Soft markers vid rutinultraljud, handläggning och riskbedömning gällande rutin Berörda enheter Samtliga enheter inom Kvinnosjukvården Norrbotten där rutinultraljud utförs Syfte Enhetlig och korrekt handläggning vid fynd av s k soft markers i samband med rutinultraljud. Bakgrund ”Soft marker” är en mindre, oftast övergående, strukturell förändring som kan indikera ökad risk för kromosomavvikelse eller sjukdom, men som i sig troligen är betydelselös. Handläggningen inriktas primärt på rådgivning avseende eventuell bakomliggande orsak. Dessutom bör vissa förändringar följas upp. Patienten skall informeras om fyndet av soft markers och om riskbedömningen enligt nedan. Fynden och bedömningen skall journalföras. Soft markers Soft marker (mått: v 18) Ökad risk för Nackuppklarning > 6 mm Plexus choroideus-cystor Kromosomavvikelse, hjärtfel, infektion, syndrom Kromosomavvikelse Ekogena hjärtfoci Kromosomavvikelse, hjärtfel Vidgade njurbäcken > 6 mm Kromosomavvikelse Hyperekogen tarm Kromosomavvikelse, cystisk fibros Korta lårben (< 5e percentilen, dvs. < 22 mm) Källa: FMF. 18-23 weeks scan. Kromosomavvikelse, skelettdysplasi Handläggning Varje typ räknas som en markör oavsett antalet (ex två hjärtfoci = en markör, ett hjärtfokus + två plexus choroidus cystor = två markörer). 1. En markör hos kvinna <35 år utan anamnes på tidigare graviditet med kromosomrubbning. Ingen riskökning för kromosomavvikelse = ingen åtgärd. Huvudprocess Graviditet och förlossning Dokumenttyp Vårdrutin Ansvarig Processledare Åke Berggren 1 av 2 Dokument-Id Godkänt datum Version Anna Pohjanen VARD-5-3797 2015-04-26 Sida 2.0 2. En markör hos kvinna >35 år eller med anamnes på tidigare graviditet med kromosomavvikelse, eller två eller flera markörer oavsett ålder och anamnes. Ökad risk för kromosomavvikelse = erbjud amniocentes. 3. Vidgade njurbäcken är den vanligaste markören. Dessa bör följas upp eftersom de kan vara tecken på relativt avflödeshinder i urinvägarna med risk för senare allvarlig urinvägsinfektion hos barnet. Njurbäckendiameter (mätt anterioposteriort) 6-10 mm v 18, uppföljning med ultraljud v 32. Om då >10 mm skall barnet följas upp efter förlossningen. Om <10 mm fordras ingen ytterligare kontroll. Njurbäckendiameter >10 mm v 18 handläggs individuellt. 4) Plexus choroideus-cystor försvinner oftast efter några veckor, ev ultraljud v 24-26 av psykologiska skäl. 5. Ekogena hjärtfoci, ev ultraljud v 22-24 om hjärtmorfologin inte kan bedömas tillräckligt v 18. Övriga markörer handläggs individuellt. Huvudprocess Graviditet och förlossning Dokumenttyp Vårdrutin Ansvarig Processledare Åke Berggren 2 av 2 Dokument-Id Godkänt datum Version Anna Pohjanen VARD-5-3797 2015-04-26 Sida 2.0
© Copyright 2024