1. No category

Rapport
Utfärdat: 2015-01-26
Diarienummer:
Sektor äldreomsorg samt hälso- och sjukvård
Kerstin Hansson
Telefon: 365 00 00
E-post: [email protected]
Kartläggning korttidsverksamheten
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning
Rapport ............................................................................................................................ 1
Sektor äldreomsorg samt hälso- och sjukvård ............................................................. 1
Kartläggning korttidsverksamheten ............................................................................. 1
Sammanfattning .............................................................................................................. 2
Syfte .................................................................................................................................. 3
Mål .................................................................................................................................... 3
Organisation .................................................................................................................... 3
Bemanning ....................................................................................................................... 3
Metod ................................................................................................................................ 3
Tidsplan............................................................................................................................ 3
Nuläge och resultat från utredningen ........................................................................... 3
Rekommendationer från utredningen .......................................................................... 8
Slutsatser .......................................................................................................................... 9
Göteborgs Stad Majorna-Linné, rapport
1(13)
Sammanfattning
Göteborgs Stads kommunfullmäktige har beslutat att ge SDN Örgryte-Härlanda ett
resursnämndsuppdrag som innebär att Göteborgs Stads äldreboendeplanering och
boendesamordning samlas under en central enhet. Samma enhet ska även ansvara för
korttidsverksamhetens fördelning av platser. I samband med att enheten byggs upp
behövs en kartläggning av nuvarande korttidsverksamhet i de olika stadsdelarna.
I Göteborgs Stad finns 331 korttidsplatser (år 2013) med huvudsaklig inriktning på
somatik och demens. Några stadsdelsförvaltningar erbjuder också öronmärkta
växelvårdsplatser eller avlastningsplatser. Övriga stadsdelar rapporterar att de inte har
någon speciell inriktning på sina platser. Antalet platser minskade något under 2014,
samtidigt som flera stadsdelar rapporterar att de numera är mer flexibla och kan utöka
korttidsplatserna vid behov. Göteborgs Stad använder sig också av upphandlade
korttidsplatser hos privata aktörer i mindre omfattning.
Behovet av korttidsplatser varierar över året och mellan de olika stadsdelarna. Den mest
märkbara orsaken till behov är antalet betalande och utskrivningsklara på sjukhus som
är i behov av korttidsplacering. Detta kan i sin tur bero på tillgången i av korttidsplatser.
Under vissa perioder upptas en stor del av korttidsplatserna av personer som väntar på
särskilt boende, medan det under andra perioder inte alls finns samma problematik.
Ett dilemma är att det fullt ut går att förutse hur många korttidsplatser som kommer att
behövas i framtiden. En prognos över stadens äldre befolkning görs varje år och
förmodade slutsatser dras av detta. Det tillkommer dock alltid en osäkerhetsfaktor i
form av hur många personer som insjuknar eller på andra vis är i behov av
korttidsverksamhet, samt när under året så kallade ”toppar” infaller. Detta hänger också
ihop med vilka behov hemtjänst och hemsjukvård kan tillgodose.
Det är också ytterst svårt att förutse hur många plaster som kan behövas för att
tillgodose behov enligt de olika inriktningarna.
Under perioden 140101-141130 uppgick antalet betaldygn för Göteborgs stadsdelar till
5627 stycken, vilket ger en kostnad på 21 540 256 kr. Det är rimligt att denna summa
används på ett mer relevant vis. Sett ur ett större samhällsperspektiv kan ett sådant
förfarande från Göteborgs stadsdelar inte anses försvarbart, utan bör relativt omgående
tas om hand för att finna en lösning i frågan.
Sektorscheferna inom sektor Äldreomsorg samt hälso- och sjukvård har att ta ställning
till hur korttidsverksamheten i staden framöver bör organiseras.
Ett flertal infallsvinklar finns att ta ställning till och göra en bedömning utifrån.
Denna utredning pekar på olika faktorer som är centrala och som om möjligt bör utredas
ytterligare. Det rör sig om hur verksamheten ska organiseras; ska enheter renodlas,
krävs det tydligare riktlinjer för stadens handläggning när fördelningen av
korttidsplatser samordnas centralt över staden?
Även läkartillgång och den ibland ytterst tungrodda arbetssituationen som kan råda på
en korttidsenhet är relevanta faktorer. Personer på en korttidsenhet kan vara listade på
ett flertal olika närhälsor. Enligt Mas funktionerna kan detta innebära att en icke säker
vård bedrivs.
Göteborgs Stad Majorna-Linné, rapport
2(13)
Bakgrund
I samband med att boendesamordningen för äldre i Göteborgs Stad ska samordnas
uppmärksammades behovet av en kartläggning av korttidsverksamheten.
Syfte
Syftet är att kartlägga korttidsverksamheten med avseende på nuvarande antal platser
och enheter, inriktning (demens, somatik, rehab och eventuellt annat). Kartläggningen
ska innehålla tjänster per plats (usk, ssk, ag och sg), beläggningsgrad, orsak till
korttidsvistelsen, vistelsetid, enhetspris, och lokala riktlinjer för korttid.
Mål
Målet är att efter kartläggning, beskriva en sammanfattande bild av
korttidsverksamheten i Göteborgs stad och utifrån detta redovisa och föreslå möjliga
förändringar
Organisation
Uppdragsgivare är sektorscheferna inom sektor Äldreomsorg samt hälso- och sjukvård i
Göteborgs Stad. Uppdragstagare är Kerstin Hansson direkt underställd Morgan
Davidsson, SDF Majorna-Linne. Uppdraget redovisas i styrgruppen för uppdraget.
Linjeorganisationens ansvar
Utredaren redovisar till sektorscheferna inom sektor Äldreomsorg samt hälso- och
sjukvård som därefter har ansvar att fatta beslut i frågan.
Bemanning
Kerstin Hansson är ensam uppdragstagare, med redovisningsskyldighet fortlöpande till
styrgrupp och ska på uppdrag av denna presentera utredningens slutsatser för
sektorscheferna inom sektor Äldreomsorg samt hälso- och sjukvård.
Metod
Kartläggning sker genom inhämtande av uppgifter från respektive stadsdel samt från
stadsledningskontoret. Vidare sker informationshämtning genom intervjuer med
relevanta befattningshavare.
Tidsplan
 Inhämtning och sammanställning av uppgifter sker under november och
december 2014
 Rapporten i sin helhet redovisas i januari 2015
Nuläge och resultat från kartläggningen
För närvarande är boendesamordningen organiserad under sex boendesamordnare som
fördelar korttidsbeviljande, företrädelsevis inom den egna regionen. Ett nära samarbete
mellan boendesamordningen och korttidsenheterna sker, oftast inte enbart genom det
formella datastödet Treserva utan även genom fortlöpande information och avstämning
via telefon eller möten.
Kommunfullmäktige beslutade 2014-05-08 § 9, om en för Göteborgs Stad gemensam
enhet för fördelning av lediga lägenheter i äldreboende och korttidsboende. Respektive
stadsdelsnämnd fattar beslut för sin befolkning och den gemensamma enheten inom
Göteborgs Stad Majorna-Linné, rapport
3(13)
SDN Örgryte- Härlanda ansvarar för att fördela lediga korttidsplatser till personer som
fått biståndsbeslut om korttidsplats.
Kommunfullmäktiges riktlinjer för äldreomsorg, 2006-02-23 §16, innehåller inte
prioritering för fördelning av lediga lägenheter eller korttidsplatser. Med en ambition
om att göteborgarna ska få sina specifika önskemål tillgodosedda och för rättsäker
behandling är det stadsledningskontoret bedömning att riktlinjer behövs i samband med
en gemensam boendeenhet.
Under slutet av 2014 togs beslut om följande prioriteringsordning för korttidsplatser:
Den enskildes behov och målsättning med vistelsen är grunden för vilken plats som
erbjuds. Den enskilde ska erbjudas en så passande korttidsplats som möjligt.
Det kan innebära att hänsyn behöver tas till:
•
Geografisk närhet, exempelvis vid växelvård eller då den enskilde har en partner
som har svårigheter att förflytta sig.
•
Korttidsplatsens inriktning.
Ur effektivitetssynpunkt och miljöhänseende bör korttidsplats i så stor utsträckning som
möjligt förmedlas i den enskildes geografiska närhet, för att minska transporter för både
biståndshandläggare och anhöriga.
Korttidsplatser förmedlas till enskilda enligt följande prioriteringsordning.
1. Enskild person med akut/ohållbar situation i hemmet, som inte ens under kortare
tid, kan lösas genom utökade insatser i form av hemtjänst, hemsjukvård med
mera. Kan bero på den enskildes nedsatta funktionsförmåga, otrygghet eller
anhörig som vårdas för akut sjukdom.
2. Avlösning av anhörig där planering av datumet för vistelsen är av yttersta vikt,
till exempel för bokning av resa, planerad operation.
3. Enskild som är inlagd på sjukhus och definierats som utskrivningsklar.
4. Avlösning av anhörig där datum för vistelsen är flexibel.
5. Enskild som beviljats korttidsplats utifrån andra orsaker än ovan.
Kommunen har ett hälso- och sjukvårdsansvar för de personer som vistas på
korttidsplats, upp till sjuksköterskenivå. Läkaransvaret tillhör primärvården.
Med allt sjukare personer som blir utskrivningsklara, har situationen blivit allt mer
ansträngd för de korttidsenheter som finns. Mycket arbetstid går åt till kontakter med en
mängd olika vårdcentraler. Svårigheter att nå läkare anses stor. Nedan en bild från
Centrum – antal VC – för personer som vistas på korttid under perioden 141001-141115
Göteborgs Stad Majorna-Linné, rapport
4(13)
25
20
15
10
Serie1
VC Olskroken
VC Nötkärnan…
VC Läkarhuset
VC Kungshöjd
VC Gibraltargatan
VC Carlanderska
Läkargruppen…
Kvarterskliniken Husaren
Kungportsläkarna
Inget vårdval angivet
Capio Gårda
Capio Axess
Allemanshälsan Landala
0
Kvartersklinken …
5
Under 2013 hade Göteborgs Stad 330 korttidsplatser, företrädelsevis för befolkningen
över 65 år. För innevarande år redovisar stadsdelarna följande:
Bemanningen varierar något mellan de olika korttidsverksamheterna. Redovisas i tabell
nedan.
Ange
red
Ö.
Gbg
Ö-H
Cent
rum
M-L
AFH
V. Gbg
V.
Hising
en
Lund
by
N.
Hising
en
0,94
1,0
0,65
0,11
0,70
0,12
0,70
0,70
Se
AFH
0.67
0,60
0,66
HSL
Sk
2,0
Sg
1,0
At
1,0
Sk
0,75
Sg
0,75
At
0,75
Sk
5
Sg
2,4
At
2,4
Sk 3
Sg 2
At 2
Sk 3
Sg 2
At 1
Sk
11,55
Sg 3,0
At 3,0
Se
AFH
Sk 3.85
Sg 1,8
At 2,2
Sk2,0
Sg 1,0
At1,0
Sk 1,0
SG 1,0
At 1,0
Finns
SSK
på
plats
natt
Finns
speciel
la vxl
avl
Görs
HB
Riktlin
jer
Hsv
Hsv
Hsv
Hsv
Hsv
Ja 1.92
Se AFH
Hsv
Hsv
Hsv
Mix
Mix
Mix
Mix
Mix
Ja
Ja
Mix
Mix
Ja
Ja
Ja
Ja
Nej
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Nej
Nej
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
Ja
USK
Dag
Natt
Göteborgs Stad Majorna-Linné, rapport
5(13)
Viktigt att påpeka i detta sammanhang är att samtliga stadsdelar redovisar att de är
något flexibla vad det gäller att utöka antalet korttidsplatser och att de då höjer
bemanningen i paritet med detta.
Enhetspriserna för korttidsenheterna redovisas i tabell nedan.
Kommun/
Stadsdel
Nettokostnad
2013
Antal
platser
Kr/plats
2013
Kr/plats
2012
Förändring i
%
219 216
331
663 286
647 482
2,4
13 348
19
702 550
626 233
12,6
1409
Östra
Göteborg
ÖrgryteHärlanda
Centrum
8 645
16
540 304
521 498
3,6
-10385
26 654
42
634 615
590 883
7,4
-20447
23 654
31
737 728
674 393
9,4
-25452
MajornaLinné
AskimFrölundaHögsbo
Västra
Göteborg
Västra
Hisingen
Lundby
20 945
31
6675 658
645 342
4,7
-8877
23 635
62
445 949
671 520
33,6
-28463
49 102
62
791 968
671 534
17,9
-29886
21 558
32
21 558
684 390
5,7
-15500
15 689
23
682 121
605 121
12,6
-14080
Norra
Hisingen
16 032
21
763 421
801 2008
-4,7
-14706
Göteborg
Angered
Nettkost/
Prel.
(nexus)2014
Beläggningsgraden är hög enligt de uppgifter som redovisas från stadsdelarna. De
fallerar dock i sin tillförlitlighet. Här bör en gemensam modell för uppföljning av
beläggning skapas. Samtidigt framkommer det att man ur datasystemet Treserva kan
utläsa att det under en dag finns lediga platser som inte utnyttjas. Detta kan naturligtvis
ha sina naturliga förklaringar så som att personen som ska placeras har ett så omfattande
behov att det krävs utbildning bland medarbetarna för att enheten ska kunna ta emot
eller att personen som erhållit platsen blir avbruten som utskrivningsklar med mera.
Dock bör detta ses över så att rutiner för en optimal beläggning säkerställs.
Göteborgs Stad Majorna-Linné, rapport
6(13)
Göteborgs Stads stadsdelsförvaltningar hade personer med betalningsansvar
inneliggande på regionens sjukhus 1485 dagar år 2013. Under 2014 (tom nov) är siffran
cirka 5627 betaldagar. Kostnadsutvecklingen är betydande - vilket gör det oerhört
angeläget med en än mer effektiv organisation. Från uppföljningsrapport 3 går att utläsa
följande siffror:
För närvarande är kostanden för utskrivningsklara 3828 kr/ dygn.
De flesta stadsdelsförvaltningar redovisar att de har lokala riktlinjer för sina
korttidsverksamheter. Här kan nämnas att spännvidden på dessa är stor. Riktlinjerna
berör allt från att ledsagare följer den korttidsboende till fotvård så väl som hur många
dagar en plats kan ”hållas” vid inläggning på sjukhus. Gemensamma riktlinjer över
staden saknas.
Teamsamverkan och mål för korttidsvistelse är något som ofta tas upp som en
framgångsfaktor. Ändå vittnar flera av intervjupersonerna om svårigheter att få till
denna samverkan så att verklig effekt uppstår. Dels handlar det om tid som ska
samordnas mellan de olika yrkeskategorierna men också om faktiska skillnader i hur
man sätter mål för den enskilde under korttidsvistelsen.
Olika uppföljningssiffror hanteras av flera olika funktioner – och förutom årsrapporten
kan detta göra att det är svårt att få en överblick.
Vidare kan till exempel saker som döljer sig bakom siffrorna oftast inte tas fram via
systemen. Som ett exempel kan anges ett uttalande från person sakkunnig i frågan:
”När det gäller vistelsetid så är det en del problem med data ur Treserva då det oftast
bara mäter senaste beslutsperioden även om personen vistats på samma korttidsboende
under längre tid.”
Vid sådana frågor, krävs mycket så kallad personlig handpåläggning för en redovisning,
något som verksamheten oftast inte anser sig kunna prioritera. Frågan är vad som går
förlorat när sakinformation som är viktig för att göra bedömningar av både nuvarande
verksamhet och framtida behov ej kan tas fram snabbt och förefaller ha efterfrågats
Göteborgs Stad Majorna-Linné, rapport
7(13)
tidigare. Det var till exempel mycket svårt att få fram vilka behov personerna som döljer
sig bakom korttidsbeslutet egentligen hade som orsak till att de faktiskt erhållit ett
beslut om plats på korttidsenhet. Därför görs nu en kompletterande mätning med
avseende behov hos dem som beviljas korttidsplats, mätningen görs ute i varje
stadsdelsförvaltning och skall redovisas 150203.
Av det som framkommit i kartläggningsfasen är att stadsförvaltningarna idag har olika
synsätt på vad en korttidsverksamhet är, båda var det gäller bedömning och verksamhet.
Detta kan bli en stor svårighet och källa till konflikt. I slutsatserna anges därför direkta
förslag i form av riktlinjer för att om möjligt motverka detta.
Rekommendationer från utredningen








En gemensam rutin för biståndshandläggningen samt att hanteringen i Treserva
måste likriktas i och med att den nya boendesamordningen startar. Likvärdiga
bedömningar för beviljande av korttid samt rutiner för uppföljning av beslut.
Utredaren kan se en fördel i att organisera korttidsenheterna något mer inriktat.
Det kan vara så att en något mer inriktad verksamhet skulle kunna vara både mer
effektiv och värdig utifrån rätt insats efter behov. Det skulle också då vara
möjligt att stärka medarbetarnas kompetens mer tydligt. Idag förekommer det på
de flesta enheter att personer med vitt skilda behov vistas på samma enhet.
Sannolikt är detta inget effektivt sätt att bedriva korttidsverksamhet. Samtidigt
får ett sådant organiserande inte stänga ute möjligheten till ett flexibelt
utnyttjande av samtliga korttidsplatser, under de perioder då fler är i behov av
korttid än vad som ryms inom inriktningen.
Stadsdelarna bör även ha gemensamma rutiner för vad som ingår vid en
korttidsvistelse och därmed vad som kan förväntas. Idag varierar detta och det
finns en ”lokal” inriktning som kan fungera väl så länge man i huvudsak servar
sin egen stadsdel, men som kan bli problematisk om platserna framöver utnyttjas
av flera stadsdelar.
Korttidsenheternas tillhörighet i den lokala stadsdelen - är detta en optimal
lösning? Utredaren ser att det behövs en samordning av utförandet av
korttidsenheterna.
När så kallade ”toppar” av utskrivningsklara infinner sig på SU måste Göteborgs
stad vara rustad att möta detta. Lämpliga lokaler och möjligheten att snabbt
upprätta någon form av mobilt team, bör utredas.
Bemanningen varierar något på de olika korttidsenheterna enligt de uppgifter
som inkommit utredningen. Här bör bemanningskrav ses över, vilket lär bli en
naturlig åtgärd vid mer gemensamma rutiner och krav ur ett staden-perspektiv.
En annan viktig fråga är läkartillgång och samverkan med närhälsan. Går det att
finna en mer medicinskt säker lösning på detta?
Totalt har Göteborgs Stad ett stort antal betaldagar till SU. Detta är inte förenligt
med det avtal som finns skrivit mellan SU och staden. Ofta sammanfaller dessa
perioder samtidigt för samtliga stadsdelar, vilket gör att lediga korttidsplatser ej
finns att köpa från annan stadsdel. Oftast blir då också de upphandlade platserna
snabbt fulla. Hur ska staden lösa dessa ”toppar”? Hur denna fråga ska hanteras
bör tas upp i sektorsledningen för Äldreomsorg samt Hälso och sjukvård.
Göteborgs Stad Majorna-Linné, rapport
8(13)
Slutsatser
Inför den gemensamma boendesamordningen bör följande frågor ses över:
Samsyn – Biståndshandläggning i Treserva
Det är av yttersta vikt att biståndshandläggaren använder systemet Treserva enhetligt
över staden. Vid samtal med nuvarande boendesamordnare runt om i staden
förekommer det viss förvirring runt beslutsdatum, inflyttningsdatum med mera, vilket i
förlängningen till exempel kan göra att så kallade ”listbilder” inte blir korrekta och ett
material att förlita sig till. Sannolikt bör enheten för boendesamordningen i samband
med dess operativa införande skicka ut exakta ”föreskrifter” baserade på systemet
Treserva för att säkerställa likvärdigheten i användandet av system.
Övrigt - processen korttid
Med tanke på det stora antalet betaldygn och skillnaderna mellan de olika stadsdelarna,
behöver stadsdelsförvaltningarna ta ett gemensamt omtag i denna fråga. Frågan är
komplex men är ett område där det är nödvändigt med en större samsyn. Frågan
tangerar utredningens uppdrag men är så viktigt att utredaren väljer att trycka något
extra just på denna punkt:
Eftersom biståndshandläggning är en fråga om en individuell bedömning – är det
möjligt att också beskriva behov och antal betaldygn utifrån detta. Utredarens erfarenhet
är dock att sambandet mellan hur biståndshandläggaren arbetar – hur
utförarorganisationen sedan tar vid och verkställer behov, är än mer betydelsefullt än
det enskilda behovet i sig hos varje enskild person, med avseende på det antal
korttidsdygn och betaldagar som stadsdelsförvaltningarna uppger. Här kommer också
likabehandlingsprincipen in och det faktum att den gemensamma boendesamordningen
sannolikt kommer att få frångå närhetsprincipen under vissa tider. Det kommer då vara
av yttersta vikt för förtroendet mellan stadsdelarna att bedömningen som görs är
någorlunda likvärdig samt att behoven kan tillgodoses på liknande vis över staden – i
form av så väl äldreomsorg och hälso- och sjukvård. Om korttidsbesluten baseras på för
olika bedömningar och betalande på SU finns – kan detta komma att bli en kontrovers
mellan stadsdelarna framöver. Att se över detta är av vikt, innan man beslutar om att
utöka antalet korttidsplatser.
Det kommer krävas ett stort förtroende mellan stadens stadsdelar, då den egna
stadsdelen inte själva längre har eget mandat till korttidsplacering. Med nödvändighet
kommer ett antal gemensamma riktlinjer vid placeringsförfarandet därför behövas:




Gemensam agenda för beslut , tidsram för beslutet.
Vid beslut om korttidsvistelse måste det klargöras för den enskilde/ anhörige
redan vid vårdplanering vad målet med korttidsvistelsen innebär. ( om målet är
hemgång kommer med största sannolikhet att kräva ett hembesök)
Vem beslutar om när en person ska komma till korttidsboendet? (vid till
exempel komplicerade medicinska behandlingar)
Hur utnyttjas korttidsplatserna optimalt? (Hur snabbt anses en plats ledig?
Utflytt sker förmiddag för att ny ska kunna komma eftermiddag?)
Göteborgs Stad Majorna-Linné, rapport
9(13)







Vem har yttersta mandat till placeringen?
Gemensam tid för när uppföljning av korttidsbeslutet ska följas upp. I samband
med detta – vad händer om omprövningen mynnar ut i ett fortsatt
korttidsbeslut?
Om personen som vistas på korttidsboendet åker in på sjukhus – hur länge kan
plasten då behållas innan den kan anses tillgänglig för annan behövande person
i kön?
Kan en korttidsplats, till exempel vid hemgång, (för att utröna om behovet kan
tillgodoses hemma) behållas med så kallad fri retur? Om i så fall hur många
dygn?
Hur länge kan en korttidsplats behållas då personen erbjudits en permanent
boendeform och detta ordinära boende är tillgängligt? Kan personer som erhållit
ett erbjudande om en äldreboendeplats tacka nej och få bo kvar på
korttidsboendet?
Vem ansvarar för hembesök och eventuell anskaffning av hjälpmedel och
bostadsanpassning. Hemmastadsdel eller utförarstadsdel av korttidsverksamhet?
Tidsram för beslutet
Förslag på gemensamma rutiner samt förbättringar korttidsverksamheten
Lika viktigt som ett gemensamt tidsbeslut/ korttid är ett gemensamt beslut kring vad
man kan förvänta sig av korttidsverksamheten. Detta gäller faktorer som hjälp med
träning och mobilisering samt rehabilitering, möjlighet till hembesök, påbörjande
bostadsanpassning, aktuell ADL- bedömning, införskaffande av hjälpmedel, översyn av
läkemedel, initierande av demensutlåtande, ansökan om färdtjänst och kontakt med
biståndshandläggare för eventuell anmälan av god man.
Ovanstående faktorer är viktiga för att inte fördröja processen och därmed rätt insats för
den enskilde.
Olika inriktningar Korttidsverksamhet
Med utgångspunkt från inhämtad information från stadsdelsförvaltningarna att
korttidsverksamheten samordnas tydligare över staden.
Idag organiseras korttidsboenden enligt två inriktningar: somatik och demens. I flera fall
mixas formerna. Många av de äldres behov kan också tillgodoses på detta vis.
Det finns dock två, eventuellt tre, tydliga kategorier som bör ägnas särskilt intresse, vars
behov inte fullt ut tillgodoses på bästa vis under nuvarande organisationsform.
Psykogeriatrik och utåtagerande beteenden:
Här finns idag inga speciella korttidsplaster, samtidigt som verksamheten vittnar om
omfattande bekymmer – då dessa personer ska vistas på en ordinär korttidsenhet. Så väl
personerna själva, som medboende och medarbetare far oftast illa i detta. Göteborgs
Stad bör kunna skapa en korttidsenhet för personer med dessa behov.
Rehabpotential med effektiv träning för snabb hemgång:
Idag placeras dessa personer på ordinarie korttidsboende tillsammans med en blandning
av personer: personer som väntar på ett särskilt boende, personer som är i livets
Göteborgs Stad Majorna-Linné, rapport
10(13)
slutskede, svårt dementa och så vidare. Detta hindrar oftast en aktiv rehabilitering.
Förvirring råder bland medarbetarna runt vad som gäller och en tydlighet i planering
omöjliggörs. Utredarens förslag är att enheter med denna tydliga rehabinriktning skapas,
sannolikt finns här vinster att göra genom att samverka med SU och skapa
gemensamma enheter mellan organisationerna. Förslaget hör samman med det stora
antal betaldygn som Göteborgs Stad redovisar för år 2014. Båda parter skulle tjäna på
att samverka. Dels friläggs platser inom akutsjukvården, dels sker en mer aktiv
rehabilitering vilket gör att dessa ”korttidsplatser” får en större omsättning och
kommunen kan på detta vis få tillgång till fler korttidsplatser.
De mest sjuka äldre i palliativt stadium:
Idag skrivs personer som befinner sig i livets slutskede ut från sjukhus till kommunala
korttidsplatser. Många av dessa är i behov av en lugn miljö – men har i några fall inte
blivit accepterade till den hospiceverksamhet som bedrivs i staden. I dessa fall är dock
en enhet med en lugn miljö, personal med rätt kompetens samt i förekommande fall
tillgång till läkare, vore att föredra.
Istället placeras i dag dessa personer på stadens korttidsverksamheter, tillsammans med
personer med olika problematik och behov. Ofta tas efter en tid ett beslut om en
permanent äldreboendeform, vilket innebär ytterligare en flytt. När personen väl är
installerad på äldreboende är överlevnadstiden oftast ringa.
Innan dessa enheter kan skapas behöver ställning tas till hur boendesamordningen
förhåller sig till att det kan finnas personer i kön vars behov inte matchar ledig
korttidsplats med rätt inriktnin. Ska personer då ligga betalande på sjukhus samtidigt
som tomgångskostnader i den egna verksamheten kan uppstå, eller ska verksamheten i
så fall möta upp ett specifikt behov med extra resurser? Ska dessa i så fall debitera den
”placerande” stadsdelen vid varje enskilt tillfälle?
Om korttidsboendeformer enligt ovan kan skapas, kan nuvarande former av
korttidsverksamhet där behoven inte är så uttalade fortsatt bedrivas. Dessa bör då gå
under benämningen vård och omsorgsboenden/ korttid.
Avlastning och växelvårdsverksamhet
Avlastning och växelvårdsverksamhet bedrivs idag på de flesta korttidsboenden. Men
även här bör en översyn göras. Kan det vara mer effektivt att samla dessa
avlastningsplatser på ett fåtal korttidsenheter i staden, fördelade regionvis?
Finns det ett gränsland i detta avseende till de ”gäster” som kan komma att söka sig till
det Trygghetshotell planeras i Göteborg? Hur kan samordningsvinster vad det gäller
avlastning göras med avseende på detta koncept?
Utskrivningsklara som vistas kvar inom SU
Som tidigare beskrivits infaller till och från så kallade toppar – då Göteborgs Stad har
ett stort antal utskrivningsklara patienter inneliggande på SU. Detta kostar respektive
stadsdelsförvaltning stora summor, samtidigt som dessa patienter upptar
akutvårdsplatser som behövs för mer avancerad sjukvård. Här bör stadsdelarna ta ett
gemensamt ansvar och skapa en organisation som snabbt kan omhänderta de
utskrivningsklara personerna.
Man bör titta över de lokaler som finns inom beståndet. Finns det möjlighet att använda
någon/några av dessa för att snabbt öppna upp en tillfällig korttidsverksamhet? Kan
bemanning skötas genom en av stadens bemanningsenheter var det gäller
Göteborgs Stad Majorna-Linné, rapport
11(13)
undersköterskor, vid denna situation? Ska stadsdelsförvaltningarna anställa ett antal
sjuksköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter som kan fungera som vikarier när
den tillfälliga enheten ej behövs?
Chefskap, bemanning och eventuellt behov av specialistkompetens
Det krävs en stor flexibilitet bland de medarbetare som arbetar vid stadens
korttidsverksamhet. Det är en mängd behov som ska tillgodoses och sannolikt gör detta
att en viss förvirring kan uppstå och risken är att den enskildes behov på detta vis ”slätas
ut” – och att de aktiva individuella insatserna uteblir. Med ovan föreslagna organisation,
kan dessa enheter bemannas efter detta behov och intresse samt kompetens hos
medarbetarna. Vissa av dessa verksamheter kan också vara bemanningsmässigt mer
krävande.
Idag finns inga så kallade nyckeltal för vilken bemanning som en korttidsenhet bör ha.
Det gäller såväl chef/ledarskapet, eventuell samordnande funktion, antal
undersköterskor samt rehab och sjuksköterskor.
Om specifika enheter startas anser utredaren att dessa måste bemannas med medarbetare
med rätt kompetens och intresse för den särskilda inriktningen, detta för att uppnå den
kvalitet som strävas efter i ett sådant koncept.
Det finns 14 enheter som renodlat bedriver korttidsverksamhet med totalt 12
enhetschefer. Det är en grannlaga uppgift att sammanfoga dessa så att de motsvarar de
behov som samliga stadsdelar har, i synnerhet om de som nu ligger under områdeschef i
den lokala stadsdelsförvaltningen. Under en inledningsfas skulle det därför kunna vara
mer effektivt att samla dessa under en chef – detta för att nå full effekt och framgång i
de förändringsförslag som utredaren anser bör göras.
Läkarfrågan
Samtliga korttidsverksamheter, samt MAS och MAR organisationen vittnar om en stor
problematik kring läkarfrågan. Mätningar har gjorts runt om i staden som påvisar de
kontakter som dagligen till och med flera gånger behöver tas med den vårdcentral som
den enskilde är listad på. I förekommande fall kan det röra sig om ett 15-tal olika
vårdcentraler som är inblandade. Det är svårt att få kontakt med enskilda läkare och så
när som på omöjligt att få tillgång till dem på själva korttidsboendet för undersökning/
bedömning och åtgärd av enskild.
Ansvarig läkare vet oftast inte att patienten redan befinner sig på korttid eller att de varit
inneliggande på sjukhus – då medicinsk epikris kommer först senare till vårdcentralen.
Detta försvårar naturligtvis också en säker vård.
Även utifrån socialtjänstlagen finns det problem kopplat till processen. Det kan till
exempel dröja flera månader att få ett demensutlåtande – vilket fördröjer processen för
den enskilde.
Samstämmigheten är stor runt att det skulle förenkla betydligt och göra vården mer
säker om det fanns möjlighet att koppla en vårdcentral eller läkarkontakt till enheten.
Här finns naturligtvis en problematik med det fria vårdvalet samt kommunens
skyldighet att bemanna upp till sjuksköterskenivå.
Göteborgs Stad Majorna-Linné, rapport
12(13)
Frågan är dock om inte riskerna med nuvarande organisation är så stora att man med
nödvändighet måste finna en lösning mellan de olika huvudmännen. Sannolikt finns det
också här samordningsvinster, som går förlorade då olika huvudmän endast arbetar
inom sitt ansvarsområde? Kan det i praktiken medföra att grova misstag begås och att
Lex Maria ansökningar tilltar?
Verksamheten beskriver också att de tar emot allt mer vård- och omsorgskrävande
personer. Det finns en påtaglig uppfattning om att vårdtiderna på sjukhusen minskar i
snabb takt.
Individens mål med korttidsvistelsen och teamsamverkan
Det finns kanske inte någon situation då ett uppsatt mål är så viktigt som vid en
korttidsvistelse. En korttidsvistelse ska vara under en kort tid och att ett gemensamt mål
med tidsangivelse då finns är avgörande för den enskildes framtid. Finns det möjlighet
för den enskilde att gå hem, måste samtliga personalkategorier vara överens om vilket
mål den enskilde ska uppnå för att detta ska bli möjligt. En undersökning som gjorts i
Angered visa att de olika yrkeskategorierna sätter olika mål för detta. Ibland sätts
orealistiska mål för vad som kan uppnås vid en korttidsvistelse och man ser inte den
möjlighet och förlängning som finns när det gäller hemsjukvård och rehab eller
hemtjänst i hemmet.
Personer som idag beviljas korttid har oftast redan innan ett omfattande behov av
insatser. Korttidsvistelsen ska då användas till att få personen tillbaka till det läge som
hen var innan sjukhusvistelse eller korttidsplaceringen - inte som ibland uppfattas till ett
idealt läge där personens förmågor ska återgå till ett läge som kanske för länge sedan
passerats.
Här måste verksamheterna komma samman och sätta realistiska mål samt utnyttja de
kompetenser som finns gemensamt för den enskildes bästa och för en effektiv
korttidsverksamhet.
Sammantaget har det funnits de svårigheter vid kartläggningsfasen. I vissa fall tycks
korttidsboendet bli en uppsamlingsplats för behov som inte bedöms kunna tillgodoses
på annat vis. Frågan som då uppstår, vid samtal med olika funktioner i verksamheten, är
om korttiden därmed bli den enda utvägen och som ibland inte alls motsvarar de behov
som finns hos den enskilde?
Kerstin Hansson
Utredare
Göteborgs Stad Majorna-Linné, rapport
13(13)