Leder täta blandstäder till
hållbart resande?
Forskning om bebyggelsestruktur
och resvanor
Sammanfattning och aktuella exempel
Erik Elldér
Kulturgeografi, Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet
Reväst, 8 oktober 2015
www.gu.se
Innehåll
• Två utgångspunkter
• Forskningsfältet
• Trender och nya forskningsrön
• Sammanfattning och lärdomar
www.gu.se
Utgångspunkt 1
Om en stads bebyggelsestruktur påverkar människors resvanor…
…vilken bebyggelsestruktur ger då upphov till ett mer hållbart resande…
…och är det då också möjligt för fysisk planering att återskapa en sådan
bebyggelsestruktur och således ändra resvanor?
www.gu.se
Utgångspunkt 2
• Resande en konsekvens av behovet att utföra aktiviteter på olika platser
Behovet utgår från individens önskemål och måsten
Restriktioner och möjligheter centralt
– 24 h per dygn, fysiska behov, (mobilitets)resurser, försörjning, andra hushållsmedlemmar etc.
Sociala faktorer på makronivå
Den byggda miljön
Transportsystemen
Välstånd, samhällsstruktur, normer
Lokalisering av dagliga aktiviteter
Vägar, trängsel, kollektivtrafik
Individens resurser,
behov och önskemål
Individens resvanor
Reslängd, transportmedelsval etc.
Källa: Næss (2006). Urban Structure Matters. London: Routledge.
www.gu.se
Forskning om bebyggelsestruktur och resvanor
• Den geografiska lokaliseringen av aktivitetsmöjligheter därav viktig
• Skapar restriktioner/handlingsutrymme
• Innebär en viss bebyggelsestruktur mindre eller mer resande?
”D’s of the built environment” (density, diversity, design, destination accessibility etc.)
…tätare och mer blandad bebyggelse generellt sammankopplat med kortare (och mer
hållbarare former av) resor i vardagen
www.gu.se
Andel daglig
reslängd
bil
Data: RES 2011
www.gu.se
Vardagslivets geografiska uttänjning
Km
70
60
50
Total travel (domestic and
travel abroad) 1995-2006
40
Domestic travel 1873-2011
30
20
10
0
1870
1900
1930
1960
1990
2020
Källa: Frändberg & Vilhelmson (2014), Spatial, Generational and
Gendered Trends and Trend-breaks in Mobility
www.gu.se
Lokala vs regionala bebyggelsestrukturer
• Traditionellt – fokus på närområdet
• Avvägning mellan kostnad (tid, avstånd) och destinationens attraktivitet
Närhet och framkomlighet centralt…
…men också möjligheten att välja mellan olika destinationer (dvs aktiviteter/utbud)
• Bostadens regionala lokalisering mycket viktigt
Avstånd till agglomerationer av aktiviteter/utbud; t.ex. i stadskärnor
www.gu.se
Bebyggelsestrukturens minskade betydelse?
• Större möjligheter att överbrygga avstånd över tid
Ökad individuell diversifiering av resvanor
Större betydelse av individens vilja, kapacitet och preferenser , istället för vad som finns i
geografisk närhet
• Utvecklingen av IKT en viktig faktor
Ytterligare frihet att individuellt planera aktiviteter i tid och rum
Till exempel genom distansarbete
www.gu.se
Sammanfattningsvis…
• Den täta blandstaden en viktig ingrediens för en hållbar mobilitet
Tydliga generella samband; t.ex. täthet – kortare resor
Dock minskad betydelse av närhet iom rörlighetteknologiernas utveckling (dvs primärt bilism, i
viss mån kollektivtrafik och IKT)
Verkligt effektiv i kombination med andra styrmedel
• Viktig fråga för framtiden!
Byggda miljön tar lång tid att förändra, ökade reskostnader kan också ändra förhållandena
Även en rättvise- och välfärdsfråga, inkluderar mindre mobila grupper
www.gu.se
Tack!
Kontakt: [email protected]
www.gu.se