Mål och budget 2015 Flerårsplan 2016-2018
Mål och budget 2015 Flerårsplan 2016-2018 Fastställd av Kommunfullmäktige Nordanstigs kommun 2014-12-01 § 113 Innehåll Kommunstyrelsens ordförande Kommunstyrelsens vice ordförande Sammanfattning Politisk organisation och förvaltningsorganisation Styrning: vision, inriktningar, ambitioner och mål Vision 2020 Nordanstig Naturligtvis – här förverkligar du dina livsdrömmar Politiska inriktningar och ambitioner 2011–2014 (Kf § 50/2011) 1. Barn och unga 2. Kultur och fritid 3. Boendemiljö och kommunikation 4. Miljö och hälsa 5. God ekonomisk hushållning 6. Trygg som medborgare 7. Näringsliv och arbetsmarknad 8. Personalpolitik Strategiska frågor i ett långsiktigt perspektiv Omvärld Svensk ekonomi och hur den påverkas av den globala ekonomin. Nordanstigs kommun Kommunens invånare Befolkningsprognos Nordanstigs näringsliv Arbetsmarknad Samhällsekonomin påverkar kommunen Förutsättningar för kommunens ekonomi Kommunens ekonomi i backspegeln Budgetförutsättningar 2015-2018 Driftbudget 2015 Investeringsbudget Kommunens verksamheter Ekonomisk redovisning kommunstyrelsen Kommunstyrelsens verksamheter Ledningsutskottets verksamheter Utbildningsutskottet Omsorgsutskottet Myndighetsutskottet Byggnadsnämnden Kommunens ekonomi Resultatbudget 2015 inklusive kapitalkostnader Resultatbudget flerårsplaner 2016 - 2018 inklusive kapitalkostnader Kassaflödesanalys 2015-2018 Balansräkning 2015-2018 Bilagor Bilaga 1: Ordlista Bilaga 2: Redovisningsprinciper Bilaga 3: Nordanstigs kommun i ett historiskt perspektiv Bilaga 4: Kommunfullmäktiges protokoll 2014-12-01- 4 5 6 8 11 13 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 25 25 26 26 26 27 28 29 30 30 31 32 33 34 34 35 35 39 41 44 46 49 50 51 52 53 54 54 56 58 59 Kommunstyrelsens ordförande Några tankar kring budget 2015 och flerårsplan 2016-2018, skrivet av kommunstyrelsens ordförande Monica Olsson (S) Våra elever har goda kunskaper i att använda datorer i skolarbetet och det har visat sig positivt när de börjar gymnasiet. Den ”nya praon” har varit framgångsrik och kan utvecklas vidare. Vård och omsorg av våra äldre ska på bästa möjliga sätt tillgodoses inom hemtjänst, trygghetsboende och särskilt boende. Hemtjänsten ökar eftersom fler väljer att bo kvar hemma längre och det innebär att vi får tänka om och tänka nytt. Nordanstig är en kommun som är öppen för samarbete över kommungränserna och det är en av de förutsättningar som kan göra vår kommun ännu bättre. Vi har en trygg kommun och vi ska fortsätta göra den ännu tryggare genom samverkan med polis och andra aktörer. Långsiktighet och samsyn är viktigt för att utveckla vår kommun och nå målen. Vi går nu in i en ny mandatperiod med nya politiker, nya förutsättningar och utmaningar. Monica Olsson (S) Kommunstyrelsens ordförande En budget i balans är ett lagkrav som vi har att förhålla oss till. 2015 års budget är en budget som kräver återhållsamhet och åtgärder. För att nå budgetmålet krävs samarbete och samsyn över partigränser. Vi vill alla ha en kommun som är attraktiv som har en bra kvalitet i våra olika verksamheter. Detaljplaner finns på gång för våra LISområden och vi kan med glädje konstatera att det finns exploatörer som vill vara med i den utvecklingen. Inom skolans område fortsätter arbetet med att alla våra elever ska ges förutsättningar för att nå målen för att kunna möta framtiden. 4 Kommunstyrelsens vice ordförande Några tankar kring budget 2015 och flerårsplan 2016-2018, skrivet av kommunstyrelsens vice ordförande Stig Eng (C) Det budgetförslag som presenteras i detta dokument är ingen färdig produkt. Budgetförslaget är en signal till politik och verksamhet att omedelbart, när den nya kommunstyrelsen är tillsatt, vidta åtgärder som genererar stora kostnadsbesparingar. Målet är att den nivå som verksamheten behöver för att genomföra sitt uppdrag ska minska med 35-50 mkr under planperioden 2015-2018. Det är en stor utmaning som vi alla har framför oss som kräver stora strukturella beslut samt stor enighet inom politiken, om vi ska nå dessa stora besparingar. Det är dock viktigt att behålla hög kvalitet och god omsorg inom alla verksamhetsområden trots de åtgärder som vi måste genomföra. Stig Eng (C) Kommunstyrelsens vice ordförande 5 Sammanfattning Sammanfattning Invånare 9 526 (2014-06-30) Mandatfördelning i kommunfullmäktige vid valen 2006, 2010 respektive 2014: Landareal 1 380 km2 690 inv./km2 (2014-06-30) Orter i kommunen: Bergsjö, Gnarp, Harmånger, Hassela, Ilsbo, Jättendal, Stocka, Strömsbruk Socialdemokraterna Centerpartiet Moderaterna Folkpartiet Vänsterpartiet Kristdemokraterna Miljöpartiet Sverigedemokraterna 2006 2010 2014 11 11 11 7 5 10 3 4 4 4 2 2 2 2 1 1 1 1 1 1 1 1 2 Avgift till Svenska Kyrkan inkl Kommunal- Kommunalskatt inkl. skatt, ej 2015 Skatt till Skatt till Begravnings- begravningsavgift kyrkoavgift kyrkoavgift Församling kommunen landstinget avgift Skattesatser och avgifter Summa Summa Bergsjö Gnarp HarmångerJättendal Hassela Ilsbo 22,51 22,51 11,51 11,51 0,47 0,35 1,54 1,17 35,56 35,19 34,49 34,37 22,51 22,51 22,51 11,51 11,51 11,51 0,35 0,45 0,47 1,17 1,54 1,54 35,19 35,56 35,56 34,37 34,47 34,49 Kommunens inkomstfördelning Kommunens kostnadsfördelning 6 5 Sammanfattning 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 ÅR ÅR ÅR ÅR Budget Budget FP FP FP Befolkning Folkmängd 31/12 9 611 9 533 9 533 9 491 --- --- --- --- --- Folkmängd 1/11 året före budgetåret 9 665 9 627 9 539 9 523 9 460 9 421 9 390 9 371 9 360 Medelålder 44,4 44,5 44,6 44,7 --- --- --- --- --- 0-5 år 613 604 631 623 640 631 623 627 630 1 070 6-15 år 962 951 933 970 971 1 003 1 033 1 057 16-18 år 404 389 353 327 308 300 295 293 298 19-64 år 5 415 5 297 5 278 5 186 5 090 5 008 4 973 4 895 4 842 65 år Totalt SCB´s prognos 31/12 2 217 2 292 2 338 2 385 2 432 9 441 2 467 9 409 2 466 9 390 2 508 9 380 2 536 9 376 Personal Antal kommunanställda 31/12 783 757 739 775 --- --- --- --- Antal årsarbetare 706 678 661 691 --- --- --- --- Kommunal skattesats 22,40 22,40 22,14 22,61 22,61 22,51 22,51 22,51 22,51 Total skattesats exkl kyrkoavgift 33,07 33,57 33,57 34,54 34,54 34,42 34,42 34,42 34,42 Skatteintäkter Kommunens ekonomi Likviditet (%) 122 130 123 133 178 129 138 150 164 Soliditet exkl.ansvarsförbindelse (%) 35 37 37 42 35 44 47 50 53 Soliditet inkl. ansvarsförbindelse (%) -57 -73 -62 --- --- --- --- --- --- Årets resultat (tkr) 407 1 769 10 966 18 138 -279 10 320 10 588 10 860 11 152 4 % av skatteintäkter samt gen.statsbidrag före finansnetto (tkr) 18 346 18 602 18 795 19 386 19 356 20 639 21 177 21 721 22 305 Årets investeringar (tkr) 14 492 24 364 22 546 25 991 15 000 20 000 15 000 15 000 15 000 Ombudgetering från föregående år 3 071 Ansvarsförbindelse exkl. borgensåtagande -"- (tkr) (kr/invånare) 259 757 299 864 295 946 308 259 --- --- --- --- --- 27 027 31 455 31 044 32 479 --- --- --- --- --- Låneskuld inklusive leasing (tkr) -"(kr/invånare) 70 298 67 439 63 521 59 077 65 449 51 077 47 577 47 077 40 577 7 314 7 074 6 663 6 225 6 932 5 429 5 067 5 019 4 328 5 000 5 000 4 500 4 500 4 500 Amortering (tkr) 3 454 4 609 6 199 4 491 Eget kapital -"- (tkr) (kr/invånare) 98 434 100 203 111 169 129 326 10 242 10 511 11 661 13 626 11 325 14 873 16 031 17 206 18 403 Finansnetto (tkr) -144 -5 282 -1 481 -264 -2 424 -3 283 -3 252 -3 190 -3 079 Verksamheternas nettokostnader (tkr) 461 697 458 008 457 416 466 250 106 924 139 942 150 530 161 391 172 543 481 760 502 378 515 595 528 970 543 397 -"(kr/invånare) 48 038 48 044 47 982 49 125 51 028 ÅR=Årsredovisning FP=f lerårsplan Budget 2015 och FP 2016-2018 är beräknade av SCB utifrån befolkningen 2012-12-31 7 53 393 54 909 56 393 57 956 Politisk organisation och förvaltningsorganisation Politisk organisation och förvaltningsorganisation Revisorer Kommunfullmäktige (5) (31) Valnämnd Byggnadsnämnd Kommunstyrelsen (5) (5) (13) (myndighet) Ledningsutskott (5) BRÅ- och Folkhälsorådet Utbildningsutskott Handikapprådet (7) Pensionärsrådet Ungdomsrådet Omsorgsutskott Nordanstigs Näringslivsråd (7) Myndighetsutskott Norrhälsinglands Miljö och Räddningsnämnd (5) KONCERN Nordanstigs kommun • • • • • • • • • • (3) Placerad under Hudiksvalls kommunfullmäktige (myndighet) Nordanstigs Bostäder AB 100 % Nordanstigs Fastighets AB 100 % Nordanstig Vatten AB 100 % Nordanstigs Fjärrvärme AB 100 % Fiberstaden AB 20 % Kommunalförbundet Inköp Gävleborg 3,5 % Stiftelsen Ersk-Matsgården Nordanstigs Ekoteknik KB, under likvidering MittSverige Vatten AB Samkraft AB Gemensam överförmyndarnämnd (1) Nordanstig Timrå Ånge Sundsvall Placerad under Sundsvalls kommunfullmäktige 8 Politisk organisation och förvaltningsorganisation Kommunförvaltningen Kommunstyrelsen Byggnadsnämnd (13) (5) Kommunstyrelseförvaltningen (KS) Stab Kommunledningskontor Utbildning Vård och omsorg Socialomsorg 9 Politisk organisation och förvaltningsorganisation Kommunstyrelseförvaltningen Kommunchef Stab Kommunchef (ledningsutskott) Chef kommunledningskontor Utbildningschef Vård och omsorgschef (ledningsutskott) (utbildningsutskott) (omsorgsutskott) Socialchef (omsorgsutskott och myndighetsutskott) Enheter Enhet Enheter Enheter Enheter enhetschefer enhetschefer enhetschefer enhetschefer 10 Styrning: vision, inriktningar, ambitioner och mål Styrning: vision, inriktningar, ambitioner och mål Nordanstigs kommuns verksamhet styrs utifrån vision, övergripande inriktningar och ambitioner samt mål som bryts ned från kommunfullmäktige till kommunstyrelse. Kommunfullmäktige styr och följer upp denna struktur genom målplaner som sammanställs i delårsrapport och årsredovisning. Motiven för visionsarbetet varierar men några faktorer väger tungt i Nordanstigs kommun: • att skapa ett tydligare samarbete mellan offentlig verksamhet och näringsliv samt föreningsliv för att stärka utvecklingspotentialen för Nordanstig • att bättre hantera arbetslöshet och befolkningsminskning • att stärka ungdomar och unga vuxnas delaktighet och inflytande att genom tydlig styrning hålla ekonomin i balans. Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige är det högsta beslutande organet inom kommunen. Där beslutas ärenden av principiell beskaffenhet eller av större vikt, främst mål och riktlinjer för kommunen samt budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor, organisation och verksamhetsformer. Enligt KL 3 kap. • • Målstyrningsprocess Kommunfullmäktige har i juni 2011 antagit politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag för nuvarande mandatperiod fram till och med 2014. Utifrån dessa har verksamhets och finansiella målområden tagits fram, totalt 11 stycken. Dessa ska styra verksamheternas uppdrag och resurstilldelning avseende både ekonomi och personal för 2015. VisionsarbeteNordanstig Naturligtvis – Här förverkligar du dina livsdrömmar Hösten 2009 antog kommunfullmäktige Vision 2020. Under 2014 har arbete pågått utifrån visionen och många medborgare, företagare, kommunanställda och förtroendevalda har på olika sätt varit involverade. Kommunen vill möjliggöra att många kommunmedborgare på olika sätt engageras och medverkar i byggandet av framtidens kommun. För att säkerställa den framtida välfärden i Nordanstigs kommun krävs en hållbar ekonomisk tillväxt. Hållbarhetsperspektivet ska avspeglas i kommunens alla verksamheter. God ekonomisk hushållning syftar till att kommunens verksamhetsresurser används på mest effektiva sätt, både kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Det ska finnas ett klart samband mellan de resurser som används och de prestationer som genomförs och de resultat som uppnås. Om fler och fler arbetar tillsammans kommer visionen i grunden att kunna påverka Nordanstig i den riktning som valts. I visionen finns sju gyllene slutsatser som förtydligar särskilt viktiga områden i utvecklingsarbetet. Man kan säga att visionen pekar ut färdriktningen, men det behövs också ledstjärnor som hjälp att navigera. Det kommer även under 2015 att arbetas fram strategiskt prioriterade och tidsatta aktiviteter i utvecklingsplanen för att hålla kompassriktningen mot vision 2020. Kommunfullmäktiges ansvar i målstyrnings- och budgetprocessen: • • • 11 fastställa de övergripande politiska inriktningarna i Nordanstigs kommun tilldela resurser till kommunstyrelsen för att målen ska kunna uppnås följa upp och utvärdera kommunstyrelsens verksamhet och dess måluppfyllelse. Styrning: vision, inriktningar, ambitioner och mål Kommunstyrelsen Politiken ansvarar för att sätta mål och att prioritera resurserna på ett övergripande plan samt att regelbundet följa upp målen, kvaliteten och effektiviteten. Kommunstyrelsen bereder ärenden till kommunfullmäktige och föreslår vad fullmäktige ska besluta. Kommunstyrelsen har ansvar för att genomföra fullmäktiges beslut. Kommunstyrelsen leder, samordnar och övervakar förvaltningen av kommunens angelägenheter och har uppsikt över egen och bolagens verksamhet, enligt kommunallagen 6 kap. Tjänstemannaorganisationen och ytterst ledningsgruppen ansvarar för hur arbetet ska genomföras för att nå bästa resultat. Nordanstigs kommun har ett webbaserat system, Stratsys, för måluppföljning och rapportering. Genom månadsuppföljning, delårsbokslut och internkontroller följer kommunstyrelsen kontinuerligt upp verksamheterna. En sammanställd redovisning upprättas vid delårsbokslut och årsredovisning. Systemet åskådliggör målstrukturen genom nedbrytning av de övergripande politiska inriktningarna till kommunfullmäktige- och kommunstyrelsemål och konkreta aktiviteter som stöttar det nuvarande arbetssättet med styrning. Kommunstyrelsens ansvar i målstyrningsprocessen För att följa upp målen och säkerställa det systematiska kvalitetsarbetet finns även kvalitetsverktyg, indikatorer och mätetal för uppföljning och utvärdering kopplat till målen. • • • • • • • föreslå och bereda övergripande politiska inriktningar föreslå övergripande mål som bygger på de politiska inriktningarna samordna uppföljning och utvärdering tolka de övergripande målen och formulera konkreta mål (4-8) och strategier följa upp vilka åtgärder som vidtagits för att uppnå målen och redovisa dessa till kommunfullmäktige redovisa måluppfyllelsen inför kommunfullmäktige minst en gång per år i samband med årsredovisningen kommunstyrelsen har tillsammans med byggnadsnämnden ansvar att genomföra fullmäktiges beslut. Systemet ger en överskådlig och förenklad struktur kring rapportering och administration kring mål och resultatstyrningen. Systemet är ett stöd för verksamheterna för att fokusera på innehåll, analys och andra värdeskapande aktiviteter. 12 Styrning: vision, inriktningar, ambitioner och mål Vision 2020 Nordanstig Naturligtvis – här förverkligar du dina livsdrömmar ⋅ I Nordanstig kan du skapa det liv du vill. Här finns valfrihet, närhet till natur och människor, fantastiska möjligheter till aktiv fritid och ett rikt kulturliv. ⋅ Nordanstigsandan ger tillväxt och gör att företagande, skola, omsorg och föreningsliv ständigt utvecklas och blommar. ⋅ Attraktiv boendemiljö finns mitt i den vackra naturen, från kust till berg som vårdas ömt för framtida generationer. Politiska inriktningar och ambitioner 2011–2014 (Kf § 50/2011) Utifrån kommunfullmäktiges politiska inriktningar och ambitioner: 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. Barn och unga Kultur och fritid Boendemiljö och kommunikation Miljö och hälsa God ekonomisk hushållning Trygg som medborgare Näringsliv och arbetsmarknad Personalpolitik har kommunfullmäktige beslutat om målområden som fullmäktige särskilt vill följa (Kf § 26/2013). Därefter har kommunstyrelsen tolkat fullmäktiges mål och formulerat konkreta mål. Målen följs upp och redovisas till kommunfullmäktige i delårsbokslut och årsredovisning. Kommunens verksamheter kan inte ses isolerade från varandra. De måste samverka och förstärka varandra. Målen syftar gemensamt till att förverkliga Nordanstigs kommuns vision. Syftet med de finansiella målen är att stärka kommunens ekonomi så att till exempel framtida pensionsåtaganden inte får negativ inverkan på kommunens kärnverksamheter I de fall olika mål som fullmäktige uttalat skulle komma i konflikt med ramen så gäller att ramens storlek går i första hand fram till dess fullmäktige fattar annat beslut. Kommunfullmäktiges finansiella mål Resultatet för år 2015 budgeteras så att resultatet ska vara 2 % av skatter, generella statsbidrag och fastighetsavgift. Resultaten för år 2016 – 2018 budgeteras till lägst 2 % av skatter, generella statsbidrag och fastighetsavgift. Investeringsvolym 2015 kan högst motsvara årets avskrivning + 5 000 tkr, dock högst 20 000 tkr. Ombudgetering från föregående år + årets investeringsvolym får vara högst årets avskrivningar gånger två. Soliditeten exklusive ansvarsförbindelsen ska vara lägst 30 %. Likviditeten ska vara lägst 100 %, d.v.s. omsättningstillgångarna ska vara högre än de kortfristiga skulderna. Samtliga investeringar bör finansieras med egna medel. Kommunen skall amortera låneskulden med minst 6 % per år. 13 Styrning: vision, inriktningar, ambitioner och mål 1. Barn och unga Arbetet med barn och unga ska vila på en gemensam värdegrund. Denna värdegrund bygger på en människosyn som ser människan som aktiv, engagerad, ansvarskännande och medskapande. Vår ambition är att barn och unga i Nordanstigs kommun ska växa upp och utbildas i en trygg och stimulerande miljö. Kommunen ska stärka föräldrarollen genom bland annat familjecentraler och familjeklasser. Detta ska vi uppnå genom att socialtjänst, skola och föräldrar samarbetar mot gemensamma mål. Vi ska erbjuda en bra skola, där barn och ungdomar känner inflytande och delaktighet och där undervisningen i för- och grundskola tar tillvara elevernas naturliga upptäckarglädje. Varje individ skall bemötas och utbildas utifrån sina egna förutsättningar och få stöd och uppmuntran för att nå de nationella målen och för att bli starka och självständiga människor. Skolan ska stödjas så att andelen elever som når de nationellt uppställda målen stadigt ökar. Barn- och ungdomar ska få mer plats och möjlighet att påverka sin situation genom bland annat ungdomsrådet. Kommunen ska stimulera aktiviteter i drogfria miljöer och ha nolltolerans för mobbning och kränkande behandling. Nordanstigs kommun ska arbeta för ett aktivt utbyte mellan skola och närings-, arbets- och föreningsliv. Kommunfullmäktiges målområden Kommunstyrelsens mål 2015 2015 Under 2015-2018 utveckla skolmiljöer som ger eleverna goda möjligheter att klara skolans mål utifrån elevernas förutsättningar. 14 Styrning: vision, inriktningar, ambitioner och mål 2. Kultur och fritid Inom kultur och fritid ska inriktningen vara att stimulera och stödja ungdomsverksamhet för att bidra till allsidiga fritidsaktiviteter för barn och ungdomar. Kommunen ska ge ekonomiska förutsättningar till detta och på så sätt arbeta för en drog- och alkoholfri miljö. Ambitionen är också att öka de ekonomiska resurserna till kultur- och föreningsstöd och lyfta fram kulturaktiviteterna och stödet till den lokala kulturen. Ungdomsrådets kompetens och viljeinriktning ska tas tillvara och de äldres fritidsaktiviteter ska stimuleras. Stöd ska möjliggöras bland annat genom kommunens utvecklingsmedel till förenings- och ungdomsverksamhet. Nordanstigs Föreningsråd som paraplyorganisation för föreningarna ska vara en viktig samarbetspartner för kommunen. Kommunfullmäktiges målområden 2015 Kommunstyrelsens mål 2015 15 Styrning: vision, inriktningar, ambitioner och mål 3. Boendemiljö och kommunikation Genom den nya kollektivtrafiklagen och kollektivtrafikmyndigheten ska kommunen verka för förbättrade kommunikationer och att kollektivtrafiken i synnerhet utvecklas under mandatperioden, för att stödja pendling till och från jobbet likväl som till och från fritidsaktiviteter. Kollektivtrafikens utveckling visar kommunens utvecklingspotential för dem som funderar på att flytta hit, och pendlingsmöjligheterna med både tåg och buss gör inflyttningsområdet större. Kollektivtrafiken ska utökas och ambitionen är att fördubbla antalet resor fram till 2020. Goda nätkommunikationer ökar chansen till lyckade etableringar av företag, och till ett ökat samarbete inom skola och utbildning. Vår ambition är att vi vill visa att Nordanstig är en kommun, som är i framkant vad gäller både teknik och visioner. Vi vill arbeta för att stärka kommunmedborgarnas känsla för sin kommun och även förbättra omvärldens bild av kommunen. Vi vill visa vilka naturtillgångar och friluftsliv som erbjuds och hur tryggt det är att bo här. Att Nordanstigs kommun står för utveckling och framåtanda. Att här i Nordanstig kan själen vårdas och intellektet stärkas. Här finns närhet till våra grannkommuner genom bra kommunikationer. Att i Nordanstig finns en bra boendemiljö ur alla aspekter. Kommunfullmäktiges målområden 2015 Kommunstyrelsens mål 2015 Under 2015 – 2018 utveckla miljöer för attraktivt boende. 16 Styrning: vision, inriktningar, ambitioner och mål 4. Miljö och hälsa Kommunens uppgift är att planera för en god livsmiljö på ett sätt som är socialt och ekologiskt hållbart. Kommunen ska öppet kommunicera och regelbundet följa upp miljöarbetet. Vi vill utveckla de lokala miljömålen i samklang med de regionala och de nationella kvalitetsmiljömålen utifrån den nationella och vår lokala klimatstrategi. Klimatstrategin ska uppdateras i samband med att våra miljömål utvecklas. Vi vill utveckla källsorteringen i kommunen och i första hand i kommunens egna verksamheter. Vi anser att brottsförebyggande arbete och en väl utvecklad folkhälsa är viktiga framgångsfaktorer för att göra kommunen trygg och attraktiv att leva och bo i. Med utgångspunkt från folkhälsopolitikens elva målområden sker det förebyggande arbetet genom de fyra målområden vi valt att prioritera. Dessa är; barn och ungas uppväxtvillkor, fysisk aktivitet, matvanor och livsmedel samt tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel. En naturvårdsplan ska tas fram med åtgärder för att tillgängliggöra naturen med stigar, leder och rik information om de natur- och kulturvärden som finns i Nordanstig. Kommunfullmäktiges målområden 2015 Kommunstyrelsens mål 2015 Under 2015-2018 ska miljön och folkhälsan i Nordanstigs kommun succesivt förbättras. 17 Styrning: vision, inriktningar, ambitioner och mål 5. God ekonomisk hushållning För kommunen gäller god ekonomisk hushållning. God ekonomisk hushållning innebär att periodens kostnader täcks av periodens intäkter och dessutom ger ett överskott för att avsätta medel för att möta tidigare och framtida pensionsförpliktelser, amortera skulder, värdesäkra tillgångar, egenfinansiera investeringar samt skapa en buffert för framtida oförutsedda händelser. De kommunala verksamheterna skall kännetecknas av väl underbyggda beslut, hög effektivitet och god servicenivå. Kommunens affärsdrivande verksamheter och bolag ska generera överskott som kan garantera en långsiktig utveckling. Samarbete och samverkan mellan kommuner och näringsliv ska alltid undersökas. Kommunfullmäktiges målområden 2015 Kommunstyrelsens mål 2015 18 Styrning: vision, inriktningar, ambitioner och mål 6. Trygg som medborgare Vår ambition är att skapa trygghet under kommunmedborgarens hela levnadstid. En gemensam värdegrund ska genomsyra alla kommunens verksamheter där bemötande och respekt är en gemensam grund. Kommunens insatser ska kännetecknas av korrekt och snabb service när det finns behov av stöd i hemmet eller boende i särskilt boende. Brukaren ska ha valfrihet och möjlighet att påverka vårdinsatsen. Kvalitetskraven ska vara likvärdiga oberoende av utförare. Kommunen vill också underlätta för äldre att flytta till hyreslägenheter i nära anslutning till kommunens äldreboenden, för enklare tillgång till service eller annan hjälp. Vår ambition är att arbeta för äldreboende i fyra steg; i hemmet, i seniorboende, i trygghetsboende och i särskilt boende. Vi vill att ett äldrecenter skapas i kommunen på Bållebo i Bergsjö. Kvaliteten i den kommunala hemtjänsten ska utvecklas så att verksamheten blir ett föredöme med god service och kvalitet vid val av utförare. Anhöriga som tar hand om någon närstående ska få stöd. En gemensam daglig verksamhet ska utvecklas i kommunen för brukare inom handikappomsorgen. Verksamheten inom individ och familjeomsorgen ska utvecklas. Antalet placeringar av barn och ungdomar ska minska genom att vi satsar på olika former av hemmaplanslösningar för familjer, barn och unga. Kommunen ska fortsätta utveckla ett bra samarbete med landstinget kring vårdfrågor. Ambitionen är att ingen individ ska drabbas av problem på grund av gränsdragningar mellan olika huvudmän. Kommunfullmäktiges målområden 2015 Kommunstyrelsens mål 2015 Under 2015 – 2018 ska tryggheten bland kommunens invånare öka. 19 Styrning: vision, inriktningar, ambitioner och mål 7. Näringsliv och arbetsmarknad Nordanstigs kommuns insatser för näringsliv och företagande skall kännetecknas av attityder som skapar ett förbättrat företagsklimat, en god företagsutveckling, möjligheter och öppningar att utveckla nätverk och innovationer. Vi tror att det finns stora möjligheter för företag att utvecklas inom den s.k. gröna sektorn. Det är positivt då det möjliggör en mer hållbar tillväxt. Med hållbar tillväxt menar vi att tillväxten inte sker på bekostnad av miljö, personal, djur eller kultur. Att tillväxten bygger på miljövänlig teknik. Vår ambition är att kommunens insatser för näringsliv och företagande skall möjliggöra fler företag, fler arbetstillfällen och utvecklad turism. Samarbetet mellan kommunen och företagare ska utvecklas. Kommunen ska aktivt arbeta för nyetableringar av företag och tillväxt inom befintliga företag och utbildning inom företagande och entreprenörskap. Vi anser att utveckling och förstoring av den lokala arbetsmarknadsregionen har mycket stor strategisk betydelse. Kommunala beslutsprocesser och tillståndgivande ska vara kopplade till tjänstegarantier som är kända, accepterade och synliggjorda. Kommunens arbetsmarknadsstrategiska åtgärder ska syfta till att människor kan klara sin egen försörjning. Vi ska särskilt fokusera på att underlätta ingången i arbetslivet för ungdomar. Vi vill att invandrares och andra inflyttares yrkes- och utbildningskunskaper ska tas tillvara för att underlätta ingången i arbetslivet. Invandrares inlärning av svenska språket ska prioriteras. Kommunfullmäktiges målområden 2015 Kommunstyrelsens mål 2015 Under 2015 – 2018 ska förutsättningarna för näringslivet utvecklas och förbättras i kommunen. 20 Styrning: vision, inriktningar, ambitioner och mål 8. Personalpolitik Nordanstigs kommun vill som arbetsgivare driva en personalpolitik som är tydlig, väl känd och som är väl förankrad i en gemensam värdegrund som överensstämmer med verksamhetens mål. Som arbetsgivare har kommunen som mål att organisationen utmärker sig genom att skapa förutsättningar med en framsynt personalplanering, där kompetensförsörjningen är en hörnsten för att personalen ska kunna åstadkomma god service och möjlighet för verksamheten att nå uppsatta mål. Ambitionen är att möjliggöra alternativ för heltidstjänster inom kommunens verksamheter, för de anställda som så önskar. Kommunfullmäktiges målområden 2015 Kommunstyrelsens mål 2015 21 Styrning: vision, inriktningar, ambitioner och mål Strategiska frågor i ett långsiktigt perspektiv Kommunchefen I och med att budget för 2015 antas är det viktigt att snabba och kraftfulla politiska beslut tas, i syfte att verksamheternas kostnader ska komma ned i de ramar som anges i denna budget. fortsätta att förbruka mer pengar än vad budget anger. Det beror på att det kommer att ta tid innan kommande besparingsåtgärder hinner ge effekt. Kan vi nå ett positivit resultat eller nollresultat 2015 har verksamheterna gjort ett fantastiskt arbete och det kommer då tidigast 2016 eller 2017 finnas utrymme för strategiska satsningar i de verksamheter som fullmäktige då kommer att välja att prioritera. 2014 var ett år då beslutade besparingar inte genomfördes, utan verksamheterna fortsatte att använda mer pengar än vad som fullmäktige anslagit. Så kan det inte fortsätta i längden! Det ser i budget 2015 ut som att det finns ett utrymme och ett positivt resultat i kommande bokslut för 2015. Resultatet kommer att bli svagare än vad som anges i budget, eftersom kommunen trots förväntade besparingsåtgärder kommer att Bergsjö den 5 november 2014 Fredrik Pahlberg Kommunchef God ekonomisk hushållning Det övergripande ekonomiska målet för kommunen att sträva mot, är att god ekonomisk hushållning skall råda. Det innebär att intäkterna ska vara större än kostnaderna och att det varje år ska finnas ett överskott att avsätta till nödvändiga investeringar och att kunna göra avsättningar till pensionsfond med egna medel. Med andra ord innebär det att varje generation själv måste bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Skulle inte kommunen klara balanskravet under ett år måste kommunen återställa det egna kapitalet inom tre år, dvs. ”betala tillbaka” det som dragits över. Det får alltså till följd att budgetramarna blir lägre de påföljande tre åren. Eftersom Nordanstig många år förbrukat mer ekonomiska resurser än vad som tillförts är det av största vikt att på kortast möjliga tid återställa det egna kapitalet. Lagen föreskriver även krav på åtgärdsplan på hur det egna kapitalet skall återställas. Från och med år 2000 är det inte längre möjligt att under en följd av år minska sitt egna kapital. I kommunallagen finns ett s.k. balanskrav som säger att det årligen måste upprättas en budget i balans, d.v.s. kostnaderna får inte överskrida intäkterna. Det är viktigt att observera att det inte räcker med en budget i balans utan att det verkliga utfallet, bokslutet, måste vara i balans. Verksamheternas uppdrag måste därför spegla resurstilldelningen och budgetöverskridande får inte förekomma. Verksamhet på nuvarande nivå då det gäller uppdrag och kvalitet kan inte fortsätta eftersom kostnaderna ökar snabbare än intäkterna. Allteftersom befolkningen minskar blir det allt kostsammare att behålla den kommunala servicen till samma kvalitet och samma antal enheter. 22 Styrning: vision, inriktningar, ambitioner och mål Sverige och världen är fortfarande inne i en lågkonjunktur. Det gör att prognoserna för skatteintäkterna och generella statsbidrag 2015– 2018 är osäkra. verksamheter. Arbetet ska bedrivas öppet och offentligt. Förbättringsarbetet med effektivare och gemensamma rutiner i administrativa processer i organisationen fortsätter. Flöden, ansvar och roller ska bli tydliga. Förbättrade processer ska bidra till att öka servicen och tillgängligheten för medborgare och underlätta för medarbetarna. Målet med projektet Medborgarservice och införande av nytt ärende- och dokumenthanteringssystem är en del i kommunens utvecklingsarbete för att utforma och anpassa verksamheten till de önskemål och förväntningar som medborgarna har på kommunen. Med dessa förutsättningar som bakgrund är det alltså nödvändigt att de ramar som verksamheterna tilldelats 2015 – 2018 hålls så att positiva resultat erhålls respektive år. Ett stort ansvar vilar på de ansvariga inom avdelningar och verksamheter. Ledningsgruppen har ett ansvar för att månadsuppföljningen har hög kvalitet. Kvalitet Medborgarnas krav på information, delaktighet, kvalitet, och valfrihet i den offentliga verksamheten ökar. Utvecklingen ställer nya krav på kommunen - krav på en bättre medborgardialog, bättre kommunikation, effektivisering och hög kvalitet på de tjänster som kommunen tillhandahåller. Det ska finnas tydliga samband mellan mål, effektivitet och kvalitet i hela organisationen. Det skapar förutsättningar för en god ekonomi, verksamhetsuppföljning och utvärdering. Mätningar och jämförelser gör det möjligt för medborgarna att se vad de får för skattepengarna och hur väl kommunen lyckas jämfört med andra. Arbete för att utöka kommunikation, information och delaktighet för kommunmedborgarna sker på olika sätt såsom: • allmänhetens frågestund i kommunfullmäktige • resultat- och kvalitetssidor på webben • medborgar- kund- och brukarenkäter • utvärdering, uppföljning av mål och verksamhet • medborgarsammankomster • ungdomsråd • sms-panel för unga • handikappråd • BRÅ, brottsförebyggande och folkhälsoråd • pensionärsråd • Nordanstigs Näringslivsråd • medborgarsammankomster. • sociala medier, kommunen finns på Facebook. Flera aktörer SCB, SKL, Socialstyrelsen och Skolverket med flera arbetar med att ta fram jämförelser. Jämförelser har blivit en trend bland kommunerna och kommer att fortsätta växa. Behovet ökar i takt med brukarnas medvetenhet och krav på god kvalitet, men ska framförallt ses som ett underlag för förbättringsarbete. Trenderna går mot att redovisa effekter av insatta resurser, snarare än resultat. Pågående utvecklingsprojekt i kommunen: • bredbandsutbyggnad • Hälsinglands utbildningsförbund – gemensam gymnasie- och vuxenutbildning • BraFöre (Branschanknuten och Företagsnära kompetensförsörjning i Gävleborgs län) • Nu kör vi, besöksnäringsprojekt • Upplev Nordanstig 2014-2015 – Nu gör vi! • Lokala kompetenscentra • Lona (Lokal naturvårdssatsning) • Projekt medborgarservice Årsplaner för uppföljning och utvärdering för verksamheterna finns framtagna och arbetet med att ta fram rutiner och processer fortgår i syfte att utveckla och förbättra det systematiska kvalitetsarbetet. Kvalitetsarbetet ska kännetecknas av en helhetssyn och integreras i både det strategiska och det vardagliga arbetet inom alla funktioner och nivåer i kommunens 23 Styrning: vision, inriktningar, ambitioner och mål • • • har genomförts. Som ersättning för tidigare utvecklingsmedel har de två nya bidragsformerna Projektbidrag och Visionsbidrag inrättats med ett gemensamt ansökningstillfälle årligen, 15 april. Projektbidrag avser ansökningar upp till och med 100 000 kr och Visionsbidrag avser ansökningar över 100 000 kr. SNAC (Swedish National Study on Aging and Care) RUN - Regional Utbildning för Nyföretagare Vård- och omsorgscollege Kommunstyrelsens utvecklingsmedel En översyn av kommunens föreningsbidrag och kommunstyrelsens utvecklingsmedel 24 Omvärld Prisutvecklingen har under en tid varit mycket svag. Konsumentprisindex har sedan slutet av 2011 varit i stort sett oförändrat. En bidragande orsak till denna stagnation är lägre räntor, men även den underliggande inflationen (KPIF) har varit mycket låg. Omvärld Svensk ekonomi och hur den påverkas av den globala ekonomin. Den svenska ekonomin har under det senaste året utvecklats ryckigt. Fjolåret avslutades starkt samtidigt som utvecklingen under innevarande år hittills varit svagare än beräknat. Det gör att SKL skriver ned prognosen för årets BNPtillväxt till 2,1 procent kalenderkorrigerat). Nästa år beräknas utvecklingen bli bättre och BNP växer då med 3,3 procent. Kronförsvagningen i kombination med en allt starkare inhemsk efterfrågan drar efterhand upp inflationstalen. Den beräknade högre inflationen i kombination med ett förbättrat arbetsmarknadsläge i form av vikande arbetslöshet beräknas leda fram till att Riksbanken i två steg nästa år höjer styrräntan till 0,75 procent. Trots förbättrad tillväxt i omvärlden har den svenska exportens utveckling varit förhållandevis svag under början av 2014. Mot bakgrund av en allt starkare tillväxt i omvärlden och den försvagning som under året skett av den svenska kronan är det troligt att exporten får bättre fart under årets andra hälft. Samma faktorer talar också för att den svenska exporten kommer att växa betydligt snabbare nästa år jämfört med i år. Utvecklingen på arbetsmarknaden kan beskrivas som splittrad. Antalet personer i arbetskraften har fortsatt att växa. På sikt är det naturligtvis bra, men med den begränsade efterfrågan på arbetskraft har det inneburit att arbetslösheten har bitit sig fast runt 8 procent. SKL räknar dock med att arbetslösheten sjunker mer markant under 2015. Dock är skatteunderlagets tillväxt fortsatt stark, runt 2 procent både i år och nästa år. Tillväxten i svensk ekonomi under första halvåret kan till mycket stor del återföras på inhemsk efterfrågan. För helåret 2014 beräknas inhemsk efterfrågan växa med 3,0 procent. Det är dubbelt så snabbt som 2013. En bidragande orsak till den snabbare tillväxten i inhemsk efterfrågan är den omsvängning som skett i bostadsbyggandet. Åren 2016–2017 fortsätter skatteunderlaget växa med omkring 2 procent per år i reala termer. Den starka tillväxten är ett resultat av återhämtningen på arbetsmarknaden. Antalet arbetade timmar i den svenska ekonomin växer med drygt en procent per år mellan 2014 och 2017. Tillväxten i svensk ekonomi kan till stor del återföras på inhemsk efterfrågan – såväl konsumtionen som investeringarna växer snabbt. En viss återhämtning sker också internationellt, men tillväxten på viktiga svenska exportmarknader som t.ex. euroområdet bedöms även fortsättningsvis bli betydligt svagare än tillväxten i Sverige. Sänkta skatter, låg inflation, låga räntor och växande sysselsättning medverkar till att hushållens reala inkomster stiger i snabb takt. Hushållens sparande ligger nu på en historiskt mycket hög nivå. SKL förutser att hushållens konsumtionsutgifter framöver växer i snabbare takt och att nivån på sparandet efterhand reduceras. Det ger ytterligare draghjälp till tillväxten i den svenska ekonomin. Utdrag ur Sveriges kommuner och landsting (SKL) Cirkulär 14:32 25 Omvärld Nordanstigs kommun Kommunens invånare Befolkningsprognos Befolkningen i Nordanstigs kommun har de senaste tio åren minskat med nära 500 personer. 2007 ökade befolkningen med tre personer. 2012 var befolkningen lika som 2011 och flyttningsnettot var positivt för första gången på flera år. Prognosen visar på en minskning med cirka 50 personer för 2014. Därefter minskar befolkningen något mindre per år fram till 2018. Prognosen, gjord av SCB, grundar sig på 2012 års befolkningsstruktur, med antaganden gjorda på fruktsamhet, dödlighet samt in- och utflyttning. 0-5 2030 2032 2032 2028 2026 85- 1 500 1 000 500 2013-06-30 2014-06-30 45 48 69 63 192 252 202 203 9 499 9 526 De elevkullar som varit i gymnasiet minskar nu. Över 26 % av befolkningen är nu över 65 år. 26 2028 2026 2024 2022 2020 2018 0 2016 Födda Döda Inflyttade Utflyttade Invånare 75-84 2 000 2012 Befolkningsförändring Nordanstig 65-74 2030 Fram till halvårsskiftet 2014 ökade befolkningen i Nordanstigs kommun med 35 personer. De största förändringarna i invånarantal brukar ske under tredje kvartalet, då flyttströmmarna är som störst, då ungdomarna som gått ut gymnasiet antingen fortsätter studera eller får arbete på annan ort. 2024 2 726 2 163 2 935 836 716 -9 376 2022 2018 2020 2017 2018 2016 2016 2015 2014 2014 2014 2013 2012 2012 16-18 1 200 1 000 800 600 400 200 0 Invånare i Nordanstig 31-dec Prognos Bergsjö 2 758 2 744 2 739 2 730 2 726 2 725 Gnarp 2 232 2 206 2 195 2 181 2 171 2 165 Harmånger 2 139 2 112 2 972 2 960 2 951 2 942 Hassela 821 823 825 829 830 834 Ilsbo 708 722 709 709 712 714 Jättendal * 875 884 ----Totalt 9 533 9 491 9 440 9 409 9 390 9 380 *) 2014-2018 gemensam församling med Harmånger 6-15 Omvärld Nordanstigs näringsliv En växande tjänstesektor är avgörande för Nordanstigs framtida arbetsmarknad. Besöks- och upplevelsenäringen i kommunen är under tillväxt och en fortsatt positiv utveckling beräknas under 2015. Speciellt ska framhållas Trolska Skogens upplevelsepark. Under fjärde säsongen besöktes anläggningen av 20 000 personer. I Nordanstigs kommun står tillverkningsindustrin för drygt 26,5 % av arbetstillfällen. Övriga arbetstillfällen finns inom jordbruk, skogsbruk och fiske 6 %, privat dominerade tjänster 27 %, offentligt dominerade tjänster 38 % och ej specificerad verksamhet 2,5 %. (Statistik SCB) De största privata arbetsgivarna i kommunen är: • SMP Parts AB • Iggesund Paperboard AB • Mitt Liv AB • Plyfa Plywood AB Bland kommunens cirka 500 verksamma företag är cirka 250 så kallade soloföretag. Under senare år har stora investeringar skett inom en rad branscher bland annat inom trä-, metall- och jordbrukssektorn. Den starka svenska kronan innebär stora svårigheter för de exporterande företagen. 27 Omvärld Näringslivskontoret ska för att förenkla för näringslivet arbeta efter mottot "en dörr in", vilket innebär att en företagare kan komma med vilken fråga som helst och kontoret ska ta reda på svaret eller lotsa företaget till rätt instans. arbetet med paketering och försäljning kommer att pågå under hela projekttiden. Fokus för projektet under 2015 är även att hitta en hållbar organisation för Nordanstig som egen destination ur perspektivet Bo, Verka, Leva. Projektet kommer med stor sannolikhet få en förlängning under 2016. För att bredda service och kompetens finns ett nära samarbete mellan Region Gävleborg, hälsingekommuner, Sundsvallsregionen, länsstyrelsen, ALMI, arbetsförmedlingen, NyföretagarCentrum och Nordanstigs Företagarförening (NFF). Arbetsmarknad Kommunens näringslivsservice Tabellen nedan visar inskrivna öppet arbetslösa och i program med aktivitetsstöd som andel (%) av förvärvsarbetande och arbetslösa inom samma åldersspann den 30 september 2013 och den 30 september 2014. Pågående projekt där näringslivskontoret är deltagare: RUN (Regional Utbildning för Nyföretagare) Erbjuda starta eget utbildning till personer som har jobb men vill starta företag. Öppet arbetslösa Alla Ungdomar och i program 16-64 år 18-24 år (%) 2013 2014 2013 2014 Nordanstigs 6,5 18,2 12,8 8,4 kommun Hudiksvall 9,2 8,5 25,2 22,6 Sundsvall 9,9 8,9 23,0 18,4 Gävleborgs län 11,4 10,8 26,0 23,5 Västernorrlands 9,2 24,3 20,4 10,2 län Riket 8,5 7,8 17,5 17,5 ”Nu kör vi” Skapa en konkurrenskraftig plattform för besöksnäringen. Fyra insatsområden: mötesplatser och samverkan (skapa arenor för näringen), digital tillgänglighet (en modern och kundanpassad digital plattform för regionens totala turistiska utbud), kompetens och kvalitet (få fram så många exportmogna verksamheter som möjligt), marknadsföring (få fler - och nya besökare till regionen). Projektet är förlängt till och med 2016 där fokus kommer att ligga på digital tillgänglighet, marknadsföring och samverkan. Kustnära Mötesplatser Skapa attraktionskraft, tillgänglighet och tillväxt i samarbete med övriga kustkommuner i länet. Projektet är avslutat men nätverket lever kvar och arbetar för att hitta möjligheter till utökad kustsamverkan med bland annat båtförbund. Upplev Nordanstig ”Nu gör vi” Projekttid 2014-01-01 – 2015-12-31. Syftet är att arbeta med samverkan och destinationsorganisering utifrån resultat av Samverkan besöksnäring i Nordanstigs kommun. Målen är ökad lönsamhet, skapa fler arbetstillfällen och nya verksamheter. En ny webbplats är under utveckling och 28 Omvärld Samhällsekonomin påverkar kommunen Skatteunderlag En kommuns skattekraft är kommunmedborgarnas samlade beskattningsbara förvärvsinkomst för fysiska personer. Skatteunderlaget beräknas som skattekraften i kr/invånare. Skatteintäkter Kommunens huvudsakliga intäkter är skatteintäkter och statsbidrag som beror på landets konjunkturläge det vill säga sysselsättningen och konsumtionen. Av stor vikt är den lokala arbetsmarknaden i den egna kommunen. Med andra ord ju fler som har arbete och betalar skatt desto färre är bidragsberoende för sin försörjning. Även kommunens skattekraft, kommunens befolkningsantal samt fördelning i åldrar påverkar intäkterna. Tabellen nedan visar förändringen av skatteunderlaget i förhållande till föregående år. År (%) Riket Nordanstig Hudiksvall Sundsvall Sveriges kommuner och landsting gör tillsammans med SCB prognoser för varje kommuns skatteintäkter. Definitivt utfall redovisas först på hösten året efter redovisningsåret. Definitiv 2011 2012 2,16 2,99 0,16 1,21 1,05 2,05 1,09 1,87 2013 4,00 2,70 2,91 3,56 Preliminär 2014 3,38 2,00 3,13 3,51 2014 preliminärt utfall för inkomståret 2013 baserat på ca 98 % av deklarationerna. Nordanstigs kommun har en lägre utveckling av skatteunderlaget, en lägre öppen arbetslöshet än riket i stort både i åldersspannet 16-64 år samt i åldersspannet 18-24 år. Antalet arbetande samt deras inkomster är avgörande för kommunens skatteunderlag. Nordanstigs kommun har en lägre utveckling av skatteunderlaget än Hudiksvall och Sundsvall i den gemensamma arbetsregionen. 29 Förutsättningar för kommunens ekonomi Förutsättningar för kommunens ekonomi Kommunens ekonomi i backspegeln Kommunallagen och den kommunala redovisningslagen innehåller regler för kommunens ekonomiska styrning. Enligt dessa ska kommunen ha god ekonomisk hushållning i sin egen verksamhet och i offentliga verksamheter som bedrivs av andra juridiska personer, som kommunens bolag. Dessutom finns ett balanskrav, som innebär att kommunens intäkter varje år ska överstiga kostnaderna. Balanskravet får ses som en nedre gräns för den ekonomiska utvecklingen medan begreppet god ekonomisk hushållning innebär väsentligt högre krav. Nordanstigs fullmäktige följer rekommendationen att resultatet varje år skall vara lägst 2 % av skatteintäkterna det vill säga drygt 10 mnkr. kommunen varje år ca 15 mnkr för gamla åtaganden - pengar som skulle ha kunnat användas till årets verksamheter istället. En rimlig nivå på kostnader för tidigare år skulle vara cirka 5 mnkr. Det är av yttersta vikt att verksamheterna ges förutsättningar för effektiviseringar, d.v.s. att anpassa lokalerna både till utförande och antal för att göra det möjligt att visa resultat enligt kommunfullmäktiges mål med ca 10 000 tkr/år. Följden blir annars att kostnaderna ökar samtidigt som tjänsternas kvalitet och mångfald minskas. Därför måste arbetet fokuseras på att utveckla, förtydliga och följa upp de politiska verksamhets- och finansiella målen. Kommunen har arbetat medvetet med god ekonomisk hushållning de senaste åren. Under tio år i rad har det varit positiva resultat. Därmed har kommunen återställt drygt 111 mnkr av tidigare underskott. Emellertid har kommunen i många år levt över sina tillgångar. Det betyder att man fortfarande betalar för sådant som redan förbrukats, som till exempel räntekostnader på långfristiga skulder 2,0 mnkr, leasingavgifter 2,0 mnkr för såld och sedan återhyrd egendom och pensionsutbetalningar varje år på 11 mnkr. Svensk kommunrating analyserar rikets kommuner såsom nationalekonomer analyserar ett land. Nordanstigs kommun har 2010 - 2012 erhållit betyg B (2007 betyg C) med stigande trend avseende kommunens ekonomiska och finansiella läge. I analysen för år 2013 är betyget höjt till A. Det är ett tydligt tecken på att kommunens arbete mot god ekonomisk hushållning har gett resultat. Nedan visas resultaten för åren 1999– 2018. Alla dessa kostnader belastar utrymmet för verksamheterna. Med andra ord betalar 30 000 20 000 10 000 0 -10 000 -20 000 Kommun Koncern 30 2018 2017 2016 2015 2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000 1999 -30 000 Förutsättningar för kommunens ekonomi Budgetförutsättningar 2015-2018 Utgångspunkten inför 2015 års budgetarbete har varit kostnader och intäkter utifrån årsredovisning 2013 och delårsbokslut per juni 2014. Nivån har angetts utifrån ”Politiska inriktningar och ambitioner” och därpå följande kommunfullmäktiges prioriterade målområden. Hänsyn har tagits till de verksamhetsförändringar som har gjorts under år 2014 (som påverkar 2014 års resultat) och de förändringar som det har planerats för år 2015 - 2018. Skatteintäkterna har beräknats utifrån Kommunförbundets prognos (cirkulär 14:38) över förväntade skatteintäkter. Beräkning har gjorts utifrån att befolkningen kommer att vara 9 421 nov 2014, 9 390 nov 2015, 9 371 nov 2016 och 9 360 nov 2018 och med en oförändrad skattesats på 22,61 respektive år 20152018.) Alla verksamheter i kommunen har noggrant kalkylerat sina kostnader och intäkter. Varje påverkbar kostnad har analyserats av verksamheterna. Kommunfullmäktiges finansiella mål avseende budgeterad resultatnivå skall 2015 vara lägst 2 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Budgeten har på ett realistiskt sätt kalkylerat personalomkostnaderna och pensionskostnaderna gällande såväl gamla pensionsutfästelser som under året upparbetade framtida pensionskostnader. I PO-påslaget (personalomkostnader) ingår de lagstadgade arbetsgivaravgifterna samt även kostnader för företagshälsovård, fackliga kostnader samt pensionsavgifter. Slutsatsen av ovan redovisade uppgifter är att det inte finns några inbyggda reserver på finansförvaltningen. Det krävs därför att varje chef tar fullt ansvar för att verksamheten ryms inom anslagen. Budgetförutsättningarna specificeras i tabellen nedan: Budget FP 2015 2016 Löneökning utifrån föregående års lönenivå, (%) 2,7 PO-påslag (%) Internränta (%) KPI, (%) (genomsnittlig förändring) Beräkningsgrund befolkning 1/11 året före. *1 FP 2017 FP 2018 2,7 2,7 2,7 39,8 39,8 39,8 39,8 2,5 2,5 2,5 2,5 1,9 2,9 2,9 2,9 9 421 9 390 9 371 9 360 År 2015 är budgeterat med ett positivt resultat på 10 320 tkr. År 2016 – 2018 är också budgeterade med positiva resultat. Resultatet för 2016 är budgeterat till 10 588 tkr, 2017 10 860 tkr och 2018 11 152 tkr. *1 OB-ökning ingår, faktisk löneökningsnivå 2,4 % Lönekostnader och vissa andra kostnader har beräknats enligt ovanstående tabell. Grunden för dessa förutsättningar är hämtade från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) samt SKLs rekommendationer för budgetarbetet 2015 – 2018. 31 Förutsättningar för kommunens ekonomi Driftbudget 2015 Ramändringar har skett med avseende på: (tkr) KF § 61/2014 Kommunstyrelsen Kapitalkostnader (kpk) Löneökningar 2014 och 2015 Önskemål från verksamheterna Anpassningskrav för 2 % Musikskolan VT 2015, Ks § 277/2014 Feriearbeten, Ks § 277/2014 435 162 Summa ram efter korrigering inkl. kpk 435 162 Justeringar Ram 2015 19 726 15 495 42 156 -50 000 300 114 435 162 19 726 15 495 42 156 -50 000 300 114 27 791 462 953 Kommunstyrelsen (tkr) 2015 Kommunstyrelsen Intäkter 158 219 Kostnader inkl kpk 621 172 Nettokostnader 462 953 Förutom kommunstyrelsens tilldelning har 3 500 tkr 2015 budgeterats till kommunstyrelsen. 1 000 tkr används som kommunstyrelsens förfogandemedel och Budgeten är ansvarsmässigt uppdelad på verksamheterna kommunledningskontor, utbildning, vård och omsorg och social omsorg. Inom kommunledningskontorets verksamhet finns ett separat kansli för byggnadsnämndens myndighetsutövning. 2 500 tkr används som kommunstyrelsens visions- och projektbidrag enligt beslutade fördelningsdirektiv. För åren 2016, 2017 och 2018 budgeteras respektive år totalt 3 500 tkr där 2 500 tkr används som kommunstyrelsens visions- och projektbidrag och 1 000 tkr används som kommunstyrelsens förfogandemedel. Omställningskostnader budgeteras med 22 641 tkr 2015, 26 286 tkr 2016, 24 743 tkr 2017 och 26 749 tkr 2018. De anslag som kommunstyrelsen föreslås få i 2015 års budget är mycket restriktiva. Det krävs en noggrann budgetuppföljning, en strikt kostnadskontroll och ett ständigt arbete med resultatförbättrande åtgärder för att sänka kostnaderna så att ett positivt resultat uppnås. Ramarna 2015 – 2018 innehåller stora åtgärdspaket som omgående måste preciseras med tydliga åtgärder. Dessa åtgärder kommer kräva politiska beslut. Kapitalkostnaderna i budget 2015 har budgeterats utifrån tidigare kända kapitalkostnader samt i denna budget föreslagna investeringar för 2015. Kapitalkostnaderna 2016 – 2018 har beräknats utifrån 2015 års beräknade kostnader utan tillägg för investeringar 2016 – 2018 eftersom dessa ännu inte har beslutats. Under året kommer ett antal möten att ske med alla resultatansvariga för att skapa ett både individuellt och gemensamt ansvar för att hitta kostnadsreduceringar. 32 Förutsättningar för kommunens ekonomi uppfylla kommunstyrelsens uttalade uppdrag. Ansvarsfördelning budget 2015 - 2018 Fullmäktige fastställer kommunstyrelsens uppdrag/mål samt resurstilldelning. Verksamhetschefen kan inom löpande budgetår omfördela uppdrag samt resurser inom respektive programpunkt om så krävs för att uppfylla kommunstyrelsens uttalade uppdrag. Kommunstyrelsen fördelar uppdrag/mål samt resurser på verksamhet. Kommunstyrelsen kan under löpande budgetår omfördela uppdrag samt resurser inom sitt ansvarsområde om så krävs för att uppfylla fullmäktiges uttalade uppdrag. Kommunchefen kan inom löpande budgetår omfördela uppdrag samt resurser inom verksamheterna, om så krävs för att Enhetschefen kan inom löpande budgetår omfördela uppdrag samt resurser inom respektive enhet om så krävs för att uppfylla kommunstyrelsens uttalade uppdrag. Verksamhetsplan 2016 – 2018 (tkr) 2016 Kommunstyrelsen (tkr) 2017 Kommunstyrelsen (tkr) 2018 Kommunstyrelsen Intäkter 158 219 Kostnader Nettoinkl kpk kostnader 629 432 471 213 Intäkter 158 219 Kostnader Nettoinkl kpk kostnader 643 858 485 639 Intäkter 158 219 Kostnader Nettoinkl kpk kostnader 656 312 498 093 Investeringsbudget År 2015 avsätts 20 000 tkr, 2016-2018 respektive år 15 000 tkr, för investeringar och mindre reinvesteringar. Dessa investeringar är finansierade genom skatteintäkterna. totalram. Kommunstyrelsen får därefter i uppdrag att fördela kostnadsramen på specifika projekt. Finansiering av renhållningens investeringar kan ske genom extern upplåning. Detta kräver i så fall särskilt beslut i kommunfullmäktige. Beslut om investeringar ska följa principen att i första hand bevilja investeringar som är av kostnadsminskande art eller av myndigheter tvingande. Ramar för investeringsbudget 2015 - 2018 för de kommunala verksamheterna är följande: Investeringsbudgeten presenteras kommunfullmäktige som ett förslag till Kommunstyrelsen 2015 20 000 2016 15 000 2017 15 000 2018 15 000 Summa totalt 20 000 15 000 15 000 15 000 (tkr) 33 Kommunens verksamheter Kommunens verksamheter Ekonomisk redovisning kommunstyrelsen Program 2. Politisk verksamhet 3. Överförmyndarnämnden Mitt 4. Medlemsavgifter 5. KS administration 6. Näringsliv/turism 7. Norrhälsinglands räddningstjänst o miljökont 8. Stab/projekt 10. Ägda fastigheter och anläggningar 11. Hyrda lokaler 13. Renhållning 14. Plan och bygg 15. Vägar, vägbelysning och vägbidrag 16. Kost och städ 18. VO gemensam 20. Bostadsanpassning 21. Skog 22. Bibliotek 23. Föreningsstöd 24. Kulturverksamhet 25. Friluftsbad 26. Förskola-grundskola därav musikskola VT 2015 enl Ks § 277/2014 27. Gymnasieutbildning 28. Vuxenutbildning 32. Arbetsmarknad därav ökning feriearbeten enl Ks § 277/2014 33. Individ och familjeomsorg 34. Äldreomsorg 35. Omsorg om funktionshindrade 36. Invandrarenheten 37. SO gemensam 38. Ensamkommande barn och unga Anpassningskrav SUMMA KOMMUNSTYRELSEN Intäkter Kostnader *därav kapitalkostnader Summa nettokostnad 34 Bokslut 2013 4 216 764 1 373 28 328 2 749 7 342 0 9 232 3 382 -154 1 598 3 608 15 752 9 196 3 463 -129 1 906 1 771 153 69 132 817 Budget 2014 4 625 884 0 12 688 4 661 7 620 23 074 11 205 4 100 147 2 151 3 876 15 709 -2 925 1 821 -300 2 017 0 0 0 127 798 41 728 7 244 6 969 39 996 6 776 6 067 30 685 115 225 36 892 0 0 0 32 718 110 659 38 707 85 2 992 0 122 685 588 864 19 395 466 179 112 815 569 966 20 110 457 151 Budget 2015 4 886 1 040 0 16 447 5 258 7 951 23 856 17 816 4 103 2 003 3 587 4 541 18 139 3 141 2 515 -250 2 148 0 0 0 147 666 300 34 539 7 036 6 504 114 30 447 116 945 44 765 0 7 870 0 -50 000 158 219 621 172 19 726 462 953 Kommunens verksamheter Kommunstyrelsens verksamheter Ordförande: Monica Olsson (S) Kommunchef: Fredrik Pahlberg Kommunstyrelsen har den ledande politiska rollen och samordnar/utvecklar kommunens totala verksamhet. Det är kommunstyrelsen som bereder de ärenden som kommunfullmäktige beslutar om och som har övergripande ansvar för att besluten verkställs. Kommunstyrelsen leder och samordnar arbetet för de verksamheter som är organiserade i en gemensam förvaltning. Under kommunstyrelsen finns fyra beredande utskott. Kommunstyrelsen har även ansvar för uppsikten över de kommunala bolagen. Ledningsutskottet Ordförande: Stig Eng (C) Verksamhetschef: Mona Franzén-Lundin Kommunchef: Fredrik Pahlberg Ledningsutskottets uppgifter: • I ledningsutskottets verksamhet ingår bereda ekonomi-, personal- och organisationsfrågor som ska handläggas av kommunstyrelsen och i dessa ärenden lägga fram förslag till beslut • fysisk planering • miljö- och naturvårdsplanering med undantag av de ärenden som rör myndighetsutövning • energiplanering samt främja energihushållningen • utbyggnad och förvaltning av kommunens gatu- och parkmark, hamnanläggningar och allmänna platser • ansvaret för kommunens renhållning • utarrendering eller annars upplåta fastighet som tillhör kommunen • bereda ärenden och frågor som rör kommunstyrelsens övergripande ledning och styrning • bereda samtliga ärenden som rör ledningsutskottets verksamhet • uppföljningsansvar inom sitt verksamhetsområde • fatta beslut i ärenden där beslutanderätten delegerats till utskottet • kommunens förhandlingsorgan och ingå kollektivavtal • • efter överläggningar i fullmäktige om politisk inriktning utfärda direktiv inför upprättande av budget och verksamhetsplan samt att förbereda kommunstyrelsens förslag till ettårsbudget och verksamhetsplan att en tillfredsställande mark- och planberedskap upprätthålls för att främja bostadsförsörjningen och övrigt samhällsbyggande • beredning av ärenden för uttag av gatukostnader enligt plan- och bygglagen • den mätningsverksamhet som är behövlig för samhällsbyggandet • exploateringsverksamheten • omvärldsbevakning inom verksamhetsområdet. 35 Kommunens verksamheter • Presentation programpunkter den översiktliga planeringen av användningen av mark och vatten samt upprättande av detaljplan • samhällsbyggnads-, mark- och bostadsfrågor, se till att en tillfredsställande markberedskap upprätthålls samt att planläggning äger rum • bidrag till enskild väghållning • förvaltning av vissa av kommunens fastigheter, anläggningar samt lös egendom • övergripande informationsverksamhet, ansvara för att stärka varumärket Nordanstig samt övergripande marknadsföring av kommunen • sysselsättnings- och näringslivsfrågor samt åtgärder för att allmänt främja sysselsättningen och näringslivet i kommunen • utvecklingen av informations-, IT- och kommunikationssystem • personal • ekonomi • administrativ service • omvärldsbevakning inom verksamhetsområdet • samarbeta med och stödja föreningslivet • utse föreningsledarstipendiat respektive kulturstipendiat. 2. Politisk verksamhet Kommunfullmäktige, kommunstyrelsen med utskott, byggnadsnämnden, partistöd, ersättningar till partiföreträdare, valnämnd samt Hälsingerådet. Under programpunkten ingår även bidrag till stiftelsen Ersk-Matsgården. 3. Överförmyndarnämnden Mitt Kommunen ingår i gemensam överförmyndarnämnd med Sundsvall, Timrå och Ånge kommuner. Den gemensamma nämnden har sitt säte och ledas av kommunfullmäktige i Sundsvall. 5. KS administration Medlemsavgifter Kommunen är medlem i ett antal intresseorganisationer och förbund. Nämnas kan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Region Gävleborg, Kommunalförbundet Inköp Gävleborg m.fl. Ekonomienhet Ansvarar för det övergripande arbetet med kommunens ekonomi. En kartläggning har genomförts 2014 för att se över organisationen och funktion samt att identifiera utvecklingsområden. Kvalitets- och utvecklingsenhet Kvalitets- och utvecklingsenhetens arbetsuppgifterna baseras på kommunens styr- och kvalitetssystem, mål- och resultatstyrning, uppföljning och utvärdering för ett systematiskt kvalitetsarbete. I enheten ingår även folkhälsosamordnare och ungdomssamordnare. 36 Kommunens verksamheter Kansli och kommunikationsenhet Enheten ansvarar för reception, och posthantering. Här finns även funktioner för information, webbansvar och redaktionellt arbete externt och internt med publicering av nyheter och information för politik och verksamhet. Funktionerna ingår tillsammans i projektet Medborgarservice som syftar till att öka tillgängligheten och ge en stärkt informations och medborgarservice. 10. Ägda fastigheter och anläggningar Kommunens ägda fastigheter, kommunhus, skolor, servicehus, förskolor och kombinerade förvaltningsfastigheter förvaltas av Nordanstigs Bostäder AB. Energieffektivisering och -rådgivning, miljö och mätning, utbyggnad och förvaltning av kommunens gatu-och parkmark, hamnanläggningar och allmänna platser ingår i verksamheten. 11. Hyrda lokaler Kommunstyrelsen hyr sex objekt externt av Nordanstigs Bostäder och LB Kiel i Gnarp AB för verksamheter inom omsorgen om funktionshindrade, förskola och serviceboende. I kommunledningskontorets verksamheter finns även ett antal projekt kopplade till organisationsförändringen och här ingår även konsumentvägledning, säkerhetssamordning och fiskevårdsplan. 6. Näringsliv/turism Prioriterade områden för näringslivsorganisationen är att medverka till att befintliga företag kan ha en bra utveckling i kommunen och att det finns ett bra företagsklimat. Näringslivsenheten ska också medverka till att nya etableringar kan starta samt arbeta med utveckling av nätverk, kluster och innovationssystem för att stimulera näringslivsutvecklingen i kommunen. Näringslivsenheten handlägger föreningsstöd och utvecklingsmedel och är en viktig aktör i samverkan med det civila samhället. 13. Renhållning Insamling av hushållsavfall utförs på entreprenad. Kommunen driver två återvinningscentraler. Dessa är belägna i Hassela och Jättendal (Homons återvinningscentral). På Homons återvinningscentral hanteras och sorteras även byggnads- och verksamhetsavfall. Slamhantering utförs av entreprenör med konventionell slamsugning. 14. Plan och bygg Byggnadsnämnden är ansvarig för myndighetsfrågorna inom plan- och bygglagen. I programpunkten ingår kansliet för byggnadsnämndens myndighet och bygglovshantering, exploateringsverksamheten samt den översiktliga planeringen av användningen av mark och vatten samt upprättande av detaljplan. Kommunstyrelsen är ansvarig för den översiktliga fysiska planeringen. 7 och 17. Norrhälsinglands miljö- och räddningsnämnd Verksamheterna utförs i samarbete med Hudiksvalls kommun i en gemensam räddnings- och miljönämnd. Nordanstigs kostnadsandel är 21 % av nämndens verksamhet. En styrgrupp med representanter från Nordanstig och Hudiksvalls kommunstyrelser och den gemensamma nämnden följer nämndens verksamhet. 15. Vägar, vägbelysning, och vägbidrag Kommunen har i övrigt inget eget väghållaransvar, detta sköter våra vägföreningar. Kommunen ingår med andelstal i ett flertal vägföreningar och blir debiterad därefter. I verksamheten ingår drift och skötsel av 3 000 vägbelysningspunkter samt bidrag till vägföreningar, vägsamfälligheter m.fl. 8. Stab/projekt Programpunkten omfattar kommunchefens stab, kommun-/utskottssekreterare, arkiv, förvaltningens samlade IT-verksamhet. 37 Kommunens verksamheter Kommunledningskontoret, ska tillgodose den politiska organisationens och förvaltningens behov av kvalificerat stöd inom olika områden som ekonomi, personal, samhällsbyggnad, kansli, arkiv, reception, föreningsstöd, kommuninformation, kvalitet och utveckling. 20. Bostadsanpassning Verksamheten regleras enligt ”Lagen om bostadsanpassningsbidrag (1992:1574)” Denna lag har till ändamål att genom bidrag till anpassning av bostäder, ge personer med funktionshinder möjlighet till ett självständigt liv i eget boende. Kommunerna svarar för att bidrag lämnas till anpassning och återställning av bostäder enligt bestämmelserna i denna lag. Boverket har tillsyn över kommunernas bidragsverksamhet. För att anpassa tjänstemannaorganisation till kommunens behov och ekonomiska resurser pågår och planeras under 20132015 följande utrednings- och utvecklingsprojekt: • medborgarservice • dokumenthantering • Hälsinglands utbildningsförbund, samverkansprojekt • PA–HR Hälsingland, (personaladministration, human resource), samverkansprojekt • IT–Fiberstaden, samverkansprojekt 21. Skog Kommunen äger ca 1 000 ha skogsmark. Skogen förvaltas med stöd av extern resurs. Större förändringar 2015-2018 Den organisationsöversyn som genomfördes under 2013 kommer att påverka arbete och utveckling inom kommunledningskontorets verksamheter även under 2015. Ett stort antal utvecklingsprojekt planeras och pågår för att anpassa förvaltningsorganisationen till den politiska organisationen och dess uppdrag. De kommande årens pensionsavgångar är en utmaning eftersom det i hela landet kommer att bli svårt att rekrytera behörig personal. Den kommunala organisationen i Nordanstig behöver koncentreras mot: • tydligare helhetssyn, styrning och uppföljning • koncerntänkande – en förutsättning för effektiv förvaltning • färre förtroendevalda – kan innebära att hela fullmäktige aktiveras genom t ex. tillfälliga fullmäktigeberedningar • en mer flexibel tjänstemannaorganisation • mer samverkan med andra kommuner • ökad beställar- och uppföljningskompetens • bättre stöd till den politiska organisationen. 38 Kommunens verksamheter Utbildningsutskottet Ordförande: Boerje Bohlin (S) Verksamhetschef: Eva Fors Utbildningsutskottets uppgifter: • bereda samtliga ärenden som rör utbildningsutskottets verksamhet • uppföljningsansvar inom sitt verksamhetsområde • fatta beslut i ärenden där beslutanderätten delegerats till utskottet • omvärldsbevakning inom verksamhetsområdet. Skollag, läroplan och förordningar styr rätten till förskoleklass, grundskola och grundsärskola. För grundskolan och grundsärskolan finns kursplaner. Fritidshem erbjuds barn vars vårdnadshavare arbetar och studerar. Verksamheten styrs av grundskolans läroplan. Som ett alternativ till förskola och fritidshem erbjuder kommunen tillsyn i verksamhet som heter annan pedagogisk omsorg. Denna verksamhet styrs inte av läroplanerna. Rekommendationen är dock att de ska följa läroplanerna. I utbildningsutskottets verksamhet ingår • förskola och allmän förskola • förskoleklass • grundskola och grundsärskola • fritidshem • annan pedagogisk verksamhet • elevhälsa • bibliotek • kommunens konstsamling • omvärldsbevakning inom verksamhetsområdet. Kommunen har en skyldighet att kontinuerligt granska de fristående verksamheter som finns i kommunen. Kommunen har en skyldighet att kontinuerligt granska de fristående verksamheter som kommunen har ansvar för. Även de elever som är placerade i annan kommun har huvudmannen ett uppföljningsansvar för. Kommunens barn och elevhälsa har till uppgift att arbeta förebyggande. Teamet arbetar kommunövergripande och består av kuratorer, skolsköterskor och specialpedagoger. Skolpsykolog och skolläkare köps in. Presentation programpunkter 22. Bibliotek Bibliotekets organisation består av ett huvudbibliotek i Bergsjö samt tre integrerade folk- och skolbibliotek i Gnarp, Harmånger och Hassela. Huvudbiblioteket är bas för verksamheten. 26. Förskola - grundskola Förskolan är idag det första steget i barns lärande enligt skollag och läroplan för förskolan. Från tre års ålder skall kommunen erbjuda allmän förskola, 525 timmar till alla barn som bor i kommunen. 39 Kommunens verksamheter • Större förändringar 2015-2018 Långsiktiga strategiska politiska ställningstaganden och beslut gällande inriktningar och strukturer för de obligatoriska verksamheterna behövs för att möta ett minskat ekonomiskt utrymme och samtidigt behålla kravet på kvalitet. • • Satsningar på kvalitet är en förutsättning för att få behålla barn och elever. Kvalitet innebär behöriga lärare i förskolan, förskoleklass, fritidshem, grundskola och grundsärskola. Behörighet innebär lärare som har lärarlegitimation för de ämnen och för den åldersgrupp de ska arbeta med. • • Utbildningen står inför stora utmaningar i sitt arbete för att kvalitetssäkra verksamheterna. De kommande årens pensionsavgångar och bristen på lärare är utmaningar som vi delar med resten av Sveriges kommuner. att huvudmannen och rektor följer upp kvaliteten och utvecklar utbildningen att elevernas behov av stöd uppmärksammas, utreds och tillgodoses. att skolorna följer upp de insatta stödåtgärderna för att säkerställa att de ger önskade resultat att skolor arbetar medvetet och systematiskt så att bedömningen av elevernas resultat görs utifrån de nationella kunskapskraven och att betyg sätts på ett rättssäkert och likvärdigt sätt att skolor arbetar för att skapa en stimulerande miljö som främjar lärande utveckling samt arbetar systematiskt för att förhindra alla former av kränkande behandling. Vid tillsynen av en kommun bedömer Skolinspektionen även hur kommunen tar ansvar för förskola, fritidshem, vuxenutbildning samt utbildningen som helhet. Som ett led i detta kommer Skolinspektionen att besöka några förskoleenheter, vid sitt besök 2015. Under 2015 kommer Skolinspektionen att granska Nordanstigs kommun. Syftet med tillsynen är att bidra till en bättre skola med bättre resultat. Skolinspektionen kontrollerar att huvudmän och rektor följer de lagar och författningar som gäller för verksamheten. Huvudmannen i det här fallet är kommunstyrelsen. Granskningen omfattar bland annat följande områden: 40 Kommunens verksamheter Omsorgsutskottet Ordförande: Åke Bertils (S) Verksamhetschef vård och omsorg: Malin Ruthström Verksamhetschef Socialomsorg: David Lindqvist Verksamhetschef Gymnasium och vuxenutbildning: Ronny Spångberg Kommunchef: Fredrik Pahlberg Omsorgsutskottets uppgifter: • bereda samtliga ärenden som rör omsorgsutskottets verksamhet • uppföljningsansvar inom sitt verksamhetsområde • fatta beslut i ärenden där beslutanderätten delegerats till utskottet • omvärldsbevakning inom verksamhetsområdet. Presentation programpunkter 18. VO gemensam Systemförvaltare, omsorgsutvecklare, administratör samt snac-forskningsstudien ingår i VO-gemensam. Biståndsenheten Myndighetsutövning gällande frågor om insatser inom omsorgen om äldre och funktionshindrade samt färdtjänst och riksfärdtjänst. Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) Råd och stöd till hälso- och sjukvårdsorganisationen genom att skapa rutiner inom verksamheten samt att dessa rutiner följs ute i verksamheterna. MAS är även ansvarig utredare för avvikelser som faller inom hälso- och sjukvårdslagstiftningen. I omsorgsutskottets verksamhet ingår • kommunal hälso- och sjukvård • äldreomsorg • omsorg om funktionshindrade • hemsjukvård • övrig social omsorg • kost- och städ • anhörigstöd • gymnasieskola och gymnasiesärskola • kommunal vuxenutbildning inkl. särvux och undervisning i svenska för invandrare • biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade • färdtjänstens och riksfärdtjänstens ekonomi och reformering av regelverk • flykting- och invandrarverksamhet • arbetsmarknadsverksamhet • omvärldsbevakning inom verksamhetsområdet. Bemanningsenheten Bemanningsenhet tillgodoser behovet av vikarier inom omsorgen om äldre och funktionshindrade. Arbete pågår med att utöka till att även bemanna förskolor hur fortsättningen kommer att bli står ännu oklart. 16. Kost och städ Kost- och städenheten svarar för tillagning av måltider inom all förskole- och skolverksamhet samt vård och omsorg samt städ av vissa av kommunens verksamheter. 34. Äldreomsorg Hemtjänst Hemtjänst bedrivs i kommunal regi och privat regi enlig Lagen om valfrihet (LOV). 41 Kommunens verksamheter Dagverksamhet för äldre/anhörigstöd Verksamheterna finns i Bergsjö och är ett stöd för personer som önskar bo kvar hemma. Stödet kan då vara en meningsfull vardag eller stöd till anhörig som vårdar närstående. arbetar för att finna lösningar för individer att komma närmare arbetsmarknaden och få egen försörjning. 36. Invandrarenheten Invandrarenheten samordnar kommunens mottagande och integration av flyktingar. Uppgiften är att på bästa sätt, i samverkan med Arbetsförmedlingen, kommunens verksamheter och med andra lokala och regionala aktörer medverka till att nyanlända flyktingar erbjuds möjlighet till delaktighet i samhällslivet och inträde på arbetsmarknaden Särskilda boenden I kommunen finns fyra särskilda boenden samt korttidsverksamhet. Kommunal hälso- och sjukvård Inom verksamheten finns kommunens sjuksköterskeorganisation, kommunala rehabiliteringsenheten samt den kommunala hemsjukvården. 27. Gymnasieutbildning Nordanstigs gymnasieskola består i princip helt av tjänsteköp från andra anordnare och kostnaderna styrs av elevantal och utbildningsval. Den enda gymnasiala verksamhet som bedrivs i egen regi är ett antal IM-program. De två dominerande är IM-preparand som i huvudsak riktar sig till elever från vår egen grundskola som inte är behöriga att söka in på gymnasiet och IMspråk som framför allt riktar sig till våra ensamkommande flyktingbarn. Hösten 2014 togs beslut om att ersätta IMpreparand med ett erbjudande om ett extra år inom grundskolan. Nordanstig har tagit beslut om att tillsammans med Söderhamn och Bollnäs bilda Hälsinglands utbildningsförbund men frågan om gymnasieskolan skall ingå i detta fortfarande öppen och avgörs av huruvida Hudiksvalls och Sundsvalls kommuner är villiga att teckna acceptabla samverkansavtal med förbundet. 35. Omsorg om funktionshindrade LSS verksamheter I kommunal regi finns två gruppbostäder, en servicebostad, två dagliga verksamheter samt organisationen gällande kontaktpersoner och ledsagare både enligt LSS och SoL beslut. Personlig assistans är upphandlat och utförs av Kompis assistans och utveckling AB. Övriga insatser enligt LSS verkställs genom avtal med Hudiksvalls kommun samt övriga tjänsteköp. Socialpsykiatri Verksamheten består av ett boende enligt beslut om bostad med särskild service, dagverksamhet samt boendestöd till personer som bor i ordinärt boende. Personligt ombud Personligt ombuds verksamhet är i samarbete med Hudiksvalls kommun och finansieras till största delen av statsbidrag. 28. Vuxenutbildning Nordanstigs vuxenutbildning erbjuder alla former att formell vuxenutbildning och gör detta sedan länge i väl utvecklad samverkan med övriga hälsingekommuner. Hösten 2014 togs beslut om att vuxenutbildningen i sin helhet skall överföras till Hälsinglands utbildningsförbund från och med augusti 2015. 37. SO gemensam Inom programpunkt administration finns enhetschefer samt en administratör/receptionist som är placerad vid individ- och familjeomsorg, projekt samt bidrag. 32. Arbetsmarknad Kommunens arbetsmarknadsavdelning tillhandahåller bl.a. offentligt skyddade arbeten, feriejobb samt kommunens sysselsättnings- och arbetsträningsverksamhet. Arbetsmarknadsavdelningen 42 Kommunens verksamheter Större förändringar 2015-2018 Vård och omsorg Under 2014 behöver arbetet med skälig levnadsnivå inom särskilt boende ta form med anledning av de föreskrifter som kommer att träda i kraft 2015-01-01 gällande bemanning inom äldreomsorgens särskilda boenden. Föreskrifterna ställer då också krav på individuella insatsbeslut för personer som bor på särskilt boende och där ingår även korttidsverksamheten. Detta kommer att medföra ett stort arbete och förändrade arbetssätt för flera yrkesgrupper, däribland biståndshandläggarna, enhetscheferna samt omvårdnadspersonalen. Inför 2015 fortsätter arbetet med översyn av antalet boendeplatser och alternativa boendeformer inom äldreomsorgen. Hemtjänsttimmarna beräknas att fortsätta öka då vi ser en minskning på ansökningar om särskilt boende och ett ökat antal ansökningar och mer omfattande behov av hjälp för de som bor i ordinärt boende. En stor utmaning är personalförsörjning med rätt kompetens inom omsorgen om äldre och funktionshindrade. Även under dessa år är det därmed viktigt med samarbetet i länet inom vård- och omsorgscollege för att kvalitetssäkra utbildningen och att få fler att utbilda sig inom området. Inflödet av flyktingar till Sverige är stor och det råder stor brist på kommunplatser vilket innebär integrationsutmaningar för kommunen. Nationellt är det flera processer på gång som på sikt kan påverka verksamheten. Socialomsorg Gymnasiet En stor kvarstående fråga är huruvida gymnasieskolan skall ingå i Hälsinglands utbildningsförbund eller inte. Den kommer förhoppningsvis avgöra under senhösten 2014 eller våren 2015. Den verksamhet som tidigare erbjudits inom ramen för IM-programmen kommer med ett undantag att istället att erbjudas som en förlängd grundskoleverksamhet. När det gäller IM-språk, som framför allt riktar sig mot ensamkommande flyktingbarn, är planen att den verksamheten kommer att erbjudas i kombination med Sfi (svenska för invandrare) inom vuxenutbildningen. Det finns dock en lagrådsremiss om att avskaffa den skolformen och låta den bli ett första steg inom den kommunala vuxenutbildningen vilket innebär att det finns en viss osäkerhet kring detta. Det finns också en osäkerhet om vad som krävs som ”godkända” studier för fortsatt statligt stöd upp till 21 års ålder (plus 18verksamheten eller Mobila teamet). Den nya organisationsförändringen med en förvaltning kommer att påverka arbetet med flera förändringar både inom verksamhetens arbete och genom den politiska styrningen. Vuxenutbildning Vuxenutbildningen kommer från och med den 11 augusti 2015 att övergå till Hälsinglands utbildningsförbund. Det rådande arbetsmarknadsläget och aktuella varsel gör att verksamheten står inför fortsatt stora utmaningar. 43 Kommunens verksamheter Myndighetsutskottet Ordförande: Åke Bertils (S) Verksamhetschef: David Lindqvist 38. Ensamkommande barn och unga HVB-hem HVB-hemmet Albo, för ensamkommande flyktingbarn är beläget i Bergsjö. Under hösten 2013 planeras en utökad mottagande av ensamkommande vilket innebär att en ny enhet som kallas Hasselbacken med tio platser upprättas i Hassela. Myndighetsutskottets uppgifter: • bereda samtliga ärenden som rör myndighetsutskottets verksamhet • uppföljningsansvar inom sitt verksamhetsområde • fatta beslut i ärenden där beslutanderätten delegerats till utskottet • omvärldsbevakning inom verksamhetsområdet. Mobila teamet Under hösten 2012 har en ny enhet skapats avseende ensamkommande ungdomar över 18 år, vilket är en utslussning från HVBhem till egna lägenheter och benämns, Mobila teamet vilket är en stödverksamhet till eget boende när en ensamkommande ungdom fyllt 18 år. Syftet är att ungdomarna ska få vägleding och möjlighet att utvecklas till ett självständigt liv med egna kontaktnät och möjlighet till integrering i samhället. I myndighetsutskottets verksamhet ingår • individ- och familjeomsorg • övrig social omsorg • biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade • uppgifter enligt alkohollagen, tobakslagen och av lagen om handel av vissa receptfria läkemedel • Större förändringar 2015-2018 Flera medarbetare inom social omsorg blir delaktiga i att förbättra kvaliteten i verksamheten - genom pilotprojektet KUSO (kvalitetsutveckling inom social omsorg). Projektet pågår till och med maj 2015. omvärldsbevakning inom verksamhetsområdet. Presentation Projektet kommer att arbeta med att förbättra det regelbundna arbetet med bland annat planering, kontroller, utvärderingar och uppföljningar. 33. Individ och familjeomsorg Inom Individ- och familjeomsorgen finns bl.a. försörjningsstöd, arbete kring barnoch familjer som behöver stöd, familjerätt och missbruksarbete. Likaså budget- och skuldrådgivning samt dödsboanmälan. Vad gäller familjerådgivning, ungdomsmottagning och medling för ungdomsbrottslingar samt handläggning av ärenden avseende serveringstillstånd, försäljning av folköl, tobak och försäljning av vissa receptfria läkemedel sker detta genom samarbete med Hudiksvalls kommun. Det räcker inte att vi säger att vi har kvalitet i vårt arbete, utan vi måste också kunna beskriva, följa upp och utveckla processer och rutiner. Det är ett långsiktigt arbete, en fortgående process. Ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete är som ett förbättringshjul, som ska fortsätta att snurra även efter projektet. Det praktiska arbetet blir att först göra är en nulägesanalys. De ska kartlägga processer, se över rutiner och göra riskbedömningar. Fokus kommer att ligga Under hösten 2013 öppnar kommunen två Familjecentraler i samverkan med primärvården i Harmånger och i Bergsjö. 44 Kommunens verksamheter Från den 1 januari 2012 gäller att varje verksamhet som bedriver Socialtjänst, hälso- och sjukvård och stöd och service till vissa funktionshindrade ska ha ett ledningssystem för det systematiska kvalitetsarbetet (SOSFS 2011:9). på dokumentation, handläggning och samverkan. Arbetet sker i nära samarbete med Kvalitets- och utvecklingsenheten. Ledningssystemet är ett verktyg för att uppnå bättre kvalitet i verksamheten. Det systematiska arbetet innebär att man kommer att jobba regelbundet med att • planera • leda • kontrollera • följa upp • utvärdera och • förbättra verksamheten. 45 Kommunens verksamheter Byggnadsnämnden Ordförande: Rolf Colling (C) Verksamhetschef: Christina Englund Kommunchef: Fredrik Pahlberg Byggnadsnämndens uppgifter: • Myndighetsnämnden skall svara för den prövning och den tillsyn som ankommer på kommunen enligt • miljöbalken (MB) nämnden beslutar i frågor som rör förvaltningen och i frågor som den enligt lag eller annan författning ska handha. • Anta detaljplaner och områdesbestämmelser – även ändring och upphävande – som är av begränsad betydelse, av mindre intresse för allmänheten samt är förenliga med översiktsplanen. Byggnadsnämndens befogenhet innefattar också rätt att förlänga eller förnya detaljplaners genomförandetid. • information till allmänheten om sin verksamhet • register som nämnden har för sin verksamhet, däribland lägenhetsregistret • regelreformering • diarieföring och arkivvård enligt Arkivlag och arkivreglemente. • plan- och bygglagen (PBL) • och föreskrifter samt följdförfattningar meddelade med stöd av denna lagstiftning i den mån uppgiften inte ankommer på kommunstyrelsen eller Norrhälsinglands miljö- och räddningsnämnd • fullgöra de uppgifter som åligger kommunen enligt ovanstående författningar vad gäller myndighetsutövning mot enskild eller juridisk person Följa utvecklingen inom kommunen vad gäller • plan och byggfrågor • samt i övriga hänseenden som regleras i ovanstående lagstiftningar och därtill hörande författningar. Nämnden skall därvid utarbeta de förslag och bereda de ärenden som är påkallade eller ankommer på kommunen. Större förändringar 2015-2018 I syfte att göra byggnadsnämndens verksamhet mindre sårbar och uppfylla de lagstadgade kraven samt hålla en god servicenivå finns behov av att utöka personalstyrkan med en bygglovhandläggare. Myndighetsnämnden ansvarar för • fullgöra kommunens uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet, dock ej översiktlig fysisk planering, som handhas av kommunstyrelsen, och har det närmaste inseendet över byggnadsverksamheten enligt Planoch bygglagen (PBL). Nämnden ska därvid tillse att användningen av mark och vatten samt byggandet följer de mål och riktlinjer fullmäktige fastställt. Nämnden ska delta aktivt i den översiktliga fysiska planeringen, Den nya Plan- och bygglagen som trädde i kraft 2011 har lett till högre arbetsbelastning med mer administration och fler moment i handläggningen. Den lagändring som trädde i kraft 2 juli 2014 gällande bygglovsfria åtgärder har ökat arbetsvolymen ytterligare. Plan- och bygglagen säger att handläggningstid för bygglovsärenden får vara högst 10 veckor. Med nuvarande resurser kan byggnadsnämnden inte alltid uppfylla detta krav. Byggnadsnämnden har 46 Kommunens verksamheter dessutom inte möjlighet att uppfylla det tillsynsansvar lagen kräver. Aktiv tillsyn gällande obligatorisk ventilationskontroll, hissar, enkelt avhjälpta hinder samt inkomna anmälningar om ovårdade tomter och skrotbilar måste nedprioriteras på grund av idag begränsade personalresurser. 47 Kommunens verksamheter Sammanfattning mätetal ÅR 2013 Budget 2014 Budget 2015 2 473 3 816 1 558 2 477 436 2 350 3 820 1 560 2 420 420 2 375 3 820 1 570 2 420 410 147 37 42 3 21 140 30 30 5 15 140 70 40 15 40 8 5 5 5 7 10 4 866 484 275 93 8 5 5 5 7 10 4 860 462 261 103 8 5 5 5 7 10 4 877 465 297 106 95 440 325 11 112 440 321 6 100 450 295 6 - 38 38 4 638 3 027 9 518 2 790 4 637 2 721 - 20 - 20 11 - 20 20 1 169 1 095 1 210 1 564 56 793 1 465 123 23 52 000 1 610 123 18 60 000 3 - 10 3 6 - 11 2 2 6 1 13. Renhållning Hushållssopor, ton Antal fakturerade kunder åretruntabonnent (st) Antal fakturerade fritidabonnent (st) Antal tömningar av enskilda brunnar (st) Antal tömningar av slutna tankar (st) 14. Plan och Bygg Antal ansökningar bygglov (inkl rivningslov och marklov) Antal anmälan (anmälningspliktig åtgärd t.ex.eldstad, ändring avstruktu Antal ansökningar strandskyddsdisens Antal antagna detaljplaner Antal anmälan om ovårdade tomter eller olovligt byggande 26. Förskola-grundskola Antal tjänster/100 elever i grundskolan Antal barn/personal i förskolan Antal tjänster/100 elever i fritidshem Antal tjänster/100 elever i förskoleklass Antal skolor Antal förskolor Antal bibliotek inkl 3 filialer Antal grundskoleelever Antal förskolebarn Antal fritidshemsbarn Antal förskoleklassbarn 27. Gymnasieutbildningar Kostnad per gymnasieelev Kostnad per gymnasiesärskoleelev Antal gymnasieelever (köpta platser) Antal gymnasiesärskoleelever 32. Arbetsmarknadsenheten Antal anställningar i syfte att minska arbetslösheten 33. Individ & familjeomsorg Antal vårddygn i familjehem Antal vårddygn i HVB-hem 36 Invandrarenheten Antal anvisade EKB-platser 38 Boende egen regi EKB-platser 34. Äldreomsorg Vårddygnskostnad i kr Särskilt boende inkl. ny demensavdelning från hö 1 Vårddygnskostnad i kr Korttidsboende Antal Särskilt boende-platser inkl. ny demensavdelning fr hösten 2013 Antal Korttidsplatser Antal hemtjänsttimmar 35. Omsorg om funktionshindrade Antal platser Gruppboende LSS, Egen regi Antal platser Gruppboende LSS, Tjänsteköp Antal platser serviceboende LSS ny enhet 2014 Antal platser SoL, egen regi Antal platser SoL, tjänsteköp Exkl. lokal- OH-kostnader, ssk, och sjuklöner. EKB= ensamkommande barn 1 48 Kommunens ekonomi Kommunens ekonomi 49 Kommunens ekonomi Resultatbudget 2015 inklusive kapitalkostnader tkr Intäkter Kostnader Netto Summa kommunstyrelsen Summa 1 - 36 158 219 158 219 621 172 621 172 -462 953 -462 953 2 500 1 000 22 227 -2 500 -1 000 -22 227 19 008 19 726 -160 -1 400 -1 548 -1 350 -700 -15 100 -16 300 -374 -15 500 -502 378 368 933 125 927 1 526 19 595 1 347 -4 630 10 320 Ks utvecklingsmedel Ks förfogandemedel Omställningskostnader Överskott personalomkostnader Korr kapitalkostnader Personalklubb och julklapp Friskvårdsinsats Företagshälsovård Facklig verksamhet Revision Pensionsutbetalningar Ökning pensionsskuld Förändring av semesterlöneskulden Avskrivningar Resultat 1 Skatter Statsbidrag Slutavräkning Kommunal fastighetsavgift Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat 2, Förändring av eget kapital 19 008 177 227 368 933 125 927 1 526 19 595 1 347 694 555 50 -19 726 160 1 400 1 548 1 350 700 15 100 16 300 374 15 500 679 605 4 630 684 235 Kommunens ekonomi Resultatbudget flerårsplaner 2016 - 2018 inklusive kapitalkostnader tkr FP 2016 FP 2017 FP 2018 Summa kommunstyrelsen Summa 1 - 36 -471 213 -471 213 -485 639 -485 639 -498 093 -498 093 Ks utvecklingsmedel Ks förfogandemedel Omställningskostnader Överskott personalomkostnader Korr kapitalkostnader Personalklubb + julklapp Friskvårdsinsats Företagshälsovård Facklig verksamhet Revision Pensioner Ökning pensionsskuld Förändring sem.löneskuld Avskrivningar Resultat 1 -2 500 -1 000 -26 286 19 393 19 726 -160 -1 400 -1 579 -1 391 -700 -16 100 -16 500 -385 -15 500 -515 595 -2 500 -1 000 -24 743 19 786 19 726 -160 -1 400 -1 611 -1 432 -700 -16 500 -16 900 -397 -15 500 -528 970 -2 500 -1 000 -26 749 20 230 19 726 -160 -1 400 -1 611 -1 432 -700 -16 800 -17 000 -408 -15 500 -543 397 382 435 127 405 0 19 595 1 316 -4 568 10 588 393 076 130 349 0 19 595 1 300 -4 490 10 860 404 863 133 170 0 19 595 1 285 -4 364 11 152 Skatter Statsbidrag Slutavräkning Kommunal fastighetsavgift Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat 2, Förändring av eget kapital 51 Kommunens ekonomi Kassaflödesanalys 2015-2018 Från verksamheten tillförda medel (tkr) Årets resultat Justering för av-& nedskrivningar Justering för gjorda avsättningar Övriga ej likvi.spåverkande poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital ÅR 2013 18 138 14 847 0 5 961 Budget 2014 -279 15 133 0 0 Budget 2015 10 320 15 500 0 0 FP 2016 10 588 15 500 0 0 FP 2017 10 860 15 500 0 0 FP 2018 11 152 15 500 0 0 38 946 14 854 25 820 26 088 26 360 26 652 2 125 0 -5 088 2 000 0 0 2 000 0 0 2 000 0 0 2 000 0 0 2 000 0 0 35 983 16 854 27 820 28 088 28 360 28 652 -25 990 0 -25 990 -15 000 0 -15 000 -20 000 0 -20 000 -15 000 0 -15 000 -15 000 0 -15 000 -15 000 0 -15 000 573 -5 017 -308 0 0 -5 000 -2 500 0 0 -5 000 -2 500 0 0 -4 500 -2 500 0 0 -4 500 -2 500 0 0 -4 500 -2 500 0 -4 752 -7 500 -7 500 -7 000 -7 000 -7 000 Årets kassaflöde 5 241 -5 646 320 6 088 6 360 6 652 Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut 28 711 33 952 Korta fordringar (ökn-/minskn+) Lager (ökning-/minskning+) Korta skulder (ökn+/minskn-) Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamhet Investering i materiella anläggningstillgångar Försäljn. av anläggningstillgångar Kassaflöde efter investeringar Finansieringsverksamhet Nyupptagna lån Amortering av skuld Förlusttäckningsbidrag Ökning långfristiga fordringar Kassaflöde från finansieringsverksamhet 52 Kommunens ekonomi Balansräkning 2015-2018 tkr ÅR 2013 Budget 2014 Budget 2015 FP 2016 FP 2017 FP 2018 Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar 183 761 126 243 310 004 187 382 116 194 303 576 187 899 129 726 317 625 187 399 132 842 320 241 186 899 136 249 323 148 186 399 139 949 326 348 Eget kapital Avsättning för pensioner o likn Andra avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Eget kapital, skulder, avsättn 129 326 24 893 1 907 59 077 94 801 310 004 106 924 64 130 1 870 65 449 65 203 303 576 139 942 27 004 1 000 49 077 100 602 317 625 150 530 28 852 0 44 577 96 282 320 241 161 391 30 951 0 40 077 90 729 323 148 172 682 32 694 0 35 577 85 534 326 487 160 283 279 462 18 022 153 809 276 139 16 220 147 335 280 445 14 418 140 861 280 544 12 616 Borgensåtaganden och ansvarsförbindelser Borgensåtaganden 173 231 Pensionsförpliktelser 286 633 Ansvarsförbindelser 21 626 53 Bilaga 1 Ordlista Bilagor Bilaga 1: Ordlista Anläggningstillgångar Kapitalkostnader (kpk) Tillgångar som är avsedda för stadigvarande bruk. Kan vara immateriella (goodwill mm) materiella (mark, byggnader, maskiner mm) eller finansiella (aktier, andelar mm). Benämningen på internränta och avskrivning. Det är denna ersättning förvaltningarna erlägger för gjorda investeringar. KB AMA Kommanditbolag Arbetsmarknadsavdelningen KF Avskrivning Kommunfullmäktige Årlig kostnad för värdeminskning av anläggningstillgångar beräknad utifrån förväntad ekonomisk livslängd. KL Avsättningar Kortfristiga fordringar Avser ekonomiska förpliktelser som inte är helt bestämd till storlek eller förfallotidpunkt. Fordringar som förfaller till betalning inom ett år. Kommunallagen Kortfristiga skulder Eget kapital Skulder med en löptid understigande ett år. Visar hur stor del av tillgångarna som ej finansierats med främmande kapital (skulder). Består av anläggningskapital och rörelsekapital. KPI FHV KS Företagshälsovård Kommunstyrelsen GMO Likviditet Genetiskt modifierade organismer Human Resource, personalresurs Ett mått på den kortsiktiga betalningsberedskapen. Visar omsättningstillgångar i relation till kortfristiga skulder. HVB-hem LIS-områden Konsumentprisindex, ett mått på prisutvecklingen. HR Hem för vård och boende Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Internränta LONA Kalkylmässig kostnad för det kapital (bundet i anläggnings- och omsättningstillgångar) som utnyttjas inom en viss verksamhet. Lokala naturvårdssatsningen LOV Lagen om valfrihet 54 Bilaga 1 Ordlista LU SME Ledningsutskottet Small Medium Enterprises LUPP SNAC Lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Swedish National Study on Aging and Care Långfristiga fordringar Soliditet Fordringar som förfaller till betalning senare än ett år. Ett mått på den långsiktiga betalningsförmågan. Visar andelen eget kapital av totala tillgångar. Långfristiga skulder SÄBO Skulder med en löptid överstigande ett år. Särskilt boende, äldreomsorgsboende MRSA UU Multiresistenta bakterier, Methicillinresistant Staphylococcus aureus Utbildningsutskottet Verksamhetstal NBAB Nordanstigs Bostäder AB Kvantitetsmått på verksamheterna. Exempelvis antalet brukare. NFAB ÅR Nordanstigs Fastighets AB Årsredovisning Nettokostnader Verksamhetens kostnader minskade med verksamhetens intäkter, bidrag m.m. NVAB Nordanstig Vatten AB Nyckeltal Ett mått på verksamheten. Exempelvis kostnad per enhet eller tjänster per brukarantal. OU Omsorgsutskottet Omsättningstillgångar Tillgångar som inte är anläggningstillgångar. Exempelvis förråd, fordringar, kortsiktiga placeringar, kassa och bank. Rörelsekapital Omsättningstillgångar minus kortfristiga skulder. SKL Sveriges Kommuner och Landsting. En arbetsgivar- och medlemsorganisation för Sveriges 290 kommuner och 18 landsting samt regionerna Skåne och Västra Götaland. 55 Bilaga 2 Redovisningsprinciper Bilaga 2: Redovisningsprinciper Redovisning av pensionsförpliktelser Budgeteringen har skett enligt god redovisningssed och enligt Kommunal redovisningslag samt Rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning. Eventuella avvikelser beskrivs under berörd rubrik. Fr.o.m. redovisningsåret 1998 redovisas nyintjänade pensionsförmåner dels den individuella delen som i bokslutet redovisas som kortfristig skuld dels resterande delar som en avsättning i balansräkningen och ingår i posten ”verksamhetens kostnader” (ökning pensionsskuld inklusive löneskatt) i resultaträkningen. Visstidspensioner avseende förtroende valda ingår i avsättningen, dock har ej tagits hänsyn till nuvarande kommunalråds intjänade pensionsförmån. Räntan på pensionsförmåner intjänade fr.o.m. 1998 redovisas i posten finansiella kostnader i resultaträkningen. Pensionsförmåner intjänade före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse. Kommunen har ingen förvaltning av medel finansiellt placerat för pensioner vilket innebär att hela pensionsförpliktelsen återlånas i verksamheten. Pensionerna beräknas enligt RIPS-07. Alla belopp och beräkningar är presenterade i respektive års penningvärde. Kostnads- och intäktsräntor Har periodiserats. Långfristiga skulder Amorteringar för 2015 budgeteras som kortfristig skuld. Skatteintäkter Prognosen för slutavräkning 2014 och 2015 ingår i posten skatteintäkter i resultaträkningen. Löner, semesterersättningar och övriga löneförmåner Löneskatt på pensioner Fr.o.m. 1999 redovisas löneskatt på årets intjänade pensioner och ingår i verksamhetens kostnader (posten ”ökning pensionsskatt inklusive löneskatt”) i resultaträkningen. Fr.o.m. redovisningsåret 2002 redovisas löner, semesterersättningar och övriga löneförmåner när kostnaden uppstått, dvs. när lönerna intjänats. Sociala avgifter Har redovisats i form av procentuella personal-omkostnadspålägg i samband med löneredovisningen. Arbetsgivaravgiften för december månad har periodiserats. Redovisning av materiella anläggningstillgångar Personalomkostnadspålägg Korttidsinventarier Interndebiteras verksamheterna med 39,8 %. För att en investering skall klassas som en anläggningstillgång och därmed fördela kostnaden (avskrivningen) över minst tre år skall investeringen ha en ekonomisk varaktighet av minst tre år samt uppgå till ett värde av lägst ett halvt basbelopp. Upptas till anskaffningsvärde och reduceras med avskrivningar. Förändring av pensions- och semesterlöneskuld Respektive skuld redovisas som en samlad kostnad för hela verksamheten under verksamhetens kostnader (ökning pensionsskuld inklusive löneskatt och förändring semesterlöneskuld) i resultaträkningen. 56 Bilaga 2 Redovisningsprinciper Avskrivningar Hyresavtal för lokaler samt bostäder redovisas som operationell leasing är även enligt definitionen operationell leasing. Avskrivningar av anläggningstillgångar görs efter en bedömning av tillgångens nyttjandeperiod. Viss vägledning finns i SKL:s förslag till avskrivningstider. Planenlig avskrivning baseras på ursprungligt anskaffningsvärde och sker utifrån förväntad ekonomisk livslängd. I kommunen påbörjas avskrivningarna månaden efter anskaffning. Redovisning av bredbandsinvestering Kostnader och intäkter (bidrag Länsstyrelsen och EU) i bredbandsprojekten redovisas som anläggningstillgång och planenlig avskrivning påbörjas månaden efter att investeringen är klar. Extraordinära poster och upplysningar för jämförelseändamål. Huvudsakligen tillämpas följande avskrivningstider: Avskrivningstider År Byggnader, anläggningar Maskiner, fordon, inventarier Energianläggningar 20, 33 och 55 år Extraordinära poster skall avse händelser som saknar tydligt samband med kommunens ordinarie verksamhet, att händelsen ej förväntas inträffa ofta samt att posten uppgår till ett väsentligt belopp. 5-20 år Jämförelsestörande poster är sådana poster som uppgår till väsentliga belopp och påverkar årets resultat men hänförs till annan period. 10-30 år Kapitalkostnaderna Kapitalkostnad är den ersättning förvaltningarna erlägger för gjorda investeringar. Denna räknas enligt nominell metod med 2,5 % intern ränta 2015. Kapitalkostnad kostnadsbokförs månaden efter genomförd investering. Klassificering av finansiella tillgångar Kommunfullmäktige har inte tagit beslut om att placerade medel anses vara ett långsiktigt innehav. Redovisning av avsättningar, ansvarsförbindelser och eventualtillgångar Kundfordringar Kundfordringar har minskats med summan av osäkra kundfordringar (befarade kundförluster). Kundfordringar äldre än 12 månader bedöms som osäkra. En avsättning är på balansdagen säker eller sannolik till sin förekomst men oviss till belopp eller till tidpunkt då den ska infrias. T.ex. pensionsskuld och täckning av deponi. Leasingavtal Fr.o.m. redovisningsåret 2003 redovisas nya finansiella leasingavtal i balansräkningen dvs. som anläggningstillgång och långfristig skuld. Fr.o.m. årsredovisning 2003 redovisas nyleasade bilar enligt denna princip. Redovisning av immateriella tillgångar Nordanstigs kommun har inga immateriella tillgångar redovisade. Redovisning av lånekostnader Redovisas enligt huvudprincipen d.v.s. lånekostnaden belastar resultaten för den period till vilken de hänförs, oavsett hur de lånade medlen används. Tidigare avtal som enligt definitionen är att klassificera som finansiell leasing, men tidigare redovisats som operationell leasing, redovisas även fortsättningsvis som operationell leasing, avser LB Kiel (Bergesta). Det framtida åtagandet noteras i ansvarsförbindelse. Sammanställd redovisning Någon sammanställd redovisning har inte gjorts i budget för 2015-2018. 57 Bilaga 3 Nordanstigs kommun i ett historiskt perspektiv Bilaga 3: Nordanstigs kommun i ett historiskt perspektiv Om Nordanstig Nolastejjare" (Nordanstigare) och att detta så småningom kom att beteckna det nordöstra hörnet av Hälsingland. Nordanstigs kommun ligger i norra Hälsingland mellan Hudiksvall och Sundsvall. Kommunen kan erbjuda fin livsmiljö. Bra boende med möjligheter till ett rikt liv i samklang med naturen. Kulturoch föreningsliv är omfattande och fritiden erbjuder allt från havsbad till alpin skidåkning i Hasselabackarna. Vi är totalt knappt 10 000 invånare. Kommunvapnet Nordanstigs kommunvapen ritades i början av 1980-talet av jättendalssonen Paul Persson. Hästen symboliserar kommunens inland som tidigare präglades av skogsbruk och jordbruksbygd, och fisknätet under anknyter till kusten och fiskenäringen. De sex maskorna i nätet symboliserar de socknar som ingår i kommunen; Hassela, Bergsjö, Ilsbo, Namnet Nordanstig När man vid kommunsammanslagningen 1974 förenade de fyra kommunerna Hassela, Bergsjö, Gnarp och Harmånger, valde man att kalla den nya kommunen Nordanstig. Namnet Nordanstig hade redan då under lång tid använts inom kyrkan, nämligen som beteckning på ett kyrkligt kontrakt. Namnet Nordanstig finns omnämnt första gången år 1358 i en köpehandling om "Nordanstigs buldan". Buldan är en tjock linneväv och den tillverkades tydligen i en sådan omfattning att man kunde "exportera" den från detta område där man odlade en hel del lin. Redan under sen järnålder framträder tre bygdecentra i Hälsingland. Dessa är Nordanstig, Sunded och Alir. Under tidig medeltid kom kungsgårdar att anläggas i dessa bygder, nämligen i Jättendal, Hög och Norrala. Dessa kungsgårdar tillhörde Uppsala öd, dvs. gårdar tillhörig centralmakten. Gnarp, Jättendal och Harmånger. Källa: Boerje Bohlin Livskvalitet Under lång tid gick vägen från Sunded till Nordanstig via Rogsta Ilsbo, alltså genom byn Steg, som ligger vid kanten av den bergsrygg som skiljer dessa orter åt. Man måste alltså ta sig över "Stejje" för att komma till det område som idag utgör vår kommun. Livskvalitet betyder olika saker för oss alla. Men det finns flera gemensamma nämnare. Att må bra. Men att må bra betyder olika saker för oss. Det kan vara trygghet för barnen, möjlighet till självförverkligande, tillgång till olika fritidsaktiviteter, god hälsa, möjligheter till samvaro med personer med gemensamma intressen, musik t.ex. Dialektalt benämnde man tidigare folk i olika byar efter vilken sida av en ås eller mo som de bodde. Således kallades innevånarna i Ingesarven och Yttre för "Sönnamogarna" dvs. folket som bodde mellan byarna Skrämsta och Bjåsta bodde "på Stejje" osv. Därför är det troligt att folk som bodde "norr om Steg" kallades Att bli uppskattad som människa, att förverkliga sina yrkesambitioner och frihet från oro är viktiga beståndsdelar i vårt liv som människa. Nordanstigs kommun kan inte erbjuda dig allt på alla områden men mycket och mer därtill. 58 Bilaga 4 Kommunfullmäktiges protokoll 2014-12-01 § 113 Bilaga 4: Kommunfullmäktiges protokoll 2014-12-01 § 113 Dnr 248/2014 Budget 2015 för Nordanstigs kommun med flerårsplan 2016-2018. Ekonomikontoret har sammanställt Budget 2015 och flerårsplan 2016-2018 utifrån kommunstyrelsens ledningsutskotts direktiv. Ekonomikontoret har i kommunstyrelsen föredragit förändringar i intäkterna mellan 2014 och 2015. Beslutsunderlag 1. Ledningsutskottets protokoll § 204/2014. 2. Ledningsutskottets protokoll § 229/2014. 3. Omsorgsutskottets protokoll § 91/2014. 4. Omsorgsutskottets protokoll § 96/2014. 5. Utbildningsutskottets protokoll § 71/2014. 6. Kommunstyrelsens protokoll § 277/2014. Yrkanden Stig Eng (C) med flera yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på Stig Engs yrkande och finner det antaget. Fullmäktiges beslut 1. Anta att beräkningsgrunden för 2015-2018 års skatteintäkter och generella statsbidrag grundas på följande invånarantal 1 november 2014 1 november 2015 1 november 2016 1 november 2017 9 421 personer 9 390 personer 9 371 personer 9 360 personer 2. Anta fullmäktiges finansiella mål • Resultatet för år 2015 budgeteras så att resultat ska vara 2,0 % av skatter, generella statsbidrag och fastighetsavgift. Resultaten för år 2016-2018 budgeteras till lägst 2 % av skatter, generella statsbidrag och fastighetsavgift. • Investeringsvolym 2015 kan högst motsvara årets avskrivning + 5 000 tkr, dock högst 20 000 tkr. Ombudgetering från föregående år + årets investeringsvolym får vara högst årets avskrivningar gånger två. • Soliditeten exklusive ansvarsförbindelsen skall vara lägst 30 %. 59 Bilaga 4 Kommunfullmäktiges protokoll 2014-12-01 § 113 Forts. § 113 • Likviditeten ska vara lägst 100 % dvs. omsättningstillgångarna skall vara högre än de kortfristiga skulderna. • Samtliga investeringar bör finansieras med egna medel. • Kommunen ska amortera låneskulden med minst 6 % per år. 3. Utöver tilldelning till kommunstyrelsens verksamheter: 2 500 tkr budgeteras till kommunstyrelsen att hantera såsom Projektbidrag och visionsbidrag enligt beslutade fördelningsdirektiv. 1 000 tkr budgeteras till kommunstyrelsens förfogande. 22 227 tkr budgeteras till omställningskostnader m.m. 4. Tilldela kommunstyrelsen uppdrag, mål samt resurstilldelning 462 953 tkr i nettokostnader inklusive kapitalkostnader för år 2015. I denna ram ingår ett ospecificerat åtgärdspaket på 50 000 tkr. 5. Kommunstyrelsen ger i uppdrag till verksamheterna att påbörja en strukturell förändring framförallt avseende skola och omsorg 2015-2018 och framöver. Kommunstyrelsen beslutar att ha en mer långsiktig planering, politiskt prioritera långsiktighet och använda befintliga resurser förnuftigt. En budgetanpassning av verksamheternas kostnader behövs till och med 2018 med cirka 50 miljoner 2018. 6. Tilldela flerårsplan 2016 nettokostnader inkl kapitalkostnader 471 213 tkr. 7. Tilldela flerårsplan 2017 nettokostnader inkl kapitalkostnader 485 639 tkr. 8. Tilldela flerårsplan 2018 nettokostnader inkl kapitalkostnader 498 093 tkr. 9. I de fall olika mål som fullmäktige uttalat skulle komma i konflikt med ramen så gäller att ramens storlek går i första hand fram till dess fullmäktige fattar annat beslut. 10. Anta ansvarstilldelningen i Mål och budget 2015 och flerårsplan 2016-2018. Fullmäktige beslutar om kommunstyrelsens uppdrag och mål samt resurstilldelning. Kommunstyrelsen fördelar kommunstyrelsens uppdrag och mål samt resurser på och mellan verksamheterna. Kommunchef fördelar uppdrag och mål samt resurser på och mellan programpunkterna inom respektive verksamhet. 60 Bilaga 4 Kommunfullmäktiges protokoll 2014-12-01 § 113 Forts. § 113 Verksamhetschef fördelar uppdrag och mål samt resurs inom respektive programpunkt. Enhetschef fördelar uppdrag och mål samt resurser inom sin enhet. 11. Anta investeringsutrymme för 2015-2018 2015 2016 2017 2018 20 000 tkr 15 000 tkr 15 000 tkr 15 000 tkr Resurser till investeringar inom verksamheten Renhållning kan tilldelas genom extern upplåning. Kräver dock ett särskilt beslut avseende upplåning till kommunfullmäktige. 12. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att fördela 2015 års investeringsbudget på specifika projekt preciserade med syfte, tidsplan och investeringskalkyl. 13. I övrigt anta förslag till Mål och budget 2015 och flerårsplan 2016-2018. 14. Kommunstyrelsen ges i uppdrag att omgående påbörja Mål- och budgetarbetet avseende 2016-2019. 61 Nordanstigs kommun Box 56 820 70 Bergsjö 0652-360 00 www.nordanstig.se
© Copyright 2024