Sammanställning av rapportering avseende
2015-08-20 (rev. 2015-10-23) Dnr: 2014/2343 Sammanställning av rapportering avseende dammsäkerhet år 2014 Dammägares årsrapportering till länsstyrelsen Förord Svenska kraftnät har i denna PM sammanställt uppgifter om det svenska dammbeståndet utgående från dammägarnas årsrapportering om dammsäkerhet till länsstyrelsen avseende år 2014. Sammanställningen omfattar de dammar i landet som är mest väsentliga ur dammsäkerhetssynpunkt, genom att de i händelse av att dammbrott kan ge betydande konsekvenser. Årsrapporteringen innehåller uppgifter om egenkontroll, ansvarsförhållanden samt allvarligare svagheter som identifierats och dammsäkerhetshöjande åtgärder som genomförts under det gångna året. Denna PM har upprättats av Maria Bartsch och Anna Engström Meyer. Samråd har skett med Magnus Lommerdal, chef SB. Innehåll Sammanfattning ................................................................................................................. 7 1 Årsrapportering dammsäkerhet ...............................................................................9 1.1 Inledning ......................................................................................................9 1.2 Årsrapportering avseende år 2014 .......................................................... 10 1.3 Fördelning mellan dammägare och konsekvensklasser ......................... 13 1.4 Fördelning över landet och dammägare ................................................. 16 1.5 Fördelning över landet och konsekvensklasser ....................................... 18 1.6 Fördelning över landet och flödesdimensioneringsklasser .................... 19 1.6.1 2 Dammanläggningar i flödesdimensioneringsklass I ...............23 1.7 Arbete enligt branschriktlinjer ................................................................ 24 1.8 Organisation och ansvarsfördelning .......................................................25 1.9 Manualer för drift, tillståndskontroll och underhåll, DTU-manualer .. 27 1.10 Fördjupade dammsäkerhetsutvärderingar, FDU .................................. 30 1.11 Beredskapsplaner och larmplaner ...........................................................34 1.12 Rapporterade svagheter, åtgärder och driftstörningar .........................39 1.13 Jämförelse med tidigare år ...................................................................... 42 1.13.1 Rapporterade anläggningar ..................................................... 42 1.13.2 FDU och DTU-manualer.............................................................43 1.13.3 Rapporterade svagheter och avvikelser ................................... 44 Utökad rapportering för dammanläggningar i konsekvensklass 1+ .....................47 2.1 Inledning ....................................................................................................47 2.2 Struktur och innehåll för utökad rapport ................................................ 47 2.3 Utökad årsrapportering avseende år 2014 ............................................ 48 2.3.1 Anläggningsdata ........................................................................ 48 2.3.2 Organisation, dokumentation och beredskap .......................... 49 2.3.3 Egenkontroll och aktiviteter 2014 ............................................. 49 2.3.4 Åtgärdsplaner och åtgärder ..................................................... 49 2.3.5 Dammägarnas bedömning av dammsäkerheten .................... 49 Bilagor Bilaga 1 Blankett för dammägares årsrapportering av dammsäkerhet Bilaga 2 Anvisningar till dammägare Bilaga 3 Mall för utökad dammsäkerhetsrapportering Sammanfattning Dammar klassificeras efter hur stora konsekvenserna bedöms bli i händelse av dammbrott, så kallad konsekvensklassificering. Flest dammar i de högsta konsekvensklasserna, 1+ och 1, som innebär störst konsekvenser i händelse av dammbrott, finns i de norra länen. Men även längre söderut i landet finns ett relativt stort antal dammar i klass 1 och 2. Dammägares årsrapportering till länsstyrelsen för dammar i konsekvensklass 1+, 1 och 2 För 2014 har länsstyrelsen i 19 län begärt in årsrapportering om dammsäkerhet från dammägarna. Denna sammanställning bygger på uppgifter från dessa 19 län samt från Blekinge län, där uppgifter från 2013 års rapportering används. För Gotland uppger länsstyrelsen att dammar med säkerhetsmässig betydelse saknas, och årsrapportering genomförs således ej. Rapporteringen omfattar totalt 530 anläggningar med en eller flera dammar i konsekvensklass 1+, 1 eller 2. För dessa anläggningar anges att 87 % har en drift-, tillståndskontroll- och underhållsmanual, DTU-manual, samt att 85 % har en beredskapsplan. Vid 67 % av anläggningarna rapporteras fördjupad dammsäkerhetsutvärdering, FDU, ha utförts, vilket är en marginell ökning jämfört med föregående års rapportering. Vidare rapporterar dammägarna att de vid 62 anläggningar har identifierat allvarliga svagheter under året, samt att arbete med åtgärdande av allvarliga svagheter genomförts vid 88 anläggningar. Detta innebär att förekomsten av nya svagheter och genomförda åtgärder ligger i paritet med föregående år. Dammägares utökade dammsäkerhetsrapportering för dammanläggningar i konsekvensklass 1+ För de 26 dammanläggningarna i konsekvensklass 1+ har utökad rapportering genomförts för alla dammar utom en. Rapporterna innefattar bland annat anläggningsdata och uppgifter om dammsäkerhetsorganisation, beredskap för dammbrott, egenkontroll och förändringar under 2014. Rapporterna avslutas med en sammanfattande bedömning av dammsäkerheten och en åtgärdsplan. 7 1 Årsrapportering dammsäkerhet 1.1 Inledning År 2003 introducerade Svenska kraftnät en rutin för rapportering av dammsäkerhet. Huvudsyftet med årsrapporteringen är att länsstyrelsen som operativ tillsynsmyndighet på ett rationellt sätt ska få dammägarnas svar på de viktigaste frågorna om dammsäkerheten i länet. > Vilka dammar i länet skulle i händelse av dammbrott kunna orsaka stora konsekvenser? > Vem äger dessa dammar och vem är ansvarig för dammsäkerheten vid dem? > Har dammägaren rutiner för egenkontroll av dammsäkerheten och beredskapsplanering för dessa dammar? > Finns det några allvarliga svagheter vid dessa dammar och hur avser dammägaren i så fall åtgärda detta? Rapporteringsrutinerna bör, enligt Svensk Kraftnäts uppfattning, tillämpas årligen för dammar som kan utgöra en säkerhetsrisk, oavsett om de används för vattenkraftproduktion, gruvdrift eller något annat. I praktiken bör rapportering begäras in för samtliga dammar som vid ett dammbrott kan orsaka betydande skador på människor, miljö, samhällsanläggningar eller andra ekonomiska värden, vilket enligt RIDAS 1 konsekvensklassificeringssystem motsvarar de dammar som tillhör konsekvensklass 1+, 1 och 2, se tabell 1. Denna PM kan ses som en sammanställning över de dammar i landet som är mest väsentliga ur säkerhetssynpunkt. Sammanställningen är inte heltäckande, men god täckning bedöms ha uppnåtts för de vattenkraft- och gruvdammar i landet som är viktigast ur säkerhetssynpunkt. RIDAS – Kraftföretagens riktlinjer för dammsäkerhet. I Sverige finns inga nationella riktlinjer för dammsäkerhet. Enligt miljöbalken ska dammägaren själv utarbeta och följa rutiner för egenkontroll av dammsäkerheten. Kraftindustrin har på eget initiativ utarbetat riktlinjer för sitt dammsäkerhetsarbete. På motsvarande sätt har gruvindustrin utvecklas GruvRIDAS – Gruvföretagens riktlinjer för dammsäkerhet. 1 9 Tabell 1. Konsekvensklasser enligt RIDAS Konsekvensklass Konsekvens vid dammbrott uttryckt i sannolikhetsnivå för skadeutfall 1+ Sannolikheten för svår påfrestning på samhället genom den sammanlagda effekten av skadorna nedströms är hög: - Förlust/förstörelse/obrukbarhet p.g.a. vattenmassorna av människors liv, många människors hem, kulturmiljö och arbetsplatser - Allvarliga störningar i landets elförsörjning - Förstörelse eller omfattande skador på andra samhällsviktiga anläggningar - Förstörelse av betydande miljövärden - Mycket stor ekonomisk skada 1 Sannolikheten för förlust av människoliv eller för allvarlig personskada är icke försumbar eller Sannolikheten är beaktansvärd för: allvarlig skada på - viktiga samhällsanläggningar - betydande miljövärde eller Hög sannolikhet för: - stor ekonomisk skadegörelse 2 Sannolikheten är icke försumbar för: beaktansvärd skada på - samhällsanläggningar - miljövärde eller - ekonomisk skadegörelse 1.2 Årsrapportering avseende år 2014 De uppgifter som begärs in i årsrapporteringen är uppgifter avseende dokumentation, klassificering, organisation, etc. gällande vid årsskiftet 2014/2015 samt uppgifter om genomförd tillståndskontroll, identifierade svagheter, driftstörningar och genomförda åtgärder under verksamhetsåret 2014. För verksamhetsåret 2014 begärde 19 länsstyrelser in årsrapporter – länsstyrelserna i Stockholm, Norrbotten, Västerbotten, Jämtland, Västernorrland, Dalarna, Gävleborg, Värmland, Örebro, Västmanland, Uppsala, Södermanland, Östergötland, Västra Götaland, Jönköpings, Kalmar, Kronoberg, Halland, och Skånes län. Gotlands län uppger att de saknar dammar som skulle kunna orsaka allvarliga konsekvenser i händelse av dammhaveri och begär således inte in årsrapporter. Blekinge län begärde inte in någon rapportering från dammägarna för år 2014 och 2013, varför 2012 års uppgifter har använts istället. Statistiken som redovisas kan inte fullt ut jämföras med tidigare år eftersom omfattningen av rapporteringen varierar. Det förekommer till exempel att länsstyrelserna ett visst år inte begär in rapportering eller endast begär in rapportering från ett urval av dammägarna i länet. Andra aspekter är ändrade ägarförhållanden och omklassning av dammar. 10 En dammanläggning kan bestå av flera dammenheter som tillsammans dämmer upp eller utestänger samma vattenvolym. En dammenhet är en separat dämmande konstruktion som ansluter mot omgivande mark eller berg. I tabell 2 till 7, har uppgifterna sammanställts per anläggning. Vad som ska räknas som en anläggning är dock inte helt entydigt och varierande tolkningar kan ha gjorts av olika ägare. Svenska kraftnät har vid behov gjort en viss bearbetning av ägarnas indelning i anläggningar respektive dammenheter. Totalt omfattar årsrapporteringen uppgifter om 530 dammanläggningar i de högsta konsekvensklasserna; > 26 i konsekvensklass 1+ > 198 i konsekvensklass 1 > 306 i konsekvensklass 2 Sammantaget ägs de 530 dammanläggningarna i konsekvensklass 1+, 1 och 2 av 81 ägare. Dammanläggningarnas geografiska läge visas i Figur 1. 11 Figur 1. Dammanläggningar i konsekvensklass 1+, 1 och 2 12 1.3 Fördelning mellan dammägare och konsekvensklasser Huvuddelen av de dammar i Sverige som är väsentliga ur säkerhetssynpunkt används för vattenkraftproduktion. Dock återfinns i de högsta konsekvensklasserna även en del dammar som används för gruvdrift, några kanaldammar som används för sjöfart samt ett antal dammar med syfte att ge skydd mot översvämningar. Anläggningarna i konsekvensklass 1+ ligger, med ett undantag, i de stora reglerade kraftverksälvarna. Merparten av högkonsekvensdammarna ägs av ett fåtal stora företag. De sju dammägare som i år rapporterat in att de har dammar i konsekvensklass 1+ är: > E.ON Vattenkraft > Fortum Generation > Skellefteå Kraft > Skellefteälvens Vattenregleringsföretag > Statkraft Sverige > Vattenfall Vattenkraft > Vattenregleringsföretagen (VRF) 2 Dessa sju ägare är medlemmar i Svensk Energi och deras dammar används för vattenkraftproduktion. Dammägarna äger förutom dammarna i klass 1+ även en stor majoritet av dammarna i klass 1 och 2, se Tabell 2. Därutöver har även Kristianstads kommun rapporterat in att de har en anläggning i konsekvensklass 1+. 2 Umeälvens, Ångermanälvens, Indalsälvens, Ljungans, Ljusnans och Dalälvens vattenregleringsföretag 13 Tabell 2. Ägare med dammar i konsekvensklass 1+ *. Antal dammanläggningar i olika konsekvensklasser samt fördelning mellan ägare Ägare Antal anläggningar 1+ 1 2 Summa Eon 1 16 22 39 Fortum Generation 4 40 67 111 Kristianstad kommun 1 0 0 1 Skellefteå Kraft 1 5 1 7 Skellefteälvens VRF 2 1 2 5 Statkraft 1 19 25 45 Vattenfall 12 34 21 67 Vattenregleringsföretagen 4 19 25 48 Summa 26 134 163 323 Ytterligare 27 dammägare rapporterar att de har dammanläggningar i konsekvensklass 1, dvs. med stora konsekvenser i händelse av dammbrott, se Tabell 3. Totalt 35 dammägare rapporterar att de har dammar i konsekvensklass 1+ och/eller 1. 14 Tabell 3. Ägare med dammar i konsekvensklass 1 (men inte i klass 1+). Antal dammanläggningar i konsekvensklass 1 och 2 för dessa ägare. Ägare Antal anläggningar Konsekvensklass 1 Konsekvensklass 2 Summa Karlskoga Vattenkraft 13 4 17 Boliden Mineral AB 9 4 13 Sjöfartsverket Zinkgruvan Mining 4 1 5 Mälarenergi Tekniska verken i Linköping AB 3 10 13 Ale kommun LKAB 3 0 3 Arvika Kraft AB 2 5 7 Skånska Energi Vattenkraft AB 2 2 4 Lerum Fjärrvärme AB 2 0 2 Holmen Energi Olofströms Energiservice AB 1 4 5 Borås Energi och Miljö AB Dalslands kanal AB Skistar AB 1 1 2 Arctic paper Munkedals AB BillerudKorsnäs Rockhammar AB Björkdalsgruvan AB Falu kommun Jönköpings Energi Nora kommun Norrtälje kommun Perstorp Specialty Chemicals AB Radiomasten Sollefteåforsen AB Unwaste AB 1 0 1 Summa 64 48 112 Rapporteringen omfattar även uppgifter från 46 ägare som uppger att de saknar dammar i konsekvensklass 1+ och 1, men har dammanläggningar i konsekvensklass 2, se Tabell 4. Dessa dammägare är kraftbolag inom Svensk Energi, gruvbolag inom SveMin, kommunala bolag, kanalbolag och övriga. Av dessa 46 ägare rapporterar endast åtta att de har fler än tre anläggningar i klass 2. 15 Tabell 4. Antal ägare och dammanläggningar i konsekvensklass 2 för ägare som saknar dammar i konsekvensklass 1+ och 1 Antal ägare Antal dammanläggningar i konsekvensklass 2 Sveaskog 1 7 Jämtkraft, Streamgate North AB 2 6 Gävle Kraftvärme, Västerbergslagens Kraft 2 5 Brevens Bruk, Linde Energi, ÄSI Produktion 3 4 Borlänge Energi, Häfla Skogar, Laxå Kommun 3 3 Armatic Kraft AB, Bångbro Kraft AB Falu Kraft, Hagby kraft AB Ljusfors Kraft AB, Malungs Elverk Mats Johansson, Trosa kommun Watten i Sverige AB, Vetlanda Energi & Teknik 10 2 amo kabel AB, Bergslagens Kommunalteknik Dragon Mining (Sweden) AB , Fågelfors Kraft AB Habo Kraft, Hans Johansson, Hunge Kvarn & Kraft Huskvarnaåns Kraft AB, Håbo Vindkraft Härjeåns Kraft, Hökensås Kraft Jädraåns vattenregleringsföretag Kalmar Vatten AB, Ljungby Energi AB Ryfors Övre Bruk AB, Sapa Profiler AB Smedjebacken Energi, Sotenäs kommun Sydvatten AB, Säter Energi, Uvafors Energi AB Varberg Energi, Wåthultströms Kraft AB Växjö kommun, Örebro kommun 25 1 Summa 46 95 Ägare 1.4 Fördelning över landet och dammägare Dammanläggningarnas geografiska läge med respektive ägare visas i Figur 2. Figuren visar de geografiska lägena för de 369 dammar som tillhör de ägare som rapporterat in fler än tio dammanläggningar i konsekvensklass 1+, 1 och 2. Övriga 161 dammanläggningar tillhör dammägare med färre dammanläggningar och är benämnda som ”Mindre ägare”. 16 Figur 2. Dammanläggningar i konsekvensklass 1+, 1 och 2 fördelat på ägare. Dammar som tillhör dammägare med färre än tio anläggningar är benämnda som ”Minde ägare” 17 1.5 Fördelning över landet och konsekvensklasser Antal anläggningar i konsekvensklass 1+, 1 och 2 i respektive län framgår i Tabell 5 nedan. Flest anläggningar med dammar i de högsta konsekvensklasserna finns i de norra och mellersta delarna av landet. Tabell 5. Antal dammanläggningar i olika konsekvensklasser samt fördelning mellan län (anläggningar som ligger på länsgränsen räknas som en halv anläggning i respektive län) Län Antal anläggningar 1+ 1 2 Totalt 1+, 1 & 2 Norrbotten 9,5 11,5 4 25 Västerbotten 5,5 30 14 49,5 Jämtland 6 27 32 65 Västernorrland 1 23,5 17 41,5 Dalarna 1 20 52 73 Gävleborg 0 3 32 35 Värmland 1 26,5 34,5 62 Örebro 0 11,5 37 48,5 Västmanland 0 2 0 2 Uppsala 0 4 3 7 Stockholm 0 1 0 1 Södermanland 0 0 4 4 Östergötland 0 4 10 14 Västra Götaland 1 19 14,5 34,5 Jönköping 0 3 13 16 Kalmar 0 0 7 7 Kronoberg 0 7 9 16 Halland 0 3 12 15 Blekinge 0 1 4 5 Skåne 1 1 7 9 Summa 26 198 306 530 Anläggningar i konsekvensklass 1+ finns i åtta län och anläggningar i konsekvensklass 1+ och/eller 1 finns i 18 län. 18 I följande åtta län finns det fler än tio anläggningar i konsekvensklass 1+ och 1: > Norrbotten > Västerbotten > Jämtland > Västernorrland > Dalarna > Värmland > Örebro > Västra Götaland 1.6 Fördelning över landet och flödesdimensioneringsklasser Riktlinjer för bestämning av dimensionerande flöden för dammanläggningar gavs ut 1990. Nya utgåvor har därefter getts ut 2007 och 2015. Svenska kraftnät, Svensk Energi och SveMin är huvudmän för riktlinjerna. I riktlinjerna används indelning av dammanläggningarna i s.k. flödesdimensioneringsklasser, utgående från vilka konsekvenser ett dammbrott skulle kunna få i samband med höga flöden, se Tabell 6. Flödesdimensioneringsklassen används för att ställa krav på vilket dimensionerande flöde som säkert ska kunna hanteras vid dammen. 19 Tabell 6. Klassificering enligt riktlinjer för bestämning av dimensionerande flöde (2015) Flödesdimensioneringsklass Konsekvens vid dammbrott (utöver de konsekvenser som följer av flödet i sig om dammen inte rasat) Avbördningskrav I • Icke försumbar sannolikhet för • Dammanläggningen ska, utan förlust av människoliv eller annan allvarlig personskada eller • Beaktansvärd sannolikhet för allvarlig skada på viktig trafikled, dammanläggning eller därmed jämförlig anläggning eller på betydande miljövärde eller • Hög sannolikhet för stor ekonomisk skadegörelse II • Icke försumbar sannolikhet för betydande skada på trafikled, dammanläggning eller därmed jämförlig anläggning, miljövärde eller annan än dammägaren tillhörig egendom i andra fall än som angetts vid flödesdimensioneringsklass I. allvarlig skada på dammanläggningen, kunna motstå och framsläppa ett dimensionerande flöde, som beräknas enligt anvisningarna i avsnitt 5. • Dammanläggningen ska vid dämningsgränsen även kunna framsläppa ett tillrinnande flöde med en återkomsttid av minst 100 år, om denna kombination av tillrinning och vattenstånd i magasinet inte kan anses vara utesluten, se anvisningar i avsnitt 6. • Dammanläggningen ska vid dämningsgränsen kunna framsläppa ett tillrinnande flöde med en återkomsttid av minst 100 år, om denna kombination av tillrinning och vattenstånd i magasinet inte kan anses vara utesluten, se anvisningar i avsnitt 6. • Dammanläggningen ska dessutom anpassas till ett flöde, som utan allvarlig skada på dammanläggningen, ska kunna motstås och framsläppas. Detta högre flöde bestäms genom kostnads-/nyttoanalys. III • Försumbar sannolikhet för skada • Berörs ej i dessa riktlinjer. enligt ovan. I Tabell 7 och Figur 3 framgår ägarfördelningen för de 182 anläggningar i flödesdimensioneringsklass I, respektive 331 anläggningar i flödesdimensioneringsklass II som rapporterats inom dammägarnas årsrapportering till länsstyrelsen. Utöver dessa omfattar årsrapporteringen 47 dammanläggningar där flödesdimensioneringsklass ej rapporterats. 20 Figur 3. Dammanläggningar i flödesdimensioneringsklass I och II 21 Tabell 7. Antal dammanläggningar i flödesdimensioneringsklass I och II samt fördelning mellan ägare Ägare Antal anläggningar FLK I FLK II Fortum Generation 41 69 Vattenfall 36 31 Vattenregleringsföretagen 23 27 Statkraft 17 48 Eon 14 36 Karlskoga Vattenkraft 10 7 Boliden Mineral AB 7 1 Skellefteå Kraft 6 1 Sjöfartsverket 4 0 LKAB, Zinkgruvan Mining 3 0 Arvika Kraft AB, Skånska Energi Vattenkraft AB 2 5 Skellefteälvens VRF 2 3 Ale kommun 2 1 Sala Kommun, Watten i Sverige AB 2 0 Olofströms Energiservice AB 1 4 Skistar AB 1 1 Björkdalsgruvan AB, Kristianstad kommun Perstorp Specialty Chemicals AB, Unwaste AB 1 0 Holmen Energi 0 10 Mälarenergi, Tekniska Verken i Linköping AB 0 6 Jämtkraft, Streamgate North AB 0 5 Brevens Bruk, Linde Energi, Varberg Energi, ÄSI Produktion 0 4 Häfla Skogar, Laxå Kommun, Trosa kommun 0 3 Bångbro Kraft AB, Borlänge Energi, Falu Kraft, Huskvarnaåns Kraft AB Jönköpings Energi, Ljusfors Kraft AB, Vetlanda Energi & Teknik 0 2 amo kabel Ab, Bergslagens Kommunalteknik BillerudKorsnäs Rockhammar AB, Dalslands kanal AB Dragon Mining (Sweden) AB, Fågelfors Kraft AB Göteborgs stift, prästlönetillgångar, Huskvarnaåns Regleringsföretag Hökensås Kraft, Jädraåns vattenregleringsföretag, Mats Johansson, Mjölby-Svartådalen Energi, Nora kommun, Radiomasten, Sapa Profiler AB Smedjebacken Energi, Sollefteåforsen AB, Sotenäs kommun, Sydvatten AB Uvafors Energi AB, Örebro kommun 0 1 182 331 Summa 22 1.6.1 Dammanläggningar i flödesdimensioneringsklass I Återkomsttiden för de flöden som dammar i flödesdimensioneringsklass I enligt riktlinjerna ska kunna hantera, har uppskattats till att i genomsnitt vara längre än 10 000 år. Att anpassa dammarna till kraven i riktlinjerna för dimensionerande flöden är ett omfattande arbete som innefattar beräkning av dimensionerande flöden genom hydrologisk modellering, utredning, projektering, tillståndsprövning och slutligen genomförande av erforderliga ombyggnadsåtgärder. De stora vattenkraftälvarna är komplexa system med många dammar som påverkar varandra och anpassningsarbetet kräver samverkan mellan flera intressenter. Anpassningen till riktlinjerna bör ses som ett angeläget men långsiktigt arbete som successivt håller på att genomföras. Mellan huvudmännen för riktlinjerna har ett särskilt samråd etablerats i form av den så kallade Flödeskonferensen. Flödeskonferensens uppgift är att följa upp riktlinjernas tillämpning och ändamålsenlighet samt vid behov föreslå ändringar och tillägg. I detta ingår bland annat att sammanställa och analysera statistik avseende anpassning av dammar till riktlinjerna. Uppgifter för dammar som ägs av Svensk Energis medlemsföretag sammanställs och analyseras av en representant för kraftindustrin medan uppgifter för dammar som ägs av SveMins medlemsföretag sammanställs och analyseras av en representant för gruvindustrin. Av de 182 anläggningarna i flödesdimensioneringsklass I tillhör 154 anläggningar, motsvarande 85 %, medlemsföretag inom Svensk Energi och 14 anläggningar, motsvarande åtta procent, medlemsföretag inom SveMin. Därutöver finns 14 anläggningar, motsvarande åtta procent, vars ägare inte är med i någon av dessa branschorganisationer. Varje år genomförs utredningar och anpassningsåtgärder för ett antal av anläggningarna som tillhör Svensk Energis medlemsföretag. Andelen anläggningar utan åtgärdsbehov eller med genomförda åtgärder ligger trots det relativt konstant på ca 60 %. Det bedöms finnas flera orsaker till dessa förhållanden, bl.a. att förnyade flödesberäkningar under senare år har genomförts vilket i några fall har lett till att nya utrednings- och/eller åtgärdsbehov framkommit. För gruvdammarna som tillhör SveMins medlemsbolag genomförs ofta etappvisa höjningar. Det innebär att det är ett löpande arbete att successivt anpassa utskovsanordningar och vattenvägar till dammens aktuella utformning så att ett dimensionerande flöde säkert ska kunna hanteras vid dammen. 23 1.7 Arbete enligt branschriktlinjer Så gott som samtliga av de större och en stor andel av de mindre dammarna vid vattenkraftanläggningar i Sverige ägs av medlemsföretag i kraftindustrins branschorganisation Svensk Energi. Inom gruvnäringen är samtliga dammägare medlemmar i gruvindustrins branschorganisation SveMin. Branschorganisationerna utarbetar och fastställer RIDAS och GruvRIDAS, kraftföretagens respektive gruvindustrins riktlinjer för dammsäkerhet. Medlemsföretagen i Svensk Energi och SveMin förbinder sig att arbeta enligt RIDAS respektive GruvRIDAS. Blanketten som används i årsrapporteringen använder sig av facktermer och benämningar för egenkontrollsaktiviteter som finns i RIDAS och GruvRIDAS. I blanketten för verksamhetsåret 2014 frågas dammägare om de arbetar enligt RIDAS och/eller GruvRIDAS. Vid sidan av medlemsföretagen i Svensk Energi och SveMin, som samtliga uppger att de arbetar enligt branschernas riktlinjer, finns även andra dammägare som valt att arbeta enligt branschriktlinjerna. Det rör sig om kommunala bolag, kanalbolag med flera. Utöver dammägarna inom branschföreningarna svarade 31 ägare att de arbetar enligt RIDAS, se Tabell 8. Tabellen visar även de ägare som uppger att de inte arbetar enligt branchriktlinjerna samt vilka ägare som inte lämnat uppgifter om detta. Vidare anges hur många anläggningar i konsekvensklass 1+, 1 och 2 som dessa ägare har. Det rör sig främst om anläggningar i konsekvensklass 2, men även ett par i konsekvensklass 1. Fem dammägare uppger att de inte arbetar enligt branchriktlinjerna och för sju dammägare saknas uppgifter om de arbetar enligt riktlinjerna eller ej. Av de ägare där uppgift saknas är det endast Sveaskog som äger fler än fem anläggningar. Tabell 8. Sammanställning över dammägare vid sidan av medlemsföretagen i Svensk Energi och SveMin, samt om de angett om de arbetar enligt RIDAS eller ej Ägare Arbetar enligt RIDAS eller GruvRIDAS Ale kommun, amo kabel AB Arctic paper Munkedals AB, Armatic Kraft AB BillerudKorsnäs Rockhammar AB, Brevens Bruk Dalslands kanal AB, Falu kommun Fågelfors Kraft AB Hunge Kvarn & Kraft, Huskvarnaåns Kraft AB, Huskvarnaåns Regleringsföretag Håbo Vindkraft, Hökensås Kraft, Jädraåns vattenregleringsföretag Kristianstad kommun, Ljusfors Kraft AB, Nora kommun Perstorp Specialty Chemicals AB, Ryfors Övre Bruk AB Sapa Profiler AB, Sjöfartsverket, Skistar AB, Sotenäs kommun Streamgate North AB, Sydvatten AB, Unwaste AB, Uvafors Energi AB Watten i Sverige AB, Wåthultströms Kraft AB ÄSI Produktion Örebro kommun Ja Bergslagens Kommunalteknik, Hans Johansson Laxå Kommun, Norrtälje kommun, Trosa kommun Nej Hagby kraft AB, Häfla Skogar, Mats Johansson Kalmar Vatten AB, Radiomasten, Sveaskog Säter Energi Uppgift saknas 24 1.8 Organisation och ansvarsfördelning I enlighet med förordning (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll ska det finnas en dokumenterad och fastställd fördelning av det organisatoriska ansvaret för verksamheten. I 2 kap. 2 § MB står vidare att alla som bedriver, eller avser att bedriva, en verksamhet eller vidta en åtgärd ska skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. Organisation och ansvarsfördelning med avseende på dammsäkerheten ska således vara fastlagd och dokumenterad. RIDAS beskriver att den som är ansvarig för dammsäkerheten, Dammsäkerhetsansvarig, ska namnges i organisationen liksom RIDAS-ansvarig och Dammtekniskt sakkunnig. I RIDAS beskrivs ansvarsfördelning och kompetenskrav för olika funktioner i dammägares organisationer. > Dammsäkerhetsansvarig - Är dammägaren en fysisk person är denne ansvarig för dammsäkerheten. Är dammägaren en juridisk person är normalt den högste tjänstemannen, d.v.s. verkställande direktören eller motsvarande, ansvarig för dammsäkerheten. > RIDAS-ansvarig ska vara mycket väl förtrogen med RIDAS och i övrigt ha dokumenterad kompetens. Viktigaste uppgiften är att se till att RIDAS tillämpas i företaget. Det är viktigt att RIDAS-ansvarig har en ställning i organisationen som säkerställer ett reellt inflytande över de resurser, ekonomiska och personella, som erfordras för att upprätthålla dammanläggningarnas säkerhet. > Dammtekniskt sakkunnig ska ha dokumenterad kompetens beträffande dammsäkerhet och dammbyggnadsteknik. Uppgiften är främst att tillföra dammägarens organisation erforderlig dammteknisk sakkunskap och utveckla dammsäkerhetsarbetet inom organisationen. Den dammtekniskt sakkunnige ska ha god kännedom om de anläggningar för vilka de har ansvar som sakkunniga. I det fall företaget/organisationen har ett stort antal dammanläggningar kan flera dammtekniskt sakkunniga utses, var och en med namngivna dammar inom sitt ansvarsområde. Samtliga ägare har i årsrapporteringarna namngett dammsäkerhetsansvarig och RIDAS-ansvarig eller motsvarande. I Tabell 9 redovisas genomsnittligt antal anläggningar per dammtekniskt sakkunnig för de ägarföretag där den dammtekniskt sakkunnige ansvarar för fem eller fler anläggningar i konsekvensklass 1+, 1 eller 2. Utöver detta kan den dammtekniskt sakkunnige ha ansvar för ytterligare dammanläggningar i konsekvensklass 3. 25 Dammägare kan förvisso organisera dammsäkerhetsarbetet på olika sätt men antalet dammanläggningar per dammtekniskt sakkunnig kan ge en fingervisning om företagens bemanning inom dammsäkerhetsområdet. Fortum Generation, Karlskoga Vattenkraft, Statkraft och Tekniska Verken i Linköping AB har rapporterat in fler än tio dammanläggningar per dammtekniskt sakkunnig. Tabell 9. Genomsnittligt antal dammanläggningar per dammtekniskt sakkunnig vid årsskiftet 2014/2015 (ägare med fem eller fler dammanläggningar med dammar i konsekvensklass 1+, 1 eller 2) Antal dammtekniskt sakkunniga Genomsnittligt antal anläggningar per dammtekniskt sakkunnig Varav anläggningar i konsekvensklass 1+ eller 1 Fortum Generation 8 14 6 Vattenfall Vattenkraft 7 10 7 Eon 7 6 2 Vattenregleringsföretagen 6 8 4 Statkraft 4 11 5 Boliden Mineral AB 3 4 3 Mälarenergi 2 7 2 Karlskoga Vattenkraft 1 17 13 Tekniska Verken i Linköping AB 1 13 3 Arvika Kraft AB 1 7 2 Sveaskog 1 7 0 Streamgate North AB 1 6 0 Jämtkraft 1 6 0 Holmen Energi 1 5 1 Olofströms Energiservice AB 1 5 1 Sjöfartsverket Zinkgruvan Mining 1 5 4 Skellefteälvens VRF 1 5 3 Gävle Kraftvärme Västerbergslagens Kraft 1 5 0 Ägare 26 1.9 Manualer för drift, tillståndskontroll och underhåll, DTU-manualer Enligt miljöbalken ska den som är underhållsansvarig för en dammbyggnad, i de flesta fall dammägaren, själv utarbeta och följa rutiner för egenkontroll av dammsäkerheten. Enligt RIDAS ska det för varje dammanläggning finnas en särskild manual för drift, tillståndskontroll och underhåll (DTU-manual). Enligt dammägarnas rapportering för verksamhetsåret 2014 har alla anläggningarna i klass 1+, 90 % av anläggningarna i klass 1 och 84 % av anläggningarna i konsekvensklass 2 en DTU-manual. I Tabell 10 och 11 redovisas statistik över antalet anläggningar som har respektive saknar DTU-manual. För två dammägare saknas DTU-manual för minst sju av anläggningarna; Karlskoga Vattenkraft och Sveaskog. 27 Tabell 10. Sammanställning över antal anläggningar med respektive utan DTU-manual för ägare med anläggningar i konsekvensklass 1+ och 1 Antal med DTU-manual Ägare Antal utan DTU-manual 1+ 1 2 Σ 1+ 1 2 Σ Vattenfall Vattenkraft 12 33 19 64 0 1 2 3 Fortum Generation 4 40 64 108 0 0 3 3 Vattenregleringsföretagen 4 19 23 46 0 0 (2)* 2 Skellefteälvens VRF 2 1 2 5 0 0 0 0 Statkraft 1 19 25 45 0 0 0 0 Eon 1 16 21 38 0 0 1 1 Skellefteå Kraft 1 5 1 7 0 0 0 0 Kristianstad kommun 1 0 0 1 0 0 0 0 Boliden Mineral AB 0 9 4 13 0 0 0 0 Sjöfartsverket, Zinkgruvan Mining 0 4 1 5 0 0 0 0 Mälarenergi 0 3 10 13 0 0 0 0 Tekniska verken i Linköping AB 0 3 6 9 0 0 4 4 Ale kommun, LKAB 0 3 0 3 0 0 0 0 Arvika Kraft AB 0 2 5 7 0 0 0 0 Skånska Energi Vattenkraft AB 0 2 2 4 0 0 0 0 Holmen Energi Olofströms Energiservice AB 0 1 4 5 0 0 0 0 Borås Energi och Miljö AB Dalslands kanal AB Skistar AB 0 1 1 2 0 0 0 0 Arctic paper Munkedals AB BillerudKorsnäs Rockhammar AB Björkdalsgruvan AB Falu kommun, Jönköpings Energi Perstorp Specialty Chemicals AB Radiomasten, Sollefteåforsen AB 0 1 0 1 0 0 0 0 Karlskoga Vattenkraft 0 0 0 0 0 13 4 17 Lerum Fjärrvärme AB 0 0 0 0 0 2 0 2 Nora kommun, Norrtälje kommun Unwaste AB 0 0 0 0 0 1 0 1 Summa 26 179 195 400 0 19 16 35 * Enligt avtal mellan Vattenregleringsföretagen och Statkraft har Statkraft underhållsansvar för två av Vattenregleringsföretagens dammanläggningar, vilket medför att Vattenregleringsföretagen ej har DTU-manualer för dem. 28 Tabell 11. Sammanställning över antal anläggningar med respektive utan DTU-manual för ägare med enbart anläggningar i konsekvensklass 2 Ägare Antal med DTU-manual Antal utan DTU-manual Jämtkraft 6 0 Gävle Kraftvärme Västerbergslagens Kraft 5 0 Linde Energi 4 0 ÄSI Produktion 3 1 Borlänge Energi 3 0 Streamgate North AB 2 4 Armatic Kraft AB Bångbro Kraft AB Falu Kraft Hagby kraft AB Ljusfors Kraft AB Malungs Elverk Trosa kommun Watten i Sverige AB Vetlanda Energi & Teknik 2 0 Mats Johansson 1 1 Bergslagens Kommunalteknik Dragon Mining (Sweden) AB Fågelfors Kraft AB Habo Kraft Huskvarnaåns Kraft AB Håbo Vindkraft Härjeåns Kraft Hökensås Kraft Jädraåns vattenregleringsföretag Ljungby Energi AB Sapa Profiler AB Smedjebacken Energi Sotenäs kommun Sydvatten AB Varberg Energi Wåthultströms Kraft AB 1 0 Sveaskog 0 7 Brevens Bruk 0 4 Häfla Skogar Laxå Kommun 0 3 amo kabel AB Hans Johansson Hunge Kvarn & Kraft Kalmar Vatten AB Ryfors Övre Bruk AB Säter Energi Uvafors Energi AB Växjö kommun Örebro kommun 0 1 Summa 63 32 29 1.10 Fördjupade dammsäkerhetsutvärderingar, FDU Enligt RIDAS ska en fördjupad dammsäkerhetsutvärdering (FDU) för dammar tillhörande konsekvensklass 1+, 1 och 2 utföras, med en frekvens av minst en gång per 9–18 år beroende på konsekvensklass. En FDU är en heltäckande och systematisk analys och värdering av en dammanläggnings säkerhet. Detta innefattar bland annat genomgång och utvärdering av handlingar från konstruktion och byggande, utvärdering av drifterfarenheter och dammätningar, besiktning av alla dammdelar, funktionsprovning m.m. Syftet med utvärderingen är att fastställa dammens säkerhetsstatus dammägaren med en beaktande grupp dammsäkerhetskompetens av bestående och aktuella av cirka säkerhetskrav. tre specialistkunskap till inom Normalt fem olika anlitar konsulter områden med för genomförandet av en FDU. FDU:er håller successivt på att genomföras av dammägare som tillämpar RIDAS eller GruvRIDAS. Under 2014/2015 uppges FDU:er ha genomförts/färdigställts för 27 anläggningar. Enligt dammägarnas rapportering hade en FDU genomförts för alla anläggningar i konsekvensklass 1+, 87 % av anläggningarna i konsekvensklass 1 och 52 % av anläggningarna i konsekvensklass 2. För 94 dammanläggningar i konsekvensklass 1+, 1 och 2 har en FDU ej genomförts och det saknas en plan över när en FDU avses genomföras. I Tabell 12 och 13 redovisas statistik över genomförda och inte genomförda FDU:er för dammägare med dammanläggningar i konsekvensklass 1+ och 1, respektive för ägare som saknar dammar i dessa konsekvensklasser. För tre av ägarna har FDU ännu inte genomförts för minst tio anläggningar, dessa ägare är: > Fortum Generation, 37 st. > Vattenregleringsföretagen, 14 st. > Mälarenergi, 11 st Fortum Generation, som är det företag som äger flest dammanläggningar i konsekvensklass 1+, 1 och 2 i landet, har flest dammanläggningar där FDU:er inte har genomförts. Fortum har under året genomfört FDU:er vid sju anläggningar i konsekvensklass 2. 30 Av de 26 dammanläggningar i konsekvensklass 1, där någon FDU ännu inte genomförts ligger: > 3 i Dalarnas län, > 8 i Värmlands län, > 3 i Örebros län och > 7 i Västra Götalands län. För Västerbottens län, Jämtlands län, Västernorrlands län, Stockholms län respektive Östergötlands län visar rapporteringen att FDU ännu inte genomförts för en dammanläggning i konsekvensklass 1. 31 Tabell 12. Sammanställning över genomförda respektive ej genomförda FDU:er för ägare till dammanläggningar i konsekvensklass 1+ och 1 Ägare Antal genomförda FDU:er Antal ej genomförda FDU:er 1+ 1 2 ∑ 1+ 1 2 ∑ Varav antal där plan saknas för när FDU avses göras Vattenfall Vattenkraft 12 34 21 67 0 0 0 0 0 Fortum Generation 4 34 36 74 0 6 31 37 5 Vattenregleringsföretagen 4 19 11 34 0 0 14 14 2 Skellefteälvens VRF 2 1 2 5 0 0 0 0 0 Statkraft 1 19 22 42 0 0 3 3 1 Eon 1 16 21 38 0 0 1 1 1 Skellefteå Kraft 1 5 1 7 0 0 0 0 0 Kristianstad kommun 1 0 0 1 0 0 0 0 0 Karlskoga Vattenkraft 0 9 0 9 0 4 4 8 8 Boliden Mineral AB 0 8 2 10 0 1 2 3 0 Sjöfartsverket, Zinkgruvan Mining 0 4 0 4 0 0 1 1 1 Tekniska Verken i Linköping AB 0 3 3 6 0 0 7 7 3 LKAB 0 3 0 3 0 0 0 0 0 Mälarenergi 0 2 0 2 0 1 10 11 10 Skånska Energi Vattenkraft AB 0 2 0 2 0 0 2 2 2 Arvika Kraft AB 0 1 1 2 0 1 4 5 3 Olofströms Energiservice AB 0 1 0 1 0 0 4 4 2 Borås Energi och Miljö AB 0 1 0 1 0 0 1 1 1 BillerudKorsnäs Rockhammar AB Falu kommun, Jönköpings Energi Björkdalsgruvan AB Perstorp Specialty Chemicals AB Sollefteåforsen AB 0 1 0 1 0 0 0 0 0 Holmen Energi 0 0 3 3 0 1 1 2 0 Ale kommun 0 0 0 0 0 3 0 3 0 Lerum Fjärrvärme AB 0 0 0 0 0 2 0 2 2 Dalslands kanal AB 0 0 0 0 0 1 1 2 2 Skistar AB 0 0 0 0 0 1 1 2 0 Arctic paper Munkedals AB Nora kommun, Norrtälje Kommun Radiomasten, Unwaste AB 0 0 0 0 0 1 0 1 1 Summa 26 172 123 321 0 26 88 114 49 32 Tabell 13. Sammanställning över genomförda respektive ej genomförda FDU:er för ägare som har dammanläggningar i konsekvensklass 2 men saknar dammanläggningar i konsekvensklass 1+ och 1 3 Ägare Antal genomförda FDU:er Antal ej genomförda FDU:er Jämtkraft 5 1 Västerbergslagens Kraft 5 0 Brevens Bruk 4 0 Streamgate North AB 3 3 Borlänge Energi 3 0 Watten i Sverige AB 2 0 ÄSI Produktion 1 3 Häfla Skogar 1 2 Ljusfors Kraft AB, Mats Johansson 1 1 Huskvarnaåns Kraft AB Uvafors Energi AB, Fågelfors Kraft AB Kalmar Vatten AB, Ljungby Energi AB Sotenäs kommun, Sydvatten AB Säter Energi, Växjö kommun 1 0 amo kabel Ab 0 1 Sveaskog 0 7 Gävle Kraftvärme 0 5 Linde Energi 0 4 Laxå Kommun 0 3 Armatic Kraft AB, Bångbro Kraft AB Falu Kraft, Hagby kraft AB Trosa kommun, Vetlanda Energi & Teknik Malungs Elverk 0 2 Bergslagens Kommunalteknik Dragon Mining (Sweden) AB Habo Kraft, Hans Johansson Hunge Kvarn & Kraft, Håbo Vindkraft Härjeåns Kraft, Hökensås Kraft Jädraåns vattenregleringsföretag Ryfors Övre Bruk AB, Sapa Profiler AB, Varberg Energi, Wåthultströms Kraft AB Smedjebacken Energi, Örebro kommun 0 1 Summa 35 60 Av de 46 dammägare i Tabell 13 som uppger att de inte har utfört någon FDU har 74 % rapporterat att de arbetar enligt RIDAS/GruvRIDAS. 3 33 1.11 Beredskapsplaner och larmplaner I årsrapporteringen efterfrågas information om dammägarens beredskapsplaner och larmplaner för dammbrott och allvarliga problem på anläggningen. Beredskapsplan är en plan för hur dammägaren ska agera i händelse av dammbrott eller allvarliga problem på dammen. Larmplan är en plan för hur berörda myndigheter och övriga aktörer ska alarmeras i händelse av dammbrott eller allvarliga problem på dammen. Larmrutiner kan ingå som en del i beredskapsplaner. Tidigare år har Svenska kraftnät noterat att dammägare tolkat rapporteringsblanketten något olika och i några fall har dammägare uppgett att de saknar larmplan trots att larmrutiner ingår i beredskapsplanen. I Tabell 14 redovisas hur många dammanläggningar i konsekvensklass 1+, 1 eller 2 som ägarna redovisat att de har respektive saknar beredskapsplan. I Tabell 15 redovisas på motsvarande sätt hur många anläggningar som har respektive saknar larmplan. De flesta dammägarna som äger fler än två anläggningar har beredskapsplaner för alla eller majoriteten av sina dammanläggningar. Ett flertal dammägare saknar dock – eller har inte lämnat uppgift om - beredskapsplaner för sina dammanläggningar. Vad gäller larmplaner är bilden liknande men det är något fler dammägare som uppgett att de saknar larmplaner. Vattenfall och Mälarenergi har för fler än tio anläggningar uppgett att de inte har larmplaner. Sammantaget uppges att det finns beredskapsplaner för 85 % och larmplaner för 83 % av dammanläggningarna, vilket är i paritet med tidigare års rapportering. 34 Tabell 14. Antal dammanläggningar med beredskapsplaner i årsrapporten för år 2014 samt antal anläggningar där beredskapsplaner saknas eller är utan uppgift Antal anläggningar med beredskapsplaner Antal anläggningar där beredskapsplaner saknas eller utan uppgift Fortum Generation 111 0 Vattenfall 67 0 Vattenregleringsföretagen 46 (2)* Statkraft 45 0 Eon 39 0 Boliden Mineral AB Mälarenergi Tekniska Verken i Linköping AB 13 0 Arvika Kraft AB Skellefteå Kraft 7 0 Jämtkraft Streamgate North AB 6 0 Gävle Kraftvärme Holmen Energi Sjöfartsverket Skellefteälvens VRF Västerbergslagens Kraft 5 0 Linde Energi Skånska Energi Vattenkraft AB 4 0 Borlänge Energi LKAB 3 0 Zinkgruvan Mining 2 3 Armatic Kraft AB Borås Energi och Miljö AB Dalslands kanal AB Ljusfors Kraft AB Watten i Sverige AB Vetlanda Energi & Teknik 2 0 Olofströms Energiservice AB 1 4 Bångbro Kraft AB Falu Kraft Lerum Fjärrvärme AB Mats Johansson Skistar AB 1 1 Ägare Tabell 14 fortsätter på nästa sida… * Enligt avtal mellan Vattenregleringsföretagen och Statkraft har Statkraft underhållsansvar för två av Vattenregleringsföretagens dammanläggningar vilket medför att Vattenregleringsföretagen ej har beredskapsplaner för dem. 35 Antal anläggningar med beredskapsplaner Antal anläggningar där beredskapsplaner saknas eller utan uppgift Arctic paper Munkedals AB BillerudKorsnäs Rockhammar AB Dragon Mining (Sweden) AB Falu kommun Fågelfors Kraft AB Huskvarnaåns Kraft AB Håbo Vindkraft Härjeåns Kraft Jönköpings Energi Perstorp Specialty Chemicals AB Radiomasten Ryfors Övre Bruk AB Sapa Profiler AB Sollefteåforsen AB Sotenäs kommun Sydvatten AB Varberg Energi 1 0 Karlskoga Vattenkraft 0 17 Sveaskog 0 7 Brevens Bruk 0 4 ÄSI Produktion 0 4 Ale kommun 0 3 Häfla Skogar Laxå Kommun 0 3 Hagby kraft AB Malungs Elverk Trosa kommun 0 2 amo kabel Ab Bergslagens Kommunalteknik Björkdalsgruvan AB Habo Kraft Hans Johansson Hunge Kvarn & Kraft Hökensås Kraft Jädraåns vattenregleringsföretag Kalmar Vatten AB Kristianstad kommun Ljungby Energi AB Nora kommun Norrtälje Kommun Smedjebacken Energi Säter Energi Unwaste AB Uvafors Energi AB Wåthultströms Kraft AB Växjö kommun Örebro kommun 0 1 449 81 Ägare Summa 36 Tabell 15. Antal dammanläggningar med respektive utan larmplaner i årsrapporten för år 2014 Antal anläggningar med larmplaner Antal anläggningar där larmplaner saknas eller utan uppgift Fortum Generation 111 0 Vattenfall 57 10 Vattenregleringsföretagen 46 (2)* Statkraft 45 0 Eon 38 1 Karlskoga Vattenkraft 17 0 Boliden Mineral AB Tekniska Verken i Linköping AB 13 0 Arvika Kraft AB Skellefteå Kraft 7 0 Jämtkraft Streamgate North AB 6 0 Gävle Kraftvärme Skellefteälvens VRF Västerbergslagens Kraft Zinkgruvan Mining 5 0 Sjöfartsverket 4 1 Linde Energi Skånska Energi Vattenkraft AB 4 0 ÄSI Produktion 3 1 Borlänge Energi LKAB 3 0 Armatic Kraft AB Borås Energi och Miljö AB Dalslands kanal AB Ljusfors Kraft AB Watten i Sverige AB Vetlanda Energi & Teknik 2 0 Bångbro Kraft AB Falu Kraft Lerum Fjärrvärme AB Mats Johansson Skistar AB 1 1 Ägare Tabell 15 fortsätter på nästa sida… * Enligt avtal mellan Vattenregleringsföretagen och Statkraft har Statkraft underhållsansvar för två av Vattenregleringsföretagens dammanläggningar vilket medför att Vattenregleringsföretagen ej har larmplaner för dem. 37 Antal anläggningar med larmplaner Antal anläggningar där larmplaner saknas eller utan uppgift Arctic paper Munkedals AB BillerudKorsnäs Rockhammar AB Dragon Mining (Sweden) AB Falu kommun Fågelfors Kraft AB Huskvarnaåns Kraft AB Hökensås Kraft Jönköpings Energi Ljungby Energi AB Perstorp Specialty Chemicals AB Radiomasten Ryfors Övre Bruk AB Sapa Profiler AB Sollefteåforsen AB Sotenäs kommun Varberg Energi 1 0 Mälarenergi 0 13 Sveaskog 0 7 Holmen Energi Olofströms Energiservice AB 0 5 Brevens Bruk 0 4 Ale kommun Häfla Skogar Laxå Kommun 0 3 Hagby kraft AB Malungs Elverk Trosa kommun 0 2 amo kabel Ab Bergslagens Kommunalteknik Björkdalsgruvan AB Habo Kraft Hans Johansson Hunge Kvarn & Kraft Håbo Vindkraft Härjeåns Kraft Jädraåns vattenregleringsföretag Kalmar Vatten AB Kristianstad kommun Nora kommun Norrtälje Kommun Smedjebacken Energi Sydvatten AB Säter Energi Unwaste AB Uvafors Energi AB Wåthultströms Kraft AB Växjö kommun Örebro kommun 0 1 440 90 Ägare Summa 38 1.12 Rapporterade svagheter, åtgärder och driftstörningar Uppgifter om under året identifierade svagheter och avvikelser, genomförda åtgärder samt rapporterade händelser med betydelse för dammsäkerheten efterfrågas i årsrapportens frågor 1 till 3, se Bilaga 1 och 2. Allvarligare svagheter och avvikelser med betydelse för dammsäkerheten efterfrågas. Begreppet ”allvarligare svaghet’” definieras här med hjälp av ett klassificeringssystem för bedömning av dammsäkerhetsanmärkningar, så kallade standardiserade bedömningsklasser, som Svenska kraftnät, Svensk Energi och SveMin har upprättat i samarbete. Systemet består av fem bedömningsklasser, BK1 till BK5, enligt Tabell 16. Bedömningsklasserna används för avvikelser avseende kategorin funktionsfel. Funktionsfel används som ett samlingsnamn för avvikelser som påverkar dammanläggningens funktionalitet, det vill säga dess förmåga att dämma in och/eller avbörda vatten utan att dammens säkerhet hotas. Detta innefattar: > fysiska fel och brister, d.v.s. avvikelser från ett fysiskt felfritt eller avsett tillstånd. > avvikelser från riktlinjer och anvisningar, d.v.s. förhållanden som inte uppfyller aktuella krav. Tabell 16. Standardiserade bedömningsklasser BK Bedömningsklass ur dammsäkerhetssynpunkt BK5 Mycket stor betydelse ur dammsäkerhetssynpunkt BK4 Stor betydelse ur dammsäkerhetssynpunkt BK3 Måttlig betydelse ur dammsäkerhetssynpunkt BK2 Liten betydelse ur dammsäkerhetssynpunkt BK1 Mycket liten betydelse ur dammsäkerhetssynpunkt På motsvarande sätt definieras begreppet ”allvarligare avvikelse” med fem standardiserade bedömningsklasser, 1 till 5, enligt Tabell 17. Här innefattas avvikelser inom kategorierna Dammätning, Dokumentation och rutiner samt Organisation och kompetens. 39 Tabell 17. Grad av avvikelse Skala Grad av avvikelse 5 Mycket stor avvikelse 4 Stor avvikelse 3 Måttlig avvikelse 2 Liten avvikelse 1 Mycket liten avvikelse För rapportering av allvarligare svagheter och avvikelser gäller att: > För dammar i konsekvensklass 1+ ska de svagheter rapporteras som av ägaren bedömts tillhöra BK3, BK4 och BK5 samt andra avvikelser av graden 3, 4 och 5. För dessa anläggningar genomfördes även en utökad rapportering som beskrivs i avsnitt 2. > För dammar i konsekvensklass 1 och 2 ska de svagheter rapporteras som av ägaren bedömts tillhöra BK4 och BK5 samt andra avvikelser av graden 4 och 5. I fråga 1 efterfrågas rapportering av de allvarligare svagheter eller avvikelser som identifierats under det aktuella rapporteringsåret, samt åtgärder som föranletts av dessa. I fråga 2 efterfrågas rapportering om säkerhetshöjande åtgärder som skett under året för svagheter och avvikelser som identifierats och rapporterats under tidigare år. En kortfattad beskrivning av åtgärden och hur den påverkar dammsäkerheten lämnas. I fråga 3 efterfrågas rapportering om de driftstörningar eller andra händelser som dammägaren under året rapporterat till tillsynsmyndigheten enligt 6 § förordningen (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll. Endast rapporterade händelser med koppling till dammsäkerhet ska ingå i sammanställningen. En sammanställning över antalet anläggningar per dammägare där allvarliga svagheter och avvikelser, genomförda säkerhetshöjande åtgärder och driftstörningar med avseende på dammsäkerhet som har rapporterats för verksamhetsåret 2014 ges i Tabell 18. 40 Tabell 18. Sammanställning över rapportering om allvarliga svagheter och avvikelser, säkerhetshöjande åtgärder och driftstörningar med avseende på dammsäkerhet år 2014 Antal anläggningar för vilka allvarliga svagheter/avvikelser rapporterats (fråga 1) Antal anläggningar för vilka åtgärder rapporterats (fråga 2) Antal anläggningar för vilka driftstörningar rapporterats (fråga 3) Totalt antal anläggningar i KK 1+, 1 el. 2 Fortum Generation 14 10 1 111 Eon 9 12 0 39 Statkraft 8 29 0 45 Sjöfartsverket 5 0 0 5 Vattenregleringsföretagen 4 10 1 48 Vattenfall Vattenkraft 4 6 0 67 Tekniska Verken i Linköping AB 4 1 0 13 Skellefteälvens VRF 3 1 0 5 Zinkgruvan Mining 2 1 0 5 Boliden Mineral AB 1 7 0 13 Jämtkraft 1 3 0 6 LKAB 1 1 1 3 Perstorp Specialty Chemicals AB 1 1 0 1 Karlskoga Vattenkraft 1 0 0 17 Laxå Kommun 1 0 0 3 Fågelfors Kraft AB Huskvarnaåns Kraft AB Jönköpings Energi 1 0 0 1 Watten i Sverige AB 0 2 0 2 Skellefteå Kraft 0 1 1 7 Dalslands kanal AB Lerum Fjärrvärme AB Vetlanda Energi & Teknik 0 1 0 2 Summa 62 88 4 399 Ägare Avseende 2014 rapporterar 18 dammägare om allvarliga svagheter eller avvikelser fördelade på 62 anläggningar, 17 dammägare om genomförda åtgärder vid 88 anläggningar och fyra dammägare om driftstörningar med avseende på dammsäkerhet vid fyra anläggningar. En sammanställning av allvarliga svagheter och avvikelser redovisas nedan. Sammanställningen består av 111 svagheter och avvikelser vid 62 anläggningar. Av 41 dessa är sju svagheter bedömda som BK5 och 51 svagheter som BK4. Vidare är 14 avvikelser av graden 4 inrapporterade och för 19 svagheter/avvikelser saknades uppgift om bedömning. Av de 111 rapporterade svagheterna och avvikelserna härrör 11 till anläggningar i konsekvensklass 1+, 52 till anläggningar i konsekvensklass 1 och 46 till anläggningar i konsekvensklass 2. Som framgår av Tabell 19 avser 37 % av de rapporterade svagheterna och avvikelserna problem kopplade till avbördningsanordningar, 15 % instrumentering/mätning och 12 % stabilitetsproblem respektive övriga svagheter/avvikelser. Tabell 19. Uppgifter om rapporterade svagheter och avvikelser i årsrapporten för år 2014 Antal rapporterade svagheter/avvikelser % av totalt antal rapporterade svagheter/avvikelser 42 (18) 37 (16) Flödesdimensionering 0 0 Stabilitet 13 12 Betongskador 12 11 Läckage/sjunkhål/sättningar 12 11 Instrumentering/Mätning 16 15 Erosion nedströms utskov 3 3 Dokumentation/DTU-manual 0 0 Övrigt 13 12 Summa 111 100 Svagheten/Avvikelsen avser Avbördningsanordningar (varav reservdrift, KAS, redundans) 1.13 Jämförelse med tidigare år 1.13.1 Rapporterade anläggningar I rapporteringen för år 2014 har åtta ”nya” dammanläggningar i konsekvensklass 1 eller 2 rapporterats in av sammanlagt sex dammägare jämfört med tidigare år. Fördelningen över länen redovisas i Tabell 20. 42 Tabell 20. Antal dammanläggningar i konsekvensklass 1 och 2 som rapporterats in för första gången i årsrapporten för år 2014 Län Antal dammanläggningar Dalarna 3 Stockholm 1 Västra Götaland 3 Jönköping 1 Summa 8 I rapporteringen för år 2014 saknas rapportering om en dammanläggning i konsekvensklass 1 som rapporterats in för år 2013. Genom att använda inrapporterad information från 2013 har denna dammanläggning ändå inkluderats i årets sammanställning vad gäller antal dammar, konsekvensklasser, DTU-manualer, FDU:er, beredskapsplaner och larmplaner. Anläggningen ligger i Örebro län. Utöver denna anläggning saknas rapportering för de dammanläggningarna i Blekinge län som, vilka inte begärts in i år. Rapporterna för dessa åtta dammar saknades även förra året, varför information från år 2012 har använts för dessa anläggningar. Övriga dammanläggningar som inte har ingått i årsrapporteringen de senaste två åren har exkluderats från denna sammanställning. Totalt har uppgifter om två anläggningar i konsekvensklass 1 och 20 anläggningar i konsekvensklass 2 tagits bort. 1.13.2 FDU och DTU-manualer Andelen dammanläggningar där fördjupade dammsäkerhetsutvärderingar har genomförts har ökat marginellt jämfört med 2013, se Figur 4. För dammanläggningar i konsekvensklass 1+ och 1, motsvarande 1A och 1B i äldre rapporteringar, ökar andelen marginellt från 86 % till 88 %. För dammanläggningar i konsekvensklass 2 har andelen fördjupade dammsäkerhetsutvärderingar legat i paritet med tidigare år, dvs. 52 %. Även andelen med DTU-manualer för, dammanläggningar i konsekvensklass 1+ och 1 ligger på samma nivå som 2013 (92 %). För dammanläggningar i konsekvensklass 2 har andelen minskat marginellt från 85 % till 84 %. 43 DTU-manualer och FDUer i förhållande till anläggningar i konsekvensklass 1+ och 1 Antal dammanläggningar 250 225 200 222 96 % 85 % 150 86 % 91 % 224 88 % 92 % 100 50 0 2009 2010 FDU 2011 DTU-manualer 2012 2013 2014 Anläggningar Figur 4. Antal DTU-manualer och FDU:er i förhållande till antal dammanläggningar i konsekvensklass 1+ och 1 (tidigare 1A och 1B) för åren 2009-2014 1.13.3 Rapporterade svagheter och avvikelser Antalet rapporterade svagheter och avvikelser varierar genom åren 2009 till 2014 enligt Figur 5. Svagheter och avvikelser avseende avbördningsanordningar svarar liksom tidigare år för den största andelen. I detta sammanhang bör nämnas att det inte finns exakta gränsdragningar för indelningen av svagheterna i rapporteringen, samt att det i vissa fall kan var oklart om de bör rapporteras som en ”samlad” svaghet för anläggningen eller flera svagheter av samma typ. 44 Uppgifter om svagheter och avvikelser 140 Antal rapporterade svagheter 120 Övrigt 100 Sjunkhål/Sättningar Dokumentation/DTU-manual 80 Erosion nedströms utskov Instrumentering/Mätning Läckage 60 Betongskador Stabilitet 40 Flödesdimensionering Avbördningsanordningar 20 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Figur 5. Antal rapporterade svagheter och avvikelser samt deras fördelning mellan kategorier för åren 2009-2014 45 2 Utökad rapportering för dammanläggningar i konsekvensklass 1+ 2.1 Inledning Under 2011-2013 har rutiner för utökad dammsäkerhetsrapportering för dammar med särskilt stora konsekvenser vid dammbrott och en process för myndighetsuppföljning utarbetats och prövats. Arbetet har bedrivits i samverkan mellan Svenska kraftnät och berörda länsstyrelser och dammägare. Syftet med Svenska kraftnäts utökade tillsynsvägledning och den fördjupade rapporteringen är att tillsynen av dammar med särskilt stora konsekvenser ska utvecklas så att den > ger samhället djupgående insyn i och kontroll av ägarens dammsäkerhetsarbete och dammens säkerhetsstatus, > bedrivs på ett sådant sätt att den stimulerar ägaren till ett ambitiöst dammsäkerhetsarbete i linje med de styrande säkerhetsprinciperna, > följer fastställda rutiner, är likvärdig för olika delar av landet och samordnas mellan länen, > ges hög prioritet, d.v.s. erforderliga resurser och kompetens. De nya rutinerna innebär för dammanläggningar i konsekvensklass 1+ att tillsammans med den ordinarie basrapporteringen (i blankettform) görs även en utökad rapportering (i en ca tiosidig rapport). 2015 är det tredje året då sådan utökad rapportering genomförts genomgående för dammar i den högsta konsekvensklassen. 2.2 Struktur och innehåll för utökad rapport Den utökade årsrapporten upprättas per dammanläggning med ledning av en rapportmall, se bilaga 3. Rapporten ska innehålla fyra huvudsakliga avsnitt samt en bilaga; > I avsnitt 1 beskrivs anläggningen, det geografiska läget, tillfartsvägar, samt anläggningens historik. > I avsnitt 2 ges övergripande uppgifter om dammsäkerhetsorganisationen, säkerhetsledningssystem, dokumentation och beredskap för dammbrott. 47 > I avsnitt 3 beskrivs den egenkontroll och de aktiviteter som genomförts under året, samt vad som därvid framkommit. Uppgifter om allvarligare svagheter 4, avvikelser och oförutsedda händelser vid anläggningen som upptäckts eller skett under 2014 ska beskrivas, samt hur dessa har hanterats eller hur ägaren planerar att hantera dessa. Redogörelsen ska vidare innefatta under året genomförda utredningar, företagsövergripande aktiviteter och åtgärder i övrigt med betydelse för dammsäkerheten. > I avsnitt 4 görs en samlad bedömning av anläggningens säkerhet. > I samlad åtgärdsplan med avseende på allvarliga svagheter och kvarstående åtgärdsbehov redovisas i en bilaga. För dammägare med flera dammar i konsekvensklass 1+ förekommer att avsnitt som beskriver företagsövergripande rutiner, t.ex. avseende organisation, säkerhetsledningssystem och beredskap, istället för att ingå i rapporten för varje enskild dammanläggning istället av praktiska skäl samlas i en separat övergripande ”företagsrapport”. 2.3 Utökad årsrapportering avseende år 2014 För år 2014 har utökad rapportering genomförts för dammanläggningarna i konsekvensklass 1+. En av dammanläggningarna har nyligen blivit uppklassad till konsekvensklass 1+ och en utökad rapport saknas därför för den anläggningen. De 25 dammanläggningarna för vilka en utökad rapport har lämnats in ligger i sju län; Norrbotten, Västerbotten, Jämtland, Västernorrland, Dalarna, Värmland och Västra Götaland. De ägs av sju företag; Vattenfall Vattenkraft, Vattenregleringsföretagen, Fortum Generation, Statkraft Sverige, E.ON Vattenkraft, Skellefteälvens VRF och Skellefteå Kraft. 2.3.1 Anläggningsdata Dammanläggningarna är i genomsnitt 45-50 år gamla och huvuddammarna är med två undantag fyllningsdammar. Genomsnittlig längd är ca 1,5 km och högsta dammhöjd är i medeltal ca 45 m. Median för uppdämd vattenvolym är ca 350 miljoner kubikmeter. 4 I detta sammanhang är det allvarligare svagheter och avvikelser med betydelse för dammsäkerheten som efterfrågas. Här definieras begreppet ”allvarligare svaghet” för dammar i konsekvensklass 1+ som svagheter och avvikelser av typen funktionsfel som av ägaren bedömts tillhöra BK3, BK4 och BK5 samt andra avvikelser av graden 3, 4 och 5. 48 I allmänhet har anläggningarna avbördningsanordningar med två ytutskovsluckor. Knappt hälften av anläggningarna har även bottenutskov i någon form. Ingen anläggning har ett överfallsutskov. 2.3.2 Organisation, dokumentation och beredskap För samtliga anläggningar ges sammanställningar över anläggningsdokumentation och beskrivningar av dammsäkerhetsorganisationen, samt beredskapen för dammbrott. Generellt kan sägas att anläggningarna övervakas kontinuerligt från driftcentral eller av vakthavande ingenjör, och att beredskapsplaner finns upprättade. För några anläggningar anges att anläggningsspecifika åtgärdsplaner och larmplaner är under upprättande. I allmänhet anges att det finns teknisk beredskap vid anläggningarna i form av reservkraft, reservkommunikation och reservmaterial m.m. 2.3.3 Egenkontroll och aktiviteter 2014 För tre av dammanläggningarna, som har lämnat in en utökad rapport, har FDU:er genomförts under 2014/2015. För 18 anläggningar utförs bl.a. beräkningar av dimensionerande flöden, läckagemätningar samt FDU:er. Inga ytterligare svagheter har framkommit i de utökade rapporterna jämfört med de ordinarie årsrapporterna. Dock kan nämnas tre anmärkningar som framkommit vid tillståndskontrollerna samt 23 anmärkningar om driftstörningar/oförutsedda händelser, bland annat en kranbilsolycka samt ett kraftigt åskväder som slog ut damminstrumenteringen. 2.3.4 Åtgärdsplaner och åtgärder I rapporterna anges vilka planerade åtgärder för hantering av kända svagheter och avvikelser som ska genomföras under kommande år. Planerna visar på åtgärdsbehov inom följande huvudsakliga områden: > Instrumentering och övervakning > Inre erosion, stabilitet och/eller långtidsbeständighet för fyllningsdammar > Avbördningssäkerhet > Upprustning av utskov med mekaniska och elektriska installationer För flertalet anläggningar har aktiviteter inom dessa områden genomförts genom förstudier och utredningar eller genom genomförande av åtgärder på dammen. För 12 av anläggningarna pågick ombyggnadsåtgärder under 2014. 2.3.5 Dammägarnas bedömning av dammsäkerheten Rapporterna avslutas med ett avsnitt där dammägaren gör en bedömning av dammanläggningens säkerhet. Dammägarnas bedömning av dammsäkerheten kan 49 översiktligt indelas i tre kategorier. Av de 25 dammanläggningar som lämnat in en utökad rapport bedöms; > 21 ha god säkerhet, > 2 ha god säkerhet men klargörande utredningar och/eller åtgärder behöver genomföras enligt plan, och > 2 ha god säkerhet med tillämpning av driftrestriktion och genomförande av åtgärder enligt plan. 50 ÅRSRAPPORT angående Dammsäkerhet Rapporten avser år: 201 Ägarorganisation: Län: Kontaktperson: Dammsäkerhetsansvarig Huvudvattendrag: Namn: Underskrift: Datum: Funktion: Namnförtydligande: Telefon: Postadress: E-post: Telefon: Postadress: Ja Arbetar ni enligt RIDAS alt. GruvRIDAS? Anläggning Dammenhet Koordinater RT90 Anmärkningar: Klassificeringar DTU- Beredskaps- Larm- manual plan plan Fördjupad dammsäkerhetsutv.FDU Fördjupad inspektion Flödesdim.- Konsekvens- SWEREF99 x/N Nej y/E klass klass Senaste Senaste Senaste Senast Planeras Senast Planeras I, II, övrig 1+, 1, 2, 3 rev. år rev. år rev. år utförd år utföras år utförd år utföras år Fråga 1-3 se nedan Bilagenr 1 2 3 Utökad rapport X=ja (Räcker inte tabellen till infogas fler rader.) 1) Har det vid FDU, fördjupad inspektion eller i övrigt under året framkommit några allvarligare svagheter eller anmärkningar med betydelse för dammsäkerheter vid anläggningen? 2) Har säkerhetshöjande åtgärder vidtagits på anläggningen under året avseende under tidigare år identifierade svagheter eller anmärkningar med betydelse för dammsäkerheten? 3) Har det under året lämnats underrättelse enligt 6 § förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll om driftstörning eller liknande händelse på anläggningen med avseende på dammsäkerhet? 1 Dammtekniskt sakkunnig Årsrapportering av dammsäkerhet Vägledning till dammägare Version 2014-12-10 OBSERVERA • • Årsrapportering till länsstyrelserna ska göras för dammar i konsekvensklass 1+, 1 och 2 (enligt RIDAS/GruvRIDAS) senast 31/3 2015. Inga dammar har ännu klassats i enlighet med det nya regelverket i dammsäkerhetsklass A, B eller C, se vidare punkt 1.3-1.5. Förord Denna anvisning har utarbetats av Svenska kraftnät. Eventuella frågor beträffande anvisningen ställs till e-post: [email protected] eller till dammsäkerhetshandläggare Gunilla Nyberg, tel. 010-475 80 22. För ytterligare information: > Svenska kraftnäts skrift Dammsäkerhet – Handbok för egenkontroll och tillsyn. Kan hämtas på www.svk.se/dammsakerhet eller beställas från Svenska kraftnät > RIDAS – Kraftföretagens riktlinjer för dammsäkerhet. Kan beställas via Svensk Energi mot en avgift > GruvRIDAS – Gruvindustrins riktlinjer för dammsäkerhet. Kan beställas via Svensk Energi mot en avgift Innehåll 1 Kort om dammsäkerhet i Sverige ............................................................................. 5 1.1 Dammägarens ansvar................................................................................. 5 1.2 Myndigheternas tillsyn ............................................................................... 5 1.3 Ny reglering avseende dammsäkerhet ...................................................... 5 1.4 RIDAS och GruvRIDAS ............................................................................... 5 1.5 Klassificering................................................................................................5 1.6 Dammsäkerhet – Handbok för egenkontroll och tillsyn ..........................6 2 Varför årsrapportera? ...............................................................................................6 3 Hur sker rapporteringen? .........................................................................................6 4 Vad händer med rapporten sedan den skickats in till tillsynsmyndigheten? ........ 7 4.1 5 Sekretess ....................................................................................................... 7 Hur ska rapporten fyllas i? ...................................................................................... 8 5.1 Uppgifter om egenkontroll och beredskap ................................................ 8 5.2 Uppgifter om identifierade svagheter ...................................................... 10 Bilaga 1 Utökad årsrapport dammsäkerhet 5 (12) 1 Kort om dammsäkerhet i Sverige 1.1 Dammägarens ansvar Enligt miljöbalken ska den som är underhållsansvarig för en dammbyggnad själv utarbeta och följa rutiner för egenkontroll av dammsäkerheten. Den underhållsansvarige, som i de flesta fall är dammägaren, är strikt ansvarig för konsekvenserna av ett eventuellt dammbrott. 1.2 Myndigheternas tillsyn Länsstyrelserna är operativa tillsynsmyndigheter för dammsäkerheten medan Svenska kraftnät har en samordnande myndighetsroll för dammsäkerheten i landet. 1.3 Ny reglering avseende dammsäkerhet Nya regler för dammsäkerhet gäller i Sverige fr. o. m 1 juli 2014. Enligt det nya regelverket ska alla dammar med betydande konsekvenser från samhällelig synpunkt i händerse av dammhaveri vara klassificerade i dammsäkerhetsklasserna A, B och C. Klassificeringen i dammsäkerhetsklasser har ännu inte genomförts, och RIDAS och GruvRIDAS klassificeringssystem för dammar används fortfarande, se 1.4 och 1.5. 1.4 RIDAS och GruvRIDAS I Sverige finns inga nationella riktlinjer för dammsäkerhet. Enligt miljöbalken ska dock dammägaren själv utarbeta och följa rutiner för egenkontroll av dammsäkerheten. Kraftindustrin har på eget initiativ utarbetat riktlinjer för sitt dammsäkerhetsarbete, RIDAS – Kraftföretagens riktlinjer för dammsäkerhet. Medlemsföretagen i Svensk Energi har förbundit sig att följa dessa riktlinjer men det finns även andra dammägare som tillämpar RIDAS som stöd för sin egenkontroll. På motsvarande sätt har SveMin gett ut GruvRIDAS – Gruvindustrins riktlinjer för dammsäkerhet. För enkelhetens skull refereras det fortsättningsvis enbart till RIDAS, även om både RIDAS som GruvRIDAS avses. Det arbetssätt som RIDAS anger kan vara vägledande, men det är dammägaren som i varje enskilt fall ansvarar för att bedriva den egenkontroll som behövs för att säkerställa dammsäkerheten och i övrigt följa miljöbalkens bestämmelser. De uppgifter som efterfrågas i årsrapporten är anpassade efter de egenkontrollaktiviteter som är beskrivna i RIDAS. 1.5 Klassificering För att styra dammsäkerhetsarbetet så att resurserna i första hand läggs på det som är mest angeläget ur säkerhetssynpunkt bör dammarna klassas efter hur stora konsekvenserna skulle bli i händelse av dammbrott. Vid konsekvensklassning enligt RIDAS beaktas konsekvenserna av ett dammbrott oavsett vad som orsakar dammbrottet. En revidering av såväl RIDAS som 6 (12) GruvRIDAS konsekvensklasser genomfördes 2012. De nya klasserna i RIDAS är 1+, 1 och 2. Även dammägare som inte tillämpar RIDAS bör om det inte redan är gjort, reda ut vilka konsekvenser som kan bli följden av dammbrott. Med detta som grund görs konsekvensklassificeringen. Klassningen bör utföras av någon med särskild kompetens för detta. Eftersom RIDAS system för konsekvensklassning är väl etablerat rekommenderas att detta används i första hand. Mer information om konsekvensklassning enligt RIDAS finns i Svenska kraftnäts skrift ”Dammsäkerhet – Handbok för egenkontroll och tillsyn” samt i RIDAS med tillämpningsvägledningar. Vid klassificering enligt riktlinjer för bestämning av dimensionerande flöden för dammar, där benämningen ”flödesdimensioneringsklass” används, beaktas endast konsekvenserna av dammbrott i samband med höga flöden. Flödesdimensioneringsklassen används för att avgöra vilket dimensionerande flöde dammanläggningarna säkert ska kunna hantera medan konsekvensklassen används för att styra omfattningen av dammsäkerhetsarbetet i övrigt. 1.6 Dammsäkerhet – Handbok för egenkontroll och tillsyn I skriften ”Dammsäkerhet – Handbok för egenkontroll och tillsyn” beskrivs förutom rutiner för myndighetstillsynen även mer utförligt om dammsäkerhetsarbetet i Sverige. Bl.a. redogörs för egenkontroll enligt miljöbalken och rutiner enligt RIDAS för tillståndskontroll, beredskapsplanering och konsekvensklassificering av dammar. Dessutom innehåller handboken bilagor med juridisk redogörelse för valda deras av miljöbalken, orientering om dammkonstruktioner m.m. . 2 Varför årsrapportera? Rapporteringsrutinen har tagits fram för att underlätta tillsynsmyndigheternas tillsyn av dammsäkerheten och skapa enhetlighet över landet. Årsrapporterna innehåller grundläggande uppgifter som är av betydelse för dammsäkerheten; t.ex. klassning efter konsekvenser av dammbrott, uppgifter om egenkontrollen, svagheter på anläggningen och ansvariga personer. Tanken är att rapporteringen ska ge överblick över dammsäkerhetssituationen i länet och i förlängningen kunna bidra till att en hög dammsäkerhetsnivå upprätthålls i landet. För en utförligare beskrivning av bakgrund och syfte med rapporteringen hänvisas till skriften Dammsäkerhet – Handbok för egenkontroll och tillsyn 2013”. 3 Hur sker rapporteringen? Rutiner för årsrapportering: 7 (12) > Rapportering ska göras för samtliga dammanläggningar i konsekvensklass 1+, 1 och 2. Årsrapport skickas in till aktuell länsstyrelse varje år, vare sig det har skett förändringar sedan föregående års rapportering eller inte. > Rapporteringen sker med hjälp av en excelfil som erhålls av aktuell länsstyrelse eller hämtas på Svenska kraftnäts hemsida www.svk.se/dammsakerhet under rubriken Årsrapportering. En rapport per huvudvattendrag och per ägare/underhållsansvarig skickas in. För dammar i konsekvensklass 1+ görs även en utökad rapport, rapportmall i Word finns på Svenska kraftnäts hemsida. Se även bilaga 1. > Ifyllda rapporter inklusive eventuella bilagor skickas till aktuell länsstyrelse, i första hand i digitalt format. En utskrift signerad av dammsäkerhetsansvarige (i regel VD) skannas och bifogas. Årsrapporten ges ett filnamn så att den lätt kan identifieras, förslagsvis dammägarehuvudvattendrag-årtal t.ex. ”Dammkraft-Storälven-2014”. Rapporten skickas till länsstyrelsen senast den 31 mars 2015. 4 Vad händer med rapporten sedan den skickats in till tillsynsmyndigheten? Tillsynsmyndigheten i respektive län kommer att använda rapporten som ett underlag för sin tillsyn av att dammägarna har utarbetat och följer lämpliga rutiner för sin egenkontroll av dammsäkerheten. Om länsstyrelsen så finner lämpligt kontaktas dammägaren för vidare uppföljning och eventuellt möte. För anläggningar där länsstyrelsen begärt att få in en utökad dammsäkerhetsrapportering bör uppföljande möten hållas. Länsstyrelsen bör därefter skriftligen framföra sina synpunkter på rapporten till dammägaren. senast 30 september 2015. Tillsynsmyndigheten vidarebefordrar även årsrapporterna digitalt till den centrala myndigheten på Svenska kraftnät. Svenska kraftnät sammanställer årligen samtliga rapporter som en del i uppgiften att följa, analysera och medverka i utvecklingen av dammsäkerheten i landet, samt för sin rapportering till regeringen. 4.1 Sekretess Den information som företag sänder till svenska myndigheter är i princip allmän handling och normalt sett offentlig, dvs. tillgänglig för vem som helst att ta del av. Om rapporteringen innehåller känsliga uppgifter ska företaget informera länsstyrelsen om vilka uppgifter företaget anser vara skyddsvärda och med stöd av vilken paragraf i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Om myndigheten bedömer att det finns lagstöd kan myndigheten vägra lämna ut handlingarna till den som begärt av få ta del av handlingarna. 5 Hur ska rapporten fyllas i? 8 (12) På sidan 12 visas ett exempel på hur en ifylld basrapport kan se ut. Ifyllda uppgifter ska avse förhållandena vid årsskiftet det aktuella rapporteringsåret, t.ex. ska de uppgifter som lämnas in år 2015 avse förhållandena vid årsskiftet 2014/2015. För den utökade rapporten, se bilaga 1. 5.1 Uppgifter om egenkontroll och beredskap Punkterna A till M avser egenkontroll och beredskap. Begrepp som används i rapporten som flödesdimensioneringsklass, konsekvensklass, DTU-manual, FDU, dammsäkerhetsansvarig, RIDAS-ansvarig etc. beskrivs utförligare i Svenska kraftnäts skrift ”Dammsäkerhet – Handbok för egenkontroll och tillsyn”. De efterfrågade uppgifterna är inte i sig avsedda som en kravspecifikation utan snarare som en inventering av ägarens dammsäkerhetsarbete. Med denna inventering som grund får tillsynsmyndigheten överblick över dammarnas konsekvenser i händelse av dammbrott och en uppfattning om hur dammägaren sköter egenkontrollen och därmed eventuella behov av vidare tillsynsinsatser eller ingripanden. För de dammägare som tillämpar RIDAS styr dammens konsekvensklass omfattningen av tillståndskontrollen. Ett konsekvensstyrt dammsäkerhetsarbete rekommenderas även att användas av andra dammägare. A. Dammanläggningens namn. B. Om anläggningen har flera dammar i konsekvensklass 1+,1 och 2 som är avskilda från varandra i terrängen anges varje damm, här benämnd dammenhet, på en separat rad. C. Koordinater för anläggningens läge, ange vilket koordinatsystem som används (SWEREF 99 alternativt RT 90.) Det räcker att ange en koordinat för hela anläggningen. Om koordinater för respektive dammenhet finns tillgängliga är det dock bra om även dessa anges, t.ex. om de olika dammenheterna är placerade långt ifrån varandra i terrängen. D. Klassificering med avseende på konsekvenserna vid dammbrott. • Under ”Flödesdimensioneringsklass” anges klassning av anläggningen enligt riktlinjer för bestämning av dimensionerande flöden för dammar. • Under ”Konsekvensklass” anges klassning av respektive dammenhet enligt RIDAS, samt av dammanläggningen. E. Årtal för senaste revidering av DTU-manual (manual för drift, tillståndskontroll och underhåll) för anläggningen. Även annan form av manual med dokumenterade rutiner för drift, tillståndskontroll och underhåll, t.ex. dammliggare, anges här. F. Årtal för senaste revision av dammägarens beredskapsplan för 9 (12) dammbrott respektive allvarliga problem på anläggningen. Om det inte finns en beredskapsplan för anläggningen lämnas fältet tomt. G. Ange årtal för senaste revision av larmplan för alarmering vid dammbrott respektive allvarliga problem vid anläggningen. Om rutiner för larmning ingår i beredskapsplanen för anläggningen anges årtal för senaste revidering av denna. Om larmplan/rutiner för larmning saknas för anläggningen lämnas fältet tomt. H. Uppgifter om fördjupad dammsäkerhetsutvärdering, FDU • Vilket år utfördes senast en FDU för anläggningen? Lämna fältet tomt om FDU ej genomförts. • I. Vilket år planeras / nästa / FDU att utföras? Uppgifter om fördjupad inspektion (benämndes ”besiktning” i tidigare versioner av RIDAS) • Vilket år utfördes senast en fördjupad inspektion av anläggningen? • J. Vilket år planeras nästa fördjupade inspektion att utföras? Uppgifter om svagheter, åtgärder och driftstörningar. Ange bilagenummer om redogörelser lämnas, annars lämnas fältet tomt. Se vidare avsnitt 5.2. 1) Har det vid FDU, fördjupad inspektion eller i övrigt under året framkommit några allvarligare svagheter eller anmärkningar med betydelse för dammsäkerheter vid anläggningen? Om så är fallet lämnas redogörelse för dessa samt relaterade dammsäkerhetsåtgärder i separat bilaga. 2) Har säkerhetshöjande åtgärder vidtagits på anläggningen under året avseende under tidigare år identifierade svagheter eller anmärkningar med betydelse för dammsäkerheten? Om så är fallet lämnas redogörelse för åtgärderna i separat bilaga. 3) Har det under året lämnat underrättelse enligt 6 § förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll om driftstörning eller liknande händelse på anläggningen med avseende på dammsäkerhet? Om så är fallet lämnas redogörelse för dessa i separat bilaga. K. För anläggningar där länsstyrelsen efterfrågat en utökad dammsäkerhetsrapportering markeras med X att detta biläggs eller på annat sätt rapporteras till länsstyrelsen. Anvisningar om vilka uppgifter som ska lämnas ges i rapportmallen. L. Namn på dammtekniskt sakkunnig för dammanläggningen. M. Namn på person eller företag som juridiskt står som ägare eller 10 (12) underhållsansvarig till dammen. För tydlighets skull bör även organisationsnummer anges. Årsrapporten signeras av dammsäkerhetsansvarig person inom företaget. Namn och kontaktuppgifter för den dammsäkerhetsansvarige bör anges. 5.2 Uppgifter om identifierade svagheter Frågorna 1 till 3 i rapporten avser identifierade svagheter, anmärkningar samt driftstörningar med betydelse för dammsäkerheten. Om någon/några av frågorna besvaras med ”Ja” görs en redovisning enligt nedan och bifogas årsrapporten som numrerade bilagor. Fråga 1 Här rapporteras om det framkommit några allvarligare svagheter eller anmärkningar med betydelse för dammsäkerheten samt hur och när avhjälpande åtgärder vidtagits eller kommer att vidtas. Rapporteringen bör innehålla: • Beskrivning av svagheten och dess betydelse för dammsäkerheten • Hur och när svagheten upptäcktes • Hur och när svagheten åtgärdades eller planeras åtgärdas • Standardiserad bedömningsklass för svagheten Begreppet ”allvarligare svaghet’” definieras här med hjälp av det system för klassificering av dammsäkerhetsanmärkningar s.k. standardiserade bedömningsklasser som Svenska kraftnät, Svensk Energi och SveMin har upprättat i samarbete. Systemet består av 5 bedömningsklasser, BK1 till BK5 enligt tabell nedan. En beskrivning av systemet och hur det är tänkt att användas kan hämtas på Svenska kraftnäts hemsida www.svk.se/dammsakerhet under fliken Publikationer (Bedömningsklasser för dammsäkerhet 2010-07-01). BK Bedömningsklass ur dammsäkerhetssynpunkt BK5 Mycket stor betydelse ur dammsäkerhetssynpunkt BK4 Stor betydelse ur dammsäkerhetssynpunkt BK3 Måttlig betydelse ur dammsäkerhetssynpunkt BK2 Liten betydelse ur dammsäkerhetssynpunkt BK1 Mycket liten betydelse ur dammsäkerhetssynpunkt Ovanstående bedömningsskala används för anmärkningar av kategorin Funktionsfel. För anmärkningar i kategorierna Dammätning, Dokumentation och rutiner, samt Organisation och kompetens anges grad av avvikelse. Skala Grad av avvikelse 5 Mycket stor avvikelse 4 Stor avvikelse 11 (12) 3 Måttlig avvikelse 2 Liten avvikelse 1 Mycket liten avvikelse För rapportering av allvarligare svagheter och anmärkningar i årsrapporten föreslås att: • För dammar i konsekvensklass 1+ rapporteras de svagheter som av ägaren bedömts tillhöra BK3, BK4 och BK5 samt de anmärkningar som bedömts ha grad av avvikelse 3, 4 eller 5 avseende kategori Dammätning, Dokumentation och rutiner samt Organisation och kompetens. • För dammar i konsekvensklass 1 och 2 rapporteras de svagheter som av ägaren bedömts tillhöra BK4 och BK5 samt de anmärkningar som bedömts ha grad av avvikelse 4 eller 5 avseende kategori Dammätning, Dokumentation och rutiner samt Organisation och kompetens. Rapportering görs av de allvarligare svagheter och anmärkningar som identifierats under det aktuella rapporteringsåret. Om det är första gången årsrapporteringen genomförs anges dock även de allvarligare svagheter som identifierats tidigare och ännu inte åtgärdats. Fråga 2 Här anges säkerhetshöjande åtgärder som skett under året för svagheter och anmärkningar som identifierats och rapporterats under tidigare år. Rapporteringen bör innehålla: • Beskrivning av svagheten/anmärkningen som föranlett åtgärden och dess betydelse för dammsäkerheten • Beskrivning av åtgärden Fråga 3 Här lämnas en sammanställning av de driftstörningar eller andra händelser som dammägaren under året rapporterat till tillsynsmyndigheten enligt 6§ förordningen (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll. Endast rapporterade händelser med koppling till dammsäkerhet skall ingå i sammanställningen. Rapporteringen bör innehålla: • Beskrivning av driftstörningen/händelsen och dess betydelse för dammsäkerheten • Hur och när driftstörningen/händelsen upptäcktes • När driftstörningen/händelsen rapporterades till länsstyrelsen • Hur driftstörningen/händelsen åtgärdades eller planeras åtgärdas 12 (12) ÅRSRAPPORT angående Dammsäkerhet Rapporten avser år: Län: 2014 ABC-län Uppgiftsläm narens kontaktuppgifter Pelle Dammström Nam n: Ägare/underhållansvarig: Huvudvattendrag: Storälven Telefon 012-12 34 56 E-post: [email protected] AB Dammkraft, 999999-9999 Dam m säkerhetsansvarig Underskrift: Datum : Nam nförtydligande: Ja Dam m Koordinater enhet RT90 Årsmagasinet Nej Anm ärkningar: Klassificeringar Larm - plan plan Fördjupad dam m säkerhetsutv.FDU Besiktning klass klass Senaste Senaste Senaste Senast Planeras I, II, övrig 1+, 1, 2, 3 rev. år rev. år rev. år utförd år utföras år 998877 665544 I 1+ 2009 2009 2011 2005 2015 2009 2011 2010 2010 2011 2026 2003 - - - - 1+ 2 1 999888 555666 II 1 Vänster 1 Mitt 2 Höger 2 1 Beredskaps- y/E 1 Åby Kraftverk DTU- Flödesdim.- Konsekvens- m anual x/N SWEREF99 Lillforsen Postadr.: Box 123, 123 45 Älvforsen Kaj Vattring Arbetar ni enligt RIDAS alt. GruvRIDAS? Anläggning 2015-03-15 Funktion: RIDAS-ansvarig 888888 777777 övrig 3 Senast Planeras Fråga 1-3 Utökad Dam m tekniskt nedan, ange rapport sakkunnig bilagenr 1 2 2012 1 1 2011 2014 2 2006 2012 utförd år utföras år 3 X=ja X A. Åman A. Åman A. Åman (Räcker inte tabellen till infogas fler rader.) 1) Har det vid FDU, besiktning eller i övrigt under året framkommit några allvarligare svagheter med betydelse för dammsäkerheter vid anläggningen? 2) Har säkerhetshöjande åtgärder vidtagits på anläggningen under året avseende under tidigare år identifierade svagheter med betydelse för dammsäkerheten? 3) Har det under året lämnat underrättelse enligt 6 § förordningen om verksamhetsutövares egenkontroll om driftstörning eller liknande händelse på anläggningen med avseende på dammsäkerhet? Årsrapport dammsäkerhet 201X <Ange föregående år> XX dammanläggning <Ange anläggningsnamn> 201X-XX-XX <Ange dagens datum> <Foto på anläggningen> Funktion Namn, underskrift Datum Dammtekniskt sakkunnig och/eller RIDAS-ansvarig: Dammsäkerhetsansvarig: Kontaktuppgifter Ägarorganisation: Kontaktperson: Postadress: Telefonnummer: E-post: 1 Innehållsförteckning Förord _________________________________________________________ 2 1 Anläggningsbeskrivning ______________________________________ 4 2 Organisation, dokumentation, beredskap _________________________ 6 3 4 2.1 Dammsäkerhetsorganisation ____________________________________ 7 2.2 Säkerhetsledningssystem _______________________________________ 7 2.3 Beredskap för dammbrott ______________________________________ 7 Egenkontroll och aktiviteter 201X _______________________________ 8 3.1 Tillståndskontroll _____________________________________________ 8 3.2 Oförutsedda händelser/Driftstörningar ___________________________ 8 3.3 Utredningar, aktiviteter och åtgärder vid anläggningen _____________ 8 3.4 Företagsövergripande aktiviteter, organisation, rutiner etc. __________ 9 Säkerhetsbedömning _________________________________________ 9 Revideringsförteckning ___________________________________________ 9 Bilaga 1 Åtgärdsplan och andra planerade aktiviteter _______________ 10 Förord Föreliggande rapport har begärts in av Länsstyrelsen som en del i årsrapporteringen om dammsäkerhet från dammägare till tillsynsmyndigheten. Rapporten följer en mall för utökad rapportering för dammar med särskilt stora konsekvenser i händelse av dammbrott. För dammägare med ett flertal dammar i denna kategori kan det vara lämpligt att komplettera rapporten med en övergripande rapport om företagets dammar och dammsäkerhetsarbete. Där kan övergripande och för anläggningarna gemensamma frågor beskrivas. Den övergripande rapporten kan på så vis ersätta allmängiltiga delar av avsnitt 2.1, 2.2, 2.3, 3.4 och Bilaga 1. <Redigera förordet så att det stämmer med de förhållanden under vilka rapporten har begärt in, lämna hänvisning till ev. övergripande företagsrapport och ange vilka ev. avsnitt ersätts av denna. Exempel på hur en företagsrapport kan läggas upp kan erhållas från Svenska Kraftnät.> 2 Sammanfattning <Kortfattad sammanfattning av anläggningsbeskrivning, egenkontroll, aktiviteter och särskilda händelser under rapporteringsåret, åtgärdsbehov samt ägarens bedömning av anläggningens säkerhet.> 3 1 Anläggningsbeskrivning <Kapitlet bör innefatta minst följande uppgifter • en översiktlig beskrivning av anläggningen, dess geografiska läge och tillfartsvägar • en karta där anläggningen, tillfartsvägar och närliggande dammanläggningar uppströms och nedströms framgår • allmänna anläggningsuppgifter, gärna i tabellform enligt nedanstående exempel, bl.a. konsekvens- och flödesklassificering, dimensionerande flöde, magasinsuppgifter • en situationsplan över anläggningen med tydliga beteckningar för dammenheter och anläggningsdelar i övrigt • tabell eller motsvarande med anläggningsdata och beskrivning för respektive dammenhet och avbördningsanordningarna, se nedanstående exempel på tabell, om olika dammenheter har olika nivåer på tätkärna, dammkrön kan det redovisas • kortfattad beskrivning av utskoven och hur de manövreras dels för ordinarie drift dels avseende reservdrift och reservkraft, fjärrstyrning, KAS, ev. nödöppning etc. • beskrivning av rutiner för tillståndskontroll (frekvens) och dammanläggningens instrumentering inklusive peglar, samt om mätningar är manuella eller automatiserade, mätprogram och situationsplan för mätanordningar kan bifogas rapporten om så bedöms lämpligt. • kortfattad historik för dammanläggningen; större projekt, särskilda händelser och förhållanden av betydelse från idrifttagningen fram till idag.> Tabell 1 Allmänna uppgifter och data för anläggningen Allmänna uppgifter Vattendrag Koordinater Idrifttagning Län Kommun Fastighet Data för anläggningen Konsekvensklass (högsta) Flödesdimensioneringsklass Utbyggnadsvattenföring 100-års flöde Uppgifter om dimensionerande flöde Dimensionerade tillrinning Dimensionerande avbördning 4 Dimensionerande magasinsnivå Dämningsgräns, DG Sänkningsgräns, SG Magasinsvolym (som kan frisläppas vid dammbrott) Total avbördningskapacitet vid DG Total avbördningskapacitet vid tätkärnans lägsta krön +xxx,x möh (DG + x,x m) Total avbördningskapacitet vid lägsta dammkrön + xxx,x möh (DG + x,x m) Magasinets stighastighet vid 0-tappning och stationsfrånslag vid full utbyggnadsvattenföring Magasinets stighastighet vid 100-årsflöde om inget flöde släpps förbi anläggningen Tabell 2 XX dammanläggning består av X dammenheter från vänster till höger Dammenhet Utförande / Beskrivning av ingående dammdelar Spärrdamm A Fyllningsdamm med central tätkärna…. grundlagd på naturlig mark… Huvuddamm Vänster fyllningsdamm…. Spärrdamm Längd (m) Höjd (m) Konsekvensklass 540 14 1+ Utskovsparti i betong, med två segmentluckor…samt ett igengjutet flottningsutskov 50 17 Intagsparti i betong, med två intagsluckor… x x Höger fyllningsdamm… x x x Fyllningsdamm… 10 2 3 40 3 2 5 2 Organisation, dokumentation, beredskap <Bör innehålla en tabell med årtal för upprättade styrande dokument, rapporter från tillståndskontroll m.m. Exempel på styrande dokument och tillståndskontroll ges i tabellen nedan, radrubrikerna anpassas efter behov efter anläggningen.> Tabell 3 Sammanfattade tabell över dammsäkerhetsaktiviteter och upprättade dokument Aktivitet / Dokument Aktuell version/senast utförd, år Anmärkning (t ex plan för revidering/genomförande) Konsekvensklassificering Flödesdimensionering, klassning DTU-manual Fördjupad dammsäkerhetsutvärdering Fördjupad inspektion Mätprogram Utvärdering av dammätningar RIDAS systemrevision Underlag samordnad beredskapsplanering X-älven Larmplan X-älven Situationsanalys 6 2.1 Dammsäkerhetsorganisation <Bör innehålla uppgifter om dammsäkerhetsorganisationen för anläggningen> Tabell 4 Dammsäkerhetsorganisation Funktion Dammsäkerhetsansvarig RIDAS-ansvarig Dammtekniskt sakkunnig Driftansvarig Driftledning Dammsäkerhetssamordnare Områdesansvarig Driftcentral Driftgrupp Namn, stationeringsort 2.2 Säkerhetsledningssystem <Bör innehålla en beskrivning av säkerhetsledningssystem som tillämpas inom företaget. Säkerhetsledningssystemet, valda delar av systemet eller en kortfattad beskrivning av systemet kan med fördel bifogas säkerhetsrapporten. > 2.3 Beredskap för dammbrott <Information om beredskapen för dammbrott vid anläggningen, beskrivning av nedanstående punkter bör ingå; • beredskapsorganisationen, • övervakning (vad övervakas och varifrån, larm från dammätningar, kameror) • beredskapsplaner (för vilka situationer och för vilka funktioner inom organisationen) • åtgärdsplaner för anläggningen (för vilka händelser, slutsatser från situationsanalys) • tillgänglighet till anläggningen för fordon (vid svåra yttre förhållanden som höga flöden, tjällossning, snö, storm, risk för dammbrott) • beredskapsresurser (vilka resurser finns och var; t.ex. reservmassor, avtal med entreprenörer, maskinpark, båt, reservaggregat, informationen anpassas efter anläggningsspecifika behov) • kommunikation (internt och externa samband, RAKEL etc) • larmning av externa aktörer • varning av allmänheten (VMA, rutiner för varning och särskilda varningssystem> <Även om skyldighet att hålla beredskap för dammbrott kan ställas enligt miljöbalken, och därmed ligger under länsstyrelsens tillsyn, finns det huvudsakliga regelverket för beredskap i lagen om skydd mot olyckor, LSO. T.ex. i 2 kap. 4 § finns bestämmelser om beredskap m.m. vid farlig verksamhet och följdbestämmelser om varning samt underrättelse och information vid olycka eller överhängande fara för olycka. Kommunen bedriver tillsyn enligt LSO, medan. Länsstyrelsen i sin tur har tillsyn över kommunernas verksamhet enligt LSO. Ett samarbete och samråd mellan länsstyrelse och kommun underlättar en heltäckande bedömning och tillsynen kan med fördel samordnas. Det kan därför vara lämpligt att dammägaren redan vid upprättandet av den fördjupade årsrapporten tar hänsyn till de specifika frågeställningar som tillsynen enligt LSO kan utgå från (nedan följer utdrag ur broschyr Dammsäkerhet och beredskap för dammbrott, Svenska kraftnät och Räddningsverket, 2007): • Har de händelser och scenarier som kan leda fram till dammbrott eller överhängande fara för dammbrott identifierats och analyserats? • Är konsekvenserna av ett dammbrott analyserade? • Kan dammbrott eller överhängande fara för dammbrott upptäckas i tid? 7 • • • • • • • • • • Finns rutiner för vilka åtgärder som skall vidtas vid dammbrott eller överhängande fara för dammbrott? Finns rutiner och utrustning för alarmering av berörda samhällsfunktioner? Finns rutiner och utrustning för att varna de människor som kan skadas av det utströmmande vattnet? Är ansvarsfördelningen för att varna dem som kan skadas av det utströmmande vattnet utklarad med kommunen och andra ansvariga myndigheter? Vilken beredskap med personal och egendom i övrigt finns upprättad? Vilka övriga nödvändiga åtgärder har vidtagits för att hindra eller begränsa allvarliga skador vid dammbrott, till exempel information till allmänheten? Finns rutiner för att underrätta och informera berörda myndigheter vid dammbrott eller överhängande fara för dammbrott? Finns rutiner för att identifiera förhållanden som ger behov av att uppdatera planeringen? Finns rutiner och planering för övning? Vilka erfarenheter finns från genomförda övningar?> 3 Egenkontroll och aktiviteter 201X <ange föregående år> 3.1 Tillståndskontroll <Beskrivning av under året genomförd tillståndskontroll inklusive dammätningar och funktionsprovningar av avbördningsanordningen samt beskrivning av upptäckta svagheter eller avvikelser. För svagheter och avvikelser med betydelse för dammsäkerheten som upptäckts i samband med detta (jfr Fråga 1 basrapportering) beskrivs: • vad som upptäcktes, • när och hur det upptäcktes, • händelsens/svaghetens/avvikelsens betydelse för dammsäkerheten (på vilket sätt den påverkar dammsäkerheten negativt) och standardiserad bedömningsklass. • vilka åtgärder som har vidtagits eller planeras genomföras, för planerade åtgärder kan med fördel hänvisning göras till Bilaga 1, Åtgärdsplan och andra planerade aktiviteter, som bifogas rapporten.> 3.2 Oförutsedda händelser/Driftstörningar <Beskrivning av eventuella oförutsedda händelser eller driftstörningar med betydelse för dammsäkerheten som skett under året (jfr Fråga 3 i basrapporteringen). Redogörelsen bör innefatta en beskrivning av driftstörningen/händelsen med avseende på: • vad som hände • när och hur det upptäcktes • hur det påverkade eller hade kunnat påverka dammsäkerheten, om det är relevant anges standardiserad bedömningsklass • om och när driftstörningen/händelsen rapporterades till länsstyrelsen • hur driftstörningen/händelsen åtgärdades eller planeras åtgärdas, för planerade åtgärder kan med fördel hänvisning göras till Bilaga 1, Åtgärdsplan och andra planerade aktiviteter, som bifogas rapporten.> 3.3 Utredningar, aktiviteter och åtgärder vid anläggningen <Beskrivning av aktiviteter och åtgärder som genomförts under året, exempelvis utredningar, underhållsåtgärder eller större dammsäkerhetshöjande åtgärder (jfr Fråga 2 i basrapporteringen). Redogörelsen bör innefatta en beskrivning av • förhållandena eller svagheten som föranlett åtgärden • beskrivning av åtgärden, hänvisning till åtgärdsplan i föregående årsrapportering kan göras om så bedöms lämpligt .> 8 3.4 Företagsövergripande aktiviteter, organisation, rutiner etc. <Beskrivning av väsentliga övergripande aktiviteter och förändringar i företagets organisation, arbetssätt etc. som gjorts under året. För planerade åtgärder kan med fördel hänvisning göras till Bilaga 1, Åtgärdsplan och andra planerade aktiviteter, som bifogas rapporten.> 4 Säkerhetsbedömning <Kapitlet bör innehålla en kortfattad bedömning av dammanläggningens säkerhet. Bedömning bör koppla till vad som beskrivits i föregående kapitel, d.v.s. anläggningens utförande och skick, rutiner för anläggningens säkra drift, övervakning och beredskap för dammbrott.> Revideringsförteckning Utgåva Datum Ändring 1 datum Nyupprättat dokument 9 Bilaga 1 Åtgärdsplan och andra planerade aktiviteter <Här samlas uppgifter om kvarstående svagheter/avvikelser vid anläggningen och vilka åtgärder som planeras vidtas. Svagheter som ägaren bedömer ha måttlig till mycket stor betydelse ut dammsäkerhetssynpunkt (motsvarande BK3-BK5) bör täckas in av åtgärdsplanen. Åtgärdsplanen bör innefatta såväl funktionsfel som avvikelser av kategorin dammätning, dokumentation och rutiner samt organisation och kompetens (motsvarande A3-A5). För bedömningsskala och kategoriindelning hänvisas till dokumentet ”System för bedömning av dammsäkerhetsanmärkningar”, daterat 2010. Dammägaren kan med fördel välja att gruppera svagheter och åtgärder i samlade ”åtgärdspaket”. Åtgärdsplanen kan redovisas i valfritt format, i tabellform eller löpande text. Nedan ges ett exempel på utformning av tabell:> DAMMENHET/ ANLÄGGNINGSDEL SVAGHET/AVVIKELSE, BETYDELSE UR DAMMSÄKERHETSSYNPUNKT Beskrivning av svagheten, när och hur den identifierades, hur den påverkar dammsäkerheten och standardiserad bedömningsklass ÅTGÄRD och TIDPLAN Beskrivning av planerad åtgärd och när åtgärden planeras genomföras <Här samlas uppgifter om planerade aktiviteter som inte har direkt koppling till identifierade svagheter eller åtgärder som föranleds av dessa. Det kan vara t.ex företagsövergripande aktiviteter och förändringar, planerat underhåll av anläggningens utskovsluckor eller undersökningar/övervakning av dammen som genomförs mer sällan, t.ex. planerad laserscanning eller ekolodning av dammen. Aktiviteterna kan redovisas i valfritt format, i tabellform eller löpande text. Nedan ges ett exempel på utformning av tabell.> DAMMENHET/ ANLÄGGNINGSDEL/ ÖVERGRIPANDE AKTIVITET Beskrivning av planerad aktivitet TIDPLAN Beskrivning av när aktiviteten planeras genomföras 10
© Copyright 2024