Soft markers vid rutinultraljud,
handläggning och riskbedömning
gällande rutin
Berörda enheter
Samtliga enheter inom Kvinnosjukvården Norrbotten där rutinultraljud
utförs
Syfte
Enhetlig och korrekt handläggning vid fynd av s k soft markers i samband
med rutinultraljud.
Bakgrund
”Soft marker” är en mindre, oftast övergående, strukturell förändring som
kan indikera ökad risk för kromosomavvikelse eller sjukdom, men som i sig
troligen är betydelselös. Handläggningen inriktas primärt på rådgivning
avseende eventuell bakomliggande orsak. Dessutom bör vissa förändringar
följas upp.
Patienten skall informeras om fyndet av soft markers och om
riskbedömningen enligt nedan. Fynden och bedömningen skall journalföras.
Soft markers
Soft marker (mått: v 18)
Ökad risk för
Nackuppklarning > 6 mm
Plexus choroideus-cystor
Kromosomavvikelse, hjärtfel,
infektion,
syndrom
Kromosomavvikelse
Ekogena hjärtfoci
Kromosomavvikelse, hjärtfel
Vidgade njurbäcken > 6 mm
Kromosomavvikelse
Hyperekogen tarm
Kromosomavvikelse, cystisk fibros
Korta lårben (< 5e percentilen, dvs. < 22
mm)
Källa: FMF. 18-23 weeks scan.
Kromosomavvikelse, skelettdysplasi
Handläggning
Varje typ räknas som en markör oavsett antalet (ex två hjärtfoci = en markör,
ett hjärtfokus + två plexus choroidus cystor = två markörer).
1. En markör hos kvinna <35 år utan anamnes på tidigare graviditet
med kromosomrubbning.
Ingen riskökning för kromosomavvikelse = ingen åtgärd.
Huvudprocess
Graviditet och förlossning
Dokumenttyp
Vårdrutin
Ansvarig
Processledare
Åke Berggren
1 av 2
Dokument-Id
Godkänt datum
Version
Anna Pohjanen
VARD-5-3797
2015-04-26
Sida
2.0
2. En markör hos kvinna >35 år eller med anamnes på tidigare
graviditet med kromosomavvikelse, eller två eller flera markörer
oavsett ålder och anamnes.
Ökad risk för kromosomavvikelse = erbjud amniocentes.
3. Vidgade njurbäcken är den vanligaste markören. Dessa bör följas upp
eftersom de kan vara tecken på relativt avflödeshinder i urinvägarna med
risk för senare allvarlig urinvägsinfektion hos barnet.
Njurbäckendiameter (mätt anterioposteriort) 6-10 mm v 18, uppföljning med
ultraljud v 32. Om då >10 mm skall barnet följas upp efter förlossningen.
Om <10 mm fordras ingen ytterligare kontroll.
Njurbäckendiameter >10 mm v 18 handläggs individuellt.
4) Plexus choroideus-cystor försvinner oftast efter några veckor, ev
ultraljud v 24-26 av psykologiska skäl.
5. Ekogena hjärtfoci, ev ultraljud v 22-24 om hjärtmorfologin inte kan
bedömas tillräckligt v 18.
Övriga markörer handläggs individuellt.
Huvudprocess
Graviditet och förlossning
Dokumenttyp
Vårdrutin
Ansvarig
Processledare
Åke Berggren
2 av 2
Dokument-Id
Godkänt datum
Version
Anna Pohjanen
VARD-5-3797
2015-04-26
Sida
2.0