1. No category

1(10)
SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY
MÖTESANTECKNINGAR
2015-04-29 Ärendenr:
NV-00322-14
NÄRVARANDE
Sven Lundgren, Avfall Sverige
Lars Estlander, Boverket
Johanna Eriksson Havs- och vattenmyndigheten
Anne-Marie Johansson, KemI
Britt Halling, länsstyrelsen Västmanland (ersätter Ann-Charlotte Duvkär)
Kent Carlsson, Förpacknings- och tidningsinsamlingen
Anna Säfsten, Borås stad
Anders Normann, Ikem
Åsa Stenmarck, IVL Svenska Miljöinstitutet
Anna Björklund, KTH, Avd för miljöstrat. analys
Inger Olofsson, Region Västerbotten/Vännäs kom
Marianne Hedberg, Sveriges Byggindustrier
Gunnar Fredriksson, SKL
Britt Sahleström, Återvinningsindustrierna (ersätter Viveke Ihd)
Adjungerade:
Henrik Schmidt, Sakab
Benny Carsten, Stena Recycling (deltar under eftermiddagen)
Jessica Lind Petrén, Stena Metall
Malin Lidhjelm, Sita
Från Naturvårdsverket:
Lena Callermo
Linda Gårdstam
Erika Nygren
Catarina Östlund
Henrik Sandström
Elin Forsberg
Karin Klingspor
Christina Jonsson
Staffan Ågren
Helen Lindqvist
Jenny Jonsson
Linn Åkesson
Elisabeth Österwall
Johanna Bengtsson Ryberg
Madelaine Lapajne
Axel Hullberg
BESÖK: STOCKHOLM
– VALHALLAVÄGEN 195
– FORSKARENS VÄG 5, HUS UB
POST: 106 48 STOCKHOLM
T E L : 0 1 0 -6 9 8 1 0 0 0
F A X : 0 1 0 -6 9 8 1 0 9 9
E-POST: [email protected]
INTERNET: WWW.NATURVARDSVERKET.SE
ÖSTERSUND
NATURVÅRDSVERKET
2(10)
Välkomnande
Lena Callermo, ordförande i Avfallsrådet välkomnar. I år träffas Avfallsrådet tre gånger
(två gånger förra året). Just nu pågår mycket arbete med anledning av vårpropositionen
på Naturvårdsverket. Bland annat föreslås i propositionen ökningar av anslagen för
skötsel och skydd av värdefull natur för att möjliggöra ett utökat skydd av biologisk
mångfald, ökade satsningar på viltförvaltning och förstärkta insatser för friluftsliv.
Regeringen föreslår även ett nytt investeringsstöd som ska gå till klimatinvesteringar i
kommuner och regioner. Naturvårdsverket i samarbete med andra centrala myndigheter
kommer att få i uppgift att se till att stödet fördelas effektivt. 21 tjänster finns nu
utannonserade på Naturvårdsverket.
Avseende den nyligen presenterade miljömyndighetsutredningen så gavs uppdraget av
en regering och togs emot av en annan. Några stora reformer av miljömyndigheterna
uppges inte vara aktuellt enligt Åsa Romsons uttalanden. På gång i EU vad gäller
avfallsområdet är framförallt det nya förslaget om cirkulär ekonomi. Det gamla paketet
om cirkulär ekonomi som förra EU-kommissionen presenterade drogs tillbaka av den
nya kommissionen som ska komma med ett nytt förslag under året.
Bordet runt
På KTH presenteras den 2/6 en licentiatavhandling om elektronik som innehåller en
social livscykelanalys och ”governanceanalys” i Pakistan. Nystartat EU-projekt om
utvinning av bauxitslam, stort program.
ÅI arbetar mycket med cirkulär ekonomipaketet för att säkerställa att det kommer att
innehålla marknadsbaserade styrmedel som driver samtliga aktörer. Frågor i fokus för
ÅI är materialåtervinning, återvinningsmål och definitionen av kommunalt avfall. ÅI
har tagit fram en rapport om effekterna av ökad återvinning, bland annat vad det gäller
sysselsättning. Rapporten presenteras vid frukostseminarium som ÅI anordnar den 11
maj om cirkulär ekonomi.
I Borås stad jobbar man med ett projekt om återbruk av möbler i staden. Ska även i
samarbete med SP starta ett nytt projekt om plast som en del av stadens metabolism.
Viktiga frågor för Avfall Sverige är frågan om kommunalt ansvar för insamling av
förpackningar och tidningar och cirkulär ekonomipaketet. Viktiga frågor vad gäller det
nya paketet är definitioner, att mäta faktisk återvinning och inte bara insamling samt, att
det finns ett tydligt ansvar för de olika kostnader som finns för avfallshanteringen.
HaV arbetar med marint skräp, både med att förhindra att avfall hamnar i hav och
vattendrag och med förebyggande av avfall. Aktuellt nu är både OSPARs aktionsplan
och HELCOMs regionala aktionsplan. HaV har en remiss ute om genomförande av
havsmiljödirektivet som inbegriper marint skräp. Arbetar också med cirkulär ekonomipaketet.
Sveriges byggindustrier arbetar med förbättrad hantering av avfall och förebyggande
och man har nu uppdaterat sina riktlinjer som man försöker sprida. Bevakar också
cirkulär ekonomi-paketet.
För FTI är den viktigaste frågan just nu hur man ska nå de nya återvinningsmålen till
2020. FTI utreder en ny återvinningsanläggning för plast med en investering på en halv
miljard som behövs för att klara målen.
NATURVÅRDSVERKET
3(10)
Stena Metall håller på med sin största investering hittills och frågor som kopplar till
cirkulär ekonomi är mycket aktuella.
KEMI arbetar också med cirkulär ekonomi-paketet och för att kemikaliefrågorna ska
ingå i det nya paketet. Arbetar även mycket med tillståndskraven avseende särskilt
farliga ämnen.
Länsstyrelsen. Britt Halling hade ställt en fråga till alla länsstyrelserna om vilken fråga
som just nu var mest aktuell inom avfallsområdet. På första plast kom återvinning av
avfall i anläggningsarbeten. Därefter gränsöverskridande transporter av avfall och hur
man ska hantera att 5 län får särskilt utpekat ansvar.
SKL. Viktigt är att följa frågan om kommunalt ansvar för insamling av förpackningar
och tidningar och hur kommunerna kan arbeta med att upphandla funktioner.
Boverket arbetar med enkät om tillsynskampanjen för bygg- och rivningsavfall som
genomfördes tillsammans med Naturvårdsverket under 2013. Arbetar även med
miljöindikatorer och frågor om statistik. Kommer sannolikt att ingå i en beställargrupp
på EU-nivå som ska ta fram indikatorer för att bedöma byggnaders miljöprestanda.
Utvärdering av lågenergibyggnader pågår liksom regeringsuppdrag om loggbok för
byggnader.
I Västerbotten regionala samverkansgrupp är det fokus på att få fram information till
kommuninvånarna om avfallsfrågor. Alla kommuner i regionen ska vara med i Avfall
Sveriges projekt miljönären med fokus på förebyggande av avfall. Det mest
problematiska avfallet är slammet. Man avvaktar också vad som händer med
insamlingsansvaret.
För IKEM/Svenskt näringsliv ligger fokus på insamlingsansvaret för förpackningar och
tidningar och man medverkar i samverkansgrupperna om resurseffektivitet och cirkulär
ekonomi. Särskilt viktiga frågor är avvägningen mellan giftfrihet och resurseffektivitet
där man anser att myndigheterna tenderar att fokusera på giftfritt. Vill se mer
användning av plast fast på rätt ställen – ska naturligtvis inte hamna i havet.
För SAKAB är cirkulär ekonomi i fokus liksom spårbarhet av farligt avfall.
IVL arbetar med ny statistik som kommer 2016 samt är med i nya Horizonprojekt, bl.a.
om minskat matavfall. Följer också cirkulär ekonomi-arbetet och arbetar mycket med
studier avseende beteenden, t.ex. avseende varför inte mer plast sorteras ut. Har
textilprojekt samt ett nytt innovationsprogram som heter RESOURCE och som
finansieras av Vinnova med syfte att samla svensk avfallsforskning.
SITA arbetar mycket med cirkulär ekonomi och hur alla aktörer kan göras delaktiga i
omställningen.
På gång inom avfallsområdet
Inför varje avfallsråd tar Naturvårdsverket fram den så kallade på gång listan som
beskriver aktuella frågor inom avfallsområdet. Listan finns på webben
http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-iSverige/Uppdelat-efter-omrade/Avfall/Vem-gor-vad/Avfallsradet/
Linda informerade om att flera av frågorna tas upp under avfallsrådet, bland annat flera
av regeringsuppdragen. I övrigt lyfte Linda att Naturvårdsverket håller på att ta fram
NATURVÅRDSVERKET
4(10)
ny vägledning (faktablad och film) om CFC i isoleringsmaterial. 90 procent av detta
avfall hamnar inte rätt idag.
Vidare informerade hon om att regeringsuppdraget om uttjänta fordon pågår för fullt
och en producentfinansierad ersättning till sista ägaren utreds liksom hur stat och
kommuner kan ges ersättning. Uppdraget ska redovisas den 30e november och man
kommer att återkomma till olika aktörer efter sommaren. Axel Hullberg är ansvarig för
detta uppdrag på Naturvårdsverket.
Hon berättade också om att Naturvårdsverket utvärderat användningen av handboken
avfall i anläggningsändamål där 16 myndigheter och 18 företag och
branschorganisationer har svarat på frågor. En ny medarbetare som börjar på
Naturvårdsverket i slutet av juni blir ansvarig för att hantera resultatet av utvärderingen.
Utvärderingen visar att vi behöver vidta åtgärder men det är ännu inte klart vad. Ett nytt
regeringsuppdrag är på gång om mikroplaster och Naturvårdsverket kommer att
intensifiera arbetet med åtgärder avseende mikroplaster.
På gång fördjupning
- Regeringsuppdrag om giftfria och resurseffektiva kretslopp
Elisabeth Österwall berättade. Regeringen har uppdragit åt NV att som en del av
handlingsplanen för en giftfri vardag bidra till arbetet med farliga ämnen i ett
livscykelperspektiv. Uppdraget består av tre delar. Den första delen handlar om
kartläggning av avfallsströmmar som ska hanteras på särskilt sätt p.g.a. innehåll av
särskilt farliga ämnen. Den andra punkten handlar om att göra en noggrann analys av
hur lagstiftningen tillämpas i praktiken för återvunna material. REACH, CLP och
reglerna om när avfall upphör att vara avfall lyfts särskilt fram. Här ingår också att
föreslå ändringar i EUs regelverk. Den tredje punkten handlar om att förstärka
tillsynsvägledningen.
Naturvårdsverkets bedömer att det är ett viktigt och stort uppdrag varför det är viktigt
att göra bra avgränsningar. Huvudfokus är på återvunna material som används för
tillverkning av nya varor/produkter, inte på användning av avfall i anläggningsarbeten.
Däremot kommer delen som handlar om att kartlägga avfallsströmmar att göras bred.
Uppdraget är i en uppstarts/planeringsfas.
Workshop kommer hållas den 25 maj som flera av Avfallsrådets ledamöter bjudits in
till. Det är en viktig del i att få in underlag om problem och möjligheter. Ett
samverkansprojekt om tillsyn av återvunna ämnen kommer att göras tillsammans med
KemI och några Länsstyrelser och kommuner. Fokus på företag som återvinner avfall
för tillverkning av ny produkt. Projektet förbereds under 2015 och tillsynsbesöken
genomförs under slutet av 2015 och början av 2016. Boverket uttrycker intresse för att
delta i referensgruppen för uppdraget. SKL trycker på vikten av avvägningar mellan
resurseffektivitet/giftfri miljö. Principfrågorna måste lyftas och läggas fast.
- Revidering av föreskrifter om kommunal avfallsplanering samt uppdrag om
avgiftssystem för producentansvar
Catarina Östlund berättade. Utvärderingen av föreskrifter om kommunal
avfallsplanering har slutförts och information kommer att läggas ut på
Naturvårdsverkets webb senare under våren. Remiss av de nya föreskrifterna planeras
under senhösten så att beslut kan fattas under 2016. Behov av ändringar som
framkommit är att minska kraven på uppgifter och fokusera på mål och åtgärder som
bör utgå från nationella avfallsplanen, avfallsförebyggande programmet samt
NATURVÅRDSVERKET
5(10)
etappmålen som avser avfall. Kommunala styrmedel (t.ex. information samt
avfallstaxan) och nedskräpning bör redovisas i avfallsplanerna.
Catarina bedömer inte att avfallsplanerna är bästa sättet att få in avfallsstatistik då dessa
endast uppdateras var fjärde år och statistiken ska redovisas till EU vartannat år. Det
finns behov av vägledning om kopplingen mellan avfallsplanering och fysisk planering
samt om miljöbedömning/MKB av planerna. Viktigt att förtydliga länsstyrelsens roll –
de sammanställningar som ska göras enligt de befintliga föreskrifterna görs inte idag.
Behöver också förtydligas hur mycket uppgifter som behöver finnas i planerna vad det
gäller avfallsströmmar som kommunen inte ansvarar för. ÅI påpekar att avfallsplanerna
ser mycket olika ut idag. En annan synpunkt var att länsstyrelserna har en viktig roll att
samordna kommunernas arbete med avfallsplanerna.
Catarina rapporterade också om delredovisningen som ska lämnas till regeringen den 15
maj i uppdraget om genomförande av systemen med producentansvar för förpackningar,
returpapper, elutrustning och batterier. Naturvårdsverket kommer sannolikt föreslå ett
avgiftssystem som omfattar en årlig fast prövningsavgift för insamlingssystemen och en
årlig fast tillsynsavgift för producenterna.
- Regeringsuppdrag om landfill mining
Karin Klingspor berättade. Naturvårdsverket har fått i uppdrag att fortsätta översynen av
deponiskatten samt att, om lämpligt, föreslå ändringar som gynnar sanering av nedlagda
avfallsanläggningar samt utvinning av material och mineraler ur dessa (s.k. landfill
mining). Detta är till viss del en fortsättning av tidigare uppdrag om översynen av lagen
om skatt på avfall (s.k. deponiskatten). Naturvårdsverket samverkar med Skatteverket i
uppdraget som ska redovisas den 1 november. Uppdraget är i en utredningsfas nu och
samråd samt enskilda möten har hållits med olika aktörer för att utreda hinder och
möjligheter. Flera ser hinder vad gäller deponiskatten samt otydligheter vad gäller hur
landfill mining ska prövas enligt miljöbalken. Vad gäller deponiskatten utreds nu
möjligheter till förändringar i förhållande till statsstödsreglerna samt
kontrollmöjligheter vid eventuella förändringar av skatten. Ett nytt samråd med externa
aktörer kommer att hållas i september.
Översyn av 29 kap miljöprövningsförordningen
Helen Lindqvist informerade. Naturvårdsverket har i uppdrag att se över
miljöprövningsförordningen. Prövningspunkterna som avser avfall finns i 29 kap och
innehåller 60 olika prövningskoder. IED-direktivet påverkar. Det finns mer information
om BAT- och BREF-dokument kopplat till IED nu vilket gör att ändringar behövs för
att underlätta tolkningen.
Flera förtydliganden kommer att föreslås av Naturvårdsverket, det gäller bl.a. utskrivna
mängdgränser. Begreppet anläggning föreslås tas bort. Det har varit oklart vad en
anläggning är. Tydliggöranden har gjorts genom praxis (åtgärder av teknisk natur) men
detta har sedan använts för motsatt syfte vid illegal avfallshantering, t.ex. otillåten
deponering. Istället föreslås att tillstånd ska sökas för själva åtgärden, till exempel
återvinning/deponering av vissa mängder. Antalet undantag minimeras i respektive kod
och ändringar i följdordning och upplägg föreslås också för att underlätta och förtydliga.
I avfallsdirektivet finns krav att alla som behandlar avfall ska ha ett beslut vilket därför
föreslås som ett krav för C-verksamheter. Beslut kan fattas i samband med anmälan
eller tillsynsbesök. Vad gäller lagringsbegreppet tydliggörs att detta är en del av
insamling och i avvaktan på återvinning/bortskaffande. Begreppet mellanlagring tas
NATURVÅRDSVERKET
6(10)
bort så att koderna överensstämmer med avfallsdirektivet. Detta föranleder även vissa
följdändringar i avfallsförordningen.
Avseende biologisk behandling lämnas också förenklingsförslag. Idag kan man
omfattas både av 21 kap och 29 kap i miljöprövningsförordningen. Naturvårdsverket
föreslår därför att prövning endast ska krävas enligt ett kapitel. Naturvårdsverkets
ändringsförslag underlättar även för hantering av större mängder gödsel. Angående
deponi/uppläggningspunkterna föreslås att begreppet uppläggning stryks och att
deponering används i alla punkter istället samtidigt som möjligheterna till undantag från
deponidirektivet nyttjas fullt ut.
Regeringsuppdraget ska redovisas innan sommaren och därefter kommer Miljö- och
energidepartementet att remittera förslaget.
Cirkulär ekonomi
Rasa Ptasekaite, Miljö- och energidepartementet berättar om läget i EU liksom om
Regeringens prioriteringar. Formellt beslut om återtagande av avfallspaketet fattades i
mars 2015, vilket aviserades redan i december 2014 i samband med EU-kommissionens
arbetsprogram. En dom från EU-domstolen i ett annat ärende tydliggör att EUkommissionen har rätt att dra tillbaka förslag men att vissa krav då måste uppfyllas.
Det nya paketet kommer att innehålla en avfallsdel. Förslaget här ska läggas i höst. En
öppen konsultation kommer under sommaren vad gäller den andra delen av cirkulär
ekonomi-paketet, dvs. inte avfallslagstiftningen. Huvudansvaret för cirkulär ekonomi
ligger nu under DG GROW och inte DG ENVI som tidigare.
Regeringskansliet har tagit fram ett s.k. non-paper, dvs. ett svenskt prioriterings- och
ståndpunktspapper. Totalt lyfter regeringen fram sju prioriteringar som omfattar
samtliga delar av cirkeln, dvs. både avfall och produktion/konsumtion. Prioritet nr 1 är
giftfria kretslopp, dvs. behovet av förbättrad information om återvinningsbarhet av
produkter och information om särskilt farliga ämnen för att åstadkomma utfasning av
dessa ämnen. En annan prioritering är resurseffektivitet vilket inkluderar vikten av att
separera olika avfallsströmmar, att öka fokus på avfallsförebyggande och att det ska
finnas indikatorer för avfallsförebyggande på EU-nivå och att medlemsstaternas
förebyggande arbete ska följas upp. Utfasning av deponering av återvinningsbart avfall
föreslås till 2021. Vidare föreslås att återvinningsmålen förbättras så att de tydligare
utformas i enlighet med avfallshierarkin och att de anpassar till medlemsstaternas olika
utgångspunkter.
Till Regeringens non-paper finns en bilaga med konkreta ändringsförslag i
ramdirektivet för avfall samt deponeringsdirektivet. Regeringskansliet har täta bilaterala
möten på politisk nivå med ansvariga kommissionärer samt möten på handläggarnivå.
Ett svenskt seminarium om giftfria kretslopp anordnas i Europaparlamentet den 5 maj.
EU-kommissionen ser tre viktiga delar för att gå mot en cirkulär ekonomi - produktion,
konsumtion och avfallshantering. Den 22 april hade kommissionen ett internt möte med
samtliga berörda direktorat då en bruttolista diskuterades. På denna lista fanns End of
Waste-kriterier, samspel mellan avfalls- och kemikalielagstiftningen,
ekodesigndirektivet, förlängd garantitid för produkter, producentansvar, ekonomiska
styrmedel för att minska deponering liksom tydligare definitioner och mätmetoder.
Prioriterade områden som lyftes var plast, kritiska råvaror, mat samt byggsektorn.
Textilsektorn saknades på listan.
EU-kommissionen fokuserar på vad som kan göras under en femårsperiod.
Regeringskansliet bevakar även Europaparlamentets arbete. De ser positivt på att nya
NATURVÅRDSVERKET
7(10)
paketet ska innehålla fler delar som berör produktionsskedet, inte bara avfallsledet. Re
ser också positivt på bättre anpassning till de olika medlemsländernas situation, men
konstaterar att det samtidigt är svårt juridiskt att sätta olika återvinningsmål för olika
medlemsstater.
Diskussion i grupper med följande frågor:
 synpunkter på regeringens prioriteringar
 svenska erfarenheter som vi bör lyfta fram, gärna ekonomiska fakta/argument
Följande synpunkter fördes fram från gruppdiskussionerna:
 Fokus på giftfria kretslopp är bra
 Behöver vara fokus på produktdesign
 Viktigt med upphandling och innovationsupphandling
 Lyft fram deponiskatt och deponiförbud
 Positivt att tre delar lyfts fram av KOM, viktigt med hela cirkeln – även energi
och råvaror
 Behöver ge rätt styrsignaler/styrmedel till marknaden – tydliga krav, t.ex. vad
gäller särskilt farliga ämnen.
 Avfallsminimering = kostnadsbesparingar!
 Viktigt med dialogen mellan återvinnare och producenter.
 Cirkulär ekonomi-begreppet behöver omsättas i styrmedel för att bli konkret.
 Riskfri miljö bör vara målet snarare än giftfri
 Kvalitetsaspekten vid återanvändning viktig – egenskaper och prestanda,
energiförbrukning
 Viktigt med fokus på cirkulär ekonomi vid nyproduktion på byggområdet
 Anpassa ambitionsnivån till situationen i olika medlemsstater – få bort illegal
deponering/dumpning, öppen förbränning och korruption
 Bygg upp fungerande infrastruktur i Europa så att allt avfall samlas in och tas
omhand
 Möjliggör tillfällig lagring för framtida återvinning – deponier är för det som
ska förvaras långsiktigt. Annat avfall som kan komma att återvinnas på kortare
sikt med ny teknik bör lagras mer tillfälligt.
Miljöbalksprojektet
Jenny Jonsson och Linn Åkesson informerade. Steg 1 pågår nu vilket är en analys av
problem med hela miljöbalken såsom brister i själva lagstiftningen, tillämpningen och i
förutsättningarna i övrigt. Ett 50-tal intervjuer har gjorts, både med anställda på
Naturvårdsverket och med externa aktörer. Möten har hållits med flera aktörer, bl.a.
kommunala miljöchefer, näringslivet och Länsstyrelserna, inspel togs även emot på
miljöbalksdagarna. En enkät fanns tillgänglig på webben för alla att besvara under mars
månad.
I projektet har man fått in 777 problembeskrivningar som nu bearbetas. Problemen är
sorterade efter orsak, typ av vinst och vilka som kan lösa problemet men sorteras nu
efter sakområde och problemområde. Målkonflikter kommer att tas upp i arbetet. Flest
inspel har gjorts av kommunerna följt av centrala statliga myndigheter och länsstyrelser,
Företag kommer på fjärde plats. Inspel från domstolar har erhållits genom intervjuer.
Det problem som flest angett är ”ej ändamålsenlig reglering” och därefter ”brister i
vägledning”. Svårighet att tolka bestämmelserna och kunskapsbrist hos myndigheterna
har också flera pekat på.
6 problemområden har identifierats utifrån enbart intervjuerna:
 Miljöbalken i förhållande till annan lagstiftning
8(10)
NATURVÅRDSVERKET





Behov av uppdateringar och justeringar i balken
Bristande tillämpning av 2 kap miljöbalken – bl.a. rimlighetsavvägningen men
även hushållningsprincipen och principen om omvänd bevisbörda
Miljöbalken är ospecifik
Svårt att värdera och väga miljön mot andra intressen
Myndigheternas arbetssätt och struktur
Preliminärt handlar 70-75 inspel om avfall. Stor spridning på de frågor som tas upp. Det
är både processuella frågor och sakfrågor. Områden med många inspel:
 prövningskoder i MPF
 eldning och nedgrävning
 avfallstransporter
 återvinning/avfallsklassning
Regeringsuppdraget om förbättrad avfallsstatistik och spårbarhetssystem
Naturvårdsverket har fått i uppdrag att analysera dagens avfallsflöden och hur de
förväntas utvecklas, hur dessa avfallsflöden kan förväntas tas omhand samt hur
kapaciteten för olika typer av avfallsbehandling kan förväntas utvecklas. Utifrån
analysen ska avfallsstatistiken utvecklas och förslag ska lämnas om hur uppgifterna kan
samlas in och sammanställas kontinuerligt. Naturvårdsverket ska också lämna förslag på
ett särskilt system för spårbarhet av framförallt farligt avfall, som uppfyller kraven i
ramdirektivet för avfall.
Det Regeringen vill uppnå med uppdraget är att förslagen ska bidra till att det blir
enklare att följa flöden och trender inom avfallsområdet, inklusive import och export,
att få bättre underlag för tillsyn, att etappmålen om avfall kan följas upp samt som
underlag och komplement till den nationella avfallsplanen. Delredovisning av uppdraget
ska göras den 10 september. Slutredovisning ska ske den 1 oktober 2016.
Hittills har en problemanalys gjorts och förslag till mål har arbetats fram. En analys av
olika alternativ har påbörjats med utgångspunkt i tidigare förslag och utvärderingar samt
internationella erfarenheter. Det är samtidigt viktigt att våga tänka fritt och nytt.
En workshop hölls med SMED den 20 april och nu med Avfallsrådet för att få inspel till
pågående analys. Bakgrundsmaterial är kretsloppsregistret år 2000 – 2007, SMED
utredningar av frågan, Naturvårdsverkets uppföljning ”hantering och tillsyn av farligt
avfall” från 2007, Naturvårdsverkets dialogmöten under 2011. Det lades även en motion
i riksdagen under 2012 där man föreslog ett elektroniskt register för farligt avfall.
Dessutom arbetar Länsstyrelserna med utveckling av ett nationellt register över
avfallstransporter och Riksrevisionen har gjort en granskning avseende tillsynen av
transporter av farligt avfall.
I problemanalysen har Naturvårdsverket identifierat tre huvudsakliga problem när det
gäller spårbarhet av farligt avfall:
• tillsynssvårigheter
• nationell överblick saknas
• illegala avfallstransporter
Förslag till mål för spårbarhet
• Det farliga avfallets påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras
• Farligt avfall kan spåras från produktion till slutlig bestämmelseort
• Bra förutsättningar för att bedriva tillsyn av hantering och transport av farligt
avfall
9(10)
NATURVÅRDSVERKET
•
Det finns en nationell överblick av flöden och trender av farligt avfall så att
relevanta insatser, åtgärder och styrmedel kan identifieras och genomföras
De frågor som måste besvaras avseende inrättande av ett eventuellt register för farligt
avfall är: vem ska rapportera, vad ska rapporteras, när och hur? Bör och kan
rapportering ske elektroniskt och i så fall – kan rapportering kopplas ihop med något
befintligt system? Vem ska hålla i registret? Hur ska det finansieras och vem ska få ta
del av uppgifterna?
Naturvårdsverket ansvarar för nationell avfallsstatistik. Statistikkraven finns i EUs
avfallsstatistikförordning. Statistiken används också för nationella behov, t.ex. vid
uppföljning av etappmål och mål enligt producentansvar, m.m. Senaste
avfallsstatistikrapporten är Avfall i Sverige 2012. Miljörapporter och enkäter är viktiga
datakällor. Det finns skillnader i redovisade uppkomna och hanterade avfallsmängder.
Många aktörer och olika metoder används och mycket avfallsdata sekretessbeläggs.
Stora osäkerheter finns vad gäller vissa avfallsströmmar. Detta gör det svårt att följa
flöden och trender.
Förslagen till mål för avfallsstatistiken
• Avfallsstatistiken är tillräckligt omfattande och tillförlitlig för att uppfylla
följande behov:
– Statistiken möjliggör att fastställda etappmål och målnivåer i
producentansvar kan följas upp
– Statistiken möjliggör rapportering till EU etc.
– Statistiken ger nationell överblick så att relevanta insatser, åtgärder och
styrmedel kan identifieras och genomföras
– Flöden och trender inom avfallsområdet går att följa, inklusive import
och export av avfall.
• Insamling, analys och rapporting av avfallsstatistik sker på ett effektivt sätt.
• Avfallsstatistiken tillgängliggörs och används.
Förslag till mål vad gäller sekretess
• Naturvårdsverket får tillgång till avfallsdata som möjliggör en meningsfull
uppföljning av nationella mål och internationella rapporteringar
• att kunna publicera uppföljning av mål och internationella rapporteringar dvs
resultatet ska inte vara sekretesskyddat
• ett ömsesidigt förtroende mellan Naturvårdsverket och viktiga uppgiftslämnare
såsom avfallsbehandlingsanläggningar
Därefter följde en workshop i tre grupper. Anteckningar från gruppdiskussionerna
redovisas i ett separat dokument.
Arbetet i uppdraget fortsätter med åtgärdsförslag och ett möte ska hållas med
länsstyrelserna. Ett externt samråd planeras i juni 2015 och en delredovisning ska
lämnas den 10 september 2015 och nytt samråd våren 2016. I maj 2016 ska
författningsförslag vara klara och den fullständiga konsekvensutredningen ska vara klar
i juli 2016. Redovisning till regeringen senast den 1 oktober 2016.
Avslutning
Lena Callermo avslutar dagen. Nästa möten med Avfallsrådet blir den 30 september
och den 1 december. Allmän diskussion om hur vi arbetar med EU-frågor efterfrågas.
Övriga önskemål inför nästa möten kan skickas in till Erika Nygren eller Catarina
Östlund.
NATURVÅRDSVERKET
10(10)