Stadskontoret Tjänsteskrivelse
Malmö stad 1 (6) Stadskontoret Datum Tjänsteskrivelse 2015-11-03 Vår referens Lotta Fröding Utvecklingssekreterare [email protected] Motion av Magnus Olsson (SD) och Jörgen Grubb (SD) om att inrätta en fond för anställandet av mer personal i Malmö stads skolor STK-2015-276 Sammanfattning Magnus Olsson (SD) och Jörgen Grubb (SD) har föreslagit i en motion att kommunfullmäktige beslutar att uppdra åt kommunstyrelsen att utreda behovet, omfattningen samt den ekonomiska kostnaden av att starta en fond för anställandet av mer personal i Malmö stads skolor. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att kommunfullmäktige beslutar att avslå motionen. Beslutsunderlag [Här kommer namnet på de handlingar som ligger till grund för beslutsförslaget hämtas in automatiskt. Du behöver inte skriva något under denna rubrik.] Beslutsplanering KS Arbetsutskott 2015-11-09 Kommunstyrelsen 2015-11-18 Kommunfullmäktige 2015-12-10 Ärendet Magnus Olsson (SD) och Jörgen Grubb (SD) föreslår i en motion att kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att utreda behovet, omfattningen samt den ekonomiska kostnaden av att starta en fond för anställandet av mer personal i Malmö stads skolor. SIGNERAD 2015-11-02 Motionärerna hänvisar till lärares brist på tid för sina elever vilket de menar går ut över det individuella bemötandet av elever som åligger skolan i styrdokument. Motionärerna menar också att tid till för- och efterarbete av lektioner samt reflektioner över elevernas lärande blir lidande på grund av tidsbrist. Som anledning till tidsbristen anger motionärerna pappersarbete samt andra administrativa arbetsuppgifter. Motionärerna vill då erbjuda Malmö stads rektorer en möjlighet att nyrekrytera personal, för extra stöd med vissa arbetsuppgifter, vilket skulle förbättra arbetssituationen för många av dagens lärare. Motionärerna anser att detta skulle kunna leda till högre betyg och bättre lärande för eleverna. 2 (6) Motionen har remitterats till grundskolenämnden och arbetsmarknads, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. Remissinstansernas yttrande Grundskolenämnden: Malmö stads grundskoleförvaltning gör redan en rad insatser, både för att underlätta den administrativa bördan samt för att säkra personalförsörjningen i kommunens skolor. Alla funktioner inom grundskoleförvaltningen har i uppdrag att stödja skolornas i deras uppdrag och arbete. I detta ingår att minska den administrativa bördan, både för rektorer och lärare. Inom personalområdet tar grundskoleförvaltningens ansvar för att rektorer och andra chefer har tillgång till ett verksamhetsnära stöd t.ex. när det gäller rekrytering, löneöversyn, omställning, arbetsrättsliga ärenden samt rehabilitering. Grundskoleförvaltningen tar också fram och utvecklar förvaltningsövergripande strategier för lönebildning, systematiskt arbetsmiljöarbete och personal- och kompetensförsörjning. Alla skolnämnderna i Malmö stad har dessutom i budget för 2016 fått i uppdrag av kommunfullmäktige att se över de administrativa uppgifter som åläggs lärare och rektorer. En av grundskolenämndens största utmaningar för ökad måluppfyllelse är att säkra tillgången till rätt kompetens på samtliga arbetsplatser. Samtidigt är tillgången på behöriga lärare begränsad och skolllagstiftningen ställer krav på legitimation och behörighet i alla de ämnen som lärare undervisar i. Det stigande elevantalet medför att rekryteringsbehovet kommer att öka i mycket hög grad under de närmsta tio åren. Detta innebär utmaningar vad gäller profilering, rekrytering, bemanningsplanering och sättet att organisera arbetet. Grundskolenämnden har därför under 2015 antagit riktlinjer för kompetensförsörjning för grundskoleförvaltningen. Grundskoleförvaltningen arbetar nu med att konkretisera och genomföra de insatser som behövs utifrån antagna riktlinjer. Under 2015 har grundskoleförvaltningen bland annat tillsatt ett bemanningsteam. Bemanningsteamet har i uppdrag att förse alla kommunens skolor med korttidsvikarier för frånvaro som sträcker sig över en period av max 14 dagar. Teamet rekryterar, kvalitetssäkrar, lönesätter och följer upp framför allt barnskötare samt obehöriga och behöriga lärare via stödsystemet Vikariebanken. Förslagsställarna anser att en fond även skulle gynna de skolor som får en lägre tilldelning i resursfördelningssystemet och att behov skulle få styra ansökningar till en fond. Grundskolenämnden vill förtydliga att nämndens resursfördelningsmodell bygger på väl antagna teorier kring vilka faktorer som har betydelse för elevernas måluppfyllelse. Resursfördelningsmodellens syfte är därmed att fördela resurser efter behov i elevgruppen. Grundskolenämnden vill också upplysa kommunstyrelsen om att regeringen infört ett statsbidrag för ökad personalförstärkning i årskurserna F-3, den s.k. lågstadiesatsningen. Statsbidraget kan sökas av huvudmän för insatser i förskoleklass samt årskurserna 1–3 i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Syftet med bidraget är att höja utbildningens kvalitet och ge lärarna mer tid för varje elev. Malmö stad har tilldelats en bidragsram på 52 544 043 kr. Grundskoleförvaltningen kommer att ansöka om tilldelade medel. Genom tidiga insatser i de yngre åldersgrupperna skapas grundläggande förutsättningar för ett gott lärande i de högre åldersgrupperna. En högre bemanning och mindre klass-/ gruppstorlek i F-3-verksamheten är en av grundskoleförvaltningens strategiska satsningar för att öka måluppfyllelsen för eleverna genom hela skolgången. Minskade klass- och gruppstorlekar genom en utökad bemanning ska ge lärarna mer tid att kunna ägna åt varje elev och att bedriva undervisning. 3 (6) Utöver detta vill grundskolenämnden poängtera att skolorna redan idag tilldelas de resurser som finns. Det är inte tydligt i motionen vilka resurser som skulle finansiera en eventuell fond. Men om en fond skulle finansieras med kommunbidraget som idag tilldelas grundskoleförvaltningen kräver detta att de resurser som fördelas till skolorna via befintliga modeller skulle behöva minska. Grundskolenämnden vill också påpeka att en fond i sig bidrar till ökad administration i form av ansökningsförfarande, bedömningar, beslut, meddelande av beslut, utbetalning samt i form av uppföljning och utvärdering. Dessutom måste en fördelning av fondens medel ske mellan de skolor som grundskolenämnden ansvarar för och de fristående skolorna i kommunen. En liknande fråga ligger för tillfället hos Högsta förvaltningsdomstolen för prövning. Grundskolenämnden föreslår att kommunstyrelsen ska föreslå kommunfullmäktige att avslå motionen. SD lämnade skriftlig reservation. Arbetsmarknads- gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden: AGVF har ett pågående arbete för att säkra kompetensförsörjningen i förvaltningen. Förvaltningen arbetar också med lönebildning och befattningsorganisationen, för att säkra att medarbetarnas kompetens används på bästa sätt. Förvaltningen har under året kartlagt lärares arbetssituation och tagit fram åtgärder för att underlätta densamma. SD lämnade skriftlig reservation. Stadskontorets synpunkter Fond - ekonomiska kostnader och förutsättningar: I kontakt med stadskontorets ekonomiavdelning har framkommit att Lagar och normgivning styr den kommunala ekonomin där grunden utgörs av Kommunallagens (1991:900) kapitel 8 och Lagen om kommunal redovisning (1997:614). Utöver lagstiftning finns Rådet för kommunal redovisning, RKR, som ger ut rekommendation avseende kommunala redovisningsfrågor. Att göra en bokföringsmässig avsättning av fondmedel i kommunens balansräkning är ej förenligt med lagstiftningen eller normeringen ovan. En fondering av medel är heller inte förenligt med god redovisningssed. Det saknas därmed stöd både inom lagstiftning och annan normering för att göra en avsättning till en fond såsom motionen föreskriver. Denna typ av satsningar utgör enligt normeringen löpande driftkostnader och ska ingå i den ordinarie verksamheten. Balanskravet Grunden utgörs av det så kallade balanskravet som finns i kommunallagens kapitel 8. Enligt detta ska kommunen ha en ekonomi i balans där budgeterade intäkter överstiger kostnaderna. Om kommunens resultat för ett visst räkenskapsår är negativt ska detta regleras och det redovisade egna kapitalet enligt balansräkningen återställas under de närmaste följande tre åren. I lagen framgår dock att undantag kan ske om det föreligger synnerliga skäl. Synnerliga skäl får åberopas ytterst restriktivt. I författningskommentarerna specificeras synnerliga skäl under två rubriker, 4 (6) större omstruktureringskostnader och kommuner och landsting med stark finansiell ställning. Det är alltså inte tillåtet att göra avsteg från balanskravet för att finansiera någon del av kommunens ordinarie verksamhet. För att kommuner med stark finansiell ställning ska kunna använda synnerliga skäl måste kommunen minst ha ett kapital som täcker hela pensionsåtagandet samtidigt som det ska finnas en buffert med realiserbara tillgångar som kan användas för delfinansiering av framtida investeringar. När dessa delar är täckta ska de egna förutsättningarna definieras utifrån skuldsättningsgrad samt övrig riskexponerings påverkan på penningflödet. För att synnerliga skäl överhuvudtaget ska kunna åberopas krävs att en eventuell minskning av det egna kapitalet görs via budget. Ett underskott som uppkommit i bokslutet och som inte är budgeterat eller ligger i linje med finansiella mål kan enligt lagstiftarna inte betraktas som synnerligt skäl med hänvisning till stark finansiell ställning. Det finns därmed inte något lagligt stöd för att ha separata redovisningsformer som undantas från balanskravet. Avsättning eller skuld Kommuner får inte enligt lag sätta av medel för framtida ändamål. Det är endast möjligt att reservera medel för inträffade händelser och då genom att göra en avsättning eller att bokföra en skuld. Definitionen av skuld är en befintlig förpliktelse som härrör från inträffade händelser och vars reglering förväntas medföra ett utflöde av resurser. En ansvarsförbindelse är en skuld som är oviss vad gäller förfallotidpunkt eller belopp. En fondering enligt förslaget kan inte betecknas vare sig som en avsättning eller skuld utan att det redovisningsmässigt bryter mot lagen. Enligt skollagen har kommunen, huvudmannen, ett långtgående ansvar för att alla elever ska få tillgång till en utbildning som ska främja alla barn och elevers utveckling och lärande. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov1. Befintliga Statsbidrag: Skolverket – för personalförstärkningar inom elevhälsan har funnits sedan 2012. Skolverket gjorde en utvärdering av en satsning 2001-20062 - som handlade om personalförstärkningar i skola och fritidshem. Syftet med statsbidraget var att ” förbättra förutsättningarna för att höja skolans resultat i förhållande till mål uttryckta i läroplan och kursplaner genom att tillföra mer personal till skolan och fritidshemmen.” Måluppfyllelsen ökade något under bidragsperioden. Skolverket menar att denna förbättring är ett resultat av flera olika faktorer och de frågade sig vad statsbidraget och medföljande perso1 Skollagen (2010:800) 2 Skolverket – Stadsbidrag till personalförstärkningar i skola och fritidshem, 2007. 5 (6) nalökning hade bidragit med. Nationalekonomer vid Uppsala universitet fick i uppdrag att utvärdera effekterna av personalförstärkningen på elevernas meritvärden. Studien visade att individ- och familjeegenskaperna förklarade en stor del av variationen av studieresultaten. En ökad lärartäthet har ingen signifikant effekt på den genomsnittlige elevens studieresultat. Däremot påverkas olika grupper på olika sätt. Det visade bl.a. att elever med studiesvag bakgrund kan ha gynnats av den ökade personaltätheten. Kommunerna säger själva att det är svårt att se allmänna effekter på elevernas studieresultat av den ökade personaltätheten men kan ge exempel på att personalförstärkningen lett till positiva resultat i enskilda fall. De tillfrågade menade också att resurstillskottet varit för lågt och att det varit svårt att skilja på statsbidragets effekter och andra åtgärder. Regeringens lågstadielöfte innebär att alla barn och elever tidigt ska få det stöd de behöver för att nå kunskapsmålen. För att alla elever ska ha möjlighet att nå kunskapskraven krävs att alla flickor och pojkar får den tid de behöver med sina lärare, att undervisningen anpassas till deras förutsättningar och behov samt att stöd sätts in så snart det behövs. I år avsätter regeringen 2 miljarder kronor för fler anställda i skolan och fler platser på lärarutbildningen. Målsättningen är att fler lärare kan anställas och att klasserna på lågstadiet blir mindre. Stadsbidrag betalas ut av Skolverket till huvudmän. Förutsättning för att kunna ta del av statsbidraget är att huvudmannen uppvisar en rekryteringsstrategi som visar hur kommuner på lokal nivå planerar att gå tillväga för att möta pensionsavgångar, säkerställa att eleverna möter behöriga lärare, kunna ta emot inflyttning och nyanlända elever och hur arbetet med att utveckla ett gott ledarskap på skolan bedrivs. Tidigare har regeringen presenterat en reglerad läsa-skriva-räkna garanti för insatser från förskoleklass upp till årskurs 3. Samverkan för bästa skola – Skolverket har fått i uppdrag att sluta överenskommelser med huvudmän för att genomföra insatser på skolor med låga kunskapsresultat och särskilt tuffa förutsättningar3. Skolverket har även fått ett uppdrag att stärka skolhuvudmännens förmåga att erbjuda nyanlända elever en utbildning som håller hög och likvärdig kvalitet för att höja studieresultaten för nyanlända elever och elever med annat modersmål4. Stadskontorets bedömning Det är viktigt att Malmös skolor erbjuder alla flickor och pojkar en utbildning som tar hänsyn till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen5. Regeringens satsningar kommer att möjliggöra tidiga insatser och ökade krav i skolan såsom mindre klasser på lågstadiet, fler lärare och en läsa- skriva -räkna garanti. För de skolor som har extra tuffa utmaningar har Skolverket fått i uppdrag att stödja dessa skolor efter underlag från 3 U2015/3357/S U2015/3356/S 5 Skollagen (2010:800)1 kap. 4§ 4 6 (6) Statens skolinspektion. Även kommande insatser för att höja studieresultaten för nyanlända elever och elever med annat modersmål än svenska är på gång. Att inrätta en fond för att kunna öka bemanningen i skolan är inte förenligt med kommunallagen. Sammantaget innebär ovanstående att kommunstyrelsen föreslås avstyrka bifall till motionen. Ansvariga Birgitta Vilén-Johansso Avdelningschef Jan-Inge Ahlfridh Stadsdirektör Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie och vuxenutbildningsnämnden 1 (2) Yttrande Datum 2015-08-10 Diarienummer Till GYVF-2015-1899 Stadskontoret Motion av Magnus Olsson (SD) och Jörgen Grubb (SD) avseende inrättandet av fond för anställning av mer personal till Malmö stads skolor STK-2015-276 Arbetsmarknads-, gymnasie och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta att lämna följande yttrande: Sammanfattning Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen har ett pågående arbete med kompetensförsörjning, lönebildning och befattningsorganisation samt lärares arbetssituation. Med hänvisning till ovanstående anser Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden att motionen avslås. Yttrande Motionärerna föreslår att kommunstyrelsen ska få i uppdrag utreda behovet, omfattningen samt den ekonomiska kostnaden av att starta en fond för anställandet av mer personal till Malmö stads skolor. Kommunstyrelsen har berett Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden tillfälle att avge yttrande. Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen har ett pågående arbete för att säkra kompetensförsörjningen i förvaltningen. Förvaltningen arbetar också med lönebildning och befattningsorganisationen, för att säkra att medarbetarnas kompetens används på bästa sätt. Förvaltningen har under året kartlagt lärares arbetssituation och har tagit fram åtgärder för att underlätta densamma. Med hänvisning till ovanstående anser Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden att motionen avslås. Ordförande Andreas Schönström Skoldirektör Eva Ahlgren 2 (2) Sverigedemokraterna reserverar sig mot beslutet. 1 Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie och vuxenutbildningsnämnden Protokollsutdrag Sammanträdestid 2015-06-26 kl. 09:00 Sluttid: 15:00 Plats Sessionssalen, vån 7, Stadskontoret, Malmö Utses att justera Andreas Schönström (S), Ordförande Ola Nilsson (V), Vice ordförande Patrick Reslow (M), Andre vice ordförande Marie Tanndal (S) Juan Tadeo-Espitia (S) Pernilla Hagen (S) Peter Johansson (S) Joel Laguna (FP) Rickard Åhman Persson (SD) Karolin Johansson (MP), Ersättare Dajana Zon (M), Ersättare Gabriela Herendic (M), Ersättare Britt-Marie Nilsson (SD), Ersättare Christian Kutzner (S) Anita Cavallin (S) Jeanette Stojic (V) Björn Olsson (M) Anton Wemander Grahm (FP) Håkan Ask (SD) Marianne Thomsen, Lärarförbundet Lars Silverberg, Biträdande direktör Sofia Sjödin , Nämndsekreterare Ann-Sofie Nordh, Chef myndighetsavdelningen Pia Oredsson Birgersson, Chef informationsavdelningen Jonas Jonsson, Utredare Ulrika Määttä Lagerlöf, Sekreterare Haidi Knorring, Sektionschef Patrick Reslow Justering 2015-07-01 Protokollet omfattar §63 Beslutande ledamöter Ej tjänstgörande ersättare Övriga närvarande 2 § 63 Motion av Magnus Olsson (SD) och Jörgen Grubb (SD) avseende inrättandet av fond för anställning av mer personal till Malmö stads skolor GYVF-2015-1899 Sammanfattning Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen har ett pågående arbete med kompetensförsörjning, lönebildning och befattningsorganisation samt lärares arbetssituation. Med hänvisning till ovanstående anser arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden att motionen avslås. Beslut Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden beslutar att godkänna yttrandet och översända detsamma till kommunstyrelsen. Beslutsgång Nämnden beslutar att korrigera sista meningen i sammanfattningen från: Med hänvisning till ovanstående anser arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden att motionen kan anses besvarad. Till följande: Med hänvisning till ovanstående anser arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden att motionen avslås. Särskilda yttranden, reservationer Sverigedemokraterna reserverar sig mot beslutet. Beslutsunderlag G-Tjänsteskrivelse AGVN 20150622 Motion av Magnus Olsson (SD) och Jörgen Grubb (SD) avseende inrättandet av fond för anställning av mer personal till Malmö stads skolor. Yttrande: Motion av Magnus Olsson (SD) och Jörgen Grubb (SD) avseende inrättandet av fond för anställning av mer personal till Malmö stads skolor. VB: Motion STK-2015-276 (1/3) VB: Motion STK-2015-276 (2/3) VB: Motion STK-2015-276 (3/3) Reservation Arbm,gymnovux 2015-08-26 Ärende: nr 10 Motion om inrättande av fond för anställning av mer personal i skolan Motion om inrättande av fond Magnus Olsson och Jörgen Grubb föreslår att kommunstyrelsen ska få i uppdrag att utreda behovet, omfattningen samt de ekonomiska konsekvenserna av att anställa mer personal i Malmö stads skolor. Kommunstyrelsen har berett AGV-nämnden tillfälle att avge yttrande. Förvaltningen menar att arbete redan pågår för att skapa åtgärder som underlättar lärarnas situation varför motionen kan anses besvarad. Ordföranden yrkar istället att motionen skall avslås, vilket sker, varför Sverigedemokraterna reserverar sig mot beslutet. _______________________ Rickard Åhman-Persson (SD) med instämmande av: Håkan Ask ___________________ Britt-Marie Nilsson SD Malmö stad 1 (3) Grundskolenämnden Datum 2015-09-23 Yttrande Adress Rönnbladsgatan 1 B Diarienummer Till GRF-2015-2730 Kommunstyrelsen Motion av Magnus Olsson (SD) och Jörgen Grubb (SD) avseende inrättandet av fond för anställning av mer personal till Malmö stads skolor STK-2015-276 Grundskolenämnden har beslutat att lämna följande yttrande: Sammanfattning Grundskolenämndens anser att rekryteringen av lärare och elevernas möjlighet att få så mycket lärartid som möjligt är viktiga frågor. Grundskolenämnden anser dock inte att en sådan fond motionärerna föreslår är en lämplig åtgärd i nuläget. Yttrande I inkommen motion anges ett förslag om att kommunstyrelsen ska utreda behovet, omfattningen samt den ekonomiska kostnaden av att starta en fond för rekrytering av mer personal i Malmö stads skolor. Motionärerna anser att fonden bland annat ska underlätta skolornas rekrytering av annan personal än lärare, för att på sätt frigöra tid för lärarna. Kommunstyrelsen har berett grundskolenämnden tillfälle att avge yttrande i rubricerat ärende. Malmö stads grundskoleförvaltning gör redan en rad insatser, både för att underlätta den administrativa bördan samt för att säkra personalförsörjningen i kommunens skolor. Alla funktioner inom grundskoleförvaltningen har i uppdrag att stödja skolornas i deras uppdrag och arbete. I detta ingår att minska den administrativa bördan, både för rektorer och lärare. Inom personalområdet tar grundskoleförvaltningens ansvar för att rektorer och andra chefer har tillgång till ett verksamhetsnära stöd t.ex. när det gäller rekrytering, löneöversyn, omställning, arbetsrättsliga ärenden samt rehabilitering. Grundskoleförvaltningen tar också fram och utvecklar förvaltningsövergripande strategier för lönebildning, systematiskt arbetsmiljöarbete och personal- och kompetensförsörjning. Alla skolnämnderna i Malmö stad har dessutom i budget för 2016 fått i uppdrag av kommunfullmäktige att se över de administrativa uppgifter som åläggs lärare och rektorer. 2 (3) En av grundskolenämndens största utmaningar för ökad måluppfyllelse är att säkra tillgången till rätt kompetens på samtliga arbetsplatser. Samtidigt är tillgången på behöriga lärare begränsad och skollagstiftningen ställer krav på legitimation och behörighet i alla de ämnen som lärare undervisar i. Det stigande elevantalet medför att rekryteringsbehovet kommer att öka i mycket hög grad under de närmsta 10 åren. Detta innebär utmaningar vad gäller profilering, rekrytering, bemanningsplanering och sättet att organisera arbetet. Grundskolenämnden har därför under 2015 antagit riktlinjer för kompetensförsörjning för grundskoleförvaltningen. Grundskoleförvaltningen arbetar nu med att konkretisera och genomföra de insatser som behövs utifrån antagna riktlinjer. Under 2015 har grundskoleförvaltningen bland annat tillsatt ett bemanningsteam. Bemanningsteamet har i uppdrag att förse alla kommunens skolor med korttidsvikarier för frånvaro som sträcker sig i max 14 dagar. Teamet rekryterar, kvalitetssäkrar, lönesätter och följer upp framför allt barnskötare samt obehöriga och behöriga lärare via stödsystemet Vikariebanken. Förslagsställarna anser att en fond även skulle gynna de skolor som får en lägre tilldelning i resursfördelningssystemet och att behov skulle få styra ansökningar till en fond. Grundskolenämnden vill förtydliga att nämndens resursfördelningsmodell bygger på väl antagna teorier kring vilka faktorer som har betydelse för elevernas måluppfyllelse. Resursfördelningsmodellens syfte är därmed att fördela resurser efter behov i elevgruppen. Grundskolenämnden vill också upplysa kommunstyrelsen om att regeringen infört ett statsbidrag för ökad personalförstärkning i årskurserna F-3, den s.k. lågstadiesatsningen. Statsbidraget kan sökas av huvudmän för insatser i förskoleklass samt årskurserna 1–3 i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Syftet med bidraget är att höja utbildningens kvalitet och ge lärarna mer tid för varje elev. Malmö stad har tilldelats en bidragsram på 52 544 043 kr. Grundskoleförvaltningen kommer att ansöka om tilldelade medel. Genom tidiga insatser i de yngre åldersgrupperna skapas grundläggande förutsättningar för ett gott lärande i de högre åldersgrupperna. En högre bemanning och mindre klass-/ gruppstorlek i F-3-verksamheten är en av grundskoleförvaltningens strategiska satsningar för att öka måluppfyllelsen för eleverna genom hela skolgången. Minskade klass- och gruppstorlekar genom en utökad bemanning ska ge lärarna mer tid att kunna ägna åt varje elev och att bedriva undervisning. Utöver detta vill grundskolenämnden poängtera att skolorna redan idag tilldelas de resurser som finns. Det är inte tydligt i motionen vilka resurser som skulle finansiera en eventuell fond. Men om en fond skulle finansieras med kommunbidraget som idag tilldelas grundskoleförvaltningen kräver detta att de resurser som fördelas till skolorna via befintliga modeller skulle behöva minska. Grundskolenämnden vill också påpeka att en fond i sig bidrar till ökad administration i form av ansökningsförfarande, bedömningar, beslut, meddelande av beslut, utbetalning samt i form av uppföljning och utvärdering. Dessutom måste en fördelning av fondens medel ske 3 (3) mellan de skolor som grundskolenämnden ansvarar för och de fristående skolorna i kommunen. En liknande fråga ligger för tillfället hos Högsta förvaltningsdomstolen för prövning. Grundskolenämnden föreslår att kommunstyrelsen ska föreslå kommunfullmäktige att avslå motionen. Anders Rubin, ordförande Anders Malmquist, grundskoledirektör SD lämnade skriftlig reservation. Reservation Grundskolenämnden 2015-09-23 Ärende: GRF-2015-2730 Motion av Magnus Olsson (SD) och Jörgen Grubb (SD) avseende inrättandet av fond för anställning av mer personal till Malmö stads skolor Vi tycker att det är märkligt att detta ärende som en gång blivit återremitterat på grund av ofullständigt svar, återigen är bristfällig i sitt svar. Den styrande majoriteten väljer att vantolka vår motion genom att i svaret rikta uppmärksamhet på att motionen handlar om fler utbildade lärare, så är inte fallet och det visar vi med all tydlighet i vår motion. Känslan vi får är att den styrande majoriteten inte vill veta, inte vill förbättra och definitivt inte vill utreda möjligheten till att anställa stödpersonal på våra skolor. Det enda vi föreslår är en öppen utredning som kan vara till gagn för att hjälpa och stödja våra skolor, där det uppenbarligen behövs förbättringar. Inte ens detta vill man här göra. Med anledning av ovan nämnt, reserverar vi oss. _____________________________ Jörgen Grubb (SD) ____________________________ Nima Gholam Ali Pour (SD) _____________________________ Ulf Blomström (SD) ____________________________ Nichodemus Nilsson (SD)
© Copyright 2024