3 juni 2015 - Motala kommun
Sammanträdesprotokoll 2015-06-03 Motala Plats och tid Motala kommunala pensionärsråd Sida 1 Kommunstyrelsesalen, Kommunhuset, Drottninggatan 2, Motala Onsdagen den 3 juni 2015, kl. 0 8 . 3 0 - 1 2 . 0 0 . Beslutande Övriga närvarande Jangunnar Hjalmarsson Caroline Unéus Anne-Lie Liljedahl S M S Ulla Axelsson Ulf Jonsson Tore Eriksson Ersättare för Britt Nyberg, P R O Pensionärernas Riksorganisation, P R O Pensionärernas Riksorganisation, P R O Tarja Dahlin Lindhe Birgitta Ilar Jenny Borg Karin Wendt Siv Ludén Sirkka Matalalampi Sveriges Pensionärsförbund, S P F Riksförbundet Pensionärsgemenskap, R P G Sveriges Pensionärers Riksförbund, S P R F Svenska Kommunalpensionärernas förbund, S K P F Finska Pensionärernas riksförbund, Motalan Nasevat Eva-Lotta Kalman (MP) Svante Jansson Ann-Marie Karpe Anita Axén Lars-Erik Landestorp Calla Meszaros Olof Hättström Tjänstemän Gunilla Carlsvärd Bo Lundén Tommy Hallén Roger Jarméus Lena Jensen Socialstrateg Utses att justera Tarja Dahlin Lindhe Justeringens plats och tid Kommunhuset, Ordf. Pensionärernas Riksorganisation, P R O Sveriges Pensionärsförbund, S P F » Riksförbundet Pensionärsgemenskap, R P G Sveriges Pensionärers Riksförbund, S P R F Svenska Kommunalpensionärernas förbund, S K P F Sekreterare Verksamhetschef M A S (Medicinskt ansvarig sjuksköterska) Stadsnätssamordnare Jurist Jaan Noor Paragrafer 15-24 Sekreterare Ordförande ?4 Justerande Z^Éf TarjasDahlin Lindhe Utdragsbestyrkan Sammanträdesprotokoll 2015-06-03 Motala Motala kommunala pensionärsråd Sida 2 K P R § 15 Sammanträdet öppnas Ordföranden Jangunnar Hjalmarsson hälsar de närvarande välkomna till dagens sammanträde och då särskilt Sirkka Matalalampi som är ny ledamot i K P R och representerar Finska Pensionärernas riksförbund, Motalan Nasevat. K P R § 16 Godkännande av dagordning och utseende av protokolljusterare Dagordningen kompletteras med frågor under "Övrigt'' och godkännes därefter. Tarja Dahlin Lindhe utses till protokolljusterare. Utdragsbestyrkan kpr protokoll 2015-06-03.doc Sammanträdesprotokoll 2015-06-03 Motala Motala kommunala pensionärsråd Sida 3 K P R § 17 Information om kvalitetsregister Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) Tommy Hallen informerar om hur man inom kommunen arbetar med olika kvalitetsregister för att förebygga ohälsa: Senior Alert Senior Alert är ett nationellt kvalitetsregister som Motala gick med i 2009. Merparten av enheterna inom äldreomsorgen använder Senior Alert som struktur och arbetsmetod för patientsäkerhetsarbete inom områdena fall, undernäring, trycksår samt ohälsa i munnen. Återkopplingar sker till verksamhet med diskussion om förbättringsmöjligheter BPSD registret (Beteendemässiga och psykologiska symtom vid demens) Registret startade 2010. Merparten av vårdboendena med demensinriktning använder BPSD- registret som stöd för vården av personer med BPSD-problematik. Svenska Demensregistret SveDem är ett nationellt kvalitetsregister som startade 1 maj 2007. Syftet är att samla in data om personer med demenssjukdom för att kunna förbättra och utveckla vården av demenssjuka i Sverige. Målet är skapa ett rikstäckande verktyg för likvärdig och bästa behandling av personer med demenssjukdom. I de fall det kommunala demensteamet får återkoppling på ställd diagnos, registreras de aktuella uppgifterna i svenska demensregistret. Registret används även för årliga uppföljningar av demenssymtom. Bildspel bifogas Utdragsbestyrkan kpr protokoll 2015-06-03.doc Sammanträdesprotokoll 2015-06-03 Motala Motala kommunala pensionärsråd Sida 4 KPR§18 Trygghetslarm på landsbygden Verksamhetschef Bo Lundén informerar om att processen med att övergå till digital teknik för trygghetslarmen pågår och förhoppningsvis ska allt stå klart inom ett år. Sedan i oktober har man testat den nya tekniken i Borensberg och den har fungerat väl. KPR§19 Utbyggnad av fibernätet på landsbygden Regeringen har i det nya landsbygdsprogrammet 2014-2020 avsatt 3,25 miljarder kronor för bredbandsutbyggnad i landet. Kommuner, företag, ekonomiska eller ideella föreningar kan ansöka om stöd för utgifter i samband med att anlägga den passiva infrastrukturen. Stödprocenten är olika för olika län och för Östergötlands del är den 60 %. Stadsnätssamordnare Roger Jarméus redogör för Motala kommuns utbyggnad av fibernätet. På många håll går det trögt att få med hushållen på landsbygden, kostnaden för en anslutning är cirka 20 000 kronor per hushåll. I Godegårds tätort har man dock haft stor nytta av bygderådet och där har kommunen just tecknat avtal med ett 30-tal hushåll och även med Bostadsstiftelsen Plåten och deras hyreshus. Utdragsbestyrkan kpr protokoll 2015-06-03.doc Sammanträdesprotokoll 2015-06-03 Motala Motala kommunala pensionärsråd Sida 5 K P R § 20 Information från Överförmyndarkansliet Sedan den 1 januari 2015 har Motala, Mjölby, Vadstena och Ödeshög en gemensam Överförmyndarnämnd. Jurist Lena Jensen vid överförmyndarkansliet redogör bl a för vad överförmyndaren ska göra utifrån vad som är beskrivet i föräldrabalken. Bland annat handlar det om att tillsätta gode män, förvaltare och förmyndare och att kontrollera så att dessa sköter sina uppdrag på ett bra sätt. Länsstyrelsen och justitieombudsmannen ser till så att reglerna i föräldrabalken verkligen följs. Den som inte är nöjd med de beslut som fattats av överförmyndaren kan överklaga hos tingsrätten. Förutsättningarna för att få en god man är om någon pga sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom eller på annat sätt sörja för sin person. Lena Jensen informerar också om hur man ansöker om god man, vem som kan bli god man och att det är tingsrätten som prövar om förutsättningarna för godmanskap är uppfyllda. Utdragsbestyrkan kpr protokoll 2015-06-03.doc Motala Sammanträdesprotokoll Motala kommunala 2015-06-03 pensionärsråd Sida 6 K P R § 21 Avgiftsfritt i simhallen Frågan om möjlighet till avgiftsfritt i simhallen för pensionärer har väckts och KPR beslutar att bjuda in verksamhetschef Åsa Grellsgård, bildningsförvaltningen, till ett kommande möte. Justeras un Expedierat till kpr protokoll 2015-06-03.doc Utdragsbestyrkan Motala Sammanträdesprotokoll Motala kommunala 2015-06-03 pensionärsråd Sida 7 K P R § 22 Framtida vårdboende i Motala kommun Ett underlag för bedömning av behovet av vårdboende för äldre avseende åren 2021 - 2030 har tagits fram som komplement till gällande plan som omfattar tiden 2011 - 2021. Underlaget har varit utskickat till KPR:s ledamöter. Vid dagens sammanträde delade socialstrateg Jaan Noor ut en reviderad upplaga med en komplettering till det tidigare utskickade materialet med innehåll som främst rör en modell för hållbar utveckling på landsbygden. Justeras Expedierat till kpr protokoll 2015-06-03.doc Utdragsbestyrkan Motala Sammanträdesprotokoll Motala kommunala 2015-06-03 pensionärsråd Sida 8 K P R § 23 Trygghetsbostad utan biståndsprövning Socialstrateg Jaan Noor informerar om att biståndsprövning för bostad i form av trygghetsboende kommer att upphöra senast från och med årsskiftet 2015-2016. Underlag har varit utskickat till KPR:s ledamöter. Den nationella definitionen gällande trygghetsbostäder ska tillämpas, vilket innebär att biståndsprövningen slopas och att bostäderna erbjuds för ansökan av personer som uppnått 70 år eller för makar/samboende där en part uppnått denna ålder. Justeras Expedierat till kpr protokoll 2015-06-03.doc Utdragsbestyrkan Motala Sammanträdesprotokoll Motala kommunala 2015-06-03 pensionärsråd Sida 9 K P R § 24 Övrigt Fråga ställs om det föreligger någon höjning av hemtjänstavgifterna. Socialnämndens ordförande Anne-Lie Liljedahl svarar att så är inte fallet. Däremot har en höjning av ersättningsnivåerna skett till utförarna inom hemtjänstens kundvalssystem. Svante Jansson, PRO, redogör för den ryktesspridning som tagit fart vad gäller Granlidens vårdboende och att det skulle vara föremål för avveckling. Socialnämndens ordförande Anne-Lie Liljedahl svarar att någon avveckling av Granliden inte är aktuell men däremot finns tankar om att omvandla Granliden till trygghetsbostäder. Skrivelse har inkommit från Motala Finska Förening Seniorer till KPR med begäran om plats i Kommunala Pensionärsrådet. Frågan kommer att tas upp vid nästa beredningstillfålle inför KPR. Justeras OO Expedierat till kpr protokoll 2015-06-03.doc Utdragsbestyrkan Motala kommun Tjänsteskrivelse Socialförvaltningen 2015-05-25 Staben Sida 1 (12) Socialstrateg Jaan Noor Telefon 0141 22 33 55 Socialnämnden Mobiltelefon 070 345 60 20 Telefax 0141 549 46 e-postadress [email protected] Diarienummer 15/SN 0059 Vårdbostäder i Motala kommun - behov, utvecklingsstrategier och vägval 2021 - 2030 Sammanfattning Underlag för bedömning av behovet av vårdboende för äldre från 2021 till 2030 har tagits fram som komplement till gällande plan som omfattar perioden 2011 - 2021. Underlaget ger numerära mått avseende förväntat behov av vårdbostäder och rekommendationer gällande riktvärden och lokalisering av den utbyggnad som bör ske. Avslutningsvis ingår beskrivningar av konkreta möjliga vägval för olika enheter och områden som följer av de principer för framtida utbyggnad som förordas. Förslag till beslut 1 Bedömning gällande behovet av vårdbostäder för äldre antas som grund för planering för perioden 2021 - 2030 2 Framtagna principer för utbyggnad och lokalisering beaktas i den fortsatta planeringen. 3 Planeringsdokumentet överlämnas till kommunstyrelsen och tekniska nämnden som underlag för planerade investeringar. Bakgrund: Socialnämndens senaste bedömning om behovet av särskilt boende för äldre genomfördes 2011 och beskriver ett scenario för tidsperioden 2011 - 2021. Underlaget är utgångspunkt för planering och genomförande av de förändringar i omfattning, innehåll och struktur för kommunens särskilda boende som genomförs under perioden 2014 - 2018.1 detta ingår främst omvandlingen av Strandvägens Postadress 591 86 Motala Besöksadress Drottninggatan 2 Telefon vxl 0141-22 50 00 Webbplats motala.se e-postadress [email protected] Sida 2 (12) enhet till permanent vårdboende kombinerat med att Samuelsbergshemmet omvandlas till korttidsboende. I allt väsentligt är de bedömningar som gjordes 2011 fortfarande giltiga. Med hänsyn till den kraftiga ökningen av antalet äldre som inträder efter den nämnda planerings-perioden finns det skäl att påbörja en planering även för tiden från 2021 till 2030. Det finns också skäl att samla de erfarenheter som tillkommit gällande nuvarande struktur och drift av kommunens vårdboenden för att värdera hur detta bör påverka kommande planering. V å r d b o s t ä d e r i Motala kommun: I kommunen finns idag 337 vårdbostäder och 43 korttidsbostäder. Med den nuvarande planeringen kommer vi att ha tillgång till 356 vårdbostäder efter ombyggnad av Strandvägen 2015 - 2016. Antalet bostäder ger i detta skede en servicenivå som skulle kunna ge 14 % av alla personer i Motala över 80 år tillgång till en bostad i särskilt boende. V i har haft låga kostnader för utskrivningsklara och oftast korta väntetider från beslut till verkställighet av beslut om bistånd i form av särskilt boende. Utifrån dessa kriterier har vi haft en balanserad nivå för särskilt boende. Under 2014 noteras dock en viss försämring som delvis förklaras av minskat antal slutenvårdsplatser inom sjukhus-vården. Med fler äldre i befolkningen förväntas också behovet av vård och omsorg att öka. Detta sker dock inte alltid i proportion till ökningen av antalet äldre. Också andra faktorer påverkar. Bra, tillgängligt och tryggt boende, trygghet med andra lösningar, ändrade värderingar och levnadsvanor med fler friska år skjuter upp behovet av omsorg och särskilda boendelösningar. Hur stor den framtida effekten av dessa faktorer kommer att få är inte möjligt att förutse. Ett sannolikt scenario är att kommunernas vårdboende tillämpas för relativt korta perioder i slutet av livet och för personer i svårare stadier av demenssjukdom. Även med dessa avgränsningar måste man räkna med att behovet av vårdboende kommer att öka rätt kraftigt. Utifrån en relativt måttlig ökning av antalet äldre fram till 2021 så är utgångspunkten i nuvarande planering att också behovet av vårdboendeplatser ökar i måttlig takt. Behoven beräknas kunna mötas genom pågående ombyggnad av enheten Strandvägen. Med en något längre framåtblick inträder dock en både stor och snabb förändring det ökande antalet äldre som för att bibehållen servicenivå skulle kräva ett stort tillskott av vårdbostäder, eller totalt ca. 160 nya bostäder fram till 2030 för att upprätthålla nuvarande servicenivå. Alternativet är ett kraftfullt perspektivbyte mot ännu mer av vård och service i hemmet. Sida 3 (12) Demografiskt tryck: Med de prognoser som gäller i fråga om kommande antalet äldre kan man sätta upp några olika scenarior som en grund för att bedöma hur stort det ökade behovet av vårdboendeplatser kan tänkas komma att se ut. Olika servicemått anges. Det gällande riksgenomsnittet ifråga om antal vårdbostäder ligger mellan 14-14,5 % i förhållande till antalet äldre över 80 år. Vår nivå 215 är 13,5 %. År 2016 (efter inflyttning första etapp 32 bostäder Strandvägen) kommer vi ha ett tillskott på 10 vårdbostäder som ger oss en servicenivå på 13,8 %. Efter ytterligar planerat tillskott med 9 bostäder 2017 uppnår vi 14 % i servicenivå och med planerat tillskott med 16 bostäder (sista etappen Strandvägen) når vi år 2018 upp till 14,2 %. För tiden härefter fortsätter en årlig ökning av antalet äldre-äldre. Ökningstakten accelererar dessutom och skulle innebära att servicemåttet för 2023 sänkts till 12,3 % om inget ytterligare boende tillkommer utöver de idag kända förutsättningarna. År Antal bostäder Antal b o s t ä d e r vid skilda s e r v i c e m å t t 14,5% 14% 13,5% 13% 12,5% 2013 337 360 348 335 323 2014 337 356 343 331 319 2015 337 362 349 337 324 312 2016 347 364 351 339 326 314 2017 356 369 356 343 331 318 2018 372 380 367 354 341 328 2019 372 390 377 363 350 336 2020 372 396 382 369 355 341 2021 372 405 391 377 363 349 2022 372 418 404 389 375 361 2023 372 438 423 408 393 377 551 532 513 494 475 2030 Med gällande servicenivå för vårdbostäder 2015 (13,5 %) finns det en jämvikt i antalet bostäder med hänsyn till åldersutvecklingen fram till och med 2020. Därefter sker en nedtrappning som kommer att bli alltmer bekymmersam. Utgår vi i stället från en servicenivå på 14 % (riksgenomsnitt) så far vi en obalans redan efter 2018. Inför 2030-talet är det närmast oundvikligt att det kraftigt ökade antalet äldre-äldre kommer att leda till ett ökat behov av vårdbostäder. Om samma relationstal i antalet bostäder ska vidmakthållas vid denna tidpunkt kommer det att krävas tre nya vårdboenden i minst samma storlek som Solbacken (50 bostäder per boende) fram till 2030. Vid en sänkt servicenivå till ex vis 13 % så skulle utökningen kunna stanna vid ca 100 bostäder. Sida 4 Alternativa strategier: Möjlighet till en trygg och väl fungerande omsorg i hemmet underlättas av väl anpassade bostäder där det går att åldras utan att behöva flytta. Tillgång till sådana alternativ är därför avgörande. Långsiktiga strategier behövs som innebär att den generation av seniorer som kommer att representera framtidens äldre-äldre efter år 2030 har kunnat förbereda och genomföra sina bostadsval för det livslånga boendet. I detta arbete bör kommunen ha en aktiv roll. Ny teknik som förstärker möjligheter till kvarboende, utveckling av vård- och omsorgsmetoder, hälsoinriktade insatser och uppmärksamhet på anhöriga som utför vård- och omsorgsuppgifter är ytterligare aspekter som sammanfaller med önskemålet om en omsorg som i huvudsak kan ske i det egna hemmet. Nya faktorer: Trygghetsbostäder utan biståndsprövning I Motala utvecklades boendeformen "trygghetsbostad" som inslag för att minska behovet av annat särskilt boende (vårdboende). Den effekten har också uppnåtts. Inom en nära framtid bör dock dessa bostäder inte längre tillhandahållas såsom en särskild boendeform enligt socialtjänstlagen. Därmed sker också en anpassning till de nationella kriterierna för denna form av boende. Innehållet i kommunens trygghetsboende motsvararar det som i den nationella definitionen betecknas som ett seniorboende för personer över 70 år. Bostäderna är en del av den allmänna bostadsmarknaden. I tanken ligger att de ska fungera som en boendeform som ger en extra trygghet, stöd och gemenskap för ett fortsatt självständigt boende. Trygghetsbostäder kommer därför, även då de inte förmedlas efter biståndsprövning, att fungera som ett boende som skänker många den trygghet som man efterfrågar och därmed också minska önskemål om ett särskilt boende/vårdboende. Dolt behov av vårdboende I trygghetsboenden har vi i kommunen haft en inriktning att anpassa insatser och personalnärvaro för att göra det möjligt att bo kvar även vid ett omfattande omsorgsbehov och då ett vårdboende annars varit det naturliga alternativet. Det är därför troligt att det fmns en viss andel av nuvarande boende där trygghetsbostaden i en framtida form inte kommer att ge en tillräcklig upplevd trygghet. Det kan gälla för personer som utvecklat en demenssjukdom och i fall då omsorgsbehovet förutsätter en nära tillgänglig personal dygnet runt. Ny betalningsansvarslag En utredning föreslås en ny betalningsansvarslag som bland annat kommer att förkorta det antal dagar som föregår betalningsansvar efter avisering om att patient är utskrivningsklar från sjukhusvård. Syftet är snabbare flöden från sjukhus, vilket också betyder krav på kommunen att snabbt kunna omsätta behovet i en fungerande Sida 5 (12) omvårdnad. En del av detta kommer sannolikt att kräva en mellan-period i ett korttidsboende innan en omställning i eget boende eller särskilt boende kan genomföras. Övriga förutsättningar Driftsekonomi Flertalet av kommunens vårdboendeenheter tillkom inom en relativt kort tidsperiod i början av 90-talet, antingen som helt nybyggda enheter eller som ombyggnader av tidigare ålderdomshem. De ideal som omsattes i dessa byggnationer grundades på tanken om att bryta de stora vård-komplex som tidigare dominerat och att i en anda av småskalighet skapa hemlika förhållanden. Efterhand har boendekategorin förändrats. Gränsen för inflyttning till ett särskilt boende har skjutits fram. Det betyder bland annat att fler och svårare sjukdomstillstånd är vanliga hos de boende och de dagliga omvårdnadsbehoven omfattande. Fler än hälften bedöms ha en demenssjukdom. Det tidiga 1990-talets ideal med förhållandevis små enheter visar sig idag ha en del nackdelar utifrån driftsekonomin. Rationellt nyttjade lokalytor och bemanning ger bättre utfall per boende när enheterna når upp i större antal bostäder. Nattbemanning är en viktig faktor som påverkar driftskostnaden per boende. Avgörande är också hur lokalytorna samspelar med varandra, något som i sin tur påverkar möjligheter till viss samordnad bemanning mellan olika delar/avdelningar. Ett mått om ca 50 bostäder är ett riktvärde som erfarenhetsmässigt ger en bra grund i driften. I sammanställning nedan framgår aktuella driftskostnader 2014 för de vårdboendeenheter som idag drivs i egen regi: Kostnad per plats för respektive enhet Enhet Strömsborg Åkervallen Björktrasten Husbygården Solbacken Samuelsberg Vileborg Granliden Snittkostnad Bostäder 92 32 22 22 50 44 24 15 Lokal 72 000 60 000 62 000 77 000 116 000 53 000 68 000 184 000 86 500 Personal Mat 459 000 461 000 496 000 500 000 436 000 502 000 420 000 616 000 486 250 55 000 47 000 50 000 47 000 36 000 42 000 60 000 80 000 52 125 Kostnad per plats 1 605 1 556 1 666 1581 1 611 1636 1 501 2 411 1696 Av underlaget framgår en genomsnittlig total bruttokostnad (före avgifter och hyra) på 1.696 kr per plats och dygn. Granliden har den markant högsta platskostnaden, eller 42 % över genomsnittet. Räknar vi bort Granliden i underlaget för Sida 6 snittkostnaden så är Granlidens platskostnad 818 kr högre per plats och dygn eller 51 % högre än genomsnittet för övriga enheter. En del av denna merkostnad beror på stora och outnyttjade lokalytor efter det att platser reducerades från 22 till 15 från 2012. Även borträknat denna effekt så är kostnaden både för lokaler (125 000 kr per år om 22 bostäder skulle användas) och personal påtagligt högre än för övriga enheter. Detsamma gäller för matkostnaden där ett eget kök i förhållande till fåtal boende leder till en hög snittkostnad. Beläggningen på dessa bostäder har varit god under de senaste 3 åren då antalet varit reducerat till 15. Det beror i sin tur på att några ( 3 - 5 ) bostäder kontinuerligt använts som korttidsplatser. Boende från orten uppgick i april 2015 till 7 personer. Litet underlag i den egna orten gäller även för Vileborg och Fornåsa. Detta vägs till stor del upp av den relativa närheten till tätorten Motala som gjort att det varit relativt lätt att kunna använda platserna för permanent boende för personer från Motala tätort. Befolkningsunderlag för v å r d b o e n d e i o m r å d e n utanför Motala tätort Vileborg och Granliden är båda en påminnelse om den äldreomsorg som historiskt varit en del av respektive ort. För båda enheterna gäller att det inte finns eller kommer att finnas ett underlag inom det egna närområdet. Att de finns kvar har att göra med tradition och önskan om att kunna tillhandhålla vård och boende för äldre med en spridd lokalisering till olika kommundelar. Om vi utgår från en servicenivå på 14 % för vårdboende som riktpunkt så ger detta följande underlag för vårdboende i kommunens mindre orter: Område Godegård inkl landsbygd Folkmängd 61 Nykyrka 35 5 inkl landsbygd 849 0 Fornåsa inkl landsbygd 653 Tjällmo inkl landsbygd 1005 Borensberg 2988 > 80 år 14 % Vårdbostäder 41 Vileborg 22 33 Granliden 15 203 29 Husbygården 22 Sida 7 (12) Kommentar: Godegård: I Godegård är äldreomsorgen starkt knuten till det serviceboende som fmns vid Solgläntan i Godegårds samhälle. Här finns 20 bostäder som sedan ca 15 år tillbaka definierats som trygghetsbostäder. Det förekommer sällan att någon flyttar från Godegård till något vårdboende. Man tar hand om sina invånare inom den enhet som finns i samhället även om det handlar om stora vård- och omsorgsbehov. Bostäderna vid Solgläntan byggdes som s.k servicebostäder för att ersätta det tidigare ålderdomshemmet. De har en god standard och bostadslängorna är sammanknutna med invändig kommunikation till gemensamma utrymmen i form av mat- och samvarorum och rum för hobby/sysselsättning. Det har alltid funnits nattbemanning vid enheten. Utifrån förhållandet att Solgläntan uppfyller en så hög nivå vad gäller personalnärvaro dygnet runt och upprätthåller en tradition om att ta hand om bygdens äldre så innebär det att det finns en hög kapacitet oavsett att bostäderna inte definieras som vårdbostäder. Bostäderna vid Solgläntan hyrs av respektive hyresgäst direkt av bostadsstiftelsen Plåten. De allmänna utrymmena hyrs av kommunen. Nykyrka: I Nykyrka fmns idag inget boende speciellt riktat till äldre. Ortens egna lilla ålderdomshem avvecklades 1990 i samband med att lägenheter vid Karolinen med tillhörande dagcentral tillskapades. Lägenheterna vid Karolinen kom rätt snart att fungera som en allmän del av bostadsmarknaden för i första hand äldre som lämnade sina villor i eller omkring samhället Nykyrka. Kommunens engagemang i servering och gemensamhetslokal avvecklades i samband med en kraftsamling för att nå balans i socialnämndens ekonomi under tidigt 2000-tal. Kök och serveringsutrymmen hyrdes ut till privat entreprenör som sedan dess drivit restaurang och café. Boendet har varit fortsatt attraktivt för främst äldre och har idag en karaktär som påminner om ett seniorboende. Fornåsa: Vileborg i Fornåsa byggdes om till nuvarande standard år 2005. Enhetens utformning med bostäder på ett sammanhållet våningsplan ger goda förutsättningar för en ekonomisk bemanning. Sett enbart till underlaget för orten Fornåsa med kringliggande landsbygd finns det inget behov av ett vårdboende med Vileborgs kapacitet. Med det servicemått som vi använt för att definiera behov så finns det ett överskott på 17 vårdbostäder. Det innebär att flertalet av Vileborgs vårdbostäder nyttjas för andra än de boende i Fornåsa. Närheten till tätorten Motala och goda kommunikationer gör att det går relativt lätt att belägga lediga bostäder även om det inte är individens första val. Finns det andra alternativ inom tätorten märks det också att det tar längre tid från ledig till belagd bostad. Det andra alternativet är att lediga bostäder nyttjas som korttidsplatser vid utskrivning från lasarettsvård. Sett till driftskostnader och beläggning är Vileborg en stabil och rationell del av det samlade utbud av kommunens vårdbostäder. Sida 8 Tjällmo: Granliden är liksom Vileborg en förlängning av de ålderdomshem som runnits på orten sedan lång tid tillbaka. Beläggningen har sviktat under en lång följd av år och ledde från 2012 till en reducering av antalet bostäder i drift från 22 till 15. Underlaget inom orten och närområdet ger utrymme för 9 bostäder. Kompensation genom inflyttning från andra delar av kommunen har inte varit enkelt då avstånd och kommunikationer upplevts som hinder. En faktor som under senare år blivit ett allt mer allvarligt bekymmer är personalförsörjningen till Granliden. Det saknas tillräckligt med personal på orten för att lösa de vakanser som uppstår och för att fylla behovet vid bland annat sjukfrånvaro. Tillgänglig vikariepool väljer i första hand vakanser inom tätorten. Följden blir större belastning på kvarvarande ordinarie personalen. V i får därmed en dubbel problematik i form av en beläggning som sviktar och en personal som inte räcker till. Borensberg: Underlaget för vårdbostäder för Borensberg är 29. Befintliga Husbygården rymmer 22.1 omedelbar närhet till Husbygården ligger Svanen med 22 trygg-hetsbostäder. Samlat finns en kapacitet att möta behovet av särskilt boende inom Borensberg genom att Svanen delvis har en kategori av boende som lika väl kunde vara kvalificerade för vårdbostad. Det är också en indikation om att en eventuell framtida minskad dygnsnärvaro med personal vid trygghetsboende kan leda till bekymmer i förhållande till denna mer vårdkrävande kategori. Bedömningar: 1. Behovet av vårdboendeplatser kommer att öka något under de närmaste fem åren. Nuvarande planering ger en kapacitet som håller någorlunda jämna steg med den demografiska utvecklingen fram till 2020. En faktor som sannolikt innebär ett visst ökat behov av vårdboende är omstrukturering av nuvarande trygghetsboenden från särskilt boende enligt socialtjänstlagen till bostäder för äldre inom ordinarie bostadsmarknad. 2. Behovet av vårdbostäder kommer att öka kraftigt från 2021 och framåt. Fram till 2030 skulle behövas en utökning med ca 150 vårdbostäder för att upprätthålla en servicenivå jämförbar med dagens. Alternativet är kraftigt utökad hemtjänst. Planering för ökat antal vårdbostäder för perioden 2020 - 2040 behöver påbörjas och innefatta frågor om mark, byggande och investeringar. Den bör också ta fasta på en struktur för att uppnå en så gynnsam driftsekonomi som möjligt. För mest gynnsam driftsekonomi bör varje enhet nå upp till ca 50 bostäder. En framtida utbyggnad bör i första hand övervägas i form av tillbyggnad av befintliga mindre enheter. 3. Enheternas lokalisering bör i första hand kunna motiveras av det underlag som finns inom enhetens närområde. 4. Strukturen för kommunens vårdbostäder ska kunna tillgodose områden utanför Motala tätort på ett sätt som ger rimliga avvägningar mellan praktiska förutsättningar och driftsekonomi. Sida 9 Vägval Med grund i de ovan redovisade bedömningarna kan en del konkreta vägval identifieras: Vägval Björktrasen: Enheten Björktrasten består av 22 lägenheter i två våningsplan. Ett av våningsplanen har disponerats för personer med demenssjukdom. Det finns begränsningar i fråga om utrymmen, både de som gäller allmänna utrymmen för de boende och personalutrymmen. Både hus och utemiljön betraktas som kulturhistoriskt viktigt som del av det gamla Motala verkstad och dess boendemiljöer. Förutom brist på tillgänglig tomtmark är detta ett hinder för att med tillbyggnad ändra förutsättningarna för driften av enheten. Om det alltså inte är möjligt att med tillbyggnad skapa en driftsmässigt attraktiv enhet så står valet mellan att bibehålla det som gäller i det nuvarande eller att lägga ned enheten och kompensera med vårdbostäder vid en ny enhet. Ett sådant scenario innefattar i så fall också ett alternativt nyttjande av Björktrasten. Här kan frågan om särskilda bostadsbehov för någon målgrupp inom socialtjänstens ansvarområde vara tänkbart alternativ. Vägval Vileborg: Det finns inget behov, utifrån lokalt underlag, av ett vårdboende i Fornåsa (Vileborg). Nyttjandet visar ändå att det går att få underlag för en tillräckligt god beläggning. Närhet till Motala och goda kommunikationer har främjat detta. Också personalförsörjningen har underlättats av dessa faktorer. Enheten är byggd i ett våningsplan och på ett sätt som underlättar en praktisk bemanning som ger god överblick. Enheten byggdes om och renoverades 2005 och bör därför ha en lång kvarstående brukstid. I ett längre perspektiv (efter 2030 - 2040) kan dock frågan om fortsatt drift med tanke på geografisk lokalisering behöva lyftas på nytt. Vägval Granliden: Granliden är liksom Vileborg en påminnelse om lokala ålderdomshem i dåvarande små kommuner. Granliden har dock lyckats sämre i den omställning som skett och har det svårt med underlag i form av efterfrågat permanent boende och i besvärande grad även av personal. Driften av Granliden är dyr. Utifrån driftsmässiga synpunkter talar mycket för en avveckling av nuvarande verksamhet såsom vårdboende. Detta bör i så fall ske inom ramen för en framtida omdaning av kommunens samlade struktur för vårdboende. Parallellt bör frågan om en omvandling av Granliden till en för orten mer anpassad modell för boende och omsorg bearbetas. Detta behandlas i separat avsnitt om landsbygdsmodell för äldreomsorg. Vägval Borensberg: Husbygårdens vårdboende och Svanens trygghetsboende blev ersättning för det tidigare ålderdomshemmet Berga hem (nedlagt 2001). Underlag för ett vårdboende i Borensberg är större än det som motsvaras av Husbygårdens Sida 10 (12) nuvarande 22 bostäder. En del av detta behov kan antas rymmas inom Svanens trygghetsboende. Nuvarande Husbygården hör till den mindre kategorin av enheter. Nuvarande förläggning till en övervåning oeh brist vad gäller tillgänglig utemtljo tnneba Sntfdigt nackdelar. Begränsning av tomtmark gör det oekså mmdre trobgt att en l y g g n a d till nuvarande enhet låter sig göras. Alternativet skulle vara att ersatta H n s b j å r d e n helt med en ny enhet. Detta skulle kunna ske inom ett scenano for utveekUng av Borensberg som en attraktiv tätort med följande komponenter. - Kommunens nästa äldreboende byggs i Borensberg med ea 50 vårdbostäder. . Den nya enheten ersätter nuvarande Husbygården oeh fångar dessutom in behov av vårdboende som idag finns (dolt) inom Svanens trygghetsboende. Enligt det statistiska underlaget för Borensberg så ger detta ett underlag av 29 bostäder 2015. . Granliden i Tjällmo upphör i formen av vårdboende med hänsyn till att tillräckligt underlag för en enhet av rimlig storlek saknas. Frågan om vårdboende för Tjällmo med omnejd integreras som en del av den östra kommundelens samlade behov till ny större enhet i Borensberg. Med hansyn till kommande utökade behov inom kommunen fram till 2030 sa ger detta ett samlat underlag för en enhet om 50 bostäder i Borensberg. Fn möilie lösning som ger Granliden en delvis ny och bredare roll för Tldfe 1 - S Z beskas i avsnitt om en hållbar modell för landsbygden. Svanens trygghetsbostäder, som omvandlas till trygghetsbostäder utan biståndsprövning för personer över 70 år, ger utrymme för fler äldre mom Borensbergs område att få tillgång till ett anpassat boende. . Nuvarande Husbygården omvandlas till "vanliga' bostadslägenheter, alternativt till trygghetsbostäder för integrering med nuvarande Svanen. Oekså detta skapar ett tillskott av bra äldrebostäder som ar efterfrågade t Borensberg oeh skapar möjligheter till flyttkedjor som gynnar utflyttning och bosättning. " Satsningen blir ett viktigt bidrag till att stärka Borensberg som kommunens LdraTort. Detta bör oekså gynna den omgivande landsbygden pa sa satt att det säkerställer tillgång till boende oeh den vård oeh omsorg som kan behövas inom en relativ geografisk närhet for alla. som ägTe till berörda fastigheter ingår och biträder de steg som kravs utifrån en närmare analys av möjligheter och konsekvenser. Sida 11 (12) En hållbar modell för landsbygd: Ålderdomshemmen var under en stor del av 1900-talet den centrala och under långa tider även den enda formen av offentlig omsorg för äldre. De blev till en naturlig del av varje samhälle. I spåren av hemtjänstens utveckling kom en del av de mindre enheter som funnits i tidigare självständiga kommuner inom nuvarande Motala kommun att avvecklas. Det gäller för ålderdomshemmen i Varv och i Godegård som avvecklades under tidigt 80 -tal och ålderdomshemmet i Nykyrka som avvecklades vid början av 1990-talet. I samtliga dessa fall handlade det om en kombination av otidsenlig standard i boendet och framväxten av alternativ i form av hemtjänst m.m. I Godegård (1983) och i Nykyrka (1990) skedde avvecklingen samtidigt med tillkomsten av nybyggda servicelägenheter i anslutning till gemensamhetslokal och servering, Solgläntan respektive Karolinen. Dessa satsningar bidrog både till en modernisering av äldreomsorgen in i ett nytt sekel och i tillkomst av nya hyreslägenheter på dessa orter. Utvecklingen härefter har varit något olika i dessa kommundelar. Karolinen har inte fungerat specifikt som ett äldreboende men har haft en dragnings-kraft på en äldre målgrupp. Möjligheten att bo i en bra bostad med hög tillgänglighet och i kombination med näraliggande servering och gem ensamhetsrum har varit attraktivt. I samma hus har också hemtjänsten haft lokaler som bidragit till en viss kontinuerlig närvaro som dock upphörde 2010. Härefter finns hemtjänsten i andra näraliggande men från Karolinen avskilda lokaler. I Nykyrka finns således inget boende som är särskilt riktat till äldre. Det faktiska utfallet för Karolinen är dock att det i stor utsträckning motsvarar ett seniorboende med hög tillgänglighet och där tillgången till serveringen ger en extra kvalitet. Solgläntan i Godegård har haft en annan utveckling. Där har den från början gällande inriktningen om ett alternativ som äldreboende bibehållits. Hemtjänst inklusive nattpersonal både för boende inom Solgläntan och för boende i samhället i övrigt har haft sin utgångspunkt i lokaler vid Solgläntan. Servering och gemensamhetslokalerna har nyttjats dagligen. Från slutet av 90-talet har enheten Solgläntan varit definierad som ett trygghetsboende. Inflyttning har föregåtts av en biståndsprövning enligt den i kommunen tillämpade modell där trygghetbostäder erbjudits som en insats inom begreppet "särskilt boende" enligt socialtjänstlagen. Utifrån de kriterier som tillämpats har det givit möjlighet för en bredare kategori av äldre att fa tillgång till bostäderna jämfört det som gäller i fråga om vårdbostäder. Av de 20 lägenheterna har under senare år ca 15 regelbundet varit bebodda av äldre som erhållit bostad som en trygghetsbostad efter biståndsprövning. Övriga bostäder har också dessa tildelats i första hand äldre via bostadsstiftelsen Plåtens ordinarie bostadsförmedling. Följden av detta har blivit att Solgläntan blivit till ett starkt nav för den samlade äldreomsorgen i Godegard. Äldre har kunnat lämna sina egna hem när det känts mer bekvämt att bo i en lägenhet på Solbacken och/eller när man önskat fa del av den service och samvaro som erbjuds där. Flyttkedjor inom orten har stimulerats. A v de Sida 12(12) boende har funnits enskilda personer som haft stora eller mycket stora omsorgsbehov och där kriterier för vårdboende varit uppfyllda men där det ändå varit möjligt att klara omsorgen tillräckligt väl inom ramen för Solgläntans trygghetsboende. Andra har haft mer måttliga eller små omsorgsbehov där det i första hand varit miljön och tryggheten som varit det viktigaste. Alla vill i första hand bo där man känner sig hemma, en ofrivillig omställning till något annat upplevs normalt som en stor förlust. För äldre kan värdet av att få vara kvar i den kända miljön vara extra stort. Modellen för boende för äldre i Godegård är ett bra exempel där en variation av situationer och behov för äldre kan förenas i ett boendekomplex i den form som gäller för Solgläntan. En motsvarande lösning bör också vara möjlig att etablera i Tjällmo. Förutsättningar fmns i form av Granlidens boende. Enheten behöver i så fall ställas om från att vara en enhet för vårdboende enhet för vårdboende som idag inte har de tillräckliga förutsättningar som måste gälla för att fungera som vårdboende. En studie av vad som skulle krävas för att ställa om Granliden till ett trygghetsboende utifrån bostädernas och lokalernas nuvarande utformning behöver genomföras, gärna så att det också går att erbjuda bra bostäder för makar/sambopar. Ett samlat boende utifrån äldres skiftande behov vid Granliden och med hemtjänst lokaliserad till detta boende skulle kunna bli ett nav för äldreomsorgen i Tjällmo på ett liknande sätt som idag gäller för Godegård. Bostäderna i ett nytt Granliden skulle dessutom komma att erbjudas som trygghetsbostäder med möjlighet för alla är 70 år eller äldre, enligt den nya modell som förordas komma att gälla för alla kommunens trygghetsbostäder senast från och med 2016. Det breddar det möjliga underlaget för boendet ytterligare och öppnar för flyttkedjor som också kan tänkas gynna ny inflyttning i kommundelen. Åke Wännman Socialdirektör Beslutsexpediering Kommunstyrelsen Tekniska nämnden Bostadsstiftelsen Plåten Jaan Noor Socialstrateg Senior Alert Startar 2008 Senior alert är ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg med syfte att förbättra det förebyggande arbetet, registrera riskbedömningar och åtgärder som vidtas för att därmed förbättra vård och omhändertagandet och öka säkerheten för patienter och personer i landstingens/regionernas hälso- och sjukvård och kommunernas sociala omsorger. Det som registreras är risk för fall, trycksår, onormal nedgång i vikt, munohälsa och blåsdysfunktion/inkontinens. TSENIORt akt t "vcfsior L:i2112~i Riskbedömning Mini Nutritional Assessment Risk Assessment Pressure Sores Downton Fall Risk Index (RAPS) (DFRI) Allmäntillstånd Gott Ganska gott Dålkjl ' Mycket dåligt 4 3 2 1 Fysisk aktivitet Går själv med elter utan hjälpmedel Går med hjälp av personal Rullstolsburen (hela dagen) 4 3 2 Sängliggande 1 Rörelseförmåga Fullgod Något begränsad Mycket begränsad Orörlig 4 3 2 t I vilken grad huden utsätts för fukt Torr eUer normal fuktighet 4 Ibland fuktig Ofta fuktig ståndigt fuktig 3 2 1 Födointag Normal portion Ja. minskat avsevärt Ja. minskat någol Nej A Tidigare kända fallolyckor Nej Ja 0 1 2 B. Viktförlust under de senaste tre månaderna? Ja. mer ån 3 kg Vete] 1-3 kg Nej 0 1 2 3 C. Rörlighet Sängliggande elter rullstolsburen 0 Tar sig ur säng/rultstoi men går Inte ul Går ut med eller utan hjälpmedel 1 2 D. Psykisk stress eller akut sjukdom de 4 X portion 3 Halv portion 2 < en halv portion 1 Känsel Friktion & skjuvning Fullgod Någol nedsatt 4 3 Mycket nedsatt saknar känsel 2 1 Inga problem Vissa problem Slora problem Kroppstemperatur S-albumin Afebril 4 Subfebrll Febril Låg temperalur 3 2 1 3642 g/1 32-35 g/I 26-31 g/1 <25g/l 0 1 B. Wedicinerlng Ingen Lugnande/sömnmedel/neufolopllka 0 1 Druretlka Antihypertenslva (annat än dlureöka) Antiparkinson läkemedel 1 1 1 Antldepresslva läkemedel Andra läkemedel 1 0 C. Sensoriska funktionsnedsättningar Ingen Synnedsättning Hörselnedsåttnlng Nedsatt motorik (har kraft- e/ler 0 1 1 funktionsnedsättningar I négon extremet) 1 D. Kognitiv funktionsnedsättning senaste tre månaderna? Ja 0 Nej 2 Orienterad Ej orienterad 0 1 E. Gångförmåga Vätskeintag > 1000 mittag > 700 - < 1000 ml/dag > 500 - < 700 ml/dag < 500 ml/dag Summa: A. Har födointaget minskat de senaste tre månaderna på grund av försämrad aptit, matsmältningsproblem, tugg- eller sväljprobtem? E. Neuropsykologlska problem? Svår förvirring/demens eUer depression Lätt förvirring/demens Inga neuropsykologlska problem 0 1 2 Säker med eller utan hjälpmedel 0 Osäker gång Ingen gångförmåga 1 0 F. BMI Längd: VikL BMI under 19 BM119 till mindre ån 21 BMI 21 till mindre ån 23 BMI 23 eUer mer Summa: Summ» 1 cn •g 8 n g •B J l -O TÖ M £5 ©* =»• I iå M JE cn D CO JCO -CtJ TO O • Ö 5ä «5 n •to TB to 1 5 c: •o -O j C = TB o _g 1' o T3 JI TE O g •K 33 E S "o E :0 j«t -g s S i .C o «= CD = 1 o •oo •Tö •o O CL II 12 SS It? CD II O D D O O ci . CD a g» *° a — 3 O O oe -ra Jg • aoa • 1 OQ =0 "O <» W <H a a• aa D 1 • • • DDDDDD • DP • DDODDDDD a a 4E > a f I i If i i t i l 1 i I 9 * s i 3 " i i • •no o • n 5 F s f » ODO D D • DDGD n D n a n n D i 11 rit i? ifl I* 9 fe ^. II i 1 CD 2! s t B -g g' Se S § E I S B JPFI* ! r| | i i ! i Q O DO D • O D a • • • D a a O DDDD DD O D D Ii II f i5 i; Il r, D Q i i i i I* Kr, i i i i ii 3 is Reg. Riskbedömningar 800 År 2011 År 2012 År 2013 År 2014 • Andel risk förfall • Andel risk för trycksår • Andel risk för undernäring • Andel risk för munohälsa i rf) f s r+, O U es ^ rst O ^ *H A O r-r i A O Höftf rakturer pilotenheterna År?0\2 År 2013 År 2014 B P S D Enhet: Boendeform: Skattad av: Datum för skattning: 201_ - Diagnos: Förekomst Allvarlighetsgrad Datum för uppföljning: 201_ - i l 22S Summa Ja Nej - Vanföreställningar Tillräckligt med mat Temp Hallucinationer Tillräckligt med dryck? Puls Agitation/upprördhet Tillräckligt med sömn? Andning Depression/nedstämdhet Normal urin? Ångest Normal avföring? Blodsocker Upprymdhct/eufori God syn (med/utan hjälpmedel) God hörsel (med/utan hjälpmedel) Blodtryck Apati/likgiltighet Normal Onormal - Finns daglig positiv samvaro m andra personer? Lättretlighet/labilitet - Normalt Högt Lågt - Normalt Högt Lågt Ortostatisk Ja Nej Verkar personen smärtfri? Hämningslöshet - Läkemedelsöversyn genomförd Motorisk rastlöshet Sömnstörningar Omvårdnadsåtgärder Matlust/ätstörningar Bemötandeplan Aktuella läkemedel Styrka Mor gon Lun ch K vä | Natt 1 Extra stöd (Måltid, oro, annat...) Ggr/v Aktivering Fysisk aktivitet Lugn ljudmiljö Massage Musik & sång Utevistelse B P S D 2015-04-09 Diagnos - Boende/enhet Alzheimers sjukdom, sen debut Alzheimers sjukdom tidig debut Annan demens Blanddemens Demensdiagnos saknas Frontotemporal demens Lewy Body demens / «r 3* ^ ^ / ^ • ^ ^ jr' > ^ ^ jt / / ^ a ' n Parkinsons sjukdom med demens • Vaskulär demens Diagnos - Riket Alzheimers sjukdom sen debut Alzheimers sjukdom tidig debut c O £ CL • Annan demens n Blanddemens • Demensdiagnos saknas Frontotemporal demens • Lewy Body demens Parkinsons sjukdom med demens o* ^ y /v* • Vaskulär demens 3 av 3 SveDem - Svenska demensregistret SveDem är ett nationellt kvalitetsregister som startade 1 maj 2007. Syftet är att samla in data om personer med demenssjukdom för att kunna förbättra och utveckla vården av demenssjuka i Sverige. Målet är skapa ett rikstäckande verktyg för likvärdig och bästa behandling av personer med demenssjukdom. Fler data behövs Demenssjukdomar drabbar allt fler i takt med att vår befolkning blir allt äldre. Varje år insjuknar ca 24 000 svenskar och idag beräknas ca 150 000 lida av någon typ av demenssjukdom varav alzheimer är den vanligaste. Osäkerheten om antalet drabbade är dock stor eftersom alla misstänkta fall inte utreds. Idag finns inte heller några rikstäckande data över utredning, behandling och uppföljning av patienter med dessa sjukdomar. SveDem syftar till att skapa ett sådant rikstäckande register. Figur 16. Antal patienter med olika demensdiagnoser i SveDem under år 2013 uppdelat på specialist och primärvård. 2500 -T 2000 - Utredning Undersökningar Uppföljning l g / år efter inflyttning till SÄBO Uppföljning l g / år Bor kvar hemma Specialistenhet Primärvård Blodkemi CT Klocktest Arbetsterapeutisk b e d ö m n i n g LP Neuropsykologisk bedömning MR EEG Isotopundersökning Fysioterapeutisk b e d ö m n i n g Logopedisk bedömning 40 50 60 Andel (%) 100 100 Andel (%) Att få en diagnos "Tack gode gud nu kan jag berätta att det är något fel på mig, så slipper folk tro att jag är arbetsskygg" "Förr kändes det som att jag gick i en bubbla men nu är bubblan borta" "Jag har fått en diagnos och behandling nu och jag känner mig så mycket piggare" "Då slipper jag förställa mig längre" SveDem _/SversXB DemensrBdstrst SveDem - till vilken nytta? Ger struktur för utredning, uppföljning och behandling Kan användas som checklista vid utredning och under uppföljning • Talar om när det är dags för uppföljning Statistik finns att hämta online Jämförelse kan göras mellan egna verksamheten, länet och landet • Följsamhet till de Nationella riktlinjerna
© Copyright 2024