Atomens byggnad

Atomens byggnad
Joner
Historia
Fem män





Demokritos
Dalton
Joseph John Thomson
Ernest Rutherford
James Chadwick
Demokritos


400-t f.kr.
Odelbar
Dalton
• 1700-t
• Massiva kulor
Joseph John
Thomson
1856-1940


Upptäckte elektroner 1897
Nobelpriset 1906
Ernest Rutherford


Atomen har en positivt laddad kärna
Elektronerna bildar ett hölje
James Chadwick


Upptäckte neutronen 1932
Fick Nobelpriset i fysik 1935
Mannen som vi tror på nu

Niels Bohr (Atommodellen)
Atomens byggnad

Tre olika saker (elementarpartiklar)



Protoner laddning +1
Neutroner 0
Elektroner -1
Var finns vad?

Atomkärnan



Protoner (+1)
Neoutroner (0)
Höljet

Elektroner (-1)
AK
Atomnummer


Varje ämne har ett speciellt antal protoner
(atomnumret)
Antalet neutroner kan variera


Neutral => Påverkar inte laddningen
Elektronerna ska vara lika många som
protonerna i en atom.
Masstal


Atomnummer = antalet protoner = antalet
elektroner
Masstalet = antalet protoner + antalet
neutroner
De olika skalen



K, L, M o.s.v.
Max 2 elektroner i det innersta
Sedan max 8, 18, 32 o.s.v.
(Formeln är 2n2)
K
L
M
Exempel på olika grundämnes
fördelning av elektroner i skalen
Valenselektroner?
Elektroner som finns i det yttersta
Skalet kallas valenselektroner
AK
Isotop

Samma atomnummer men olika masstal
e-
eE
Proton
E
Neutron
Att rita en atom
enligt Bohrs atommodell
atomnummer
8
O
12
masstal
Tänk på föregående sida!
Det periodiska systemet är indelat
i två huvudgrupper.
Metaller och ickemetaller
Grupp 1 Alkalimetallerna



De har en valenselektron.
Mycket reaktiva
De heter alkali för de ger en alkalisk
reaktion med vatten.
Grupp
7 Halogener



Har 7 valenselektroner
Mycket reaktiva
Förekommer mycket i ”salter”
Grupp 8 Ädelgaserna


Har ett fullt yttre skal
Reagerar inte med något i princip.
Övergångasmetallerna




Tunga metaller
Hög smältpunkt
Hög hållfasthet
Används mycket inom industrin.
Skillnaden mellan atom och molekyl


Atomer är enskilda, sitter inte ihop.
Molekyl, två eller flera atomer som sitter
ihop
Atom/Jon
3+
Fortfarande Litium Men…
Vi har fått en Litiumjon
Li+
Olika laddningar på joner
Metaller bildar oftast positiva joner
Icke metaller bildar oftast negativa joner
Ex Mg
Mg2+ + 2eo + 2e- o2-
Medans ickemetaller bildar
negativa joner
F + e-
F-
Vad bestämmer laddningen?
Alla atomer vill uppnå en så låg energi som möjligt.
Detta gör den då den liknar ädelgaserna. Därför
säger man att de vill ha ädelgasstruktur.
2+
Helium
3+
Litium
Rita dessa atomer/joner
Väte
Magnesium
Klor
neon
Använd det periodiska systemet och skriv vilken laddning
jonen borde ha.
Namngivning
Metalljonerna har samma namn som metallen.
tex järnjon, kopparjon och magnesiumjon.
De negativa jonernas namn slutar alltid på –id
tex klorid, florid, oxid.
Sammansatta joner
Det finns joner som är uppbyggda av fler
än en sorts ”atomer”
NO3-
Nitratjon
SO42- Sulfatjon
OH-
Hydroxidjon
CO32- Karbonatjon
SO42- Sulfatjon
Dessa kallas sammansatta joner
Ex NaOH Natriumhydroxid
Salter
Na+
Cl-
NaCl
Formelenhet
Salter bildar inte molekyler utan sitter
samman i stora block så kallande kristaller.
När man anger NaCl så kallas detta
formelenhet. Den beskriver hur många
natriumjoner det finns mot antalet
kloridjoner.
Tittar vi på saltet MgCl så skrivs det MgCl2
Därför att det går dubbelt så många kloridjoner
på varje magnesiumjon.
I lösningar
Så fort man lägger ett salt i ett lösningsmedel som
tex vatten så löses kristallen upp och jonerna
simmar fritt var för sig.
I Vattnet finns då Na+ och ClOm man vill testa om en lösning innehåller joner så
kan man se om den leder ström. Gör de det så
finns det joner i den.
Träna på saltnamn
NaCl
Natriumklorid
CuCl2
Kopparklorid
FeO
Järnoxid
MgF2
Magnesiumflorid
HF
väteflorid