JämLYS 2015 - Länsstyrelserna
JämLYS av skogssektorn i Norrbotten Länsstyrelsens rapportserie nr 5/2015 Titel JämLYS över skogssektorn i Norrbotten. Länsstyrelsen Norrbotten. Rapportserie nr 5/2015 Författare: Helena Österlind, Klabböle konsult Omslagsbild: Vy över Bälingeberget, Fotograf Mikael Larsson, Länsstyrelsen Foto: Mikael Larsson, sid 4, 10, 24, 34 Frederic Forsmark, sid 16, 40 Linda Bresäter, sid 18 Emma Johansson, sid 36 Lena Jonsson, sid 30 Kristin Olsson, sid 32 Hans Wänman, sid 15, 26 Helena Österlind, sid 8, 18 Kontaktperson: Malin Stenman, Länsstyrelsen i Norrbottens län, 971 86 Luleå. Telefon: 010-225 50 00 fax: 0920-22 84 11, E-post: [email protected] Internet: www.bd.lst.se ISSN: 0283-9636 Tryckeri: Upplaga: Taberg Media Group 150 ex 2 Innehåll Sammanfattning Vad är en jämställdhetsanalys Könsmönster som begränsar Alla ryms i skogen – eller? Skogskollo för att ändra statistiken 7 Inledning 9 Kapitel 1 Skogen - en arena av möjligheter Regional strategi Framtidsfrågor Skogsriket Norrbotten Fyra frågor för en bild av skogssektorn Svensk jämställdhetspolitik Användbar jämställdhetsanalys Hållbart skogsbruk Hur skapar vi ett hållbart skogsbruk? 10 11 12 Kapitel 2 Arbetsliv Vem arbetar i skogen och med vad? Synlig i skogssektorn Horisontell könssegregering Vertikal könssegregering Från macho till modern Designteam – ett kreativt sätt att arbeta tillsammans i skogen Sveaskog Statistik som ger en fingervisning om var kvinnor finns inom skogssektorn Skogstekniska klustret Könskodat arbetsliv Kvinnor i fokus Vinster med jämställdhet 16 17 Kapitel 3 Enskilt skogsägande Att ärva och äga skog Morgondagens skogsägare Jämställd fest 24 25 28 13 14 15 20 Kapitel 4 Rekrytering och utbildning Skogssektorns kompetenskarta Skogskollo Naturbruksgymnasier 30 31 33 Kapitel 5 Strategier för jämställdhet Jämställdhet är något som görs Medveten måttstock Utveckla människa, maskin och miljö Att möta mostånd Att formulera problem och lösningar på ett innovativt sätt Ledarskap Lean produktion och jämställdhet 34 35 Kapitel 6 Handlingsprogram 40 36 38 39 Bilagor Bilaga Urval av metoder Bilaga Hänt och händer inom jämställd skogssektor Bilaga Ordlista skogssektorn Bilaga Ordlista jämställdhet Bilaga Skogsriket – skogens alla värden Bilaga Statistik Litteraturlista 21 22 3 4 Förord Det är inte alla som känner till att många skogsägare är kvinnor och att 34 procent av skogsägarna i Norrbotten är kvinnor. I denna jämställdhetsanalys (JämLYS) synliggörs hur ett jämställdhetsperspektiv ytterligare kan utveckla skogssektorn och göra den attraktiv för fler genom att utmana föreställningar om kön i en bransch som sedan länge kännetecknats av mansdominans. JämLYS av skogssektorn i Norrbotten har tagits fram på uppdrag av Jämställdhetsdelegationen vid Länsstyrelsen i Norrbottens län i samverkan med Skogsriket i Norrbotten. Rapporten utgör en viktig källa till kunskap om skogssektorn i Norrbotten ur ett jämställdhetsperspektiv. Analysen fokuserar på vilka utmaningar och möjligheter som finns för en jämställd skogssektor i länet och ger konkreta förslag på hur jämställdhet kan användas som verktyg. Skogssektorn måste ses som en möjlig arena för arbete och utveckling för både kvinnor och män. Med ökad kunskap och insikt i orsakerna bakom bristande jämställdhet och strategier för åtgärder kan skogliga aktörer kraftsamla tillsammans – för Norrbottens bästa. Sven-Erik Österberg Landshövding Malin Stenman Särskilt sakkunnig i jämställdhet 5 6 Sammanfattning Vad är en jämställdhetsanalys? JämLYS av skogssektorn i Norrbotten är en rapport om var kvinnor och män befinner sig inom det skogliga området. Det handlar om utbildning, arbetsliv och även enskilt skogsägande. JämLYS är en förkortning av begreppet jämställdhetsanalys vilket innebär att skogssektorn i Norrbotten skildras med ett jämställdhetsperspektiv där kategorin kön är i fokus. Hur har kvinnor och män det inom skogssektorn? Vilka äger, brukar och utbildar sig i skogsbranschen? Vilka strategier kan användas för att locka fler till skogssektorn? Analysens huvudfråga är vilka utmaningar och möjligheter som finns för en jämställd skogssektor i Norrbotten. Motivet bakom JämLYS är att utmana bilden av skogssektorn och därmed ge en mer nyanserad beskrivning av den som kan locka både tjejer och killar att utbilda sig och arbeta med skog. Könsmönster som begränsar Tidigare var skogssektorn väldigt mansdominerad på grund av dess krav på fysik och även att det förekom mycket ensamarbete och att uppdragen ofta fanns en bra bit hemifrån. Än idag lever mönstret kvar där männen är betydligt fler än kvinnorna i skogssektorn. Men det håller på att ändras. Fler kvinnor väljer att utbilda sig in skoglig riktning och en hel del arbetar inom fältet. Det är även många kvinnor som äger skog. I Norrbotten är det cirka 34 procent kvinnor som är skogsägare. Alla ryms i skogen – eller? Information och inbjudningar riktar sig ofta (o)medvetet till män och i exemplen är det män som figurerar trots att så många kvinnor äger skog. Det här bidrar till att det går långsamt att rekrytera in fler kvinnor och samtidigt utmana den ideala bilden av skogsarbetaren som en man med muskler, en särskild sorts kläder, stort jaktintresse och gärna hundägare. Denna bild är i vissa fall sann men det finns så många fler personligheter som intresserar sig för skog. En gemensam nämnare är ofta ett genuint naturintresse hos såväl kvinnor som män som söker sig till skoglig verksamhet. Men där kan likheterna sluta. Och alla ryms. Det är dags att öppna upp för fler bilder av vad skogen är och innebär som yrke eller som ansvar i egenskap av skogsägare. Skogskollo för att ändra statistiken Ett sätt att utveckla skogssektorn och att fler får upp ögonen för dess möjligheter är att arrangera skogskollo enligt förlagan i grannlänet Västerbotten. Det handlar om att Norrbotten kan erbjuda intressanta karriärmöjligheter, trygga livsvillkor, stimulerande utmaningar för tjejer och killar. En annan är att ta fram könsuppdelad statistik för att veta på vilka positioner som kvinnor och män finns. Det är också en idé att låta kompetensområden såsom skog och jämställdhet mötas. I det utbytet finns framtidsfrågor som säkert påverkar skogssektorns möjlighet att rekrytera både tjejer och killar med rätt kompetens, som bidrar till att skogssektorn ses som ett attraktivt yrkesval och att konkurrenskraften stärks i en alltmer global kontext. Det handlar om att Norrbotten kan erbjuda intressanta karriärmöjligheter, trygga livsvillkor och stimulerande utmaningar för tjejer och killar. För att hitta rätt behövs ett visst mått av kunskap om såväl skog som jämställdhet. Men framförallt behövs vilja. Vilja att göra jämställdhet. 7 8 Inledning Syftet med rapporten JämLYS av skogssektorn i Norrbotten är att synliggöra kvinnor respektive män och deras villkor inom skogssektorn. Rapporten visar i vilken utsträckning kvinnor och män utbildar sig, arbetar och gör karriär inom skogssektorn. Även det enskilda skogsbruket är relevant att studera eftersom kvinnor äger närmare 40 procent skog vilket få vet eftersom branschen tidigare fokuserat på män som skogsägare. Skogsägandet förändras över tid och förutom att fler kvinnor äger skog så bor många skogsägare på annan plats än där de har sin skog, skogen förvärvas på flera olika sätt och det finns därmed ett behov av fler och andra tjänster från aktörer inom skogen. Rapporten tas fram på uppdrag av Jämställdhetsdelegationen i Norrbotten i samverkan med Skogsriketgruppen Norrbotten. Rapporten ger en översikt av insatser som gjorts med fokus på jämställd skogssektor och föreslår fortsatta aktiviteter inom skogssektorn med målet att tillvarata kvinnors och mäns erfarenheter samt motivera kvinnor och män att arbeta inom branschen. För att lyckas behöver branschen arbeta strategiskt med metoder från jämställdhetsområdet och anpassa dem till de egna företagen/organisationerna. 9 1 10 Skogen – en arena av möjligheter Denna rapport fokuserar på hur ett jämställdhetsperspektiv ytterligare kan utveckla skogssektorn och intressera både kvinnor och män att vara verksamma inom den. För att ett strategiskt jämställdhetsarbete för skogssektorn i Norrbotten ska kunna ge goda resultat krävs analyser av nutida förutsättningar och möjligheter för förändringsarbete. En jämställdhetsanalys studerar om kvinnor och män har samma makt att forma samhället och sina egna liv. Denna jämställdhetsanalys utgår ifrån de tre fokusområden som också återfinns i den nationella strategin för jämställdhet i skogssektorn som regeringen tog fram 2011. Områdena är: arbetsliv, enskilt skogsägande och utbildning. Förutom dessa kompletteras rapporten med ett avsnitt om jämställdhetsstrategier för Norrbottens län. Dessutom finns en handlingsplan med i rapporten för att visa på att jämställdhet är något som görs och att flera aktörer behöver vara delaktiga i förändringsarbetet. Planen är en punktlista med relevanta åtgärder för att skogssektorn i Norrbotten ska bli jämställd. Listan är ett urval av förslag som kommit fram under framtagandet av rapporten, i olika möten, vid konferenser, föredragningar och samtal med aktörer i länet. En jämställdhetsanalys studerar om kvinnor och män har samma makt att forma samhället och sina egna liv. I grannlänet Västerbotten finns det en motsvarande Jämställdhetsanalys (JämLYS av skogssektorn i Västerbotten, 2012) och den används som förlaga. Det finns många likheter mellan länen. I föreliggande rapport redovisas en sammanställning av några aktiviteter under åren 2013-2014 samt något av vad som planeras under 2015 som handlar om jämställd skogssektor. Regional strategi Grannlänet Västerbotten har en regional jämställdhetsstrategi som pekat ut tre fokusområden att arbeta vidare med • Ledningsstyrt jämställdhetsarbete Ledningens roll är avgörande för ett effektivt jämställdhetsarbete. Ledningen bör initiera och aktivt följa upp de jämställdhetssatsningar som görs. Genom att ledningen kommunicerar värdet av jämställdhet på ett tydligt sätt skapas förutsättningar för att förankra arbetet på alla nivåer i organisationen. En levande dialog och ett öppet diskussionsklimat är nödvändigt. • Bilden av branschen Föreställningar, förväntningar och normer styr en hel del av de val vi gör. Inte minst valet av yrke. Därför är en viktig del av Skogstekniska klustrets jämställdhetsstrategi att förändra bilden av branschen. Målet är att både kvinnor och män ska uppleva företag inom skogssektorn som attraktiva arbetsgivare. • Forskning och utveckling Det är viktigt att som organisation inhämta kunskap om makt och kön för att kunna fatta insiktsfulla och bra beslut för sin verksamhet – faktum är att det är en framgångsfaktor och konkurrensfördel. Företag som aktivt jobbar med jämställdhetsfrågor har visat sig vara framgångrika. Så öppna upp för kunskapsinhämtning, samverka med universitet och myndigheter för att utveckla kunskapen om jämställdhet. Strategin kommer av ett nära samarbete mellan kunskapsområdet jämställdhet och kunskaper om skogssektorn. Det här är ett framgångsrikt sätt att arbeta på och varje aktör kan använda respektive punkt som det passar just den egna verksamheten. De tre delarna hör ihop men kan också lyftas ut som egna jobbsposter. För flera aktörer inom skogssektorn är det kompetensförsörjningfrågan som är mest aktuell och om jämställdhetskunskaper kan bidra till att bredda rekryteringsbasen så är man beredd att testa. I 11 rekryteringssammanhang behövs en uppdaterad bild av skogsbranschen. Det vill säga vad branschen är och kan erbjuda tjejer och killar idag. Det är inte riktigt samma sak som för ett 30-tal år sedan (www.lansstyrelsen.se/ vasterbotten). Framtidsfrågor Även sättet att äga och förvalta sin skog förändras vilket påverkar skogssektorns olika delar. Hur ser framtidens skogssektor ut? Hur ser framtidens skogsägare ut? Hur ser framtidens skogsmaskiner ut? Framtidsfrågorna är många och spännande. Dessa behöver mejslas fram och hanteras på ett strategiskt sätt varför ledningens delaktighet och direktiv är viktiga. Vart är vi på väg inom skogssektorn? Vilka kompetenser behöver vi? Vilka tjänster kan vi erbjuda kvinnor och män? JämLYS av skogssektorn i Norrbotten följer en struktur som bygger på den nationella jämställdhetsstrategin, Västerbottens regionala strategi för jämställd skogssektor samt JämLYS. Även den nationella Skogsriketssatsningen är underlag för rapporten. Den regionala skogsriketgruppen är också källa till rapporten liksom Jämställdhetsdelegationen och därmed svensk jämställdhetspolitik. Skogsriket Norrbotten Skogsriket Norrbotten menar att det är värdefullt att veta hur det ser ut inom skogssektorn i Norrbotten vad gäller gruppen kvinnor och gruppen män. Vilka som äger skog, hur mycket och hur dom väljer att ta hand om den. Det handlar också om att få en uppfattning om hur kvinnor och män väljer utbildning som ligger inom det skogliga området och i vilken utsträckning de arbetar inom branschen efter avslutad utbildning. Det behövs flera samverkande aktörer för att skogssektorn ska bli jämställd. Därför är skogsriketgruppen i Norrbotten en strategisk sammanslutning för att utveckla skogssektorn i jämställd riktning. 12 I skogsriket Norrbotten ingår: • Sven-Erik Österberg, Länsstyrelsen Norrbottens län • Staffan Norin, Skogsstyrelsen • Annika Fredriksson, Swedish Lapland • Helena Johnsson, Lindbäcks Bygg samt Luleå Tekniska Universitet • Pär Lärkeryd, Norra Skogsägarna • Morgan Yngvesson, SCA De som ingår i skogsriketgruppen är något av brobyggare mellan teori och praktik genom att de i stora delar genomför åtgärder som vilar på nationell politik och policies men också bidrar till teori och politik genom att på olika sätt föra fram vad som fungerar i praktiken och inte. Skogsriket Norrbotten och Skogsriket Västerbotten har skrivit en gemensam debattartikel där exempelvis jämställdhet tas upp som en utvecklingsfråga. “Västerbotten och Norrbotten är betydelsefulla skogslän för Sverige och skogen är oerhört viktig för denna del av landet. Både för sysselsättning och ekonomisk utveckling, men också för biologiska och sociala värden. Länsstyrelserna i Norr- och Västerbotten har tillsammans med Skogsstyrelsen vid olika tillfällen tagit initiativ till att skapa ett brett och unikt samarbete inom länen under begreppet Skogsriket Västerbotten respektive Skogsriket Norrbotten. Arbetet har för båda länen inneburit ett bredare angreppssätt än kanske någonsin tidigare på utvecklingsarbete och innovation i skogssktorn. Skogsriket har inneburit stöd och uppmärksamhet till idéer och projekt, klusterbildningar och småföretagare, samt inkluderat samarbete med forskning och utveckling. Satsningen har under denna korta tid också fört samman beslutsfattare och experter inom områden såsom turist- och besöksnäring, design och klimatsmart byggande, jämställdhet och integration, samt åtgärder och dialog för ett hållbart skogsbruk. I styrgrupperna för Skogsriket ingår företrädare för myndigheter, företag och universitet. Nästa steg är ett nära samarbete mellan länen i några strategiska framtidsfrågor för att stötta utveckling av skogens olika värden. I Västerbotten har vi identifierat 10 viktiga framtidsprojekt. Bland annat drivs länets jämställdhetsstrategi framåt genom projekt som skogskollo för tjejer och en jämställd rådgivning. I ett annat projekt utvecklas integrationen i skogsbranschen genom utbildning och praktik för utrikes födda. I Norrbotten bedrivs utvecklingsarbeten med tre så kallade budkavlar, där alltifrån hur Norrbottens besöksoch turistnäring tillsammans med skogsindustrin kan utveckla vinnande turismkoncept till ett projekt om dialog och konflikthantering vid kontakter mellan skogsbruk och allmänhet” (Debattartikel undertecknad av Sven-Erik Österberg, landshövding Norrbotten, Magdalena Andersson, landshövding Västerbotten, Staffan Norin, regionchef Skogsstyrelsen införd i Västerbottens-Kuriren, Norrbottens-Kuriren och Norrländska socialdemokraten, 18 juni 2014). Fyra frågor för en bild av skogssektorn Analysens huvudfråga är vilka utmaningar och möjligheter finns för en jämställd skogssektor i Norrbotten? För att söka svar på den breda frågeställningen är ett sätt att formulera ett par frågeställningar: 1. På vilket sätt verkar genus inom skogssektorns arbetsmarknad i Norrbotten? 2. På vilket sätt spelar genus roll för kvinnors och mäns möjligheter att vara aktiva skogsägare? 3. På vilket sätt kan jämställdhet ses i relation till skogssektorns kompetensutveckling och långsiktiga kompetensförsörjning? 4. Hur kan skogssektorn i Norrbotten systematiskt utveckla sitt jämställdhetsarbete? Jämställdhetsanalysen bygger på genusteori samt inhämtande av fakta kring vad som pågår inom jämställd skogssektorn som blivit något av ett begrepp i norra Sverige. Därför har ett par aktörer inom skogssektorn i Norrbotten tillfrågats om synpunkter och upplevelser av jämställdhet och skog liksom att ett urval av aktiviteter har samlats ihop för att visa på processer som sker. Utgångspunkten är att det är i mötet och den ömsesidiga respekten för och nyfikenheten på jämställdhet som kunskapsområde och skogssektorn som kunskapsområde och bransch som utvecklingspotentialen finns. Båda kompetenserna behövs i både teori och praktik. Svensk jämställdhetspolitik Målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Målet antogs i bred politisk enighet 2006 utifrån propositionen Makt att forma samhället och sitt eget liv – nya mål i jämställdhetspolitiken (prop. 2005/06:155). Till det jämställdhetspolitiska målet finns fyra delmål: 1. En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. 2. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. 3. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. 4. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Den strategi som regeringen har sagt ska användas för att jobba med jämställdhet i organisationer kallas jämställdhetsintegrering och handlar om att kunskap om jämställdhet ska finnas med och användas i alla led som föregår ett beslut. Det ska också finnas med överväganden kring vilka konsekvenser beslut får för kvinnor respektive män (www.regeringen.se). Analysen fokuserar på kön som kategori och genus som analytisk utgångspunkt. Det betyder att konstruktionen av vad det innebär att vara kvinna liksom konstruktionen av vad det innebär att vara man är filtret som materialet ses igenom. Det finns även fler 13 kategorier än kön som spelar roll för skogssektorn i Norrbotten. Med början i ett jämställdhetsarbete blir det sedan intressant att se till aspekter som etnicitet, funktionshinder, religion och så vidare för att se hur skogssektorn hanterar dessa kategorier (jfr En jämställdhetsresa genom Sverige (2013), Länsstyrelsen Örebro). Användbar jämställdhetsanalys Den här rapporten kan med fördel användas som kunskapsunderlag inför projektskrivningar, argument för jämställdhetsarbete, underlag för samtal och strategier för framtidens skogssektor. Analysen kan vara ett verktyg för jämställdhetsarbetet i organisationer och företag inom skogssektorn i Norrbotten. Analysen kan vidare fungera som ett komplement till befintliga strategier t ex Handlingsplan för jämställd regional tillväxt, Strategin för jämställdhetsintegrering i Norrbotten 2014-2016, Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 m.fl. (www.lansstyrelsen.se/norrbotten). Hållbart skogsbruk Hållbart skogsbruk är en fråga i tiden. Hur får vi människor, miljöer och maskiner att hålla över tid? Hur hanterar vi våra resurser? Vad kan vi göra bättre? Vilka utmaningar finns det? I september 2014 arrangerades en nationell konferens i Skellefteå på temat Framtidens hållbara skogsbruk där jämställdhet vävdes in i hållbarhetsbegreppet och karaktäriserade stora delar av konferensens innehåll. Konferensen syftade till att påminna om det jämställdhetsarbete inom skogssektorn som drogs igång i Skellefteå 2010 men framförallt är konferensen ett led i projektet Friskare Skogsvattens arbete att genomföra kompetensutvecklingsinsatser tillsammans med skogsägare och andra verksamma inom skogsbruket. Syftet är att skapa 14 ett långsiktigt och hållbart skogsbruk, vilket kräver större naturvårdshänsyn och fler aktiva ägare (www.friskareskogsvatten.se). För att uppnå detta är jämställdhet ett viktigt perspektiv. Under två dagar diskuterades skogsbruk, hänsyn till vatten och exempel visades på hur aktivt jämställdhetsarbete inom myndigheter, företag och föreningar är viktigt för att skapa ett hållbart skogsbruk som ägs och brukas av kvinnor och män (www. friskareskogsvatten.se). Norra Skogsägarna, genom vd Pär Lärkeryd, förmedlade en bild kring just hållbarhet och kopplingen till jämställdhet. Lärkeryd menar bland annat att kopplingen mellan hållbarhet och jämställdhet bygger på två saker. Den första är att utmaningarna med att skapa ett långsiktigt hållbart samhälle är så stora att vi måste hjälpas åt. Ifall vi enbart nyttjar ena halvan av befolkningen missar vi hälften av intellektet i samhället. Den andra saken kommer sig av att vi i samhället måste vara överens om hur vi brukar skogen och är inte alla inbjudna till att vara medskapande i detta beslutande är chanserna små att vi kan hitta en överenskommelse med bred förankring. Hur skapar vi ett hållbart skogsbruk? Ett sätt att tillvarata kunskaper och erfarenheter men även ta fram nya idéer är genom att arbeta i workshopformat. Därför arrangerades under konferensens andra dag en workshop på temat: Hur skapar vi ett hållbart skogsbruk med friskare skogsvatten? Syftet med workshopen var att skapa konkreta handlingsplaner för att öka hänsynen till vattenmiljöer och stärka jämställdhetsperspektivet inom skogsnäringen. Det kom fram ett par förslag som i korthet handlar om följande punkter: • Använd flera olika kompetenser (biologer, skogsinspektorer, jämställdhetsexperter, HR kompetens, jägmästare osv) • Ha ett salutogent perspektiv • Skapa gemensamma målbilder • Skapa gränsöverskridande mötesplatser – ett Hållbarhetsforum • Utbilda verksamma inom skogssektorn i jämställdhet så att de förstår vad jämställdhet är och kan innebära i deras uppdrag • • Använd innovation som verktyg för att finna (nya) lösningar på utmaningar kring hållbarhet Se över sändlistor med mera så att viktig information når ut till fler kvinnor och män Ett ytterligare förslag kan tjäna som exempel på kreativitet. Det är ett förslag på ”Genusguidad busstur i skogen” det vill säga i miljöer som är skogsrelaterade och där passagerarna får lära sig mer om just genus och skog. Exemplet är inspirerat av den genusguidade busstur som skett med ett planeringsperspektiv i Umeå kommun. 15 2 16 Arbetsliv Vem arbetar i skogen och med vad? Synlig i skogssektorn Skogssektorn är mansdominerad men det går att arbeta med jämställdhet i alla fall. Det fina med jämställdhetsfrågor är att de går att ställa oavsett arbetsgrupp eller verksamhet. Däremot kan det finnas speciella utmaningar när en bransch är så förknippad med det ena eller andra könet. Historiskt så fanns det inget utrymme för annat än män inom skogsbruket främst för att det var så fysiskt tungt. Det är många år sedan skogsarbetet ändrade karaktär och numera är det väldigt lämpligt för både kvinnor och män. Trots att fysiska hinder försvunnit har könsmönstret stannat kvar. Det är ännu idag långt fler män än kvinnor som arbetar i branschen. Däremot är det ganska jämt när det gäller antal kvinnor och män som utbildar sig inom yrken som ryms inom skogssektorn. En faktor som tåls att uppmärksammas är att det kostar på att vara i absolut minoritet. En kvinna inom skogssektorn blir lätt representant för gruppen kvinnor och det får då stor betydelse hur den enskilda kvinnan agerar. Det är en speciell plats i strålkastarljuset som ibland kan vara positiv men emellanåt också väldigt negativ. Här skiljer sig också förhållningssättet gentemot kvinnor respektive män åt. Enskilda män behöver sällan representera gruppen män och kan därför komma undan det direkta strålkastarljuset då deras eventuella misstag tolkas som helt individuellt och inte representativt för män generellt. Det är mer ok att misslyckas för en man än en kvinna. Detta eftersom en kvinna inte endast är en kvinna utan klär skott för gruppen kvinnor så får gruppen kvinnor en kollektiv skuld i en individs eventuella klavertramp. Det är givetvis inte alltid så tydligt men ofta är könsmönster och föreställningar om kvinnor och män subtila och svåra att ta på varför det tar tid att identifiera dem och sedan förändra dem så att kvinnor och män har lika villkor på arbetsplatsen. Det är relevant att ha ett maktperspektiv eftersom makt och kön är i fokus i förändringsarbetet. Det handlar om hur makt förskjuts, används, sorterar och begränsar i relation till kön. Det handlar om hur makt förskjuts, används, sorterar och begränsar i relation till kön. Det är intressant att titta närmare på. Varför är det ett glapp mellan genomförd utbildning och det faktiska yrkesutövandet? Det finns påbörjade studier av hur kvinnor och män med skoglig utbildning rör sig inom eller bort från sektorn och vilka anledningar som ligger bakom. De flesta kvinnor och män trivs inom skogssektorn men fler kvinnor än män väljer ändå att sluta. En anledning är att branschen ännu är traditionell och mannen är norm. Gun Lidestav docent vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) och Elias Andersson, disputerad vid SLU berättade om detta vid den nationella genusforskarkonferensen g14 som genomfördes i Umeå i november 2014. Horisontell könssegregering Horisontell könssegregering på arbetsmarknaden innebär att kvinnor som grupp och män som grupp arbetar inom olika yrken och branscher. Horisontell könssegregering mellan kvinnor och män förstärker föreställningarna om att det finns grundläggande psykologiska och sociala skillnader mellan könen, vilket tar sig uttryck i att kvinnor och män väljer olika yrken. Könssegregeringen mellan kvinnor och män på arbetsmarknaden upprätthåller och skapar på så sätt genussystemet. Genussystemet, med dess principer om särskiljande mellan könen, skapar och bevarar på samma gång könssegregeringen, varför de två är beroende av varandra (SOU 2004:43, Den könsuppdelade arbetsmarknaden). 17 18 19 Vertikal könssegregering Könssegregeringen är även vertikal på Sveriges arbetsmarknad. Det innebär att förutom att kvinnor och män återfinns i olika branscher så återfinns de även på olika positioner. Män förekommer oftare än kvinnor på ledande positioner såsom ägare, vd, gd, chef och ledare. Det är relevant att studera vem som innehar ledande positioner eftersom det är där som makten finns. Om det är väldigt många män som är chefer finns risk att beslut präglas av deras uppfattning. Med blandade chefsgrupper ökar chanserna att få med fler perspektiv och frågor. (SOU 2004:43, Den könsuppdelade arbetsmarknaden). Från macho till modern? Hur ser arbetet i skogen ut? Vad innebär det att arbeta inom skogssektorn? Hur organiseras arbetet inom skogliga myndigheter och företag? Och på vilka positioner finns kvinnor respektive män? Finns det en machokultur som begränsar kvinnor respektive män? Hur upprätthålls den? Hur kan den brytas? Projektet Från macho till modern syftar till att utveckla metoder för att skapa en jämställd skogssektor. Projektet identifierar utmaningar och med stöd av teorier och tidigare forskning i nära samarbete med skogsbranschen mejslas konkreta modeller fram för att organisationerna inom skogssektorn ska kunna arbeta på ett strategiskt sätt med jämställdhetsfrågor (www.genusiskogen.se). Malin Lindberg, docent i genus och teknik, Luleå tekniska universitet, menar att projektet behövs för att stärka skogssektorns framtida konkurrenskraft och förmåga att rekrytera både kvinnor och män. Lindberg är operativ projektledare samt processledare i projektet och betonar att hela projektet går ut på att vara nära branschen och att samarbeta mellan akademi och företag för att nå resultat. Teorier om jämställdhet är verktyg för de företag som ingår i projektet. Varje företag bestämmer själv hur mycket tid de vill lägga i projektet och vilken typ av insats som är relevant. 20 Designteam – ett kreativt sätt att arbeta tillsammans i skogssektorn Inom ramen för projektet sker insatser i respektive företag men även gemensamma träffar. Det har satts samman designteam i de flesta av företagen. Designteamen är en grupp med representanter från flera olika enheter och nivåer i företagen. Detta för att få många perspektiv på företaget samt hur utvecklingsarbete påverkar representanterna i deras respektive roll. Malin Lindberg beskriver designteamets roll: ”För att hitta nytänkande vägar till jämställdhet i skogsnäringen har vi satt samman så kallade ”designteams” i några av de skogsrelaterade företag som vi arbetar med. Där ingår ett urval av anställda från olika delar och nivåer i företagen som tillsammans med oss forskare och en konsult utvecklar nya lösningar utifrån sina egna erfarenheter och befintlig forskning med hjälp av en särskild metod för kreativa processer”. Sveaskog Ett företag som deltar i projektet Från macho till modern är Sveaskog. De har ett designteam som består av tolv personer som delar med sig av erfarenheter från företaget och idéer för det framtida jämställdhetsarbetet. Det är en kreativ process som styr designteamet och målet är att ta fram ett begränsat antal innovativa förslag på insatser för jämställdhet som flera delar av företaget involveras i och tar ansvar för. En del förslag bygger på tidigare insatser för att göra dem ännu bättre medan en del förslag är sådana som inte testats förut inom företaget. Poängen är att använda bra satsningar och ta dem vidare men också att innovera – att tänka nytt eller ur andra perspektiv för att finna lösningar. Sveaskog har gjort en genomlysning av sin verksamhet med ett jämställdhetsperspektiv och även formulerat mål kopplat till sitt jämställdhetsarbete. Under arbetets gång har företaget tagit fram en del statistik och ett kvantitativt mål för Sveaskog är att ha 30 procent kvinnor i organisationen till år 2020. Dessutom ger statistiken en fingervisning om var kvinnorna befinner sig inom skogssektorn. Följande statistik ger en fingervisning om var kvinnor finns inom skogssektorn • • • • • • • • • Andel kvinnor bland Sveriges skogsägare: 38 procent. Andel kvinnor på jägmästarutbildningarna: 30 procent. Andel kvinnor på skogsmästarutbildningarna: 20 procent. Andel kvinnor på skogsmaskinförarutbildningarna: 1 procent. Andel kvinnor i Sveaskog 2007: 17,6 procent. Andel kvinnor i Sveaskog 2012: 19,9 procent. Andel kvinnor bland Sveaskogs chefer 2008: 19 procent. Andel kvinnor bland Sveaskogs chefer 2012: 27 procent. Andel kvinnor i Sveaskog år 2020 enligt koncernens nya hållbarhetsmål: 30 procent. Skogstekniska klustret Elva starka företag inom skogsmaskinbranschen bildar tillsammans skogstekniska klustret. Skogstekniska klustret bedriver skogsbrukstekniskt process- och utvecklingsarbete i nära samarbete med akademi, forskare och skogsbolag. Med ett strategiskt jämställdhetsarbete har klustret som ambition att förändra den traditionella synen på skogssektorn. Ambitionen är vidare att som den främsta innovatören inom svensk skogsmaskinteknik dra till sig världens främsta forskare inom detta område. Skogstekniska klustrets jämställdhetsstrategi syftar till att både kvinnor och män ska inse de stora arbets- och karriärmöjligheter som finns inom skogen. I klustrets företag arbetar 1 100 personer. Därmed svarar klustret för hälften av sysselsättningen inom skogsmaskinbranschen i Sverige. Skogstekniska klustret är representerat från Malå i norr till Grangärde i söder. De företag som ingår i klustret tillverkar skogsmaskiner eller är direktlevererande komponenttillverkare till skogsmaskiner. I Skogstekniska klustret ingår: Bracke Forest, Cranab, Elforest, Hultdins, Iggesund Forest, Indexator Rotator Systems, Komatsu Forest, Log Max, Olofsfors, Oryx och Vimek. Av de elva företagen är fyra med i jämställdhets-projektet Från macho till modern och dessa är: Indexator, Cranab, Komatsu Forest och Olofsfors. Mer information om Skogstekniska klustret finns på deras webbsida www.skogstekniskaklustret.se Könskodat arbetsliv Historiskt sett har skogssektorn varit en bransch för män. Det var tungt att arbeta i skogen och stora delar av arbetet skedde i ensamhet och kanske med långa resor från hemmet. Kvinnor var ett ovanligt inslag i branschen. Men tiderna har förändrats och med en enorm tekniskt utveckling finns det inte längre något som hindrar kvinnor från att arbeta med skogliga frågor eller direkt ute i fält. Skogssektorn har gått från ett tungt enmansgöra till en bransch som öppnat upp för flera kompetenser och kön för att nå upp till ett hållbart skogsbruk som flera generationer efter oss kan ta del av. Trots den här utvecklingsspiralen finns det strukturer som håller kvar kvinnor och män på vissa positioner inom branschen eller i sämsta fall utanför hela sektorn. Ännu är det väldigt få kvinnor som utbildar sig till och är maskinförare men det är däremot fler som läser skogliga utbildningar och arbetar inom exempelvis myndigheter. Branschen har en del kvar att göra när det gäller att tvätta bort könsstämplar som låser in människor och maskiner i vad som är möjligt att jobba med. Könsmärkning kostar på så sätt att kompetenser kanske inte tillvaratas på bästa sätt och även genom att det skapas onödig sårbarhet i organisationer om det endast är ett kön som kan utföra vissa sysslor eller moment. Det kan konstateras att det finns mer att utforska när det gäller studenter, kvinnor och män som väljer att lämna utbildningar med skoglig inriktning. Liksom varför kvinnor och män lämnar ett arbete inom skogssektorn. 21 Pär Lärkeryd, vd Norra Skogsägarna, menar att dagens skogsbransch enbart fiskar i en halv fiskdamm. Fler måste kunna identifiera sig med skogsbranschen. Det handlar om att nå ut till både kvinnor och män (Norran 2014-10-21). Kvinnor i fokus Att skogssektorn står inför en rad olika omställningar är klart. Frågan är hur dessa utmaningar hanteras. När det gäller jämställdhet finns det tendenser att fastna i ett cirkelresonemang om vad det är som skapar ojämställdhet eller jämställdhet. En anledning till att skogssektorn arbetar med jämställdhet är att få in fler kvinnor i branschen. Gruppen kvinnor behövs som arbetskraft men förväntas också tillföra andra egenskaper och värden (som män inte har). Att se kvinnor som något annorlunda ter sig som en ganska vanlig reaktion i den mansdominerade skogssektorn men det betyder inte att kvinnor är annorlunda med helt andra egenskaper än män. Det finns en risk i att låsa in gruppen kvinnor samt gruppen män i kategorier som i huvudsak skiljer sig från varandra på en rad sätt. Utgångspunkten i den här rapporten är att kvinnor och män formas och omformas genom olika påverkansfaktorer rakt genom hela livet och att det kan vara större skillnader mellan kvinnor i gruppen kvinnor än mellan kvinnor och män. Likaså att det kan vara skillnader i intressen och egenskaper mellan män som är större än dem mellan män och kvinnor. Det är ett för enkelt resonemang att tänka sig att jämställdhetsfrågorna löser sig när det kommer in kvinnor i sektorn. Det finns fler förhållanden att fokusera på t ex på vilka positioner kvinnor och män finns och vilka områden som de arbetar inom. En arbetsplats fungerar ofta bättre när det är både kvinnor och män som arbetar där. Men det kan vara knepigt att rekrytera underrepresenterat kön på ett sådant sätt att den som är i minoritet inte känner sig annorlunda eller ensam. Det är en stor fördel om det går att ta in flera av underrepresenterat kön samtidigt. Det kan också 22 vara värt att fundera på hur organisationen har förberett sig för att ta emot underrepresenterat kön. Det handlar både om fysiska förändringar såsom omklädningsrum men också om samtalsämnen eller rutiner. Att antalet kvinnor och män förändras leder inte med automatik till en mer jämställd arbetsmiljö. Det handlar om att ha kunskaper för att göra förändringar i jämställd riktning. Därför kan man säga att jämställdhetsfrågorna har en kvantitativ och kvalitativ dimension som behöver hänga ihop för att få till stånd bestående förändringar. Det är också viktigt att påminna om att det både är kvinnors och mäns ansvar att arbeta med jämställdhet (jfr Franzén, Christina (2011) Det lönar sig. Genusmedveten ledning och styrning i verkstadsindustri). Vinster med jämställdhet Det finns olika vägar in i ett aktivt jämställdhetsarbete och det gäller att ha en öppenhet för vad olika aktörer har för anledning till att ta tag i frågor om jämställdhet. Många gånger handlar det om rekrytering, en utbildning eller ett projekt. Men med ökad medvetenhet brukar jämställdhetsfrågorna vinna mark och övergå från att vara en punktinsats till att vara en del i organisationens utveckling eftersom det är angeläget att både kvinnor och män trivs och vill bidra till verksamheten (jfr Franzén, Christina (2011), Det lönar sig. Genusmedveten ledning och styrning i verkstadsindustri). Nedan följer ett par fördelar med jämställdhetsarbete: Demokrati Ett svar på vad jämställdhet ger är demokrati. I relation till skogssektorn kan det bla handla om representativitet gentemot kunder och leverantörer men såklart även om att kvinnor och män ska ha lika möjligheter till makt och inflytande. Ekonomi Ett annat handlar om ekonomiska vinster. Det finns uppenbara ekonomiska skäl till att uppmärksamma hur skogssektorn är könssegregerad. En könssegregerad arbetsmarknad tenderar att försvåra matchningen på arbetsmarknaden och därmed försämra den ekonomiska effektiviteten och drivkrafterna för ekonomisk tillväxt (JämLYS av Skogssektorn i Västerbotten, s 11). Karriärmöjligheter Vilka karriärmöjligheter som en bransch erbjuder är en regionalpolitisk fråga. Detta eftersom en bransch och ett län behöver locka såväl kvinnor som män. Norrbotten har som ambition att växa och då behöver både kvinnor och män vilja leva, bo och utvecklas i länet. Skogssektorn ska ses som en möjlig arena för arbete och utveckling (jfr 41000 anställningar till och med 2025. En studie av rekryteringsbehovet i Norrbottens län, Norrbottens regionala handlingsplan för jämställd tillväxt 2013-2014). Tänka utanför lådan Det handlar om att tänka affärsmässigt och lite längre. Med kunskaper om jämställdhet kan nya kundgrupper visa sig liksom nya perspektiv på gamla och nya utmaningar. Genom att ta in fler kompetenser och använda dem på ett klokt sätt så finns det utvecklingspotential inom skogssektorn, både när det gäller tjänster och produkter. Sedan gäller det att ta hänsyn till hur utvecklingsprocessen påverkar ekonomi, ekologi och social dimension i hållbarhetsbegreppet (jfr Föreläsning Pär Lärkeryd, Skellefteå 2014-09-24). för det håller inte i längden. Färre förslitningsskador ger färre sjukskrivningar och exempelvis lyfthjälpmedel bidrar till att fler kan utföra en arbetsuppgift. Gränsöverskridande samverkan Skogssektorn är rik på kompetens och behöver många olika kompetenser för att bibehålla sin ledande position. Här finns vinster att göra när det gäller att samverka med andra branscher. Skogssektorn når ut till och använder även tjänsteföretag vilket är lätt att glömma bort. Med en tydligare samverkansprofil vidgas vyerna och det kommer fram vilken palett av kunskaper som behövs. Det här kan attrahera fler att ta reda på mer om skogssektorn (www.skogstekniskaklustret.se). Maria Johansson, doktorand vid Ltu, som följer projektet från Macho till modern säger: “Skogsbrukssektorn delar många utmaningar med andra sektorer och jag tror att branschen dels kan dra nytta av kunskap från exempelvis gruvnäringen men också bidra med sina erfarenheter till andra näringar”. Friskare män När en arbetsplats blir mer heterogen finns det ofta fler alternativ att välja mellan när det gäller samtalsämnen, sätt att utföra arbetsuppgifter på och fler perspektiv på problem. När en arbetsuppgift är för tung för kvinnor är den också för tung för män, även om deras fysik kan göra att de orkar mer. En vinst med jämställdhetsarbete som syftar till att skapa arbetsplatser där både kvinnor och män kan arbeta är att män slipper slita ut sig. Det är bra att använda hjälpmedel även om man orkar lyfta tungt, 23 3 24 Enskilt skogsägande Vem äger skogen? Hur förvaltas den? Hur gör jag om jag är nyfiken på att bli skogsägare? Hur förvärvar jag skog? Vad innebär generationsväxling? Vad behöver jag tänka på som ny skogsägare? Det finns många frågor som rör det enskilda skogsägandet och det kan konstateras att skogsägandet håller på att förändras. Det har över tid blivit alltfler kvinnor som äger skog, närmare 40 procent i riket och strax över 30 procent i Norrbotten. Att så många kvinnor äger skog kommer dock ofta som en överraskning eftersom kvinnor inte alls finns med i så stor utsträckning i exempelvis branschtidningar, som föredragshållare vid seminarier eller som mottagare av information som gäller skog och skogsfastigheter. Det finns en stark norm även kring det privata skogsägandet som gör gällande att det är gruppen män som äger, brukar och möjligen handlar med skog. Men skogsägandet förändras och allt fler bor på annan plats än där den egna skogen finns, fler yngre äger skog, fler kvinnor äger skog, fler intresserar sig för att köpa skog, fler vill köpa tjänster som har med förvaltning att göra osv. Och det är generationsväxlingar på gång. Liksom den traditionella bilden av skogssektorn som en sektor av och med män har det privata skogägandet präglats av ett historiskt arv. I praktiken historiska arvsregler. Andelen skogsägande kvinnor ökade med 86 procent mellan åren 1976-1992. Ökningen beror på att man började överlåta skogen till barnen att ärva gemensamt, istället för som tidigare att skogsegendomen överläts till någon av sönerna (JämLYS av skogssektorn i Västerbotten, sid 19). Att ärva och äga skog Det finns påtagliga skillnader mellan skogsägande kvinnor och män i deras relation till och ansvar för skogsbruket: • Kvinnor tar över familjeägd skog tillsammans med syskon eller andra släktningar • Män tar över skog genom släktköp • Kvinnor tar över skog genom arv/testamente • Män äger större skogsfastigheter än kvinnor • Skogsägande män har oftare en skoglig utbildning och är huvudsakligen beslutande om skogen • Det är ovanligt att män överlåter huvudansvaret för skogen till maken/makan/sambon (JämLYS av skogssektorn i Västerbotten, sid 19) Tidigare var det reglerat hur söner och döttrar skulle ärva. År 1845 började principen om lika arvsrätt att gälla men döttrar fick enligt olika bestämmelser ofta mindre och sämre marker än bröderna. År 1921 avskaffades makens målmansskap över hustrun, men de kvinnor som gifte sig innan 1921 hade enligt övergångsbestämmelser ingen rätt till sin egendom som fortfarande förvaltades av maken. Det dröjde till 1950 innan dessa övergångsbestämmelser upphörde och kvinnor fick samma formella rättigheter som män. Många av dagens skogsägare är präglade av det samhälle som inte bekräftade kvinnors rätt till sin egen skog och många har vuxit upp i familjer där kvinnans förvaltningsrätt inte varit självklar (JämLYS av skogssektorn i Västerbotten, sid 19). 25 26 27 Morgondagens skogsägare Jämställd fest! Det finns en schablonbild av skogsägaren som en äldre man. Den bilden håller på allvar att förändras och den nya skogsägaren kan faktiskt vara vem som helst. Därför behöver karaktären på information ändras liksom exempelvis inbjudningar till skogsträffar, familjedagar osv. Pär Lärkeryd, Vd, Norra skogsägarna menar att bilden absolut håller på att förändras och att ”det är inte bara de här äldre männen vi ska kommunicera med, vi ska även kommunicera med en annan typ av skogsägare som kanske ser på sitt skogsinnehav på ett annat sätt” (JämLYS av skogssektorn i Västerbotten, sid 21). För att ytterligare förtydliga hur ett jämställdhetsperspektiv kan fungera i praktiken gör vd-assistent Rebecca Donnatello vid Norra Skogsägarna liknelsen vid en fest, en jämställd fest: ”Ett mål under arbetet har varit att skapa en lättsam guide med tydliga handfasta tips på hur förtroendevalda och tjänstemän kan utveckla sina skogsägaraktiviteter. När du ordnar en fest för dina vänner vill du att alla gäster ska känna sig välkomna. Du måste se till att göra en trevlig inbjudan, att bjuda på mat som passar alla och ha aktiviteter som gästerna tycker är roliga. Precis så ska vi också tänka när vi anordnar skogsägaraktiviteter, alla ska känna sig välkomna och glada att få vara med, säger Rebecca”. Skriften kan läsas och laddas ner på www.norra.se Hur ska skogsägande kvinnor och män veta vad de vill göra med sin skog? Det är inte lätt att veta vilka insatser och åtgärder som kan göras eller till och med bör göras. Under de senaste åren har exempelvis Norra Skogsägarna, som en del i jämställdhetsarbetet, analyserat nya målgrupper och eventuellt nya tjänster för de nya skogsägarna. Vilka kunskaper har nya och nyfikna skogsägare och hur kan organisationen möta dem? Norra Skogsägarna har även tagit fram en skrift som heter Norra guidar jämt och den är ett smörgåsbord av tips på hur vardagliga skogsaktiviteter kan bli mer tillgängliga för kvinnor och män med ökad medvetenhet. Det kan handla om att tänka till i formuleringar i annonser och inbjudningar men även se över sändlistor osv så att det inte bara går av gammal vana att skicka information till samma personer. Nya flöden ger nya kontakter och eventuellt kunder. Den här skriften kommer Norra Skogsägarna att arbeta med i organisationen under våren 2015 för att implementera en typ av mindset där fokus är på inkluderande förhållningssätt. 28 29 4 Rekrytering och utbildning Skogsmaskinsprovning under Skogskollo 30 Vilka skogliga utbildningar finns det? Vad kan jag arbeta med inom skogssektorn? Hur ser framtidens arbetsmarknad ut? Vilka vägar in i skogssektorn finns det? I Norrbotten kommer det att finnas ett stort rekryteringsbehov inom flera branscher framöver. Det talas om drygt 40 000 vakanser i länet inom de närmaste åren. Här inkluderas skogsbruket. Inom jord- och skogsbruk förväntas rekryteringsbehovet också vara stort fram till 2025, då behovstrenden är positiv för bland annat specialister inom skogsbruk, skogsmästare, skogsbrukare, processoperatörer inom trä- och pappersindustri och medhjälpare inom skogsbruk (41000 anställningar till och med 2025, En studie av rekryteringsbehovet i Norrbottens län, JämLYS av skogssektorn i Västerbotten, sid 23) Skogssektorns kompetenskarta Skogssektorn i Sverige och i Norrbotten är ganska homogen. Det är en stark inre struktur med liten omsättning av människor och där många har gemensam utbildningsbakgrund. Hur ska då fler upptäcka skogen som spännande fält att arbeta inom? Utbildning för alla? Tidigare studier visar att kvinnor, bl.a. till följd av den maskulina skogliga kulturen, inte identifierar sig med eller känner sig inkluderade i skogsbrukssektorn. De skogliga utbildningarna utgör den primära vägen in och förser sektorn med rekryterings- och kompetensunderlag för alla dess nivåer. I dagsläget så utgör kvinnorna en minoritet vid de olika utbildningarna. Mindre än fem procent av eleverna på landets skogliga inriktningar vid naturbruksgymnasierna är tjejer. Vid SLU:s Skogsmästarprogram och Jägmästarprogram är motsvarande andel ungefär 20 respektive 30 procent (Andersson, Elias, SLU, seminarium 2014-11-27). Det är vanligt att tjejer och killar, som söker alltifrån skogligt basår till skogsmästar- eller jägmästarutbildning gör det tack vare ett stort naturintresse. Det finns en önskan om att arbeta praktiskt och att få vara ute i skog och mark. Många uppger att det är via kontakter som de söker in till utbildningarna och att dessa kontakter även är användbara om det t ex ska göras praktik inom ramen för utbildningen. Det är svårt för dem som kommer in på utbildningarna utan tidigare erfarenhet av skog, natur, jakt osv med upparbetade kontakter. Med färre kontakter minskar chansen till praktik (Andersson, Elias SLU). Skogligt basår som brygga? Basåret ska delvis ses som ett verktyg för att inkludera kvinnor och andra grupper som traditionellt inte söker sig till skogen baserat på förståelsen kring att erbjuda ”lika möjligheter”. Detta är dock inget som ifrågasätter den rådande kulturen och dess normer. Detta syns bl.a. i att de kvinnor som söker sig till utbildningen via basåret har tidigare erfarenheter av att arbeta på mansdominerade arbetsplatser, från skogen eller kommer från landsbygden. De kvinnor som inte delar denna ingång och bakgrund upplever därför traditioner, kulturen och utbildningen på ett annat sätt och som mer problematiska (Andersson, Elias, SLU). Yrkesbytare? På basåret och vid Skogsmästarskolan ses basåret som ett sätt att generellt bredda rekryteringen och ge möjligheter för så kallade ”yrkesbytare”. I jämställdhetsstrategin för skogsbrukssektorn är utgångspunkten jämställdhet samt att öka andelen kvinnor inom de skogliga utbildningarna (Andersson, Elias, SLU). Relevanta kunskaper Innehållet i utbildningen bör i högre grad genomlysas med ett jämställdhetsperspektiv för att se hur det påverkar kvinnor och män. Vilka färdigheter premieras och förväntas finnas hos de olika könen? Vilken medvetenhet har pedagogerna om att kön spelar roll? Finns det andra kompetenser som behöver tas in i utbildningen? 31 32 Skogen i skolan Att utveckla insatser inom Skogen i skolan (SiS) för att öka flickors intresse för det skogliga området är en av de utpekade åtgärderna inom fokusområdet ”Utbildning” i jämställdhetsstrategin för skogsbrukssektorn. Här har Skogsstyrelsen fått ansvar för att utveckla konkreta informationsinsatser samt att ge förslag för hur utomhuspedagogiken (inom skolskogsverksamheten) kan förändras för att attrahera såväl flickor som pojkar. Forskning om skolskogar har nämligen visat att det blir svårare att motivera flickor än pojkar att delta i befintliga skolskogsaktiviteter när de når 11–12 år åldern. Arbetet ska genomföras i samverkan med Skogen i skolan och dess medlemsorganisationer samt Naturbruksskolornas Förening (NF) (www.skogeniskolan.se). Skogskollo Ytterligare en aktivitet för att väcka flickors intresse för skogen och ge dem möjlighet att prova på olika aktiviteter och träffa skogliga förebilder som är kvinnor är ”Skogskollo för tjejer” i årskurs 5 -7. Verksamheten har så här långt (2012- 2014) begränsat sig till en tredagarsövning för 1-3 grupper/år i Västerbotten och Västernorrland och är ett samarrangemang med Skogstekniska klustret, Länsstyrelsen Västerbotten, Mera Skog i Västerbotten, Norra skogsägarna, Skogen i Skolan i Västerbotten och Västernorrland samt Swedbank. Skogskollo är en del i strategin att öppna upp skogssektorn för fler och att arbeta strategiskt med ett jämställdhetsperspektiv. Mer om skogskollos utveckling och koncept finns på www.skogskollo.se Att väcka intresse Det är få tjejer som väljer att utbilda sig till maskinförare och få som arbetar med att köra skogsmaskin. Inom ramen för Skogskollo får deltagarna testa att köra maskiner. Det handlar om att visa upp skogens möjligheter. Att köra maskin är en, att arbeta med certifiering, inspektion, virkesköpare, försäljning eller logistik är exempel på andra uppgifter som finns. Skogen kan också erbjuda rum för rekreation. Det finns många möjligheter och det vill skogskollo visa med hjälp av framförallt kvinnor som är skogsägare eller som arbetar i skogen. Förebilder betyder mycket. Intresset för att vara ute i skogen har varit stort bland 12 åriga tjejer i Skogskollo-satsningen. En utmaning är att bibehålla deras intresse tills det är dags att söka gymnasieutbildning så att de kanske väljer att gå på ett naturbruksgymnasium som kan vara en väg in i skogssektorn. I Norrbotten finns i dagsläget två naturbruksgymnasier och det är Kalix naturbruksgymnasium samt Grans naturbruksgymnasium (www.allastudier.se). 33 5 34 Strategier för jämställdhet Vilken effekt har den nationella jämställdhetsstrategin för skogssektorn? Hur påverkas skogssektorn av pågående insatser för jämställd skogssektor? Vad kan regionala aktörer göra för att driva jämställdhetsfrågor inom skogssektorn? Hur skapar vi tillsammans en hållbar skogssektor som är intressant att arbeta i för kvinnor och män? Det kan konstateras att det pågår en hel del arbete med fokus på jämställdhet inom skogssektorn i Övre Norrland. Två projekt som finansieras av Vinnova har sin bas i Västerbotten- och Norrbotten. Inom ramen för dessa två projekt sker flertalet aktiviteter och flera av dem syftar till att bygga upp ett mer långsiktigt och hållbart jämställdhetsarbete inom skogssektorn som sträcker sig efter projektens slut. Den bästa strategin är att ha för avsikt att göra jämställdhet. Det finns även andra handlingsplaner och strategier som har bäring på skogssektorn bland annat Länsstyrelsens strategi för jämställdhetsintegrering. Andra typer av strategiska dokument är Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020. Länsstyrelsen har också haft möjlighet att fördela medel till ett par organisationer som kommer att arbeta med jämställdhet i delar av skogssektorn (www.lansstyrelsen.se/ norrbotten). Jämställdhet är något som görs Den bästa strategin är att ha för avsikt att göra jämställdhet. Jämställdhet är något som görs och kräver aktiv handling. Det är mycket bra att det finns ryggrad i form av policies och riktlinjer men arbetet sker i praktiken, i sammanträdesrum, i styrelserum, i fikarum och ute i skogen. Därför är det upp till varje aktör inom skogssektorn att vara delaktig i förändringsarbetet. Ingen kan göra allt men alla kan göra något. Och med gemensamma krafter går det att visa upp betydligt fler bilder av skogssektorn än de som kommer fram idag. Det går att granska och förändra utbildningarnas innehåll och sociala klimat. Det går att förbereda arbetsgivare på att de behöver ta emot praktikanter och medarbetare av båda könen om de vill ha arbetskraft i framtiden. Medveten måttstock För att arbeta med jämställdhet i skogssektorn krävs ett visst mått av kompetens men också ett visst mått av kreativitet. Därför är det intressant att se på vilket sätt innovationsprocesser kan länkas samman med jämställdhet. Skogssektorn utvecklas i stort och smått hela tiden, produkter förädlas och människor lär sig mer och mer om såväl teknik som gruppdynamik. Med en ambition att låta människor utvecklas och att anpassa maskiner och miljö på bästa sätt finns det utrymme för att låta idéer växa. Med en medveten innovationsstrategi går det att också få (nya) idéer kring hur skogssektorn kan arbeta med jämställdhet. Och det är en fördel att ha kunskap om jämställdhet i innovativa sammanhang eftersom det då finns förutsättningar att tillvarata och värdera kvinnors och mäns idéer och erfarenheter med en gemensam måttstock. Utveckla människa, miljö och maskin Skogssektorn är kunskaps- och teknikintensiv vilket gör den till ett spännande fält för forskning och utveckling. Här finns möjligheter att fortsätta utveckla maskiner, miljöer och människor. Med ökat fokus på hållbart skogsbruk är just forskning och utveckling högaktuellt. Hur kan teori omsättas i praktik? Hur kan praktiker bidra med empiri till vetenskapen? På vilket sätt kan flera kompetenser bidra med olika perspektiv på en fråga och komma på flera nya lösningar? Det handlar om att utmana gamla mönster, att växla hjulspår, testa nya vägar och se vart de leder. I projektet Från macho till modern är Maria Johansson doktorand och följer därför arbetet noga. Hon säger så här om skogssektorn och samverkan: Min roll som doktorand är inte att göra jämställdhet utan att följa, kartlägga och analysera vad som sker när skogsföretag arbetar med jämställdhet 35 även om jag till viss del också fungerar som bollplank och kunskapsförmedlare i dessa processer. Överlag är mitt intryck att det i sektorn finns en relativt hög kunskapsnivå och hög grad av ”sjukdomsinsikt” men det finns också en ovilja att vända blicken inåt mot den egna branschen/organisationen i dessa frågor utan problem och lösningar tillskrivs ofta instanser/personer utanför sektorn”. Att möta motstånd Förändringsarbete kan möta motstånd eftersom det påverkar individer och strukturer som vant sig vid en viss måttstock vad gäller beteenden och prestation och resurser. I ett förändringsarbete kan mätverktyget och sättet att mäta omförhandlas. Vid konferensen g14 som hölls i Umeå under november 2014 så handlade ett seminarium om skogssektorn som en framtidsbransch i utveckling. Seminariet hade formen av ett panelsamtal med flera namnkunniga skogs- och jämställdhetsprofiler från Norra Sverige. Flera i panelen menar att det under resans gång uppstår motstånd som en del i att 36 ”Jag upplever att jämställdhetsfrågan fungerar som en hävstång. Man börjar ifrågasätta fler normer och det leder till att fler ”typer” av människor, både män och kvinnor, känner sig hemma och kommer till sin rätt på arbetsplatsen” Staffan Norin, Skogsstyrelsen utveckla en jämställd verksamhet. Så här säger några av paneldeltagarna om sin erfarenhet av förändring och motstånd: Staffan Norin, regionchef på Skogsstyrelsen, vittnar om att en del män kan känna sig hotade av jämställdhetsarbete. – Det ser jag som ett bevis på att man har utmanat makten och ruckat på rådande normer. Det är nödvändigt eftersom den traditionella bilden av en man som jobbar med skog är otroligt snäv. – Jag upplever att jämställdhetsfrågan fungerar som en hävstång. Man börjar ifrågasätta fler normer och det leder till att fler ”typer” av människor, både män och kvinnor, känner sig hemma och kommer till sin rätt på arbetsplatsen säger Staffan Norin, Skogsstyrelsen – Det är också viktigt att våga vara kritisk och även att vara kritisk mot sig själv. Vilka normer och föreställningar har jag? säger Staffan Norin. Enligt Pär Lärkeryd på Norra skogsägarna kan motståndet mot jämställdhetsarbete vara något som håller företagsledare tillbaka. – Ju tidigare man är ute i ett förändringsarbete, desto mer riskerar man i form av motstånd. För egen del märker jag inte av det numera. Folk har nog förstått att jag verkligen menar allvar med jämställdhetsfrågan, säger Pär Lärkeryd. Alla paneldeltagarna på seminariet vittnar om att jämställdhetsarbete är en lång, och ibland svår process som möter motstånd. – Men motstånd är bra. Det leder till förändring, diskussion och förbättringar, säger Maria Hedblom, ”Men motstånd är bra. Det leder till förändring, diskussion och förbättringar” Maria Hedblom, Skogstekniska klustret. 37 Att formulera problem och lösningar på ett innovativt sätt Skogstekniska klustret. Hur du formulerar ett problem avgör vilka lösningar som du kommer på. Därför är det en poäng med att tänka till kring just hur problem eller utmaningar formuleras. På vilket sätt kan vi i ord och handling öppna upp för fler röster och perspektiv? Det är lätt att säga att om vi fortsätter göra som vi alltid gjort är det svårt att få till förändringar. Vi vet alltså att vi behöver göra annorlunda men att ta steget från det vi är vana vid till det nya kan ta tid. Det behövs beslutsamhet och kanske att ett nytt mindset etableras. Ett nytt sätt att ta sig an problem. Det kan handla om att omformulera gamla problem, att tänka innovativt på olika sätt. Just begreppet innovation är högaktuellt och när det gäller jämställdhetsfrågor kan kombinationen av att innovera och jobba med jämställdhet vara lyckad. Det finns ett projekt vid Luleå tekniska universitet som heter Genusdriven social innovation som handlar om genus och innovation. Projektets syfte är att pröva, analysera och utveckla metoder för genusdriven social innovation i betydelsen nytänkande arbetssätt för att innovationsoch företagsfrämjande verksamheter bättre ska kunna hjälpa både kvinnor och män att förverkliga sina idéer (www.ltu.se). Skogen kan mycket väl vara en arena för innovation. För att innovationer ska uppstå och vara ett resultat av kvinnors respektive mäns kloka och kreativa tankar behövs ett klimat som tillåter och uppmuntrar ”testbäddar” av olika slag. Företags- och organisationskulturen är viktigt i ett jämställdhetsarbete eftersom strukturer och mönster stärker, utmanar eller osynliggör kön. Men för att få syn på hur kön görs och eventuellt sorterar och värderar kvinnor och män olika behövs kunskap om hur mönstren träder fram. 38 Ledarskap Ledarskap är viktigt och den främsta framgångsfaktorn i jämställdhetsarbete brukar stavas just ledarskap. Ledarens roll inom skogssektorn kan därför vara att uppmuntra och möjliggöra utbildningsinsatser inom jämställdhetsområdet. Givetvis är det viktigt att chefer, ledare och nyckelpersoner går före med gott exempel och också deltar i utbildningarna eller skaffar sig särskilda kunskaper som handlar om genus, jämställdhet och förändringsarbete sett från ett ledarskapsperspektiv (Franzén, Christina (2011) Det lönar sig. Genusmedveten ledning och styrning inom verkstadsindustri). Inom många organisationer finns det utbildningspaket och karriärprogram. Här finns det utrymme att granska dem med ett jämställdhetsperspektiv liksom att eventuellt forma om dem så att de får ett pass om jämställdhet eller allra helst jämställdhetsintegreras i sin helhet. Det handlar också om att se över vilka som erbjuds att gå vilka utbildningar. Är det både kvinnor och män som erbjuds karrärutbildning? Vilka valbara utbildningar finns det? Är det rätt utbud för framtidens utmaningar inom skogssektorn? (jfr Franzén, Christina (2011) Det lönar sig. Genusmedveten ledning och styrning inom verkstadsindustri). Lean produktion och jämställdhet Under en rad år har många organisationer och företag valt att arbeta med Lean produktion. Det finns flera anledningar till att även använda ett jämställdhetsperspektiv på lean för att säkerställa att kvinnor och män har lika villkor inom den processen. Det finns flera likheter mellan jämställdhetsarbete och lean produktion. Några av dem är: ledningsstyrning, process, utrymme för samverkan, uthållighet, resursöversyn, förändringsprocesser liksom starkt kvalitetsfokus. Några av företagen som ingår i projektet från Macho till modern har valt att titta närmare på just jämställdhet och lean där ett företag kommer att arbeta konkret med ett jämställdhetsperspektiv i några av företagets etablerade förbättringsgrupper som är en del av strukturen kring Lean. Ett annat företag väljer att utbilda den stödfunktion som finns inom företaget som syftar till att ge medarbetare och ledare rådgivning i utvecklingsfrågor av olika karaktär. Företaget menar att om den här ”noden” har kunskaper om jämställdhet så kommer det att spridas på ett självklart sätt i kontakten med verksamheter inom företaget. Frågorna vävs in i ordinarie struktur på en gång och blir inte ett projekt vid sidan om (www.genusiskogen.se). 39 6 40 Handlingsprogram Skogssektorn i Norrbotten spelar stor roll för länets utveckling. Här handlar det om att rekrytera den bästa kompetensen och att konkurrera på en global marknad. Med en medveten strategi har Norrbotten de bästa förutsättningarna att vara den vinnande delen av Skogssverige. Jämställdhetsperspektivet ger förutsättningar för en inkluderande och hållbar skogssektor. Därför finns det ett par förslag på hur jämställdhet kan användas som verktyg för framtidens jämställda skogssektor: Arbetsliv: • Ta fram könsuppdelad statistik för skogssektorn som arbetsmarknad • Använda skogsriketgruppen Norrbotten som plattform för att skapa forum för frågor om framtidens jämställda skogssektor. Arrangera minst en konferens per år med olika teman som synliggör ojämställdhetens konsekvenser och jämställdhetskunskapernas möjligheter • Erbjuda utbildning inom jämställdhet i skogssektorn i samband med projektansökningar/ utlysning av medel Enskilt skogsägande: • Ta fram könsuppdelad statistik i relation till enskilt skogsägande • Aktivt bjuda in kvinnor och män till skogliga aktiviteter om det enskilda skogsägandet. • Arrangera öppna informationsträffar/utbildningar för nyblivna eller nyfikna skogsägare där informationen går ut brett och exemplen i övningar osv handlar om både kvinnor och män. Det är viktigt att både män och kvinnor föreläser för en jämställd representation. Rekrytering och utbildning: • Ta fram könsuppdelad statistik i relation till utbildning • Jämställdhetsintegrera skogliga utbildningar på ett systematiskt sätt och se till att pedagogerna har kunskap och verktyg att arbeta med jämställdhet i vardagen. 41 Bilaga: Urval av metoder Gör så här: • Skriv ner alla (styrkor) starka sidor och fördelar som finns i verksamheten/organisationen för att vi ska kunna öka jämställdheten och lyckas med jämställdhetsintegreringen. • Fortsätt på samma sätt med att skriva ner alla (svagheter), hinder, problem som finns i verksamheten/organisationen som kan motverka jämställdhetsambitionen och förhindra jämställdhetsintegreringen. • När detta är gjort, se igenom nulägesbilden och diskutera igenom vad ni verkligen vill värna om för framtiden (Punkt 1 – Styrkor) och vilka problem som ni måste lösa på kort och lång sikt (Punkt 2 – Svagheter). • Gå sedan vidare med att lista ner de hot ni ser inför framtiden i er omvärld som kan motverka jämställdhetsambitionen och förhindra jämställdhetsintegreringen. I detta arbete har ni stor nytta av att gå tillbaka till svagheterna och överdriva, förstora alla problem ni tagit upp under utgångspunkten, vad händer om detta inte blir löst? Vilket är det värsta scenariot för att ert jämställdhetsarbete ska stoppas? • Avsluta med att lista ner de möjligheter som finns i er omvärld för att kunna öka jämställdheten och lyckas med jämställdhetsintegreringen. Spåna, puffa på varandra att ta djärva steg och anteckna vilt möjligheter och idéer kring vad som kan vara en oanad möjlighet och en utmaning för framtiden. • Arbeta med punkt 4 och punkt 5 på samma sätt som ni gjorde under punkt 3. Avsluta med att ta fram en konkret handlingsplan på hur ni ska arbeta vidare. Rubrikerna i handlingsplanen kan med fördel vara ”Vem, gör vad, senast”. R1 syftar på Representation Här kartläggs hur kvinnor och män representeras inom en organisations delar och på olika nivåer. Ni svarar på frågan om hur många kvinnor och män, pojkar och flickor som finns i en verksamhet/målgrupp. Svaren ska ge en uppfattning om könsfördelning på alla nivåer och alla delar (från beslutsfattare till brukare). R2 syftar på hur Resurser fördelas mellan kvinnor och män. Här svarar ni på hur resurserna fördelas på kvinnor respektive män. Med resurser menas allt från tid till lokaler, pengar, insatser, etc. på en detaljerad nivå. R3 syftar på Realia, det vill säga varför representation och resurser fördelar sig som de gör. Här ser ni vidare på en analys av varför resurser fördelas som de gör, och varför könsfördelningen ser ut som den gör. Frågorna som besvaras är vem som får vad och på vilka villkor. Här lyfts fram om en ojämställdhet kan bero på könsstereotypa uppfattningar och normbildningar. För att lyckas med analysen krävs en kunskap om jämställdhet och genus, även kopplat till verksamhetsområdet. R4 syftar på att genom en handlingsplan (och handlande) Realisera vad som ska åstadkommas genom att formulera nya mål och åtgärder. Bilaga: Hänt och händer inom jämställd skogssektor Bilaga: Ordlista skogsektorn 2015 • Skogens dag, Grand Hôtel Stockholm, workshop om jämställd skogssektor • Workshop om konkreta insatser för jämställd skogssektor i Norrbotten • Avslutningskonferens i projekten Från macho till modern samt Jämställdhet som branschgemensam strategi • Skogsnäringsveckan, Skogsindustrierna • Skogsnolia i Umeå • Möten med skogsriketgruppen • Möten med Jämställdhetsdelegationen, Länsstyrelsen • Skogskollokonceptet sprids (Norrbotten) • SkogsElmia i Jönköping Det finns gott om fackuttryck inom skogen. Det kan vara bra att känna till några av dem och nedan följer ett urval begrepp. Att veta betydelsen av dessa underlättar exempelvis vid kontakter med virkesköpare, rådgivare och myndigheter. 2014 • Skogens dag, Grand Hôtel Stockholm, information om projektet Från Macho till modern • Projektet Från macho till modern, Luleå tekniska universitet • Projektet Jämställdhet som branschgemensam strategi för skogsbrukssektorn, Sveriges Lantbruksuniversitet • Framtidens hållbara skogsbruk – med fokus på vattenmiljöer och jämställdhet, konferens • G14, nationell jämställdhetskonferens, seminarier om Framtidens jämställda skogssektor • Möten med skogsriket Norrbotten • Nuläge och framtid för jämställd regional tillväxt, konferens, Länsstyrelsen Norrbotten och Luleå tekniska universitet • Skogskollo arrangeras för andra gången i Burträsk och Umeå i Västerbotten samt i Sollefteå i Västernorrland 2013 • Skogens dag, Grand Hôtel Stockholm, Exempel på hur Indexator, Norra Skogsägarna och Olofsfors arbetar med jämställdhet • Framtidens skogsrike formas nu – från prat till resultat, Piteå 27-28 november 2013 (arrangörer Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen i Norrbottens län) • Skogskollo arrangeras för första gången i Västerbotten Bestånd - Ett skogsområde som karaktäriseras av viss enhetlighet beträffande ålder, trädslagsblandning, bördighet, etc. Blandskog - Beståndstyp med betydande förekomst av mer än ett trädslag. Bonitet - En ståndorts naturgivna virkesproducerande förmåga mätt som m3sk/ha och år. Brösthöjd - Standardhöjd vid mätning av stående träd, belägen 1,3 m över markytan. Grot - Avverkningsrester bestående av GRenar Och Toppar. Insamlas efter avverkning för energiutvinning. Hektar- Det vanligaste måttet för yta i skogen. Ett hektar är 100x100 meter. Många skogliga mått anges per hektar, till exempel virkesförråd, stammar eller värde. Bestånd och skogsfastigheter anges också i hektar. 1 km² är 100 hektar. Impediment - Område där virkesproduktionen varaktigt underskrider 1 m3sk/ ha och år. Inäga - Odlad mark, äng eller betesmark nära en gård. Kubikmeter - Skogen mäts i kubikmeter. Skogskubikmeter (m³sk) är volymen av stammen inklusive bark, men utan grenar och stubbe. En 26 meter hög gran med en brösthöjdsdiameter på 32 cm är ungefär 1 m³sk. När träden har avverkats och ligger i trave kan volymen räknas som fastkubikmeter på eller under bark, eller som kubikmeter toppmätt volym. Om det är flisat används kubikmeter stjälpt mått. Mångbruk - Utnyttjande av skogsmark för flera ändamål, exempelvis virkesproduktion, jakt och rekreation. Bilaga: Jämställdhet Skogsmark - (enl skogsvårdslagen); Mark som är lämplig för virkesproduktion och som inte i väsentlig utsträckning används för annat ändamål samt mark där det bör finnas skog till skydd mot sand- eller jordflykt eller mot att fjällgränsen flyttas ned. Trakthyggesbruk - Skogsbrukssätt där skötselåtgärderna under olika utvecklingsfaser hos skogen går ut på att skapa enhetliga bestånd. Virkesförråd - Ett mått på hur många kubikmeter virke som står i skogen. Virkesförrådet mäts oftast i skogskubikmeter per hektar. (www.skogsstyrelsen.se/skogligordlista, www.kunskapdirekt.se/skogstermer) Här finns ord och begrepp som är av särskild betydelse och vanligt förekommande i jämställdhetsarbetet. Jämställdhet Jämställdhet handlar om kvinnor respektive män och att dessa grupper ska ha lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom livets alla områden. Jämställd- het är en viktig jämlikhetsfråga. Jämlikhet Jämlikhet är ett paraplybegrepp och handlar om att alla individer och grupper i samhället ska ha lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett kön, etnicitet, religion, funktionshinder, sexuell läggning osv. Jämställdhetsintegrering Är en politisk strategi som innebär att ett jämställdhetsperspektiv ska införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet. Genus Med begreppet genus avses de aspekter av kön som är socialt och kulturellt konstruerade, det vill säga de föreställningar, idéer och handlingar som formar våra sociala kön. Termen genus är ett socialt konstruerat klassifikationssystem som delar in människor i två kategorier, kvinnor och män, och som förknippar dessa kategorier med olika uppsättningar beteendemässiga, kulturella, psykologiska och sociala egenskaper och handlingsmönster. Genusperspektiv Med genusperspektiv avses att man analyserar företeelser, förhållanden och processer i samhället inom politik, ekonomi, utbildning, vetenskap, kultur etc. utifrån ett perspektiv som tar hänsyn till att relationer mellan kön kan inverka även i till synes könsneutrala sammanhang. Genusperspektiv uppmärksammar även att föreställningar om kön som skapar systematisk ojämlikhet mellan könen. Kön Kön är i dagligt tal framförallt ett sätt att kategorisera människor. Kön delar ofta in människor i grupperna ”Kvinnor” och ”män”. Makt Makt avser antingen handling, det vill säga maktutövning, eller förmåga, det vill säga maktresurser. Makt är relationellt, något som skapas mellan människor. Stereotyp Förenklad framställning av kvinnor eller mä,n framställs som olika och med olika egenskaper – exempelvis män som starka och aktiva, kvinnor ofta omvårdande och passiva. Jämställdhetsanalys Underlag och statistik analyseras utifrån kön och makt. Därefter jämförs resultat och analys med uppställda jämställdhetsmål. Struktur Struktur betyder egentligen ’byggnad’. Ordet används om den helhet eller det mönster som byggs upp av de ingående delarna. Ofta används ordet abstrakt och betyder då ungefär ’uppbyggnad’, ’ordning’. Samhällsstrukturen handlar om hur samhället är uppbyggt av människor och deras institutioner: företag, organisationer, myndigheter, skolor och högskolor och så vidare. Genussystem Termerna könsmaktsordning/könsmaktssystem används för att beskriva de strukturer och processer som ligger till grund för mäns samhälleliga dominans över kvinnor. Analyser av könsmaktssystem försöker blottlägga de underliggande mekanismer som ger upphov till ojämlikheten, till exempel genom att visa vilka processer i det dagliga samspelet mellan könen som leder till att en ojämlik struktur vidmakthålls. Framför allt undersöks hur sådant som förefaller könsneutralt kan få snedfördelande konsekvenser, därför att män och kvinnor lever under olika och ojämlika förhållanden. Genusforskning Genusforskningen tar sin utgångspunkt i maktförhållandet mellan könen och undersöker kvinnors och mäns liv och livsvillkor och könets sociala och kulturella manifestationer i både då- och nutid. Den kritiserar och omtolkar även forskning som gjort manlighet till norm och är på det sättet av både kompletterande och förändrande karaktär. Normkritik Det handlar om att ställa kritiska frågor kring de normer som en verksamhet, exempelvis undervisning, vilar på, kring vilka som inkluderas respektive exkluderas i undervisningen, vilka som den är anpassad efter och vilka som missgynnas. Syftet med att granska normer är begripa vad som möjliggör diskriminering och att bli medveten om sina egna föreställningar för att kunna ge alla individer samma förutsättningar. Heteronormativitet Den sociala norm eller grupp av normer som säger att det normala, naturliga, förväntade eller önskvärda i ett samhälle är att sexuella handlingar, begär och familjebildningar är något som förekommer mellan kvinnor och män. Därmed blir sexuella handlingar, begärsinriktningar etc. mellan personer av samma kön betraktade som onormala, onaturliga, eller oönskade. Hbtq Ett paraplybegrepp för homosexuella, bisexuella, transpersoner samt andra personer med queera uttryck och identiteter. Hen (henom) Könsneutrala pronomen. Kvantitativ jämställdhet Kvantitativ jämställdhet kännetecknas av representation. Det kan till exempel handla om att räkna antal kvinnor och män i en beslutsgrupp. Det innebär en jämn fördelning av kvinnor och män inom alla områden i samhället, till exempel inom olika utbildningar, yrken fritidsaktiviteter och maktpositioner. Den politiska definitionen av kvantitativ jämställdhet är 40-60 vilket betyder att en grupp är jämställd om det är 40procent respektive 60 procent av vardera könet med. Bilaga: Skogsriket - Skogens alla värden Kvalitativ jämställdhet Kvalitativ jämställdhet innebär att kvinnor och män är delaktiga, att deras röster blir hörda, att båda könen blir sedda och bekräftade. Det innebär att såväl kvinnors som mäns livsvillkor, erfarenheter och kunskaper tas tillvara. Feminism Feminism är dels en övergripande teori och dels en politisk rörelse bestående av flera olika inriktningar. Gemensamt för inriktningarna är målsättningen att förändra maktstrukturer knutna till kön. Olika feministiska riktningar, feminismer, förklarar orsakerna till mäns och kvinnors olika villkor på olika sätt. Den feministiska politiska rörelsen arbetar också på olika sätt för att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter i samhället. En del feminister menar att kvinnornas sämre ställning kan försvinna genom politiska förändringar och nya lagar. Andra anser att det inte räcker utan att man måste förändra hela samhället totalt. Inom ramen för en nationell satsning på skogssektorn under förra mandatperioden som heter Skogsriket tas det upp flera grenar som är viktiga inom dagens skogsbruk. Skogsriket pågår under perioden 2012-2015 och ska fungera som en övergripande ram där olika aktiviteter med bäring på skog kan samlas. Basen är hållbart brukande och de jämställda miljö- och produktionsmålen. Skogsrikets fyra grenar Skogsriket Sverige består av fyra grenar som utgår från de värden som finns i skogen. Hållbart brukande Skogsriket vilar på det hållbara brukandet och ska bidra till förutsättningar för ökad produktion. Samtidigt upprätthålls balansen mellan de jämställda skogspolitiska målen miljö och produktion. Här ryms även frågor som hållbar produktion av biomassa, nyttan av trä som förnybart material, skogens betydelse för klimatet, virkeshandel, skogsnäringens export, ekosystemtjänster, viltvård med mera. Skogssektorns kompetensförsörjning liksom regeringens strategi för jämställdhet i skogsbrukssektorn ryms även inom denna gren. Förädling och innovation Inom förädling och innovation läggs fokus på nya sätt att tjäna pengar på skog från råvaran eller skogen som sådan. Det är viktigt att öka förädlingsgraden så nära skogsråvaran som möjligt och stimulera utveckling och innovation, till exempel rörande grön energi, nya material, träbyggande, träbaserade produkter och ny teknik. Upplevelser och rekreation Skogsriket ska bredda underlaget för upplevelser och aktiviteter, för såväl besöksnäringen som för dem som använder skogen för rekreation i närheten av sin bostad. Förädling och innovation är nyckelord även inom denna gren. Områden att utveckla är exempelvis sportfiske och jakt liksom unika upplevelser - som övernattning högt upp i en trädkoja eller en konsert i en skogsglänta. Bilaga: Statistik Sverige i världen I Sverige finns gedigen skoglig kompetens som kommer världen till nytta, både i form av omfattande export och aktivt arbete inom internationell skogspolitik. Genom vidareutveckling av tekniskt kunnande och produkter ur skogsråvaran kan exporten växa ytterligare. Sverige ska också ha en stark representation i internationella skogspolitiska sammanhang och sprida kunskap om den svenska modellen, med frihet under ansvar, för skogsbruk. Skogsriketambassadörerna Tio Skogsriketambassadörer, sex män och fyra kvinnor, från hela Sverige med kunskap om allt från möbelsnickeri och friluftsliv till skogsindustri utsågs av landsbygdsminister Eskil Erlandsson i november 2011. Skogsriketambassadörerna ska sprida kunskap om och förankra visionen Skogsriket - med värden för världen. Ambassadörerna är drivna och kunniga personer, väl insatta i Sveriges potential när det gäller skog och företagande kopplat till skogsråvara. De ska vara bollplank för innovatörer och ta hjälp från sina egna nätverk. I övre Norrland är Pär Lärkeryd, Norra Skogsägarna, Ann-Kristin Vinka, Lapplandsafari samt Britta Jonsson Lindvall, Tree Hotel AB. I Sverige är det cirka 38 procent kvinnor som äger skog. I Norrbotten är det cirka 34 procent kvinnor som äger skog. Norrbotten har lägst procentandel kvinnor som äger skog i Sverige. Men oaktat det så är det många kvinnor som är skogsägare vilket behöver beaktas i framtidens skogssektor. Det är svårt att på ett enkelt sätt visa på relevant statistik som är uppdelad på kön vilket i sig är en arbetsuppgift i det fortsatta jämställdhetsarbetet. Något som det finns statistik kring om än inte könsuppdelad är brukningsenheter vilket ger information om var skogsägarna bor i relation till sin skogsfastighet. I Norrbotten är 3520 personer som räknas in i kategorin utboägd, 1682 i kategorin delvis utboägd, 8821 i kategorin närboägd. Samtliga brukningsenheter uppgår i Norrbotten till 14023 stycken (www.skogsstyrelsen.se)Det går också att studera hur ägandet av skog fördelas mellan olika aktörer. Så här ser det ut med ett nationellt perspektiv enligt skogsstyrelsens statistiska årsbok: • 50 % enskilda ägare • 25 % privatägda aktiebolag • 14 % statsägda aktiebolag • 6 % övriga privata ägare • 3 % staten • 2 % övriga allmänna ägare År 2012 fanns 329 541 skogsägare, varav 38 % var kvinnor och 61 % var män och för 1 % saknas uppgift om kön. Antalet brukningsenheter (ägda av fysiska personer) år 2012 var 229 802. Av dessa var 25 % utboägda, 7 % delvis utboägda och 68 % närboägda. Pär Lärkeryd, vd, Norra Skogsägarna menar att det inte inte är ”andra” som äger skog idag men att förutsättningar och former för att äga skog förändrats över tid. ”Vi ser inte att det är ”andra” som äger skogen idag utan ägandet är ungefär lika fördelat mellan privatpersoner, bolag och stat som det varit under senaste årtiondena. Det tycks inte heller bli färre skogsägare. Dock ser vi att det bland de privata skogsägarna blir alltfler som inte bor på eller i närheten av sina skogsfastigheter. Att skogsägaren bor långt från sin skog påverkar bilden av skogen och även vilken praktisk möjlighet de har att själva sköta om sin skog. Många av distansskogsägarna blir mera osäkra kring hur de skall sköta och bruka skogen vilket riskerar att göra att skogen inte mår så bra som den skulle kunnat göra. Distansskogsägarna verkar generellt även mindre intresserade av skog än de som bor på fastigheterna. Distansskogsägandet skapar naturligtvis ett behov av nya tjänster, främst kunskapstjänster men även rådgivande tjänster och i viss mån förvaltande tjänster. Enligt På tal om kvinnor och män i Norrbotten (2014)är det 998 kvinnor och 3423 män som är sysselsatta inom näringsgren skogsbruk, jordbruk, jakt och fiske. Det går också att se att under rubriken förvärvsarbetande företagare återfinns 708kvinnor som är företagare inom branschen jordbruk, skogsbruk och fiske. Det är 17 kvinnor som har eget Aktiebolag inom branschen. Totalt blir gruppen förvärvsarbetande företagare som är kvinnor i Norrbotten 725 stycken. När det gäller män som förvärvsarbetande företagare i Norrbotten så är det 2014 företagare och 173 som har eget aktiebolag. Den totala summan blir 2277 män inom branschen. För mer statistik som är relaterad till jämställdhet och i någon mån skogssektorn hänvisas till en färsk rapport som heter 41000 anställningar till 2025 som Länsstyrelsen Norrbotten tagit fram under 2014. Dessutom finns det lite mer fördjupad analys med ett jämställdhetsperspektiv i Länsstyrelsens fickfakta från 2014 som heter På tal om kvinnor och män. Här finns exempelvis mer att läsa om utbildning, befolkningsstruktur, flyttningsmönster och så vidare. Litteraturlista Artiklar Norrländska socialdemokraten 2014-06-18 Norran 2014-10 -21 Rapporter Länsstyrelsen Norrbotten (2012) Norrbottens regionala handlingsplan för jämställd tillväxt Konferenser/workshop Framtidens hållbara skogsbruk 24-25/9 2014, Skellefteå G14 att utmana makten 26-28/11 2014, Umeå Jämställd rekrytering och utbildning 2/12 201,4 Jälla naturbruksgymnasium, Uppsala Länsstyrelsen Norrbotten (2013) Regional utvecklingsstrategi för hållbar framtid i Norrbotten 2020 Litteratur SOU 2004:13 Den könsuppdelade arbetsmarknaden Prop. 2005/06:155 Makt att forma samhället och sitt eget liv – nya mål i jämställdhetspolitiken Strategin för jämställdhetsintegrering i Norrbotten 2014-2016 Franzén, Christina (2011) Det lönar sig. Genusmedveten ledning och styrning i verkstadsindustrin Möten Jämställdhetsdelegationen Norrbotten, 2014 Skogsriketgruppen Norrbotten, 2014 Uppföljningsmöte Handlingsplan för jämställd tillväxt, 2014 Länsstyrelsen Norrbotten (2014) 41 000 anställningar till och med 2025 Länsstyrelsen Västerbotten (2012) JämLYS av skogssektorn i Västerbotten Länsstyrelsen Örebro (2013) En jämställdhetsresa genom Sverige Webbsidor www.allastudier.se www.friskareskogsvatten.se www.genusiskogen.se www.jamstall.nu www.lansstyrelsen.se/norrbotten www.lansstyrelsen.se/vasterbotten www.ltu.se www.regeringe.se www.skogeniskolan.se www.skogsstyrelsen.se www.skogstekniskaklustret.se
© Copyright 2024