1. No category

 Studiehandledning Naturorienterande ämnen 972g13 och 972g28 HT 2015, Lärarprogrammet, Linköpings universitet 1 2 Linköpings universitet
Lärarprogrammet, ht -15
972G13 / 972G28
Campus Norrköping
2015-09-04
Välkommen till kursen Naturorienterande ämnen!
Kursansvarig: Klas Johnsson, 011-36 31 70, B454
Här följer en beskrivning av kursens upplägg och de olika moment som ingår i kursen.
Kursmål: Se kursplan på kursens hemsida.
Kursens upplägg och examinationer
Kursen börjar måndagen den 21/9 i Norrköping och tisdag 22/9 i Linköping, och pågår till fredagen
den 22 januari 2016. Innehållet i kursen är organiserat kring fyra teman: Det första temat är knutet till
Biologi (vecka 39-41). Sedan går ni ut på er VFU period (vecka 42-43). När ni kommer tillbaka är det
Fysiken som ligger i centrum (vecka 44-48). Innan juluppehållet kommer ni att arbeta med Kemi
(vecka 49-51). Efter juluppehållet studerar ni Klimatfrågor (vecka 2-3) Till vartdera temat är knutet ett
antal uppgifter, övningar, laborationer, exkursioner, seminarier och föreläsningar.
Provkoder och examinerande uppgifter i kursen I kursen ingår 10 st provkoder. Uppgifterna skall du genomföra individuellt eller i grupp.
Provkod
Hp
Betyg
Namn
Examinator Bilaga
SME9
4,5hp
U/G/VG
Naturvetenskaplig uppgift
Martin
1
SM14
6hp
U/G/VG
Didaktikuppgift
Emma
2
SME7
1,5hp
U/G
Rymden
Klas
3
SME8
2hp
U/G
Rörelse-vågor och krafter
Klas
4
SM13
1,5hp
U/G
Litteraturseminarium
Klas
5
SM11
2hp
U/G
Kemi
Annika, Klas 6
MRE2
2hp
U/G
Flöden och kretslopp
Anders
7
OBL1 Exkursioner
D
sid 7
OBL2 Övningar
D
sid 8-9
OBL3 Laborationer
D
sid 9-10
3 Omexaminationer Vi kommer att koncentrera omexaminationer till endast en ort, Norrköping eller Linköping. Observera
att många ordinarie examinations- och undervisningstillfällen upprepas flera gånger, och att det
eventuellt finns möjlighet för dig att ”byta tid” om du blir sjuk och inte kan delta – fråga ansvarig
lärare i god tid! Om du ändå behöver genomföra en omexamination, glöm inte att kontakta berörd
lärare någon vecka innan omexaminationen.
Omexaminationer: examinerande seminarier
Uppgift 2, Didaktikuppgift
Uppgift 3, Rymden
Uppgift 4, Rörelse-vågor och krafter
Uppgift 5, Litteraturseminarium
Uppgift 8, Kemi
Uppgift 9, Flöden och kretslopp
v.51
v.51
v.50
v.51
v.03
vt.16
Emma Forsen
Klas Johnsson
Klas Johnsson
Klas Johnsson
Annika Björn
Anders Jidesjö
v.44
v.41
v.49
v.49
vt.16
v.51
v.49
v.51
Martin Nelzen
Martin Nelzen
Klas Johnsson
Daniel Orraryd
Anders Jidesjö
Astrid Berg
Klas Johnsson
Klas Johnsson
Igentagning av obligatoriska moment
Exkursion 1-3
Övning 1-2
Övning 3
Övning 4
Övning 5
Hemlabbseminarium 1-2
Laboration 2-3 (Fysik)
Laboration 4-5, (Kemi)
VFU:n (972G28) Vecka 42-43 är ni på VFU. Där tränar ni de didaktiska- och sociala lärarförmågorna, som sedan
examineras av er examinator. Ta kontakt med er handledare i god tid för att komma överens om
ansvarsområde/tema för veckorna. Under VFU-veckorna utför ni de uppdrag som är kopplade till
uppgift 2, didaktikuppgiften - Uppdrag NO-undervisning.
Övrigt
Studiebesök: Fenomenmagasinet. Vecka 47/48 besöker vi Fenomenmagasinet i Linköping. Där kommer Jan Engqvist att hålla en
föreläsning om hur Science Center kan användas som resurs i undervisningen (ca 45 minuter).
Resterande tid besöker vi basutställningarna samt provar på en ”hands-on” aktivitet.
4 Undervisningsmoment i kursen
Föreläsningar
Föreläsningarna förutsätter att man är inläst på den angivna litteraturen. Observera att föreläsningarnas
längd är 90 minuter exklusive eventuell rast.
F1 Vad är naturvetenskap?
Litt: Naturvetenskapens bärande idéer, kap.1, 8,9
Naturen, naturvetenskapen och lärandet, kap.1, sid.13-26,
kap.11, sid. 200-223
Lärare: Ragnhild Löfgren
F2 Naturlandskap
Litt: Ekologi – en introduktion, sid. 69-80,
101-142.
Vägar till naturvetenskapens värld, kap. 12.
Grundskolans naturvetenskap, kap. 8
Lärare: Martin Nelzén
F3 Samspel i Naturen
Litt: Ekologi – en introduktion, sid. 25-47,
143-154, 157-74
Vägar till naturvetenskapens värld, kap. 9
Grundskolans naturvetenskap, kap. 12 och 13.
Lärare: Martin Nelzén
F4 Att dokumentera med kamera
Litt: Kompendium i IKT
Lärare: Patrick Schooner
F5 ”Kroppen”
Litt:
Vägar till naturvetenskapens värld, kap.6, 7 och 8.
Grundskolans naturvetenskap, s.119-128.
Naturvetenskapens bärande idéer, kap 4.
Lärare: Martin Nelzén
F6 Big Bang
Litt: Naturvetenskapens bärande idéer, kap.7
Naturen, naturvetenskapen och lärandet, kap 2,3,6
När kemin stämmer, kap. 1,4
Lärare: Klas Johnsson
F7 Astrobiologi - förutsättningar för liv
Litt: Naturvetenskapens bärande idéer, kap.4, s.91-94
Naturen, naturvetenskapen och lärandet, kap. 10
Grundskolans naturvetenskap, kap. 8 s.81-91, kap. 10
s.143-150
Lärare: Klas Johnsson
F8 Energi
Litt: Naturvetenskapens bärande idéer, kap.3
Vägar till naturvetenskapens värld, kap.4
Grundskolans naturvetenskap, kap.10, s.143-151
5 Lärare: Klas Johnsson
F9 Materia
Litt: Naturvetenskapens bärande idéer, kap.2, s.23-26
Naturen, naturvetenskapen och lärandet, kap 5
Vägar till naturvetenskapens värld, kap. 3 s.35-39
Grundskolans naturvetenskap, kap.10 s.129-142
Att förstå och använda naturvetenskapen, Workshop nr3
Att förstå naturen - från vardagsbegrepp till kemi,
Workshop nr2 (Materiens byggnad)
Kompendium i kemi, del 1.
Lärare: Astrid Berg
F10 Luft
Litt: Naturvetenskapens bärande idéer, kap.2, s.26-30
När kemin stämmer, kap. 5-6, 8
Vägar till naturvetenskapens värld, kap. 3 s.40-55.
Grundskolans naturvetenskap, kap. 8, s.88-97 kap. 10
s.129-142
Naturen, naturvetenskapen och lärandet, kap.2, sid.27-38.
Att förstå och använda naturvetenskapen, Workshop nr3 Att förstå naturen - från vardagsbegrepp till kemi,
Workshop nr3, nr5, sid.115-129
Kompendium i kemi, del 1.
Lärare: Astrid Berg
F11 Vatten
Litt: Se föreläsning 10
Lärare: Astrid Berg
F12 Ljus och ljud
Litt: Naturvetenskapens bärande idéer, s.65-69
Grundskolans naturvetenskap, sid. 151-158
Barn och naturvetenskap, sid. 156-158
Naturen, naturvetenskapen och lärandet, kap.4, sid. 72-78
När kemin stämmer, kap. 2-3
Lärare: Klas Johnsson
F13 Mekanik
Litt: Naturvetenskapens bärande idéer, kap.6
Grundskolans naturvetenskap, sid. 158-166
Barn och naturvetenskap, sid. 14-25, 75-76, 154-155
Naturen, naturvetenskapen och lärandet, kap.4, sid. 67-72
Vägar till naturvetenskapens värld, kap. 4
Lärare: Klas Johnsson
F14 Kemi i vardagen I
Litt: Naturvetenskapens bärande idéer, kap.2, s.30-33
Vägar till naturvetenskapens värld, kap. 3,4
Naturen, naturvetenskapen och lärandet, kap. 5
Att förstå naturen - från vardagsbegrepp till kemi,
Workshop nr4 (Blandning, lösning)
Kompendium i kemi, del 2.
6 När kemin stämmer, kap. 9 och 15
Lärare: Annika Björn och Astrid Berg
F15 Kemi i vardagen II
Litt: Naturvetenskapens bärande idéer, kap.2, s.30-33
När kemin stämmer, kap. 7
Grundskolans naturvetenskap, kap. 10 s.136-142
Att förstå naturen - från vardagsbegrepp till kemi,
Workshop nr1 (Materiens bevarande), nr5 (Ämnen)
sid.130-134, nr6 (Kemisk reaktion)
Kompendium i kemi, del 2.
Lärare: Annika Björn och Astrid Berg
F16 Kretslopp 1
Litt:
Vägar till naturvetenskapens värld, kap. 4, kap.6 sid 92106, kap. 11 och 12.
Naturvetenskapens bärande idéer, kap. 3 och 7.
Lärare: Anders Jidesjö
F17 Kretslopp 2
Litt:
Samma som F16.
Lärare: Anders Jidesjö
Exkursioner (OBL1)
Två lärarledda exkursioner (Exkursion 1 och 2) och en hemexkursion (Exkursion 3, utan handledare i
arbetsgruppen) kommer att genomföras under kursen. Vid dessa gäller kläder efter väderlek. Tag med
anteckningsmaterial, sittunderlag, fika och surfplatta/mobiltelefon (gäller hemexkursionen). Samtliga
exkursioner ingår i provkod OBL1.
Exkursion 1: Natur-­‐ och kulturlandskap och artkunskap. Vecka 39. Norrköping: Samling vid entréen till Bomullsspinneriet kl 08.15. Mer information kommer på
LISAM.
Linköping: Samling vid Campus-busshållplatsen vid Universitetssjukhuset,
(maskinhallen/campusbussen) kl 08.15 respektive 13.15. Mer information kommer på LISAM
Litteratur att läsa inför exkursionen: Se läsanvisning till föreläsning 2
Ansvarig lärare: Martin Nelzén
Exkursion 2: Naturlandskap. Vecka 40 Norrköping: Samling i Torshag kl 08.33. Mer information kommer på LISAM
Linköping: Tinnerö eklandskap. Samling vid Smedstad dammar kl 08.15 respektive kl 13.15. Mer
information kommer på LISAM
Litteratur att läsa inför exkursionen: Se läsanvisning till föreläsning 3
Ansvarig lärare: Martin Nelzén
7 Exkursion 3. Hemexkursion. Vecka 40. Exkursion 3 genomför ni tillsammans i arbetsgruppen. Du och din grupp skall besöka 3st olika
biotoper som ni ska dokumentera med fotografier. Ni fotograferar med surfplatta eller mobil/kamera. I
Bilaga 8 finner ni mer information kring vad ni skall observera och dokumentera på platsen för
biotopen, samt ett schema över vilka tre biotoper som er grupp skall besöka. Observera också att ni:
-
Vid föreläsning 2 (Martin Nelzen), får ni mer information om uppgiften.
Vid föreläsning 4 (Patrick Schooner), får ni lära er hur ni dokumenterar ert besök i fält.
Vid behov kan få ytterligare handledning kring själva fotograferingsarbetet eller därtill
kopplade tekniska frågor (Kontaktperson: Patrik Schooner)
Exkursionsseminarium Hemexkursionen följs upp av ett seminarium på Campus, där vi diskuterar de miljöer ni besökt. I
bilaga 8 finner ni mer utförliga instruktioner till detta seminarium.
Litteratur att läsa inför exkursionen: Se läsanvisningar till föreläsning 2 och 3.
Ansvariga lärare: Martin Nelzén
Övningar (OBL2)
Under kursen ingår 5 st övningar som samtliga är examinerande moment. Under övningarna varvas
teoretiska genomgångar med praktiska övningar. Inför varje övning läser du angiven litteratur.
Övning 1. Artkunskap och bearbetning av insamlat mtrl. Vecka 40. Denna övning är en uppföljning av exkursionerna samt en bearbetning av det mtrl som samlats in.
Ansvarig lärare: Martin Nelzén Övning 2. Jämförande anatomi, fysiologi och morfologi mellan olika arter. Vecka 41. Denna övning innehåller en genomgång av olika organsystem samt jämförelse av människan i relation
till andra organismer.
Ansvarig lärare: Martin Nelzen
Övning 3. Planetvandring. Vecka 44. Arbetsgrupperna presenterar våra planeter, vid en skalenlig utomhusvandring (ca 1 km).
Ansvarig lärare: Klas Johnsson
Övning 4. Evolution och teleologi. Vecka 45. Under passen lär vi oss mer om Charles Darwins väg fram till teorin om naturligt urval och genomför
övningar som synliggör hur slump och urval leder till synbarlig målinriktad utveckling.
Litteratur att läsa inför övningen: Naturvetenskapens bärande idéer, kap.5, Grundskolans
naturvetenskap, kap.9 s.108-121. Utdrag ur Teorier i det naturvetenskapliga klassrummet (kap.11 sid.
153 – 168, delas ut vid kursstart),
Naturen, naturvetenskapen och lärandet, kap. 7-9, 11, Vägar till naturvetenskapens värld, kap. 10.
Ekologi – en introduktion, kap.5, sid 81-100. Titta även på Animationen om evolutionära mekanismer:
Ansvarig lärare: Daniel Orraryd
8 Övning 5. Fotosyntes och respiration. Vecka 02. Fokus för denna övning är fotosyntesen – utgångspunkten för växternas energi- och
materialförsörjning och därmed, i slutänden, för närapå allt liv på jorden. Övningen syftar till att
koppla samman atmosfär med odlingsbarhet och försörjning genom att undersöka ljusets väg,
omvandlingar via växters fysiologi och metabolism samt konsekvenser av dessa processer.
Litteratur att läsa inför övningen: Grundskolans naturvetenskap, kap.12, s.175-81
Vägar till naturvetenskapens värld, kap.6, s.92-106. Naturvetenskapens bärande idéer, s.32-41
Ansvarig lärare: Anders Jidesjö
Laborationer och labbseminarier (OBL3)
I kursens ingår 6st laborationer (obligatoriska moment), varav 2 st hemlaborationer (hemlaboration 1
och hemlaboration 2). Hemlaborationerna följs upp med ett labbseminarium (obligatoriskt moment).
Inför varje hemlaboration och labbseminarium förbereder du dig genom att läsa angiven litteratur.
Hemlaboration 1 och 2. Vecka 45 och 46. Hemlaboration (2 st) genomför ni tillsammans i arbetsgruppen, hemma vecka 45 och 46 (se schemat).
Vissa av experimenten i respektive laboration skall ni dokumentera med hjälp av film. Laborationerna
följs upp med varsitt labbseminarium på Campus (vecka 47 och 48). Den första laborationen omfattar
ett antal experiment inom temat Luft, och den andra laborationen ett antal experiment inom temat
Fasövergångar. Vid föreläsning 10 och 11 (Astrid Berg) kommer att få introducerande instruktioner
till laborationerna. I Bilaga 9 finner ni mer utförliga instruktioner till hemlaborationerna.
Litteratur: Se läsanvisningar till föreläsning 10 och 11.
Ansvariga lärare: Astrid Berg (Norrköping) och Klas Johnsson (Linköping).
Laboration 1. Ljus och ljud. Vecka 46. Under denna laboration undersöker vi begreppen ljus och ljud.
Litteratur: Se läsanvisningar till föreläsning 12.
Ansvarig lärare: Klas Johnsson
Laboration 2. Kraft och rörelse. Vecka 47. Under denna laboration undersöker vi olika begrepp inom mekaniken.
Litteratur: Se läsanvisningar till föreläsning 13.
Ansvarig lärare: Klas Johnsson Laboration 3. Kemin i vardagen I. Vecka 49. Under denna laboration undersöker vi några av kökets kemikalier utifrån begreppet löslighet.
Litteratur: Se läsanvisningar till föreläsning 14.
Ansvarig lärare: Annika Björn och Klas Johnsson
Laboration 4. Kemin i vardagen II. Vecka 50. Under denna laboration undersöker vi hur några av kökets kemikalier kan reagera med varandra.
Litteratur: Se läsanvisningar till föreläsning 15.
Ansvarig lärare: Annika Björn och Klas Johnsson
Medverkande lärare i kursen
9 Astrid Berg
Annika Björn
Emma Forsén
Anders Jidesjö
Klas Johnsson
Ragnhild Löfgren
Magnus Gålfalk
Martin Nelzén
Daniel Orraryd
Patrik Schooner
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
[email protected]
10 Kurslitteratur
Andersson, B. (2008). Grundskolans naturvetenskap : helhetssyn, innehåll och progression. Lund:
Studentlitteratur.
Andersson, B. (2012) Evolution genom naturligt urval. Utdrag ur: Teorier i det naturvetenskapliga
klassrummet . Kap.11 sid. 153 – 168. Delas ut vid kursintroduktionen.
Andersson, B. et al. (2003). Att förstå och använda naturvetenskapen. Finns på:
https://gupea.ub.gu.se.handle/2077/10625
Andersson, B. et al. (2003). Att förstå naturen - från vardagsbegrepp till fysik. Finns på:
https://gupea.ub.gu.se.handle/2077/10627
Andersson, B. et al. (2003). Att förstå naturen - från vardagsbegrepp till kemi. Finns på:
https://gupea.ub.gu.se.handle/2077/10628
Andersson, B. et al. (2003) Att förstå naturen - från vardagsbegrepp till biologi. Finns på:
https://gupea.ub.gu.se.handle/2077/10626
Areskoug, M. et al. (2014). Naturvetenskapens bärande idéer – För lärare F-6. Malmö: Gleerups.
Ekstig, B. (2002). Naturen, naturvetenskapen och lärandet. Lund: Studentlitteratur.
Elfström. (2008) Barn och naturvetenskap. Stockholm: Liber.
Helldén, G. (2010). Vägar till naturvetenskapens värld : ämneskunskaper i didaktisk belysning.
Stockholm: Liber.
Lindegren, R. (2007). När kemin stämmer : samtal om kemiska samband. Lund: Studentlitteratur.
Pleijel, H. (2013). Ekologi - en introduktion. Malmö: Gleerups.
Kompendium
Kompendium i kemi (del 1 och del 2). Kopierat material, delas ut vid kursintroduktionen.
Kompendium i IKT. Kopierat material, finns på LISAM.
11 Kursen i koncentrat
v.39
Kursintroduktion
Föreläsning 1-3 (Linköping)
Föreläsning 1-5 (Norrköping)
Exkursion 1
VFU-introduktion
v.40
Föreläsning 4-5 (Linköping)
Exkursion 2-3
Övning 1 (Linköping)
Övning 1-2 (Norrköping)
v.41
Övning 2 (Linköping)
Uppföljning av hemexkursionen (Exkursion 3)
Handledning ”VFU-uppdraget”
Återtag av övning 1 och 2
Inlämning av biotopuppgiften
v.42-43
VFU
v.44
Föreläsning 6-8
Återtag av exkursion 1-3
Övning 3
v.45
Föreläsning 9-11
Övning 4
Handledning ”VFU-uppdraget”
Laborationssäkerhet
Seminarium ”Rymden”
Genomföra hemlaboration 1
v.46
Föreläsning 12
Laboration 1
Genomföra hemlaboration 2
v.47
Föreläsning 13
Fenomenmagasinet (Linköping)
Laboration 2
Seminarium hemlaboration 1
v.48
Litteraturseminarium
Fenomenmagasinet (Norrköping)
Seminarium ”Ljus och ljud”
Seminarium hemlaboration 2
Inlämning av ”VFU-uppdraget”
v.49
12 Föreläsning 14
Laboration 3
Återtag av laboration 1 och 2
Återtag av övning 3 och 4
v.50
Föreläsning 15
Laboration 4
Återtag av seminarium ”Ljus och ljud”
Seminarium ”VFU-uppdraget”
Handledning inför seminarium ”Kemi i vardagen”
v.51
Återtag av laboration 3 och 4
Återtag av hemlaboration 1 och 2
Återtag av seminarium ”Rymden”
Återtag av seminarium ”VFU-uppdraget”
Återtag av ”Litteraturseminariet”
Seminarium ”Kemi i vardagen”
Inlämning av filmen ”Kemi i vardagen”
v.02
Föreläsning 16-17
v.03
Återtag av seminarium ”Kemi i vardagen”
Övning 5
Seminarium ”Kretslopp och flöden”
13 Bilaga 1.
Uppgift 1. Livet i biotopen (SME9)
Mål
Uppgiften är en del i examinationen av följande kursmål:
beskriva och identifiera vanliga arter, deras habitat/livsmiljöer, livscykler och
samspel med varandra samt hur förändringar kan påverka den biologiska
mångfalden.
redogöra för människokroppen ur ett strukturellt och funktionellt perspektiv.
Genomförande
(Enskild uppgift. Skriftlig examination)
Under veckorna 39-41 ska du genomföra en biotopundersökning i ett eget valt område.
Området ska vara ungefär 0,5 hektar (70 x 70m) stort. Det ska innehålla minst två biotoper,
såsom hällmark, äng, hage, skog, myr, kärr, strandkant, bäck.
Denna uppgift tar sin utgångspunkt i tanken att kunskap om naturens arter och deras samspel
skapar en positiv känsla för naturen, en djupare ekologisk förståelse och en förmåga att ”läsa
naturen”. Detta leder i sin tur till ett ökat miljöengagemang och en ökad vördnad för naturen –
de varelser vi känner igen och förstår respekterar vi.
Genomför arbetet stegvis utifrån nedanstående punkter:
•
•
•
•
•
•
Du skall beskriva ditt område i text (max 300 ord) och med hjälp av en
egenhändigt gjord karta. Kartan skall innehålla skala, väderstreck och
teckenförklaring.
Du skall föra en loggbok över dina besök i området samt noterar höstens intåg i
naturen såsom lövens färg, lövfällning, flyttfåglar samt vädrets utveckling såsom
temperatur, solinstrålning, nederbörd, frost under observationsperioden. Du skall
göra minst ett besök i veckan.
Du skall redogöra för områdets geologi, dvs ange bergart, jordart samt jordmån.
Ta fram en representativ stuff och klistra fast på ett kartong- och plastkort (kpkort).
Inventera området upprätta strukturerad artlista utifrån mark-, fält-, busk- och
trädskikt. (Växterna brukar vara lätta att organisera men lite knepigare blir det
med djuren.)
Dokumentera minst 20 arter med fotografier (ange plats, tid och ”krabat”).
Välj ut tre arter som du plastar in (kp-kort) och fördjupar dig i respektive art.
Försök hitta så många ”ingångar” till arten som möjligt (biologiska fakta,
sånger, sägner/sagor, matlagning, folkmedicin, habitat, etc). Ange på kortet art,
datum och plats.
14 •
•
•
•
•
Välj ut tre olika organismer (en växt, ett icke däggdjur sam däggdjuret
människan) ur din 20-art-lista;
beskriv och jämför deras anatomi, fysiologi och reproduktion. Vilka skillnader
och likheter finns det?
Konstruera en näringskedja utifrån din artlista, där producenter-konsumenterdestruenter finns med.
Beskriv området med minst 20 naturvetenskapliga/ekologiska termer, (som
kursiveras).
Upprätta en referenslista.
Stöd för genomförandet av uppgift 1:
- Föreläsning 2 Naturlandskapet
- Föreläsning 3 Samspel i naturen
- Föreläsning 5 ”Kroppen”
- Exkursion 1 och 2 samt hemexkursionen 3
-Övning 1 och 2
Kurslitteraturen Ekologi – en introduktion, Vägar till naturvetenskapens värld (kap 9) och
Grundskolans naturvetenskap (kap 9).
Examination av uppgift 1:
Skriftlig rapport
Den skriftliga rapporten lämnas in fredagen den 9 oktober kl 13.00 Rapporten återlämnas 26
oktober. Bemöda dig om att göra en trevlig layout på arbetet. På försättsbladet ska det finnas
rubrik, vem som gjort det och i vilken kurs. Ett bedömningsprotokoll kommer att användas
där det framgår hur pass väl uppgiften har genomförts (betyg U/G/VG). De delar som
eventuellt underkänts görs kompletteringar på. Ytterligare information fås i samband med
föreläsningen ”Naturlandskap”, vecka 39.
Ansvarig lärare: Martin Nelzen
15 Bilaga 2
Uppgift 2. Uppdrag NO-undervisning – (Didaktikuppgift) (SM14)
Individuell uppgift. Muntlig och skriftlig examination.
Mål
Uppgiften är en del i examinationen av följande kursmål:
• Redogöra för val av innehåll och undervisningsformer och utifrån detta planera,
genomföra och utvärdera ett undervisningsmoment med naturvetenskapligt innehåll
för en elevgrupp, baserat på didaktisk forskning, nationella styrdokument och
lärresurser.
Genomförande
Denna uppgift kommer ni att arbeta med under hela kursen, och den examineras onsdag
respektive torsdag vecka 50. Det är en förhållandevis stor uppgift (6 hp) och den kräver att ni
arbetar mycket tillsammans i arbetsgruppen.
Uppgiften går ut på att ni ska designa, genomföra och utvärdera en undervisningssekvens,
och ni arbetar utifrån följande steg:
a) utifrån er VFU-plats önskemål arbetar ni kring ett centralt innehåll ur kursplanen
(Lgr11), det centrala innehållet definiera ett specifikt lärandemål som behandlas i en
undervisningssekvens
b) arbeta fram ett för- och eftertest med syfte att undersöka elevernas förförståelse
(förtest) samt vad de lärt sig (eftertest)
c) genomför förtestet under er första VFU-vecka (v.42)
d) arbeta fram en undervisningsdesign som syftar till att eleverna når det
kunnande lärandemålet avser
e) genomför er designade undervisning under er andra VFU-vecka (v.43). Om möjligt
filma lektionen. Avsluta med eftertest.
f) tillbaka på Campus och i arbetsgruppen utvärderar ni undervisningssekvensen och
eftertestet – lärde sig eleverna det ni avsåg? Vad fungerade bra/mindre bra?
g) skriv en individuell rapport om det samlade arbetet (examination 1, se nedan)
h) redovisa muntligt undervisningssekvensen och diskutera era erfarenheter under ett
tvärgruppsseminarium (examination 2, se nedan)
Allt arbete på Campus, förutom skrivandet av inlämningsuppgiften, utför ni alltså
tillsammans i arbetsgruppen. Vid två tillfällen (v.41 och v.45) träffar du ansvarig lärare under
ett handledningstillfälle.
Arbetsgång
Nedan följer ett förslag på hur ni kan organisera era möten i gruppen kring denna uppgift (när
bör vad arbetas med i arbetsgruppen).
16 Träff 1: Introduktion av uppgiften. Vecka 39.
Uppgiften introduceras av ansvarig lärare. Samla på er frågor inför detta
tillfälle. Inför träff 1 måste du ha kontaktat din VFU-handledare om vilket naturvetenskapligt
centralt innehåll från Lgr 11 som han/hon vill att du ska ansvara för under VFU:n. Meddela
sedan detta till ansvarig lärare (Emma Forsén) vid VFU-introduktionen.
På denna träff arbetar ni utifrån följande punkter:
a) Diskutera det centrala innehållet: Hur ska man tolka det? Vilket kunnande syftar det
till? Varför finns detta innehåll i kursplanen, vems behov tillgodoser de?
b) Välj utifrån det centrala innehållet ett specifikt lärandemål för
undervisningssekvensen. Exempel på lärandemål kan vara: Varför blir det årstider?
Vattnets fasövergångar. Månens faser.
c) Ge er själva läxa, var och en, att till nästa gång teoretiskt fördjupa er i det
ämnesinnehåll som är knutet till lärandemålet.
d) Ge er själv i läxa att ta reda på hur kunnandet kring de ni valt sett ut i ett idéhistoriskt
perspektiv.
e) Ger er själva läxa, var och en, att läsa didaktisk litteratur som behandlar barns
föreställningar om lärandemålets innehåll. Börja med att leta i kurslitteraturen. Se
speciellt: Att förstå och använda naturvetenskapen, Att förstå naturen - från vardagsbegrepp
till fysik. Att förstå naturen - från vardagsbegrepp till kemi. Att förstå naturen - från
vardagsbegrepp till biologi. Men leta också i: Vägar till naturvetenskapens värld, Grundskolans naturvetenskap och Barn
och naturvetenskap, Naturvetenskapens bärande idéer
Träff 2a: Vad innebär lärandemålet? Barns föreställningar? Vecka 40-41.
1.
-
Diskutera vad lärandemålet innebär:
Vilken förståelse ska eleverna ha erhållit när de nått lärandemålet?
Vad behöver de lära sig för att förstå detta?
Hur har kunnandet sett ut ur ett idéhistoriskt perspektiv?
Vilka föreställningar brukar barn ha om detta – vad säger litteraturen?
2. Ge er själva läxa, var och en, att ta fram förslag på uppgifter till ett för- och eftertest.
Dessa skall vara riktade mot de olika åldersgrupper som gruppens olika medlemmar
möter ute på VFU:n.
Träff 2b: Designa ett förtest. Vecka 40-41.
Arbeta tillsammans i gruppen fram ett för- och eftertest riktade mot olika åldersgrupper
utifrån de förslag som var och en presenterar. Testens utformning kommer eventuellt skilja
sig åt beroende av åldersgrupp och nivån på de förmågor eleverna har (exempelvis läsa och
skriva).
Träff 3: Design av undervisningssekvens: v.40-41
17 Hur kan man designa undervisningssekvensen så att eleverna når lärandemålet? I detta arbete
ingår att fundera över vilka materiel som kan vara lämpliga att använda, hur och i vilken form
eleverna ska arbeta (grupp/individuellt, praktisk/teoretisk, inomhus/utomhus).
Fokusera speciellt på det innehåll ni tror är mest problematiskt för barnen att förstå (se
förtestet). Eftersom ni alla har olika elevgrupper med förmodligen lite varierande förförståelse
behöver ni kanske var och en justera designen något så att den passar just er elevgrupp.
Handledning v.41.
Under v.41 erbjuds ni handledning. Här får ni möjlighet att diskutera er undervisningsdesign,
ni kan få hjälp att gå vidare om ni har kört fast, eller ni kan se det som ett tillfälle att få
designen ”kollad” - kommer detta att funka i praktiken? OBS! Ansvarig lärare har inte
möjlighet att läsa texter, handledningen är muntlig och sker på plats.
Vecka 42 - första VFU-veckan
Under den här veckan genomför ni förtestet (om förtestet inte fungerar så har ni också
möjlighet att genomföra det en gång till). Passa också på att under denna vecka informera dig
om vilka läromedel och andra lärresurser som används i NO-undervisningen, vilka material
som finns att tillgå och hur miljön runt skolan ser ut. I övrigt följ VFU-planen.
Vecka 43 - andra VFU-veckan: Genomför undervisningssekvensen
Genomför undervisningen (filma om möjligt klassrummet) och avsluta med ett eftertest. Ni
förväntas som minimum att genomföra tre lektionspass. Återkoppla till eleverna och läraren
hur det har gått och om möjligt låt eleverna utvärdera undervisningssekvensen.
Träff 5: Utvärdering av undervisningen. Vecka 44.
Tillbaks på Campus träffas ni i arbetsgruppen igen och utvärderar eftertestet i relation till
förtestet och era erfarenheter. Vad i undervisningen fungerade innehållsmässigt? Vad
fungerade inte? Hur skulle man ha kunnat designa annorlunda? Vilka är de viktigaste
erfarenheterna att ta med sig?
Handledning vecka 45
Under detta tillfälle får ni handledning i arbetet med examinationsuppgifterna (se nedan).
Examination av uppgift 2
Examination 1: Individuell skriftlig inlämningsuppgift, inlämning v.48
Utifrån utvärderingen i arbetsgruppen och i relation till egna erfarenheter sammanställer ni
enskilt en inlämningsuppgift. Även om uppgiften till stora delar utgår från diskussioner och
beslut i arbetsgruppen skall den innehålla tankar/reflektioner.
Följande punkter ska ingå:
•
Inledning
•
Centralt innehåll:
Bakgrundsfakta (skola, årskurs, antal elever,
hel/halvklass, antal genomförda lektioner)
Vilket centralt innehåll ligger till grund för
18 lärandemålet? Varför finns detta centrala innehåll i
kursplanen? (övergripande beskrivning)
Vilket? Varför? (specifik beskrivning)
Ämnesteoretisk beskrivning
Vilka naturvetenskapliga modeller och begrepp
ingår?
Vilket kunnande/förståelse skall eleverna utveckla?
Beskriv detta kunnande ur ett idéhistoriskt perspektiv
Hur ser de ut enligt litteraturen?
På vilket sätt har detta beaktats i designen? I mötet
med eleverna?
Vilken förförståelse av lärandemålet
har ”dina” elever? Redovisa resultat i form av
exempelvis statistik eller som en sammanfattande
beskrivning. På vilket sätt har detta beaktats i
undervisningen?
•
•
Lärandemål
Ämnesfördjupning
•
Barns föreställningar:
•
Förtest
•
•
•
Undervisningsdesign:
Läromedel, lärresurser:
Eftertest
•
Utvärdering av undervisningen I vilken mån uppnåddes lärandemålet? Orsaker till
resultatet. Återkoppling till elever och lärare.
Eventuellt en sammanställning av elevernas
utvärdering.
Förslag till utvecklad
Utifrån utvärderingen skissa på en utvecklad
undervisningsdesign
undervisningsdesign.
Referenslista
Bilagor
Exempelvis: för- och eftertest, elevexempel, utdelat
material.
•
•
•
Vilken, varför, hur? (Laboration, exkursion, teori)
Vad/vilket, hur, varför?
Vilket kunnande har de utvecklat efter
undervisningen? Redovisa resultatet. Vad hade de
svårt för?
För att bli Godkänd krävs att:
-
texten omfattas av ca. 8 A4-sidor (inklusive referenser), Times New Roman 12
punkter och med 1,5 i radavstånd
texten utmärks av korrekt svenska och sätt att ange referenser
att punkterna ovan finns med och att det förs ett resonemang kring dem samt att
motiveringar till val som gjorts finns med där det är möjligt
texten är grundad i relevant didaktisk och ämnesteoretisk litteratur samt nationella
styrdokument. Referenser från minst tre olika böcker från kurslitteraturen ska
finnas med. Använd gärna även annan litteratur.
För att bli Väl godkänd krävs förutom ovanstående att:
-
samma krav som för Godkänd uppfylls
19 -
uppvisande av förmågan att föra självständiga och välgrundade resonemang
den studerande ingående kan redogöra och argumentera för de val som gjorts
den studerande i sin text visar analytisk förmåga
Referenser från minst fem olika böcker från kurslitteraturen ska finnas med. Använd
gärna även annan litteratur.
Den individuella uppgiften lämnas i pappersform till Klas Johnsson under vecka 48.
Uppgiften lämnas åter v.50 i samband med det muntliga seminariet.
Omexaminationstillfällen . Vid betyget U, ska kompletteringar skickas in till bedömande
lärare, vecka 51, torsdag, kl. 16.00 eller vecka 03, måndag kl. 16.00.
Examination 2: Muntlig tvärgruppsredovisning v.50
Under det muntliga seminariet presenteras undervisningssekvensen i korthet med fokus på
centralt innehåll, lärandemål, undervisningsdesign, för- och eftertest, resultatet och de
erfarenheter ni gjort. Denna redovisning sker i tvärgrupper.
Ansvarig lärare: Emma Forsén
20 Bilaga 3
Uppgift 3. Rymden (SME7)
Gruppuppgift. Muntlig och skriftlig examination.
Mål
Uppgiften är en del i examinationen av följande kursmål:
använda ett urval av centrala begrepp, modeller och teorier för att beskriva och
förklara biologiska och icke-biologiska företeelser och system ur materie- och
energiperspektiv.
exemplifiera hur estetiska uttrycksformer och IKT kan användas i undervisning
med naturvetenskapligt innehåll.
jämföra olika naturvetenskapliga modeller i ett didaktiska perspektiv.
relatera universums, solsystemets och jordens uppkomst, förändring och
sammansättning till livets förutsättningar på jorden.
Uppgiften består av 2st deluppgifter (3A och 3B)
Deluppgift 3A: Rymdepilog
Deluppgift 3B: En förändrad planet ett annat liv
Uppgiften introduceras av Klas Johnsson i anslutning till föreläsningen ”Big Bang” vecka
44.
3A: Rymdepilog
Genomförande
Ni skall i arbetsgruppen analysera en spelfilm utifrån ett naturvetenskapligt perspektiv.
Filmen som ni väljer skall gå under temat ”Människan i rymden”. Det kan vara någon av de
klassiska rymdfilmerna, Star Wars, Armagedon , 2001 – Ett rymdäventyr, eller nyare filmer
som exempelvis Avatar eller Gravity.
Ni skall identifiera och beskriva sekvenser i filmen där ni anser att nedanstående fenomen
förbises eller gestaltas på ett felaktigt sätt. Exempel på sådana fenomen kan vara:
• Gravitation
• Tryck
• Värme
• Luft/Atmosfär
• Tid
• Förflyttningar
• Strålning
21 Uppgiften examineras gruppvis vecka 45. Arbetsgruppen redovisar med hjälp av ”filmklipp”
exempel på sådana åsidosatta fenomen i filmen. Varje arbetsgrupp redovisar i ca. 20 minuter.
Deluppgift 3B: En förändrad planet, ett annat liv?
Genomförande
Vilka faktorer gör Jorden till en lämplig planet för liv och hur passa känsligt är livet för
förändringar av dessa faktorer? Nedan är fem olika ”fall” listade där en variabel förändrats.
Frågan är hur detta påverkar livsbetingelserna på Jorden. Välj ett fall (a och b) och beskriv
vilka effekter förändringen får för livet på Jorden
Fall 1a: Jordens plattektonik upphör
Fall 1b: Jordens magnetfält upphör
Fall 2a: Jordaxelns lutning ökar från 24° till närmare 90°
Fall 2b: Jordaxelns lutning minskar från 24° till 0°.
Fall 3a: Jordens avstånd till solen ökar och blir motsvarande avståndet Mars solen
Fall 3b: Jordens avstånd till solen minskar och blir motsvarande avståndet
Venus - solen
Fall 4a: Jordens tillgångar på grundämne nr 37 - 92 minskar betydligt.
Fall 4b: Jordens tillgångar på grundämne nr 1- 36 minskar betydligt.
Fall 5a: Jordens diameter minskar till motsvarande Merkurius diameter.
Fall 5b: Jordens diameter ökar till motsvarande Neptunus diameter.
En skriftlig beskrivning (2-3 sidor) mailas till Klas Johnsson senast fredag vecka 45.
Stöd för genomförandet av uppgift 3A och 3B:
-
Föreläsning 6 (Big Bang)
Föreläsning 7 (Astrobiologi)
Övning 3 (Planetvandringen)
Litteratur: Se läsanvisningar till föreläsningarna
Ansvarig lärare: Klas Johnsson
22 Bilaga 4
Uppgift 4. Rörelse -vågor och krafter (SME8)
Gruppuppgift. Muntlig och skriftlig examination.
Mål
Uppgiften är en del i examinationen av följande kursmål:
- använda centrala begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara
biologiska och icke-biologiska företeelser och system ur materie- och
energiperspektiv
- redogöra för naturvetenskapens särart samt dess betydelse för individ, natur och
samhälle i ett nutida och historiskt perspektiv
Uppgiften består av 2st deluppgifter (4A och 4B)
Deluppgift 4A: Ljus, ljud och hälsa
Deluppgift 4B: Lekplatsen – kraft, rörelse, energi
Uppgiften introduceras av Klas Johnsson i anslutning till föreläsningen ”Ljus och ljud”
vecka 46 (uppgift 4A) och föreläsningen ”Mekanik” vecka 47 (uppgift 4B).
Uppgift 4A: Ljus, ljud och hälsa
Genomförande
Uppgiften tar sin utgångspunkt i föreläsning Ljus och ljud (v.46), där centrala begrepp och
modeller inom kunskapsområdet vågrörelselära introduceras. Därefter arbetar ni vidare med
begreppen under laboration 3, Ljus och Ljud (v.46) Med dessa kunskaper i bagaget skall du
och din arbetsgrupp välja ut ett fenomen/frågeställning att fördjupa er i inom något av
områdena:
-­‐
-­‐
-­‐
Ljus/Ljud och välbefinnande/hälsa/ohälsa
Ljus/Ljud och Vård
Ljus/Ljud i naturen
Förslag på fenomen/frågeställningar:
Ljus och välbefinnande/hälsa/ohälsa: Är det farligt att sola? Är det farligare att sola i
solarium? Solglasögon – hur funkar de och hur påverkar de vår synhälsa? Glasögon – hur
funkar det och hur påverkar de vår synhälsa? Linser – hur funkar det och hur påverkar de vår
synhälsa? Belysning i klassrummet – hur påverkas hälsa och välbefinnande. Belysning i
bostaden – hur påverkas vi? Hur påverkas vi av brist på dagsljus? Påverkas vårt välmående av
väggarnas färg?
23 Ljus och vård: Laserljus i sjuk- och skönhetsvård – hur funkar det? Röntgen i sjukvården –
hur funkar det? IR-ljus i sjuk- och skönhetsvård – hur funkar det? Spektroskopi i sjukvården –
hur funkar det? Ljusterapi i sjukvården – när och hur? Färg- och ljusval i den vårdande miljön
– är det viktigt?
Ljus i naturen: Växternas färger – hur och varför? Norrsken- hur funkar det? Vad fyller
djurets färg för funktion – ett exempel. Hur ser djur – ett exempel. Växternas färger, vad fyller
de för funktion - ett exempel. Att färga med växter – hur funkar det? Ljus i rymden, finns det?
Regnbågen – hur funkar det? Blixtar – vad är det som syns egentligen?
Ljud och välbefinnande/hälsa/ohälsa: Klassrummets ljudmiljö – hur påverkas vi? Fläktar och
andra lågfrekventa ljud – hur påverkas vi? Trafikbuller – hur påverkas vi? Är det farligt att gå
på konsert? Hur påverkas hörseln av en öroninflammation? Hörapparater – hur funkar det?
Ljud och vård: Ultraljud i sjukvården – hur funkar det? Musikterapi – när och hur?
Ljud i naturen: Hur kommunicerar djur med ljud – ett exempel. Hur hör djur - ett exempel.
Hur alstrar djur ljud, och vad fyller ljudet för funktion – ett exempel. Åska – vad är det som
låter? Utgångspunkten för fördjupningen är den obligatoriska kurslitteraturen (se nedan under ”Stöd
för genomförandet av uppgiften”), och med hjälp av internet och bibliotek tar ni er sedan
vidare.
Didaktisk Reflektion
Ni skall avslutningsvis diskutera och reflektera kring didaktisk litteratur som är kopplad till
denna uppgift i relation till barns föreställningar om ljus och ljud.
Examination
Ni skall muntligt, och under ca 15 minuter, presentera ert arbeta inför övriga grupper vid ett
seminarium vecka 48. Presentation skall innehålla följande:
-
-
-
En bakgrund till fenomenet/frågeställningen – varför är detta intressant/viktigt?
Ett utredande svar på frågeställningen ur ett naturvetenskapligt perspektiv.
Redogörelsen skall omfatta centrala begrepp inom kunskapsområdet vågrörelselära
(exempelvis våglängd och frekvens) .
En historisk beskrivning, hur har kunskapen om fenomenet vuxit fram och vilka var,
och är, drivkrafterna? Hur såg våra tidiga förklaringar av fenomenet ut? Förekommer
det i sagor och myter? Finns ”gammal kunskap” om fenomenet som vi inte längre
använder oss av idag, och i så fall, hur ser den ut?
En didaktisk koppling
Två dagar innan seminariet skall ni mejla en kort sammanfattning av arbetet (totalt ca 1-2
sidor) till Klas för att han skall få möjlighet att förbereda sig inför seminariet.
Stöd för genomförandet av uppgiften
24 -
Föreläsning 12 (Ljus och ljud)
Besök på Fenomenmagasinet
Laboration (Ljus och ljud)
Litteratur: Se läsanvisningar till föreläsningen och laborationen
Uppgift 4B: Lekplatsen – kraft, rörelse, energi
Genomförande
På en lekplats kan man studera fysik med hela kroppen och undersöka några av fysikens
grundläggande principer. Er uppgift är att besöka en eller flera lekplatser för att där undersöka
begreppen kraft och rörelse ur olika perspektiv. Börja med att, om möjligt, själva prova och
med kroppen uppleva de lekar/aktiviteter som lekplatsens redskap erbjuder. Dokumentera
med kamera alla moment av lekarna. Analysera sedan lekarna utifrån några av fysikens
begrepp och principer (se mer nedan) - Vilka krafter verkar på den som gungar under
gungandets olika delar? När känner man sig tyngst? Lättast? Vilka energiomvandlingar sker?
Använd sedan lekplatsen för att genomföra en systematisk undersökning av något slag. Det
kan exempelvis handla om att använda rutschkanan för att undersöka vilka bollar som rullar
fortast nedför, eller om valet av byxor (=materialet) påverkar hur fort man åker.
Klätterställningen kan exempelvis användas till att undersöka hur snabbt olika föremål faller
till marken. Analysera och förklara de resultat ni får utifrån fysikens begrepp och modeller.
Dokumentera allt ni gör i undersökningen med kamera.
Vad skall ingå undersökningen och analysen av lekplatsen mer precist? 1. Analysen av lekplatsens samt den systematiska undersökningen skall tillsammans behandla
samtlig nedanstående begrepp: -
Gravitation och tyngd
Kraft
Energi
Jämvikt och tyngdpunkt
Friktion
Hastighet
Fritt fall
2. Varje lek inklusive den systematiska undersökningen skall också analyseras ur ett
energiperspektiv; vilka energiomvandlingar sker och mellan vilka energiformer?
Sammanställning av bildspel
25 Avslutningsvis skall ni, och med utgångspunkt i fotografierna ni tagit på lekplatsen,
sammanställa ett bildspel (t.ex. i Power Point) som redovisar resultatet av de analyser och
undersökningar ni genomfört. Bearbeta fotografierna med vedertagna representationer inom
fysiken såsom ”kraftpilar”, och komplettera fotografierna med förklarande text och/eller ljud.
Bildspelet skall ha karaktären av undervisningsmaterial där målgruppen är lärarstudenter på
Lärarprogrammet. Arbetet skall det också innehålla ett didaktiskt perspektiv (barnen) på de
centrala begrepp som behandlas i bildspelet. Exempel på didaktiska perspektiv kan vara, vari
ligger svårigheterna, vilka möjligheter och begränsningar kan lekplatsen som
undervisningsmiljö erbjuda?
Examination
Bildspelet lämnas in på LISAM senast fredag vecka 49 (alternativt mailas till Klas). På
bildspelets första sida skall det finnas en titel, namn på de som gjort bildspelet. På sista sidan
skall det finnas en referenslista. Övrigt innehåll, se ovan under ”Vad skall ingå i
undersökningen” samt ”Sammanställning av bildspel”.
Stöd för genomförandet av uppgiften
-
Föreläsning 8: Energi
Föreläsning 13: (Mekanik)
Laboration 2: (Mekanik)
Besök på Fenomenmagasinet
Litteratur: Se läsanvisningar till föreläsningarna och laborationen
Ansvarig lärare: Klas Johnsson
26 Bilaga 5
Uppgift 5. Litteraturseminarium (SM13)
Grupp- och individuell uppgift. Muntlig och skriftlig examination.
Mål
Uppgiften är en del i examinationen av följande kursmål:
Redogöra för val av innehåll och undervisningsformer och utifrån detta planera,
genomföra och utvärdera ett undervisningsmoment med naturvetenskapligt
innehåll för en elevgrupp, baserat på didaktisk forskning, nationella
styrdokument och lärresurser.
Genomförande
Individuell uppgift
Till detta seminarium, vecka 48, skall du reflektera kring det didaktiska budskapet utifrån tre
kapitel (kap. 1, 2 och 11) i boken Vägar till naturvetenskapens värld. Till seminariet ska du
ha producerat en kort sammanfattning på 300 ord (+/- 20 ord) under rubriken ”Detta vill jag
bidra med i det didaktiska rummet”. Du kan utgå från något som du varit med om i
undervisningssammanhang och relatera det till boken genom utdrag eller citat.
Sammanfattningen ges till Klas vid seminariet.
Gruppuppgift
Alla deltagare läser boken i dess helhet. Varje arbetsgrupp ansvarar för att förbereda och leda
en 20 minuters diskussion, vid litteraturseminariet vecka 48, kring två av bokens kapitel.
Diskussionen kan exempelvis röra förklaringsmodeller och metaforer som presenteras eller
barns tankar och föreställningar om olika fenomenen. Respektive arbetsgrupp ansvarar för
kapitlen som följer. Arbetsgrupp A, E, I, M, Q kap. 3, 4, Arbetsgrupp B, F, J, N, R kap. 5, 6,
Arbetsgrupp C, G, K, O, S kap. 8, 9 och arbetsgrupp D, H, L, P, T kap 10, 12
Ansvarig lärare: Klas Johnsson
27 Bilaga 6
Uppgift 6. Kemi i vardagen (SM11)
Gruppuppgift. Muntlig och skriftlig examination, v.51.
Mål
Uppgiften utgör en del i examinationen av följande kursmål:
använda centrala begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska
och icke-biologiska företeelser och system ur materie- och energiperspektiv
Uppgiften består av 2 st deluppgifter (6A och 6B)
Uppgift 6A: Kemi i köket
Syfte
Syftet med denna uppgift är att belysa kemin i den mest vardaglig kontext vi kan tänka oss –
köket! Uppgiften fokuserar på hur man kan förstå och (för andra) förklara kemiska fenomen
genom att skapa relationer mellan det vi kan observera– makronivån - med det som för ögat är
osynligt - atomnivån . Likaså hur de kemiska symbolerna är ett sätt att representera detta.
Detta omfattar frågor som handlar om hur vi på olika sätt kan försöka synliggöra eller
visualisera atomernas värld. Filmen skall ha karaktären av en lärarhandledning.
Uppgiften skall mynna ut i en film som:
demonstrerar och, genom visualisering av atomnivån, förklarar kemin i två
enkla experiment med kemikalier från köket
Genomförande
Uppgiften tar sin utgångspunkt i föreläsningarna Kemi i vardagen I och II och laborationerna
löslighet (laboration 3) och kemisk reaktionslära (laboration 4) under v.49-50, där centrala
begrepp och modeller inom kunskapsområdet introduceras.
Ni skall, till att börja med, välja ut 2st experiment som på något sätt belyser begreppen:
fas och fasövergång och/eller kemisk reaktion
löslighet/lösa upp och/eller utfällning/kristallisation
Ni kan antingen leta efter lämpliga experiment på nätet och i läroböcker, alternativt så väljer
ni från de exempel som ansvarig lärare delar ut under laborationen v.49. Om ni väljer att leta
själva skall ni tänka på att experimentet skall vara av den karaktären att det kan utföras av
elever i F-3, och endast kräva material och kemikalier som man kan hitta i köket (typ).
Er uppgift är sedan att producera en film där ni demonstrerar och förklarar de två
experimenten. Förklaringen av experimenten skall involvera någon slags visualisering av vad
som händer på atomnivå och med utgångspunkt i materiens partikelmodell. Den skall inte ”gå
28 in i” atomen och dess elektronkonfiguration, utan snarare fokusera
atomernas/molekylernas/jonernas läge och rörelser i förhållande till varandra.
Didaktisk reflektion - Ni skall avslutningsvis i gruppen diskutera och reflektera kring
experimenten i relation till den obligatoriska, didaktisk litteratur som är kopplad till denna
uppgift (se nedan under Stöd för uppgiftens genomförande); vad tänker ni kan vara viktigt att
som pedagog vara medveten om när man utför och pratar om experimenten i en barngrupp?
Vad filmen skall innehålla mer precist
Utöver vad som beskrivits ovan skall filmen även innehålla:
en kort introduktion med koppling till styrdokumenten
en beskrivning av respektive experiments karaktär samt vilka centrala begrepp
de har potential att synliggöra
kommentarer av genomförandet, observationerna och resultatet: vilka praktiska
utmaningar har ni noterat att experimenten erbjuder? Vad har ni noterat är
viktigt att fokusera i observationerna?
en avslutning med information om vilka ni är som gjort filmen, vilken kurs ni
går (namn och termin/år) samt vilka källor ni använt.
Observera: Ni kan filma med telefon, surfplatta eller kamera, vi har inga speciella krav! Det
kan vara svårt att få till filmen i en enda tagning, så tänk i termer av att ni producerar ett antal
filmsekvenser. Har ni erfarenhet av att arbeta med redigeringsprogram för film, så är det
jättebra om ni kan försöka klippa ihop filmsekvenserna till en sammanhållen film. Har ni inte
det så är det helt ok att lämna in filmen i form av sekvenser, men bra då om ni numrerar dem i
kronologisk ordning.
Handledning
Fredag v.50 får ni möjlighet att under ett handledningstillfälle bolla frågor och funderingar
med ansvarig lärare.
Uppgift 6B: Kemi inne & ute
Med de grunder i kemi ni tillskansat er under arbetet med uppgiften ovan samt via
hemlaborationerna tidigare i kursen är det nu dags att kliva in i de processer som normalt
pågår i ett kök samt utomhus i naturen. När vi lagar mat eller syltar sätter vi igång, eller
hindrar uppkomsten av, olika kemiska processer. Likaså när vi diskar stekpannan, tar bort
chokladfläcken från tröjan eller svabbar av golvet. Utomhus och under årets olika årstider
uppkommer fenomen som exempelvis strålningsdimma, sjörök, advektionsdimma och frost. I
denna uppgift skall ni välja en frågeställning kopplad till en process/fenomen som på något
sätt har att göra med köket eller väderfenomen. Exempel på frågeställning kan vara:
29 -
Varför svider det i ögonen när man skär lök?
Mikrovågsugn – på vilken mat funkar den bäst?
Varför skär sig majonnäsen?
Vad händer när man bakar bröd/muffins etc?
Ta bort matfläckar – husmorstips och hur de funkar
Konservering av livsmedel – hur gjorde man förr/idag? Vad påverkar
hållbarheten?
Hur gör man en vinägrettsås på bästa sätt (ur ett kemiskt perspektiv)?
Tillsatser i maten – vad, varför och funktion (några exempel)?
Diskmedel, tvål och såpa – vad är skillnaden?
Diska i hårt vatten – varför är det så svårt?
Varför vanligt med dimma: sensommar och höst? kalla hav på våren? över öppet
vatten? bland höga berg?
Varför vanligt med dagg i augusti?
Vad är lågtryck/högtryck?
Hur och varför bildas frost, snö respektive hagel?
Ni skall sedan med hjälp av kurslitteratur och internet fördjupa er i frågeställningen och
identifiera vilket kemiinnehåll som ryms i den, i termer av centrala begrepp och förklaringar
på atomnivå som kurslitteraturen behandlar.
Examination - Seminarium v.51
Uppgift 6 examineras gruppvis genom muntlig presentation av båda deluppgifterna vid ett
seminarium samt genom skriftlig inlämning (digitalt) av producerad film. Filmen skall lämnas
in på LISAM senast fredag v. 51. Återkoppling sker vid seminariet alternativt via mejl under
v.03.
Stöd för genomförandet av uppgift 6:
-
Föreläsningar 14 och 15
Laborationerna 3 och 4
1 handledningstillfälle (v.50)
Litteratur: Se läsanvisningar till angivna föreläsningar.
Ansvariga lärare: Annika Björn, Astrid Berg, Klas Johnsson 30 Bilaga 7
Uppgift 7. Flöden och kretslopp (MRE2)
Gruppuppgift - arbetsgruppen. Muntlig examination v.03.
Mål
Uppgiften är en del i examinationen av följande kursmål:
- - använda ett urval av centrala begrepp, modeller och teorier för att beskriva och
förklara biologiska och icke-biologiska företeelser och system ur materie- och
energiperspektiv.
- - relatera universums, solsystemets och jordens uppkomst, förändring och
sammansättning till livets förutsättningar på jorden.
- - beskriva och identifiera vanliga arter, deras habitat/livsmiljöer, livscykler och
samspel med varandra samt hur förändringar kan påverka den biologiska mångfalden
Uppgiften genomförs och examineras gruppvis (hela arbetsgruppen) och muntligt.
Bakgrund
Jorden är inget slutet system. Såväl materia som energi är i ständig rörelse. Materiens
kretslopp och energins flöden är därför två centrala kunskapsområden som också påverkar
förutsättningar för livets processer. Denna uppgift handlar om att fördjupa denna helhet och
koppla ihop solsystemets organisation med livets processer samt människans interaktioner.
Särskilt fokuseras materiens kretslopp, energins flöden och biologisk mångfald samt hur
människan använder sig av och påverkar dessa sammanhang. På så vis används detta
avslutande kursmoment för att knyta ihop kursens olika delar och avslutas med ett
syntesseminarium.
Genomförande
Uppgiften ska lösas i grupp och handlar om att ni ska välja en livsmiljö och skildra hur den är
uppbyggd. En livsmiljö kan vara exempelvis granskog, tallskog, blandskog, insjö, Östersjön,
hav, betad mark, slåtteräng, tundra, stäpp, savann, öken, bergsområden osv. Ni kan alltså välja
fritt och tänka stort och redovisningarna blir mer spännande ju olika ni väljer. Vid
syntesseminariet i vecka tre ska respektive grupp redovisa sin livsmiljö. I redovisningen ska
ingå materiens sammansättning på platsen och kretslopp, energins flöden, exempel på
organismer som finns där och hur de påverkas av materiens sammansättning på platsen och
energin flöden samt hur människan använder sig av miljön och konsekvenser av detta.
Centrala begrepp som behandlas i kursmomentet är exempelvis solsystemet, strålning, ljus,
temperatur, värme, kemiska reaktioner, energins omvandlingar, fotosyntes, respiration,
abiotiska och biotiska faktorer, habitat, livscykel, atmosfär, klimat, väder, vind, kretslopp och
omvandlingar. Uppgiften går alltså ut på att använda inhämtade kunskaper från tidigare
kursmoment samt det nya innehåll som behandlas i detta kursmoment, och knyta ihop ett antal
kunskapsområden inom naturvetenskapen med varandra.
31 Som stöd för att lösa uppgiften används tidigare kursmoment, kurslitteraturen, två
föreläsningar, en övning och handledning. Utöver detta sökes relevant litteratur och källor på
egen hand.
Examination
Examinationen består i att hela gruppen muntligt ska redovisa hur ni löst uppgiften.
Redovisningen ska vara tydligt strukturerad och behandla det innehåll som anges ovan. Ni är
fria i hur ni lägger upp redovisningen, dator med projektor finns tillgängligt i lokalen.
Ansvariga lärare: Anders Jidesjö & Magnus Gålfalk
32 Bilaga 8.
Hemexkursion
Du och din grupp skall besöka 3st olika biotoper. Dessa kan vara geografiskt samlade kring en enda
plats, eller vara fördelade på 2 eller 3 olika platser. Ett fåtal av platserna kräver biltransport men de
allra flesta når man med cykel eller buss. I schemat nedan (Tabell 1-2.) ser ni vilka platser just er
grupp skall besöka. Observera att ni:
-
På Föreläsning ”Naturlandskap” (F2), kommer att få mer utförliga instruktioner till
exkursionen.
På föreläsningen ”Att dokumentera med kamera” (F4) kommer att få lära er hur ni filmar i
fält.
vid behov kan få ytterligare handledning kring själva fotograferingsarbetet eller därtill
kopplade tekniska frågor (Kontaktperson: Patrik Schooner)
Observationerna och dokumentation av dessa (fotografier) utför ni med hjälp av Observationsguiden
nedan. Ni fotograferar med surfplatta (universitetet tillhandahåller låneexemplar) eller mobil/kamera.
Börja med att på plats i fält fotografera gruppens deltagare och därefter observerar och fotograferar ni
platsen med stöd av Observationsguiden.
Tabell 1. Norrköpingsgruppen: Platser att besöka Arbetsgrupp M/Q N/R O/S P/T Plats Getåravinen + Glotterskogen Fyrby + Leonardsberg Klockartorpet + Ingelsta Ekbackar Vagnsmossen Tabell 2. Linköpingsgruppen: Platser att besöka Arbetsgrupp A/E/I B/F/J C/G/K D/H/L Plats Stjärnorp Ormstensberget + Vallaskogen Ljungsbro Mosse + Svartåns mynning Vidingsjö + Slaka + Tinnerö Exkursionsseminarium
Hemexkursionen följs upp av ett lärarlett seminarium (vecka 41). Vardera arbetsgruppen skall under
seminariet visa sina fotografier och försöka förklara vad som kännetecknar respektive biotop. På
seminariet försöker vi tillsammans också klassificera biotoperna. Observera att seminarierna inte är
examinerande, utan syftet är att tillsammans och med hjälp av era fotografier diskutera hur biotoperna
kan förstås och förklaras.
Observationsguide till hemexkursionen
Biotiska faktorer
Växtriket
Analysera och dokumentera med fotografier:
33 •
•
•
•
Markskikt: Lavmark eller mossmark? Om mer än 25% av marken täcks av lavar är det en
lavmark.
Fältskikt: (Gäller mossmark, lavmark saknar fältskikt). Örter, gräs eller ris – vad dominerar?
Ge exempel på dominerande art.
Buskskikt: buskar och unga träd– vad dominerar? Ge exempel på dominerande art.
Trädskikt: barr-, löv- eller blandskog - vad dominerar? Ge exempel på dominerande art.
Djurriket - Insekter, fåglar, däggdjur.
Leta efter och dokumentera med fotografier:
1. Spårtecken
• Uppriven mark (vildsvin)
• Gnagda trädstammar (bäver)
• Spillning
• Gnagrester
• Djurläten
2. Egna observationer av levande djur.
Tips! Ta med kikare om ni har.
Abiotiska faktorer
Stenriket
Analysera och dokumentera med fotografier:
• Berg i dagen: Finns eller inte
• Jordart: Morän, lera, eller torv?
• Jordmån: brunjord eller podsol?
Observera att ni till detta moment behöver en större spade av något slag för att kunna gräva fram en
markprofil.
Klimatologiska faktorer
Mät eller uppskatta samt dokumentera med fotografier om möjligt:
• Temperatur
• Markfuktighet
• Ljusinflöde
• Utsatthet för vind
Sammanfattande beskrivning
Försök att karakterisera er biotop – är det t.ex. en ”lummig blandskog” eller en ”lavrik hällmark”?
Försök att koppla de biotiska faktorerna till de abiotiska – avspeglas t.ex. markfuktighet och jordmån i
växtrikets sammansättning?
34 Bilaga 9.
Hemlaboration 1 och 2
Hemlaboration 1 omfattar 8 st experiment inom temat Luft, och hemlaboration 2 omfattar 12 st
experiment inom temat Fasövergångar (se Tabell 3 och 4 nedan). Du och din grupp skall genomföra
samtliga experiment (vecka 45 och 46) inom vartdera temat. Varje grupp skall dessutom filma två av
experimenten från tema Luft och tre av experimenten från tema Fasövergångar. Observera att
filmerna knutna till respektive experiment inte bör vara längre än max 2 minuter.
Laboration 1 och 2 genomför ni tillsammans i arbetsgruppen hemma vid diskbänken. Vissa av
experimenten i respektive laboration skall ni dokumentera med hjälp av film.
I Tabell 3 och 4 (nedan) ser ni ett schema över vilken grupp som skall filma vilket experiment under
respektive Tema. Ni filmar experimenten med surfplatta eller mobil/kamera. Börja med att filma
gruppens deltagare och därefter centrala delar av experimenten. Observera att ni:
-
Vid föreläsning 10/11 (Astrid Berg) kommer att få mer utförliga instruktioner till
laborationerna.
På föreläsningen ”Att dokumentera med kamera” (F4) kommer att få lära er hur ni filmar.
vid behov kan få ytterligare handledning kring själva fotograferingsarbetet eller därtill
kopplade tekniska frågor (Kontaktperson: Patrik Schooner)
Tabell 3. Filmschema Laboration 1: Tema Luft Grupp A/E/I/M/Q Att filma: Experiment 1 Dykarklockan B/F/J/N/R Blåsa ballong i flaska C/G/K/O/S D/H/L/P/T Krympa ballong PET-­‐flaska med ballong + PET-­‐flaska i frysen Att filma: Experiment 2 Brusraketen Aluminiumburken Flaska och tratt Trä handske i flaska Tabell 4. Filmschema Laboration 2: Tema Fasövergångar Grupp A/E/I/M/Q B/F/J/N/R C/G/K/O/S Att filma: Experiment 1 Olja, vatten eller aceton – vad avdunstar snabbast? Påse runt handen Andas på spegel D/H/L/P/T Frysa vatten och olja Att filma: Experiment 2 Vad påverkar vattnets avdunstningshastighet? Koka färgat vatten Take-­‐away-­‐kaffe; vad döljer sig under locket? Smälta vatten och olja Att filma: Experiment 3 Handavtryck på papper Det kalla glaset Vattnets kretslopp på burk Ju mer desto kallare? Labbseminarierna
Vid uppföljningen av hemlaborationerna (vecka 47 och 48) skall arbetsgruppen visa sina filmer och
förklara vad som händer i experimenten på atomnivå med hjälp av en enkel partikelmodell.
Förklaringen skall omfatta någon slags visualisering (bilder/teckningar) där ni använder antingen
whiteboard-tavlan eller färdiga PPT-bilder. Observera att seminarierna inte är examinerande, utan
syftet är att vi tillsammans och med hjälp av era filmer ska granska och diskutera hur det som syns i
experimenten kan förstås och förklaras.
35