Vatten, joner och syror och baser

Vatten,
joner
och syror och baser
Vi vet redan det där om atomer…
Atomer bygger upp alla
ämnen – men atomer består
i sin tur av:
I atomkärnan:
•  Protoner (positiva +)
•  Neutroner (neutrala 0)
Runt atomkärnan:
•  Elektroner (negativa -)
(Läs: s 185)
Atomer är elektriskt neutralt laddade
Antalet protoner (+) och
elektroner (-) är lika
många i en neutralt
laddad atom – lika många
plus och minus.
Exempel: Syre har 8
protoner och 8 neutroner.
8+(-8)=0
Elektronerna finns i olika “skal”
Elektroner befinner sig i
skal runt atomkärnan, så
nära kärnan som möjligt.
Skalen är banor som
elektronerna kan röra sig i.
1.  K-skalet, 2 elektroner
får plats
2.  M-skalet, 6 elektroner
får plats
3.  …Yttersta skalet får
plats med 8 elektroner!
(Läs: 185)
Olika slags atomer…
Vilken slags atom det är beror
på hur många protoner det
finns i kärnan.
1.  Väte – har 1 proton
2.  Helium – har 2 protoner
3.  Litium – har 3 protoner
…. Och så vidare!
(Läs: 186)
Såhär delas atomer in i Periodiska systemet
Indelning efter antal protoner! (Läs: s 188-189)
Lektionsuppgift:
Titta i boken på sidorna 183-189 och svara på:
1. 
2. 
3. 
4. 
Vilka 3 delar består en atom av?
Vilken är positiv, neagtiv och neutral?
Hur ser atomens skal ut?
Hur många protoner har kol (C), natrium (Na)
och klor (Cl)?
Nästa lektion:
Läxförhör s 183-189
Laddade atomer kallas för JONER
Alla atomer vill ha sitt yttersta skal
fullt med elektroner. De kan de göra
genom att ge ifrån sig elektroner eller
ta upp elektroner till andra atomer.
à Då har de inte längre lika många
protoner som elektroner och blir
laddade.
(Läs: 190)
Joner vill ha “ÄDELGASSTRUKTUR”
När de har fått sitt yttersta
skal fullt är de nöjda och har
fått “Ädelgasstruktur”= de
ser ut som ädelgaser, som
alltid är nöjda.
(Läs: 190)
POSITIVA joner
Positiva joner bildas när
atomer ger ifrån sig
elektroner.
Då finns det fler protoner
(+) än elektroner (-)
à Jonen blir positiv.
(Läs: s 190)
Exempel: Natrium blir positiv.
NEGATIVA joner
Negativa joner bildas när
atomer tar upp elektroner.
Då finns det fler
elektroner (-) än
protoner (+)
à Jonen blir negativ.
(Läs: s 190)
Exempel: Klor blir negativ.
Positiv+negativ jon = ett SALT
En kemisk förening som
består av joner kallas för ett
salt.
Exempel
“Salt” vi saltar maten med är
egentligen ett av många
salter och heter
NATRIUMKLORID och består av
NATRIUM och KLOR.
Läs: s 192
Salter är neutrala
En negativ jon och en positiv jon tycker
om varandra och vill vara ihop.
à Salter blir neutrala.
Exempel
natriumklorid = Na++Cl- =+1+(-1)=O
(Läs: s 192)
Lektionsuppgift:
Titta i boken på sidorna 190-193 och 82-83 och
svara på:
1. 
2. 
3. 
4. 
Hur bildas en positiv jon?
Hur bildas en neagtiv jon?
Vad är ett salt?
Hur många elektroner har natrium-jonen (Na+)
och klorid-jonen (Cl-)?
Nästa lektion:
Läxförhör s 190-193 och
82-83
Vatten
Som vi lärt oss tidigare:
Vatten är ett POLÄRT ÄMNE
à Har en positiv sida och en negativ
sida, som en “magnet”.
àLöser andra polära ämnen, men
inte opolära. LIKA LÖSER LIKA.
àLöser även laddade joner.
Läs: s 76
Vatten och salter
Vi sa att salt löser sig i
vatten à då blir det
saltvatten.
Salt är en kemisk förening av
joner à när salt löser sig i
vatten blir jonerna fria och
flyter runt som positivt och
negativt laddade joner.
Läs: s 76
Surt, sött eller basiskt?
Vatten med syror i smakar surt och är sura.
Motsatsen till “surt” är inte “sött” eller någon
annan smak, utan något som kallas “basiskt”.
Om vattenblandningen varken är surt eller
basiskt kallas det “neutralt”.
Läs: s 78
Surt och basiskt mäts i pH
pH-skalan mäter hur surt eller basiskt något är.
“Surt”= pH 0-6
“neutralt”= pH 7
“Basiskt”= pH 8-14
Läs: s 78
Surt och basiskt mäts i pH
En pH-indikator ändrar färg
Det finns vissa ämnen som har olika färg i olika
pH. De kallas “pH-indikator”.
Exempel är BTB och Lackmus:
BTB Läs: s 78-79
Surt Neutralt Basiskt Gul Grön Blå Lila Lila-­‐Blå Lackmus Röd “Vätejoner” och “hydroxidjoner”
Vattenblandningar blir sura och
basiska av två olika joner.
Ju mer vätejoner H+ det finns,
desto surare och lägre pH
Ju mer hydroxidjoner OH- det
finns, desto mer basiskt och
högre pH.
Läs: s 78
Neturalisation
Blandar man en syra och en
bas kan de neutraliera
varandra.
Det kan man se på jonerna,
som då blir oladdat vatten!
H+ + OH- =H2O
(Läs: s 82 längst ner)
Starka och svaga syror
Starka syror är surare än svaga.
Starka syror släpper ifrån sig vätejoner lättare än
svaga syror à Mer vätejoner blir surare.
Exempel
Svavelsyra, Saltsyra, Salpetersyra= starka syror
Ättiksyra (Etansyra)=svag syra
Läs: s 80-81
Starka och svaga baser
Baser fungerar likadant. Starka baser
släpper ifrån sig hydroxidjoner lättare än
svaga baser à Mer hydroxidjoner blir mer
basiskt.
Exempel
Natriumhydroxid=stark bas
Ammoniak=svag bas
Läs: s 80-81
Lektionsuppgift:
Titta i boken på sidorna 76-81 + 82 och svara på:
1. 
2. 
3. 
4. 
5. 
Löser sig salter i vatten?
Vilka pH är sura, neutrala och basiska?
Vilken jon är sur och vilken är basisk?
Varför är vissa syror starka och andra svaga?
Skriv ett exempel på en stark och en svag syra.
Labb med syror och baser
Nästa lektion:
Läxförhör s 76-81 och 82
(längst ner)
Vattnets kretslopp
Vattnet på jorden
blir använt om och
om igen.
Vattnet går runt i
ett stort kretslopp
som drivs av solen.
Läs: s 78
Vattnets kretslopp
Va#en från hav och sjöar avdunstar och bildar moln Va#en på jorden rinner ner i sjöar och :llslut i hav Va#en från moln regnar ner på jorden Vattenmolekylen är speciell
Vattenmolekylens uppbyggnad är
speciell. Den består av väte och syre,
men vätena sitter på ena sidan och
bildar en vinkel på 105 °.
à Därför får vattenmolekylen en plussida och en minus-sida och blir polär.
Läs: s 84
Vattenmolekylen är speciell
Poläriteten gör att vatten dras till
varandra som magneter.
à De polära sammanhållande krafterna
blir starka, vilket gör att kokpunkten
blir hög!
Läs: s 84
Lektionsuppgift:
Titta i boken på sidorna 74-75 + 84-85 och svara på:
1.  Berätta enkelt om vattnets kretslopp
2.  Hur ser vattenmolekylen ut? (Atomer, vinkel)
3.  Varför är vinkeln på vattenmolekylen viktig för
poläriteten?
4.  Varför är poläriteten viktig för den höga
kokpunkten?
Nästa lektion:
Läxförhör s 74-75 och 84-85
Fråga
Svara på din whiteboard: