Sunne kommun Årsredovisning 2014
Sunne kommun Årsredovisning 2014 Årsredovisning 2014 Året som gått 2014 ÖSTRA SKOLAN BOKEN GÖRA SKILLNAD X29 Östra skolan invigdes i oktober. Det är en ny F–6-skola i tätorten öster om Frykensundet i Brobygymnasiets gamla lokaler, som nu är anpassade till yngre barn. I projektet Creare Vivere framställdes en bok som visar bredden av yrken i en kommun och lyfter fram medarbetare som berättar sin historia. Tanken är att inspirera särskilt ungdomar i åldern 18–25 år att välja kommunen som arbetsgivare. De närmaste fem åren går tio procent av personalen i pension. Mängder av kompetens och erfarenhet går förlorade, samtidigt som det föds möjligheter till förändring i yrkeslivet för de yngre. Det gäller att finna nya vägar att göra den offentliga verksamheten till en mer attraktiv arbetsmarknad. Göra skillnad x29 av Maria Svärdsén. VANDRANDE SKOLSKJUTS FAIRTRADE CITY Rektor Lenita Karlsson och läraren Bibi Ericson gjorde barnen sällskap i den vandrande skolskjutsen. Från Åmbergsskolan till Östra skolan och tillbaks gick en ”vandrande skolskjuts”. – Med den kan både barn och föräldrar kan känna sig trygga med skolvägen, säger Lenita Karlsson. Diplomeringen innebär att kommunen lever upp till kriterier som rör etisk upphandling, aktivt informations arbete samt ett utbud av Fairtrade-märkta produkter i butik, på serveringsställen och arbetsplatser. LÖNNEBO ÄR ÅRETS ARBETSPLATS I SUNNE KOMMUN Utmärkelsen Årets arbetsplats instiftades för att uppmärksamma och belöna arbetsplatser som varit särskilt bra på att utveckla och förbättra sin verksamhet med medborgarens eller kundens bästa i fokus. Vinnare blir den arbetsplats som bäst kunnat möta nya utmaningar och därmed gjort störst skillnad för medborgaren och kunden utifrån Sunne kommuns värdegrund – respekt, utveckling och professionalism. Utmärkelsen delades ut på Sunne kommuns personalfest i oktober. Priset är en kompetensutvecklingscheck på 20 000 kronor till arbetsplatsen och gick 2014 till Lönnebo, som är en av tre avdelningar på Brogården för personer som drabbats av demenssjukdom. ELBIL Den första elbilen i kommunens bilpool finns nu på plats. Det är en automatväxlad Renault Zoe, som klarar cirka 15 mil på en laddning. Bilen har sin hemmaparkering vid kommunhuset, där den ska laddas med hjälp av uttaget för motorvärmaren. En display i bilen visar elåtgången och hur mycket laddning som finns kvar. GLADA SKRATT TILL VIKTIGT ÄMNE Mia Skäringer och Björn Starrin bjöd 600 med arbetare i Sunne kommun på tänkvärdheter och roliga skratt på temat jämlikhet och jämställdhet. En ny jämställdhets- och mångfaldsplan för 2013–2016 antogs i kommunfullmäktige. Regeringens och riksdagens jämställdhetspolitiska mål är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina liv. En självklarhet kan tyckas, men när man granskar hur vi gör, tänker och säger ser det inte riktigt ut så. Kommunstyrelsens ordförande Tidigt fick jag lära mig att vi alla är lika mycket värda oavsett bakgrund, och att man inte ska ha förutfattade meningar. Ärlighet och respekt är viktiga ledord. Bakgrund har ingen betydelse, utan det är resultatet som är avgör ande. Dessa värderingar har jag tagit med mig i min politiska gärning. Verkligheten är för mig viktigare än politiska ideologier. Det var många i min närhet som blev överraskade när jag valdes 2006, eller snarare över att jag lät mig väljas. – Går det i tre månader blir jag förvånad, sa någon som visste om min målmedvetenhet. Nu blev det trots allt åtta år. Min roll i Sunnes politiska liv är nu en annan och därför tar jag tillfället i akt att göra en kort summering av viktiga händelser under mina år som kommunstyrelsens ordförande. Sunne kommuns verksamhet är omfattande och mångsidig. Livet för Sunnes innevånare påverkas direkt eller indirekt av vad vi beslutar. Vårt mål är att ge de äldre vård och omsorg och de yngre trygghet och utbildning, Sunnes goda rykte grundläggs av den fantastiska personal som finns i alla verksamheter. Under min tid som kommunstyrelsens ordförande har vi befäst år efter år att Sunne har Värmlands bästa näringslivsklimat. Företag som utvecklas och nya som startas är förutsättningen för människor i arbete. Skattebetalare är grunden för välfärden kommunen ansvarar för. Några viktiga händelser under dessa åtta år: LOV, lagen om valfrihetssystem, har delvis genomförts i hemtjänsten. De privata tjänsterna har begränsad omfattning, men är principiellt viktiga. Utbyggnad av gruppboende för äldre på Salla med uppmärksammat energiabsorberande golv för att minska skaderisken vid fallolyckor. Ett bibliotek som motsvarar samtidens krav har diskuterats sen slutet på 70-talet. År 2009 kunde vi inviga en modern prisbelönt ¨turbolada¨, som en arkitekt tidning kallade det nya ändamålsenliga biblioteket. Idrottshall i Prästbol och konstgräsplan vid Fryxellska tillkom. Kravet från framförallt landsbygden att man ville ha snabbare och stabilare bredbandsuppkoppling. Det är en förutsättning för att kunna etablera och driva företag i hela kommunen. Ny skolstruktur för grundskola och gymnasium. Under 20 år har det funnits olika tankar och förslag om en låg- och mellanstadieskola på östra sidan Sunnesundet. Nu finns Östra skolan. Det första kommunala passivhuset byggdes, den nya Hasselbols förskola på Brårud. Kommunens satsningar på Fryksdalsbanan under flera år har gett förutsättningar för persontrafiken att finnas kvar och att godstrafiken kan utvecklas. Sist men inte minst, togs beslut om en ny politiskoch en ny förvaltningsorganisation. Det ska göra kommunfullmäktige mer aktivt och ansvaret mer sammanhållet med kortare beslutsgång. Avslutningsvis: Sunne kommun har fortfarande några tuffa år framför sig för att få balans mellan skatteintäkter och kostnader. Tidigare budgetbeslut ger full effekt 2017 och skapar utrymme för att fortsättningsvis ha hög kvalitet i verksamheterna och att de kan följa det lagen kräver. Under min ledning har vi tagit många avgörande beslut för ett modernare Sunne, bättre rustat för fram tiden. Men det finns mycket kvar att göra. Utvecklingen går fortare och fortare och det finns definitivt inget utrymme för det-var-bättre-förr-politik. Väljarna har alltid rätt och nu är min roll en annan. För mig och oss har det varit en spännande tid med många utmaningar. Jag önskar min efterträdare lycka till! Till sist vill jag tacka den professionella personal jag fått arbeta med under åren. Ola Persson Kommunstyrelsens ordförande i Sunne Vad används skattepengarna till? En hundralapp i skatt används så här i Sunne kommun: 37,51 34,34 11,50 2,21 Fritidsverksamhet 6.80 4,18 Förskola och skolbarnsomsorg Individ- och familjeomsorg 2,34 Infrastruktur, skydd, arbets marknad med mera Var kommer pengarna ifrån? Generella statsbidag och utjämning Avgifter, ersättningar, övriga bidrag m m Skatteintäkter Kulturverksamhet 1,12 Politisk verksamhet Utbildningsverksamhet Hur används pengarna? Bidrag och transferingar 20 % 4% Avskrivningar och räntor Material, tjänster, lokaler m m 27 % 4% 29 % 53 % Personal 63 % Äldre och funktionshindrade Innehåll INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 10 Omvärldsanalys 12 Sammanfattad finansiell analys 14 Kommunens finansiella mål och måluppfyllelse 15 Kommunens verksamhet och måluppfyllelse 23 Sunne kommuns kvalitet i korthet 26 Medarbetare 29 Sammanställd redovisning 32 Finansiell analys RÄKENSKAPER 41 Resultaträkning 42 Balansräkning 43 Kassaflödesanalys 44 Noter 50 Driftredovisning 51 Investeringsredovisning 51 Specifikationer av större projekt 52 Särredovisning av vattenoch avloppsverksamheten NÄMNDERNA 58 Kommunstyrelsen 63 Räddningsnämnden 65 Bildningsnämnden 71 Socialnämnden 77 Miljö- och byggnadsnämnden 80 Överförmyndarnämnden 82 Valnämnden 84 Kommunrevisionen BILAGOR 87 Tillämpade redovisningsprinciper 89 Ord- och begreppsförklaringar 90 Revisionsberättelse Förvaltningsberättelse 10 Omvärldsanalys Samhällsekonomi och arbetsmarknad Efter en stark avslutning 2013 utvecklades svensk ekonomi förhållandevis svagt 2014. Det främsta skälet är fortsatt svag internationell utveckling och därmed svag utveckling av svensk export. Svensk BNP (brutto nationalprodukten) beräknas 2014 växa med 1,9 procent. År 2015 ser förutsättningarna bättre ut och BNP beräknas då växa med 2,9 procent. Arbetsmarknaden utvecklades betydligt bättre än BNP och fortsätter att generera ökad sysselsättning, men samtidigt ökade antalet personer i arbetskraften. Den starka ökningen av arbetskraften innebär att arbetslösheten bitit sig fast kring 8 procent. Arbetslösheten beräknas succes sivt minska till 6,5 procent år 2016. En stor del av arbetsk raftsökningen och sysselsättningsökningen de senaste åren utgörs av personer födda utanför Europa. Mellan 2005 och 2013 ökade antalet sysselsatta personer födda utanför Europa. De svarar för 135 000 av en total ökning på 240 000 personer. Den kraftiga sysselsättningsökningen hade inte varit möjlig utan dem. I slutet av december var 385 000 personer arbetslösa eller deltog i program med aktivitetsstöd. Mot svarande siffra 2013 var 411 000. Den öppna arbetslösheten i riket och i Värmland var 3,4 procent. Ett år tidigare låg den i riket och i Värmland på 3,6. I Sunne var den öppna arbetslösheten 3,4 procent eller 270 Omvärldsanalys personer, en minskning med 5 personer mot 2013, då arbetslösheten var 3,4 procent. Arbetslösheten i Sunne låg alltså stilla, medan Värmland och i riket minskade till samma nivå som Sunne. Av ungdomarna i åldern 18–24 år var 4,0 procent (50 personer) öppet arbetslösa, 2 färre än för ett år sedan. 94 ungdomar deltog i program med aktivitetsstöd, 1 färre än 2013. Statens finanser Statens preliminära resultat 2014 är –73 miljarder kronor, vilket är en förbättring med cirka 58 miljarder mot 2013. Den största enskilda orsaken är att staten minskat utlåningen. Kommunernas ekonomi Efter flera år med relativt goda resultat för kommunsektorn som helhet minskar kommunernas resultat med cirka 10 miljarder kronor. Den främsta anledningen är de tillfälliga intäkterna från AFA-försäkring 2012 och 2013. Dessutom höjdes inte de generella statsbidragen. SKL bedömer att kommunernas resultat för 2014 motsvarar cirka 1,2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag och uppgår till 5 miljarder kronor. Det är det lägsta resultatet sen 2004. 11 Befolkning Befolkningen i Sunne ökade med 88 personer och var 13 099 invånare vid årsskiftet 2014–2015. 715 personer flyttade till och 609 flyttade från kommunen, vilket gav ett flyttningsnetto på 106 personer. 2013 var inflyttningsnettot –4 personer. 134 personer avled och 115 föddes. Befolkning i kommunens områden (motsvarar ungefär skolupptagningsområdena) Befolkning Sunne Klätten Västra Ämtervik Rottneros Gräsmark Lysvik Bäckalund Borgeby Prästbol Gettjärn Summa 2009 2010 2011 2012 5 463 621 1 086 873 1 059 1 250 855 971 947 220 13 345 5 496 622 1 052 861 1 033 1 240 839 965 933 214 13 255 5 492 615 1 040 849 1 008 1 225 824 954 918 217 13 142 5 445 616 1 044 825 995 1 236 837 959 927 218 13 102 Näringsliv I Sunne finns cirka 2 100 företag , varav de flesta är enmans- eller fåmansföretag. Antalet företag med två eller fler anställda är cirka 450. Antalet aktiva företag är cirka 880. Quality Hotell Selma Lagerlöf lade ner hotell verksamheten vid årsskiftet 2014/2015 på grund av dålig lönsamhet. Jord och skog, besöksnäring och den grafiska industrin är starka näringar i Sunne. En Simpleranalys över näringslivet presenterades. Den mäter tillväxt som ökningen i förädlingsvärde, alltså omsättning minus inköp. Konkurrenskraften får analysen fram genom att ställa kostnaden för personal och kapital mot det förädlingsvärde som produceras. Resultatet visar att bygg- och industribranschen i Sunne har stor potential och växer allt mer, medan besöksnäringens omsättning minskar. Det finns även ett utrymme för redovisningsbyråer och andra tjänsteföretag till ett 1 1 2013 Förändring 2009–2013 5 433 626 1 004 832 988 1 226 821 940 925 216 13 011 – 30 +5 – 82 – 41 – 71 – 24 – 34 – 31 – 22 – 4 – 334 värde av 330 mkr vid jämförelse med andra kommuner. Analysen visar att den så kallade branschbalansen för Sunnes del närmast liknar en modern storstads. I Värmlandsstrategin, som anger riktningen för Värmland fram till 2020, betonas vikten av fler och starkare företag för att Värmland ska vara attraktivt. I projektet Fast Track, där Sunne varit projektägare, arbetades fram en modell för att skapa förutsättningar för riktigt stora etableringar och investeringar. Under de två år som projektet verkade fanns det ett nära samarbete med det unika industriella projektet Climate Arena som är inriktat mot fordonsindustrin. Etableringen av Climate Arena är dock inte fastställd ännu. Sunne är fortfarande bäst i Värmland på näringslivsklimat enligt Svenskt Näringslivs ranking, sju placeringar upp jämfört med föregående år. Nyföretagandet ökade med 6 procent, vilket är klart i topp i Värmland. Källa UC, 2014-02-17, inklusive skogsfastigheter. Omvärldsanalys 12 Sammanfattad finansiell analys Årets resultat Nämndernas budgetavvikelser Årets resultat, det vill säga förändringen av det egna kapitalet, var –1,1 mkr. Jämfört med 2013 var det en försämring med 4,6 mkr. Balanskrav När man utreder balanskravsresultatet ska man enligt lagen dra av reavinster vid försäljning av anläggnings tillgångar från resultatet och lägga till reaförluster. Nedan visas resultatet efter balanskravsresultatet. (mkr) Årets resultat – 1,1 Samtliga realisationsvinster 0,0 Vissa realisationsvinster enl. undantagsmöjlighet 0,0 Vissa realisationsförluster enl. undantagsmöjlighet 1,1 Orealiserade förluster i värdepapper 0,0 Återföring av orealiserade förluster i värdepapper 0,0 Årets resultat efter balanskravsjusteringar 0,0 Medel till resultatutjämningsreserv 0,0 Medel från resultatutjämningsreserv 0,0 Årets balanskravsresultat 0,0 Enligt Kommunallagen 8 kap 5a§ ska ett negativt resultat återställas under de närmaste tre åren. Enligt Kommunallagen 8 kap 5b§ punkt 3 får kommunfullmäktige besluta att en reglering av ett negativt resultat inte skall göras om det finns synnerliga skäl. Förlust som uppstått vid försäljning av tillgång som minskar framtida driftkostnader anses som ett synnerligt skäl vilket man får ta hänsyn till i balanskravsutredningen och kan anses som ett synnerligt skäl till att inte behöva återställa 2014 års negativa resultat. Sunne kommun uppfyllde även 2014 det lagstadgade balanskravet. Årets resultat enligt balanskravsutredningen blev som budgeterat. Budgetutfall Jämfört med budget gjorde kommunen ett underskott på 1,1 mkr. Flera av verksamheterna hade svårt att hålla sina budgetramar. Nämndernas budgetavvikelser i miljoner kronor och i procent av nämndens nettobudget visas i tabellen. Sammanfattad finansiell analys (mkr) (procent) 0,0 0,0 – 5,7 – 1,0 0,2 0,0 0,3 0,3 1,1 – 0,1 0,0 – 4,8 3,7 – 1,1 0,0 0,0 – 1,8 – 0,4 3,2 5,0 55,8 21,7 5,3 0,0 0,0 – 0,7 5,5 Kommunstyrelsen Räddningsnämnden Bildningsnämnden Socialnämnden Miljö- och byggnadsnämnden Kommunrevisionen Valnämnden Överförmyndarnämnden Pensioner med mera Avskrivningar och avsättningar Kalkylerade kostnader Summa verksamheten Skatter och finansnetto Totalsumma Redan tidigt på året visade nämnderna en negativ prognos på sammanlagt 6 mkr. Bildningsnämnden redovisade ett underskott på 5,7 mkr, vilket kom från gymnasieskolan, högstadiet och barnomsorgen. Socialnämndens avvikelse, –1,0 mkr, härrörde framför allt från äldreomsorgen, gruppboende för äldre och hemtjänsten. Mer detaljerade analyser och förklaringar finns i nämndernas verksamhetsberättelser. Sammanfattad finansiell analys Kommunens finansiella utveckling och ställning analy seras här kortfattat med hjälp av olika nyckeltal. De utgår från fyra perspektiv: resultat, kapacitet, risk och kontroll. Avsikten är att identifiera finansiella problem och på så sätt klargöra om kommunen har en god ekonomisk hushållning eller inte. En mer ingående finansiell analys finns i ett eget avsnitt i årsredovisningen. Kommunen i siffror 2010–2014 (mkr) Bruttoomsättning Balansomslutning Investeringsvolym 2010 2011 2012 2013 2014 850 590 32 870 573 36 874 570 49 906 571 63 931 593 48 13 Resultat och kapacitet Sunne kommun omsatte 931 mkr och balansomslut ningen var 593 mkr. Soliditeten sjönk något jämfört med 2013. På fem år har den dock ökat med 2 procentenheter. Det betyder att kommunen har en stabil långsiktig betalningsförmåga. En närmare analys av det egna kapitalets förändring, det vill säga kommunens resultatutveckling, visar att kommunens nettokostnadsandel (exklusive avskrivningar) uppgick till 95,1 procent. Inklusive avskrivningar var nyckeltalet 100 procent. Kommunen hade inte balans mellan intäkter och kostnader. Jämfört med 2013 ökade verksamhetens nettokostnad med 25 mkr. Under år 2013 fick kommunerna tillbaka pengar från AFA-försäkring som för Sunnes del innebar 13 mkr extra i intäkter 2013 i förhållande till 2014. Skatteintäkter och statliga utjämningsbidrag ökade med 20 mkr. Kostnaderna ökade alltså mer än intäkterna. Investeringarna var 48 mkr. Sett i ett långsiktigt perspektiv var 2014 års investeringskostnader något högre än nivån som kommunen bör ligga på för att klara av att investera för egna medel. Lånen ökades med 15,0 mkr. De fem senaste åren har kommunen inte klarat av att finansiera investeringarna med skatter enligt det långsiktiga målet. Finansiella nyckeltal Resultat och kapacitet 2010 2011 2012 2013 2014 Nettokostnadsandel, % 91,9 91,8 93,6 94,1 95,1 Årets resultat, mkr 7,7 10,3 0,7 3,5 – 1,1 Självfinansieringsgrad av investeringar, % 141 11 65 71 97 Soliditet, % 52 55 56 56 54 Skattesatser: Primärkommunal, % 21,80 21,80 21,80 22,15 22,15 Totalkommunal, % 32,55 32,55 33,00 33,35 33,35 Risk och kontroll Kommunens kortfristiga betalningsberedskap förändrades under året. Kassalikviditeten, som bör vara minst 100 procent, var 86 procent vid utgången av 2014. Borgensåtagandena uppgick till 222 mkr, en ökning med 20 mkr. Det beror främst på att Sunne Bostads AB förändrade säkerheten på några av sina lån från pantbrev till kommunalt borgensåtagande. Merparten av åtagandet gäller lån hos Sunne Bostads AB (196 mkr), men även en ökning av borgens åtagandet till Sunne Turism AB i samband med bolagets utbyggnad av självhushållsstugor. Pensionsskulden inom linjen är viktig ur risksynpunkt, eftersom skulden ska finansieras de kommande 50 åren. Skulden (ansvarsförbindelsen) var 297 mkr vid årsslutet, en minskning med 12 mkr sedan föregående år. År 2003–2011 betalade kommunen cirka 43 mkr via en försäkringslösning som minskar framtida utbtalningar för de pensioner som idag redovisas som en ansvarsförbindelse. Det inlösta beloppet motsvarar en minskad kostnad med cirka 3 mkr per år. Under perioden redovisade kommunen en genomsnittlig positiv budgetavvikelse på cirka 2 mkr. Verksam heterna, inklusive normala pensionskostnader, hade i genomsnitt cirka 4 mkr högre kostnader än budgeterat. Finansiella nyckeltal Risk och kontroll Kassalikviditet exklusive semesterlöneskuld, % Rörelsekapital exklusive semesterlöneskuld, mkr Borgensåtagande, mkr Pensionsskuld och förpliktelser, mkr Budgetavvikelse, årets resultat jämfört med budget, mkr 2010 2011 2012 2013 2014 102 105 102 70 86 4 232 7 218 2 196 – 28 203 – 13 222 291 295 291 309 297 – 1,0 + 10,3 + 0,4 + 1,0 – 1,1 Resultatet 2014 blev negativt. Ett bättre utfall av skatte intäkter, pensionskostnader och finansnetto uppvägde nämndernas negativa ekonomiska budgetavvikelse. Känslighetsanalys Händelse eller förändring Förändring skattesats med 1 kr Generella statsbidrag med 1 procent Generella avgiftsförändringar med 1 procent Löneförändring med 1 procent 10 heltidstjänster Ränteförändring med 1 procent Förändring av försörjningsstöd med 10 procent 5 procent av borgensåtagandet Kostnad eller intäkt (mkr) 22,0 1,9 0,5 5,2 4,5 0,5 0,7 11,1 Oförutsedda händelser eller beslut har betydelse för kommunens ekonomi. Sammanställningen visar till exempel att varje procents löneökning kostar kommunen 5,2 mkr. 14 Kommunens finansiella mål och måluppfyllelse Kommunens långsiktiga finansiella mål är att resul tatet varje år ska vara cirka 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag, att investeringarna under en flerårsperiod ska finansieras med egna medel och att skattesatsen ska vara oförändrad, 22:15 kronor per hundralapp. Resultatmål på kort sikt Mål: Resultatet ska vara 0,0 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Måluppfyllelse: –0,2 procent (0,2 procentenheter sämre än budget). Resultatmål på lång sikt Investeringsmål på kort sikt Mål: Resultatet ska vara 2 procent av skatter och generella statsbidrag. Måluppfyllelse: De fem senaste åren har kommunen inte uppfyllt målet. Mål: 98 procent av investeringarna ska finansieras med egna medel. Måluppfyllelse: 97 procent (1 procentenhet sämre än budget). (procent) (procent) 2010 2011 2012 2013 2014 2010 2011 2012 2013 2014 Totalt +1,2 +1,6 +0,1 +0,5 -0,2 141 11 65 71 97 75 Investeringsmål på lång sikt Mål om skattesatsen Mål: 100 procent ska finansieras med egna medel. Måluppfyllelse: I ett femårigt perspektiv är målet inte uppfyllt. Mål: Skattesatsen ska vara oförändrad, 22:15 kronor per hundralapp. Måluppfyllelse: Målet om oförändrad skattesats uppfylldes. (kronor per hundralapp) Kommunens finansiella mål och måluppfyllelse 2010 2011 2012 2013 2014 21,80 21,80 21,80 22,15 22,15 15 Kommunens verksamhet och måluppfyllelse Sunnes vision var att kommunen skulle vara känd som Sagolika Sunne. Fullmäktige formulerade åtta mål, gemensamma för hela kommunen, som ska bidra till att uppnå visionen. Varje mål beskriver nuläget och vad som var en önskvärd utveckling. Pågående aktiviteter ska följas upp och återrapporteras årligen i samband med års redovisningen. Kommunens verksamhet och måluppfyllelse 16 Mål Indikator Mål Resultat Mål Trend uppfyllelse indexvärde 0–100 65 67 zz ÔÔ indexvärde 0–100 70 65 ÔÔ procent 90 46 ÔÔ olja m3 0 65 ÒÒ kWh/m2 105 97 zz ÒÒ 4,8 ÒÒ 25 ÒÒ betyg på en 10-gradig skala 5,0 4,1 ÒÒ betyg på en 10-gradig skala 7,0 6,7 ÒÒ andel av maxpoäng, genomsnitt för samtliga områden 83 83 zz ÔÔ 55 44 ÔÔ 70 46 ÒÒ 95 85 ÔÔ Attraktiv livsmiljö Hur trygga känner sig medborgarna i kommunen? (SCB) Uthållig kommun Hur upplever medborgarna att kommunen är en attraktiv plats att leva och bo i? (SCB) Hur stor är kommunorganisationens andel miljöbilar av det totala antalet bilar? (KKiK) Inga kommunala fastigheter ska ha uppvärmning som baseras på fossila bränslen 2012 (kommunens klimatplan). Minska energiförbrukningen för uppvärmning av kommunens fastigheter (kommunens klimatplan). Utveckla företagsamheten Hur många nya företag startades per 1 000 invånare i kommunen första halvåret? (KKiK) Vad ger företagen för omdöme om företagsklimatet i kommunen? (Svenskt Näringsliv) God rörlighet Hur ser du på möjligheten till att använda kollektivtrafiken på resor? (SCB) Tillvarata småskaligheten Hur ser du på utbudet av andra affärer (än livsmedel)? (SCB) Utveckla demokratin Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna? (KKiK) antal 6,0 ranking i undersökning av alla kommuner 20 Hur väl upplever medborgarna att de har inflytande över kommunens verksamhet? SCB) index, max 100 God ekonomi Hur stor del av medborgarna fick kontakt med en handläggare via telefon för att få svar på en enkel fråga? (KKiK) procent av tillfrågade Hur många av medborgarna uppfattar att de fått ett gott bemötande när de kontaktat kommunen kring en enkel fråga? (KKiK) procent av tillfrågade Trend = Förändring mellan 2013 och 2014. KKiK = Kommunens kvalitet i korthet, årlig undersökning. SCB = Statistiska centralbyrån, undersökning vartannat år (2014). Svenskt Näringsliv = Svenskt Näringslivs kommunranking. Av de 13 målen uppnåddes tre () och 10 av målen uppfylldes inte (). Jämfört med 2013 hade Sunne förbättrat () sitt mätvärde i 7 mål och försämrat det () i 6 mål. Kommunens verksamhet och måluppfyllelse 17 Kommungemensamt mål 1: Attraktiv livsmiljö För att bevara och förstärka en attraktiv livsmiljö i Sunne kommun ska utvecklingsarbetet fokusera på att öka tryggheten i samhället skapa goda och tillgängliga miljöer för boende, handel och fritid för alla behov. Rapportering av pågående aktiviteter Trygghet Det nystartade Trygghetscenter i Sunne utvecklades. Centret är ett samarbete mellan kommunen och Polisen i Värmland för att skapa trygghet i centrum. Fokus ligger på alkohol-, drog-, ungdomsfrågor, nattpatruller och nattvandrare. Trafikmiljön i Sundets handelsplats utreddes i samråd med boende, företag, organisationer och myndigheter inom ramen för ett detaljplanearbete. Syftet var att identifiera problem för att kunna vidta åtgärder för ökad trygghet, tillgänglighet och säkerhet. För att medborgare ska få rätt service och bemöt ande i områden som psykisk hälsa, äldrevård och missbruksvård, krävs ett bra och nära samarbete mellan landsting och kommuner. I Värmland finns sedan några år ett utvecklingsarbete, Nya Perspektiv, för att hitta samverkansformer som förbättrar vård och omsorg för den enskilde medborgaren och som ger en gemensam bild av hälsoläget i Värmland. Tillgängliga miljöer En plan för hur Sunne kommun aktivt ska arbeta med tillgänglighet togs fram. Tillgänglighet innebär att Sunne kommun ska vara tillgänglig för alla oavsett funktionsförmåga, såväl när det gäller att få kontakt med olika förvaltningar som fysisk miljö, information, väg-, tåg-, flyg- och fibernät samt språk. Utifrån tillgänglighetsplanen ska varje verksamhet göra handlingsplaner med egna tillgänglighetsmål och konkreta åtgärder och aktiviteter. Tillgänglighetsplanen ska antas av kommunfullmäktige våren 2015. Ett detaljplanearbete för kvarteret norr om järnvägsparken, på tidigare hotell Nilsson-tomten och tidi- gare Fortum-fastigheten pågår. Syftet är att göra det möjligt att bygga nya och lätt tillgängliga bostäder i tätorten. Ett projekt om hur stora torget ska se ut och användas drivs i samverkan med intresserade invånare och näringsliv. Syftet är att få in synpunkter kring hur torget kan bli en plats där alla kan och vill vistas, samtidigt som ett mervärde för kommunen skapas. Projektet ska mynna i ett detaljplaneförslag som därefter processas. Trafikmiljö På Mårdvägen och Sommarvägen byttes vatten- och avloppsledningar ut. Mårdvägen fick en gång- och cykelväg och farthinder för att skapa en trygg skolväg till och från förskolan Hasselbol. Fritid I juni återinvigdes Ängenleden i Gräsmark. Leden är 17 km lång och sträcker sig runt Ängsjön. Kommunen var involverad i flera större evenemang, bland annat ishockey- och fotbollscuper med totalt 1 500 deltagare. Rullskidsloppet Inge Bråten Memorial i mitten av juli med elitskidåkare från Norge och Sverige drog en storpublik på drygt 10 000. Inkludering Under vintern genomfördes Sunnes egen variant på tv-programmet Halv åtta hos mig. Aktiviteten ville bidra till ett öppnare Sunne och ge Sunneborna möjlig het att stifta nya bekantskaper. Betoningen låg på den sociala gemenskapen. Vindhem som är ett träningsboende för ensam kommande flyktingbarn iordningställdes. Det är beläget på Kvarngatan 6 och är ett boende som är nästa steg efter det mer familjelika HVB-hemmet ParkVillan. Vindhem har plats för sex ungdomar som delar kök två och två. Eftermiddag och kväll finns personal för hjälp med bland annat läxläsning, svenskträning och motivationsarbete. Till Vindhem kan också ungdomar som bor i träningslägenheter vända sig för stöd och råd. Kommunens verksamhet och måluppfyllelse 18 Kommungemensamt mål 2: Uthållig kommun För att Sunne ska vara en uthållig kommun i ett miljöoch folkhälsoperspektiv ska kommunen arbeta med att uppfylla de nationella miljömål som berör Sunne kommun skapa förutsättningar för god hälsa för alla genom att uppfylla de elva folkhälsomålen. vet i klimatplanen. Det innebär att byggnaden är extremt energieffektiv. Ett nytt miljöstrategiskt nätverk bildades i länet med länsstyrelsen, landstinget, Karlstads universitet och kommunerna. Det ska arbeta med vissa övergripande hållbarhetsfrågor för att nå miljökvalitetsmål och mål i regionala strategier och planer. En värmepump installerades på Bergskogs behandlingshem, vilket påverkar förbrukningen av fossila bränslen ytterligare i positiv riktning. Rapportering av pågående aktiviteter Nationella miljömålen Naturvårdsprogrammet Åtgärder har genomförts i enlighet med Klimatplan 2009−2014 och Naturvårdsprogram 2008−2014 med målet att nå vision och beslutade miljömål. Miljömålen i Naturvårdsprogrammet är levande sjöar och vattendrag, myllrande våtmarker, levande skogar, ett rikt odlingslandskap, en god bebyggd miljö och ett rikt växt- och djurliv. I handlingsplanen finns verktygen i form av konkreta åtgärder för att nå miljömålen. Klimatplanen Miljömålen i klimatplanen är begränsad klimat påverkan, frisk luft, bara naturlig försurning och en god bebyggd miljö. I handlingsplanen finns verktygen i form av olika konkreta åtgärder för att nå miljömålen. Aktiviteter för vision och miljömål i klimatplanen, exempel Klimatplanens vision var att organisationen skulle bli fossilbränslefri 2014. När det gäller transporter och fossilfri fordonsflotta fördes dialoger med flera aktörer om investering i infrastruktur och snabbladdare för el-bilar. Infrastruktur för snabbladdningsstationer är en pusselbit om kommunen ska nå vision och mål i klimatplanen. Sunne kommun fick sin första el-bil. Fler kommer i takt med att leasingavtal löper ut. Sunne kommun köper in 100 procent miljömärkt el. Utredningen av möjligheterna att förädla biogasen vid reningsverket fortsatte. Biogasen, som nu går till värmeproduktion, skulle i framtiden kunna utnyttjas på ett klimatsmartare sätt. Åtgärden är i linje med klimatplanen, länsstyrelsens klimat- och energistrategi för Värmland samt Värmlandsstrategins mål. Kommunens första passivhus, nya förskolan Hasselbol, invigdes i början av året. Energimätningar pågick under året och visade att byggnaden håller passivhusstandard med god marginal, vilket var kra- Kommunens verksamhet och måluppfyllelse Aktiviteter för miljömålen i naturvårdsprogrammet, exempel Som markägare beslutade kommunen att avsätta ett nytt biotopskyddsområde i den tätortsnära Sundsbergs skogen. Området är drygt 7 hektar och har höga naturvärden som gynnas om området får utvecklas fritt. En plan för skötsel av tätortsnära skog togs fram och omfattar Sundsbergsskogen och Åmbergsskogen. Statliga medel beviljades för arbetet. Planens syfte är att säkerställa sociala värden i form av friluftsliv och rekreation, samtidigt som naturvärden tas till vara och överordnas skogliga produktionsvärden vid förvaltningen. Ett art- och biotopvårdsprojekt i Bratta älv, Gräsmark, påbörjades i samarbete med andra aktörer. Statliga medel för att genomföra projektet beviljades. Bratta älv är klassat som ett nationellt värdefullt vattendrag. Projektets syfte är att utveckla bestånden med flodpärlmussla och vandrande öring. Målet i ett längre perspektiv är att säkerställa flodpärlmusslans långsiktiga överlevnad i livskraftiga bestånd. Hela den kommunägda skogsmarken FSC (Forest Stewardship Council) certifierades. FSC-märkningen av kommunens skog innebär att den uppfyller nationell standard för uthålligt skogsbruk. Arbetet med kommunens ansvarsbiotop ängsmark och ansvarsart fältgentiana fortsatte med samma metodik som tidigare i samarbete med länsstyrelsen. 19 Energirådgivning Energi- och klimatrådgivningen deltog vid kommun aktiviteter och informerade om solenergi och ved. Energirådgivare besökte skolor och talade om klimat, energi och kretslopp. Kommunen medverkade i Earth Hour tillsammans med kulturskolan och andra aktörer. Kommunen deltog i trafikantveckan i samverkan med friskvården. Energimyndigheten gav energirådgivningen i uppdrag att informera fastighetsägare som har stora värme- och luftkonditioneringssystem om energi effektivisering utifrån EU-direktivet om byggnaders energiprestanda kallat EPBD2. Återföring av fosfor Kommunen arbetar enligt Revaq − ett certifieringssystem som bidrar till att personalen vid renings verken bedriver ett aktivt uppströmsarbete, arbetar med ständiga förbättringar och är öppen med all information. Det handlar om att minska flödet av farliga ämnen till reningsverken, att skapa en hållbar åter föring av växtnäring samt att hantera riskerna på vägen dit. Reningsverket tog emot många studiebesök och gav besökarna information om kommunens vatten- och avloppsverksamhet och kunskap om hur individens agerande påverkar kommunens miljöarbete. Folkhälsomålen Mål 1, delaktighet och inflytande: Kommunfullmäktige beslutade att kommunen ska arbeta med medborgar dialog enligt Sunnemodellen. Beredningen Framtidens äldrevård bjöd in medborgarna till dialog bland annat på Marten och vid landsbygdens dag. Vid politiker caféet på café Megafon kunde invånarna samtala med förtroendevalda politiker. Mål 3, barns och ungas uppväxtvillkor: för att säker ställa den pedagogiska kvaliteten i förskolan har alla förskollärare förskollärarexamen. Gruppstorleken är maximalt 18 barn och det är 6 barn per förskollärare. Skolorna hade fokus på bemötande och ledarskapet i klass rummet, för att ge eleverna så bra förutsättningar som möjligt att kunna tillgodogöra sig undervisningen. Det starka sambandet mellan skolresultat och hälsa sett ur ett helt livsperspektiv gör att ett slutbetyg i åk 9 är en skyddsfaktor inför framtiden. Mål 13, förebyggande arbete mot tobak, alkohol, narkotika, doping och spel: Särskilt fokus låg på den tobaksfria skolgården i enlighet med 2 § i tobaks lagen. Nya rutiner och skyltar togs fram enligt metoden Tobaksfri Duo. Fritidsgården Bubblan och café Megafon erbjöd aktiviteter i drogfri miljö. Kommunens drogpolitiska program började upp dateras och blir klart 2015. Trygghetscentret stärker och underlättar ett aktivt förebyggande arbetssätt. Kommungemensamt mål 3: Kompetens- och kulturutveckling För en fortsatt god kompetens- och kulturutveckling ska utvecklingsarbetet fokusera på att vidareutveckla samarbetet mellan skolan och det lokala näringslivet när det gäller utbildningar vårda och vidareutveckla Sunnes rika kulturarv. Rapportering av pågående aktiviteter Kultur En mängd olika arrangemang såsom författaraftnar och teaterföreställningar erbjöds kommuninvånarna. Nordisk Barnkulturfestival, Tunströmsdagen, Ung Kultur Möts och kulturveckan är också evenemang som kommunen arrangerar eller deltar i. Biblioteket hade över 140 000 besökare. I kulturskolan var 450 barn inskrivna och den rankas som en av de bästa i landet. Sunne kommun bidrog med 100 000 kr till Selma Lagerlöfs litteraturpris 2014 som tilldelades Lotta Lotass vid en ceremoni under kulturveckan. Skola Broby Grafiska och Brobyskolan slogs samman för att anpassa verksamheten till det minskade elev antalet och för samverkansfördelar. Nu heter skolan SG/Broby (Sunne Gymnasieskola Broby) och är förlagd till Broby Grafiskas lokaler på Brårud. Södra Viken utvaldes av Skolverket som referensskola i transport- och naturbrukssektorerna. Skolan var modell för en handbok om arbetsplatsförlagt lärande (APL) som Transportfackens yrkes- och arbetsmiljönämnd tog fram. Förskolan Hasselbol med 80 platser byggdes och togs i bruk i januari. Bildningsförvaltningen delade in skolområden i grundskolans tidigare år (förskola–åk 6) i ett östra Kommunens verksamhet och måluppfyllelse 20 och ett västra område. Östra skolan, en ny F-6 skola, blev färdig. Vid höstterminens start var 169 elever inskrivna och vid vårterminen 2015 ökar elevantalet till 200. Ökningen av elever består av nyanlända, nyinflyttade och elever från andra skolor i kommunen. I Östra skolan finns även ett fritidshem. Nya Hasselbols förskola öppnade i januari med fyra avdelningar. Förskolan blev nominerad till klimat priset Grundstenen för hållbart byggande i Värmland. I Lysvik renoverades förskolan Barnens Hus och fick ett tillbygge med en matsal som används av både förskola och skola. Barnens Hus har nu alla tre förskoleavdelningarna i samma byggnad. Sunne utsåg 19 förstelärare. Det övergripande målet är att de ska bidra till alla lärares kompetensutveckling. Kommungemensamt mål 4: Utveckla företagsamheten För att utveckla företagsamheten i kommunen ska arbetet fokusera på att förbättra kommunikationerna ha ett aktivt näringslivsarbete. Rapportering av pågående aktiviteter Aktivt näringslivsarbete Näringslivsenheten genomförde i samarbete med bland andra Almi, Hushållningssällskapet och Communicare 110 rådgivningar till företag och föreningar. Enheten ordnade starta eget-kurs, företags luncher, seminarier och företagsträffar i kyrkbyarna och genomförde 75 företagsbesök tillsammans med kommunledningen. Sunne är fortsatt bäst i Värmland på näringslivsklimat enligt Svenskt näringslivs ranking och ligger på 24 plats i Sverige, vilket är sju placeringar bättre än 2013. I SKL:s insiktsmätning, som mäter företagens nöjdhet i faktiska ärenden, hamnade Sunne på andra plats. Nyföretagandet ökade med 6 procent enligt Visma, vilket innebär att Sunne ligger i topp i Värmland vad gäller antal startade företag per 1 000 invånare. lering av företag. En bestående effekt av projektet är att verkstadsindustrin nu har blivit ett tydligt profilområde som bidrar till Sunnes utveckling. Gymnasieskolan och yrkeshögskolan Värmland Gymnasieskolan och yrkeshögskolan matchar näringslivets behov i utbildningarna inom skog, transport, verkstadsindustri och grafisk industri. Sunnes grund- och gymnasieskolor samt Yrkeshögskolan samarbetade nära med det lokala näringslivet. I grundskolan sker studiebesök och prao i olika former. På gymnasieskolan deltar näringslivet i yrkesprogrammens programråd och tar emot elever på APL − arbetsplatsförlagt lärande. Dessutom deltar näringslivet i informationskampanjer vid rekrytering av gymnasieelever från grundskolan. I samtliga YH-utbildningar finns näringslivet representerat i ledningsgrupper och tar emot studer ande på LIA – lärande i arbete. Kommungemensamt mål 5: God rörlighet För att invånarna i Sunne kommun ska ha möjlighet till en god rörlighet ska arbetet fokusera på att utveckla kommunikationerna E45 Fryksdalsbanan taxiservice it-utveckling ett nytt broalternativ i Sunne tätort. Rapportering av pågående aktiviteter Kollektivtrafik och Fryksdalsbanan Resandet med tåg ökade med drygt 4 procent, utan att trafikutbudet förändrades. Ombyggnaden av Öjerviks hållplats är uppskjuten tills vidare på grund av planprocessen. Trafikverket startade planeringen för ombyggnad av Fryksdalsbanan. Beslut om medfinans iering mellan region Värmland och berörda kommuner finns. Fast Track It-utveckling EU-projektet Fast Track med Sunne kommun som projektägare slutfördes. Fokus var att förbereda Sunne för etableringar. Projektet fokuserade på att identifiera Sunnes konkurrensf ördelar och skapa en modell för etab Arbetet med utbyggnaden av fiber fortsatte. Det finns 30 fiberföreningar i kommunen varav 26 har byggt eller håller på att bygga fibernät. Endast fyra föreningar återstår att bygga nät i. Nu har 89 procent av kommunens fastigheter möjlighet att ansluta sig till fiber. Kommunens verksamhet och måluppfyllelse 21 Taxiservice För att kartlägga behovet av taxiservice skickade näringslivsenheten ut en enkät till företag med fler än tio anställda. Av dem som svarade uppgav 83 procent att de har behov av taxi. I Sunne finns det tre företag som erbjuder taxiservice i olika form och omfattning, varav ett är nystartat. Kommungemensamt mål 6: Tillvarata småskaligheten För att kommunen ska kunna tillvarata småskalig heten ska utvecklingsarbetet fokusera på att utforma tydliga riktlinjer för hur Sunne centrum ska utvecklas (fördjupad översiktsplan) den kommunala servicen ska fungera i hela kommunen. Rapportering av pågående aktiviteter Sunne var en av 16 pilotkommuner som fått resurser från Tillväxtverket för att hitta lösningar för hur servicen på landsbygden kan utvecklas. Projektet avslut ades vid årsskiftet och har bland annat arbetat med mobilsamåkning, servicepunkter på landsbygden och företagsträffar. Landsbygdsforum har bildats och syftet är dialog, diskussion och samråd kring utvecklingsfrågor med betydelse för landsbygden i Sunne kommun. Det består av de politiska representanterna i kommun styrelsens arbetsutskott, kommunledningen och representanter från LRF:s lokalavdelningar samt repre sentanter från kyrkbyarna. Tillsammans med fyra andra värmländska kommuner deltog Sunne i en förstudie kring BID-modellen (business improvement district). I BID involveras fastighetsägare, ideella krafter och affärsidkare för att utveckla den fysiska miljön. Diskussioner förs med bland andra länsstyrelsen för en fortsättning av projektet. Utvidgat strandskydd Länsstyrelsen i Värmland presenterade ett förslag till nytt utvidgat strandskydd. Kommunen var, liksom många markägare, företagare och föreningar, kritisk till förslaget som bland annat ansågs hämma landsbygdsutvecklingen. Kommunen bjöd in till samrådsmöten i mars och november. Efter ändringar i förslaget beslutade länsstyrelsen i december om ett nytt utvidgat strandskydd vid nio sjöar och vattendrag i kommunen. Beslutet överklagades, bland annat av kommunen. Kommungemensamt mål 7: Utveckla demokratin För att Sunne kommun ska utveckla demokratin ska arbetet fokusera på att skapa ett forum för ungdomar införa servicegarantier för kommunens hela verksamhet införa ett system för synpunktshantering. Rapportering av pågående aktiviteter Medborgardialog Kommunfullmäktige beslutade om att arbeta med medborgardialog enligt Sunnemodellen. Medborgardialog bedrevs bland annat via Politikercafé, Marten, landsbygdens dag samt Politiker möter ungdomar. Kommunikation och information Sunne kommuns officiella Facebook-sida underlättar dialogen med Sunneborna och bidrar till att förbättra demokratin. Tio redaktörer arbetar med sidan enligt en strategi för sociala medier. Målet var att nå 2 000 gillare vid årsskiftet, vilket lyckades. Sunnebloggen startades 2009 och har hittills haft över 78 000 besökare. Människor med anknytning till Sunne bloggar. Syftet är att en mångfald av röster om Sunne ska höras. De stora pensionsavgångarna innebär att kommunerna behöver många nya medarbetare. I boken Göra skillnad x29 från EU-projektet Creare Vivere berättas om kommunala yrken. Boken vänder sig till ungdomar 18−25 år. På webben finns alla 41 porträtten av engagerade, kommunala medarbetare. Tanken är att porträtten ska vara en inspiration för ungdomar som står inför att välja utbildning och yrke. SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) lyfter fram boken i sitt projekt Sveriges viktigaste jobb. Nyhetsbrevet Nyfiken på Sunne vänder sig till presumtiva inflyttare och alla som gillar Sunne. Det kommer ut med 3−4 nummer per år och distribueras via e-post och finns på sunne.se. Syftet är att visa vad som är på gång i Sunne och skapa intresse för platsen. Kommunens verksamhet och måluppfyllelse 22 modet växer, livet är enkelt och allting är möjligt”. Strategins prioriterade områden är livskvalitet, hållbar kommun, livslångt lärande och näringsliv och arbete. De tre arbetsstrategierna medskapande, mångfald och tillgänglighet ska genomsyra all verksamhet. Attraktiv arbetsgivare och ledarutveckling Sunnes nya rekryteringsmodell användes i hela organisationen. Till 108 lediga tjänster rekryterades 91 befattningar bland externa sökande och övriga internt. Ett aspirantprogram med 32 medarbetare genomfördes. Syftet var att ge ökad kunskap om vad arbetet som chef innebär, att öka andelen internsökande till chefstjänster, ge förutsättningar för nya chefer att snabbt komma in i chefsrollen och att chefsförsörjningen säkras. Tre av deltagarna har fått chefsbefattningar och två har blivit arbetsledare. Ledarutveckling Kommungemensamt mål 8: God ekonomi För att Sunne kommun även i framtiden ska kunna anses ha en god ekonomi krävs en skattesats som behålls på 2008 års nivå ett gott ledarskap där mål, kvalitetsnivå och ekonomi ska formuleras för varje verksamhet. År 2008 var skattesatsen i Sunne 21:80. År 2013 höjdes skatten till 22:15, vilket var den första höjningen sen 1990. Rapportering av pågående aktiviteter Ny kommunstrategi Kommunfullmäktige antog i maj en ny kommun strategi för åren 2014−2025. Strategin med tillhörande vision och mål, arbetades fram i bred dialog med medborgarna under ledning av en fullmäktigeberedning. Den övergripande visionen är ”Sunne är platsen där Kommunens verksamhet och måluppfyllelse ESF-projektet Creare Vivere som arbetat efter visionen Trygghet är förändring – jag är nyfiken, kreativ och stolt över att arbeta i den offentliga välfärden − avslutades under våren. Projektet arbetade för ett mer kreativt och tillåtande klimat på arbetsplatser i Sunne, Torsby, Munkfors och Årjängs kommuner. Målet med projektet var att få höjd kompetens, självförtroende, trygghet och yrkesstolthet för att kunna göra en bra arbetsinsats. Fokus låg på hälsa, kreativitet och samverkan samt jämställdhet och tillgänglighet. 53 unika utbildningar med 2 311 deltagare genomfördes. Sunne kommuns värdegrund är respekt, utveckling och professionalism. Värdegrunden visar tydligt vad alla i kommunorganisationen tillsammans står för och vilket klimat som ska råda i relationer både internt och externt. Vi jobbar tillsammans är en ledar- och medarbetarpolicy som togs fram under året. 23 Sunne kommuns kvalitet i korthet Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) är ett verktyg för att ta fram information som ger förtroendevalda god kunskap om kommunens kvalitet i förhållande till sig själv över tid och i jämförelse med andra. År 2014 deltog 222 kommuner. Inför 2014 års budget fastställde fullmäktige övergripande mål med utgångspunkt från KKiK. Tanken är att de olika måtten ska kunna relateras till god ekonomisk hushållning i de olika verksamheterna. Måtten delas in i fem rubriker: Din kommuns tillgänglighet Trygghetsaspekter i din kommun Din delaktighet och kommunens information Din kommuns effektivitet Din kommun som samhällsutvecklare. Sunne kommuns kvalitet i korthet 24 Mått Indikator TILLGÄNGLIGHET Resultat över hur kommunen lyckas ge svar på verksamhetsfrågor Andel som får svar på e-post inom två dygn. procent 83 76 ÔÔ procent 49 46 ÒÒ procent 86 85 ÔÔ 15 14 zz ÔÔ 5,4 5,7 ÎÎ 53 76 zz ÒÒ 40 44 zz ÔÔ 368 388 ÔÔ procent 86,4 89,9 zz ÔÔ (NKI 0–100) 84 84 zz ÔÔ procent 78,5 79 zz Andel som får kontakt med en handläggare för en enkel fråga. Andel nöjda med bemötandet vid kontakt med kommunen. TRYGGHET Personal i hemtjänst och förskola Antal medarbetare som besöker en hemtjänsttagare under 14 dagar. Hur många barn per anställd är det i snitt i kommunens förskolor? DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION Delaktighet i kommunens utveckling Hur väl möjliggör kommunen för medborgarna att delta i kommunens utveckling? Hur väl upplever medborgarna att de har inflytande över kommunens utveckling? EFFEKTIVITET Hur bra är grundskoleutbildningen? Effektivitet, kostnad per betygspoäng. Andel behöriga elever till något nationellt program på gymnasiet. Hur bra är äldreomsorgen? Hur nöjda är brukarna med sitt särskilda boende? SAMHÄLLSUTVECKLING Arbete och näringsliv Andelen förvärvsarbetande i kommunen. Förändring i antalet förvärvsarbetande 16+ år, per 1 000 invånare. andel genomförda metoder i % andel som uppgav att de hade inflytande i % antal Trend = Förändring mellan 2013 och 2014. Måluppfyllelse = Lika eller bättre än snittet i nätverket NKI – Nöjd-kund-index. Måtten ingår i underlaget för verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning. Av de 12 utvalda måtten ur KKiK som redovisas här hade Sunne ett bättre värde () än snittet i 6 mått och sämre () i 6 mått. Jämfört med 2013 hade Sunne förbättrat () sitt mätvärde i 2 mått och försämrats () i 8 mått och i 1 mått var värdet lika (). Ett mått har fått förändrad mätmetod och kan därför inte jämföras med förra året. Sunne kommuns kvalitet i korthet Snittet i nätverket 0,3 Resultat – 1,4 Mål Trend uppfyllelse ÔÔ Nytt mått 25 Tillgänglighet Sunne har i flera år haft höga värden i tillgänglighet, men visar en negativ trend. Måttet som mäter bemötande vid kontakt med kommunen visar att 85 procent tycker att Sunne kommun ger ett gott bemötande. För första gången på många år låg Sunnes värde under nätverkets. (procent) 100 Nätverket KKiK Sunne 95 90 Delaktighet och kommunens information Från en checklista över metoder för delaktighet genomförde Sunne 76 procent av aktiviteterna, vilket är en ökning med 2 procent från 2012. Av Sunneborna angav 44 procent att de hade inflytande över kommunens verksamheter. Jämfört med nätverksgruppen hade Sunne starka värden i området delaktighet. I flera år har det pågått ett arbete med att ta fram sätt att involvera medborgarna i kommunala frågor. 85 80 Effektivitet 75 70 65 60 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Trygghet En hemtjänsttagare som har hjälp varje dag mötte under en 14-dagarsperiod i genomsnitt 14 olika medarbetare, vilket var 2 fler än 2013. Antalet barn per anställd i förskolan låg på samma nivå som 2013 och värdet är fortfarande över snittet bland nätverkskommunerna. Under rubriken effektivitet var två av måtten bättre än nätverkets. Resultatet av måttet andel behöriga till något nationellt program på gymnasiet visar den andel elever som var behöriga till yrkesprogram (den lägsta behörigheten). Samhällsutveckling Andelen förvärvsarbetande i kommun låg över snittet, men förändringen av förvärvsarbetande per 1 000 invånare var negativt. Sunne kommuns kvalitet i korthet 26 Medarbetare Viktiga händelser under året Kompetensförsörjningen är en utmaning. År 2014 förekom 108 externa rekryteringar och 64 interna. Totalt kom 1 269 ansökningar till kommunen då lediga tjänster utannonserades. I ett aspirantprogram för medarbetare deltog 32 personer. Fem fick sedan möjligheten att bli ledare. Årets arbetsplats korades under personalfesten: Lönnebo i socialförvaltningen. Projektet Creare Vivere som handlade om kompetens utveckling avslutades i juni. Totalt fick kommunen närmare 12 mkr i projektstöd av Europeiska socialfonden och fler än 700 medarbetare genomgick utbildningar. Projektet avslutades med en bok om de kommunala yrkena. Vid utvärderingen fick utbildningarna mycket högt betyg. Medarbetare En ny jämställdhets- och mångfaldsplan intro ducerades. Det nya HR-systemet Time Care Pool togs i drift. Personalavdelningens arbetsuppgifter förändrades i och med självservicen, där arbetstagare och arbets ledare själva lägger in sina uppgifter och personal avdelningen fungerar som konsult och rådgivare. De lokala löneavtalen hamnade på 3 procent. Den nya förvaltningsorganisationen slutförhandlades under hösten och startar 2015. Under kommun chefen finns sju verksamhetschefer och i verksamheterna enhetschefer. Kommunen har i många år arbetat med att få ned sjuktalet. Från låga 4,4 procent 2013 sjönk det totala sjuktalet ytterligare till 4,3. Det var männen som stod för minskningen, medan sjuktalet ökade bland kvinnorna. 27 Ledarskap Friskvård och hälsa Ledare och medarbetare på alla nivåer i kommunen behöver ha samma värderingar för att verksamheten ska kunna möta nya krav och genomföra de förändringar som krävs. En väl fungerande dialog mellan ledare och medarbetare är förutsättningen för en bra verksamhet. Behovet av dialog och kommunikation i ledaruppdraget ökar. Sunne kommun har 52 ledare, 33 kvinnor och 19 män. Målet är att de ska träffas vid fyra tillfällen per år i den så kallade HUS-gruppen (Hållbar utveckling i Sunne) för att de ska få känsla för helheten, förståelse mellan verksamheterna och delaktighet i kommunens utveckling. Sjukfrånvaro Alla arbetsgivare är skyldiga att redovisa uppgifter om sjukfrånvaro i årsredovisningen, huvudsakligen för att det ska gå att göra jämförelser mellan åren. Sjukfrånvaro är frånvaro under den tid då den anställda har rätt till något av följande: sjuklön från arbetsgivaren sjukpenning från Försäkringskassan aktivitetsersättning från Försäkringskassan rehabiliteringsersättning från Försäkringskassan. Total sjukfrånvaro av sammanlagd arbetstid (procent) Totalt Personalförsörjning Aspirantprogrammet är ett sätt att underlätta kommande rekryteringar. 2013 2014 3,9 4,4 4,3 Sjukfrånvaro i förhållande till sammanlagd arbetstid för respektive kön (procent) Pensionsavgångar, antal Män Kvinnor 2010 27 14 var 65 år, 4 över och 9 under 2011 36 18 var 65 år, 4 över och 14 under 2012 38 16 var 65 år, 3 över och 19 under 2013 29 13 var 65 år, 2 över och 14 under 2014 28 16 var 65 år, 5 över och 7 under Mellan 2015 och 2019 beräknas 168 personer avgå med ålderspension enligt tabellen nedan. 2012 2013 2014 3,8 4,1 3,8 4,6 2,8 4,8 Den totala sjukfrånvaron var 4,3 procent, en minskning med 0,1 jämfört med 2013. Sjukfrånvaron fördelad på kön var: män 2,8 procent (3,8) och kvinnor 4,8 procent (4,6), räknat på all sammanlagd arbetstid. Antalet anmälda arbetsskador var 16, vilket var en ökning med 5. Sjukfrånvaro i förhållande till sammanlagd arbetstid År 2015 2012 för respektive åldersgrupp (procent) 2012 41 2013 2014 2016 25 –29 år 1,7 1,3 2,3 2017 28 30–49 år 3,7 4,0 3,9 2018 35 50– 4,8 5,5 5,2 2019 39 Sjukfrånvaro i mer än 60 dagar av total sjukfrånvaro (procent) Totalt 2012 2013 2014 32,0 37,1 34,7 Frisknärvaro Av kommunens medarbetare var det 844 personer som inte hade någon sjukdag alls. År 2013 var det 798. 28 Jämställdhet Friskvård En uppföljning av målen i jämställdhetsplanen visar att Sunne till stor del uppfyllde dem. Den nya jämställdhetsplanen var färdig i februari. Alla anställda var inbjudna till en öppen föreläsning om jämställdhet med Mia Skäringer och Björn Starrin. Friskvården har en central roll i arbetet med personalens hälsa. Följande aktiviteter ordnades: Januari Skiddag, Ski Sunne Mars Skidresa till Trysil Maj Städdag och rabatt på skor, Vårruset i Karlstad Juni Familjedag i Vattenlandet SeptemberTjejmilen NovemberPersonalfest Genomsnittsålder för anställda i Sunne kommun 2012 2013 2014 Män 48 48 49 Kvinnor 48 48 48 Medellöner 2012 2013 2014 Män 25 219 26 344 27 378 Kvinnor 23 796 24 687 25 283 Medellönen per månad var för män 27 378 kronor och för kvinnor 25 283 kronor. Årsarbetare 2011 2012 2013 Gemensam verksamhet 2014 115 130 124 124 teknisk planering 19 23 28 28 Räddningstjänst 6 4 5 5 skolbarnsomsorg 135 136 140 146 Grundskola inklusive särskola 137 146 156 157 111 116 103 99 Infrastruktur och skydd, näringsliv, fysisk och Förskoleverksamhet, Gymnasieskola inklusive kommunal vuxenutbildning Kultur 16 17 15 16 Fritid 9 10 10 10 6 5 8 10 Gemensam administration pedagogisk verksamhet Individ- och familjeomsorg 17 12 16 14 142 128 129 136 365 373 377 355 18 17 17 24 5 6 6 6 Särskilt riktade insatser 47 83 64 62 Kontaktpersoner 36 5 3 2 Insatser enligt LSS och LASS Vård och omsorg inklusive psykiatri Gemensam administration för vård och omsorg Miljö- och hälsoskydd, hållbar utveckling Totalsumma 1 184 1 211 1 201 1 194 Ett nytt lönesystem infördes 2012. Utdata från detta datum hämtas ur rapporter med andra inställningar än tidigare system. Hela året pågick en poängjakt där de anställda belön ades vid olika aktiviteter, bland annat stavgång, cykling, simning och promenader. När medarbetare uppnått vissa poäng fick de stimulanspriser i form av presentkort och biobiljetter. 98 personer deltog i aktiv iteterna. Alla anställda erbjuds att motionera en halvtimme per vecka under arbetstid. Dessutom får de rabatt på träningskort. Förebyggandepeng är en strategi för att hålla personalen frisk. Läkare och friskvårdskonsulent gjorde individuella hälsoplaner för att motverka sjukskrivningar. Totalt fick 37 personer förebyggande sjuk penning. Om de i stället varit sjukskrivna skulle kommunens kostnad ha varit cirka 0,6 mkr. Aktiviteter som fortsatte var hälsosamtal, stavgångs-, ryggmotions- och cirkelmotionsgrupper samt hälso kurser. 29 Sammanställd redovisning Koncernen Sunne kommun Resultat för koncernen Sunnes koncern är inte en äkta koncern i aktie bolagslagens mening. Det beror på att skatte- och värderingsregler inte gäller kommunkoncerner. Kommunen bedriver merparten av verksamheten i förvaltningsform. Den sammanställda redovisningen inkluderar verksamhet som bedrivs i bolagsform. Redovisningen ger en samlad bild av kommunens ekonomiska ställning, åtaganden och resultat för alla verksamheter. Årets resultat var –0,4 mkr. Resultaten för bolagen redovisas i tabellen nedan. (mkr) Sunne kommun Sunne Bostads AB 0,6 Sunne Turism AB 0,2 Rottneros Park Trädgård AB 0,0 Svenska Flexografiinstitutet AB 0,0 Resultat Företagen De företag som ingår i den sammanställda redovisningen är, förutom kommunen, de helägda bolagen Sunne Bostads AB, Sunne Turism AB, Rottneros Park Trädgård AB och det delägda bolaget Svenska Flexografiinstitutet AB (där kommunens andel är 60 procent). Sammanställningen bygger på företagens årsredovisningar. – 1,1 – 0,4 Genom en speciell metod bearbetas varje bolags redovisning innan den sammanställs i en gemensam koncernredovisning (se avsnittet Redovisningsprinciper). Därför går det inte att utan elimineringar med mera summera bolagens resultat med kommunens och få fram koncernresultatet. Sammanställd redovisning 30 Finansiell ställning Sunne Turism AB Soliditeten för koncernen sjönk från 42 procent till 40 procent. De långfristiga skulderna ökade och var vid årets slut 309 mkr (292 mkr år 2013). Låneskulderna hos Sunne kommun ökade med 15 mkr, hos Sunne Turism AB med 5 mkr och hos Sunne Bostads AB med 7 mkr. Rörelsekapitalet, det vill säga omsättningstillgångarna minus de kortfristiga skulderna, var negativt och uppgick till –95 mkr. Det redovisade resultatet efter skatt och boksluts dispositioner uppgick till 0,3 mkr. Intäkterna ökade med 15 procent och kostnaderna med 15 procent. Bolagets långfristiga skulder ökade 4,5 mkr och uppgick till 7,05 mkr. Det egna kapitalet var 2,4 mkr. Sunne Turism AB ansvarar för turistbyrån samt förvaltar och driver Kolsnäsparken med camping. Företaget arrangerar också Fryksdalsdansen. Sommaren 2014 var en av de varmaste på många år, vilket gjorde att Sunne besöktes av många turister. Flera av boendeanläggningarna hade fler besökare än tidigare, liksom Sunne Turisms egna anläggningar. Antalet gästnätter på campingen ökade från 53 000 till 54 000. Fem nya självhushållsstugor började byggas under hösten. Turistbyrån hade något färre besökare. Fler besökare finns på sociala medier och hemsidan, vilket gör det än viktigare att ha bra information och tjänster på webb, Facebooksida, Sagolika Sunne och blogg. Bolaget arbetade tillsammans med Sunne SLF och kommunen med en kostnadsberäkning av ett nytt snösystem till Sundsbergsområdet. Ängenleden blev kvalitetsmärkt Värmlandsled (sedan tidigare är Sundsbergsleden kvalitetsmärkt). Fryksdalsdansen genomfördes för 28:e året i rad och lockade 14 800 besökare vilket var cirka 3 000 färre än tidigare år, vilket kan beror på att festivalen varade tre dagar i stället för fyra tidigare år. Trubadurkvällar genomfördes i parken med gott resultat. Sunne Bostads AB Årets resultat efter skatt var 0,6 mkr. Intäkterna ökade med 4 procent och kostnaderna ökade med 6 procent från 2013. Räntenettot förbättrades med 15 procent och uppgick till 5,3 mkr. De långfristiga skulderna minskade med 7,1 mkr och var 196 mkr och det egna kapitalet uppgick till 14,5 mkr. År 2014 fortsatte renoveringen av fastigheterna i Brårud. Tolv lägenheter totalrenoverades och fick moderna och öppna planlösningar. Vakanserna i bolagets lägenheter uppgick till 1,6 mkr (1,9 mkr år 2013). Bedömningen är att det kommer att fortsätta finnas vakanser i Brårud, eftersom betydande underhållsåtgärder måste vidtas. Utemiljön behöver också förbättras för att öka områdets attraktivitet. Bostadsbolagets aktiva kö till lägenheter ökade något och var i december cirka 180 personer (130 personer 2013). Även om bostadskön ökar fortsatte många att tacka nej till erbjudanden, vilket gör att den reella bostadskön är svårbedömd. Avstämning mot ägardirektivet: Soliditet, (%) Mål i ägar direktivet Resultat 12,0 6,6 Direktavkastning, (%) 6,4 5,8 Baserat på ett fastighetsvärde på 220 mkr. År 2015 höjs lägenhetshyrorna med 1 procent. Bostadsbolagets fokus ligger fortfarande på att förbättra Brårudsområdet, både när det gäller lägen heterna och utemiljön. Sammanställd redovisning Rottneros Park Trädgård AB Bolaget redovisade ett resultat på –55 tkr. Intäkterna och kostnaderna uppgick till 4,1 mkr. Sunne kommun har en kapitaltäckningsgaranti, vilket innebär att kommunen täcker ett eventuellt negativt resultat. Ett antal idéträdgårdar anlades innanför entrén till parken, bland andra en designad av landshövding Kenneth Johansson. Trädgårdsfestivalen ägde rum 12–13 juli och besöktes av 1 500 personer. Sara Varga och Nick Borgen deltog och Lisa Syrén höll i trädgårdsprogram från scenen. Stormen som drog fram över Sunne i början av augusti blåste ner många träd i parken och en del lekattraktioner skadades. 31 I Spegelsalen ägde 19 bröllop och fester rum under sommaren, vilket var fler än 2013. Toalettutrymmena tillgänglighetsanpassades, vilket blev ett lyft för besökarna. Årsresultat (mkr) 13 10 7 Svenska Flexografiinstitutet AB (SFI) Det redovisade resultatet var –28 tkr. Bolagets ägs till 60 procent av Sunne kommun och till 40 procent av Svensk Flexografiförening (SweFlex). Flexografi är en tryckteknik som gör det möjligt att trycka på exempelvis plast, cellofan eller folie. Bolagets verksamhetsidé är att vara ett centrum för flexografisk forskning med hög industriell relevans. Gränssnittet mellan SweFlex och SFI förtydligades. SweFlex är intresseföreningen som ska identifiera branschintressant forskning och utvecklingsområden. SweFlex uppgift är att fånga upp förfrågningar och sedan lämna över uppdrag till SFI. 4 1 -2 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Soliditet (procent) 50 40 30 20 10 0 2010 2011 2012 2013 2014 Sammanställd redovisning 32 Finansiell analys Den finansiella analysen är ett underlag för att man ska kunna bedöma kommunens styrkor och svagheter. Den ska också bidra till att ge svar på frågan om kommunen har en så god ekonomisk hushållning som kommunallagen kräver. Som verktyg använder Sunne en modell som bygger på fyra aspekter som är viktiga ur ett finansiellt perspektiv. Resultat: Vilken balans har kommunen haft mellan sina kostnader och intäkter under året och över tiden? Kapacitet: Vilken kapacitet har kommunen att möta finansiella svårigheter på lång sikt? Risk: Finns det några risker som kan påverka kommunens resultat och kapacitet? Kontroll: Vilken kontroll har kommunen över den ekonomiska utvecklingen? Resultat och kapacitet Resultatet visar om resurserna kommunen förbrukar täcks av intäkter, skatter och andra medel. Om kostnaderna överstiger intäkterna uppstår obalans. Genom Finansiell analys att analysera och jämföra flera år kan man också mäta utvecklingen. Rör sig kommunen mot obalans eller ökad obalans visar det att den finansiella motståndskraften (kapaciteten) urholkas. Man mäter alltså den ekonomiska förmåga kommunen har på lång sikt, ur ett finansiellt perspektiv. Risk och kontroll En god ekonomisk hushållning betyder att kommunen inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella problem. Man ska helt enkelt inte utsätta sig för finansiella risker. Kontrollfrågor handlar om hur kommunen för söker upprätthålla en god ekonomisk hushållning med en fungerande ekonomistyrning. Konkreta mått är exempelvis hur god budgetföljsamheten är och hur bra kommunen är på att göra prognoser. 33 Resultat – kapacitet Ett viktigt nyckeltal är nettokostnadsandel, det vill säga hur stor del verksamhetens nettokostnader, inklusive finansnetto, tar i anspråk av kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag. För att man ska kunna analysera varför en kostnad ökar, delar man upp nyckeltalet i några viktiga om råden: verksamhetens kostnader och intäkter, pensions kostnader, avskrivningar och finansnetto. De sätts också i relation till skatteintäkterna. På så sätt kan man utläsa om det är verksamhetens kostnader eller de finansiella kostnaderna som förändras över tiden. Utveckling av nettokostnadsandelen (procent) Verksamheten/ skatteintäkter + statsbidrag Pensioner/ skatteintäkter + statsbidrag Avskrivningar/ skatteintäkter + statsbidrag Finansnetto/ skatteintäkter + statsbidrag Summa löpande kostnader 2010 2011 2012 2013 2014 84,7 86,2 87,9 86,9 88,3 7,2 5,6 5,7 7,2 6,8 6,6 6,2 6,0 5,1 5,0 0,3 0,4 0,3 0,2 0,1 98,8 98,4 99,4 99,3 100,1 Nettokostnadsutveckling (procent) 100,0 99,5 99,0 löpande intäkter och hur denna balans har utvecklats över tiden. Om nyckeltalet överstiger 100 procent är kostnaderna större än intäkterna. Det betyder att kommunens eget kapital minskar och att kommunen inte uppfyller kommunallagens balanskrav – såvida man inte kan hänvisa till eventuella ”särskilda skäl” för att få göra avsteg från balanskravet. Jämfört med 2013 ökade verksamhetens nettokostnad med 25 mkr. Skatteintäkter och generella statsbidrag ökade med 20 mkr. Diagrammet visar att Sunne ökade sin nettokostnads andel. År 2014 utgjorde verksamhetens kostnader, exklusive avskrivningar och pensionskostnader, 88 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Det var 1 procentenhet högre än 2013 och det betyder att en större andel av pengarna gick direkt till verksamheterna. Antalet personer som gått ner i sysselsättningsgrad via det så kallade omställningsprogrammet minskade från 22 till 16 personer. Pensionernas andel minskade något i takt med att omställningarna minskade. Tillsammans uppgick de löpande kostnaderna till 100,1 procent av kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag. Intäkterna var alltså 0,1 procent enheter mindre än kostnaderna, vilket gav ett negativt resultat på 1,1 mkr. År 2014 hade kommunen inte balans mellan kostnader och intäkter som man haft sedan balanskravet (att kommunen får inte göra ett minusresultat) infördes år 2000. En balanskravsutredning av resultatet ska göras och då ska man ta hänsyn till om det skett någon reavinst eller reaförlust under året. I så fall ska det räknas från eller till resultatet. År 2014 såldes en fastighet i kommunen under det bokförda värdet, vilket innebär en reaförlust, och den summan, 1,1 mkr, får alltså räknas bort från resultat i balanskravsutredningen. Det innebär att kommunen uppfyllde balanskravet men inte kravet för god ekonomisk hushållning. 98,5 98,0 2010 2011 2012 2013 2014 En viktig förutsättning för god ekonomisk hushållning är att kommunen har balans mellan intäkter och kostnader. Balansen kan man se genom att räkna ut de löpande kostnadernas andel av skatteintäkter och generella statsbidrag. Nyckeltalet speglar om kommunen ett enskilt år kan finansiera löpande kostnader med Finansiell analys 34 Förändring av kostnader och intäkter (procent) Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader inklusive avskrivningar Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansnetto 2010 2011 2012 2013 2014 1,1 6,2 1,7 4,4 2,3 1,9 1,7 3,5 2,1 – 4,7 – 5,6 20,0 – 14,6 3,3 3,9 1,8 0,9 3,4 2,0 5,5 58,0 1,5 0,3 7,1 – 5,0 Verksamhetens intäkter, som till största delen består av avgifter för barn- och äldreomsorg samt för vatten och avlopp, ökade med 2,3 procent. År 2013 redovisades de tillfälliga AFA-pengarna, 13,2 mkr, bland verksamhetsintäkterna som en jämförelsestörande post, vilket även gjordes 2012. Om man exkluderar den, blir förändringen i stället +8,0 procent. Verksamhetens kostnader, inklusive pensioner och avskrivningar, ökade med 3,4 procent. Personalkostnaderna inklusive pensioner har en avgörande betydelse. Lönekostnaderna ökade med 2,7 procent mellan 2013 och 2014. Skatteintäkterna ökade med 10 mkr och de generella statsbidragen ökade med 10 mkr. Skatteintäkter och statsbidrag tillsammans ökade med 2,9 procent. Det ska jämföras med en ökningstakt på 4–6 procent före lågkonjunkturen. Finansnettot förbättrades 2014. Orsaker är den låga räntan och inlösen av ett värdepapper. Förändring av kostnader och intäkter (procent) 7 Skatteintäkter och generella bidrag 6 5 Investeringarna uppgick till 48,4 mkr. I ett långsiktigt perspektiv bör investeringsvolymen vara mellan 5 och 6 procent av intäkterna med hänsyn till befolknings utveckling och framtida drift- och underhållskostnader. I tabellen kan man se att kommunen hade en investeringsnivå som var högre än avskrivningssumman 2010–2011. I avskrivningarna 2012 ingår en extra nedskrivning av gator med 5,7 mkr. Är investeringsnivån högre än avskrivningsnivån tyder det på att kommunen upprätthåller återinvesteringsnivån, så att man bevarar de materiella anläggningstillgångarna i gott skick. Risken för kapitalförstöring är därmed liten. Investeringsutveckling (mkr) 70 Skattemedel S 60 IInvesteringar 50 40 30 20 10 0 2010 2011 2012 2013 2014 Självfinansieringsgrad av investeringarna (mkr) Medel från verksamheten Årets nettoinvesteringar Självfinansieringsgrad (procent) 2010 2011 2012 2013 2014 45,8 4,0 31,4 44,3 43,8 32,4 36,4 48,7 62,6 45,1 141 11 65 71 97 Nettokostnader 4 3 2 1 0 -1 2010 2011 2012 2013 2014 Investeringsvolym (procent) 2010 2011 2012 2013 2014 Investeringsvolym/ skatteintäkter och generella statsbidrag 5,1 Avskrivningar/ nettoinvesteringar 129,7 5,7 7,6 9,4 7,1 109,5 78,8 53,8 70,4 Finansiell analys År 2010 klarade kommunen att finansiera investeringarna med egna medel, vilket är det långsiktiga målet. Självfinansieringsgraden mäter hur stor andel av investeringarna som finansieras med de skatteintäkter som återstår när den löpande driften är betald. En själv finansieringsgrad på 100 procent eller mer innebär att kommunen kan skattefinansiera alla investeringar. 35 Årets resultat (procent) (procent) 7 Soliditet Tillgångsförändring Förändring av eget kapital Soliditet inklusive pensionsskuld äldre än 1998 (ansvarsförbindelse) Skatteintäkter och generella bidrag 6 5 Nettokostnader 4 3 2 1 2010 2011 2012 2013 2014 52 0,4 55 – 2,9 56 –0,1 56 0,2 54 3,9 2,6 3,4 0,2 0,1 – 0,4 7,5 7,1 7,5 6,0 8,0 0 -1 2010 2011 2012 2013 2014 Årets resultat (mkr) Årets resultat Synnerliga skäl Balanskravsresultat Resultat/skatteintäkter och generella statsbidrag (%) 2010 2011 2012 2013 2014 7,7 –1,3 6,4 10,3 – 1,4 8,9 0,7 0,0 0,7 3,5 0,6 4,1 – 1,1 1,1 0,0 +1,2 +1,6 +0,1 +0,5 – 0,2 Resultatutvecklingen visar hur kommunen har sparat eller använt det egna kapitalet. Under en längre period visar resultatutvecklingen om trenden är kapitaluppbyggande eller kapitalförbrukande. Åren 2010–2014 förstärktes Sunnes kapital med cirka 21 mkr. Kommunen redovisade ett resultat på –1,1 mkr. Det justerade balanskravsresultatet var 0,0 mkr och kommunen uppfyllde alltså balanskravet. I det justerade balanskravsresultatet ingår reaförlusten i samband med försäljning av en fastighet till ett försäljningspris som var 1,1 mkr lägre än det bokförda värdet. Kommunen budgeterade ett resultat på 0,0 mkr. Åren 2012 och 2013 fick kommunen en återbetalning från AFA Försäkring om 13,2 mkr. Det gällde premier för åren 2005–2008 till landstings- och kommunsektorn, för Sunnes del 14 mkr år 2012 och 13,2 mkr år 2013. År 2014 gjordes ingen sådan återbetalning. Soliditet En tumregel som kommunen arbetar efter är att hålla en oförändrad soliditet, det vill säga att behålla den finansiella balansen och den långsiktiga betalningsförmågan. Generellt gäller att ju högre soliditet en kommun har, desto bättre resultat krävs för att hålla en oförändrad soliditet. Mellan 2013 och 2014 minskade Sunnes soliditet med två procentenheter. Soliditeten var högre än vid analysperiodens början 2010. För att få ett relevant mått på ”verklig” soliditet bör man också inkludera de pensionsåtaganden som redovisas som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Åtagandet uppgick vid årsskiftet till 275 mkr och minskade med 14 mkr. Drar man av det beloppet från det egna kapitalet sjunker soliditeten från 54 till 8 procent per den 31 december 2014 (år 2013 var nivån 6 procent) vilket är en förbättring med 2 procentenheter i jämförelse med 2013. Skuldsättningsgrad (procent) Total skuldsättningsgrad varav avsättningar varav långfristiga varav kortfristiga 2010 2011 2012 2013 2014 48 6 16 26 45 4 16 25 44 3 18 23 44 4 16 24 48 4 18 24 Skuldsättningsgraden ökade med 4 procentenheter till 48 procent, lika mycket som vid periodens början 2010. Kommunens avsättning till avtalspensioner ökade. Totalt uppgår de långfristiga skulderna till 107 mkr (2013 var de 92 mkr). I avsättningarna 2014 ingår visstids- och garantipensioner, inklusive särskild löneskatt, återställningen av deponin vid Holmby, kapital täckningsgaranti för Rottneros Park och avsättning för personalavveckling. Kommunen gjorde nya avsättningar för personalavveckling med 1,6 mkr. Finansiell analys 36 Risk – kontroll Likviditet Kassalikviditet exklusive semesterlöneskuld (%) Rörelsekapital exklusive semesterlöneskuld (mkr) 2010 2011 2012 2013 2014 102 105 102 70 80 4 7 2 –28 – 22 Kommunens kassalikviditet – alltså likvida medel och kortfristiga fordringar i förhållande till kortfristiga skulder – förändrades under året. Kassalikviditeten ska helst vara minst 100 procent. Är den lägre innebär det att organisationen har mindre pengar än vad som behövs för att kommunen ska ha en bra betalnings förmåga på kort sikt. Semesterlöneskulden utelämnas i likviditetsmåtten, eftersom den inte omsätts under det kommande året. Under 2013–2014 användes likviditeten tillfälligt i stället för att mer pengar lånades upp. Likvida medel (mkr) 70 60 50 40 30 Den totala skuldnivån ökade med 21 mkr mellan 2013 och 2014. De senaste fem åren har skulden ökat med 0,9 procent. Räntor och valutor Ränterisk, 1 procent på skuldbeloppet, mkr Skuldandel med rörlig ränta, procent Utlandslån, mkr 2010 2011 2012 2013 2014 0,6 0,7 0,7 0,5 0,5 60 0 70 0 65 0 54 0 49 0 Ränterisker relaterade till långfristiga lån hanterar kommunen genom att låta den totala lånestockens räntebindningstid variera. Vid slutet av 2014 var den totala låneskulden 107 mkr, till största delen placerat hos Kommuninvest. Per invånare blir det 8 169 kronor, vilket var 6 748 kronor lägre än genomsnittet för riket. Av kommunens totala låneskuld har 49 procent av lånen rörlig ränta. Snitträntan på de rörliga lånen var vid årsskiftet 1,82 procent. Ränterisken vid 1 procents förändring är cirka 0,5 mkr på årsbasis. Den genomsnittliga räntebindningstiden för skuldportföljen är 1,72 år och den genomsnittliga kapitalbindningstiden är 1,86 år. Kommunen har valt att inte exponera sig i främmande valutor. Sunne kommun är medlem i Kommuninvest. Borgensåtaganden och koncernens resultat 20 (mkr) 2010 2011 2012 2013 2014 10 Borgensåtaganden 232,3 Koncernens resultat 7,4 Kommunens resultat 7,7 218,9 11,4 10,3 196,3 1,3 0,7 202,9 3,6 3,5 221,8 – 0,4 – 1,1 0 -10 2010 2011 2012 2013 2014 Finansiella nettotillgångar (mkr) 2010 2011 2012 2013 2014 Omsättningstillgångar + finansiella anläggningstillgångar 131,1 118,9 105,6 77,2 87,2 Kort- och långfristiga skulder 246,4 234,7 233,1 227,5 248,5 Netto –115,4 –115,8 –127,5 –150,3 –161,3 Eftersom värdet av de finansiella nettotillgångarna var negativt hade kommunen ur detta perspektiv en svag betalningsberedskap. Under femårsperioden har trenden gått mot sämre värden. Det innebär en ökad risk för kommunen. Finansiell analys Kommunens borgensåtaganden uppgick vid årsslutet till cirka 222 mkr, vilket var en ökning med 9 procent eller 19 mkr. Per invånare var borgensåtagandena 16 931 kronor, vilket var cirka 11 567 kronor lägre än genomsnittet i riket 2013. Av kommunens totala borgensåtaganden var 196 mkr eller 88 procent beviljade för det kommunala bostadsbolaget Sunne Bostads AB. Bolaget lade om några av sina lån med annan säkerhet, från pantbrev till kommunalt borgensåtagande, vilket gjorde att borgens åtagandet ökade. Övriga 25,8 mkr av borgensåtagandet gäller bostadsrättsföreningen Sunnehus (14,2 mkr), egnahem och småhus (0,3 mkr), ideella föreningar och 37 organisationer (2,4 mkr) samt Sunne Turism AB och Rottneros Park Trädgård AB (9,0 mkr). Kommunen ingick 1995 en solidarisk borgen för Kommuninvest i Sverige AB:s alla förpliktelser. Åtagandet är enligt ett underavtal begränsat till den låneskuld som kommunkoncernen har i Kommuninvest. Vid årsskiftet 2014 var lånebeloppet 258 mkr. Sammantaget bedömer kommunen att riskexponeringen är låg. Pensionsskulden (mkr) Pensioner som kortfristig skuld Avsättningar för pensioner Pensionsförpliktelser äldre än 1998 Total pensionsskuld 2010 2011 2012 2013 2014 21,2 23,1 17,1 18,1 18,2 29,7 18,4 16,1 20,4 22,4 261,7 312,6 276,9 318,4 274,6 307,8 288,9 327,4 275,1 315,7 Sedan 1998 redovisar kommunen pensionsskuld enligt den så kallade blandmodellen. Det innebär att större delen tas upp som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Denna del ”inom linjen” är viktig att ta med ur ett riskperspektiv, eftersom skulden ska finansieras de kommande 50 åren. Stora pensionsavgångar väntar den närmaste framtiden. Pensionsskulden uppgick vid årsslutet till 316 mkr, varav 275 mkr eller 87 procent redovisas utanför balansräkningen. Under 2014 ökade avsättningen och pensionsförpliktelser äldre än 1998 minskade. Kommunen placerade inte medel för framtida pensionsutbetalningar, utan återlånade medlen i verksamheten. År 2003 började kommunen betala av pengar via en försäkringslösning som minskar framtida utbetalningar för de pensioner som idag redovisas som en ansvarsförbindelse. Det är ett alternativ till att placera medel på till exempel aktiemarknaden för att möta framtida pensionsutbetalningar. Totalt satsade kommunen cirka 43 mkr på partiell inlösen under perioden (exklusive löneskatt). Inlösensumman 43 mkr minskar de framtida pensionsutbetalningarna med cirka 2 mkr per år mellan åren 2010-2024. Från 2025-2038 minskas pensionsutbetalningarna successivt från 2 mkr per år till 0,5 mkr per år tack vare den gjorda inlösen. Budgetföljsamhet och prognossäkerhet (mkr) Budgetavvikelse årets resultat Prognosavvikelser, juli: årets resultat 2010 2011 2012 2013 2014 –1,0 +10,3 +0,4 +1,0 – 1,1 –8,6 +5,2 +14,0 +2,5 – 2,0 Under femårsperioden hade verksamheten ett bättre utfall än budgeterat, totalt cirka 10 mkr eller i genomsnitt cirka 2 mkr per år. En viktig förutsättning för att uppnå god ekonomisk hushållning är att kommunen har en bra budgetföljsamhet. I början av perioden uppvägdes underskott i driftredovisningen av stora positiva avvikelser mellan skatteprognoser och slutligt skatteutfall. År 2012 följde inte mönstret eftersom verksamheterna avvek kraftigt från budget, totalt –19 mkr för nämnderna. Under 2013 visade tidiga prognoser att verksamheterna inte skulle klara att hålla budget. När AFA meddelade att premier skulle återbetalas för åren 2005 och 2006, beslutade kommunf ullmäktige att den intäktsförstärkningen skulle fördelas till nämnderna och till pensioner. (På grund av låga sjukskrivningstal 2005 och 2006 i kommun- och landstingssektorn återbetalades 12 miljarder till sektorn.) Av tabellen kan man också utläsa att det verkliga resultatet 2014 var 2,0 mkr sämre än vad delårsprognosen förutspådde i juli. Den främsta orsaken till avvikelsen är att bildningsnämnden hade ett sämre resultat vid årets slut än bedömningarna i samband med delårsrapporten. Känslighetsanalys Händelse eller förändring Kostnad/ intäkt (mkr) Förändrad skattesats med 1 procentenhet Förändring av generella statsbidrag med 1 procent Generell avgiftsförändring med 1 procent Ränteförändring med 1 procent Förändring av försörjningsstöd med 10 procent Löneförändring med 1 procent 10 heltidstjänster 5 procent av borgensåtagandet infrias 22,0 1,9 0,5 0,5 0,7 5,2 4,5 11,1 Oförutsedda händelser eller beslut har betydelse för kommunens ekonomi. Av sammanställningen ovan ser man till exempel att varje procents löne ökning innebär en kostnad för kommunen på 5,2 mkr. Beloppet 5,2 mkr räcker till att betala 12 kommunala tjänster. Finansiell analys 38 Analysen visar hur viktigt det är att det finns marginal när kommunen och verksamheterna utarbetar sin budget och att man gör en riskbedömning inför långsiktiga åtaganden. Om den kommunala skattesatsen höjs med en krona skulle det ge kommunen cirka 22 mkr i ökade intäkter. År 2013 höjdes skattesatsen från 21:80 till 22:15. Höjningen innebar cirka 7,5 mkr mer i skatteintäkter. Det är den första förändringen av skattesatsen sedan 1990, då den höjdes med 30 öre. I posten total kommunal skattesats ingår även skatt till landstinget. Primärkommunal skattesats i Sunne Total kommunal skattesats i Sunne Total kommunal skattesats, riksgenomsnitt Total kommunal skattesats, länsgenomsnitt 2010 2011 2012 2013 2014 21,80 21,80 21,80 22,15 22,15 32,55 32,55 33,00 33,35 33,35 31,54 31,55 31,60 31,73 31,86 32,71 32,71 33,16 33,18 33,18 Enligt kommunallagen ska kommunen ha god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Det finns dock inga konkreta anvisningar om vad begreppet innebär eller hur kommunen ska uppnå det. Det är kommunfullmäktige som beslutar om vad som anses som god ekonomisk hushållning i Sunne kommun. Kommunens långsiktiga finansiella mål är att årets resultat ska vara cirka 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag, att investeringarna under en flerårsperiod ska finansieras med egna medel och att skattesatsen ska vara oförändrad, det vill säga 22:15 kronor per hundralapp. Finansiella mål Kortsiktigt resultatmål I budgetprocessen för 2014 beslutade fullmäktige om ett kortfristigt mål för resultatet: en ökning med 0,0 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Resultatet blev – 0,2 procent, det vill säga 0,2 procentenheter sämre än målet. Målet uppfylldes inte. Kortsiktigt investeringsmål Finansiella mål, måluppfyllelse och god ekonomisk hushållning Kommunallagen säger att kommunernas budget ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna (balanskravet). Dessutom kräver lagen att ett eventuellt negativt resultat ska kompenseras under de kommande tre åren med ett motsvarande positivt resultat. Balanskravet infördes år 2000. (mkr) Redovisat resultat 2010 2011 2012 2013 2014 +7,7 +10,3 +0,7 +3,5 – 1,1 Fullmäktige beslutade om kortfristiga mål för investe ringar: 98 procent av investeringarna ska finansieras med egna medel. Resultatet blev 97 procent, vilket var 1 procentenhet sämre än målet. Målet uppfylldes inte. Långsiktigt resultatmål Det långsiktiga resultatmålet är 2 procent av skatter och generella statsbidrag. 2010 2011 2012 2013 2014 +1,2 +1,6 +0,1 +0,5 – 0,2 Långsiktigt investeringsmål Nedan sammanställs balanskravsresultaten för perioden, där intäkter i form av realisationsvinster vid försäljning av fastigheter har räknats bort och realisations förluster lagts till enligt författningsreglerna. Synnerliga skäl 2014 innehåller en realisationsförlust i samband med försäljning av en fastighet. Det innebär att Sunne uppfyllde balanskravet, och har uppfyllt det under hela den senaste femårsperioden. (mkr) Årets resultat Synnerliga skäl Balanskravsresultat Finansiell analys 2010 2011 2012 2013 2014 +7,7 –1,3 +6,4 +10,3 –1,4 +8,9 +0,7 0,0 +0,7 +3,5 +0,6 +4,1 – 1,1 1,1 0,0 Mål: 100 procent ska finansieras med egna medel. Redovisad investering (procent) 2010 2011 2012 2013 2014 Totalt 141 11 65 71 97 75 Övriga finansiella mål Skattesatsen höjdes från 2013 till 22:15 kr per hundra lapp och var oförändrad 2014. Kommunen uppfyllde inte sitt långsiktiga resultat mål på 2 procent av skatteintäkter och statsbidrag under den senaste femårsperioden. År 2014 pekade den första prognosen mot ett negativt resultat om 39 cirka 4 mkr. Utfallet blev något bättre, tack vare ett bättre utfall av skatteintäkter. Kommunen klarade inte det långsiktiga finansiella målet att investera av egen kraft. Sammanlagt för perioden klarade kommunen att finansiera sina investeringar till 97 procent. Det betyder att investeringsvolymen inte var sådan att kommunen kan sägas uppfylla det finansiella målet i begreppet god ekonomisk hushållning. Effektivitetsbedömning Genom det statliga utjämningssystemet kan man få en indikation på om kommunen har högre eller lägre kostnader i verksamheterna än vad som motiveras av den egna strukturen. I tabellen nedan jämförs kommunens kostnad med kommunens standardkostnad. Beräkningen visar hur mycket den redovisade kostnaden avviker i procent från standardkostnaden. En positiv avvikelse betyder att kommunen har en högre kostnadsnivå än vad strukturen motiverar. En negativ avvikelse visar det omvända. Uppgifterna är hämtade från SCB och Sveriges Kommuner och Landsting på grundval av kommunens egna räkenskaper. Verksamheter (procent) Barnomsorg Grundskola Gymnasieskola Äldreomsorg Individ- och familjeomsorg 2009 2010 2011 2012 2013 15,2 7,0 11,9 – 4,3 19,0 3,0 14,7 2,3 20,5 8,2 13,7 8,7 22,0 11,1 17,9 11,3 9,7 10,2 14,8 – 1,7 – 15,6 – 8,2 – 14,3 – 17,0 – 10,5 Av tabellen kan man alltså utläsa att individ- och familjeomsorgen och äldreomsorgen bedrev sin verksamhet till en lägre kostnad än standardkostnaden. Barnomsorg, gymnasieskola och grundskola hade däremot högre kostnadsnivåer än de borde ha haft. Avvikelserna kan bero på att kommunen bedrivit verksamheten på en annan ambitions- eller effektivitetsnivå än riksgenomsnittet. I förhållande till 2013 minskade kostnadsnivån i barnomsorg, grundskola, gymnasieskola, äldreomsorg och i individ- och familjeomsorg. Avslutande iakttagelser Sunne kommun klarade 2014 balanskravet med ett nollresultat efter synnerliga skäl. Ett bättre utfall av finansiella intäkter och kostnader vägde upp verksamheternas avvikelser. Verksamheterna måste dock anpassa sina kostnader ytterligare för att kommunen ska klara ett positivt resultat och de utmaningar som en förändrad befolkningsstruktur kräver. Kommunen klarar balanskravet men kan inte anses nå god ekonomisk hushållning eftersom flertalet av de övergripande verksamhetsmålen och de finansiella målen inte uppnåtts. Resultat – kapacitet Kommunen hade inte balans mellan kostnader och intäkter. Utvecklingen under perioden visar att kommunen rör sig mot obalans, som gör att den finansiella motståndskraften urholkas. Kommunen uppfyllde inte det långsiktiga finans iella målet kopplat till investeringsvolymen. Totalt under femårsperioden var investeringarna 225 mkr och medlen från den egna verksamheten 194 mkr – ett ”underskott” på 31 mkr. Det innebär att kommunen investerade mer än det långsiktiga målet att kommunen ska klara att finansiera sina investeringar med egna medel. Risk – kontroll Socialnämnden och bildningsnämnden hade svårt att anpassa sina kostnader till den tilldelade budgeten. Tidigt märktes att flera nämnder skulle få det svårt att klara sin budget. För att uppnå god ekonomisk hushållning är det viktigt att det är kontroll på verksamhetens kostnader. Den kortfristiga betalningsberedskapen, likviditeten, förbättrades under senare delen av året. Det berodde på att de större investeringarna, som likviditeten delvis användes till, utfördes under våren och att ett nytt lån togs upp under hösten. Resultatnivån måste vara tillräckligt stor för att kunna fungera som en buffert, så att kommunen kan hantera risker och oförutsedda händelser. Det är också en viktig ingrediens i Sunne kommuns definition av god ekonomisk hushållning. Finansiell analys Räkenskaper 41 Resultaträkning Sammandrag, tkr Kommunen Bokslut 2013 Verksamhetens intäkter därav jämförelsestörande post Verksamhetens kostnader därav jämförelsestörande post Avskrivningar därav jämförelsestörande post Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Kommunalekonomisk utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster (not 1) (not 1) (not 2) (not 3) (not 4) (not 5) (not 6) Bokslut Budget 2014 avvikelse 242,2 13,2 – 866,8 0,7 – 33,6 247,6 0,0 – 897,0 0,0 – 34,1 9,5 – 14,1 – 658,2 480,8 182,7 1,3 – 3,1 3,5 – 0,1 284,1 13,2 – 894,6 0,7 – 41,2 294,3 0,0 – 929,3 0,0 – 42,1 – 683,4 – 4,7 – 651,7 – 677,2 490,4 192,7 1,8 – 2,5 – 1,1 1,3 – 0,4 1,3 1,5 – 1,1 480,8 182,7 1,0 – 9,2 3,6 490,4 192,7 1,4 – 7,6 – 0,3 – 0,1 – 0,1 3,6 – 0,4 Extraordinära intäkter/kostnader Skattekostnad Årets resultat (not 7) 3,5 Sammanställd redovisning Bokslut Bokslut 2013 2014 – 1,1 – 1,1 Nyckeltal (procent) Verksamhetens nettokostnader/skatteintäkter och generella statsbidrag Verksamhetens nettokostnader (exkl avskrivningar)/ skatteintäkter och generella statsbidrag Avskrivningar/skatteintäkter och generella statsbidrag Finansnetto/skatteintäkter och generella statsbidrag Årets resultat/skatteintäkter och generella bidrag Kommunen Sammanställd redovisning Bokslut Bokslut 2013 2014 Bokslut 2013 Bokslut 2014 Budget 2014 99,2 100,0 99,4 98,2 99,1 94,1 5,1 0,3 0,5 95,1 5,0 0,1 – 0,2 93,8 5,6 0,5 0,0 92,0 6,2 1,2 0,5 93,0 6,2 0,9 – 0,1 Räkenskaper 42 Balansräkning Sammandrag, mkr Kommunen Bokslut 2013 Bokslut 2014 462,7 31,2 12,2 473,4 32,6 10,2 506,1 516,2 2,6 64,2 – 1,8 2,6 60,5 13,9 65,0 77,0 571,1 (not 14) Avsättningar Pensionsavsättning Andra avsättningar Summa avsättningar (not 15) (not 16) Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder (not 17) (not 18) TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Goodwill Mark, byggnader och anläggningar Maskiner och inventarier Finansiella anläggningstillgångar (not 8) (not 9) (not 10) Budget Sammanställd redovisning Bokslut Bokslut 2013 2014 687,8 35,6 6,5 691,4 41,6 4,7 729,8 737,7 3,1 57,5 1,6 3,2 61,3 19,8 67,5 62,3 84,4 593,2 586,3 792,1 822,0 320,7 3,5 319,6 – 1,1 302,2 0,0 332,6 3,6 332,2 – 0,4 20,4 2,6 22,9 22,4 2,7 25,1 19,3 20,4 2,0 22,4 22,4 2,2 24,6 92,0 135,5 227,5 107,0 141,5 248,5 264,8 292,4 144,8 437,2 309,6 155,6 465,2 571,1 593,2 586,3 792,1 822,0 (not 19) (not 20) 202,9 288,9 50,0 221,8 275,1 70,0 18,3 288,9 62,1 16,8 275,1 82,1 (not 21) 129,1 111,9 129,1 111,9 Summa anläggningstillgångar 518,9 Omsättningstillgångar Förråd Fordringar Kassa och bank (not 11) (not 12) (not 13) Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Därav årets resultat SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER STÄLLDA PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Borgensåtagande Pensionsåtaganden, ansvarsförbindelser Beviljad checkkredit EKONOMISKA ENGAGEMANG SOM INTE REDOVISAS I BALANSRÄKNINGEN Operationella leasingavtal Nyckeltal Sammandrag (%) Soliditet Årets resultat/eget kapital Skuldsättningsgrad Balanslikviditet Kassalikviditet Soliditet inklusive ansvarsförbindelser Räkenskaper Kommunen Bokslut 2013 56 1,1 44 0,48 70 6 Bokslut 2014 54 – 0,4 48 0,54 80 8 Budget Sammanställd redovisning Bokslut Bokslut 2013 2014 42 40 1,1 – 0,1 58 63 0,43 0,55 61 77 6 7 43 Kassaflödesanalys Sammandrag, mkr Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Avskrivningar Avsättningar till pensionsskuld m m Justering för uppskjuten skatt Kommunen Bokslut 2013 Bokslut 2014 Budget (not 7) 3,5 – 1,1 0,0 (not 2) (not 1) 33,6 3,6 0,0 32,9 2,2 0,0 40,7 34,0 0,7 0,6 2,4 0,0 3,7 6,1 44,3 43,8 – 62,6 0,0 – 0,3 0,5 – 62,4 – 48,4 3,4 0,0 0,0 – 45,1 (not 24) – 0,7 0,0 0,0 2,0 (not 25) – 8,0 – 8,7 15,0 17,0 – 26,7 24,9 – 1,8 15,7 – 1,8 13,9 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapitalet Ökning(-)Minskning(+) av förråd Ökning(-)Minskning(+) av rörelsefordringar Ökning(+)Minskning(-) av rörelseskulder Justering av rörelsekapitalets förändring I Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Investering i immateriella anläggningar Förvärv av materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Förvärv av finansiella tillgångar Försäljning av finansiella tillgångar II Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Utlåning Utlåning/Ökning av långfristiga fordringar Återbetalning/minskning av långfristiga fordringar Upplåning Långfristig upplåning III Kassaflöde från finansieringsverksamheten Förändring av likvida medel (I+II+III) Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut (not 22) (not 23) Sammanställd redovisning Bokslut Bokslut 2013 2014 3,6 – 0,4 41,2 3,6 0,0 42,1 2,2 – 0,0 48,4 44,0 0,7 9,2 0,3 – 0,1 – 3,8 10,8 34,0 58,5 50,9 – 34,6 – 69,0 0,0 1,0 0,0 – 68,0 – 55,2 3,4 – 0,1 0,0 – 51,9 – 0,7 0,0 1,9 0,0 0,0 – 20,1 – 20,8 17,2 19,1 – 0,6 0,0 – 0,6 – 30,2 31,8 1,6 18,2 1,6 19,8 34,0 Räkenskaper 44 Noter Kommunen (mkr) Sammanställd redovisning 2013 2014 2013 2014 19,6 55,9 22,4 89,3 41,3 13,6 242,2 0,0 20,2 57,9 24,3 102,1 42,8 0,3 247,6 19,6 55,9 22,4 89,3 41,3 13,6 242,2 0,0 20,2 57,9 24,3 102,1 42,8 0,3 247,6 13,2 0,0 13,2 41,9 284,1 0,0 46,7 294,3 – 567,1 – 47,6 – 3,6 – 18,6 – 12,9 – 3,5 – 0,1 – 8,9 – 38,2 – 107,6 – 23,5 – 130,3 – 866,8 – 582,2 – 46,1 – 3,0 – 18,4 – 11,4 – 3,3 – 0,3 – 9,8 – 39,0 – 81,5 – 20,4 – 173,9 – 897,0 – 567,1 – 47,6 – 3,6 – 18,6 – 12,9 – 3,5 – 0,1 – 8,9 – 38,2 – 107,6 – 23,5 – 130,2 – 866,7 – 28,0 – 894,6 – 582,2 – 46,1 – 3,0 – 18,4 – 11,4 – 3,3 – 0,3 – 9,8 – 39,0 – 81,5 – 20,4 – 173,9 – 897,0 – 32,4 – 929,3 NOTER TILL RESULTATRÄKNINGEN (not 1) Verksamhetens intäkter Försäljningsmedel Avgifter och ersättningar Hyror och arrenden Bidrag Verksamheter och entreprenader Övriga intäkter Summa externa intäkter Därav reavinst vid fastighetsförsäljning Jämförelsestörande intäkt är återbetalning från AFA-försäkring Bolagens externa intäkter (efter eliminering) Summa externa verksamhetsintäkter koncernen Verksamhetens kostnader Personalkostnader Varav pensionskostnader inklusive löneskatt därav förändring av pensionsavsättning inklusive löneskatt årets intjänande av avgiftsbestämd del pensionsutbetalningar pensionsförsäkringsavgifter förvaltningsavgifter löneskatt Bidrag och transfereringar Entreprenader och köp av verksamhet Lokal- och markhyror Material, tjänster och övriga verksamhetskostnader Summa Bolagens externa kostnader (efter eliminering) Summa externa verksamhetskostnader koncernen (not 2) Avser planenliga avskrivningar. Avskrivningarna beräknas på anläggningstillgångarnas anskaffningsvärde. (not 3) Preliminära skatteinbetalningar som kommit kommunen tillgodo under året Prognos för slutavräkning Differens mellan den slutlig taxeringen och den redovisade skatteintäkten för föregående inkomstår Summa skatteintäkter 483,7 – 3,2 491,7 0,1 483,7 – 3,2 491,7 0,1 0,3 480,8 – 1,4 490,4 0,3 480,8 – 1,4 490,4 (not 4) Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Strukturbidrag Regleringsavgift Utjämningsbidrag LSS Fastighetsavgift Summa kommunalekonomisk utjämning 152,1 – 8,2 1,5 6,0 5,5 25,9 182,7 148,9 6,2 1,4 3,0 8,2 25,0 192,7 152,1 – 8,2 1,5 6,0 5,5 25,9 182,7 148,9 6,2 1,4 3,0 8,2 25,0 192,7 (not 5) Räntor likvida medel Borgensavgift Värdehöjning fond Summa finansiella intäkter Finansiella intäkter i koncernbolagen Summa finansiella intäkter i koncernen 0,2 0,4 0,7 1,3 0,1 0,4 1,2 1,8 0,2 0,4 0,7 1,3 – 0,3 1,0 0,1 0,4 1,2 1,8 – 0,4 1,4 Räkenskaper 45 Kommunen (mkr) Sammanställd redovisning 2013 2014 2013 2014 – 2,4 – 0,7 – 3,1 – 2,4 – 0,1 – 2,5 – 2,4 – 0,7 – 3,1 – 6,1 – 9,2 – 2,4 – 0,1 – 2,5 – 5,1 – 5,6 – 1,1 3,6 – 0,4 (not 6) Räntor banklån m m Ränta på pensionslöften Summa finansiella kostnader Räntekostnader i bolagen (efter eliminering) Summa finansiella kostnader i koncernen (not 7) Avstämning mot KL:s balanskrav Årets resultat enligt resultaträkningen Tillkommer: särskilda skäl sänkning av RIPS-ränta Tillkommer: synnerliga skäl, reaförlust 3,5 0,6 Justerat resultat enl KL 8 kap 4§ 4,1 0,0 525,0 0,0 34,8 0,0 – 11,0 – 266,4 0,0 – 15,2 0,0 267,2 16,7 140,9 36,9 30,6 42,2 548,8 4,7 23,7 – 3,4 0,0 – 278,6 – 3,0 – 14,8 – 1,1 276,2 11,8 154,5 37,6 28,9 43,4 525,0 0,0 34,8 0,0 – 11,0 – 266,4 0,0 – 15,2 0,0 267,2 16,7 140,9 36,9 30,6 42,2 548,8 4,7 23,7 0,0 0,0 – 278,6 – 3,0 – 14,8 – 4,5 276,2 11,8 154,5 37,6 28,9 43,4 374,5 0,0 22,4 0,0 – 190,3 – 11,1 0,0 195,4 65,1 396,9 3,1 10,2 0,0 – 195,7 – 5,8 – 11,6 0,0 197,2 62,6 374,5 0,0 22,4 0,0 – 190,3 0,0 – 11,1 0,0 195,4 65,1 396,9 3,1 10,2 0,0 – 195,7 – 5,8 – 11,6 0,0 197,2 65,1 Summa fastigheter och anläggningar Fastigheter och anläggningar i koncernbolagen Summa fastigheter och anläggningar i koncernbolagen 462,7 473,4 462,7 225,1 687,8 473,4 218,0 691,4 Anskaffningsvärde Anskaffning under året Ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Summa inventarier m m Inventarier i koncernbolagen Summa inventarier m m 121,4 5,4 – 89,1 – 6,5 31,2 125,9 7,9 – 94,7 – 6,6 32,6 121,4 5,4 – 89,1 – 6,5 31,2 4,3 35,6 125,9 7,9 – 94,7 – 6,6 32,6 9,0 41,6 1,1 NOTER TILL BALANSRÄKNINGEN (not 8) Fastigheter: Anskaffningsvärde Anskaffningsvärde pågående arbeten Anskaffning under året Försäljning under året Utrangerade fastigheter Ackumulerade avskrivningar Ackumulerade nedskrivningar Årets avskrivningar Årets nedskrivningar Summa fastigheter därav kommersiella fastigheter därav skolfastigheter därav barnomsorgsfastigheter därav äldre- och omsorgsfastigheter därav övriga verksamhetsfastigheter Anläggningar: Anskaffningsvärde Anskaffninsvärde pågående arbeten Anskaffning under året Försäljning under året Ackumulerade avskrivningar Ackumulerade nedskrivningar Årets avskrivningar Årets nedskrivningar Summa anläggningar därav va-anläggningar (not 9) Räkenskaper 46 Kommunen (mkr) (not 10) Finansiella anläggningstillgångar Aktier: Sunne Bostads AB (100 % ägarandel) Sunne Turism AB (100 % ägarandel) Svenska Flexografi AB (60 % ägarandel) West Wermland Invest Rottneros Park Trädgård AB (100 % ägarandel) Summa aktier Andelar: Kommuninvest ekonomisk förening Värmlandstrafik AB Summa andelar Finansiella anläggningstillgångar i koncernbolagen Summa andelar i koncernen Bostadsrätter: Sunnehus nr 2, 7 st Brf Broby, daghem Brf Broby, korttidshem Summa bostadsrätter Summa värdepapper, andelar, bostadsrätter m m Obligation, Kommuninvest AB /1700 tkr/ Summa långfristiga fordringar Summa finansiella anläggningstillgångar (not 11) Förråd, byggnadskontoret Exploateringsområden Summa förråd Förråd i koncernbolagen Summa förråd i koncernen 2013 2014 5,0 0,9 0,1 0,3 0,1 6,3 5,0 0,9 0,1 0,3 0,1 6,3 2,7 1,0 3,8 Sammanställd redovisning 2013 2014 0,3 0,3 0,3 0,3 2,7 1,0 3,8 2,7 1,0 3,8 0,3 4,1 2,7 1,0 3,8 0,9 4,7 0,1 0,0 0,1 0,1 0,1 0,0 0,1 0,1 0,1 0,0 0,1 0,1 0,1 0,0 0,1 0,1 10,2 10,2 4,5 4,8 2,0 2,0 0,0 0,0 2,0 2,0 0,0 12,2 10,2 6,5 4,8 0,1 2,5 2,6 0,1 2,5 2,6 0,1 2,5 2,6 0,5 3,1 0,1 2,5 2,6 0,6 3,2 Förråden värderas till det lägsta av anskaffningsvärde eller det verkliga värdet på balansdagen. (not 12) Kundfordringar Diverse kortfristiga fordringar Därav fordringar på staten Därav fordran va Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa kortfristiga fordringar Kortfristiga fordringar i koncernbolagen Summa kortfristiga fordringar i koncernen 9,2 22,4 1,0 0,8 32,6 64,2 6,9 21,7 21,5 0,6 31,9 60,5 9,2 22,4 20,6 0,8 32,6 64,2 – 6,7 57,5 6,9 21,7 21,5 0,6 31,9 60,5 0,9 61,3 (not 13) Kassa, bank och postgiro Summa likvida medel Kassa, bank och plusgiro i koncernbolagen Summa likvida medel i koncernen – 1,8 – 1,8 13,9 13,9 – 1,8 – 1,8 3,4 1,6 13,9 13,9 5,9 19,8 (not 14) Ingående eget kapital Årets förändring Utgående eget kapital (eget kapital i koncernen) Summa 317,2 3,5 320,7 320,7 – 1,1 319,6 329,0 3,6 332,6 332,6 332,6 – 0,4 332,2 332,2 Rörelsekapital Anläggningskapital Summa eget kapital I eget kapital ingår: Ackumulerat driftresultat va-verk fr o m 2007 Ackumulerat driftresultat avfall fr o m 2007 Öronmärkt för pensionskostnader – 93,4 414,1 320,7 – 89,7 409,2 319,6 – 62,8 395,4 332,6 – 95,9 428,1 332,2 0,9 – 0,3 11,1 1,5 0,2 11,1 0,9 – 0,3 11,1 1,5 0,2 11,1 Räkenskaper 47 Kommunen (mkr) 2013 2014 Sammanställd redovisning 2013 2014 (not 15) Ingående avsättning Pensionsutbetalningar Nyintjänad pension Ränte- och basbeloppsuppräkningar Förändring av löneskatt Övrigt Utgående avsättning därav garantipensioner (exkl. löneskatt) 16,1 – 1,7 5,1 0,1 0,8 0,0 20,4 1,6 20,4 – 1,7 3,3 – 0,4 0,8 – 0,1 22,4 4,4 16,1 – 1,7 5,1 0,1 0,8 0,0 20,4 1,6 20,4 – 1,7 3,3 – 0,4 0,8 – 0,1 22,4 4,4 (not 16) Ingående avsättning Årets avsättning återställande av deponi/soptipp Rottneros Park Avsättning skatter Utgående avsättning 3,3 – 0,4 – 0,3 0,0 2,6 2,6 0,2 – 0,1 0,0 2,7 2,7 – 0,4 – 0,3 0,0 2,0 2,0 0,2 0,0 – 0,0 2,2 (not 17) Lån i bank och kreditinstitut ingående värde Årets amorteringar inklusive korrigeringar Nya lån Omklassificering till kortfristig skuld Summa Lån i koncernbolagen Summa lån i koncernen 100,0 0,0 – 8,0 0,0 92,0 92,0 0,0 15,0 0,0 107,0 100,0 0,0 – 8,0 0,0 92,0 200,4 292,4 92,0 0,0 15,0 0,0 107,0 202,6 309,6 (not 18) Kortfristiga skulder Leverantörsskuld Övriga kortfristiga skulder därav personalens källskatt Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter därav räntekostnader därav särskild löneskatt därav pensionskostnader därav semesterlöneskuld därav avräkning kommunalskatt 29,6 10,5 9,1 95,3 0,3 1,7 18,1 42,3 0,3 135,5 28,0 10,0 8,5 103,6 0,3 0,7 18,2 45,1 4,6 141,5 29,6 10,5 9,1 95,3 0,3 1,7 18,1 42,3 0,3 135,5 9,3 144,8 28,0 10,0 8,5 103,6 0,3 0,7 18,2 45,1 4,6 141,5 14,1 155,6 0,4 180,4 2,5 1,9 15,3 2,4 202,9 0,3 196,0 7,1 1,8 14,2 2,4 221,8 0,6 0,0 0,0 0,0 15,3 2,4 18,3 0,3 0,0 0,0 0,0 14,2 2,4 16,8 Leverantörsskulder i koncernbolagen Summa kortfristiga skulder i koncernen (not 19) Borgen för egna hem Borgen till Sunne Bostads AB Borgen till Sunne Turism AB Borgen till Rottneros Park Trädgård AB Borgen till Bostadsrättsföreningar Borgen till ideella/övriga föreningar/organisationer Summa borgensåtaganden Infriade borgensåtaganden under året 0 st Sunne kommun har i augusti 1996 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per 2014-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, del i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Sunne kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2014-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 299 mdkr och totala tillgångar till 291 mdkr. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 369 mkr vilket motsvarar 0,12 % av de totala förpliktelserna och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 359 mkr, 0,12 % av de totala tillgångarna. Räkenskaper 48 Kommunen (mkr) (not 20) Avser pensionsrätter intjänade före 1998-01-01 enligt den s k blandmodellen och enligt pensions- och försäkringsavtalet PFA98. Varav: Ingående avsättning Förmånsbelopp Aktualisering Pensionsutbetalningar Ränteuppräkning Personalförändringar Övrigt Beräknad särskild löneskatt på skulden Summa pensionsåtaganden Förpliktelsen minskad genom försäkring Överskottsmedel i försäkringen Aktualiseringsgraden, utredningsprocent Kommunsstyrelsens ordförande som fullgör sitt uppdrag på heltid, omfattas av pensionsreglement för förtroendemän (PRF-KL/PBF) där rätt till visstidspension ingår. Visstidspension utbetalas fram till tidpunkten för ålderspensionen. Antal visstidsförordnanden (not 21) Ej uppsägningbara operationella leasingavtal Överstigande 3 år Med förfall inom 1 år Med förfall inom 1-5 år Med förfall senare än 5 år Summa Sammanställd redovisning 2013 2014 2013 2014 232,5 275,1 232,5 275,1 220,7 4,1 2,6 – 7,8 1,2 – 0,1 11,8 232,5 – 2,8 0,4 – 8,2 – 1,7 1,9 – 0,8 220,7 4,1 2,6 – 7,8 1,2 – 0,1 11,8 232,5 – 2,8 0,4 – 8,2 – 1,7 1,9 – 0,8 56,4 288,9 53,7 275,1 56,4 288,9 53,7 275,1 42,9 0 99 42,9 0 99 42,9 0 99 42,9 0 99 3 3 3 3 20,7 59,0 70,1 129,1 20,6 49,8 41,6 111,9 20,7 59,0 70,1 129,1 20,6 49,8 41,6 111,9 – 65,5 3,0 – 62,6 – 49,8 0,3 – 49,6 – 65,5 3,0 – 62,6 – 6,4 – 69,0 – 49,8 0,3 – 49,6 – 2,3 – 51,9 0,0 0,0 0,0 0,0 3,4 0,0 1,1 4,5 0,0 0,0 0,0 0,0 3,4 0,0 1,1 4,5 0,0 – 0,3 0,5 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 – 0,3 0,5 0,2 0,9 1,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 NOTER TILL KASSAFLÖDESREDOVISNINGEN (not 22) Förvärv av materiella anläggningstillgångar Investeringsutgifter enligt redovisning Investeringsinkomster enligt redovisning Summa nettoinvesteringar Nettoinvesteringar i bolagen efter eliminieringar Summa nettoinvesteringar i koncernen Försäljning av materiella anläggningstillgångar Försäljningsprovisioner m m Reavinster/förluster Summa (not 23) Förvärv av finansiella tillgångar Sunne Bostads AB Rottneros Park Kommuninvest Summa Förvärv av finansiella tillgångar i koncernbolagen Summa förvärv av finansiella tillgångar i koncernen Försäljning av finansiella tillgångar Reavinster Summa Försäljning av finansiella tillgångar i koncernbolagen Summa förvärv av finansiella tillgångar i koncernen Räkenskaper 49 Kommunen (mkr) (not 24) (not 25) Långfristiga fordringar, utlåning Amortering av långfristiga fordringar Summa Förändringar av långfristiga fordringar i koncernbolagen Summa långfristiga fordringar i koncernen Långfristig upplåning Amorteringar Summa Förändringar av långfristiga skulder i koncernbolagen Summa långfristiga skulder i koncernen 2013 2014 0,7 2,0 0,0 2,0 0,7 – 8,0 0,0 – 8,0 – 15,0 0,0 – 15,0 Sammanställd redovisning 2013 2014 0,7 0,0 0,7 0,0 0,7 – 8,0 – 12,1 – 20,1 2,0 0,0 2,0 2,0 – 15,0 0,0 – 15,0 – 2,2 – 17,2 Räkenskaper 50 Driftredovisning Per verksamhetsområde Verksamhet (mkr) Gemensam kommunverksamhet Nämnd- och styrelseverksamhet Infrastruktur, skydd m m Fritid och kultur Pedagogisk verksamhet Vård och omsorg Särskilt riktade insatser Affärsverksamhet Summa 2013 Kostnader Intäkter – 172,8 – 7,5 – 56,2 – 31,7 – 359,6 – 320,9 – 39,0 – 48,9 – 1 036,6 Per verksamhetsområde Per nämnd (mkr) Kommunstyrelsen Räddningsnämnden Bildningsnämnden Socialnämnden Miljö- och byggnadsnämnden Kommunrevisionen Överförmyndarnämnden Valnämnden Summa Räkenskaper 2014 Netto Kostnader Intäkter 146,1 – 26,7 0,4 – 7,0 15,3 41,0 3,9 – 27,8 73,0 – 286,6 60,6 – 260,3 37,9 – 1,1 40,0 – 8,9 377,3 – 659,3 – 178,4 – 8,6 – 57,4 – 35,5 – 377,8 – 328,9 – 39,2 – 54,1 – 1 079,8 2013 Kostnader Intäkter – 290,2 – 10,3 – 389,4 – 337,2 – 7,4 – 0,4 – 1,6 – 0,0 – 1 036,6 152,2 – 26,2 1,2 – 7,4 15,1 – 42,3 6,3 – 29,2 82,6 – 295,2 63,2 – 265,6 39,6 0,4 45,1 – 9,0 405,2 – 674,6 2014 Netto Kostnader Intäkter 216,3 – 73,9 0,5 – 9,8 76,9 – 312,4 80,2 – 257,0 3,0 – 4,5 0,0 – 0,4 0,4 – 1,1 0,0 – 0,0 377,3 – 659,3 – 295,4 – 10,5 – 410,1 – 352,6 – 8,0 – 0,5 – 1,9 – 0,7 – 1 079,8 Avvikelse mot 2014 års budget Netto Kostnader Intäkter Netto – 5,8 0,8 1,2 – 3,3 – 17,2 – 14,4 – 2,6 – 5,8 – 47,1 4,7 0,6 – 0,6 2,5 11,7 9,8 5,8 6,9 41,3 – 1,1 1,3 0,6 – 0,8 – 5,5 – 4,7 3,2 1,1 – 5,8 Avvikelse mot 2014 års budget Netto Kostnader Intäkter Netto 220,8 – 74,5 0,6 – 10,0 88,6 – 321,5 91,3 – 261,2 2,7 – 5,4 0,0 – 0,5 0,7 – 1,2 0,5 – 0,2 405,2 – 674,6 – 12,5 0,0 – 19,6 – 15,5 0,4 0,0 0,1 0,0 – 47,1 12,5 0,1 13,9 14,5 – 0,2 0,0 0,3 0,3 41,3 – 0,0 0,1 – 5,7 – 1,0 0,2 0,0 0,3 0,3 – 5,8 51 Investeringsredovisning Per verksamhetsområde Verksamhet (mkr) 2013 2014 Utgifter Inkomster Gemensamma lokaler/ verksamhet Fysisk och teknisk planering Gator, vägar, parker och turism Fritid och kultur Pedagogisk verksamhet Särskilt inriktade insatser Vård och omsorg Bostäder, industri, vatten och avfall Summa Netto Utgifter Inkomster Avvikelse mot 2014 års budget Netto Utgifter Inkomster Netto – 8,4 – 13,3 – 7,0 – 5,8 – 30,2 0,0 – 0,8 0,8 0,0 0,2 0,9 1,1 0,0 0,0 – 7,6 – 13,3 – 6,8 – 4,9 – 29,2 0,0 – 0,8 – 6,4 – 7,5 – 4,1 – 0,1 – 28,6 – 0,1 – 1,4 0,0 0,0 0,3 0,0 0,0 0,0 0,0 – 6,4 – 7,5 – 3,9 – 0,1 – 28,6 – 0,1 – 1,4 0,7 1,5 5,9 0,0 0,7 – 0,1 1,5 0,0 0,0 0,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,7 1,5 6,1 0,0 0,7 – 0,1 1,5 0,0 – 65,5 0,0 3,0 0,0 – 62,6 – 1,5 – 49,8 0,0 0,3 – 1,5 – 49,6 2,0 12,1 0,0 0,3 2,0 12,4 Redov Redov 2012 2013 Redov 2014 Budget 2014 Total – 3,1 – 2,1 – 0,2 – 0,1 – 5,3 0,0 – 2,2 – 1,0 – 0,9 – 13,6 – 1,3 – 3,4 – 2,5 – 0,2 0,1 2,1 4,0 1,5 0,0 – 1,7 – 0,3 0,3 – 4,9 – 4,7 – 0,4 – 2,5 – 11,1 – 23,7 – 3,7 – 2,8 – 25,6 – 7,0 – 5,3 – 2,9 – 1,7 – 13,6 – 1,3 – 3,4 – 2,5 Specifikationer av större projekt (mkr) Utgifter Energiinvesteringar Lokaler förskola Centrumplanering Åtgärder kring Fryksdalsbanan Stamnät bredband Arenaområdet Sammanslagning gymnasieskolan Va Mårdvägen Bro över Frykensundet Östra skolan Renovering Skäggebergskolan Ny förskoleavdening Barnens Hus Lokal Lernia Fryxellska skolan Redov 2006-2011 – 4,0 0,0 – 3,1 – 0,4 – 2,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 – 2,4 – 0,9 – 0,2 – 0,7 – 7,4 – 2,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 – 1,6 – 20,7 – 0,2 – 1,7 – 10,8 – 4,7 – 3,0 – 1,8 – 0,8 0,0 – 0,1 0,0 0,0 Räkenskaper 52 Särredovisning av vattenoch avloppsverksamheten Ansvarsområden Vattenförsörjning Avloppsverksamhet Ekonomiskt resultat Va-verksamhetens resultat i sammanfattning (mkr) 2012 2013 2014 Intäkter 21,9 23,5 24,2 Kostnader 21,8 22,9 23,7 Nettokostnad – 0,1 – 0,6 – 0,5 0,0 – 0,9 – 0,1 + 0,1 – 0,3 + 0,4 0,4 0,0 1,1 Budget Avvikelse mot budget Nettoinvesteringar Verksamhetens ansvar Vatten- och avloppsverksamheten ansvarar för kommunens allmänna vatten- och avloppsanläggningar. Vattenproduktionen sker vid tolv vattenverk. Ledningsnätet omfattar ungefär 15 mil markoch sjölagda vatten-, avlopps- och dagvattenledningar. I ledningsnätet finns omkring 30 pumpstationer och fem tryckstegringsstationer samt två större reservoarer. Cirka 3 000 kunder är anslutna till det kommunala vatten- och avloppsnätet. Ytterligare cirka 4 000 enskilda avloppsanläggningar finns i kommunen. Viktiga händelser under året Vatten- och avloppsnätet: Renoveringen av va-ledningarna på Mårdvägen och Sommarvägen blev färdig. På Sommarvägen kvarstår asfaltering. Arbete med avloppsledning och ny huvudpump station i S Borgeby påbörjades. Vid skyfall och oväder i augusti översvämmades Storgatan, bland annat bibliotekets källare, garage i polishuset och källare i Livinghuset drabbades. Särredovisning av vatten- och avloppsverksamheten 53 Va-verk: Rottneros tryckstegringsstation renoverades med en ny pumpenhet från Grundfos. Övrigt: Arbete med förbättrad arbetsmiljö vid slamhämtning från enskilda avloppsanläggningar fortsatte. Hämtning och fakturering styrs numera från tekniska kontoret. Måluppfyllelse Mål Indikator Resultat Måluppfyllelse Trend Vattenkvalitet enligt t ex andel bakterier i dricksvattnet Livsmedelsverkets krav. Avloppsrening enligt t ex fluorhalt i dricksvattnet t ex utsläppskrav på avloppsvattnet Uppfylldes. zz ÎÎ myndighetskrav. t ex fosforhalt Uppfylldes. zz ÎÎ Avser Öjerviks och Sunnes reningsverk. Internkontroll Framtidsspaning Vattenverken inspekterades av miljöenheten. Inspektionen gav inga belastande anmärkningar, förutom vissa krav på förbättringar av rutiner och dokumentation. Kvaliteten på levererat vatten för allmän förbrukning från vattenverken uppfyllde Livsmedelsverkets krav. Avloppsvatten omhändertogs och renades vid Sunne reningsverk i enlighet med myndigheternas krav. Några av de mindre reningsverken hade något förhöjda utsläppsvärden, framför allt beroende på höga flöden i samband med mycket nederbörd. Den nya råvattenbrunnen i Öjervik blir klar 2016–2017. Arbetet med del två i vatten- och avloppsplanen fortsätter, liksom det med att ta fram en vatten- och avloppspolicy. Utökat va-nät i S Borgeby färdigställs. Utbytet av va-ledningar i Vårvägen görs klart. Utökat va-nät fortsätter enligt plan. Stort önskemål finns om ytterligare utökning av utanför ordinarie plan. Resurser för projektering och genomförande inventeras. Arbetet med att minska läckor i vattenledningsnätet fortsätter. Även mängden ovidkommande vatten till spillvattennätet behöver minskas. Investeringar Utbytet av va-ledningar på Mårdvägen och Sommarvägen. Avloppsledning och pumpstation i S Borgeby. Särredovisning av vatten- och avloppsverksamheten 54 Nyckeltal Vatten och avlopp Årsavgift för villahushåll med förbrukning på 150 m³ 2012 2013 2014 Producerat dricksvatten, m³ 750 036 894 398 741 139 Försäljning dricksvatten, m³ 549 032 533 282 (inklusive moms) Typ av avgift (kronor) 2013 2014 833,75 833,75 850,43 Förbrukningsavgift 4 500,00 4 500,00 4 590,00 Försäljning Bostadsenhetsavgift 1 728,75 1 728,75 1 763,33 avloppsvatten, m³ Dagvattenavgift 135,00 135,00 137,70 7 197,50 7 197,50 7 341,46 Renat avloppsvatten, m³ 507 034 1 271 111 1 082 187 1 214 028 433 256 472 644 479 969 TOTALT Intäkter (va-taxa), tkr, exklusive moms Grundavgift 2012 18 161 18 574 19 164 Rörlig taxa, vatten och Anslutningsavgift för en villafastighet på 800 m² avlopp, kr/m³, inklusive moms 30,00 30,00 30,60 (kronor inklusive moms) Särredovisning av vatten- och avloppsverksamheten 2012 2013 2014 86 104 86 104 87 823 55 Resultaträkning (mkr) 2012 2013 2014 21,8 21,8 19,5 1,3 1,0 0 23,5 23,5 20,5 2,2 0,8 0 24,2 24,2 21,4 1,7 0,7 0,4 – 19,0 – 11,1 – 4,7 – 3,1 – 21,4 – 11,4 – 7,0 – 3,0 – 22,2 – 11,8 – 7,4 – 3,0 2,9 2,1 2,0 – 2,8 – 1,5 – 1,5 Resultat före extraordinära poster Extraordinära kostnader 0,1 0,6 0,5 PERIODENS RESULTAT 0,1 0,6 0,5 Not 2012 2013 2014 7 49,8 49,8 46,9 46,9 45,1 45,1 8 1,1 1,1 51,0 0,8 0,8 47,7 0,6 0,6 45,7 9 10 0,2 0,1 0,3 0,3 0,6 0,9 0,9 0,5 1,4 Skulder Långfristiga skulder Lån av kommunen 50,7 46,8 44,3 Kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Övriga skulder Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 50,7 51,0 46,8 47,7 44,3 45,7 Verksamhetens intäkter Verksamhetens externa intäkter Brukningsavgifter Anläggningsavgifter Ersättning från andra kommuner Bidrag och försäljning Not 1 Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader Interna kostnader Avskrivningar 2 3 4 Verksamhetens nettokostnad Finansiella intäkter Finansiella kostnader 5 6 Balansräkning (mkr) Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR Eget kapital Eget kapital Årets resultat Summa eget kapital Räkenskaper 56 Noter (mkr) 2012 2013 2014 Not 1 Brukningsavgifter Anläggningsavgifter Ersättning från andra kommuner Bidrag och försäljning 19,5 1,3 1,0 0 20,5 2,2 0,8 0 21,4 1,7 0,7 0,4 Not 2 Drift- och underhållskostnader, vattenverk Drift- och underhållskostnader, vattennät Drift- och underhållskostnader, tryckstegring Drift- och underhållskostnader, avloppsreningsverk Drift- och underhållskostnader, spillvattennät Drift- och underhållskostnader, dagvattennät Drift- och underhållskostnader, pumpstationer – 1,8 – 1,3 – 0,2 – 4,7 – 1,7 – 0,8 – 0,6 – 2,0 – 1,2 – 0,5 – 4,2 – 2,2 – 0,5 0,8 – 1,6 – 1,4 – 0,3 – 4,2 – 2,5 – 0,7 – 1,1 Not 3 Drift- och underhållspersonal, tidsbaserad fördelning Handläggnings- och administrationskostnader, fördelade Övriga drift- och underhållskostnader – 2,2 – 2,2 – 0,3 – 4,2 – 2,5 – 0,3 – 4,1 – 2,6 – 0,7 Not 4 Totalt avskrivningsbelopp enligt kapitaltjänstbilaga varav belopp som belastar exploateringsverksamheten Av det totala anskaffningsbeloppet för det nya reningsverket (70 mkr) har 24 mkr räknats av och belastar i stället exploateringsverksamheten. – 3,9 – 0,7 – 3,7 – 0,7 – -3,7 – 0,7 Vatten- och avloppsreningsverk, avskrivning: 4–5 procent per år Ledningsnät, avskrivning: 2 procent per år Not 5 Det sker ingen mätning av likvidflöden från va-verksamheten. Not 6 Den ränta som belastar verksamheten avser internränteberäkning på bokförda värden av anläggningstillgångar (2,9 procent). Not 7 Vattenverk, ledningar med mera, ingående värde Årets inköp Årets avskrivningar Utgående värde 8,6 0,4 – 0,7 8,3 8,3 0 – 0,5 7,8 7,8 0,4 – 0,5 7,8 Avloppsreningsverk, ledningar med mera, ingående värde Årets inköp Årets avskrivningar Utgående värde 44,1 0 – 2,5 41,6 41,6 0 – 2,5 39,1 39,1 0,7 – 2,5 37,3 Del av reningsverksprojektet som belastar exploateringsverksamheten Ingående värde Årets avskrivning Utgående värde 19,7 – 0,7 19,0 18,9 – 0,7 18,3 18,2 – 0,7 17,5 Not 8 Kundfordringar 1,1 0,8 0,6 Not 9–10 Eget kapital för va-redovisning ingår som en del av kommunens egna kapital, se not 20 i kommunens redovisning. Ackumulerat resultat från 2007 Resultat de 3 senaste åren 0,3 0,4 0,9 1,3 1,4 1,2 Räkenskaper Nämnderna 58 Kommunstyrelsen Ordförande: Ola Persson Förvaltningschef: Olle Edgren Ansvarsområden Ledningsfunktion Styrfunktion Ekonomisk förvaltning Personalpolitik Utveckla den kommunala demokratin Samhällsbyggnadsfrågor Trygghetsfrågor Informationsverksamhet Ekonomiskt resultat Nämndens resultaträkning (mkr) 2012 2013 2014 Intäkter 210,9 216,3 220,8 Kostnader 283,8 290,2 295,3 Nettokostnad 72,9 73,9 74,5 Budget 68,8 72,8 74,5 Avvikelse mot budget – 4,1 – 1,1 – Nettoinvesteringar 33,4 27,7 19,3 2012 2013 2014 149 Medarbetare Årsarbetare 146 147 Genomsnittlig ålder 50 51 51 Kvinnor, procent 57 58 53 Män, procent 43 42 47 Sjukdagar per anställd 15 16 17 Styrelsens ansvar Kommunstyrelsens verksamhet regleras i kommunal lagen och i ett reglemente som kommunfullmäktige antagit. Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan som ska leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och ekonomi, ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet samt ha ett övergripande ansvar och en helhetssyn på kommunens verksamhet. Till kommunstyrelsens stöd finns kommunkansliet, ekonomiavdelningen, personalavdelningen, arbetsmarknadsenheten, tekniska enheten, it-enheten och kostenheten. Enheternas uppgift är att ge administrativt stöd och service åt kommunfullmäktige, kommun styrelsen, andra förvaltningar, kommuninvånare och företag. Kommunstyrelsen 59 Viktiga händelser under året Fastigheten Sunne Leran 3:166 köptes in som centrumnära strategiskt markinnehav för bostadsändamål. Beslut om försäljning och byte av mark och skogsinnehav: Sunne Prästgård 1:4, Sunne Torvnäs 1:2 och en del av fastigheten Bergskog 1:1. Industri fastigheten Sunne Holmby 2:10 såldes till Conductor AB. Beslut om försäljning av fastigheten Södra Borgeby 1:50 (f.d. skola) under förutsättning att den blir omtaxerad till privatbostad. Ärendet är överklagat. Kommunstrategi för 2014−2025 antas av kommunfullmäktige. Den innehåller vision, övergripande mål och kvantitativa mål. Sunnemodellen antas av fullmäktige och används i dialogen med medborgarna. Kommunen yttrade sig kritiskt över länsstyrelsens förslag till utvidgat strandskydd, upp till 300 meter från strandlinjen. Markanvisningsavtalet med Lecab Fastigheter AB om nya bostäder på Nilssontomten förlängdes till den 1 juli 2016. En ny politisk och förvaltningsorganisation beslutades. Den ska bidra till en helhetssyn på all kommunal verksamhet och göra organisationen effektivare och enklare. Kommunstyrelsen får ansvaret för såväl barn och utbildning som vård och omsorg och socialtjänst. Bredbandsutbyggnaden (fibernätet) fortgår. Full mäktige beviljade ytterligare 4,8 mkr, till totalt 26 mkr. Det finns 30 fiberföreningar som tillsammans täcker hela kommunens yta utanför tätorten. Inklusive tätorten har nu 95 procent av alla fastigheter möjlighet att ansluta sig till fiber. Skanova erbjöd villaägare i tätorten att på kommersiella villkor ansluta sig till Skanovas fibernät, utan att bilda förening. En tillfällig fullmäktigeberedning, Framtidens äldre omsorg, tillsattes. Den har ett bredare perspektiv än enbart boende. Kommunfullmäktige ställer sig positiv till en fråga från Karlstads kommun, om samarbete kring biogasproduktion. Det behövs dock mer information om vad samägande innebär, innan ett beslut kan tas. Kommunfullmäktige diskuterade Värmlandsstategin ”Värmland ett skönare liv”. Strategin är starkt kopplad till Europa 2020-strategin och Sunnes egen kommunstrategi. Ett nytt serverrum med betydligt högre säkerhet togs i bruk och hela server- och datalagringsplatt formen samt centrala routrar byttes ut. Från och med maj levereras kylda matlådor till kunder i ordinärt boende tre dagar i veckan från Allegården. Måluppfyllelse Mål Indikator Mål Resultat Målupp Trend fyllelse Attraktiv livsmiljö Hur många fler/färre invånare har kommunen fått under de fem senaste åren? (2009–2014, KKiK) procentuell förändring – 2,0 – 1,8 zz ÒÒ 8,4 8,4 zz ÎÎ 5,0 7,4 ÔÔ Vad tror/tycker kommuninvånarna om kvaliteten på dricksvattnet i kommunen? (SCB) medelvärde av betyg Hur högt är sjukpenningtalet bland kommunens antal utbetalade heldagar invånare? (KKiK) med sjukpenning och arbetsskadesjukpenning per registrerad i åldrarna 16–64 år Uthållig kommun Hur effektiv är kommunens hantering och återvinning av procent återvunnet hushållsavfall? (KKiK) material 35 33 Hur stor är andelen inköpta ekologiska livsmedel? (KKiK) procent 12 10 8,5 8,1 ÎÎ ÒÒ ÒÒ 7,5 7,4 ÒÒ 15 – 1,4 ÔÔ Vad tycker kommuninvånarna om sophämtningen? (SCB) medelvärde av betyg Vad tycker kommuninvånarna om renhållning av allmänna platser och parker i kommunen? (SCB) medelvärde av betyg Hur många fler/färre förvärvsarbetare har tillkommit/ förändring i antal per försvunnit i kommunen? (KKiK) 1 000 invånare Kommunstyrelsen 60 Mål Indikator Mål Resultat Målupp Trend fyllelse Utveckla demokratin Hur väl möjliggör kommunen för medborgarna att delta i kommunens utveckling? (KKiK) procent av maxpoäng Total sjukfrånvaro procent av sammanlagd arbetstid 70 76 3,5 4,3 zz ÒÒ ÒÒ Trend = förändring mellan 2013–2014. KKiK = Kommunens kvalitet i korthet, årlig undersökning. SCB = Statistiska centralbyrån, undersökning vartannat år. Ekonomiskt resultat Verksamhet (mkr) Bruttokostnad Budgetavvikelse Gemensam kommunadministration 70,7 +1,0 Kostverksamhet 33,4 – 0,6 Gemensamma lokaler 74,3 – 1,5 Nämnd- och styrelseverksamhet Infrastruktur och skydd Fritid och kultur Vård och omsorg 3,9 + 0,2 38,8 + 0,3 3,7 – 0,4 1,6 0 Arbetsmarknadsåtgärder 14,8 – 0,2 Affärsverksamhet 54,1 + 1,1 Budgetavvikelsen för kommunstyrelsen var –0,02 mkr. Större avvikelser (mkr) Verksamhet Avvikelse Kommentar Fastigheter drift + 0,9 Större intäkter från skogsinnehav. Lägre kostnader för fjärrvärme än beräknat. Fastigheter underhåll – 2,5 Budgeterad underhållskostnad är 67 kr/m². Det har under flera år inte räckt till. Insatser gjordes på bland annat på Fryxellska skolan, Östra skolan och Kvarngatan 6. Kostnaderna för vägbelysning var högre än tidigare år. En av orsakerna var icke Gata och park – 0,4 planerat utbyte av dåliga vägstolpar. Upphandling och projektering av vissa planerade renoveringsprojekt tog längre tid än beräknat och hanns inte med under 2014 utan kommer att utföras under Va-verksamhet + 0,4 våren 2015. Kostenheten hade ett stort underskott 2012 (2,3 mkr) och har sedan jobbat hårt för att anpassa verksamheten efter budgetförutsättningarna. 2013 var Kost Kommunstyrelsen – 0,6 resultatet – 1,3 mkr och 2014 var det – 0,6 mkr. 61 Internkontroll En plan för internkontroll antogs av kommunstyrelsen i januari. Planen består av 12 kontrollpunkter som alla betades av. Några exempel på genomförda kontroller: Process: Nyanslutning av va-abonnenter Kontrollmoment: Kontroll av att ny abonnent får rätt uppgifter i debiteringssystemet. Resultat: Stickprov visade rätt hantering i debiteringssystemet. Åtgärder: Inga. Process: Representation Kontrollmoment: Granska att de gällande reglerna för representation följs. Resultat: Stickprov, 34 transaktioner på slag 71000 granskades, både vad gällde betalnings underlagets innehåll (datum, ändamål och del tagare) samt att momsen var rätt redovisad. Betalningsunderlagets innehåll - 2 underlag saknade anteckning. - 3 underlag saknade uppgift om ändamål. - 2 underlag saknade uppgift om deltagare. Rätt redovisad moms Alla transaktioner hade rätt redovisad moms. Åtgärder: Påminnelse till alla beslutsattestanter om tillämpningsrutiner vid representation (200706-12, KS § 101) och information till administrativ personal på bokslutsinformationen i november. En månadsvis kontroll av slag 71000 under en sexmånaders period för att säkerställa att gällande rutiner följs. Personlig kontakt med de ansvariga där rutinen inte följdes. Samtliga kontroller redovisas varje år i förvaltningschefens återrapportering. Investeringar Utbyggnaden av stamnät för bredband pågår. I de flesta föreningar är arbetet slutfört. År 2014 investerades 5,5 mkr. Total budget för projektet är 26 mkr. I kommunala fastigheter gjordes särskilda energiinvesteringar för cirka 3 mkr, exempelvis bergvärme anläggning vid Bergskog, fjärrvärmeanslutning av Fryxellska skolan samt arbeten i samband med ombyggnaden vid Östra skolan. Va-ledningarna på Mårdvägen byttes ut till en kostnad av 1 mkr. Framtidsspaning Den nya politiska organisationen och förvaltningsorganisationen (så kallad utskottsorganisation) träder i kraft från och med 2015. Sju verksamhetschefer med uppdrag att utforma respektive enhet i organisationen tillsattes. En första utvärdering ska ske efter två år. En ny kommunchef rekryteras 2015 på grund av pensionsavgång. Arbetet med att minska fastighetsbeståndet bör prioriteras under mandatperioden. I Värmland pågår ett inköps- och beställningsprojekt som kan resultera i mer samarbete inom länet och i gemensamma system. Syftet är att få bättre kontroll på inköp och att de görs inom ramavtalen. Fokus lades på upphandlingsformer i kost enheten och att det tillagas hållbara och klimatsäkra måltider med ekologiska produkter. MSB har gjort en undersökning av ras- och skredrisker i ett stort antal kommuner. I Sunne finns elva områden utpekade, där vidare undersökning bör göras. Juridiskt bedöms att kommunen inte har ekonomiskt ansvar för att genomföra undersökningar eller åtgärder. En strategi för hur dessa frågor ska hanteras bör behandlas av kommunstyrelsen. En utredning om vilket insamlingssystem för avfall som passar Sunne bäst ska startas. Ett eventuellt separat system för insamling av matavfall är möjligt tidigast från 2017−2018. Kollektivtrafikens utveckling 2016–2025 är en stor framtidsfråga för Värmland. Under 2015 startar en process där trafikförsörjningsprogrammet ska ses över. Det är ett viktigt politiskt styrdokument där den övergripande trafikstrategin för Värmland formas. Programmet innehåller bland annat vision, syfte, konkreta målområden och ambitionsnivåer kopplade till det ekonomiska ramverket. Nuvarande ekonomiska beslut gäller till och med 2016. Med de ambitioner som uttryckts i planen kan nivån på ägarbidraget till Värmlandstrafik beräknas stiga. Arbetsmarknadsenhetens sammanlänkning av vuxenutbildning med arbetsmarknadsinsatser var lyckad. Det framtida rekryteringsbehovet kräver att man gör allt för att inkludera så många som möjligt i arbetslivet. Kommunstyrelsen 62 Nyckeltal 2012 2013 2014 114 270 115 034 115 888 321 348 343 69 71 91 Fastigheter BTA, m2 Driftkostnader, kr/m2 Underhåll, kr/m2 Kapitalkostnader, kr/m 2 Totalkostnad, kr/m2 249 215 208 638 633 642 750 036 894 398 741 139 Vatten och avfall Producerat dricksvatten, m3 Försäljning producerat dricksvatten, m 507 034 549 032 533 282 1 271 111 1 082 187 1 214 028 433 256 472 644 479 969 1 164 1 244 1 609 Va, kr/m3 24,00 24,00 24,48 Sophämtning, kr/år (inklusive fast avgift) 1 328 1 328 1328 Vatten och avlopp, procent 100 102 102 Avfall, procent 102 102 100 593 693 612 1 454 3 Renat avloppsvatten, m3 Försäljning av renat avloppsvatten, m3 Avfall till tipp, ton Avgifter (exklusive moms) Täckningsgrader Arbetsmarknadsenheten, med flera Personer i åtgärder (inklusive feriearbeten) Antal datorer (i administrativt nät och skolnät) Antal inkommande e-postmeddelanden, medelvärde per dygn Varav riktiga e-postmeddelanden, ej skräppost – andel skräppost, procent Antal leverantörsfakturor – andel elektroniska, procent Kommunstyrelsen 1 000 1 355 45 492 16 169 7 161 2 187 2 450 2 686 94 85 62 35 153 36 157 38 771 58 56 60 63 Räddningsnämnden Ordförande: Ingvar Jansson Förvaltningschef: Lennart Edvardsson Ansvarsområden Räddningstjänst enligt lag (SFS 2003:778) om skydd mot olyckor. Tillsyn enligt lag (SFS 2003:778) om skydd mot olyckor. Tillsyn enligt lag (SFS 2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor. Ekonomiskt resultat Nämndens resultaträkning (mkr) Intäkter 2012 2013 2014 0,5 0,5 0,6 10,0 10,3 10,5 Nettokostnad 9,4 9,8 9,9 Budget 9,5 9,8 10,0 Avvikelse mot budget 0,1 0,0 0,1 Nettoinvesteringar 3,4 0,0 0,0 2012 2013 2014 4 5 5 43 49 50 5 5 6 Män, procent 95 95 94 Sjukdagar per anställd 38 1 17 Kostnader Medarbetare Årsarbetare Genomsnittlig ålder Kvinnor, procent Räddningsnämnden 64 Nämndens ansvar Framtidsspaning Räddningsnämnden har ansvaret för kommunens räddningstjänst. Den ska utöva tillsyn och se till att lagarna om skydd mot olyckor och om brandfarliga och explosiva varor följs. Räddningstjänsten ska hjälpa till vid större händelser som påverkar viktiga samhällsfunktioner. Räddningstjänsten planeras och organiseras för att kunna påbörja och genomföra räddnings insatser så snabbt och effektivt som möjligt. Den ska även förebygga bränder och andra olyckor. Räddningstjänstens övningsplats intill Holmby återvinningsstation börjar byggas 2015. Den kommer att underlätta övning och fortbildning av räddningspersonalen. Ett utvecklingsområde är att nödställda ska nås av snabbare ingripande vid olyckor oavsett var i kommunen man befinner sig. Det bör kunna ske med bättre samverkan mellan kommunala verksamheter och ökad grannsamverkan i byarna. Möjligheten att inrätta en så kallad FIP (första insatsperson) ska utredas. Viktiga händelser under året Nyckeltal All räddningspersonal genomgick motorsågs utbildning för att få använda motorsåg i yrkesmässig verksamhet. Personal från räddningstjänsten i Sunne deltog i släckningsarbetet vid den stora skogsbranden i Västmanland. Antal insatser 2012 2013 2014 23 38 32 Svårt skadade 7 13 13 Omkomna i trafikolyckor 1 0 2 21 23 23 0 1 1 15 31 16 1 1 0 Trafikolyckor Brand i byggnad Omkomna vid brand i byggnad Brand, ej i byggnad Omkomna vid drunkning Måluppfyllelse Säkerhets- och prestationsmålen i Handlingsprogram för förebyggande insatser och räddningstjänst i Sunne kommun 2011–2014 följdes upp och utvärderades i samband med mandatperiodens slut. Automatlarm, ej brand 55 47 41 I väntan på ambulans 56 62 55 Trygghetslarm Antal insatser totalt Kurser Verksamhet (tkr) Räddningsnämnden Räddningstjänst Rakel Kostnad Budgetavvikelse 51 0 9 634 2 265 50 Internkontroll Följande kontroller utfördes i enlighet med den interna kontrollplanen: Motverka och upptäcka mutbrott. Resultat: Nämndledamöter och tjänstemän informerades i ärendet. Uppföljning av tillsyn enligt LSO. Resultat: Av de 38 tillsyner som utfördes 2014 avslutades 34 ärenden inom den bestämda tidsfristen. Räddningsnämnden 17 16 248 244 19 23 41 251 314 683 Tillsyn enligt LSO 21 36 40 Tillsyn enligt LBE 5 7 7 Kursdeltagare Ekonomiskt resultat – 216 LSO: Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor. LBE: Lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor. 65 Bildningsnämnden Ordförande: Åsa Rådhström Förvaltningschef: Berit Westergren Ansvarsområden Barnomsorg Förskoleklass och grundskola Gymnasieskola Yrkeshögskola Vuxenutbildning och SFI Kultur Fritid Ekonomiskt resultat Nämndens resultaträkning (mkr) Intäkter Kostnader 2012 2013 2014 74,0 76,9 88,6 385,0 389,4 410,1 Nettokostnad 311,0 312,4 321,5 Budget 300,6 312,3 315,8 Avvikelse mot budget – 10,4 – 0,1 – 5,7 19,0 34,0 28,7 2012 2013 2014 432 432 438 47 47 47 Nettoinvesteringar Medarbetare Årsarbetare Genomsnittlig ålder Kvinnor, procent 74 75 75 Män, procent 26 25 25 Sjukdagar per anställd 14 16 13 Bildningsnämnden 66 Nämndens ansvar Nämndens verksamhetsområde omfattar förskola, pedagogisk omsorg, öppen förskola, skolbarnsomsorg, förskoleklass, grundskola, gymnasie skola, särskola, kommunal vuxenutbildning, SFI, yrkeshögskola (YH), uppdragsutbildningar och kommunens uppgifter inom distansutbildning. Även kultur- och fritidsverksamhet ingår. Kultur verksamheten innefattar huvudbibliotek, kulturskola och verksamhet i egen regi, men även stöd till annan kulturell verksamhet. I fritidssektorn ingår fritidsgård, simskola, verksamhetsdriften vid idrotts- och fritidsanläggningar samt stöd till organisationer och föreningar. Grundskolan Östra skolan med plats för 280 elever togs i drift till höstterminen. Här finns till en början elever som tidig are tillhört Åmbergsskolan och Rottneros skola. Grundskolan fick en ny skolindelning. Två rektorer har varsin skola i centralorten, två har ytterskolorna på varsin sida om Fryken. Grundskolan började med gemensamma rättningar och bedömningar av nationella prov i årskurs 3 och 6. Gemensam kompetensutveckling genom Matematiklyftet och NT-lyftet genomfördes. 19 förstelärare tillsattes i grund- och gymnasie skola. De ska bidra till högre kvalitet och bättre måluppfyllelse. Nyanlända och asylsökande elever finns i hela grund skolan och ger inspiration till både elever och personal. Viktiga händelser under året Barnomsorg Gymnasieskolan I januari öppnade den nybyggda förskolan Hasselbol. Antalet permanenta platser ökade med 48, men då den tillfälliga avdelningen Östra Loftet togs ur bruk blev den totala ökningen 32. Platserna fylldes snabbt och behovet av fler platser i tätorten kvarstår. Bokresan i förskolan satte igång. Varje avdelning valde ut en bok att arbeta med i barngrupperna under läsåret. Syftet är att utveckla barnens språk, betona vikten av att läsa och uppleva böcker samt ge pedagog erna möjlighet att inspireras av varandras metoder och bokval. Utvecklingen på SG/Södra Viken var positiv och många elever sökte sig till skolan. Ljungbergsfonden bidrog med 800 tkr till utveckling av simulator verksamheten. Simulatorer för både skog och transport finns tillgängliga. SG/Södra Viken startade en grävmaskinistutbildning i naturbruksprogrammet. Den bidrog till att eleverna anlade en stor elevparkering. SG/Broby erbjöd nya individuella val i special idrott. Förutom fotboll finns nu hockey och ridning. Yrkeshögskola och uppdragsutbildning Yrkeshögskolan hade fulla klasser på fyra utbildningar som startade under hösten. Manusförfattarutbildningen beviljades ytterligare två intag. YH fick medel från: ett EU-projekt, Erasmus+, som ger studerande möjlighet att göra sin LIA (praktik) i andra europeiska länder Ljungbergsfonden (472 tkr) för att kunna investera i ett innovationsrum och i ett nytt mätinstrument till tryckpressen. Även fortbildning ingår i projektet. Uppdragsutbildningen försåg branschen med utbildning både regionalt, nationellt och internationellt. Bildningsnämnden 67 VUX, SFI, Lärcenter Fritidsverksamhet Kommunens vuxenutbildning hade cirka 225 del tagare. I januari var eleverna på SFI cirka 40, medan de i juni var omkring 100. Ytterligare en ökning väntas i samband med att asylsökande får uppehållstillstånd 2015. Ökningen innebar att lärarna utökats med två heltidstjänster och verksamheten flyttade till större lokaler. Ängenleden, en 17 km lång vandringsled i Gräsmark, invigdes. Leden ingår i en omfattande värmländsk folkhälsosatsning för att locka invånare och turister ut i naturen. Den omfattande höststormen orsakade stora skador i bland annat Sundsbergs och Åmbergs friluftsområden. Återställandet fortsätter 2015. Några av de arrangemang som kommunens fritidsverksamhet arrangerade eller stöttade var: det internationella rullskidloppet med 10 000 besökare villamässan i Sparbankshallen med 8 000 besökare. cuper i ishockey och fotboll som lockade deltagare från både Sverige och Norge jaktmässan i Rottneros Park som drog stor publik. Kulturverksamhet Kulturverksamheten anordnar varje år flera olika arrangemang, bland annat: Nordisk barn- och ungdomsfestival, kulturveckan Tunströmdagen UKM Medeltidsfesten. Biblioteket ökade antalet besök med över 40 000 till 189 505. Den dramatiska ökningen beror dels på att en ny räknare installerats och att fler grupper besökte biblioteket. Ett nytt bibliotekssystem sammankopplat med övriga bibliotek i länet installerades. Det ger en betydligt bättre service åt låntagarna. En trend är att lån av e-böcker ökar. Kulturskolan hade 546 elever, varav 249 hade musik undervisning och 297 dans, bild, drama eller kör. Bildningsnämnden 68 Mål Indikator Mål Resultat Mål- Trend uppfyllelse Antal inskrivna barn per anställd (2013). 5,7 5,7 zz ÎÎ 100 65 ÎÎ 100 76 ÔÔ 100 93 210 198 ÔÔ ÔÔ ÎÎ ÒÒ ÔÔ ÒÒ ÒÒ ÒÒ ÒÒ Hur stor del av dem som erbjuds plats inom förskoleverksamheten får plats på önskat datum? (2013) procent Vilka resultat når eleverna i årskurs 3 i de genomsnittet av andelen som nationella proven? nått kravnivån i svenska och matematik, procent Vilka resultat når eleverna i årskurs 6 i de genomsnittet av andelen nationella proven? som nått kravnivån i svenska, matematik och engelska, procent Meritvärde årskurs 9. Elever i åk 9 som uppnått målen i alla ämnen. procent 100 75 Förskoleklass, elevernas arbetsmiljö. delaktighet i skolan, procent 100 81 Årskurs 4, psykosomatiska besvär. koncentrationssvårigheter, 0 15 procent Årskurs 7, särskilda stödinsatser. andel som EJ behöver, procent 100 82 Årskurs 7, skolmaten är bra. procent 100 66 Gymnasiet, årskurs 1, elevernas arbetsmiljö. inga svårigheter i skolarbetet, procent 100 89 procent 87 88 zz procent 87 63,3 ÔÔ procent 46 36 ÒÒ zz ÔÔ ÔÔ ÎÎ Andel som fullföljer gymnasiet inom 4 år. Andel med grundläggande behörighet till universitet och högskola *. Andel som börjar på universitet/högskola inom 3 år efter avslutad utbildning. Antal lån från kommunala bibliotek per invånare (2013). Antal lån (2014)**. Simkunnighet i årskurs 5, fr o m 2014 årskurs 6. procent 6,1 6,1 71 898 60 720 100 93 * Andelen med grundläggande behörighet till universitet och högskola som gått yrkesförberedande program sjönk. I och med GY11 ger ej de yrkesförberedande programmen grundläggande behörighet till universitet och högskola. Eleverna på dessa program kan dock genom tillval få behörighet. ** Halva 2013 ingick lån från bokbussen, cirka 10 000 lån. Bokbussen har stått för cirka 20 000 lån per år och togs ur bruk vid halvårsskiftet 2013. Bibliotekets lånesystem byttes ut, och talet för 2014 är delvis en uppskattning. Trend = förändring 2013–2014. Ekonomiskt resultat Verksamhet (mkr) Central administration Kostnad Budgetavvikelse 7,9 + 0,6 Kulturverksamhet 13,5 + 0,2 Fritidsverksamhet 12,2 – 0,6 Barnomsorg 60,0 – 1,8 Fritidshem och förskoleklass 20,7 + 0,4 133,3 – 4,0 74,8 – 1,7 – 0,9 + 1,1 Grundskola Gymnasiet och komvux Uppdrags- och YH-utbildning, Lärcenter Bildningsnämnden Fritidsverksamheten avviker negativt eftersom reparations- och underhållskostnaderna var höga. Eftersom kön till förskolan kvarstod kunde inte den planerade personalminskningen genomföras. Barnens totala närvarotid ökade också, vilket krävde tätare personalnärvaro hela dagen. Även behovet av förskoleplats sommartid ökade. I den pedagogiska omsorgen minskades personalen, men minskningen gav inte fullt utslag 2014. Behovet av att utöka antalet förskoleplatser kvarstår. 69 Fritids och förskoleklass hade ett litet överskott, medan grundskolan avvek negativt. Det var årskurs 7–9, interkommunala ersättningar och kostnader för skolskjuts som avvek från budget. Minskningen i elev underlaget får fullt utslag i högstadiet hösten 2015. Det är nödvändigt att anpassa verksamheten till ett stabilt elevunderlag på 380–400 elever kommande år. Även gymnasieskolan avvek negativt då SG/Broby tog in färre elever än budgeterat, och uppsägningarna i samband med utfasningen av fyra program för dröjdes. Fler åtgärder kan bli aktuella eftersom elevunderlaget fortsätter att minska. Yrkeshögskoleverksamheten avvek positivt och alla utbildningsplatser var fyllda. Internkontroll Bildningsnämnden kontrollerade sex områden: Att utvecklingssamtal hålls minst en gång per år med barn i förskolan: De flesta enheter erbjuder samtal en gång per termin. Inga åtgärder. Att hälsosamtalen hålls enligt ELSA:s riktlinjer: Riktlinjerna följs, inga åtgärder. Att rutinen för pedagogisk lunch följs: Rutinen följs, inga åtgärder. Uppföljning av investeringsstrategin: Riktlinjerna följs inte. Den föreslagna åtgärden är att rikt linjerna revideras och görs tydligare när det gäller ekonomisk uppföljning och ansvarsfördelning. Föreningsbidrag: För att få föreningsbidrag måste föreningarna lämna in redovisning som följer kommunens anvisningar. Bristfälliga underlag åter remitterades för komplettering innan bidragen betalades ut. Inga åtgärder. Att pedagogisk utredning görs innan insatser sätts in i skolan: Utredning utförs innan insatser sätts in. Inga åtgärder. Investeringar Förskolan Hasselbol blev färdig. Förskolan har en miljöinriktning och rymmer fyra avdelningar. Projektet visade en positiv avvikelse mot budget om 400 tkr. Byggandet av en ny förskoleavdelning i Lysvik fortlöper enligt plan och inflyttningen beräknas bli i februari 2015. Den nya förskoleavdelningen ersätter en tillfällig avdelning. Total kostnad för projektet var 4,1 mkr, varav 1,1 mkr är budgeterat på 2015. Iordningställandet av Östra skolan (före detta Brobyskolan) för F–6-verksamhet var klart till höstterminens start. Den nya skolan rymmer 280 elever och är initialt en sammanslagning mellan Rottneros skola och Åmbergsskolan. Projektet avvek –4,9 mkr från budget. Slutredovisning är sammanställd och projektet granskades av en utomstående revisor. Enligt investeringsplanen skulle en renovering av Skäggebergsskolan starta 2014. Därför evakuer ades halva Skäggebergsskolan skolan (åk 4–6) till Åmbergsskolan. Renoveringen upphandlades och arbetet sker i partnering . En plan för renovering av Skäggebergsskolan i etapper togs fram. Beslut om finansiering och igångsättning är inte taget. Sammanslagningen av gymnasieenheterna Brobyskolan och Broby Grafiska till gymnasieenheten SG/Broby slutfördes. Projektet avvek –1,7 mkr från budget. Överdraget finansierades genom omfördelning från SG/Brobys övriga investeringsprojekt och de övergripande investeringsmedlen. Bildningsnämnden 70 Framtidsspaning Kulturverksamhet Barnomsorg I kulturverksamheten fortsätter digitaliseringen och efterfrågan på e-böcker. Det finns en större medvetenhet och krav från den yngre genera tionen på aktiviteter i kommunen. Även invandring, decentralisering och en välmående äldre generation påverkar utbudet i kulturverksamheten. Det finns önskemål om utökade öppettider. Verksamheten utreder möjligheten att öppna tidigare och stänga senare på vissa enheter. Även barnomsorg på obekväm arbetstid utreds. Grundskola År 2015 får samtliga elever i kommunen tillgång till en inläsningstjänst. Ett projekt om Skoldatatek genomförs. Det beslutades att införa lärplattformen Office 365 i grundskolan med start på Fryxellska skolan för att underlätta kommunikation mellan lärare-elev-förälder/vårdnadshavare. Gymnasieskolan Samarbetet mellan de två gymnasieenheterna ska öka för att skolorna ska bli likvärdiga i alla avseenden. En stor utmaning är att båda skolorna ska attrahera elever. Fritidsverksamhet Sunne fortsätter vara en attraktiv plats för stora arrangemang och 2015 bjuder på: Svenskt mästerskap i pistolskytte (700 del tagare) Svenskt mästerskap i schack (600 deltagare) Svenskt mästerskap i cykel (400 deltagare) Riksmöte Lady Circle (700 deltagare) 8 nationslandskamper i fotboll Många cuper i fotboll och ishockey Sunne Jaktmässa Internationellt rullskidslopp Mallbacken i elitserien. Yrkeshögskola och uppdragsutbildning Det första halvåret 2015 ska medlen från Ljungbergsfonden användas för att genomföra projektet Interaktiv utbildningsmiljö på Broby Grafiska. Uppdragsutbildningen jobbar vidare med internationella projekt och med att bredda utbildningsutbudet för andra branscher. Nya YH-utbildningar ska sökas, liksom fortsatt beviljande av befintliga utbildningar. Nyckeltal Förskola, kr per barn 2013 2014 100 555 102 166 109 884 100 872 132 951 180 827 Pedagogisk omsorg, kr per barn Fritidshem, kr per barn 28 559 33 216 31 053 Förskoleklass, kr per elev 51 484 53 081 55 783 Grundskola, kr per elev 98 053 104 671 110 662 Grundsärskola, kr per elev 333 270 368 508 327 351 Gymnasiet, kr per elev 120 456 131 961 144 106 304 301 323 111 280 633 1 096 1 041 1 055 933 944 954 VUX, SFI, Lärcenter Gymnasiesärskola, Statsbidragen för yrkesutbildning minskar 2015. Det gör att färre elever kan erbjudas plats i vuxen utbildning. Ytterligare elever väntas till SFIundervisningen när asylsökande får uppehålls tillstånd 2015. kr per elev Bildningsnämnden 2012 Kultur, kr per invånare Fritid, kr per invånare Bildningsnämndens kostnader per barn, elev och invånare. 71 Socialnämnden Ordförande: Gunilla Ingemyr Förvaltningschef: Cathrine Larsson Ansvarsområden Omsorg om äldre Socialpsykiatri Omsorg om individ och familj Omsorg om personer med funktionsnedsättning Gemensam verksamhet Ekonomiskt resultat Nämndens resultaträkning (mkr) Intäkter 2012 2013 2014 68,4 80,2 91,3 Kostnader 320,6 337,2 352,5 Nettokostnad 252,2 257,0 261,2 Budget 246,7 256,0 260,2 – 5,5 – 1,0 –1,0 1,0 0,8 1,4 2012 2013 2014 Avvikelse mot budget Nettoinvesteringar Medarbetare Årsarbetare 545 541 543 Genomsnittlig ålder 48 47 49 Kvinnor, procent 91 91 91 9 9 9 16 17 18 Män, procent Sjukdagar per anställd Socialnämnden 72 Nämndens ansvar I socialnämndens ansvarsområde finns äldreomsorg i ordinärt och särskilt boende (hemtjänst och gruppboende), individ- och familjeomsorg (IFO), LSS (lag om stöd och service till vissa funktionshindrade), hemsjukvård, rehabilitering, socialpsykiatri, skuldsanering, familjerådgivning och boende för ensamkommande flyktingbarn/ungdomar. Under 2014 genomfördes en omorganisation där verksamheterna delades upp i två ansvarsområden, Vård och omsorg respektive IFO/LSS/ Socialpsykiatri. Socialnämnden Viktiga händelser under året Införande av kvalitetsledningssystem. Projekt och samverkan med andra i förebyggande syfte. Fortsatt värdegrundsarbete i hela förvaltningen. För att öka samverkan med andra träffades representanter för olika verksamheter från de fyra kommunerna i norr regelbundet. Infört vikariepool, Time Care Pool. Utbildat processledare för arbetssättet ÄBIC, äldres behov i centrum. Kvalitetsarbetet har gett påvisbara resultat i mätningen Öppna jämförelser. ”Nobelfesten” på äldreboende Brogården har förankrats lokalt och genomförts med stöd från företag och organisationer. Demensboendet Lönnebo utsågs till årets arbetsplats i Sunne kommun. 73 Måluppfyllelse Mål Indikator Mål Resultat Hur stor andel av medborgarna fick kontakt med en tjänsteman via telefon för att få svar på en enkel fråga? (Avser hela kommunen.) procent 60 46 Hur nöjd är du som kund? skala 1–10 9 7,4 Antal medarbetare med formell utbildning. procent 95 88 Hur många avsätter 1,5 % av arbetstiden till kompetensutveckling? procent 100 54 Andel som trivs på jobbet (arbetstillfredsställelse). procent 98 Hur stor andel som känner delaktighet i verksamhetens utveckling. procent Hur lång är väntetiden i snitt för att få plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudande om plats? Målupp fyllelse Trend ÖVERGRIPANDE MÅL ÒÒ ÔÔ ÒÒ 89 ÒÒ ÔÔ 90 82 ÔÔ antal dagar 30 70 ÔÔ Hur många olika medarbetare i snitt besöker en hemtjänsttagare på 14 dagar? antal 12 14 ÔÔ Hur många kunder har en genomförandeplan? (Efter en månad.) procent 100 97 Hur nöjda är kunderna med sitt särskilda boende? NKI (nöjd-kund-index) 85 84 Hur nöjda är kunderna med sin hemtjänst? NKI (nöjd-kund-index) 90 94 zz ÒÒ ÎÎ ÎÎ dagar 8 10 ÒÒ procent 50 83 efter 12 månader 50 83 efter 18 månader 45 62 zz zz zz ÒÒ ÒÒ ÒÒ Andel av placerade ungdomar ett år efter avslutad insats. andel omplacerade i procent 0 12 ÔÔ 40 45 ÔÔ dagar dagar 70 70 30 540 zz Nytt mått Nytt mått Andel platser i LSS-boende där alla (som kan och vill) får vara ute på aktiviteter som kräver personalstöd från boendet efter klockan 21. procent 10 100 zz ÒÒ Andel platser på LSS-boende där alla (som kan och vill) har dagligt inflytande över den mat (huvudmålet) som lagas och serveras. procent 100 100 zz ÎÎ ÄLDREOMSORG INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG Hur lång är handläggningstiden i snitt för att få ekonomiskt bistånd? (Från första kontakt till beslut.) Andel personer som är fria från missbruk efter avslutad behandling efter 6 månader OMSORG FUNKTIONSNEDSÄTTNING Utredningstid, genomsnittligt antal dagar mellan ansökan till beslut om insats, alla insatser (medelvärde). dagar Verkställighetstid, genomsnittligt antal dagar från beslut till påbörjad insats för – kontaktperson – boende (medelvärde). Trend = förändring 2013–2014. Socialnämnden 74 Socialnämndens vision, huvudmål och delmål utgör grunden för verksamheten. Visionen att bli sedd gäller både kunder och personal. De prioriteringar och åtgärder som nämnden bestämde för 2014 kunde genomföras till viss del. Prioriteringar: Det som måste utföras enligt lag. Hitta fler samverkansområden. Förebyggande verksamhet. Fortsätta arbetet med ständiga förbättringar. Nämndens mål är att den som bedömts behöva plats i särskilt boende ska få en plats inom tre månader. Det målet uppfylldes inte för särskilt boende inom LSS, vilket kan innebära straffavgifter. Ett nytt boende inom LSS började planeras. Det förebyggande arbetet lyftes och alla verksamheter diskuterade hur det ska prioriteras. Verksamheterna använde totalt 2,1 mkr i projektmedel. Alla verksamheter arbetade med att höja kvaliteten i tjänsterna genom ständiga förbättringar utifrån kundperspektivet. Ett kvalitetsledningssystem började införas. Samverkan över förvaltningsgränserna och med andra samhällsorgan fortsatte, bland annat med landstinget i projektet Nya perspektiv. Samverkan med polismyndigheten genom Trygghetscenter fungerade mycket bra. Huvudmål Socialnämndens mål stämmer överens med kommunstrategin. Målen innehåller vision, huvudmål och verksamhetsmål. Visionen är att bli sedd, både som kund och medarbetare. Huvudmålen anger den värde grund nämnden står för. Verksamhetsmålen är de mätbara målen. Socialnämnden arbetade med mer konkreta visioner för verksamheterna äldreomsorg, IFO och personer med funktionsnedsättning. Verksamhetsmål För att ha en god ekonomisk hushållning krävs att nämnden inte bara mäter de finansiella målen utan även kvaliteten i verksamheten. Därför tog nämnden fram mätbara verksamhetsmål. Socialnämnden Målen följs upp genom resultaten från en egen undersökning via enkäter och genom Kommunens kvalitet i korthet. Den egna kundundersökningen lämnades till alla kunder i IFO, LSS och socialpsykiatri. Alla vård och omsorgs kunder besvarade en nationell enkätundersökning med liknande frågor. Medarbetarundersökningen grundar sig på dem som besvarat enkäten, 126 medarbetare. Enkäten lämnades till alla medarbetare. Svarsfrekvensen var 23 procent, vilket är mycket lägre än föregående år. Enkätundersökningen ses över till nästa år. Mål- och kvalitetsuppföljning Ett mycket lågt antal medarbetare avsatte 1,5 procent av arbetstiden till kompetensutveckling. Förvaltningen menar att kompetensutvecklingen måste prioriteras när ekonomin blir bättre. Andelen medarbetare med formell utbildning ligger fortfarande för lågt, 86 procent. Antalet kunder med genomförandeplan ökade (97 procent), men målet nåddes inte. Enligt medarbetarundersökningen känner sig 81 procent sedda. 90 procent tycker att de har ett intressant och stimulerande arbete och 84 procent att de samarbetar bra med sin chef. Sjuklönekostnaden ökade, trots att antalet årsarbetare minskade. För att öka delaktigheten pågick ett utvecklingsarbete som innebär att medarbetare får större insyn i verksamhetens ekonomi. Ledningsfunktionen utvecklas kontinuerligt genom att arbetet i lednings- och planeringsgrupperna utvärderas. Utbildning i social dokumentation genom CV- projektet (Creare Vivere) omfattade alla medarbetare. Alla ledare genomgick utbildning i ekonomi och budgetarbete. Tre enhetschefer avslutade utbildningen nationellt ledarskap inom äldreomsorgen (30 poäng). Fyra handläggare vid socialtjänsten genomgick en högskolekurs på 7,5 poäng om analys i barnavårds utredningar. Genom det lokala FAS-avtalet förbättrade verksamheten samverkan med de fackliga organisationerna. (FAS, Förnyelse, arbetsmiljö och samverkan.) 75 Ekonomiskt resultat Verksamhet (mkr) Gemensam verksamhet Äldreomsorg Nettokostnad Budgetavvikelse 4 881 4 504 172 072 – 9 362 Funktionsnedsatta 61 421 – 143 Individ och familj 22 873 4 013 Rapportering enligt 16 kap. 6f § SoL och 28 § LSS Socialnämnden är skyldig att varje kvartal rapportera ej verkställda gynnande beslut enligt 4 kap. 1 § SoL respektive 9 § LSS till Socialstyrelsen, kommunens revisorer och kommunfullmäktige. Rapporten ska ange antalet gynnande beslut som inte verkställts inom tre månader från dagen för respektive beslut. Årets resultat Socialnämnden redovisar ett negativt resultat på cirka 0,3 procent (987 tkr). I tidigare rapporter redovisade nämnden att underskottet skulle bli cirka 1,6 mkr. Åtgärder för det prognostiserade underskottet genomfördes och rapporterades till kommunstyrelsen varje månad. Verksamheten vård och omsorg Särskilda boenden i äldreomsorgen visade underskott. Orsaken är att budgeten för kosten (middag, lunch) inte räcker. Personalkostnaderna är underbudgeterade, bland annat för parboendet på Salla. Hemtjänstens resursfördelning analyserades och behöver ses över för att anpassas till verksamheten. Arbetet med effektivare planering av hemtjänsten pågår och ska ses över i ett projekt 2015. Verksamheten IFO, LSS, socialpsykiatri Försörjningsstöd visade underskott. Insatserna för institutionsvård för vuxna ökade. Enheten för sysselsättning visade ett underskott som i huvudsak berodde på fler kunder och kunder med större stödbehov. Fler inskrivna innebär efterfrågan på personalhandledning som inte finns budgeterad. Socialnämnden har efterfrågat en gemensam enhet för sysselsättning i kommunen. En sådan vore både effektivare och bättre för kunderna och för kommunen som helhet. Den del av personlig assistans enligt LSS som kommunen ansvarar för visade underskott. Verksamheter som visade överskott var korttids vistelse LSS och enheten för ensamkommande barn och ungdomar. Rapport 31 december 2014 Tre gynnande beslut enligt 9 § LSS verkställdes ej inom tre månader. Vht Kvinna Flicka Man Pojke Antal Tid från beslut Typ av bistånd LSS 2 2 19 mån Särskilt boende LSS 1 1 8 mån Särskilt boende Kostnadsutvecklingen inom socialnämndens olika områden: Omsorg om äldre Den väsentligt högre kostnaden 2011 berodde på att antalet platser ökade när det nya särskilda boendet på Salla öppnade. ÄO 2010 2011 2012 2013 2014 153 163 165,4 170 172 Omsorg om personer med funktionsnedsättning LSS 2010 2011 2012 2013 2014 50,6 51,8 56,8 59,9 60 Omsorg om individ och familj IFO 2010 2011 2012 2013 2014 21,3 21,4 22,2 23 23 Socialnämnden 76 Internkontroll Socialnämnden förbättrade uppföljningen av verksamheterna. Budgeten följs upp vid varje nämndsammanträde. Kvartalsvis uppföljning kompletteras med en mer ingående analys efter fem och nio månader. Ledningsfunktionen utvecklas kontinuerligt genom att arbetet i lednings- och planeringsgrupperna utvärderas. Ledarutbildningsdagarna i HUS-projektet fortsatte. Investeringar På särskilda boendet Salla lades fallförebyggande matta in på ytterligare en avdelning. Kvalitets ledningssystemet Ensolution köptes in. Det uppf yller Socialstyrelsens krav och ska säkerställa kvalitet i verksamheterna. Framtidsspaning Socialnämnden ser med oro på framtiden, eftersom behovet av nämndens tjänster inte minskar. Det bekräftas av kommunens demografikurva. Inom LSS finns behov av ett nytt särskilt boende och planeringsarbete pågår. Verksamheterna ser även med oro tendensen på ökade detaljkrav från Socialstyrelsen, Inspektionen för vård och omsorg och regeringen på kringuppgifter som tar tid från kundnära verksamhet. Socialnämndens verksamheter påverkas av förändringen i socialförsäkrings- och arbetsmarknadssystemen. För att nämnden ska klara det ökade behov som kommer, behövs mer samverkan med andra och ytterligare förebyggande arbete. En översyn av alternativa driftformer av kommunens verksamhet kan höja kvaliteten och vara mer kostnadseffektiv. I många verksamheter arbetar man redan mycket bra med förebyggande åtgärder, till exempel med stödjande verksamhet tidigt och med ökad delaktighet i personalgrupper. Socialnämnden En annan fråga är hur frivilligarbete i verksamheterna kan öka. Att starta en frivilligcentral i kommunal regi är ett alternativ. Genom att arbeta med ständiga förbättringar kvalitetsutvecklas verksamheterna. Verksamheten påbörjade arbetet med ett tydligt kvalitetsledningssystem för förvaltningen. Arbetet med att se över jämförelsetal och kostnader mot andra kommuner fortsätter. Det är viktigt att fortsätta det påbörjade värdegrundsarbetet. Verksamheterna ska kännetecknas av samverkan över alla gränser genom förebyggande och flexibla arbetsmodeller med fokus på individen. Nyckeltal 2012 2013 2014 1 594 1 358 1 997 485 549 544 Antal i gruppboende 135 135 127 Nettokostnader per plats, tkr 371 463 423 61 47 47 529 588 527 Antal kunder 394 425 387 Nettokostnader per kund, tkr 139 142 143 36 36 36 571 579 591 81 82 85 110 112 116 5 5 2 334 538 541 Individ- och familjeomsorg Nettokostnader per invånare, kronor Därav försörjningsstöd, kronor Gruppboende, äldreomsorg Hagen, gruppboende och korttidsvård Antal platser Nettokostnader per plats, tkr Hemtjänst (dag och natt) Omsorgen, LSS Antal boende Nettokostnader per boende, tkr Deltagare i daglig verksamhet Nettokostnader per deltagare, tkr Antal elevhemsplatser Nettokostnader per boende i elevhem, tkr 77 Miljö- och byggnadsnämnden Ordförande: Arne Olsson Förvaltningschef: Anders Olsson Ansvarsområden Miljö- och hälsoskyddstillsyn Livsmedelskontroll Bygglov och andra frågor inom byggnads området Översikts- och detaljplanering Ekonomiskt resultat Nämndens resultaträkning (mkr) 2012 2013 2014 Intäkter 2,7 3,0 2,7 Kostnader 7,3 7,4 8,0 5,3 Nettokostnad 4,5 4,5 Budget 5,3 5,3 5,5 Avvikelse mot budget 0,8 0,8 0,2 Nettoinvesteringar 0,0 0,0 0,0 2012 2013 2014 Medarbetare Årsarbetare 10 10 8 Genomsnittlig ålder 46 48 44 Kvinnor, procent 43 58 73 Män, procent 57 42 27 4 3 17 Sjukdagar per anställd Miljö- och byggnadsnämnden 78 Nämndens ansvar Miljö- och byggnadsnämnden fullgör kommunens uppgifter enligt miljöbalken, livsmedelslagen, EU-förordningar inom livsmedelsområdet, planoch bygglagen med fler lagar och förordningar. I ansvaret ingår att övervaka att både kommun, företag och allmänhet följer lagarna samt att ge råd och upplysningar. Nämnden ska även bevaka utvecklingen inom områdena och ta de initiativ som krävs för en god och säker miljö. Viktiga händelser under året Myndighetsutövningen, som är tyngdpunkten i nämndens verksamhet, fungerade väl. Bygglovsärendena var ungefär lika många som 2013. Villa- och fritidshusärendena var fler än 2013, vilket är positivt. Handläggningstiderna förlängdes första halvåret på grund av sjukdom, men hölls i övrigt korta. Två detaljplaner antogs – en för båtklubben och en för byggnaden Slottet, båda belägna i Sunne tätort. Länsstyrelsen omarbetade ett förslag till nytt utvidgat strandskydd efter kritik från bland annat kommunen. Kommunen valde trots omarbetningen att överklaga beslutet som länsstyrelsen senare fattade, eftersom det uppfattades hämma möjligheten att utveckla landsbygden. En ny taxa för livsmedelskontrollen utarbetades med syftet att få full kostnadstäckning via avgifter. På miljöbalkens område utfördes något fler inspektioner jämfört med 2013. Under de två senaste åren har tillsynsinsatserna ökat inom framför allt områdena enskilda avlopp, hälsoskydd och förorenade områden. Antalet dagar med höga partikelhalter i utomhusluften i tätorten har under de senaste två åren varit färre jämfört med tidigare år. En förklaring är de trafikoch miljöförbättrande åtgärder, främst byte av asfalt, som genomfördes på Storgatan 2012. Även bensen halterna i utomhusluften visar en sjunkande trend. Måluppfyllelse Mål Indikator Mål Resultat Ärenden ska inte ändras vid överprövning i första instans. procent 90 75 Ärenden ska följa gällande rutin vid stickprovskontroll. procent 100 66 Minst 3 dagar ska avsättas för kvalitetsutvecklingsarbete. dagar 3 Medarbetare ska ha kompetensutvecklingsplaner som utvärderas årligen. procent Planarbetsprogrammet för 2013–2014 ska i allt väsentligt uppfyllas. Tillsynsplanen för 2014 ska i allt väsentligt uppfyllas. MålTrend uppfyllelse 3 zz ÒÒ ÔÔ ÎÎ 100 100 zz ÎÎ ja/nej ja nej ja/nej ja ja zz ÎÎ ÎÎ Nöjd–kund-index (NKI) ska uppgå till minst 71 inom miljö- och hälsoskyddsområdet. NKI 71 78 zz ÎÎ Nöjd–kund-index (NKI) ska uppgå till minst 74 inom bygglovsområdet. NKI 74 82 zz ÎÎ Trend = förändring 2013–2014. Att ärenden står sig vid överprövning i första instans (länsstyrelsen) är ett mått på att ärendena handläggs korrekt. Det är bara en liten andel av besluten som överklagas – 2014 var det fyra överklaganden. Andelen som står sig ökade jämfört med 2013. Vid årets stickprovskontroll granskades 15 ärenden, varav 5 inte hade handlagts fullt ut enligt handläggningsrutinerna. En erfaren handläggare kan till exempel ha förenklat handläggningen. Besluten i sig var dock korrekta. Miljö- och byggnadsnämnden Vid kvalitetsutvecklingsdagarna arbetar förvaltningen bland annat med att ta fram rutiner. Medarbetarna har kompetensutvecklingsplaner som ska utvärderas varje år, vilket gjordes. Planarbetsprogrammet för 2013–2014 har styrt inriktningen på planeringen. I en del fall försköts tidsplanerna för de enskilda projekten framåt. Fler arbeten med detaljplaner pågick jämfört med tidigare år. Samtidigt påverkade personalomsättning 79 planhandläggningen. Förlängda handläggningstider berodde i några fall på att krav på nya utredningar tillkom under processens gång, eller på att exploatören valt att avvakta. Sammantaget bedömer nämnden att programmet inte uppfylldes fullt ut på grund av handläggningstiderna. Miljöenhetens tillsynsplan uppfylldes i huvudsak. NKI-resultaten är hämtade ur undersökningen Insikt från 2013. Nästa undersökning genomförs 2015. Ekonomiskt resultat Verksamhet (mkr) Kostnad Budgetavvikelse Politisk verksamhet 0,3 0,1 Miljöenheten 3,6 0,3 Plan- och bygglovsenheten 4,2 0,0 Nämndens överskott förklaras bland annat av lägre kostnader för arvoden och arbetsgivaravgifter jämfört med budget. Miljöenhetens överskott berodde främst på lägre personalkostnader, till följd av en vakant livsmedelsinspektörstjänst och föräldraledighet. Det innebar att viss planerad livsmedelskontroll inte kunde utföras. Timmarna överfördes till 2015 som en kontrollskuld. Plan- och bygglovsenhetens kostnader följde totalt sett budget. Lägre personalkostnader på grund av en vakant tjänst samt sjukdom vägdes upp av högre kostnader för konsultinköp på plansidan. Intäkterna blev totalt 0,2 mkr lägre än budgeterat till följd av lägre intäkter för bygglov. Internkontroll Nämndens interna kontrollplan för åren 2013–2014 omfattar sex kontrollområden: introduktion av nyanställda risk för hot i tjänsten risk för kompetensförlust när medarbetare slutar att handläggningsrutiner utarbetas och hålls aktuella att ärenden handläggs korrekt i myndighets utövningen opartiskhet, inget jäv, intressekonflikter eller mutor. Åtgärder genomfördes enligt planen. En stickprovs kontroll visade att några ärenden inte helt handlagts enligt rutinen. Besluten i sig var dock korrekta. En översyn av rutinerna planeras 2015. Framtidsspaning Från 2015 inrättar kommunen en ny nämnd- och förvaltningsorganisation. Det medför bland annat att miljö- och byggnadsnämnden ersätts av den nya miljö- och bygglovsnämnden. Den behåller vissa ansvarsområden, samtidigt som andra försvinner och nya tillkommer. Nämndens roll som myndighetsnämnd blir tydligare i den nya organisationen. Den kommuntäckande översiktsplanen antogs 2011 och den fördjupade översiktsplanen för Sunne tätort 2009. Översiktsplanen ska aktualitetsbedömas och vid behov revideras minst en gång per mandatperiod. En sådan översyn behöver inledas 2015– 2016. En viktig fråga att arbeta med är LIS-områden (landsbygdsutveckling i strandnära lägen). Det behövs även framförhållning med god plan beredskap, så att det finns tillräckligt mycket detaljplanerad mark för exempelvis boende och industri när behov uppstår. Föråldrade detaljplaner behöver moderniseras. En nordlig bro förenklar bostadsbyggandet, minskar problem med buller och luftföroreningar och ger ett trevligare centrum. Kommunen måste fortsätta arbeta för att bron ska bli verklighet. Ett ledord i arbetet i förvaltningen är kontinuerlig kvalitetsutveckling. Verksamheten ska drivas med tydliga mål, bra planering, utvecklade handläggningsrutiner, god rättssäkerhet, bra service och gott bemötande. Nyckeltal Plan- och bygglovsenheten, kr per invånare, netto 2012 2013 2014 162 150 237 Miljöenheten, kr per invånare, netto 161 175 153 Bygglovsärenden, totalt antal 135 151 146 Bygglov enbostadshus, antal 7 2 8 14 Bygglov fritidshus, antal 12 7 Antagna detaljplaner, antal 4 2 2 Livsmedelskontroller, antal 153 140 85 Inspektioner miljöbalken, antal 194 371 383 Tillstånd enskilda avlopp, antal 72 113 125 Installerade värmepumpar, antal 77 84 66 Miljö- och byggnadsnämnden 80 Överförmyndarnämnden Ordförande: Bengt Gullström Förvaltningschef: Olle Edgren Ansvarsområden Gode män och förvaltare Gode män för ensamkommande barn Tillsyn över förmyndare för barn Ekonomiskt resultat Nämndens resultaträkning (mkr) 2012 2013 2014 Intäkter 0,5 0,4 0,7 Kostnader 1,9 1,5 1,9 1,2 Nettokostnad 1,4 1,1 Budget 1,3 1,3 1,5 – 0,1 0,2 0,3 0,0 0,0 0,0 Avvikelse mot budget Nettoinvesteringar Nämndens ansvar Överförmyndarnämnden är tillsynsmyndighet för gode män, förvaltare och förmyndare. Ansvaret gäller ekonomisk förvaltning för huvudmannens rätt. Det kan även gälla att bevaka rätt i juridisk mening och att sörja för person. Överförmyndarnämnden ska också ansvara för utbildningen för gode män och förvaltare. Överförmyndarnämndens verksamhet regleras i första hand av föräldrabalken. Förvaltningslagens bestämmelser ska också följas. Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet för överförmyndarnämnden. Viktiga händelser under året Länsstyrelsen i Dalarna gjorde tillsynsbesök i Sunne. Fortsatt utbildning av förtroendemän och personal. Samverkan med överförmyndarnämnden i Torsby för utbildning av gode män och förvaltare. Att överförmyndarverksamheten blir kvar i Sunne. Överförmyndarnämnden 81 Måluppfyllelse Mål Indikator Mål Resultat Granskning och arvodering ska vara klart den 30/6. Antal ärenden 154 137 Djupgranskning av ärenden. Antal ärenden 14 6 Måluppfyllelse Trend ÒÒ ÔÔ Trend = förändring 2013–2014. När det gäller målet för kontrollerade årsräkningar till den 30 juni går utvecklingen åt rätt håll. Ambitionen är hög, men för att målet ska nås måste kvaliteten på ställföreträdarnas årsräkningar förbättras. Redo visningarna ska innehålla begärda handlingar enligt checklista. Alla tal i årsredovisningarna ska kunna härledas till bifogade dokument. Ytterligare utbildning av gode män och förvaltare behövs. Redogörelsen för huvudmännens förhållanden bör uppmärksammas mer vid den årliga granskningen. Ekonomiskt resultat Verksamhet (mkr) Överförmyndarverksamhet Process: Alla årsräkningar och redogörelser ska vara granskade till halvårsskiftet. Alla gode män och förvaltare ska vara arvoderade vid samma tidpunkt. Kontrollmoment: Avstämning sker vid nämndens sammanträde i juni. Åtgärder: Tydligare krav på gode männens och förvaltarnas årsräkningar för att underlätta granskningen. Framtidsspaning Kostnad Budgetavvikelse 1,9 0,3 Verksamheten har en positiv avvikelse på 300 tkr. En bidragande orsak är bland annat ersättning från Migrationsverket och en fortsatt strikt prövning av ansökningar om att kommunen ska betala arvode i stället för huvudmannen. Internkontroll Nämnden har en internkontrollplan som omfattar elva punkter. Vid varje sammanträde kontrolleras en punkt. Exempel på punkter: tid för granskning av årsräkningar och redogörelser från gode män delegeringsordning, rapportering och eventuell revidering planering av information och utbildning för gode män och förvaltare. Internkontrollplanen ses över årligen. Resultatet av internkontrollen visade inga avvikelser som föranlett särskilda åtgärder. Ambitionen är att utveckla rutiner för bättre kontroll. Planeringen för en enkät till huvudmän fortsätter. Nämnden ser en kontinuerlig ökning av komplicerade ärenden, vilket i sig kräver en högre arvodering. Antalet huvudmän som endast behöver hjälp med den ekonomiska delen minskar. Ärenden om förvaltarskap ökar för varje år. Det är en tydlig indikation på att svåra ärenden ökar. Ärenden för ensamkommande barn ökar. Det totala antalet aktiva ärenden verkar stabiliseras runt 200. Antalet inkommande ärenden som saknar tillräcklig utredning och skäl som kan läggas till grund för en ansökan till tingsrätten ökar. Dessa ärenden avskrivs eller avvisas och finns inte med i ärendestatistiken. Arvodena för gode män och förvaltare måste nog höjas, eftersom färre är villiga att ägna sig åt ideellt arbete, vilket godmanskap och förvaltarskap till stor del handlar om. Från 1 januari 2015 ligger utredningsansvaret för ställföreträdarskap hos överförmyndarnämnden. Det innebär merarbete, eftersom det kräver fler kontakter med olika instanser och myndigheter. Överförmyndarnämnden ansvarar för att gode män och förvaltare erbjuds den utbildning som behövs. Överförmyndarnämnden 82 Valnämnden Ordförande: Morgan Setherberg Förvaltningschef: Olle Edgren Ansvarsområden Genomföra allmänna val till riksdag, landsting och kommunfullmäktige. Genomföra val till Europaparlamentet. Genomföra folkomröstningar (nationella och lokala). Ekonomiskt resultat Nämndens resultaträkning (tkr) Intäkter 2013 2014 0 0 469 353 16 690 Nettokostnad 353 16 221 Budget 405 5 500 52 – 11 279 0 0 0 Kostnader Avvikelse mot budget Nettoinvesteringar Valnämnden 2012 83 Nämndens ansvar Valnämnden består av sju ledamöter och sju ersättare. Enligt vallagen ska varje kommun ha en valnämnd. Nämndens uppgift är att genomföra allmänna val till riksdag, landsting och kommunfullmäktige, folkomröstningar (både nationella och lokala) samt val till Europaparlamentet. Ordinarie val till riksdag, landsting och kommun fullmäktige hålls den tredje söndagen i september vart fjärde år. Val till Europaparlamentet hålls i juni vart femte år. Måluppfyllelse Syftet är att garantera det fria valet och individens valhemlighet. Valnämnden ansvarar för att det finns platser där väljarna kan lämna sina röster före och på valdagen. Lokalerna ska ge väljarna goda möjligheter att rösta. Lokalerna ska finnas på lämpliga ställen, vara handikappanpassade och öppna på passande tider. Valresultat kommunfullmäktige (procent) 30 25 20 15 Viktiga händelser under året Den 25 maj genomfördes val till Europaparlamentet. Antal röstberättigade i Sunne var 10 477. Valdeltagande: Sunne: 47 procent (+ 7 procentenheter jämfört med valet 2009) Riket: 51 procent (+ 6) Andelen förtidsröstande till Europaparlamentet ökade med 8 procentenheter jämfört med 2009. I valet 2014 förtidsröstade 28 procent av de röst ande (20). Den 19 september genomfördes val till riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige. Valdeltagande i riksdagsvalet: Sunne: 86 procent (+ 3 procentenheter jämfört med valet 2010) Riket: 86 procent (+ 1) Vid valet fanns det 708 förstagångsväljare och av dessa röstade 538 (76 procent). Val till kommunfullmäktige Antal röstberättigade: 10 675 Valdeltagande: 85 procent 10 5 0 S C M Hela SD Sunne MP FP V KD FI Övriga partier Ekonomiskt resultat Verksamhet (tkr) Kostnad Budgetavvikelse 690 279 Valnämnden Framtidsspaning Riksdagsvalet i Sverige 2018 beräknas äga rum söndagen den 9 september. Europaparlamentsvalet 2019 (EP-valet 2019) planeras äga rum den 6–9 juni i Europeiska unionens medlemsstater och blir det nionde allmänna och direkta valet till Europaparlamentet och gäller val av ledamöter till Europaparlamentet för valperioden 2019–2024. Mål Indikator Mål Resultat Hur många av kommunens röstberättigade röstade i senaste kommunvalet? procent 82,0 84,5 Måluppfyllelse Trend zz ÒÒ Valnämnden 84 Kommunrevisionen Ordförande: Anders Ramström Ekonomiskt resultat Nämndens resultaträkning (mkr) 2012 2013 2014 Intäkter 0,0 0,0 0,0 Kostnader 0,4 0,4 0,6 Nettokostnad 0,4 0,4 0,6 Budget 0,5 0,5 0,6 Avvikelse mot budget 0,1 0,1 0,0 Nettoinvesteringar 0,0 0,0 0,0 Verksamhet De förtroendevalda revisorerna väljs av kommunfullmäktige och arbetar på direkt uppdrag av det. Sunne har fem förtroendevalda revisorer som granskar hela kommunen utom fullmäktige. Kommunens bolag och stiftelser granskas av lekmannarevisorer som fullmäktige utser bland de förtroendevalda revisorerna. Enligt lagen ska revisorerna ha sakkunnigt biträde. I Sunne kommun biträds de av KPMG. Revisionen regleras i följande författningar och lokala föreskrifter: kapitel 9 i kommunallagen (KL) kapitel 10 i aktiebolagslagen (ABL) revisionsreglementet, som är föreskrifter för revisionen utfärdade av fullmäktige god revisionssed i kommunal verksamhet. Revisionen ska ge kommunfullmäktige underlag inför ansvarsprövningen av nämnder, styrelser, beredningar och enskilda politiker. Därför granskas årligen all verksamhet som bedrivs inom nämndernas och styrelsens verksamhetsområden i den omfattning som följer av god revisionssed. Revisorerna prövar om: verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och ekonomiskt tillfredsställande sätt Kommunrevisionen räkenskaperna är rättvisande den interna kontrollen inom nämnderna är tillräcklig. Även kommunens samlade verksamhet i förvaltning, företag och stiftelser granskas ur ett övergripande perspektiv. Det samlade resultatet redovisas i revisionsberättelsen. Följande granskningar genomfördes: delårsrapport 2014 årsredovisning 2014 årlig övergripande granskning kommunens arbete med måluppfyllelse, insatser för elever i behov av särskilt stöd och uppföljningsansvar för ungdomar upp till 20 år ledning och styrning av äldreomsorgen gemensam granskning tillsammans med landstinget och 15 värmländska kommuner kring samverkan om vårdkedjor och läkemedel för äldre. Granskningarna sammanställdes i revisionsrapporter som kontinuerligt lämnades till berörda nämnder och till kommunfullmäktige. Utöver ovanstående fördjupningsgranskningar följde revisorerna nämndernas verksamheter genom att läsa protokoll och andra handlingar. Revisorerna följde också kommunens verksamhet utifrån fokus områden som it och kommunikation. Revisorerna kommunicerar sina granskningar med medborgarna genom att lägga ut rapporter med mera på kommunens hemsida. Under hösten anordnades en dag där lekmanna revisorerna i de kommunala företagen gjorde en översiktlig genomgång av Sunne kommuns bolag. Syftet var att utifrån bolagsordningar, ägardirektiv och de senaste årsredovisningarna identifiera väsentliga frågor för de kommunala bolagen och sammanställa dem. 85 Måluppfyllelse Framtidsspaning Revisionen bedömer att målet med verksamheten uppfylldes. Årligen genomförs en riskbedömning och en revisionsplan upprättas för årets arbete. De fördjupade granskningsuppdragen utvärderas löpande. Revisionen bedömer att de ekonomiska budget ramarna behöver utökas 2015, eftersom en ny mandatperiod innebär mer behov av utbildning och högre kostnader i samband med ansvarsprövningen då två revisionsgrupper arbetar parallellt. Revisorerna anser att SKL:s rekommendation att 0,1 procent av kommunens totala budget avsätts till revision ska eftersträvas, för att revisionen ska ha möjlighet att utföra uppdraget med kvalitet. Ekonomiskt resultat Verksamhet (mkr) Revision Kostnad Budgetavvikelse 0,6 0,0 Kommunrevisionen Bilagor 87 Tillämpade redovisningsprinciper Sunne kommun följer den kommunala redovisnings lagen och rekommendationerna från Rådet för kommunal redovisning (RKR) eller dess företrädare, bortsett från det som kommenteras nedan. EXTERN REDOVISNING Periodisering av skatteintäkterna I enlighet med RKR:s rekommendation nummer 4.2 periodiserades kommunalskatten. Det innebär att kom munen i bokslutet 2014 bokförde den definitiva slut avräkningen för 2013 och en preliminär slutavräkning för 2014. Det slutliga taxeringsutfallet för 2013 var vid bokslutstillfället känt och slutavräkningen uppgick till –353 kr per invånare. I bokslutet 2013 bok fördes en prognos över utfallet, som var –244 kronor per invånare. Mellanskillnaden, –109 kronor per invånare (november 2012), resultatredovisas i bokslutet 2014 (1,4 mkr). Den preliminära slutavräkningen för 2014 har fastställts till 7 kronor per invånare (november 2013) och baseras på den prognos som SKL angivit. Beloppet (0,1 mkr) belastar resultaträkningen. Periodisering av löneskatt Enligt RKR:s rekommendation nummer 17 från 2007 har den särskilda löneskatten på pensionskostnaden periodiserats. (mkr) Avsättningar för pensioner (inklusive särskild löneskatt) och liknande förpliktelser Ansvarsförbindelse (inklusive särskild löneskatt, det vill säga pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland avsättningarna) Finansiella placeringar avseende pensionsmedel Återlånade medel (skillnaden mellan totala pensionsförpliktelser och finansiella placeringar) 22,4 275,1 0 297,5 Kommunens samlade pensionsskuld uppgick den 31 dec ember till 298 mkr. Återlån till verksamheten har skett. Under avsättningar har 20,4 mkr redovisats. Kommunen har beslutat att från och med 2000 betala hela det årliga intjänandet av pensionen för individuell avsättning. Under ansvarsförbindelse finns de pensionsförpliktelser som har tjänats in av arbetstagare och pensions tagare före 1998. Förpliktelserna räknas årligen upp enligt ett index och reducerades med årets utbetalningar till pensionstagare. Värdering av pensionsförpliktelser Skandia och KPA värderade pensionsförpliktelserna med tillämpning av RIPS 07. I redovisade pensionsförpliktelser, både avsättning och ansvarsförbindelse, inkluderas särskild löneskatt. Periodisering av pensioner och löneskatt görs enligt RKR:s rekommendation nummer 17 och tillämpas från räkenskapsåret 2008. Semesterlöneskulden Upplysningar om pensionsförpliktelser och pensionsmedel Pensionsskulden är den beräknade framtida skuld som kommunen har till arbetstagare och pensionstagare. Den bygger på en genomsnittlig livslängd på 80 år. Den samlade pensionsskulden återfinns under raderna avsättningar för pensioner och kortfristiga skulder och under raden pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland avsättningarna. Denna rad ligger utanför balansräkningen under ansvarsförbindelse. Semesterlöneskulden avser ej uttagna semesterdagar. Okompenserad övertid och upplupen arbetsgivaravgift på den redovisas tillsammans med semesterlöneskulden som kortfristig skuld. Övriga löneskulder Övriga löneskulder avser löner för arbeten utförda under bokslutsåret men som utbetalas i januari. Det kan till exempel vara arbetade timmar, ersättning för ob-tid för timanställda och sammanträdesarvoden för förtroendevalda. Denna redovisningsprincip tillämpas sedan 2003. Tillämpade redovisningsprinciper 88 Anläggningstillgångar (RKR 11.4) Ekonomisk redovisning av va-verksamhet I balansräkningen tas anläggningstillgångar upp till anskaffningsvärdet efter avdrag för planenliga avskrivningar. En anläggningstillgång börjar skrivas av när den tas i bruk. Avskrivningarna sker linjärt, det vill säga med lika stort belopp varje år. Lagen om allmänna vattentjänster SFS 2006:412 50§ En huvudman ska i fråga om verksamheten med att ordna och driva en allmän va-anläggning se till Objekttyp Fastigheter Mark Anläggningar Inventarier Antal år 20–33 Ingen avskrivning 20–50 3–20 Avskrivningstiderna fastställs med utgångspunkt från den idéskrift om avskrivningar som RKR gett ut, men med en egen bedömning av tillgångarnas nyttjandetid. Under året har två stora anläggningar, förskolan Hasselbol och Östra skolan, lagts upp med komponentavskrivning. Under nästa år planeras att alla nya anläggningar ska läggas upp med denna metod. 1. att verksamheten bokförs och redovisas i enlighet med god redovisningssed där resultat- och balansräkningar redovisas särskilt och där det av tilläggsupplysningar framgår hur huvudmannen har fördelat kostnader som varit gemensamma med annan verksamhet, och 2. att redovisningen, när den är fastställd, finns tillgänglig för fastighetsägarna. Anslutningsavgifter Va-anslutningsavgifterna redovisas som intäkt i resultaträkningen. INTERN REDOVISNING Exploateringsredovisning Exploateringsverksamheten redovisas löpande som projektredovisning och värdena vid varje årsskifte har redovisats som omsättningstillgång (eller kortfristig skuld). Avslut av exploateringsområden redovisas som kostnad eller intäkt i resultaträkningen. Leasing (RKR 13.2) All leasing klassificeras som operationell leasing och kostnadsförs i resultaträkningen. Inga avtal med väsentliga belopp finns som skulle kunna klassificeras som finansiella. Redovisning av va-verksamhet Från och med 2007 krävs att va-verksamheten sär redovisas, huvudsakligen för att se till att avgiften inte blir för hög med tiden. Va-verksamheten har en egen kod. Det innebär att resultatposter enkelt kan plockas ut. Vissa balansposter som direkt går att härleda till va-verksamheten (till exempel anläggningstillgångar och kundfordringar för brukningsavgifter) specificeras i en not. Verksamheten hade inget eget likvideller leverantörsskuldkonto, utan ingår här i kommunens samlade balans- och kassaredovisning. En särskild sidoordnad särredovisning för va-verksam heten upprättades enligt dessa principer. Tillämpade redovisningsprinciper I internredovisningen har verksamheterna belastats med internränta på 2,9 procent baserat på anläggningstillgångarnas bokförda värde. Personalomkostnadspålägget följer Sveriges Kommuner och Landstings rekommendation. SAMMANSTÄLLD REDOVISNING FÖR KONCERNEN Den sammanställda redovisningen omfattar Sunne kommun och samtliga dotterbolag. Med dotterbolag menas bolag där kommunen äger mer än 20 procent av aktierna. Den sammanställda redovisningen upprättades enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Förvärvsmetoden innebär att anskaffningsvärdet av aktierna i dotterföretaget avräknas mot det matematiska värdet vid förvärvstidpunkten. Proportionell konsolidering innebär att endast den ägda andelen av företaget konsolideras. Interna poster av väsentlig karaktär mellan de ingående bolagen och kommunen eliminerades. Olikheter i periodisering av kostnader och intäkter justerades. När det gäller avskrivningsprinciper och värdering av tillgångar gjordes ingen anpassning i koncernen, utan bokslutet baseras på respektive enhets avskrivnings- och värderingsprinciper. Obeskattade reserver i dotterföretagens balansräkningar tillfördes dels eget kapital, dels uppskjuten skatt. 89 Ord- och begreppsförklaringar Anläggningskapital Kortfristiga skulder Bundet eget kapital i anläggningar. Utgör skillnaden mellan anläggningstillgångar och långfristiga skulder. Kortfristiga lån och skulder med en löptid eller förfallodag inom ett år från bokslutsdagen. Avskrivningar Likviditet Anläggningstillgångar som fortlöpande minskar i värde ska årligen belastas med en värdeminskning (avskrivning). Avskrivningar fördelas över tillgångens beräknade nyttjandetid. Innebär betalningsberedskap på kort sikt (förmågan att betala skulder i rätt tid). Balansräkning Visar den ekonomiska ställningen och hur den förändrats under året. Tillgångarna visar hur kommunen använt sitt kapital (i anläggnings- och omsättningstillgångar) respektive hur kapitalet har anskaffats (i lång- och kortfristiga skulder samt eget kapital). Långfristiga skulder Skulder som förfaller till betalning senare än ett år från bokslutsdagen. Nettoinvestering Innebär investeringsutgifter efter avdrag för investeringsbidrag med mera. Nettokostnader Eget kapital Kommunens totala egna kapital består av anläggningskapital (bundet kapital i anläggningar med mera) och rörelsekapital (fritt kapital för framtida drift- och investeringsändamål). Innebär driftkostnader efter avdrag för driftbidrag, avgifter och ersättningar. De finansieras med skattemedel. Nyckeltal Mäter förhållandet mellan två storheter, till exempel likvida medel i procent av externa utgifter (likviditeten). Finansiell utveckling Den finansiella utvecklingen under året åskådliggörs med hjälp av resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys. Sambandet mellan dem kan beskrivas så här: Periodisering Fördelning av kostnader och intäkter på den redovisningsperiod till vilken de hör. Resultaträkning Resultaträkning + Intäkter – Kostnader = Förändring av eget kapital. Balansräkning Anläggningstillgångar + Omsättningstillgångar = Kapitalanvändning. Eget kapital + Avsättningar + Långfristiga skulder + Kortfristiga skulder = Kapitalanskaffning. Kassaflödesanalys + Inbetalningar – Utbetalningar = Förändring av likvida medel. Visar hur förändringen av det egna kapitalet uppkommit under året. Det egna kapitalets förändring kan även utläsas av balansräkningen. RIPS 07 Riktlinjer för pensionsskuldsberäkning. Den av Sveriges Kommuner och Landsting antagna beräkningsmodellen för pensionsförpliktelser. Soliditet Visar det egna kapitalet i förhållande till de totala tillgångarna (balansomslutningen). Soliditet anges i procent. Beskriver den långsiktiga betalningsförmågan. Kapitalkostnader Samlingsbegrepp för planmässig avskrivning och internränta. Kassaflödesanalysen Visar hur årets drift-, investerings- och låneverksamhet med mera har förändrat likviditeten. Ord- och begreppsförklaringar © Sunne kommun Textbearbetning och layout: Fernemo Information & Grafik AB Tryck: Litorapid Media AB Sunne kommun Besöksadress: Kvarngatan 4, 686 80 Sunne Tel: 0565-16 000 Mail: [email protected] www.sunne.se
© Copyright 2025