Handlingar - Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Handlingar till sammanträde med styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Fredag den 29 maj 2015 Sammanträdesdatum 2015‐05‐29 1(2) Reviderad 2015‐05‐22 Föredragningslista Sammanträde med styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset den 29 maj 2015 Plats: Röda rummet, Bruna stråket 21, Sahlgrenska sjukhuset Tid: Kl. 09.00-14.45 Inledande formalia Mötets öppnande Val av justeringsperson Fastställande av föredragningslista 09.00 Informationsärenden 1. Patientsäkerhetsfrågor Anne Olmarker, Görel Nergelius 09.05 2. Kommentarer till aktuella händelser 09.25 Barbro Fridén 3. Rapporter från styrelsens ledamöter 09.45 Kaffe 10.00 4. Life Science-byggnad Per Dubb Göran Matejka 10.15 Beslutsärenden 10.45 Bilaga 6. TU: Revisionsrapport – Samordnad vårdplanering för sjuka äldre Ali Khatami Diarienummer: SU 313-555/2915 11.15 Bilaga Lunch 12.00 7. TU: Ombyggnad för ny 1,5 T MR-kamera och uppgradering av befintlig 1,5 T MR-kamera, Östra sjukhuset Rolf Väänänen Diarienummer: SU 212-738/2015 13.00 5. TU: Avvikelserapport april 2015 Synnöve Helander Diarienummer: SU 312-343/2015 Bilaga Informationsärenden 8. Medicinskt utskrivningsklara patienter Synnöve Helander 13.05 9. Strategisk profilering av sjukhustomternas användning Barbro Fridén 13.25 2015-05-22 Sammanträdesdatum 2015‐05‐29 2(2) Reviderad 2015‐05‐22 Beslutsärenden 10. Allmänna anmälningsärenden Inkomna skrivelser Verkställighetsbeslut Delegeringsbeslut Diarienummer: SU 100-49/2014 13.45 11. Övriga frågor 13.50 12. TU: Sahlgrenskas forskningsstiftelse Lars Grip Diarienummer: SU 797-746/2015 14.05 Bilagor Bilaga Informationsärenden 13. Insamlingsstiftelsen för Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Johnny Bröndt, Christina Backman och Joakim Kenndal 14.15 2015-05-22 Punkt 5 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum 2015-05-20 Diarienummer SU 312-343/2015 Förvaltning/enhet Handläggare: Synnöve Helander Till styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Avvikelserapport april 2015 Förslag till beslut Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset beslutar: 1. Styrelsen fastställer avvikelserapport april 2015 i enlighet med förslag. Prestationer Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) har utfört mer vård januari-april 2015 än både budget och föregående år. 3,3 % högre produktion av vård än 2014 års utfall 1,6 % bättre jämfört med budget den oplanerade vården var 3,6 % högre än föregående år och den planerade vården ökade med 1,2 %. antalet inkommande remisser ökade med 4 % antalet sökande till akutmottagningarna ökade med 5 % antalet medicinskt utskrivningsklara patienter fortsätter att öka och är nu 32 % högre än i fjol. Tillgänglighet Antal patienter som väntat mer än 60 dagar på förstabesök var 49 % (målvärde 35 %). Andelen patienter som väntat mer än 60 dagar till operation/åtgärd var 42 % (måltal 35 %). Arbetade timmar Antalet arbetade timmar omvandlat till heltidsekvivalenter ökade med 202 jämfört med motsvarande period 2014. Arbete utfört av timanställda under perioden januari-april motsvarade 365 heltider vilket var 25 (7,3 %) fler än motsvarande period 2014. Sjukfrånvaro Den ackumulerade sjukfrånvaron var i april 7,5 %, en ökning jämfört med föregående år med 0,7 procentenheter. Hela ökningen återfinns i den korta sjukfrånvaron och förklaras helt eller till stora delar av den ovanligt kraftiga influensan i februari. Jämfört med mars har den korta sjukfrånvaron sjunkit med 0,24 procentenheter. Postadress: Bruna stråket 21, 3 vån 413 45 Göteborg Telefon: 031-342 10 00 Webbplats: www.sahlgrenska.se E-post: [email protected] Datum 2015-05-20 Diarienummer SU 312-343/2015 Ekonomiskt utfall Sjukhuset redovisar en negativ budgetavvikelse per april (-51 mnkr). Ersättningen för fakturerade prestationer var i nivå med plan enligt vårdöverenskommelsen. Den överproduktion som SU utfört under första kvartalet motsvarar intäkter på cirka 35 mnkr som inte ersätts då det överskrider intäktstaket. I utfall för perioden och i helårsprognosen har hänsyn tagits till beslutad användning av eget kapital av kvartalets andel av årets beviljade utnyttjande om 61,5 mkr. Den prognostiserade avvikelsen mot helårsbudget är fortsatt på -50 mnkr. Särskilda åtgärder vid ekonomisk obalans Inom ett antal verksamhetsområden finns ekonomiska obalanser. Inom dessa pågår arbete med åtgärder och upprättande av handlingsplaner. SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET Barbro Fridén Sjukhusdirektör Bilaga Avvikelserapport april 2015 Beslutet skickas till Regionstyrelsen 2 (2) 2015-05-20 Dnr SU 312-343/2015 Avvikelserapport april 2015 Sahlgrenska Universitetssjukhuset 1 (13) 2015-05-20 Dnr SU 312-343/2015 Innehåll Verksamhet ............................................................................................................................. 3 Sahlgrenska universitetssjukhusets mål 2015 ........................................................................................ 3 Tillgänglighet ........................................................................................................................................... 3 Beläggning ............................................................................................................................................... 5 Prestationer ............................................................................................................................................. 6 Personal .................................................................................................................................. 8 Personalvolym ......................................................................................................................................... 8 Arbetade timmar ...................................................................................................................................... 9 Bemanningsföretag ................................................................................................................................. 9 Sjukfrånvaro ............................................................................................................................................ 9 Ekonomi ................................................................................................................................ 10 Ekonomiskt resultat ............................................................................................................................... 10 Periodens intäktsutveckling ................................................................................................................... 11 Periodens kostnadsutveckling ............................................................................................................... 11 Eget kapital ............................................................................................................................................ 12 Åtgärder vid ekonomisk obalans ........................................................................................................... 12 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Prestationsredovisning Ledtider akutmottagningarna 2 (13) 2015-05-20 Dnr SU 312-343/2015 Verksamhet Sahlgrenska universitetssjukhusets mål 2015 Långsiktiga mål och mätetal Vi har akutsjukvård i toppklass Total genomloppstid på akutmottagningen Andel patienter som är nöjda med informationen vid akutbesöket Andel överlevande 28 dagar efter sjukvårdad förstagångsstroke Andel patienter med höftfraktur som blivit opererade inom 24 timmar Vi skapar värde för patienten Förekomst av vårdrelaterade infektioner i somatisk slutenvård Andel av väntande patienter som väntat mer än 60 dagar till operation/åtgärd Antal vårddagar för utskrivningsklara patienter exkl. psykiatrin, per månad Resultat jämfört med budget (mnkr) Vi är landets ledande universitetssjukhus Rankning, i Öppna jämförelser gentemot andra universitetssjukhus Bibliometriskt index Andel sökande per utbildningsplats - Läkare - Sjuksköterska Antal patienter från andra regioner Målvärde 2015 Utfall april 2015 < 6 timmar 85 % 8:tim 23 min 75 % 88 % 8,71 mars 75 % 80 % 9% - 35 % 42 % < 2 500 3 999 0 -51 2 - 0,190 - 9,5 7 325 8,5 mars 4,8 mars 306 Tillgänglighet Nedan beskrivs resultaten avseende förstabesök till läkare och operation/behandling. Vårdutbudet avser det som rapporteras till SKL. Antal väntande mer än 60 dagar på förstabesök och operation/behandling jämfört med motsvarande period 2014 April 2015 April 2014 Utfall/Antal 2015-2014 Förstabesök 11 068 6 614 4 454 Operation/ Behandling 2 927 1 908 1 019 Antal väntande mer än 60 dagar på förstabesök och operation/behandling jämfört med föregående månad April Mars Utfall antal 2015 2015 April/Mars Förstabesök 11 068 10 618 450 Operation/ Behandling 2 927 2 890 37 Tillgänglighet förstabesök – Kommentar Av de patienter som väntat mer än 60 dagar på förstabesök till läkare väntade 78 % på förstabesök inom hud- och könssjukvård, ögonsjukvård, ortopedi och handkirurgi. 3 (13) 2015-05-20 Dnr SU 312-343/2015 Andel av väntande patienter som väntat mer än 60 respektive 90 dagar till förstabesök på mottagning till läkare, april 2014-april 2015 Tillgänglighet operation/behandling - Kommentar Av de patienter som väntat mer än 60 dagar på operation/behandling väntade 68 % på operation inom allmänkirurgi, plastikkirurgi, hjärtsjukvård och ortopedi. Rekrytering av operationssjuksköterskor pågår. Andel av väntande patienter som väntat mer än 60 respektive 90 dagar till operation/behandling, april 2014–april 2015. Målvärdet 35 %, enligt Utvecklingsplan för SU, markeras i diagrammet. Tillgänglighet undersökningar - koloskopi/gastroskopi Antal och andel väntande mer än 60 dagar på koloskopi/gastroskopi jämfört med föregående månad. Koloskopi Gastroskopi April 2015 Mars 2015 124 33 172 54 Utfall Antal April/Mars -48 -21 4 (13) Andel April 2015 32 % 16 % Andel Mars 2015 44 % 28 % 2015-05-20 Dnr SU 312-343/2015 Antal och andel väntande mer än 60 dagar på koloskopi/gastroskopi jämfört med motsvarande period 2014. Koloskopi Gastroskopi April 2015 April 2014 124 33 76 19 Utfall Antal 2015/2014 48 14 Andel April 2015 32 % 16 % Andel April 2014 20 % 8% Cancergaranti avseende patienter med välgrundad misstanke om cancer Cancergarantin innebär att vid välgrundad misstanke om cancer ska patienten erbjudas läkarbesök inom 14 kalenderdagar från ankomstdagen för remissen. Antal och andel patienter med välgrundad misstanke om cancer som fått läkarbesök inom cancergarantin föregående månad. Totalt antal patienter Andel patienter med välgrundad som fått misstanke om cancer läkarbesök inom som fått besökstid garantitiden Specialitet Allmän kirurgi Mars April 96 75 Mars 99 % April 97 % Gynekologi 0 0 100 % 100 % Hudsjukvård 67 55 100 % 100 % Lungmedicin 23 18 100 % 100 % Ortopedi 0 0 100 % 100 % Urologi Öron-näshalssjukvård 56 46 98 % 98 % 42 33 100 % 100 % Not: Vid välgrundad misstanke om cancersjukdom hos barn kontaktar remitterande läkare SU genom telefonkonsultation. SU omhändertar patienten som direkt skrivs in på vårdavdelning för vidare utredning varför ingen patient hade väntat mer än två dagar. Inom allmän kirurgi fick 75 patienter läkarbesök inom garantitiden under april medan en patient fick vänta längre på läkarbesök, 16 dagar. Inom urologi fick 46 patienter läkarbesök inom garantitiden under april medan tre patienter fick vänta längre på läkarbesök, 53, 21 respektive 15 dagar. Beläggning Efter en övergående topp i samband med julhelgen och infektionssäsongen visar andelen överbeläggningar inom såväl somatik som psykiatri en långsam men glädjande sjunkande tendens. Andelen är dock fortfarande högre än vid motsvarande tid förra året, sannolikt på grund av ökning av antalet färdigbehandlade patienter som är kvar på sjukhuset. Utlokaliserade patienter förekommer bara inom somatiken där andelen också sjunkit efter infektionssäsongen. Även här är nivån högre än för ett år sedan, sannolikt av samma skäl som ovan. 5 (13) 2015-05-20 Dnr SU 312-343/2015 Prestationer SUs totala utförda vård jan-april 2015 var 3,3 % högre än 2014 års utfall och 1,6 % högre än budget mätt enligt VGRs sammanvägda prestationstal. SUs prestationsredovisning 2015, avser VGR och icke-VGR patienter. Perioden totalt Kategori Patienter VGR Övriga SU Totalt Utfall 2015 73 708 5 833 79 541 Budget 2015 73 029 5 260 78 289 Utfall 2014 71 477 5 551 77 029 Utfall 2015/Utfall 2014 Förändring Antal/% Antal % 2 231 282 2 513 3,1 % 5,1 % 3,3 % Diff utfall 15 - budget 15 Antal % 680 573 1 253 0,9 % 10,9 % 1,6 % Källa: VEGA/Cognos RDB Sjukhus Not: För mer detaljerad information, se prestationsbilagan. Det är till stor del den oplanerade vården som har ökat både inom öppen vård och sluten vård. Tabellen nedan visar antal kontakter i sluten respektive öppen vård utan relativ sammanvägning 6 (13) 2015-05-20 Antal kontakter ack april 2015 Planerad Slutenvård Vårdtillfällen* Öppenvård Besök Vårdkod- Oplanerad Dnr SU 312-343/2015 2014 Summa Planerad Oplanerad Förändring 15-14 Summa Planerad Oplanerad 10 761 26 061 27 459 11 061 25 121 26 865 -2,7% 387 266 69 192 339 555 382 295 66 861 335 038 1,3% 3,5% 398 027 95 253 367 014 393 356 91 982 361 903 1,2% 3,6% 3,7% Källa: Cognos RDB Sjukhus * Utskrivna vårdtillfällen Ökningen av den oplanerade vården hänförs till ökat söktryck på akutmottagningarna och till en följande kraftig ökning av akuta operationer. Ett prioriteringsarbete pågår inom SU där man inom kirurgiska verksamheter har fått göra omprioriteringar för att möta det ökade behovet. Detta arbete ska syfta till att i större utsträckning kunna utföra fler akuta operationer samt utföra kirurgi av cancerpatienter i rätt tid. Bland annat har en ytterligare operationssal allokerats till akutkirurgi för att möta det ökade vårdbehovet. Omprioriteringen har inneburit att planerade operationer fått köställas bland annat inom gynekologi, neurokirurgi, kardiologi, öronsjukvård samt plastikkirurgi. Viss vård får också stå tillbaka på grund av stora rekryteringsproblem av t.ex. specialistsjuksköterskor inom barnsjukvården och röntgen, specialistkompetenta läkare inom onkologi och laboratoriemedicin samt vårdadministratörer bland annat inom diagnostik. Somatisk slutenvård Totalt sett har både antalet vårdtillfällen och vårddagar ökat jämfört med föregående år. Avvikelsen var 1 % för vårdtillfällena medan antal vårddagar ökade med 6 % vilket innebär en längre medelvårdtid. Antal DRG-poäng har ökat mot föregående år med 3 %, vilket tyder på en ökad tyngd i sluten vård. Antalet medicinskt utskrivningsklara vårddygn har liksom föregående år varit mycket höga. Under perioden jan-april var sjukhusets sängar belagda med medicinskt utskrivningsklara patienter under 16 846 dagar, vilket i genomsnitt motsvarar 140 vårdplatser. Ökningen mot föregående år var hela 32 %. Denna kraftiga ökning tränger ut annan vård och påverkar medelvårdtiderna negativt. Under perioden jan-april utfördes 137 transplantationer, mot 92 st. föregående år, vilket motsvarar en ökning med 49 %. Njurtransplantationer har ökat mest (92 %) jämfört mot föregående år. Även hjärttransplantationer har ökat, från 8 till 13 vilket motsvarar 63 %. Somatisk öppenvård Antalet totala inkommande remisser har ökat i förhållande till föregående år med 4 %. Däremot har antalet remisser från övriga regioner och landsting fortsatt minska, -5 % mot samma period föregående år. Av utomlänsremisserna kom 57 % från Halland. Antalet remisser från Halland har ökat med 3 % jämfört med motsvarande period 2014. Det är många verksamheter som fått ett ökat remissinflöde men störst ökning har kvinnokliniken, hudmottagningen, onkogenetiska mottagningen, barn- och ungdomspsykiatrimottagningarna samt barnkirurgimottagningen fått ta emot. För sjukhusets akutmottagningar ökade antalet inkommande patienter med 5 % jämfört med föregående år. Andelen som behövde träffa en läkare var 76 %. Det genomsnittliga antalet besök per dag under mars månad var 567 vilket var en ökning med 3 % jämfört med 2014. Barnakuten har under flera år sett en ökning av andel patienter av primärvårdskaraktär bland annat beroende på att primärvården i Göteborg successivt minskat sina jouröppettider. Antalet sjukvårdande behandlingar har ökat mot föregående år medan antal läkarbesök varit relativt oförändrat. Verksamheter med störst ökning har varit onkologi, infektion, 7 (13) 2015-05-20 Dnr SU 312-343/2015 geriatrik, medicin och neurosjukvård. Även lungmedicin och allergologi har haft en planerad ökning främst på grund av ett utökat uppdrag av hyposensbesök. Det har också varit ett ökat söktryck till barnkirurgiakuten som klarat av detta ökade behov med hjälp av att låta ett större antal besök handläggas av sjuksköterskor istället för av läkare. Denna typ av workshifting har genomförts inom fler verksamheter t.ex. inom psykiatrin och akutmottagningarna. Vuxenpsykiatri Antalet vårdtillfällen var under perioden 31 % över budget. Antalet vårddagar var i nivå med budget och är måttet för slutenvård psykiatri i det sammanvägda talet. I förhållande till utfall har vårdtillfällen ökat med 34 % och antal vårddagar med 5 %. Totalt antal besök var 9 % lägre än budget. Även 2015 kvarstår effekter av det omfattande omställningsarbete med inflyttning till nya mottagningar som gjorts inom de affektiva verksamheterna samt ett förändrat arbetssätt inom beroende. Detta har inneburit färre besök inom Nordhemskliniken och substitutionsverksamheten. Ett utökat uppdrag för verksamheten leder till ett fortsatt behov av personalrekrytering. Barn och ungdomspsykiatri (BUP) Antal vårdtillfällen inom BUP var 28 % fler jämfört med föregående år. Dock minskade antalet vårddagar med nästan 2 % jämfört med samma period år 2014. Läkarbesöken inom öppenvården hade en positiv avvikelse mot budget med 25 %, men var 8 % under föregående års utfall. De sjukvårdande behandlingarna inom BUP har ökat med 8 % i jämförelse med 2014, och var 25 % över budget. En bidragande orsak kan vara det ökade remissinflödet. De accepterade remisserna för BUP var 287 fler än föregående år. Personal Personalvolym Antal anställda och nettoårsarbetare i jämförelse med föregående månad samt motsvarande månad föregående år (antal och %) Typ indikator April 2015 April 2015/ Mars 2015 Differens April 2014 Utfall 2015/ Utfall 2014 Differens Antal Utfall 2015/ Utfall 2014 Differens % Månadsanställda 16 155 16 15 791 364 2,3 Nettoårsarbetare 13 837 32 13 466 370 2,7 Not: Definition av Nettoårsarbetare: Nettoårsarbetare baseras på en omräkning av sysselsättningsgraden för anställda samt justering för frånvaro som omfattar en månad eller mer. Semester innebär inte någon justering. För timanställda beräknas antalet genom att arbetade timmar divideras med 165. Antalet månadsanställda var i april 364 fler jämfört med motsvarande månad 2014. Ökningen återfinns i huvudsak inom kategorierna undersköterskor m.fl. (+ 163), administration (+ 69) och läkare (+ 68). Ökningen av undersköterskor m.fl. är till del kopplad till workshifting och är en del av sjukhusets kompetensförsörjningsstrategi. Ökningen av administration är till stora delar ett resultat av rekrytering av kanslister som ersättning för läkarsekreterare. Gruppen läkare har i huvudsak ökat till följd av nya uppdrag och förändrad bemanning på sjukhusets akuter. Ökningen, sett till alla kategorier, återfinns i huvudsak inom verksamhetsområdena psykiatri (+ 66), barnmedicin (+ 20), ögon (+ 20) och ortopedi (+ 20). 8 (13) 2015-05-20 Dnr SU 312-343/2015 Arbetade timmar Arbetad tid aktuell period jämfört med motsvarande period förgående år uttryckt i heltidsekvivalenter. Typ indikator Period 2015 Period 2014 11 786 11 584 Arbetade timmar i heltidsekvivalenter Utfall 2015/ Utfall 2014 Differens Antal Utfall 2015/ Utfall 2014 Differens % 202 1,7 Antalet arbetade timmar omvandlat till heltidsekvivalenter ökade med 202 jämfört med motsvarande period 2014. Arbete utfört av timanställda under perioden januari-april motsvarade 365 heltider vilket var 25 (7,3 %) fler än motsvarande period 2014. Bemanningsföretag Kostnader för bemanningsföretag, tkr. Ackumulerat utfall per typ av tjänst Period 2015 Läkare Sjuksköterskor Period 2014 Prognos 2015 Dec 2014 9 620 8 196 28 200 25 856 13 153 5 119 32 800 31 732 Övriga 1 047 805 3 500 2 630 Totalt 23 820 14 119 64 500 60 218 De läkarspecialiteter som huvudsakligen hyrdes in genom bemanningsföretag var radiologer och anestesiologer inom område 4 respektive område 3 (Mölndals sjukhus). Inom kategorin sjuksköterskor skedde den huvudsakliga inhyrningen inom område 3 (Mölndals sjukhus) på operation samt inom område 2 (Östra sjukhuset) på medicinska akutvårdsavdelningen. Kostnaden för inhyrda sjuksköterskor har ökat jämfört med motsvarande period 2014 men är lägre än snittet för fjärde kvartalet 2014. Med anledning av den ökade användningen av bemanningsföretag har ett projekt startats med syfte att utreda möjligheten för att införa en succesiv minskning eller totalstopp av anlitande av bemanningsföretag för sjuksköterskor samt säkra upp rutiner och arbetssätt. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid; särredovisning av sjukfrånvaro per typ och kön; ackumulerat. Period 2015 Period 2014 Differens 2015/2014 Kvinnor 8,3 7,6 0,7 Män 4,2 3,6 0,6 Kort (under 60 dagar) 4,2 3,8 0,4 Lång (över 60 dagar) 3,3 3,0 0,3 Totalt 7,5 6,8 0,7 Jämfört med föregående år har den ackumulerade sjukfrånvaron ökat med 0,7 procentenheter. Ökningen återfinns i både den långa och korta sjukfrånvaron och inom båda könen. Ökningen av den korta sjukfrånvaron förklaras till stora delar av den ovanligt kraftiga influensan under februari och mars. Jämfört med mars har i april den korta sjukfrånvaron sjunkit med 0,24 procentenheter och den totala sjukfrånvaron med 0,23 procentenheter. För att minska sjukfrånvaron har sjukhuset tagit fram en övergripande handlingsplan med åtgärder. Bland åtgärderna finns ett ökat erfarenhetsutbyte mellan sjukhusets områden i arbetet 9 (13) 2015-05-20 Dnr SU 312-343/2015 med sjukfrånvaro, utveckling av det systematiska arbetsmiljöarbetet bland annat genom en reviderad arbetsmiljöutbildning samt ökat HR-stöd till chefer. Ett samarbete med Försäkringskassan och Hälsan och arbetslivet pågår också med fokus på att strukturera arbetssätten för att förkorta sjukskrivningarna. Ekonomi Ekonomiskt resultat Sjukhuset redovisar en negativ budgetavvikelse (-51 mnkr) per april. Prognosticerat resultat är -111,5 mnkr. Prognostiserad avvikelse mot budget är -50 mnkr. Bokförda kostnader hittills i år för evakuering av nya vårdbyggnaden uppgår till 1,9 mnkr. Aktiviteter för att komma i ekonomisk balans innefattar bland annat: Fortsatt implementering av produktionsplanering Fortsatt implementering av värdebaserad hälso- och sjukvård Koppla ihop produktions- och bemanningsplanering och effektivisera processerna i styrningen för att skapa mer värde för patienterna Utveckla arbetsmetoder som gör att patientflöden kan underlättas och ge effektivare vård, till exempel överföring från sluten till öppen vård Arbeta för att skapa optimalt flöde av patienter genom sjukhuset och frigöra slutenvårdsplatser och på så sätt klara inflödet från akuten Arbeta för rätt kompetens och rätt bemanning och utveckla workshifting inom verksamheten Utveckla samarbetet ytterligare med primärvården Arbeta med att säkra läkemedelsprocessen Ortopedin upphör med köp av extern operationsresurs Arbeta med att minska beroendet av bemanningsföretag Minska köp av extern specialistvård inom ögonsjukvården Säkra vikariatstillsättning Inom de verksamheterna med stora ekonomiska obalanser arbetas med åtgärds- och aktivitetsplaner för att komma i ekonomisk balans vid årets slut. Resultaträkning Rapportrad Utfall mån Budget mån Avv mån 1 004,0 993,1 10,9 3 968,0 3 932,0 36,0 3 739,8 228,1 11 660,6 Vårdintäkter övriga 92,5 85,2 7,2 353,1 334,0 19,1 326,2 26,9 983,6 Patientavgifter 14,7 14,5 0,3 60,2 58,2 2,0 57,1 3,1 168,9 ALF-medel 34,4 36,2 -1,9 132,4 142,7 -10,3 126,0 6,4 431,9 Vårdintäkter VGR Övriga intäkter Utfall ack Budget ack Avv ack Utfall ack fg år Avv ack jfr fg år Budget helår 86,6 90,5 -3,9 340,3 359,9 -19,5 326,9 13,4 1 082,0 1 232,1 1 219,5 12,6 4 854,1 4 826,8 27,3 4 576,1 278,0 14 327,1 Löner och arvoden -553,9 -551,7 -2,2 -2 111,2 -2 094,1 -17,1 -1 985,5 -125,7 -6 076,7 Sociala avgifter -233,6 -237,9 4,4 -889,4 -903,2 13,8 -846,5 -43,0 -2 620,8 -15,3 -13,7 -1,5 -44,0 -52,2 8,2 -51,2 7,2 -158,5 -6,1 0,0 -6,1 -23,8 0,0 -23,8 -14,1 -9,7 0,0 -808,9 -803,4 -5,5 -3 068,4 -3 049,4 -19,0 -2 897,2 -171,2 -8 856,1 Intäkter Övriga personalkostnader Inhyrd personal Personalkostnader Köpt vård -14,9 -19,4 4,5 -66,2 -50,7 -15,5 -76,5 10,4 -152,1 Läkemedel -155,2 -138,2 -17,0 -582,4 -552,0 -30,4 -492,3 -90,0 -1 652,7 Lokalhyror Material, varor, tjänster mm Avskrivningar Övriga kostnader Finansiella intäkter kostnader Kostnader -61,6 -62,8 1,2 -244,2 -251,2 7,0 -236,5 -7,6 -752,8 -237,5 -226,4 -11,2 -915,3 -894,9 -20,3 -858,8 -56,5 -2 683,6 -22,6 -22,5 -0,1 -90,8 -90,1 -0,7 -86,9 -3,9 -270,4 -491,9 -469,3 -22,6 -1 898,8 -1 838,8 -60,0 -1 751,1 -147,7 -5 511,5 -1,7 -1,8 0,1 -6,4 -7,0 0,6 -2,9 -3,5 -21,0 -1 302,5 -1 274,5 -28,0 -4 973,6 -4 895,3 -78,4 -4 651,3 -322,4 -14 388,6 -70,4 -55,0 -15,4 -119,6 -68,5 -51,1 -75,2 -44,4 -61,5 Resultat Källa: Cognos rapport 6010 10 (13) 2015-05-20 Dnr SU 312-343/2015 Periodens intäktsutveckling Fakturerade prestationer översteg budgeterad nivå i vårdöverenskommelsen, och därmed erhölls full ersättning enligt vårdöverenskommelsen. Den överproduktion som SU har producerat till och med april motsvarar en intäkt på 35 mnkr, vilket inte ersätts eftersom vi redan uppnått maximal ersättningsnivå. Att utfallet totalt för vårdintäkter VGR ändå var högre än budget berodde huvudsakligen på ersättningen för köpt garantivård som inte är budgeterad. Motsvarande underskott återfinns på kostnadssidan. Budgetavvikelsen för övriga vårdintäkter berodde främst på högre intäkter inom Barnkardiologin Transplantationsverksamheten än budgeterat för perioden. Fakturering av vårddagar för medicinskt utskrivningsklara patienter fortsatte att öka. Till och med april hade17 mnkr fakturerats jämfört med 11 mnkr för motsvarande period föregående år. ALF-medlens underskott berodde på att verksamheten ligger under plan och att intäkterna neutraliserats mot kostnaderna. Den negativa budgetavvikelsen avseende övriga intäkter berodde i huvudsak på minskad försäljning av medicinska tjänster för lab och röntgen, minskad försäljning av medicintekniska tjänster samt lägre ersättning för forskning inom FoUU än planerat. Periodens kostnadsutveckling Löner och arvoden Personalkostnaderna var 19 mnkr högre än budget. Inom ett antal verksamhetsområden finns ekonomiska obalanser. Inom dessa pågår arbete med åtgärder och upprättande av handlingsplaner. Kostnaden för övertid/mertid var för perioden 56 mnkr, vilket var 27 mnkr högre än budgeterat och 10 mnkr högre än motsvarande period föregående år. Inom ett flertal verksamheter finns fortsatta rekryteringsproblem, vilket leder till höga övertids- och mertidskostnader. Jourkostnaderna för perioden uppgick till 61 mnkr, 9 mnkr högre än budgeterat och 4 mnkr högre än föregående år. Kostnaden för sjuklön var för perioden 42 mnkr, 18 mnkr högre än budgeterat och 9 mnkr högre än föregående år. I regeringens vårproposition föreslås att den reducerade arbetsgivaravgiften för anställda under 26 år upphör. Delårseffekt 2015 innebär ökade kostnader för SU. Statsbidragen föreslås höjas som kompensation, och vi inväntar information kring hur detta kommer att hanteras inom VGR. Inhyrd personal För perioden var behovet av bemanningsföretag fortfarande aktuellt inom flera verksamheter och kostnaden uppgick till knappt 24 mnkr, vilket var 10 mnkr högre än motsvarande period föregående år. Av kostnaderna avsåg 10 mnkr köp av läkartjänster och 13 mnkr köp av sjukskötersketjänster. Det är framförallt kostnader för köp av sjukskötersketjänster som har ökat markant jämfört med föregående år. Köpt vård Kostnaderna för den köpta vården uppgick till och med mars till 66 mnkr, vilket var 16 mnkr högre än budget men 10 mnkr (13,5 %) lägre jämfört med utfallet motsvarande period föregående 11 (13) 2015-05-20 Dnr SU 312-343/2015 år. Budgetavvikelsen på -16 mnkr berodde huvudsakligen på att köpt garantivård inte är budgeterad. Motsvarande överskott återfinns på intäktssidan. Läkemedelskostnader Kostnader (mnkr) för läkemedel för januari - april 2015 jämfört med budget och med föregående år Utfall 2015 342 Budget 2015 331 Avvikelse budget -11 Avvikelse budget % -3 % Utfall 2014 276 Förändring 2015/2014 % 24 % Rekvisition 240 221 -19 -8 % 216 11 % Total 582 552 -30 -5 % 492 18 % Recept Den ökade kostnaden - jämfört med budget - kan främst hänföras till neurosjukvården (MSpatienter). Nya, effektiva men dyra preparat men också ett ökat patientunderlag låg bakom den negativa budgetavvikelsen. Även kostnaden för läkemedel inom verksamhetsområde onkologi är högre än budget (varav Tafinlar motsvarar 3 mnkr, något som föll mellan stolarna i VÖK-arbetet och där eventuell ersättning kommer att diskuteras i samband med bokslut 2015) liksom läkemedel mot hepatit C samt blödarmedicin. Fördjupad analys pågår. Material, varor, tjänster mm Fler organtransplantationer har utförts jämfört med förra året samt många svårt sjuka patienter har krävt dyra behandlingar som påverkar materialkostnaderna. Från april har debitering utifrån den nya Serviceöverenskommelsen (SÖK) 2015 gjorts enligt ny styrmodell, vilket inneburit en kostnadsökning för SU på 8 mnkr jämfört med utfall föregående år. Det är också en tydlig trend att vi köper alltmer säkerhetstjänster. Utfallet hittills i år är knappt 3 mnkr, vilket är 1,4 mnkr högre än motsvarande period föregående år. Orsakerna är den mängd patienter vi vårdar som har en hotbild runt sig. Dels att patienten själv är hotfull/våldsam eller att man befarar hot/våld mot patienten och där även personal kan uppleva risk för hot/våld. Konsulttjänster hade en negativ budgetavvikelse (-7 mnkr), framför allt på grund av pågående utvecklingsprojekt inom värdebaserad vård och värdegrundsarbete. Eget kapital SU har fått tillåtelse att använda 61,5 mnkr av eget kapital under 2015. Samtliga medel beräknas användas under 2015 och utfallet ingår i SUs prognostiserade resultat. Åtgärder vid ekonomisk obalans Aktiviteter för att komma i ekonomisk balans innefattar som nämnts ovan bland annat: Fortsatt implementering av produktionsplanering Fortsatt implementering av värdebaserad hälso- och sjukvård Koppla ihop produktions- och bemanningsplanering och effektivisera processerna i styrningen för att skapa mer värde för patienterna Utveckla arbetsmetoder som gör att patientflöden kan underlättas och ge effektivare vård, till exempel överföring från sluten till öppen vård Arbeta för att skapa optimalt flöde av patienter genom sjukhuset och frigöra slutenvårdsplatser och på så sätt klara inflödet från akuten Arbeta för rätt kompetens och rätt bemanning och utveckla workshifting inom verksamheten Utveckla samarbetet ytterligare med primärvården Arbeta med att säkra läkemedelsprocessen Ortopedin upphör med köp av extern operationsresurs 12 (13) 2015-05-20 Arbeta med att minska beroendet av bemanningsföretag Minska köp av extern specialistvård inom ögonsjukvården Säkra vikariatstillsättning 13 (13) Dnr SU 312-343/2015 Bilaga 1 Tabell Prestationer Totalt Januari - april 2015 - 2014 Perioden totalt Vårdkategori Utfall 2015 Förändring utfall 15-14 Budget 2015 Utfall 2014 antal % Differens budget antal % Somatisk sluten vård DRG-poäng 25 399 26 624 24 635 764 3,1% -1 225 Rikssjukvård Region Länssjukvård 8 768 8 450 8 892 -124 -1,4% 318 3,8% Rikssjukvård Nationell 4 913 4 282 4 490 423 9,4% 631 14,7% 39 080 39 356 38 017 1 063 2,8% -276 -0,7% 27 578 29 981 27 216 362 1,3% -2 403 -8,0% 4 869 4 932 4 870 -1 0,0% -63 -1,3% SU TOTALT DRG-poäng -4,6% Vårdtillfällen Länssjukvård Rikssjukvård Region Rikssjukvård Nationell SU TOTALT Vårdtillfällen 1 780 1 977 1 697 83 4,9% -197 -10,0% 34 227 36 890 33 782 445 1,3% -2 663 -7,2% 140 047 134 039 129 782 10 265 7,9% 6 008 4,5% 24 680 25 166 25 028 -348 -1,4% -486 -1,9% Vårddagar Länssjukvård Rikssjukvård Region Rikssjukvård Nationell SU TOTALT Vårddagar 11 789 13 368 12 023 -234 -1,9% -1 579 -11,8% 176 516 172 573 166 833 9 683 5,8% 3 943 2,3% Somatisk öppen vård Dagkirurgi och Dagmedicin 5 743 5 259 5 414 329 6,1% 484 9,2% Läkarbesök Poäng 15 651 16 498 13 840 1 811 13,1% -847 -5,1% Övriga besök 23 971 26 462 22 993 978 4,3% -2 491 -9,4% -7,0% Övriga besök (ej DK/DM) Poäng 1 211 1 302 2 446 -1 235 -50,5% -91 Läkarbesök 182 504 182 273 182 321 183 0,1% 231 0,1% Övriga besök 135 041 118 163 124 951 10 090 8,1% 16 878 14,3% 31,2% Psykiatrisk vård Vuxenpsykiatri Vårdtillfällen 3 155 2 405 2 363 792 33,5% 750 Vårddagar 44 529 44 741 42 322 2 207 5,2% -212 -0,5% Läkarbesök 13 791 15 696 13 993 -202 -1,4% -1 905 -12,1% Övriga besök 74 615 80 492 72 967 1 648 2,3% -5 877 -7,3% 98,4% Barn- och ungdomspsykiatri Vårdtillfällen 126 64 98 28 28,6% 62 Vårddagar 2 395 2 032 2 437 -42 -1,7% 363 17,9% Läkarbesök 2 228 1 787 2 420 -192 -7,9% 441 24,7% 10 927 8 771 10 140 787 7,8% 2 156 24,6% Övriga besök Övrig vård Medicinsk rehabilitering inskr 74 26 65 9 13,8% 48 184,8% 1 709 1 963 1 891 -182 -9,6% -254 -12,9% 559 515 517 42 8,2% 44 8,6% Medicinskt utskrivningsklara dagar 16 846 1 270 12 719 4 127 32,4% 15 576 1226,5% Viktat produktionstal 1) 79 541 78 289 77 029 2 513 3,3% 1 253 1,6% Antal digitala kontakter Medicinsk rehabilitering vdg Barnhabilitering vdg 16 852 0 0 Antal ytterfall 1 535 0 1 550 Motsvarar viktat produktionstal 4 465 0 3 270 OBS ! Uppgifter om prestationer som erhålls vid köp av vård ingår inte i tabellen ovan 1) Viktning utifrån 2015 års tillämpade modell av sammanvägda prestationer. Föregående år justerat med hänsyn till viktlisteförändring Bilaga 1 Tabell Prestationer Västra Götaland Januari - april 2015 - 2014 Perioden totalt Vårdkategori Utfall 2015 Förändring utfall 15-14 Budget 2015 Utfall 2014 antal % Differens budget antal % Somatisk sluten vård DRG-poäng Länssjukvård 24 326 25 464 23 603 722 3,1% -1 138 Rikssjukvård Region 7 689 7 525 7 854 -165 -2,1% 164 2,2% Rikssjukvård Nationell 2 793 2 356 2 376 416 17,5% 437 18,5% 34 807 35 345 33 834 973 2,9% -538 -1,5% 26 451 28 713 26 093 359 1,4% -2 262 -7,9% 4 284 4 362 4 258 26 0,6% -78 -1,8% SU TOTALT DRG-poäng -4,5% Vårdtillfällen Länssjukvård Rikssjukvård Region Rikssjukvård Nationell SU TOTALT Vårdtillfällen 1 096 1 292 1 067 29 2,7% -196 -15,2% 31 831 34 367 31 417 414 1,3% -2 536 -7,4% 135 921 129 275 125 520 10 401 8,3% 6 646 5,1% 21 959 22 615 22 281 -322 -1,4% -656 -2,9% Vårddagar Länssjukvård Rikssjukvård Region Rikssjukvård Nationell SU TOTALT Vårddagar 7 707 8 347 7 085 622 8,8% -640 -7,7% 165 587 160 237 154 886 10 701 6,9% 5 350 3,3% Somatisk öppen vård Dagkirurgi och Dagmedicin Poäng 5 426 4 997 5 112 314 6,1% 429 8,6% Läkarbesök 14 967 16 017 13 380 1 587 11,9% -1 050 -6,6% Övriga besök 22 438 24 897 21 214 1 224 5,8% -2 459 -9,9% -5,7% Övriga besök (ej DK/DM) Poäng 1 146 1 216 2 360 -1 213 -51,4% -70 Läkarbesök 173 275 173 065 172 876 399 0,2% 210 0,1% Övriga besök 130 126 115 179 121 526 8 601 7,1% 14 947 13,0% 28,6% Psykiatrisk vård Vuxenpsykiatri 3 006 2 338 2 281 725 31,8% 668 Vårddagar Vårdtillfällen 43 195 44 134 41 480 1 715 4,1% -939 -2,1% Läkarbesök 13 512 15 482 13 783 -271 -2,0% -1 970 -12,7% Övriga besök 74 124 80 034 72 489 1 635 2,3% -5 910 -7,4% Barn- och ungdomspsykiatri Vårdtillfällen 118 58 94 24 25,5% 60 102,4% Vårddagar 2 308 2 018 2 428 -120 -4,9% 290 14,4% Läkarbesök 2 156 1 753 2 387 -231 -9,7% 403 23,0% 10 731 8 636 9 967 764 7,7% 2 095 24,3% Övriga besök Övrig vård Medicinsk rehabilitering inskr 74 24 63 11 17,5% 50 204,7% 1 709 1 933 1 826 -117 -6,4% -224 -11,6% 468 464 482 -14 -2,9% 4 1,0% Viktat produktionstal 1) 73 708 73 029 71 477 2 231 3,1% 680 0,9% Antal digitala kontakter Medicinsk rehabilitering vdg Barnhabilitering vdg Medicinskt utskrivningsklara dagar 16 036 0 0 Antal ytterfall 1 447 0 1 460 Motsvarar viktat produktionstal 4 035 0 2 895 OBS ! Uppgifter om prestationer som erhålls vid köp av vård ingår inte i tabellen ovan 1) Viktning utifrån 2015 års tillämpade modell av sammanvägda prestationer. Föregående år justerat med hänsyn till viktlisteförändring Bilaga 1 Tabell Prestationer Övriga Januari - april 2015 - 2014 Perioden totalt Vårdkategori Utfall 2015 Förändring utfall 15-14 Budget 2015 Utfall 2014 antal % Differens budget antal % Somatisk sluten vård DRG-poäng Länssjukvård 1 074 1 160 1 032 41 4,0% -86 -7,5% Rikssjukvård Region 1 079 925 1 038 41 4,0% 154 16,7% Rikssjukvård Nationell 2 120 1 926 2 113 7 0,3% 194 10,1% SU TOTALT DRG-poäng 4 273 4 011 4 183 90 2,1% 262 6,5% -11,1% Vårdtillfällen 1 127 1 268 1 123 4 0,3% -141 Rikssjukvård Region Länssjukvård 585 570 612 -27 -4,4% 15 2,6% Rikssjukvård Nationell 684 685 630 54 8,6% -1 -0,1% 2 396 2 523 2 365 31 1,3% -127 -5,0% -13,4% SU TOTALT Vårdtillfällen Vårddagar Länssjukvård 4 126 4 763 4 262 -136 -3,2% -637 Rikssjukvård Region 2 721 2 551 2 747 -26 -0,9% 170 6,7% Rikssjukvård Nationell 4 082 5 021 4 938 -856 -17,3% -939 -18,7% 10 929 12 335 11 947 -1 018 -8,5% -1 406 -11,4% Poäng 317 262 302 15 5,1% 55 21,1% Läkarbesök 684 481 460 224 48,7% 203 42,2% 1 533 1 565 1 779 -246 -13,8% -32 -2,0% -24,6% SU TOTALT Vårddagar Somatisk öppen vård Dagkirurgi och Dagmedicin Övriga besök Övriga besök (ej DK/DM) Poäng 65 86 86 -21 -24,7% -21 Läkarbesök 9 229 9 208 9 445 -216 -2,3% 21 0,2% Övriga besök 4 915 2 984 3 426 1 489 43,5% 1 931 64,7% Psykiatrisk vård Vuxenpsykiatri Vårdtillfällen 149 67 82 67 82,5% 82 122,4% 1 334 607 842 492 58,4% 727 119,8% Läkarbesök 279 214 211 68 32,5% 65 30,4% Övriga besök 491 458 478 13 2,6% 33 7,2% 8 5 4 4 100,0% 3 53,7% 87 14 9 78 862,8% 73 521,4% Vårddagar Barn- och ungdomspsykiatri Vårdtillfällen Vårddagar Läkarbesök Övriga besök 72 34 33 39 117,4% 38 111,8% 196 135 173 23 13,2% 61 45,2% Övrig vård Medicinsk rehabilitering inskr 0 2 2 -2 -100,0% -2 -100,0% Medicinsk rehabilitering vdg 0 30 65 -65 -100,0% -30 -100,0% Barnhabilitering vdg Medicinskt utskrivningsklara dagar Viktat produktionstal 1) Antal digitala kontakter Antal ytterfall Motsvarar viktat produktionstal 91 51 35 56 162,4% 40 78,4% 16 846 1 270 12 719 4 127 32,4% 15 576 1226,5% 5 833 5 260 5 551 282 5,1% 573 10,9% 0 375 816 88 429 90 OBS ! Uppgifter om prestationer som erhålls vid köp av vård ingår inte i tabellen ovan 1) Viktning utifrån 2015 års tillämpade modell av sammanvägda prestationer. Föregående år justerat med hänsyn till viktlisteförändring Bilaga 1 Tabell Inkomna remisser Januari - april 2015 och 2014 Antal remisser 2015 29 311 28 078 1 233 Förändring procent 4% 4 166 3 367 799 24% 90001 - BVC 960 897 63 7% 90002 - MVC 2 141 1 980 161 8% 940 1 008 -68 -7% 4% 51001 - Sahlgrenska Universitetssjukhuset 90000-001 - Egen vårdbegäran 90003 - Skolhälsovård 90004 - Företagshälsovård 90005 - Privatläkarmott. Se även under PL 486 469 17 2 475 60 2% 673 304 369 121% 1 807 1 507 300 20% 55 61 -6 -10% 3 039 3 129 -90 -3% 394 490 -96 -20% 1 653 1 648 5 0% 22 18 4 22% -100% 90008 - Kriminalvårdsanstalt 90009 - Övrig sjukvård 90010 - Vårdcentraler 99... - Okänt kliniknummer - ifylles manuellt AL - Allmänläkare HL - Husläkare Nya VC (6 siffriga) Förändring 2 535 90006 - Husläkargrupper. Se även under HL 90007 - Optiker 2014 0 15 -15 28 241 27 611 630 2% 23 27 -4 -15% PL - Privatläkare Övriga Irk nummer - inkl. Sjukhus och Vårdcentraler 16 863 16 660 203 1% Inremitterande Klinik inklusive internremisser 93 309 89 744 3 565 4,0% Remisser exklusive internremisser 63 998 61 666 2 332 3,8% Antal remisser 2015 2014 Förändring 261 378 -117 Förändring procent -31,0% 03 - Uppsala Län 42 60 -18 -30,0% 04 - Södermanlands län 42 66 -24 -36,4% 05 - Östergötlands län 132 131 1 0,8% 06 - Jönköpings län 434 507 -73 -14,4% 01 - Stockholms län 07 - Kronobergs län 96 118 -22 -18,6% 110 113 -3 -2,7% 09 - Gotlands län 16 17 -1 -5,9% 10 - Blekinge län 66 77 -11 -14,3% 08 - Kalmar län 12 - Skåne län 278 341 -63 -18,5% 3 469 3 374 95 2,8% 86 187 82 543 3 644 4,4% 468 493 -25 -5,1% 18 - Örebro län 93 132 -39 -29,5% 19 - Västmanlands län 68 78 -10 -12,8% 20 - Dalarnas län 73 89 -16 -18,0% 21 - Gävleborgs län 70 61 9 14,8% 112 144 -32 -22,2% 13 - Hallands län 14 - Västra Götalands län 17 - Värmlands län 22 - Västernorrlands län 23 - Jämtlands län 24 - Västerbottens län 25 - Norrbottens län 68 63 5 7,9% 110 100 10 10,0% 114 101 13 12,9% Övriga 1 000 758 242 31,9% Totalt 93 309 89 744 3 565 4,0% 6 122 6 443 -321 -5,0% Övriga regioner och landsting Antal remisser 2015 2014 Förändring Förändring % 20 - Vidarebefodrad 20 852 25 653 -4 801 -23,0% 10 - Bokade + Obokade 72 457 64 091 8 366 11,5% 93 309 89 744 3 565 3,8% Totalt remisser Bilaga 2 Ledtider på SUs akutmottagningar Nedan redovisas väntetider till akutmottagningarna på SU. Resultat för Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus (DSBUS), Östra sjukhuset, Mölndals sjukhus eller Sahlgrenska sjukhuset särredovisas. I det totala resultatet ingår inte akutmottagningarna inom gynekologi, psykiatri och infektion, för vilka resultaten mäts separat. Antalet sökande på akutmottagningarna för dessa mottagningar är mer konstant över tid. Infektionsakuten har sedan införandet av remisstvång ett lägre antal sökande. Antal besökande vid SUs akutmottagningar i jämförelse med motsvarande period förgående år. Utfall ackumulerat för perioden. 2015 april 2014 april 2015/2014 Differens (antal) 2015/2014 Differens (%) Östra 3859 3813 46 1% DSBUS 4647 4947 -300 -6 % Mölndal 3889 3711 178 5% Sahlgrenska 4754 4526 228 5% Totalt 17149 16997 152 1% Under april 2015 besökte 17149 personer någon av akutmottagningarna. Det är 304 fler besökande jämfört med april 2014. Ledtider vid akutmottagningarna i jämförelse med motsvarande månad förgående år. Utfall ackumulerat för månaden. Avser 90 % av sökande. 2015 april 2014 april 2015/2014 Differens (antal) TTT 62 min 36 min 26 min TTL 349 min 303 min 46 min TGT 08:23 07:28 00:55 Not: Mål 2015 för 90 % av patienter TTT: 10 minuter; TGT 4 timmar och 60 % av patienterna TTL. Vad gäller tiden till triage (TTT) redovisas en spridning på 21-97 minuter mellan akutmottagningarna. Kortast var väntetiden på akutmottagningen Östra (21 minuter) och längst på akutmottagningen på Sahlgrenska (97 minuter). Kortast var väntetiden till läkare (TTL) på DSBUS med 265 minuter och längst väntade patienterna på Sahlgrenska med 499 minuter. Kortaste totala genomloppstiden (TGT) hade DSBUS (5 h 39 min) och akutmottagningen på Sahlgrenska var längst (11 h 37 min). Redovisning per indikator per typ av patient (grön- och gultriagerade), över tid Nedan redovisas mer detaljerad information om väntetider avseende akutmottagning. Tid till läkare (TTL) och total genomloppstid (TGT) redovisas på två sätt: inklusive respektive exklusive patienter som har bedömts ha ett sjukdomstillstånd som kan vänta utan risk (så kallade grönoch blåtriagerade). Om man exkluderar de grön-/ blåtriagerade patienterna vid beräkning av tid till 1 (5) Bilaga 2 läkare blev väntetiden 7 minuter längre och den totala genomloppstiden 22 minuter längre. Andelen grön-/blåtriagerade patienter motsvarade 41 % av de triagerade akutsökande. Tid till triage I genomsnitt väntade patienterna 24 minuter på en första bedömning (median 14 minuter). Andelen patienter som fick en första bedömning inom 10 minuter var 44 %. Tid till triage. SUs akutmottagningar. Avser 90:e percentilen. 2015 70 60 Minuter 50 40 30 20 10 0 jan 2010 feb mar 2011 apr maj 2012 jun jul 2013 aug 2014 sep okt 2015 nov dec Målvärde Not: Resultat för Tid till triage redovisas endast från och med januari 2010, då mätningarna påbörjades. Andel patienter som fick en första bedömning inom 10 minuter vid SUs akutmottagningar. 2010 - 2015. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% jan april juli okt jan april juli okt jan april juli okt jan april juli okt jan april juli okt jan april Juli okt jan april 0% 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Not: Resultat för första bedömningen redovisas endast från och med januari 2010, då mätningarna påbörjades. Det regionala målvärdet är 10 minuter även 2015. Tid till läkare I genomsnitt väntade patienterna 154 minuter på att få träffa läkare (median 107 minuter). Andelen patienter som hade träffat läkare inom 60 minuter var 31 %. 2 (5) Bilaga 2 Tid till läkare. SUs akutmottagningar. Avser 90 percentilen, 2011 - 2015. 400 350 Minuter 300 250 200 150 100 50 0 jan 2010 feb mar 2011 apr maj 2012 jun jul 2013 aug 2014 sep 2015 okt nov dec Målvärde Andelen patienter som träffade en läkare inom 60 minuter vid SUs akutmottagningar. 2009-2015. Målet för 2015 är att 60 % av patienterna ska träffa läkare inom 60 minuter. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% jan april juli okt jan april juli okt jan april juli okt jan april juli okt jan april juli okt jan april Juli okt jan april 0% 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Not: Redovisningen är baserad på att målet för ledtiden skulle ha varit 60 minuter för samtliga år 2009-2012. I realiteten var målet tid till läkare 120 minuter 2009, 90 minuter 2010 och 60 minuter 2011-2015. 3 (5) Bilaga 2 Andel gultriagerade patienter som träffade läkare inom 120 minuter 2013 – 2015 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec jan feb mars april maj Juni Juli aug sept okt nov dec jan feb mars april 0% 2013 2014 2015 Total genomloppstid I genomsnitt var den totala genomloppstiden 4 timmar och 9 minuter (median 3 timmar och 24 minuter). Andelen patienter som hade lämnat akutmottagningen inom 4 timmar var 59 %. Total genomloppstid för patienter som besökt SUs akutmottagningar. Avser 90 percentilen av patienterna. 2011 - 2015. 10 9 8 Minuter 7 6 5 4 3 2 1 0 jan 2010 feb mar 2011 apr 2012 maj jun 2013 jul aug 2014 sep okt 2015 Not: Regionala målvärden: 2009: 6 timmar; 2010: 5 timmar; 2011 - 2015 4 timmar 4 (5) nov dec Målvärde Bilaga 2 Andel patienter som lämnade SUs akutmottagningar i jämförelse med det regionala målvärdet för akutmottagningar. 2009-2015. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% jan april juli okt jan april juli okt jan april juli okt jan april juli okt jan april juli okt jan april Juli okt jan april 0% 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Not: Redovisningen är baserad på att målet för ledtiden skulle ha varit 4 timmar för samtliga år 2009-2011. I realiteten var målet för total genomloppstid 6 timmar 2009, 5 timmar 2010 och 4 timmar 2011 – 2015. 5 (5) Punkt 6 Samordnad vårdplanering för sjuka äldre Dnr: Rev 42-2014 Genomförd av: Revisorerna i Göteborgs Stad och Västra Götalandsregionen Behandlad av Revisorskollegiet den 24 mars 2015 Samordnad vårdplanering för sjuka äldre – granskning i samverkan mellan revisorerna i Göteborgs Stad och Västra Götalandsregionen Sjukhus Kommun Äldreomsorg Biståndsbeslut SoL Hemtjänst Korttidsplats Särskilt boende Primärvård Hemsjukvård HSL Sjuksköterska Rehabilitering Medicinskt ansvarig läkare Sjuksköterska 2 SAMORDNAD VÅRDPLANERING FÖR SJUKA ÄLDRE Innehåll Inledning och läsanvisning 3 Sammanfattning 4 Bakgrund 5 Utgångspunkter i granskningen 6 Syfte och revisionsfrågor 6 Metod, urval och avgränsning 6 Revisionskriterier 7 Organisation och arbetssätt 8 Beskrivning av den samordnade vårdplaneringsprocessen 8 Organisation och arbetssätt vid de granskade enheterna 9 Resultat av granskningen 11 Inskrivning på sjukhus 11 Kallelse från sjukhus till kommun och primärvård 12 Vårdplanering mellan sjukhus, kommun och primärvård 14 Utskrivning från sjukhus 16 Bedömning 19 Parterna följer inte gällande författningar och rutiner för vårdplaneringen 19 Kallelse och underlag till vårdplaneringen är ofullständig 20 Innehållet i vårdplanen är bristfälligt 20 Informationsöverföringen mellan parterna fungerar inte tillfredsställande 20 Intern styrning och kontroll 21 Utskrivningsklara patienter blir i ökad utsträckning kvar på sjukhuset 21 Sammanfattande bedömning och rekommendationer 22 Bilaga Beskrivning av revisionskriterierna 24 GÖTEBORGS STAD OCH VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN | 2015-03-24 3 SAMORDNAD VÅRDPLANERING FÖR SJUKA ÄLDRE Inledning och läsanvisning Rapporten ” Samordnad vårdplanering för sjuka äldre ” är resultatet av en granskning i samverkan mellan revisorerna i Göteborgs Stad och Västra Götalandsregionen. Rapporten blev klar den 24 mars 2015. Till rapporten finns också ett rapportsammandrag. Rapporten handlar om den samordnade vårdplaneringen mellan region och kommun vid utskrivning av sjuka äldre från sjukhus. Vi har gemensamt granskat styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Primärvårdsstyrelsen och stadsdelsnämnderna Centrum och Östra Göteborg. Disposition Vi inleder med en sammanfattning av vad vi har granskat och vad vi har kommit fram till. Därefter beskriver vi bakgrunden till granskningen och redogör för syfte, metod och de revisionskriterier som ligger till grund för våra bedömningar. På sidorna 8-10 följer en beskrivning av organisation och arbetssätt. Därefter på sidorna 11-18 följer resultatet av granskningen. Sist i rapporten, på sidorna 19-23, redovisar vi våra bedömningar och rekommendationer. Stadsrevisionen i Göteborgs Stad Rapporten, med diarienummer 207/14, och rapportsammandraget finns tillgängliga på kommunens hemsida 1. Om du vill prenumerera på stadsrevisionens rapporter, kontakta oss gärna på e-post [email protected] eller på telefon 031-368 07 00. Västra Götalandsregionens revisionsenhet Rapporten, med diarienummer 42/2014, och rapportsammandraget finns tillgängliga på regionens hemsida 2. Om du vill ta del av regionens rapporter, kontakta oss gärna på e-post [email protected] eller på telefon 010-441 05 90. 1 www.goteborg.se/stadsrevisionen 2 www.vgregion.se/revisionen GÖTEBORGS STAD OCH VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN | 2015-03-24 4 SAMORDNAD VÅRDPLANERING FÖR SJUKA ÄLDRE Sammanfattning Stadsrevisionen i Göteborg och Västra Götalandsregionens revisorer har tillsammans granskat den samordnade vårdplaneringen för sjuka äldre. Vid utskrivning från sjukhus kan patienten vara i behov av fortsatta sjukvårdsinsatser från primärvård, hemsjukvård eller social omvårdnad i form av till exempel hemtjänst eller korttidsboende. Vård- och omsorgsinsatserna ska samordnas mellan regionen och kommunen. Syftet med granskningen har varit att bedöma om kommunen och regionen säkerställer att den enskilde i samband med utskrivning från sjukhus till primärvård och kommun får en samordnad och sammanhållen vårdkedja i enlighet med gällande regelverk och om den interna styrningen och kontrollen varit tillräcklig. I granskningen ingår styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Primärvårdsstyrelsen och stadsdelsnämnderna Centrum och Östra Göteborg. Granskningen visar att det finns brister. Nedan redogör vi för de viktigaste iakttagelserna och bedömningarna. Efterlevnad av författningar och rutiner Granskningen visar att gällande författningar och rutiner inte följs. Granskningen visar även att parterna inte deltar aktivt i alla delar i vårdplaneringen. Som exempel kan nämnas att kommun och sjukhus inte alltid deltar med personal med rätt kompetens och att vårdcentralerna i praktiken inte deltar i vårdplaneringsmötena. Vidare har vi i granskningen konstaterat att parterna inte håller sig till de olika tidsgränser som gäller för de olika delarna i processen. Kallelse och underlag till vårdplanering. Det är vidare vår bedömning att de kallelser och underlag till vårdplanering som skickas från sjukhus till primärvård och stadsdelarna är ofullständiga och därmed riskerar vårdplaneringsprocessen att fördröjas i onödan. Informationen i dessa dokument är kortfattad och saknar till exempel information om den enskildes situation och vilka vårdinsatser som sjukhuset genomfört. Innehåll i vårdplan Innehållet i vårdplanen uppfyller inte de krav som ställs i gällande författningar och rutiner. Det går inte alltid att utläsa vilka behov av insatser den enskilde har efter utskrivning från sjukhuset, vem som ansvarar för insatserna samt hur och när de ska följas upp. Informationsöverföring I granskningen konstaterar vi brister i informationsöverföring som resulterar i ofullständiga kallelser, bristfälliga vårdplaner, sen utskrivningsinformation samt kompletterande information som måste ges muntligt. Brister som inte är tillfredsställande ur patientsäkerhetssynpunkt. Intern styrning och kontroll Den interna styrningen och kontrollen av vårdplaneringsprocessen bör stärkas. De brister vi sett i granskningen visar att den interna kontrollen varit otillräcklig. Utskrivningsklara patienter på sjukhus Statistik visar att antalet utskrivningsklara patienter som blir kvarliggande på sjukhuset har ökat kraftigt under år 2014. För att kunna ge den enskilde en god och sammanhållen vård och omsorg är det angeläget att undvika onödig vistelse på sjukhus så längt det är möjligt. Stadsrevisionen i Göteborg lämnar två rekommendationer till stadsdelsnämnden Centrum och två rekommendationer till stadsdelsnämnden Östra Göteborg. Revisorerna i Västra Götalandsregionen lämnar två rekommendationer till styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset och tre rekommendationer till Primärvårdstyrelsen. GÖTEBORGS STAD OCH VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN | 2015-03-24 5 SAMORDNAD VÅRDPLANERING FÖR SJUKA ÄLDRE Bakgrund Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård till primärvård och till den kommunala hälso- och sjukvården samt äldreomsorgen. I både socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen finns tydliga krav på samverkan mellan huvudmännen. Den gemensamma vårdplaneringen ska, utifrån ett helhetsperspektiv på den enskilde, säkra den enskildes rätt till trygghet, delaktighet och inflytande när olika vårdinsatser planeras och genomförs så att en sammanhållen vård- och omsorgskedja skapas. Vid en samordnad vårdplanering överförs det medicinska ansvaret från en vårdgivare till en annan och en vårdplan ska upprättas som beskriver vilka insatser slutenvård, primärvård och kommun ska ge patienten i anslutning till utskrivningen. Intentionen är att den enskilde ska kunna skrivas ut den dag då slutenvårdens insatser inte längre behövs. Både i kommunens och regionens olika styrdokument lyfts vikten av samverkan och att invånarna får en samordnad och sammanhållen vård. Att säkerställa vården för sjuka äldre anges som en politisk prioritering i Västra Götalandsregionens budget för åren 2013 och 2014. I budgeten för 2014 anges som ett prioriterat mål inom hälso- och sjukvården att invånarna ska erbjudas en sammanhållen vård, oavsett vårdnivå eller vårdgivare. I Göteborg Stads riktlinjer konstateras att den enskilde inte alltid kan skilja mellan olika insatser och olika utförare. Det är därför av största vikt att samverkan sker utifrån ett brukarperspektiv, så att den enskilde får heltäckande och samordnade insatser i förhållande till sitt totala behov. När flera huvudmän och olika personalgrupper ska samverka kring äldre personer med stora och sammansatta behov av vård och omsorg ställs krav på samordning så att patientsäkerhet, kontinuitet och kvalitet garanteras. Brister i denna samverkan mellan regionen och stadsdelsnämnderna, utgör en risk för att lagstiftningens intentioner inte uppfylls. För den enskilde innebär det en risk för bristande kontinuitet och otrygghet i vården. Det finns dessutom risk för att informationssystem och informationsöverföring mellan vårdgivare inte fungerar, vilket kan få negativa konsekvenser för patientsäkerheten. Enligt kommunallagens 6 kap 1 § ska kommunstyrelse respektive regionstyrelse leda och samordna förvaltningen av kommunens eller regionens angelägenheter och ha uppsikt över nämndernas verksamhet. I uppsiktsplikten ingår bland annat att kontrollera att lagar, författningar och förordningar efterlevs. De båda styrelserna har därmed en viktig roll i att följa hur samverkan mellan vårdgivare i vårdkedjan fungerar, och om så behövs, vidta åtgärder för att det ska fungera bättre. Det genomförs årligen ett stort antal vårdplaneringar i samverkan mellan Göteborg stad och Västra Götalandsregionen. Under år 2014 genomförde Sahlgrenska universitetssjukhuset cirka 6000 vårdplaneringar för gruppen personer över 65 år och motsvarande siffra för Göteborgs Stad var knappt 5000. I de två stadsdelsnämnderna som ingår i denna granskning utfördes cirka 400 vårdplaneringar per nämnd. Om det finns brister i den samordnade vårdplaneringen drabbar det årligen ett stort antal sjuka äldre som riskerar att inte få den sammanhållna vårdoch omsorgskedja som de har rätt till. Det är därför viktigt att ansvariga styrelser och nämnder i kommunen och regionen säkerställer att gällande författningar och rutiner efterlevs. GÖTEBORGS STAD OCH VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN | 2015-03-24 6 SAMORDNAD VÅRDPLANERING FÖR SJUKA ÄLDRE Utgångspunkter i granskningen Syfte och revisionsfrågor Granskningen syftar till att bedöma om sjukhus, vårdcentraler och stadsdelsnämnder säkerställer att den enskilde får en samordnad och sammanhållen vårdkedja i enlighet med de intentioner som kommer till uttryck i författningar, förordningar och övriga styrdokument och att styrelser och nämnder har en tillräcklig intern styrning och kontroll över den samordnade vårdplaneringsprocessen. Bedömningen tar sin utgångspunkt i följande revisionsfrågor: • Efterlevs de regler som gäller för vårdplaneringen med avseende på hur denna ska genomföras? • Efterlevs de regler som gäller för vårdplaneringen med avseende på vilken information vårdplanen ska innehålla? Metod, urval och avgränsning Granskningen omfattar den samordnade vårdplaneringen avseende sjuka äldre över 65 år, som vårdas inom somatisk akutsjukvård och skrivs ut till primärvård samt den kommunala hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Inom Sahlgrenska Universitetssjukhus har ett verksamhetsområde granskats, inom primärvården två vårdcentraler och inom Göteborgs Stad två stadsdelsnämnder. De granskade nämnderna och styrelserna är styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Primärvårdsstyrelsen samt stadsdelsnämnderna Centrum och Östra Göteborg. För att svara på granskningens syfte och revisionsfrågor har vi genomfört dokumentstudier och intervjuer. Vi har intervjuat ansvariga chefer på olika nivåer, handläggare, vårdpersonal och vårdplaneringsteam/grupper inom Göteborgs Stad och inom både primärvård och sjukhus i Västra Götalandsregionen. Totalt har vi intervjuat tjugosex personer med olika befattningar och tre olika vårdplaneringsteam eller motsvarande i respektive huvudmans verksamhet. Vi har gjort en stickprovsgranskning av ett antal genomförda vårdplaneringar. När urvalet till denna stickprovsgranskning genomfördes var det nödvändigt att först identifiera samordnad vårdplanering mellan sjukhuset och stadsdelarna. Konsekvensen av det är att antalet vårdplaneringar som berör de utvalda vårdcentralerna är relativt få. Fördelningen av stickprov mellan de båda stadsdelsnämnderna är inte heller jämt fördelat beroende på att invånarna i stadsdelen Östra Göteborg oftast blir inskrivna på Östra Sjukhuset, som inte ingår i denna granskning. Stickprovsgranskningen har omfattat 26 vårdplaneringar genomförda under år 2014. Granskningen har omfattat dokumentationen som görs i det gemensamma IT-verktyget KLARA SVPL. 3 I cirka hälften av de 26 vårdplaneringarna har också dokumentationen i sjukhusets patientjournaler och stadsdelarnas socialtjänstakter och patientjournaler granskats. 3 IT-verktyget KLARA SVPL (SVPL=samordnad vårdplanering) har sedan år 2009 använts av primärvård, sjukhus och kommuner i Västra Götaland i processen samordnad vårdplanering, där de tre vårdgivarna tillsammans med vårdtagaren beslutar om fortsatt vård efter utskrivning från sjukhus. Systemet stödjer den regionala gemensamma beslutade rutinen för samordnad vårdplanering. GÖTEBORGS STAD OCH VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN | 2015-03-24 7 SAMORDNAD VÅRDPLANERING FÖR SJUKA ÄLDRE Revisionskriterier Revisionskriterier är de bedömningsgrunder som vi revisorer utgår ifrån vid analys och bedömningar. I granskningen utgörs revisionskriterierna av • • • • • • • • • • • • • Hälso-och sjukvårdslagen (1982:763) Socialtjänstlagen(2001:453) Lag om kommuners betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård (1990:1404) Socialstyrelsens föreskrift avseende samverkan vid in- och utskrivning av patienter i slutenvård (SOSFS 2005:27) Socialstyrelsens föreskrift för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) Cirkulär 12:2 Kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland (2011-11-03) Samordnad vårdplanering – SVPL. Gemensam rutin i Västra Götaland. 2007-11-28 Regional tillämpning: Samordnad vård- och omsorgsplanering. Gemensam rutin i Västra Götaland samt it-stödet KLARA SVPL, utgåva 10.0 4 LGS 5 -rutinen ”Regional tillämpning av rutiner gällande hälso- och sjukvårdssamverkan i Göteborg och Södra Bohuslän” Göteborgs Stads riktlinjer för äldreomsorgsverksamhet Västra Götalandsregionens budget 2014 Regional handlingsplan 2012 - 2014 ”Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland” För en mer utförlig beskrivning av ovanstående revisionskriterier hänvisas till Bilaga 1. 4 I denna rapport benämns rutinen i fortsättningen ”gemensam rutin Regional tillämpning” 5 LGS =ledningsgrupp för samverkan . Vårdssamverkan är till för de personer som är i behov av insatser från kommun och region. Samverkan inom LGS-området sker mellan regionens hälso- och sjukvård, kommunal vård- och omsorg/stöd, socialtjänst samt skola. En viktig del i samverkansuppdraget är att arbeta förebyggande för att motverka framtida insatser. Ledningsgrupp för samverkan (LGS) är uppdragsgivare till temagrupperna och beslutar om mål, inriktning och uppföljning av samverkan. Beslut i LGS, temagrupper och NOSAM (Närområdessamverkan, i NOSAM sitter valda områdes- och verksamhetschefer från primärvård, kommun och stadsdel.)innebär att varje huvudman ansvarar för att fatta beslut och genomföra överenskommelser i sin egen linjeorganisation. GÖTEBORGS STAD OCH VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN | 2015-03-24 8 SAMORDNAD VÅRDPLANERING FÖR SJUKA ÄLDRE Organisation och arbetssätt Beskrivning av den samordnade vårdplaneringsprocessen Nedan ges en övergripande bild av de steg i processen för samordnad vårdplanering och den gemensamma dokumentation i Klara-SVPL som ingått i granskningen. Inskrivningsmeddelande Kallelse och underlag till vårdplanering Vårdplan Utskrivningsmeddelande Information vid utskrivning Inskrivningsmeddelande Efter att en patient skrivits in i sluten vård och sjukhusläkare bedömer att patienten kommer att ha behov av insatser från primärvård och/eller kommun efter utskrivning, upprättas ett inskrivningsmeddelande. Inskrivningsmeddelandet aviseras till kommun och primärvård via IT-systemet KLARA SVPL. Kommun och primärvård ska i systemet kvittera meddelandet. Vardera part ska ange kontaktuppgifter i inskrivningsmeddelandet. Kallelse och underlag till vårdplanering Kallelse och underlag till vårdplanering skickas till kommun och primärvård när patientens samtliga behov av insatser efter utskrivning från sjukhuset kan bedömas. Av vårdplaneringsunderlaget ska framgå vilka åtgärder som genomförts eller initierats under vårdtiden. Information om förhållanden i patientens vardag som kan vara av vikt för den kommande vårdplaneringen ska anges. Namn på ansvarig sjukhusläkare ska alltid anges. Kommun och primärvård ska kvittera kallelse och underlag, vilket under vardagar ska ske inom 24 timmar. Vårdplanering ska påbörjas senast vardagen efter det att kallelsen mottagits. Vårdplan Vårdplanen upprättas gemensamt av parterna tillsammans med patienten. Av vårdplanen ska framgå vilka insatser som ska genomföras efter utskrivningen från sjukhuset och vem som ansvarar för respektive insats samt vilka personer som deltagit i vårdplaneringsmötet. Vidare ska namn på primärvårdens medicinskt ansvarige läkare framgå samt namn på den sjukhusläkare som ansvarar för vårdplanen. Samtliga tre parter ska justera vårdplanen, därigenom godkänns innehållet och vårdplanen anses upprättad. Utskrivningsmeddelande Det är ansvarig sjukhusläkare som beslutar att patienten är utskrivningsklar. Det vill säga att patienten inte längre behöver sjukhusets specialiserade slutenvård. Utskrivningsmeddelandet skickas senast en kalenderdag före planerad utskrivning. Beredskapen i kommun och primärvård ska vara sådan att patienten kan tas hem så snart utskrivningsmeddelandet har mottagits. Information vid utskrivning Sjukhuset ska samma dag som patienten skrivs ut överföra information om vårdtillfället till kommun och primärvård så att överlämnade av ansvar för patienten, enligt upprättad vårdplan, kan genomföras. Medicinsk epikris6 och omvårdnadsepikris ska också samma dag skickas till berörda enheter. 6 Epikris är en sammanfattande bedömning av ett sjukdomsfall. GÖTEBORGS STAD OCH VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN | 2015-03-24 9 SAMORDNAD VÅRDPLANERING FÖR SJUKA ÄLDRE Organisation och arbetssätt vid de granskade enheterna Utifrån gällande författningar kan den samordnade vårdplaneringen organiseras på flera olika sätt. Nedan följer en beskrivning av de granskade verksamheternas organisation, rutiner och arbetssätt. Sahlgrenska Universitetssjukhuset Fram till våren 2014 hade Sahlgrenska Universitetssjukhuset, område 6, 7 ett vårdplaneringsteam som ansvarade för flertalet vårdplaneringar. I teamet ingick 4 sjuksköterskor som hade som sin huvudsakliga arbetsuppgift att genomföra vårdplaneringar. Några vårdavdelningar stod dock utanför teamet och där sköttes vårdplaneringarna av avdelningarnas egna sjuksköterskor. Personalsituationen våren 2014, med brist på framförallt sjuksköterskor, gjorde att område 6 tog beslut om att avveckla vårdplaneringsteamet. Områdesledningen bedömde att sjuksköterskorna behövdes i ordinarie vårdverksamhet. Under våren och sommaren har därför samtliga vårdplaneringar inom område 6 skötts av sjuksköterskor på vårdavdelningarna. Det innebär att ett relativt stort antal sjuksköterskor medverkat i arbetet med vårdplaneringarna. Efter sommaren inrättades vårdplaneringsteamet igen i syfte att effektivisera arbetet med samordnad vårdplanering. Alla vårdavdelningar omfattas dock inte av teamet. Sahlgrenska universitetssjukhuset har inga egna dokumenterade rutiner för vårdplaneringsprocessen utan använder de gemensamma regionala rutinerna. Närhälsan Gamlestadstorget Vårdcentral På vårdcentralen 8 är det en distriktssköterska som är ansvarig för det praktiska genomförandet av vårdplaneringsprocessen. Vid behov samråder distriktssköterskan med läkarna. Distriktssköterskan arbetar 4 dagar i veckan och övriga dagar träder andra sjuksköterskor in i hennes ställe. Vårdcentralschefen är ytterst ansvarig och hennes roll innebär att ta emot synpunkter från distriktssköterskan när det inte fungerar och sedan föra det vidare till sina kollegor och överordnad chef. Vårdcentralen har inga egna dokumenterade rutiner för vårdplaneringsprocessen utan använder de gemensamma regionala rutinerna. Närhälsan Gibraltargatan Vårdcentral På vårdcentralen finns sju sjuksköterskor. Varje sjuksköterska ansvarar under en vecka vardera för att kontrollera informationen i it-systemet KLARA SVPL. Vårdcentralschefen är ytterst ansvarig men rent praktiskt är det respektive sjuksköterska som ansvarar för vårdplaneringen den veckan som denne är ansvarig. Det är sjuksköterskorna som sköter och dokumenterar de olika moment som finns i KLARA SVPL. Det finns en användarmanual i KLARA SVPL, som alla sjuksköterskor har tillgång till. I övrigt har vårdcentralen inga egna dokumenterade rutiner för vårdplaneringsprocessen utan använder de gemensamma regionala rutinerna. 7 Sahlgrenska Universitetssjukhuset har delat in sin verksamhet i sex olika områden. Vi har granskat samordnad vårdplanering vid område 6. Inom området ingår verksamhetsområdena ambulans- och prehospital akutsjukvård, geriatrik, lungmedicin och allergologi, kardiologi, kärl-thorax, medicin Sahlgrenska och neurosjukvård. 8 Primärvård är namnet på all primärvård, offentlig och privat driven. Närhälsan heter den offentligt drivna Primärvården i VGR. Närhälsan Gamlestadstorget Vårdcentral och Närhälsan Gibraltargatan Vårdcentral ingår i Närhälsan. GÖTEBORGS STAD OCH VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN | 2015-03-24 10 SAMORDNAD VÅRDPLANERING FÖR SJUKA ÄLDRE Stadsdelsnämnden Centrum I stadsdelen Centrum är det flera funktioner som berörs av och deltar i arbetet med samordnad vårdplanering för äldre. I första hand deltar biståndshandläggare från biståndsenheten samt sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster från område hälso- och sjukvård. Förvaltningen har en vårdplaneringskoordinator men inte något vårdplaneringsteam. I samordningssyfte möts biståndshandläggare och koordinator två gånger per vecka för att gå igenom inskrivningsmeddelanden och kallelser från sjukhuset. Verksamheten har flera olika rutiner för arbetet med samordnad vårdplanering. Av dessa framgår bland annat vilka professioner som ska delta i vårdplaneringen samt att varje legitimerad yrkesutövare ansvarar för sin informationsöverföring. Rutinerna berör också hur ansvaret i vårdplaneringar fördelas mellan olika yrkeskategorier. Utöver dessa rutiner anger verksamhetens företrädare i intervjuer att de också använder sig av den gemensamma rutinen ”Regional tillämpning” 9. Stadsdelsnämnden Östra Göteborg I stadsdelen Östra Göteborg finns sedan år 2012 ett vårdplaneringsteam bestående av biståndshandläggare, sjuksköterska/vårdkedjekoordinator, sjukgymnast/ vårdkedjekoordinator för rehab samt omsorgskoordinator. Det finns inte någon ensam utpekad ansvarig chef för vårdplaneringsteamet i Östra Göteborg utan varje medarbetare som ingår i teamet lyder under sin respektive enhets- och områdeschef. Ansvarig för att samordna vårdplaneringsprocessen i det enskilda ärendet är biståndshandläggarna och ytterst områdeschefen. Det finns i stadsdelen en rutin för vårdplanering som gäller för sektor äldreomsorg samt hälsooch sjukvården. Rutinen beskriver hur en vårdplanering praktiskt ska gå till internt på arbetsplatsen. Enligt rutinen träffas vårdplaneringsteamet varje vardag till ett morgonmöte för att gå igenom de inskrivningsmeddelanden som inkommit och som kan bli aktuella för vårdplanering samt aktuella kallelser till vårdplanering. Rutinen klargör också ansvaret för biståndshandläggare respektive hälso-och sjukvårdspersonalen och hemtjänstpersonal i samband med vårdplaneringen. Utöver detta gäller den regionala tillämpningen. 9 Regional tillämpning: Samordnad vård- och omsorgsplanering. Gemensam rutin i Västra Götaland samt it-stödet KLARA SVPL, utgåva 10.0 GÖTEBORGS STAD OCH VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN | 2015-03-24 11 SAMORDNAD VÅRDPLANERING FÖR SJUKA ÄLDRE Resultat av granskningen Beskrivningen nedan är indelad i avsnitten inskrivning, kallelse, vårdplanering och utskrivning. I respektive avsnitt beskrivs våra iakttagelser. Inskrivning på sjukhus Efter bedömning att patienten har behov av insatser efter utskrivning, ansvarar sjukhusläkaren för att detta upprättas Inskrivningsmeddelande Skickas till primärvård och kommun som kvitterar meddelandet Vardera part anger kontaktuppgifter Sjukhuset sänder ett inskrivningsmeddelande till primärvården och kommunens socialtjänst som syftar till att informera om att en viss patient blivit inskriven på sjukhuset och att en samordnad vårdplanering kan bli aktuell. Även om vårdplaneringsteamet på område 6 numera håller samman arbetet med vårdplaneringen så är det sjuksköterskorna på respektive avdelning som ser till att inskrivningsmeddelande skickas till kommunen och till primärvården. I granskningen har det framkommit att inskrivningsmeddelanden ofta sänds sent. I de stickprov som granskats framkommer att inskrivningsmeddelande har sänts mer än 4 dagar efter inskrivning i nästan hälften av fallen. Företrädare för sjukhuset uppger att orsaken till att inskrivningsmeddelandet ibland sänds sent är att det sänds först när man vet om patienten behöver hjälp efter utskrivning. I den stickprovsgranskning som vi gjort framkommer även andra brister vad gäller inskrivningsmeddelandenas informationsinnehåll. Namn på ansvarig läkare på sjukhuset saknas i samtliga granskade stickprov i de inskrivningsmeddelanden som skickas till kommunen. I två fall anges namn på sjuksköterska. I samtliga fall anges dock telefonnummer till vårdavdelningen. Efter att ett inskrivningsmeddelande skickats från sjukhuset ska både vårdcentralen och kommunen kvittera meddelandet samt fylla i kontaktuppgifter. Sjuksköterskor på Närhälsan Gamlestadstorget Vårdcentral bevakar inkorgen i KLARA SVPL, som enligt den regionala tillämpningsrutinen ska kontrolleras 3 gånger per dag. Ibland är arbetsbelastningen så stor att man inte hinner kontrollera inkorgen så frekvent. Om något är oklart så ringer sjuksköterskan upp sjukhuset och ställer frågor. I journalen skriver sjuksköterskan alltid in att patienten är inlagd. I de stickprov som gäller Närhälsan Gamlestadstorget Vårdcentral kvitteras inskrivningsmeddelandena i enlighet med rutinerna. När det gäller informationsinnehållet så saknas kontaktuppgifter till vårdcentralen i ett fall av tre. Även vårdcentralen Närhälsan Gibraltargatan Vårdcentral får information via KLARA SVPL när deras patienter blir inskrivna på sjukhus. Denna information går då till sjuksköterskorna. Sjuksköterskorna skriver in information i patientens journal vilket gör det möjligt för vårdcentralens läkare att få kännedom om inskrivningen. Det är sjuksköterskorna som sköter och dokumenterar de olika moment som finns i KLARA SVPL. Utifrån vår stickprovsgranskning kan vi konstatera att inskrivningsmeddelandena kvitteras samt att kontaktuppgifter till vårdcentralen finns med. GÖTEBORGS STAD OCH VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN | 2015-03-24 12 SAMORDNAD VÅRDPLANERING FÖR SJUKA ÄLDRE En av stadsdelsnämnden Centrums rutiner anger att inskrivningsmeddelanden ska kvitteras och att kontaktuppgifter ska anges, men det framgår inte vilken funktion inom förvaltningen som ansvarar för detta. Det är oftast biståndshandläggarna i Centrum som kvitterar inskrivningsmeddelanden och anger kommunens kontaktuppgifter i KLARA SVPL. Även övrig personal som loggar in i KLARA SVPL och ser ett meddelande kan kvittera. De genomförda stickproven visar att Centrum har kvitterat samtliga inskrivningsmeddelanden som ingår i granskningen. Det sker som regel samma dag som meddelandet går ut men har i två fall dröjt två dagar. I två av de granskade ärendena har förvaltningen inte fyllt i några kontaktuppgifter. I stadsdelsnämnden Östra Göteborg uppmanas all legitimerad personal att gå in i KLARA SVPL minst en gång, gärna två gånger per dag. I den uppdragsbeskrivning som sjukgymnasten har framgår att en del i dennes uppdrag är att dagligen gå igenom inskrivningsmeddelanden i KLARA SVPL som kan bli aktuella kallelser till vårdplanering. Det framgår dock inte vem eller vilken funktion som ska kvittera inskrivningsmeddelandet och ange kontaktuppgifter för stadsdelens räkning. På vårdplaneringsmöten går teamet igenom de inskrivningsmeddelanden som inkommit. De stickprov som genomförts visar att Östra Göteborg har kvitterat samtliga av de inskrivningsmeddelanden som ingår i granskningen. Det sker som regel samma dag som meddelandet går ut men har i två fall dröjt till dagen efter. I samtliga granskade ärenden har förvaltningen fyllt i kontaktuppgifter. Kallelse från sjukhus till kommun och primärvård Skickas från sjukhus när patientens samtliga behov av insatser efter utskrivning från sjukhus kan bedömas Vidtagna åtgärder under vårdtiden ska anges. Liksom förhållanden i patientens vardag av betydelse för den kommande vårdplaneringen Kallelse och underlag till vårdplanering Skickas till primärvård och kommun som ska kvittera kallelsen inom 24 timmar Vårdplanering ska påbörjas senast vardagen efter att kallelsen mottagits Sjukhusläkarens namn ska alltid anges Efter beslut av ansvarig sjukhusläkare att vårdplanering ska ske sammanställer sjukhuset ett skriftligt underlag för kommande vårdplaneringskonferens. Läkaren är ansvarig för innehållet i detta underlag. En kallelse och ett vårdplaneringsunderlag skickas från sjukhuset till kommun och primärvård. På sjukhuset är det avdelningarnas sjuksköterskor som hanterat kallelse till vårdplanering. Hösten 2014 har istället vårdplaneringsteamet på område 6 hållit ihop arbetet, vilket innebär att det i huvudsak är vårdplaneringssjuksköterskorna som hanterar kallelse och underlag till vårdplanering. Vår stickprovsgranskning visar att kallelser till vårdplanering skickats till vårdcentralerna och stadsdelsnämnderna i samtliga av de granskade fallen. Kallelsen ska efter att den skickats från sjukhuset kvitteras av respektive vårdcentral och stadsdelsnämnd. Vid granskningen framgår att det alltid är sjuksköterskan som kvitterar kallelsen på Närhälsan Gamlestadstorget Vårdcentral, medan det på Närhälsan Gibraltargatan Vårdcentral kan vara både läkaren och GÖTEBORGS STAD OCH VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN | 2015-03-24 13 SAMORDNAD VÅRDPLANERING FÖR SJUKA ÄLDRE sjuksköterskan som kvitterar. Kallelsen dokumenteras inte alltid i vårdcentralernas patientjournaler. Sjuksköterskor på vårdcentralerna tar ibland kontakt med sjukhuset för att få information om genomförda och planerade åtgärder. Sköterskan vill få kännedom om inskrivningsorsak samt om de vårdinsatser sjukhuset gjort och planerar att göra. Vårdcentralerna har också mycket telefonkontakter med hemsjukvården kring enskilda patienter. Utifrån våra stickprov kan vi konstatera att när det gäller kvittering av kallelse och underlag inom ett dygn så utförs det i samtliga de granskade fallen av de två granskade vårdcentralerna. Läkarna på vårdcentralerna är sällan med på vårdplaneringar. Orsaken till detta uppges vara att läkarinformationen är undermålig i KLARA SVPL. Vid intervjuerna framkommer att det finns exempel på att läkaren egentligen hade behövt vara med vid en vårdplanering, men att informationen var så pass bristfällig i KLARA SVPL att läkaren inte uppfattade det behovet. Medicinsk information saknas oftast i kallelsen. Även om vårdcentralernas läkare inte deltar i vårdplaneringar så anser de intervjuade på vårdcentralerna att en mer fyllig medicinsk information hade gett möjlighet för läkaren att via telefonsamtal med sjukhusläkaren informera sig om patienten. Att informationen är knapphändig, inte bara i kallelserna, utan även i KLARA SVPL som helhet, är något som också bekräftas i ett flertal av våra intervjuer. I stadsdelsnämnden Centrum tar såväl biståndshandläggare som vårdplaneringskoordinator del av kallelserna och kvitterar dessa. Biståndshandläggarna kontaktar sjukhuset för att boka tid för vårdplanering. När det gäller kallelser visar våra stickprov att stadsdelsnämnden Centrum har kvitterat samtliga kallelser utom en inom 24 timmar. Detsamma gäller stadsdelsnämnden Östra Göteborg. Stadsdelarnas biståndshandläggare respektive koordinator kontaktar vid behov sjukhuset inom sina respektive ansvarsområden för att få kompletterande information. Koordinatorn inom Centrum vidarebefordrar kallelse och underlag till övriga professioner inom område hälso- och sjukvård som kan vara berörda av och behöva delta vid vårdplaneringen. I stadsdelsnämnden Östra Göteborg hanteras detta genom vårdplaneringsteamets möten. Det framgår inte ur rutinbeskrivningar vilken funktion inom stadsdelsnämnderna som ska kvittera kallelsen eller kontakta sjukhuset. De intervjuade företrädarna för stadsdelsnämnderna anser att sjukhusets kallelser ofta är bristfälliga. Bristen består främst i att kallelserna inte innehåller tillräckligt med information om den enskildes situation och vilka vårdinsatser som sjukhuset gjort. Vid intervjuer i stadsdelsnämnden Östra Göteborg uppges att sjukhusets information ofta till exempel saknar uppgifter om de sjukgymnastik- och arbetsterapeutinsatser som patienten fått på sjukhuset. Kallelserna var enligt stadsdelarna bättre under den tid sjukhuset hade ett vårdplaneringsteam. Är informationen bristfällig kontaktar stadsdelen som regel sjukhuset för att få mer information om den enskilde. Ibland saknas dock kontaktuppgifter men detta uppges ha förändrats till det bättre under hösten 2014, kombinerat med att man har fått direktnummer till avdelningarna och ansvariga på dessa. Den granskning av stickprov som gjorts visar att informationen i kallelsen och underlaget för vårdplanering i de flesta fall är kortfattad och följande brister har noterats: GÖTEBORGS STAD OCH VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN | 2015-03-24 14 SAMORDNAD VÅRDPLANERING FÖR SJUKA ÄLDRE • • • • Namn på ansvarig läkare anges endast i knappt hälften av fallen. Inskrivningsorsak/diagnos, patientens bedömda behov samt funktionstillstånd anges i samtliga fall, medan patientens upplevda behov inte anges lika frekvent. Vilka åtgärder som vidtagits under vårdtiden anges sällan. Förhållanden i patientens vardag anges mer detaljerat endast i undantagsfall. Förklaringen till det kan vara att vårdbegäran 10 från kommunen saknas och sjukhuset inte har hämtat in informationen på annat sätt. Sjukhuset ställer frågor till patienten om hemförhållanden i samband med inskrivning, men beroende på patientens tillstånd kan det vara svårt att få relevant information. Vårdplanering mellan sjukhus, kommun och primärvård Upprättas gemensamt av parterna tillsammans med patienten Deltagare i vårdplaneringsmötet ska framgå av vårdplanen Sjukhusläkare som är ansvarig för vårdplanen ska anges Det ska framgå vilka insatser som ska genomföras efter utskrivning från sjukhus och vilken part som ansvarar för respektive insats Vårdplan Vårdplanen ska justeras av samtliga parter därigenom godkänns innehållet och vårdplanen anses upprättad Primärvårdens medicinskt ansvarige läkare ska anges Vårdplaneringar sker oftast i form av möten på sjukhusets olika vårdavdelningar eller i angränsande lokaler. Det förekommer att en del vårdplaneringar genomförs i form av telefonmöten, t.ex. när patienten redan har en korttidsplats eller är väl känd sedan tidigare. I intervjuerna har framkommit att det finns planer på att genomföra en del vårdplaneringar i form av videomöten. Flera av de intervjuade anser också att antalet telefonmöten kan utökas i de fall då patienterna redan har hemtjänst/hemsjukvård. På mötena medverkar företrädare från sjukhuset och kommunen. Företrädare från vårdcentralerna är sällan med på vårdplaneringarna, men har information om vårdplaneringar via KLARA SVPL. Vår stickprovsgranskning visar att primärvården inte deltog i något fall. Flera av de intervjuade på sjukhuset och i kommunen uppger att avsaknaden av primärvården vid vårdplaneringarna är ett problem då primärvården har läkaransvaret efter utskrivning. Stickprovsgranskningen visar att patienter och närstående deltagit i flertalet fall. I granskningen har det framkommit att flera av de intervjuade anser att patientens delaktighet kan öka vid vårdplaneringsmötet, exempelvis genom att patienten informeras bättre under vårdplaneringsprocessen och att patientens synpunkter tas tillvara på ett bättre sätt. Inom område 6 på sjukhuset är vårdenhetscheferna på de olika vårdavdelningarna ytterst ansvariga för vårdplaneringar. Avdelningarnas sjuksköterskor ansvarar för genomförandet av 10 Vårdbegäran: dokument som beskriver patientens hälso- och funktionstillstånd samt andra förhållanden av vikt avseende patienten före ankomst till sjukhus och /eller primärvård. GÖTEBORGS STAD OCH VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN | 2015-03-24 15 SAMORDNAD VÅRDPLANERING FÖR SJUKA ÄLDRE de enskilda vårdplaneringarna. Från sjukhusets sida deltar oftast endast en sjuksköterska. Någon enstaka gång deltar sjukgymnast. Läkare deltar sällan direkt på vårdplaneringar. Från de båda stadsdelarna deltar som regel biståndshandläggare. Vilka som deltar i övrigt varierar och är beroende av om patienten är känd av förvaltningen sedan tidigare och utifrån den information som framgår av kallelsen. Vid behov och utifrån egen bedömning deltar professionerna från hälso- och sjukvårdsenheten, det vill säga sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster. Från sjukhusets sida framförs att det kan uppstå problem i samband med vårdplaneringar då kommunens biståndsbedömare ibland saknar delegation att fatta beslut om insatser. I och med det fördröjs vårdplaneringsarbetet, vilket leder till frustration för patient, anhöriga och sjukhuset. Från stadsdelarnas sida framhålls att sjukhusets sjuksköterska inte alltid har tillräcklig kunskap om patienten. Det händer att sjuksköterskan behöver gå ifrån en vårdplanering för att inhämta information från andra yrkesgrupper som vårdat patienten. Som nämnts i föregående avsnitt finns brister i informationsinnehållet i kallelse och underlag för vårdplanering. Vid intervjuerna har det framkommit att den skriftliga informationen i KLARA SVPL kompletteras med muntlig information vid vårdplaneringstillfället. En del informationsöverföring sker också i form av telefonkontakter mellan parterna inför vårdplaneringen. Vårdplaneringsmötet leder till att en vårdplan upprättas. Vårdplanen ska enligt gällande regler upprättas gemensamt av berörda parter tillsammans med patienten. Av vårdplanen ska framgå vilka insatser som ska genomföras efter utskrivning från sjukhuset och vem som ansvarar för respektive insats samt vilka personer som deltagit i vårdplaneringsmötet. Alla parter skriver under sin flik i KLARA SVPL och justerar när det är klart. Från sjukhusets sida är det den sjuksköterska som deltar vid vårdplaneringen som också fyller i sjukhusets uppgifter i vårdplanen. Samtliga tre parter ska justera den vårdplan de har ett gemensamt ansvar för att ta fram. En sådan justering ska ske snarast. Vår stickprovsgranskning visar att några av de granskade vårdplanerna inte är justerade av någondera part. Vem som mer konkret och tydligt ansvarar för vad efter att patienten skrivs ut, anges i det stora flertalet fall i stickproven. I granskningen noteras att informationen är kortfattad. I en del fall anges korttidsboende och då är det sannolikt underförstått vilka insatser som görs. Bedömt behov av insatser som kommunen ansvarar för framgår i flertalet fall. I de fall sjukhuset ansvarar för insatser efter utskrivning framgår dessa. Uppgifter om hur och när insatser ska följas upp anges sällan. I de fall insatser anges så är beskrivningen kortfattad. Läkares bedömning av hälso- och sjukvård respektive egenvård saknas genomgående liksom namn på läkare som ansvarar för den fortsatta behandlingen av patienten. Uppgifter om patienters och närståendes medverkan är bristfällig och stämmer inte alltid med uppgifter i sjukhusets journalanteckningar. Uppgifter om patientens hemmiljö av vikt för vårdplaneringen anges endast i undantagsfall. Detsamma gäller uppgifter om patienten har hjälpmedel. GÖTEBORGS STAD OCH VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN | 2015-03-24 16 SAMORDNAD VÅRDPLANERING FÖR SJUKA ÄLDRE Uppgifter om aktuella läkemedelsförskrivningar anges endast i undantagsfall i KLARA SVPL och då relativt översiktligt. Istället hänvisas till den särskilda läkemedelsförteckning som finns för respektive patient. Flera av de intervjuade anser att det är en patientsäkerhetsrisk att ange uppgifter om läkemedel på flera ställen. Sjukhuset har tagit fram riktlinjer som anger att ingen dubbeldokumentation får ske av läkemedel. Här uppges också att en förändring kommer att ske i systemupplägget i KLARA SVPL. Dokumentation sker dels i KLARA SVPL, dels i journalsystemet på sjukhuset, i akter och journaler som förs enligt socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen i kommunen samt i vårdcentralernas journalsystem. Respektive vårdgivare och handläggare är ansvarig för den egna dokumentationen i sina egna akter respektive journaler. I granskningen framkommer att informationen i sjukhusets och kommunens egna journalsystem är betydligt mer fullödig än den information som framgår ur KLARA SVPL. De slutanteckningar/epikriser som sjukhuset skickar efter ett vårdtillfälle innehåller också mer information om patienten och vårdtillfället. I intervjuer med några företrädare från stadsdelarna menar dessa att den information som finns i vårdplanen är kortfattad och har som syfte att översiktligt informera sjukhuset och primärvården om vilka insatser kommunen kommer att göra. En mer detaljerad information om den enskilde finns i den egna dokumentationen enligt SoL och HSL. Flertalet av de intervjuade betonar dock vikten av en god dokumentation i vårdplanen eftersom det är den enda gemensamma dokumentationen för inblandade parter. Sjukhuset anser att det är viktigt att man får veta vilka insatser kommunen kommer att göra efter utskrivning. Vårdcentralernas företrädare ser det som viktigt att få veta att patienten blivit omhändertagen och vilka insatser som planeras ske. Om patienten går hem utan hemsjukvård så är det viktigt att de får information om patienten, eftersom det då riskerar att uppstå större osäkerhet kring patienten efter utskrivning. Överförs patienten till ett äldreboende eller korttidsboende, alternativt får hemsjukvård, så finns en mottagare, vilket man menar säkerställer patientsäkerheten. Läkarnas dokumentation sker utanför KLARA SVPL och informationen hämtas in av sjuksköterskorna antingen via journaler eller via samtal med läkaren. I och med att inte information kan överföras från journalsystemen till KLARA SVPL blir det mycket dubbeldokumentation. Flera av de intervjuade anser att olika dokumentationssystem är en patientsäkerhetsrisk. Utskrivning från sjukhus GÖTEBORGS STAD OCH VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN | 2015-03-24 17 SAMORDNAD VÅRDPLANERING FÖR SJUKA ÄLDRE En patient är utskrivningsklar om den behandlande läkaren på sjukhuset bedömer att patienten inte längre behöver slutenvård. När en patient är utskrivningsklar ska den behandlande läkaren meddela kommun och primärvård detta genom ett utskrivningsmeddelande. Det är sjukhuset som ansvarar för att nedteckna och överföra information om vårdtillfället. Sjukhuset följer de regionala tillämpningsanvisningarna för arbetet med information vid utskrivning. Av detta dokument framgår dock inte vem som ansvarar för denna del av processen. Sjukhuset saknar i denna del alltså en dokumenterad ansvarsfördelning. Granskningen visar att sjukhuset ofta skickar utskrivningsmeddelande och aviserar information vid utskrivning för sent och efter att patienten skrivits ut. Stadsdelsnämnderna har en rutin som anger att det är de som ansvarar för att avsluta ärenden men ingen rutin som anger hur epikriser ska hanteras. Av denna rutin framgår heller inte vem som ansvarar för att epikriser hanteras korrekt eller för att avsluta ärenden. När det gäller vårdcentralerna anger Närhälsans remissregler samt kompletterande lokala rutiner på vårdcentralerna hur epikriserna ska hanteras. Granskningen visar att det finns brister i informationsöverföringen i samband med utskrivning. En brist handlar om när slutanteckningar, det vill säga den medicinska epikrisen respektive omvårdnadsepikrisen, skickas från sjukhuset till vårdcentraler och kommun. I dessa två dokument sammanfattas vårdtillfället på sjukhuset. Den medicinska epikrisen nedtecknas av sjukhusläkare och ska skickas till läkare på vårdcentral. Omvårdnadsepikrisen nedtecknas av sjuksköterska på sjukhuset och ska skickas till sjuksköterska på vårdcentral respektive inom hemsjukvården i kommunen. Vid intervjuer på de två vårdcentralerna framkommer att omvårdnadsepikrisen som regel kommer i samband med att patienten skrivs ut från sjukhuset. Företrädarna för vårdcentralerna uppger dock att den medicinska epikrisen ibland kommer flera veckor efter det att patienten har skrivits ut. Vidare anger personalen på den ena av vårdcentralerna att de inte alltid får någon medicinsk epikris, nämligen vid de tillfällen patienten skrivs ut till det egna hemmet. I den ena av de två stadsdelarna redovisar företrädarna för verksamheten olika uppfattningar om hur långt efter utskrivning omvårdnadsepikrisen kommer till kommunen. Enligt några kan det dröja ett tag, andra menar att de vanligtvis kommer i samband med utskrivning. En annan brist som framkommer i granskningen är att den information som överförs i vårdplaneringarna i stor utsträckning är muntlig. Som framgått ovan är den information som finns i det gemensamma it-systemet KLARA SVPL i flera av de granskade fallen knapphändig varför den måste kompletteras med muntlig information. I intervjuer framkommer att informationsöverföring som sker muntligt medför risker för missförstånd och missuppfattningar. Att relevant information inte nedtecknas innebär dessutom att personal inom kommun och på vårdcentraler måste ägna tid åt att samla in mer information vid sidan om det gemensamma it-systemet. Ytterligare en brist vi uppmärksammat är att den information som överförs i flera av de granskade fallen är potentiellt inaktuell. Om det vid utskrivning är relevant så ska information ges som innefattar uppgifter om patientens aktuella hälso- och funktionstillstånd samt om patientens upplevda hälsotillstånd. Dessa uppgifter framgår ofta av kallelse och underlag till vårdplanering. I de stickprov som granskats framgår inte alltid hälso- och funktionstillstånd i samband med utskrivning. I de fall det går lång tid mellan kallelse och utskrivning finns en risk GÖTEBORGS STAD OCH VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN | 2015-03-24 18 SAMORDNAD VÅRDPLANERING FÖR SJUKA ÄLDRE att det är inaktuell information som överförs om patientens aktuella och upplevda hälsotillstånd. Brister av detta slag innebär dels patientsäkerhetsrisker, dels att personal inom kommun och vårdcentraler måste inhämta ytterligare information på andra sätt än genom det gemensamma it-systemet. Enligt uppgift i intervjuerna med företrädare för stadsdelsnämnderna förekommer det exempel på att informationsbrister av ovanstående slag leder till att kommunen måste göra akuta utryckningar till den enskildes hem. Sådana situationer uppstår då kommunen brådskande måste hantera patientbehov som kommunen inte har informerats om. Det händer enligt stadsdelsnämndernas företrädare också ett antal gånger per år att patienter skickas hem utan att kommunen vet om att de är utskrivna, att patienter skickas till fel adress eller skickas hem utan hjälpmedel eller förskrivna mediciner. Ett av syften med samordnad vårdplanering är att när patienten inte längre behöver sjukhusvård ska man kunna skrivas ut till fortsatt vård och omsorg inom den kommunala vården och primärvården. Kommun och primärvård ska ha en sådan beredskap att patienten kan tas hem så fort utskrivningsmeddelandet har mottagits. Granskningen har inte omfattat frågor om denna beredskap fungerar men vi har i samband med vår granskning tagit del av statistik från både regionen och Göteborgs Stad som visar att utskrivningsklara patienter som har en upprättad vårdplan blir kvar på sjukhuset. Under år 2014 har antalet betaldagar, d.v.s. vårddagar som kommunen har betalningsansvar för, ökat kraftigt, från 2 295 dagar år 2013 till 7 168 dagar år 2014. 11 Ökningen avser inte primärt de två granskade stadsdelarna utan hela Göteborgs Stad. För Sahlgrenska Universitetssjukhuset redovisas att antalet vårddagar som kommunerna har betalningsansvar för ökat från 3 221 dagar år 2013 till 8 426 dagar år 2014. 12 Sahlgrenska Universitetssjukhuset anger att lite drygt 100 vårdplatser kontinuerligt beläggs av utskrivningsklara patienter. 11 Årsredovisning 2014 för Göteborgs Stad. 12 Västra Götalandsregionens utdatarapport: http://www.vgregion.se/sv/Ovriga-sidor/Samordnadvardplanering/Utdatarapport/ Uppgifterna avser samtliga kommuner i Västra Götalandsregionen. GÖTEBORGS STAD OCH VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN | 2015-03-24 19 SAMORDNAD VÅRDPLANERING FÖR SJUKA ÄLDRE Bedömning Syftet med granskningen har varit att bedöma om sjukhus, vårdcentraler och stadsdelsnämnder säkerställer att den enskilde får en samordnad och sammanhållen vårdkedja i enlighet med de intentioner som kommer till uttryck i författningar, förordningar och övriga styrdokument och att styrelser och nämnder har en tillräcklig intern styrning och kontroll över den samordnade vårdplaneringsprocessen. Granskningen har svarat på följande revisionsfrågor: • • Om de regler som gäller för vårdplaneringen efterlevs med avseende på hur vårdplaneringen ska genomföras. Om de regler som gäller för vårdplanens innehåll efterlevs. I kommande avsnitt redogör vi för bedömningarna enligt ovanstående revisionsfrågor. Därefter följer en sammanfattande bedömning med rekommendationer till ansvariga nämnder och styrelser. Parterna följer inte gällande författningar och rutiner för vårdplanering Granskningen visar att gällande författningar och rutiner inte följs. Bristerna kan delas in i tre grupper: - Parterna deltar inte i alla delar aktivt i vårdplaneringen. - Parterna håller sig inte till de tidsgränser som gäller för vårdplaneringsprocessen - Parterna justerar inte alltid vårdplanerna I vårdplaneringen ska personal från berörda enheter delta som har den kompetens som behövs för att tillgodose patientens behov av insatser efter utskrivning från sjukhuset. Granskningen visar att vårdcentralerna i praktiken inte deltar i vårdplaneringsmötena utan att deras medverkan i vårdplaneringen i huvudsak begränsar sig till att medverka via it-systemet KLARA SVPL och via telefonkontakt med sjukhuset. Granskningen visar också att kommun och sjukhus inte alltid deltar med personal med rätt kompetens. Ofta saknas t.ex. sjukhusläkare samt personal med rehabkompetens på dessa möten. Gällande föreskrifter och rutiner innehåller flera olika tidsgränser för vårdplaneringsprocessen, till exempel vad gäller inskrivningsmeddelanden, kvittering av kallelser och underlag, utskrivningsmeddelande, överföring av information vid utskrivning och justering av vårdplan. Granskningen visar dels att stadsdelsnämnderna i några fall dröjer med att kvittera inskrivningsmeddelanden, dels att sjukhuset som regel skickar utskrivningsmeddelandet för sent. Detsamma gäller utskick av slutanteckning/epikris till kommun och vårdcentral då en patient skrivs ut. Vår granskning visar också att samtliga vårdplaner inte är justerade av samtliga parter samt att det finns vårdplaner i vårt material som inte har justerats av någon part. Vårdplanen kan inte justeras om någon part missat att fylla i viktiga uppgifter. I de fall vårdplanen inte justeras är den inte upprättad och det finns i praktiken ingen planering för patientens vård och omsorg som parterna är överens om. Vår bedömning är att parterna i dessa avseenden inte följer gällande författningar och rutiner. GÖTEBORGS STAD OCH VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN | 2015-03-24 20 SAMORDNAD VÅRDPLANERING FÖR SJUKA ÄLDRE Kallelse och underlag till vårdplaneringen är ofullständig Kallelser och underlag till vårdplanering innehåller inte alltid tillräckligt med information. Informationsinnehållet i dessa underlag är viktiga av flera skäl, bland annat för att vårdcentraler och kommun ska kunna göra bedömningar av vilka professioner som behöver närvara vid vårdplaneringen. Denna information är också viktig för att kommun och vårdcentral ska kunna planera sina insatser efter utskrivning. Vår bedömning är att det finns risk för att vårdplaneringsprocessen fördröjs i onödan om kallelse och underlag till vårdplaneringen är ofullständiga. Innehållet i vårdplanen är bristfälligt I granskningen kan vi konstatera att informationen i vårdplaner inte uppfyller de krav som ställs i gällande föreskrifter och rutiner. Det går inte alltid att utläsa ur vårdplanerna vilket behov av insatser den enskilda bedöms ha efter utskrivning, vem som ansvarar för dessa insatser eller hur och när insatserna ska följas upp. Vi har också noterat att informationen i de tre parternas journalsystem är mera innehållsrik än vad den är i det gemensamma it-systemet KLARA SVPL. Den information som finns i dessa journalsystem skulle kunna komplettera informationen i KLARA SVPL. Därmed skulle flera av de brister som vi har uppmärksammat kunna avhjälpas. Vår bedömning är att bristerna innebär att vårdplanen inte alltid kan fungera som en plan för vård och omsorg av den enskilde efter utskrivning från sjukhus. Informationsöverföringen mellan parterna fungerar inte tillfredsställande För att den samordnade vårdplaneringen ska fungera och patientsäkerheten upprätthållas fordras att relevant information överförs mellan de inblandade parterna i samtliga delar av vårdplaneringsprocessen. Gällande föreskrifter och rutiner specificerar vilken slags information som ska överföras i olika delar av vårdplaneringsprocessen. Granskningen visar att såväl kallelse och underlag till vårdplanering som vårdplanen i sig har brister avseende informationsinnehåll. Granskningen visar att olika vårddokumentationssystem som inte kommunicerar med varandra innebär patientsäkerhetsrisker. Olika vårdgivare kan ha olika medicinsk information om den enskilde patienten, då merparten av läkardokumentationen saknas helt i KLARA SVPL. Den skriftliga informationen i KLARA SVPL kompletteras med muntlig information före och under vårdplaneringsmötena. Det i sig är en patientsäkerhetsrisk, eftersom det kan leda till missuppfattningar om patientens funktions- och hälsotillstånd. Slutanteckningar/epikriser, som innehåller viktig information om patienten och vårdtillfället översänds ibland en tid efter att patienten skrivits ut, vilket gör att kommun och primärvård har en ofullständig bild av patientens hälsotillstånd vid utskrivningen. Vår bedömning är att nuvarande informationsöverföring inte är tillfredsställande ur patientsäkerhetssynpunkt. GÖTEBORGS STAD OCH VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN | 2015-03-24 21 SAMORDNAD VÅRDPLANERING FÖR SJUKA ÄLDRE Intern styrning och kontroll Granskade styrelser och nämnder har ett ansvar att se till att den interna styrningen och kontrollen av vårdplaneringsprocessen är tillräcklig. Det innefattar bland annat att genomföra en riskanalys, och att i anslutning till denna bedöma om patientsäkerheten kräver att särskilda kontrollåtgärder sätts in. Vi har inom ramen för granskningen inte särskilt undersökt om berörda nämnder, styrelser eller förvaltningsledningar initierat kontrollåtgärder och om de i så fall har genomförts. Om kontrollåtgärder förekommer visar de brister vi sett i vår granskning att dessa kontroller i vart fall inte varit tillräckliga. Vår slutsats är därför att den interna styrningen och kontrollen har varit otillräcklig. Utskrivningsklara patienter blir i ökad utsträckning kvar på sjukhuset Granskningen har inte omfattat de delar i lagstiftningen som handlar om kommunens betalningsansvar för patienter som är utskrivningsklara och har en vårdplan. 13 I samband med granskningen har vi dock tagit del av statistik, från både regionen och staden, som visar att antalet utskrivningsklara patienter som blir kvarliggande på sjukhuset ökat kraftigt under år 2014. Vi menar att en välfungerande sammanhållen vårdkedja förutsätter att patienter vårdas på rätt vårdnivå och inte ligger kvar på sjukhuset längre tid än nödvändigt. Det uppstår också en undanträngningseffekt avseende patienter som behöver läggas in på vårdavdelning. Vi vill uppmärksamma ansvariga styrelser och nämnder på att för att kunna ge den enskilde en god och sammanhållen vård, rehabilitering och omsorg är det angeläget att undvika onödig vistelse på sjukhus för de patienter som är utskrivningsklara . Att bli kvar på sjukhus i onödan leder till ökade kostnader både för region och kommun men också en ökad risk för vårdrelaterade infektioner för patienten. Vården av utskrivningsklara patienter på sjukhus är ett nationellt problem. Det är en av anledningarna till den översyn av lagstiftningen som presenterat ett förslag. 14 Förslaget innebär att nuvarande betalningsansvarslag upphävs och ersätts av en ny lag, lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Syftet med den nya lagen är att patienter som inte längre har behov av den slutna vården så snart som möjligt ska kunna lämna slutenvården på ett tryggt sätt. I granskningen har vi tagit del av statistik som visar att antalet betaldagar för utskrivningsklara patienter för Göteborgs Stad tredubblats mellan åren 2013 – 2014. En utveckling som går i motsatt riktning till de förslag som lämnas i ovanstående utredning. Vi vill därför uppmärksamma ansvariga styrelser och nämnder på att om förslaget till ny lagstiftningen skulle genomföras innebär det krav på förändrade arbetssätt. Om åtgärder inte vidtas innebär det troligen även ökade kostnader för både kommun och primärvård. 13 10 § Lag om kommuners betalningsansvar för viss hälso-och sjukvård (1990:1404) 14 SOU 2015:20 Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård, publicerad 2015-03-05 GÖTEBORGS STAD OCH VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN | 2015-03-24 22 SAMORDNAD VÅRDPLANERING FÖR SJUKA ÄLDRE Sammanfattande bedömning och rekommendationer Granskningens syfte har varit att bedöma om sjukhus, vårdcentraler och stadsdelsnämnder säkerställer att den enskilde får en samordnad och sammanhållen vårdkedja i enlighet med de intentioner som kommer till uttryck i författningar, förordningar och övriga styrdokument och att styrelser och nämnder har en tillräcklig intern styrning och kontroll över den samordnade vårdplaneringsprocessen. Vår sammanfattande bedömning är att • • • • Parterna inte följer gällande författningar och rutiner Kallelse och underlag till vårdplanering som skickas från sjukhus till primärvård och stadsdelsnämnd är ofullständiga Innehållet i de upprättade vårdplanerna är bristfälligt Informationsöverföringen mellan parterna inte fungerar tillfredsställande Ovanstående brister innebär att den enskilde inte får en samordnad och sammanhållen vårdkedja så som föreskrivs i gällande författningar och rutiner. Granskade styrelser och nämnder har ett ansvar att se till att den interna styrningen och kontrollen av vårdplaneringsprocessen är tillräcklig. Om kontrollåtgärder förekommer visar de brister vi sett i vår granskning att dessa kontroller i vart fall inte varit tillräckliga. Vår slutsats är därför att den interna styrningen och kontrollen har varit otillräcklig. Vidare kan vi konstatera att samverkan mellan parterna inte fungerar tillfredsställande. De brister vi ser innebär en risk för att den enskildes behov inte tillgodoses och medför risk för patientsäkerheten. Brister i samverkan medför också att utskrivningsklara patienter i ökad utsträckning blir kvar på sjukhuset. I regional handlingsplan 2014-2015 med särskilt fokus på de mest sjuka äldre anges mål och aktiviteter för att uppnå och upprätthålla en god kvalitet på arbetet kring de mest sjuka äldre och en strävan efter att gemensamma resurser används på bästa möjliga effektiva sätt. 15 En liknande handlingsplan fanns för perioden 2012-2014. Trots intentioner att förbättra samordningen mellan vårdgivare för att uppnå en sammanhållen vård och omsorg av sjuka äldre tycks inte samordningen fungera tillfredsställande. Vår granskning visar på brister vad gäller samordnad vårdplanering som antyder att det finns stora problem i samverkan mellan parterna. Vår bedömning är att samverkansparterna behöver utvärdera effekterna av det hittills genomförda arbetet för att utveckla samverkansformerna och säkerställa att sjuka äldre får god vård och omsorg i enlighet med gällande författningar och rutiner. De granskade styrelsernas och nämndernas interna styrning och kontroll avseende samordnad vårdplanering bör stärkas. De brister i den samordande vårdplaneringen som vi konstaterat i den nu genomförda granskningen förekommer sannolikt i andra stadsdelsnämnder, på sjukhus och vårdcentraler. Vi vill uppmärksamma kommunstyrelsen och regionstyrelsen på att inom ramen för sin uppsiktsplikt följa hur övriga nämnder och styrelser lever upp till kraven på en samordnad och sammanhållen vårdkedja. 15 ”Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland”, framtagen i samverkan mellan regionen och kommunerna. GÖTEBORGS STAD OCH VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN | 2015-03-24 23 SAMORDNAD VÅRDPLANERING FÖR SJUKA ÄLDRE För att säkerställa att parterna följer gällande författningar och rutiner, att den dokumentation som ingår i vårdplaneringen är fullständig samt att informationsöverföring och samverkan mellan parterna fungerar tillfredsställande lämnar vi följande rekommendationer till de granskade styrelserna och nämnderna: Revisorerna i Västra Götalandsregionen rekommenderar styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset och primärvårdsstyrelsen att säkerställa att gällande författningar och rutiner efterlevs så att patienterna får en samordnad och sammanhållen vårdkedja i enlighet med intentionerna i lagstiftningen. Stadsrevisionen i Göteborg rekommenderar stadsdelsnämnden Centrum och stadsdelsnämnden Östra Göteborg att säkerställa att gällande författningar och rutiner efterlevs så att patienterna får en samordnad och sammanhållen vårdkedja i enlighet med intentionerna i lagstiftningen. Revisorerna i Västra Götalandsregionen rekommenderar primärvårdsstyrelsen att säkerställa att de krav som gällande författningar och rutiner ställer på vårdcentralerna vad gäller samverkan med andra vårdgivare uppfylls. Det gäller i synnerhet kraven avseende samverkan och aktiv medverkan för att skapa en sammanhållen vårdkedja. Revisorerna i Västra Götalandsregionen rekommenderar styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset att säkerställa att sjukhuset följer gällande författningar och rutiner med avseende på informationsinnehåll i kallelse och underlag till vårdplanering. Kommun och primärvård bör få information inför vårdplaneringar som ger möjlighet att bättre kunna planera insatser efter utskrivning. Revisorerna i Västra Götalandsregionen rekommenderar primärvårdsstyrelsen att säkerställa att vårdplanen innehåller information som gör att den fungerar som en plan för vård och omsorg av den enskilde efter utskrivning. Stadsrevisionen i Göteborg rekommenderar stadsdelsnämnden Centrum och stadsdelsnämnden Östra Göteborg att säkerställa att vårdplanen innehåller information som gör att den fungerar som en plan för vård och omsorg av den enskilde efter utskrivning GÖTEBORGS STAD OCH VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN | 2015-03-24 24 SAMORDNAD VÅRDPLANERING FÖR SJUKA ÄLDRE Bilaga Revisionskriterier Revisionskriterier är de bedömningsgrunder som vi revisorer utgår ifrån vid analys och bedömningar. I granskningen utgörs revisionskriterierna av Hälso-och sjukvårdslagen (HSL) Av hälso-och sjukvårdslagen framgår att vården ska bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet samt tillgodose patientens behov av kontinuitet och säkerhet i vården. 16 Olika insatser för patienten ska också samordnas på ett ändamålsenligt sätt. 17 Socialtjänstlagen(SoL) I socialnämndens uppdrag ingår bland annat att samarbeta med andra samhällsorgan, organisationer m.m. 18 Socialnämnden ska utforma och genomföra insatser för den enskilde tillsammans med honom eller henne och vid behov i samverkan med andra samhällsorgan. 19 Lag om kommuners betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård I denna lagstiftning finns bestämmelser om ansvarsfördelning mellan kommun och landsting, informationsöverföring, vårdplan och vårdplanering. 20 En vårdplan ska upprättas när en patient som skrivits ut från den slutna vården bedöms behöva hjälp av primärvård och/eller kommunens socialtjänst eller hälso-och sjukvård. Den behandlande läkaren ska kalla till vårdplanering. Vårdplaneringen ska utformas i samråd mellan kommunens socialtjänst och/eller hälso-och sjukvård samt med regionens primärvård eller öppenvård. Den enskilde bör delta i vårdplaneringen. Vidare framgår att den slutna vården är ansvarig för att informera berörda enheter genom in-och utskrivningsmeddelande. Under år 2014 har en översyn av nu gällande lagstiftning genomförts som resulterat i en utredning 21 som föreslår att nuvarande betalningsansvarslag upphävs och ersätts av en ny lag, lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Syftet med det nya lagförslaget är att åstadkomma en god vård, där ledtiderna mellan slutenvård på sjukhus och vård i det egna hemmet eller i särskilt boende kan hållas så korta som möjligt och onödig vistelse på sjukhuset så långt möjligt kan undvikas för utskrivningsklara patienter. Utredningen föreslår att den nya lagstiftningen ska träda ikraft 2016-07-01. Socialstyrelsens föreskrift avseende samverkan vid in- och utskrivning av patienter i slutenvård (SOSFS 2005:27) Enligt dessa föreskrifter ska regionen och kommunerna i samråd utarbeta rutiner för vårdplanering inför utskrivning av patienter och för överföring av information. 22 Av 16 2 § hälso-och sjukvårdslagen (1982:763), HSL 17 2a § HSL 18 3 kap 1 § SoL 19 3 kap 5 § socialtjänstlagen (2001:453), SoL 20 10-10e §§ lagen om kommuners bet6alningsansvar för viss hälso-och sjukvård (1990:1404) 21 SOU 2015:20 Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård, publicerad 2015-03-05 22 2 kap 3 § SOSFS 2005:27 GÖTEBORGS STAD OCH VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN | 2015-03-24 25 SAMORDNAD VÅRDPLANERING FÖR SJUKA ÄLDRE föreskriften framgår också att den personal som besitter den kompetens som behövs för att tillgodose patientens behov av insatser efter utskrivning ska delta i vårdsplaneringen. 23 Där anges också vad som ska framgå av vårdplanen. 24 Av vårdplanen ska tydligt framgå vilka insatser efter utskrivning från den slutna vården som behövs för att man ska uppnå en hälsooch sjukvård och socialtjänst av god kvalitet. I förekommande fall ska vissa uppgifter alltid finnas med. Det ska till exempel finnas uppgifter om medicinska åtgärder och andra behandlingar, aktuella läkemedelsförskrivningar, uppgifter om hjälpmedel, allmän och specifik omvårdnad, samt rehabiltering och habilitering. Namnet på den eller de läkare i primärvården och i den slutna vården som har det fortsatta ansvaret för vården och behandlingen ska anges. Vidare ska uppgifter om patientens behov av hälso-och sjukvård och socialtjänst senast samma dag som patienten skrivs ut överföras från den slutna vården till berörda enheter. 25 Denna information ska innehålla vårdplan och andra väsentliga uppgifter som till exempel epikriser. 26 Socialstyrelsens föreskrift för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Från den 1 januari 2012 gäller en gemensam föreskrift om systematiskt kvalitetsarbete för socialtjänsten och hälso-och sjukvården. Enligt dessa föreskrifter ska den som bedriver socialtjänst identifiera processer där samverkan behövs för att säkra kvaliteten på de insatser som ges i verksamheten. 27 Likaså ska vårdgivare identifiera de processer som behövs för att förebygga att patienter drabbas av vårdskada. 28 Det ska framgå av processerna och rutinerna hur samverkan ska bedrivas i den egna verksamheten. Det handlar om informationsöverföring mellan olika yrkesgrupper exempelvis biståndshandläggare, sjuksköterskor och omvårdnadspersonal. Men då patienter och brukare ofta rör sig mellan flera vård-och omsorgsgivare så ska det av processerna och rutinerna också framgå hur samverkan ska möjliggöras med externa aktörer. Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) Cirkulär 12:2 Kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård Cirkuläret är tänkt som ett stöd till huvudmännen vid tillämpning av betalningsansvarslagen , oavsett om lokala överenskommelser finns eller inte. Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland (2011-11-03) Avtalet reglerar ansvar och samverkan avseende hälso-och sjukvård mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland. De patienter som berörs av avtalet är de som erhåller hälso-och sjukvårdsinsatser från båda huvudmännen. 29 Avtalet är fyraårigt och gäller för närvarande perioden 2012-04-01- - 2016-03-31. I avtalet beskrivs parternas olika ansvarsområden. Där framgår att när det gäller samverkan 23 3 kap 2 § SOSFS 2005:27 24 3 kap 4 § SOSFS 2005:27 25 4 kap 2 § SOSFS 2005:27 26 4 kap 3 § SOSFS 2005:27. Epikris:sammanfattning av vårdtiden 27 4 kap 5 § SOSFS 2009:11 28 4 kap 6 § SOSFS 2009:11 29 Enligt ett avtal i samband med regionbildningen har kommunerna ansvar för hälso-och sjukvårdsinsatser upp till sjuksköterskenivå. GÖTEBORGS STAD OCH VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN | 2015-03-24 26 SAMORDNAD VÅRDPLANERING FÖR SJUKA ÄLDRE inom vården ska patienten alltid vara i centrum. Samverkan kräver goda kommunikationskanaler, helhetssyn och att parterna har fungerande rutiner internt i den egna organisationen och mellan huvudmännen. När det gäller samordnad vårdplanering så hänvisar avtalet till den gemensamma rutin som finns upprättad och att parterna har ett ansvar för att utveckla den samordnade vårdplaneringen genom systematisk uppföljning och avvikelserapportering. Samordnad vårdplanering – SVPL Gemensam rutin i Västra Götaland. 2007-11-28 Denna rutin, som ovanstående avtal hänvisar till, har arbetats fram av en partsammansatt grupp, bestående av representanter från kommun, sjukhus och primärvård. Syftet med rutinen är att möjliggöra spridning av information om den gemensamt framtagna och beslutade processen för samordnad vårdplanering i Västra Götalandsregionen. Dokumentet ligger till grund för den tillämpningsanvisning som tas fram när en it-tjänst för processen samordnad vårdplanering finns tillgänglig. Regional tillämpning: Samordnad vård- och omsorgsplanering. Gemensam rutin i Västra Götaland samt it-stödet KLARA SVPL, utgåva 10.0 Denna regionala tillämpning är utarbetad av SAMSA, en samverkansgrupp där alla vårdsamverkansområdena är representerade, och gäller som tolkning för hur den gemensamma rutinen för Västra Götaland ska hanteras. Beslutad av styrgrupp samordnad vård-och omsorgsplanering i Västra Götaland 2013-11-05. LGS 30 -rutinen ”Regional tillämpning av rutiner gällande hälso- och sjukvårdssamverkan i Göteborg och Södra Bohuslän”Hälso-och sjukvårdslagen Samma som ovan med tillägg till regional tillämpning för LGS-området som då anges separat. Göteborgs Stads riktlinjer för äldreomsorgsverksamhet När det gäller samverkan mellan äldreomsorg och hälso- och sjukvård anges i Göteborg Stads riktlinjer att den enskilde inte alltid kan skilja mellan olika insatser och olika utförare. Det är därför av största vikt att samverkan sker utifrån ett brukarperspektiv så att den enskilde får heltäckande och samordnade insatser i förhållande till sitt totala behov. Västra Götalandsregionens budget 2014 Ett prioriterat mål inom hälso-och sjukvården är att invånarna ska erbjudas en sammanhållen vård, oavsett vårdnivå och vårdgivare Regional handlingsplan 2012 - 2014 ”Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland” Planen har tagits fram i bred samverkan mellan representanter från kommun, primärvård och länssjukvård från de fem delregionala närvårdssamverkansgrupperna. Mål som anges i planen är en ”trygg och säker vårdvistelse, utskrivning och uppföljning efter hemkomst” för sjuka äldre. 30 LGS =ledningsgrupp för samverkan. Vårdssamverkan är till för de personer som är i behov av insatser från kommun och region. Samverkan inom LGS-området sker mellan regionens hälso- och sjukvård, kommunal vård- och omsorg/stöd, socialtjänst samt skola mellan region och kommunerna Göteborg, Partille, Härryda. Mölndal och Öckerö. En viktig del i samverkansuppdraget är att arbeta förebyggande för att motverka framtida insatser. Ledningsgrupp för samverkan (LGS) är uppdragsgivare till temagrupperna och beslutar om mål, inriktning och uppföljning av samverkan. Beslut i LGS, temagrupper och NOSAM innebär att varje huvudman ansvarar för att fatta beslut och genomföra överenskommelser i sin egen linjeorganisation. GÖTEBORGS STAD OCH VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN | 2015-03-24 Punkt 7 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum 2015-05-18 Diarienummer SU 212-738/2015 Sahlgrenska Universitetssjukhuset/ Resursplaneringsenheten Handläggare: Rolf Väänänen Till styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Nominering och genomförandebeslut – Ombyggnad för ny 1,5T MR och uppgradering befintlig 1,5T MR, Östra sjukhuset Förslag till beslut Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset föreslås besluta: 1. Styrelsen beslutar att till regionstyrelsen, som mindre verksamhetsdriven fastighetsinvestering, nominera ombyggnad om 16,3 mnkr för installation av ny 1,5T MR och uppgradering befintlig 1,5T MR på Östra sjukhuset. 2. Under förutsättning av regionstyrelsens beslut att nominera ombyggnadsprojektet till investeringsplanen anhåller styrelsen om ett genomförandebeslut gällande ombyggnad för ny 1,5T MR och uppgradering befintlig 1,5T MR på Östra sjukhuset. 3. Under förutsättning av regionstyrelsens beslut, ger styrelsen sjukhusdirektören i uppdrag att genomföra projektet. Sammanfattning Med anledning av att SU inom ramen för strategiska utrustningsinvesteringar 2013 beviljats en ny 1,5T MR till Östra sjukhuset gjordes det på våren samma år en förstudie gällande ombyggnaden. Med förstudien som underlag var projektet planerat som ekonomiskt driven fastighetsinvestering om 7,0 mnkr för år 2014. Så som projektet formar sig i program- och systemhandlingsskedet blir det uppenbart att de fastighetstekniska åtgärderna är mer omfattande och bedömd kostnadsökning omhändertas SUs fastighetsinvesteringsplan 2015. När den strategiska utrustningsinvesteringen för en ny 1,5T MR skall beställas gäller ett nytt ramavtal i regionen med en MR-version som ställer högre krav på den fastighetstekniska försörjningen. Ändrade förutsättningar enligt ovan ger en tidsförskjutning i projektet som i sin tur medför att nyinstallationen sammanfaller med uppgraderingen av befintlig 1,5T MR inom MR-enheten. Uppgraderingen ställer också högre krav på de fastighetstekniska försörjningen och allt sammantaget leder det till en ökad investering som saknar utrymme inom SUs fastighetsinvesteringsplan. Postadress: Bruna stråket 21, 3 vån 413 45 Göteborg Telefon: 031-342 10 00 Webbplats: www.sahlgrenska.se E-post: [email protected] Datum 2015-05-18 Diarienummer SU Ekonomi Verksamhetsdriven fastighetsinvestering beräknas nu till 16,3 mnkr i kostnadsläge mars-2015. Beräknad resultatpåverkande hyresökning är 440 000 kr/år (år1) Kostnaden bevakas i kommande budgetarbete. Beredning Ärendet har beretts i Styrgruppen för investeringar i lokaler och utrustning som ställer sig bakom nomineringen. SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET Barbro Fridén Sjukhusdirektör Bilaga Rapport Systemhandling, daterad 2015-03-24 Beslutet skickas till Regionstyrelsen 2 (2) Rapport Systemhandling Östra Sjukhuset‐ Byggnad CK Ombyggnad för ny 1.5T MR‐kamera samt uppgradering av befintligt 1.5T MR‐kamera. KONCEPT 2015‐03‐24 Östra sjukhuset byggnad CK ‐ Ombyggnad för ny 1.5T MR‐kamera samt uppgradering av befintligt 1.5T MR‐kamera. 1 INNEHÅLL 1. 2. 3. 4. 5. 6. Bakgrund............................................................................................................... 4 Förslag .................................................................................................................. 5 Tider ...................................................................................................................... 6 Ekonomi ................................................................................................................ 7 Organisation .......................................................................................................... 8 Byggteknisk beskrivning........................................................................................ 9 BILAGOR Systemhandling A Systemhandling Bygg Systemhandling El- och telesystem Systemhandling VVS Systemhandling Akustik Östra sjukhuset byggnad CK ‐ Ombyggnad för ny 1.5T MR‐kamera samt uppgradering av befintligt 1.5T MR‐kamera. 2 Sammanfattning Radiologins verksamhet vid Östra sjukhuset har idag en 1,5T Magnetkamera (MR) och utför ca 2200 undersökningar per år. För att möta ett ökat behov av MR undersökningar har verksamheten tidigare fått beslutat om strategiska utrustnings investeringsmedel för införskaffning av en ny 1,5 T MR kamera. Våren 2013 gjordes Förstudien ”Placering ny MR enhet”. I förslaget placeras den nya 1.5T MRkameran i angränsande lokaler till befintlig MR-kamera så att bland annat förberedelserum, väntrum och omklädningsrum kan delas. Efter genomförd förstudie gjordes en ny upphandling av ramavtals leverantör till MR kamera utrustningen. Under arbetet med program- och systemhandlingen ändrades förutsättningarna till att också omfattar uppgradering av den befintlig 1.5T MR-kamera till modern standard. För att klara utrustningens krav på inomhusklimat och driftsäkerhet har den tekniska lösningen som antogs i förstudien förändrats. Det nya förslaget innebär att MR undersökningsrummen försörjs via två separata luftbehandlingsaggregat som installeras i ett nytt fläktrum. På detta sätt blir den nya MR-enheten mindre beroende av befintligt luftbehandlingssystem. Dagens system saknar erforderlig kapacitet för att klara krav på luftkvalitet, driftsäkerhet och energieffektivitet. Förslaget har tagits fram av västfastigheter tillsammans med verksamheten och finns redovisat i systemhandlings rapport 2015-03-24. Östra sjukhuset byggnad CK ‐ Ombyggnad för ny 1.5T MR‐kamera samt uppgradering av befintligt 1.5T MR‐kamera. 3 1. Bakgrund Verksamhetsområde Radiologi vid Östra sjukhuset har idag en 1,5 T Magnetkamera Philips Intera, inköpt 2002, installerad och i bruk från 2003, uppgraderad senast 2010 och som är i behov av en ny uppgradering. Det utförs idag ca 2200 MR undersökningar per år. Verksamheten är allmänradiologisk med fokus på sjukdomar i buken och då framför allt nedre delen. En stor andel av undersökningarna utförs på patienter som kommer från vårdavdelningar på sjukhuset, ofta sängliggande och ofta i behov av narkosövervakning, vilket speglar sjukdomspanoramat på sjukhuset. Detta innebär få snabba undersökningar (läs 30 minuter) relativt sett för att vara en allmänradiologisk klinik. Remissinflödet till MR-verksamheten ökar successivt, vilket hos radiologins remittenter speglar införandet av nationella vårdprogram och anpassning till gällande praxis. På Östra sjukhuset anges också anpassning till hur motsvarande sjukdomstillstånd och utredningar handläggs inom andra delar av Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Vid kommunikation med större sjukhusinterna remittenter till MR-verksamheten på Östra sjukhuset anges att man redan med dagens verksamhet har behov av att öka MR-nyttjandet med 50 -100% kopplat till ovanstående resonemang. Ett tidigare formulerat behov av ytterligare en MR-kamera, för att möta remitterande klinikers utökade krav på undersökningar inom Radiologi, har resulterat i beviljade medel för införskaffning av en ny 1,5 T MR ur 2013 års utrymme för strategiska utrustningsinvesteringar. Våren 2013 gjordes Förstudien ”Placering ny MR enhet” som beskriver ett förslag där den befintliga verksamheten utökas med ett nytt MR-undersökningsrum. Efter genomförd förstudie tillstyrkte Styrgruppen för investeringar i lokaler och utrustningar medel för fortsatt program- och systemhandlingsarbete. Uppdrag har under arbetets gång utökats till att även omfatta uppgradering av den befintliga 1,5T MR-kameran. Medel för uppgradering av befintlig MR-kamera till modern standard har tagits över från uppgraderingsarbetet inom radiologin vid Sahlgrenska sjukhuset. Viss modifiering krävs för att anpassa uppgraderingen till den lokala verksamheten. Då uppgraderingen innebär en harmonisering mellan den befintliga och den nya MR-kameran finns samordningsvinster i form av delad kringutrustning och naturligtvis i samordning av byggtid/byggkostnader. Avseende inköp av MR kamerorna gör verksamheten avrop från gällande ramavtal. Innehållet i denna systemhandling redovisar de ombyggnader och anpassningar som planeras i samband med utbytet av befintlig MR-kamera och installationen av den nya 1.5T MR -kameran. Östra sjukhuset byggnad CK ‐ Ombyggnad för ny 1.5T MR‐kamera samt uppgradering av befintligt 1.5T MR‐kamera. 4 2. Förslag Idag ligger den befintliga MR-enheten och övriga lokaler för Radiologiverksamheten samlade i Byggnad CK på plan 00. I enlighet med förslaget från förstudien placeras den nya MR-kameran i anslutning till den befintliga MR-enheten. Detta möjlig görs genom att de angränsande lokalerna som tidigare använts som arkiv tas i anspråk. För att skapa ett bra patientflöde har lokaler inom hela MR-enheten setts över. Nya utrymmen är bland annat ett granskningsrum med möjlighet till demonstration, ett nytt manöverrum som placeras i anslutning till befintligt manöverrum för MR1 vilket möjliggör samordningsvinster, ett teknikrum för MR2 samt möjlighet att skapa ett förråd för MR-verksamheten. Befintliga utrymmen i övrigt anpassas till en utökad verksamhet, exempelvis patientomklädning, anhörigutrymme och förberedelserum. Den befintliga allmänna expeditionen förläggs i förslaget utanför MR-enheten av såväl säkerhets- som patientintegritetsskäl och nås då istället via en allmän korridor. För att klar kraven på inomhusklimat i de två MR-undersökningsrummen har den tekniklösningen som antogs i Förstudien behövt ändras. Nuvarande förslag innebär att MR undersökningsrummen försörjs via två nya separata luftbehandlingsaggregat som installeras i ett nytt fläktrum. På detta sätt blir den nya MR-enheten mindre beroende av befintligt luftbehandlingssystem som är omodernt, underdimensionerat och som inte klarar dagens krav på luftkvalitet, driftsäkerhet och energieffektivitet. För att befintlig MR kamera skall kunna vara i drift under ombyggnaden kommer nya separata ventilationsschakt byggas från det nya fläktrummet till den nya MR enhet. Detta kommer att ha inverkan på IVA:s anhörigrum och omklädningsrum på plan 01. Östra sjukhuset byggnad CK ‐ Ombyggnad för ny 1.5T MR‐kamera samt uppgradering av befintligt 1.5T MR‐kamera. 5 MR- kamerorna får egna teknikrum som i huvudsak försörjs med separerade system. Detta innebär bland annat att minimerad stängningstid av MR enheten vid uppgradering. Ombyggd MR-enhet ca 280 m2 Redovisade arbetsområden avser huvudsaklig begränsning av entreprenaden. Det kommer att utföras arbeten med installationer även utanför redovisat område. Dessa arbeten kan medföra störningar för intilliggande verksamheter. 3. Tider Östra sjukhuset byggnad CK ‐ Ombyggnad för ny 1.5T MR‐kamera samt uppgradering av befintligt 1.5T MR‐kamera. 6 Genomförande tiden är beroende av när Mölndal och Sahlgrenska pågående och planerade installationer av MR kameror kommer att ske. Detta innebär att projektering för upphandling av entreprenörer måste ske parallellt med beslutsprocessen. Redovisad tidplan bygger på ett etappvis genomförande där de tekniska förutsättningarna innebär att ett nytt fläktrum måste var klar innan installation av de nya MR kamerorna kan starta. Den befintlig MR1 enheten förutsätts kunna vara i drift under större delen av ombyggnaderna för MR2. I samband med ombyggnad av omklädning och förberedelse i anslutning till MR1 behöver dessa verksamheter flytta till tillfälliga angränsande lokaler som verksamheten redan disponerar. 4. Ekonomi Kostnadsberäkning Verksamhetsdriven driven fastighetsinvestering Verksamhet, byggnadsberoende, SU Totalt 16.300 16.300 tkr tkr tkr Kostnadsläge mars-2015. Verksamhetens utrustningskostnad, utöver kostnaden för MR-kamerorna, uppgår till ca 2 milj. Kr. Kostnaden för ”verksamhet, byggnadsberoende” som VF fakturerar SU kommer att tas fram under detaljprojekteringen. Investeringsbelopp fördelat per år. År/kr 2015 5.000.000 2016 Totalt 11.300.000 16.300.000 Befintlig hyra Hyresökning, ombyggnad Ny hyra (avtalstid 15 år) 407.000 440.000 847.000 kr/år kr/år kr/år Behov av årligt koncernbidrag: 848.000 kr/år Evakueringskostnader: 0 kr Avskrivningstid: 20 år Avtalstid: 15 år Östra sjukhuset byggnad CK ‐ Ombyggnad för ny 1.5T MR‐kamera samt uppgradering av befintligt 1.5T MR‐kamera. 7 5. Organisation Styrgruppen för uppgradering av befintlig MR-kamera och nyinstallation 1,5T MR-kamera har arbetet under ledning av tf. sektionschef Mattias Bjarnegård, med representanter från berörda verksamheter inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Västfastigheter. Styrgrupp: Ordförande Mattias Bjarnegård, tf. sektionschef, SU Vårdenhetschef, Christina Reichler, SU Fastighetsförvaltare Michael Kullberg, Västfastigheter Planeringsledare, Bodil Häggström, SU Projektledare SU, John Bodlander, SU Projektledare VF, Stefan Andersson, CA consultadministration Basen för projektarbetet har bestått av två arbetsgrupper, som tagit fram underlag för uppgradering av befintlig utrustning och ny införskaffningen till MR-enheten Radiologi Östra plan 00, CK. Gruppen har letts av projektledarna som även har deltagit i styrgruppen. Projekteringsgrupp: Projektledare SU John Bodlander, SU Projektledare VF, Mats Nykvist/Stefan Andersson, CA consultadministration Arkitekt Lars Johansson, Pyramiden arkitekter Fysiker MFT, Maja Sohlin, SU Utrustningsgrupp: Projektledare SU John Bodlander, SU MR-ansvarig läkare, Peter Kälebo, SU MR-ansvarig röntgensjuksköterska, Anne-Marie Hellström, SU Fysiker MFT, Maja Sohlin, SU Facklig samverkan har skett på APT och i LSG. Berörda skyddsombud har inbjudits att delta och har givits tillfälle att lämna synpunkter. Östra sjukhuset byggnad CK ‐ Ombyggnad för ny 1.5T MR‐kamera samt uppgradering av befintligt 1.5T MR‐kamera. 8 6. Byggteknisk beskrivning Inledning Centralkliniken - Byggnad CK - är projekterad och uppförd under den senare delen av 1970 talet. Den invigdes 1978 och är därefter ombyggd och renoverad i varierande omfattning. Den berörda byggnadsdelen är utförd med en stomme av prefabricerad betong och med bjälklag av TT-kassetter. Fasaderna för ”lågdelarna” där aktuella lokaler är belägna består av isolerade utfackningsväggar med ytskikt av färgat fasadglas och plåt. Bygg MR-kameran kommer att stå i en del som tidigare har varit arkiv. Den delen är dimensionerad för en högre belastning än övriga delen av bjälklaget. Detta minskar förstärkningsbehovet när man nu vill placera en ca 6 ton tung kamera på detta bjälklag. TT-kassetter består av två parallella ben med en tunn bjälkslagskiva emellan. Den tunna delen kan inte belastas med stora punktlaster, vilket ska beaktas vid placering och intransport av kameran. Kameran ställs på prefabricerade betongbalkar med omagnetiskt armering för att sprida lasten till benen i TT-kassetter. Ett vibrationsdämpande material läggs mellan bjälklag och ovanliggande betongbalkar. Färdigt golv ligger ca 29 cm över betonggolvet. För att komma i rätt nivå lika den befintliga MR-verksamheten byggs ett övergolv av typ installationsgolv. Den nödvändiga avskärmningen med stålplåt och burgolvet ligger ovanpå betonggolvet. Intransport av kameran sker från innergården, eftersom man då kan förflytta sig över ett bjälklag som klarar relativt höga laster. Dessutom stör man på detta sätt övrig verksamhet minst. Kameran lyfts in på innergården med hjälp av mobilkran. Ombyggnaden innebär rivning av innerväggar, undertak och installationer i nuvarande Arkiv samt vid ytan för nya omklädningshytter och förberedelserum. Nya väggar och installationer utförs enligt ritningsbilagor. Nya ytskikt på golv och ommålning av väggar utförs inom hela den ombyggda delen (totalt ca 280 m2). Fläktrummet på CK låghus byggs till för att inrymma den nya ventilationsanläggningen. Utformningen anpassas till det befintliga fläktrummet och hissmaskinrummet. Takavvattningen anpassas. Akustik Systemhandlingen redovisar åtgärder anpassade till aktuell kamera. Möjligheten till ljudisolering begränsas mot manöverrum av bjälklagets relativt lätta konstruktion och den begränsade ljudisoleringen hos RF-dörr och manöverrummets skjutdörr. För att begränsa ljudspridningen till manöverrum och övriga angränsande lokaler väljs skiljekonstruktioner med bästa möjliga ljudreduktion. RF dörr med en ljudreduktion på 42 dB och glasparti mellan MR-rum och manöverrum med en ljudreduktion på 55 dB. Östra sjukhuset byggnad CK ‐ Ombyggnad för ny 1.5T MR‐kamera samt uppgradering av befintligt 1.5T MR‐kamera. 9 För normala driftsfall kommer inte angränsande lokaler att störas av MR-kameran, men vid de mest bullrande driftsfallen kan ljudet från MR-kameran även uppfattas i angränsande verksamhetslokaler på samma plan. Leverantör dimensionerar vibrationsisolering, vilket säkerställer bildkvalitet och stomljudsisolering. Brand MR enheten kommer att utföras som en egen brandcell. Detta utgör ett avsteg från Västfastigheters ambition att sprinkla lokaler i samband med ombyggnad men med tanke på den dyra och mycket känsliga utrustningen inom MR enheten är detta den bästa lösningen. VVS-anläggning Ventilation, kyl-, gas, vatten-, avlopps- och styranläggning anpassas till de klimat- och prestandakrav som ställs av verksamheten och leverantör av utrustning. För MR-undersökningsrum hanteras luftkvalitet och luftväxling med nya luftbehandlingsaggregat. Dessa installeras i nytt fläktrum ovan plan 1. Klimataggregat installeras i teknikrum för kylning, befuktning och avfuktning. Expedition, manöveroch granskningsrum kyls med kylbafflar för att klara interna värmelaster. Förberedelserum kyls med kylbafflar och dessutom installeras eftervärmare i tilluften för tillfälliga höjningar av rumstemperaturer. Klimataggregat, MR-kamera och kylbaffelsystem kan anslutas till centralt kylsystem enligt tekniska specifikationer från leverantörer. Tillgänglig köldbärartemperatur för MR-kamera är min +12 grader. Gasinstallationer för MR-undersökningsrum och förberedelserum ansluts till befintligt centralgassystem. Anläggning för nödventilation vid heliumläckage utförs enligt leverantörens anvisningar. El och tele Nya el-telesystem installeras och anpassas till den nya planlösningen. Kanalisation utgörs i huvudsak av kabelstegar och fönsterbänkskanaler i korridorer ovan undertak och i manöverrum. Anläggningen försörjs av tre nya centraler, kraftslag, A-kraft=prioriterad kraft/reservkraft, B-kraft= normal kraft och o-kraft= avbrottsfri kraft/UPS-kraft. Belysningsanläggningen skall följa riktlinjer enligt Ljuskulturs planeringsguide ”LJUS OCH RUM” Belysningen utformas för en god funktion med hänsyn till synergonomi och effektivt energiutnyttjande. För att uppnå en energieffektiv belysningsanläggning installeras system för belysningsstyrning, såsom närvaro och dimmerfunktion i tillämpliga delar. Befintlig patientsignalanläggning byggs ut och anpassas till den nya planlösningen. Dörrar till teknik rum och MR-undersökningsrum förses med passagekontrollsystem enligt sjukhusets standard. Ett gemensamt strukturerat fastighetsnät installeras för hantering av rikstelefon och datatrafik helt enligt VGR-IT:s riktlinjer. Samma sak gäller utbyggnad av befintligt brandlarm. Östra sjukhuset byggnad CK ‐ Ombyggnad för ny 1.5T MR‐kamera samt uppgradering av befintligt 1.5T MR‐kamera. 0 1 Punkt 10 Anmälningsärenden – inkomna skrivelser Styrelsens sammanträde 2015-05-29 Dnr Dnr Dnr Dnr Dnr Dnr Dnr Dnr Dnr Dnr Dnr Dnr Dnr Dnr Dnr Dnr Dnr SU 100-112/2015 SU 700-543/2015 1. Socialdepartementet, 2015-04-14 Remiss Ds 2015:18 Patientrörlighet inom EES – vissa kompletterande förslag. SU 313-555/2015 2. Revisionsenheten, 2015-04-16 Revisionsrapport ”Samordnad vårdplanering för sjuka äldre”. SU 313-567/2015 3. Revisionsenheten, 2015-04-20 Revisorernas årsrapport – Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2014 SU 450-566/2015 4. Remissförslag – Riktlinjer vid användning av e-post i Västra Götalandsregionens verksamheter. SU 700-572/2015 5. Koncernkontoret, 2015-04-21 Tillämpningsregler avseende vårdansvar för högspecialiserad vård. SU 134-576/2015 6. Koncernkontoret, 2015-04-22 Regionfullmäktiges beslut 2015-04-14 om reviderad struktur för styrning av IS/IT. SU 700-575/2015 7. Koncernkontoret, 2015-04-22 Regionfullmäktiges beslut 2015-04-14 om inriktning för den öppna specialiserade närsjukvården i Göteborgsområdet. SU 301-278/2015 8. Koncernkontoret, 2015-04-22 Regionfullmäktiges beslut 2015-04-14 om detaljbudget 2015 för Västra Götalandsregionen. SU 310-574/2015 9. Koncernkontoret, 2015-04-22 Regionfullmäktiges beslut 2015-04-14 om årsredovisning 2014 för Västra Götalandsregionen. SU 312-573/2015 10. Koncernkontoret, 2015-04-22 Regionfullmäktiges beslut 2015-04-14 om bokslutsdispositioner 2014. SU 190-587/2015 11. Koncernkontoret, 2015-04-23 Regionfullmäktiges beslut 2015-04-14 om styrdokument, visioner och policyer 2015. SU 751-569/2014 12. Koncernkontoret, 2015-04-14 Regionfullmäktiges beslut 2015-04-14 avseende motion om vårdkoordinator för patienter med psykisk ohälsa. SU 229-1364/2015 13. Vårdarbetare, Sahlgrenska 2015-04-27 Kopia av brev till Saudiarabiens ambassadör. SU 503-667/2015 14. Koncernkontoret, 2015-05-04 Regionstyrelsens beslut 2015-04-21 om regionalt avtal mellan Göteborgs universitet och Västra Götalandsregionen om samarbete kring grundutbildning av läkare, klinisk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården. SU 762-520/2015 15. Koncernkontoret, 2015-04-29 Hälso- och sjukvårdsdirektörens beslut om förändring av produktanvisningar i ”Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel”. SU 151-626/2015 16. Koncernkontoret, 2015-04-29 Riktlinjer för representation.. Inkomna skrivelser 2015-05-21 Styrelsesammanträde 2015-05-29 Punkt 10 Anmälningsärenden – inkomna skrivelser Styrelsens sammanträde 2015-05-29 Dnr Dnr Dnr Dnr Dnr Dnr Dnr Dnr SU 100-112/2015 SU 127-711/2015 17. Koncernkontoret, 2015-05-08 Hälso- och sjukvårdsdirektörens beslut om regional medicinsk riktlinje när det gäller ansvarsfördelning mellan specialistpsykiatri, specialistgynekologi och primärvård SU 309-710/2015 18. Koncernkontoret, 2015-05-08 Hälso- och sjukvårdsstyrelsens beslut 2015-04-29 om finansiering av STläkare inom psykiatrin i Västra Götalandsregionen. SU 502-708/2015 19. Koncernkontoret, 2015-05-08 Hälso- och sjukvårdsstyrelsens beslut 2015-04-29 om översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet. SU 309-706/2015 20. Koncernkontoret, 2015-05-08 Hälso- och sjukvårdsstyrelsens beslut 2015-04-29 om stimulansmedel för att minska återinskrivningar vid sjukhusen 2015. SU 751-731/2015 21. Koncernkontoret, 2015-05-15 Hälso- och sjukvårdsstyrelsens beslut 2015-05-13 om satsningar på ökad tillgänglighet inom psykiatrin 2015. SU 127-1346/2015 22. Koncernkontoret, 2015-05-15 Hälso- och sjukvårdsdirektörens beslut om regional medicinsk riktlinje – sjukdomsförebyggande åtgärder vid tobaksbruk. SU 127-539/2013 23. Koncernkontoret, 2015-05-15 Hälso- och sjukvårdsdirektörens beslut om regional medicinsk riktlinje – intracerebrala hematom. Inkomna skrivelser 2015-05-21 Styrelsesammanträde 2015-05-29 Punkt 10 Verkställighetsbeslut Styrelsens sammanträde 2015-05-29 Dnr SU 100-112/2015 1(1) Ärendenr: Beslutsdatum: Diarienummer: Beslut fattat av: Ärendenr: Beslutsdatum: Diarienummer: Beslut fattat av: Ärendenr: Beslutsdatum: Diarienummer: Beslut fattat av: SD 12/2015 Prislistor 2015, sluten och öppen vård samt särredovisade kostnader, inomregionalt och utomregionalt 2015-04-20 SU 330-568/2015 Sjukhusdirektör och ekonomi- och marknadsdirektör SD 13/2015 Obligatorisk informationssäkerhetsutbildning 2015-04-27 SU 529-528/2015 Sjukhusdirektör SD 14/2015 Särskilt beslutad öppettid för sjukhusdirektörens stab och Sahlgrenska Universitetssjukhusets centrala diarium för vecka 27-31 2015 2015-04-27 SU 162-609/2015 Sjukhusdirektör och ekonomi- och marknadsdirektör Verkställighetsbelut 2015-05-21 Styrelsesammanträde 2015-05-29 Punkt 10 Delegeringsbeslut Styrelsens sammanträde 2015-05-29 Ärendenr: Beslutsdatum: Diarienummer: Beslut fattat av: Ärendenr: Beslutsdatum: Diarienummer: Beslut fattat av: /Ärendenr: Beslutsdatum: Diarienummer: Beslut fattat av: Ärendenr: Beslutsdatum: Diarienummer: Beslut fattat av: Ärendenr: Beslutsdatum: Diarienummer: Beslut fattat av: Ärendenr: Beslutsdatum: Diarienummer: Beslut fattat av: Ärendenr: Beslutsdatum: Diarienummer: Beslut fattat av: Ärendenr: Beslutsdatum: Diarienummer: Beslut fattat av: Ärendenr: Beslutsdatum: Diarienummer: Beslut fattat av: Ärendenr: Beslutsdatum: Diarienummer: Beslut fattat av: Ärendenr: Beslutsdatum: Diarienummer: Beslut fattat av: Ärendenr: Beslutsdatum: Diarienummer: Beslut fattat av: Ärendenr: Beslutsdatum: Diarienummer: Beslut fattat av: Dnr SU 100-112/2015 D 57/2015 Ombyggnad för neonatalsjukvården, Östra sjukhuset 2015-04-07 SU 211-1324/2014:2 Sjukhusdirektör D 58/2015 Inköp av högupplösande masspektrometer till Klinisk kemi, område 4 2015-04-20 SU 401-551/2015 Sjukhusdirektör D 59/2015 Inköp av dermatoskop till hud- och könssjukvård, område 5 2015-04-07 D 60/2015 D 61/2015 D 62/2015 D 63/2015 D 64/2015 D 65/2015 D 66/2015 D 67/2015 D 68/2015 D 69/2015 Områdeschef, område 5 Inköp av injectomat 2015-04-22 Omr 1 401-645/2015 T.f. områdeschef, område 1 Inköp av utrustning för att mäta blodkroppar till obstetriken, område 1 2015-04-22 Omr 1 401-644/2015 T.f. områdeschef, område 1 Inköp av pumpar till barncancercentrum, område 1 2015-04-22 Omr 1 401-643/2015 T.f. områdeschef, område 1 Inköp av förlossningssängar till obstetrikverksamheten, område 1 2015-04-22 Omr 1 402-642/2015 T.f. områdeschef, område 1 Ombyggnad på barnakuten, område 1 2015-04-22 Omr 1 212-641/2015 T.f. områdeschef, område 1 Inköp av möbler till lunchutrymme till staben, område 1 2015-04-22 Omr 1 409-640/2015 T.f. områdeschef, område 1 Ombyggnad av BNEO, område 1 2015-04-22 Omr 1 212-639/2015 T.f. områdeschef, område 1 Ombyggnad av BNEO, område 1 2015-04-22 Omr 1 212-638/2015 T.f. områdeschef, område 1 Ombyggnad av BNEO, område 1 2015-04-22 Omr 1 212-636/2015 T.f. områdeschef, område 1 Ögonstyrningsutrustning till Neuro/PsykHab, område 1 2015-01-22 Omr 1 212-635/2015 T.f. områdeschef, område 1 Delegationsbeslut 2015-05-21 Styrelsesammanträde 2015-05-29 Punkt 10 Delegeringsbeslut Styrelsens sammanträde 2015-05-29 Ärendenr: Beslutsdatum: Diarienummer: Beslut fattat av: Ärendenr: Beslutsdatum: Diarienummer: Beslut fattat av: Ärendenr: Beslutsdatum: Diarienummer: Beslut fattat av: Ärendenr: Beslutsdatum: Diarienummer: Beslut fattat av: Ärendenr: Beslutsdatum: Diarienummer: Beslut fattat av: Ärendenr: Beslutsdatum: Diarienummer: Beslut fattat av: Ärendenr: Beslutsdatum: Diarienummer: Beslut fattat av: Ärendenr: Beslutsdatum: Diarienummer: Beslut fattat av: Ärendenr: Beslutsdatum: Diarienummer: Beslut fattat av: Ärendenr: Beslutsdatum: Diarienummer: Beslut fattat av: Ärendenr: Beslutsdatum: Diarienummer: Beslut fattat av: Ärendenr: Beslutsdatum: Diarienummer: Beslut fattat av: Dnr SU 100-112/2015 D 70/2015 Inköp av infant flow sipap till BNEO, område 1 2015-04-22 Omr 1 401-634/2015 T.f. områdeschef, område 1 D 71/2014 Studie XVIVO Perfusion AB 2015-04-27 Områdeschef, område 5 D 72/2015 Inköp av operationsutrustning till urologiverksamheten, område 5 2015-04-27 Områdeschef, område 5 D 73/2015 Inköp av operationsutrustning till urologiverksamheten, område 5 2015-04-27 D 74/2015 D 75/2015 D 76/2015 D 77/2015 D 78/2015 D 79/2015 D 80/2015 D 81/2015 Områdeschef, område 5 Inköp av övervakningsutrustning till akutmottagningen, Östra sjukhuset 2015-04-27 SU 401-660/2015 Sjukhusdirektör Inköp av blodflödesmätare AnOpIVA, område 1 2015-04-22 Omr 1 401-6981/2015 T.f. områdeschef, område 1 Inköp av intubationsbronkoskop till barnoperation, område 1 2015-01-22 Omr 1 401-690/2015 T.f. områdeschef, område 1 Inköp av ventilator till BNEO, område 1 2015-01-22 Omr 1 401-688/2015 T.f. områdeschef, område 1 Inköp av bronkoskop till AnOpIVA, område 1 2015-01-22 Omr 1 401-687/2015 T.f. områdeschef, område 1 Inköp av bilddistributionssystem Nexxis Angiolab AnOpIVA, område 1 2015-04-22 Omr 1 404-686/2015 T.f. områdeschef, område 1 Inköp av bilddistributionssystem Nexxis Angiolab AnOpIVA, område 1 2015-04-22 Omr 1 404-683/2015 T.f. områdeschef, område 1 Inköp av projektor F22 WUXGA till barnröntgen, område 1 2015-04-22 Omr 1 404-685/2015 T.f. områdeschef, område 1 Delegationsbeslut 2015-05-21 Styrelsesammanträde 2015-05-29 Punkt 10 Delegeringsbeslut Styrelsens sammanträde 2015-05-29 Ärendenr: Beslutsdatum: Diarienummer: Beslut fattat av: Ärendenr: Beslutsdatum: Diarienummer: Beslut fattat av: Ärendenr: Beslutsdatum: Diarienummer: Beslut fattat av: Ärendenr: Beslutsdatum: Diarienummer: Beslut fattat av: Ärendenr: Beslutsdatum: Diarienummer: Beslut fattat av: Ärendenr: Beslutsdatum: Diarienummer: Beslut fattat av: Ärendenr: Beslutsdatum: Diarienummer: Beslut fattat av: Ärendenr: Beslutsdatum: Diarienummer: Beslut fattat av: Ärendenr: Beslutsdatum: Diarienummer: Beslut fattat av: Ärendenr: Beslutsdatum: Diarienummer: Beslut fattat av: Ärendenr: Beslutsdatum: Diarienummer: Beslut fattat av: Ärendenr: Beslutsdatum: Diarienummer: Beslut fattat av: Dnr SU 100-112/2015 D 82/2015 Inköp av IMAC till AnOpIVA, område 1 2015-04-22 Omr 1 404-684/2015 T.f. områdeschef, område 1 D 83/2015 Inköp av ultraljudsutrustning till barnröntgen, område 1 2015-04-22 Omr 1 401-689/2015 T.f. områdeschef, område 1 D 84/2015 Inköp labutrustning till barnfysiologi, område 1 2015-04-22 Omr 1 404-969/2015 T.f. områdeschef, område 1 D 85/2015 Inköp av laparoskopistapel till operation 1, Sahlgrenska sjukhuset, område 5 2015-04-28 Områdeschef, område 5 D 86/2015 Inköp av ultraljudsutrustning till avd 22, område 5 2015-04-29 Områdeschef, område 5 D 87/2015 Inköp av två C-mac monitorer till CIVA, Sahlgrenska sjukhuset, område 5 2015-04-28 Områdeschef, område 5 D 88/2015 Inköp av 7 infusionspumpar till operation 5, Sahlgrenska sjukhuset, område 5 2015-04-15 Områdeschef, område 5 D 89/2015 Inköp av EEG-system till NIVA, Sahlgrenska sjukhuset, område 5 2015-04-15 Områdeschef, område 5 D 90/2015 Forskningsbidrag från stiftelsen fru Mary von Sydow och Göteborgs Läkaresällskap 2015-05-11 Områdeschef, område 5 D 91/2015 Inköp av bildsystem till interventionslab i Bild- och InterventionsCentrum 2015-05-11 SU 401-734/2015 Planeringschef D 92/2015 Inköp av medicinsk utrustning – provtagningsstol till njurmedicin, område 5 2015-05-13 Områdeschef, område 5 D 93/2015 Inköp av dialysutrustning till njurmedicin, område 5 2015-05-13 Områdeschef, område 5 Delegationsbeslut 2015-05-21 Styrelsesammanträde 2015-05-29 Punkt 10 Delegeringsbeslut Styrelsens sammanträde 2015-05-29 Ärendenr: Beslutsdatum: Diarienummer: Beslut fattat av: Ärendenr: Beslutsdatum: Diarienummer: Beslut fattat av: Ärendenr: Beslutsdatum: Diarienummer: Beslut fattat av: Ärendenr: Beslutsdatum: Diarienummer: Beslut fattat av: Dnr SU 100-112/2015 D 94/2015 Studie, Merck Sharp & Dohme (Sverige) 2015-05-13 Områdeschef, område 5 D 95/2015 Forskningsbidrag från Lions Cancerfond Väst 2015-05-19 Områdeschef, område 5 D 96/2015 Studie, Bristol-Meyrs Squibb International Corporation, Belgien 2015-05-19 Områdeschef, område 5 D 97/2015 Studie, F. Hoffman-La Roche Ltd 2015-05-19 Områdeschef, område 5 Delegationsbeslut 2015-05-21 Styrelsesammanträde 2015-05-29 Punkt 12 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum 2015-05-20 Diarienummer SU 797-746/2015 Förvaltning/enhet Handläggare: Lars Grip Telefon: 031 – 342 40 54 E-post: [email protected] Till styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Styrelseledamöter för Sahlgrenskas Forskningsstiftelse Förslag till beslut Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset föreslås besluta: 1. Styrelsen föreslår regionfullmäktige att nedanstående personers uppdrag som styrelseledamöter i Sahlgrenskas forskningsstiftelse förlängs till och med 2015-12-31 Sven Hulterström Sven Enerbäck Lars Grip Anna Mannheimer Harriet Sundaeus Ann-Marie Wennberg Karin Wingstrand ordförande ledamot ledamot ledamot ledamot ledamot ledamot Sammanfattning av ärendet Regionfullmäktige har fattat beslut om att Västra Götalandsregionen bildar en insamlingsstiftelse för att stödja medicinsk forskning i Västra Götalandsregionen. Namnet ska vara Sahlgrenskas Forskningsstiftelse. Styrelsen till denna ska bestå av sju ledamöter och utses av regionfullmäktige efter förslag från Sahlgrenska Universitetssjukhusets styrelse. Regionfullmäktige har tidigare utsett ovanstående styrelseledamöter för Sahlgrenska Forskningsstiftelsen för tiden till och med 31 december 2014. Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset föreslås nu att föreslå regionfullmäktige att förlänga att dessa personers styrelseuppdrag året ut för att under hösten återkomma med nominering av ny styrelse för en tvåårsperiod från och med 2016-01-01. SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET Lars Grip FoUU-direktör, bitr sjukhusdirektör Beslutet skickas till Regionfullmäktige Postadress: Bruna stråket 21, 3 vån 413 45 Göteborg Telefon: 031-342 10 00 Webbplats: www.sahlgrenska.se E-post: [email protected]
© Copyright 2024