1. No category

Detaljplan för bostäder och
förskola i Brunnsberg i Varberg,
Varbergs kommun
Väg- och flygtrafikbullerutredning
2015-06-17
Detaljplan för bostäder och förskola i Brunnsberg i Varberg, Varbergs
kommun
Väg- och flygtrafikbullerutredning
2015-06-17
Beställare:
Varbergs kommun
432 80 Varberg
Beställarens representant: Jenny Jakobsson
Konsult:
Norconsult AB
Box 8774
402 76 Göteborg
Uppdragsledare
Handläggare
Anna Lena Frennborn
Johanna Gervide
Uppdragsnr:
104 03 77
Filnamn och sökväg:
n:\104\03\1040377\6 leverans\04 färdig handling (inkl
pm)\brunnsberg pm 2015-06-17.docx
Kvalitetsgranskad av:
Erland Kjellson
Tryck:
Norconsult AB
3 (15)
Innehållsförteckning
1
Orientering ......................................................................................... 5
2
Trafikbuller......................................................................................... 5
2.1
2.3
2.4
2.5
3
3.1
3.2
2.4
2.5
Flygbuller ......................................................................................... 10
Förutsättningar ........................................................................... 10
Riktvärden, tillämpningsanvisningar ........................................... 10
Resultat...................................................................................... 11
Möjliga åtgärder ......................................................................... 13
Slutsats ............................................................................................ 13
n:\104\03\1040377\6 leverans\04 färdig handling (inkl pm)\brunnsberg pm
2015-06-17.docx
4
Förutsättningar och metodik ......................................................... 5
Riktvärden, tillämpningsanvisningar ............................................. 7
Resultat........................................................................................ 8
Möjliga åtgärder ......................................................................... 10
2015-06-17
Detaljplan för bostäder och förskola i Brunnsberg i Varberg,
Varbergs kommun
Väg- och flygtrafikbullerutredning
n:\104\03\1040377\6 leverans\04 färdig handling (inkl pm)\brunnsberg pm
2015-06-17.docx
4 (15)
2015-06-17
Detaljplan för bostäder och förskola i Brunnsberg i Varberg,
Varbergs kommun
Väg- och flygtrafikbullerutredning
5 (15)
1
Orientering
Öster om bostadsområdet Brunnsberg, ca 1 km nordost om Varbergs centrum
planeras nya bostäder samt förskola. Planområdet gränsar i sydöst till Gödestadsvägen. Nordväst om planområdet är Varbergs flygplats belägen, se figur 1.
Figur 1 Planområdet, Brunnsberg (röd markering)
Källa: Eniro
Varbergs flygplats (blå markering)
Ljudnivåer från väg- och flygtrafiken kan komma att medföra störningar för
planerade bostäder. Norconsult AB har därför utarbetat denna utredning på uppdrag
av Varbergs kommun.
n:\104\03\1040377\6 leverans\04 färdig handling (inkl pm)\brunnsberg
pm 2015-06-17.docx
Utredningen syftar till att redovisa förutsättningar, gällande riktvärden samt resultat
av beräknade bullernivåer.
2
Trafikbuller
2.1 Förutsättningar och metodik
Föreslagen bebyggelse
Planförslaget innebär en utbyggnad med ca 180 nya bostäder samt förskola. Två
alternativa bebyggelseförslag har tagits fram, se figur 2.
Alternativ 1
Alternativ 2
Lamellhus, tillåts uppföras i 5 våningar
Punkthus, tillåts uppföras i 8 våningar i sydvästra delen och 6
våningar i nordöstra delen.
2015-06-17
Detaljplan för bostäder och förskola i Brunnsberg i Varberg,
Varbergs kommun
Väg- och flygtrafikbullerutredning
6 (15)
Alternativ 1. Lamellhus
Alternativ 2 Punkthus
Figur 2 Alternativa illustrationer
Trafik
Trafikflödena mättes på Gödestadsvägen till 1 100 fordon/årsdygn år 2014 och på
Västkustvägen till 8 100 fordon/årsdygn år 2011. Trafikflödena har räknats upp
med 1 % per år till år 2030 till följd av bebyggelsetillväxten i staden (någon
generell trafikökning i Sverige har däremot inte noterats under de senaste åren).
Planerad bebyggelse bedöms alstra ca 900 fordon/dygn (180 lägenheter * 5
trafikrörelser). Av dessa har 80 % antagits köra mot väster och 20 % mot öster.
Trafikförutsättningar, för vilka bullerberäkningarna baserats på, redovisas i
tabell 1.
Tabell 1
Trafikförutsättningar
Väg
Trafikmängd år
2030 (fordon/
årsdygn)
Andel tung
trafik (%)
Skyltad
hastighet (km/)
Gödestadsvägen
2 000
1
40/30
Västkustvägen
9 800
5
70
2015-06-17
Detaljplan för bostäder och förskola i Brunnsberg i Varberg,
Varbergs kommun
Väg- och flygtrafikbullerutredning
n:\104\03\1040377\6 leverans\04 färdig handling (inkl pm)\brunnsberg pm
2015-06-17.docx
Gödestadsvägen har idag en skyltad hastighet om 50 km/h men vid genomförande
av planen planeras en sänkning av skyltad hastighet till 40 km/h. Då planen
inkluderar en förskola vid Gödestadsvägen planeras sänkt hastighet, 30 km/h på en
sträcka om 100 m på ömse sidor om denna.
7 (15)
Metodik
Ljudnivåerna har beräknats enligt ”Nordisk beräkningsmodell” för vägtrafik.”
Beräkning och redovisning av ljudutbredning har tagits fram med programmet
SoundPlan 7.3.
I detta program konstrueras som bas för beräkningarna en tredimensionell modell
av planområdet med vägar, byggnader och övriga ytor. Trafikmängder och andra
trafikförutsättningar läggs också in i modellen. Som underlag för beräkningarna har
grundkarta samt illustration enligt figur 2 legat.
2.3 Riktvärden, tillämpningsanvisningar
Bostäder
Riksdagsbeslutet
Riksdagen antog 1997, vid beslut om Infrastrukturinriktning för framtida
transporter (Prop 1996/97:53), följande riktvärden för trafikbuller. Riktvärdena bör
normalt inte överskridas vid nybyggnad och/eller väsentlig ombyggnad av
trafikinfrastruktur.




Ekvivalentnivå inomhus
Maximalnivå inomhus nattetid
Ekvivalentnivå utomhus (vid fasad)
Maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad
30 dBA
45 dBA
55 dBA
70 dBA
n:\104\03\1040377\6 leverans\04 färdig handling (inkl pm)\brunnsberg
pm 2015-06-17.docx
Riktvärdenas formella status
Riktvärdena anger den kvalitet på ljudmiljön som riksdag och regering har satt upp
som långsiktiga mål. Riktvärdena ska vägleda bland annat arbetet med fysisk
planering och behandling av enskilda tillståndsärenden enligt plan- och bygglagen.
Riktvärdena är inte inskrivna i någon författning utan uttrycker riksdagens
ambitionsnivå för åtgärder mot trafikbuller i prop 1996/97:53.
Ur propositionen citeras:
”Riktvärdena är inga rättsligt bindande normer, utan skall vara vägledande för
bedömningar med hänsyn till lokala faktorer och särskilda omständigheter i det
enskilda fallet.”
Riktvärdena för buller bör ses som ”långsiktiga mål”. Det är stor skillnad på
möjligheterna att uppnå god miljökvalitet mellan olika plansituationer, och
tillämpningen av riktvärdena kommer därför till en början att skilja. En utgångspunkt bör därvid vara ”att riktvärdena bör klaras”, dels ”vid nybyggnad av
2015-06-17
Detaljplan för bostäder och förskola i Brunnsberg i Varberg,
Varbergs kommun
Väg- och flygtrafikbullerutredning
8 (15)
bostäder”, och dels ”vid nybyggnad och väsentlig ombyggnad av trafikanläggningar så långt det är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt”.
Förskola
Vad avser undervisningslokaler, som t ex förskola finns inga bindande riktvärden.
Praxis har dock blivit att riktvärden enligt nedan ska klaras



Ekvivalent ljudnivå inomhus
Maximal ljudnivå inomhus
Ekvivalentnivå på vistelseytor
30 dBA
45 dBA
55 dBA
Sällan ställs krav på ljudnivå vid fasad utomhus vilket hänger samman med att
komfortkrav och annat innebär att teknisk ventilation numera får ses som standard.
Fönster behöver därmed inte öppnas för ventilation och byggnad kan då lokaliseras
mot bullerkällan så att den ger bullerskydd åt vistelseytor.
2.4 Resultat
Bullerberäkningarna har utförts för två alternativa bebyggelseförslag enligt figur 1.
Resultatet av beräkningarna redovisas dels som ljudutbredningskarta för markplan,
1,7 m ovan mark, och dels som frifältsvärden vid fasad för respektive våning i
tabellform.
Ekvivalent ljudnivå utomhus vid fasad
Bebyggelseförslag 1
Bilaga 1A
Ekvivalenta ljudnivåerna vid mest utsatt bostadsfasad - gaveln mot
Gödestadsvägen - beräknas få ljudnivåer mellan 53 och 55 dBA. Riktvärdet
beräknas klaras för samtliga byggnader och fasader.
Bebyggelseförslag 2
Bilaga 1B
Ekvivalenta ljudnivåerna vid mest utsatt bostadsfasad - fasad mot Gödestadsvägen
- beräknas få ljudnivåer mellan 52 och 55 dBA. Riktvärdet beräknas klaras för
samtliga byggnader och fasader.
2015-06-17
Detaljplan för bostäder och förskola i Brunnsberg i Varberg,
Varbergs kommun
Väg- och flygtrafikbullerutredning
n:\104\03\1040377\6 leverans\04 färdig handling (inkl pm)\brunnsberg pm
2015-06-17.docx
Riktvärdet för ekvivalent ljudnivå 55 dBA avser ljudnivå vid fasad samt uteplats i
anslutning till bostad.
9 (15)
Ekvivalent- och maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad
Riktvärdet för ekvivalent ljudnivå, 55 dBA, avser ljudnivå vid fasad samt uteplats i
anslutning till bostad. Vad gäller riktvärdet för maximal ljudnivå, 70 dBA, avser
det (endast) ljudnivå för uteplats i anslutning till bostad alltså ej längs hela fasaden.
Varje bostad bör ha en uteplats, gemensam eller privat, där riktvärdena klaras. Om
en uteplats uppfyller riktvärdena kan ytterligare uteplats med sämre ljudmiljö
utgöra ett komplement. På bilagorna 1A och 1B har områden markerade med grönt
ekvivalent ljudnivå om 55 dBA eller lägre. På bilaga 2A och 2B har områden
markerade med grönt maximal ljudnivå om 70 dBA eller lägre.
Bebyggelseförslag 1
Bilaga 1A och 2A
Maximala ljudnivåerna vid mest utsatt bostadsfasad – gaveln mot Gödestadsvägenberäknas få ljudnivåer mellan 71 och 75 dBA och ekvivalenta ljudnivåer mellan 53
och 55 dBA.
Riktvärdet klaras vid gemensam uteplats inom områden markerade med grönt och
vid privata uteplatser i norra delen av huslängorna. Riktvärdet överskrids på privata
uteplatser vid fasad närmast Gödestadsvägen.
n:\104\03\1040377\6 leverans\04 färdig handling (inkl pm)\brunnsberg
pm 2015-06-17.docx
Vid förskolan beräknas ekvivalenta ljudnivån till mellan 40 och 50 dBA på större
delen av vistelseytorna, d v s riktvärdet klaras.
Bebyggelseförslag 2
Bilaga 1B och 2B
Maximala ljudnivåerna vid mest utsatt bostadsfasad – fasad mot Gödestadsvägenberäknas få ljudnivåer mellan 71 och 75 dBA och ekvivalenta ljudnivåer mellan 52
och 55 dBA.
Riktvärdet klaras vid gemensam uteplats inom områden markerade med grönt och
vid privata uteplatser i norra delen av huslängorna. Riktvärdet överskrids på privata
uteplatser vid fasad närmast Gödestadsvägen.
Vid förskolan beräknas ekvivalenta ljudnivån till mellan 40 och 50 dBA på större
delen av vistelseytorna, d v s riktvärdet klaras.
Ekvivalent- och maximalnivå inomhus
Riktvärdena inomhus klaras med normala treglasfönster (dämpar ca 30 dBA) för
både bostadslägenheter och förskola.
2015-06-17
Detaljplan för bostäder och förskola i Brunnsberg i Varberg,
Varbergs kommun
Väg- och flygtrafikbullerutredning
10 (15)
2.5 Möjliga åtgärder
Om ambitionen är att riktvärdena ska klaras även på privata uteplatser vid fasad
närmast Gödestadsvägen kan balkongerna skärmas lokalt.
3
Flygbuller
3.1 Förutsättningar
Varbergs flygplats är belägen ca 2 km nordväst om planområdet. Flygtrafiken lyder
under internationell tid (GMT) och kan därmed i princip pågå 24 timmar per dygn.
Banan är dock inte markerad med banljus vilket gör att trafik inte förekommer
under mörker. Varbergs flygplats är en godkänd certifierad allmän flygplats vilket
gör att flygplatsen råder under Transportstyrelsens författningssamling vilket
innebär att flygplatsen är en öppen flygplats. Enligt flygplatsen sker det 1,2-1,8
starter/dygn (på en årsbasis) mot staden.
En flygbullerutredning har tagits fram av Ramböll ”Komplettering. Varbergs
flygplats, ny asfaltbana” (Ramböll 2011-03-25). Utredningen är gjord på en P28A181 eller liknande typ av Cessna 182P.
Klagomål har inkommit från boende i Brunnsberg.
Riksdagsbeslutet
Riksdagen antog 1997, vid beslut om Infrastrukturinriktning för framtida
transporter (Prop 1996/97:53), följande riktvärden för trafikbuller vid bostäder.
Riktvärdena bör normalt inte överskridas vid nybyggnation av bostadsbebyggelse
eller vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur:




Ekvivalentnivå inomhus
Maximalnivå inomhus nattetid
Ekvivalentnivå utomhus (vid fasad)
Maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad
30 dBA
45 dBA
55 dBA
70 dBA
För utomhusnivån avses för flygbuller FBN 55 dBA.
2015-06-17
Detaljplan för bostäder och förskola i Brunnsberg i Varberg,
Varbergs kommun
Väg- och flygtrafikbullerutredning
n:\104\03\1040377\6 leverans\04 färdig handling (inkl pm)\brunnsberg pm
2015-06-17.docx
3.2 Riktvärden, tillämpningsanvisningar
11 (15)
Enligt riksdagsbeslutet är riktvärdena inga rättsligt bindande normer, utan de skall
vara vägledande för bedömningar med hänsyn till lokala faktorer och särskilda
omständigheter i det enskilda fallet.
Boverkets allmänna råd 2009:1, Flygbuller i planeringen
Ur Boverkets allmänna råd till plan- och bygglagen 2 kap 3 §:
”Vid planering och bygglovprövning för nya bostäder bör följande kunna uppfyllas
genom bebyggelsens placering och utformning:
-
-
-
att lokaliseringen säkerställer att den slutliga bebyggelsen genom yttre och
inre åtgärder kan utformas så att kraven i Boverkets byggregler uppfylls
att lokaliseringen säkerställer att bebyggelsen kan placeras och utformas så
att FBN 55 dBA ekvivalentnivå utomhus vid byggnadens fasader inte
överskrids
att lokaliseringen säkerställer att bebyggelsen kan placeras och utformas så
att maximalnivån 70 dBA inte överskrids utomhus vid byggnadens fasader
mer än 30 gånger per dag/kväll samt
att lokaliseringen säkerställer att bebyggelsen kan placeras och utformas så
att maximalnivån 70 dBA inte överskrids utomhus vid byggnadens fasader
mer än tre gånger per årsmedelnatt.
Tredje och fjärde punkten ovan gäller varken buller från försvarsrelaterad
verksamhet eller buller från helikopter eller ambulansflyg för räddnings och
sjukvårdsrelaterad verksamhet.”
n:\104\03\1040377\6 leverans\04 färdig handling (inkl pm)\brunnsberg
pm 2015-06-17.docx
2.4 Resultat
Flygbullerutredningen (Ramböll 2011-03-25) baseras på flygplanstyper P28A-181
eller liknande typ Cessna 182P. Bullerberäkning har gjorts vid start och landning
inom stråk 06/24 respektive bana 12/30. Beräkningarna visar att ljudutbredningen
är störst vid start, se figur 3 och 4.
2015-06-17
Detaljplan för bostäder och förskola i Brunnsberg i Varberg,
Varbergs kommun
Väg- och flygtrafikbullerutredning
12 (15)
Figur 4 Bullerutbredning vid start stråk 06/24 och bana 12/30. Detalj
Enligt utredningen klaras riktvärdet för maximal ljudnivå 70 dBA för Brunnsberg,
se figur 3 och 4. Detta förutsätter dock att utflygning sker i stråk 06/24 alternativt
på bana 12/30 med fortsatt flygning över väg 153 eller hamninloppet. Idag sker
dock vid start på bana 12/30 utflygning även rakt över Brunnsberg.
2015-06-17
Detaljplan för bostäder och förskola i Brunnsberg i Varberg,
Varbergs kommun
Väg- och flygtrafikbullerutredning
n:\104\03\1040377\6 leverans\04 färdig handling (inkl pm)\brunnsberg pm
2015-06-17.docx
Figur 3 Bullerutbredning vid start stråk 06/24 och bana 12/30. Översikt
13 (15)
Enligt Boverkets allmänna råd bör riktvärdet för maximal ljudnivå, 70 dBA, inte
överskridas mer än 30 gånger per dag/kväll och tre gånger per årsmedelnatt.
Flygvägarna är i nuläget inte reglerade utan varje pilot bestämmer efter egen
säkerhet utflygning beroende på vindförhållanden. Enligt uppgifter från flygplatsen
sker endast 1,2-1,8 starter/dygn (på en årsbasis) mot staden.
Troligen överskrids riktvärdet för maximal ljudnivå, 70 dBA, vid start på bana
12/30 och med överflygning över Brunnsberg. Riktvärdet får dock överskridas upp
till 30 gånger per dag/kväll. Sannolikheten att 30 starter kommer att ske över
Brunnsberg dag- och kvällstid är mycket liten även en maxdag.
Riktvärdet för ekvivalent ljudnivå, 55 dBA FBN, bedöms klaras med god marginal
då flygtrafiken är mycket begränsad. Riktvärdena inomhus klaras med standardfönster förutsatt att riktvärdena utomhus innehålls.
2.5 Möjliga åtgärder
För att minska störande flygbuller för planerad bostadsbebyggelse i Brunnsberg är
det fördelaktigt om flygvägarna och/eller antal starter över Brunnsberg regleras.
Kommunen har i tidigare utredningar gjort bedömningen att rekommenderad
flygväg på flygplatskortet bör anges som: ”Start bana 12 ska ske med utflygning
Värnamovägen/Väg 153”. Avsikten var då att bestämmelsen om rekommenderade
flygvägar ska uppfattas som ett åtagande och inte ett förslag.
n:\104\03\1040377\6 leverans\04 färdig handling (inkl pm)\brunnsberg
pm 2015-06-17.docx
4
Slutsats
Vägtrafikbuller
Samtliga riktvärdena för vägtrafikbuller klaras för båda bebyggelseförslagen. Om
ambitionen är att riktvärdena ska klaras på privata uteplatser vid fasad närmast
Gödestadsvägen kan balkongerna skärmas lokalt.
Flygtrafikbuller
Riktvärdet för maximal ljudnivå, 70 dBA, klaras förutsatt att utflygning sker i stråk
06/24 eller bana 12/30 över väg 153 eller hamninloppet. Men då flygvägarna inte
är reglerade väljs utflygningsväg beroende på vindförhållanden vilket betyder att
flygning även sker rakt över Brunnsberg. Detta sker dock relativt sällan, ca
1,2-1,8 starter/dygn (på en års basis) enligt flygplatsen.
2015-06-17
Detaljplan för bostäder och förskola i Brunnsberg i Varberg,
Varbergs kommun
Väg- och flygtrafikbullerutredning
14 (15)
Troligen överskrids riktvärdet för maximal ljudnivå, 70 dBA, vid start på bana
12/30 och med överflygning över Brunnsberg. Riktvärdet får dock överskridas upp
till 30 gånger per dag/kväll. Sannolikheten att 30 starter kommer att ske över
Brunnsberg dag- och kvällstid är mycket liten även en maxdag.
Riktvärdet för ekvivalent ljudnivå, 55 dBA FBN, bedöms klaras med god marginal
då flygtrafiken är mycket begränsad. Riktvärdena inomhus klaras med
standardfönster förutsatt att riktvärdena utomhus innehålls.
För att minska störande flygbuller för planerad bostadsbebyggelse i Brunnsberg är
det fördelaktigt om flygvägarna och/eller antal starter över Brunnsberg regleras.
Norconsult AB
Väg och Bana
Trafik
Anna-Lena Frennborn
[email protected]
n:\104\03\1040377\6 leverans\04 färdig handling (inkl pm)\brunnsberg pm
2015-06-17.docx
Johanna Gervide
[email protected]
2015-06-17
Detaljplan för bostäder och förskola i Brunnsberg i Varberg,
Varbergs kommun
Väg- och flygtrafikbullerutredning
2 38
1 36
5
4
3
2
1
5
4
3
2
1
5
4
3
2
1
5
4
3
2
1
5
4
3
2
1
5
4
3
2
1
5
4
3
2
1
49
47
49
49
49
5
4
3
2
1
5
4
3
2
1
45
44
42
41
40
48
45
43
42
39
49
47
46
46
45
49
48
46
44
42
5
4
3
2
1
50
50
49
48
48
5
4
3
2
1
50
50
50
50
50
5
4
3
2
1
47
46
46
46
43
5
4
3
2
1
44
43
43
42
39
5
4
3
2
1
42
40
38
37
35
50
50
50
49 5 48
49 4 48
3 48
2 48
1 47
5
4
3
2
1
5
4
3
2
1
5
4
3
2
1
43
41
39
38
36
45
44
42
41
41
5
4
3
2
1
49
48
48
48
5
48
4
3
2
1
48
48
48
48
47
5
4
3
2
1
54
54
55
55
55
44
41
39
39
39
5
4
3
2
1
48
48
48
48 5 48
47 4 48
3 48
2 48
1 46
5
4
3
2
1
5
4
3
2
1
47
47
46
46
45
5
4
3
2
1
48
47
47
47
45
5
4
3
2
1
2 45
1 43
42
40
37
36
35
5
4
3
2
1
46
46
46
46
44
46
45
45
45
44
2 45
1 43
2 53
1 51
5
4
3
2
1
46
46
46
45
44
5
4
3
2
1
54
54
55
55
54
BILAGA 1A
5
4
3
2
1
53
54
54
55
54
Brunnsberg
Varbergs kommun
VÄGTRAFIKBULLER
Framtid år 2030
Byggnadsförslag 1
54
54
55
55
55
Ekvivalent ljudnivå
[dB(A)]
45 <
50 <
55 <
60 <
65 <
70 <
54
54
55
55
55
<= 45
<= 50
<= 55
<= 60
<= 65
<= 70
Ljudutbredning 1,7 m över mark
samt frifältsvärden per våningsplan
54
54
55
55
55
Bostadshus
Nya planerade hus
0
5
10
20
30
40
m
Upprättad av: Johanna Gervide
Datum: 2015-04-29
5
4
3
2
1
53
54
54
55
55
50
Uppdragsnummer: 104 03 77
2 38
1 36
2 45
1 43
8
7
6
5
4
3
2
1
8
7
6
5
4
3
2
1
8
7
6
5
4
3
2
1
5
4
3
2
1
5
4
3
2
1
51
51
50
49
49
50
50
49
48
45
44
42
38
5
4
3
2
1
49
47
46
46
45
50
50
50
50
50
8
7
6
5
4
3
2
1
50
50
49
48
47
48
48
47
8
7
6
5
4
3
2
1
8
7
6
5
4
3
2
1
8
7
6
5
4
3
2
1
51
51
50
49
48
48
47
46
8
7
6
5
4
3
2
1
52
52
51
51
50
50
50
50
39
39
39
39
39
38
37
32
48
47
47
47
47
47
47
44
8
7
6
5
4
3
2
1
8
7
6
5
4
3
2
1
8
7
6
5
4
3
2
1
52
53
53
54
54
55
55
55
49
49
49
49
49
50
49
49
8
7
6
5
4
3
2
1
46
45
43
41
40
39
38
36
8
7
6
5
4
3
2
1
50
49
49
49
49
50
50
49
48
48
49
49
49
49
49
47
8
7
6
5
4
3
2
1
49
49
47
46
45
44
43
43 8
7
6
5
4
3
2
1
8
7
6
5
4
3
2
1
49
48
47
46
45
44
43
42
8
7
6
5
4
3
2
1
52
53
53
54
54
55
55
55
8
7
6
5
4
3
2
1
47
47
45
43
42
40
40
40
50
50
50
50
50
50
50
50
48
48
48
48
48
48
48
45
8
7
6
5
4
3
2
1
8
7
6
5
4
3
2
1
2 45
1 44
41
41
41
41
40
40
39
36
8
7
6
5
4
3
2
1
48
49
49
49
49
49
49
48
8
7
6
5
4
3
2
1
36
34
33
33
32
33
34
32
49
49
49
49
49
50
50
49
8
7
6
5
4
3
2
1
47
48
48
48
48
49
48
47
2 53
1 51
BILAGA 1B
Brunnsberg
Varbergs kommun
8
7
6
5
4
3
2
1
52
52
53
53
54
54
55
54
VÄGTRAFIKBULLER
Framtid år 2030
Byggnadsförslag 2
52
53
53
54
54
55
55
55
Ekvivalent ljudnivå
[dB(A)]
45 <
50 <
55 <
60 <
65 <
70 <
<= 45
<= 50
<= 55
<= 60
<= 65
<= 70
Ljudutbredning 1,7 m över mark
samt frifältsvärden per våningsplan
Bostadshus
Nya planerade hus
0
5
10
20
30
40
m
Upprättad av: Johanna Gervide
Datum: 2015-04-29
5
4
3
2
1
53
54
54
55
55
50
Uppdragsnummer: 104 03 77
2 51
1 51
5
4
3
2
1
5
4
3
2
1
5
4
3
2
1
5
4
3
2
1
5
4
3
2
1
5
4
3
2
1
5
4
3
2
1
56
58
60
59
59
5
4
3
2
1
5
4
3
2
1
56
56
56
56
55
59
60
60
59
57
64
64
64
65
65
60
60
60
59
55
5
4
3
2
1
67
67
67
67
68
5
4
3
2
1
67
68
68
68
68
5
4
3
2
1
66
66
66
66
62
5
4
3
2
1
62
62
62
62
58
5
4
3
2
1
52
52
52
52
53
67
68
68
68 5 67
68 4 68
3 68
2 68
1 67
5
4
3
2
1
5
4
3
2
1
5
4
3
2
1
56
56
56
55
55
55
54
54
54
53
5
4
3
2
1
67
68
68
68
5
68
4
3
2
1
67
68
68
68
67
5
4
3
2
1
71
72
73
75
75
53
51
51
52
51
5
4
3
2
1
67
67
67
67 5 67
67 4 67
3 67
2 67
1 66
5
4
3
2
1
5
4
3
2
1
65
65
66
66
65
5
4
3
2
1
66
66
66
67
65
5
4
3
2
1
2 62
1 60
50
47
44
46
45
5
4
3
2
1
66
66
66
66
65
63
64
64
64
64
2 64
1 63
2 71
1 71
5
4
3
2
1
65
65
65
65
65
5
4
3
2
1
71
72
74
74
75
BILAGA 2A
5
4
3
2
1
71
73
74
75
75
Brunnsberg
Varbergs kommun
VÄGTRAFIKBULLER
Framtid år 2030
Byggnadsförslag 1
71
72
73
74
75
Maximal ljudnivå
[dB(A)]
60 <
65 <
70 <
75 <
80 <
85 <
71
72
73
74
75
<= 60
<= 65
<= 70
<= 75
<= 80
<= 85
Ljudutbredning 1,7 m över mark
samt frifältsvärden per våningsplan
71
72
73
74
75
Bostadshus
Nya planerade hus
0
5
10
20
30
40
m
Upprättad av: Johanna Gervide
Datum: 2015-04-29
5
4
3
2
1
71
72
73
75
75
50
Uppdragsnummer: 104 03 77
2 51
1 51
2 62
1 60
8
7
6
5
4
3
2
1
8
7
6
5
4
3
2
1
8
7
6
5
4
3
2
1
5
4
3
2
1
5
4
3
2
1
60
60
60
60
60
61
61
59
58
59
59
59
55
5
4
3
2
1
64
64
64
65
65
67
68
68
68
68
8
7
6
5
4
3
2
1
56
56
56
56
58
59
60
59
8
7
6
5
4
3
2
1
8
7
6
5
4
3
2
1
8
7
6
5
4
3
2
1
58
58
58
58
59
59
58
57
8
7
6
5
4
3
2
1
66
67
67
68
68
69
69
69
61
61
61
61
61
61
61
57
65
65
65
65
65
65
65
63
8
7
6
5
4
3
2
1
8
7
6
5
4
3
2
1
8
7
6
5
4
3
2
1
68
69
70
71
72
73
74
75
66
67
67
68
68
69
69
69
8
7
6
5
4
3
2
1
54
54
55
55
55
55
55
54
8
7
6
5
4
3
2
1
66
67
67
68
68
69
69
69
66
66
67
67
68
68
69
68
8
7
6
5
4
3
2
1
62
62
62
61
61
62
62
60 8
7
6
5
4
3
2
1
8
7
6
5
4
3
2
1
56
56
56
56
56
55
55
54
8
7
6
5
4
3
2
1
68
69
70
71
72
73
74
75
8
7
6
5
4
3
2
1
54
54
54
53
52
51
51
50
66
66
67
67
68
68
69
69
66
66
66
66
67
67
67
64
8
7
6
5
4
3
2
1
8
7
6
5
4
3
2
1
2 63
1 63
61
61
61
62
62
62
62
60
8
7
6
5
4
3
2
1
66
67
67
68
68
69
69
69
8
7
6
5
4
3
2
1
52
52
53
53
53
53
53
50
66
67
67
68
68
68
69
69
8
7
6
5
4
3
2
1
66
66
67
68
68
68
69
69
2 71
1 71
BILAGA 2B
Brunnsberg
Varbergs kommun
8
7
6
5
4
3
2
1
68
69
70
71
73
74
75
75
VÄGTRAFIKBULLER
Framtid år 2030
Byggnadsförslag 2
68
69
70
71
72
73
74
75
Maximal ljudnivå
[dB(A)]
60 <
65 <
70 <
75 <
80 <
85 <
<= 60
<= 65
<= 70
<= 75
<= 80
<= 85
Ljudutbredning 1,7 m över mark
samt frifältsvärden per våningsplan
Bostadshus
Nya planerade hus
0
5
10
20
30
40
m
Upprättad av: Johanna Gervide
Datum: 2015-04-29
5
4
3
2
1
71
72
73
75
75
50
Uppdragsnummer: 104 03 77
Norconsult AB
Theres Svensson gata 11
Box 8774, 402 76 Göteborg
031 – 50 70 00, fax 031-50 70 10
www.norconsult.se
Naturvärdesinventering
Brunnsberg
Varbergs kommun 2015
JSN0052 Varberg, Brunnsberg NVI 2015
Rapportdatum: 2015-06-11
Beställare: Fredrik Olausson, Stadsbyggnadskontoret, Varbergs kommun
Utförande konsult: Calluna AB, Lilla torget 4, 411 18 Göteborg
Projektledare: Jakob Sörensen, Calluna AB
Naturvärdesinventering: Jakob Sörensen, Calluna AB
Foto: Jakob Sörensen, Calluna AB, om inget annat anges
Kartor: Jakob Sörensen, Calluna AB
Kvalitetsgranskning: Elisabeth Östlund Fält, Calluna AB
Konsultens interna projektnamn: JSN0052 Varberg, Brunnsberg NVI 2015
Kontaktperson för denna rapport: Jakob Sörensen, [email protected] eller 0705-621585.
Rapport citeras som: Sörensen J. 2015 ”Naturvärdesinventering Brunnsberg, Varbergs kommun 2015”,
Calluna AB 2015.
1
JSN0052 Varberg, Brunnsberg NVI 2015
Sammanfattning
Varbergs kommun arbetar med en ny detaljplan vid Brunnsberg, strax nordost om
Varbergs centrum. Våren 2015 gjorde Calluna AB en naturvärdesinventering i
planområdet samt i närliggande områden som sammanlagt ger ett
inventeringsområde. Vidare undersöktes områdets ekosystemtjänster.
Inom ramen för naturvärdesinventering enligt SIS-standard så har tre områden pekats
ut med betydelse för biologisk mångfald varav det ena täcker in större delen av
planområdet. Två områden klassades till klass 3 ”påtagligt naturvärde” och ett
området till klass 4 ”visst naturvärde”. Vid inventeringen identifierades fyra
naturvårdsarter. Inga områden med klass 1 eller 2 har identifierats inom
inventeringsområdet.
De främsta ekosystemtjänster som området omfattas av är naturupplevelser,
rekreation, pollinerande insekter och naturlig skadedjursbekämpning samt parkbris,
rening av luft och skuggning. Då det endast gjordes ett besök till inventeringsområdet
är det svårt att utifrån det göra en bedömning av områdets förmåga att rena och
flödeshantera vatten.
2
JSN0052 Varberg, Brunnsberg NVI 2015
Innehåll
1. Bakgrund
4
1.1 Uppdrag och syfte!
4
1.2 Allmän beskrivning av planområdet och dess närhet!
4
2. Naturvärdesinventering
6
3. Resultat
6
3.1 Naturvärdesinventering!
6
3.2 Områdesbeskrivning!
8
3.3 Naturvårdsarter!
10
3.3 Ekosystemtjänster!
11
4. Slutsatser
13
5. Referenser
14
Bilaga 1. Metod för naturvärdesinventering (NVI)
15
3
JSN0052 Varberg, Brunnsberg NVI 2015
1. Bakgrund
1.1 Uppdrag och syfte
Varbergs kommun arbetar med en detaljplan vid Brunnsberg, strax norrost om
Varbergs centrum. Detaljplanens syfte är att göra det möjligt att bygga flerbostadshus
och en förskola. Vid samrådet kom det in yttranden gällande naturmiljö och
kommunen har därför efterfrågat att en naturvärdesinventering görs i området.
Calluna AB fick under våren 2015 uppdraget att genomföra denna
naturvärdesinventering. Syftet med inventeringen är att få en överblick samt att
lokalisera värdefulla miljöer inom planområdet och i närliggande naturområden.
Vidare har ekosystemtjänster för området översiktligt undersökts.
1.2 Allmän beskrivning av planområdet och dess närhet
Planområdet ligger i anslutning till Brunnsberg och sträcker sig längs med
Gödestadsvägen. Det består av mindre bebyggda ytor belägna mot söder med bland
annat en befintlig förskola, samt ett trädbeklätt grönområde mot nordost (figur 1).
±
Varberg, Brunnsberg NVI 2015
Svarta havet
Gödestadsvägen
±
Förskola
S:t Jörgens kyrkogård
Teckenförklaring
Planområde
Inventeringsområde
0 25 50
100
150
200
Meter
Source: Esri, DigitalGlobe, GeoEye, i-cubed, USDA, USGS, AEX, Getmapping,
Aerogrid, IGN, IGP, swisstopo, and the GIS User Community
Figur 1. Inventerings- och planområdet är beläget vid Gödestadsvägen i
södra delen av Brunnsbergsskogen.
4
JSN0052 Varberg, Brunnsberg NVI 2015
Enligt figuren ovan är det viktigt att ha avgränsningen i åtanke. Planområdet är
området som tänks bebyggas och inventeringsområdet omfattar planområdet och
närmiljön enligt figur 1. Både områdena ingår i sydvästra delen av Brunnsbergsskogen. Planområdet är cirka 2,5 ha stort och gränsar i väster mot bebyggelse samt en
större gräsyta med basket- och fotbollsplan samt boulebana som ingår i
inventeringsområdet. Norrut fortsätter inventeringsområdet och utanför detta
fortsätter Brunnsbergsskogen. Svarta havet ligger utanför inventeringsområdet och ca
Figur 2. Till väster syns öppnare ytan väster om planområdet sett från söder mot Brunnsbergsskogen. Till
höger syns en del av planområdet sett från Gödestadsvägen från nord mot söder.
100 meter från planområdet. Söderut, på motsatt sida Gödestadsvägen tar S:t Jörgens
kyrkogård vid. Inom planområdet och dess närhet finns idag inget område med
naturskydd, men Brunnsbergsskogen är ett väl använt rekreationsområde.
5
JSN0052 Varberg, Brunnsberg NVI 2015
2. Naturvärdesinventering
Inventeringen har utförts enligt SIS standard ftSS 199000:2014
”Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) – genomförande,
naturvärdesbedömning och redovisning”.
Det huvudsakliga syftet med en NVI är att beskriva och värdera naturområden av
betydelse för biologisk mångfald i ett avgränsat område. NVI resulterar i en
avgränsning av områden, naturvärdesklassning, objektbeskrivningar samt en
övergripande rapport. I NVI:n ingår ingen bedömning av värden för friluftsliv,
kulturmiljö, geologi, landskapsbild eller ekosystemtjänster. En NVI är inte en
konsekvensbedömning eller en bedömning av biotopers känslighet i förhållande till en
exploateringsplan. Den är däremot ett användbart underlag vid en konsekvens- och
känslighetsbedömning och en grund vid fortsatta inventeringar av kvaliteter som
friluftsliv, ekosystemtjänster eller landskapsbild.
Naturvärdesinventeringen vid Brunnsberg utfördes av Jakob Sörensen (ekolog) den 18
maj 2015. I studien ingick både en förstudie och en fältinventering. Förstudien omfattar
en mindre studie av ortofoton samt hantering av underlag. Fältinventeringen utfördes
på nivå ”översikt”, vilket innebär identifiering av naturvärdesobjekt med minsta
karteringsenhet för yta 1 ha eller för linjeformade objekt på 100 m. Vidare har
naturvärdesklass 4 ingått.
3. Resultat
3.1 Naturvärdesinventering
Tre områden har klassats enligt metoden i avsnitt 2 (figur 4). Nedan beskrivs områdena
och dess naturvärden. Övrig area inom inventeringsområdet anses inte uppnå den
lägsta klassen för en inventering med denna nivå och detaljeringsgrad, nämligen ”visst
naturvärde”. Två områden har klassats som Klass 3 ”påtagligt naturvärde” och ett
områden har klassats som Klass 4 ”visst naturvärde”. Vidare har en mindre samling
träd pekats ut i södra delen av planområdet. Dessa består av grövre ädellövträd.
Inventeringsområdet och därmed de klassade områden ingår vidare i ett större
perspektiv. Tre gröna stråk går att urskilja i Varbergs kommun och här ingår
Brunnsbergsskogen i det ena. Detta stråk utgår från hamnen till Brunnsbergsskogen
mot Hästensskogen samt Hammerkulle och därefter vidare till Trönningebjär (”Simma,
leka, svärma” 2013)
6
JSN0052 Varberg, Brunnsberg NVI 2015
±
Varberg, Brunnsberg NVI 2015
Svarta havet
2
1
3
Gödestadsvägen
±
Förskola
Teckenförklaring
Planområde
S:t Jörgens kyrkogård
Inventeringsområde
Calluna NVI
Naturvärdesklass
Klass 3 "påtagligt naturvärde"
Klass 4 "visst naturvärde"
Äldre träd
0 25 50
100
150
200
Meter
Source: Esri, DigitalGlobe, GeoEye, i-cubed, USDA, USGS, AEX, Getmapping,
Aerogrid, IGN, IGP, swisstopo, and the GIS User Community
Figur 3. Resultatet av NVI:n med de tre klassade områden samt utpekade äldre träd. Ingen områden
med klass 1 eller 2 har identifierats enligt SIS standard för NVI.
7
JSN0052 Varberg, Brunnsberg NVI 2015
3.2 Områdesbeskrivning
Här följer en beskrivning av de tre klassade områden. Område #1 ingår till stor del i
planområdet varemot områdena #2 och #3 ansluter till planområdet. Naturvärdena
fortsätter troligen mot nord men dessa delar ingår inte i denna inventeringen.
Område 1: Blandskog!
!
!
!
Klass 3 ”Påtagligt naturvärde”
Beskrivning:
Ett blandskogsområde som omfattar största delen av planområdet. Området fortsätter
utanför planområdet mot nordöst. Söderut dominerar löv som vidare norrut övergår
allt mer i talldominerad mark. Ung skog dominerar (<80 år) men norrut och utanför
inventeringsområdet är förekomsten av äldre träd (>80 år) större. I söder förekommer
främst lövträd med arter som ek, lönn och rönn. I resten av området dominerar tall
med stort inslag av ek och björk samt lönn och rönn. Buskskiktet är flerskiktat med
arter som brakved, nyponros och kaprifol. På sina håll förekommer mindre områden
av örttyp med arter som vitsippa i fältskiktet, men även partier med ristyp och blåbär
förekommer. Bottenskiktet är fattigt med få markmossor och varierar i fuktighet från
torr till friskt.
Naturvärden:
Området har ett visst biotop- och artvärde enligt standarden för NVI, vilket
sammanslaget ger bedömningen Klass 3 ”påtagligt naturvärde”. I området
förekommer måttligt med död ved samt ett mindre inslag av äldre träd. Död ved är
främst torrträd av tall men även ett fåtal lågor finns spridda i området. Området är
8
JSN0052 Varberg, Brunnsberg NVI 2015
flerskiktat och luckigt vilket skapar variation och förutsättning för t.ex. insekter på
solexponerade tallar. De skogliga naturvärden inom avgränsat område ökar på mot
nordöst utanför planområdet och trädskiktet blir här äldre. Västerut och i riktning mot
Gödestadsvägen finns mindre brynzoner med blommande buskar och flora som
indikerar en viss ökad artrikdom med arter som stagg, gökärt och ängsvädd. I
området finns spridda förekomster av den fridlysta idegranen och gransångare hördes.
Båda arterna förekommer inom gränsen för planområdet där idegran finns främst mot
nordöst.
Område 2: Ädellövskog!
!
!
!
Klass 3 ”Påtagligt naturvärde”
Beskrivning:
Området ligger norr om planområdet och har inventerats översiktligt. Det domineras
av bokskog som på sina håll delas av tät buskage. Skogen består av unga träd (>80 år)
med inslag av äldre och grövre träd. Den täta kronvegetationen gör att området
huvudsakligen består av ett enda vegetationsskikt med enstaka förekomster av
trädföryngring och buskar. Dessa finns huvudsakligen vid kantzonerna mot öppnare
mark i anslutning til en stengärdesgård. Generellt brukar fältskiktet i bokskog vara
minimalt , vilket det även är i detta området. Bottenskiktet är friskt.
Naturvärden:
Området har en stor betydelse för den biologiska mångfalden med flera viktiga
biotopvärden som död ved, stengärdsgård och berg i dagen. Vidare är ädellövskogen
en minskande naturtyp, vilket gör biotopen extra värdefull. Det förekommer äldre och
grövre träd i området. Här kan olika organismer trivas och i området hördes
gröngöling som är ny på rödlistan sedan 2015.
Område 3: Gräsmark!!
!
!
!
!
Klass 4 ”Visst naturvärde”
Beskrivning:
Större gräsmark väster om planområdet med öppna ytor och vissa anläggningar för
bollspel. I östra kant finns en asfalterat stig men över gräsmarken finns enstaka
naturstigar. Trädskiktet är intill obefintligt och buskage förekommer endast i kanterna
mot öst och nord varav vissa blommande arter förekommer. I fältskiktet finns en viss
variation i floran. Det förekommer kvävegynnade arter som brännäslor och hundkex
9
JSN0052 Varberg, Brunnsberg NVI 2015
men även mer krävande arter som stagg, ängsvädd, styvmorsviol och blodrot.
Generellt dominerar gräsarter fältskiktet och bottenskiktet är torrt till friskt.
Naturvärden:
Området har ett lågt biotopvärde, men ett visst artvärde och klassningen blir därmed
”visst naturvärde”. Det förekommer små partier med blommande buskar som gynnar
insektsfaunan, samt bistår med bland annat föda och skydd för mindre fåglar. Vidare
finns det mindre till storlek torrare områden som skulle kunna gynna en mer krävande
flora. Stagg är en TUVA-signalart som förekommer spridd i området. I övrigt finns det
enstaka förekomster av styvmorsviol, ängsvädd och blodrot. Dessa är typiska arter i
Natura-2000, men eftersom området inte kvalificerar in under Natura-2000 så kan
dessa arter inte användas som naturvårdsarter. Däremot kan de vara ett tecken på att
gräsmarken tidigare har varit hävdad genom slåtter eller bete.
3.3 Naturvårdsarter
Vid naturvärdesinventeringen har 4 naturvårdsarter noterats. En av dessa är rödlistad,
nämligen gröngöling (NT1). Inom planområdet identifierades idegran, stagg och
gransångare. Idegran är fridlyst enligt paragraf 8 i bland annat Hallands län och stagg
är en TUVA-signalart. Gransångaren har mellan 1975-2005 minskat med 50% men
anses inte som rödlistad.
Enligt nationella databanken för artregistrering (Artportalen 150521) finns en
registeringspunkt för fåglar kallat Brunnsberg. Denna ligger intill planområdet i norr
och ett antal fåglar har registrerats vid denna punkt däribland de rödlistade arterna
brun glada (EN), duvhök (NT), berguv (VU), tornseglare (VU), höksångare (VU) och
stare (VU). Förutom höksångare bedöms dessa arter inte som potentiella häckande
fåglar för planområdet, men vissa av dem kan använda området i syftet att söka föda.
Observationens noggrannhet på samtliga fåglar ligger på 5000 meter vilket är kopplat
till fåglars rörlighet. Det råder därför en viss osäkerhet vart mer exakt observationerna
har gjorts.
1
10
JSN0052 Varberg, Brunnsberg NVI 2015
Från sjön Svarta havet finns förekomst av både större och mindre vattensalamander
(Artportalen 150521 och Länsstyrelsens yttrande 150327) och Calluna bedömer att det i
närheten av tjärnen finns övervintringsplatser för båda arterna.
Med undantag från lekperioden lever båda arterna av vattensalamander ett liv på land.
Arterna håller till under murkna trädstammar och stubbar, i smågnagargångar, under
mossbeklädda stenar och i blockterräng, vanligen i fuktig huvudsakligen
lövdominerad skog. De påträffas sällsynt under vandring på öppen mark som t.ex. i
fuktiga hagar med högvuxet gräs eller på vägar. Studier från Sverige och Frankrike
visare på att större vattensalamander tycks vara mycket specifika i sitt val av landmiljö,
samt att en majoritet av individerna i en population tycks vandra endast mellan 10–100
m från det småvatten de reproducerar sig i. Detta under förutsättning att lämpliga
landmiljöer finns inom detta avstånd. Den lokala populationens hemområde runt
lekdammen bör betraktas som artens vilo- eller övervintringsplats. Arealen på artens
habitat varierar beroende på lokal men omfattar ofta 1-5 ha och liknande area bör
finnas för mindre vattensalamander (Naturvårdsverket 2009:2, bilaga 4). Bedömningen
är den att det förekommer lämpliga miljöer inom 100 meter från Svarta havet och
sannolikheten att arterna förekommer i planområdet är ytterst liten.
3.3 Ekosystemtjänster
Ekosystemtjänster är ekosystemens (naturens) direkta och indirekta bidrag till
människors välbefinnande. Tjänsterna som kommer från ekosystemen ger oss bland
annat luft- och vattenrening, jordbildning, primärproduktion och naturupplevelser
som kan påverka vår hälsa positivt. Eftersom planområdet ligger inom den
kommunala grönstrukturen har det generellt god tillgång eller goda förutsättningar för
olika ekosystemtjänster.
Den mest direkta ekosystemtjänsten som inventeringsområdet kan bidra med är
naturupplevelse och rekreation. Det går flera stigar genom området som främst är
anlagda men även av mer naturstigskaraktär. Två förskolegrupper sågs i området vid
inventeringstillfället och flera tecken tyder på att området används flitigt av
närliggande förskolor och skolor. På den öppna ytan i västra delen av
inventeringsområdet finns både fotbolls- och basketplan samt en boulebana. Den
största delen av planområdet består av skog med mindre naturstigar som ofta verkar
användas av hundägare. Denna del är troligen inte lika välbesökt som det övriga
inventeringsområdet. I inventeringsområdet förekommer en mindre del av en så
kallade ”Hälsans Stig” som, i detta fall, är en 4 km lång, trygg och promenadvänlig
slinga (figur 4).
11
JSN0052 Varberg, Brunnsberg NVI 2015
Figur 4. Skyltning av
”Hälsans Stig strax norr om
planområdet.
Inventeringsområdets utseende samt närmiljön gör att möjligheterna för dessa
ekosystem att tillhandahålla pollinerande insekter och naturlig skadedjursbekämping
bedöms som goda. Naturmarkensvariation passar olika arter av pollinerare och
skadedjursbekämpare. Det finns öppna till mer halvöppna miljöer samt slutna miljöer,
vilka erbjuder en rad småmiljöer som kan fungera som både boplatser och
födosöksområden för pollinerande insekter. Huvudsakligen i brynzonerna och i de
öppna miljöerna med ängs- och hagmarksväxter bedöms det förekomma bra tillgånger
för insekter både vad gäller föda och reproduktion. Det finns vidare förutsättningarna
för växtätande insekter som gynnar olika typer av predatorer – som jordlöpare, spindlar
och fåglar. Genom att dessa äter myggor, löss och fästingar kan de bidra till att hålla
dessa ”skadedjur” borta.
Då endast ett besök till inventeringsområdet gjordes är det svårt att bedöma områdets
förmåga att rena och flödeshantera vatten. Det är däremot klart att skogen i dagsläget
fungerar som vattenrenare och flödesreglerare eftersom träden (och även annan
vegetation) tar upp näringsämnen och stora mängder vatten. Det gäller även de öppnare
miljöer väster om planområdet som vid inventeringstillfället var torra. Skogen har
dessutom en förmåga att klimatreglera genom lagring av kol.
Eftersom inventeringsområdet till stora delar består av skogsmark är förutsättningarna
för parkbris, rening av luft och skuggning påtaglig god. Om man även väger in att det
finns en variation av trädslags är förutsättningar för rening av luft särskilt god.
Planområdet domineras av tall, men förekomsten av löv är i övrigt stor. Barrträd ofta
är mer effektiva luftrenare då de är städsegröna och har större bladyta än lövträd.
Samtidigt är dock lövträd effektivare på att absorbera förorenande gaser och barrträd
känsligare för luftföroreningar.
12
JSN0052 Varberg, Brunnsberg NVI 2015
4. Slutsatser
Denna rapport skall vara ett underlag för vidare planarbete vid Brunnsberg. Vad gäller
de klassade områdena anges det i standarden för NVI och miljöbalken, att ”mark- och
vattenområden som är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt skall så långt möjligt skyddas
mot åtgärder som kan skada naturmiljön”. Vidare är ”naturvärdesobjekt med naturvärdesklass
1 och 2 särskilt känsliga från ekologisk synpunkt. Även naturvärdesobjekt med lägre
naturvärdesklass och landskapsobjekt kan vara särskilt känsliga från ekologisk synpunkt.
Naturvärdesbedömningen är således ett stöd för bedömning enligt miljöbalken 3 kap 3 §”.
Genom att ta hänsyn till områden med positiv betydelse för biologisk mångfald bidrar
man till att uppfylla miljöbalkens krav, Sveriges internationella åtagande samt de av
riksdagen antagna miljömålen. Därför är denna rapport ett nödvändigt underlag för att
veta var dessa områden med positiv betydelse för biologisk mångfald finns, så att det
blir möjligt att ta hänsyn till dem. Vidare kan denna rapport ligga till grund för arbetet
med kommande kompensationsåtgärder samt vid arbetet med gestaltningen i
planområdet.
Vad gäller ekosystemtjänster så finns det även här en risk för att dessa påverkas vid en
eventuell exploatering. Här är det främst kulturella ekosystemtjänster som kan
påverkas. Sådana tjänster ger ett upplevelsevärde och bidrar till god hälsa exempelvis
genom möjligheten till rekreation. Även de reglerande ekosystemtjänster som avser till
exempel pollinering, luft- och vattenrening kan påverkas. Överstående tjänster är i sin
tur beroende av de understödjande tjänsterna, som t.ex. biologisk mångfald och
jordformationer för att genera sina tjänster.
Eftersom tre tvärgående gröna stråk går att urskilja i Varbergs kommun och
Brunnsbergsskogen ingår i ena av dessa, kan planområdets storlek och placering ha
betydelse för ekologiska och biologiska samband genom stråket. En eventuell
exploatering kan alltså försvåra spridningen av arter inom olika organismgrupper och
naturtyper vilket kan resultera i att arter isoleras och i värsta fall försvinner ifrån en
naturtyp.
Fältarbetet i denna utredning har genomförts enligt SIS-standard för naturvärdesinventering och på detaljeringsgrad ”översikt”. Slutsatsen är den att en lägre
detaljeringsgrad troligen inte skulle ge ett särskilt annorlunda resultat. Detta med
tanke på den homogena miljön som finns inom de klassade områden där inga tydliga
värdekärnor framträder avsevärd.
13
JSN0052 Varberg, Brunnsberg NVI 2015
5. Referenser
”Simma, leka, svärma” 2013: http://www.varberg.se/download/
18.115cfd7a141efb9d7f01913/1384180037578/Simma,+lek+och+sv%C3%A4rma.pdf
Naturvårdsverket 2009:2, bilaga 4 https://www.naturvardsverket.se/
Nerladdningssida/?fileType=pdf&downloadUrl=/Documents/publikationer/
978-91-620-0160-5.pdf
Artportalen 150521 - Utdrag från Artportalen utfört den 21 maj 2015.
Länsstyrelsens yttrande 150327 - Länsstyrelsen Hallands yttrande på detaljplanen vid
Brunnsberg, daterat 15 mars 2015.
14
JSN0052 Varberg, Brunnsberg NVI 2015
Bilaga 1. Metod för naturvärdesinventering (NVI)
Nedan följer en kortfattad beskrivning av metoden för naturvärdesinventering (NVI)
enligt SIS standard 199000:2014 ”Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald
(NVI) – genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning”.
Det huvudsakliga syftet med en NVI är att beskriva och värdera natur–områden av
betydelse för biologisk mångfald i ett avgränsat område. NVI resulterar i avgränsning
av områden, naturvärdesklassning, objektbeskrivningar samt en övergripande rapport.
I NVI:n ingår inte bedömning av värden för friluftsliv, kulturmiljö, geologi,
landskapsbild eller ekosystemtjänster. En NVI är inte en konsekvensbedömning eller
en bedömning av biotopers känslighet i förhållande till en exploateringsplan.
Naturvärdesinventeringen är däremot ett användbart underlag för
konsekvensbedömning och känslighetsbedömning och ger även en grund för
inventering av andra aspekter, t.ex. friluftsliv, ekosystemtjänster eller landskapsbild.
Naturvärdesbedömning görs utifrån bedömningsgrunderna biotop och art.
Bedömningsgrund biotop
Bedömningsgrunden biotop omfattar två aspekter; biotopkvalitet samt sällsynthet och
hot, och bedöms på en fyrgradig skala för biotopvärde. Biotopkvalitet är olika faktorer
som formar biotopen, t.ex. grad av naturlighet (påverkan), ekologiska processer,
strukturer, element, naturgivna förutsättningar etc. Med sällsynta biotoper avses
biotoper som är mindre vanliga inom ett visst geografiskt område. Om den
inventerade biotopen utgör en Natura 2000 naturtyp så ger det vägledning om att den
är nationellt eller internationellt sällsynt. Naturvårdsverket har utrett vilka Natura
2000 naturtyper som är hotade i olika biogeografiska regioner i Sverige, vilket är ett
underlag för att bedöma om en biotop är hotad. Även andra kunskapsunderlag för
bedömning av sällsynthet och hot kan användas. En helhetsbedömning av biotopvärde
ska göras utifrån utfallet vid bedömning av de två aspekterna.
Bedömningsgrund art
Naturvårdsarter och artrikedom är två aspekter som ingår i bedömningsgrund art.
Naturvårdsarter indikerar att ett område har naturvärde eller som i sig själv är av
särskild betydelse för biologisk mångfald. Naturvårdsarter är ett samlingsbegrepp för
bl.a. skyddade arter enligt artskyddsförordningen, rödlistade arter, typiska arter
(Natura 2000) och signalarter. I standarden hanteras dock nyckelarter separat och ingår
därmed inte i begreppet naturvårdsart. Naturvårdsarter ska bedömas utifrån antalet
naturvårdsarter, men också arternas livskraft samt hur goda indikatorer de är för
naturvärde. Artrikedom ska bedömas utifrån artantal eller artdiversitet och är
framförallt viktig bedömningsgrund i naturtyper där kunskapen om naturvårdsarter är
bristfällig. Aspekterna naturvårdsart eller artrikedom bedöms på en fyrgradig skala för
artvärde.
15
JSN0052 Varberg, Brunnsberg NVI 2015
Naturvärdesklass, naturvärdesobjekt, landskapsobjekt
En samlad bedömning av det inventerade objektets naturvärdesklass görs utifrån
utfallet för bedömningsgrund art och biotop. I standarden finns en matris som ger
vägledning till inventeraren om vilken klass som ska sättas.
Följande naturvärdesklasser finns:
• högsta naturvärde, naturvärdesklass 1,
störst positiv betydelse för biologisk mångfald
Varje enskilt område med denna naturvärdesklass bedöms vara av särskild betydelse för att
upprätthålla biologisk mångfald på nationell eller global nivå.
• högt naturvärde, naturvärdesklass 2,
stor positiv betydelse för biologisk mångfald
Varje enskilt område med denna naturvärdesklass bedöms vara av särskild betydelse för att
upprätthålla biologisk mångfald på regional eller nationell nivå.
• påtagligt naturvärde, naturvärdesklass 3,
påtaglig positiv betydelse för biologisk mångfald
Varje enskilt område av en viss naturtyp med denna naturvärdesklass behöver inte vara av
särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional, nationell eller global nivå,
men det bedöms vara av särskild betydelse att den totala arealen av dessa områden bibehålls eller
blir större samt att deras ekologiska kvalitet upprätthålls eller förbättras.
• visst naturvärde, naturvärdesklass 4,
viss positiv betydelse för biologisk mångfald
Varje enskilt område av en viss naturtyp med denna naturvärdesklass behöver inte vara av
betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional, nationell eller global nivå, men det
är av betydelse att den totala arealen av dessa områden bibehålls eller blir större samt att deras
ekologiska kvalitet upprätthålls eller förbättras.
Om inventeraren inte säkert kan avgöra naturvärdesklass ska det anges att
bedömningen är preliminär. Objekt med naturvärdesklass utgör naturvärdesobjekt.
Landskapsobjekt
Landskapsobjekt kompletterar naturvärdesobjekt och innebär att naturvärde av
landskapsekologisk karaktär ska redovisas som geografiska områden. När landskapets
betydelse för biologisk mångfald uppenbart är större eller av annan karaktär än de
ingående naturvärdesobjektens betydelse ska även ett större så kallat landskapsobjekt
avgränsas.
16
JSN0052 Varberg, Brunnsberg NVI 2015
Lågt naturvärde och övrigt område
Lågt naturvärde är de områden som inte uppfyller kriteriet för att utgöra naturvärdes–
objekt. Dessa märks inte ut på kartan. Område som ingår i inventeringsområdet och
inte avgränsats till naturvärdesklass, utgör antingen lågt naturvärde eller så kan
området utgöra naturvärde men vara mindre än minsta karteringsenhet. Denna yta
kallas övrigt område.
Bevarandevärde och skyddsstatus
I standarden anges några uppgifter om bevarandevärde och skyddsstatus som ger
vägledning för bedömning av konsekvenser i de fall en NVI används som underlag i en
MKB eller dylikt.
I miljöbalkens [3] hushållningsbestämmelser (3 kap 3 §) anges dessutom att mark- och
vattenområden som är särskilt känsliga från ekologisk synpunkt skall så långt möjligt
skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön.
Naturvärdesobjekt med naturvärdesklass 1 och 2 är särskilt känsliga från ekologisk
synpunkt. Även naturvärdesobjekt med lägre naturvärdesklass och landskapsobjekt kan
vara särskilt känsliga från ekologisk synpunkt. Naturvärdesbedömningen är således ett
stöd för bedömning enligt miljöbalken 3 kap 3 §.
Sverige har genom internationella konventioner åtagit sig att verka för att bevara
biologisk mångfald, bl.a. genom konventionen om biologisk mångfald [1,2] vilken varit en
avgörande utgångspunkt för denna standard.
Genom att ta hänsyn till områden med positiv betydelse för biologisk mångfald bidrar vi
till att uppfylla miljöbalkens krav, Sveriges internationella åtagande samt de av riksdagen
antagna miljömålen [4]. NVI är ett nödvändigt underlag för att veta var dessa områden
med positiv betydelse för biologisk mångfald finns, så att det blir möjligt att ta hänsyn till
dem.
(Källa: citat från SIS standard ftSS199000)
Nivå detaljeringsgrad och tillägg
En NVI kan beställas och utföras på olika nivåer och detaljeringsgrader. Det finns
fältnivå och förstudienivå (fältinventering ingår ej) som kan utföras på tre olika
detaljeringsgrader med specificerad minsta karteringsenhet. Naturvärdesobjekt som är
mindre än minsta obligatoriska karteringsenhet ska avgränsas om det är tidigare känt
objekt (exempelvis nyckelbiotop från skogsstyrelsen). Om inventeraren påträffar ett
objekt som är mindre än minsta karteringsenhet ska det avgränsas ändå om det inte tar
väsentligt mer tid i anspråk. Vid NVI på ordinarie fältnivå identifieras
naturvärdesklass 1, 2 och 3. Naturvärdesklass 4 är ett tillägg. Dessutom finns flera
definierade tillägg i standarden. De vanligaste vid detaljplaner är inmätning av
värdeelement (t.ex. naturvärdesträd), kartläggning av generellt biotopskydd och
fördjupad artinventering.
Genomförande
I standarden beskrivs hur en NVI ska genomföras, vad avser förarbete, utförande samt
vad en rapport och redovisning måste innehålla. Anvisning för hur ett
naturvärdesobjekt ska avgränsas (vad som får ingå i samma naturvärdesobjekt) finns i
standarden.
17
JSN0052 Varberg, Brunnsberg NVI 2015
I standarden finns även definitioner beskrivning av naturtypsindelning och i en
teknisk rapport finns för varje naturtyp vägledning vid naturvärdesbedömning.
Registrering av fynd av naturvårdsarter
Fynd av naturvårdsarter ska registreras i artportalen eller motsvarande nationell
databas för artobservationer.
18
JSN0052 Varberg, Brunnsberg NVI 2015
Calluna AB
Linköpings Slott 582 28 Linköping
www.calluna.se, [email protected]
Telefon: 013-12 25 75. Fax: 013-12 65 95
19
VARBERGS BOSTAD
ADRESS
DAGVATTENUTRENING TILL
DETALJPLAN FÖR BRUNNSBERG
TEL
FAX
WWW
COWI AB
Skärgårdsgatan 1
Box 12076
402 41 Göteborg
010 850 10 00
010 850 10 10
cowi.se
INNEHÅLL
PROJEKTNR.
A062827
DOKUMENTNR.
1
VERSION
2
UTGIVNINGSDATUM
2015-01-28
UTARBETAD
HHLM
GRANSKAD
MBLN
GODKÄND
MBLN
1
Sammanfattning
2
2
Orientering och bakgrund
2
3
3.1
3
3.2
3.3
3.4
3.5
Befintliga förhållanden
Geoteknik och infiltrationsmöjligheter för
dagvatten inom planområdet
Förorenad mark
Naturvärden
Avrinningsområde och recipient
Översvämningsrisk
4
Förhållanden och förutsättningar enligt ny plan
4
5
Föroreningshantering
4
6
6.1
6.2
Flödes- och magasinsberäkningar
Flöden
Magasinsbehov
5
6
6
7
7.1
7.2
Förslag på dagvattenhantering
Område med förskola och flerbostadshus
Område med parkeringshus
7
7
8
8
8.1
8.2
Slutsatser och diskussion
Översvämningsväg vid extremflöde
Alternativa materialval på hårdgjorda ytor
9
9
10
3
3
3
4
4
http://projects.cowiportal.com/ps/A062827/Documents/4-Projektering/02-Utredningar/Leverans 20150129/RAP_Brunnsberg.docx
2/10
DAGVATTENUTRENING TILL DETALJPLAN FÖR BRUNNSBERG
1
Sammanfattning
Varbergs bostad avser att uppföra ett antal flerbostadshus, en förskola och ett parkeringshus inom området. Expolateringen kommer att leda till en ökad andel hårdgjorda ytor och ökade föroreningshalter i genererat dagvatten.
Flödet till anslutningspunkt i Granvägen ska begränsas till 10 l/s*ha. Det betyder
för det här området att flödet till anslutningspunkt ska begränsas till 22 l/s. Fördröjningsmagasin ska anläggas för att fördröja och utjämna flödet. Lösningsalternativ
har tagits fram i utredningen. För ett regn med 10 års statistisk återkomsttid krävs
en total fördröjningsvolym i storleksordningen 230 m3. De föreslagna lösningarna
omfattar också rening av dagvatten.
2
Orientering och bakgrund
På uppdrag av Varbergs bostad, har COWI utfört föreliggande dagvattenutredning
till detaljplan för Brunnsberg. Planen syftar till att möjliggöra utbyggnad bostäder,
parkeringshus och förskolebyggnad. Hela planområdet omfattar ca 2,5 ha. Eftersom lokalgatan Gödestadsvägen kommer att vara kvar i befintligt läge och med
samma avvattning undantas det området (ca 0,3 ha) från utredningen. Ungefärlig
utbredning av detaljplaneområdet visas i bild 1.
Bild 1, Orienteringskarta över området där aktuellt planområde är markerat med rött.
Bilden är hämtad från digitala Varbergskartan.
http://projects.cowiportal.com/ps/A062827/Documents/4-Projektering/02-Utredningar/Leverans 20150129/RAP_Brunnsberg.docx
DAGVATTENUTRENING TILL DETALJPLAN FÖR FÖRSKOLA VID RÖRMYREN
3
3/10
Befintliga förhållanden
På området finns idag ett skogsparti i den nordöstra delen. På övrig mark ligger en
förskola som ska rivas i samband med genomförandet av planen. Området där
parkeringshuset ska byggas är idag en asfalterad parkeringsyta.
3.1
Geoteknik och infiltrationsmöjligheter för dagvatten
inom planområdet
Det kommer inte genomföras någon geoteknisk undersökning inom ramen för detaljplanearbetet.
En sökning har genomförts i SGU:s kartvisare avseende jordartskarta. Ett utsnitt
visas nedan.
Bild 2, Utsnitt från SGU:s jordartskarta. Röda områden underlagras av berg och orange med
prickar av svallsediment-grus.
De teoretiska möjligheterna för infiltration av dagvatten skiljer sig inom området
beroende på underlagrad jordart, se bild ovan. Delområdena med svallsedimentgrus kan ha en relativt god infiltrationskapacitet, medan infiltrationskapaciteten i
områden som underlagras av berg är starkt begränsad. Fördröjningslösningarna
bör därför utföras så att de kan tillåta infiltration där det är möjligt. På så sätt skapar man också bättre möjligheter till bibehållen grundvattennivå trots att delar av
området hårdgörs.
Det finns inga kända grundvattenmätningar i området.
3.2
Förorenad mark
Huvuddelen av det nya planområdet är inte tidigare exploaterat och förväntas inte
vara förorenat. Övriga områdens verksamheter antas inte ha gett upphov till förorenad mark.
3.3
Naturvärden
Varbergs kommun har gjort följande bedömning av naturvärden för Brunnsberg:
Ett av Brunnsbergs stora värden är att det är ett så pass stort skogsparti där man
kan röra sig utan att hela tiden påminnas om närheten till staden (förutom stadens
bakgrundsbrus vill säga.) Ett värde är också den relativa lättillgängligheten. Naturvärdena är inte dokumenterade på någon mer avancerad nivå, men i korthet kan
http://projects.cowiportal.com/ps/A062827/Documents/4-Projektering/02-Utredningar/Leverans 20150129/RAP_Brunnsberg.docx
4/10
DAGVATTENUTRENING TILL DETALJPLAN FÖR BRUNNSBERG
sägas att Svarta havet och dess närområde har höga värden, så också de norra
delarna av skogen.
Planens genomförande kommer inte minska tillgängligheten till Brunnsbergs naturområden vid Svarta havet.
3.4
Avrinningsområde och recipient
Hela området har en lutning mot sydväst och avrinner, Gödestadsvägen undantaget, mot en lågpunkt vid Granvägen.
En sökning i länsstyrelsens webb-GIS visar att området ingår i Himleåns avrinningsområde som mynnar i Getteröns naturreservat. Det är inte fastställt om kommunens ledningsnät följer de naturliga avrinningsområdesgränserna.
En sökning i VISS1 visar en måttlig ekologisk status och uppnår ej god ekologisk
status vid utloppet vid Getterön. Kemisk status exklusive kvicksilver är inte klassad.
Nämnda värden står som förslag till Miljökvalitetsnorm. I utredningen föreslås reningslösningar avseende dagvattenkvalitet. Förutsatt att föreslagna anläggningar
eller anläggningar med motsvarande funktion anläggs förväntas inte miljökvalitetsnormen i recipienten påverkas av exploateringen.
Området omfattas inte av något dikningsföretag.
3.5
Översvämningsrisk
Exploateringen med ökade hårdgjorda ytor leder till ökad risk för översvämning i
lågpunkten i Granvägen vid extrema regntillfällen. Höjdsättningen i parkeringshusets infart från Granvägen avgör om parkeringshuset riskerar att vattenfyllas vid
extremregn.
4
Förhållanden och förutsättningar enligt ny plan
Den nya planen kommer att medföra exploatering av skogsmarken längs med Gödestadsvägen. Befintlig förskola kommer att rivas och ersättas med en ny i områdets nordöstra del mot Svarta havet till. En parkeringsyta i planområdets sydvästra
del kommer att ersättas med ett parkeringshus för att öka kapaciteten. Den förändrade exploateringen leder till en ökning av hårdgjorda ytor. För att inte belasta
VIVAB:s ledningsnät med alltför höga momentanflöden ska dagvattenflödet fördröjas innan påkoppling i anslutningspunkt.
5
Föroreningshantering
Den största källan till föroreningarna i dagvattnet generellt är trafikrelaterad. Föroreningshalten påverkas framför allt av läckage (drivmedel, smörjmedel mm) korrosion av fordon, slitage av däck, slitage av vägar och halkbekämpning.
1
VISS; Vatteninformation i Sverige, sökning på
http://www.viss.lansstyrelsen.se/MapPage.aspx
http://projects.cowiportal.com/ps/A062827/Documents/4-Projektering/02-Utredningar/Leverans 20150129/RAP_Brunnsberg.docx
DAGVATTENUTRENING TILL DETALJPLAN FÖR FÖRSKOLA VID RÖRMYREN
5/10
Även material som exponeras utomhus, främst metallytor, bidrar till olika typer av
föroreningar. Metallytor är korrosionsutsatta, vilket resulterar i att metaller hamnar i
dagvattnet. De metaller som främst används utomhus är koppar och zink. Begränsning av föroreningsbelastning från byggnader görs bäst genom kloka materialval. Till stöd vid planering och projektering finns databaser med utvärdering av
byggmaterial.
Det finns krav på att utgående dagvatten ska klara Göteborgs stads riktvärden för
utsläpp av förorenat vatten2. Om inte kraven kan mötas ska argument visa att föreslagen lösning ändå är tillräcklig.
För att visa att förslagen nedan möter reningskraven har en sammanställning baserad på schablonvärden på föroreningshalter från olika ytor och rening från olika
anläggningstyper genomförts. Data från beräkningsverktyget StormTac3 är använt.
I sammanställningen ingår också riktlinjer från Göteborg4 och Stockholm5. Sammanställningen redovisas i sin helhet som bilaga 2.
Med föreslagna lösningar bedöms exploateringen inte ge upphov till en betydande
miljöpåverkan eller bidra till att några miljökvalitetsnormer överskrids.
De föreslagna lösningarna kommer att medge infiltration i den mån det är möjligt.
Eftersom Gödestadsvägen inte förändras har den undantagits från utredningen.
Det gäller även föroreningar från trafikdagvatten för det delområdet.
6
Flödes- och magasinsberäkningar
Flödet ut från området ska begränsas till 10 l/s, ha vid ett regn med upp till tio års
statistisk återkomsttid och en klimatfaktor på 1,2. Eftersom området med Gödestadsvägen avräknat är 2,2 ha, innebär det att dimensionerande utflöde i anslutningspunkten är 22 l/s.
Området ska ha en grönytefaktor på minst 60%. Det innebär att 40% av området
får hårdgöras. I beräkningarna har antagits att 40% av ytan kommer att bli fullständigt hårdgjord.
2
Miljöförvaltningens riktlinjer och riktvärden för utsläpp av förorenat vatten till recipient och dagvatten. Göteborgs stad, reviderad 2013.
3 StormTac; http://stormtac.com/
4 Miljöförvaltningens riktlinjer och riktvärden för utsläpp av förorenat vatten till recipient och dagvatten. Göteborgs stad, reviderad 2013.
5 Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp; Regionala dagvattennätverket i
Stockholms län, Riktvärdesgruppen.
http://projects.cowiportal.com/ps/A062827/Documents/4-Projektering/02-Utredningar/Leverans 20150129/RAP_Brunnsberg.docx
6/10
DAGVATTENUTRENING TILL DETALJPLAN FÖR BRUNNSBERG
6.1
Flöden
Dagvattenflöden som genereras i området har beräknats med rationella metoden.
Rinnhastigheter mm har hämtats från Svenskt Vattens publikation P90 6. Nederbördsdata har hämtats från Svenskt Vattens publikation P1047. Klimatfaktor 1,2 har
använts. Flöden för regn med 10 respektive 100 års statistisk återkomsttid har beräknats.
Eftersom området delvis kommer att avvattnas i ledningsnät och området har ett
relativt stort fall mot anslutningspunkten, vilket genererar en högre vattenhastighet
är koncentrationstiden (den rinntid då hela området bidrar till flöde till anslutningspunkt) bedömd till 10 min. Flöden för ett regn med 100 års återkomsttid har också
beräknats. De ligger till grund för diskussionen om behov av översvämningsvägar
vid katastrofregn.
Tabell 1, Dimensionerande flöde (l/s) beräknat på hela området (10min rinntid)
10-årsregn
280
6.2
100-årsregn
600
Magasinsbehov
Volymer för magasin är beräknat som erforderlig volym om inte flödet ut får överstiga 10 l/s, ha vid ett regn med 10 års statistisk återkomsttid. Det innebär för det
här planområdet att ca 22 l/s får lämna området vid dimensionerande regn. Med
tillåtet teoretiskt utflöde blir ett regn med den teoretiska varaktigheten 90 minuter
dimensionerande. Erforderlig total fördröjningsvolym för att möta kraven ovan blir
ca 230m3.
Eftersom förutsättningarna både avseende förorening och fördröjning skiljer sig åt
för områdets olika delar har området med förskola och flerbostadshus respektive
parkeringshus även beräknats var för sig.
Tabell 2, fördröjningsbehov
Fördröjningsbehov
(m³)
Maximal avtappning
(l/s)
Totalt
230
22
Varav i anslutning till flerfamiljshus
180
7
Varav vid parkeringshus
50
15
6
Svenskt Vattens publikation P90, Dimensionering av allmänna avloppsledningar
Svenskt Vattens publikation P104, Nederbördsdata vid dimensionering och
analys av avloppssystem, augusti 2011.
7
http://projects.cowiportal.com/ps/A062827/Documents/4-Projektering/02-Utredningar/Leverans 20150129/RAP_Brunnsberg.docx
DAGVATTENUTRENING TILL DETALJPLAN FÖR FÖRSKOLA VID RÖRMYREN
7
7/10
Förslag på dagvattenhantering
För orientering, se Kartbilaga. Eftersom olika lösningar föreslås för de olika delområdena hanteras de här under olika rubriker. Om man i ett senare planeringsskede
väljer att nyttja andra anläggningstyper för fördröjning och rening än de här föreslagna kan bilaga 2 nyttjas som stöd för att säkerställa erforderlig rening.
7.1
Område med förskola och flerbostadshus
Området ligger i de högre belägna delarna av planområdet. Eftersom byggnaderna
kommer att placeras relativt glest med grönytor emellan är multifunktionella ytor i
form av fördröjnings- och infiltrationsanläggningar lämpliga här. Den mesta tiden är
ytorna tillgängliga för lek, men vid dimensionerande regn kommer de att stå fulla
med vatten en tid. Områdets topografi medger att vatten samlas till ledning från
husen för att sedan ledas ut på grönytor, t ex svackdiken, för fördröjning, rening
och infiltration. Om man väljer att utföra flera olika magasin för fördröjning är det
viktigt att de läggs på platser dit tillräckligt mycket vatten kan ledas med tillräckligt
fall. Delområdet som helhet ska enligt beräkningarna fördröja ca 180m 3 vatten.
Eftersom detaljplanen inte är detaljerad ner till husstorlekar och placering är det
inte möjligt att föreslå placering av fördröjningslösningar. Erforderliga volymer får
fördelas i senare skede. För att illustrera följer i stället ett räkneexempel: Om man
väljer att skapa 7 fördröjningsytor skulle de ha en kapacitet på 25m 3 vardera. Med
utförande i form av svackdiken med maximalt djup på 0,5 m, bredd 5m och en sidlutning på 1:5 skulle de bli 20m långa.
7.1.1 Lågt liggande delområde
Byggnader i planområdets sydvästra del (i kv. Sadeln) kan bli svåra att avvattna
med självfall mot angiven anslutningspunkt. Eftersom nivåer på planerade byggnader inte är fastställda är det inte möjligt att i nuläget avgöra om möjlighet finns. Alternativa lösningar, t ex anslutning till nedströms liggande fastigheters nät eller
bortledning mot Gödestadsvägen kan komma att behöva beaktas.
http://projects.cowiportal.com/ps/A062827/Documents/4-Projektering/02-Utredningar/Leverans 20150129/RAP_Brunnsberg.docx
8/10
DAGVATTENUTRENING TILL DETALJPLAN FÖR BRUNNSBERG
7.1.2 Vattenkvalitet
Som man kan utläsa av bilaga 2 är föroreningsbelastningen från takytor starkt beroende av vilka materialval som görs för bland annat tak och stuprör. Det är i vidare planering och projektering lämpligt att ta stöd i information i materialdatabaser
för att göra kloka materialval.
För bedömningen har ett område definierat som flerfamiljsområde studerats. Av
bilaga 2 sidan 2, Svackdike framgår att en rening av dagvatten från ett flerfamiljshusområde i ett svackdike ger tillräcklig rening i förhållande till Göteborgs ovan
beskrivna riktlinjer, fosfor och zink undantaget. I förhållande till Stockholms ovan
beskrivna riktvärden är reningen tillräcklig. Stockholms riktvärden är satta utifrån de
föroreningshalter som förväntas förekomma i dagvatten från mindre förorenande
markanvändningar, t ex skogsmark, ängsmark och normala villaområden, eftersom
det inte ansetts rimligt att kräva rening för sådant dagvatten. Med Göteborgs riktlinjer skulle t ex vatten från ängsmark kräva rening avseende fosfor innan påkoppling
på VIVAB:s nät. Den föreslagna reningsåtgärden svackdike anses ge tillräcklig rening. Om man i senare skede överväger en annan lösning kan bilaga 2 nyttjas för
att utröna om anläggningen ger en tillräcklig reningseffekt.
7.2
Område med parkeringshus
Vatten från parkeringshuset ska fördröjas och renas innan påkoppling på kommunens nät. Genom att leda vattnet från övre parkeringsdäck norrut mot områden
med högre marknivå är det möjligt att fördröja och rena vattnet under mark eller på
ytan och ändå få självfall mot anslutningspunkten. Det har inte antagits att det
kommer att finnas fria ytor för dagvattenhantering på ytan. Därför föreslås i stället
ett nedgrävt magasin utfört i makadam. Utbredning och placering av ett sådant
magasin finns illustrerat i kartbilaga. Det är förutsatt att magasinet kan bli en meter
djupt. Hålrumsvolymen i makadam är ca 1/3. Magasinet ska ha en kapacitet på 50
m3 vatten. Det medför en utbredning om 150m 2.
Anslutningspunktens nivå medger endast en måttlig täckning av ledningar vid anslutningspunkt. Det kan också bli nödvändigt att låta ledningen passera infarten till
parkeringshuset där hög trafikbelastning kan förväntas. Ett lämpligt materialval är
därför en betongledning. Dimensionen ska anpassas så att utflödes begränsas.
http://projects.cowiportal.com/ps/A062827/Documents/4-Projektering/02-Utredningar/Leverans 20150129/RAP_Brunnsberg.docx
DAGVATTENUTRENING TILL DETALJPLAN FÖR FÖRSKOLA VID RÖRMYREN
9/10
7.2.1 Kvalitet
För bedömningen har ett område definierat som parkering studerats. Av bilaga 2
sidan 2, Makadamfyllt magasin framgår att en rening av dagvatten från en parkeing
i ett makadamfyllt magasin ger tillräcklig rening i förhållande till Göteborgs ovan
beskrivna riktlinjer, koppar, zink och suspenderad substans undantaget. I förhållande till Stockholms ovan beskrivna riktvärden är reningen tillräcklig. Stockholms
riktvärden är satta utifrån de föroreningshalter som förväntas förekomma i dagvatten från mindre förorenande markanvändningar, t ex skogsmark, ängsmark och
normala villaområden, eftersom det inte ansetts rimligt att kräva rening för sådant
dagvatten. Med Göteborgs riktlinjer skulle t ex vatten från ängsmark kräva rening
avseende koppar och suspenderad substans och ligga på gränsen för reningskrav
avseende zink. Den föreslagna reningsåtgärden makadamfyllt magasin anses ge
tillräcklig rening. Om man i senare skede överväger en annan lösning kan bilaga 2
nyttjas för att utröna om anläggningen ger en tillräcklig reningseffekt.
Om parkeringshusets nedre plan har dagvattenbrunnar ska det vattnet hanteras
separat. Oljeavskiljning är nödvändig. En vanlig lösning är att vatten leds till oljeavskiljare och sedan pumpas vidare till kommunens spillvattennät.
8
Slutsatser och diskussion
Planområdet har ett antal riskpunkter som måste diskuteras vidare under planprocessen. I en så här tidig utredningsfas, när man vare sig vet byggnaders storlek
eller placering, blir lösningsförslagen relativt allmänt hållna.
De föreslagna lösningarnas funktion är beroende av att frågor om fall mot anslutningspunkt mot vissa delområden och att tillräckliga ytor avsätts för att möjliggöra
utbyggnad av föreslagna lösningar.
8.1
Översvämningsväg vid extremflöde
Dagvattensystemet dimensioneras efter ett bestämt regn, i det här fallet 10årsregnet. För att regn med längre återkomsttid (högre intensitet) än så inte ska
riskera att skapa skador på infrastruktur måste säkra översvämningsvägar skapas
där inga byggnader placeras. Därför redovisas även flödena vid ett regn med 100
års återkomsttid. Det dimensionerande flödet vid ett 100-årsregn blir 600 l/s, se
även tabell 1 i kap 6.1. Vid ett så stort regn kommer inte dagvattensystemets brunnar och ledningar ta emot allt vatten. Dagvatten kommer att avrinna på ytan mot
Granvägen och ställa sig i lågpunkten vid busshållplatsen. Vid extremt höga flöden
kan vattnet också börja leta sig ner mot parkeringsgaragen på västra sidan om
Granvägen och ner i nytt parkeringshus. Höjdsättningen av rampen till parkeringshusets nedre plan blir avgörande för säkerheten vid högflöde. För att minimera risken att exploateringen leder till ett ökat flöde mot lågpunkt vid befintliga byggnader
väster om befintlig förskola föreslås höjdsättningen anpassas så att gångvägen
mot Gödestadsvägen blir en översvämningsväg, se bilaga 1.
http://projects.cowiportal.com/ps/A062827/Documents/4-Projektering/02-Utredningar/Leverans 20150129/RAP_Brunnsberg.docx
10/10
DAGVATTENUTRENING TILL DETALJPLAN FÖR BRUNNSBERG
8.2
Alternativa materialval på hårdgjorda ytor
Ett alternativ eller komplement till fördröjningsmagasin kan vara att välja beläggning som inte är helt tät på delar av de hårdgjorda områdena, t ex ett utförande av
gångstigar och mindre parkeringsplatser med betonghålsten. Om man väljer att
utföra delar av de hårdgjorda ytorna med alternativa materialval kan man minska
fördröjningsvolymerna i motsvarande grad. Det förutsätter att t ex gångytor inte
tillkommer utöver de 40% som har beräknats som hårdgjort.
http://projects.cowiportal.com/ps/A062827/Documents/4-Projektering/02-Utredningar/Leverans 20150129/RAP_Brunnsberg.docx
Bilaga 2, Sammanställning av förväntade föroreningshalter och riktvärden. Beräkning av utgående halter ur olika typer av reningsanläggningar.
P
N
Fosfor
ug/l
Riktvärden GBG (1)
Riktvärden Stockholm, verksamhetsutövare (2)
Schablonhalter för dagvatten
StormTac, v. 2014-11
Pb
Cu
Zn
Cd
Kväve
Bly
Koppar
Zink
Kadmium
ug/l
ug/l
ug/l
ug/l
ug/l
ug/l
ug/l
ug/l
50
1250
14
10
30
0,4
15
40
250
3500
15
40
150
0,5
25
30
220
2000
69
153
370
0,8
4
220
2000
69
153
1851
0,8
Aluminiumtak
220
2000
69
153
370
Zinktak
Parkering
220
100
Parkmark
120
2000
1100
1200
69
30
6
153
40
15
Flerfamiljshusområde
300
1600
15
30
Tak utan zinkrännor
och zinkrör
Tak med zinkrännor
och zinkrör
Cr
Ni
Hg
SS
Krom Nickel Kvicksilver Suspenderad substans
oil
Olja
BaP
Från StormTac database
Makadamfyllt magasin
Infiltrationsdike (m makadam m dränrör)
Sandfilter
Magasin med filter
Lamelloljeavskiljare
Svackdike
TBT
Bens(a)pyren Bensen Tributyltenn
As
TOC
PCB 7
Arsenik
Totalt organiskt kol
ug/l
ug/l
ug/l
ug/l
ug/l
ug/l
ug/l
ug/l
0,05
25000
1000
0,05
10
0,001
15
12000
0,014
0,1
100000
1000
0,1
4,5
4
43000
0
0,01
0,09
0,002
3
4000
0,082
4
4,5
4
43000
0
0,01
0,09
0,002
3
4000
0,082
0,8
4
4,5
4
43000
0
0,01
0,09
0,002
3
4000
0,082
6000
140
25
1
0,45
0,3
4
15
3
4,5
4
2
4
0,05
0,02
43000
140000
49000
0
800
200
0,01
0,06
0
0,09
0,09
0,09
0,002
0,036
0,002
3
2,4
4
4000
20000
8000
0,082
0,091
0,082
100
0,7
12
9
0,025
70000
700
0,05
0,1
0,002
3
20000
0,082
(1) Miljöförvaltningens riktlinjer och riktvärden för utsläpp av förorenat vatten
till recipient och dagvatten. Göteborgs stad, reviderad 2013
(2) Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp; Regionala dagvattennätverket i Stockholms län, Riktvärdesgruppen
Beräknad generell reningseffekt %
Benz
Sida 1
Cr
Ni
Hg
Överskridande Göteborg markeras
Överskridande Stockholm markeras
Halter som inte överskrider riktvärden markeras
Data saknas markeras
P
N
Pb
Cu
Zn
Cd
Fosfor
Kväve
Bly
Koppar
Zink
Kadmium
SS
50
40
70
35
40
65
50
80
35
75
80
70
x
65
55
80
85
90
65
70
50
45
90
90
80
50
35
70
40
70
80
60
90
45
75
80
80
70
45
75
75
70
75
70
55
45
85
65
x
5
15
10
10
10
x
x
x
15
30
40
75
70
60
65
60
50
15
70
Krom Nickel Kvicksilver Suspenderad substans
oil
As
TOC
Arsenik
Totalt organiskt kol
x
x
x
x
x
x
60
x
x
x
x
x
x
x
80
x
x
x
x
x
80
x
x
x
x
x
x
85
60
x
x
x
x
x
Olja
BaP
Benz
TBT
x
Bens(a)pyren Bensen Tributyltenn
PCB 7
Sida 2
Svackdike
Halt efter
beräknad rening
Makadamfyllt
magasin
Halt efter
beräknad rening
Tak utan zinkrännor
och zinkrör
Tak med zinkrännor
och zinkrör
Halt efter
beräknad rening
N
Pb
Cu
Zn
Cd
Cr
Ni
Hg
SS
Fosfor
Kväve
Bly
Koppar
Zink
Kadmium
154
1200
17
46
148
0,3
1,6
2,3
3,40
12900
0
0,004
x
Krom Nickel Kvicksilver Suspenderad substans
oil
Olja
BaP
Benz
TBT
As
TOC
Arsenik
Totalt organiskt kol
x
x
x
x
Bens(a)pyren Bensen Tributyltenn
PCB 7
154
1200
17
46
740
0,3
1,6
2,3
3,40
12900
0
0,004
x
x
x
x
x
Aluminiumtak
154
1200
17
46
148
0,3
1,6
2,3
3,40
12900
0
0,004
x
x
x
x
x
Zinktak
154
1200
17
46
2400
0,4
1,6
2,3
3,40
12900
0
0,004
x
x
x
x
x
Parkering
70
660
8
12
56
0,2
6,0
2,0
0,04
42000
120
0,024
x
x
x
x
x
Parkmark
84
720
2
5
10
0,1
1,2
1,0
0,02
14700
30
0,000
x
x
x
x
x
Flerfamilshusområde
210
960
4
9
40
0,2
4,8
4,5
0,02
21000
105
0,020
x
x
x
x
x
Cr
Ni
Hg
SS
BaP
Benz
TBT
PCB 7
P
N
Pb
Cu
Zn
Cd
Fosfor
Kväve
Bly
Koppar
Zink
Kadmium
110
1200
21
99
222
0,3
2
0,9
2,60
10750
0
0,003
x
110
1200
21
99
1111
0,3
2
0,9
2,60
10750
0
0,003
Aluminiumtak
110
1200
21
99
222
0,3
2
0,9
2,60
10750
0
Zinktak
110
1200
21
99
3600
0,4
2
0,9
2,60
10750
Parkering
50
660
9
26
84
0,2
8
1
0,03
35000
Parkmark
60
720
2
10
15
0,1
2
0,4
0,01
12250
Flerfamiljshusområde
150
960
5
20
60
0,2
6
2
0,02
17500
Cr
Ni
Hg
SS
Tak utan zinkrännor
och zinkrör
Tak med zinkrännor
och zinkrör
Krom Nickel Kvicksilver Suspenderad substans
oil
As
TOC
Arsenik
Totalt organiskt kol
x
x
x
x
x
x
x
x
x
0,003
x
x
x
x
x
0
0,003
x
x
x
x
x
160
0,018
x
x
x
x
x
40
0,000
x
x
x
x
x
140
0,015
x
x
x
x
x
BaP
Benz
TBT
PCB 7
Olja
P
N
Pb
Cu
Zn
Cd
Kväve
Bly
Koppar
Zink
Kadmium
77
900
14
23
37
0,3
1
2
2,20
4300
0
0,002
x
77
900
14
23
185
0,3
1
2
2,20
4300
0
0,002
Aluminiumtak
77
900
14
23
37
0,3
1
2
2,20
4300
0
Zinktak
77
900
14
23
600
0,4
1
2
2,20
4300
Parkering
35
495
6
6
14
0,2
5
2
0,03
Parkmark
42
540
1
2
3
0,1
1
1
0,01
Flerfamiljshusområde
105
720
3
5
10
0,2
4
5
0,01
Tak utan zinkrännor
och zinkrör
Tak med zinkrännor
och zinkrör
As
TOC
Arsenik
Totalt organiskt kol
x
1
x
x
x
x
1
x
x
0,002
x
x
1
x
x
0
0,002
x
x
1
x
x
14000
80
0,012
x
x
1
x
x
4900
20
0,000
x
x
2
x
x
7000
70
0,010
x
x
1
x
x
Krom Nickel Kvicksilver Suspenderad substans
oil
Bens(a)pyren Bensen Tributyltenn
Fosfor
Infiltrationsdike
(m makadam m dränrör)
P
Olja
Bens(a)pyren Bensen Tributyltenn
Sida 3
Sandfilter
Halt efter
beräknad rening
Tak utan zinkrännor
och zinkrör
Tak med zinkrännor
och zinkrör
beräknad rening
beräknad rening
Pb
Cu
Zn
Cd
Bly
Koppar
Zink
Kadmium
Cr
Ni
Hg
SS
110
1300
21
92
111
0,2
2
0
2,20
10750
0
0,002
x
Krom Nickel Kvicksilver Suspenderad substans
oil
Olja
BaP
Benz
TBT
As
TOC
Arsenik
Totalt organiskt kol
x
x
x
x
Bens(a)pyren Bensen Tributyltenn
PCB 7
110
1300
21
92
555
0,2
2
0
2,20
10750
0
0,002
x
x
x
x
x
110
1300
21
92
111
0,2
2
0
2,20
10750
0
0,002
x
x
x
x
x
Zinktak
110
1300
21
92
1800
0,2
2
0
2,20
10750
0
0,002
x
x
x
x
x
Parkering
50
715
9
24
42
0,1
6
0
0,03
35000
160
0,012
x
x
x
x
x
Parkmark
60
780
2
9
8
0,1
1
0
0,01
12250
40
0,000
x
x
x
x
x
Flerfamiljshusområde
150
1040
5
18
30
0,1
5
1
0,01
17500
140
0,010
x
x
x
x
x
P
N
Pb
Cu
Zn
Cd
Cr
Ni
Hg
SS
oil
BaP
Benz
TBT
As
TOC
PCB 7
Fosfor
Kväve
Bly
Koppar
Zink
Kadmium
Arsenik
Totalt organiskt kol
66
1100
17
38
111
0,2
1
2
2,20
6450
0
0,002
x
x
x
x
x
66
1100
17
38
555
0,2
1
2
2,20
6450
0
0,002
x
x
x
x
x
Aluminiumtak
66
1100
17
38
111
0,2
1
2
2,20
6450
0
0,002
x
x
x
x
x
Zinktak
66
1100
17
38
1800
0,3
1
2
2,20
6450
0
0,002
x
x
x
x
x
Parkering
30
605
8
10
42
0,1
5
2
0,03
21000
280
0,012
x
x
x
x
x
Parkmark
36
660
2
4
8
0,1
1
1
0,01
7350
70
0,000
x
x
x
x
x
Flerfamiljshusområde
90
880
4
8
30
0,2
4
4
0,01
10500
245
0,010
x
x
x
x
x
P
N
Pb
Cu
Zn
Cd
Cr
Ni
Hg
SS
oil
BaP
Benz
TBT
As
TOC
PCB 7
Fosfor
Kväve
Bly
Koppar
Zink
Kadmium
Arsenik
Totalt organiskt kol
x
1900
59
138
333
0,7
x
x
x
36550
0
x
x
x
x
x
x
1666
0,7
x
x
x
36550
0
x
x
x
x
x
x
Tak utan zinkrännor
och zinkrör
Tak med zinkrännor
och zinkrör
Lamelloljeavskiljare
Halt efter
N
Kväve
Aluminiumtak
Magasin med filter
Halt efter
P
Fosfor
Tak utan zinkrännor
och zinkrör
Tak med zinkrännor
och zinkrör
Krom Nickel Kvicksilver Suspenderad substans
Krom Nickel Kvicksilver Suspenderad substans
Olja
Olja
Bens(a)pyren Bensen Tributyltenn
Bens(a)pyren Bensen Tributyltenn
x
1900
59
138
Aluminiumtak
x
1900
59
138
333
0,7
x
x
x
36550
0
x
x
x
x
x
x
Zinktak
x
1900
59
138
5400
0,9
x
x
x
36550
0
x
x
x
x
x
x
Parkering
x
1045
26
36
126
0,4
x
x
x
119000
160
x
x
x
x
x
x
Parkmark
x
1140
5
14
23
0,3
x
x
x
41650
40
x
x
x
x
x
x
Flerfamiljshusområde
x
1520
13
27
90
0,6
x
x
x
59500
140
x
x
x
x
x
x
BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING
2008-01-08 rev 2015-02-05
1(4)
Detaljplan för
Brunnsberg vid Gödestadsvägen
- del av Getakärr 2:21 och 2:57, del av Sadeln 2, Bumerangen 1Varbergs kommun
BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING
En miljöbedömning skall göras för planer och program om dess genomförande kan
antas medföra en betydande miljöpåverkan. Behovsbedömningen är den analys som
leder fram till ställningstagandet om huruvida en miljöbedömning behöver göras eller
inte. Behovsbedömningen utgör också ett viktigt underlag för att avgränsa vilka typer
av miljöpåverkan som behöver beskrivas vidare i planbeskrivningen eller i en
eventuell miljökonsekvensbeskrivning.
PLATSENS FÖRUTSÄTTNINGAR
Planområdet består i gällande plan av allmän platsmark samt
Nuvarande mark- eller
kvartersmark. Allmän platsmark utgörs av ”Natur” vilket består av
vattenanvändning (Kort
beskrivning)
yngre blandskog i östradelen av planområdet. Till planområdet hör
också en del av en allmän gång- och cykelväg. Kvartersmarken är
planlagd för bostäder, förskola samt tekniskanläggning.
Planområdet berörs av… Nej Kanske Ja Kommentar
…Internationella konventioner X
(Natura 2000, Unescos världsarv etc.)
…Riksintressen och särskilda
hushållningsbestämmelser
enl. 3-4 kap MB
…Skyddad natur/kultur enl. 7
kap MB
X
X
(biotopskydd, strandskydd,
vattenskyddsområde natur/kulturreservat etc.)
…Byggnadsminne el
Fornminne
…Höga kulturhistoriska
värden (T.ex. områden som ingår i
X
X
kommunens bevarandeprogram el
program för kulturmiljövård)
…Höga naturvärden
(T.ex. områden som ingår i
kommunens el. länsstyrelsens
naturvårdsprogram)
…Ekologiskt känsliga
områden (Områden som enl. ÖP är
X
X
ekologiskt särskilt känsliga eller
opåverkade)
…Skyddsavstånd
(Industrier, djurhållning, kraftledningar
etc.)
…Övriga störningar (buller,
X
X
Området ligger inom det område längs Hallands
kust som omfattas av särskilda
hushållningsbestämmelser enligt Miljöbalkens 4
kapitel. Inom detta område ska turismens och
friluftslivets intressen särskilt beaktas vid
bedömningen av tillåtligheten av
exploateringsföretag eller andra ingrepp i
miljön. Bestämmelserna ska inte utgöra hinder
för utvecklingen av befintliga tätorter.
BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING
2008-01-08 rev 2015-02-05
ljus, lukt, strålning etc.)
…Geotekniska svårigheter
eller förorenad mark
…Högt exploateringstryck/ är
redan högexploaterat
…(Risk för) Överskridna
miljökvalitetsnormer
2(4)
En underjordisk branddamm är belägen norr om
planområdet. Denna bedöms inte påverkas av
detaljplanens genomförande.
X
X
X
PLANENS KARAKTÄRISTISKA EGENSKAPER
Detaljplanen medger flerbostadsbebyggelse, förskola samt
Planens innehåll och
parkeringsgarage.
omfattning (Kort beskrivning)
Faktor
Nej Kanske Ja Kommentar
Planen medger en
X
användning av planområdet
för verksamheter som kräver
anmälan eller tillstånd enl.
miljöbalken.
Planen medger en
användning av planområdet
för verksamheter som finns
angivna i MKB-förordningens
bilaga 1 eller 3.
Planen medger en
användning av planområdet
för verksamheter som finns
angivna i PBL 5 kap 18 §.
Planen strider mot andra
planer/projekt (Översiktsplaner,
X
X
X
detaljplaner, övriga projekt)
Planområdets läge bidrar till
långa fordonstransporter för
att nå service och andra
viktiga målpunkter.
Planen har betydelse för
andra planers miljöpåverkan.
Planen har betydelse för
genomförande av EU:s
miljölagstiftning (gäller t.ex.
Planen gör det möjligt att uppföra
flerbostadshus samt en förskola på allmän
platsmark. Översiktsplanen anger i sina riktlinjer
för Brunnsberg att den blandade bebyggelsen
ska behållas och utvecklas genom
komplettering och förnyelse,
Brunnsbergsskogen skall tas tillvara som
rekreationsområden.
X
X
X
vattendirektivet)
PLANENS TÄNKBARA EFFEKTER
Faktor
Påverkan
Kommentar
(Påverkans sannolikhet, varaktighet,
frekvens, fysiska omfattning,
gränsöverskridande karaktär,
möjligheter att avhjälpa påverkan
osv.)
Ingen
Påverkan Betydande
påverkan
påverkan
Påverkan på marken (instabilitet,
sättningar, ras, skred, erosion,
vibrationer, föroreningar, skada på
värdefull geologisk formation etc.)
X
BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING
2008-01-08 rev 2015-02-05
Påverkan på luften och klimatet
(luftföroreningar, vindrörelser,
temperatur, luftfuktighet
ljusförhållanden etc.)etc.)
Förändringar av grund- eller
ytvattnet (kvalitet, flödesriktningar,
3(4)
X
X
nivåer, mängd, etc. Krävs vattendom?)
Risk för översvämningar
Svårigheter att lokalt
omhänderta dagvattnet
Påverkan på växt- eller djurliv
(antal arter, arternas sammansättning,
hotade arter etc.)
X
X
X
Försämrad kvalitet eller
kvantitet på någon
rekreationsmöjlighet
X
(strövområde, vandringsled, cykelled,
friluftsanläggning etc)
Påverkan på
landskapsbilden/stadsbilden
X
(siktlinjer, utblickar, landmärken etc.)
Barriäreffekter
Ökat alstrande av avfall som ej
återanvänds
Ökad användning av icke
förnyelsebar energi
Uttömmande av någon ej
förnyelsebar naturresurs (grus-
En dagvattenutredning tas fram i
samband med detaljplanearbetet.
Större vattensalamander har
påträffats vid vattendraget ”Svarta
havet” 100 m ifrån planområdet.
Naturen inom planområdet är inte av
sådan karaktär som vatten
salamandern övervintrar i utan den
bedöms övervintra i andra delar av
Brunnsbergsskogen.
Natur som tas i anspråk för
exploatering anses inte ha några
höga ekologiska värden.
En del av ett grönområde bebyggs
vilket ger en något minskad tillgång
på områden för rekreation.
Kommunen avser genomföra
kompensationsåtgärder inom
Brunnsbergsskogen för att minska
konsekvensen av att naturmark
ianspråktas.
Föreslagen byggnation skiljer sig
från den befintliga bebyggelsens
karaktär i Brunnsberg både vad
gäller utformning och skala.
X
X
X
X
och bergtäkter, dricksvatten etc.)
Ökad fordonstrafik / Ändrade
trafikförhållanden
Effekter som strider mot
långsiktiga centrala, regionala
eller lokala miljömål
Överskridna
miljökvalitetsnormer (5 kap. MB)
Buller (ökning av nuvarande ljudnivå
(bländande ljussken, skuggningar etc.)
X
I och med exploateringen tillkommer
en del trafik vilket kan öka ljudnivån
något.
X
X
Obehaglig lukt
X
Risker för människors säkerhet
X
(ökad olycksrisk för t.ex. explosion,
brand, strålning, utsläpp av hälsofarliga
ämnen, trafikolyckor, farligt gods etc.)
Andel fordonstrafik kommer att öka
genom den ökade andelen bostäder.
Man använder sig av befintlig
infrastruktur för att angöra området.
X
eller överskridna riktvärden)
Förändrade ljusförhållanden
X
BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING
2008-01-08 rev 2015-02-05
Påverkan på den sociala miljön
Behov av följdinvesteringar
(infrastruktur, vägar, VA, energi etc.)
Behov finns för lägenheter med
tillgång till hiss vilket möjliggör för
äldre människor eller människor
med funktionshinder att bo kvar på
Brunnsberg.
X
(befolkningssammansättning,
delaktighet, jämställdhet, trygghet etc.)
X
STÄLLNINGSTAGANDE
Ett genomförande av planen
innebär negativa effekter som
var för sig är begränsade, men
som tillsammans kan vara
betydande
Ett genomförande av planen
innebär en betydande
miljöpåverkan och en
miljöbedömning skall göras.
Nej
X
Ja
Kommentar
X
Stadsbyggnadskontoret
Claus Pedersen
4(4)
Jenny Jakobsson