Föredragningslista KS 2015-10-07
Kallelse Kommunstyrelsen Tid: Onsdagen den 7 oktober 2015 kl. 08.00 Plats: Östra Roten, Kommunhuset i Lilla Edet Ärenden 1. Upprop 2. Val av justerare samt fastställande av tid för justering 3. Godkännande av dagordning Föredraganden Informationsärende 4. Verksamhetsplan för kommunstyrelsen 2015 Dnr Lena Palm, kommunchef Peter Jimmefors, ekonomichef Beslutsärenden 5. Ekonomiska anpassningar 2015 Dnr 2015/KS301 Peter Jimmefors, ekonomichef 6. Tertialrapport 2, kommunstyrelsen Dnr 2015/KS0399 Peter Jimmefors, ekonomichef 7. Tertialrapport 2, Lilla Edets kommun Dnr 2015/KS0427 Peter Jimmefors, ekonomichef 8. Riktlinjer för stabilitetshöjande åtgärder Dnr 2015/KS0412 Cecilia Friberg, mark- och exploateringschef 9. Klimatanpassning och skredsäkring av Göta älv, skrivelse till miljö- och energidepartementet Dnr 2014/KS0078 (Handlingar skickas senare) Cecilia Friberg, mark- och exploateringschef 10. Ansökan om planbesked för Garn 3:21 Dnr 2015/KS0278 Cecilia Friberg, mark- och exploateringschef 11. Detaljplan för bostäder inom Tingberg 3:77 i Lödöse Dnr 2015/KS0418 Cecilia Friberg, mark- och exploateringschef Kallelse Kommunstyrelsen 12. Tillägg till plankarta Norra Gossagården Dnr 2015/KS0170 Cecilia Friberg, mark- och exploateringschef 13. Yttrande avseende Stallarna, Ström Dnr 2015/KS0343 Lena Palm, kommunchef 14. Begäran om att kvarstå som förtroendevald i Lilla Edets kommun Dnr 2014/KS0232 Lena Palm, kommunchef 15. Firmatecknare för Lilla Edets kommun Dnr 2015/KS0424 Lena Palm, kommunchef 16. Flyktingsituationen Dnr 2015/KS0428 Lena Palm, kommunchef 17. Återrapportering avseende SAMÖ 2016 Dnr 2015/KS0148 Lena Palm, kommunchef 18. Information om arbetet inom Göteborgsregionens (GR) kommunalförbund Dnr 2014/KS0007 19. Information från SOLTAK AB Dnr 2014/KS0023 20. Information om geotekniskt arbete i Lilla Edets kommun Dnr 2014/KS0142 21. Anmälan av delegeringsbeslut Ingemar Ottosson (S) Ordförande TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl 2015-09-14 2015/KS0301-19 000 Ekonomiska anpassningar 2015 Dnr 2015/KS0301 Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade 2015-06-17 om att nämnder och styrelse måste genomföra åtgärder för att kommunen ska nå en ekonomi i balans. Åtgärderna och dess effekter ska vara redovisade till kommunstyrelsen senast den 27 augusti i år. Samtliga nämnder, förutom omsorgsnämnden och individnämnden, har beslutat om åtgärder som ska leda till en ekonomi i balans. Ärendet Kommunfullmäktige beslutade 2015-06-17 om att nämnder och styrelse måste genomföra åtgärder för att kommunen ska nå en ekonomi i balans. Åtgärderna och dess effekter ska vara redovisade till kommunstyrelsen senast den 27 augusti i år. Beslutet omfattar att respektive nämnd ska uppvisa ett resultat, som lägst, vid årets slut enligt följande; Kommunstyrelsen Utbildningsnämnden Kultur & fritidsnämnden Omsorgsnämnden Individnämnden Tekniska nämnden Miljö- & byggnämnden 0,9 mkr 0,0 mkr 0,5 mkr 0,0 mkr 0,0 mkr 0,3 mkr 0,3 mkr Förslag till åtgärder avseende kommunstyrelsen respektive nämnds beslut återges nedan. Kommunstyrelsen Redovisat resultat ska som lägst vara 0,9 mkr (prognos i tertialrapport 1 +0,3 mkr). Förslaget omfattar åtgärder motsvarande 1,6 mkr. Föreslagna åtgärder med konsekvensbeskrivning: sid- 2 - Åtgärd Vakant IT-strateg Förskjuten implementation av Soltak Vakanser inom kommunikationsavdelningen och administrativa avdelningen Vakans samhällsplanering Belopp Konsekvens Implementation av gränssnitt gentemot Soltak förskjuts i tid, inget stöd till nämndernas verksamhetsutveckling av ITstöd, inget deltagande i GRsamarbete, mycket hög 500 tkr arbetsbelastning på chef. Soltak AB styr i vilken takt de klarar av implementationen. Ekonomiskt förskjuts 500 tkr kostnaderna framåt i tid. Hög arbetsbelastning på övrig personal, uppdateringar och översyner har blivit förskjutna framåt i tid, viss obemannad tid i 400 tkr medborgarservice. Arbetsuppgifterna är 200 tkr fördelade på annan personal. Samtliga vakanser har funnits under stora delar av året och har redan givit ovanstående effekt, alternativt bedöms göra det under året. Vissa vakanser är numera tillsatta. Utbildningsnämnden Redovisat resultat ska som lägst vara 0,0 mkr (prognos i tertialrapport 1 -4,4 mkr). Beslutet omfattar åtgärder motsvarande 4,4 mkr. Åtgärd Avstå från att införskaffa iPads till årskurs 1-3. Använd gymnasieverksamhetens prognostiserade överskott till att balansera utbildningsnämndens budget. Använd förskoleverksamhetens prognostiserade överskott till att balansera utbildningsnämndens budget. Belopp Konsekvens 350 tkr 500 tkr 3 600 tkr Kultur- & fritidsnämnden Redovisat resultat ska som lägst vara 0,5 mkr (prognos i tertialrapport 1 -0,0 mkr). Beslutet omfattar åtgärder motsvarande 0,45 mkr. Åtgärd Minskat underhåll på fritidsanläggningar, företrädesvis avseende ishallen. Belopp Konsekvens Trolig effekt är: Minskat kapitalvärde på anläggningarna Ökade underhållskostnader på längre sikt Mindre attraktiva 450 tkr anläggningar sid 2/4 sid- 3 - Risk för minskad säkerhet. Omsorgsnämnden Redovisat resultat ska som lägst vara 0,0 mkr (prognos i tertialrapport 1 -4,1 mkr). Beslutet omfattar åtgärder motsvarande 0,0 mkr. Ett flertal påbörjade åtgärder (870 tkr), likväl som förslag på ytterligare (890 tkr), är redovisade för nämnden, som noterade informationen. Nämndens beslut är att ge förvaltningen i uppdrag att se över omvandling av timvikariat till längre vikariat/fasta tjänster. Åtgärd Påbörjad åtgärd - Minskad bemanning i tvätteri Påbörjad åtgärd - Minskad bemanning av extraresurs inom boenden Påbörjad åtgärd - Färre arbetsplatsmöten (från var 3:e till var 4:e vecka) inom hemtjänsten Påbörjad åtgärd - Effektivare planering inom hemtjänsten Påbörjad åtgärd - Tillfällig stängning av permanentplats på äldreboende. Påbörjad åtgärd - Minskning med en korttidsplats Belopp Konsekvens Någon dags förskjutning på 30 tkr att få tvätt tillbaka. Personalen kan inte vara lika tillgänglig för den hyresgäst 50 tkr som har behov av extra stöd. Nytt planeringsinstrument och förändrat arbetssätt genomförs. Uppföljning ska 100 tkr ske i november. Nytt planeringsinstrument och förändrat arbetssätt genomförs. Uppföljning ska 125 tkr ske i november. Behovet styr om platsen 130 tkr behöver öppnas igen Avser ett extrarum med 435 tkr undermålig arbetsmiljö. Individnämnden Redovisat resultat ska som lägst vara 0,0 mkr (prognos i tertialrapport 1 -4,3 mkr). Beslutet omfattar åtgärder motsvarande 0,0 mkr. Förvaltningen har fått i uppdrag att i samband med tertialrapport 2 återkomma med förslag på en budget i balans. Tekniska nämnden Redovisat resultat ska som lägst vara 0,3 mkr (prognos i tertialrapport 1 -0,0 mkr). Beslutet omfattar åtgärder motsvarande 0,3 mkr. Åtgärd Köpta tjänster inom ramen för under håll och skötsel av gator, gång- och cykelvägar samt grönytor minskas. Köpta konsultinsatser minskas. Belopp Konsekvens Sänkt kvalitet i skötseln. Försenade/uteblivna planeringsinstrument såsom skötselplaner, cykelplan, plan för trafiksäkerhetsarbete m.fl. Dessa instrument utgör stöd sid 3/4 sid- 4 - för planering av drifts- och investeringsbehov mm. Miljö- och byggnämnden Redovisat resultat ska som lägst vara 0,3 mkr (prognos i tertialrapport 1 +0,3 mkr). Beslutet omfattar åtgärder motsvarande 0,3 mkr. Åtgärd Ökade intäkter inom bl.a. bygglovsverksamheten Fortsatt kostnadskontroll. Belopp Konsekvens Beslutsunderlag Beslut i kommunfullmäktige 2015-06-17 § 37 Nämndernas protokoll, dnr 2015/KS0301-13 -- -18 Ekonomichefens tjänsteskrivelse, dnr 2015/KS0301-19 Finansiering Med redovisade åtgärder återstår fortfarande underskott inom omsorgsnämnden med 3,2 mkr och individnämnden med 4,3 mkr, som måste finansieras. Förslag till beslut 1. Kommunfullmäktige godkänner de föreslagna åtgärderna avseende kommunstyrelsens, utbildningsnämndens, kultur- och fritidsnämndens, tekniska nämndens samt miljö- och byggnämndens verksamhetsområden. Nämnderna uppmanas att fortsatt iaktta stor kostnadsmedvetenhet för anpassning i sina verksamheter. 2. Kommunfullmäktige riktar skarp kritik till omsorgsnämnden och individnämnden som inte beslutat om åtgärder för att nå en ekonomi i balans samt uppmanar dessa att omgående besluta om sådana. Peter Jimmefors ekonomichef [email protected] 0520-65 95 75 Beslutet expedieras till Samtliga nämnder Ekonomichefen sid 4/4 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr 2015-09-17 2015/KS0399-2 Tertialrapport 2 2015, januari – augusti, kommunstyrelsen Ärendet Enligt fastslagen tidsplan för ekonomiska rapporter så ska det efter varje tertial redovisas en tertialrapport till kommunfullmäktige. Som underlag till detta krävs att styrelse och nämnder i sin tur framställer en tertialrapport för sitt verksamhetsansvar. Denna rapport följer upp läget efter årets andra tertial för kommunstyrelsens grunduppdrag, ekonomi samt av de mål som fastställts i styrelsens verksamhetsplan. Bedömningen kring måluppfyllelsen pekar mot att 18 av 24 mål bedöms bli uppfyllda innan året är slut, varav 10 redan är uppnådda. Kommunstyrelsens grunduppdrag fullföljs, bl.a. genom återkommande dialoger med nämndernas presidier och bolagsstyrelse, interkontroll, periodiska rapporter och planering i olika former. Även inom den för styrelsen nytillkomna verksamheten markoch exploatering fullföljs grunduppdraget. Det ekonomiska resultatet visar positiva siffror både för perioden (+3,1 mkr) och i årsprognosen (+1,5 mkr), men det finns verksamheter som har svårigheter medan andra genererar överskott beroende på vakanser, som i sin tur får negativa effekter på den verksamhet som skulle bedrivits där. Investeringsvolymen bedöms bli väsentligt lägre än budgeterat, främst orsakat av tidsförskjutningar bl.a. orsakat av hög arbetsbelastning. Tomtförsäljningen överstiger den budgeterade och det börjar bli ont om försäljningsbara tomter. Skredförebyggande åtgärder kostnadsförs till 40 % och fordringsförs gentemot Myndigheten för samhällsskydd och beredskap med 60 %. Hittills har kommunen burit kostnader på 0,3 mkr i år och prognosen överstiger inte de budgeterade 0,5 mkr. Jämställdhetsarbetet omfattas hittills mest av stöd till nämndernas implementation av jämställdhetsstrategin samt utveckling av könsuppdelad statistik. Peter Jimmefors Kommunledningsförvaltningen 463 80 Lilla Edet Besöksadress: Järnvägsgatan 12 «Handläggare_EmailArbetet» Internet: www.lillaedet.se sid 1/2 Tel: «Objtyp» Fax: 0520-65 74 20 [email protected] sid- 2 - Beslutsunderlag Ekonomichefens tjänsteskrivelse, Dnr 2015/KS0399-2 Lilla Edets kommun, kommunstyrelsen, tertialrapport 2 2015, Dnr 2015/KS0399-1 Finansiering Rapporten visar inte på något ekonomiskt underskott och ingen ytterligare finansiering av verksamheten krävs. Förslag till beslut Kommunstyrelsens tertialrapport 2 2015, perioden januari – augusti, godkänns. Peter Jimmefors Ekonomichef Beslutet expedieras till Ekonomiavdelningen sid 2/2 1 Tertialrapport 2 2015 Dnr 2015/KS0399-1 Tertialrapport 2 2015 Kommunstyrelsen Period: januari - augusti Datum: 2015-09-17 Tertialrapport 2 2015 2 INNEHÅLL 1. 2. Sammanfattning ...............................................................................................................3 Uppföljning av nämndens grunduppdrag .........................................................................4 2.1. Nämndens grunduppdrag enligt verksamhetsplanen ................................................ 4 2.2. Uppföljning av nämndens grunduppdrag ................................................................. 4 3. Uppföljning av mål ..........................................................................................................5 3.1. Kommunfullmäktiges mål ........................................................................................ 5 4. Ekonomisk uppföljning kopplat till prestation ...............................................................11 4.1. Nämndens ekonomiska utrymme ........................................................................... 11 4.2. Analys av utfall och prognos .................................................................................. 11 4.2.1. Politisk verksamhet ............................................................................................. 12 4.2.2. Näringsliv & turism ............................................................................................ 12 4.2.3. Omstrukturering .................................................................................................. 12 4.2.4. Fysisk och teknisk planering............................................................................... 13 4.2.5. Föreningsstöd/organisationstillhörighet.............................................................. 13 4.2.6. Fackligt arbete..................................................................................................... 13 4.2.7. Kommungemensamt och administration ............................................................ 13 4.2.8. Mark- och exploateringsverksamhet ................................................................... 14 4.3. Åtgärder för att uppnå ekonomisk balans ............................................................... 14 4.4. Utfall och prognos .................................................................................................. 15 4.5. Utfall och prognos enligt nämndens organisatoriska struktur ................................ 15 5. Fördjupning till nämnden ...............................................................................................15 5.1. Mark och exploateringsverksamhet ........................................................................ 15 6. Investeringar ...................................................................................................................17 7. Exploateringar ................................................................................................................18 7.1. Hjärtum ................................................................................................................... 18 7.2. Stallgärdet, Ström ................................................................................................... 18 7.3. Ekeberg, Lödöse ..................................................................................................... 18 7.4. Ryrsboholmsvägen, Göta ....................................................................................... 19 7.5. Smörkullen, Lilla Edet............................................................................................ 19 8. Skredförebyggande åtgärder – Göta älv utredningen.....................................................19 8.1. Västra älvstranden .................................................................................................. 19 8.2. Intagan .................................................................................................................... 20 8.3. Hjärtums-Brattorp................................................................................................... 20 8.4. Cementgjutaren (Båtklubben) ................................................................................ 20 9. Jämställdhet ....................................................................................................................20 Tertialrapport 2 2015 3 1. Sammanfattning Bedömningen kring måluppfyllelsen pekar mot att 18 av 24 mål bedöms bli uppfyllda innan året är slut, varav 10 redan är uppnådda. Kommunstyrelsens grunduppdrag fullföljs, bl.a. genom återkommande dialoger med nämndernas presidier och bolagsstyrelse, interkontroll, periodiska rapporter och planering i olika former. Även inom den för styrelsen nytillkomna verksamheten markoch exploatering fullföljs grunduppdraget. Det ekonomiska resultatet visar positiva siffror både för perioden (+3,1 mkr) och i årsprognosen (+1,5 mkr), men det finns verksamheter som har svårigheter medan andra genererar överskott beroende på vakanser, som i sin tur får negativa effekter på den verksamhet som skulle bedrivits där. Investeringsvolymen bedöms bli väsentligt lägre än budgeterat, främst orsakat av tidsförskjutningar bl.a. orsakat av hög arbetsbelastning. Tomtförsäljningen överstiger den budgeterade och det börjar bli ont om försäljningsbara tomter. Skredförebyggande åtgärder kostnadsförs till 40 % och fordringsförs gentemot Myndigheten för samhällsskydd och beredskap med 60 %. Hittills har kommunen burit kostnader på 0,3 mkr i år och prognosen överstiger inte de budgeterade 0,5 mkr. Jämställdhetsarbetet omfattas hittills mest av stöd till nämndernas implementation av jämställdhetsstrategin samt utveckling av könsuppdelad statistik. Tertialrapport 2 2015 4 2. Uppföljning av nämndens grunduppdrag I det här kapitlet sker en uppföljning av det grunduppdrag som anges i nämndens verksamhetsplan. Uppföljningen av det ligger bland annat till grund för kommunfullmäktiges ställningstagande om nämnden uppfyllt sitt uppdrag. 2.1. Nämndens grunduppdrag enligt verksamhetsplanen Kommunstyrelsen, KS, leder och samordnar planering och uppföljning av kommunens verksamheter samt ansvarar för samordningen inom den kommunala koncernen. Styrelsen är kommunens centrala organ för frågor som rör förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare. MEX omfattar fysisk planering, mark och exploatering, geografisk information och kartverksamhet. Utöver ovanstående arbetas det även med att geotekniskt kartlägga skredområde, adresser och kommunens statistik. Vid extraordinär händelse övertar KS andra nämnders beslutanderätt i de frågor som rör den extraordinära händelsen. Grunduppdraget regleras ytterligare i reglementet. 2.2. Uppföljning av nämndens grunduppdrag Kommunstyrelsen bedöms fullfölja sitt grunduppdrag. Detta sker bland annat genom att styrelsen leder och samordnar arbetet med det kommande årets planer för verksamhet och ekonomi. Uppföljning av kommunens verksamheter sker på ett flertal sätt, exempelvis genom kontinuerliga dialoger med styrelser och nämndernas presidier, genom tertialrapporter och internkontroll. Samordning och styrning av arbetsgivarfrågor sker bland annat via personalutskottet. I och med ett flertal vakanser så har ser vicenivån inom vissa områden sänkts. Tomtförsäljningen bedöms nå de uppsatta målen och under året har ett bostadsförsörjningsprogram antagits. ÖP2012 tillsammans med bostadsförsörjningsprogrammet innefattar den långsiktiga planeringen för hela kommunen. Ett flertal arbeten med detaljplaner pågår. Kartverket underhålls och användningen utvecklas så att andra verksamheter kan få större nytta av det. 5 Tertialrapport 2 2015 3. Uppföljning av mål 3.1. Kommunfullmäktiges mål Prioriterat mål 1 Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall perioden 2015 Prognos helår 2015 Mål 2015 enl vpl Prioriterat mål: Utveckla former för dialog som ökar möjligheten för medborgarna att delta i kommunens utveckling. Inriktningsmål: Utveckla de demokratiska processerna. 1) Ytterligare synlighet i sociala medier. 2) Undersöka möjligheten att visa resultat av inkomna synpunkter på webben. 0 1 2 2 2 - - 0 1 1 1) Kommunen återfinns numera både på Facebook och Linkedin och används aktivt av samtliga förvaltningar. Även Facebookannonsering tillämpas med bra genomslagskraft. Därmed är målet uppfyllt. 2) Detta arbete planeras till senare delen av året, men prognosen är fortfarande att målet ska uppfyllas. Utfall Prognos Mål perioden helår 2015 2015 2015 enl vpl Prioriterat mål: Utveckla mötesplatser för unga med syfte att öka ungdomars inflytande avseende sin fritid. Prioriterat mål 2 Utfall 2013 Utfall 2014 Inriktningsmål: Utveckla de demokratiska processerna. 3) Inom ramen för folkhälsoarbetet bidra och stödja andra förvaltningar för att öka ungdomars inflytande avseende sin fritid. - - 1 1 1 Prognos helår 2015 Mål 2015 enl vpl 3) Både personella och ekonomiska resurser som finns att tillgå inom ramen för folkhälsoarbetet stöttar både socialförvaltningen och bildningsförvaltningen i detta arbete, och målet uppfylls därmed. Prioriterat mål 3 Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall perioden 2015 Prioriterat mål: Kommunen ska arbeta för en jämställd service till medborgarna. Inriktningsmål: I Lilla Edet kommun ska flickor och pojkar, kvinnor och män ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 4) Stödja arbetet med implementering av jämställdhetsstrategin i nämnder/förvaltningar 5) Statistik som presenteras för kommunstyrelsen ska vara könsuppdelad - - 0 1 1 - - 1 1 1 4) Implementeringsarbetet med strategin pågår i nämnder och arbete/insatser inom förvaltningsorganisationen planeras därefter. Målet uppfylls under året. 6 Tertialrapport 2 2015 5) Merparten av den statistik som tas ut av förvaltningarna och presenteras för KS är könsuppdelad. Utveckling av könsuppdelad personalstatistik pågår. Målet är uppfyllt. Prioriterat mål 4 Utfall 2014 Utfall perioden 2015 Prognos helår 2015 Mål 2015 enl vpl - - 1 1 1 - - 0 0 1 Utfall 2013 Prioriterat mål: Samverkan inom SOLTAK Inriktningsmål: Samverka över kommungränserna. 6) Samverka över förvaltningsgränserna för ökad helhetssyn 7) Kartläggning av pågående samverkansformer inom SOLTAKS-området inför utvecklingen av det fortsatta samarbetet. 6) Som ett exempel arbetar både kommunledningsförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen med att utreda ett räddningstjänstförbund tillsammans med kommunerna Stenungsund och Tjörn. Målet är uppnått. 7) Någon kartläggning är inte genomförd ännu och det är nedprioriterat på grund av arbetsbelastning. Målet bedöms inte uppnås. Utfall Prognos Mål perioden helår 2015 2015 2015 enl vpl Prioriterat mål: Söka alternativ till externa placeringar respektive arbeta med förebyggande åtgärder för att undvika att placeringar blir nödvändiga. Prioriterat mål 5 Utfall 2013 Utfall 2014 Inriktningsmål: Ge förutsättningar för goda uppväxtvillkor för barn och unga. Kommunstyrelsen konkretiserar inget mål. Prioriterat mål 6 Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall perioden 2015 Prognos helår 2015 Mål 2015 enl vpl Prioriterat mål: Fortsätta att arbeta för att nå de miljömål som ska uppnås 2020 utifrån antagna miljömål samt handlingsplan. Inriktningsmål: Kommunen ska bedriva ett långsiktigt och hållbart miljöarbete med de nationella miljömålen som ledstjärna. 8) Öka användningen av resfria möten 9) Utred förutsättningarna, tillsammans med samhällsbyggnadsförvaltningen, att ta fram en cykelvägsplan 10) Utred möjligheten att införskaffa eldrivna fordon (avstämning med kommunens beslut om miljöfordon samt upphandlingslagstiftningen). 11) Utred möjligheten att ta fram en laddningsinfrastruktur (tillsammans med samhällsbyggnadsförvaltningen) - - 1 1 1 - - 0 1 1 - - 1 1 1 - - 0 1 1 8) Kommunikationsverktyget Lync är installerat och bl.a. biståndshandläggarna har blivit stora användare av detta vid kommunikation med t.ex. sjukhusen. En bedömning 7 Tertialrapport 2 2015 är att användandet sparar åtminstone en arbetsdag per vecka för denna grupp användare. Information om effekterna av att använda Lync pågår kontinuerligt. Flera avdelningar har fått utbildning i hur man kan använda verktyget. Möjligheten att delta i webinarier blir allt vanligare och fler deltar i dessa istället för att resa. Målet är uppnått. 9) För närvarande pågår arbetet inom tekniska nämndens verksamhetsområde. Kommunledningsförvaltningen bistår då så krävs. Målet bedöms vara uppnått innan året är slut. 10) Fyra elbilar är införskaffade och en utvärdering får ske framöver hur dessa står sig i förhållande till andra fordon. Målet är uppnått. 11) Arbetet är påbörjat och det bör vara klart innan året är slut. Prioriterat mål 7 Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall perioden 2015 Prognos helår 2015 Mål 2015 enl vpl Prioriterat mål: Invånarantalet ska öka med en procent jämfört med föregående år. Inriktningsmål: Det ska vara attraktivt att bo i Lilla Edets kommun. 12) Marknadsföringsinsatser genomförs som omfattar hela kommunen 13) Skapa fler bostäder. 14) Utveckla de bostadsområden vi har. 1 1 1 1 1 - - 1 1 1 1 - 12) Insatser som omfattar hela kommunen genomförs. Målet är uppnått. 13) Arbete med detaljplaner är för att skapa förutsättningar till nya bostäder pågår i viss omfattning. Andra aktiviteter för att locka till nybyggnation är tomtvisningar och arrangemang av bodagar tillsammans med exploatörer. Antalet bostäder bedöms öka under året och därmed uppfylls målet. 14) Kommunen utvecklar och förtätar tätorterna gradvis. Stallgärdet: kommunen behöver anlägga infrastruktur och avstycka tomter för att fortsätta utvecklingen av denna tätort. Hjärtum: tomtförsäljningen är påbörjad för tomterna, kommunen har inlett förhandling med exploatör ang. annan mark i detaljplanen. Denna exploatering kommer att förtäta området. Lödöse: En förfrågan om ändring av detaljplanen inkommer under hösten anseende Ekeberg, vilket skall innefatta ändring av byggrättens storlek inom två område. Tomterna som är avstyckade kan inte försäljas, då byggrättsytan är färdignyttjad. Inom området önskas också förtätning av tomter, då de kommunala tomterna i princip är utsålda. Detaljplan fortgår inom Nylundhs fastighet, där förtätning blir aktuell. Lilla Edet: Leifab ändrar detaljplanen för Ängshöken, så att fler bostäder kan tillskapas. Prioriterat mål 8 Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall perioden 2015 Prognos helår 2015 Mål 2015 enl vpl Prioriterat mål: Kommunen ska ha en långsiktig planering avseende tätortsutveckling för att kunna tillhandahålla mark för bostäder och verksamheter. Inriktningsmål: Det ska vara attraktivt att bo i Lilla Edets kommun. 15) Ta fram en sammanhållen planering i enlighet med FÖP Lödöse och bostadsförsörjningsprogram. - - 1 1 1 8 Tertialrapport 2 2015 15) Bostadsförsörjningsprogrammet är antaget, och är kommunens planeringsredskap för att tätortsutvecklingen skall ske på ett hållbart sätt, genom att exploatera mark i en takt som anpassats till varje tätort. Den kommunala tomtreserven är halverad på två år, därför stort behov av nyskapade tomter. Under året påbörjas arbete med att planera, både kort- och långsiktigt för verksamhetsområde och för att tillgodose kommunens lokalbehov. Planeringsperioden blir även i dessa fall 2015-2020. Prioriterat mål 9 Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall perioden 2015 Prognos helår 2015 Mål 2015 enl vpl Prioriterat mål: Kommunen ska ha en planering för att kunna tillgodose varierande bostadsalternativ i livets olika skeden. Inriktningsmål: Det ska vara attraktivt att bo i Lilla Edets kommun. 16) Fortsätta arbetet i enlighet med bostadsförsörjningsprogrammet. - - 1 1 1 16) Bostadsförsörjningsprogrammet är antaget, och är kommunens planeringsredskap för att tillskapa bostäder för olika behov. Planeringstiden är 2015-2020, och bebyggelsetakten är anpassade till kommunens tillväxtmål på 1 %. Prioriterat mål 10 Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall perioden 2015 Prognos helår 2015 Mål 2015 enl vpl Prioriterat mål: Det offentliga rummet ska vara trivsamt, snyggt och rent med trygga och tillgängliga miljöer. Inriktningsmål: Det ska vara attraktivt att bo i Lilla Edets kommun. 17) Trygghetsvandringar ska genomföras. - - 0 0 1 17) Trygghetsvandringar har tidigare legat under folkhälsoutskottet. Direktiven därifrån är nu att inte genomföra några nya trygghetvandringar på grund av bristande resurser. Kommunen och Polisen jobbar tillsammans för att på olika sätt trygga det offentliga rummet. Brottsförebyggande insatser gör t ex genom grannsamverkan, dialog med kommuninvånare angående hur man upplever olika platser i kommunen- och kommunen har ett samverkansavtal med Polisen där ett av områdena man samverkar kring är hur det offentliga rummet blir tryggare. Målet kommer inte att uppnås. Prioriterat mål 11 Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall perioden 2015 Prognos helår 2015 Mål 2015 enl vpl Prioriterat mål: - Utreda möjligheterna att utvidga rekreationsytorna i Lilla Edets kommun avseende Inlandsön (genom dess friläggande) och Ströms slottspark samt -Utreda framtida skötselformer avseende kommunens vandringsleder. Inriktningsmål: Det ska vara attraktivt att bo i Lilla Edets kommun. Kommunstyrelsen konkretiserar inget mål 9 Tertialrapport 2 2015 Prioriterat mål 12 Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall perioden 2015 Prognos helår 2015 Mål 2015 enl vpl Prioriterat mål: Brukarna skall vara nöjda med sitt särskilda boende. Inriktningsmål: Äldre och funktionsnedsatta ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande över sin vardag. Kommunstyrelsen konkretiserar inget mål Prioriterat mål 13 Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall perioden 2015 Prognos helår 2015 Mål 2015 enl vpl Prioriterat mål: Utreda möjligheten att skapa en fungerande modell för heltidsarbete för tillsvidareanställda i vården. Inriktningsmål: Äldre och funktionsnedsatta ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande över sin vardag. Kommunstyrelsen konkretiserar inget mål Prioriterat mål 14 Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall perioden 2015 Prognos helår 2015 Mål 2015 enl vpl Prioriterat mål: Verka för att öka andelen resande i kollektivtrafiken. Inriktningsmål: Utveckla kollektivtrafikresandet utifrån medborgarnas behov. 18) Verka för att utveckla kollektivtrafikförbindelser med hög pålitlighet, tillräcklig kapacitet och effektiva restider. 19) Verka för att tillgänglighetsanpassa Lilla Edets busstation 20) Verka för att vänthall/torn tillskapas vid Lödöse station 21) Verka för att antalet påstigande på tåget vid Lödöse södra ska öka - - 1 1 1 - - 0 0 1 - - 1 1 1 - - - - > föregående år 18) Vid de återkommande avstämningsmötena som kommunen ha med Västtrafik förs en dialog om dessa frågor. Målet är uppnått. 19) Anpassningen av busstationen görs av kommunen och tekniska nämnden överväger åtgärder i sina prioriteringar. Målet kommer inte att nås under året. 20) Vid de återkommande avstämningsmötena som kommunen ha med Västtrafik förs en dialog om dessa frågor, dock har svar från Västtrafik inte inkommit. Målet att verka för/påverka Västtrafik uppnås. 21) För att öka resandemängden sker samverkan med Västtrafik. Brottsförebyggande åtgärder har under året satts in för att öka tryggheten på pendelparkeringen. Antalet brott har hittills inte minskat och resenärer som kör bil väljer i viss omfattning att köra till Älvängen istället. Målet kommer inte att nås under året. 10 Tertialrapport 2 2015 Prioriterat mål 15 Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall perioden 2015 Prognos helår 2015 Mål 2015 enl vpl Prioriterat mål: Förbättra kommunens service gentemot medborgare och företag. Inriktningsmål: Kommunens service gentemot medborgare och företag ska ha en hög kvalitet med tillgänglighet och bra service. 22) Utreda möjligheten att arbeta strukturerat med etjänster på kommunens webb. En förvaltningsövergripande grupp ska arbeta med frågan. 23) Utifrån medborgarundersökningar, KKIK mfl arbeta mer aktivt med analysarbete och handlingsplan - - - 0 1 - - - 1 1 22) Denna fråga har i dagsläget prioriterats ned då resurser för tillfället inte finns att tillgå. Troligtvis kommer målet inte att uppnås under året. 23) En statistikgrupp är tillskapad och utveckling pågår. Målet kan möjligtvis uppnås under året. Prioriterat mål 16 Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall perioden 2015 Prognos helår 2015 Mål 2015 enl vpl Prioriterat mål: Utveckla arbetet med kvalitetsstyrning i kommunens verksamheter. Inriktningsmål: Införa kvalitetsstyrning i alla verksamheter. 24) Tillsätta en förvaltningsövergripande arbetsgrupp som arbetar med den fortsatta utvecklingen av kvalitetsledning i kommunen med utgångspunkt från det arbete som nu sker avseende processkartläggning i systemet 2 Consiliate. - - 0 0 1 24) Målet bedöms inte bli uppnått innan årets utgång. Varje förvaltning har tillgång till processkartläggningsinstrumentet, men arbetet har ännu inte formaterats i den form som är tänkt. Orsaken till det är resursbrist. Prioriterat mål 17 Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall perioden 2015 Prognos helår 2015 Mål 2015 enl vpl Prioriterat mål: Stödja alla elever så att de kan fortsätta sina studier på gymnasienivå. Inriktningsmål: Alla barn och ungdomar ska, oberoende av ekonomiska och sociala villkor, ha tillgång till en god utbildning samt vara behöriga till gymnasieskolan. Kommunstyrelsen konkretiserar inget mål Prioriterat mål 18 Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall perioden 2015 Prognos helår 2015 Mål 2015 enl vpl Prioriterat mål: Alla elever ska känna trygghet och trivas i skolan. Inriktningsmål: Alla barn och ungdomar ska, oberoende av ekonomiska och sociala villkor, ha tillgång till en god utbildning samt vara behöriga till gymnasieskolan. Kommunstyrelsen konkretiserar inget mål 11 Tertialrapport 2 2015 Utfall 2013 Prioriterat mål 19 Utfall 2014 Utfall perioden 2015 Prognos helår 2015 Mål 2015 enl vpl Prioriterat mål: Personaltätheten ska öka inom verksamheten i förskolan. Inriktningsmål: Alla barn och ungdomar ska, oberoende av ekonomiska och sociala villkor, ha tillgång till en god utbildning samt vara behöriga till gymnasieskolan. Kommunstyrelsen konkretiserar inget mål 4. Ekonomisk uppföljning kopplat till prestation 4.1. Nämndens ekonomiska utrymme Tabellen visar det budgeterade utrymme som nämnden har att förhålla sig till. Beslutsdatum i KF 2014-06-18 2014-12-10 Beslutet avser MoR-beslut MEX Beslutat belopp 49 900 tkr 5 700 tkr Nämndens totala utrymme 49 900 tkr 55 600 tkr Tabellen nedan redovisar de av kommunstyrelsenn beslutade förändringarna av budgeterat ekonomiskt utrymme samt eventuella förslag från förvaltningen som ska behandlas i denna rapport. Rapporten utgår från de här föreslagna justeringarna av budget, vilket innebär att det i kolumnen ”Budget helår” i tabell 4.5 är justerad med dessa förslag. Organisatorisk struktur Politisk verksamhet Näringsliv & turism Omstrukturering Fysisk & teknisk planering Föreningsstöd/ organisationstillhörighet Fackligt arbete Kommungemensamt och adm Mark & exploatering Totalt Resurs enligt verksamhetsplan 3 680 tkr 1 602 tkr 1 750 tkr Beslutad justering Föreslagen justering Total resurs 3 680 tkr 1 602 tkr 1 750 tkr 1 045 tkr 1 045 tkr 3 710 tkr 1 380 tkr 3 710 tkr 1 380 tkr 36 733 tkr 00 tkr 49 900 tkr 894 tkr 4 806 tkr 5 700 tkr 0 tkr 37 627 tkr 4 806 tkr 55 600 tkr 4.2. Analys av utfall och prognos Periodens resultat är positivt med drygt 3 mkr och prognosen pekar mot ett överskott om 1,5 mkr, att jämföra med +0,5 mkr i tertialrapport 1. Att periodens resultat är positivt är inte konstigt eftersom budgeten inte tar hänsyn till att personalkostnaderna normalt är lägre under sommaren, som är den stora Tertialrapport 2 2015 12 semesterperioden, men överskottet är större än vad detta orsakar. Kort består prognosen av ett flertal poster med positiv inverkan på resultatet; vakanser och färre köpta tjänster. Negativ resultatpåverkan har verksamhet med viss överanställning. Trots att det redovisas överskott så är läget inte bekymmersfritt. Ett flertal vakanser ger positiva siffror på kort sikt, men det innebär att vissa arbetsuppgifter blir lidande och på lång sikt är det negativt för kommunen. Kommunfullmäktige har beslutat att kommunstyrelsen ska redovisa ett ekonomiskt resultat om minst 0,9 mkr, vilket med liggande prognos uppnås. Omsättningen ökar kraftigt jämfört med föregående år, men det orsakas främst av att verksamheten mark- och exploatering samt samhällsplanering flyttats från samhällsbyggnadsnämnden till kommunstyrelsen. När dessa nya verksamheter inräknas i tidigare års budgeterade nettokostnad så framgår det att dessa ökar med 3,4 %, vilket då orsakas av lönerevision, prisindex och vissa övriga förstärkningar i budgeten. 4.2.1. Politisk verksamhet Omfattar kommunstyrelsen och kommunchefen. Avsättning för utbildning av nya politiker finns med 0,1 mkr och för ortsutvecklingsmöten med halva det beloppet. Utfallet avseende arvoden och ersättningar var högt under första tertialet, men det har nu planat ut och det verkar som om något överskridande inte kommer att ske på grund av detta. Retroaktiva kostnader avseende läsplattors datatrafik har debiterats, men detta motverkas genom återhållsamhet inom köpta tjänster. Prognosen pekar mot ett nollresultat för verksamheten totalt, vilket är en förbättring med 0,2 mkr. 4.2.2. Näringsliv & turism Omfattar en näringslivsutvecklare, köpt verksamhet/bidrag med totalt 0,6 mkr (handelsorganisation, företagscentrum, leaderinsats, turistsamverkan) samt utrymme för köp av material och diverse tjänster. Verksamheten redovisar en positiv avvikelse på 0,2 mkr för perioden. Detta orsakas främst genom att kostnaderna för leader och turism är lägre än vad som är budgeterat. Detta förhållande bedöms kvarstå året ut och prognosen är positiv med 0,2 mkr, att jämföra med nollprognosen i tertialrapport 1. 4.2.3. Omstrukturering Omfattar de till kommunstyrelsen uppsagda lokalerna, och åtaganden i samband med dessa. Utfallet ligger lägre än periodens budget och det beror på att kommunstyrelsen inte längre bär kostnaderna avseende en lokal, som avsatts till funktionshinderboende, samt att en tillkommande lokal blivit senare än vad som planerats. Prognosen visar på ett överskott om 0,2 mkr, vilket är en förbättring med 0,3 mkr. Tertialrapport 2 2015 13 4.2.4. Fysisk och teknisk planering Här inryms de kostnader som kommunstyrelsen har för vägmotet E45, Alvhem, samt åtaganden avseende skredåtgärder. 0,5 mkr är avsatt för nytillkommande kostnader avseende skred. Utfallet ligger på en nivå som stämmer överens med budget, vilket även prognosen gör. Prognosen visar alltså på ett nollresultat, trots att kommunfullmäktige, efter att budgeten fastställts, har beslutat om bidrag till statlig infrastruktur avseende E20 genom Västra Götaland vilket påverkar resultatet med -0,1 mkr på årsbasis. Hittills har kostnaderna för nytillkomna skredåtgärder (40 %) landat på drygt 0,3 mkr, men ytterligare kostnader bedöms som små under återstoden av året. Prognosen för verksamheten som sådan pekar på en nollavvikelse, alltså en förbättring med 0,2 mkr sedan tertialrapport 1, vilket orsakas av de lägre bedömda skredkostnaderna. 4.2.5. Föreningsstöd/organisationstillhörighet Omfattar det stöd och medlemsavgifter till olika organisationer som kommunstyrelsen ansvarar för. Stöd ges till Folkets hus samt Förvaltningshögskolan vid Göteborgs universitet. Medlemsavgifterna avser Kfi, Soltak, GR, SKL samt Samordningsförbundet med Trollhättan och Grästorps kommuner. Förändringen gentemot föregående år orsakas främst av att inget åtagande gentemot West Sweden längre finns. Utfallet ligger något högre än periodens budget. Prognosen pekar mot ett underskott med 0,1 mkr, som bl.a. orsakas av medlemskap i HUT Väst, Tolkförmedling väst och en något högre avgift till SKL. 4.2.6. Fackligt arbete Omfattar kommunövergripande fackligt arbete. Förstärkning har skett för att anpassas till de senaste årens utfall. Utfallet ligger på en bra nivå och prognosen innebär en nollavvikelse. Det underskott om 0,2 mkr som prognostiserades i föregående rapport, orsakad av höga kostnader för personal, har utretts och korrigerats. Det visade sig att ett flertal lönekostnader felaktigt belastade verksamheten. 4.2.7. Kommungemensamt och administration Omfattar kommungemensamma åtaganden samt den gemensamma administrationen inom kommunledningsförvaltningen. Utfallet visar ett överskott med 2,3 mkr (periodens budget tar inte hänsyn till att det stora flertalet tar lägre ledighet under sommaren och det gör att resultatet ser väldigt bra ut just nu) och årsprognosen ligger på +1,1 mkr. I detta gömmer sig både vakanta tjänster, likväl som en del övertid och utökat stöd. Flera tjänster är vakanssatta bl.a. då rekrytering inte genomförts när en vakans uppstått. Inom vissa verksamheter har det förekommit stor personalrörlighet samt sjukdom och i viss mån har det varit tvunget till förstärkning. De avsatta resurserna avseende implementation av verksamhet till Soltak bedöms 14 Tertialrapport 2 2015 inte gå åt helt under året, då en del av implementationen förskjuts framåt i tid. Från och med i år så återfinns konsumentrådgivning igen, i form av ett samarbete med några andra Soltakskommuner, dit kommunens invånare kan vända sig med frågor. 4.2.8. Mark- och exploateringsverksamhet 1 204 947 1 078 969 1 230 1 005 -235 283 -73 1 672 1 582 1 552 1 453 1 845 1 507 Avvikelse i denna prognos -219 263 -45 3 229 3 203 -25 4 806 4 805 0 Utfall tom perioden Fysisk och teknisk planering Kartverksamhet Planverksamhet Summa Mark- och exploatering Periodens budget Avvikelse Prognos helår Budget helår Mark- och exploateringsverksamheten (inklusive kart- och planverksamhet samt teknisk- och fysik planering) har ett mindre överskott efter andra tertialen. Verksamheterna har haft ökade kostnader för införandet av nytt GIS-system samt kostnader för bostadsförsörjningsprogrammet men haft lägre kostnader för planverksamheten, då denna betalas av planbeställaren. Uppgradering av datorer har varit nödvändig för att kunna arbeta med större datamängder, då verksamheten flyttat kartdatabasen till egen regi. En oförutsedd utgift är att miljö- och bygglovsavdelningen anmodade verksamheten att riva ett torp inkl. uthus och jordkällare på Smörkullen, då rasrisken var överhängande, detta är utfört och ärendet är således avslutat. 4.3. Åtgärder för att uppnå ekonomisk balans Kommunfullmäktige beslutade 2015-06-17 om att kommunstyrelsen ska redovisa ett ekonomiskt resultat som är minst 900 tkr. Denna prognos uppfyller det beslutet och därmed tas inga ytterligare åtgärder fram. Utfall 4 537 2014 1 405 1 493 1 639 15 Tertialrapport 2 2015 4.4. Utfall och prognos Kommunstyrelsen inkl MEX 60 000 55 000 50 000 Tkr 45 000 40 000 35 000 30 000 Nettokostnad Budget Utfall 2011 46 793 45 896 Utfall 2012 42 685 44 804 Utfall 2013 43 364 44 000 Utfall 2014 52 193 53 720 Prognos 2015 54 100 55 600 4.5. Utfall och prognos enligt nämndens organisatoriska struktur Politisk verksamhet Utfall till och med perioden 3 059 Näringsliv & turism 855 1 068 213 1 352 1 602 250 1 453 Omstrukturering 927 1 167 240 1 550 1 750 200 2 505 Fysisk och teknisk planering 762 759 -3 1 139 1 139 0 2 578 2 523 2 473 -50 3 775 3 710 -65 3 693 826 920 94 1 380 1 380 0 1 292 21 870 24 184 2 314 35 161 36 276 1 115 32 109 3 176 3 204 28 4 806 4 806 0 4 540 33 998 37 067 3 069 54 100 55 600 1 500 52 192 Organisatorisk struktur Föreningsstöd/organisationstillhörighet Fackligt arbete Kommungemensamt och adm Mark & exploatering Totalt Periodens budget Avvikelse 3 291 232 Prognos helår 4 937 Budget helår 4 937 Avvikelse i denna prognos 0 Utfall 2014 4 022 5. Fördjupning till nämnden 5.1. Mark och exploateringsverksamhet Prognosen för tomtförsäljningen följer de uppsatta målen. Länsstyrelsen använder vårt bostadsförsörjningsprogram som föredöme, mot andra kommuner, så därför har kommunen blivit kontaktad av flera kommuner under året. Även när det gäller stabilitetsfrågor i harmonisering för dataunderlag där huvudmannen är SGI har kommunen numera en sakkunnig representant (tjänsteman) i denna arbetsgrupp, då sakkunskapen inom detta område är väldigt god i kommunen. Tertialrapport 2 2015 16 5.1.1. Långsiktig fysisk planering Den fysiska planeringen omfattar övergripande samhällsplanering, detaljplaner, översiktsplaner och programplaner. ÖP2012 tillsammans med bostadsförsörjningsprogrammet innefattar den långsiktiga planeringen för hela kommunen. Kommunstyrelsen behandlar inkommande ansökningar om planbesked och hela planprocessen, med utredningar, annonsering, samråd och utställning enligt Planoch bygglagen. Även detaljplanernas genomförande och exploatering, fastighetsjuridiska utredningar, markberedskap för kort och långsiktig planering är arbetsuppgifter. Kommunstyrelsen förvaltar och underhåller markreserven, köper och försäljer mark samt sköter taxeringen av kommunens fastighetsinnehav. 5.1.2. Pågående detaljplanering Detaljplan Skaven 6:5 - avvaktar exploatörs skiss och i förlängningen planavtal. Ryk 2:7 – ändring av detaljplan i granskningsskedet. Kroken 2:18 – ändring av detaljplan, i granskningsskedet. Ängshöken 1 – ändring av byggrätten. Utredningar pågår. Stendahls bil – utredningar pågår fortfarande Edet 2:40 – ändring av allmänt ändamål, antagandehandlingen skall godkännas Vabacken - beslut om planbesked återremitterat, planbeställaren återkommer. Garn 3:21 – beslut om planbesked återremitterat Norra Gossagården, detaljplani egen regi, utredningar beställda och pågående Ljungbacken 3 och 4, positivt planbesked. Tingberg 3:77 – ny detaljplan, i utställningsskedet 5.1.3. Mät- och kart verksamhet Kart och GIS-verksamhet underhåller kommunens kartverk. Enligt gällande geodatasamverkansavtal hämtas olika kartprodukter eller kartskikt, för att användas i Mappen. Ett företag är kontrakterat att utföra kommunens mätuppdrag. Verksamheten har anpassat det nya kartsystemet till kommunens kapacitet och storlek. Det nya kartsystemet blir både billigare i drift och mer användarvänligt jämfört med det tidigare. Denna förändring medför ett minskat beroende av konsulter, då vi själva kommer att kunna producera en del av de kartprodukter som tidigare beställts. Det var tänkt att det gamla systemet skulle stängas helt vid halvårsskiftet, men stängningen sker under hösten. GIS (geografiska informationssystem) är en stor arbetsuppgift, då verksamheten producerar olika specifika skikt i kartan, som används av och är unika för varje förvaltning exempelvis kan nämnas skolskjutsberättigade barn, hemtjänstbrukare, felanmälningar, skolområdet och GC-vägar. Förvaltningarna har fått tillgång till digitalt material, detta används som beslutsunderlag och underlättar för verksamheterna. Kommunens servicekarta till allmänhet och kommuninvånare finns att tillgå på hemsidan. 17 Tertialrapport 2 2015 Adress och byggnadsregistret underhålls kontinuerligt, då kommunen har avtal med Lantmäteriet om att utföra ändringar/kopplingar mellan adress-fastighet- byggnad. 6. Investeringar Investeringsobjekt (Belopp i tkr) iPads till de politiker i kommunen som inte har, 40 st Ärendehanteringssystem e-tjänster, förstudie och inrättande av någon IT (redundans trådlöst nätverk, switchar, server) Ospecificerat Avtalsdatabas Batterier UPS Kompl. möbler kommunhus SUMMA Utfall tom perioden Prognos helår Budget helår Avvikelse budg - prog 190 tkr 0 tkr 190 tkr 0 tkr 200 tkr 1 300 tkr 10 tkr 1 300 tkr 0 tkr 0 tkr 250 tkr 250 tkr 0 tkr 0 tkr 80 tkr 82 tkr 0 tkr 352 tkr 0 tkr 48 tkr 80 tkr 82 tkr 200 tkr 600 tkr 900 tkr 650 tkr 0 tkr 0 tkr 0 tkr 3 300 tkr 900 tkr 602 tkr -80 tkr -82 tkr -200 tkr 2 700 tkr Ipads är anskaffat och slutfört. Ärendehanteringssystemet bedöms inte komma så långt i år att det leder till någon investering. Ett samarbete har etablerats med en annan soltakskommun inför framställande av kravspecifikation och eventuellt upphandling. E-tjänsterna har fått stå tillbaka, i avvaktan på att vakanser ska fyllas. Dessa investeringar skjuts på framtiden, med sårbarhet som följd, på grund av arbetsbelastningen. Ospecificerat är en försiktighet, då det plötsligt kan uppstå något som måste åtgärdas. Kommunen har varit tvungen att anskaffa en egen avtalsdatabas, då vi inte längre fick ligga kvar i den som Göteborgs stads upphandlingsbolag tidigare erbjudit oss. UPS avser strömförsörjning via batteri, som IT-systemen använder som back up vid strömavbrott. I och med att antalet personer som ska få plats i kommunhuset ökar krävs möbelkomplettering. 18 Tertialrapport 2 2015 7. Exploateringar Exploateringar Utfall prioden Prognos Inkomst Netto Inkomst Utgift Netto Utgift Försäljning av tomter, 20 st 4 860 4 860 Ekeberg (12 st) 4 428 4 428 Stallgärdet (2 st) 433 433 Försäljning av skogsskifte 0 0 Budget Inkomst Utgift Netto 7 745 7 745 4 300 4 300 0 0 800 800 Detaljplan Norra Gossagården -62 -62 -100 -1 500 -1 500 Underhåll av exploaterbar mark -190 -190 -200 -200 -200 Övriga områden Summa Exploateringar 4 860 -252 0 0 4 608 7 745 Total försäljning av tomter, positivt utfall och positiv prognos: Ekeberg3 9 försålda tomter 9 köpeavtal Göta 4 försålda tomter 0 köpeavtal Ström 11 försålda tomter 2 köpeavtal Hjärtum 0 försålda tomter 1 köpeavtal 0 -300 7 445 0 5 100 -1 700 återstår 11 tomter återstår 11 tomter återstår 3 tomter återstår 7 tomter Försäljning av skogsskifte: Svalered - försäljning avbruten, mäklare upphandlas under hösten. Norra Gossagården detaljplan: Planen är påbörjad. Utredningarna beställda. Planarbetet sätter fart då utredningarna är levererade. Underhåll av mark: Skogssällskapet har utfört arbete för ca 40 000 kr, rivning av Torp på smörkullen var nödvändig, 192 000 kr. Norra stallgärdet är slaghackat och utfört av Leifab, området har växt igen då underhållet inte kan utföras varje år. Flera tomtområde är inte underhållna, då budgeten inte räcker, vilket gör området svårsålt. Två fastigheter i Utby har fritagits byggnadsskyldigheten, detta innebär att dessa kan försäljas som trädgårdstomter. 7.1. Hjärtum Ljunghedsvägen har åtta tomter till försäljning, varav en har köpeavtal. 7.2. Stallgärdet, Ström Två fastigheter bebyggs under året, tre har fått köpeavtal. Prognosen är att tomterna kommer att ta slut under året. 7.3. Ekeberg, Lödöse SnickarCarlsson fortsätter att exploatera i området, ytterligare två hus har påbörjats under sommaren. Myresjöhus har köpt fastigheter och första huset kommer v. 42. Ereim kommer under hösten att köpa fastigheten och påbörja byggnationen. Därutöver är två bostäder byggda. 3 400 19 Tertialrapport 2 2015 7.4. Ryrsboholmsvägen, Göta Tio tomter finns att tillgå, en försäljning under period utförd. Sedan tidigare är tre bebyggda. 7.5. Smörkullen, Lilla Edet Två tomter är tillgängliga för försäljning, en fortsättningsvis på nyttjanderätt. En av fastigheterna har haft gamla byggnader, dessa är borttagna. 8. Skredförebyggande åtgärder – Göta älv utredningen Stabilitetsprojekt Utfall t.o.m. perioden Stabilitet Båtklubben Stabilitet Intagan 1:9, 1:14 Stabilitet Kanalområdet, Hjärtums Bratt Stabilitet Ström Stabilitet Göta Älv 21 142 151 233 293 Summa kostnader stabilitetsprojekt 840 60 % fordran gentemot MSB, 2015 Medfin stabilitetsåtgärd Cementgjutaren Utgående balans T2, fordran MSB 504 -561 2 747 SGI har på uppdrag av regeringen utfört en kartering av riskerna för skred längs hela Göta älv. Uppdraget har inneburit en samlad riskanalys med beräkningar av sannolikheten för skred och värdering av de konsekvenser som skred kan ge upphov till. Utredningen har visat att det inom Göta älvdalen finns många områden med hög skredrisk för dagens förhållanden och att riskerna kommer att öka i ett förändrat klimat. Kommunen kan, å fastighetsägarnas vägnar, söka bidrag för fördjupade utredningar och stabilitetshöjande åtgärder hos Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB). Vid godkänd ansökan står MSB för 60 % av de bidragsberättigade kostnaderna medan 40 % av kostnaderna är fastighetsägarnas ansvar. Av periodens upparbetade kostnader på 840 tkr har 336 tkr kostnadsförts. Prognos på helår uppskattas till en årskostnad om maximalt 500 tkr. Lilla Edets kommun jobbar vidare med de områden som påbörjats sedan tidigare. 8.1. Västra älvstranden Västra älvstranden är indelat i tre områden södra, mellersta och norra. Kommunen skickade 2015-07-10 in ansökan till MSB för mellersta området. SGI har yttrat sig över den kompletterande utredningen i norra delen av södra området. I de fördjupade utredningarna finns rekommendationer om att genomföra långtidsmätningar av portrycket. I ansökan till MSB ansöker kommunen om bidrag för mätningarna. Tertialrapport 2 2015 8.2. 20 Intagan De stabilitetshöjande åtgärderna för Intagan avser två fastigheter. Lilla Edets kommun har informerat fastighetsägarna att ärendet kommer att avslutas både hos kommunen och MSB och fastighetsägarna inte initierar nästa steg i ärendet. Sista svarsdagen är 2015-08-31. Inget svar har inkommit per 2015-08-31, ärendet avslutas. 8.3. Hjärtums-Brattorp Arbete med att ta fram en bygghandling för Hjärtums-Brattorp har avbrutits. Föreslagna stabilitetshöjande åtgärder kommer inte att resultera i att tillräckliga säkerhetsnivåer uppnås. Lilla Edets kommun har informerat fastighetsägarna att ärendet kommer att avslutas både hos kommunen och MSB och fastighetsägarna inte initierar nästa steg i ärendet. Sista svarsdagen är 2015-08-31. Inget svar har inkommit per 2015-08-31, ärendet avslutas. 8.4. Cementgjutaren (Båtklubben) Lilla Edets kommun har träffat en överenskommelse med Trafikverket. Trafikverket är medfinansiär för de åtgärder som har genomförts på cementgjutaren. Ärendet har slutredovisats till MSB. 9. Jämställdhet Kommunstyrelsen har inte påbörjat något arbete utifrån jämställdhetsstrategin, förutom att könsuppdelad statistik ska presenteras och att kommunledningsförvaltningen bistår vid implementation av strategin i kommunens nämnder. TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl 2015-09-25 2015/KS0427-2 000 Tertialrapport 2, januari – augusti 2015, Lilla Edets kommun Sammanfattning Lilla Edets kommun följer upp verksamhet och ekonomi och redovisar dessa för kommunfullmäktige efter varje tertial. Per april är det en uppföljningsrapport, per augusti är det ett delårsbokslut (enligt den kommunala redovisningslagen ska ett delårsbokslut upprättas för perioden januari till juni, juli eller augusti) och per december redovisas årsbokslutet. Denna rapport avser tertial 2, det vill säga perioden januari till och med augusti 2015. Nämnderna klarar i stort sina grunduppdrag, dock inte alltid inom de tilldelade resurserna. Där det är tydligt att grunduppdraget inte klaras är inom utbildningsnämndens grundskoleverksamhet. Individnämnden har även haft problem att uppfylla lagstiftningens krav på rättssäkerhet. Nämnder och styrelser har under året arbetat för att uppfylla de av kommunfullmäktige fastställda prioriterade målen för 2015. Fem av de 19 målen bedöms bli uppfyllda, fyra bedöms som svåra att nå, medan övriga fortfarande utvecklas alternativt inte går att bedöma ännu. Kommunens redovisade resultat är 7,7 mkr, vilket är knappt 7 mkr sämre än vid samma period föregående år. En förklaring till det försämrade resultatet är att en avsättning avseende sluttäckning av en deponi ingår bland årets kostnader med 9,3 mkr. Intäkterna ökar, bl.a. med det sista året av återbetalning från AFA-försäkringar med 4,3 mkr, och avskrivningskostnaderna är lägre, nedskrivning av fordonsgasanläggningen skedde förra året. Helårsprognosen pekar på ett resultat om -9,8 mkr, vilket då är 14,8 mkr sämre än budget. De nämnder som avviker negativt från det resultat som kommunfullmäktige fastställ ska redovisas är överförmyndarnämnden, utbildningsnämnden och individnämnden. Avsättningen avseende deponin bedöms som synnerliga skäl i samband med balanskravsutredningen och därmed är balanskravsresultatet -0,5 mkr. Ett underskott från tidigare år finns att återställa. Volymen avseende investering bedöms ligga på 36 mkr, vilket är cirka 12 mkr lägre än budget. Det är främst tidsförskjutningar av projekt inom tekniska nämnden som orsakar den stora avvikelsen, men även avsaknaden av några IT-investeringar inom kommunstyrelsen. Inkomsterna inom exploateringsverksamheten ligger över den budgeterade nivån och utgifterna bedöms bli lägre, baserat på att åtgärder landar på andra sidan årsskiftet. sid- 2 - Med denna prognos, resultat med -9,8 mkr (balanskravsresultat -0,5 mkr), uppfyller kommunen inte kravet på en ekonomi i balans. Det finansiella målet bedöms inte vara uppfyllt vid årets slut. Kommunen uppfyller inte kravet på en god ekonomisk hushållning. Sjukfrånvaron är nu 7,2 %, att jämföra med 5,6 % vid samma period föregående år. Ökningen sker i alla åldersgrupper. Beslutsunderlag Tertialrapport 2 januari – augusti 2015 avseende Lilla Edets kommun, dnr 2015/KS0427-1 Ekonomichefens skrivelse, dnr 2015/KS0427-2 Finansiering Rapporten visar på ett underskott och åtgärder måste vidtas i omfattning och kvalitet för att nå en god ekonomisk hushållning. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna tertialrapport 2. Med de beslut som utbildningsnämnden och individnämnden fattat kring sina respektive organisationer så anser kommunfullmäktige att förutsättningarna för att framöver klara sina grunduppdrag har stärkts. Kommunfullmäktige uppmanar överförmyndarnämnden, utbildningsnämnden och individnämnden att snarast fatta beslut i sina respektive nämnder avseende åtgärder för att nå en ekonomi i balans. Övriga nämnder uppmanas att iaktta mycket stor kostnadsmedvetenhet avseende fortsatta anpassningar i sina verksamheter och förväntningen är att åtminstone det prognostiserade resultatet uppnås. Peter Jimmefors Ekonomichef [email protected] 0520-65 95 75 Beslutet expedieras till Ekonomiavdelningen Samtliga nämnder sid 2/2 Tertialrapport per augusti 2015 Tertialrapport 2 januari – augusti 2015 avseende Lilla Edets kommun Uppföljning av kommunfullmäktiges Mål- och Resursplan Framtagen av: Peter Jimmefors Datum: 2015-09-25 Version: 1 Dnr: 2015/KS0427-1 sid 1/25 Tertialrapport per augusti 2015 INNEHÅLL 1. 2. 3. 4. Förvaltningsberättelse ........................................................................................................ 3 Uppföljning av nämndernas grunduppdrag ........................................................................ 4 Måluppföljning ................................................................................................................... 4 Ekonomisk uppföljning ...................................................................................................... 7 4.1. Avstämning av finansiella mål, god ekonomisk hushållning samt avvikelser av redovisningspraxis .................................................................................................................. 7 4.2. Analys av utfall och prognos - kommunen ................................................................. 8 4.3. Åtgärder för att uppnå ekonomisk balans ................................................................. 10 4.4. Utfall och prognos enligt kommunens organisatoriska struktur ............................... 11 5. Investeringar ..................................................................................................................... 11 6. Exploateringsområden ...................................................................................................... 12 7. Väsentliga personalförhållanden - sjukfrånvaro .............................................................. 14 8. Jämställdhet ...................................................................................................................... 14 9. Sammanfattning per nämnd ............................................................................................. 15 9.1. Kommunfullmäktige ................................................................................................. 15 9.2. Kommunrevisionen ................................................................................................... 15 9.3. Kommunstyrelsen...................................................................................................... 15 9.4. Överförmyndarnämnden ........................................................................................... 16 9.5. Individnämnden ......................................................................................................... 16 9.6. Omsorgsnämnden ...................................................................................................... 17 9.7. Utbildningsnämnden ................................................................................................. 18 9.8. Kultur och fritidsnämnden ........................................................................................ 19 9.9. Miljö- & byggnämnden ............................................................................................. 20 9.10. Tekniska nämnden..................................................................................................... 20 9.11. Finans inkl. pension................................................................................................... 21 9.12. Leifab ........................................................................................................................ 22 10. Balansräkning ................................................................................................................... 23 11. Resultaträkning................................................................................................................. 24 12. Kassaflödesanalys ............................................................................................................ 25 sid 2/25 Tertialrapport per augusti 2015 1. Förvaltningsberättelse Koncernen Lilla Edets kommun består, förutom kommunen, av fastighetsbolaget Leifab (ägarandel 100 %), fjärrvärmebolaget Lefab (ägarandel 50 %) och stödtjänstbolaget Soltak AB (ägarandel 14 %). Lilla Edets kommun följer upp verksamhet och ekonomi och redovisar dessa för kommunfullmäktige efter varje tertial. Per april är det en uppföljningsrapport, per augusti är det ett delårsbokslut (enligt den kommunala redovisningslagen ska ett delårsbokslut upprättas för perioden januari till juni, juli eller augusti) och per december redovisas årsbokslutet. Denna rapport avser tertial 2, det vill säga perioden januari till och med augusti 2015. Nämnderna klarar i stort sina grunduppdrag, dock inte alltid inom de tilldelade resurserna. Där det är tydligt att grunduppdraget inte klaras är inom utbildningsnämndens grundskoleverksamhet. Individnämnden har även haft problem att uppfylla lagstiftningens krav på rättssäkerhet. Nämnder och styrelser har under året arbetat för att uppfylla de av kommunfullmäktige fastställda prioriterade målen för 2015. Nedan redovisas uppföljningen av dessa. Fem av de 19 målen bedöms bli uppfyllda, fyra bedöms som svåra att nå, medan övriga fortfarande utvecklas alternativt inte går att bedöma ännu. Kommunens eedovisade resultat är 7,7 mkr, vilket är knappt 7 mkr sämre än vid samma period föregående år. En förklaring till det försämrade resultatet är att en avsättning avseende sluttäckning av en deponi ingår bland årets kostnader med 9,3 mkr. Intäkterna ökar, bl.a. med det sista året av återbetalning från AFA-försäkringar med 4,3 mkr, och avskrivnings-kostnaderna är lägre, nedskrivning av fordonsgasanläggningen skedde förra året. Helårsprognosen pekar på ett resultat om -9,8 mkr, vilket då är 14,8 mkr sämre än budget. De nämnder som avviker negativt från det resultat som kommunfullmäktige fastställ ska redovisas är överförmyndarnämnden, utbildningsnämnden och individnämnden. Avsättningen avseende deponin bedöms som synnerliga skäl i samband med balanskravsutredningen. Volymen avseende investering bedöms ligga på 36 mkr, vilket är cirka 12 mkr lägre än budget. Det är främst tidsförskjutningar av projekt inom tekniska nämnden som orsakar den stora avvikelsen, men även avsaknaden av några IT-investeringar inom kommunstyrelsen. Inkomsterna inom exploateringsverksamheten ligger över den budgeterade nivån och utgifterna bedöms bli lägre, baserat på att åtgärder landar på andra sidan årsskiftet. Med denna prognos, resultat med -9,8 mkr, uppfyller kommunen inte kravet på en ekonomi i balans. Det finansiella målet bedöms inte vara uppfylla vid årets slut. Kommunen uppfyller inte kravet på en god ekonomisk hushållning. Sjukfrånvaron är nu 7,2 %, att jämföra med 5,6 % vid samma period föregående år. Ökningen sker i alla åldersgrupper. sid 3/25 Tertialrapport per augusti 2015 2. Uppföljning av nämndernas grunduppdrag Nämnderna klarar i stort sina grunduppdrag, dock inte alltid inom de tilldelade resurserna. Där det är tydligt att grunduppdraget inte klaras är inom utbildningsnämndens grundskoleverksamhet. Individnämnden har även haft problem att uppfylla lagstiftningens krav på rättssäkerhet. 3. Måluppföljning Nämnder och kommunstyrelse har under året arbetat för att uppfylla de av kommunfullmäktige fastställda prioriterade målen för 2015. Nedan redovisas uppföljningen av dessa. Fem av de 19 målen bedöms bli uppfyllda, fyra bedöms som svåra att nå, medan övriga fortfarande utvecklas alternativt inte går att bedöma ännu. Prioriterat mål Utveckla former för dialog som ökar möjligheten för medborgarna att delta i kommunens utveckling. Utveckla mötesplatser för unga med syfte att öka ungdomars inflytande avseende sin fritid. Mätning/målet uppfyllt Förbättra kommunens ranking i mätningen Kommunens kvalitet i korthet (KKIK), mått 14 ”Hur väl möjliggör kommunen för medborgarna att delta i kommunens utveckling”. När fler mötesplatser/ aktiviteter skapats i samarbete med kulturproducenter och i samråd med ungdomar i kommunen. Uppföljning Värdering Resultatet av KKIK redovisas först i januari 2016. Kommunens närvaro i sociala media har underlättat dialogen, likväl som synpunktshanteraren. Flera nämnder har planerade möten mellan politiker och brukare/invånare, men inget sådant möte har ännu genomförts. Ett flertal aktiviteter har genomförts. Exempel på detta är LAN, parkour och graffitti. Samråd med ungdomarna har påbörjats och utvecklas, dels genom samtal med elevråden, och dels i möten i den under maj uppstartade verksamheten uppehållsrum, kallad ”Mötesplats Fuxernaskolan”. sid 4/25 Tertialrapport per augusti 2015 Prioriterat mål Mätning/målet uppfyllt Kommunen ska arbeta för en jämställd När åtgärder utförts i service till medborgarna. nämnderna i enlighet med kommunens jämställdhetsstrategi. Samverka inom SOLTAK Uppföljning Värdering Implementering av strategin pågår i nämnderna och arbete/insatser inom förvaltningsorganisationen planeras därefter. Merparten av nämnderna har inte genomfört åtgärder. Målet bedöms inte uppnås under året. När samverkan avseende Bland annat så har ett IFO-chefsnätverk gemensamma projekt eller initierats från kommunens sida, i syfte tjänster ökat jämfört med att hitta samordningsvinster inom olika föregående år. delar av verksamheten. Utredning kring ett räddningstjänstförbund pågår likväl som en gemensam larmorganisation avseende trygghetslarm. Antalet externa placeringar Antalet vårddagar i HVB-hem har för skall minska jämfört med perioden minskat med 35 % jämfört föregående år. med samma period 2014, och prognosen visar på en nedgång med 44 % jämfört med helåret 2014. Däremot prognostiseras en ökning antalet dygn i familjehem, dock inte lika mycket som HVB-dygnen minskar. När nämnderna redovisar att Flera nämnder redovisar ett antal de genomfört ytterligare aktiviteter. Nämnas kan införskaffande åtgärder i enlighet med av ett kommunikationsverktyg för handlingsplanen jämfört möten, som lett till minskat antal resor, med föregående år. inköp av livsmedel samt anskaffning av solcellspaneler och elbilar. Avläsning per 31/12 som Per den 30 juni så har antalet invånare visar på en procents ökning. ökat med 45 personer, 0,4 % till 13 076 personer, jämfört med det senaste årsskiftet. Det finns fortfarande möjligheter att uppnå målet. Söka alternativ till externa placeringar respektive arbeta med förebyggande åtgärder för att undvika att placeringar blir nödvändiga. Fortsätta att arbeta för att nå de miljömål som ska uppnås 2020 utifrån antagna miljömål samt handlingsplan. Invånarantalet ska öka med en procent jämfört med föregående år. Kommunen ska ha en långsiktig planering avseende tätortsutveckling för att kunna tillhandahålla mark för bostäder och verksamheter. När en sammanhållen planering tagits fram. Kommunen ska ha en planering för att När en översyn genomförts kunna tillgodose varierande som på kort och lång sikt bostadsalternativ i livets olika skeden. beskriver framtida behov (även inom omsorgernas verksamhet). Det offentliga rummet ska vara trivsamt, snyggt och rent med trygga och tillgängliga miljöer. Följa upprättade instruktioner avseende att hålla rent och snyggt i det offentliga rummet. Ett bostadsförsörjningsprogram är fastställt. Den kommunala tomtreserven är halverad på två år, därför stort behov av nyskapade tomter. Under året påbörjas arbete med att planera, både kort- och långsiktigt för verksamhetsområde och för att tillgodose kommunens lokalbehov. Under året påbörjas arbetet med att planera, både kort- och långsiktigt för verksamhetsområde och för att tillgodose kommunens lokalbehov. Förnyelsetakten av asfalterade ytor bedöms överstiga målet, medan det brister i gräsklippningen då nuvarande entreprenör inte klarar uppdraget. Folkhälsoutskottet har även beslutat att inte genomföra några trygghetsvandringar under året, men via samverkansavtal med polisen tryggas vissa platser som upplevs som osäkra. sid 5/25 Tertialrapport per augusti 2015 Prioriterat mål Utreda möjligheterna att utvidga rekreationsytorna i Lilla Edets kommun avseende Inlandsön (genom dess friläggande) och Ströms slottspark samt -Utreda framtida skötselformer avseende kommunens vandringsleder Brukarna skall vara nöjda med sitt särskilda boende. Utreda möjligheten att skapa en fungerande modell för heltidsarbete för tillsvidareanställda i vården. Mätning/målet uppfyllt När utredning genomförts tillsammans med föreningslivet. Uppföljning Målet omfattar ett flertal utredningar, där en är slutförd. Övriga utredningar pågår och bedöms vara färdigställda innan året är slut. Nöjdheten ska vara bättre än KKIK presenteras fört i januari 2016. föregående mätning i Inom funktionshinderverksamheten KKIK, Kommunens kvalitet finns två brukar-/anhörigråd. i korthet. Mått 25 – Andelen brukare som är ganska/mycket nöjda med sitt särskilda boende. När utredningsuppdraget är genomfört. En kartläggning är genomförd och ett modellarbete är planerat. Genom att antalet resande Samverkan, i syfte att öka resandeökat i Västtrafiks mätningar mängden inom kollektivtrafiken, sker jämfört med föregående år. med Västtrafik, liksom att brottsförebyggande åtgärder satts in för att öka tryggheten kring tågstationen i Lödöse. Trots detta är det många som väljer att köra till Älvängen så bedömningen är att resandet inte kommer att öka. Förbättra kommunens service Förbättra resultatet jämfört Kommunen klättrade 4 poäng i gentemot medborgare och företag. med föregående insiktsundersökningen i år. Insiktsmätning (SKL:s När det gäller KKIK-mätningen så öppna jämförelser avseende presenteras den först i januari 2016. Företagsklimatet) samt föregående Servicemätning via telefon och e-post” inom ramen för ”Kommunens kvalitet i korthet”. Utveckla arbetet med kvalitetsstyrning När fler verksamheter Några förvaltningar arbetar med i kommunens verksamheter arbetar med processkartläggning men den kvalitetsstyrning jämfört förvaltningsövergripande grupp som med 2014. planerats arbeta med den fortsatta utvecklingen har på grund av resursbrist inte kommit igång. Stödja alla elever så att de kan Resultatet mäts i KKIK, Slutbetygen i årskurs 9 visar att 86,1 % fortsätta sina studier på gymnasienivå. Kommunens kvalitet i av eleverna var behöriga till ett korthet, mått 18 – Andelen nationellt gymnasieprogram. Det är 7,2 behöriga elever till något procentenheter högre än föregående år. nationellt program på Utifrån att det är en ökning anses målet gymnasiet som uppfyllt, även om det fortfarande är lång väg till 100 %. Värdering Verka för att öka andelen resande i kollektivtrafiken. sid 6/25 Tertialrapport per augusti 2015 Uppföljning Prioriterat mål Alla elever ska känna trygghet och trivas i skolan. Mätning/målet uppfyllt Mäts genom den gemensamma elevenkäten inom GR Personaltätheten ska öka inom verksamheten i förskolan. Mäts och jämförs med föregående år. Mäts i KKIK, Kommunens kvalitet i korthet, mått 11 ” Hur många barn per personal är det i kommunens förskolor?” Värdering Elever i årskurs 2 ligger på ett värde som över stiger snittet i GR, årskurs 5 ligger på snittet och årskurs 8 ligger under GR´s snitt. Rekrytering av personal genomförs för att öka personaltätheten. Ännu har ingen ökning skett, men den beräknas komma efter hand som rekryteringarna slutförs. 4. Ekonomisk uppföljning 4.1. Avstämning av finansiella mål, god ekonomisk hushållning samt avvikelser av redovisningspraxis Enligt kommunallagens kap 8 § 5 är kommunen skyldig att anta finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Kommunfullmäktige har i Mål- och resursplan 2015 beslutat om ett sådant mål. Inriktningsmål: Redovisat resultat är lägst 1 % av verksamhetens nettokostnad Prioriterat mål Redovisat resultat är lägst 0,75 % av verksamhetens nettokostnad. Uppföljning: Mätning/målet uppfyllt När kommunens ekonomiska redovisning visar att målet uppfyllts. Det redovisade resultatet är negativt och därmed nås inte målet. Kommunen följer i allt väsentligt god redovisningssed, men det finns några undantag. Ett av undantagen är att det finns en avsättning i en ”socialfond”, som strider mot gällande praxis. Samma redovisningsprinciper och beräkningsmetoder som användes i senaste årsredovisningen används nu, med den skillnaden att nyinvesteringar från och med 2015 är föremål för komponentavskrivning. Balanskravsutredning: Redovisat resultat Realisationsvinster Avgår särskilda skäl Årets balanskravsresultat Balanskravsresultat fr tidigare år Summa Balanskravsresultat att reglera Perioden 7 702 tkr 0 tkr 9 300 tkr Prognos -9 814 tkr 0 tkr 9 300 tkr 17 002 tkr - 514 tkr -8 553 tkr -8 553 tkr 8 449 tkr 8 449 tkr -9 067 tkr -9 067 tkr Kommunallagens krav på en ekonomi i balans innebär att en kommun ska ha högre intäkter än kostnader. Därmed ska en balanskravsutredning genomföras, som visar hur ett balanskravsresultat räknas fram. Det finns möjlighet att åberopa poster som sid 7/25 Tertialrapport per augusti 2015 påverkar utredningen i form av synnerliga skäl. Om balanskravsresultatet något enskilt år redovisas ett underskott ska det återställas inom tre år. Vid ingången av året finns ett underskott från år 2014 på 8 553 tkr att återhämta. Under året åberopas synnerliga skäl avseende en avsättning för sluttäckning av en avfallsdeponi, då det avser insatser inom ett avgiftskollektiv men som måste finansieras av skattekollektivet då deponin inte längre är i bruk. Med liggande prognos så kommer detta underskott att förändras i fel riktning och en långsiktig plan för återställandet saknas. Kommunen uppfyller därmed inte kravet på god ekonomisk hushållning. 4.2. Analys av utfall och prognos - kommunen Verksamhetens nettokostnad är för perioden 442 mkr, att jämföra med 418 mkr för samma period föregående år, vilket är en utveckling med 5,6 %. Samtidigt så har intäkterna från skatter och utjämningssystem utvecklats med 4,2 %. Räknas förändringen av andra intäkter med så är intäktsutvecklingen 5,8 %. Periodens finansnetto påverkar resultatet negativt med drygt 1 mkr, vilket är sämre än föregående år. Redovisat resultat är 7,7 mkr, vilket är knappt 7 mkr sämre än vid samma period föregående år. En förklaring till det försämrade resultatet är att en avsättning avseende sluttäckning av en deponi ingår bland årets kostnader med 9,3 mkr. Intäkterna ökar, bl.a. med det sista året av återbetalning från AFA-försäkringar med 4,3 mkr, och avskrivningskostnaderna är lägre, nedskrivning av fordonsgasanläggningen skedde förra året. Det budgeterade resultatet per invånare är 380 kronor, och prognosen för året ligger på -745 kronor. Resultatet per invånare i kommunen har inte nått upp till rikets median under den redovisade perioden och prognosen för innevarande år tyder inte på att utvecklingen går åt rätt håll. Resultat per invånare, kr, Lilla Edet Resultat per invånare, kr, median riket 2015 -745 -- 2014 -660 518 2013 55 1 129 2012 2011 167 526 1 080 791 2010 398 1 185 Helårsprognosen pekar mot ett resultat på -9,8 mkr, vilket då är 14,8 mkr sämre än budget. I det resultatet ingår då den ovan nämnda avsättningen med 9,3 mkr och bortses det från den så är ekonomin i princip i balans. Soliditeten är 22,5 % per augusti, att jämföra med 26,5 % vid samma period föregående år samt 21,6 % vid föregående årsskifte. Tendensen visar på en sjunkande trend, vilket är allvarligt då det inte är syftet. Ett flertal nämnder har negativa prognoser; överförmyndarnämnden -0,4 mkr (försämring med 0,4 mkr sedan tertialrapport 1), individnämnden -4,0 mkr (förbättring med 0,3 mkr), utbildningsnämnden -9,0 mkr (försämring med 4,6 mkr) samt tekniska nämnden med -9,0 mkr (försämring med 9,0 mkr). Överskott prognostiseras av omsorgsnämnden med 0,5 mkr (förbättring med 4,6 mkr) miljöoch byggnämnden med 0,6 mkr (förbättring med 0,3 mkr), kultur- och sid 8/25 Tertialrapport per augusti 2015 fritidsnämnden med 0,5 mkr (förbättring med 0,5 mkr), kommunstyrelsen med 1,5 mkr (förbättring med 1,2 mkr) och finans med 4,5 mkr (förbättring med 2,5 mkr). Överförmyndarnämndens underskott härrör sig till administration orsakad av ett stort inflöde av flyktingbarn som är berättigade till god man och som statens ersättning inte täcker. Individnämndens avvikelse orsakas främst av stödinsatser till barn- och unga, vuxna och socialpsykiatrin. En kraftig personalförstärkning har skett inom utredning och behandling, i syfte att komma tillrätta med rättssäkerhetsbrister men också att på lite sikt minska kostnaderna för köpta placeringar. Antalet HVBplaceringar minskar både för barn och unga samt för vuxna. Familjehemsplaceringarna avseende barn och unga ökar däremot, medan de för vuxna minskar. Ekonomiskt bistånd minskar något både i kronor och i antal hushåll, men bidragsberoendets längd ökar något, medan antalet vårddagar inom psykiatrin ökar. Totalt prognostiserar nämnden en nettokostnad som är 1,8 mkr lägre än föregående år. Utbildningsnämndens problem härrörs främst till att grundskolan har en bemanning som är för stor till de befintliga resurserna, men med den av nämnden beslutade organisationsförändringen så bedöms detta förhållande på sikt förbättras. Även kostnaderna för köpta platser ökar liksom skolskjutsen. Gymnasieutbildningen bedöms generera överskott som till viss del motverkar ovanstående. Tekniska nämndens underskott härrör sig helt och hållet till en avsättning med 9,3 mkr avseende sluttäckning av Högstorpsdeponin, då länsstyrelsen har påtalat för kommunen att sluttäckningen av högstorpsdeponin måste kompletteras. Omsorgsnämndens resultat består både av att insatserna i ordinärt boende har ökat kraftigt jämfört med föregående år, medan övriga verksamheter visar på ekonomiska överskott, bl.a. då statsbidrag flutit in, ombyggnation av Pilgårdens särskilda boende försenas något samt minskade kostnader för bostadsanpassning och färdtjänst. Miljö- och byggnämndens överskott orsakas av temporära vakanser och en hög nivå på intäkterna inom verksamheten miljö och hälsa, medan räddningstjänsten prognostiserar ett underskott i och med utökning av en heltidsbrandman. Kultur- och fritidsnämndens prognos erhålls genom att verksamhetsområdet anläggningar håller igen på kostnadssidan, och då är det främst ishallen som bidrar eftersom ianspråktagandet av den förskjutits framåt i tid. Kommunstyrelsens prognostiserade överskott omfattar ett flertal vakanser, vilket lett till att en lägre servicenivå därmed kunnat erbjudas samt en bedömning att avsatta resurser till implementation av verksamhet till Soltak AB inte helt förbrukas i år, då migreringen av IT-system skjuts lite framåt i tiden. Utgifterna avseende skredutredningar och stabilitetsåtgärder fördelas mellan staten, 60 %, och fastighetsägaren, 40 %. Kommunen kostnadsför, enligt försiktighetsprincipen, den del som inte täcks av bidrag från staten. Orsaken till det är att staten inte alltid ersätter alla utgifter som uppstår samt att det ibland kan vara svårt att fördela kostnaden på andra fastighetsägare, men givetvis arbetas det med att rätt instans ska stå för sina kostnader. Hittills så har 0,3 mkr kostnadsförts och prognosen pekar på 0,5 mkr, vilket stämmer med det budgeterade utrymmet. Finans avvikelse orsakas av 3 mkr lägre intäkter via skatte- och utjämningssystem, lägre räntekostnader samt intäkter bedömda till 4 mkr i form av sista året med återbetalning av premier från AFA-försäkring. sid 9/25 Tertialrapport per augusti 2015 Av det budgeterade investeringsutrymmet på 47,5 mkr bedöms knappt 36 mkr att förbrukas. Det är inom tekniska nämndens verksamhetsområde som de största insatserna ligger och här har åtgärder avseende VA-ledningar förskjutits över årsskiftet. Exploateringsverksamheten prognostiserar inkomster som överstiger det budgeterade och utgifter som är lägre. I samband med årsbokslutet kommer en begäran om att föra över ett utrymme som avser åtgärder, planarbeten inom Gossagården, som är påbörjade men inte färdigställda förrän en bit in på nästa år. Befolkningsutvecklingen har varit positiv. Per den sista juni fanns det 13 076 invånare i kommunen, vilket är en ökning med 45 sedan årsskiftet. Ökningstakten är låg, men ännu finns förutsättningar för att nå det uppsatta målet på en ökning med 130 invånare. Kommunen står inför stora utmaningar i ekonomin, där det kommer att krävas svåra beslut för att nå en ekonomi i balans. Vissa sådana beslut är redan fattade, såsom sammanslagning av kommunens två högstadier till ett (fr.o.m. HT 2015) samt stängning av tre F-3 skolor (fr.o.m. HT 2016). Det har också införts nytt stöd inom individ- och familjeomsorgen som ska motverka det inflöde av placeringsbehov på institution som setts den senaste tiden. Insatser för att granska/förbättra rutiner och arbetssätt finns med i mål- och resursplanen inför 2016. En annan utmaning är flyktingsituationen, där det är svårt att tillhandahålla de boendealternativ som krävs. Men det finns ljusning också. Försäljningen av tomter går bättre än förväntat och det är hög tid att planera nya exploateringsområden. 4.3. Åtgärder för att uppnå ekonomisk balans Enligt de direktiv och anvisningar som gäller för tertialrapporterna så ska nämnderna tillse att verksamheten inte bedrivs så att det ekonomiska utrymmet överskrids. Förvaltningen ska också till nämnden presentera förslag till anpassningsåtgärder i tertialrapporten, om underskott prognostiseras. Kommunfullmäktige beslutade 2015-06-19 om att nämnder som lägst ska redovisa vissa resultat. Uppföljningen av det uppdraget har redovisats i ett separat ärende, dnr 2015/KS0301. Enligt denna delårsrapport avviker överförmyndarnämnden, individnämnden, utbildningsnämnden och tekniska nämnden från det beslutade lägsta resultatet. Åtgärder för att nå en ekonomi i balans bör sättas in inom individnämnden, utbildningsnämnden och överförmyndarnämnden. Tekniska nämndens resultat orsakas av en avsättning med 9,3 mkr och denna bedöms som synnerliga skäl och räknas därmed inte med i balanskravsresultatet. En allmän återhållsamhet bör införas. sid 10/25 Tertialrapport per augusti 2015 4.4. Utfall och prognos enligt kommunens organisatoriska struktur Utfall till och med perioden Periodens budget Avvikelse Prognos helår Budget helår Avvikelse denna prognos Utfall perioden fg år Kommunfullmäktige -539 tkr -533 tkr -6 tkr -800 tkr -800 tkr 0 tkr -475 tkr Revisionen -257 tkr -333 tkr 76 tkr -500 tkr -500 tkr 0 tkr -175 tkr -33 998 tkr -37 067 tkr 3 069 tkr -54 100 tkr -55 600 tkr 1 500 tkr -29 921 tkr -937 tkr -667 tkr -270 tkr -1 400 tkr -1 000 tkr -400 tkr -667 tkr -54 122 tkr -51 576 tkr -2 546 tkr -82 274 tkr -78 300 tkr -3 974 tkr -53 704 tkr Omsorgsnämnden -128 511 tkr -128 808 tkr 297 tkr -193 415 tkr -193 900 tkr 485 tkr -122 267 tkr Utbildningsnämnden -177 782 tkr -174 000 tkr -3 782 tkr -281 400 tkr -272 400 tkr -9 000 tkr -165 476 tkr Kultur & fritidsnämnden -13 492 tkr -15 133 tkr 1 641 tkr -22 200 tkr -22 700 tkr 500 tkr -13 813 tkr Tekniska nämnden -21 883 tkr -12 933 tkr -8 950 tkr -28 400 tkr -19 400 tkr -9 000 tkr -14 668 tkr -9 356 tkr -10 733 tkr 1 377 tkr -15 525 tkr -16 100 tkr 575 tkr -8 826 tkr -440 877 tkr -431 784 tkr -9 093 tkr -680 014 tkr -660 700 tkr -19 314 tkr -409 992 tkr 448 579 tkr 443 800 tkr 4 779 tkr 670 200 tkr 665 700 tkr 4 500 tkr 424 512 tkr 7 702 tkr 12 016 tkr -4 314 tkr -9 814 tkr 5 000 tkr -14 814 tkr 14 520 tkr Kommunstyrelsen Överförmyndarnämnden Individnämnden Miljö- & byggnämnden Summa verksamheten Finans Resultat 5. Investeringar Nedan återfinns en kort redovisning över genomförda och planerade investeringar. Investering - nämnd Utfall tom perioden Prognos helår Budget helår Avvikelse budg prog Kommunfullmäktige 0 tkr 0 tkr 0 tkr 0 tkr Revisionen 0 tkr 0 tkr 0 tkr 0 tkr 352 tkr 600 tkr 3 300 tkr 2 700 tkr 0 tkr 0 tkr 0 tkr 0 tkr 335 tkr 335 tkr 300 tkr -35 tkr 67 tkr 167 tkr 300 tkr 133 tkr Utbildningsnämnden 394 tkr 1 013 tkr 1 000 tkr -13 tkr Kultur & fritidsnämnden 250 tkr 2 000 tkr 2 000 tkr 0 tkr Tekniska nämnden skatte 7 553 tkr 12 763 tkr 14 300 tkr 1 537 tkr Tekniska nämnden avgift 7 683 tkr 15 312 tkr 22 200 tkr 6 888 tkr 80 tkr 3 555 tkr 4 100 tkr 545 tkr 16 714 tkr 35 745 tkr 47 500 tkr 11 755 tkr Kommunstyrelsen Överförmyndarnämnden Individnämnden Omsorgsnämnden Miljö- & byggnämnden Summa sid 11/25 Tertialrapport per augusti 2015 Kommunstyrelsens prognos omfattar ipads till samtliga förtroendevalda, komplettering av möbler till kommunhuset mm. Anskaffning av nytt ärendehanteringssystem samt nätverksutrusning förskjuts i tid och kommer inte att genomföras under detta år. Individnämnden har införskaffat ny inredning till ett boende för ensamkommande barn. Omsorgsnämnden har införskaffat ett passersystem och inbrottslarm. Utbildningsnämndens utrymme används främst till möbler i skola och förskola. Kultur- och fritidsnämnden har lagt sitt utrymme på underhållsåtgärder inom anläggningsverksamheten samt inredning till biblioteket. Tekniska nämnden har tidsförskjutningar i några ledningsprojekt, vilket gör att de inte förbrukar hela sitt avsatta utrymme under detta år. Av det förbrukade utrymmet så domineras insatserna av ledningar (färskvatten, dagvatten, spillvatten) samt asfaltering av gator. Miljö- och byggnämndens verksamhet räddningstjänst reinvesterar i ett höghöjdsfordon, vilket sväljer den största delen av investeringsutrymmet. 6. Exploateringsområden Exploateringar Utfall prioden Prognos Inkomst Netto Inkomst Utgift Netto Utgift Försäljning av tomter, 20 st 4 860 4 860 Ekeberg (12 st) 4 428 4 428 Stallgärdet (2 st) 433 433 Försäljning av skogsskifte 0 0 Detaljplan Norra Gossagården -62 -62 Underhåll av exploaterbar mark -190 -190 Övriga områden Summa Exploateringar 4 860 -252 Budget Inkomst Utgift Netto 7 745 7 745 4 300 4 300 0 0 800 800 -100 -200 0 0 4 608 7 745 Total försäljning av tomter, positivt utfall och positiv prognos: Ekeberg3 9 försålda tomter 9 köpeavtal Göta 4 försålda tomter 0 köpeavtal Ström 11 försålda tomter 2 köpeavtal Hjärtum 0 försålda tomter 1 köpeavtal -1 500 -1 500 -200 -200 0 -300 7 445 0 5 100 -1 700 återstår 11 tomter återstår 11 tomter återstår 3 tomter återstår 7 tomter Försäljning av skogsskifte: Svalered - försäljning avbruten, mäklare upphandlas under hösten. Norra Gossagården detaljplan: Planen är påbörjad. Utredningarna beställda. Planarbetet sätter fart då utredningarna är levererade. sid 12/25 3 400 Tertialrapport per augusti 2015 Underhåll av mark: Skogssällskapet har utfört arbete för ca 40 tkr, rivning av Torp på smörkullen var nödvändig, 192 tkr. Norra stallgärdet är slaghackat och utfört av Leifab, området har växt igen då underhållet inte kan utföras varje år. Flera tomtområde är inte underhållna, då budgeten inte räcker, vilket gör området svårsålt. Två fastigheter i Utby har fritagits byggnadsskyldigheten, detta innebär att dessa kan försäljas som trädgårdstomter. I Hjärtum, Ljunghedsvägen, finns åtta tomter till försäljning, varav en har köpeavtal. Stallgärdet, Ström - två fastigheter bebyggs under året, tre har fått köpeavtal. Prognosen är att tomterna kommer att ta slut under året. Ekeberg, Lödöse - SnickarCarlsson fortsätter att exploatera i området, ytterligare två hus har påbörjats under sommaren. Myresjöhus har köpt fastigheter och första huset kommer v. 42. Ereim kommer under hösten att köpa fastigheten och påbörja byggnationen. Därutöver är två bostäder byggda. Ryrsboholmsvägen, Göta - tio tomter finns att tillgå, en försäljning under period utförd. Sedan tidigare är tre bebyggda. Smörkullen, Lilla Edet - Två tomter är tillgängliga för försäljning, en fortsättningsvis på nyttjanderätt. En av fastigheterna har haft gamla byggnader, dessa är borttagna. sid 13/25 Tertialrapport per augusti 2015 7. Väsentliga personalförhållanden - sjukfrånvaro Frånvaron redovisas i procent i förhållande till ordinarie arbetstid. Siffrorna avser månadsavlönad personal. Sjukfrånvaro > 60 dagar/total sjukfrånvarotid Sjukfrånvaro kvinnor/ordinarie arbetstid kvinnor Sjukfrånvaro män/ordinarie arbetstid män Sjukfrånvaro ålder < 29 år/ordinarie arbetstid för < 29 år Sjukfrånvaro ålder 30-49 år/ordinarie arbetstid för 30-49 år Sjukfrånvaro ålder > 50 år/ordinarie arbetstid för > 50 år Total sjukfrånvarotid/ordinarie arbetstid 2013 2014 2014-01-01 2014-08-30 2015-01-01 2015-08-30 39,8 % 43,9 % 48,3 % 43,0 % 6,6 % 6,6 % 6,1 % 7,6 % 4,0 % 3,8 % 3,4 % 5,0 % 5,1 % 7,8 % 7,0 % 9,1 % 4,9 % 4,9 % 3,9 % 6,4 % 7,9 % 6,9 % 6,9 % 7,3 % 6,2 % 6,1 % 5,6 % 7,2 % Den totala sjukfrånvaron under perioden januari – augusti är 7,2 %, vilket är en ökning jämfört med samma period 2014, då sjukfrånvaron var 5,6 %. Ökningen ses både hos män som kvinnor. Långtidssjukfrånvaron har minskat jämfört med samma period föregående år och utgör 43 % av total sjukfrånvarotiden. Framförallt ökar långtidssjukfrånvaron i gruppen över 50 år och bland de unga under 29 år. I samtliga åldersgrupper ser vi en ökning av sjukfrånvaron totalt. Att sjuktalen stiger kan vi se på riksnivå och även i kontakter med Försäkringskassan förmedlas denna bild. Jämfört med övriga kommuner i vår region kan vi dock se att Lilla Edet har en högre sjukfrånvaro i åldersgruppen under 29 år å andra sidan har vi färre medarbetare i gruppen vilket gör det svårt dra jämförbara slutsatser. Likväl som i riket som helhet är Lilla Edets främsta orsak till sjukfrånvaro psykisk ohälsa. Även Försäkringskassan signalerar psykisk ohälsa som en ökande orsak till sjukfrånvaron. Orsaken till psykisk ohälsa kan bero på flera orsaker och kan vara såväl arbetsrelaterat som icke arbetsrelaterat. 8. Jämställdhet Kommunfullmäktige har beslutat om en jämställdhetsstrategi, där fokus är medborgarperspektivet med en jämställd verksamhet som övergripande mål (yttre kvalitet). Alla nämnder och förvaltningar ska bedriva ett aktivt jämställdhetsarbete utifrån båda aspekterna yttre och inre kvalitet. I enlighet med kommunfullmäktiges beslutade jämställdhetsstrategi för Lilla Edets kommun ansvarar nämnderna och förvaltningarna för att ha en handlingsplan för sitt jämställdhetsarbete. Implementeringsarbete med strategin fortgår i nämnder och förvaltningar. Arbete och insatser är under framtagande i förvaltningar. Exempel på genomfört arbete är: sid 14/25 Tertialrapport per augusti 2015 • I utbildningsnämndens verksamhetsplan har nämnden tagit fasta på flickors och pojkars lika makt att forma samhället och sina egna liv genom att sätta fokus på att pojkars och flickors meritvärden ska vara lika höga. • Kultur- och fritid har genomfört en totalanalys av föreningsstödet som kan visa på hur stödet fördelas på kvinnor och män. • Merparten av statistiken i Lilla Edets kommun som tas ut av förvaltningarna och presenteras är könsuppdelad. I uppföljningar och analyser av resultat på undersökningar skall Lilla Edets kommun alltid redovisa könens resultat var för sig såväl som samlat. • Förutom det övergripande jämställdhetspolitiska målet, jämställdhetsstrategin, finns styrande dokument som anknyter till och kompletterar jämställdhetsarbetet. När det gäller inre kvalitet finns bland annat jämställdhetsplan samt handlingsplan mot diskriminering och kränkande särbehandling 9. Sammanfattning per nämnd I följande avsnitt redovisas sammanfattningar ur respektive nämnds/styrelses rapport. För kommunfullmäktige, kommunrevisionen, överförmyndarnämnden och finans lämnas inga andra rapporter än denna, vilket innebär att den analys som återfinns för dessa är nedanstående skrivning. 9.1. Kommunfullmäktige Utfallet visar på ett resultat om 0,0 mkr liksom prognosen. Alla kostnadsposter bedöms följa planen. 9.2. Kommunrevisionen Utfallet är 0,1 mkr, vilket är något bättre än föregående år. Verksamheten intensifieras normalt under årets senare del och bedömningen är att ett nollresultat uppnås vid årets slut, då möjligheterna att snabbt påverka kostnadsbilden finns. 9.3. Kommunstyrelsen Bedömningen kring måluppfyllelsen pekar mot att 18 av 24 mål bedöms bli uppfyllda innan året är slut, varav 10 redan är uppnådda. Kommunstyrelsens grunduppdrag fullföljs, bl.a. genom återkommande dialoger med nämndernas presidier och bolagsstyrelse, interkontroll, periodiska rapporter och planering i olika former. Även inom den för styrelsen nytillkomna verksamheten mark- och exploatering fullföljs grunduppdraget. Det ekonomiska resultatet visar positiva siffror både för perioden (+3,1 mkr) och i årsprognosen (+1,5 mkr), men det finns verksamheter som har svårigheter medan andra genererar överskott beroende på vakanser, som i sin tur får negativa effekter på den verksamhet som skulle bedrivits där. Investeringsvolymen bedöms bli väsentligt lägre än budgeterat, främst orsakat av tidsförskjutningar bl.a. orsakat av hög arbetsbelastning. Tomtförsäljningen överstiger den budgeterade och det börjar bli ont om försäljningsbara tomter. sid 15/25 Tertialrapport per augusti 2015 Skredförebyggande åtgärder kostnadsförs till 40 % och fordringsförs gentemot Myndigheten för samhällsskydd och beredskap med 60 %. Hittills har kommunen burit kostnader på 0,3 mkr i år och prognosen överstiger inte de budgeterade 0,5 mkr. Jämställdhetsarbetet omfattas hittills mest av stöd till nämndernas implementation av jämställdhetsstrategin samt utveckling av könsuppdelad statistik. 9.4. Överförmyndarnämnden Nämndens grunduppdrag uppfylls genom samverkan med Stenungsund, Orust och Tjörns kommuner, där överförmyndarverksamheten i Stenungsund handlägger alla ärenden. Kostnadsläget ligger på en högre nivå än tidigare år, men verksamheten har expanderat i och med att ensamkommande barn erhåller en god man, bl.a. med en hel del tolkbehov. Prognosen i tertialrapport 1 byggde på att den ersättning som kommunen erhåller för denna kategori av behövande täcker de kostnader som överförmyndarverksamheten har för dem. Verksamheten har varit nödgade att vidta åtgärder som inte täcks av statsbidrag och bedömningen nu är att ett underskott om 0,4 mkr kommer att finnas vid årets slut. 9.5. Individnämnden Individnämndens resultat för perioden visar ett underskott om -2,5 mkr med ett förväntat årsresultat om - 4,0 mkr. Den förväntade nettokostnaden ligger dock 1,8 mkr lägre än föregående år. Särskilt noteras att kostnaden för insatser till barn och vuxna beräknas minska med 6,4 mkr och försörjningsstödet med 0,7 mkr. Däremot har personalkostnader, arbetsmarknadsåtgärder samt köpta platser inom socialpsykiatrin tillsammans ökat med 5,3 mkr. Det är främst insatser till barn och unga samt personer med missbruksproblem som svarar för underskottet. Antalet köpta vårddygn är dock 815 färre jämfört med motsvarande period föregående år. De barn som är fortsatt placerade eller som placerats under året har haft mer omfattande och kvalificerade behov än vad som kunnat tillgodoses inom öppna vårdformer. Personalomsättningen vid IFO har varit oroväckande hög de senaste åren. Flera åtgärder för att komma till rätta med problemet har nu vidtagits. För att så långt möjligt undvika placeringar och separationer mellan barn och föräldrar samt förbättra rättssäkerheten för berörda kommuninvånare beslutade nämnden i slutet av föregående år om personalförstärkningar. Bland annat startades en mottagningsgrupp med två socialsekreterare under senvåren för att ge snabbare och bättre service och stöd till medborgarna. Mottagningsgruppens arbete har även inneburit en förbättrad arbetssituation för övriga socialsekreterare som förhoppningsvis kommer att generera minskad personalomsättning och färre sjukskrivningar. Personalsituationen är liknande i många kommuner, vilket innebär att det råder stor konkurrens om erfarna socialsekreterare. Särskilt problematiskt är det att rekrytera socialsekreterare för arbete inom barn och familj. Kostnaderna för försörjningsstöd fortsätter att minska och visar för perioden ett överskott gentemot budget på drygt 1 mkr. Jämfört med samma period föregående år är det 45 färre hushåll som fått försörjningsstöd, varav 28 är under 25 år. sid 16/25 Tertialrapport per augusti 2015 Orsaken till den positiva utvecklingen är en kombination av lägre arbetslöshet och att arbetsgruppen inom stöd och försörjning varit stabil och arbetat effektivt. Samarbetet med arbetsmarknadsavdelningen (AMA) är också betydelsefullt. Genomsnittstiden ett hushåll uppbär försörjningsstöd har dock ökat till 6,2 månader jämfört med 6,1 månader samma period föregående år. Utvecklingen av allt längre perioder med försörjningsstöd har pågått under flera år och indikerar att den grupp som står utanför arbetsmarknaden får allt svårare att ta sig in. Arbetslösheten i Lilla Edet är fortsatt högre jämfört med snittet i GR, men har minskat från 7,3 % föregående år till 6,3 % (i riket 7,6%). Särskilt positivt är att ungdomsarbetslösheten i åldersgruppen under 25 år har minskat under samma period från 17,4 % till 12,8 %. (i riket 12,9%). Antalet elever som studerat på Lärcentrum har ökat med ca 30 % jämfört med föregående år, från 84 elever till 109. Åtta nyanlända med etableringsplan har kommit till kommunen under januari augusti. Bristen på bostäder fortsätter att försvåra mottagandet. För 27 av de 50 personer som idag har den två-åriga etableringsplanen kommer ersättningen från staten att upphöra under 2016. Det innebär att försörjningen kommer att bli en kommunal angelägenhet i form av försörjningsstöd. AMA:s verksamheter utvecklas för att ge möjligheter till ökad sysselsättning, språkpraktik, jobbsökaraktiviteter samt social träning och därigenom öka förutsättningarna för att få ett arbete på den öppna arbetsmarknaden. Uppdragen från framförallt Arbetsförmedlingen har minskat betydligt jämfört med 2014. 20 personer har subventionerade anställningar som en arbetsmarknadsåtgärd i samverkan mellan IFO och Arbetsförmedlingen. 9.6. Omsorgsnämnden Omsorgsnämndens resultat för perioden har förbättrats avsevärt sedan föregående tertialrapport och visar ett överskott på 0,3 mkr. Främsta orsaker är kostnadsminskning inom äldreomsorgen samt ökade intäkter. Ett lägre personalomkostnadstillägg än vad som tidigare beräknats för personer under 25 år har påverkat resultatet mer positivt med ca 2 mkr. Tillsammans med ett oväntat statligt stimulansbidrag på 1,1 mkr förväntas resultatet på helårsbasis komma att visa ett överskott om + 0,5 mkr. För 2015 beräknas äldreomsorgen att visa ett underskott om – 3,6 mkr vilket reduceras av funktionshinderverksamhetens positiva resultat om + 2,0 mkr. Gemensam administration, kostproduktion och färdtjänst reducerar underskottet ytterligare med drygt 1 mkr. Även kostnaderna för bostadsanpassning är lägre än beräknat och förväntas vid årets slut visa ett överskott på 0,7 mkr. Inom äldreomsorgen är kostnaderna för hemtjänst fortsatt höga till följd av att antalet brukare fortsätter att öka. Även målgruppen för hemtjänst/hemsjukvård vidgas allt mer och omfattar förutom personer som har svårigheter i sin vardag på grund av hög ålder även personer som kräver mycket kvalificerad vård på grund av svåra diagnoser. Verksamheten bedriver även palliativ vård. Den utförda tiden har sid 17/25 Tertialrapport per augusti 2015 under perioden har ökat med 49 % gentemot motsvarande period föregående år. Uppdraget har krävt 9 årsarbetare utöver planerad personalbudget. Arbetsledningen inom hemtjänsten har under perioden haft stora svårigheter att mäta utförda insatser hos brukarna. Ett nytt verksamhetssystem TES har införskaffats som i framtiden bör kunna underlätta vid olika typer av jämförande statistik och kostnadsanalyser. Antalet inskrivna personer i hemsjukvården har ökat med 8 % och förhyrda hjälpmedel har ökat med 10 % gentemot motsvarande period föregående år. Hemsjukvården har under perioden haft högre intäkter än beräknat, 0,4 mkr, för insatser som utförts inom ramen för projektet Samverkande sjukvård samt för vissa medicinska insatser under helger och kvällar genom det avtal som ingåtts med Hälso- och sjukvårdsnämnden i Trestad. Ett växande problem är bristen på utbildad personal. Särskilt inom hemsjukvården råder stora svårigheter att rekrytera erfarna sjuksköterskor till vakanta tjänster och vid korttidsfrånvaro. Bristen på sjuksköterskor innebär att ordinarie sjuksköterskor beordras till extra tjänstgöring för att täcka vakanta områden, vilket skapar en stressig arbetssituation. Periodvis har bemanningsföretag anlitats för att klara den medicinska säkerheten. För att klara den ökade efterfrågan på platser i särskilt boende pågår en om- och tillbyggnad av Pilgården som beräknas vara slutförd under jan 2016. Under mellanperioden fram till att Pilgården står klart bedrivs ett provisoriskt korttidsboende med 7 platser som för 2015 beräknas kosta 3,2 mkr. Kostnaden täcks genom att anslaget för nybyggnation ej utnyttjas innevarande år. Det är främst behovet av platser för dementa som ökar. Även inom funktionshinder blir antalet personer med rätt till insatser årligen fler. Sedan 2007 motsvarar ökningen 19 % enligt Socialstyrelsens kartläggning. Fokus ligger på att utveckla verksamheternas innehåll och kvalitet samtidigt som man strävar efter att minska antalet externt köpta tjänster. Kostnaderna har även minskat genom att befintliga avtal omförhandlats. Några tillkommande ärenden har reducerat det förväntade överskottet med ca 1 mkr. 9.7. Utbildningsnämnden Nämndens huvudsakliga uppgift är att tillhandahålla barnomsorg och utbildning av god kvalitet. Under perioden har ett fåtal mål delvis uppnåtts. Flertalet mål är ännu inte uppnådda. Periodens utfall visa på ett negativt resultat, -3,6 mkr, som beror på höga kostnader inom grundskolan. Prognosen för 2015 visar på ett negativt resultat, -9,0 mkr. Fokus under året har varit att skapa en ny ledningsorganisation och att gå från två högstadieskolor till en och att förbereda öppnandet av en ny förskola i Lödöse. sid 18/25 Tertialrapport per augusti 2015 Nämnden har över tid inte lyckats uppnå de mål som gäller utifrån skollagen, vilket kräver insatser i många led i kommunen. Under våren 2015 har nämnden därför fattat ett beslut om skolstrukturen för Lilla Edets kommunala grundskolor. Bildningsförvaltningen har initierat ett flertal processer som ska leda till kontinuitet och bättre förutsättningar för rektorer, förskolechefer och pedagoger i verksamheterna att lyckas med det statliga utbildningsuppdraget. 9.8. Kultur och fritidsnämnden Grunduppdraget anses vara uppfyllt. För perioden redovisas ett överskott med 1,4 mkr, med en prognos om +0,5 mkr vid årets slut. Nämnden beslutade efter rapporteringen av föreningsutredningen, som visar hur många yngre/äldre/män/kvinnor som föreningsstödet går till, att ta fram ett förslag på nytt fördelningssystem gällande föreningsbidrag, på grundval av det som har framkommit i rapporten. Inom bibliotekets verksamhet har det under skett stora förändringar i och med den uppsägning av bibliotekslokalen som skedde. Biblioteket kommer nu att flyttas in i den nya Kulturarenan som håller på att ta form i Folkets Hus lokaler. Musikskolans märker mer och mer av den förändring som gjort genom att förlägga musikskolans verksamhet utanför skoltid. Detta har lett till att det är fler och fler elever som måste avsluta sin undervisning på musikskolan. Detta då den nya skolbussfunktionen omöjliggör för många elever att vara kvar i Lilla Edets tätort efter skoltid. Försöksverksamheten i uppehållsrummet ”Öppen skola” som startade upp under våren, öppnade upp igen i augusti. Det är nu Fuxernaskolan och Kultur- och Fritid som driver verksamheten i nära dialog med eleverna. Elevhälsan tar inte längre del i verksamheten. Efter en lång process kring frågan om att renovera ishallen Lödöseborg eller inte har nämnden nu beslutat att beställa renovering av ishallen av Leifab. Olyckligtvis har upphandlingen av renoveringen överklagats vilket gör att processen drar ut på tiden. Det besked som Kultur- och Fritid och LN 70 har fått av Leifab är att vi tidigast kommer att kunna ha is i hallen i november och i värsta fall kommer vi inte att kunna få is förrän i februari. Presidiet och förvaltningen har idag en regelbunden dialog med föreningen. Dialogen präglas av gott klimat och förtroende. Alla parter ser positivt på framtiden och hoppas finna en väg fram så att vi även i framtiden kan ha en välmående, välfungerande föreningsdriven ridskola i kommunen. Ett stort bekymmer är dock det oerhörda underhållsbehov som råder på anläggningen på Bertilsgården. Den besiktning som har gjorts visar på ett mycket stort och kostsamt behov av renovering av såväl stall som ridhus. sid 19/25 Tertialrapport per augusti 2015 9.9. Miljö- & byggnämnden De sex kommunfullmäktigesmål som berör miljö-, bygg och räddningstjänsten, bedöms uppfyllas under året. Nämndens egna mål bedöms bli uppfyllda. Miljö- och byggnämnden visar efter andra tertialets utgång ett överskott på 1,3 mkr. För miljö- och byggnämndens verksamheter i sin helhet prognostiseras ett överskott om ca 0,6 mkr som en konsekvens av att temporära vakanser och högre intäkter än budgeterat. Prognosen innebär att besparingskravet för nämndens verksamheter om 0,3 mkr infrias. Verksamheten inom miljö och hälsa, myndighetsutövning, inkl. livsmedelstillsyn visar efter andra tertialet ett överskott på 0,7 mkr. Orsaken till överskottet är dels vakanser på inspektörstjänster och dels högre rörliga och fasta intäkter än budgeterat. Prognosen på helårsbasis är att verksamheten kommer visa på ett överskott om 0,6 mkr. Prognosen baseras på att periodens överskott har genomslag även vid årets slut. De budgeterade intäkterna för året bedöms vara något lågt satta och bidrar till överskottet. Klimat- och energirådgivningen löper enligt plan. Verksamheten inom hållbar utveckling visar efter perioden ett mindre överskott på 0,1 mkr. Fysisk och teknisk planering – Bygg- och rivningslov, Förhandsbesked och Byggoch rivningsanmälan - visar för perioden ett överskott om 0,3 mkr. Verksamheten har för perioden ett utfall av intäkter som ligger något över budget, och förväntas att göra det även vid årsbokslutet. Inkomna bygglovsärenden handläggs normalt inom två till tre veckor, då de är kompletta. Detta är väl inom den lagstadgade tiden för handläggning som är 10 veckor. Räddningstjänsten visar efter andra tertialet ett överskott på 0,2 mkr. Årets prognos på ett underskott om -0,2 mkr baseras på en nyinrättad och tillsatt tjänst som heltidsbrandman från och med juni. Tjänsten har inrättats för att säkra tillräcklig beredskap. Räddningstjänsten har gjort 115 räddningsinsatser under perioden. Ambulansverksamhetens Single Responder fungerar för närvarande mindre bra. Från att inledningsvis finnas i Lilla Edets kommun på heltid dygnet runt, har man dragit ner verksamheten till att verka mellan klockan 11.00 till 21.00. Från och med 1 januari 2015 har man dessutom på grund av personalbrist stängt verksamheten helt vissa veckor. Detta belastar verksamhetens budget. Arbete pågår med att synliggöra kostnaderna som belastar nämndens verksamhet. 9.10. Tekniska nämnden Skattekollektivets ordinarie driftverksamhet visar för perioden ett överskott på 0,7 mkr. Överskottet förklaras huvudsakligen av att periodens resurser för asfaltering (lagningar/akut underhåll) inte förbrukats. Besparingsåtgärder enligt beslut i tekniska nämnden i augusti förväntas bidra till prognosen om ett utfall på 0,3 mkr inom ordinarie driftverksamhet vid årets slut, vilket överensstämmer med kommunfullmäktige besparingsbeting. sid 20/25 Tertialrapport per augusti 2015 På grund av avsättningen för sluttäckning och genomförande av kontrollprogram av Högstorpsdeponin visar emellertid den skattefinansierade tekniska verksamheten i sin helhet ett negativt resultat på -8,6 mkr. Åtgärder på deponin enligt Länsstyrelsens godkända sluttäckningsplan medför kostnader för entreprenad för sluttäckning mellan 2016 och 2019 samt kontrollprogram mellan 2015 och 2045. Prognosen för de totala kostnaderna för sluttäckning och kontrollprogram uppskattas till ca 12,8 mkr. Vid årets början fanns det drygt 3,6 mkr avsatta för åtgärderna som baserades på en tidigare sluttäckningsplan som innebar mindre omfattande åtgärder. Kommunen har i enlighet med RKR:s rekommendation 10.2 Avsättningar och ansvarsförbindelser avsatt ytterligare 9,3 mkr för reglering av den förpliktelse som är förenad med den av Länsstyrelsen godkända sluttäckningsplanen. Vid årets slut prognostiseras därför de skattefinansierade verksamheterna visa ett negativt resultat på -9,0 mkr. Utfallet inom VA-verksamheten är efter andra tertialet ett överskott på 2,7 mkr. Överskottet beror huvudsakligen på högre intäkter från brukningstaxan, lägre kostnader för vatten till avloppsreningsprocessen, lägre reparations– och konsultkostnader samt lägre räntekostnader i förhållande till budget. Prognosen för 2015 är att utfallet vid årets slut kommer att uppvisa ett positivt resultat på omkring 0,8 mkr. Avfallsverksamheten har efter det andra tertialet ett underskott på -0,3 mkr. Orsaken till underskottet är högre kostnader för kvittblivning av material insamlat på ÅVC. Prognosen för 2015 inom avfallsverksamheten är emellertid ett resultat i enlighet med budget. Samtliga verksamheter inom den tekniska nämndens ansvarsområde fortlöper enligt planerat och förvaltningen har uppfyllt nämndens grunduppdrag. Nämnden har satt upp 24 mål för att sträva efter kommunfullmäktiges prioriterade mål samt 3 egna nämndmål. Förvaltningen har i sin prognos angett att det är 5 mål som inte kommer att uppnås under året. 9.11. Finans inkl. pension Under denna rubrik redovisas kommunens intäkter via skatte- och, utjämningssystem, finansiella intäkter och kostnader samt åtaganden för pensioner och förändrad semesterlöneskuld. Utfallet för perioden är positivt med 4,8 mkr och helårsprognosen bedöms ligga på +4,5 mkr. I prognosen inryms att kostnaderna för pensioner klarar sig inom de avsatta resurserna, men det är alltid vanskligt att veta detta innan årets slutavräkning. Intäkter från skatter och utjämningssystem bedöms bli 3 mkr lägre än budgeterat. Prognostiserat resultat orsakas av att intäkter från AFA-försäkring påverkar resultatet positivt med drygt 4 mkr samt att de finansiella kostnaderna inte faller ut i den budgeterade omfattningen. Nya krediter om 10 mkr har upphandlats under året och det totala upplånade beloppet är vid periodens slut 255 mkr. sid 21/25 Tertialrapport per augusti 2015 9.12. Leifab Bolaget ägs till 100 % av Lilla Edets kommun och verksamheten omfattar att äga, förvalta och hyra ut bostäder, kommersiella och offentliga lokaler. Utöver detta har bolaget i uppdrag att driva kommunens tekniska verksamhet samt externa förvaltningsuppdrag. Under perioden har inga större projekt avslutats eller påbörjat förutom ombyggnad av äldreboendet Pilgården. Pilgårdens gamla delar byggs om och till för ett modernt boende för äldre. Investeringen beräknas till strax över 30 miljoner. Under sommaren startade upphandling av renovering och ombyggnad av ishallen i Lödöse. På grund av överklagande har inte upphandlingen kunnat avslutas. Det är ovisst om det kommer att finnas is på denna sida årsskiftet. På Hantverkargatan och Molinsgatan har balkongrenoveringar skett. I folketshus och i delar av Torgbacken 19 kommer biblioteket att flytta in. Vissa anpassningar kommer att ske innan inflyttning. Efter nästan tre år har lantmäteriet gjort klart 3D fastighetsbildningen på Centralen 3. Då regleringen är klar har bolaget först nu kunnat debitera Netto köpeskillingen för fastighetsköpet. Andra projekt som är utförda är byggandet av nytt kök på muséet, arbeten på räddningstjänstens lokaler och mark, värme och ventilation på förskolan Blåklockan, fönsterbyte Skövdevägen, stambyten Göteborgsvägen 55, bergvärme på Kalvhagen, ny paviljong på Nygårdsskolan. Under året har vi också arbetat med en rad detaljplaner i syfte att tillskapa fler bostäder. Planerna som arbetas med just nu är gamla badhuset, Stallarna på Ström, Ängshöken samt ändrad användning av Tingbergs högstadieskola. Alla dessa planer kan komma att innefatta ett tillskott av drygt 100 bostäder. sid 22/25 Tertialrapport per augusti 2015 10. Balansräkning KOMMUNEN Belopp i Mkr KONCERN 2015-08-31 2014-12-31 2015-08-31 2014-12-31 Mark, byggnader och tekn anl 238,8 209,6 802,2 780,7 Maskiner och inventarier 17,3 17,3 74,5 79,7 Pågående nyanläggningar 14,7 34,8 27,8 38,0 Finansiella anläggningstillgångar 55,5 55,5 9,5 9,6 Summa anläggningstillgångar 326,3 317,2 914,0 908,0 Bidrag till statlig infrastruktur 4,8 4,2 4,8 4,2 Varulager 0,0 0,0 0,6 0,6 Exploateringsfastigheter 90,3 91,2 90,3 91,2 Fordringar 79,5 76,6 88,2 79,8 Kassa och bank 35,8 34,1 59,6 60,7 Summa omsättningstillgångar 205,6 201,9 238,7 232,3 SUMMA TILLGÅNGAR 536,7 523,3 1 157,5 1 144,5 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Omsättningstillgångar EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Ingående eget kapital 113,2 121,8 147,7 151,8 7,7 -8,6 8,9 -4,4 120,9 113,2 156,6 147,4 31,4 22,5 36,3 26,0 31,4 22,5 36,3 26,0 Långfristiga skulder 255,0 245,0 813,5 804,3 Kortfristiga skulder 129,4 142,6 151,1 166,8 384,4 387,6 964,6 971,1 536,7 523,3 1 157,5 1 144,5 Borgens- och ansvarsförbindelser, bokslut 2014 541,2 541,2 Pensionsförpliktelser, bokslut 2014 265,8 265,8 Derivatinstrument, marknadsvärde -28,3 -28,9 Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar Avsättn pensioner, latent skatte Skulder SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL sid 23/25 Tertialrapport per augusti 2015 11. Resultaträkning Belopp i MKR Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar o nedskrivning Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag o utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat Kommun Budget Utfall Utfall helår 2015-08-31 2014-08-31 2015 Koncern Prognos helår 2015 Utfall Utfall Utfall Utfall 2014-12-31 2015-08-31 2014-08-31 2014-12-31 99,0 87,0 124,3 151,4 137,4 122,0 109,6 180,6 -533,1 -494,4 -779,5 -822,8 -774,6 -519,5 -480,8 -765,0 -7,5 -10,7 -11,7 -11,6 -14,4 -27,0 -26,8 -41,8 -441,6 -418,1 -666,9 -683,0 -651,6 -424,5 -398,0 -626,2 357,0 345,5 542,8 535,8 515,6 357,0 345,5 515,6 93,6 87,0 136,8 140,6 130,5 93,6 87,0 130,5 3,9 4,7 4,0 4,9 4,9 0,2 0,7 1,0 -5,2 -4,6 -11,7 -8,1 -8,0 -17,4 -16,3 -25,3 7,7 14,5 5,0 -9,8 -8,6 8,9 18,9 -4,4 sid 24/25 Tertialrapport per augusti 2015 12. Kassaflödesanalys Koncernen Kommunen 2015-08-31 2015-08-31 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för avskrivning och nedskrivning Justering för gjorda avsättningar 8,9 27,0 10,3 7,7 7,5 8,9 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 46,2 24,1 Ökning(-) minskning(+) av kortfristiga fordringar Ökning(-) minskning(+) av förråd, lager o exploateringsfastigheter Ökning(+) minskning(-) av kortfristiga skulder -8,4 -2,9 0,9 -15,7 0,9 -13,2 Kassaflöde från den löpande verksamheten 23,0 8,9 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar, omklassificering Minskning/Förvärv av finansiella anläggningstillgångar Minskning/Förvärv av infrastruktur -33,1 0,3 0,1 -0,6 -17,1 0,5 Kassaflöde från investeringsverksamheten -33,3 -17,2 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Låneförändring 9,2 10,0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 9,2 10,0 ÅRETS KASSAFLÖDE Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut 60,7 59,6 34,1 35,8 Förändring av likvida medel -1,1 1,7 Belopp i mkr -0,6 sid 25/25 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl 2015-09-09 2015/KS0412-1 219 Riktlinjer för stabilitetshöjande åtgärder Dnr 2015/KS0412 Sammanfattning Skred kan påverka många värden längs med Göta älv, däribland bebyggelse och viktiga samhällsfunktioner som vägar, järnvägar, farleder, vattenverk och elförsörjning. Till detta kommer en lång rad andra mänskliga och samhälleliga konsekvenser. Mot bakgrund av de stora mänskliga, ekonomiska och miljömässiga värden som berörs längs Göta älv är det utredningens slutsats att det är nödvändigt och geotekniskt möjligt att vidta åtgärder så att tappningen i älven kan ökas, samtidigt som skredriskerna minskas. Åtgärderna bör sättas in för att minska sannolikheten för skred i dagens situation, vilket samtidigt förebygger risker vid framtida ökade flöden. I första hand bör åtgärder vidtas inom prioriterade områden med hög sannolikhet för skred nära älven. Kommunen har inte något lagreglerat ansvar för att vidta åtgärder på fastigheter som inte ägs av kommunen. Dock kan ett allmänintresse motivera att kommunen går in och tar ett visst ansvar för att ras- och skredproblematiken blir utredd. Kommunen åtar sig dock inte något kostnadsansvar för de fördjupade undersökningarna och eventuella åtgärder som behöver vidtas. Ärendet Lilla Edets kommun arbetar utifrån de resultat som framkommit i Göta älvutredningen (GÄU, Linköping 2012) och kompletterar med Statens Räddningsverk kartering från 2001. Lilla Edets kommun åtar sig att utföra detaljerade geotekniska utredningar i de områden som enligt GÄU klassats som hög och/eller medelhög skredrisknivå. I kommunens intresse ligger att få kunskap om områden där fara kan föreligga för människors hälsa och säkerhet på grund av ras och skred. Kommunen har också ett ansvar för den fysiska planeringen i kommunen varför det föreligger ett intresse att ha kunskap om riskfaktorer i kommunen. Kunskap om områdena utgör kommunens ställningstagande till hur riskfaktorerna ska hanteras i den översiktliga planeringen, detaljplaneringen och bygglovprövningen. En övergripande utgångspunkt är att vetskapen om hur riskfaktorerna bör hanteras leder till ett robustare samhälle, en långsiktigt hållbar utveckling och en mer attraktiv kommun. Detta ar inte minst viktigt med tanke på klimatförändringen. Till grund för utredningar ska något av följande förutsättningar förekomma för berört område Risk för fara för människas hälsa och säkerhet Fastigheten ska vara bebyggd Byggnaderna ska vara för bostadsändamål-permanentboende eller verksamhet Vara av allmänt eller kommunalt intresse sid- 2 - I de områden som har hög och/eller medelhög skredrisknivå och där fastigheten är bebyggd för permanentboende bekostar kommunen vissa åtgärder. De åtgärder som är aktuella är Detaljerad utredning för att klarlägga stabilitetsförhållandena i det utpekade området. Den detaljerade utredningen görs för att utreda markförhållandena och situationen i området och därmed undvika framtida akuta insatser från det allmänna. Den detaljerade utredningen bekostas av kommunen. Stöd till fastighetsägare för att de skall kunna gå vidare med fördjupade utredningar och eventuella stabilitetshöjande åtgärder. Stödet innebär tillhandahållande av kommunala administrativa resurser. Kommunen åtar sig inga ekonomiska förpliktelser för fördjupade utredningar eller stabilitetshöjande åtgärder. I ärenden som avser områden som har hög och/eller medel skredrisknivå och som är av allmänintresse arbetar kommunen utifrån en arbetsprocess. Enligt riktlinjer för stabilitetshöjande åtgärder följer handläggningen en arbetsprocess. Initialt görs en detaljerad utredning. Mark- och exploateringsavdelningen initierar utredningsområde för detaljerade utredningar utifrån fastställd prioriteringsordning. Budget tas fram för detaljerad stabilitetsutredning för utredningsområdet. Beslut om projektet fattas av kommunstyrelsen. Fastighetsägarna informeras om riktlinjer för stabilitetshöjande åtgärder, Göta älvutredningen, detaljerad utredning, olika myndigheters roll i utredningsarbetet. Upphandling av detaljerad utredning. Genomförande av detaljerad utredning. Statens Geotekniska Institut (SGI) granskar och lämnar yttrande. Fastighetsägarna informeras om utredningens resultat. Den detaljerade utredningen kan resultera i att området är färdigutrett och inga åtgärder behövs eller att området behöver utredas vidare. Vidare utredningar är ett fastighetsägaransvar där kommunen bistår med administrativt stöd. Vid vidare utredningar görs fördjupade utredningar och handläggs enligt följande. Fastighetsägarna informeras om fördjupad utredning. Upprättande av avtal och ansvarsfördelning. Upphandling av fördjupad utredning Genomförande av fördjupad utredning Statens Geotekniska Institut (SGI) granskar och lämnar yttrande. Fastighetsägarna informeras om utredningens resultat. Ansökan om statsbidrag till Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) Kommunen beslutar om att ta emot beviljat bidrag från MSB för projektet Stabilitetshöjande åtgärder genomförs. Slutbesiktning Slutredovisning till MSB Avräkning mot fastighetsägarna Ärendet avslutas Kommunen ansvarar för administrativt stöd (samordning) i processen avseende information, kompletterande utredningar och åtgärder samt ansökan om statligt bidrag från MSB och tillståndsprövningar. sid 2/3 sid- 3 - Beslutsunderlag Riktlinjer för stabilitethöjande åtgärder, utkast Finansiering Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta ”Riktlinjer för stabilitetshöjande åtgärder”. Cecilia Friberg Mark- och exploateringschef [email protected] 0520-65 95 99 Beslutet expedieras till Cecilia Friberg sid 3/3 Riktlinjer för stabilitetshöjande åtgärder Framtagen av: Mark- och exploateringsavdelningen Datum: 2015-09-14 Version: 1 Bakgrund 3 Göta älvutredningens huvudförslag 3 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 3 Ansvar 4 Statens ansvar 4 Kommunens ansvar 4 Fastighetsägaransvar 4 Identifiering av riskområden 5 Arbetsprocess 6 Prioriteringsordning 6 sid 2/6 Bakgrund Sedan slutet av 1970-talet har staten låtit utföra karteringar av befarade skredriskområden i landet. Lilla Edets kommun är en kommun med mycket stabilitetsproblem. På uppdrag av Statens Räddningsverk (SRV) utförde GF Konsult AB 2001 en översiktlig stabilitetskartering i Lilla Edets kommun. Statens Räddningsverk pekade ut områden i kommunen som var särskilt angelägna att utreda. 2008 gav regeringen i ett särskilt regleringsbrev (M2008/4694/A) ett uppdrag till Statens geotekniska institut (SGI) att utföra en kartering av riskerna för skred längs hela Göta älv med anledning av ett förändrat klimat med ökade flöden i älven. Utredningen utfördes under åren 2009-2011 och slutredovisades den 30 mars 2012. I regeringsbrevet gavs följande anvisningar för uppdraget: ”För att kunna möta kommande klimatförändringar och hantera ökade flöden genom Göta älv krävs förbättrad kunskap om stabilitetsförhållandena längs hela Göta älv. Anslagsposten används för att förbättra och ta fram skredanalyser och stabilitetskarteringar längs Göta älv.” Göta älvutredningens huvudförslag Utredningen har visat att det inom Göta älvdalen finns många områden med hög skredrisk för dagens förhållanden och att riskerna kommer att öka i ett förändrat klimat. Klimatförändringen innebär att omkring 25 % av de kartlagda områdena kommer att få en högre risknivå fram till år 2100 om inga åtgärder vidtas. Skred kan påverka många värden längs med Göta älv, däribland bebyggelse och viktiga samhällsfunktioner som vägar, järnvägar, farleder, vattenverk och elförsörjning. Till detta kommer en lång rad andra mänskliga och samhälleliga konsekvenser. Mot bakgrund av de stora mänskliga, ekonomiska och miljömässiga värden som berörs längs Göta älv är det utredningens slutsats att det är nödvändigt och geotekniskt möjligt att vidta åtgärder så att tappningen i älven kan ökas, samtidigt som skredriskerna minskas. Åtgärderna bör sättas in för att minska sannolikheten för skred i dagens situation, vilket samtidigt förebygger risker vid framtida ökade flöden. I första hand bör åtgärder vidtas inom prioriterade områden med hög sannolikhet för skred nära älven. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Myndigheten för samhällssydd och beredskap (MSB) arbetar med att förebygga och mildra effekterna av naturhändelser, främst jordskred, ras i jord och berg, skogsbrand, storm och översvämning samt att anpassa samhället till ett förändrat klimat. För bebyggda områden där risken för naturolyckor är särskilt stor har staten för budgetår 2015 anvisat drygt 25 miljoner för förebyggande åtgärder, anslaget gäller för åtgärder i hela Sverige. Kommunerna kan söka bidrag från detta anslag hos MSB. Bidraget kan lämnas med upp till 60 procent av de bidragsberättigade kostnaderna eller till max 60 procent av de hotade objektens värde. I en ansökan ska hotbilden vara noggrant utredd och de förebyggande åtgärderna som föreslås tydligt beskrivna med kartor, ritningar och beräkningar. Sista ansökningsdatum är den 1 augusti varje år. sid 3/6 Kostnader som kan vara bidragsgrundande Kostnader som är direkt förknippade med att öka markens stabilitet eller skydda mot översvämning samt åtgärder som är en direkt följd av att kunna utföra dessa. Fördjupad utredning som visar på behov av åtgärder och att åtgärderna genomförs, eller att utredningen visar på tillfredsställande förhållanden. Kostnader för att pröva åtgärderna i miljödomstol. Ansvar Ansvaret för frågor kring skred och ras ligger på tre olika nivåer i samhället; staten, kommunen och fastighetsägare. Statens ansvar Staten och myndigheter utarbetar lagstiftningar, stödjer med geologiska kartor, översiktliga karteringar och stabilitetsutredningar, bidrag och ersättningar samt utgör remissinstans vid stabilitetsfrågor. Kommunens ansvar Kommunen har bland annat ansvar för den fysiska planeringen och för räddningstjänst. Enligt lagen om skydd mot olyckor (LSO 3 kapitlet 3 §) ska kommunen ta fram handlingsprogram för skydd mot olyckor och räddningstjänstens operativa verksamhet. Detta gäller även för naturolyckor. I programmet ska anges målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. Där ska också anges hur kommunens förebyggande verksamhet är ordnad och hur den planeras. Kommunen har inte något lagreglerat ansvar för att vidta åtgärder på fastigheter som inte ägs av kommunen. Dock kan ett allmänintresse motivera att kommunen går in och tar ett visst ansvar för att ras- och skredproblematiken blir utredd. Kommunen åtar sig dock inte något kostnadsansvar för de fördjupade undersökningarna och eventuella åtgärder som behöver vidtas. Kommunen söker, å fastighetsägares vägnar, statligt bidrag till förebyggande åtgärder. Ansökan ställs till MSB och det går att söka bidrag för åtgärder som planeras eller har utförts. Om beslutet gäller en planerad åtgärd lämnar MSB först ett preliminärt beslut. MSB fattar slutligt beslut efter det att kommunen beslutat om att ta emot bidraget och att utföra åtgärderna. Fastighetsägaransvar Den enskilde har ett primärt ansvar för att skydda sitt liv och sin egendom samt att inte orsaka olyckor. I första hand vilar det på den enskilde att själv vidta och bekosta åtgärder för att förhindra och begränsa olyckor. Först när en olycka inträffar eller det finns en överhängande fara för en olycka och den enskilde själv eller med anlitande av någon annan inte kan klara av situationen är det samhällets skyldighet att ingripa om det framstår som rimligt att samhället ska göra det. Ansvaret för att utreda och på olika sätt förebygga skredrisker på en bebyggd fastighet åvilar primärt fastighetsägaren. Fastighetsägaren har att själv tillvarata sina intressen. Fastighetsägaren skall också efterleva de grannelagsrättsliga regler i 3 kap Jordabalken enligt vilket var och en vid nyttjandet av sin eller annans fasta egendom ska ta skälig hänsyn till omgivningarna. Där finns vidare regler om att den som utför grävning eller sid 4/6 liknande arbete på sin fasta egendom ska vidta nödvändiga skyddsåtgärder för att förebygga skada på angränsande fastigheter. Identifiering av riskområden Lilla Edets kommun arbetar utifrån de resultat som framkommit i Göta älvutredningen (GÄU, Linköping 2012) och kompletterar med Statens Räddningsverk kartering från 2001. Lilla Edets kommun åtar sig att utföra detaljerade geotekniska utredningar i de områden som enligt GÄU klassats som hög och/eller medelhög skredrisknivå. För område med hög skredrisknivå rekommenderar GÄU att behov av åtgärder för befintliga byggnader och anläggningar klarläggs med detaljerad stabilitetsutredning. För nyexploatering krävs detaljerad stabilitetsutredning och sannolikt stabilitetshöjande åtgärder. För område med medelhög skredrisk rekommenderar GÄU att befintliga byggnader och anläggningar kontrolleras med detaljerad stabilitetsutredning. För nyexploatering krävs detaljerad stabilitetsutredning och eventuellt åtgärder. I kommunens intresse ligger att få kunskap om områden där fara kan föreligga för människors hälsa och säkerhet på grund av ras och skred. Kommunen har också ett ansvar för den fysiska planeringen i kommunen varför det föreligger ett intresse att ha kunskap om riskfaktorer i kommunen. Kunskap om områdena utgör kommunens ställningstagande till hur riskfaktorerna ska hanteras i den översiktliga planeringen, detaljplaneringen och bygglovprövningen. En övergripande utgångspunkt är att vetskapen om hur riskfaktorerna bör hanteras leder till ett robustare samhälle, en långsiktigt hållbar utveckling och en mer attraktiv kommun. Detta ar inte minst viktigt med tanke på klimatförändringen. Till grund för utredningar ska något av följande förutsättningar förekomma för berört område Risk för fara för människas hälsa och säkerhet Fastigheten ska vara bebyggd Byggnaderna ska vara för bostadsändamål-permanentboende eller verksamhet Vara av allmänt eller kommunalt intresse I de områden som har hög och/eller medelhög skredrisknivå och där fastigheten är bebyggd för permanentboende bekostar kommunen vissa åtgärder. De åtgärder som är aktuella är Detaljerad utredning för att klarlägga stabilitetsförhållandena i det utpekade området. Den detaljerade utredningen görs för att utreda markförhållandena och situationen i området och därmed undvika framtida akuta insatser från det allmänna. Den detaljerade utredningen bekostas av kommunen. Stöd till fastighetsägare för att de skall kunna gå vidare med fördjupade utredningar och eventuella stabilitetshöjande åtgärder. Stödet innebär tillhandahållande av kommunala administrativa resurser. Kommunen åtar sig inga ekonomiska förpliktelser för fördjupade utredningar eller stabilitetshöjande åtgärder. I ärenden som avser områden som har hög och/eller medel skredrisknivå och som är av allmänintresse arbetar kommunen utifrån en arbetsprocess. sid 5/6 Arbetsprocess Enligt riktlinjer för stabilitetshöjande åtgärder följer handläggningen en arbetsprocess. Initialt görs en detaljerad utredning. Mark- och exploateringsavdelningen initierar utredningsområde för detaljerade utredningar utifrån fastställd prioriteringsordning. Budget tas fram för detaljerad stabilitetsutredning för utredningsområdet. Beslut om projektet fattas av kommunstyrelsen. Fastighetsägarna informeras om riktlinjer för stabilitetshöjande åtgärder, Göta älvutredningen, detaljerad utredning, olika myndigheters roll i utredningsarbetet. Upphandling av detaljerad utredning. Genomförande av detaljerad utredning. Statens geotekniska institut (SGI) granskar och lämnar yttrande. Fastighetsägarna informeras om utredningens resultat. Den detaljerade utredningen kan resultera i att området är färdigutrett och inga åtgärder behövs eller att området behöver utredas vidare. Vidare utredningar är ett fastighetsägaransvar där kommunen bistår med administrativt stöd. Vid vidare utredningar görs fördjupade utredningar och handläggs enligt följande Fastighetsägarna informeras om fördjupad utredning. Upprättande av avtal och ansvarsfördelning. Upphandling av fördjupad utredning Genomförande av fördjupad utredning Statens geotekniska institut (SGI) granskar och lämnar yttrande. Fastighetsägarna informeras om utredningens resultat. Ansökan om statsbidrag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Kommunen beslutar om att ta emot beviljat bidrag från MSB för projektet Stabilitetshöjande åtgärder genomförs. Slutbesiktning Slutredovisning till MSB Avräkning mot fastighetsägarna Ärendet avslutas Kommunen ansvarar för administrativt stöd (samordning) i processen avseende information, kompletterande utredningar och åtgärder samt ansökan om statligt bidrag från MSB och tillståndsprövningar. Prioriteringsordning För att initiera utredningsområde för detaljerade utredningar arbetar kommunen efter en prioriteringsordning. Det finns två typer av intresseområde 1. Områden av stort allmänt intresse där det föreligger risk för påverkan på kommunala anläggningar och infrastruktur 2. Områden där det föreligger risk för människors hälsa och säkerhet och där det inkommit intresseanmälan från berörda fastighetsägare utifrån kriterierna 1. Permanentbostäder 2. Verksamhetsområden med hänsyn till personaltäthet 3. Områden med fritidshusbebyggelse sid 6/6 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl 2015-09-10 2015/KS0278-5 214 Ansökan om planbesked för Garn 3:21 Dnr 2015/KS0278 Sammanfattning Sökanden Bo bra i Lilla Edet har inkommit med en ansökan om planbesked för upprättande av detaljplan på fastigheten Garn 3:21 Ansökan avser att möjliggöra för bebyggnation av ekoby, bestående av enfamiljshus mellan Göteborgsvägen och Göta älv. Sökanden har bifogat en förslagsskiss (Dnr. 2015/KS0278-1) vilken innefattar 15 bostadsbyggnader samt gemensamhetsanläggningar. Sökanden uppger att de önskar börja bygga under 2017. Planområde Orienteringskarta sid- 2 - Ärendet I översiktsplanen nämns att nya bostäder ska ha god tillgång till kollektivtrafik med tåg och buss, ett säkert och tillgängligt gång-/cykelvägnät, väl tillgodosedda rekreations-, lek- och grönområden med begränsad andel hårdgjorda ytor. Kriterier planområdet till viss del uppfyller. I dagsläget finns ingen gång- och cykelbana längs gamla E45. Under möte med trafikverket 2015-09-08 uppgavs att de ska projektera och ansöka om pengar för byggstart av GC-väg under 2017. Den nya bebyggelsen överensstämmer inte med bostadsförsörjningsprogrammets tabell över framtida exploatering (kan anses som utveckling av landsbygd 20 bostäder per år). Utpekas inte som utvecklingsområde i ÖP 2012, området anges i översiktsplanen ha stora värden för naturvård, kulturmiljövård och/eller friluftsliv. Detaljplanering av området medför dock inte automatiskt att dessa påverkas i negativ bemärkelse. Sannolikt hamnar en ny detaljplan för nytt bostadsområde på Garn 3:21 inom Göta älvs omgivande buffertzon för riksintresse sjöfart. Vilken ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningarna kopplade till denna. Inför förändringar i markanvändningen inom 200 meter från farledens mittlinje ska en riskutredning göras. Området omfattas även av riksintressen för naturvård och friluftsliv. Förutsättningarna för att områdets värde ska bestå är bl.a. att strandängar och betade raviner fortsätter att hävdas. Våtmarker och vassområden bibehålls för fågellivet och växtligheter. Sökanden har efter möte med kommunens planarkitekt förtydligat att de ämnar uppföra villor på fast mark, detta för med sig att den geotekniska problematiken som kan uppstå i närheten av Göta älv förenklas väsentligt. Ytterligare en konsekvens blir att strandskyddet inte behöver upphävas, då all bebyggelse planeras ovanför detta. Geotekniska förhållanden Länsstyrelsens trädinventering visar på att det inom området finns en skyddsvärd Ek respektive Asp. Det har även funnits Trollsmultron på en av kullarna. Det bör i detaljplanen säkerhetsställas att det blir ett permanent bostadsområde. Kommunal infrastruktur Längs med Göteborgsvägen finns kommunalt VA och Spillvattenledningar. Ledningarna för spillvatten är ej i bruk varför enskilda avloppslösningar är ett krav i området. Kommunens planarkitekt har under diskussion med sökanden tryckt på vikten av att lämna in ett genomarbetat förslag angående detta, för miljöavdelningen att ta sid 2/3 sid- 3 - ställning till. Lödöses dricksvattenförsörjning sträcker sig förbi området, påkopplingskostnader till ledning regleras i avtal med kommunen. Utredningar som kan krävas i samband med detaljplanering Bullerutredning, närhet till tågräls samt väg Riskanalys i samband med riksintresse för sjöfart samt eventuella transporter av farligt gods på järnvägen och gamla RV45. Miljöbedömning Trafikutredning Inventering av skogsmark Beslutsunderlag Vision 2020 Översiktsplan 2012 Lilla Edets Bostadsförsörjningsprogram Lilla Edets miljömål Trafikverkets åtgärdsvalstudie nationellt vägnät, Region Väst Sökanden har tidigare fått positivt planbesked. 2005-06-08, förnyat plantillstånd 201002-03 vilket förföll 2012-04-01. Finansiering Sökanden har betalat avgiften för planbesked enligt taxa. Vid positivt planbesked betalar sökanden planarbetet enligt planavtal. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att lämna positivt planbesked. Planavtal ska tecknas med mark- och exploateringsavdelningen. Martin Hallberg Planarkitekt [email protected] 0520-65 95 68 Beslutet expedieras till Martin Hallberg Planarkitekt [email protected] Bo bra i Lilla Edet [email protected] Cecilia Friberg Mark- och exploateringschef [email protected] sid 3/3 .t. .~~ `~"`'" ..~i ._.,_. LILLA EDETS Ansökan om planbesked ~,.._/ -~I-~ LILLA EDITS GOMMUN Kommunstyrelsen Skickas till Lilla Edets kommun Kommunledningsförvalt ingen 463 80 Lilla Edet oiarienr. Zors t.~S~Z~$-1 Sökande Person-/Organisationsnummer Pep -/Företa snamn ~C1 ~,e~a ~L.~~~ ~-a~~ ,~~ E~~~,~/l/A ~Bc~ Kontaktperson Ann 5~5~6 ~~~-y2~~ Post rt Postnummer Utdelningsadress y~~' 9~ Telefonnummer ,// ~ ~C~~iL~.s~ E-postadress Annan kontaktpersons telefonnummer/e-postadress ontaktpersonsfamn G~'~~t''~ ~~~~ 2. {~Z~~~~ H,C,~ ~~"~~FSO~ Fastiahet Fastighetsbe ckning Fastighetsägare J ~j Postnummer Fastighetens adress Postort Fakturamottaaare(om annan än sökandel Person-/Organisationsnummer Person-/Företagsnamn Postnummer Utdelningsadress Postort E-postadress Telefonnummer Kortfattad beskrivning av åtgärden Bostäder Kontor Handel Annat: Industri/lager Huvudsakligt syfte och ändamål med planförslaget samt beskrivning av byggnadsverks karaktär och ungefärlig omfattning Bifogade handlingar (obligatorisk) ~Ritningar/skisser ~Projektbeskrivning ~Utredningar Avgift för planbesked (plan- och bygglagen 12 kap 8§)kommer att tas ut enligt gällande taxa, se sid 2 för ytterligare information. Ovanstående personuppgifter kommer att behandlas enligt personuppgiftslagen (PuL). Ort och dahim Lilla Edets kommun 463 80 Lilla Edet Sbk es u kri Besöksadress: Järnvägsgatan 12 www.lillaedet.se Internett / ortydligand/e~ Tel: 0520-65 95 00 Far: 0520-65 74 20 E-post: [email protected] sid 1/2 _ __ — -~l-- _. — —— — —— — — --- i -- __ ___.~. i. f_ - G~ ~y ~ ~ ~s ~' ~ ~,; r; _ ~ ~-; ~ 1 ~ ~ ~~ - -- - ', 1 ~G T' II ~ - -_- _ e—~=" ~ ~ ;a i ~~~ . ~ ~ ~I ~~ ` ~ ~-_~ ~ ' ~ ~I II ~ t j. ► —~ /~ i~,~ ~~ ~': ~ +( ~ ~ ~-~ ~ Y ~ p ~ ~ , ~~, ~~ tet[ t V / ~ t -:~ -` '1 \' ~ ~ \ f ~~ ~ ~ 1. _ '~~ å` '~ ~ ~ vi ~ 1 fI /~~ 1 l~ / 11 ;, '4 ~ t ~` .. I // l i ' ~' "--~ ~ ______,__~I Ij ~ ) py ~i ~ 'i `~rI PLI j ~~ ~~ w ~' ~ __.__, _ I p ,~ .:, ~ \ }~/]~' s' .. I~ ~ ~ ~ '~ J~ ~% ~_ `~``` ~ \ ., i ~ ,~ 4 \ ~I ~_.~ i. .. ~ ., _, .,~., ,,i ~ ~ _ -- - _ _ .,. r •, ~ ~ o ~~ `~_. ~--JAG ~ ~ --- ~ ,`~ ~. ' ~'----~--~--~__ -_ y I _ ~ ~ ti ~\ `,.~, .~ ~I ~ ~ ~ t ,-`_ ~, G ti ~ -- -~ % ,~ \ h n ~.`'_-_ ~ q . -- 4 ,i _~ ~ ` I _' --_. `__. _,--. ~~ _. -r- -` / _ TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl 2015-09-11 2015/KS0418-1 214 Detaljplan för bostäder inom Tingberg 3:77 i Lödöse Dnr 2015/KS0418 Sammanfattning Fastighetsägaren till Tingberg 3:77 fick 2008-04-22 positivt planbesked av kommunstyrelsen upprättande av detaljplan avseende fastigheten Tingberg 3:77. Detaljplanen innebär att det på fastigheten Tingberg 3:77 skapas en byggrätt för befintlig bostadsbebyggelse samt ytterligare byggnation av bostäder i form av mindre flerfamiljshus och småhus på fastigheten Tingberg 3:77. Planförslaget har tidigare varit utsänt för samråd under 2009. Sedan dess har förutsättningarna för planläggningen förändrats avsevärt: dels har väg E 45 flyttats från Göteborgsvägen till motorvägen som togs i bruk 2012, dels har synen översvämningsproblematiken utvecklats och kommunen har tagit ett helhetsgrepp för hela Lödöse i frågan. Detta innebär sammantaget en del revideringar av planförslaget, framförallt med avseende på hur planen förhåller sig till trafikbuller, risk för olyckor med transporter av farligt god och risken för översvämningar. En behovsbedömning har genomförts och planförslaget anses inte föra med sig någon betydande miljöpåverkan. Förslaget har bedömts med grunderna i planbeskrivningen att ingen särskild miljökonsekvensbeskrivning behöver upprättas. Beslutsunderlag - Plankarta med planbestämmelser, skala 1:1000, i A1-format. 2008/s-147-57) Planbeskrivning, 2008/s-147-58 Samrådsredogörelse, 2008/s-147-59 (2008/s-147-34) Fastighetsförteckning, 2008/s-147-61 Remisslista, 2008/s-147-62 Finansiering Planavtal undertecknat 2015-01-07 avser resterande del av planprocessen efter samrådsskedet. Beställaren är finansiär i alla delar. sid- 2 - Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att anslå kungörelse och ge tillfälle för utställning av planförslaget under tre veckor enligt remisslista. Martin Hallberg Planarkitekt [email protected] 0520-65 95 68 Beslutet expedieras till Cecilia Friberg Mark- och exploateringschef [email protected] Martin Hallberg Planarkitekt [email protected] Tommy Nylund [email protected] Astor Nylundh [email protected] sid 2/2 3:52 3:36 4:103 4:104 3:35 4:83 3:70 4:99 3:47 3:40 4:85 4:105 3:39 3:38 3:37 3:19 5 Lr 4:96 4:106 1562-649.1 3:43 4:93 3:41 4:100 X=6434200 Kvartersmark 3:44 B1 3:42 NYTTJANDEGRAD 3:45 4:22 4:94 4:97 4:101 1562-649.2 4:107 Lr 5 3:46 4 4:95 4:98 3 4:102 4:108 4:74 Lr X=6434100 3:72 5 2 MARKENS ANORDNANDE N Lekplats skall finnas. n1 4:84 TINGBERG maximalt 30 KPa utbredd last. effektiva magasinvolymen skall motsvara minst 15mm 3:65 samma takt som utbyggande av hus, gator och andra n1 2 f1 3:19 B1 komplementbyggnad 3,5 m X=6434000 3:72 1 3:77 f1 n1 Lr f1 14:1 Fasad- och takutformning skall ge ett enhetligt intryck. X=6433900 3:76 s 1462-402.1 PLANHANDLINGAR Lr 1462-402.1 Lr 1462-402.1 Lr Lr 1462-402.1 s Lr 14:1 1 X=6433800 LILLA EDETS KOMMUN 1462-402.1 14:1 3:76 BESLUT Y=159200 Y=159100 Y=159000 ................................................. Skala A1 1:1000, A3 1:2000 0 10 20 40 60 80 100 ..................................................... Cecilia Friberg Mark- och exploateringschef DNR: 2008/S-147 UTSTÄLLNINGSHANDLING, UPPRÄTTAD 2015-09-14 DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER INOM TINGBERG 3:77 I LÖDÖSE Detaljplanen upprättas i enlighet med PBL (SFS 1987:10) Lilla Edets kommun, Västra Götalands län Innehåll PLANBESKRIVNING ........................................................................................................................................ 3 SYFTE ............................................................................................................................................................... 3 PLANDATA ...................................................................................................................................................... 3 LÄGE ........................................................................................................................................................... 3 AREAL ......................................................................................................................................................... 4 BAKGRUND ..................................................................................................................................................... 4 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN ................................................................................................................ 4 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR ................................................................................................... 5 MARK .......................................................................................................................................................... 5 GEOTEKNIK ................................................................................................................................................. 5 BEBYGGELSE ................................................................................................................................................... 6 BOSTÄDER .................................................................................................................................................. 6 TRAFIK ........................................................................................................................................................ 7 TEKNISK FÖRSÖRJNING ............................................................................................................................ 9 Vatten- avlopp och dagvattenledningar..................................................................................................... 9 El, tele och data. ......................................................................................................................................... 9 Värme och energi ....................................................................................................................................... 9 BEDÖMNING AV BEHOV AV MKB. ............................................................................................................... 10 ADMINISTRATIVA FRÅGOR .......................................................................................................................... 10 GENOMFÖRANDEBESKRIVNING.............................................................................................................. 11 INLEDNING ............................................................................................................................................... 11 ORGANISATORISKA FRÅGOR ................................................................................................................... 11 Tidplan ...................................................................................................................................................... 11 Genomförandetiden.................................................................................................................................. 11 Ansvarsfördelning..................................................................................................................................... 11 EKONOMISKA ÅTGÄRDER ............................................................................................................................ 12 FASTIGHETSRÄTTSLIGA ÅTGÄRDER ............................................................................................................. 12 2 PLANBESKRIVNING Planförslaget består av: - Plankarta med bestämmelser - Denna planbeskrivning inkluderande genomförandebeskrivning - Samrådsredogörelse - Fastighetsförteckning Underlag till utställningshandlingen: - Klimatanpassning av Lödöse. Utredning av översvämningsrisker, SWECO Environment AB, 2014-01-08 Underlag till samrådshandlingen: - VA- och dagvattenutredning till detaljplan för del av Tingberg 3:72 i Lödöse, SWECO Environment AB, 2009-06-22. - Tingberg 3:72, Lödöse. Trafikbullerutredning, GF Konsult AB, 2008-08-28 - Tingberg 3:72, Lödöse. Geoteknisk undersökning: Fält- och laboratorieresultat (Rgeo), Norconsult AB, 2008-09-10 - Risk- och luftmiljöutredning för Tingberg 3:72, Norconsult AB, 2008-12-05 SYFTE Syftet med planen är att skapa byggrätt för befintlig bostadsbebyggelse samt ytterligare byggnation av bostäder i form av mindre flerfamiljshus och småhus på fastigheten Tingberg 3:77. Hänsyn ska tas till planområdets exponerade läge i det öppna älvlandskapet. Risken för framtida översvämningar ska också beaktas. PLANDATA LÄGE Planområdet är beläget i södra delen av Lödöse samhälle, ca 800 meter från centrum. Planområdet utgörs av Tingberg 3:77. Planen gränsar till Tingberg 4:84 i norr (fotbollsplanen), till Tingberg 3:19 i öster och till järnvägsspåret i väster. 3 AREAL Planområdet är ca 17000 kvm. 4:84 4:84 4:95 4:95 en svä g bo rg Göte 4:98 4:98 3:11 3:11 3:72>5 3:72>5 3:13 3:13 en svä g bo rg Göte 3:65 3:65 3:12 3:12 3:72>3 3:72>3 3:72>1 3:72>1 0 45 90 m BAKGRUND Planförslaget har tidigare varit utsänt för samråd under 2009. Sedan dess har förutsättningarna för planläggningen förändrats avsevärt: dels har väg E 45 flyttats från Göteborgsvägen till motorvägen som togs i bruk 2012, dels har synen översvämningsproblematiken utvecklats och kommunen har tagit ett helhetsgrepp för hela Lödöse i frågan. Detta innebär sammantaget en del revideringar av planförslaget, framförallt med avseende på hur planen förhåller sig till trafikbuller, risk för olyckor med transporter av farligt god och risken för översvämningar. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Enligt fördjupning av översiktsplanen (FÖP) för Lödöse, tillhörande kommunens översiktsplan ÖP 2012 ligger planområdet inom utbyggnadsområde för bostäder. Kommunstyrelsen har 2008-05-25 medgivit plantillstånd för upprättande av detaljplan över området. Berörda planer - Lödöse samhälle laga kraft1955-01-19 Angränsande planer - Tingberg-Pingstalund laga kraft 2009-01-28 4 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR MARK Planområdet utgörs av tidigare åkermark. Marken sluttar svagt med fall från öster till väster. GEOTEKNIK Geoteknisk utredning är utförd av Norconsult AB, 2008-09-10. Rekommendationer Ur geoteknisk synpunkt kan planens intentioner genomföras med beaktande av nedan givna rekommendationer. Ur stabilitetssynpunkt är området tillfredställande både för befintliga och framtida förhållanden. Framtida byggnation påverkar ej heller stabiliteten i området. Utförda stabilitetsberäkningar ger vid beskrivna antaganden, som bedöms vara på säkra sidan, tillfredställande stabilitet för både befintliga förhållanden samt med en last på 30 kPa (motsvarar ca 1,5 meter uppfyllnad). Säkerhet mot skred är minst 2-faldig inom detaljplaneområdet och minst 1,9-faldig för befintlig järnvägsbank utanför planområdet. För glidytor vid E45:an är säkerheten mot skred minst 4-faldig. Ur stabilitetssynpunkt kan området belastas med 30 kPa, men ur sättningssynpunkt bör höjdsättningen vara sådan att befintlig marknivå följs och att uppfyllnader undviks. För 5 bestämmning av lerans sättningsegenskaper bör vid detaljprojektering ytterligare geotekniska undersökningar i form av kolvprovtagning samt belastnings försök på leran utföras. Lätta och sättningståliga byggnader kan preliminärt, ur sättningssynpunkt, grund-läggas med platta på mark under förutsättning att kompensationsgrundläggning utförs. För större och mer rörelsekänsliga byggnader kan grundläggning med pålar erfordras. För att förhindra en ytlig grundvattensänkning bör vid ledningsdragning strömningsavskärande fyllning utföras. BEBYGGELSE BOSTÄDER Planområdet är i idag bebyggt med fyra bostadshus som flyttats hit från Älvängen. Härutöver finns en servicebyggnad som uppförts på plats. De befintliga husen är flerbostadshus i två våningar med inredd vind, men avseende kommande tillskott kan även enplanshus bli aktuella. Den totala byggnadsarean är 2 500 kvm för hela bostadsområdet varav drygt 800 kvm redan är utnyttjat. Högsta byggnadshöjd för huvudbyggnad är satt till 8 meter för att rymma de befintliga 2-våningshusen. För komplementbyggnader som garage, carports och förråd är högsta byggnadshöjd 3,5 meter. För befintlig servicebyggnad är dock högsta byggnadshöjd 4,5 meter. Marken får inte delas upp i tomter. Längs Göteborgsvägen planeras gemensamma garage för de större husen som också kan fungera som bullerskydd. I området finns förslag på plats för rekreation, exempelvis simbassäng, tennisbana och lekplatser. Bestämmelse om lekplats införs. Exploatören har en vision av ett område med omväxlande bebyggelse placerade i ett vackert grönskande område med möjlighet till olika aktiviteter. Ett av de befintliga bostadshusen. Här i sitt tidigare läge i Älvängen, varifrån det flyttades. 6 Planområdet har ett exponerat läge i det öppna slättlandskapet vid Lödöses södra entré, utan direkt koppling till Lödöses övriga bebyggelse. Kvarteret är väl synligt från alla håll. Detta ställer stora krav på utformning av så väl byggnader som friytorna kring husen. Den tillkommande bebyggelsen inom planområdet ska ge ett enhetligt intryck, vilket regleras med bestämmelsen f1 i plankartan. Avseende vegetation inom planområdet införs bestämmelsen n1 om trädplantering i kvarterets norra och södra gräns. Trädraderna bidrar positivt till landskapsbilden genom att sätta tydliga gränser för kvarteret och fyller samtidigt en funktion som läplanering. TRAFIK Planområdet trafikmatas direkt från Göteborgsvägen vid befintlig infart till angränsande fotbollsplan. Strax intill planområdet, längs Göteborgsvägen, finns en busshållplats som trafikeras av två olika linjer. Drygt 1 km söder om planområdet finns tågstationen Lödöse södra station. All parkering sker inom kvarteret. STÖRNINGAR OCH RISKER Trafikbuller Riktvärden för bostadsbebyggelse: - Ekvivalentnivå inomhus Maximalnivå inomhus nattetid Ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) Maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad 30 dBA 45 dBA 55 dBA 70 dBA Dessa riktvärden bör klaras vid nybyggnad av bostäder. Trafikbullerutredning har utförts av GF Konsult AB, 2008-08-28. Utredningen utfördes då Göteborgsvägen var en del av E45:an och uppgifterna om vägbuller baseras på analyser om förväntade framtida trafiksiffror. Trafiken beräknades minska tiofalt från ca 10 000 fordon/dygn till ca 1 100 fordon/dygn efter att den nya E45, belägen öster om Lödöse samhälle, tagits i bruk. Beräknat skyddsavstånd från vägmitt för ekvivalent ljudnivå 55 dBA utomhus, baserat på de estimerade trafikmängderna längs Göteborgsvägen: 15-25 meter för 1-planshus, 25-40 för 2-planshus och 30-45 meter för 3-planshus. Med skärm, 2,5 meter hög, blir skyddsavståndet 0 meter, 15 meter respektive 20 meter. Detta innebär att befintlig bebyggelse klarar riktvärdena utan skärm. Byggrätten medger dock ny bostadsbebyggelse närmre Göteborgsvägen och då krävs uppförande av bullerskärm. De garage som planeras utmed Göteborgsvägen kan, kompletterat med plank, utgöra bullerskydd, om så krävs för att klara riktvärdena. 7 Luftmiljö En bedömning har gjorts, beträffande påverkan på luftmiljön från en eventuell närvärmecentral för uppvärmning av bostäder inom området. Någon störande påverkan på luftmiljön förväntas inte. (Risk- och luftmiljöutredning för Tingberg 3:72, Norconsult AB, 2008-12-05) Transporter med farligt gods Eftersom Göteborgsvägen inte utgör transportled för farligt gods är riskanalysen avseende detta inte relevant längre. Översvämning Planområdets direkta närhet till Göta älv gör att området är utsatt för översvämnings-risk. Planområdet är flackt och marknivån varierar idag mellan +1,5 - 2,5 m. Med utgångspunkt från genomförda flödes- och nivåberäkningar och resonemang med SMHI om klimatförändringar samt länsstyrelsens riktlinjer, föreslås i rapporten om klimatanpassning av Lödöse (SWECO Environment AB, 2014-01-08), att framtida bebyggelse anpassas till nivån +3,0 meter i höjdsystem RH2000. Nivån har beräknats utifrån följande faktorer: • Vid västlig storm är högsta uppmätta vattennivå i Göteborg +1,75 meter. • Beräknad havsnivåhöjning till år 2100 är +1,0 meter • Götaälvs flöde vid maximal tappning (ca 1100 m2/s) ökar nivån med ytterligare 0,3 meter Sannolikheten för att det sker maximal tappning samtidigt som havets nivå i Göteborg är extremhögt är inte utredd men bedöms i rapporten som låg. Av praktiska och ekonomiska skäl kan det emellertid finnas anledning att i ett första skede anpassa befintliga verksamhets- och bostadsområden till en lägre nivå än föreslaget. För Lödöse kan en skyddsnivå på +2,5 meter ge ett gott skydd mot de högvatten som förekommer idag och som kan förväntas under det närmaste halvseklet. Bestämmelse införs som reglerar lägsta färdigt golvhöjd samt lägsta höjd på kvartersgata om +2,5 meter över havet. För att på längre sikt, efter 2050, säkra områdena längs Göta älv för än högre vattennivåer, föreslås en samlad skyddsbarriär på +3,0 meter mellan älven och tätorten (se FÖP Lödöse). Det är samtidigt viktigt att områdets marklutning mot planområdets sydvästra hörn bibehålls, så att vatten kan rinna av från området även i samband med extrem nederbörd och höga vattennivåer. 8 TEKNISK FÖRSÖRJNING Vatten- avlopp och dagvattenledningar. En VA- och dagvattenutredning har utförts av SWECO Environment AB, 2009-06-22. Vattenförsörjning Planområdet försörjs från vattenledningarna, som försörjer Ekebergsområdet i den sydöstra delen av Lödöse. Ledningen går via en pumpstation ner längs banvallens västra sida och vidare till den nya avloppspumpstationen för Ekeberg. Ledningen går sedan igenom planområdet och ansluter sig till befintliga vattenledningar vid Lödösereservoaren. Då erhålls en rundmatningsslinga avseende vattenförsörjningen av södra Lödöse. Brandvattenförsörjningen av området föreslås ske enligt den s.k. alternativmetoden, vilket innebär att Räddningstjänsten använder släckvatten från egen tankbil. Tankbilen skall sedan ha goda påfyllnadsmöjligheter (minst 15 l/s) från en huvudbrandpost i Lödöse, t.ex i anslutning till Lödöse tryckstegringsstation. Den befintliga serviceledningen, som idag passerar över den sydöstra delen av planområdet utgår. Spillvattenavledning Avledning av spillvatten från planområdet sker genom utbyggnad av en ledning från planområdets sydvästra del, söderut längs med banvallen ner till spillvattenledningar i anslutning till spillvattenpumpstationen för Ekebergsområdet, varifrån det sedan kommer att pumpas vidare in till Lödöse avloppsreningsverk. Dagvattenledning Allt dagvatten från området skall fördröjas, så att inte avrinningen från området ökar jämfört med nuvarande förhållanden. Orsaken till detta är att det förekommit översvämningsproblem i diket som utgör recipient för dagvattenledningen i denna del av Lödöse. Grunda makadamdiken anläggs vid sidan av gatorna. Dessa makadamdiken fungerar då som fördröjningsmagasin för dagvattnet från planområdet. Exempel på utformning av ett makadamdike finns i VA-utredningen. Utjämningsanordningar inom området kan byggas ut i samma takt som utbyggnad av hus, gator och andra hårdgjorda ytor inom området. Storleken på utjämningsanordningarna skall då vara proportionell mot storleken på de hårdgjorda ytor som ansluts, för att vid full utbyggnad inom området motsvara en effektiv utjämningsvolym om totalt 80 kubikmeter, enligt beräkningar. El, tele och data. Ledningsnät för elkraft och tele har byggts ut till planområdet. Bredband via fiber finns anslutet till fastigheten. Värme och energi Detaljplanen reglerar ej värmesystem. Enligt exploatören skall jordvärme användas. 9 BEDÖMNING AV BEHOV AV MKB. En behovsbedömning har utförts, enligt Plan och bygglagen (5 kap 18 §) och Miljöbalken (6 kap 11§) av planförslaget. Kommunen har bedömt att området ur allmän synpunkt är lämpligt att komplettera med nya bostäder och att förslaget inte medför någon betydande miljöpåverkan. Vid behovsbedömningen har kriterierierna i MKB-förordningens bilaga 4 särskilt beaktats och inte ansetts uppfyllda. Planförslaget innebär inte att planområdet tas i anspråk för de utpekade ändamål, som listats i PBL 5 kap 18 § och kriterierna i MKBförordningens bilaga 2 behöver därför inte beaktas. En MKB enligt PBL kap.5 §18 bedöms inte behövas. ADMINISTRATIVA FRÅGOR Genomförandetiden för aktuellt planförslag går ut 5 år efter det datum då antagandehandlingar vinner laga kraft. Lillemor Alvåker Planförfattare 10 GENOMFÖRANDEBESKRIVNING INLEDNING En genomförandebeskrivning redovisar de organisatoriska, tekniska, ekonomiska och fastighetsrättsliga åtgärder, som erfordras för att åstadkomma ett samordnat och ändamålsenligt genomförande av planen. ORGANISATORISKA FRÅGOR Detaljplanen avses att behandlas meddelst reglerna för PBL 5:21, normalt planförfarande. Tidplan Samråd Utställning Antagande september 2009 4:e kvartalet 2015 1:e kvartalet 2016 Genomförandetiden Genomförandetiden 5 år. Under genomförandetiden har fastighetsägaren en garanterad rätt, att efter ansökan om bygglov få bygga i enlighet med planen. Efter genomförandetidens slut kan detaljplanen ändras utan ersättning till fastighetsägaren vid eventuell minskad outnyttjad byggrätt. Planen fortsätter dock att gälla till dess den ändras eller upphävs av kommunen. Ansvarsfördelning Genomförande av planen åvilar formellt följande ansvariga: Kvartersmarken Vatten, avlopp Eldistribution Teleförsörjning Energi Exploatören Exploatören Vattenfall Telia Sonera Exploatören Exploatören ansvarar för anläggande av egna kvartersgator från Göteborgsvägen och inom planområdet. Exploatören ansvarar också för anläggande av VA-ledningar inom planområdet. Gator och VA-ledningar förvaltas och sköts av exploatören. Anslutningspunkt, vattenmätning, sophantering mm kommer att ske enligt kommunens anvisningar. 11 EKONOMISKA ÅTGÄRDER Exploatören bekostar upprättande av detaljplan med tillhörande utredningar. FASTIGHETSRÄTTSLIGA ÅTGÄRDER Exploatören Tommy Nylund äger fastigheten Tingberg 3:77, som berörs av detaljplanen. Servitut för VA-ledningar till förmån för Tingberg 3:77 upprättades i samband med avstyckning av fastigheten Tingberg 3:77, vilket ger rätt att anlägga VA-ledningar över Tingberg 3:72 till det kommunala VA-nätet söder om planområdet. Enskilda fastigheter får inte avstyckas. Om så skall ske erfordras planändring. Lillemor Alvåker Planförfattare 12 SAMRÅDSREDOGÖRELSE Detaljplan för BOSTADÄDER INOM TINGBERG 3:77 I LÖDÖSE Lilla Edets kommun, Västra Götalands län. PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG-BAKGRUND Planförslaget har tidigare varit utsänt för samråd under 2009. Sedan dess har förutsättningarna för planläggningen förändrats avsevärt: dels har väg E 45 flyttats från Göteborgsvägen till motorvägen som togs i bruk 2012, dels har synen översvämningsproblematiken utvecklats och kommunen har tagit ett helhetsgrepp för hela Lödöse i frågan. Detta innebär sammantaget en del revideringar av planförslaget, framförallt med avseende på hur planen förhåller sig till trafikbuller, risk för olyckor med transporter av farligt god och risken för översvämningar. HUR SAMRÅDET BEDRIVITS Ett planförslag har varit utsänt för samråd enligt 5 kap 20§ PBL under tiden 2009-09-30 till 2009-10-29. Under och i anslutning till samrådstiden har 15 yttrande inkommit. Ett informationsmöte för sakägare hölls 2009-10-13 i Tingbergsskolans aula. Synpunkter från mötet finns i bilaga 1 (2008/s-147-34). Inkomna yttrande sammanfattas och kommenteras nedan. INKOMNA SYNPUNKTER OCH KOMMENTARER LÄNSTYRELSEN Länstyrelsens samlade bedömning Planområdet är flackt och lågt beläget intill Göta älv. Enligt framtagna och pågående utredningar kring översvämningsrisker kan planområdet komma att beröras av höga vattennivåer och till vissa delar översvämmas. Det framgår inte om hänsyn tagits till framtida klimatförändringar med risk för ökad nederbörd och högre vattennivåer i Göta älv. Planbeskrivningen redovisar tekniska lösningar för borttransportering av dagvatten i syfte att bibehålla en lägre vattennivå i området än rekommenderad lägsta golvnivå för planerad bebyggelse. Länsstyrelsen anser att översvämningsrisk och vattenavledning ännu utgör oklara förutsättningar för områdets nyttjande. Kompletterande utredningar enligt rekommendationer från SGI är av väsentlig betydelse för detaljplanen. Synpunkter på sådant som kan aktualisera prövning Länsstyrelsen bedömer med hänsyn till ingripandegrunderna i 12 kap 1§ PBL och nu kända förhållanden att frågor som berör naturvård, hälsa och säkerhet måste lösas på ett Lilla Edets kommun 463 80 Lilla Edet Besöksadress: Järnvägsgatan 12 Internet: www.lillaedet.se Tel: 0520-65 95 00 Fax: 0520-65 74 20 E-post: [email protected] sid 1/8 sid- 2 - tillfredsställande sätt i enlighet med vad som anges nedan för att ett antagande inte skall prövas av Länsstyrelsen. Motiv för bedömningen Vattenvård Av planbeskrivningen framgår att aktuellt område för detaljplan löper risk att översvämmas. Dagvattenpump och invallningar kan komma att behöva inplaneras. Enligt arkivuppgift kan ett legaliserat markavvattningsföretag i området, arkivnr 192, församling Ale, Sankt Peder, komma att beröras. Länsstyrelsen anser att eventuell påverkan på befintligt markavvattningsföretag bör utredas. Med vattenområde avses ett område som täcks av vatten vid högsta förutsebara vattenstånd, enligt 11 kap 4 § miljöbalken. Länsstyrelsen anser att det bör utredas om det berörda området utgör ett vattenområde enligt denna definition. Grävning, byggande av anläggningar m.m. inom vattenområden definieras som vattenverksamhet enligt 11 kap 2 § miljöbalken. För vattenverksamhet krävs normalt tillstånd eller anmälan enligt miljöbalken. Det bör även utredas ifall åtgärder med pumpar, diken och vallar utgör markavvattning som kräver dispens och tillstånd enligt 11 kap miljöbalken. Ny markavvattning är förbjuden i hela Västra Götalands län. Kommentar: Samrådshandlingarna har kompletteras med en VA- och dagvattenutredning som utförts av SWECO Enviroment AB rev 2011-1124. Dagvattenpump och invallning inte aktuell längre. I stället föreslås höjning av marknivån. Dagvattenavledningen inom planområdet föreslås ske genom utbyggnad av makadamdiken. Allt dagvatten från området skall fördröjas, så att inte avrinningen från området ökar jämfört med nuvarande förhållanden. Grunda makadamdiken föreslås att anläggas vid sidan av gatorna. Dagvattnet leds sedan söderut i ett nytt dike och ansluts till ett nygrävt dike från Tingberg-Pingstalund. Översvämning Enligt översiktlig översvämningskartering längs Göta älv och Nordre älv, rapport nr 15, Räddningsverket och SMHI är aktuellt planområde lokaliserat inom riskområde för översvämning vid höga vattenstånd i Göta älv. Utförd kartering tar inte hänsyn till framtida klimatförändringar. Enligt bilagd VA-utredning rekommenderas ökad noggrannhet och mer detaljerad beräkningar för uppgifter avseende vattenstånd och områdets topografi, för att mer detaljerat kunna klargöra områden och nivåer som kommer att påverkas vid översvämning av Göta älv. Länsstyrelsen anser att en detaljerad översvämningskartering rekommenderas, där även hänsyn till klimatförändringar blivit invägd i syfte att nå ökad kunskap om konsekvenserna kring en översvämmad Göta älv. Föreslagen nivå för lägsta golvnivå kan eventuellt behöva omvärderas. sid 2/8 sid- 3 - Detaljplanens VA-utredning påtalar att systemen för planområdets vattenavledning ytterligare ämnar studeras och planeras i detalj. Detta kommer att beröra områdets höjdsättning, invallningar, lutningar till uppsamlingspunkter, pumpstationer m.m. Länsstyrelsen anser att uppgifter kring dagvattnets avledande från planområdet ytterligare behöver klargöras. Generellt bör planerad bebyggelse inom planområdet utrustas med egenskaper av ökad grad av robusthet i händelse av högvattensituationer med tätare regelbundenhet än vad som tidigare varit vanligt. Eventuell förekomst av källare måste särskilt beakta översvämningsrisken för planområdet. Kommentar: Som översvämningsskydd har av kommun och exploatör bestämts att lägsta marknivå skall vara 2.4 m.ö.h. Områdets lutning mot planområdet sydvästra hörn bibehållas, vilket innebär marknivån i områdets nordöstra hörn blir 2,6 m.ö.h. Befintliga och föreslagna ledningdragningar samt dimensioner framgår av SWECOS utredning. I detaljprojekteringsskedet kommer definitiva ledningssträckningar och ledningsdimensioner att bestämmas. Planbeskrivningen kompletteras med utredning av SWECO beträffande förslag till utformning av översvämningsskydd för planområdet. Farligt gods En riskanalys har tagits fram för området med rekommendationer på lämpliga åtgärder. Efter att dessa åtgärder blivit genomförda kommer risksituationen att vara tillfredställande för planområdet. Länsstyrelsen anser att plankartan kompletteras med planbestämmelse som säkrar att bostadsbyggnader närmast E45 inte uppförs med träfasad. Kommentar: Plankartan kompletteras enligt förslag. Geoteknik Det råder inga stabilitetsproblem för området. Länsstyrelsen anser dock att områdets sättningsegenskaper ytterligare måste utredas inför val av lämplig grundläggningskonstruktion för planerad bebyggelse. Länsstyrelsen anser att synpunkter från SGI måste beaktas i det fortsatta arbetet med detaljplanen. Kommentar: Val av lämplig grundläggningskonstruktion beror på byggnad och utreds i samband med bygglovsgranskning. Enligt geoteknisk utredning kan området påföras en belastning av 30 Kpa, vilket innebär ca 1,5 meter. För att förhindra översvämning har av kommunen bestämts att lägsta markhöjd skall vara 2,4 m.ö.h. Räddningstjänsten Länsstyrelsen anser att representant från räddningstjänsten bör delta i det fortsatta arbetet med detaljplanen. sid 3/8 sid- 4 - Kommentar: Räddningstjänsten har fått samrådshandlingar. De har inte yttrat sig. Råd om tillämpningen av PBL Miljöbedömning Lilla Edets kommun har gjort bedömningen att föreslagen detaljplan inte kommer att innebära en betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med mark och vatten och andra resurser enligt 5 kap 18 § i plan- och bygglagen PBL. Länsstyrelsen delar kommunens bedömning i ärendet. Synpunkter i övrigt Trafik Transportväg för flisleveransfordon till och från föreslagen närvärmecentral bör ur trafiksäkerhetssynpunkt omplaneras. Kommentar: E-område för närvärmecentral utgår och ersätts med en generell bestämmelse om rätt att uppföra närvärmecentral för bostäder inom kvarteret. LANTMÄTERIET (2009-10-02) Planens skall ritas på grundkarta i kordinatsystemet SWEREF 99 12 00 och med angivande av koordinater för rutnätskryss. Planen bör omfatta hela vägen ut till nuvarande E45 för att säkra utbyggnad av vägen. Av genomförandebeskrivningen bör framgå att kommunen skall lösa in allmänplatsmarken (gatumarken). Om det inte skall gå att avstycka enskilda fastigheter måste en planbestämmelse (enfastighetsbestämmelse) införas. Kommentar: Inför utställning skall planen ritas på korrekt grundkarta. Anslutning till Östra Hovingevägen är en tillfällig lösning till R45 är flyttad till ny sträckning och annan tillfart kan ordnas. Utökning av planen är därför inte aktuell. Allmänplatsmarken (lokalgatan) inom Tingberg 3:77 utgår och övergår i kvartersmark enligt exploatörens önskemål. Bestämmelse införs för att säkra allmän gång- och cykeltrafik genom kvarteret. Planbestämmelser kompletteras med enfastighetsbestämmelse. sid 4/8 sid- 5 - VÄGVERKET (2009-10-14) Planhandlingar bör kompletteras med karta som visar hur planområdet skall trafikmatas till den kommande cirkulationsplatsen för Tingberg-Pingstalunds bostadsområde och hur området trafikmatas innan cirkulationplatsen är anlagd. Panncentralens läge alstrar mycket trafik genom området. Föreslås placeras utanför planområdet, i sydvästra hörnet av Tingberg 3:72 Ur bullersynpunkt är avståndet till närmsta hus för kort för ett tvåvåningshus med inredd vind. Vägverkets uppfattning är att ett överskridande av riktvärdet inte är acceptabelt, även om det bara gäller för en kort tid. Enligt utförd riskanalys skall ett 2,5 meter högt skydd av betong finnas längs E45. Om betongskärmen kommer närmare vägen än 7 meter krävs skyddande vägräcken, vilket betalas av exploatören. Behovet av vägräcken måste klarläggas innan utställning av planen. Kommentar: Planhandlingar kompletteras med karta som visar planområdets temporära och framtida trafikmatning. E-område för närvärmecentral utgår och ersätts med en generell bestämmelse om rätt att uppföra närvärmecentral för bostäder inom kvarteret. Bestämmelse m1 avseende skydd mott buller och risker ändras så att kravet på åtgärder endast gäller så länge behovet av skydd kvarstår. Dvs, när trafiken är flyttad efter utbyggnaden av E 45 som motorväg öster om Lödöse kommer inga krav på åtgärder att ställas. Avstånd från väg till skärm är minst 7 meter. SGI (2009-10-29) Enligt planbeskrivning är stabiliteten för såväl järnvägsbank som för E45 tillfredställamde vid nuvarande förhållanden. Den beräkningsmässiga säkerheten mot skred är 2-faldig. Detta förutsätter en utbredd belastning av maximalt 30 kPa. Planområdet är relativt plant. Området är relativt låglänt och ligger inom ett område, som är angivet som översvämningsområde vid 100-årsflöde enligt MSB.s översvämningskartering. Man har angett en lägsta nivå för färdigt golv till 2,5 meter. Marknivån ligger på +1,6 - +2,2 meter, vilket bekräftar att att området riskerar att översvämmas vid höga vatten-flöden. Med hänsyn till sättningsrisken avråds från uppfyllnader. Vid förutsatt grundläggning med platta på mark kan det vara svårt att uppfylla kravet på lägsta golvnivå, om man inte gör omfattande kompensation genom utskiftning till lätta massor, där man dessutom måste ta hänsyn till risken för uppflytning vid höga vattenstånd. Underlag för sättningsprognoser saknas i den geotekniska utredningen. Komplettering rekommenderas för att en kalkyl av exploateringskostnader skall vara möjlig. Stabiliteten mot Göta älv bedöms vara tillfredsställande och kommer inte att påverkas av eventuell utbyggnad. sid 5/8 sid- 6 - Planbestämmelse om total markbelastning på 30 kPa är olämplig med hänsyn till sättningsproblematiken. Bestämmelser om lägsta marknivå bör införas – alternativt krav på kompletterande stabilitetsutredning och erforderliga stabilitetsförbättrande åtgärder. SGI rekommenderar att planutredningen kompletteras med kalkyl över grundläggningskostnader vid exploatering, eftersom man skall ta hänsyn till såväl översvämningsrisk som sättningsproblem. Kommentar: Planbeskrivningen har kompletterats med VA- och dagvattenutredning av SWECO Enviroment AB rev 2011-11-24 beträffande förslag till utformning av planområdet. Lägsta marknivå har införts med 2,4 m.ö.h. För avrinning av marken kommer lägsta marknivå i planområdets nordöstra hörn bestämts till 2,6 m.ö.h. All byggnation sker genom platta på mark, ovanpå denna en krypgrund på 1 meter och därefter placeras balkar med det befintliga husen. VATTENFALL (2009-10-28) För att säkerhetsställa framtida elförsörjning bör ett E-område, för transformator, säkerhetsställas i områdets nordöstra del. Säkerhetsavstånd från transformator till byggnad skall vara minst 5 meter. Kommentar: Inom kvartersmarken införs bestämmelse om rätt att uppföra en transformator för bostäder inom kvarteret. SVENSKA KRAFTNÄT (2009-10-12) Ingen erinran. SKANOVA (2009-10-15) Ingen erinran. SJÖFARTSVERKET (2009-10-14) Ingen erinran. JORDBRUKSVERKET (2009-10-27) Ingen invändning. GR, GÖTEBORGSREGIONEN (2009-10-28) Ingen erinran. VÄSTTRAFIK AB (2009-10-14) Utefter E45 finns hållplats i närheten av planområdet och en god kollektivtrafikförsörjning som väl kan ta tillvara nya resenärer från planerat bostadsområde. sid 6/8 sid- 7 - UPPLEVELSENÄMNDEN (2009-10-13) Idrottsplatsen norr om planområdet skall avgränsas på lämpligt sätt. Kommentar: Bestämmelse om trädplantering i gräns mot idrottsplatsen införs. OMSORGSNÄMNDEN (2009-10-12) Trygghetsaspekten och tillgängligheten skall beaktas i det fortsatta planarbetet, särskilt vid skapande av nya miljöer. BANVERKET (2009-10-18) Bostäder skall placeras så förslagna riktvärden inte överskrides. Om simbassäng anläggs skall detta ske i samråd med Baverket. Kommentar: Enligt bullerutredning, utförd av Norconsult, är buller från järnvägen försumbar. Eventuell anläggning av simbassäng skall ske i samråd med Banverket. ALF THOR, TEKNISK CHEF (2009-10-02) Vid extrema vattenförhållanden finns risk för översvämning inom området. Frågan är om inte lägsta nivå för färdigt golv bör läggas högre. Ytterligare konstateras att konstruktionsdjup för spillvattenledningarna ligger ca 0,7 meter under översvämningsytan; vid otätheter i dessa ledningar kan omfattande tillskott av vatten föras till spillvattennätet. Ledningsrätt behöver tillskapas för dv-ledning under järnvägen och fram till recipient. Rätten att släppa ut dagvatten i recipienten behöver säkerhetsställas, då densamma ”ägs” av ett dikningsföretag där andelstal skall fastställas. Kommentar: En lägsta marknivå inom kvarteret har bestämts till 2,4 m.ö.h. Ledningsrätt tillskapas i samband med avstyckning av planområdet. SAMRÅDSMÖTE Ett samrådsmöte har hållits i Lödöse 2009-10-13. Tre personer var närvarande. Ingen av de närvarande hade någon erinran mot planen. Diskussionerna gällde huvudsakligen möjligheten att ta sig till stranden eftersom Göta Älv bedöms som en stor tillgång för kommunen. En ö, som ägs av kommunen, skulle kunna bli tillgänglig genom en gångbro. Dessutom påpekades att översvämningar har skett i området. STÄLLNINGSTAGANDEN Med anledning av inkomna synpunkter från framförallt Länsstyrelsen, lantmäteriet, vägverket och SGI har följande ställningstaganden gjorts inför det fortsatta planarbetet. Ändringar i planförslaget - Planförslaget kompletteras med VA- och dagvattenutredning beträffande översvämningshantering för planområde Tingberg 3:77. sid 7/8 sid- 8 - - Planen ritas på grunkarta i kordinatsystemet SWEREF 99 12 00 med angivande av koordinater för rutnätskryss. - Allmänplatsmarken (lokalgatan) inom Tingberg 3:77 utgår och och övergår i kvartersmark på exploatörens begäran. - Bestämmelse införs för att säkra allmän gång- och cykeltrafik genom kvarteret. - Planbestämmelser kompletteras med enfastighetsbestämmelse. - Bestämmelse m1 avseende skydd mot buller och risker ändras så att kravet på åtgärder endast gäller så länge behovet av skydd kvarstår. Bestämmelse m1 utökas och omfattar även zonen innanför kryssmarkerat område. - E-område för närvärmecentral utgår och ersätts med en generell bestämmelse om rätt att uppföra närvärmecentral, transformator och pumpstation inom kvarteret. - Bestämmelse om högsta antal våningar utgår. Högsta byggnadshöjd om 8 meter införs. - Utfartsförbud utgår, regleras i väglagen 39§. - Bestämmelse om utnyttjandegrad ändras. e1-e3 utgår och ersätts med bestämmelse om största byggnadsarea om 2500 m2. - Bestämmelsen för kryssmarkerat område kompletteras med att även teknisk anläggning får uppföras. - Bestämmelse om att lekplats skall finnas införs. - Bestämmelse om trädplantering införs. - Bestämmelse om omhändertagande av dag- och dränvatten samt höjdsättning av mark införs. - Bestämmelse om förbud mot källare införs. - Bestämmelse om fasad- och takutformning. NAMNLISTA Samtliga skriftliga synpunkter har helt eller delvis blivit beaktade. Om så är fallet även efter utställningen kommer ingen att erhålla meddelande i enlighet med PBL 5:27, innan antagandet. Ingen sakägare eller annan som kan betraktas som berättigad att besvära sig över ett senare antagande av planförslaget har yttrat sig under samrådet. Om så är fallet även efter utställningen kommer ingen att erhålla meddelande i enlighet med PBL 5:30, efter eventuellt antagande. Paul Mäkelä Samhällsbyggnadschef sid 8/8 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl 2015-09-22 2015/KS0170-12 214 Tillägg till plankarta Norra Gossagården 2015/KS0170-12 Sammanfattning Myresjömark AB har köpt del av fastigheten Tingberg 3:72, norr om det område för vilket kommunstyrelsen 2015-03-11 lämnade positivt planbesked. I och med detta anser mark- och exploateringsavdelningen att planområdet norr om Ekebergsvägen bör utökas. Konsekvenserna av detta tillägg blir en mer övergripande planering med möjlighet att koppla befintliga bebyggelseområden till Norra Gossagården i ett tidigt skede, kostnaden för planen delas upp mellan fler aktörer och bidrar till minskade kostnader för kommunen i planarbetet samt möjliggör en mer omfattande exploatering av området. I dagsläget aktuellt planområde Område som föreslås bli del av detaljplanen för Norra Gossagården (markerat i rött). sid- 2 - Ärendet Beslutsunderlag Mail från Myresjö mark AB, Förfrågan om att delta i planarbetet. Dnr. 2015/KS0170-11 FÖP Lödöse, en fördjupning av översiktsplanen. Laga kraft 2014-11-21. Dnr. 2012/KS0045 Detaljplan bostadsområde, Tingberg 11:2 m.fl. i Lödöse. Laga kraft 2009-06-15. Lantmäteriets beteckning 1462-P70. Byggnadsplan för Lödöse samhälle. Antagen 1955-01-19. Lantmäteriets beteckning 15STY-1212. Detaljplan för Tingberg 4:77 m.fl. Tingberg-Pingstalund. Laga kraft 2009-03-12. Finansiering Lilla Edets kommun är finansiär i alla delar. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att lämna positivt planbesked. Beslutet expedieras till Mark- och exploateringschef Planarkitekt sid 2/2 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl 2015-09-15 2015/KS0343-2 000 Begäran om yttrande angående ”Stallarna”, Ström 1:144 Dnr 2015/KS0343 Sammanfattning Lilla Edets Industri- och Fastighets AB (Leifab) har inkommit med en begäran om yttrande avseende avveckling av ”Stallarna”, Ström 1:144. Med anledning av ”Stallarnas” dåliga kondition och ett investeringsbehov på ca fyra miljoner kronor har Leifab beslutat att avveckla byggnaden genom rivning. I Stallarna bedriver idag Bouleklubben föreningsverksamhet. Dessutom fungerarar fastigheten som uppställningsplats för husvagnar. Leifab önskar ett yttrande från kommunen då frågan eventuellt kan vara av principiell karaktär. I 5 § ägardirektiv för Leifab anges att bolaget ska bereda kommunfullmäktige möjlighet att ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell betydelse eller annars av större vikt fattas. Följande ärenden ska alltid föreläggas kommunfullmäktige - Bildande och förvärv av dotterbolag - Förvärv av aktier i annat företag - Förvärv eller avyttring av fast egendom överstigande 10 miljoner kronor per affärstillfälle - Investeringsbeslut överstigande 30 miljoner kronor eller med långsiktig väsentlig inverkan på bolagets ekonomi eller verksamhet - Utläggning av betydande verksamhet på utomstående utförare Fastigheten ”Stallarna” är i mycket dåligt skick. En investering på fyra miljoner kronor i byggnaden innebär enbart åtgärdande av de mest akuta bristerna och kommer inte att medföra att fastighetens användningsområde kan utökas. En rivning av fastigheten skulle ge olika möjligheter för Leifab och kommunen att planera för annan mer ändamålsenlig användning av området t ex för bostadsbyggnation. Frågan om avveckling av fastigheten ”Stallarna”, Ström 1:144 bedöms inte vara en fråga av principiell betydelse i den mening som avses i 5 § ägardirektivet för Leifab. I kommunens kulturarvsplan finns Stallarna upptagen under rubriken ”Urval av kulturhistoriskt intressanta miljöer i kommunen”. sid- 2 - Beslutsunderlag Skrivelse från Leifab, daterad 2015-06-18 Förslag till beslut Kommunstyrelsen har inget att erinra mot att fastigheten avvecklas. Lena Palm kommunchef Beslutet expedieras till Leifab sid 2/2 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum 2015-09-29 Diarienummer: VA 801‐2015 Västarvet/kulturmiljö Handläggare: Anni Bergström Telefon: 010-441 42 68 E-post:[email protected] Till Lilla Edets kommun Yttrande gällande föreslagen rivning av fastigheten Stallgärdet 1:44, Ströms stall. Hjärtums socken, Lilla Edets kommun Det har kommit till Västarvets kännedom att Lilla Edets kommun överväger en rivning av Ströms stall. Västarvet har inte fått ärendet på remiss från kommunen men väljer att ändå lämna detta yttrande då det rör sig om en för kommunen så pass viktig byggnad. Kulturarvet har två mycket viktiga funktioner – dels som livsmiljöskapare, dels som identitetsbyggare. Ström stall har båda dessa funktioner. Det övergripande målet för samhällsplaneringen är hållbar utveckling, såväl miljömässigt som socialt och ekonomiskt. Vårt kulturarv har stor betydelse för framtidens miljö och för social sammanhållning, välfärd och trygghet. Kulturarvet utgör en grundläggande resurs i samhällsutvecklingen. En rivning av den aktuella byggnaden vore en stor förlust för Lilla Edet och för Götaälvdalen! Integrera den istället i de planer som finns för området. Låt huset få bli den tillgång för livsmiljön som det redan är – en mötesplats, en arkitektonisk pärla, en byggnad som ger historiskt tyngd, kvalitet och en fin dynamik till platsen. Något som bidrar till platsens särart och unicitet. Ströms stall har alla möjligheter att vara ett tillgängligt aktivitetshus som förhöjer attraktiviteten och värdet på det framväxande bostadsområdet runt omkring. Platsutveckling är ett viktigt ledord i modern samhällsplanering. Fler och fler inser vikten av att utgå från platsen och dess historia när man skall planera för framtiden. Att lyfta fram platsens historia och engagera lokala aktörer har blivit ett framgångsrikt sätt att skapa engagemang som bidrar till platsens attraktivitet. Om det nu är ungdomsbostäder man planerar – låt stallet bli en integrerad del av de planerna! En bevarad slottsmiljö i ett fint brukssamhälle – lite kort om historien Miljön kring slottet och slussarna är en av Götaälvdalens mest intressanta platser att besöka. Här finns spår av flera betydelsefulla epoker i traktens historia. Postadress: Lödöse museum Museivägen 1 463 71 Lödöse Besöksadress: Lödöse museum Museivägen 1 463 71 Lödöse Telefon: 010-441 42 68 Webbplats: www.vastarvet.se E-post: [email protected] Datum 2015-09-29 Diarienummer 801-2015 2 (3) Slottet som ligger i ett dominerande läge med utsikt över älven är känt sedan 1400talet och dess flygelbyggnader är uppförda på 1600-talet. Slottet brann ner och byggdes upp igen år 1852 i senklassisk stil med liknande stildrag som den ursprungliga byggnaden. Sedan 1600-talet har det tillhört släkterna von Ascheberg, McLean och Bennet. Bebyggelsen vid Ström växte fram på 1890-talet i samband med att Inlands pappersbruk etablerade sig i området. Tätorten och egnahemsbebyggelsen vid Ström expanderade kraftigt på 1920 -30-talen då markområdena runt slottet avstyckades. Sedan har bebyggelsen tätnat kring slottet under senare delen av 1900-talet och in på 2000-talet. Troligt är att Ströms stall är den ena av två byggnader som 1897 uppfördes på Ströms säteri. Byggnaden blev omtalad som mönsterladugård och noggrant beskriven i Elfsborgs Läns Tidning 10/12 1897. Ladugården bestod då av ett kostall av sågspånstegel och en ladubyggnad uppförd troligen i trä, placerad i vinkel mot kostallet. Anläggningen ritades av säteriets inspektor J. Nylén. Idag är det bara kostallet med sina röda tegelmurar på en sockel av natursten som står kvar, taket är numera klätt med röd plåt. Byggnaden är utformad i en rik tegelarkitektur med mitt- och sidofrontespiser, trappstegsgavlar och pilastrar i avvikande tegelfärg. Portar av trä utgör ingångar i byggnaden. Stallets ursprungliga karaktär är bevarad och har en medveten arkitektonisk utformning. Mönsterbyggnader har under olika perioder spelat en betydelsefull roll i arkitekturhistorien. Ströms stall har ett dokumenterat stor kulturhistoriskt värde Ström stall har varit uppmärksammad många gånger genom åren för sina stora kvalitéer av såväl lokalbefolkning och olika hembygdsforskare som länsmuseum och länsstyrelse. Byggnaden är utpekad i den av kommunen antagna Kulturarvsplanen från 2009 samt i byggnadsinventeringen från år 2007. Den utpekade kulturmiljön är nummer 11 i kulturarvsplanen ” Fall- och slussområdet med Ströms slott, Hjärtums och Fuxerna socken”. Här beskrivs hela fall- och slussområdet i Lilla Edet där Ströms slott och stall ingår. Slottet och stallet har en stor betydelse för platsens karaktär. Den delen av miljön som ännu finns kvar skildrar ett tidigare skede i platsens historia då Ströms egendom var en av Bohusläns största jordegendomar, men också det skede då det utvecklades till en av älvdalens viktiga industrimiljöer. Ströms stall är väl dokumenterat som kulturhistoriskt värdefull och omfattas av de varsamhetskrav som finns i 8 kapitlet § 13 och 14 § i Plan- och bygglagen. Något om byggnadens skick Stallets skick är i stort sett detsamma som då det undersöktes år 1995. Teglet är frostsprängt på vissa ställen, det var det redan då. Några av de igensatta dörrarna har sättningsskador. Takstolen hade delvis demonterats och taket som idag är klätt med röd plåt (tidigare var det tegelklätt) - är nu också täckt av presenning på dess västra långsida. Enligt en uppgift i Västarvets arkiv är det troligt att stallet är Datum 2015-09-29 Diarienummer 801-2015 3 (3) uppfört av tegel från tegelbruket som tillhörde Ströms slott och som låg strax norr om Ströms skola. En framtida renovering går mycket väl att dela upp i etapper och det går att söka bidrag hos länsstyrelsen för detta. En vård – och underhållsplan bör göras för att komma fram till vilka åtgärder som är mest akuta och vad som kan vänta. Allt beror ju på vilken användning huset har. Västarvet kan göra en sådan plan om det blir aktuellt. Kanske är det en god idé att engagera människor i byggandens närhet i dess upprustning, det kan också vara en möjlig plats för byggnadsvårdskurser. Forskning visar dessutom att ur ett hållbarhetsperspektiv är det alltid bättre att renovera och återanvända befintlig bebyggelse än att riva och bygga nytt. Slutligen Ströms stall är såväl en livsmiljöskapare som en identitetsbyggare. Kulturarvssymboler och landmärken som Ströms slott med sitt stall är en viktig tillgång för Lilla Edets kommun i sin profilering så riv det inte, använd det för att utveckla miljön i Lilla Edet på ett långsiktigt hållbart sätt! Hälsningar Anni Bergström Antikvarie Västarvet Kulturmiljö [email protected] Marie Odenbring Widmark Antikvarie/Enhetschef Västarvet Kulturmiljö [email protected] Datum Dnr 2015-07-27 2014/KS0232 Kommunstyrelsen Begäran att få kvarstå som ledamot trots flytt från kommunen Dnr 2014/KS0232 Sammanfattning Leif Kinnunen (FP) har inkommit med en begäran om att få kvarstå som förtroendevald trots att han avflyttar från kommunen. Anledningen till att Leif Kinnunen flyttar från kommunen är att han erhållit nytt arbete. Leif Kinnunen har följande uppdrag i Lilla Edets kommun: Ledamot i fullmäktige, ledamot och tillika ordförande i tekniska nämnden, ersättare i kommunstyrelsen, ledamot och tillika ordförande i handikapprådet. Enligt huvudregeln i 4 kap 8 § första stycket kommunallagen upphör ett uppdrag genast om en förtroendevald upphör att vara valbar. Om någon blir obehörig, t ex genom folkbokföring i annan kommun, är man skyldig att avgå så snart obehörigheten har inträtt. Fullmäktige har möjlighet att besluta att en förtroendevald som valts av fullmäktige får ha kvar sina uppdrag under återstoden av mandatperioden. Syftet med bestämmelsen är att den som under en begränsad period är bosatt och folkbokförd på annan ort, exempelvis för studier, ska kunna ges möjlighet att behålla sina uppdrag under återstoden av mandatperioden. I fullmäktiges bedömning om den enskilde ska få behålla sitt förtroendeuppdrag bör enligt förarbetena bl a vägas in om den förtroendevalde avser att flytta tillbaka till hemkommunen när studier eller motsvarande har slutförts och om den förtroendevalde har reella möjligheter att delta i sammanträden i hemkommunen. Undantag ska således enbart göras vid en tillfällig avflyttning. Det ankommer på fullmäktige att utifrån en helhetsbedömning i det enskilda fallet avgöra om den förtroendevalde ska få behålla sitt uppdrag. Utgångspunkter vid en bedömning bör vara att - Förtroendevald ska antas flytta tillbaka när studier eller motsvarande slutförts. - Förtroendevald ska ha reella möjligheter att delta i sammanträdena i det eller de organ som är aktuella för uppdraget. Här bör vägas in rimligheten i ev ökade kostnader vid deltagande i sammanträden, beredningar m m. sid- 2 - - Förtroendevald ska, i den mån uppdraget kräver det, kunna behålla kontakten med kommuninvånarna. Beslutsunderlag Kommunchefens tjänsteskrivelse 2015-07-27. Begäran från Leif Kinnunen om att få kvarstå som förtroendevald trots avflyttning från kommunen. Förslag till beslut Ärendet överlämnas utan eget beslutsförslag. Lena Palm kommunchef sid 2/2 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl 2015-09-15 2015/KS0424-1 000 Firmatecknare för Lilla Edets kommun Dnr 2015/KS0424 Sammanfattning Med anledning av organisatoriska förändringar inom kommunledningsförvaltningen behöver tidigare beslut om firmatecknare revideras. Firmateckning avser undertecknande av t ex skrivelser, avtal, kontrakt, låne- och borgensförbindelser, fullmakter och andra liknande handlingar med rättsverkan. Oftast är det dock avtal som undertecknas som ett led i den löpande verksamheten och nästan alltid avser det avtal som finansieras inom beslutad budgetram för respektive nämnd. Beslutsunderlag Kommunchefens tjänsteskrivelse 2015-09-15. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att Lilla Edets kommuns firma tecknas av kommunstyrelsens ordförande eller vid förfall för denne kommunstyrelsens vice ordförande i förening med antingen kommunchef eller ekonomichef. Följande gäller dock enligt nedanstående: Lånehandlingar samt derivat Firmateckning får ske av kommunstyrelsens ordförande, vice ordförande, kommunchef och ekonomichef, två i förening. Löpande ärenden Kommunchef samt avdelningschefer äger rätt att i löpande ärenden var för sig inom eget verksamhetsområde och inom beslutad budgetram vara firmatecknare. Lena Palm Kommunchef [email protected] 0520-65 95 04 Beslutet expedieras till Ingemar Ottosson Julia Färjhage Lena Palm Peter Jimmefors TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl 2015-09-25 2015/KS0428-6 000 Flyktingsituationen Dnr 2015/KS0428 Sammanfattning Under den senaste tiden har flyktingströmmen i Göteborgsregionen varit mycket högre än tidigare och fler flyktingar och ensamkommande barn förväntas komma till regionen under en längre tid framöver. Behovet av att ta emot människor på flykt är stort. Behovet är också stort när det gäller att hitta kommunplatser för de nyanlända som redan har uppehållstillstånd och som befinner sig i Migrationsverkets anläggningar. Flera kommuner i Göteborgsregionen tar redan nu ett stort ansvar och har en ansträngd situation. Det är nödvändigt med ökad samverkan mellan olika myndigheter och aktörer. Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har en betydelsefull roll i detta arbete. Lilla Edets kommun ska ta sitt ansvar för den ökade flyktingströmmen i regionen. Kommunledningsförvaltningen har under de senaste veckorna samverkat med olika myndigheter. Kommunchefens ledningsgrupp har fungerat som styrgrupp i detta arbete och kommer att göra så under den tid det bedöms finnas behov av detta. Kommunen har under året startat ett boende för ensamkommande barn. Kommunen har också ett löpande avtal angående att ta emot nyanlända med uppehållstillstånd. Kommunens avsikt är att förstärka mottagandet. Insatser pågår för att - Etablera ett nytt boende för ensamkommande barn, - Öka antalet tillgängliga lägenheter så att kommunen kan uppfylla sitt avtal om mottagande av nyanlända med uppehållstillstånd samt också öka mottagandet. - Inventera lokaler för akuta behov - Informera kommuninvånare samt involvera olika ideella organisationer Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar följande: - Ansvaret för kommungemensam samordning av flyktingmottagande läggs under kommunstyrelsen. Det ordinarie verksamhetsansvaret ligger dock kvar på respektive nämnder. - Statliga ersättningar för flyktingmottagandet går till kommunstyrelsen för fördelning till berörda ansvarsområden. - Kommunstyrelsen informeras kontinuerligt om flyktingsituationen genom en stående punkt på kommunstyrelsens sammanträde sid- 2 - I övrigt godkänns den information och den inriktning på insatser som lämnats i kommunchefens tjänsteskrivelse. Lena Palm Kommunchef [email protected] 0520-65 95 04 Beslutet expedieras till Samtliga förvaltningschefer Samtliga nämnder Ekonomichefen Kommunchefen sid 2/2 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl 2015-09-29 2015/KS0148-8 000 Återrapportering avseende SAMÖ 2016 Dnr 2015/KS0148 Sammanfattning Kommunstyrelsen fattade i mars i år beslut om deltagande i krisledningsövningen SAMÖ 2016. Beslutet avsåg deltagande med enbart kommunledningsstaben. Anledningen till att kommunen inte skulle delta full ut i övningen var att kommunen var fullt upptagen med att fokusera på arbete med revidering av interna styrdokument samt med att ta fram en ny Risk- och sårbarhetsanalys. Vid kontakt med Länsstyrelsen har det visat sig att det inte är möjligt att delta i övningen med endast kommunledningsstaben. Det krävdes ett större åtagande personalmässigt. Kommunen har därför inte möjlighet att delta. Kommunen har istället för avsikt att följa övningen som observatör genom någon av våra grannkommuner. I samband med kommunens ordinarie beredskapsarbete har vi tackat ja till deltagande som fokuskommun i projektet ”Processtöd för kommunal risk-och sårbarhetsanalys. Projektet genomförs i ett samarbete med Länsstyrelsen och Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och är en fyraårig satsning för att stärka risk- och sårbarhetsarbetet för att integrera arbetet med risker kopplat till ett förändrat klimat. Beslutsunderlag Kommunchefens tjänsteskrivelse 2015-09-29. Kommunstyrelsens beslut 2015-03-11/§ 26. Förslag till beslut Kommunstyrelsen upphäver sitt beslut 2015-03-11/§ 26. I övrigt noteras ovanstående information. Lena Palm Kommunchef [email protected] 0520-65 95 04 Delegeringsbeslut anmälda till kommunstyrelsens möte 2015-10-07 2015 2015 2015 2015 2015 2015 2015 2015 2015 2015 2015 2015 KS0005 KS0005 KS0005 KS0005 KS0005 KS0005 KS0005 KS0005 KS0005 KS0005 KS0045 KS0392 32 37 40 41 42 44 45 46 47 50 4 1 Parkeringstillstånd för rörelsehindrade 2015 Parkeringstillstånd för rörelsehindrade 2015 Parkeringstillstånd för rörelsehindrade 2015 Parkeringstillstånd för rörelsehindrade 2015 Parkeringstillstånd för rörelsehindrade 2015 Parkeringstillstånd för rörelsehindrade 2015 Parkeringstillstånd för rörelsehindrade 2015 Parkeringstillstånd för rörelsehindrade 2015 Parkeringstillstånd för rörelsehindrade 2015 Parkeringstillstånd för rörelsehindrade 2015 Delegation av arbetsmiljöarbetsuppgifter 2015 Lotteri, Fuxerna kyrkliga arbetskrets Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut 2015-06-10 och 2015-08-12 i de delar de inte blir föremål för beslut i kommunstyrelsen.
© Copyright 2025