans inre arbete kan också leda till ökad förståelse för komplexiteten i skolverksamheten och ge en bättre grund för ökat föräldraengagemang. I vårt styrnings- och ledningssystem finns verktyg för det systematiska kvalitetsarbetet och skolorna tar årligen fram kvalitets-/åtagandeplaner. Där 28 (40) Malmö stad Grundskoleförvaltningen Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö lyfter skolorna själva fram vad de behöver förbättra och redogör för vilka insatser som gett goda resultat. Genomförda insatser I december 2013 antogs grundskoleförvaltningens ”Riktlinjer för intern och extern kommunikation” (2013-12-03). Där slår vi fast att den externa kommunikationen ska bidra till att tydliggöra, skapa förtroende för och ge en rättvisare bild av de kommunala grundskolorna i Malmö stad. Vi ska öka kunskapen om förvaltningens verksamhet och tjänster, väcka intresse och stimulera till engagemang kring grundskolornas utveckling och skapa möjlighet till dialog med medborgare, massmedia och intressenter. Vi ska också informera om förändringar och utveckling inom förvaltningen, skapa förståelse för fattade beslut genom att informera om bakgrund, syfte och innehåll och ge vårdnadshavare kännedom om rättigheter, möjligheter och skyldigheter. Skolornas pedagogiska webbplatser i Malmö Apps I Malmö Apps har Malmö stads skolor möjlighet att skapa en digital samarbetsplattform. Den pedagogiska webbplatsen rör lärandet och är ett verktyg i undervisningen för pedagoger, lärare, elever och rektorer. Det är också en viktig del i den formativa bedömningen av eleverna. Genom att logga in får elever och skolpersonal tillgång till e-post, kalender och möjlighet att skapa och dela dokument, som exempelvis elevarbeten. Pedagogisk inspiration Malmö ansvarar för administrationen av Malmö Apps och i dag har cirka 50 000 elever och pedagoger egna konton. Inom ramen för Malmö Apps har skolorna också möjlighet att skapa en extern/publik del som inte kräver inloggning – en pedagogisk webbplats. På den pedagogiska webbplatsen finns nyheter, information, kalendarium, bloggar, sociala medier, filmer och bilder. Den vänder sig i huvudsak till föräldrar som har sitt barn i skolan. Här kan skolan lyfta fram allt positivt som händer och ge en nära och levande insyn i skolan. I dag har 49 grundskolor valt att bygga upp en pedagogisk webbplats. www.skola.malmo.se Malmo.se Malmö stads officiella webbplats www.malmo.se är vår digitala huvudkanal för information om Malmö stads verksamheter och vad vi erbjuder medborgarna. Alla skolor ska ha funktionella, användarvänliga och aktuella webbsidor. Kommunen har ett övergripande och samordnande ansvar för att presentera samtliga skolor i Malmö – både kommunala och fristående – och ska ge besökaren en helhetsbild och överblick. Vi har också ansvar för att informera om möjligheten att välja skola, hur det går till och underlätta för vårdnadshavarna genom god information om våra skolor. Under 2015 presenteras en digital karta över skolornas upptagningsområden på malmo.se som ska göra det enklare att se vilken hemskola man tillhör. 29 (40) Malmö stad Grundskoleförvaltningen Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö Sociala medier Sociala medier är i många fall ett bra sätt att kommunicera och skapa dialog med föräldrarna. Grundskoleförvaltningen har inga centrala konton, men många skolor eller klasser kommunicerar direkt med föräldrarna via Facebook, Twitter, bloggar, Instagram etcetera. Malmö stad är skyldig att ha kontroll över alla konton och lista dem på www.malmo.se/socialamedier. Kartläggningen av vilka konton som finns inom grundskoleförvaltningen påbörjades 2014 och kommer att fortsätta 2015. Under 2015 ska kommunikationsavdelningen ta fram en anpassad strategi för sociala medier för grundskoleförvaltningen. Pedagog Malmö Pedagog Malmö, www.malmo.se/pedagogmalmo, går att likna vid en webbtidning. Syftet är inspirera genom att visa olika pedagogiska exempel från Malmös skolor, förskolor och fritidshem. Pedagog Malmö arbetar för att synliggöra all kompetens som finns i Malmös pedagogiska verksamheter. Även om målgruppen är främst pedagoger och personal i skolan så kan Pedagog Malmö bidra till att visa det förbättringsarbete som pågår inom skolan. Under hösten 2014 har Pedagog Malmö haft fler än 70 000 besök, och webbplatsens sidor har öppnats fler än 230 000 gånger. Rörlig media För att nå ut med budskap till ännu fler målgrupper ska grundskoleförvaltningens kommunikationsavdelning också lyfta fram berättelser och goda exempel för spridning internt och externt med hjälp av film. Under 2014 har vi producerat fjorton filmer. Vi fortsätter att utveckla detta arbete och under 2015 ska kommunikationsavdelningen ta fram riktlinjer för rörlig media för grundskoleförvaltningen. Ett aktivt press- och mediearbete Press och media är en betydelsefull kunskapsförmedlare och opinionsbildare. Genom att vara tillgängliga och proaktiva kan vi medverka till en nyanserad bild av grundskolorna i Malmö stad. Kommunikationsavdelningen tar i större utsträckning än tidigare initiativ till pressaktiviteter och uppmuntrar skolorna att kontakta media för att sprida goda exempel. Under 2014 har kommunikationsavdelningen anställt en presskommunikatör och tagit fram ”Riktlinjer för press- och mediaarbete”. Under 2015 ska vi ta fram en handlingsplan för hur grundskoleverksamheten kan synliggöras mer i media. Formella forum för samråd för elever och föräldrar Grundskoleförvaltningen anser att en god kontinuerlig kommunikation med vårdnadshavarna är viktig. En stor del av kommunikationen sker på skolorna och regleras i skollagen, grundskolans läroplan och kursplaner. Det är rektorns ansvar att se till att det finns formella och fungerande forum för samråd för elever och föräldrar, exempelvis elevråd och föräldraråd. Lärarens roll är viktig för att informera och involvera eleverna. 30 (40) Malmö stad Grundskoleförvaltningen Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö Fortsatt planering Under 2015 forsätter och fullföljer vi arbetet med: sociala medier malmo.se rörlig media ett proaktivt press- och mediearbete informationsskyltar på skolor och verksamheter (Live View) att förbättra kommunikationen i samband med flytt av elever vid om- eller nybyggnation eller förändring av upptagningsområdena 31 (40) Malmö stad Grundskoleförvaltningen Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö Återkoppling/uppföljning till kommunstyrelsen avseende 2014 42. Fortsatt arbetet utifrån personalpolicyn för god arbetsmiljö samt ställ krav på arbetsmiljön i upphandlingar Bakgrund Kommunstyrelsen har (2014-03-05) beslutat om att anmoda samtliga nämnder och bolagsstyrelser att beakta Malmökommissionens slutrapport och underlagsrapporter samt de bedömningar/åtgärdsförslag som är gjorda utifrån dessa, i sitt fortsatta utvecklingsarbete för social hållbarhet. I beslut av Kommunstyrelsen (2014-03-05) återfinns formulerade bedömningar/förslag med hänvisning till den instans som förväntas utföra uppdraget. Ett av uppdragen är att nämnden ska säkerställa ett ” Fortsatt arbetet utifrån personalpolicyn för god arbetsmiljö samt ställa krav på arbetsmiljön i upphandlingar”. Grundskoleförvaltningens förvaltningsledning har i direktiv (2014-10-13) gett HRavdelningen ansvar för uppdraget. Utgångspunkter Malmö stads personalpolicy säger att alla ska ha en god arbetsmiljö och att kommunen ska driva ett arbetsmiljöarbete som ger förutsättningar för ett hållbart arbetsliv. Malmö stads arbetsmiljöprocess är ett stöd i detta systematiska arbetsmiljöarbete. Hälsa och arbetsmiljö betonas också i samverkansavtalet. Pilotprojektet Förändra och förbättra den offentliga upphandlingen där Vita Jobbmodellen ingått är andra exempel på pågående arbete för förbättrade arbetsvillkor genom upphandlingsförfarandet. Genomförda insatser Grundskoleförvaltningen införde våren 2014 en gemensam modell för arbetet med SAM (systematiskt arbetsmiljöarbete) för samtliga arbetsplatser. Denna modell innehåller aktiviteter under ett kalenderår - anpassat till Malmö stads arbetsmiljöprocess med en angiven ansvarsfördelning kopplat till de olika samverkansnivåerna. Målet med en gemensam modell för SAM för samtliga arbetsplatser inom grundskolan var att skapa en trygg och sund arbetsplats samt skola med arbetsro där både medarbetare och elever mår bra, trivs och har möjlighet att utvecklas och lära. Detta är en förutsättning för att såväl medarbetare som elever ska kunna arbeta effektivt och nå en hög måluppfyllelse. Vid implementering av denna gemensamma modell fanns ett strukturerat arbetsmiljöfokus med förbättrad samverkan och samverkanskultur på skolorna för en god arbetsmiljö. En förvaltningsövergripande överenskommelse om samverkan började gälla från februari 2014 och borgar för att arbetsmiljöfrågor hanteras inom ramen för samverkanssystemet på varje arbetsplats och nära medarbetarna. Under hösten 32 (40) Malmö stad Grundskoleförvaltningen Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö 2014 fick samtliga samverkansgrupper i förvaltningen utvärdera hur de upplevde att det systematiska arbetsmiljöarbetet hade fungerat under året och på en femgradig skala blev resultatet 4,3. Detta kan jämföras med resultatet från 2013 som då låg på 2,4. Slutsatsen är att samverkanssystemet och förvaltningens årshjul för SAM har skapat likvärdiga och tydliga rutiner för att säkra arbetsmiljön på arbetsplatserna. Från och med hösten 2014 har grundskoleförvaltningen anordnat förvaltningsgemensamma utbildningar för elevskyddsombuden på högstadieskolorna och som arrangeras av HR-avdelningen. Dessa utbildningar syftar till att utveckla elevskyddsombudens roll och kompetens inom samverkan och arbetsmiljöarbetet på skolan för att förbättra arbetsmiljön för eleverna på skolan. Grundskoleförvaltningen följer Malmö stads antagna uppförandekod för leverantörer som följer med de förfrågningsunderlagen och ska signeras av leverantören i samband med upphandlingar. Därigenom säkerställs att sociala och etiska hänsyn tas i varje upphandling. Produkter som levereras under avtalsperioden ska garanteras vara framställda under förhållanden som är förenliga med relevanta delar av ILO:s åtta kärnkonventioner och FN:s barnkonvention, arbetarskydd, arbetsmiljölagstiftning, arbetsrätt och socialförsäkringsskydd som gäller i tillverkningslandet. I samband med upphandlingar i grundskoleförvaltningen deltar alltid de fackliga organisationerna i förvaltningsrådet. Fortsatt planering Under 2015 planeras en rad åtgärder inom arbetsmiljöområdet. Dels utifrån specifika behov i verksamheterna och på respektive arbetsplats, dels utifrån undersökningar och mätningar som påvisar behov av förvaltningsövergripande insatser. Gemensamma riktlinjer och rutiner avseende Våld och hot samt Kränkande särbehandling och trakasserier kommer under våren 2015 att implementeras inom hela förvaltningen. Dessa riktlinjer och rutiner kompletteras med verksamhetsspecifika planer och har även ett tydligt elevperspektiv samt innehåller utveckling för hantering av riskbedömning. Utifrån resultatet av medarbetarenkäten som genomfördes under våren 2014 är stress är ett prioriterat arbetsmiljöområde för grundskoleförvaltningen. I januari 2015 fattas beslut om en förvaltningsövergripande, strukturerad och långsiktig åtgärdsplan i syfte att minimera arbetsrelaterad stress på skolorna. Åtgärder utifrån planen kommer att verkställas under 2015-2016. Under 2014 har Arbetsmiljöverket gjort en riktad tillsyn på ett antal skolor i förvaltningen. Utifrån rapporten kommer förvaltningens arbete med att fortsätta utveckla och tydliggöra det systematiska arbetsmiljöarbetet utifrån årshjulet för SAM kommer att pågå även under 2015. Ett antal områden har av Arbetsmiljöverket 33 (40) Malmö stad Grundskoleförvaltningen Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö identifierats för utveckling. Därav kommer förvaltningen under 2015 särskilt att fokusera på: - Rutiner för att säkerställa kunskaper för de som har en dokumenterad fördelning av arbetsmiljöuppgifter - Rutiner för riskbedömningar - Rutiner för rapportering av olyckor och tillbud - Rutiner för introduktion av nyanställda och timvikarier - Första hjälpen och krisstödsåtgärder - Ljudförhållanden – lokaler - Skolgårdar I syfte att underlätta för skolorna att hantera uppdrag kopplade till fysisk miljö, t.ex. byggprojekt och upphandlingsprocesser, har grundskoleförvaltningen beslutat att stödfunktionen som hanterar fysisk miljö, som idag samordnas via förskoleförvaltningen, ska delas mellan de tre skolförvaltningarna. Därmed kommer grundskoleförvaltningen ha en egen enhet som hanterar dessa frågor. Beslutet träder i kraft den 1 mars 2015. 34 (40) Malmö stad Grundskoleförvaltningen Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö Återkoppling/uppföljning till kommunstyrelsen avseende 2014 50. Förstärk barnperspektivet och uppföljningsarbete för barn och unga både i social och fysisk miljö Bakgrund Kommunstyrelsen har den 5 mars 2014 beslutat att anmoda samtliga nämnder och bolagsstyrelser att beakta Malmökommissionens slutrapport och underlagsrapporter samt de bedömningar och åtgärdsförslag som är gjorda utifrån dessa. Ett utvecklingsområde som identifierats och som riktas till samtliga nämnder är ”Förstärk barnperspektivet och uppföljningsarbete för barn och unga både i social och fysisk miljö”. Av Malmökommissionens slutrapport framgår bl.a. att det finns ett generellt behov av att förstärka uppföljningsarbetet för barn och unga för att få en samlad bild av deras livssituation, både i den sociala och i den fysiska miljön. De styrdokument som redan finns behöver följas upp på ett bättre och mer systematiskt sätt. Att förstärka barnperspektivet i redan befintliga styrdokument och strukturera uppföljningsarbetet bör beaktas i översynen av hur barnrättsperspektivet genomsyrar Malmö stads verksamheter och politiska beslut Utgångspunkter Barnkonventionen slår fast att alla beslut som fattas och som berör barn ska ha ”barnets bästa” som utgångspunkt (artikel 3). Grundskolenämnden och grundskoleförvaltningen har ansvar för förkoleklass, grundskola, grundsärskola och fritidshem. Barn och elevers inflytande över utbildningen och den värdegrund som gäller för skola är tydligt reglerat i skolförfattningarna. Genom att följa skolans styrdokument och uppfylla skolförfattningarnas krav införlivas barnrättsperspektivet i det dagliga arbetet. I den nya skolorganisationen ska nya former och tillvägagångssätt för dialog mellan politiker, barn, elever, vårdnadshavare och medarbetare utvecklas. De nya politiska nämnderna behöver skapa förutsättningar, arbetssätt och strukturer för att medborgadialog, inflytande och deltagande utvecklas i varje nämnd. Genomförda insatser Förvaltningens chefer har god kännedom om skolans styrdokument. Nya chefer genomgår ett introduktionsprogram som nyligen tagits fram och nämndens ledamöter har genomgått utbildning kring temat ” Den goda skolan”. Utbildningarna har bl.a. omfattat förvaltningsrätt, offentlighet- och sekretess, ärendehantering och speciallagstiftning. Inom ramen för det systematiska kvalitetsarbete som grundskolenämnden ska bedriva enligt skollagen, följs grundskolornas värdegrundsarbete upp ur ett elevperspektiv genom en elevenkät till elever i årskurs 5, 7 och 9 som bygger på den 35 (40) Malmö stad Grundskoleförvaltningen Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö enkät som Skolinspektionen har tagit fram. Syftet med undersökningen är att ge en kommunövergripande bild av hur eleverna upplever sin skolas lärmiljö utifrån de grundläggande värden som utbildningen ska förmedla och förankra. I enkäten får eleverna framföra hur de upplever sin skola, samspelet med sina lärare, kraven och stödet från skolan samt förutsättningarna för inlärning, t.ex. studiero och lust att lära och möjlighet att påverka. Enkätens resultat går sedan upp som ett ärende i grundskolenämnden. Det centrala skolstödet PI Malmö (tidigare Centrum för Pedagogisk Inspiration samt Forskning och Utveckling) har även under året genomfört en rad olika utbildningsinsatser riktade till pedagoger som tar hänsyn till rättigheter barnkonventionen. Malmö Stad och Grundskoleförvaltningen ingår bland annat i ett nätverk, ”Malmö för barnets rättigheter”. I nätverket ingår en medarbetare vid PI Malmö som är utbildad barnrättsstrateg av SKL. Inom Malmö Stad finns även fler utbildade barnrättsstrateger. Inom ramen för detta nätverk har man under hösten 2014 genomfört ett projekt vid Kryddgårdsskolan kring barnkonventionen. Skolan har utbildat och diskuterat barnkonventionen med alla barn och föräldrar samt all personal på skolan. Fortsatt planering Grundskolenämnden kommer även fortsättningsvis att arbeta med att säkerställa barnrättsperspektivet i kommunen: Den nya grundskolenämndens ledamöter kommer att erbjudas utbildning kring den speciallagstiftning som gäller för skolan. Grundskolenämnden planerar att fortsätta arbetet med att stärka barn och ungas inflytande över vardagen genom att aktivt inkludera dem i det systematiska kvalitetsarbetet. Ett arbete pågår till exempel med att utöka elevenkäten till att även omfatta årskurs 3. Nätverket ”Malmö för barnets rättigheter” kommer att fortsätta att bedriva sin verksamhet med barnkonventionen. Bland annat kommer det arbete som gjorts på Kryddgårdsskolan att fortsätta på fler skolor inom kommunen. 36 (40) Malmö stad Grundskoleförvaltningen Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö Återkoppling/uppföljning till kommunstyrelsen avseende 2014 53. Fortsätt satsningen på utvecklingen av lättillgängliga mötesplatser (Skapa fler lättillgängliga mötesplatser, speciellt i områden med stor trångboddhet) Bakgrund Kommunstyrelsen har (2014-03-05) beslutat att anmoda samtliga nämnder och bolagsstyrelser att beakta Malmökommissionens slutrapport och underlagsrapporter samt de bedömningar/åtgärdsförslag som är gjorda utifrån dessa, i sitt fortsatta utvecklingsarbete för social hållbarhet. Ett av uppdragen inom ramen för ”pågående arbete” som riktats till grundskolenämnden är; ”Fortsätt satsningen på utvecklingen av lättillgängliga mötesplatser.” Grundskoleförvaltningens förvaltningsledning har fördelat detta uppdrag till PI Malmö. Utgångspunkter Skolan i sig är en fysisk mötesplats där elever möts. Också fritidshemmen är en mötesplats för de barn som är inskrivna. På huvudmannanivå finns en intention att skolans lokaler ska kunna nyttjas av stadens andra förvaltningar, av föreningar och andra aktörer, då det finns en stor potential för mötesplatser med många och stora lokaler som i hög grad står outnyttjade efter skoldagens slut och på helger. För att kunna möjliggöra andra aktörers verksamhet behöver frågan lösas kring tillgänglighet, kostnader och ansvar. När det gäller tillgänglighet så handlar det om att aktörer ska kunna komma in i skolans lokaler, ha tillgång till sitt material, ställa iordning inför och efter aktiviter etc. När det gäller kostnader så avser detta om kostnader ska tas ut för hyra, men också om kostnader för t.ex. städning på andra tider, slitage på material, möbler, lokaler etc. Gällande ansvarsfrågan gäller detta både mellan olika förvaltningarna och mellan förvaltningarna och de aktörer som kommer att nyttja skolans lokaler. Ytterligare ett sätt att skapa mötesplatser är att tillskapa fler Allaktivitetshus och/eller att anpassa allaktivitetshusmodellen för olika skolor och stadsområden. Mötesplatser i staden kan skapas inom skolans ramar på flera olika sätt. På PI Malmö pågår utvecklingsarbete med mötesplatser på andra sätt och i andra fysiska strukturer än i skolans lokaler. 37 (40) Malmö stad Grundskoleförvaltningen Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö I skolan finns digitala strukturer som mötesplatser, Google MaApps och Facebook är exempel på sådana strukturer. Dessa strukturer är mötesplatser för elever, pedagoger och vårdnadshavare. Strukturerna administreras inom ramarna för varje enskild skola, och är stängda för andra användare. Genomförda insatser Initiera och genomföra aktiviter/projekt som knyter ihop skola-föräldrar-elever. Familjegrupper Under 2014 har fyra av Malmös grundskolor - Johannesskolan, Bulltoftaskolan, Kirsebergsskolan och Segevångsskolan - utbildats i familjeklass som arbetssätt. Satsningen bygger på ett samarbete mellan skolorna och avdelningen för områdesutveckling i ett av Malmös fem stadsområden - stadsområde Norr. Lärare, kuratorer, skolsköterskor, specialpedagoger, elevassistenter, fritidspedagoger, rektorer med flera har under fyra dagar samlats för att ta del av en utbildning från Familiecenter Lövdahl i Helsingör, Danmark, där man har arbetat med familjeklasser i många år. Arbetssättet kommer ursprungligen från The Marlborough Family Education Service i London. Idén med familjeklass är att genom ett samarbete mellan föräldrar och skola skapa en bättre vardag för den enskilde eleven i skolan. Familjeklass är till för barn som behöver träna sig på vissa färdigheter, till exempel att koncentrera sig, planera sitt skolarbete, utveckla relationer eller komma överens med jämnåriga. Familjeklasser har hållits och hålls på andra skolor i Malmö, bl.a. Höjaskolan i stadsområde Öster. De fyra skolorna i stadsområde Norr kommer att starta upp familjeklasser inom kort. Riktlinjer för hur skollokaler kan upplåtas Grundskoleförvaltningens myndighetsavdelning har under 2014 tagit fram riktlinjer för hur skollokaler kan upplåtas. Skollokalens användning är till för att främja den sociala hållbarheten eller när uthyrningen har en stark anknytning till skolenheten exempelvis medarbetares högtidsdag eller elevdisko. När verksamheter utanför Malmö stads organisation önskar hyra skollokal ska därför syftet med disponeringen klargöras i hyreskontraktet så att det är i enlighet med dessa bestämmelser. När en grundskolenhet har behov av att nyttja en annan skollokal för att kunna upprätthålla verksamhetens åtaganden utgår ingen lokalhyra. När en annan förvaltning (ej fritidsförvaltningen) inom Malmö stad har tillfälligt önskemål att nyttja en lokal i en grundskola utgår hyra enligt självkostnadsprincip. Grodans hus Grodans hus är en lokal i Käglinge Naturområde. Grodans hus kan fritt disponeras av pedagoger med barngrupper/elevgrupper från förskolor och skolor i Malmö samt i mindre omfattning av ideella föreningar. Bokningen under dagtid sker via PI Malmö. På kvällstid ansvarar biblioteket i Oxie för bokningen. Ytterdörrens lås är fjärrstyrd och på så sätt behövs ingen nyckelhantering vid bokningar under dagtid. 38 (40) Malmö stad Grundskoleförvaltningen Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö Under 2014 har lokalen lånats ut vid 182 tillfällen. Grodans hus är ett bra exempel på mötesplats i naturen. Pedagogiska kartor Genom den interaktiva kartan ”Pedagogiska kartor” www.malmo.se/pedagogiskakartor, kan pedagoger och även allmänheten få inspiration till att besöka pedagogiska platser i staden med omgivningar. (T ex lokaler som Grodans hus, naturområden, grillplatser mm.). Pedagogiska kartor har utarbetats och utvecklas kontinuerligt av PI Malmö i samarbete med Stadsbyggnadskontoret, Gatukontoret m fl förvaltningar. Pedagogiska kartor har under 2014 haft ca 500 unika besökare/månad. Samarbete med andra förvaltningar MKB står bakom ett projekt med namnet ”Hej i skolan”. Det är ett samarbete med fyror i klassrummet där MKB möter eleverna kring grannsämja, vardagsgeografi och sociala interaktioner. I projektet intervjuar eleverna sina föräldrar angående hur, varför, när, etc man hälsar på sina grannar. Gatukontorets arrangemangsavdelning bjöd i september in barn på Högaholmsskolan och Lindängeskolan för att tillsammans med föräldrarna delta i invigningen av den närbelägna Millennieskogen i Lindängelunds rekreationsområde. Detta var avslutningen på ett projekt där barnen tidigare varit delaktiga i trädplantering i Millennieskogen. Fortsatt planering Grundskoleförvaltningen kommer att arbeta vidare med ovan nämnda strukturer och insatser då det gäller lättillgängliga mötesplatser. Fördjupning och anpassning sker utifrån hur förutsättningarna och behov förändras för eleverna inom Malmö stads grundskola. Nedan följer ett exempel på hur grundskoleförvaltningen genom PI Malmö planerar att arbeta med olika infallsvinklar gällande lättillgängliga rum. Under 2015 ska förvaltningen undersöka och om möjligt utveckla plattformar och former för digitala mötesplatser för s.k. studiecoachning som kan ge eleverna hjälp i skolarbetet. ”Google hangout” finns i basutbudet i Malmö Apps. Detta program har en chatfunktion kopplad till mailfunktionen. För de äldre eleverna finns även ”Google plus”, som är upplagt som ett diskussionsforum. ”Hangout” fungerar ungefär som ”Skype” och kräver att man bestämmer tid med den man ska kommunicera med. I ”Google plus” kan man delta i gruppvideosamtal. 39 (40) Malmö stad Grundskoleförvaltningen Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö Återkoppling/uppföljning till kommunstyrelsen avseende 2014 66. Stärk samverkan mellan olika delar av den kommunala elevhälsan (Etablera en gemensam ledning av elevhälsovården) Bakgrund Uppdragsdirektivet anger två delar, dels att säkerställa samverkan mellan grundskolans och gymnasieskolan elevhälsovård för öka likvärdighet och dels att beakta förslaget om etablerande av en gemensam ledning av elevhälsovården. Kommunstyrelsen konstaterar att den nya skolorganisationen ger goda förutsättningar för ökad likvärdighet och samverkan, och menar att det därför är centralt att samverkan mellan elevhälsan inom grundskolan och gymnasieskolan säkerställs. Kommissionen skrev fram att kommunen genom omorganisationen bör överväga möjligheten till en samordnad elevhälsovård i grundskola och gymnasieskolan. Utgångspunkter På grundskoleförvaltningens avdelning för Samordning och stöd har en organisation för samordning av de olika professionerna inom elevhälsan samt för studie- och yrkesvägledare skapats. Kontakter med gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen ger vid handen att man arbetar med sin egen organisation av elevhälsan och då med grundskoleförvaltningens organisation som modell. Dock har man valt att genomföra förändringarna i egen regi men med klara möjligheter till framtida samverkan utifrån parallella organisationsmodeller. Genomförda insatser Internt arbetar utbildningsområde Samordning och stöd med att stärka de olika yrkesgrupperna inom elevhälsan samt gruppen studie- och yrkesvägledare. Varje kompetens har fått en samordnare, som med fortbildning och obligatoriska träffar, dels ska fördjupa professionaliteten inom respektive yrkesgrupp, dels ska säkerställa likvärdigheten i elevhälsoarbetet genom att skapa en stabil grund för samverkan mellan professionerna. Skolläkarna på grundskoleförvaltningen har sedan 10 år tillbaka arbetat upp välfungerande och effektiva samverkansstrukturer med olika delar i Region Skånes hälso- och sjukvård som BUP, barnmedicin, habiliteringen, primärvården och flyktinghälsan samt med specialistklinikerna i vissa fall. Dessa samverkansformer kan utvecklas ytterligare och även kopplas till skolläkarna inom gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen som ett led i en mer övergripande samverkan. 40 (40) Malmö stad Grundskoleförvaltningen Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö Fortsatt planering På grundskoleförvaltningen kommer arbetet för samordnarna inom elevhälsan att fortsätta och utvecklas. Likvärdigheten är inte bara viktig på individnivå men också utifrån ett mångfalds- och jämställdhetsperspektiv. Under 2015 kommer förnyade kontakter att tas med gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen i syfte att få igång en samverkan, i första hand mellan de olika professionerna inom elevhälsan för att sen utvidgas till samverkan mellan professionerna. Inom professionerna har det tidigare funnits mer eller mindre organiserad samverkan, som kan vara en grund för en ny samverkansorganisation. Malmö stad Grundskoleförvaltningen 1 (11) Datum 201 5-0 2- 06 Vår referens Bo-Göran Pettersson Malin Ullman Uppföljning av Intern kontrollplan år 2014 Sammanfattning Nämnden ska inom sitt verksamhetsområde se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Nämnden ska se till att den interna kontrollen är tillräcklig och att verksamheten bedrivs på ett tillfredsställande sätt. Nämnden har beslutat om att olika kontrollmål ska följas upp och rapporteras till nämnden. En sådan uppföljning undanröjer eller stoppar eventuella tveksamheter eller direkta felaktigheter. Ärendet Kommunfullmäktige har beslutat om reglemente för intern kontroll med syfte att säkerställa att styrelser och nämnder upprätthåller en tillräcklig intern kontroll. Den interna kontrollen ska vara praktiskt och ändamålsenligt uppbyggd utifrån varje verksamhets behov och förutsättningar. Den interna kontrollen hanterar risker och förebygger fel genom att vara ett verktyg för - verksamhetsstyrning - tillförlitlig finansiell rapportering - efterlevnad av tillämpliga lagar och föreskrifter Nämnden har det yttersta ansvaret för att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett tillfredsställande sätt. Intern kontroll ingår i nämndens samlade styr- och ledningssystem. I Grundskolenämndens interna kontrollplan för 2014 framgår vilka olika kontrollmål som ska följas upp, vem som är ansvarig samt när rapporteringen ska ske. Samtliga kontrollmål i grundskolenämndens interna kontrollplan för 2014 har redovisats till nämnden löpande under året med en beskrivning av: - Kontrollmoment (”Vad ville vi”), - Granskningsmetod (”Vad gjorde vi”), - Kontrollresultat (”Hur blev det”) - Analys (”Varför blev det så”) - Åtgärder (”Hur ska vi arbeta vidare”) 2 Kontrollansvariga inom förvaltningen har genomfört kontroller inom sina ansvarsområden. Granskningsresultatet för grundskoleförvaltningens olika kontrollmål har sammanställts i bilagd redovisning, ”Uppföljning av intern kontroll 2014”. Malmö stad Grundskoleförvaltningen 3 (11) Uppföljning av intern kontroll 2014 Nämnd: Grundskolenämnden Granskningssätt (beskrivning av hur kontrollen genomförts och dokumenterats) Granskningsresultat (resultat av kontrollen/ vidtagna åtgärder) 1. Åtgärdsprogram: Kontroll att rutiner för upprättande av åtgärdsprogram följs. Undersökning har genomförts av antalet åtgärdsprogram för elever i alla skolor i årskurs 6-9 med en stickprovskontroll av hur måluppfyllelsen ser ut för urvalet den 10:e eleven per klasslista i ämnena svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik. Stickprovskontrollen visar att det på ca GrN 2015-01-28 hälften av skolorna fanns elever som varken hade åtgärdsprogram eller hade nått målen i åtminstone ett ämne. Kontrollen visar att inte alla skolor har rätt rutiner för att upprätta åtgärdsprogram. Den interna kontrollen har lett till att rutinerna kring åtgärdsprogrammen och dess kvalitet och innehåll behöver undersökas. En ny lagstiftning tillkom den 1 juli 2014 i syfte att förtydliga reglerna om stöd och särskilt stöd samt att förenkla lärarnas arbete med åtgärdsprogram och annan dokumentation. Denna nya lag ska också beaktas i samband med kontrollmålet. 2. Åtgärdsprogrammens innehåll och effekt: Kontroll av kunskapsutvecklingen för elever med åtgärdsprogram. Kunskapsutvecklingen för elever med åtgärdsprogram har kontrollerats med en stickprovskontroll av betygsutfall i åk 7 mot betygsutfall i åk 6 för elever med Utifrån denna undersökning tycks det vara GrN 2015-01-28 så att åtgärdsprogram har en begränsad betydelse för kunskapsutvecklingen. Den interna kontrollen visar att Granskningsområde (kontrollerad process/rutin/moment) Återrapportering (datum för rapport i nämnden) respektive utan åtgärdsprogram vid en skola i respektive utbildningsområde. åtgärdsprogrammens kvalitet och innehåll behöver undersökas vidare. 3. Studiehandledning på modersmål: Kontroll att elever som, enligt rektors beslut, har rätt till studiehandledning på modersmålet får det. En kontroll har genomförts om elever fått studiehandledning i respektive språk utifrån rektors beslut. Kontrollen visar att inte alla elever som GrN 2015-01-28 vistats i Sverige mindre än 4 år vid mättillfället fått studiehandledning beroende på att förvaltningen inte lyckats rekrytera lärare i takt med elevökningen. I ett akutläge ges elever studiehandledning i grupp eller alternativt kortas tiden per tillfälle. Det pågår ett arbete med att ta fram former för kompletterande studiehandledning på distans samt ytterligare åtgärder som beslutats utifrån modersmålsutredningen. 4. Användning av resultat från elevers attitydundersökning: Kontroll hur skolorna använder resultat från attitydundersökningen. En enkät om hur attitydundersökningarnas resultat används inom skolverksamheten genomfördes. Enkäten riktades till alla berörda rektorer, dvs rektorer som bedriver verksamhet i åk 5, 7 eller 9. Responsen på enkäten var att 73% av berörda rektorer svarade. Skolorna följer i regel, på något sätt, upp GrN 2014-09-24 resultatet av enkäten: - med personalen 92% - med eleverna 85%. Det vanligaste sättet att följa upp resultatet med eleverna är i klasserna och i elevråden. Enkäten kopplas också till arbetet med Likabehandlingsplanen. 94% av de rektorer som svarat anger att skolan, på något sätt, använder resultaten som underlag för att identifiera behov av förbättringsinsatser. Utifrån resultatet i de genomförda attitydundersökningarna har skolorna särskilt identifierat behov av förbättringsinsatser vad gäller ökat elevinflytande och arbete kring trygghet och arbetsro. Identifierat behov betyder inte alltid att ett förändringsarbete startar. Planering och diskussion pågår för att skolorna ska se över hur man arbetar med resultat från elevers attitydundersökningar. 5. Malmo.se: Kontroll att information är aktuell och korrekt. Innehållet på webbsidorna på malmo.se har granskats. Olika webbsidor har valts ut slumpmässigt och granskats under juli, oktober och november. Kontrollen avsåg om obligatorisk information finns, om den är korrekt samt om dokument och blanketter följer Malmö stads grafiska profil och är aktuella. Kontrollen visar att ingen skola har all obligatorisk information korrekt. Chefen, som har ansvar för att informationen om verksamheten är uppdaterad och korrekt, prioriterar av olika skäl inte uppgiften. Skolornas webbinformatörer har inte möjlighet att uppdatera webbsidorna på grund av tidsskäl eller otillräcklig kompetens. Förvaltningen har en webborganisation som är sårbar. Riktlinjerna som beskriver hur skolornas webbsidor ska se ut och vad som ska finnas där är inte tillräckligt tydliga eller följs inte. De förbättringsinsatser som kommer att göras har inriktningen att informera chefer/verksamhetsansvariga om deras ansvar att uppdatera webbsidorna och om vikten av att sidorna är korrekta och aktuella samt att ta fram en ny, gemensam GrN 2015-02-25 grundstruktur för skolornas webbsidor med tydliga instruktioner om hur webbsidorna ska se ut, vad som ska finnas där och vad som ska ligga var. En fortsatt genomgång av webbsidor och att säkerställa att alla sidor har en innehållsansvarig som regelbundet granskar sidan är också en viktig utvecklingsinsats. Kontrollen visar att inköp hos upphandlade GrN 2015-02-25 leverantörer är 69 % både vad gäller antal fakturor och värde. Den interna kontrollen visar att verksamheterna oftast är medvetna om att de inte följer avtalen men att de av olika anledningar ser sig tvingade till sitt agerande. Då det i lagens saknas utrymme för att inte göra inköp enligt upphandlingsavtal är det samlade resultatet av undersökningen inte godkänt. Förvaltningen kommer att informera verksamheterna om resultatet samt fortsätta att infor-mera och utbilda via olika kanaler dels vad som gäller för Lagen om offentlig upphandling dels om ehandel. 6. Avtalstrohet: Kontroll att verksamheterna handlar enligt avtal. Kontroll av i vilken utsträckning som förvaltningen gör inköp hos leverantörer som Malmö stad har upphandlingsavtal med har genomförts. En kvantitativ undersökning av samtliga fakturor för perioden 1 januari till 30 juni 2014 avseende fyra avtalsområden har genomförts med beräkning av hur stor andel av inköpen som gjorts hos upphandlade respektive icke upphandlade leverantörer. 7. Försent betalda fakturor: Undersöka om förvaltningens fakturor Genomfördes samtidigt för GrF och FskF: Totalt kontrollerades 2 762 fakturor varav 11 slumpvis fakturadatum, jämnt fördelade 184 var försenade till betalning. Det GrN 2014-08-27 hanteras och attesteras så att leverantörerna över perioden januari-maj. Kreditfakturor erhåller betalning enligt överenskommen samt personliga utlägg/ handkassor tid. exkluderades. Samtliga fakturor kontrollerades avseende betaldatum och samtidigt söktes en förklaring till förseningen i förekommande fall. 8. Kompetensregistrering: Kontroll att rutiner för registrering och uppdatering av kompetens i HRutan följs. Stickprovskontroll av rapportering av kompetens har genomförts. 10 skolor /rektorer valdes slumpmässigt ut. På dessa skolor undersöktes hur stor andel av medarbetarna som hade registrerat sin kompetens, scannat in dokument och hur stor andel av dessa registreringar som motsvarar 6,7 %. Av försenade fakturor var 65 mindre än 5 dagar sena medan resterande 119 fakturor var mer än 5 dagar sena till betalning. Slutsatsen om orsaker till förseningen har dragits utifrån den information som finns att tillgå i ekonomi-systemet och fortsatt arbete kommer att ske med insatserna * Information till verksamheterna om resultatet av genomförd kontroll * Behov av utbildning i fakturahantering * Ökad e-handel medför smidigare och säkrare fakturahantering * Att fler leverantörer skickar elektroniska fakturor – ett arbete som pågår för hela Malmö stad * Fortsatt arbete med att informera verksamheterna och leverantörer om vikten av korrekta fakturadresser * Kontrollen tas med i internkontrollplanen för 2015. Resultatet av stickprovskontrollerna visar på ett ojämnt resultat. Flera anledningar påverkar resultatet. Bland annat anses systemet svårarbetat samtidigt har det parallellt gjorts ett manuellt insamlingsarbete gällande lärarbehörigheter då kompetensmodulen GrN 2015-02-25 9. Informationssäkerhet: Kontroll om samtliga rektorer har fått information om IT-säkerhet. verifierats av chefen. inte fungerat för att få ut det material som behövdes. Sammantaget kan detta ha påverkat motivationen att uppdatera systemet. De åtgärder som genomförts och påbörjats är att lathundar har arbetats fram vilket kommer att underlätta arbetet med kompetensmodulen i HRutan. Ny QlickView applikation-Kompetens kommer att lösa många av problemen. En ny version av kompetensmodulen i HRutan, med flera förbättringar, håller också på att utvecklas. Förvaltningen fortsätter en dialog med systemägaren för att säkra underlaget i kompetensmodulen. Malmö stad samarbetar också med andra kommuner som använder systemet för att driva på utvecklingen. Mål att informera om riktlinjer och anvisningar för informationssäkerhet i Malmö stad. Vi informerade samtliga ledningsgrupper med rektorer och utbildningscheferna om var den fanns att hitta och i stora drag vad den innehöll samt uppmanade ansvariga att läsa denna. Enkätundersökning med målgruppen Vid tillfället då enkätundersökningen var tvungen att gå ut var inte samtliga ledningsgrupper informerade på grund av svårigheter att hitta en gemensam tid. Samtliga ledningsgrupper är dock informerade vid dags datum. Informationssäkerhetssamordnaren på förvaltningen arbetar aktivt utifrån riktlinjerna med verksamheterna. GrN 2014-06-11 samtliga rektorer genomfördes under våren. Av rektorerna uppgav 77,2% att de hade blivit informerade, lika många visste var man hittade skriften. 10. Systematiskt kvalitetsarbete: Kontroll att skolor och förvaltning aktivt och löpande arbetar med det systematiska kvalitetsarbetet. En webbenkät till rektorerna har genomförts under våren med inriktning på hur skolorna arbetat med sitt systematiska kvalitetsarbete samt under hösten har genomförts kvalitetsdialoger med utbildningschefer och rektorer där skolornas insatser inom området har diskuterats. Under hösten har också nämndens presidium mött grundskoledirektör och utbildningschef för en redovisning och analys av skolornas måluppfyllelse. Av enkätsvaren och kvalitetsdialogerna GrN 2015-01-28 framgår att det systematiska kvalitetsarbetet bedrivs löpande under året med helt eller delvis deltagande av skolpersonalen medan elevernas delaktighet är av lägre grad. Kvalitetsarbetet har utvecklat verktyg för att förmedla information och för att fånga upp utvecklingsområden samtidigt som det har bidragit till ett tydligare fokus på det nationella uppdraget och förbättrat förutsättningarna för analys och anpassad resursfördelning. Den interna kontrollen visar att det systematiska kvalitetsarbetet kommer att fortsätta utvecklas under år 2015 bland annat med: -IT stöd för planering, uppföljning och analys -Riktlinjer för styrning och ledning -Strategier för att nå nämndens mål -Utveckling av kvalitetsdialoger och kvalitetsbesök -Utveckling av beslutsstöd som kan ge en bild av var skolorna och förvaltningen befinner sig i processen att nå målen. 11. Statistikframtagning: Kontroll av statistisk utdata. Systemförvaltningen för det administrativa IT-stödet genomför löpande kontroller under året. Rapportering och kontroll av inrapporterad data till SCB och Skolverkets databaser har också på olika sätt genomförts under året. Ett särskilt projekt har startats för att skapa en gemensam databas för ekonomi-, personal- och elevstatistik som stöd till styr- och ledningsprocessen inom förvaltningen. 12. Klagomålshantering: Kontroll att klagomålsrutinen följs Stickprovskontroll av klagomål inom samtliga utbildningsområden har genomförts. Den interna kontrollen visar att GrN 2015-01-28 inrapporterad data i elevsystemet i huvudsak är korrekt men att det fortfarande finns osäkerhet kring viss data såväl på organisatorisk nivå som på individnivå. Hanteringen av elevsystemet kräver fortsatt utbildning och stöd till handläggarna på skolorna. Kontrollerna visar också att det kan förekomma vissa avvikelser mellan lokal och nationell statistik. Avvikelser som kan förklaras av att det på nationell nivå görs justeringar på material som lämnats in i efterhand samt att vissa beräkningar inte genomförs på samma sätt lokalt som nationellt. Avvikelser behöver fortsätta att kommuniceras med SCB för att uppnå en bättre likvärdighet i utbildningsstatistiken mellan lokal och nationell nivå. Vid stickprovskontrollen bedöms svaren GrN 2015-02-25 på klagomålsärendena ha samma struktur och hålla god kvalitet. Den interna kontrollen har lett till att en ny genomarbetad rutin håller på att sammanställas och att fler medarbetare arbetar med ärendetypen vilket minskar sårbarheten i handläggningen. Medarbetare är också utsedda att vara kontaktpersoner vid frågor om ärendetypen. Malmö stad Grundskoleförvaltningen Uppföljning av Åtagandeplan 2014-2016 Åtagande Hur ligger vi till? Uppföljning när? Ansvarig Hur har det gått? Varför blev det så? Hur arbetar vi vidare? Utbildningschef Ingrid Sundström Stokbro sammankallande för ansvarig arbetsgrupp. Av 165 möjliga ytterligare tjänster 2014 är 162 tillsatta. Malmö erhöll statsbidrag för fem extra karriärtjänster till skolor i utanförskapsområden. I ordinarie tilldelning satsades ytterligare ett 30-tal tjänster till särskilt utvalda skolor i utsatta områden. Försöket att tillsätta lektorstjänster fungerande inte i grundskolan pga få sökande med rätt kompetens och inriktning mot grundskola. Det var en stor insats att rekrytera så många tjänster på en gång. En ny modell prövades till de ca 30 tjänsterna som förvaltningen valde att tillsätta på särskilt utvalda skolor. VI söker 1 mars 2015 ytterligare minst de 30 tjänster som Malmö tilldelats (här ingår också tjänster till gymnasieskola och vuxenutbildning) och troligen nyttjas möjligheten att söka ytterligare tjänster utöver kvot. Karriärlärarreformens påverkan på skolans resultat följs upp och utvärderas inom ordinarie systematiskt kvalitetsarbete. Klart. 2. Utarbeta en struktur för förvaltningens arbete med karriärtjänster (förstelärare och lektorer) samt deras arbete på respektive skola. Utarbeta plan för hur effekterna ska följas upp. Chefen för PI Malmö En struktur är framtagen, godkänd och överlämnad till utbildningscheferna med rekomendation att de lyfter den i sina rektorsgrupper. Utvecklingsavdelningen har synliggjort planen för skolledarna och förstelärarna på deras kickoff inför höstterminsstarten. Utvecklingsavdelningen har slutfört sitt uppdrag och lämnat över ägarskapet av det fortsatta arbetet till utbildningscheferna. Uppföljning av det kommande arbetet ska ske som en integrerad del av det systematiska kvalitetsarbetet. Försteläraruppdraget kan med fördel lyftas upp vid kvalitetsdialogerna. Uppdraget att utarbeta en struktur är I samband med DR 1 i maj 2014. slutfört. PI Malmö har dock, liksom många andra aktörer, flera fortsatta åtaganden inom förstelärararbetet. Det fortsatta arbetet beskrivs i den framtagna planen. 3. Implementera grundskoleförvaltningens styroch ledningssystem. Pågående. Grundskoledirektören Grundskoleförvaltningens styr- och ledningsmodell med verktyg i form av resursfördelningssystem, prioriterade uppföljningsområden (utifrån forskning och beprövad erfarenhet), uppföljningskedja, dialogstruktur och årshjul är till stora delar implementerad i förvaltningen. Dialoger i enlighet med dialogstrukturen har genomförts under hösten, såväl mellan varje enskild rektor och förvaltningen som mellan förvaltningen och nämndens presidium. Ett IT-stöd för planering, uppföljning och analys samt rapportering har arbetats fram i samarbete med tio pilotskolor. Det har funnits en förankring och gemensam vilja på såväl nämndsnivå som på förvaltningsnivå att ta fram och implementera en styr- och ledningsmodell. De rektorer som varit involverade i arbetet har varit positiva och bidragit till förankringen på skolorna. Under våren 2015 ska det framtagna December 2014. IT-stödet implementeras hos samtliga (övriga) skolor. En plan för hur detta ska ske är framtagen och beslutad. Under våren ska också underlaget i form av relevanta indikatorer och mätetal för fritidshem och grundsärskola att kompletteras. 4. Vidareutveckla förvaltningens Pågående. systematiska kvalitetsarbete. Identifiera de verksamheter som behöver särskilt stöd inom det systematiska kvalitetsarbetet. Utveckla och tillhandahålla detta stöd. Grundskoledirektören Utifrån skolornas upprättade åtagande/kvalitetsrapporter och i samband med dialogerna mellan rektor och förvaltning har det identifierats att flera skolor har behov av stöd i sitt systematiska kvalitetsarbete. Som en vidareutveckling av förvaltningens systematiska kvalitetsarbete har kvalitetsavdelningen under hösten arbetat fram en struktur för kvalitetsbesök. Kvalitetsbesök är en fördjupning av dialogerna och har till syfte att hjälpa och stödja skolorna i att identifiera sina utmaningar, orsakerna till dessa samt att utifrån detta finna relevanta åtaganden/aktiviteter. Skolorna har generellt sett uppfattat det som positivt att diskutera och återkoppla sina åtagande-/kvalitetsplaner och rapporter vid dialogerna. Detta har medfört att skolorna i flera fall också uppmärksammat ett behov av stöd i sitt arbete med kvalitetsutveckling. Dialogerna kan även framledes vara ett forum för att identifiera ev. stödbehov. December 2014. Kvalitetsbesöken initieras som ett Sedan årligen i pilotprojekt under våren 2015 och omfattar sex skolor, varefter det ska februari. utvärderas. Under våren ska förutsättningar att ge skolorna ytterligare möjlighet till stöd för deras kvalitetsutveckling undersökas. Under 2015 ska IT-stödet utvecklas till att också omfatta stabsavdelningarna och förvaltningen övergripande. 1. Elevers måluppfyllelse 1. Tillsätta ytterligare karriärtjänster (förstelärare och lektorer) Pågående. Uppföljning av grundskoleförvaltningens åtagandeplan 2014 Tillsättning följs upp i december 2014. Effekterna på skolutveckling, måluppfyllelse och läraryrkets attraktivitet bör göras om ett par år. 5. Ta fram en strategisk kompetensförsörjningsplan. Pågående. HR-chefen i nära samarbete med chefen för PI Malmö och kommunikationschefen. Arbetet med kompetensförsörjningsplanen inleddes under sommaren 2014. Det bedrivs av en tillsatt arbetsgrupp som i sin tur är knuten till en styrgrupp samt en aktiv referensgrupp med representanter från verksamheterna. Arbetet har fortgått under hösten då arbetsgruppen haft god kontakt med referensgruppen, dels via möten men också via e-post. De prioriterade utvecklingsområdena för grundskoleförvaltningen har identifierats och grunden för en handlingsplan börjar ta form. En korttidsbemanningsplan och en förvaltningsgemensam rekryteringsprocess har tagits fram parallellt och är starkt kopplade till kompetensförsörjningsplanen i stort. Planen syftar till att säkra att grundskoleförvaltningen attraherar och rekryterar nya medarbetare samt utvecklar och behåller befintlig personal. Arbetet skulle varit klart till slutet av december men på grund av vissa otydligheter i omfattningen förlängdes tidsfristen till februari 2015. Arbetsgruppen kommer att lämna sin December 2014. rapport till förvaltningsledningen i slutet av januari 2015. Efter detta kommer en handlingsplan att tas fram. Utöver detta kommer HRavdelningen då utökas av en bemanningsfunktion samt en rekryteringsgrupp med fokus på strategisk bemanning och uppföljning. 6. Implementera ny organisatorisk tillhörighet och nytt uppdrag för CPI och FoU Malmö. Klart. Grundskoledirektören Resurserna från tidigare CPI och FoU har under 2014 lagts samman i den nya avdelningen PI Malmö. PI Malmö är en fristående avdelning som servar de tre skolförvaltningarna men som organisatoriskt tillhör grundskoleförvaltningen. En styrgrupp med representanter från de tre skolförvaltningarna har tillsatts och ett direktiv för styrgruppen har upprättats. PI Malmö startade sitt arbete 2014-08-01. Under hösten har arbetet inletts med att hitta former för att anpassa avdelningens utbud till skolförvaltningarnas behov. Under tiden har PI Malmö till stora delar fortsatt med det utbud och de resurser som tidigare fanns på CPI och FoU. PI Malmö servar samtliga tre skolförvaltningar, vilket medför en bred målgrupp med något differentierade behov. Styrgruppen har påbörjat diskussion kring avdelningens framtida utbud och former utan slutgiltigt ställningstagande. Planeringen är att under våren 2015 December 2014. fortsätta arbetet med att anpassa PI Malmös utbud med stöd i pedagogisk utveckling, till de tre skolförvaltningarnas behov. 7. Vidareutveckla arbetet kring elevers språkutveckling i hela organisationen. Pågående. Chefen för PI Malmö, Utbildningschefer Förvaltningen har ingen ny fastslagen struktur för arbetet med elevers språkutveckling. I väster arbetar samtliga skolor språkutvecklande i alla ämnen och många använder genrepedagogiken. Alla kommer att använda Nya språket lyfter som diagnosmaterial. PI Malmö startade 2014-08-01. Under hösten har PI Malmös arbete inletts med att hitta former för att anpassa avdelningens utbud till skolförvaltningarnas behov. PI Malmö arbetar under tiden vidare utifrån FoU:s och CPI:s verksamhetsplaner. Inom avdelningens verksamhetsplaner tar språkutvecklande aktiviteter stor plats. PI Malmö arbetar även vidare med språkutvecklande insatser utifrån pågående aktiviteter baserade på Malmö kommissionens åtgärdsförslag. Språkutvecklande insatser har dessutom genomförts inom utbildningsområdena. December 2014, Under vårtermin 2015 kommer PI 2015 samt 2016. Malmös styrgrupp att fatta beslut kring avdelningens utformning så att verksamheten kan stötta förvaltningarnas behov. Efter att detta arbete är färdigställt är målsättningen att fortsätta arbeta på en strukturerad plan för arbete med elevernas språkutveckling, inklusive kontrollstationer där skolorna följer varje elevs språkutveckling. Uppföljning av grundskoleförvaltningens åtagandeplan 2014 8. Utveckla formerna för studiehandledning så att alla elever som har behov av studiehandledning på modersmålet får sina behov tillgodosedda. Pågår. Avdelningschefen för Samordning och stöd Alla elever med utländsk bakgrund som varit i Sverige kortare tid än fyra år bereds möjlighet till studiehandledning med 60 minuter per vecka. Fram till den 4 december 2014 hade det kommit in 1400 ansökningar om studiehandledning (650 flickor och 761 pojkar). Modersmålsenheten försöker rekrytera modersmålslärare med ämnesbehörighet med tanke på studiehandledningen. Även skolorna betonar vikten av att tänka långsiktigt vid rekrytering och försöka rekrytera tvåspråkiga ämneslärare för att kunna möta behov i verksamheten. Modersmålsenheten har under hösten bedrivit ett försök med digitala verktyg för studiehandledning och detta ska fortsätta och utvärderas. Vid ett par skolor med lokalt stationerade modersmålslärare har skolan provat med studiehandledning i grupp. Det har då gällt elever från samma klass. På några skolor har man även provat åldersblandad studiehandledning i grupp. Under hösten 2014 har det tillkommit ca 70 nyanlända som inte kunnat beredas studiehandledning på modersmålet då möjligheten att anställa fler lärare inte funnits. Samarbetet mellan December 2014, studiehandledarna och ämneslärarna därefter årlig behöver utvecklas mer. Digitala uppföljning. verktyg kan med fördel användas, framför allt när en studiehandledare i ett litet språk har få timmar på en skola, för en gemensam planering. Den gemensamma planeringen är mycket viktig ur ett elevperspektiv. Utveckling av studiehandledning i grupp och av digitala verktyg kommer att fortsätta under vårterminen för att sen utvärderas. Skolorna behöver fortsätta att tänka långsiktigt när det gäller rekrytering av lärare dels ur ett elevperspektiv och dels ur ett mångfaldsperspektiv. Kvalitetsavdelningen utreder skolsituationen för yngre nyanlända elever och berör då också studiehandledningen. Den utredningen beräknas vara klar i början av 2015. 9. Utveckla samarbetet med Malmö stads övriga förvaltningar. Pågår. Utbildningscheferna, Chefen för PI Malmö Förvaltningens utbildningschefer samarbetar med stadsområdesförvaltningarna samt polisen inom SSP – skola, socialtjänst, polis. Utbildningsområdena har rutiner för samarbete med IoF på olika nivåer samt med barn- och ungdomspsykiatrin. Nya rutiner håller på att utvecklas, de har inte helt införts än. Förskolorna i innerstaden har inlett ett samarbete som ska resultera i att gemensamma rutiner ses över och vid behov skapa nya. Utbildningsområde öster träffar stadsområde öster, förskole-förvaltningen, polisen och räddningstjänsten varje vecka. Utbildningsområde väster samarbetar med stadsområdet, IOF och förskoleförvaltningen genom gränsöverskridande team och chefsforum. Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsoch grundskoleförvaltningen deltar i två gemensamma projekt. PI Malmö har varit samarbetspart till Näktergalen, ett mentorsprogram kopplat till områdes-programmen. PI Malmö samarbetar dessutom med Kulturförvaltningen samt med Stadsbyggnads- och Gatukontoret inom Naturskolan. Samordning och Stöd arbetar för att hitta former för det övergripande och det rutinbundna samarbetet med socialförvaltningarna kring elever som är SISplacerade. Detta sker inom ramen för ett nationellt samverkansprojekt med SIS (Statens institutionsstyrelse) där f n 35 kommuner ingår – däribland Malmö. Arbetet inom Malmö sker i samverkan mellan socialtjänsten i de fem stadsområdena, AGVF och GrF. Samarbetet i innerstaden fungerar bra tack vare att det nu pågått under längre tid och relationer utvecklas efter hand. Att utveckla fungerande rutiner i den nya organisationen är inte helt enkelt. Det är svårt att få ihop Malmö som en enhet så att samarbetet inte skapar nya stadsdelar. Arbetet tillsammans med förskolorna går långsamt eftersom ingen driver det aktivt. PI Malmö:s ansvarsområde angränsar inte till områdesprogrammen och SSP sett utifrån en daglig operationell nivå. PI Malmö ansvarsområde angränsar till tidsbegränsade uppdrag som återkommande berör flera förvaltningar. December 2014 Samarbetet kommer att fortsätta i samma anda. Förvaltningen kommer att försöka utveckla samarbetet ytterligare så att det löper smidigare. Nu tas initiativ till att samla respektive områdes förskolechefer och rektorer och försöka åstadkomma ett Malmögemensamt grepp. Den huvudsakliga inriktningen på arbetet kring de SIS-placerade barnen är att finna gemensamma och tydliga rutiner för inskrivning vid SiS-skolor samt, och huvudsakligen, att skapa hållbara och effektiva rutiner för återslussning till ordinarie skolgång. 10. Utveckla samarbetet med civilsamhället. Prioriteras inte under 2014. Uppföljning av grundskoleförvaltningens åtagandeplan 2014 Åtagande Hur ligger vi till? Ansvarig Hur har det gått? Klart. 1. Införa ny resursfördelningsmodell med en grundersättning och en s.k. strukturersättning som tar hänsyn till olika socioekonomiska kritierier. Implementeringen: Ekonomichefen. Uppföljningen: Kvalitetschefen Grundskolenämnden beslutade i november 2013 att införa en ny resursfördelningsmodell till Malmös skolor från budgetåret 2014. Resursfördelningsmodellen tar hänsyn till sju olika socioekonomiska bakgrundsfaktorer. Modellen som används i fördelningen av strukturersättning beräknas ha en förklaringsgrad på cirka 80 % mellan socioekonomiska bakgrundsfaktorer och kunskapsresultaten i skolan. 2. Fördela övriga resurser, t ex it- Pågående. kompetens/system, mer likvärdigt genom att omorganisationen implenteras på alla nivåer. IT-chefen En IKT handlingsplan har upprättats och organisationen kommer att arbeta efter denna under 2015. I handlingsplanen är det inskrivet att arbetet och uppföljningen av IT-enheten ska vara en del av grundskoleförvaltningens systematiska kvalitetsarbete. Under 2014 har IT-enheten verkat för att alla utbildningsområden ska få ett likvärdigt stöd. Utifrån den struktur som är uppbyggd med felanmälningsadresser så har enheten också uppfyllt dessa målsättningarna. 3. Förbättra elevernas arbetsmiljö Utbildningschefer, HRchef Varför blev det så? Hur arbetar vi vidare? Uppföljning - när? I budget 2015 planeras att införas även strukturersättning för Malmös fritidshem. Modellen använder sig av samma socioekonomiska bakgrundsfaktorer för fritidshem som används för grundskolan. Effekten av ett nytt resursfördelningssystem är långsiktigt. Elevernas kunskapsresultat och betyg följs upp varje år, men effekterna av den nya modellen kan inte mätas förrän tidigast efter tre år, dvs december 2016. 2. Likvärdighet Enligt handlingsplanen ska uppföljningen av IT-enhetens arbete och resultat vara en del av det systematiska kvalitetsarbetet. ITenheten har därför inte gått ut med en separat enkät, vilket ursprunglingen var planerat. IT enheten kommer att arbeta utifrån December 2014. IKT-handlingsplanen. Genom IKT skoledarreferens-grupp och de olika nätverksgrupperna har och kommer IT-enheten att samla de reflektioner och återkopplingar kring organisationen samt möta dessa med målsättningen att fördela likvärdigt och ge service av god kvalitet. Våren 2015, 2016 och 2017. 4. Utveckla skolans potential som mötesplats där skolans lokaler kan användas i större utsträckning. Pågående. Utbildningschefer Ungas mötesplats i Sofielund, UMIS, har gjort vissa framsteg men det är fortfarande svårt att öppna Sofielundsskolan. Skolor i område väster välkomnar föreningar och andra intressenter att utnyttja skolans lokaler men det finns organisatoriska svårigheter med övervakning, ansvar för ordning osv. Arbetar vidare och försöker hitta Praktiska hinder såsom kostnader för vaktmästare och städ mm försvårar. lösningar för varje enhet. Svårt att få till en sådan användning på flera av skolorna till största delen beroende på skollokalernas utformning och dåliga avgränsningsmöjligheter bl.a. vad det gäller larm. 5. Genomföra en översyn av timplaner. Klart. Kvalitetschefen Utredning om att påbörja ett utvecklingsarbete mot en gemensam stadieindelad timplan för grundskolan är färdigställd och presenterad för GrN vid sammanträde 21 maj 2014. Ärendet har medfört förändringar i grundskolenämndens delegationsordning vad gäller beslutsfattande kring timplan. En gemensam stadieindelad timplan i Malmö syftar till större likvärdighet mellan Malmös skolor och underlättar uppföljning av att eleverna får minst den garanterade undervisningstiden enligt skollagen. Uppföljning av grundskoleförvaltningens åtagandeplan 2014 December 2014, därefter årligen. En flerårig genomförandeprocess för I samband med DR 1 ett successivt införande av en i maj 2014. gemensam stadieindelad timplan påbörjas under ht 2014. I arbetet beaktas aviserade och kommande förändringar i den nationella timplanen för grundskolan. 6. Involvera samtliga ledare i förvaltningen i ett övergripande strategiarbete. Utarbetandet av Chefen för PI Malmö strategierna klart. Implementering en - ej påbörjad. Strategiarbetet 2014 har genomförts vid samtliga fem ledarforum under året. Utöver detta har chefer och skolor/enheter löpande under året haft uppdrag utifrån strategiuppdraget. Dessa uppdrag har bland annat varit att diskutera strategiuppdraget på sin egen enhet, organisera samtal med elever och elevråd, bearbeta och sammanställa material med mera. Strategiarbetet har inneburit en inkluderande process där samtliga chefer i förvaltningen involverats. I processen har: • elevperspektivet varit centralt • fokus legat på strategier för ökad måluppfyllelse och likvärdighet • intention funnits att skapa gemensamma förhållningssätt och vi-känsla • ledarna fått arbeta i fasta arbetsgrupper med ledare från olika utbildningsområden, i syfte bland annat att skapa nya nätverk och samarbete • ledarna besökt varandras skolor i syfte se olika miljöer i Malmö stad • elever, medarbetare och externa aktörer – företag, föreningar och organisationer i Malmö - involverats i processen Ett tydligt uppdrag och ett aktivt drivande av arbetet har lett till att samtliga ledare involverats i det övergripande strategiarbetet. Under 2015 ska strategierna implementeras i förvaltningen. Strategierna ska omfatta och involvera alla medarbetare och omsättas i konkreta handlingar. December 2014. Strategiuppdraget har resulterat i att: • grundskoleförvaltningens strategier "Varje elevs bästa skola" har tagits fram 7a. Utveckla fritidshemmen och a) Pågående bättre nyttja deras potential för att stödja elevernas utveckling. b) Ej påbörjat (utredning). 7b. Utreda de äldre fritidshemsbarnens behov av fritidshem samt ytterligare utveckla verksamheten utifrån deras behov. 8. Utarbeta en handlingsplan för Pågående. förvaltningens arbete mot diskriminering. a) Genomföra de framtagna aktiviteterna i Utvecklingsplan för fritidshemsverksamheten i Malmö 2014 - 2016 samt följa upp de b) Ställningstagande i parallella pågående samma utifrån angivna utredningar kring fritidshem i Malmö uppföljningstidpunkter. Ansvarsfördelning för genomförande avvaktas. Tilläggsdirektiv från Malmökommissionen behöver beaktas i det sker utifrån handlingsplanen. fortsatta utredningsarbetet kring fritidshemmen. b) När ställningstagande i pågående parallella utredningar och utvecklingsprocesser kring fritidshemmen har gjorts, samt hänsyn tagits till nya utredningsdirektiv med anledning av Malmökommissionen, fattas beslut om det fortsatta arbetet. Verksamheternas bedömningar av måluppfyllelsen i fritidshemmen läsåret 13/14 och och utvecklingsbehov i fritidshemmen inför läsåret 14/15 togs upp i samband med kvalitetsdialoger ht 2014 och har utgjort underlag för analys och ställningstagande kring framtida insatser. Chefen för PI Malmö, i Skolförvaltningarna har tillsatt en arbetsgrupp som har För att få ett starkare och enhetligt arbete Utarbetad plan skall presenteras för samarbete med HRslutfört uppdraget med att ta fram strategi och och en röd tråd har skolförvaltningarna förvaltningarnas direktörer. chefen handlingsplan för arbetet med jämställdhetsintegrering bestämt sig för att samköra arbetet. och antidiskriminering. Arbetet berör de tre skolförvaltningarna gemensamt. a) Utvecklingsplan för fritidshemmen är framtagen. a) Kartläggning och analys: Kvalitetschefen. Den antogs av grundskolenämnden i november. Utvecklingsarbetet: Utvecklingsstödschef b) Utredning senarelagd. Kvalitetsavdelningen bidrar med representation och underlag i b) Utredning: 1) arbetsgrupp för framtagande av utvecklingsplan för Kvalitetschefen fritidshemmen som fastställts under ht 2014 samt i 2) arbetsgrupp för utredning av behov av "OB-fritids", under ledning av PI Malmö. Utredningen om behov av OB-fritids är beslutsplanerad till grundskolenämnden i januari 2015. a) Utredningsarbetet färdigställdes i april och möjliggjorde att en riktad utvecklingsplan kunde tas fram. Uppföljning av grundskoleförvaltningens åtagandeplan 2014 a) December 2014. b) Utredningen är genomförd: april 2014. Uppföljning att fritidshemmen tillgodoser barnens behov: september 2015. December 2014. 9. Utarbeta en handlingsplan för Pågående. förvaltningens jämställdhetsarbete. Chefen för PI Malmö Se ovan, framtagen plan gäller arbetet mot diskriminering och med jämställdhetsintegrering. Se ovan. Se ovan. December 2014. 10. Utarbeta och implementera a) Klart förvaltningsgemensamma rutiner b) Klart och riktlinjer för administration och handläggning när det gäller: c) Klart a) Skolpliktsbevakning d) Klart b) Skolskjuts a) Skolpliktsbevakning: Myndighetschef. a) Nya rutiner upprättade gällande skolans åtaganden avseende skolpliktsbevakning. Likaså har mall upprättats gällande kallelse avseende fullgörande av skolplikt. Rutinerna är kommunicerade via Komin och implementerade i verksamheten. Bedömningen är att rutinerna fungerar. a) Rutinerna är upprättade i enlighet med skollagstiftningen och anpassade till elevsystemet Extens. Rutinerna tydliggör rektors ansvar enligt en processbeskrivning för skolplacerade elever i grundskoleförvaltningen. a och b) Rutinerna implementeras och revideras vid behov. a) I samband med DR1 i maj 2014. c) Kontinuerlig bevakning av elevprognoser och behov av utbildningsplatser, i dialog mellan kvalitetsavdelning och utbildningschefer. Årligt beslut av GrN om ny indelning av upptagningsområden fattas i december. I det fortsatta arbetet beaktas tilläggsdirektiv från Malmökommissionen. b) December 2014. c) Skolplacering b) Skolskjuts: Utbildningschefer. c) Skolplacering: Utbildningschefer och Kvalitetschef. d) Tilläggsbelopp: Myndighets- och Ekonomichef. d) Tilläggsbelopp b) Nya tillämpningsföreskrifter för skolskjuts för elever b) Föreskrifterna är upprättade i enlighet i grundskola och grundsärskola har utarbetats. med skollagstiftningen. Föreskrifterna är kommunicerade via Komin och implementerade i verksamheten. c) Justering i februari föranledd bl a av reformen kring spetsutbildningar i c) GrN:s har 2014-02-26 gjort en smärre justering av grundskolan. upptagningsområdena i förhållande till grundbeslutet 2013-12-18. Förvaltningen bevakar fortlöpande d) Trenden är att antalet ansökningar ökar. elevprognoser och behov av utbildningsplatser. Utvärdering av tillläggsbeloppshandläggningen för skolår d) Nya riktlinjer för handläggningen av tilläggsbelopp 2014/2015 visar att det finns ett behov av fastställdes våren 2014. Dessa implementerades i att ytterligare tydliggöra för skolorna vilka handläggningen av tilläggsbelopp för skolår 2014/2015. behov de kan ansöka om. Bedömningen är att riktlinjerna och handläggningsrutinerna fungerar, men att de kan utvecklas ytterligare. c) I samband med DR2 i september 2014. Årligt beslut av GrN om ny indelning av upptagningsområden i december. d) December 2014. d) En utredning kring nytt system för tilläggsbelopp har initierats. Syftet är en långsiktig modell för elever med behov av extraordinära stödåtgärder. Syftet är också att det ska bli tydligare för skolorna vilka behov de kan ansöka om. Därmed minskar administrationen för både skolorna och förvaltningen. Föväntningen är att det nya systemet medför att antalet ansökningar minskar. Det medför i så fall lägre kostnader för tilläggsbeloppet och skapar större ekonomiskt utrymme för ett högt grundbelopp. Uppföljning när? Hur ligger vi till? Ansvarig Hur har det gått? Varför blev det så? Hur arbetar vi vidare? 1. Utarbeta en förvaltningsspecifik plan för jämställd personalpolitik. Klart. HR-chefen Arbetet har gått bra och enligt tidsplan. Arbetet med planen har till största del gjorts av HR-avdelningen men de förvaltningsspecifika åtagandena har diskuterats i olika ledningsgrupper för synpunkter och input. Planen antogs av grundskolenämnden i november. Tydlig tidsplan. December 2014. Implementering av planen till verksamheterna. Planen ska tryckas upp i ett mer läsvänligt format. En kortkort-version av planen ska skickas ut till chefer specifikt med de åtaganden som de är ansvariga för. Arbeta vidare med de åtaganden som står angivna i planen. 2. Implementera nytt och gemensamt system för förvaltningens systematiska arbetsmiljöarbete. Klart HR-chefen Samtliga samverkansgrupper har fått genomgång i årshjulet för systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) och samtliga skolor har börjat arbeta utifrån denna gemensamma modell för SAM. Vid uppföljning av systemet för SAM uppvisade de flesta skolor höga resultat jämfört med motsvarande uppföljning förra året. En tydlig implementeringsplan och förvaltningsledningens ställningstagande om att detta är viktigt möjliggjorde en lyckad implementering. Arbetsmiljöverkets inspektioner har också påverkat implementeringsarbetet, med kravet på att ha ett strukturerat arbetsmiljöarbete inom hela förvaltningen och på alla skolor, positivt. HR-avdelningen kommer under 2015 Höst 2014. att följa upp det systematiska arbetsmiljöarbetet och utveckla modellen för SAM, dvs årshjulet. Dessutom kommer arbetet inom de arbetsmiljöområden som arbetsmilöverket har haft synpunkter att fördjupas. Det samma gäller ytterligare områden utifrån verksamhetens behov. Åtagande 3. Övrigt Uppföljning av grundskoleförvaltningens åtagandeplan 2014 3. Implementera förvaltningsspecifika handläggningsrutiner för rekrytering av medarbetare samt implementera Malmö stads chefsrekryteringsprocess Utkast till plan HR-chefen för implementering och utbildning är klar. Implementering inleds i januari. Nya förvaltningsspecifika handläggningsrutiner för Beslut togs i förvaltningsledningen i mitten rekrytering av medarbetare arbetades fram av en av oktober. Därefter påbörjades planering arbetsgrupp under året. Arbetet har löpt enligt tidplan. av implementering och utbildning. December 2014. Följer den plan som tagits fram, vilket innebär att implementering och utbildning startar under andra halvan av januari. 4. Utarbeta Klart. förvaltningsgemensamma rutiner och verktyg för rapportering och uppföljning av antal medarbetare som önskar heltid eller önskad tjänstgöringsgrad samt antal medarbetare som fått den önskade tjänstgöringsgraden inom sex månader efter avisering. HR-chefen Arbete med att tillgodose medarbetare som önskar en högre tjänstgöringsgrad sker kontinuerligt i verksamheterna i enlighet med Malmö stads policy för önskad tjänstgöringsgrad. Cheferna ansvarar för att löpande följa upp önskemål hos medarbetarna. Finns önskemål om annan sysslsättningsgrad ska detta rapporteras till HR-avdelningen. Innan annonsering av tjänst stämmer chef alltid av med HR som samordnar om det finns medarbetare registrerade med önskemål om annan sysselsättning som kan bli aktuella för tjänsten. Malmö stads rutin har tydliggjorts via komin och informerats muntligt till förvaltningens chefer. Som en del i i dialogerna mellan HR, ekonomi och rektor så har rutinen följts upp två gånger under 2014 – i maj och november. Kommer att följas upp två gånger under 2015 inom HR- och ekonomidialogerna med samtliga skolor. 5. Utarbeta och implementera process för korttidsbemanning. Processen är beslutad. Implementering sker under 2015. HR-chefen Under 2014 har en arbetsgrupp gjort en utredning avseende korttidsbemanning. Utredningen har resulterat i ett förslag kring organisering av kortidsbemanningen samt hur denna ska implementeras. Beslut togs i förvaltningsledningen i november. Därefter påbörjades planering av implementering och uppstart av bemanningsenhet. Efter genomförd utredning och December 2014. antagen process för korttidsbemanning startar grundskoleförvaltningen under 2015 en bemanningsfunktion som kommer att ansvara för att vikarieförsörjningen sker mer tillfredställande på skolorna. 6. Utveckla gemensamt synsätt i lönebildningsfrågor och en gemensam modell för löneöversynsarbetet. Delrapport redovisad i ledningsgruppen i december och ska till förvaltningsrådet i januari. HR-chefen Ett arbete har inletts för att skapa en tydlig och gemensam riktning för arbetet med frågor kopplat till lön. En arbetsgrupp bestående av arbetsgivar- och fackliga representanter har berett ett antal ställningstaganden som tagits upp i förvaltningsledningen inför förvaltningsrådet i januari. En gemensam lönebildningsstrategi ska styra lönesättningen vid löneöversyn och rekrytering samt leda till en önskad lönestruktur. Ett årshjul med angivna tidpunkter för till exempel medarbetarsamtal, lönesamtal och information på arbetsplatsträffar skapas. Arbetet med gemensamma lönekriterier har utmynnat i ett förslag om tre övergripande kriterier. Förslag till yrkesspecifika kriterier har arbetats fram i olika grupper. Arbetet har blivit något förskjutet i förhållande till ursprunglig tidsplan. Efter några inledande möten med de fackliga organisationerna förändrades arbetet så att de fackliga representanterna ingick i arbetsgruppen istället för att fungera som referensgrupp. Att de fackliga hade ett mer aktivt deltagande var bra, men då fler kalendrar skulle samordnas försenades arbetet. Beslut om att redan under 2014 påbörja arbetet med de yrkesspecifika lönekriterier var positivt, men har tagit en del tid (arbetet var ursprunligen planerat till 2015). Arbetsgruppen kommer att träffas December 2014. och titta vidare på de yrkesspecifika kriterierna under 2015 och diskutera dessa vidare. Implementering kommer att ske tillsammans med processen för det gemensamma lönebildningsarbetet. 7. Inventera vilka fordon som förvaltningen leasar Klart. Chef fysisk stödverksamhet. Den 31 december 2014 leasade grundskoleförvaltningen 14 fordon. Av dessa är 11 godkända som miljöbilar i enlighet med Malmö stads miljöbilsstrategi. Förvaltningen leasar fordonen av VISAB. Målet är att alla fordon ska vara miljöbilar i enlighet med Malmö stads miljöbilsstrategi. I takt med att avtalen löper ut och förnyas, ska dessa ses över så att fordon som inte uppfyller kraven ersätts. 79 % av grundskoleförvaltningens fordon är miljöbilar. Orsaken till detta är att förvaltningen vid leasing av bilar i övriga fall – 3 av 14 fordon – inte följt miljöbilsstrategin för Malmö stad. 79 % (11/14) av förvaltningens December 2014. leasade fordon är miljöbilar. För att komma upp i högre andel miljöbilar kommer förvaltningen vid leasing av nya bilar använda sig av Malmö stads miljöbilpolicy som säger att "Förstahandsvalet ska vara miljöbilar som drivs med biogas, vätgas, el eller laddhybridmotor". 8. Samverkan med fastighetsägare om förutsättningar att värna den biologiska mångfalden. Påbörjat Chef fysisk stödverksamhet. Samverkan sker inom ramen för projekt om gröna skolgårdar som bland annat bistår i värnandet om den biologiska mångfalden. Uppföljning av grundskoleförvaltningens åtagandeplan 2014 Arbetet inom gröna skolgårdar fortsätter. December 2014. December 2014. 9. Utarbeta ett funktionsprogram Påbörjat med specifikationslistor avseende bl a pedagogisk innemiljö, utemiljö och teknisk utrustning. Lokalförsörjningschef Ett lokalprogram har arbetats fram och antagits av Arbetet har skett i särskild samverkan med förvaltningsledningen. Tre exempelskolor redovisas i avdelningen för fysisk miljö och med grund i programmet, skolor med årskurserna F-9, F-6 och 7-9. erfarenhetsvärden, för att undvika dubbelarbete och skapa tydligare riktlinjer för lokalplanering i samband med byggnation av nya skolbyggnader eller vid större ombyggnader. Mars 2015. Arbete pågår för att komplettera programmet med specifikationslistor avseende pedagogisk innemiljö, utemiljö och teknisk utrustning. 10. Genomföra Påbörjat kapacitetsutredning av befintliga lokalers kapacitet. Lokalförsörjningschef En översiktlig inventering av och preliminär modell för att bedöma kapciteten och nyttjande graden har tagits fram. Kapacitetsutredningen består av tre delmoment. Första delmomentet A innebar en översiktlig inventering och analys över nyttjandet. Delmoment A levererades 2014-1022. I planen ingår inventering av fler projekt och framtagande av modell för bedömning av kapacitet genom delmoment B och slutlig rapportering genom delmoment C beräknas ske december 2015. Påbörjat Lokalförsörjningschef Arbetet är påbörjat och erfarenhetsvärden från tidigare Preliminära nyckeltal avseende kostnader och pågående byggprojekt samlas in. har tagits fram vid uträkning av den totala investeringsvolymen för grundskoleutbyggnaden och kommer under 2015 att analyseras vidare. 11. Utarbeta nyckeltal för nybyggnation/ombyggnation av skolor tillsammans med övriga berörda förvaltningar i Malmö. Uppdraget är nu vidgat och innefattar översyn av kapacitetsutnyttjandet i samtliga pedagogiska lokaler i staden. Detta görs för att säkerställa att stadens lokaler för pedagogisk verksamhet utnyttjas på ett så effektivt sätt som möjligt Uppföljning av grundskoleförvaltningens åtagandeplan 2014 December 2014 Då uppdraget vidgats till att omfatta samtliga pedagogiska verksamheter förväntas utredningen färdigställas december 2015. Under 2015 kommer en arbetsgrupp December 2015 att utveckla ett dokument med relevanta nyckeltal vid bedömning av behov av lokalåtgärder.
© Copyright 2024