Litteraturlista HT15

INSTITUTIONEN FÖR LITTERATUR,
IDÉHISTORIA OCH RELIGION
LITTERATURLISTA
Gäller fr.o.m. ht 2015
LGSV30, Svenska 3 för gymnasielärare, 15hp
Delkurs 1: Utveckling och uppföljning av läsförståelse, 7,5 hp
Borgström, Eric: Vad räknas som belägg för skrivförmåga?: Ett textkulturellt perspektiv på
skrivuppgifter i den svenska gymnasieskolans nationella prov, sid 1-34. Sakprosa, Vol
6, nr 1, 2012.
Bråten, Ivar (red.) (2008). Läsförståelse i teori och praktik. Lund:
Studentlitteratur. (Läses i urval enligt lärares anvisningar, ca. 150 s.)
Davidsson, Eva, Karlsson, Karl-Göran & Oskarsson, Magnus: Trender och
likvärdighet – svenska elevers resultat på PISA naturvetenskap i en
internationell jämförelse, sid 37-52. Utbildning och demokrati, Vol 22, nr
3, 2013.
Se: http://www.oru.se/Forskning/Forskningsmiljoer/miljo/HS/Utbildningoch-Demokrati/Utbildning--Demokrati/Tidigare-nummer/
Jakobsson, Anders: Tema: Storskaliga studier Kunskapsmätningar som paradox
och möjlighet, sid 5-12 Utbildning och demokrati, Vol 22, nr 3 2013.
Se: http://www.oru.se/Forskning/Forskningsmiljoer/miljo/HS/Utbildningoch-Demokrati/Utbildning--Demokrati/Tidigare-nummer/
Jakobsson, Anders: Att undersöka kunskapstrender med hjälp av PISA. sid 13-36
Utbildning och demokrati, Vol 22, nr 3, 2013.
Se: http://www.oru.se/Forskning/Forskningsmiljoer/miljo/HS/Utbildningoch-Demokrati/Utbildning--Demokrati/Tidigare-nummer/
Janks, Hilary (2010). Literacy and power. London: Routledge. (272 s.)
Nordenfors, Mikael (2008). ”Kan en skrattande ödla vara nyttig?” I: Pedagogiska
magasinet 1/2008. S. 68-70. (3 s.) (Kopia.)
Liberg, Caroline och Roger Säljö (2010). ”Grundläggande färdigheter – att bli
medborgare.” I: Lundgren, Ulf P., Roger Säljö och Caroline Liberg (red.)
(2010). Lärande Skola Bildning. Grundbok för lärare. Stockholm: Natur
och Kultur. S. 233-254. (22 s.)
Martin, J.R & David Rose (2013). Skriva läsa lära. Stockholm: Hallgren &
Fallgren. (380 s.)
Skolverket (2013) PISA 2012 – resultaten i koncentrat. Online-resurs via
Skolverkets hemsida.
Östlund-Stjärnegårdh, Eva (2008). ”Frågan om skrattande ödlor har inte kritiserats
av andra lärare.” I: Pedagogiska magasinet 3/2008. S. 64-66. (3 s.)
(Kopia.)
Övrigt
Läs-och skrivportalen (Läslyftet). Web-resurs:
https://lasochskrivportalen.skolverket.se/
Vanliga frågor om PISA. Web-resurs: http://www.skolverket.se/statistik-ochutvardering/internationella-studier/pisa
Ytterligare aktuell litteratur enligt lärares anvisningar, högst 200 sidor.
Referenslitteratur
Skolinspektionen (2012). Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9. Rapport
2012:10. (40 s.)
On-line-pdf: http://www.skolinspektionen.se/sv/Tillsyn-granskning/Kvalitetsgranskning/Genomfordakvalitetsgranskningar/Lasundervisningen-i-svenska-for-arskurs-7-9/
Skolverket (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för
gymnasieskola 2011. Stockholm: Fritzes. (http://www.skolverket.se)
2 (4)
Delkurs 2: Textreception och textproduktion, 7,5 hp
TK=Textkompendium
Culler, Jonathan (2011), kap. ”Berättande”. I: Litteraturteori. En mycket kort
introduktion. Lund: Studentlitteratur. S. 85–95 (11 s.) (TK)
Diaz, Patricia (2012). Webben i undervisningen. Digitala verktyg och sociala
medier för lärande. Lund: Studentlitteratur. S. 219–230 (12 s.) (TK)
Dysthe, Olga, Hertzberg, Frøydis & Løkensgard Hoel, Torlaug (2002). Skriva
för att lära. Skrivande i högre utbildning. Lund: Studentlitteratur. S.
127–141. (15 s.). Aktualiseras från tidigare kurs.
Forslid, m.fl. ”Att förhandla litterärt värde. Sami Said och Väldigt sällan fin”,
Tidskrift för litteraturvetenskap 2013:3–4, s. 121–134 (14 s.) (Fulltext på
nätet)
Hoel, Torlaug Løkensgard (2001). Skriva och samtala: lärande genom
responsgrupper. Lund: Studentlitteratur, (15 s.), (TK).
Larsson, Lisbeth (2012). ”Om värdet av att läsa skönlitteratur”. I: Läsarnas
marknad, marknadens läsare. En forskningsantologi utarbetad för
Litteraturutredningen. Ulla Carlsson & Jenny Johannisson (red.). S. 131–
140 (10 s.) (TK)
Lilja, Eva (1991). Den dubbla tungan. En studie i Sonja Åkessons poesi.
Göteborg: Daidalos. S. 17–30 (14 s.)(TK)
Malmström, Martin (2012). Tillbaka till texten: derivativt skrivande i en svensk
gymnasieklass. Licentiatavhandling Malmö : Malmö högskola,
Lärarutbildningen, 2012. (Fulltext på nätet)
Olin-Scheller, Christina & Wikström, Patrik (2010). Författande fans. Lund:
Studentlitteratur (96 sidor + material på nätet)
Olsson, Anders, ”Intertextualitet, komparation och reception”. I:
Litteraturvetenskap – en inledning. Staffan Bergsten (red.). S. 51–69 (19
s.)(TK)
Persson, Magnus (2012[2009]). ”Den motvilliga apologetiken. Om några
samtida författares försvar av litteratur och läsning”. I: Den goda boken. S.
183– 192 (10 s.) (TK)
3 (4)
Steiner, Ann (2012). ”Digital litteraturkritik”. I: Litteraturens nätverk.
Berättande på internet. Christian Lenemark (red.). S. 51–63 (13 s.) (TK)
Roos, Jeanette (2014). ”Drama och teater som estetiska lärprocesser”. I Anders
Burman, (red.), Konst och lärande: essäer om estetiska lärprocesser. Huddinge:
Södertörns högskola. S 291–311, (20 s.) (Fulltext på nätet).
Torell, Örjan (2002). Hur gör man en litteraturläsare? Om skolans
litteraturundervisning i Sverige, Ryssland och Finland. Rapport nr 12.
Härnösand: Institutionen för Humaniora, Mitthögskolan, ca 15 sidor (TK)
Widhe, Olle, (2015). “Kroppslighet och läsintresse”, Läslyftet, Skolverket, ca 8
sidor (TK)
Bokbloggar, bokcirklar på nätet
Ytterligare aktuella texter enligt lärares anvisningar tillkommer, högst 100 sidor.
Skönlitteratur
Bradbury, Ray. Fahrenheit 451 (pocket)
Ekman, Kerstin. Mordets praktik (pocket)
Ohlsson, Bengt. Gregorius (pocket, valda delar)
Söderberg, Hjalmar. Doktor Glas (pocket)
Åkesson, Sonja. ”Självbiografi (replik till Ferlinghetti)” (TK)
Fem till tio noveller (TK)
Referenslitteratur
Skolverket (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma
ämnen för gymnasieskola 2011. Stockholm: Fritzes.
(http://www.skolverket.se)
4 (4)