Skatteverkets promemoria Beskattningsdatabasen, bouppteckning

Stockholm den 28 april 2015
R-2015/0430
Till Finansdepartementet
Fi2012/4241
Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 10 mars 2015 beretts tillfälle att avge
yttrande över Skatteverkets promemoria Beskattningsdatabasen, bouppteckning och
äktenskapsregister, bilaga till dnr 131 89000-15/113.
Advokatsamfundet har ingen erinran mot förslagen, dock med undantag för nedan angivna
påpekanden.
Kort inledande kommentar till innehållet i promemorian
När förändringar ska äga rum i regelverk som avser behandling av personuppgifter ska
inte bara beaktas vad som är tekniskt möjligt och ändamålsenligt för olika typer av
verksamheter, utan även hur förändringarna kan komma att påverka skyddet för den
personliga integriteten. Sålunda är det av yttersta vikt att väga risken för att personuppgifter sprids på ett olämpligt sätt mot den nytta regelförändringarna innebär.
Advokatsamfundet anser att promemorian saknar närmare analys i detta avseende och en
komplettering härvidlag bör övervägas innan promemorian läggs till grund för
lagstiftning.
Advokatsamfundet har tidigare påtalat att registerlagstiftningen är svåröverblickbar både
sett till verkningar på de enskildas personliga integritet samt till den faktiska
tillämpningen av de föreslagna lagrummen och rekvisiten, då det finns ett allt för stort
antal skilda lagar om myndigheters personuppgifts- och registerhantering samt även
bristande överensstämmelse mellan grundläggande begrepp i dessa lagar (se bl.a.
Advokatsamfundets remissyttrande över Skatteverkets promemoria Behandling av
2
personuppgifter i Skatteverkets verksamhet med brottsutredningar, samt remissyttrande
över Skatteverkets promemoria med förslag till ny lag om behandling av personuppgifter i
äktenskapsregisterverksamhet m.m.). Advokatsamfundet vidhåller tidigare lämnade
synpunkter i detta avseende.
Förslaget till lag om behandling av personuppgifter i Skatteverkets
äktenskapsregister- och bouppteckningsverksamheter
I förslaget till 6 § lag om behandling av personuppgifter i Skatteverkets äktenskapsregister- och bouppteckningsverksamheter anges att personuppgifter får behandlas ”om
det behövs” i nämnda verksamheter. Advokatsamfundet anser att det närmare bör utredas
om det går att precisera 6 § i förslaget såvitt avser för vilka ändamål personuppgiftsbehandling får ske. Vid en genomgång av ett antal olika speciella registerförfattningar på
olika områden, se t.ex. 4 § lagen om behandling av uppgifter i Tullverkets verksamhet, 8 §
apoteksdatalagen, 3 § lagen om det statliga personadressregistret och 2 kap. 7-9 §§
polisdatalagen, konstaterar Advokatsamfundet att man i dessa regelverk mer i detalj har
specificerat för vilka ändamål personuppgifter får behandlas. Måhända avser de här
angivna regelverken generellt mer integritetskänslig personuppgiftsbehandling än den som
äger rum i Skatteverkets äktenskapsregister- och bouppteckningsverksamheter, men
Advokatsamfundet anser likväl att skyddet för den enskildes personliga integritet skulle
tillvaratas bättre om 6 § i förslaget preciserade mer i detalj för vilka syften, ändamål,
personuppgiftsbehandling får ske.
Promemorian anger i motiveringen till 6 § på s. 51 att ”För det fall det finns en
författningsenlig skyldighet för Skatteverket att fullgöra en uppgift måste verket kunna
behandla de personuppgifter som kan behövas för att fullgöra denna skyldighet. Därför
bör ingen uppräkning ske i lagtexten vilka dessa uppgifter kan vara. Å andra sidan
innebär det ett krav på Skatteverket att inte behandla andra uppgifter än vad som är
nödvändigt.” Advokatsamfundet anser att en uppräkning i lagtexten av vilka uppgifter
som får behandlas skulle medföra ett bättre skydd för den enskilde mot att andra uppgifter
än vad som är nödvändigt behandlas, sålunda ett bättre skydd för den personliga
integriteten. Går det inte att i detalj precisera dessa uppgifter, borde det åtminstone gå att
övergripande precisera vilka typer av personuppgifter som får behandlas. Om detta skulle
preciseras i lagtexten så långt det är möjligt kan även, för det fall det skulle visa sig att
ytterligare personuppgifter behöver behandlas, följande tillägg göras i 6 §: ”Regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela föreskrifter om de
ytterligare uppgifter som får behandlas för här angivna ändamål”.
I 7 § i förslaget till lag om behandling av personuppgifter i Skatteverkets
äktenskapsregister- och bouppteckningsverksamheter synes det förekomma några mindre
korrekturfel. I lagtexten förkortas dels personuppgiftslagen till ”PuL”, en förkortning som
torde vara onödig eftersom den inte används senare i lagtexten, utan i 10 § skrivs hela den
lagens namn ut, dels finns det ett onödigt bindestreck i första meningen där personuppgiftslagen skrivs ut.
3
Vidare, för det fall Advokatsamfundets synpunkter rörande 6 § hörsammas, dvs. att bara
vissa specificerade uppgifter får behandlas, torde denna 7 § bli överflödig. I så fall får ju
bara vissa preciserade typer av uppgifter behandlas, och enkom för vissa specificerade
syften, allt oaktat om det anses vara känsliga personuppgifter eller inte enligt 13 §
personuppgiftslagen. I flera speciella registerförfattningar som Advokatsamfundet har
granskat, där de personuppgifter som får behandlas har räknats upp i lagtexten, finns inte
denna reglering för att den torde vara överflödig.
I 8 § i förslaget begränsas vilka sökbegrepp som får användas vid sökning. Bland annat
anges här att som sökbegrepp endast får användas uppgifter som avses i 5 kap. 2 §
offentlighets- och sekretesslagen. Emellertid i första stycket p. 4 i detta sistnämnda lagrum
anges ”…i korthet vad handlingen rör.” Detta innebär i så fall att vilka sökbegrepp som
helst kan användas, i korthet vad handlingen rör kan ju vara i princip vad som helst. Detta
skulle enligt Advokatsamfundet innebära ett för stort intrång i den enskildes personliga
integritet. Vidare, med hänsyn till vad Advokatsamfundet har angett beträffande 7 §, bör
andra stycket i 8 § ändras. Sammanfattningsvis föreslår därför Advokatsamfundet att 8 §
får följande lydelse, där förändringarna jämfört med förslaget i promemorian har
markerats med fetstil:
”8 § Vid sökning får endast uppgifter som avses i 5 kap. 2 § första stycket punkt 1-3
offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) användas som sökbegrepp. Vid sökning efter
handlingar får dessutom uppgift om namn och person- eller samordningsnummer
användas som sökbegrepp. Som sökbegrepp får dock inte känsliga personuppgifter enligt
13 § personuppgiftslagen användas”.
Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i
Skatteverkets beskattningsverksamhet
Med hänsyn till Advokatsamfundets påpekande rörande 8 § i förslaget till lag om
behandling av personuppgifter i Skatteverkets äktenskapsregister- och bouppteckningsverksamheter, bör även 2 kap. 10 § i förslaget till lag om ändring i lagen om behandling
av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet ändras så att som sökbegrepp endast
får användas uppgifterna enligt 5 kap. 2 § första stycket punkt 1-3 offentlighets- och
sekretesslagen.
Förslaget till förordning om ändring i förordningen (2001:588) om behandling av
uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet
I 13 § föreslås att enstaka uppgifter om andra personer än den som begär ut uppgifterna
skall få lämnas ut på medium för automatisk databehandling till enskilda. I promemorian
på s. 38 och 39 framgår i motiveringen till denna bestämmelse att ”Det är i första hand ett
systematiskt eller återkommande elektroniskt utlämnande av en sammantaget större
mängd personuppgifter som kräver begränsningar av integritetsskyddsskäl. Genom att ett
utlämnande är begränsat till enstaka uppgifter ingår att en bedömning ska göras i varje
enskilt fall. Nivån på kravet på säkerhet är beroende av de överförda uppgifternas
4
känslighet. Det vilar på Skatteverket att bygga upp lämpligt avvägda säkerhetssystem och
rutiner för att uppnå den säkerhet de aktuella uppgifterna kräver”. Advokatsamfundet
instämmer i dessa synpunkter, men ifrågasätter lämpligheten i att detta ska överlämnas till
Skatteverket att avgöra, när det rör en så integritetskänslig fråga.
SVERIGES ADVOKATSAMFUND
Anne Ramberg