Årsredovisning 2014 - Göteborgsregionens kommunalförbund
GRs årsredovisning 2014 2015-05-18 Göteborgsregionens kommunalförbund Årsredovisning 2014 1 GRs årsredovisning 2014 2 GRs årsredovisning 2014 Göteborgsregionens kommunalförbund Årsredovisning 2014 3 GRs årsredovisning 2014 Index Avslutade projekt 2014...............................................11 Medfinansiering av utbyggnad av E20 – en gemensam kraftsamling för infrastrukturen...........8 Barn- och jämställdhetsperspektivet...........................10 Mellan Rum 2.0..........................................................14 Bostadsbyggande.........................................................17 Mistra Urban Futures................................................10 En inkluderande arbetsmarknad.................................14 Målsättning....................................................29, 30, 31 En samarbetsorganisation för 13 kommuner................9 Måluppfyllelse 2014.............................................20, 29 Energi..........................................................................19 Ny hemsida från GR Skola Arbetsliv har lanserats....27 EU och det internationella perspektivet......................10 Nyckelhändelser..........................................................27 Feriearbete i GR-kommunerna....................................14 Nyckeltal hälsa/ohälsa.................................................15 FoU-plattformen för kommunal arbetsmarknadsverksamhet ..................................13 Nytt antagningsår och vidareutvecklat antagningssystem.................................................28 Generationsskifte och Yrkesambassadörer..................15 Några verksamhetsmått..............................................26 GR Utbildning Läromedel passerar milstolpe – fler än 100 000 besökande på GR-SLI under november månad...................................................28 Näringsliv...................................................................19 GR Välfärd .................................................................20 GR är regionplaneorgan .............................................16 PlugInnovation samlar kunskap för att motverka studieavbrott.........................................................27 Gränssnitt kommun och stad......................................12 Politisk styrning och nätverksarbete............................9 Grön- och blåstruktur.................................................18 Pågående EU-projekt 2014.........................................11 Gymnasieantagning och reservantagning genomförd...27 Samordningsansvar för infrastrukturplaneringen i regionen.................................................................16 Arbetsformer.........................................................16, 20 Plug In – samlar kunskap för att motverka studieavbrott...........................................................8 Götalandsbanan – ett samhällsbyggnadsprojekt som möjliggör hållbar regional utveckling.....................7 Socialt hållbar utveckling (uppdrag från förbundsstyrelsen och sociala styrgruppen)..........20 Göteborgsregionens luftvårdsprogram.......................16 Strategiska satsningsområden....................................17 Harmoniserade färdtjänstregler....................................8 Styrgruppens roll..................................................12, 16 Hållbar utveckling......................................................19 Större uppgifter under året.........................................12 Hållbar utveckling .......................................................9 Teachers night och Förskolekvällen på Universeum...28 Integrationsplattformen................................................8 Transportinfrastruktur...............................................17 IT-lyftet och IT-piloterna............................................14 Unikt traineeprogram går på bredden i byggsektorn......27 Jonsereds IF och Jonsereds skola tilldelas gemensamt Partille kommuns barnkonventionspris................27 Uppdraget.....................................................................9 Kalkning av försurade sjöar och vattendrag...............19 Uppföljning av mål och strategier..............................17 Klimat och sårbarhet...................................................19 Utbildningsgruppens arbetsformer............................25 Kommungemensam plattform för nyanlända vuxna flyktingar...............................................................13 Utbildningsgruppens utgångspunkter.......................25 Kompetensnavet för ökad regional tillväxt.................28 Validering...................................................................14 Kompetensutveckling..................................................15 Visionen......................................................................25 Kompetensutveckling..................................................10 Kretslopp.....................................................................18 Västsvenska Paketet – en hörnsten i strategin Hållbar tillväxt........................................................7 Luft- och miljövårdsarbete..........................................18 Övrig verksamhet........................................................19 Utbyte med Europa; MWGR......................................15 4 GRs årsredovisning 2014 Innehåll Ordföranden och förbundsdirektören har ordet ...................... 6 Så arbetar GR i regional samverkan ........................................... 9 GR – uppföljning av mål och satsningar 2014...........................12 Styrgruppen för arbetsmarknad........................................................... 12 Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad...................................... 16 Styrgruppen för sociala området.......................................................... 20 Utbildningsgruppen............................................................................... 25 Bokslut 2014....................................................................................32 Förvaltningsberättelse ........................................................................... 32 Resultaträkning GR och sammanställd redovisning......................... 41 Balansräkning GR och sammanställd redovisning....................... 42-43 Kassaflödesanalys GR och sammanställd redovisning..................... 44 Redovisningsprinciper GR och sammanställd redovisning............. 45 Noter GR och koncernen........................................................................ 47 Revisionsberättelse ................................................................................. 52 Förbundsstyrelsen..........................................................................................53 Politiska styrgrupper..........................................................................54 Göteborgsregionens kommunalförbund Årsredovisning 2014 5 GRs årsredovisning 2014 GR fortsätter att utvecklas som K på resultat av god samverkan mellan olika aktörer på lokal, regional, nationell och internationell nivå. Under året har vi samverkat på olika sätt med parter som exempelvis Business Region Göteborg (BRG), Chalmers tekniska högskola och andra lärosäten, EU-aktörer, Gryning Vård, (delägt), Göteborg & Co (delägt), Göteborgs universitet, ISGR (helägt), Länsstyrelsen i Västra Götaland, Mistra Urban Futures, Reväst (Handelshögskolan), Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Trafikverket, Universeum, Västkuststiftelsen, Västsvenska Handelskammaren När det gäller samverkan med Västra Götalandsregionen finns det flera samverkansarenor med olika inriktning på arbetet. •Samarbetet med Västra Götalandsregionen och övriga kommunalförbund i Västra Götaland inom ramen för beredningen för hållbar utveckling (BHU) är ett exempel på bred politisk samverkan som gett avtryck under året, främst inom infrastrukturområdet. •Inom socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård samarbetar GR länsövergripande med motsvarande samarbetskonstellation genom det politiska samrådsorganet (SRO) och tjänstemannagrupperingen Ledning i Samverkan (LiSA). Även här finns goda exempel där gemensamma insatser gett konkret resultat, exempelvis framtagandet av samarbetsavtal för hjälpmedelsförsörj- ommunernas utmaningar blir alltmer komplexa, med nya krav från medborgare och andra aktörer som ska hanteras med begränsade resurser. Vilka insatser ska GR som kommunalförbund bidra med i medlemskommunernas utveckling för att möta de komplexa utmaningarna? Under 2014 har vi och våra medlemskommuner fortsatt att utveckla GR som mötesplats och samverkansorgan i syfte att skapa ett mervärde. Arbetet genom GRs politiska styrgrupper för utbildning arbetsmarknad, miljö och samhällsbyggnad samt sociala frågor, liksom i de ca 50 nätverken, utgör kärnan i verksamheten. 2014 var första verksamhetsåret med det uppdaterade måldokumentet Hållbar tillväxt i fokus och också det sista året på mandatperioden. Det kan konstateras att det välförankrade och politiskt beslutade dokumentet gjort avtryck i den verksamhet som bedrivs inom samtliga styrgruppers ansvarsområden. Under året har interaktionen och samarbetet på strategisk nivå mellan olika samverkansparters fördjupats i syfte att stora gemensamma utmaningar ska kunna hanteras. Det är nödvändigt att ständigt utveckla, pröva och värdera samarbetsformer parter emellan för att förstärka varandras ambitioner och, som i GRs fall, bidra till utvecklingen i Västsverige. Styrgruppernas berättelser ger exempel 6 GRs årsredovisning 2014 Helena Söderbäck Förbundsdirektör Göteborgsregionens kommunalförbund Jonas Ransgård Ordförande Göteborgsregionens kommunalförbund mötesplats och samverkansorgan par därigenom bättre möjligheter för invånare, näringsliv och akademi att leva och verka i Göteborgsregionen. Den 4 november 2009 beslutade förbundsfullmäktige att ställa sig bakom avtalet om Västsvenska paketet. Parter är GR, Göteborgs Stad, Region Halland, Trafikverket samt Västra Götalandsregionen. GR har därefter vid ett flertal tillfällen bekräftat sitt ställningstagande. Så skedde också vid två tillfällen under det gångna året. ning i länets samtliga 49 kommuner. •Samarbetet med Västra Götalandsregionen inom ramen för genomförandet av Regionutvecklingsplanen VG2020 (RUP) ger GR möjlighet att ytterligare utveckla IT-stöd och metoder inom ramen för den s.k. kompetensplattformen – ett arbete till gagn för flera intressenter. På en övergripande GR-nivå kom år 2014 att handla mycket om viktiga beslut avseende infrastruktursatsningar som i mycket hög utsträckning kommer att bidra till en hållbar utveckling och en utvidgad arbetsmarknadsregion. Götalandsbanan – ett samhällsbyggnadsprojekt som möjliggör hållbar regional utveckling Västsvenska Paketet – en hörnsten i strategin Hållbar tillväxt Stråket Göteborg-Borås som en del av en utbyggd Götalandsbana har en stor utvecklingspotential och kan spela en viktig roll för Västsveriges utveckling. GR initierade den politiska dialogen parterna emellan som krävdes för att möjliggöra fortsatt planering och tidigare utbyggnad av kvarstående etapper. Under året resulterade den i ett avtal om medfinansiering med Trafikverket för planering av sträckorna Almedal–Mölnlycke och Bollebygd–Borås i ett sammanhållet arbete för stråket Göteborg-Borås. GR medfinansierar tillsammans med Borås Stad planering av järnvägen med sammanlagt 40 miljoner kronor. Västsvenska paketet (www.vastsvenskapaketet.se ) är en satsning på infrastruktur som syftar till att bidra till ett attraktivt, hållbart och växande Västsverige. För detta ska uppnås görs satsningar på framkomlighet, förutsättningar för bättre kollektivtrafik, tillförlitligare transporter för näringslivet, bättre miljö samt utökade pendlingsmöjligheter för alla som vill bo, arbeta eller studera på olika platser i Västsverige. Västsvenska paketet är också en viktig förutsättning för kommande satsningar så som höghastighetståg till Landvetter flygplats och Borås, för möjligheten att bygga bostäder i centrala Göteborg och hela regionen samt för att knyta ihop lärosäten i Västsverige. Västsvenska paketet ska- 7 GRs årsredovisning 2014 Medfinansiering av utbyggnad av E20 – en gemensam kraftsamling för infrastrukturen statliga myndigheterna måste få förändrade spelregler på ett antal områden för att underlätta samarbetet med kommunerna. Fram till och med 17 februari 2015 är inriktningsdokumentet på remiss till medlemskommunerna för yttrande. Efter ett omfattande förankringsarbete under 2014 undertecknades den 30 januari 2015 avtalet som säkrar fyra miljarder kronor till en utbyggnad av E20. En gemensam kraftsamling innebär att fler delar av Europavägen än vad som tidigare föreslagits blir motorväg eller fyrfältsväg. Staten, Västra Götalandsregionen, de fyra kommunalförbunden och Västsvenska Handelskammaren satsar gemensamt fyra miljarder kronor på E20. Genom underavtal är kommuner, Region Örebro och Sparbanksstiftelser i Skaraborg med på satsningen där staten svarar för 2,7 miljarder kronor och övriga finansiärer för 1,35 miljarder kronor. Plug In – samlar kunskap för att motverka studieavbrott PlugInnovation.se är en del av det nationella projektet Plug In som arbetar med att motverka avbrott i gymnasieskolan. Under 2014 har utvecklingsarbetet fördjupats med målsättningen att en nationell digital plattform ska formas där all relevant kunskap i frågan samlas och där pågående effektutvärderingar kommer att kunna visa vad som verkar fungera. Harmoniserade färdtjänstregler Med föreliggande årsredovisning konstaterar vi med tillfredställelse att kommunalförbundet utvecklats i enlighet med förbundets intentioner under den gångna mandatperioden. Årsredovisningen är att betrakta som en plattform för det fortsatta arbetet inom GR och överlämnas härmed till de nya politiska konstellationer som fått förtroendet att driva verksamheten under den kommande mandatperioden – med siktet ställt mot framtiden och den hållbara tillväxten i Göteborgsregionen. Frågan om att underlätta färdtjänstresor har utretts i olika omgångar både av Västra Götalandsregionen och inom Göteborgsregionen. Frågan är komplicerad och sammanställningar från t.ex. 2007 och 2013 visar på stora skillnader i färdtjänstreglerna mellan GR-kommunerna. GR har ånyo tagit initiativ för att åstadkomma en långsiktig och väl accepterad lösning. GR-kommunerna fick 2013 tycka till om hur de såg på en harmonisering av reglerna, framförallt vad gällde reseområde, antal resor och taxa. De elva kommuner som yttrade sig ställde sig då i huvudsak positiva till en harmonisering av färdtjänstreglerna i GR-området. Det förslag som GR-kommunerna ska ta ställning till senast den 15 mars 2015 har arbetats fram under det gångna året och är ett första steg på ett GR-gemensamt förbättringsarbete som ökar möjligheterna att utveckla en färdtjänst med god kvalitet och med större möjlighet till likabehandling. Vi riktar ett stort TACK till alla politiker och medarbetare som bidragit till arbetet inom GR under den gångna mandatperioden! Jonas Ransgård Ordförande Integrationsplattformen Under året beviljades GR medel från länsstyrelsen för att förstärka den kommungemensamma plattformen för etableringen av nyanlända vuxna. Syftet med insatsen är att ytterligare stärka och utveckla den regionala samverkan, och medlen avser perioden 2014-2016. Under 2014 kom cirka 81 000 asylsökande till Sverige. Syrier var den största gruppen, därefter följer eritreaner och statslösa. 2011 tog GR-kommuner emot drygt 900 personer som fick uppehållstillstånd. 2014 pekar på en motsvarande siffra på 3 500 personer. Antalet uppehållstillstånd ökade med sju procent under 2014. Människor som förenas med sina anhöriga är den största gruppen som beviljas uppehållstillstånd, följt av flyktingar. I oktober 2014 antog GRs förbundsstyrelse, på förslag av styrgruppen för arbetsmarknad, ett inriktningsdokument för det fortsatta kommungemensamma arbetet för att främja etableringen av nyanlända flyktingar på arbetsmarknaden i Göteborgsregionen. Dokumentet beskriver dels att det är angeläget att alla kommuner ökar sina ansträngningar att ta emot flyktingar för att mildra segregationen, dels att de 8 Helena Söderbäck Förbundsdirektör GRs årsredovisning 2014 Så arbetar GR i regional samverkan En samarbetsorganisation för 13 kommuner Politisk styrning och nätverksarbete GR är en samarbetsorganisation för 13 kommuner i Västsverige som tillsammans har cirka 970 000 invånare. Högsta beslutande organ är förbundsfullmäktige som sammanträder en gång per år. Den löpande verksamheten styrs av förbundsstyrelsen som består av politiska representanter från respektive kommun. Verksamheten finansieras till viss del genom årliga medlemsavgifter från kommunerna (ca 20 procent), medan huvuddelen (ca 80 procent) finansieras genom intäkter från kurser, konferenser, utredningsarbete, sambruk, forskningsuppdrag m.m. GR har en årsomsättning på cirka 375 mkr (2014). Förbundsstyrelsens uppdrag är enligt förbundsordningen att se till att förbundets fastställda mål och planer följs samt att ha hand om den löpande förvaltningen. För att bereda arbetet inom olika målområden finns dessutom följande politiska styrgrupper: Utbildningsgruppen (också antagningsnämnd utsedd av förbundsfullmäktige), styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad, sociala styrgruppen samt styrgruppen för arbetsmarknad. Styrgrupperna har en viktig roll i att omsätta förbundsstyrelsens antagna mål och strategier till olika kommungemensamma aktiviteter inom respektive styrgrupps verksamhetsområde. Styrgrupperna tar också egna politiska initiativ inom sina respektive verksamhetsområden. Idé- och erfarenhetsutbyte är en viktig del i styrgruppernas arbete. Centralt för GRs uppdrag är å ena sidan den starka politiska styrningen, å andra sidan nätverksarbetet. Dialog förs både i politiska grupper och i tjänstemannanätverk. Detta samspel skapar förutsättningar för ett väl förankrat arbete med goda resultat men också för kreativitet, flexibilitet och nytänkande. GRs uppdrag utförs även i tät samverkan mellan medlemskommunerna och andra aktörer i det omgivande samhället som till exempel BRG, övriga kommunalförbund i länet, Västra Götalandsregionen och statliga regionala organ. Uppdraget GR är ett kommunalförbund som även har kommunförbundsuppgifter. Som kommunalförbund är GR en offentligrättslig form för frivillig samverkan mellan kommuner och denna form för samverkan regleras i kommunallagen (3 kap, §§ 20-28). Som kommunförbund är GR en intresse organisation som för kommunernas räkning bevakar rena intressefrågor. Förbundets uppgifter regleras i förbundsordningen som fastställs av förbundsmedlemmarnas fullmäktige. Enligt förbundsordningen har förbundet till ändamål att som organ för Göteborgsregionen tillvarata medlemskommunernas intressen samt främja deras samverkan och ge dem service. GR ska stödja och utveckla den kommunala självstyrelsen. Förbundet ska också genom samhällsplanerande insatser och utredningar verka för samordning av angelägenheter av gemensamt intresse för medlemskommunerna inom regionplanering, näringsliv/marknadsföring, kommunikationer, teknisk försörjning, utbildning, natur- och miljövård, bostadsförsörjning, sociala frågor, arbetsmarknadsfrågor samt regionala verksamheters finansiering. Dessutom innebär uppdraget att GR ska bistå kommunerna med utbildningsinsatser, utvecklingsaktiviteter och medieinsatser. Förbundet ska även svara för antagningen till gymnasieskolan enligt skollagen samt för anordnande av lärande för vuxna. Hållbar utveckling GR ska bidra till en hållbar utveckling i medlemskommunerna. Denna utveckling kan beskrivas i tre grundläggande och inbördes beroende dimensioner – den ekonomiska, den miljömässiga och den sociala. Ett hållbart samhälle ska tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers. Alla beslut ska utformas på ett sätt som balanserar dessa tre dimensioner. Vision Västra Götaland – Det goda livet är den gemensamma visionen för region och kommuner i Västra Götaland. Visionen ska också prägla GRs verksamhet. Fem fokusområden betonas; ett livskraftigt näringsliv, kompetens och kunskapsutveckling, infrastruktur och kommunikationer, kultur samt hälsa. Fyra generella perspektiv ska genomsyra arbetet; den gemensamma regionen, jämställdhet, integration och internationalisering. 9 GRs årsredovisning 2014 Förbundsfullmäktige har genom mål- och strategidokumentet Hållbar tillväxt – mål och strategier med fokus på regional struktur (antaget i juni 2013) beskrivit de grundläggande utmaningarna för Göteborgsregionens utveckling. Göteborgsregionen ska vara en stark och tydlig tillväxtregion i Europa – en region som är attraktiv att leva och verka i samt besöka. Genom ett gemensamt målinriktat arbete vill vi stärka regionens kvaliteter och aktivt arbeta för att möta framtidens utmaningar. Kompetensutveckling GR ser kompetensutveckling för personer som är verksamma i Göteborgsregionens medlemskommuner som ett viktigt medel för att GR-kommunerna ska upplevas som attraktiva arbetsgivare och för att utveckla vår region. Förbundsordningen betonar vikten av utbildnings- och utvecklingsinsatser och i Vision Västra Götaland utpekas kompetens- och kunskapsutveckling som ett av fem viktiga fokusområden. Kompetensutvecklingen i GRs regi är tillgänglig för alla och möjlig att kombinera med annan verksamhet. Utbudet av kurser, konferenser och seminarier spänner över ett brett verksamhetsfält. Formerna för arrangemangen utvecklas kontinuerligt, t.ex. möjlighet att som komplement ta del av föreläsningar på distans i realtid och förlägga lärandet till arbetsplatsen. En viktig del är att bidra till att hålla medlems kommunerna uppdaterade i ny lagstiftning, nya regelverk och olika former av nationella riktlinjer. Utbudet omfattar även yrkesinriktade utbildningar och utvecklingsprogram. Möjligheten för anställda och förtroendevalda att mötas över kommungränserna i olika lärandemiljöer är en mycket viktig ingrediens som också stimulerar till ett fortsatt erfarenhetsutbyte efter utvecklingsprogrammets, utbildningens och/ eller konferensens slut. Kompetensutvecklingen kan bestå av kortare eller längre insatser som bedrivs i samarbete med exempelvis högskola och universitet. Vissa insatser inom t.ex. socialtjänstens verksamhetsområde initieras och medfinansieras av staten. Socialfonden är ytterligare ett exempel på möjlig medfinansiering av kommungemensamma kompetensinsatser. Oavsett finansiering ska behovet av insatser och om de bör vara kommungemensamma definieras av medlemskommunerna. Utbudet ska komplettera medlemskommunernas egna insatser. Detta förutsätter en tät dialog med medlemmarna och en god förankring i nätverken. Mistra Urban Futures GR är en av sju parter i Västsverige som tillsammans med forskningsstiftelsen Mistra och Sida realiserar Mistra Urban Futures, ett internationellt kunskapscentrum om hållbar stadsutveckling. Centrumet erbjuder en arena för utveckling och överföring av kunskap i nära samverkan mellan forskning och praktik. Under 2014 har nytta och resultat av Mistra Urban Futures första verksamhetsperiod 2010-2014 följts upp och sam- manfattats och en strategi för kommande period 2016-2019 är under framtagning. GR bevakar kunskapsbehov i medlemskommunerna och uppmärksammar intressanta utmaningar och utvecklingsprocesser genom ett kommunnätverk som träffas sex gånger per år med fokus på följande teman; dialog med näringslivet, stationsnära planering, socialt hållbar stadsutveckling, medborgardialog, stadens system och urban grönska. Läs mer här Barn- och jämställdhetsperspektivet Barn- och jämställdhetsperspektiven har varit en integrerad del av GRs verksamhet under 2014. Den GR-samverkan som etablerats för att stödja barns och ungas välbefinnande har utvecklats och fördjupats ytterligare. Jämställdhet mellan män och kvinnor är ett generellt perspektiv som betonas i Vision Västra Götaland. GR strävar inom alla områden efter en jämställd verksamhetsutveckling där både kvinnors och mäns resurser tas till vara. Genusperspektivet ska beaktas så att en ökad andel kvinnor i styrelse, styrgrupper och andra regionala organ kan åstadkommas. EU och det internationella perspektivet Det internationella perspektivet och EU-frågorna ska genomsyra GRs verksamhet. I flera sammanhang bedrivs internationellt arbete i samverkan med andra organisationer, privata såväl som offentliga, där EU-arbetet är att betrakta som en integrerad del i ett större internationellt perspektiv. Under 2014 fick det strategiska EU-arbetet inom GR ett ökat fokus vilket är resultat av ett uttalat behov i medlemskommunerna och med anledning av EUs nya budgetperiod (20142020). Ett flertal aktiviteter och förutsättningar har skapats under året som ett led i målsättningen att öka det strategiska och operativa stödet till medlemskommunerna. En överenskommelse kring EU-samverkan mellan GR och Göteborgs Stad har utarbetats och tecknats under året, vilken slår fast vikten av att vidareutveckla den täta samverkan som redan sker på ett flertal områden. Genom överenskommelsen har förutsättningar skapats för att EU-arbetet än mer ska bidra till kommunernas strategiska utvecklingsarbete. GR har under året erbjudit arenor för dialog och kompetensutveckling för att rusta medlemskommunerna att använda EUs program och fonder som finansieringsinstrument för att möta lokala och regionala utmaningar. Som ett exempel på operativt stöd till medlemskommunerna har GR under året startat ett EU-ekonomnätverk. På den regionala nivån har GR aktivt bidragit till Västra Götalandsregionens arbete med den regionala strategin för tillväxt och utveckling (VG2020). I samband med framtagandet av ESFs (Europeiska Socialfonden) regionala handlingsplan för Västsverige medverkade GR med Göteborgsregionens 10 GRs årsredovisning 2014 Avslutade projekt 2014 perspektiv och utmaningar. GR har även deltagit i Västra Götalandsregionens process med övriga kommunalförbund avseende hur EU-samarbetet mellan kommunerna och Västra Götalandsregionen ska utformas som en del i BHUs internationella strategi. För att öka kommunernas förutsättningar att ta del av EU-medel har GR under året fört en kontinuerlig dialog med olika nationella myndigheter som ansvarar för EUs fonder och program såsom Svenska ESF-rådet, Tillväxtverket och Universitets- och högskolerådet (UHR) m.fl. GR har tillsammans med medlemskommunerna anordnat informationstillfällen i samverkan med myndigheterna för att lansera strukturfonderna. GR deltar i flera regionala, nationella och internationella nätverk som rör utbildning, arbetsmarknad, sociala frågor, samhällsplanering och forskning. Under 2014 blev GR medlem i nätverket European Social Network, en europeisk samverkansplattform med hundratalet medlemsorganisationer. Inom ramen för GRs etablerade nätverk genomförs omvärldsbevakning, kompetensutveckling och aktivt deltagande i EU-projekt. Det internationella perspektivet och EU-arbetet inom förbundet ska bidra till tillväxt och utveckling i medlemskommunerna. Fördjupad implementering FIPI - I spåren av Plug In i Göteborgsregionen genomför Pedagogiskt Centrum en fördjupad implementering som ska bidra till att förbättra arbetet i regionen med ungdomar som riskerar utanförskap. Förstudie LEDET – Lilla Edet Designar Effektiv Tillväxt Med EU-bidrag från Europeiska socialfonden (ESF) genomförde GR en förstudie i nära samverkan med Lilla Edet från februari till november 2014. GNU- Gränsöverskridande undervisning i nordiska skolor. GNU är ett nytt nordiskt EU-projekt med fokus på aktionsforskning i klassrummet, lärande och användningen av informations och kommunikationsteknologi (IKT). Syftet med projektet är att främja och förenkla vardagsintegrationen mellan de nordiska länderna i samband med undervisning. GRAF GRAF vänder sig till personal inom kommunens verksamhet som stöttar personer med funktionsnedsättning till att närma sig, få och behålla ett arbete. GR Syvo GR SYVO är ett tvåårigt (2012–2014) kompetensutvecklingsprojekt med syfte att öka samverkan mellan skola och arbetslivet, med studie- och yrkesvägledningen som motor. Målgruppen för projektet är studie- och yrkesvägledare, rektorer, lärare och arbetslivsrepresentanter. Pågående EU-projekt 2014 Anti Bullying Work Developing Global Citizens through Anti Bullying Work är ett regionalt partnerskapsprojekt som bedrivs år 2013-2015. Projektet ska bidra till att kunskapen om nätmobbning ökar. iTEC - Europeiska perspektiv på digitaliseringen av skolan, GR Pedagogiskt Centrum deltar som associerad partner i iTEC som är EU:s hittills största forsknings- och utvecklingssatsning om it i skolan. GRINT – Ett integrationsprojekt i Göteborgsregionen. Mellan 2013–2015 genomför GR Utbildning GRINT. Projektet gör en kartläggning i Göteborgsregionen för att kunna bedöma framsteg av utbildningsinsatser kopplade till Sfi. IT-Lyftet IT-lyftet utvecklar arbetsinnehållet inom äldreomsorgen genom lärande av ny teknik och IT. Kompetensutveckling av personalen har genomförts i flera steg och på olika nivåer bland annat med hjälp av IT-piloter. iMove - Innovation on Mobility Organisation in Vocational Education iMove ska bidra till att skapa en plattform för samordning av utbyten mellan elever på yrkesutbildningar inom Europa. IT-Piloterna IT-piloterna handlar om att arbetslösa ungdomars teknikkunskaper ska tas tillvara inom äldreomsorgen och att de därigenom ska ges ökade möjligheter till inträde på arbetsmarknaden. MWGR – Mobility for Welfare in Gothenburg Region Projektet Mobility for Welfare in Gothenburg Region (MWGR) är ett projekt för kompetensutveckling av 150 offentligt anställda inom GRs medlemskommuner under 2013-2015. Plug In - ett utvecklingsprojekt för att minska avbrotten från gymnasieskolan, målgrupp elever och unga vuxna från 16 år och uppåt. GR leder projektet regionalt som samordnas nationellt av SKL. SamTidigt Projektet är ett samverkans- och metodutvecklingsprojekt för socialtjänst och skola i sju GR-kommuner, med mål att skola och socialtjänst ska ge samordnade och samtidiga insatser, i tid till barn i utsatta miljöer. SPECIAL (Spatial Planning for Communities in all Landscapes) GR är medarrangör tillsammans med Föreningen för Samhällsplanering och Länsstyrelsen i Västra Götaland. The Scandinavian 8 Million City GR har medverkat i projektet som avlutades under 2014 och diskussioner pågår om en fortsättning. 11 GRs årsredovisning 2014 GR – UPPFÖLJNING AV MÅL OCH SATSNINGAR 2014 Styrgruppen för arbetsmarknad Styrgruppens roll är personalchefsnätverket. De arbetar med frågor som bl.a. kommunernas rekrytering, anställdas hälsa samt kompetensutveckling. Andra nätverk är den plattform som finns för frågor avseende nyanlända där GR-kommunerna, VGR samt de statliga parterna Länsstyrelsen, Migrationsverket och Arbetsförmedlingen deltar. Inom ramen för kompetensplattformen finns även en styrgrupp för Validering Väst bestående av tjänstemän från VGR och de fyra kommunalförbunden i Västra Götalands län. Styrgruppen för arbetsmarknad är beredningsgrupp till förbundsstyrelsen, och det övergripande uppdraget är att verka för samarbete över kommungränserna i regionen. Verksamheten ska vara till kommunal nytta, skapa mervärde för medlemskommunerna samt bidra till att stärka Göteborgsregionen regionalt, nationellt och internationellt. Styrgruppen har under det gångna året arbetet med frågor som handlar om arbetsmarknadens utmaningar, nyanlända vuxna flyktingars introduktion i arbetslivet och samhället samt kommunens roll som arbetsgivare. Styrgruppen har under 2014 genomfört sex sammanträden. Ett av sammanträdena har genomförts med Partille som värd då kommunen presenterade sitt arbete inom arbetsmarknadsområdet. Vid två tillfällen har gemensamma möten genomförts med sociala styrgruppen, varav ett var studiebesök vid Enheten för samhällsorientering och ett som del av Göteborgs stads konferens Gör Göteborg jämlikt, om social hållbarhet. Styrgruppen har även genomfört studiebesök vid ett äldreboende i Majorna-Linne, för information om arbetet med IT-projektet, samt vid Bräckegymnasiet avseende validering inom byggbranschen. Till styrgruppen har arbetsförmedlingens marknadsområdeschef varit adjungerad. Vid ett flertal sammanträden har föredragshållare deltagit och bidragit med kunskap för styrgruppens arbete. Till stöd för styrgruppens arbete finns regionala chefsnätverk samt tillfälliga projektgrupper som knyts till de uppdrag styrgruppen beslutar att driva. Kommunernas arbetsmarknadschefer möts regelbundet för erfarenhetsutbyte samt för att bevaka och driva frågor som är av gemensamt regionalt intresse. I nätverket deltar även Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Arbetsförmedlingen. Ett annat forum Större uppgifter under året Gränssnitt kommun och stad Arbetsförmedlingen har ansvar för den statliga arbetsmarknadspolitiken. Under de senaste åren har uppdraget förändrats, och fler målgrupper har inkluderats i Arbetsförmedlingens ansvarsområde. Arbetslösa oavsett försörjningsstödsform ska erbjudas arbetsmarknadsinsatser, och styrgruppen har genom det gångna året haft fokus på att personer som står långt från arbetsmarknaden ges möjlighet att delta i arbetsmarknadspolitiska insatser. De insatser som erbjudits för arbetslösa, inskrivna på arbetsförmedlingen, har koncentrerats till de två garantierna UGA - jobbgarantin för ungdomar som varit inskrivna på Arbetsförmedlingen i minst tre månader och JOB - jobboch utvecklingsgarantin, som är till för dem som varit inskrivna på Arbetsförmedlingen i minst 300 dagar. Inom garantierna finns olika arbetsmarknadsinsatser där främst kompletterande privata aktörer är utförare. Huvudregeln är att kommunen endast kan vara aktör för de arbetsmarknadspolitiska programmen då det inte finns kompletterande aktörer att tillgå på orten. Göteborgsregionen med 13 medlemskommuner utgör en 12 GRs årsredovisning 2014 utveckling för anställda i form av en seminarieserie som syftar till att öka kunskapen om de stora flyktingländerna och de personer som tvingas fly därifrån. Seminarieserierna har nått cirka 350 medarbetare i medlemskommunerna. Arbetet i den kommungemensamma plattformen har också haft fokus på hälso- och sjukvårdinsatser, där en del förbättringar skett när det gäller smittskyddet samt tillgången till den flyktingmedicinska mottagningen i Göteborg. En samtalsmottagning har nyligen startas i samarbete mellan Närhälsan och Röda Korset. Lokala överenskommelser (LÖK) mellan stat, hälso- och sjukvård samt kommun för att förbättra mottagandet är ytterligare en fråga som bearbetats. Dessa lokala plattformar behöver förstärkas. Yrkesutbildningar med språkstöd är ett pilotprojekt som initierats och drivs av Utbildningsgruppen på GR. Ett arbete med att ta fram en migrationsprofil för Göteborgsregionen har inletts med Migrationsverket under året i syfte att skaffa en tidig beredskap för variationer i flyktingsströmmarna och på vilket sätt de kan påverka de mottagande kommunerna i GR. Under de senaste åren har organiseringen av arbetet utvecklats. Beredningsgrupper har etablerats med Länsstyrelsen, Migrationsverket, Arbetsförmedlingen och medlemskommunerna. I oktober 2014 antog GRs förbundsstyrelse, på förslag från styrgruppen, en viljeinriktning för det fortsatta arbetet från 2015. Den beskriver dels att det är angeläget att alla kommuner i GR ökar sina ansträngningar att ta emot flyktingar för att mildra segregationen, dels att de statliga myndigheterna måste få förändrade spelregler på ett antal områden för att underlätta samarbetet med kommunerna. sammanhållen region. Det senaste året har arbetslösheten sjunkit i såväl andel som antal arbetslösa. Den svenska arbetsmarknaden fungerar överlag bra och sysselsättningen ökar. Samtidigt är det en stor utmaning för vissa grupper att ta sig in på arbetsmarknaden. Det finns en risk att den svenska arbetsmarknaden allt mer polariseras. Inom industrin och låglöneyrken har teknikutvecklingen medfört att många arbetsuppgifter försvunnit samtidigt som kunskapskraven på de arbetssökande ökat. Det har fått till följd att företag har fått svårare att hitta rätt kompetens. En viktig utmaning för Sverige är att få matchningen mellan arbetssökande och lediga jobb att fungera bättre. I Göteborgsregionen finns det över en halv miljon sysselsatta, vilket är den högsta nivån någonsin och utvecklingen av antalet sysselsatta har varit positiv sedan 2010. Ökningen av antalet sysselsatta sker framförallt inom företagstjänster, men även vård och omsorgssektorn står för en stor del av den totala sysselsättningsökningen. Kommunerna har utifrån flera utgångspunkter ett stort intresse av att delta i arbetet och bidra till att få fler att delta på arbetsmarknaden. För att få fler arbetslösa in på arbetsmarknaden behövs samarbete mellan kommunerna, staten och arbetsmarknadens parter på lokal, regional och central nivå. En välfungerande arbetsmarknad behöver samverkan mellan flera politikområden. Kommungemensam plattform för nyanlända vuxna flyktingar Sverige har under de senaste åren tagit emot ett ökat antal nyanlända flyktingar och ensamkommande asylsökande barn. Migrationsverkets senaste prognos är att drygt 100 000 personer per år kommer att söka asyl i Sverige under de närmaste två åren. Den största flyktinggruppen kommer från Syrien. Under 2014 mottogs ca 3 200 personer i Göte borgsregionen och för 2015 prognostiseras behovet till ytterligare 800–900 personer. Mottagandet i Göteborgsregionen har ökat såväl i Göteborg som i kranskommunerna, men trots ansträngningar har kranskommunernas andel i GR-området minskat från 30 procent 2011 till cirka 19 procent 2014. Bristen på tillgängliga bostäder anges som den främsta orsaken till att kranskommunerna har svårt att öka sin andel av mottagandet. Arbetet inom den kommungemensamma plattformen har under året haft ett intensivt arbete i och med det ökade antalet nyanlända. Arbetsförmedlingen har huvudansvaret för nyanländas etablering på arbetsmarknaden, men för att få en bra introduktion i samhället behövs fler aktörer och myndigheter involveras. När det gäller samhällsorientering för nyanlända har medlemskommunerna efter en treårig försöksverksamhet tecknat ett samverkansavtal om gemensam drift och spelregler för såväl verksamheten som ekonomiskt. Vid 2014 års utgång bedöms cirka 1 600 personer ha deltagit i samhällsorientering varav 200 från kranskommunerna. Andra saker som initierats och drivits är bl.a. kompetens- FoU-plattformen för kommunal arbetsmarknadsverksamhet Sedan hösten 2013 har FoU i Väst kartlagt arbetsmarknadsenheternas arbete i Göteborgsregionens kommuner för att ge en överblick och synliggöra deras arbete och funktion. Arbetet har skett med utgångspunkt i den FoUplattform för kommunal arbetsmarknadsverksamhet som GR-kommunerna tillsammans har skapat. Bakgrunden är att arbetsmarknadscheferna i GR-området och styrgruppen efterlyst en mer forskningsbaserad kunskap kring de insatser som görs inom det kommunala arbetsmarknadsområdet. Plattformen delfinansieras av GR-kommunernas arbetsmarknadsenheter. Kartläggningsarbetet har också bidragit till en intern inventering och en diskussion kring det egna arbetet och resulterat i rapporten Det handlar om jobb. Utifrån kartläggningen har plattformens fortsatta inriktning planerats. FoU-plattformen är representerad i forskarnätverket Work and Employment Centre (WE). Centrats målsättning är att stimulera forskning och forskningssamarbete men även utbildningar inom området arbete och sysselsättning. 13 GRs årsredovisning 2014 Validering Bakgrunden till IT-Piloterna var att det fanns ett behov av att hitta sätt att motverka ungdomsarbetslöshet, utveckla och göra äldreomsorgen till en mer attraktiv arbetsplats för ungdomar samt öka en generellt låg kunskapsnivå kring IT och ny teknik inom äldreomsorgen. Bakgrunden till IT-Lyftet var en rädsla för en framtida ökad diskrepans mellan äldreomsorgspersonalens förmåga och kunskap kring IT och ny teknik samt omsorgstagares och anhörigas krav på och behov av en omsorg med bibehållen god livskvalité. Syftet var att utveckla och göra äldreomsorgen till en mer attraktiv arbetsplats för kommande anställda samt att öka en generellt låg kunskapsnivå kring IT och ny teknik inom äldreomsorgen. 460 personal inom äldreomsorgen deltog i satsningar för att höja kompetensen av IT och ny teknik. Lokala kurser har blandats med regionala konferenser och utbildningar. Projekten har fått stor uppmärksamhet både nationellt och internationellt för sin innovation. Validering är en process som innebär en strukturerad bedömning, värdering, dokumentation och erkännande av kunskaper och kompetens som en person har oberoende av hur de förvärvats. Det handlar om att synliggöra så kallad reell kompetens. De främsta användningsområden för validering är: •Att tillvarata yrkeskompetens för personer med utbildning från annat land och/eller arbetslivserfarenhet från Sverige eller annat land. •Att förkorta utbildningar. I Göteborgsregionen har sedan 1998 cirka 5 000 vård- och sjukvårdsbiträden fått utbildning till undersköterskor. Utbildningstiden har i genomsnitt halverats med stöd av validering. •Verksamhets- och kompetensutveckling i arbetslivet. Validering Väst har i uppgift att utgöra en stödstruktur för validering inom Västra Götaland. Under året har Validering Väst tagit emot en mängd studiebesök bl.a. från regeringskansliet och arbetsförmedlingens huvudkontor. Validering Väst har även deltagit i debatter och konferenser för att synliggöra de samhälleliga vinsterna med valideringen. Validering Väst har under året genomfört en rad aktiviteter och några av de större aktiviteterna har varit: • Valideringsinformation/utbildning har hållits vid ett stort antal tillfällen i olika sammanhang. •Deltagit i ett flertal valideringsrelaterade projekt. •Uppdaterat Validering Västs valideringsmetodmaterial avseende byggområdet. •Arrangerat en större valideringskonferens. •Tagit fram sju informationsfilmer gällande validering inom olika yrkesområden. •Genomfört en kartläggning av genomförande av validering inom vård och omsorgsområdet inom Västra Götaland. Mellan Rum 2.0 Under 2013 påbörjades ett gemensamt arbete mellan kommunerna och Arbetsförmedlingen för att utveckla samverkan och återetablera de samverkansstrukturer som tidigare byggts upp inom ramen för första Mellan Rumsprojektet. Under 2014 har parterna tillsammans genomfört en förstudie, och planen är att utarbeta en ansökan till ESF för ytterligare ett genomförandeprojekt kring samverkan. Feriearbete i GR-kommunerna Styrgruppen för arbetsmarknad följer GR-kommunernas arbete med feriejobben och ser detta som en angelägen insats för att ge ungdomar möjlighet att få en introduktion i arbetslivet. Under 2014 erbjöds cirka 5 500 ferieplatser till ungdomar i GR-kommunerna. Vanligtvis sker feriejobben under tre veckor med arbete sex timmar per dag. De flesta kommuner lottar ut platserna till de ungdomar som gjort en intresseanmälan men det förekommer även sedvanliga rekryteringsupplägg med ansökningar och intervjuer. I strategidokumentet VG 2020 anges att en struktur för validering ska utvecklas i Västra Götaland som säkerställer ett heltäckande valideringsutbud med hög kvalitet och legitimitet och som gör validering till ett accepterat verktyg. Validering Väst arbetar med kompetensnoder inom valideringsområdet och samarbetar bland annat med Arbetsförmedlingen, Skolverket, Myndigheten för yrkeshögskolan och branschorganisationer. Ett av uppdragen handlar om att bygga strukturer för informationsspridning genom bl.a. hemsidan www.valideringvast.se samt utveckla metoder/ verktyg för validering och kvalitetssäkring. En inkluderande arbetsmarknad Under de senaste åren har arbetslösheten stannat på höga nivåer även om utvecklingen varit mer positiv det senaste året. Det finns en risk att arbetslösheten biter sig fast bland utsatta grupper, dvs. lågutbildade, utomeuropeiskt födda och funktionshindrade, som utgör nästan 70 procent av dem som är inskrivna på Arbetsförmedlingen. Kommunerna har tillsammans med Arbetsförmedlingen en stor utmaning i att bidra till att fler personer som är långtidsarbetslösa når arbetsmarknaden. Det är också angeläget att på olika sätt bidra och skapa arbetstillfällen som kan ge en introduktion till arbetslivet. Genom till exempel att ställa sociala hänsyn vid upphandling ges möjlighet till arbete för personer som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. IT-lyftet och IT-piloterna De båda projekten IT-Piloterna och IT-Lyftet finansierades av Svenska ESF-rådet och genomfördes av arbetsmarknadsenheterna och äldreomsorgen i kommunerna Ale, Härryda, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Majorna-Linné (Göteborgs stad) och Partille. Projekten startade i februari 2012 och pågick till och med januari 2014 (IT-Piloterna) och april 2014 (IT-Lyftet). 14 GRs årsredovisning 2014 Utbyte med Europa; MWGR Generationsskifte och Yrkesambassadörer 2013 beviljades GR ett omfattande mobilitetsprojekt. Mobility for Welfare in Gothenburg Region (MWGR). Projektet ger 150 tjänstmän inom GR-kommunerna möjlighet att besöka kollegor i Europa för kompetensutveckling, nätverkande och erfarenhetsutbyte. Projektet kommer att pågå fram till våren 2015 och drivs gemensamt av GR Utbildning och GR Välfärd. Parallellt med en hög arbetslöshet finns kännedom om att det inom några år kommer att ske en kraftig ökad efterfrågan inom flera av arbetsmarknadens sektorer. Skälet handlar bland annat om generationsskifte och att en minskad andel av befolkningen kommer att vara i arbetsför ålder. Yrkesambassadörer i GR/Marknadsföring av kommunal verksamhet är ett gemensamt arbete för att etablera arenor som ger GR-kommunerna möjlighet att marknadsföra kommunala yrken. Kommunerna har utsett yrkesambassadörer som tillsammans med personalavdelningarna kan genomföra aktiviteter och erbjuda praktikplatser, jobbskuggning och examensarbeten. Ett flertal möten och aktiviteter har genomförts för universitets- och högskolestudenter inom olika områden. n Nyckeltal hälsa/ohälsa Genom GRs nätverk för personalchefer har rapporten Nyckeltal hälsa/ohälsa tagits fram för tolfte året i rad och är en sammanställning av nyckeltal över hälsan hos de kommunanställda. Syftet är att genom jämförelser och fördjupade studier påverka hälsan samt öka möjligheten att förebygga ohälsa bland de anställda. I rapporten för 2013 noteras att sjuktalen ökar inom alla åldrar och kön, men är högre och ökar snabbare för kvinnor än för män. Störst är ökningen inom verksamheten vård och omsorg och för yrken med lägre utbildningskrav. Rapporten visar också att andelen långtidssjuka ökar. Kompetensutveckling GRs insatser inom kompetensutvecklingsområdet för kommunanställda ska komplettera medlemskommunernas egna insatser. Kompetensutvecklingen består av kortare eller längre insatser som bedrivs i samarbete med exempelvis högskola och universitet. Vissa insatser initieras och medfinansieras av staten. Socialfonden är ytterligare ett exempel på möjlig medfinansiering av kommungemensamma utbildningsinsatser. Oavsett finansieringsform ska behovet av insatser och om de bör vara kommungemensamma definieras av medlemskommunerna. Ett antal större arrangemang genomfördes under 2014, bland annat mötesplatserna Funktionshinder och IFO. Evenemangen bygger på personalens eget deltagande när det gäller såväl föreläsningar och seminarier som utställningar. De regionala kommungemensamma insatserna innehåller också erfarenhetsutbyte med kollegor från angränsande kommuner och organisationer. Inom arbetsmarknadsområdet har bland annat det ESF-finansierade projektet GRAF möjliggjort för ett flertal arbetsmarknadsenheter att få kompetensutveckling när det gäller kunskap och metoder för stöd till personer som står utanför arbetsmarknaden, till exempel på grund av funktionsnedsättning. Vidare har både personalcheferna och arbetsmarknadscheferna genomfört studieresor till Luleå respektive Finland för lärande och erfarenhetsutbyte kring bland annat kompetensförsörjning och hur man kan stödja ungdomars väg till arbete. 15 GRs årsredovisning 2014 Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad Styrgruppens roll första hand kommundirektörer, samhällsbyggnadschefer och miljöchefer. Nätverket för infrastruktur har ett särskilt mandat att vara ett stöd i GRs processer och medverka i dialog och remissvar kring nationella och regionala infrastrukturfrågor. Härutöver finns nätverk som bildats särskilt för att utveckla kunskapen och arbetet inom prioriterade temaområden, t.ex. bostäder, grön- och blåstruktur samt avfalls- och VA-frågor. Styrgruppen yttrar sig över kommunal planering och lyfter då fram det regionala perspektivet. Ambitionen har varit att utifrån ett helhetstänkande koncentrera sig på den långsiktiga och strategiska planeringen. Styrgruppen yttrar sig alltid över kommunala översiktsplaner medan detaljplaner har behandlats endast när dessa bedömts ha regional betydelse. Några exempel på yttranden som avgetts under året är Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland, Regionala miljömål för Västra Götaland, Fossilfri fordonstrafik, Regional handlingsplan för klimatanpassning, Översiktsplan för Göteborg och Mölndal fördjupad för Mölndalsåns dalgång, planprogram för Aranäs stadsdel i Kungsbacka stad, Göteborgs Stads cykelplan, Stadsutvecklingsprogram för Centralenområdet i Göteborg, Trafikstrategi för Öckerö kommun samt fem kommuners bostadsförsörjningsprogram. Ambitionen är att kansliet medverkar vid tidiga skeden i regionalt intressanta planeringsuppgifter. Till styrgruppens uppgifter hör också att följa vad som sker inom dess sakområden. Under året har t.ex. frågor kring regional boendeplanering, regionens transportkorridorer samt tema cykel aktualiserats. Styrgruppen har också fått föredragningar om bl.a, Västsvenska paketet, förstudie om linbanor i Göteborg, nytt miljötillstånd för Göteborg Landvetter Airport, studien Är det lönsamt att bygga tätt, slutrapporten för projektet 8 million city och delregionalt kollektivtrafikråd i Göteborgsregionen. I sitt arbete har styrgruppen verkat för en långsiktigt hållbar utveckling utifrån de tre grundläggande och inbördes beroende dimensionerna – den miljömässiga, den sociala och den ekonomiska. Detta har bl.a. kommit till uttryck i remissyttranden vilket i förlängningen innebär att kommunerna kan ta större ansvar för den regionala utvecklingen i den egna planeringen. Genom remissvar möjliggörs principdiskussioner och regionala ställningstaganden som Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad har i uppdrag att arbeta med och bereda frågor som rör regional planering, främst inom sakområdena miljö och samhällsbyggnad, bevaka utvecklingen inom dessa områden samt ta de initiativ som utvecklingen föranleder. Styrgruppens arbete omfattar en basverksamhet som finansieras med medlemspengar samt särskilda uppdrag med helt eller till större delen extern finansiering. Härutöver sker medverkan i nätverk och i processer där andra parter än GR är projektägare. GR är regionplaneorgan GR är av regeringen utsett till regionplaneorgan enligt plan- och bygglagen (PBL). På förbundsstyrelsens uppdrag bereder styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad sådana frågor som kräver förbundsstyrelsens ställningstagande inom uppdraget som regionplaneorgan. Samordningsansvar för infrastrukturplaneringen i regionen GR har genom ett särskilt beslut i förbundsstyrelsen – förankrat i varje medlemskommun – att samordna planeringen av transportinfrastrukturen i regionen. Göteborgsregionens luftvårdsprogram GR administrerar och företräder medlemskommunerna i luftvårdsprogrammet, som även omfattar Länsstyrelsen i Västra Götalands län och medlemmar från näringslivet. Det innebär att följa och bedöma utvecklingen, ta fram underlag för samhällsplaneringen och på andra sätt verka för en bättre luftmiljö i regionen så att gällande miljökvalitetsnormer kan klaras. Styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad utgör den politiskt tillsatta delen av styrgruppen för luftvårdsprogrammet och har under året haft två möten. Arbetsformer GR är genom styrgruppen bärare av det regionala perspektivet inom de aktuella sakområdena (miljö och samhällsbyggnad) och verkar genom medverkan från såväl politisk som tjänstemannanivå i en rad nätverk, arbets-, lednings- och styrgrupper. Ett viktigt stöd för gemensam kunskapsuppbyggnad och erfarenhetsutbyte ges av de chefsnätverk som finns inom GR – för styrgruppens del i 16 GRs årsredovisning 2014 besökt sex medlemskommuner för diskussioner kring hur kommunerna uppfattat GR som regionplaneorgan och kring vilka förväntningar som finns för framtiden. GR har tillsammans med Västra Götalandsregionen, Halland och övriga kommunalförbund påbörjat arbetet med att utforma en strukturbild för Västsverige. Som ett underlag till dessa diskussioner har ett omfattande statistiskt material, bearbetat i kartform, tagits fram. Dessa ligger nu på www. grkom.se under Miljö & Samhällsbyggnad. Stationssamhällenas framtida roll är avgörande för städers och regioners utveckling. Inom ramen för Mistra Urban Futures har GR tillsammans med Trafikverket, Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen och 11 kommuner startat kunskapsprojektet Det urbana stationssamhället – vägen mot ett resurssnålt resande. Under året har delprojekt och aktiviteter startats upp som utgår från identifierade fokusområden och utmaningar för att utveckla stationssamhällen. Ett projekt kring Värdebyggande Stadsutveckling har initierades som en del i utvecklingsarbetet tillsammans med flera parter i regionen. Projektet är en fortsättning på de ”mjuka” samråd kring bostadsfrågan som genomfördes 2013 och är en del i den kunskapsplattform där olika aktörer i bostadsfrågan kan mötas. ger ledning för både lokala beslut och det fortsatta arbetet i styrgruppen. Under 2014 har styrgruppen haft sex möten inplanerade varav ett genomfördes i januari 2015. Uppföljning av mål och strategier Förbundsstyrelsen har genom mål- och strategidokumentet Hållbar tillväxt beskrivit de grundläggande utmaningarna för Göteborgsregionens utveckling och därmed lagt en tydlig grund för flertalet av de frågor som rör styrgruppens ansvarsområden. Som stöd för arbetet med att nå uppsatta mål finns den strukturbild som visar huvuddragen i regionens fysiska struktur och vilken också utgör grund för ett samstämt och konsekvent agerande över lång tid. Utifrån dessa mål- och strategidokument har styrgruppens ambition varit att koncentrera sig på den långsiktiga planeringen och ha ett helhetstänkande som ger förutsättningar för att skapa en stark och långsiktigt hållbar regional struktur som utgår från storstadsområdets möjligheter. Det regionala uppdraget har även inneburit att planeringsavdelningen stöttat förbundsstyrelsen i deras arbete, t.ex. när det gäller kollektivtrafikprogrammet K2020 och Mistra Urban Futures. Transportinfrastruktur Strategiska satsningsområden Styrgruppens arbete under året har utgått från det övergripande målet att utveckla ett långsiktigt hållbart transportsystem med en attraktiv kollektivtrafik. Minst 40 procent av resorna ska göras med kollektivtrafik år 2025. En del i detta arbete är förverkligandet av Västsvenska paketet som fortgår. Syftet är att skapa ett attraktivt, hållbart och växande Västsverige. Inom ramen för det arbetet deltar avdelningen aktivt i olika delar av organisationen kring paketet. Inom uppdraget Nya Vägvanor arbetar GR med att förändra resvanor genom att erbjuda kommunerna i regionen kompetens- och projektstöd. I nätverket för hållbart resande har erfarenheter kring olika teman utbytts och ett nyhetsbrev, Hållbart resande i Väst, har getts ut. Under 2014 genomfördes bland annat projektet Testcyklisterna som syftade till att ersätta vardagsbilresande med cykel med hjälp av olika nya cykeltyper som finns på marknaden. Under 2014 antogs nationell respektive regional infrastrukturplan för perioden 2014-2025 där GR medverkat genom att samordna kommunernas inspel i revideringen av planerna. Med sina 9,5 miljoner pendlare årligen är Göteborg-Borås inte bara Västsveriges utan ett av landets största pendlingsstråk. Potentialen för en stark samhällsutveckling och tillväxt är stor om den planeras gemensamt. Samtliga GR-kommuner har därför beslutat att medfinansiera Trafikverkets utredning av ny järnväg på sträckan Göteborg-Borås för att möjliggöra ett helhetsgrepp i stråket. Parallellt med detta arbete har kommunerna i stråket och berörda kommunalförbund startat ett gemensamt samhällsplaneringsarbete för att ta tillvara de på de möjligheter som utbyggnaden ger för regionens tillväxt. Arbetet sker brett Styrgruppens del i arbetet med att uppfylla mål och strategier i Hållbar tillväxt redovisas nedan. Insatser inom tre områden – bostadsbyggande, transportinfrastruktur samt grön- och blåstruktur – har varit prioriterade och ska bidra till att stärka de kvaliteter som gör att vi vill leva och verka i samt besöka Göteborgsregionen. Bostadsbyggande Utifrån det övergripande målet att stimulera en fortsatt befolkningstillväxt och samtidigt ta vara på de möjligheter en fortsatt regionförstoring ger har arbetet med att utveckla en samverkan för ett ökat bostadsbyggande fortsatt. Till stöd för arbetet finns bostadsnätverket som är ett tjänstemannanätverk med företrädare från medlemskommunerna. Nätverket följer utvecklingen på bostadsmarknaden och bostadsbyggandets lokalisering i förhållande till intentionerna i strukturbilden. Under året genomfördes studien Är det lönsamt att bygga tätt? som är en teoretisk beräkning kring hur den fysiska strukturen påverkar den offentligt finansierade verksamheten. Analysen visar beräknade kostnader och inkomster i den kommunala budgeten förorsakade av hur tillkommande bebyggelse och verksamheter lokaliseras – tätt eller med jämn spridning i kommunen. Kungälvs kommun användes som pilotkommun. Regeringen tillsatte 2013 en Kommitté för regional planering och bostadsbyggande. Kommittén har under året haft ett flertal diskussioner med GR kring rollen som regionplaneorgan enligt PBL. Kommittén har även tillsammans med GR 17 GRs årsredovisning 2014 Kretslopp tillsammans med andra aktörer i regionen såsom Swedavia och Västra Götalandsregionen. Ett arbete med att ta fram en gemensam målbild för att synliggöra potential för fortsatt tillväxt i stråket har påbörjats och under hösten arrangerades till exempel ett dialogseminarium med Boverket och Tillväxtverket med syftet att öka samverkan med fler regionala och lokala aktörer. GR har medverkat i EU-projektet The Scandinavian 8 Million City som avslutades under året. I projektet har studerats möjligheterna med en stegvis utbyggnad av befintligt järnvägsnät för gods och persontrafik samt förutsättningarna för att bygga en ny, modernare och snabbare järnvägsförbindelse på sträckan Oslo–Göteborg–Malmö/ Köpenhamn på sikt. Diskussioner pågår kring hur detta arbete nu kan fortsätta. Under andra halvåret 2014 påbörjades ett arbete med att ta fram en strategi för samordnat genomförande av cykelsatsningar och en målbild för ett regionalt stomcykelnät och dess målpunkter. Förväntningar och perspektiv på arbetet har inhämtats från samtliga av GRs medlemskommuner och ansatser har gjorts för att samordna arbetet med pågående processer inom Västra Götalandsregionen och Trafikverket. Samtidigt har utredningar initierats för att fördjupa analysen av ett regionalt cykeltrafiksystem för att ge en bredare grund för gemensamma målsättningar. I maj genomfördes ett internationellt cykelseminarium i Göteborg, där GR var medarrangör, i syfte att inspirera och utbyta erfarenheter kring cykelfrågor. Avfall Med utgångspunkt i den regionala avfallsplanen har GR under 2014 fortsatt att samordna kommunernas ambitioner för ett ökat regionalt samarbete inom avfallsområdet. Ett gemensamt kommunikationskoncept för regionens 13 kommuner lanserades 2014. Kommunikationskonceptet syftar till information och beteendepåverkan inom området avfallsminimering och återanvändning och går under namnet Minska skräpet – räkna till 10. Regional vattenförsörjningsplan I början av året slutfördes arbetet med Vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen som syftar till att trygga vattenförsörjningen i Göteborgsregionen på ett robust och klimatsäkert sätt i ett långsiktigt perspektiv. Planen antogs av förbundsstyrelsen i maj och följdes i september upp med ett kickoff-seminarium för genomförande av föreslagna åtgärder. Med stöd från Svenskt Vattens Utveckling har ett arbete påbörjats med att ta fram en uppföljningsmodell för vattenförsörjningsplanen. Som del i arbetet med målet Tillgång till råvatten av god kvalitet i vattenförsörjningsplanen påbörjades under året en förstudie inför en pilotanläggning för vattenförsörjning i Gråbo (med infiltration av vatten från Mjörn i grusavlagringarna i Gråbo, för uttag av s.k. konstgjort grundvatten) som ska fastställa kvalitet och kapacitet för en möjlig vattenförsörjningsanläggning. En sådan anläggning med uttag från Mjörn skulle kunna avlasta beroendet av Göta älv som vattentäkt och skapar därmed en ökad säkerhet för regionens vattenförsörjning. Grön- och blåstruktur Miljöutmaningarna är många i en växande storstadsregion och det långsiktigta arbetet med att utveckla GRs strukturbild med fokus på grön- och blåstruktur, som påbörjades under 2013, har fortsatt. Inom naturvårdsprojektet Delsjön – Härskogenkilen, som syftar till att stärka samverkan över kommungränserna, har en utredning om ekosystemtjänster gjorts och under hösten genomfördes ett seminarium kring samma tema. I projektet har stort fokus lagts på att ta fram kunskapsunderlag kring kilens olika värden, så att dessa bättre kan värnas och utvecklas i framtiden. I utredningen Tysta områden inom GR redovisas förekomsten av ej bullerpåverkade områden. Ytterligare ett samarbetsprojekt i Slottskogen-Sandsjöbackakilen påbörjades under året. Som ett led i arbetet med grön- och blåstruktur ansökte GR om och fick under våren medel från Västra Götalandsregionen för att genomföra en förstudie om mellankommunal kustplanering med syfte att utarbeta formerna för ett fördjupat samarbete i kustzonen. I arbetet med förstudien har dialog med samtliga ingående kustkommuner och andra relevanta aktörer genomförts. Luft- och miljövårdsarbete GR verkar för ett säkerställande av god vattenkvalitet i regionens vattensystem genom arbetet i Göta älvs vattenvårdsförbund och i vattenråden. Genom Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen har luftmiljön i kartlagts och därigenom ges underlag för att verka för en bättre luftmiljö i regionen. Vattenskyddsområde för Göta älv Samtliga kommuner längs Göta älv har tillsammans med GR under 2014 fortsatt deltagit i arbetet med att skapa ett gemensamt vattenskyddsområde för älven inklusive Vänersborgsviken. Detta arbete görs för att långsiktigt säkerställa älvens funktion som råvattentäkt. Ett förslag till vattenskyddsområde med tillhörande vattenskyddsföreskrifter har arbetats fram och är nu föremål för diskussion. Ambitionen är att ställa ut förslaget under 2015. Vattenvårdsförbund Göta älvs vattenvårdsförbund är en frivillig sammanslutning av kommuner och företag som påverkar eller påverkas av Göta älv och dess biflöden. Förbundet har till uppgift att verka för en god vattenvård och vattenkvalitet. Miljötillståndet övervakas kontinuerligt genom en samordnad 18 GRs årsredovisning 2014 Näringsliv recipientkontroll i älven, i dess biflöden och i de större sjöarna inom avrinningsområdet. GR administrerar förbundets verksamhet. Vid halvårsskiftet övertog GR även administrationen för Bohuskustens vattenvårdsförbund. Handel är en del av näringslivet, och med stöd av BRGs handelsgrupp - ett tjänstemannanätverk med företrädare för medlemskommunerna och handeln - förs kontinuerligt samtal om handelsfrågor vilket är grunden i en informations- och kunskapsbas. Vattenråd GR har, tillsammans med bl.a. Göta älvs vattenvårdsförbund, uppdraget att administrera verksamheten för de tre vattenråd som bildats enligt EUs vattendirektiv; Göta älvs vattenråd, Säveåns vattenråd och Mölndalsåns vattenråd. Enligt vattenmyndigheten ska vattenråden bl.a. vara delaktiga i arbetet med kartläggning/karaktärisering av vattnen samt förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplaner. Hållbar utveckling För att hitta goda och effektiva lösningar på komplexa miljö- och samhällsproblem i kommuner och i vår region praktiserar GR nära kunskapsutveckling tillsammans med forskare inom ramen för Mistra Urban Futures. Centrumet erbjuder nätverk, arenor för möten och katalysator för projektutveckling. GR medverkar aktivt i att bygga kunskap om urbana stationssamhällen, stadsbyggnadsdialoger, socialt hållbara städer och näringsliv i stadsutveckling. Kalkning av försurade sjöar och vattendrag Kalkning genomfördes under hösten med spridning av totalt 2 350 ton kalk (1 100 ton med båt och 1 250 ton med helikopter) i de kommuner GR utför kalkning för (Alingsås, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Mölndal och Partille). Sex åtgärdsområden i Kungsbacka kommun har fått nya kalkningsplaner, med överlag neddragna kalkmängder som ett svar på det minskade sura nedfallet. Provtagningsprogrammet för vattenkemiprovtagning i Mölndalsån har utökats för att få en bättre kontroll efter de neddragningar av kalkmängder som gjorts där de senaste åren, då återförsurning av våra vatten ska undvikas. Överlag visar vattenprovtagningar samt fisk- och bottenfaunaundersökningar på god måluppfyllelse av kalkningsprogrammet och liten eller ingen försurningspåverkan i våra kalkade vatten. Övrig verksamhet ARC – Airport Regions Conference GR är medlem i den europeiska intresseorganisationen ARC vars syfte är att genom erfarenhetsutbyte öka kunskapen om hur man hanterar flygets konsekvenser, såväl positiva som negativa. GR har haft en politisk representant som även varit vice ordförande i ARCs styrelse. Miljösamverkan i Västra Götaland Miljösamverkan i Västra Götaland är ett projektsamarbete som syftar till att effektivisera miljö- och hälsoskyddsarbetet samt livsmedelstillsynen genom att ge stöd både till myndighetsutövning och till informativa insatser. GR medverkar med finansiering och deltar på tjänstemannanivå i styrgruppen. Energi För att öka kunskapen och kompetensen om hur frågor rörande hållbar energianvändning och energitillförsel i högre grad kan integreras i den kommunala samhällsplaneringen anordnade GR under våren 2014 en utbildning som riktade sig till samhällsplanerare. Utbildningen var en del av det EU-finansierade projektet SPECIAL (Spatial Planning and Energy for Communities in all Landscapes). Europakorridoren GR är medlem i föreningen Europakorridoren som verkar för att höghastighetsjärnvägarna Götalandsbanan och Europabanan ska komma till stånd. n Klimat och sårbarhet GR arbetar på olika sätt med frågor som har bäring på klimat och sårbarhet. I Göta älvs vattenvårdsförbund och vattenråden pågår sedan många år ett arbete kring frågor om vattenkvalitet, vattenskydd m.m. och inom K2020 arbetas för att minska klimatpåverkan från vårt dagliga resande. I Hållbar tillväxt har GR ställt sig bakom Västra Götalandsregionens klimatstrategi med målet att bryta beroendet av fossil energi till 2030. Som en del i arbetet med att nå målet koordinerar GR tre av Västra Götalandsregionens Smart Energi-överenskommelser kring konkreta klimatåtgärder. Överenskommelserna syftar till att öka arbetspendlingen med cykel, öka matavfallsinsamlingen och minimera avfallsmängder. GR har även deltagit i länsstyrelsens arbete med att ta fram en regional handlingsplan för klimatanpassning. 19 GRs årsredovisning 2014 Styrgruppen för sociala området Uppdrag Måluppfyllelse 2014 Den sociala styrgruppen är en politisk beredningsgrupp till GRs förbundsstyrelse. Styrgruppen bereder frågor som är kopplade till det sociala området och som har en regional karaktär. Styrgruppens arbete handlar om hur kommunerna kan samverka för en socialt hållbar utveckling av en regional tillväxt samt utveckling av kommunernas insatser inom socialtjänstens verksamhetsfält. Verksamhetsinriktningen anger huvuddrag och övergripande mål för verksamheten och spänner över ett brett spektrum av frågor. Med utgångspunkt i framtagna mål och strategier utformas olika aktiviteter och projekt i nära samspel med GRs tjänstemannanätverk. Betoningen på olika frågor och områden förändras kontinuerligt och påverkas av vilka insatser som efterfrågas samt möjligheterna till externa projektanslag. Med utgångspunkt i GRs verksamhetsinriktning inom det sociala området för 2014 redovisas här aktiviteter för de prioriterade områdena. Där frågan är sprungen direkt ur ett uppdrag från förbundsstyrelsen och/eller sociala styrgruppen anges detta särskilt. Socialt hållbar utveckling (uppdrag från förbundsstyrelsen och sociala styrgruppen) Förbundsfullmäktige antog i juni 2013 måldokumentet Hållbar tillväxt – mål och strategier med fokus på regional struktur. Trots att mycket pekar på att fler människor fått det bättre har de sociala skillnaderna mellan olika grupper ökat. Måldokumentet pekar ut att GRs arbete för social hållbarhet bör grundas i en analys av den regionala utvecklingen. Ett arbete har satts igång för att orientera och samordna GRs aktiviteter med det arbete för social hållbarhet som genomförs av olika aktörer, exempelvis Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Göteborgs Stad och Sveriges Kommuner och Landsting. Aktiviteter tillsammans med dessa aktörer har lett fram till en överenskommelse om ett långsiktigt samarbete för samordnade aktiviteter som rör mått och mätande av barns och ungas och äldres hälsa. Sociala styrgruppen har tagit del av flera presentationer som rör social hållbarhet och bland annat förlades ett sammanträde under hösten 2014 till Göteborgs Stads konferens Gör Göteborg Jämlikt – Hela staden för social hållbarhet. Arbetsformer Den sociala styrgruppen har under verksamhetsåret 2014 genomfört sex sammanträden. Ett av sammanträdena var förlagt till Härryda kommun, där en ledamot av sociala styrgruppen och två chefer informerade om kommunens arbete för stärkt samverkan mellan skola och socialtjänst. Sociala styrgruppen har utöver ordinarie sammanträden tillsammans med styrgruppen för arbetsmarknad gjort studiebesök i enheten för samhällsorientering i Göteborgs Stad, tagit del av presentationer om situationen för nyanlända samt deltagit i Göteborgs Stads konferens om social hållbarhet. Barn och unga Överenskommelsen för evidensbaserad praktik i socialtjänsten Den nationella satsningen på en evidensbaserad (kunskapsbaserad) socialtjänst som rör barn och unga har fortsatt under året. Fokus för GR har varit att stödja kommunernas arbete för kompetens och stabilitet i den sociala barn- och ungdomsvården. Kartläggningar, konferenser och fokusgrupper har anordnats som grund för gemensamt agerande med målet att under 2015 komma fram till en gemensam och långsiktig handlingsplan. Inom ramen för överenskommelsen har FoU i Väst också tagit fram en rapport om hur kommunerna bedriver uppföljning av insatser till barn och unga, vilken under året presenterades av två politiskt förtroendevalda från sociala styrgruppen i SKL-sammanhang. GR-kommunerna har vidare gjort en genomlysning av hur GR Välfärd GR Välfärd stöder både den sociala styrgruppen och styrgruppen för arbetsmarknad. Bland annat bedrivs forskningsbaserat utvecklingsarbete genom FoU i Väst. Vid GR Välfärd finns en omfattande kompetensutvecklingsverksamhet för anställda och förtroendevalda i GR-kommunerna, i sociala frågor och arbetsmarknadsfrågor men också i andra frågor av vikt för kommunerna. Målet är att GR-kommunernas verksamhet ska vara kunskapsbaserad. 20 GRs årsredovisning 2014 ett förbättringsarbete kopplat till Psynkprojektet vid SKL. Av utvärderingen framgår bland annat att det finns olika uppfattningar om vad Västbus innebär och ska åstadkomma. Projektet har lett vidare till metod- och uppföljningsstöd till Göteborgs Stad i arbetet med PRIO-satsningen för samordnad kompetensutveckling och utveckling av samordnade insatser för barn och unga med psykisk ohälsa. Psynkprojektet bidrog också till att FoU i Väst i samarbete med Allmänna barnhuset kunde ta fram en metodhandbok för förbättringsarbete med stöd av genombrottsmetodik. Vidare har en följeforskning inletts kopplad till en satsning inom vårdsamverkansområdet LGS/Kommun och sjukvård – Samverkan i Göteborgsområdet där syftet är att bidra till att förbättra stödet till unga vuxna med psykiatrisk problematik och funktionsnedsättningar. IT-stödet för BBIC (Barns behov i Centrum) fungerar för att bland annat möjliggöra uppföljning. Olika nationella stöddokument har spridits genom GRs nätverk. Ensamkommande barn och unga (uppdrag från förbundsstyrelsen och sociala styrgruppen) Sociala styrgruppen har under ett flertal år engagerat sig för att kommunerna ska ge förutsättningar för ett gott mottagande och långsiktig integration av ensamkommande barn och unga. Med det syftet genomfördes 2013-2014 det länsstyrelsefinansierade projektet Kommunsamverkan kring ensamkommande barn och unga i Göteborgsregionen. I projektet ingick att undersöka förutsättningarna för samverkan GRkommunerna emellan samt implementering av materialet Hitta rätt. Länsstyrelsen beslutade år 2014 att fortsatt finansiera arbetet med Hitta rätt genom att GR under 2014-15 tar fram en webbutbildning för att gynna fortsatt spridning. Förbundsstyrelsen har ställt sig bakom ett förslag att etablera en strategisk kommungemensam plattform Ensamkommande barn och unga och en fråga har ställts till kommunerna om intresset för att medverka. Beslutet innebär att olika finansieringsmöjligheter ska undersökas vidare. Ett annat initiativ som tagits för att komplettera det strategiska arbetet i en plattform är att undersöka möjligheter och intresse för att gå fram med en kommungemensam ansökan till Europeiska Socialfonden. Ett strategiskt plattformsarbete och ett ESF-projekt med konkret arbete i deltagande kommuner förutsätter inte varandra, men gynnar förutsättningarna för att bygga bärande strukturer på regional och lokal nivå. Så kan man jämsides öka kvaliteten i mottagande och integration på både strategisk nivå och i konkret vardagsarbete. Planeringen är att GR-kommunernas arbete på strategisk och operativ nivå för ensamkommande barn och unga kan utformas på ett likartat sätt som det för nyanlända flyktingar, där styrgruppen för arbetsmarknad har huvudansvaret och i vissa frågor samarbetar med sociala styrgruppen. Föräldrastöd Ett treårigt projekt som riktas till föräldrar med egna kognitiva svårigheter där ett manualbaserat program (Parenting Young Children, PYC) provats, avslutades år 2014. Projektet ledde vidare till att kommunerna nu kan erbjudas utbildning och metodstöd på reguljär bas i ett samarbete mellan FoU-verksamheter i landet. Ett annat projekt (Riktat föräldrastöd, RIFS) uppmärksammade behovet av att förstå föräldrars situation när barnet har en funktionsnedsättning. Aktuell forskning om stöd till föräldrar med ungdomar förmedlades vid en konferens under året. Gryning Vård AB FoU i Väst har haft ett tvåårigt uppdrag från Gryning Vård AB kring centrala metodutvecklingsfrågor som rört barn och unga. Uppföljning av den lokala ungdomspolitiken FoU i Väst gav under åren 2013 och 2014 stöd till sex GRkommuner i genomförande och analys av data från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhälles enkät för lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP). Enkäterna syftar till ett bättre kunskapsunderlag kring insatser för unga genom att belysa ungas livsvillkor, levnadsvanor och åsikter. Med grund i de lokala resultaten gjordes en gemensam analys som visade både generella mönster och skillnader mellan olika kommuner. I rapporten konstateras att det finns mycket att vinna på regional samverkan kring ungdomsfrågor – inte minst när det gäller gymnasieungdomar som i stor utsträckning rör sig över kommungränser. Samverkan för barn och unga GR har med stöd från Europeiska Socialfonden genomfört Projekt SamTidigt som avslutades under år 2014. Syftet har varit att i de sju deltagarkommunerna utveckla gemensamma metoder och verktyg i skola och socialtjänst för att i samordnade insatser nå barn i utsatta miljöer tidigt. Bland annat har en film och en metodhandbok tagits fram för att kunna sprida konceptet. Exempel på kommuner som fått FoU-stöd för samverkansinsatser är Lilla Edet som bland annat utvecklar användandet av systematiska bedömningsmetoder i samverkan mellan skola och socialtjänst samt Ale som bedrivit ett utvecklingsprojekt, Fotosyntes, som utgår från idén om sociala investeringar samt Kungsbacka som dokumenterat sitt samverkansarbete En dörr in. År 2014 slutfördes också en utvärdering av riktlinjerna Västbus, en utvärdering med barnen i fokus. Utvärderingen har skett integrerat med stöd till kommunerna i Trygghetsfrämjande och brottsförebyggande insatser (delvis uppdrag från förbundsstyrelsen och sociala styrgruppen) FoU i Väst följer en satsning på mobiliserande trygghetsarbete i Angered som i hög grad involverar närsamhället. En utvärdering pågår också om samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och fritid (SSPF) för att tidigt uppmärksamma unga i riskzon, i Göteborg och Mölndal. Sociala styrgruppen har också inlett en dialog med Göteborgs Stad om möjligt 21 GRs årsredovisning 2014 samarbete med GR-kommunerna för att motverka organiserad brottslighet. Vidare har sociala styrgruppen intresserat sig och fått presentationer av hur Kungälv arbetar för att motverka rasism (Toleransprojektet) och vad Göteborgs Stad gör i samband med att unga människor söker sig till terror organisationer i Syrien och norra Irak. utvärdering av hur mobila fältteamet arbetar i förhållande till patienter/brukare, närstående och omgivande system på uppdrag av vårdsamverkansgrupperingen LGS/Kommun och sjukvård, Samverkan i Göteborgsområdet. Cannabis På uppdrag av förbundsstyrelsen har en utredning med målet att åstadkomma en harmonisering av reglerna för färdtjänst, särskilt när det gäller reseområde, taxor och antalet resor, genomförts. Utredningen har skickats till GR-kommunerna för synpunkter. En utvärdering av brukarsamverkan inom Färdtjänsten i Göteborgs Stad har också genomförts. Färdtjänst (uppdrag från förbundsstyrelsen och sociala styrgruppen) En konferens om cannabis har genomförts, vilken kommer att följas upp i början av år 2015. FoU i Väst har också följt behandlingsmottagningar i Göteborgs Stad som en del av det nationella projektet Trestad 2 i samarbete mellan Göteborg, Stockholm och Malmö. Studien belyser hur öppenvårdsbehandling ser ut i praktiken för personer som använder cannabis och vad man kan lära av behandlarnas erfarenheter för att förbättra vård och behandling. Mötesplats Funktionshinder och IFO Två välbesökta mötesplatser för anställda och förtroendevalda i GR anordandes under året. Detta var det trettonde året som mötesplatserna anordnades. Många av de ovan beskrivna projekten har haft möjlighet att sprida sina erfarenheter på denna regionala arena. Uppföljning av insatser vid missbruk (UIV) FoU i Väst har i samarbete med SKL och FoU-enheter i landet gett stöd i implementeringen av uppföljningsverktyget UIV. En analys av tillförlitligheten i verktyget har också genomförts. Socialt och ekonomiskt utsatta EU-medborgare (uppdrag från förbundsstyrelsen och sociala styrgruppen) Mitt i livet med behov av stöd Förbundsstyrelsen har gett sociala styrgruppen i uppdrag att ta fram en handlingsplan i samarbete med Göteborgs Stad och nationella aktörer för kommunernas insatser till socialt och ekonomiskt utsatta EU-medborgare. Ett arbete för en handlingsplan är igångsatt där GR och Göteborgs Stad går hand i hand. Arbete och sysselsättning Projektet GRAF, som genomförts med stöd av Europeiska Socialfonden, har drivits i fem kommuner för att bidra till arbete och sysselsättning för personer med funktionsnedsättningar och psykisk ohälsa. När projektet avslutades år 2014 kunde man konstatera att 500 yrkesverksamma hade fått ökad kompetens för att kunna erbjuda effektiva stödinsatser. Det har skapats nya kontakter mellan medarbetare i kommunerna och tilltron till möjligheterna för personer med funktionsnedsättning eller psykisk ohälsa att få eller närma sig arbete på den öppna arbetsmarknaden har ökat. En förstudie, Funkar, om hur erfarenheterna från GRAF kan leda vidare, har genomförts för att kunna ligga till grund för en ansökan i nästa utlysning inom Europeiska socialfonden. FoU i Väst har också under året följt DISA, en verksamhet för att stärka aktivitets- och arbetsförmågan hos unga vuxna med psykisk sjukdom och aktivitetsersättning från försäkringskassan. Äldres välbefinnande Förebyggande hälsoinsatser GR inledde under 2013 ett samarbete med Institutionen för neurovetenskap och fysiologi vid Sahlgrenska Akademin, i en satsning från SDF Angered, primärvården och Angereds närsjukhus om hälsofrämjande insatser till äldre personer med invandrarbakgrund. Detta har bland annat lett vidare till en satsning på en kommundoktorand med placering i SDF Angered, i samarbete mellan Göteborgs Stad, FoU i Väst och Göteborgs universitet. Utveckling äldreomsorg En utvärdering av ett utvecklingsarbete i SDF Östra Göteborg med syfte att med seniorens behov i fokus uppnå god kvalitet, kostnadseffektivitet och en budget i balans inom äldreomsorgen i stadsdelen, genomförs. Kompetensinsatser för att spetskompetens när det gäller värdegrunden i äldreomsorgen har getts ett sjuttiotal anställda i GR-kommunerna och ytterligare utbildningsomgångar kommer att ges under 2015. GRs chefsnätverk för äldreomsorg/hälso- och sjukvård har tagit initiativ till aktiviteter för att främja införandet av ÄBIC (Äldres Behov i Centrum), bland annat ett nätverk för processledare. EBP Funktionshinder Inom ramen för överenskommelsen mellan regeringen och SKL inleddes år 2013 en satsning på en evidensbaserad (kunskapsbaserad) socialtjänst inom området funktionshinder. Fokus är brukares delaktighet och GR har utifrån en kartläggning i kommunerna bidragit med kompetensinsatser för att stärka kunskapen om hur kommunen kan bidra till att stärka delaktigheten. Fortsatt utvecklingsarbete och implementering av metoder sker stegvis under 2015. Samordnat stöd En utvärdering av en modell för vård- och stödsamordning i Partille har genomförts. Under året har det också startats en 22 GRs årsredovisning 2014 Äldres läkemedelsanvändning terskor inom kommunens äldreomsorg. GR-kommunerna har medverkat till att kvalitetssäkra materialet och deltagit i utbildningsinsatser för studiecirkelledare i palliativ vård. Materialet har fått spridning såväl regionalt som nationellt. Under flera år har olika aktiviteter genomförts som ska bidra med kunskaper kring äldres läkemedelsanvändning. På uppdrag av Socialstyrelsen har FoU i Väst inlett ett arbete med att ta fram en webbaserad lathund för en god läkemedelsbehandling av äldre, seniormedicin.se. GR har inlett ett arbete för att utveckla webbutbildningar där bland annat utbildningar runt omvårdnadsåtgärder istället för läkemedel ingår. En tredje upplaga av studiematerialet Livslust, linfrö och Lasix har tagits fram i samarbete med Terapigruppen Äldre och läkemedel, Västra Götalandsregionen. Nordiskt samarbete kring ett gott åldrande FoU i Väst har medverkat till att bygga upp ett FoU-spår på den 22:a nordiska kongressen i gerontologi våren 2014 i Göteborg. Syftet var att bidra till praktiknära kunskapsutveckling i samverkan mellan de nordiska länderna. Samarbete med Västra Götalandsregionen kring framtagandet av ”Äldreprofiler” Boendefrågor Inom VGR pågår ett arbete med att ta fram förslag på hur Västra Götalandsregionen ska kunna mäta och följa äldres livsvillkor över tid, där den tänka målgruppen är såväl politiker och tjänstemän inom Västra Götalandsregionen som kommuner och stadsdelar i länet. GR Välfärd har deltagit i diskussioner kring projektet och ett arbete har påbörjats med att på Västra Götalandsregionens uppdrag ta fram ett första underlag av tidsseriestatistik. GR har verkat för att främja kunskapsutvecklingen inom området äldres boende såväl lokalt, regionalt som nationellt. Under året har bland annat en studie om hur äldre upplever trygghet i trygghetsboende genomförts. En konferens på temat samverkan mellan samhällsplanering, äldreomsorg och fastighetsägare för utveckling av mellanboendeformer planeras. En studie om hur äldre upplever trygghet i trygghetsboende har också slutförts under året. IT för verksamhetsutveckling/välfärdsteknologi Evidensbaserad (kunskapsbaserad) socialtjänst I samarbete mellan GR, Göteborgs Stad, övriga GRkommuner, Chalmers, Göteborgs universitet och Västra Götalandsregionen har initiativ tagits för att på sikt ett utvecklings- och innovationscenter för boendemiljö, tillgänglighet och ny teknik för äldre på Johanneberg Science Park i Göteborg ska kunna åstadkommas. GR samordnade arbetet med att ta fram en ansökan till Vinnova, ansökan avslogs dock. Istället söker de samverkansaktörerna andra vägar med GR som plattform, exempelvis behandlar Västra Götalandsregionen frågan inom ramen för VG2020. En utvärdering inleddes under året av ett projekt för att bidra till utvecklingen av nya produkter och tjänster inom IT-området/välfärdsteknologi, eSenior i Göteborgs Stad. Hur äldre människor upplever användning av IT med stöd av surfplatta undersöktes också. GR utgör plattform för GR-kommunernas samarbete i förhållande till SKL och övriga kommunalförbund i länet när det gäller de satsningar som staten och SKL har träffat överenskommelser om. FoU i Väst har deltagit i SKLs nätverk för regionala stödstrukturer för evidensbaserad praktik, regionalt stöd till öppna jämförelser, evidensbaserad praktik i den sociala barn och ungdomsvården samt evidensbaserad praktik inom funktionshinderområdet. För områdena funktionshinder samt barn och unga finns särskilda utvecklingsledare utsedda som stöd till GR-kommunerna (se ovan). Kontinuerliga nätverksträffar har samordnats av FoU i Väst kring Senior Alert och Svenska palliativregistret. För att underlätta användningen av de resultat som kommer fram i öppna jämförelser från SKL och Socialstyrelsen har FoU i Väst tagit fram rapporter specifikt för GR-kommunerna. Ett projekt för att föra in evidensbaserad praktik inom äldreomsorgen genomförs i Göteborgs Stad i samarbete med Göteborgs universitet vilket utvärderas av FoU i Väst. GR publicerar kontinuerligt regionala sammanställningar av Öppna jämförelser inom socialtjänstområdet. Under 2014 har GR/FoU i Väst publicerat rapporter rörande stöd till personer med funktionsnedsättning; missbruks- och beroendevård; stöd till brottsoffer; ekonomiskt bistånd, social barn- och ungdomsvård samt vård och omsorg om äldre. För att möjliggöra en kunskapsbaserad kommunal verksamhet erbjuder GR kontinuerligt kurser, konferenser och andra former av kompetensinsatser. Utöver exempel som nämnts ovan har under året har det anordnats kompetensaktiviteter riktade till olika yrkesgrupper, exempelvis socialsekreterare inom området ekonomiskt bistånd, yrkesverksamma som möter personer med missbruk, medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för Sammanhållen vård för de mest sjuka äldre Frågor om hur GR-kommunerna samt hälso- och sjukvården samarbetar kring in- och utskrivningsklara patienter har behandlats i ett FoU-projekt. En ny FoU-studie om framgångsfaktorer i vårdcentralernas arbete för att minska den onödiga slutenvården av sköra äldre har inletts. Förbundsstyrelsen har gett GR i uppdrag att undersöka hur GR-kommunerna på bästa sätt kan få stöd i samverkansoch gränssnittsfrågor som rör hälso- och sjukvård. Dessa frågor rör ofta vård för äldre med de allra största behoven. En utredning har inletts och kommer att redovisas första halvåret 2015. Palliativ vård Ett studiematerial kring palliativ vård och omsorg om äldre har tagits fram i samarbete med Palliativt Centrum vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. Målgruppen är underskö- 23 GRs årsredovisning 2014 rehabilitering, ekonomer och miljöinspektörer. Totalt har cirka 10 000 personer genomgått kurser och konferenser anordnade av GR Välfärd under år 2014. På nationell nivå utvecklas nya former för kunskapsstyrning och GR medverkar i NSK-s (nationell samverkan för kunskapsstyrning inom socialtjänsten). eSamhället Som en del av kunskapsutvecklingen inom det sociala området har staten och SKL också slutit överenskommelse om e-Hälsosatsningar. Inom GR finns IT-samordnare med uppgift att stödja medlemskommunerna i uppbyggnaden av strukturer och för att driva gemensamt utvecklingsarbete. GR samarbetar med Västkom och övriga kommunalförbund i Västra Götaland för att tillsammans med Västra Götalandsregionen genomföra olika nationella satsningar av eHälsa-karaktär: E-tjänster, Mobilitet, roll och behörighet, Digitala trygghetslarm och Nationell Patientöversikt. GR har ett särskilt ansvar för mobilitetsprojektet. EU-arbetet Under 2014 avslutades ett antal projekt där GR varit projektägare: IT-piloterna, IT-lyftet, GRAF och projektet SamTidigt. GR samordnar också ett projekt för utbyte med kollegor i andra länder, totalt 150 deltagare, varav hälften från GR Utbildning och övriga från områdena socialtjänst och HR. Genom kommunbesök och en planering tillsammans med nätverken har grunden lagts för en god förberedelse inför kommande programperiod för Europeiska Socialfonden. Samverkan med utbildningsanordnare/lärosäten Samarbetet kring den verksamhetsförlagda utbildningen har alltmer funnit sina former. I det så kallade Vårdforskningsinitiativet har ett samarbete pågått i syfte att stärka samverkan med högskolor och universitet samt Västra Götalandsregionen för att utveckla och synliggöra vårdforskning och bidra till kvalitet och nyttiggörande. FoU i Väst deltar även i olika forskningsnätverk där aktuella frågor i kommunerna diskuteras, bland annat CERA som bedriver forskning och utbildning kring riskbruk, missbruk och beroende. CERA vann Göteborgs universitets samverkanspris år 2014. Kunskapsspridning från aktuell forskning sker genom konferenser i samverkan mellan universitet/högskolor och GR. n 24 GRs årsredovisning 2014 Utbildningsgruppen Visionen medborgarkraft, bärkraft, och konkurrenskraft, för fortsatt utveckling av ett demokratiskt samhälle. Utbildningsgruppen är GRs politiska styrgrupp för regiongemensamma satsningar på det livslånga lärandets område. Den utses av förbundsfullmäktige och har myndighetsuppgifter för medlemskommunernas räkning. Vissa av Utbildningsgruppens verksamhetsdelar är fastställda i förbundsordningen, andra regleras i avtal, överenskommelser och avsiktsförklaringar. Utbildningsgruppens vision rymmer två utmaningar, dels gemensamma satsningar i syfte att utveckla lärmiljöer och pedagogisk kompetens hos de utbildningsverksamma i medlemskommunerna, dels arbetet med att skapa ett så öppet utbildningslandskap som möjligt. Ingen annanstans i Sverige finns ett så brett och djupt samarbete omfattande så många barn, unga och vuxna i lärande som i GRs 13 medlemskommuner. Det involverar nästan 200 000 studerande i alla åldrar, uppemot 20000 lärare, drygt 1 500 skolledare och cirka 1 300 skolor, fristående såväl som kommunala. Utbildningsgruppens arbetsformer För att nå de av Utbildningsgruppen fastställda målen krävs stora insatser lokalt, kommunalt och regionalt. Den samverkan som GR etablerat på skol- och utbildningsområdet grundas på att den ger kommunerna och regionen uppenbara mervärden och därmed tjänar de regionalpolitiska målens syften. Utbildningsgruppens verksamhet inramas i allt väsentligt av samverkansavtal, överenskommelser och avsiktsförklaringar, vilka reglerar allt från kvalitetsutveckling över gemensamma rutiner och spelregler till regelrätta prisöverenskommelser. Utvecklingsarbete och interkommunalt sambruk bedrivs helt integrerat. Detta innebär att det finns dels ett utvecklingsuppdrag, dels ett löpande, efterfrågestyrt serviceuppdrag, båda till kontinuerligt stöd för skolornas vardagsverksamhet. Modellen ger en klok finansieringslösning, där de största intäkterna utgörs av ersättning för ett gemensamt utbud, vilket ställs till medlemskommunernas förfogande. Utbildningsgruppens arbete sker ofta i interorganisatorisk samverkan med andra huvudmän och samarbetspartners. Vid sidan av detta samarbete är de nätverk och arbetsgrupper som etablerats av central betydelse för arbetet med att realisera den inriktning som fastställs årligen. När det gäller både samverkan med andra organisationer och nätverksarbetet kan rationalitetsvinster, mer flexibelt arbetssätt och bättre förankring noteras. Samverkanspartners och nätverk besitter kunskaper och kompetenser, har idéer och erfarenheter som är av stort värde i Utbildningsgruppens arbete, vars insats i många sammanhang blir att svara för processer, nätverksorganisering, kontaktverksamhet etc. Regionen som helhet utgör ett större underlag än varje enskild kommun för att ge bredd, djup och kvalitet i olika former av service till regionens utbildningsanordnare. Här intar satsningar till stöd för pedagogisk utveckling en särställning. Spjutspetskunnande och goda exempel i enskilda kommuner kan i det regionala samarbetet göras tillgängliga för övriga kommuner i regionen. Av central betydelse på detta Utbildningsgruppens utgångspunkter Utbildningsgruppens arbete tar sin utgångspunkt i att satsningar på utbildning och kompetensutveckling på det livslånga lärandet är centrala inslag i ett välfärdssamhälle och att sådana insatser borgar för utvecklingen av en hållbar välfärd. För att klara denna utmaning, både kostnads- och kvalitetsmässigt, är samverkan mellan utbildningsaktörer och skolhuvudmän en grundförutsättning. Kraven på förnyelse, ökad effektivitet och kvalitetsförbättringar i utbildningssystemen är höga. Det är mot denna bakgrund regional samverkan och interkommunalt samarbete på utbildningsområdet ska ses. Det bidrar sammantaget till både bättre kvalitet och högre kostnadseffektivitet. Vid sidan av det tillväxtfrämjande perspektivet bidrar investeringar i livslångt lärande också till människors möjligheter att leva ett rikt liv i en levande demokrati. De utgör en grundförutsättning för aktivt deltagande i samhällsutvecklingen. I ett föränderligt samhälls- och arbetsliv är det livslånga lärandet en avgörande jämlikhetsfråga. Gemensamma satsningar på livslångt lärande blir en garant för 25 GRs årsredovisning 2014 Några verksamhetsmått område är dialogen i GRs nätverk kring skolans kvalitetsutveckling, ett av flera redskap i arbetet med att bidra till utvecklingen i regionens skolor. Då kommunerna har gemensamma intressen att bevaka i utbildningsfrågor, ger regionens samlade tyngd större genomslag mot omvärlden än vad kommunen skulle kunna åstadkomma genom enskilt agerande. Den höga förändringstakten i samhället, vilken bland annat vilar på globalisering och tekniska landvinningar, kräver ökad innovation och utveckling i samtliga verksamheter i utbildningslandskapet, såväl vad gäller processer och former som avseende verktyg. Utbildningsgruppen ser GR som en arena för innovation. GR Utbildnings arbete är koncentrerat till pedagogisk utveckling och det öppna utbildningslandskapet. Över tid skapas en regionkänsla bland dem som verkar på det livslånga lärandets område i GRs medlemskommuner. Insikten att konkreta resultat i både utvecklings- och sambruksperspektivet är den säkraste vägen att nå den legitimitet som förutsätts för att politiskt styra en interkommunal samverkan 13 kommuner emellan är ett centralt inslag i Utbildningsgruppens arbete. Verksamheten omfattar samtliga skolformer som kommunerna har ett ansvar för. Idéer och erfarenheter inom en skolform sprids med GR som arena till andra. Utvecklingsarbete och sambruk erbjuds alla skolformer och görs tillgängligt för offentliga såväl som fristående verksamheter. Det öppna utbildningslandskapet inbegriper alla elever och studerande från förskola till vuxenstuderande. EU och det internationella perspektivet ska genomsyra förbundets verksamhet. Utbildningsgruppen stödjer arbetet kring dessa frågor med utgångspunkt från skolans styrdokument. Idag sker skolans internationalisering gränsöverskridande mellan länder, kulturer och enskilda människor och berör såväl politiska, ekonomiska, ekologiska som sociala aspekter. GRs spetskompetens efterfrågas både nationellt och internationellt och de kontakter som uppstår på denna arena bidrar till utveckling i regionen. Under 2014 har internationell samverkan och EU- satsningar vidareutvecklats i en positiv riktning. Verksamheten omsatte 290 (280) mkr. Medlemsavgiften utgjorde 2,7 (2,8) procent av GR Utbildnings totala omslutning. GR sköter gymnasieantagningen för samtliga 67 (68) skolor i regionen, varav 25 (26) är kommunala och 42 (42) är fristående. Totalt hanterades 12 502 (12 364) ansökningar till 382 (379) utbildningar.Andelen elever som blev antagna på sitt förstahandsval är 83 (85) procent. Endast 32 (21) elever stod som reservplacerade när antagningen avslutades den 3 september. Flertalet av dessa går redan på ett nationellt program på gymnasieskolan. Under året sjösattes det nyutvecklade och webbaserade antagningssystemet Indra2 och den 19 december öppnade ansökan för elever och studie- och yrkesvägledare. Pedagogiskt Centrum (PC) mötte cirka 38 000 (36 000) deltagare på seminarier, längre och kortare utbildningar, på konferenser och vid andra aktiviteter som mässor och liknande. Under året har 14 (16) FN- och EU-rollspel genomförts samt elevinriktade insatser inom sex och samlevnadsundervisning, hållbar utveckling, demokratifrågor och framtida yrkes- och studieval. Dessa har engagerat 3 500 (3 000) elever inom grund- och gymnasieskola. Utöver detta lockade mässan Gymnasiedagarna över 12 000 (11 000) elever som står inför det stundande gymnasievalet. PC har drivit 9 (10) EU-finansierade projekt kring skolans utveckling och det livslånga lärandet. Framtidens Ledare har utbildat cirka 600 (450) nuvarande och blivande ledare i olika långa och korta utvecklingsprogram och utbildningsinsatser. Webbsidan www.praktikplatsen.se underlättar hanteringen av praktikplatser och andra arbetslivskontakter. Praktikplatsen har samarbetat med cirka 5 000 (5 000) företag och arbetsplatser som erbjuder praktikplatser och under året har 14 000 (13 500) praktikplatser levererats. Under 2014 har GR Vux startat 72 (78) olika yrkesutbildningar inom tio olika branscher fördelade på 84 (88) undervisningsgrupper med 1 156 (1 145) unika deltagare vid fyra (fyra) utbildningsstarter. Läromedel inköptes via GR för drygt 62 mkr (58 mkr). GR förfogar upphovsrättsligt över ett mediebibliotek bestående av drygt 17 000 titlar till ett inköpt värde av cirka 20 mkr. Genom miljötransporter reduceras trafikarbetet avsevärt jämfört med om kommunerna själva skulle ha hanterat läromedelsverksamheten. Genom ett utvecklat samarbete med kommunernas olika former av internpost har transporter under året minskat ytterligare. GRs läromedelsservice omfattas av mer än 690 av Göteborgsregionens, Varbergs och Falkenbergs kommunala och fristående grund- och gymnasieskolor, vilket ger en omfattning av 148 000 elever. Utöver dessa når GR även regionens drygt 800 förskolor och vuxenutbildningsenheter. Distribution i strömmande form motsvarade under året drygt 98 (97) procent av medielånen från GR. Av drygt 800 000 (825 000) medielån utgjordes 13 000 av distribution i fysisk form, som dvd. 26 GRs årsredovisning 2014 Nyckelhändelser regionen. På den nya webbplatsen får både utbildning och näringsliv de hetaste nyheterna gällande samverkan mellan skola och arbetsliv. Likaså finns här information om hur man kan samverka och vilka olika insatser som erbjuds till skolor, kommuner och företag. Webbplatsen är även en samlingssida för de digitala verktyg och plattformar som erbjuds genom Göteborgsregionens kommunalförbund, såsom praktikplatsen.se, EiS (Entreprenörskap i skolan), SYVonline och REKAS (Regional Kartläggning av Arbetsmarknad och Studerande). Gymnasieantagning och reservantagning genomförd Den 3 september avslutades reservantagningen 2014 och därmed hela antagningsåret. Antal antagna till nationella program var 9 559, varav 5 999 på kommunala skolor och 3 560 på fristående. 82 procent av eleverna var antagna på sitt förstahandsval. Totalt erbjöd skolorna 10 548 platser på nationella program. Antal antagna på högskoleförberedande program var 72,3 procent och yrkesprogram 27,7 procent. Antal antagna till fristående skolor inom GR ökade från 34,6 procent till 37,2 procent. Det fanns 32 behöriga elever som enbart var reservplacerade den 2 september. Dessa elever har haft möjlighet att göra omval till skolor med lediga platser. 347 sökande var fortsatt obehöriga vid slutantagningen, 165 från grundskolan och 182 äldresökande. GRs gymnasieantagning sköter också antagningen till programinriktat individuellt val och gruppbaserad yrkesintroduktion. Totalt tog gymnasieantagningen in 474 elever, varav 269 till programinriktat individuellt val och 205 till gruppbaserad yrkesintroduktion, till totalt 687 platser. PlugInnovation samlar kunskap för att motverka studieavbrott PlugInnovation.se är en del av det nationella projektet Plug In som arbetar med att motverka avbrott i gymnasieskolan. Webbplatsen utvecklas för att bli en nationell digital plattform där all relevant kunskap i frågan samlas och där pågående effektutvärderingar kommer att kunna visa vad som verkar fungera. Plattformen byggs för att kunskapen kring den här frågan inte finns samlad någon annanstans i Sverige. Webbplatsen är uppdelad i olika delar som var och en är viktig i arbetet med att motverka studieavbrott. Inom statistikdelen har en prototyp av ett verktyg för elevdata som skulle kunna användas i arbetet med att förhindra studieavbrott utvecklats. På metodsidan samlas information om hur de 80 projektverkstäderna i de fem regioner som är med i projektet arbetar, varav tio har djupanalyserats under året för att se vad som verkar fungera i arbetet med att motverka avbrott i gymnasieskolan. Allt arbete som görs inom projektet ska dessutom baseras på befintlig kunskap. På webbplatsen finns aktuell forskning samlad för att alla som arbetar med frågan lätt ska kunna hitta vad som är aktuellt samt ha den vetenskapliga grunden som stöd i planeringen av de insatser som görs. 26 mars i år deltog PlugInnovation på högnivåmötet för Temagruppen i Unga/Drop Outs-satsningen inom ESF. I högnivågruppen ingår representanter från bl.a. Ungdomsstyrelsen, Svenska ESF-rådet, Arbetsförmedlingen, Skolverket, Försäkringskassan, Socialstyrelsen och SKL. Plug In och PlugInnovation togs upp som en punkt på dagordningen och representanter från projektet berättade om syftet med den nationella plattformen för att förhindra avbrott i gymnasieskolan. Unikt traineeprogram går på bredden i byggsektorn Ett nytt traineeprogram med namnet Framtidens samhällsbyggare har utvecklats genom ett samarbete mellan GR Framtidens Ledare och företag inom Centrum för management i byggsektorn. Programmet bygger på ett helt unikt nytänkande för branschen då det är gränsöverskridande i sitt syfte att forma framtidens medarbetare och samarbete sker mellan samhällsbyggnadssektorns olika branscher, företag och kommunala verksamheter. Totalt är 14 företag och offentliga organisationer med i programmet och de 18 deltagarna började i augusti 2014. Under programmets 14 månader är traineerna anställda i ett företag eller organisation och gör därutöver breddningsperioder i tre andra företag eller förvaltningar inom sektorn. De får därigenom chansen att skaffa sig insikter och förståelse för de drivkrafter och den affärsmässighet som styr andra aktörer. Därtill lär sig traineerna hur politiskt styrda organisationer fungerar inom samhällsbyggandet. Parallellt går deltagarna ett utvecklingsprogram som processleds av GR, med fokus på gränsöverskridande projektarbete och personlig utveckling. Efter avslutat program kommer deltagarna att kunna bli de förändringsagenter som sektorn så väl behöver. Jonsereds IF och Jonsereds skola tilldelas gemensamt Partille kommuns barnkonventionspris Jonsereds IF och Jonsereds skola fick priset för sitt unika samarbete kring barn och ungdomar i Jonsered för att skapa trygghet på internet och därmed motverka att unga utsätts för kränkningar på nätet. Genom att engagera sig i ett internationellt projekt i samarbete med Pedagogiskt Centrum (Developing Global Citizens through Anti Bully- Ny hemsida från GR Skola Arbetsliv har lanserats Under våren öppnades dörrarna till www.grskolaarbetsliv. se. GR Skola Arbetsliv är en verksamhet vars mål är att stärka den långsiktiga kompetensförsörjningen i Göteborgs- 27 GRs årsredovisning 2014 i NO och matematik till arbete med radio-och tv-program och ”hands-on-science”. GR Utbildning bidrog med tre seminarier på Teachers’ Night och med en storföreläsning på Förskolekvällen. Däribland om spel för lustfyllt lärande, om relationer och sexualitet och om hur pedagogen kan använda surfplattan som ett pedagogiskt verktyg. Teachers’ night avslutades med att Jim Thuresson föreläste om attityder och inställningar, mentala bilder och om att bygga självförtroende. ing Work) med syftet att skapa en god nätkultur, har skola och föreningsliv tillsammans gjort Jonsereds ungdomar delaktiga och använt sig av deras kreativitet och engagemang i konstruerandet av dataspel kring temat ”schysst på nätet”. Som partner i EU-projektet finns en skola och en fotbollsklubb i England. Jonsereds IF och Jonsereds skola har på detta sätt visat hur föreningsliv och skola med en gemensam värdegrund kan öka ungas engagemang för alla barns lika värde och att inga barn får bli diskriminerade enligt barnkonventionens artikel 2, principen om icke-diskriminering. De har också visat hur man tillsammans kan skapa en helhetssyn och ett stort engagemang för barn i närområdet, såväl på fotbollsplanen, i skolan och på nätet som på övriga arenor i lokalsamhället. Därigenom har de lyckats öka kunskapen kring temat större nätmedvetenhet för såväl barn som vuxna. Kompetensnavet för ökad regional tillväxt VGR-projektet Kompetensnavet är en förstudie i GRs regi som syftar till att undersöka förutsättningarna för en regiongemensam struktur för upphandling av kompetensutvecklingsinsatser åt i första hand små och medelstora arbetsgivare. Initiativet till projektet har tagits som en effekt av de erfarenheter GR har från samtal med arbetsgivare inom ramen för framför allt genomförda ESF-projekt, men också i den regionala yrkesvuxverksamheten. Efterfrågan på regionalt samordnade och individuellt anpassade kompetensutvecklingsinsatser har varit tydlig inom ramen för bland annat Västkraft och Avanto. Samtidigt har det framkommit att det finns ett stort behov av kompetensförsörjning av yrkesmedarbetare på den västsvenska arbetsmarknaden, något som inte alltid tillgodosetts av de elever som läst yrkesprogram på gymnasiet. En så kallad missmatchning har uppstått på arbetsmarknaden som till viss del har kunnat mildras av yrkesvuxsatsningen GRvux. Det långsiktiga målet med en Kompetensnavsverksamhet är att etablera en permanent plattform för kompetensutveckling i samverkan med relaterade regionala projekt. En verksamhet som skulle ha positiva synergieffekter på arbetet med yrkesutbildningar för vuxna och som stärker den regionala arbetsmarknaden, konkurrenskraften och tillväxten. Nytt antagningsår och vidareutvecklat antagningssystem Den 1 oktober startade antagningsår 2015 och GRs vidareutvecklade antagningssystem Indra2 togs i bruk. Alla användare av systemet har fått nya inloggningsuppgifter eftersom Indra och Indranet inte längre är i funktion. Indra2 är uppdelat i två delar, en del som vänder sig direkt till elev och allmänhet samt en del som vänder sig till skolpersonal m fler. En av nyheterna i Indra2 är den digitala tidsplanen/ tidslinjen med tillhörande ärendehanteringssystem vilket innebär att årets viktiga datum är synliga på tidslinjen. Via ärendehanteringssystemet kommer användare att bli aviserade både arbetsuppgifter och meddelanden utifrån den befattning de har. Utbildningsinsatser av befintliga användare fortsätter i höst och planeras vara avslutade i slutet av oktober månad. Alla användargrupper har bjudits in och de allra flesta har också deltagit. Gymnasieantagningen har också tillsatt en ny supportgrupp med fokus på användarstöd och teknisk support i antagningssystemet som alla användare kan vända sig till. GR Utbildning Läromedel passerar milstolpe – fler än 100 000 besökande på GR-SLI under november månad Statistiken visar också att 97 000 filmströmmar startats under samma period. Detta innebär att Läromedels webbtjänst efterfrågas mer än någonsin av regionens lärare och elever. Teachers night och Förskolekvällen på Universeum UR-veckan 8-9 september bestod av Teachers night och Förskolekvällen och besöktes av cirka 500 lärare. Universeum, Utbildningsradion och GR Läromedel bjöd på alltifrån miniseminarier med inspiration och tips för undervisningen 28 GRs årsredovisning 2014 Måluppfyllelse 2014 Inom de verksamhetsfält av sambrukskaraktär som Utbildningsgruppen ansvarar för, idag läromedelsförsörjning, skola – arbetslivskontakter, nätverkande samt yrkesverksammas kompetensutveckling, ska Utbildningsgruppen vara den ledande aktören i GRs medlemskommuner. både ett ekonomiskt perspektiv och ur ett kvalitetsperspektiv. Utbildningarna ska stödja Göteborgsregionens arbetsliv inom såväl privat som offentlig sektor och bidra till uthållig tillväxt i regionen. GR Läromedel erbjuder service till regionens skolor, kommunala såväl som fristående, samt skolorna i Varbergs och Falkenbergs kommuner, vilket innebär drygt 1400 skolenheter inom alla skolformer. I denna service ingår läromedelslån av film, tv och radioprogram, inköp av fysiska och digitala läromedel, tillgång till läromedelsutställning, pedagogiska caféer samt kundsupport. Grad av måluppfyllelse 2014: Målsättning Inom skol- och kompetensutveckling är Pedagogiskt Centrum en framträdande aktör och driver ett stort antal utvecklingsprojekt. Satsningar sker inom exempelvis ledarskapsförsörjning, samverkan mellan skola och arbetsliv, hållbar utveckling, bedömning för lärande, upplevelsebaserat lärande och att motverka avbrott på gymnasiet. Pedagogiskt Centrum genomför insatser i samtliga tretton kommuner och projekten som PC genomför efterfrågas även nationellt. Inom regionen är praktikplatsen.se, som stöttar samordningen av praktikplatser, det enda webbverktyget i sitt slag och flertalet av medlemskommunerna är på något sätt involverade i arbetet på GR Skola Arbetsliv. Gymnasieantagningen tillhandahåller IT-verktyg, information och statistik rörande antagningens alla skeden till skolchefer, rektorer, studie- och yrkesvägledare, elever och föräldrar. Detta görs i första hand via antagningssystemet Indra2 och genom utbildningskatalogen Vad ska jag välja? Under 2014 har ett nytt digitalt statistikverktyg för GRs antagningsstatistik implementerats. Från och med antagningsåret 2014 publicerades antagningsstatistiken via detta verktyg för direktåtkomst på webben för de kommuner som valt att ansluta sig. Gymnasieantagningen tillhandahåller även IT-verktyget GRs Ungdomsuppföljningssystem (GRUUS) som ger information om vilka ungdomar som gör avbrott i studierna och som därmed står utan gymnasieskola. Systemet ger också information om elever som är inskrivna på gymnasieskolor inom GR samt uppgift om elevers fullständiga studieväg. Syftet med GRUUS är att alla berörda parter, såsom avlämnande skola, mottagande skola, hemkommun och skolkommun, snabbt ska bli varse förändringar som sker de egna ungdomarna. GRUUS används av samtliga gymnasieskolor och utbildningsförvaltningar inom GR. Under 2014 har ett datalagerprojekt bedrivits som syftar till att öppna upp och tillgängliggöra den utbildningsdata som Gymnasieantagningens antagningssystem innehar. GR Vuxs uppdrag är att regionalt samordna yrkesutbildning för vuxna och att utnyttja den samlade kapaciteten av utbildningsresurser och studerande för att härigenom optimera de kommunala resurserna för vuxenutbildning ur 100 procent av brukarna av detta utbud ska instämma i de två av sammantaget fyra mest positiva bedömningarna av verksamheten, vilken fortlöpande följs upp i bl.a. brukarenkäter. Utbildningsgruppen har fastställt ett antal målsättningar för verksamheten, vilka tillsammans med utfall 2014 redovisas nedan. Målsättning Grad av måluppfyllelse 2014: Pedagogiskt Centrums kompetens- och utvecklingsinsatser visar goda resultat. Ett flertal av projekten är av mer processinriktad karaktär. Projekten utvärderas kontinuerligt och innehållet anpassas efter detta. Målsättning Verksamheten ska medverka i minst ett större internationellt forskningsprojekt inom det utbildningsvetenskapliga forskningsfältet. Grad av måluppfyllelse 2014: Pedagogiskt Centrum deltar i två internationella forskningsprojekt, dels det samnordiska EU-projektet GNU (Gränsöverskridande nordisk undervisning) som beforskar metodik i klassrummet och hur digitala verktyg används för att skapa lärande. GR är också associerad partner i Innovative Technologies for an Engaging Classroom (iTEC,) som är EUs största forskningsprojekt om IT i skolan. Pedagogiskt Centrum driver dessutom utvecklingen och uppbyggnaden av Pluginnovation.se, en plattform för att motverka avbrott från gymnasieskolan där aktuell forskning, såväl internationell som nationell, tillgängliggörs. Målsättning Inom den delen av det pedagogiska sambruksutbudet som erbjuds direkt till eleverna ska behovsfokuseringen och, som en följd av detta, den direkta elevanvändningen av GRs utbud öka. Grad av måluppfyllelse 2014: Pedagogiskt Centrum arrangerar elevinsatser i form av FNrollspel, temapass och satsningar inom digitala pedagogiska spel för cirka 3 500 elever årligen. Vidare testas flertalet av de spel och metoder som Pedagogiskt Centrum utvecklar i klassrumssituationer där eleverna utgör referensgrupper. 29 GRs årsredovisning 2014 Samtliga elevinsatser som genomförs med elever sker tillsammans med lärarna för att arbetet ska kunna fortsätta i klassrummet efter att insatsen är genomförd. Praktikplatsen.se vänder sig till elever och studenter i de medlemskommuner som nyttjar denna tjänst. Pedagogiskt Centrum ökade under 2014 även utbudet av metoder inom upplevelsebaserat lärande som vänder sig direkt till elever, särskilt då flera digitala spel har producerats. Exempel på detta är www.påjobbet.se och http://www.realstars.eu/ fairsex-natverket/. All information om utbildningar inom GR Vux sker via hemsidan. Inga lösenord krävs och det är där också möjligt att söka till utbildningarna. Webbplatsen är även en viktig kanal för information till studie- och yrkesvägledare och arbetsförmedlare. Indra är Gymnasieantagningens webbplats för gymnasievalet och används årligen av 11 000 elever med egen inloggning. På Indra gör eleverna sina val till gymnasiet och tar del av information som rör det egna gymnasievalet. Eleverna kan via systemet följa sitt gymnasieval under hela antagningsprocessen. Elevinloggning på GR-SLI och dess möjligheter i ett pedagogiskt sammanhang är en självklarhet i allt större användargrupper och bereds allt bättre möjligheter i den fortsatta utvecklingen av GR-SLI. I flera av GR-kommunerna pågår arbete med förenklad inloggning genom den nationella webbplatsen skolfederation.se. GR-SLI med dess potential till omfattande användning prioriteras högt i detta arbete och GR medverkar för att finna bästa lösning. GR SYVO och fortsätter nu att utvecklas med medel från Tillväxtverket och Västra Götalandsregionen, tillsammans med övriga kommunalförbund inom Västra Götaland. •Praktikplatsen.se, ett digitalt verktyg för förmedling och hantering av praktikplatser och andra arbetslivskontakter. Verksamheten är utvecklad och anpassad efter skolornas behov i samarbete med skolan och arbetslivet. •Bedömning för lärande-webben, en resurswebb för pedagoger som jobbar med formativ bedömning, kollegialt lärande och bedömningsfrågor. Under 2014 genomfördes en omfattande utveckling av denna digitala plattform. Vidare genomför PC flera processinriktade utbildningar med fokus på digital kompetens för pedagoger och skolledare i regionen, utveckling av digitala spel och webbutbildningar inom olika områden. Gymnasieantagningens antagningssystem Indra2 med tillhörande system ägs av GR och har genom åren anpassats efter de behov som uttryckts av systemens användare. Systemförvaltningen bedrivs utifrån ett inkrementellt – stegvis ökande – förhållningsätt i syfte att erbjuda samtliga användare ett funktionellt verktyg och borga för en rättssäker antagning. Ett mer genomgripande utvecklingsarbete av antagningssystem har pågått sedan 2010 och avslutades under 2014. Fokus för detta utvecklingsarbete har varit att modernisera systemet för ett effektivare, mer användarvänligt och tillgängligt verktyg för samtliga användargrupper. Under 2014 implementerades ett nytt digitalt statistikverktyg för GRs antagningsstatistik. Medlemskommunerna har erbjudits tillgång till verktyget och har därmed möjlighet att ta del av regionens antagningsstatistik. Detta ger nya möjligheter att på ett effektivt sätt arbeta med regional och lokal utbildningsplanering och dimensionering av utbildningsplatser. Det nya digitala verktyget för GRs antagningsstatistik togs i bruk under antagningsåret 2014. Under året har även arbetet med att öppna upp och tillgängliggöra utbildningsdata gällande gymnasieantagning bedrivits. Målet är att i och med antagningsåret 2015 tillgängliggöra data för vidare användning genom ett öppet API (Applikationsprogrammering gränssnitt). Detta betyder att GR blir först i Sverige med att tillgängliggöra antagningsdata som öppen data. Syftet med projektet har varit att öka transparensen om vilken information som genereras i systemet, att dela med sig av information enligt PSI-direktivet (offentliga data) samt att ha bättre koll på vilken data som GR lagrar och äger. Informationen kommer att finnas samlad på www.grkom.se/psidata. De pedagogiska formerna för vuxnas lärande utvecklas bland annat genom ett utökat inslag av distansutbildning. Lärlingsutbildning för vuxna har utvidgats kraftigt under 2014 vilket bidrar till en ökad pedagogisk variation med stort fokus på individuellt upplägg. Även utbildningar som kräver fysisk närvaro har teoretiska moment som kan läsa på distans via digitala verktyg. Information och marknads- Målsättning Hela det pedagogiska utbudet ska kännetecknas av; - rationalitet, exempelvis genom nyttjande av digital teknik i alla relevanta led, - brukarfokus genom att vara helt behovsstyrt, - framsynthet och utvecklingskraft till stöd för elevernas och skolornas utveckling. Grad av måluppfyllelse 2014: Pedagogiskt Centrum utvecklade under året tio helt nya digitala verktyg som på olika sätt stödjer utbildningslandskapet inom exempelvis studie- och yrkesvägledning, bedömning för lärande, miljöfrågor och avbrottsproblematik. Verktygen syftar till att ge elever och yrkesverksamma inom skolan bättre förutsättningar att nå goda resultat och ökad måluppfyllelse. Exempel på detta är: •PlugInnovation.se, en nationell, digital plattform för att motverka avbrott från gymnasieskolan, där kunskap som är central för personer som arbetar för att motverka avbrott och främja närvaro i skolan samlas. Plattformen utvecklas inom ramen för projektet Plug In. •SYVonline, en dynamisk, deltagarstyrd webbaserad plattform för alla som arbetar med studie- och yrkesvägledning. Plattformen utvecklades via ESF-projektet 30 GRs årsredovisning 2014 föring av utbildningarna sker genom sociala medier, via AllaStuder.se och hemsidan. Genom ett ökat utbud av film i strömmande form utgörs mer än 98 procent av 2014 års medielån denna distributionsform. All film som inköpts under året är i strömmande form och utgår både från användarnas önskemål och skolornas läroplan. GR deltar i flera fora med fokus på utvecklande processer, däribland gällande modernare webblösningar och hanterandet av metadata. Likaså följer GR utvecklingen av Skolfederation.se och arbetar för nya kommunikationsoch informationskanaler. Målsättning Verksamheterna ska omfatta samtliga skolformer, från förskola till vuxnas lärande, såväl kommunala som enskilda respektive fristående aktörer. Grad av måluppfyllelse 2014: Pedagogiskt Centrums verksamhet vänder sig till fristående och kommunala skolor och skol- och kompetensutvecklingsinsatserna omfattar alla skolformer. Praktikplatsen.se omfattar samtliga skolformer med undantag av förskolan. Både kommunala och fristående skolor och utbildningsanordnare deltar. Gymnasieantagningen genomför antagningen till GRs samtliga gymnasieskolor, som 2014 var 25 kommunala skolor och 42 fristående. Verksamheten vänder sig också till samtliga grundskolor med årskurs nio inom Göteborgsregionen. Informationen kring antagningen vänder sig i första hand till sökande elever samt studie- och yrkesvägledare på kommunala och fristående grundskolor. GR Läromedel har även Varbergs och Falkenbergs skolor som användare. Samtliga skolformer från förskola till vuxnas lärande omfattas. Såväl kommunala som fristående skolor ingår i verksamheten. n 31 GRs årsredovisning 2014 Bokslut 2014 Förvaltningsberättelse GR-koncernen Styrelsen för Göteborgsregionens kommunalförbund (GR), organisationsnummer 222000-0265, avlämnar härmed årsredovisning för år 2014, kommunalförbundets 42:a verksamhetsår. GR-koncernen består förutom moderbolaget GR av Göteborgsregionens Internationella Skola AB (ISGR AB), som ägs till 100 procent av GR, och Gryning Vård AB som ägs till 54 procent av GR. GR är också en av tre huvudmän i Stiftelsen för Västsvenska fritidsområden och en av fyra i Stiftelsen Korsvägen samt delägare i Göteborg & Co, Träffpunkt AB. Omvärldsanalys Efter en stark avslutning på fjolåret har svensk ekonomi i år utvecklats förhållandevis svagt. Det främsta skälet är en fortsatt svag internationell utveckling och därmed en fortsatt svag utveckling av svensk export. Svenska BNP beräknas i år växa med 1,9 procent. För 2015 ser förutsättningarna bättre ut och BNP beräknas då växa med 2,9 procent. Arbetsmarknaden har utvecklats betydligt bättre än BNP och fortsätter att generera ökad sysselsättning. Den starka ökningen av arbetskraft har dock inneburit att arbetslösheten bitit sig fast kring 8 procent. Prognosen för år 2016 är att arbetslösheten successivt kommer att minska ned till 6,5 procent. (SKL, Sveriges kommuner och landsting) För GR området bedöms befolkningsökningen som fortsatt gynnsam med en tillväxt på ca 100 000 nya invånare 2015. GR GR är en samarbetsorganisation för 13 kommuner i Västsverige; Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö. Tillsammans har dessa kommuner 970 000 invånare. GRs uppgift är att verka för samarbete över kommungränserna samt vara ett forum för idé- och erfarenhetsutbyte inom regionen. Verksamheten inom GR ska vara till kommunal nytta samtidigt som den ska stärka regionen nationellt och internationellt. Se www.grkom.se. GRs dotterbolag Finansförvaltning Göteborgsregionens Internationella Skola AB (ISGR) En policy som är tagen av förbundsstyrelsen anger riktlinjer för medelsförvaltningen inom GR. Förbundsdirektören är ansvarig för kommunalförbundets medelsförvaltning. Riktlinjer avseende upplåning regleras i medelsförvaltningen. GR har i nuläget inga långfristiga lån eller borgensåtaganden. Placering av likvida medel får endast ske i finansiella instrument med mycket hög säkerhet och god likviditet. Endast överlikviditet över 20 mkr kan placeras. Ränterisken begränsas genom att den genomsnittliga räntebindningen på placerat kapital inte bör överstiga 18 månader. Målsättningen är att med bibehållen hög säkerhet säkerställa en god avkastning på GRs likvida kapital. Valutarisker ska undvikas genom att all exponering sker i svensk valuta. Eventuella medel i utländsk valuta ska således omgående växlas till svensk valuta. Inga utländska placeringar är genomförda. ISGR bildades 1995 och är en fristående skola med internationell profil som bedriver undervisning för elever från i första hand Göteborgsregionen. Den 1 juli 2012 överfördes ISGR ABs svenska sektion till GR med anledning av ny lagstiftning vilken omöjliggör för kommuner och kommunalförbund att vara majoritetsägare i aktiebolag som bedriver skolverksamhet enligt svensk läroplan. Se www.isgr.se. Gryning Vård AB Gryning Vård AB ägs av Göteborgsregionens kommunalförbund (54 procent) samt kommunalförbunden i Skaraborg, Sjuhärad och Fyrbodal. Verksamheten består av institutions- och öppenvård för barn, familjer, ungdomar och unga missbrukare. Bolaget är idag landets största bolag inom HVB (hem för vård och boende). Se www.gryning.se. 32 GRs årsredovisning 2014 Risker och osäkerhetsfaktorer Måluppfyllelse Läget inom GR bedöms som stabilt och konjunkturen är uppåtgående(se Omvärldsanalys) Det finns dock några osäkerheter när det gäller nästa år, bland annat kring detaljer i statsbudgeten för 2015. GR är en politiskt styrd organisation och det finns en osäkerhetsfaktor i hur GRs uppdrag kan komma att förändras utifrån statsbudgeten. Verksamhetsutvecklingen inom GR är väl förankrad i de årliga aktivitetsplanerna som varje politisk styrgrupp har lagt fast. För mer information om respektive styrgrupps mål och måluppfyllelse se avsnittet GR – uppföljning av mål och satsningar 2014 för respektive styrgrupp. Förbundsledning Högsta beslutande organ De poliska styrgrupperna bereder frågor ll förbundsstyrelsen Förbundsdirektören rapporterar ll förbundsstyrelsen ADA Administrava avdelningen Arbetsmarknad Avdelning Välfärd Sociala Förbundsfullmäkge Förbundsstyrelsen Miljö och samhällsbyggnad Utbildning Avdelning Planering Avdelning Utbildning Cirka 50 nätverk Nätverken utgörs av tjänstemän i kommunerna FAKTA Dotterbolag och delägarskap ISGR – Internationella skolan i Göteborgsregionen (helägt) Gryning Vård (delägt) Göteborg & Co (delägt) GR samarbetar i stiftelseform med: Universeum, Västkuststiftelsen GR samarbetar avseende näringslivsutveckling med: Business Region Göteborg GRs högsta beslutande organ är förbundsfullmäktige. Mandatperioden är densamma som för riksdags- och kommunalval. Förbundsfullmäktige utser GRs förbundsstyrelse och Utbildningsgruppen, en politisk styrgrupp som bland annat ansvarar för den regionala gymnasiesamverkan och även regionalgemensamma satsningar på det livslånga lärandets område. 33 GRs årsredovisning 2014 Koncernen – omsättning och resultat 2014 Bolagen i siffror – 5 års översikt (Belopp i mkr om inte annat anges) 2010 2011 2012 2013*)2014*) Sammanställd redovisning – Allmänt Medeltal anställda 668 715 812 562 551 Koncernens omsättning 761,3 848,9 785,3 668,9 674,4 Koncernens resultat efter finansiella poster 35,4 16,6 4,2 2,6 14,4 Koncernens resultat 16,1 6,6 8,5 3,5 13,2 Sammanställd redovisning – Ekonomiskt resultat (mkr) varav GR 3,3 1,8 11,2 -1,1 -4 varav Gryning Vård AB 12,4 10,5 -2,9 4,5 17,1 varav ISGR AB 0,1 0,1 0,2 0,1 0 varav Meritea AB 0,3 -5,8 0,0 0,0 0 Sammanställd redovisning – Tillgångar & skulder Koncernens balansomslutning 349,9 326,1 330,5 236,6 290,9 Eget kapital koncernen 82,7 86,4 93,1 96,6 109,8 varav GR 38,9 37,7 50,8 49,7 45,7 varav Gryning Vård AB 37,6 44,3 37,7 42,6 59,7 varav ISGR AB 4,0 4,1 4,3 4,4 4,4 varav Meritea AB 2,2 0,3 0,3 0,0 0 Soliditet 23,6%26,5% 28,2% 40,8%37,7% Likviditet 145,7%150,3% 138,9% 141,7%138,2% Koncernens investeringar 3,8 19,5 17,4 12,9 7,0 *) År 2013 och 2014 är omräknade enligt klyvningsmetoden. Se redovisningsprinciper. Väsentliga händelser i koncernen 2014 Den sammanställda redovisningen visar att koncernens omsättning per 31 december 2014 uppgår till 674,4 mkr jämfört med 668,9 mkr 31 december 2013. Omsättningen minskar för GR och Gryning Vård och ökar för ISGR. Resultatet uppgår till 13,2 mkr vilket är högre än föregående års resultat på 3,5 mkr. Gryning Vård (17,1 mkr) och ISGR (0 mkr) genererar positiva resultat och GR (-4,0 mkr) ett negativt resultat. Balansomslutningen för 2014 uppgår till 290,9 mkr, vilket är en ökning jämfört med balansomslutningen för 2013 på 236,6 mkr. Det egna kapitalet för koncernen uppgår per den 31 december 2014 till 109,8 mkr. Gryning Vård AB Gryning står stark inför 2015 och kommande år. Förutsättningarna att expandera och än bättre möta kommunernas behov har förstärkts genom det goda ekonomiska resultatet 2014. Gryning har nu goda möjligheter att genomföra de satsningar som finns planerade inför 2017/2018, liksom att utveckla ekonomiska incitament som stärker ägarnas nytta av sitt gemensamma ägande av Gryning. Under åren 2012-2013 hade Gryning en ytterst svår ekonomisk situation med vikande efterfrågan och låg beläggning. Åtgärder vidtogs och ett systematiskt arbete med budget och uppföljning infördes. Detta arbete, tillsammans med övrigt omfattande utvecklingsarbete, god kostnadskontroll och ökad efterfrågan, har bidragit till att Gryning för 2014 redovisar ett positivt ekonomiskt resultat. Årets resultat uppgick till 17,1 mkr (4,5 mkr). 34 GRs årsredovisning 2014 ISGR AB Under hösten har en ny kommunikationsplattform införskaffats, School Soft. Implementeringsarbetet är genomförd och School Soft- verktyget används nu i hela skolan. Med hjälp av School Soft kan lärare, elever och föräldrar kommunicera över internet. Frånvaro kan rapporteras direkt till klassföreståndare. Elevernas läxor kan avläsas direkt av föräldrar. Klassföreståndaren kan ge snabb återkoppling till elev/förälder angående studiesituationen m m. Sedan september 2013 har ISGR en ny paviljongbyggnad med fem stycken nya klassrum placerad på tidigare parkeringsplats vid Guldheden. I anslutning till paviljongen finns en ny skolgård/utegård för de yngsta eleverna. Med hjälp av de fem nya klassrummen kan ISGR klara av att ta emot elever till de lägre årskurserna på den internationella sektionen ytterligare ett till två år framöver. Tillskapandet av särskild skolgård/utemiljö för de allra yngsta barnen gör att konfliktnivån på raster minskas och ger ökad säkerhet/ trygghet till de allra yngsta VD har fått i uppdrag av styrelsen att undersöka möjligheten att samlokalisera alla ISGRs verksamhet under samma tak. I dagsläget är verksamheten uppdelad i två skolbyggnader belägna i Guldheden och på Molinsgatan. Såväl den politiska ledningen i regionen som företag och akademi står bakom ISGRs strävan att samla hela verksamheten på ett och samma ställe. Kontakt har tagits med Lokalsekreteriatet, HIGAB samt externa fastighetsförvaltare i syfte att finna lämpliga lokaliteter som uppfyller ISGRs krav och önskemål. Under 2014 har mycket kraft och resurser riktats mot Fässbergsgymnasiets lokaler i Mölndal. Ett långtgående arbete med att skapa en samlad skola för hela ISGR med arkitekter och olika konsulter, experter pågick hela året. I sista stund beslöt styrelsen att avslå en flytt till Fässbergsgymnasiet, med anledning av osäkerhet avseende nytt lagförslag för internationella skolor samt osäkra ekonomiska förutsättningar. Eget kapital Koncernen 2014 2013 Ingående eget kapital 96 599 93 097 Resultat aktuellt år 13 174 3 502 Utgående eget kapital 109 773 96 599 35 GRs årsredovisning 2014 GR – omsättning och resultat 2014 Årsavgifternas fördelning på kommuner 2013-2014 (kkr) GRs resultat för helåret 2014 uppgår till -3 972 kkr att jämföra med budgeterat resultat på -4 661 kkr. GR redovisar ett resultat som är 689 kkr bättre än budgeterat. Engångsposter i form av en återföring av tidigare utbetalt bidrag till Västkom och en återföring av pensionsavsättning bidrar positivt till 2014 års resultat. GR har under 2014 slutfört två betydande utvecklingsprojekt i form av implementering av antagningssystemet Indra samt Praktikplatsens webbverktyg. Implementeringen har varit framgångsrik och har genomförts enligt tidplan. Utvecklingen av Praktikplatsen har under året finansierats enligt plan medan utvecklingskostnaderna för antagningssystemet Indra blev större än planerat. Omsättningen 2014 uppgick till 375 218 kkr, att jämföra med omsättningen 2013 som uppgick till 384 161 kkr. En minskad omsättning mellan åren beror framförallt på avslutade ESF-projekt. GR har drivit ett antal omfattande ESFprojekt som har avslutats under 2014 vilket återspeglas på omsättningen. En ny programperiod startar under 2015 och förhoppningarna är stora att GR tilldelas nya ESF-projekt i kommande programperiod. Ett område där GR ser en ökad omsättning är inom verksamheten för läromedel. En ökad efterfrågan på läromedel under 2014 bidrar till att omsättningen ökar från 58 642 kkr för 2013 till 64 247 kkr för 2014. GRs omsättning består av årsavgift, stadsbidrag, EU-bidrag, övriga bidrag och övriga intäkter. (Se not 1). Övriga intäkter utgörs bland annat av deltagaravgifter (vid kurser och seminarier), konsultation och försäljning av läromedel. Kkr 20142013 Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö 2 063 2 044 2 842 2 820 38 990 38 565 2 610 2 583 5 691 5 629 3 094 3 078 2 895 2 875 932 929 4 570 4 546 2 656 2 632 1 843 1 823 1 110 1 109 929925 Summa kr/inv 70 225 69 558 74,1174,11 Vidaretransferering till andra regionala organisationer (kkr) GR Lämnade bidrag 2014 2013 ARC 6255 Business Region Göteborg (BRG) 20 000 20 000 Europa direkt 200 200 Europakorridoren 400 316 Göteborg & Co 1 100 1 100 LTS 035 Miljösamverkan 210186 Mistra400 Reväst 5050 Västkom 1 760 1 738 Västkuststiftelsen 3 350 3 331 GRs årsavgift Summa lämnade bidrag GRs omsättning utgörs till 19 procent av årsavgiften, som beräknas som 74,11 kr/kommuninvånare. 2014 uppgick denna till totalt 70 225 kkr För årsavgiftens fördelning per medlemskommun 2013-2014, se tabell. 39 procent av årsavgiften (27 532 kkr) har vidaretransfererats till andra regionala organisationer medan 61 procent har använts till GRs egen verksamhet (se tabell och figur). Sett ur detta perspektiv utgör årsavgiften 11 procent av omsättningen för den egna verksamheten. 27 532 27 011 Procentuell andel av årsavgift 2014 Vidaretransferering till andraorganisationer; 11% Miljö och samhällsbyggnad; 12% Styrgruppen sociala; 9% BRG; 29% Utbildningsgruppen; 21% Politik; 2% Gemensam administration; 11% Styrgrupp arbetsmarknad; 5% Årsavgift vidaretransferering Årsavgift GR 36 GRs årsredovisning 2014 GR – Omsättning och resultat per verksamhet Detta är i linje med syftet att dessa medel ska nyttjas för kollektivtrafikfrämjande åtgärder. Utbildningsgruppen Sociala- och arbetsmarknadsgrupperna (inkl Validering i Väst) Utbildningsgruppens verksamheter uppvisar en omsättning för 2014 (262 491 kkr) vilken är i stort sett exakt jämfört med 2013 (262 260 kkr). Omsättningen skiljer däremot mellan åren på verksamhetsnivå. Bokverksamheten har ökat sin omsättning 2014 (64 247 kkr) jämfört med 2013 (58 642 kkr). EU-verksamheten har minskat sin omsättning 2014 (7 658 kkr) jämfört med 2013 (11 086 kkr). Färre nya EU-projekt har startats, då 2014 varit ett år som legat mellan programperioder. Gymnasieantagningen ökade sin omsättning 2014 (7 475 kkr) jämfört med 2013 (5 866 kkr). Vuxenutbildningen minskade sin omsättning 2014 (104 253 kkr) jämfört med 2013 (107 919 kkr). Verksamhetens resultat för 2014 är -5 017 kkr, inklusive ombudgetering på -2 000 kkr, avseende implementering av antagningssystemet Indra samt -560 kkr avseende kostnader kring chefsavveckling. Utöver ombudgetering, som under 2014 har upparbetats, visar resultatet på förhöjda implementationskostnader och avskrivningskostnader kring Indra, samt en utvecklingskostnad kring Praktikplatsens nya webbverktyg. Tidigare år har verksamheten under sociala styrgruppen och styrgruppen för arbetsmarknad redovisats gemensamt. I syfte att underlätta uppföljningen hålls från och med 2014 budget och redovisning för de två styrgrupperna isär. Förändringen medför inledningsvis att möjligheterna till jämförelser med tidigare år är begränsade. Sociala styrgruppen uppvisar ett resultat på -217 kkr vilket ska jämföras med det budgeterade resultatet på -100 kkr. Det sämre resultatet beror framförallt på kostnader i samband med utvecklingen av en webbutbildning. Arbetsmarknadsgruppen visar ett negativt resultat på -512 kkr. Det budgeterade resultatet var ett underskott på -400 kkr. Det sämre resultatet är hänförligt till kostnader i de EU-projekt som bedrivits inom arbetsmarknadsområdet. Bland annat har extra bemanning varit nödvändig i ett av projekten för att kompensera för eftersläpningar på grund av sjukfrånvaro. Sammantaget uppgick omsättningen för sociala styrgruppen och arbetsmarknadsgruppen 2014 till 50 224 kkr. Det är en avsevärt lägre omsättning än 2013 (58 599 kkr). En mindre del av minskningen, 600 kkr, avser Validering Väst. Främst förklaras minskningen av att de omfattande EU-projekt som bedrivits inom styrgruppernas verksamhetsområden avslutades under första halvåret 2014. Under 2013 omslöt EU-projekten 12 300 kkr. Motsvarande siffra 2014 var 7 000 kkr. Gemensam administration GRs gemensamma administration redovisar ett resultat för 2014 på 1 265 kkr. Resultatet är hänförbart till återföring av en pensionsavsättning och en återbetalning från Västkom. Konferensverksamheten har under 2014 inte kunnat nyttja alla lokaler för uthyrning. Kompensation från hyresvärd har betalats ut i form av hyresreduktion för den yta som varit uthyrningsbar. Ekonomienheten har haft lägre kostnader på grund av försenad bemanning vilket har påverkat resultatet för verksamheten. Miljö- och samhällsbyggnad Miljö och samhällsbyggnad uppvisar 2014 en omsättning på 18 785 kkr jämfört med 23 078 kkr (2013). Detta är i nivå med avdelningens normala nivå i omsättning. 2013 var ett undantagsår, med en ökning beroende på externa intäkter från Trafikverket i form av så kallade sektorsmedel inom ramen för Västsvenska paket. Miljö och samhällsbyggnad har ett resultat på -310 kkr jämfört med +123 kkr (2013) vilket ligger i linje med budgeterat helårsresultat på -400. Underbudgeteringen avser förseningar av insatser som skulle ha utförts under 2013 inom verksamhetsområdet Grön- och blåstruktur. Regional vattenförsörjningsplan, som avslutades under hösten 2014, uppvisar ett negativt resultat på 500 kkr då utredningen och framtagande av planen var mer omfattande än beräknat. Basverksamheten uppvisar ett positivt resultat på 889 kkr huvudsakligen till följd av vakanta tjänster och med det påföljande effekter. Tidigare reserverade medel inom projekten ”Gökägg” och”K2020” har under 2014 omförts och i huvudsak finansierat ett tvåårigt uppdrag gällande Cykelplanering. 37 GRs årsredovisning 2014 Verksamhet Styrgruppernas verksamhet År 2014 År 2013 ÅrsavgiftÖvriga till GR intäkter Kostnader* Resultat Styrgruppen sociala 6 143 27 108 -33 468 Miljö och samhällsbyggnad 8 654 10 131 Styrgrupp arbetsmarknad 3 457 13 516 ÅrsavgiftÖvriga till GR intäkter Kostnader* Resultat -217 3 754 14 523 -18 800 -523 -19 095 -310 8 654 14 424 -22 954 124 -17 485 -512 5 805 34 517 -40 027 295 Utbildningsgruppen 15 093 247 398 -267 508 -5 017 15 093 247 167 -263 981 -1 721 Styrgruppernas verksamhet totalt 33 347 298 153 -337 556 -6 056 33 306 310 631 -345 762 -1 825 Övrig verksamhet Gemensam administration Transfereringar Politisk organisation Aktieutdelning dotterbolag Finansiella poster 7 751 6 575 -13 061 1 265 8 185 3 879 -12 731 -667 27 543 265 -27 532 276 27 039 93 -27 011 121 1 584 0 -1 607 -23 1 028 0 -980 48 0 0 00 0 0 00 0 0 566 566 0 0 1 216 1 216 Övrig verksamhet totalt 36 878 6 840 -41 634 2 084 36 252 3 972 -39 506 718 Verksamhet totalt 70 225 304 993 -379 190 -3 972 69 558 314 603 -385 268 -1 107 *Kostnader inkl. avskrivningar. Balansposter Disposition av resultat 2014 samt budget 2015 Tillgångar och investeringar Enligt kommunallagen (KL) 8 kap 1§ ska god ekonomisk hushållning råda. Detta innebär bland annat att budget ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Detta benämns vanligen som balanskravet. Avsteg från detta får göras om det finns synnerliga skäl. Det ekonomiska resultatet för GR per 2014-12-31 uppgår till -3 972 kkr. Underskottet för 2014 behöver inte återställas med åberopande av synnerliga skäl enligt beslut om budgeterat underskott på -4 661 kkr. GR ser en fortsatt positivt trend för 2015 från medlemskommunerna i efterfrågan av GRs insatser som samverkansorgan. Under 2015 kommer GR att flytta till nya kontorslokaler, vilket enligt beslutad flyttbudget genererar kostnader som uppgår till 4,4 mkr. Därmed har GR budgeterat att nyttja eget kapital och har åberopat synnerliga skäl enligt ovan för att göra avsteg från balanskravet. Den löpande verksamheten har en budget i balans och målsättningen för 2016 är en budget i balans på totalen. Tillgångarna uppgår 2014 till 168,5 mkr, att jämföra med 2013 då tillgångarna uppgick till 146,8 mkr. Totalt uppgår anläggningstillgångarna till 26,0 mkr för 2014 (se not 4, 5, 7), en minskning med 2,4 mkr från 2013. Årets nettoinvesteringar uppgår till 0,2 mkr och kostnaderna för avskrivningarna är 2,5 mkr. Skulder och eget kapital Skulder och eget kapital har minskat 2014. Övriga kortfristiga skulder har ökat, och då främst skuld till extern. Skuld till extern avser intäkter som inte tillhör GR och som ska betalas till extern part. GR har de senaste åren stärkt det egna kapitalet och soliditeten ligger på en bra nivå. Disponering av respektive års resultat beslutas av GRs styrelse. Mer information om eget kapital se tabellen Eget kapital samt rubriken Disponering av resultat 2014 samt budget 2015. GRs soliditet har det senaste fem åren rört sig i intervallet 22,2 procent till 33,9 procent. Soliditeten för 2014 är 27,1 procent. För att säkerställa god ekonomisk hushållning har en beräkningsmodell tagits fram som visar GRs långsiktiga behov av eget kapital ur riskhänseende. GR ska årligen i samband med årsredovisningen till fullmäktige återrapportera bedömd miniminivå för det egna kapitalet. Beräknat på bokslut 2014 uppgår GRs behov av eget kapital i riskhänseende till 32 mkr. Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader (not 2) uppgår till 377 216 kkr för 2014 vilket är en minskning jämfört med 2013 då kostnaderna uppgick till 384 652 kkr. Kostnaderna för konsultarvoden minskar, likaså kostnaderna för reklam och marknadsföring. Kostnaderna för konferenser har under året minskat på grund av färre EU-projekt under året. Kostnadsnivån i den löpande verksamheten anpassas efter erhållen finansiering. 38 GRs årsredovisning 2014 GR i siffror – 5 års översikt (Belopp i mkr om ej annat anges) 2010 2011 201220132014 GR – Allmänt Invånare i medlemskommunerna, tusental Avgift per invånare, kr Medeltal anställda GR, st 929 939 948 958 970 68,11 74,11 74,11 74,11 74,11 100 104 118 126 130 GR – Ekonomiskt resultat Omsättning totalt 293,4 369,0 311,2 384,2 375,2 varav årsavgifter avsedda för GRs verksamhet 36,6 41,0 41,842,642,7 varav årsavgifter transfererade till andra regionala organisationer 25,2 27,0 26,827,027,5 varav övriga intäkter 231,6 301,0 242,4314,6305,0 Årets resultat (resultat efter finansiella poster) 3,3 1,8 14,9 -1,1 -4,0 GR – Tillgångar & skulder Balansomslutning 175,2 150,7 166,2146,8168,5 Anläggningstillgångar 22,0 21,1 24,828,426,0 Eget kapital 38,9 37,7 50,8 49,7 45,7 Soliditet 22,2% 25,0% 30,6%33,9%27,1% Likviditet 113,5% 116,0% 123,8%123,4%116,1% Investeringar 0,7 0,6 0,79,80,2 Investeringarnas andel av kostnaderna 0,2% Avskrivningar 0,2% 0,2% 2,5% 0% 1,1 1,1 1,01,82,5 Resultat efter avskrivningar 2,9 Finansnetto 0,4 2,0 1,30,90,5 3,7 Kapitalomsättningshastighet ggr 1,7 2,4 10,0 1,9 -2,3 2,6 -4,5 2,2 Eget kapital GR 2010 2011 2012 2013 2014 Ingående eget kapital (varav 14 076 kkr avser kapitaltillskott Gryning) 35 577 Disponering av 2010 års resultat till IT-relaterade investeringar på utbildningsområdet 38 900 37 681 -3 000 Disponering av 2011 års resultat till IT-relaterade investeringar på utbildningsområdet -1 781 Resultat aktuellt år 3 323 1 781 14 917 Utgående eget kapital före resultatdisposition 38 900 37 681 50 817 39 50 817 49 710 -1 107 -3 972 49 710 45 738 GRs årsredovisning 2014 Väsentliga händelser GR 2014 Beredningen för hållbar utveckling (BHU) i Västra Götaland har, efter remissbehandling i GR/BRG och övriga kommunalförbund, ställt sig bakom den regionala utvecklingsplanen (RUP) Västra Götaland 2020 (VG2020) som antogs av regionfullmäktige 2013-09-24. Därefter har ett uppdrag formulerats till kommunalförbunden i länet att ta fram delregionala genomförandeplaner för VG2020. VG2020 definierar 32 prioriterade frågor inom ramen för fyra teman: En ledande kunskapsregion, En region för alla, En region där vi tar globalt ansvar, En region som syns och engagerar. GR har tillsammans med BRG under året arbetat med att ta fram en delregional genomförandeplan kopplad till Västra Götalandsregionens regionutvecklingsplan VG2020. De regionala tillväxtmedel som under senare år fördelats från regionutvecklingsnämnden i VGR till Göteborgsregionen, cirka 15 mkr, har tilldelats BRG med fokus på tillväxt i ett näringslivsperspektiv. Utvecklingsfrågorna i VG2020 definieras med ett betydligt bredare anslag, bland annat kring livslångt lärande, välfärd och infrastruktur, och det finns därför anledning att förvänta att medel fördelas även för satsningar inom GRs verksamhetsområden. Arbetssättet med genomförandeplan är nytt och förutsättningarna för finansiering av insatser inom ramen för VG2020 är ännu inte helt klarlagda. Under 2014 har Gryning Vård sagt upp andrahandskontraktet från GR på Gårdavägen 2 i förmån för andra lokaler. På grund av uppsägningstid har Gryning betalat hyran under 2014 och GR har därmed fått full täckning för lokalkostnaderna. GR har för 2015 hyrt ut den yta som Gryning vård sagt upp till Social resurs och därmed säkrat upp täckning för lokalkostnaderna. Förändringar i ledningsgruppen i form av ny chef för GR Utbildning, Bengt Randén och ny chef för Planering, Maria Sigroth. GR har under 2014 efter anmodan lämnat ett yttrande till förvaltningsrätten med anledning av laglighetsprövning enligt kommunallagen, då Vägvalet i Göteborg har överklagat ärende 9 – Förslag till reviderad budget för GR 2014 – vid GRs förbundsfullmäktiges sammanträde 2014-06-10. GRs förbundsfullmäktige beslöt vid sammanträdet i enlighet med förslaget (§ 87) som innebär en underbalanserad budget för 2014. Dom i ärendet fastställdes 2015-02-26 med utfallet att förvaltningsrätten avslår överklagandet. Väsentliga personalförhållanden GR är en organisation som på grund av verksamhetens karaktär, förutom ordinarie årsarbetare även har arvodeanställda och konsulter för specifika insatser. Medeltalet anställda ökar från 126 personer 2013 till 130 personer 2014. Andelen kvinnor 2014 är 72 procent och andelen män 28 procent. Den totala sjukfrånvaron är oförändrad mellan 2014 och 2013 (Se tabell nedan). Antalet sjukfrånvarotimmar minskar mellan 2014 och 2013. Långtidssjukfrånvaron minskar. Pensionsförvaltning GR hanterar pensioner via IPT-planen som är ett färdigt försäkringspaket från Alecta. I denna ingår ålderspensionen, ersättning vid långvarig sjukdom samt möjlighet att lägga ett ekonomiskt skydd till efterlevnad vid dödsfall. ITP förvaltas av Alecta och administreras av Collectum. GR Total sjukfrånvaro (%) 20142013 Kvinnor Män 4,8%4,7% 1,8%2,3% Summa total sjukfrånvaro (%) 4,0% 4,0% Total sjukfrånvaro (timmar i genomsnitt per årsarbetare) Kvinnor Män 104105 3748 Total sjukfrånvaro (timmar i genomsnitt per årsarbetare) Varav långtidssjukfrånvaro Varav långtidssjukfrånvaro timmar per årsarbetare 86 88 63,9% 55 66,5% 59 5,2% 2,9% 5,4% 7,5% 3,5% 3,9% Total sjukfrånvaro per åldersgrupp (%) Yngre än 30 år 30–49 år 50 år och äldre 40 GRs årsredovisning 2014 Resultaträkning GR och sammanställd redovisning (koncernen) (kkr) Sammanställd redovisning GR NOT nr 2014 2013 2014 2013 1 375 218 384 161 674 382 668 885 varav årsavgifter avsedda för GRs verksamhet 42 693 42 547 42 693 42 547 varav årsavgifter transf. till andra reg. organisationer 27 532 27 011 27 532 27 011 varav övriga intäkter 304 993 314 603 604 157 599 327 VERKSAMHETENS INTÄKTER VERKSAMHETENS KOSTNADER 2, 3, 10 Resultat före avskrivningar -377 216 -1 998 -384 652 -491 -654 172 20 210 -662 365 6 519 4, 5, 11, 12, 13 -2 494 -1 814 -6 774 -5 203 Resultat efter avskrivningar Avskrivningar -4 492 -2 305 13 436 1 316 Resultat från andelar i koncernföretag 6 0 291 0 0 Finansiella intäkter 6 566 927 992 1 264 Finansiella kostnader 6 -46 -20 -55 -26 Resultat efter finansnetto -3 972 -1 107 14 373 2 553 Inkomstskatt 0 0 -1 199 948 -3 972 -1 107 13 174 3 502 ÅRETS RESULTAT 41 GRs årsredovisning 2014 Balansräkning GR och sammanställd redovisning (koncernen) (kkr) Sammanställd redovisning GR TILLGÅNGAR NOT nr 2014 2013 2014 2013 Immateriella anläggningstillgångar Programvara 4, 11 6 737 8 860 6 737 8 860 S:a immateriella anläggningstillgångar 6 737 8 860 6 737 8 860 Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark 12 0 0 24 921 23 809 5, 13 459 701 10 900 9 504 S:a materiella anläggningstillgångar 459 701 35 821 33 313 Inventarier Finansiella anläggningstillgångar Aktier i dotterbolag 7 18 730 18 730 0 0 Aktier övriga 7 75 75 75 75 Fordran hos koncern 0 0 0 0 Övriga finansiella anläggningstillgångar 0 0 189 0 Uppskjuten skattefordran 0 0 79 39 S:a Finansiella anläggningstillgångar 18 805 18 805 343 114 Lager & pågående arbete Lager avseende läromedel Pågående arbete & pågående projekt 8 92 7 920 183 3 170 92 7 920 183 3 170 S:a lager & pågående arbete 8 012 3 353 8 012 3 353 Fordringar Kundfordringar Förutbetald kostnad & upplupen intäkt Skattefordran Övriga kortfristiga fordringar 74 949 3 527 0 3 388 17 665 18 632 69 4 181 116 545 9 137 0 6 022 58 472 27 613 3 709 4 662 S:a Fordringar 81 864 40 547 131 704 94 456 Likvida medel Kassa & bank 52 670 74 575 108 265 96 464 S:a likvida medel 52 670 74 575 108 265 96 464 S:A TILLGÅNGAR 168 547 146 841 290 882 236 560 42 GRs årsredovisning 2014 Balansräkning forts (kkr) Sammanställd redovisning GR 2014 NOT nr 2013 2014 2013 EGET KAPITAL & SKULDER Eget kapital Balanserade vinstmedel Årets resultat 49 709 -3 972 50 816 -1 107 96 599 13 174 93 097 3 502 S:a Eget kapital 45 737 49 709 109 773 96 599 Avsättningar Uppskjuten skatt Avsättning pension Övriga avsättningar 0 0 0 0 1 142 0 1 189 0 465 386 1 142 1 325 Summa avsättningar 0 1 142 1 654 2 853 Kortfristiga skulder Leverantörsskuld Upplupna kostnader & förutbetalda intäkter Pågående arbete & pågående projekt 8 Skulder till koncernföretag Skatteskulder Övriga kortfristiga skulder 13 264 17 078 17 954 23 040 66 456 25 090 101 537 60 031 25 879 17 152 25 879 17 152 3 196 4 583 0 0 133 0 30243 13 882 32 087 33 783 36 842 S:a kortfristiga skulder 122 810 95 990 179 455 137 108 S:A EGET KAPITAL & SKULDER 168 547 146 841 290 882 236 560 GR Sammanställd redovisning Ansvarsförbindelser Kvarst. betalningsskyldighet avseende ombyggn enl hyresavtal 0 0 2 020 2 553 Ställda säkerheter Fastighetsinteckningar 0 0 5 751 5 751 43 GRs årsredovisning 2014 Kassaflödesanalys GR och sammanställd redovisning (koncernen) (kkr) Sammanställd redovisning GR DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN NOT nr Rörelseresultat före avskrivningar Justeringar som inte ingår i kassaflödet 9, 14 Erhållen ränta 2014 2013 20142013 -1 998 -491 20 210 11 723 -1 142 -99 -2 168 -565 566 862 992 1 199 Erlagd ränta -46 -20 -55 -26 Betald skatt 0 0 3 014 386 Resultat från likvidation av Meritea 0 591 0 0 Förändring av rörelsekapital löpande verksamheten -2 620 843 21 993 12 717 Justering för förändring av rörelsekapital Förändring av lager, pågående arbete & pågående projekt -4 659 28 480 -4 659 -33 562 Förändring av kortfristiga fordringar -41 317 12 003 -40 959 7 690 Förändring av kortfristiga skulder 26 819 -18 107 42 607 42 519 KASSAFLÖDE LÖPANDE VERKSAMHETEN -21 777 22 376 18 982 29 364 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Förvärv av materiell & immateriell anläggningstillgång -129 -5 656 -7 276 -8 757 Försäljning av materiell & immateriell anläggningstillgång 0 Förändring finansiella anläggningstillgångar 0 0 283 -206 0 -189 0 KASSAFLÖDE INVESTERINGSVERKSAMHETEN -129 -5 656 -7 182 -8 963 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Amortering av skuld 0 0 0 -2 400 KASSAFLÖDE FINANSIERINGSVERKSAMHETEN 0 0 0 -2 400 ÅRETS KASSAFLÖDE -21 906 17 563 11 800 18 001 Likvida medel vid årets början 74 575 57 012 96 464 78 463 Likvida medel vid årets slut 52 670 74 575 108 264 96 464 44 GRs årsredovisning 2014 Redovisningsprinciper – GR och sammanställd redovisning Med förvärvsmetoden avses att kommunen eliminerar det förvärvade egna kapitalet i dotterbolagen. Proportionerlig konsolidering innebär att den andel av dotterbolagens räkenskaper som tas upp i den sammanställda redovisningen motsvarar den ägda andelen. Ekonomiska transaktioner mellan de i koncernen ingående bolagen respektive kommunen har i allt väsentligt eliminerats. Obeskattade reserver och bokslutsdispositioner har i den sammanställda redovisningen fördelats på uppskjuten skatt (22 procent) och eget kapital (78 procent). Tilläggsposter vid sammanställd redovisning som inte täcks av den kommunala redovisningslagens räkenskapsscheman är följande: - Skatt på årets resultat redovisas i resultaträkningen under skatter. - Uppskjutna skatter redovisas under avsättningar. Årsredovisningen är upprättad enligt Kommunal redovisningslag och med beaktande av tillämpliga rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning. Förändrade redovisningsprinciper Från och med 2014 har den sammanställda redovisningen upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionerlig konsolidering. Tidigare har förvärvsmetoden med redovisning av minoritetens andel tillämpats. Den förändrade konsolideringsmetoden har inte fått någon effekt på redovisat eget kapital. Dotterbolagen redovisas från och med 2014 i enlighet med K3 vilket har medfört att byggnader har delats in i komponenter och ändrade nyttjandetider införts. En förklaring till hur övergången från tidigare redovisningsprinciper har påverkat koncernens ställning visas i tabellen nedan på sidan. De kommunala bolagens redovisning är upprättad i enlighet med Årsredovisningslagen, Bokföringslagen samt Bokföringsnämndens allmänna råd. Vid avvikelse i redovisningsprinciper mellan kommunalförbund och kommunala bolag är kommunens redovisningsprinciper vägledande för den sammanställda redovisningen. Inga väsentliga skillnader i redovisningsprinciper har identifierats. Sammanställd redovisning I den kommunala koncernen ingår samtliga bolag och kommunalförbund där kommunen har minst 20 procent inflytande. Inga förändringar har skett under året i kommunkoncernens sammansättning. Koncernredovisningen omfattar räkenskaperna för Göteborgsregionens kommunalförbund (GR), det helägda dotterbolaget Göteborgsregionens Internationella Skola (ISGR AB), och dotterbolaget Gryning Vård AB, som ägs till 54 procent. Den sammanställda redovisningen upprättas enligt förvärvsmetoden med proportionerlig konsolidering. Eget kapital koncernen 2013 Balanserade vinstmedel Årets resultat Summa eget kapital UB 2013 enligt gamla principer och årsredovisning 2013 Tillgångar och Skulder Koncernens tillgångar och skulder upptas till anskaffningsvärdet om ej annat framgår. Effekten av förändrade redovisningsprinciper 2013 93 097 3 642 -140 96 739 UB 2013 enligt nya redovisningsprinciper 93 097 3 502 96 599 Effekten är hänförlig till: Förändrade avskrivningar till följd av komponentmetoden -179 Förändrad uppskjuten skatt till följd av förändrade avskrivningar 39 Summa-140 De högre avskrivningarna och uppskjuten skattefordran har påverkat resultatet negativt med 140 tkr. 45 GRs årsredovisning 2014 Tillgångar och Skulder i utländsk valuta Avskrivningar påbörjas då tillgången tas i bruk. Koncernens avskrivningar enligt plan på anläggningstillgångar baseras på tillgångarnas anskaffningsvärde och en uppskattad ekonomisk livslängd av 3–33 år. Avskrivningarna görs månadsvis. GR har följande avskrivningsintervall: maskiner–programvara–infrastruktur–data–hemdatorer 3 år, maskiner– kontorsinventarier–fordon–programvara 5 år, konferensmöbler 7 år, programvaror 10 år. Tillgångar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs. Valutakursdifferensen hänförlig till likvida medel redovisas i resultaträkningen under finansiella poster. Kundfordringar Kundfordringar redovisas till belopp varmed de förväntas inflyta. ISGR AB har följande avskrivningsintervaller: datorer-– programvaror 3 år, övriga inventarier 5 år, klassrumsinventarier 10 år. Bolaget tillämpar avskrivningsregler enligt K3. Varulager Varulagret (GR) värderas till anskaffningsvärdet enligt lägsta värdets princip. Anskaffningsvärdet beräknas enligt FIFO-metoden (först in/först ut). Avdrag har skett för bedömd inkurans. Gryning Vård AB har följande avskrivningsintervaller: datorer 3 år, fordon 5 år, inventarier 5–10 år. Byggnader: (enligt SABO:s riktlinjer – Ny byggnad) Komponent .....Antal år Stomme .................100 år Värme, sanitet ........50 år El ..............................40 år Inre ytskikt .............15 år Fasad .......................50 år Fönster ....................50 år Kök ..........................30 år Yttertak ...................40 år Ventilation ..............25 år Pågående projekt Pågående projekt är projekt som har ett startdatum före årsskiftet och ett slutdatum efter årsskiftet, en tydlig budget och ett uttalat mål. Intäkter och kostnader för respektive projekt resultatförs i takt med upparbetning. Om nedlagda kostnader överstiger erhållna intäkter bokförs en tillgång på mellanskillnaden. Om erhållna intäkter överstiger nedlagda kostnader bokförs en skuld på mellanskillnaden. Befarade förluster redovisas direkt i årets resultaträkning. Inkomstskatter Bolaget tillämpar avskrivningsregler enligt K3. Dotterbolagens redovisade inkomstskatter innefattar skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år samt justeringar avseende tidigare års aktuella skatt. Skatteskulder/fordringar värderas till vad som enligt företagets bedömning ska erläggas till eller erhållas från skattemyndigheten. Uppskjuten skattefordran avseende underskottsavdrag eller andra framtida skattemässiga avdrag redovisas i den utsträckning det är sannolikt att avdraget kan avräknas mot underskott vid framtida beskattning. Soliditet Soliditet definieras som eget kapital i förhållande till totala tillgångar. Soliditeten anger den finansiella ställningen på lång sikt, dvs. den visar vilken beredskap det finns för att möta oförutsedda händelser, till exempel framtida resultatförsämringar Kassalikviditet Kassalikviditet definieras som förhållandet mellan omsättningstillgångar (exklusive varulager) och kortfristiga skulder. Kassalikviditeten visar vilken beredskap som finns för att klara de löpande betalningarna. Avskrivningar Anläggningstillgångar under upparbetning (materiella och immateriella), redovisas som pågående nyanläggning. 46 GRs årsredovisning 2014 Noter GR och koncernen (kkr) Not 1-9 avser GR, medan not 10-14 avser koncernen (sammanställd redovisning) Not 1, Verksamhetens intäkter (kkr) GR Kkr 20142013 Årsavgift 70 225 69 558 Statsbidrag 79 388 77 340 EU-bidrag 23 401 22 672 Övriga bidrag 11 331 6 682 Försäljning läromedel 64 354 59 474 Deltagaravgifter kurs och konferens Övriga intäkter 22 763 19 232 103 756 129 203 Summa verksamhetens intäkter* 375 218 384 161 * Uppställningen visar vad som är inbetalt 2014. I Övriga intäkter har periodisering av statsbidrag, EU-bidrag och övriga bidrag redovisats för att intäkterna ska hamna på rätt år. Not 2, Verksamhetens kostnader (kkr) GR Kkr 20142013 Köpta tjänster, varor & material Personalkostnader 158 208 168 436 91 922 86 002 Transfereringar till andra organisationer 27 532 27 011 Arvoden 64 445 68 803 Övriga kostnader (Ex: lokaler, utställningar och mässor) Summa verksamhetens kostnader* 35 110 34 400 377 216 384 652 *Ej avskrivningar, bankkostnader och räntor. Not 3, Specifikation av personal, personalkostnader SPECIFIKATION AV PERSONAL Medeltal anställda Kvinnor Män Summa medeltal anställda GR 2014 2013 9489 3637 130 126 Förbundsdirektör/VD & ledningsgrupp Kvinnor Män Summa förbundsdirektör/VD & ledningsgrupp 44 11 5 5 SPECIFIKATION AV PERSONALKOSTNADER (kkr) Löner och ersättningar Styrelse & förbundsdirektör/VD Ledningsgrupp Övriga anställda (inkl extrapersonal & arvodister) Avsättning pension Summa löner och ersättningar GR 2014 2 256 3 130 58 833 -1 115 63 104 2013 2 030 3 286 54 080 8 59 404 GR har inga övriga utfästelser om pensioner eller avgångsvederlag till personer i ledande ställning. Sociala avgifter enligt lag & avtal Varav pensionskostnader, inkl särskild löneskatt avsättning Övriga personalkostnader 27 272 7 769 1 546 24 414 6 413 2 184 Summa personalkostnader 91 922 86 002 47 GRs årsredovisning 2014 Not 4, Programvara (kkr) Not 6, Finansiella poster (kkr) GR 20142013 Anskaffningsvärden GR 20142013 Resultat från andelar i koncernföretag Ingående anskaffningsvärde Inköp under året Försålt/utrangerat under året 14 913 0 -1 464 5 297 9 616 0 Resultat från likvidation av Meritea Finansiella intäkter Utgående ack. Anskaffn.värden 13 449 14 913 Ränteintäkter Valutakursdifferens likvida medel Ack planenliga avskrivn. Summa finansiella intäkter Ingående avskrivningar Försålt/utrangerat under året Årets planenliga avskrivningar -6 053 1 464 -2 123 -4 736 0 -1 317 Not 5, Inventarier (kkr) GR 20142013 Anskaffningsvärden 11 513 206 -2 804 11 944 154 -585 Utgående ack. Anskaffn.värden 8 915 11 513 Ack planenliga avskrivn. Ingående avskrivningar Försålt/utrangerat under året Årets planenliga avskrivningar -10 812 2 734 -378 -10 899 584 -497 Utgående ack.planenl.avskr. -8 456 -10 812 Utgående planenligt restvärde 459 701 Direktavskrivna korttidsinventarier (kkr) GR 20142013 Direktavskrivna korttidsinventarier 943 1 000 Summa direktavskrivna korttidsinventarier 943 1 000 291 437800 129 127 566 927 0 -46 -1 -19 Finansiella kostnader Räntekostnader Bankkostnader Utgående ack.planenl.avskr. -6 712 -6 053 Summa finansiella kostnader Utgående planenligt restvärde 6 737 8 860 Ingående anskaffningsvärde Inköp under året Försålt/utrangerat under året 0 48 -46 -20 GRs årsredovisning 2014 Not 7, Finansiella anläggningstillgångar (kkr) Aktie- & röstandel GR AKTIER I DOTTERBOLAG Göteborgsregionens Internationella Skola AB, 556527-5657 Säte: Göteborg, Innehav aktier: 2 000 st Bokfört värde vid årets ingång: 100% Bokfört värde vid årets utgång: 100% 20142013 4 600 4 600 4 600 4 600 54% 54% 14 130 14 130 14 130 14 130 AKTIER OCH ANDELAR I ANDRA BOLAG Göteborg & Co, Träffpunkt AB, 556428-0369 Säte: Göteborg, Innehav aktier: 4 500 st Bokfört värde vid årets ingång: 15% Bokfört värde vid årets utgång: SUMMA 75 75 18 805 75 75 18 805 Gryning Vård AB, 556605-8201, Säte: Göteborg, Innehav aktier: 5 400 st Bokfört värde vid årets ingång: Bokfört värde vid årets utgång: Not 8, Pågående arbete & pågående projekt per verksamhet (kkr) Pågående arbete och pågående projekt avser projekt eller verksamhet som pågår och där alla intäkter och kostnader ännu ej är redovisade. Ett positivt saldo innebär en reservation av intäkter (GR är skyldig någon dessa pengar). Ett negativt saldo innebär en reservation av kostnader (GR har en fordran på någon). GR Överskjutande intäkter i pågående projekt Verksamhet Styrgruppernas verksamhet GR Överskjutande kostnader i pågående projekt 2014 2013 2014 2013 Styrgruppen sociala Miljö och samhällsbyggnad Styrgrupp arbetsmarknad Utbildningsgruppen 7 019 1 104 2 935 13 346 8 695 1 029 1 447 4 725 -744 -1 383 -109 -5 684 -498 -9 -20 -2 643 Styrgruppernas verksamhet totalt 24 404 15 896 -7 920 -3 170 Gemensam administration 1 475 1 256 0 0 Övrig verksamhet totalt 1 475 1 256 0 0 25 879 17 152 -7 920 -3 170 Övrig verksamhet Verksamheten totalt 49 GRs årsredovisning 2014 Not 9, Justeringar som inte ingår i kassaflödet (kkr) GR 20142013 Avsättning pension -1 142 99 Summa justeringar som inte ingår i kassaflödet -1 142 99 Not 10, Sammanställd redovisning, Specifikation av personal och personalkostnader SPECIFIKATION AV PERSONAL Medeltal anställda Sammanställd redovisning 2014 Kvinnor 2013 385395 Män 166168 Summa medeltal anställda 551 563 Sammanställd redovisning SPECIFIKATION AV PERSONALKOSTNADER (kkr) Löner och ersättningar 2014 Styrelse & förbundsdirektör/VD 4 026 3 971 Ledningsgrupp 4 467 4 555 231 117 227 873 -1 115 8 238 495 236 407 Övriga anställda (inkl extrapersonal & arvodister) Avsättning pension Summa löner och ersättningar 2013 Sociala avgifter enligt lag & avtal 92 359 87 221 Varav pensionskostnader 19 053 15 785 9 705 10 210 340 559 333 838 Övr. personalkostnader (inkl ersättn. förtroendevalda revisorer) Summa personalkostnader Not 11, Programvara (kkr) Anskaffningsvärden Ingående anskaffningsvärde Inköp under året Försålt/utrangerat under året Sammanställd redovisning 20142013 14 913 0 -1 464 5 297 9 616 0 Utgående ack. Anskaffn.värden 13 449 14 913 Ack planenliga avskrivn. Ingående avskrivningar Försålt/utrangerat under året Årets planenliga avskrivningar --6 053 1 464 -2 123 -4 736 0 -1 317 Utgående ack. planenl. avskr. -6 712 -6 053 Utgående planenligt restvärde 6 737 8 860 50 GRs årsredovisning 2014 Not 12, Sammanställd redovisning, Byggnader och mark (kkr) Not 13, Sammanställd redovisning, Inventarier (kkr) Sammanställd redovisning Sammanställd redovisning 20142013 Anskaffningsvärden Anskaffningsvärden Ingående anskaffningsvärde 28 509 27 528 Ingående anskaffningsvärde Inköp under året 1 928 981 Inköp under året Omklassificering 467 0 Omklassificering Försålt/utrangerat under året 0 0 Försålt/utrangerat under året Utgående ack. Anskaffn.värden 30 904 28 509 Ack planenliga avskrivn. Ingående avskrivningar -4 700 Omklassificering -69 Årets planenliga avskrivningar -1 214 Utgående ack.planenl.avskr. -5 983 -3 616 0 -1 084 -4 700 Utgående planenligt restvärde 24 921 48 067 5 074 -467 -9 546 43 128 46 243 2 574 0 -750 48 067 Ack planenliga avskrivn. Ingående avskrivningar -38 563 Omklassificering 69 Försålt/utrangerat under året 9 413 Årets planenliga avskrivningar -3 147 Utgående ack.planenl.avskr. -32 228 -36 457 0 643 -2 749 -38 563 Utgående ack. Anskaffn.värden 23 809 Utgående planenligt restvärde Not 14, Justeringar som inte ingår i kassaflödet (kkr) 20142013 10 900 Sammanställd redovisning 20142013 Övrigt 0 -2 146 Använda avsättningar -860 1 721 Reavinst vid försäljning av inventarier -166 -41 Avsättning pension -1 142 -99 Summa justeringar som inte ingår i kassaflödet -2 168 -565 51 9 504 GRs årsredovisning 2014 52 GRs årsredovisning 2014 Förbundsstyrelsen 2014 MANDATFÖRDELNING FÖRBUNDSSTYRELSEN Ledamöter PER KOMMUN Ale kommun Alingsås kommun Göteborgs kommun Härryda kommun Kungsbacka kommun Kungälvs kommun Lerums kommun Lilla Edets kommun Mölndals kommun Partille kommun Stenungsunds kommun Tjörns kommun Öckerö kommun Ledamöter ordinarieersättare 1 1 0 3 7 0 2 0 2 0 0 2 2 1 1 0 2 1 3 0 1 0 1 1 0 2 22 Jonas Ransgård (M), ordf* Göteborg Patrik Karlsson (S), 1a vice ordf* Mölndal Stefan Svensson (M), 2e vice ordf* Partille Johan Nyhus (S), 3e vice ordf* Göteborg Helene Odenjung (FP) Göteborg Eva Carlsson (S) Partille Annette Eiserman-Wikström (M) Härryda Kia Andréasson (MP) Göteborg Mats Werner (S) Härryda (fr.o.m. juni) Per Ödman (M) Kungsbacka Mats Pilhem (V) Göteborg Ingemar Ottosson (S) Lilla Edet Sofia Westergren (M) Stenungsund Eva Borg (S) Kungsbacka Martin Johansen (FP) Tjörn David Lega (KD) Göteborg Hans Bergfelt (M) Mölndal Patrik Ehn (-) Göteborg Jenny Svanergren (MP) Partille Lennart Wassenius (C) Lerum Paula Örn (S) Ale Henrik Ripa (M) Lerum 11 Ledamöter PER PARTI ordinarieersättare Arbetarpartiet Socialdemokraterna 7 4 Moderata Samlingspartiet 7 4 Folkpartiet liberalerna 2 1 Miljöpartiet de gröna 2 1 Vänsterpartiet 1 1 Kristdemokraterna 1 0 Sverigedemokraterna 1 0 Centerpartiet 1 0 22 11 KVINNOR MÄN 8 14 22 Ersättare Joakim Järrebring (S) Alingsås Arne Lernhag (M) Öckerö Miguel Odhner (S) Kungälv Daniel Filipsson (M) Alingsås Marcus Claesson (FP) Mölndal Rolf Edvardsson (S) Öckerö Anders Holmenskiöld (M) Kungälv Britt-Marie Kuylenstierna (MP) Alingsås Benny Andersson (S) Tjörn Mikael Berglund (M) Ale Magnus Pettersson (V) Lerum 1 10 11 * utgör styrelsens presidium 53 GRs årsredovisning 2014 De politiska styrgrupperna 2014 Arbetsmarknad Sociala området Maria Rydén (M), ordf Göteborg Dennis Jeryd (S), vice ordf Lerum Marina Johansson (S) Göteborg Lillemor Arvidsson (M) Stenungsund Ingvar Svensson (FP) Öckerö Ove Dröscher (S) Mölndal Jan Skog (M) Ale Inga-Lena Persson (MP) Härryda Eva Borg (S) Kungsbacka Peder Engdahl (M) Lilla Edet Björn Saletti (V) Kungälv Birgitta Larsson (S) Alingsås Anders G. Högmark (M) Tjörn Birgitta Eriksson (S) Härryda Marianne Ahlborg (FP) Partille Bo Pettersson (S), ordf Stenungsund Hampus Magnusson (M), vice ordf Göteborg Kenneth Wallin (M) Mölndal Dario Espiga (S) Göteborg Ann Catrine Fogelgren (FP) Göteborg Susanne Arvidsson (S) Partille Gun-Marie Daun (KD) Kungälv Rigmor Jorkander (MP) Kungsbacka Mona-Lisa Dahlberg (S) Tjörn Boel Holgersson (C) Ale Anette Holgersson (V) Lerum Joakim Järrebring (S) Alingsås Malin Thisell (M) Öckerö (t.o.m. april) Stig Ottosson (M) Öckerö (fr.o.m. april) Minna Salow (S) Lilla Edet Göran Hildén (FP)Härryda Miljö och samhällsbyggnad Utbildningsgruppen Johan Nyhus (S), ordf Göteborg Martin Wannholt (M), vice ordf Göteborg Rolf Gustafsson (S) Ale Thorsten Larsson (M) Alingsås Kia Andréasson (MP) Göteborg Anna Palmér (S) Härryda Ulrika Landergren (FP) Kungsbacka Mats Frisell (S) Kungälv Douglas Thisell (M) Lerum Ulf Wetterlund (FP) Lilla Edet Kajsa Hamnén (M) Mölndal Lasse Selander (V) Partille Arne Olsson (C) Stenungsund Gunilla Nordberg (S) Tjörn Rolf Edvardsson (S) Öckerö Helene Odenjung (FP), ordf Göteborg Carola Granell (S), vice ordf Stenungsund Kristina Tharing (M) Göteborg Robert Hammarstrand (S) Göteborg Jan Österdahl (M) Kungsbacka Peter Ohlsson (S) Ale Lars-Inge Stomberg (M) Partille Rutger Fridholm (MP) Lerum Leif Håkansson (S) Lilla Edet Evalotta Liljenzin (M) Härryda Mats Pilhem (V) Göteborg Maria Brauer (S) Öckerö Claes Olsson (M) Mölndal Pär Göran Björkman (S) Alingsås Håkan Olsson (FP) Kungälv Rosita Runegrund (KD) Tjörn 54 GRs årsredovisning 2014 55 GRs årsredovisning 2014 • GR är en samarbetsorganisation för 13 västsvenska kommuner. • Göteborgsregionens 13 kommuner har runt 970 000 invånare. • De 13 medlemskommunerna har tillsammans omkring 70 000 medarbetare. • GR är ett av de fyra regionala kommunförbunden i Västra Götalands län. De fyra kommunförbundens samarbetsorganisation heter Västkom. • GR har en årsomsättning på cirka 360 miljoner kronor. • GRs verksamhet finansieras dels genom medlemsavgifter (2014 cirka 20 procent), dels genom statsbidrag, intäkter från kurser, konferenser, utredningsarbeten, forskningsuppdrag och EU-projekt. Göteborgsregionens kommunalförbund Besök Gårdavägen 2 • Post Box 5073, 402 22 Gbg • Tel 031–335 50 00 • Fax 031–335 51 17 • e-post [email protected] • www.grkom.se 56
© Copyright 2024