Ks Handlingar till arende 3 till 19
ÄRENDEN TILL KOMMUNSTYRELSEN 24 mars 2015 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen TIERPS KOMMUN 2015-03-24 (41) Dnr 2015.14 § 67 1.2.7.3 Teckningsrätt avseende kommunens bankkonton, bankgirokonton, plusgirokonton och checkräkningar Beslut Kommunstyrelsen beslutar att bemyndiga kommunstyrelsens ordförande Bengt-Olov Eriksson, kommunstyrelsens vice ordförande Jonas Nyberg, kommunchef Yvette Axelsson, ekonomichef Conny Rönnholm, redovisningschef Tony Borselius, ekonom Lena Asplund, ekonomiassistent Agneta Rostedt, ekonomiassistent Jan-Ola Helgesson och ekonomiassistent Arietta Melin att två i förening underteckna order om utbetalningar från kommunens bankkonton, bankgirokonton, plusgirokonton och checkräkningar samt att beslutet träder i kraft med omedelbar verkan samt att tidigare beslut enligt kommunstyrelsen § 3/2015 upphör att gälla från samma datum. Bakgrund Med anledning av att befattningshavare vid ekonomienheten tillträtt på ny tjänst behöver nytt beslut avseende teckningsrätt fattas. Delges Berörda personer Ekonomienheten Ordf sign Justerandes sign Vidi sign Sekr sign Utdragsbestyrkande TIERPS SAM MANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen KOMMUN 2015-01-07 Dnr 2015.14 § 3 5 (38) 1.2.7.3 Teckningsrätt avseende kommunens bankkonton, bankgirokonton, plusgirokonton och checkräkningar Beslut Kommunstyrelsen beslutar att bemyndiga kommunstyrelsens ordförande Bengt-Olov Eriksson, kommunstyrelsens vice ordförande Jonas Nyberg, kommunchef Yvette Axelsson, ekonomichef Conny Rönnholm, redovisningschef Maria Hollmer, ekonom Lena Asplund, ekonom Tony Borselius, ekonomiassistent Agneta Rostedt, ekonomiassistent Jan-Ola Helgesson och ekonomiassistent Arietta Melin att två i förening underteckna order om utbetalningar från kommunens bankkonton, bankgirokonton, plusgirokonton och checkräkningar samt att beslutet träder i kraft med omedelbar verkan samt att tidigare beslut enligt kommunstyrelsen § 62/2013 upphör att gälla från samma datum. Bakgrund Med anledning av nya befattningshavare behöver nytt beslut avseende teckningsrätt fattas. Delges Berörda personer Ekonomienheten Ordf sign Justerandes sign Vidi sign Sekr sign Utdragsbestyrkande SAM MANTRÄDESPROTOKOL Kommunstyrelsen TIERPS KOMMUN 2015-03-24 4 (41) Dnr 2015.15 Bemyndigande att underteckna handlingar Beslut Kommunstyrelsen beslutar att från och med den 24 mars 2015 och tillsvidare utse nedanstående personer och ersättare för dessa med bemyndigande att underteckna handlingar enligt nedan samt att upphäva kommunstyrelsens beslut § 4/2015 om bemyndigande att underteckna handlingar från samma datum. Undertecknande av avtal, kontrakt, köpebrev och övriga handlingar som krävs för verkställighet av kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsens ordförande Bengt-Olov Eriksson eller vice ordförande Jonas Nyberg i förening med kommunchef Yvette Axelsson eller ekonomichef Conny Rönnholm. Undertecknande av avtal, kontrakt, köpebrev och övriga handlingar inom verksamhetsområdena som krävs för verkställighet av kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsens ordförande Bengt-Olov Eriksson eller vice ordförande Jonas Nyberg i förening med kommunchef Yvette Axelsson, för verksamhetsområde samhällsbyggnad (fastigheter, mark, exploatering) tf chef samhällsbyggnad Per Jonsson eller, för verksamhetsområde teknik (gata/park, renhållning) teknisk chef Thomas Kihlström och (VA) VA-chef Jörgen Johnsen. Undertecknande av avtal, kontrakt, köpebrev och övriga handlingar inom respektive blocks/enhets verksamhetsområde som krävs för verkställighet av beslut och uppdrag, inklusive budget/verksamhetsplan och ledningskontrakt. Kommunchef (tillika chef Gemensam service) Yvette Axelsson, chef Medborgarservice (tillika tf chef samhällsbyggnad) Per Jonsson, verksamhetschef utbildning Henrik Hedqvist, verksamhetschef vård- och omsorg Helena Carlsson, verksamhetschef individ- och familj eomsorg Randi Graungaard, verksamhetschef kultur- och fritid Sofia Nohrstedt, ekonomichef Conny Rönnholm, IT-chef LarsErik Andersson, upphandlingschef Håkan Bergström, personalchef Eva Berggård Nygren respektive tf chef Processtöd Susanne Ahlman forts. Ordf sign Justerandes sign Vidi sign Sekr sign Utdragsbestyrkande TIERPS SAM MANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen KOMMUN 2015-03-24 5 (41) § forts. Undertecknande av lånehandlingar, borgensåtaganden och skuldebrev Kommunstyrelsens ordförande Bengt-Olov Eriksson eller vice ordförande Jonas Nyberg i förening med kommunchef Yvette Axelsson eller ekonomichef Conny Rönnholm eller redovisningschef Tony Borselius. Undertecknande av kollektivavtal Kommunstyrelsens ordförande Bengt-Olov Eriksson eller vice ordförande Jonas Nyberg i förening med kommunchef Yvette Axelsson eller personalchef Eva Berggård Nygren. Undertecknande av pensionsbrev Kommunstyrelsens ordförande Bengt-Olov Eriksson eller vice ordförande Jonas Nyberg i förening med personalchef Eva Berggård Nygren eller personalassistent Pia Andersson. Undertecknande av beställningsskrivelser och eventuella kontrakt samt övriga ärenden enligt beslut om upphandling av kommunstyrelsens arbetsutskott Kommunstyrelsens ordförande Bengt-Olov Eriksson eller vice ordförande Jonas Nyberg i förening med upphandlingschef Håkan Bergström eller upphandlare Eva Bergkvist, eller upphandlare Per Zackrisson, entreprenadupphandlare Ulf Sandell, eller kommunjurist Jenny Ljungvall Cardoso eller tf chef samhällsbyggnad Per Jonsson. Undertecknande av externa hyresavtal Kommunchef Yvette Axelsson eller tf chef samhällsbyggnad Per Jonsson. Med externa hyresavtal avses hyresvärdar utanför kommunkoncernen. Behovet och avtalsförslaget ska först stämmas av med lokalsamordnaren. Delges Berörda personer Ekonomienheten Lokalsamordnaren Ordf sign Justerandes sign Vidi sign Sekr sign Utdragsbestyrkande TIERPS SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen KOMMUN 2015-01-07 §4 Dnr 2015.15 6 (38) 1.2.7.2 Bemyndigande att underteckna handlingar Beslut Kommunstyrelsen beslutar att från och med den 7 januari 2015 och tillsvidare utse nedanstående personer och ersättare för dessa med bemyndigande att underteckna handlingar enligt nedan samt att upphäva kommunstyrelsens beslut § 98/2014 om bemyndigande att underteckna handlingar från samma datum. Undertecknande av avtal, kontrakt, köpebrev och övriga handlingar som krävs för verkställighet av kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsens ordförande Bengt-Olov Eriksson eller vice ordförande Jonas Nyberg i förening med kommunchef Yvette Axelsson eller ekonomichef Conny Rönnholm. Undertecknande av avtal, kontrakt, köpebrev och övriga handlingar inom verksamhetsområdena som krävs för verkställighet av kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsens ordförande Bengt-Olov Eriksson eller vice ordförande Jonas Nyberg i förening med kommunchef Yvette Axelsson, för verksamhetsområde samhällsbyggnad (fastigheter, mark, exploatering) tf chef samhällsbyggnad Per Jonsson eller, för verksamhetsområde teknik (gata/park, renhållning) teknisk chef Thomas Kihlström och (VA) VA-chef Jörgen Johnsen. Undertecknande av avtal, kontrakt, köpebrev och övriga handlingar inom respektive blocks/enhets verksamhetsområde som krävs för verkställighet av beslut och uppdrag, inklusive budget/verksamhetsplan och ledningskontrakt. Kommunchef (tillika chef Gemensam service) Yvette Axelsson, chef Medborgarservice (tillika tf chef samhällsbyggnad) Per Jonsson, verksamhetschef utbildning Henrik Hedqvist, verksamhetschef vård- och omsorg Helena Carlsson, verksamhetschef individ- och familjeomsorg Randi Graungaard, verksamhetschef kultur- och fritid Sofia Nohrstedt, ekonomichef Conny Rönnholm, IT-chef Lars-Erik Andersson, upphandlingschef Håkan Bergström, personalchef Eva Berggård Nygren respektive tf chef Processtöd Susanne Ahlman forts. Ordf sign Justerandes sign Vidi sign Sekr sign Utdragsbestyrkande TIERPS SAM MANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen KOMMUN 2015-01-07 7 (38) § 4 forts. Undertecknande av lånehandlingar, borgensåtaganden och skuldebrev Kommunstyrelsens ordförande Bengt-Olov Eriksson eller vice ordförande Jonas Nyberg i förening med kommunchef Yvette Axelsson eller ekonomichef Conny Rönnholm eller redovisningschef Maria Hollmer. Undertecknande av kollektivavtal Kommunstyrelsens ordförande Bengt-Olov Eriksson eller vice ordförande Jonas Nyberg i förening med kommunchef Yvette Axelsson eller personalchef Eva Berggård Nygren. Undertecknande av pensionsbrev Kommunstyrelsens ordförande Bengt-Olov Eriksson eller vice ordförande Jonas Nyberg i förening med personalchef Eva Berggård Nygren eller personalassistent Fia Andersson. Undertecknande av beställningsskrivelser och eventuella kontrakt samt övriga ärenden enligt beslut om upphandling av kommunstyrelsens arbetsutskott Kommunstyrelsens ordförande Bengt-Olov Eriksson eller vice ordförande Jonas Nyberg i förening med upphandlingsehef Håkan Bergström eller upphandlare Eva Bergkvist eller tf chef samhällsbyggnad Per Jonsson. Undertecknande av externa hyresavtal Kommunchef Yvette Axelsson eller tf chef samhällsbyggnad Per Jonsson. Med externa hyresavtal avses hyresvärdar utanför kommunkoncernen. Behovet och avtalsförslaget ska först stämmas av med lokalsamordnaren. Delges Berörda personer Ekonomienheten Lokalsamordnaren Ordf sign Justerandes sign Vidi sign Sekr sign \C\ Utdragsbestyrkande TIERPS SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen KOMMUN 2015-03-24 6 (41) Dnr Ks 2015.96 1.2.1 Ombudgetering Beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna föreslagna ombudgeteringar i enlighet med bifogade skrivelser. Bakgrund Samhällsbyggnadschefen har i skrivelser daterade den 11 februari 2015 och 17 februari 2015 hemställt om ombudgetering inom investeringsbudgeten för VA. Han har också i skrivelse daterad den 5 mars 2015 hemställt om ombudgetering av investeringsbudgeten för exploateringsverksamhet med 1.0 mnkr beroende på felaktig organisatorisk placering av anslaget. Ombudgeteringarna innebär ingen förändring av totalsumman för investeringar. Kommunstyrelsens ordförande och ekonomichefen har den 17 mars 2015 lämnat förslag till beslut i ärendet. Delges Ekonomienheten Respektive verksamhetschef Ordf sign Justerandes sign Vidi sign Sekr sign Utdragsbestyrkande TIERPS Dokumentnamn Ombudgetering investeingbudget KOMMUN Datum Diarienummer 2015-03-17 Adress Kommunstyrelsen Ombudgetering investeringsbudgeten Bakgrund Samhällsbyggnadschefen har i skrivelser daterade 2015-02-11 och 201502-17 hemställt om ombudgetering inom investeringsbudgeten för VA. Han har också i skrivelse daterad 2015-03-05 hemställt om ombudgetering av investeringsbudgeten för exploateringsverksamhet med 1.0 mnkr beroende på felaktig organisatorisk placering av anslaget. Ombudgeteringarna innebär ingen förändring av totalsumman för investeringar. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att godkänna föreslagna ombudgeteringar i enlighet med bifogade skrivelser Bengt-Olov Eriksson Kommunstyrelsens ordförande Gemensam service Ekonomienheten 815 80 Tierp Besöksadress: Centralgatan 7 Telefon: 0293-180 00 Fax: 0293-712 54 Conny Rönnholm Ekonomichef Handläggare Conny Rönnholm Ekonomichef Telefon: 0293-182 30 E-post: Conny.Ronnholmiptierp.se TIERPS Dokumentnamn Ombudgetering investering VA KOMMUN Datum Diarienummer 2015-02-11 Adress Kommunstyrelsen Begäran om ombudgetering av investeringsbudgeten för VA Verksamhet 14606, Chef VA Hemställer härmed om ombudgetering av investeringsbudget VA i enlighet med förteckning nedan.' Totalsumma för ny investeringsbudget är oförändrad. Projekt 1418, Månkarbo VV ny brunn Verksamhet 5410 Vattenverk Köp av fastighet med ny brunn. Fastställd budget 2015 Förslag till ny budget 0 tkr 150 tkr Projekt 1490, Reinvestering vattenledningar Verksamhet 5450 Vattenledningar Reduktion pga. ombudgetering. Fastställd budget 2015 2 500 tkr Förslag till ny budget 2 350 tkr P Produktion VA-enheten 81580 Tierp Jonsson f Samhällsbyggnadschef Jorgen nsen VA-chef Handläggare korgen Johnsen VA-chef E-post: Jorgen [email protected] 1(2) 4 TIERPS Dokumentnamn Ombudgetering investering VA KOMMUN Datum Diarienummer 2015-02-17 Adress Kommunstyrelsen Begäran om ombudgetering av investeringsbudgeten för VA Verksamhet 14606, Chef VA Hemställer härmed om ombudgetering av investeringsbudget VA i enlighet med förteckning nedan. Projekt som far ökat budget 2015 har under 2014 lämnat medel till projekt 1432 som ligger före tidplanen, medel förs nu tillbaka till dessa projekt. Totalsumma för ny investeringsbudget 2015 är oförändrad. Projekt 1400, Skalskydd VV Verksamhet 5410 Vattenverk Åtgärder på vattenverk ej ännu genomförda. 0 tkr Fastställd budget 2015 675 tkr Förslag till ny budget Projekt 1421, Arvidsbo ny avhärdning Verksamhet 5410 Vattenverk Processval och projektering 2015. Byggnation 2016/2017. Fastställd budget 2015 Förslag till ny budget 0 tkr 375 tkr Projekt 1443, Bräddrening Skärplinge RV Verksamhet 5420 Avloppsverk Åtgärder behövs för att hindra förorening av Strömarån vid bräddning. Fastställd budget 2015 Förslag till ny budget Produktion VA-enheten 81580 Tierp 0 tkr 200 tkr Handläggare Jurgen Johnsen VA-chef E-post: [email protected] 2(2) Projekt 1432, Snatra bodarnas avloppsledning Verksamhet 5460 Spillvattenledningar Projekt ligger före tidplan och förbrukade er medel än ursprungligt budgeterat 2014. Fastställd budget 2015 4 260 tkr Förslag till ny budget 3 010 tkr Jorgen Jo en VA-chef Pe nsson amhällsbyggnadschef VA-enheten Dokumentnamn TIERPS Förslag KOMMUN Datum Diarienummer 2015-03-05 Adress KS Förslag till ombudgetering av investeringsbudgeten Samhällsbyggnadsenheten Fysisk planering föreslår en ombudgetering av investeringsbudgeten för exploatering. Bakgrunden till förslaget är att exploatering av mark innebär att bygga vägar, gång/cykelvägar och dra fram belysning min. Dessa investeringar ska ligga på Gata/park avdelningen. Fysisk planering löser in mark, beställer fastighetsreglering samt detaljplanelägger mark. Vi föreslår kommunstyrelsen att ombudgetera investeringsmedel för exploatering till Gata/park. Från Ansvar 13205 Chef Fysisk planering verksamhet 2100 projekt 1342 — 1 000 tkr Till Ansvar 13505 Chef gata/park, verksamhet 3100 Kommunala gator och vägar, projekt sydvästra Tierp — 1 000 tkr Jonsson f Samhällsbyggnadschef Produktion Samhällsbyggnad 815 80 Tierp Besöksadress: Torggatan 4 Telefon: 0293-180 00 Pax: 0293-717 45 E-post: [email protected] Maj- ritt Lundberg Chef ysisk planering Handläggare Maria Pettersson Fastighetssamordnare Telefon: 0293-181 47 E-post: [email protected] TIERPS SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen KOMMUN 2015-03-24 7 (41) Dnr Ks 2015. § Fastighetsförsäljning avseende del av fastigheten Tierp Karlholm 1:48 Beslut Kommunstyrelsen beslutar att till Karlholms Motorbåtklubb försälja del av fastigheten Tierp Karlholm 1:48 på de villkor som angivits i föreliggande köpekontrakt. Bakgrund Samhällsbyggnad har i köpekontrakt föreslagit försäljning av del av fastigheten Tierp Karlholm 1:48 till Karlholms Motorbåtklubb som angivits i föreliggande köpekontrakt och enligt bilagd karta. Köpeskillingen har överenskommits till 152 000 kr. Köparen ska svara för lagfarts-, inskrivnings- och inteckningskostnader i samband med förvärvet. Köparen ansöker och bekostar lantmäteriförrättning (avstyckning). Säljaren biträder ansökan genom detta avtal. Detaljplan finns ej för området som försäljs. Om nya ägarens framtida verksamhetsområde kräver en detaljplan får köparen bekosta denna. Delges Samhällsbyggnad Ordf sign Justerandes sign Vidi sign Sekr sign Utdragsbestyrkande 4 TIERPS KOMMUN KÖPEKONTRAKT Säljare: Tierps kommun (212000-0266) Samhällsbyggnad 815 80 Tierp, nedan kallad säljare Köpare: Karlholms Motorbåtklubb (817300-0459) do Håkan Andersson Ekvägen 7 819 40 Karlholmsbruk, nedan kallad köpare §1 Tierps kommun försäljer del av Tierp Karlholm 1:48 enligt bilagd karta (bil 1). Det rosa markerade området ska avstyckas och gula markeringar visar servitut för vägar. Inom markområdet finns en byggnad på ofri grund, vilken köparen redan äger, som sammanfaller som fastighetstillbehör. Nuvarande arrendeavtal med säljaren upphör vid tillträdesdagen. §2 Köpeskillingen har överenskommits till etthundrafemtiotvåtusen (152 000) kronor och försäljningen sker på följande villkor. §3 Köparen skall svara för lagfarts-, inskrivnings- och inteckningskostnader i samband med förvärvet. Fastigheten är idag obelånad. §4 Köparen ansöker och bekostar lantmäteriförrättning (avstyckning). Säljaren biträder ansökan genom detta avtal. Servitut ska finnas på tre stycken tillfartsvägar till avstyckningslotten. §5 Parterna är skyldiga att utan reglering av köpeskillingen tåla mindre jämkningar ifråga om områdets gränser, areal eller dylikt, vilka kan komma att bestämmas vid förrättning. §6 Köpeskillingen ska erläggas genom fakturabetalning senast en månad efter det att lantmäteriförrättning vunnit laga kraft. §7 Tillträde sker då förrättningen vunnit laga kraft. Men köparen har rätt att nyttja marken efter avtalets undertecknande. §8 Köpebrev ska upprättas då ny fastighet är bildad och hela köpeskillingen har inkommit till Säljaren. §9 Området överlåts i befintligt skick. Köparen har före köpet haft tillfälle att noga besiktiga området. § 10 Detaljplan finns ej för området som försäljs. Om nya ägarens framtida verksamhetsområde kräver en detaljplan får köparen bekosta den. § 11 Detta avtal gäller under förutsättning av Kommunstyrelsens godkännande. Skulle inte köpet godkännas måste köparen upprätta ett arrendeavtal för området och köpeskillingen återbetalas i sin helhet. Av detta avtal är tre likalydande exemplar upprättade. Parterna har tagit varsitt exemplar och ett är sänt till Lantmäteriet. Tierp 2015-03-10 . ommuns räkning för Ti- Karlholmsbruk 2015- 03 -0 3 C, Bengt-0 Kommun sson s ordförande Per J sson Tf amhällsbyggnadschef Säljarens namnteckning ovan bevittnas: Maj-Britt Lundberg Barbro Karlsson Tomas Eriksson ordförande Susanne Andersson kassör KARLHOL 1.53 1, /1 // 11 i N 1,4 111 11148 . :-_-- ----- -- - - \\ * _3.. \ \ 1 1 w1 ..-- 0 W_ / \ \\ •-_-:-- I 1 \ 1 \I - - - - ( ,3 ----"" ,20 NN 11 11 5 6.6 1.48 1 32 1:41 114 / I:15 // KARLHALM /1. 11 / r Del av Kariholm 1:48 Skala 1:2000 El Servitut väginfart Avstyckningsområde SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen TIERPS KOMMUN 8(41) 2015-03-24 Dnr Ks 2014.366 § Markanvisningsavtal — Erlandssons Bygg i Öst AB avseende markanvisningstävling Beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna föreliggande markanvisningsavtal mellan Tierps kommun och Erlandsson Bygg i Öst AB. Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade den 27 mar 2014, § 81, om att godkänna inbjudan till markanvisningstävling för del av kv. Lejonet i Tierps köping samt att uppdra till samhällsbyggnadsenheten, Fysisk planering, att genomföra en markanvisningstävling. Till grund för markanvisningsavtalet ligger att exploatören vunnit kommunens markanvisningstävling för bebyggelse av fastigheterna genom beslut av kommunstyrelsen den 21 oktober 2014, § 130. Avtal Samhällsbyggnadsenheten har den 11 mars 2015 överlämnat markanvisningsavtal om expolatering inom fastigheterna Tierp 24:5, 24:6 och del av Tierp 24:1 i Tierps kommun. Delges Ordf sign Justerandes sign Vidi sign Sekr sign Utdragsbestyrkande 1 (5) Dokumentnamn TIERPS Avtal KOMMUN Datum Diarienummer 2015-03-11 KS 2014/366 Adress MARKANVISNINGSAVTAL Emellan Tierps kommun genom dess kommunstyrelse, org.nr 212000-0266, nedan kallad Kommunen, å ena sidan, och Erlandsson Bygg i Öst AB org.nr 556792-0516, nedan kallad Exploatören, å andra sidan, har under § 3 nedan angivna förutsättning träffats följande avtal om exploatering inom fastigheterna Tierp 24:5, 24:6 och del av Tierp 24:1 i Tierps kommun, nedan kallat Fastigheterna. Fastigheterna framgår av bilagd karta, (bilaga 1). § 1 Bakgrund Till grund för avtalet ligger att Exploatören vunnit Kommunens markanvisningstävling för bebyggelse av fastigheterna genom beslut av Kommunstyrelsen 2014-10-21 § 130. § 2 Avsikt/Mål Exploatören och kommunen skall tillsammans verka för att det ovan angivna området planläggs och därefter bebyggs för bostäder och centrumverksamhet genom god arkitektur samt på ett miljömässig, social och ekonomisk hållbart sätt. Detta avtal innebär att Exploatören har en option att ensam förhandla med kommunen om hur Fastigheterna ska exploateras. Avsikten är att Exploatören därefter far förvärva marken och genomföra byggnationen. § 3 Förutsättningar Denna markanvisning gäller endast under förutsättning: Att Tierps kommunstyrelse godkänner detta markanvisningsavtal genom beslut som sedan vinner laga kraft, Att detaljplan upprättas, med utgång i det i detta avtals bifogade ideförslag (bilaga 2) och att Tierps kommunfullmäktige alternativt kommunstyrelsen antar detaljplanen genom beslut som sedan vinner laga kraft. Exploatören är medveten om att detaljplanens slutgiltiga utformning kan komma att påverkas av, och behöva förändras utifrån ideförslagets utformning beroende på utfallet av planprocessen. Att slutgiltigt avtal om marköverlåtelse tecknas senast två år efter att detta avtals godkänts av Kommunstyrelsen samt att Kommunfullmäktige eller Kommunstyrelsen godkänner ett marköverlåtelseavtal genom beslut som sedan vinner laga kraft. 3 (5) § 6 Försäkringar Säljaren förbinder sig att hålla fastigheterna ansvarsförsäkrade till och med tillträdesdagen. Säljaren står faran om Fastigheterna av våda skadas eller försämras mellan kontraktsdagen och tillträdesdagen. Faran övergår härefter på Köparen, även om Fastigheten inte tillträtts på grund av kommunens dröjsmål. § 7 Detaljplan Fastigheterna omfattas idag av detaljplan Dp 127 men en ny detaljplan (Dp 1010) är under framtagande. Exploatören och kommunen skall tillsammans verka för att den ny detaljplanen för området tas fram. Kommunens avdelning för Fysisk planering ansvarar för planläggningens formella handläggning. Eventuella utredningar (såsom för bullerutredning, trafikutredning etc.) som behövs som underlag för planläggningsarbetet bekostas av Exploatören. Kommunen svarar för övriga kostnader för detaljplanearbetet under detaljplanens framtagande. Exploatören ersätter kommunen för planläggningskostnader genom planavgift som tas ut i samband med beviljat bygglov. Avgiften för planläggning regleras genom kommunfullmäktiges Plan- och bygglovstaxa (den aktuella taxan vid tidpunkten för bygglovstillfället). § 8 Ny- och ombyggnad inom kvartersmark Exploatören svarar för samtliga byggnadsarbeten inom Fastigheterna samt tillser att området efter genomförd byggnation blir ett väl fungerande bostadsområde med parkering och grönområde enligt anbudets idéförslag (bilaga 2). Infart sker från RådhusaMn. Nybyggnaden och ombyggnaderna inom Fastigheterna ska vara färdigställda senast 36 månader efter tillträdesdagen. § 9 Borttagande av byggnader och anläggningar Inom fastigheterna ansvarar och bekostar kommunen bortförsel av lekplatsutrustning före tillträdesdagen. § 10 Geoteknik Exploatören svarar för alla erforderliga geotekniska undersökningar inom Fastigheterna. Exploatören avstår med bindande verkan från samtliga krav på ersättning på grund av Fastigheternas grundförhållanden. 4 (5) § 11 Markföroreningar Det finns i dagsläget inte några kända markföroreningar inom Fastigheterna. Kommunen ansvarar för en eventuell sanering av mark enligt miljöbalken. Kommunen svarar för att sådana massor grävs ut och tas bort och omhändertas på ett ändamålsenligt sätt. Omhändertagandet skall under sådana omständigheter samordnas med exploatörens markarbeten inom området. § 12 Masshantering All schaktningsmassa och matjord för vilken användning inte finns inom Fastigheterna tillfaller, om kommunen så påfordrar, kommunen utan ersättning. Kommunens gata-park chef skall underrättas innan schaktningsmassa eller matjord forslas från Fastigheterna samt om storleken på befintliga mängder. § 13 Dagvattenhantering Fördröjning och infiltration av dagvatten ska ske inom kvartersmark. Exploatören ska i bygglovsansökan redovisa hur dagvattnet ska tas om hand inom kvartersmark och föreslagen lösning skall godkännas av kommunen. Exploatören bör ta kontakt med VA-enheten i ett tidigt skede av projekteringsarbetet. § 14 Utbyggnad av allmän plats Kommunen ansvarar för utbyggnad av allmän platsmark. § 15 Anslutningsavgifter för VA, el mm. I köpeskillingen ingår inte eventuella anslutningsavgifter för vatten, avlopp, el och fjärrvärme. Anslutningsavgifter för vatten, avlopp, el och fjärrvärme skall erläggas i enlighet med vid anslutningstillfället gällande taxa. Om exploatören önskar någon förändring avseende befintliga förbindelsepunkters läge eller antal, har kommunen rätt att fakturera Exploatören för kostnaden som förändringen förorsakar. § 16 Ledningar Inom fastigheterna finns befintliga ledningar. Om flytt av ledningen önskas, bekostas det av Exploatören. § 17 Fastighetsbildning En av fastigheterna, Tierp 24:1, ska avstyckas då Freedners torg ska regleras över till kommunens gatufastighet Tierp 1:1. Förrättningskostnaden för detta bekostar kommunen. 5 (5) En eventuell sammanläggning av fastigheterna Tierp 24:5, 24:6 och del av Tierp 24:1 bekostar Exploatören. § 18 Vite Bostadsbebyggelsen skall färdigställas i enlighet med § 8 ovan. Om så inte sker utgår vite med 50 000 kronor per påbörjad sexmånadsperiod och per fastighet som inte är färdigställd enligt ovan, till dess att byggnationen färdigställts med inflyttningsklara lägenheter. § 19 Tvist Tvist rörande tolkning eller tillämpning av detta avtal skall avgöras av allmän domstol, såvida inte parterna överenskommer att tillämpa skiljedomsförfarande enligt lagen om skiljemän. § 20 Överlåtelse av detta avtal Exploatören äger inte utan kommunens medgivande rätt att överlåta rättigheter och skyldigheter enligt detta avtal till annat än koncern där Exploatören ingår. Detta avtal har upprättats i två likalydande exemplar varvid parterna tagit varsitt. För Tierps Kommuns räkning: För Erlandsson Bygg i Öst AB räkning: Tierp 2015- Uppsala 2015- 07- 11 Bengt-Olov Kommu iksson ns ordförande Per asson T amhällsbyggnadschef Säljarens namnteckning bevittnas: Maj-Britt Lundberg Barbro Karlsson tefan Eriksson, VD Erlandsson Bygg i Öst AB TIERPS SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen KOMMUN 2014-10-21 § 130 Dnr Ks 2014. 366 205 (241) 3.1 Fortsatt process för markanvisningstävling för bostäder och handel inom del av kvarteret Lejonet, fastigheterna Tierp 24:6, 24:6 och del av Tierp 24:1 Beslut Kommunstyrelsen beslutar att Erlandsson Bygg i Öst ABs inlämnade intresseanmälan för markanvisning får utgöra utgångspunkt för den fortsatta markanvisningsprocessen att uppdra åt Fysisk planering att upprätta ett förslag till markanvisningsavtal med Erlandssons Bygg i Öst AB samt att uppdra åt Fysisk planering att inleda/återuppta planläggningsarbetet för aktuellt markområde. Bakgrund: Den 27 maj 2014, § 81, tog kommunstyrelsen beslut om att godkänna inbjudan till markanvisningstävling för del av kv. Lejonet i Tierp samt att uppdra till samhällsbyggnadsenheten, Fysisk planering att genomföra en markanvisningstävling. Sammanfattning: Mellan den 9 juli och den 30 september genomförde kommunen en markanvisningstävling för del av kvarteret Lejonet i Tierp. Efter tävlingstidens slut har en intresseanmälan inlämnats av företaget Erlandssons Bygg i Öst AB. Då det under tävlingstiden enbart inkommit ett förslag föreligger det inte något behov av att genomföra en utvärdering och bedömning i den form tävlingsinbjudan föreslog. Kommunstyrelsen föreslås istället ta beslut om inlämnat förslag från Erlandssons Bygg i Öst AB ska få utgöra utgångspunkt för den fortsatta markanvisningsprocessen. Som underlag för ett sådant beslut har Fysisk planering sammanfattat hur förslaget uppfyller de kriterier och önskemål som formulerades i tävlingsinbjudan. Beslutsunderlag Föreligger yttrande den 13 oktober 2014 från kommunarkitekt Lisa Björk. Delges Fysisk planering Ordf sign Justerandes sign Vidi sign Utdragsbestyrkande TIERPS SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott KOMMUN 2015-03-10 12 (16) § 19 Avtal ungdomsnätverket Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår kommunstyrelsen besluta att ingå samarbetsavtal mellan Tierps kommun och Ungdomsnätverket samt att utse Lennart Hillberg som kommunens representant i styrelsen för Ungdomsnätverket. Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade 2012-01-31 §5 att bevilja Ungdomsnätverket bidrag om 350.000 kr så länge projektet "På plats" pågår. Projektet avslutades 2014-12-31. Förebyggande ungdomsarbete handlar i hög grad om att ta ställning. Kunskaper om risk- och friskfaktorer kan på individuell nivå öka respektive minska förutsättningarna för en önskad utveckling. Att förhindra att något oönskat sker och i stället uppmuntra positiva krafter är en stor och viktigt utmaning. Förebyggande arbete handlar också om att ta ställning till invanda kulturella och sociala val och värderingsmönster. Att inte ifrågasätta sina egna värderingar och underliggande budskap som finns även i det förebyggande arbetet är att blunda för det sätt man själv är formad av sin kulturella och sociala miljö. Alla goda krafter behövs för att vi ska kunna genomföra och erbjuda våra barn och ungdomar bästa möjliga stöd och ge dem kunskap och verktyg att påverka sin egen och andras livskvalitet. Ett samarbete mellan Tierps kommuns olika verksamheter och Ungdomsnätverket är därför av största vikt. Ett framgångsrikt samarbete kräver struktur därför behöver ett samarbetsavtal upprättas, följas upp, utvärderas och revideras kontinuerligt. I samarbete mellan Tierps kommun, representerat av kommunchef Yvette Axelsson och utvecklingsledare Lennart Hillberg, och ungdomsnätverkets styrelse har bifogat samarbetsavtal arbetats fram. Ordf sign Justerandes sign Sekr sign Utdragsbestyrkande TIERPS KOMMUN Samarbetsavtal Mellan Ungdomsnätverket, ideell förening och Tierps Kommun (nedan Kommunen) har följande överenskommelse träffats. Denna överenskommelse gäller under 1 år från och med undertecknande Ungdomsnätverket skall i samarbete med Bergis och +18-verksamheten teoretiskt och praktiskt arbeta med integration. Denna samverkan sker företrädesvis i Ungdomsnätverkets lokaler men kan också lokaliseras på andra platser. Ungdomsnätverket skall erbjuda Kommunens skolor att förlägga aktiviteter i Ungdomsnätverkets lokaler samt efter överenskommelse medverka på lektioner, elevens val och friluftsdagar. Ungdomsnätverket skall ge riktad fysisk träning till flickor i åldern 12 till 18 år och aktivt motarbeta kroppsfixering. Ungdomsnätverket skall erbjuda gruppboenden och ungdomar, som är föremål för särskilda insatser, aktiviteter i form av bland annat fysisk träning och yoga. Dessa verksamheter erbjuds också att i egen regi genomföra aktiviteter i Ungdomsnätverkets lokaler. Kommunens samtliga verksamheter skall, efter överenskommelse, ha möjlighet att förlägga sammanträden och liknande i Ungdomsnätverkets lokaler. Aktiviteter som genomförs av Kommunens verksamheter och/eller under ledning av ungdomar från Ungdomsnätverket ska inte debiteras. Ungdomsnätverket förbinder sig att delta i aktiviteter såsom Kampanjen "Tänk Om" och liknande, anordnade av Kommunen Kommunen betalar ut ett bidrag om 350.000 till Ungdomsnätverket. Kommunen skall beredas en plats som adjungerad ledamot i Ungdomsnätverkets styrelse. Aktiviteter kan under avtalstiden komma att tilläggas, detta sker då genom en särskild överenskommelse. Avtalet följs upp kontinuerligt och utvärderas under december månad 2015. 2015-03- Tierps Kommun Ungdomsnätverket TIERPS SAM MANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott KOMMUN 2015-03-10 13 (16) § 20 Utvärdering av samarbete i gemensam Räddningsnämnd Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att överlämna utvärderingen till kommunstyrelsen. Bakgrund Uppsala kommun är värdkommun för den gemensamma nämnden för räddningstjänstverksamhet i Tierps, Uppsala och Östhammars kommuner. Enligt samverkansavtalet § 18 (KSN-2009-0587) ska en utvärdering ske av samarbetet. I avtalet framgår även att Uppsala kommunstyrelse i egenskap av värdkommun ska ansvara för utvärderingens genomförande. Med anledning av detta har Uppsala kommunledningskontor fatt i uppdrag att genomföra utvärderingen. Syftet med utvärderingen var att undersöka om införandet av den gemensamma räddningsnämnden bidragit till ett bättre samarbete och en effektivare räddningstjänst. Resultatet visade att förtroendevalda och ledande tjänstemän är av uppfattningen att sammanslagningen lett till en mer stimulerande och slagkraftig organisation som bidragit till en bättre räddningstjänst idag jämfört med 2011. De medverkande förtroendevalda och ledande tjänstemän uppgav att de är nöjda med styrning och efterlevnad. Samtliga förtroendevalda svarade att sammanslagningen i stort varit bra eller mycket bra, medan medarbetarna hade en mer delad uppfattning. Svaren skilde sig även mellan medarbetare. Medarbetare i Tierp och Östhammar var i större utsträckning positiva. Uppsala kommun har, för egen del, godkänt rapporten i kommunstyrelsens arbetsutskott och ärendet ska nu vidare upp till kommunstyrelsen för beslut. I samband med detta kommer de även kommunicera frågan via ett pressmeddelande. De lyfter där fram vikten av att fortsätta det arbete som redan görs för att "få ihop" organisationen. Ordf sign Justerandes sign Sekr sign Utdragsbestyrkande Uppsala , Ingela Hagström, verksamhetsutvecklare KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2015-03-04 PRESSMEDDELANDE Räddningstjänsten på väg mot bättre och effektivare samarbete Sammanslagningen av Tierps-, Uppsalas- och Östhammars räddningstjänst är på god väg att uppnå målsättningarna om ett bättre samarbete och effektivare räddningstjänst Det visar en utvärdering som genomförts av Uppsala kommun under vintern 2014. En gemensam räddningsnämnd för Tierp, Uppsala och Östhammar startade 2012 med Uppsala som värdkommun. Nämnden regleras genom ett samverkansavtal mellan kommunerna som sträcker sig till och med 2018. Halvvägs in i avtalsperioden har en utvärdering gjorts av införandet och om sammanslagningen hittills bidragit till bättre samarbete mellan kommunerna och givit en effektivare räddningstjänst. Utvärderingen ses som ett viktigt underlag för räddningsnämndens fortsatta arbete. Samtliga medverkande förtroendevalda och ledande tjänstemännen i utvärderingen är eniga om att sammanslagningen varit bra i stort. Flera framhåller att sammanslagningen lett till en mer stimulerande och slagkraftig organisation som bidragit till en bättre räddningstjänst idag jämfört med 2011. Medarbetarnas svar skiljer sig från de förtroendevaldas och ledningens. Medarbetarna har även delade åsikter sinsemellan om vad som varit bra och vad som varit dåligt. 38 procent av medarbetarna svarar att sammanslagningen varit bra eller mycket bra. Flera av dem anser att räddningstjänsten har svårt att hantera tre kommuners olika behov. Utvärderingen är inte heltäckande och ett begränsat urval av medverkande gör det svårt att dra några generella slutsatser. 63 procent av räddningsnämndens förtroendevalda och 11 procent av det totala antalet anställda medverkade i utvärderingen. - Utvärderingen är ett bra underlag för räddningsnämnden och ledningen att arbeta vidare utifrån. Nu ska vi ta tag i de utvecklingsområden som utvärderingen pekat på. Bland annat ska vi göra en fördjupad utredning om medarbetarnas varierade uppfattning, säger brandchef Anders Ahlström. - Denna typ av förändring skapar utveckling bland annat genom att vi nu har granskat vår egen verksamhet. Samtidigt har vi genomfört utbildningar och moderniserat visst materiel till exempel skyddsutrustningar och fordon, säger ordförande i räddningsnämnden Patrik Kjellin (S). Mer information Anders Ahlström, brandchef Uppsala brandförsvar, telefon 018-727 30 01, 070-856 30 47 Patrik Kjellin (S), ordförande räddningsnämnden, telefon 070-865 97 40 Postadress: Uppsala kommun, kommunledningskontoret, 753 75 Uppsala Telefon: 018-727 00 00 (växel) E-post: [email protected] www.uppsala.se KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Hagström Ingela 2015-02-25 KSN-2014-0734 Kommunstyrelsen Utvärdering av samarbete i gemensam räddningsnämnd avseende Tierps, Uppsalas och Östhammars kommun. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att för Uppsala del godkänna utvärdering av gemensam räddningsnämnd avseende Tierps, Uppsalas och Östhamnars kommun enligt bilaga samt att översända utvärderingen till räddningsnämnden samt Tierps och Östhammars kommuner. Ärendet Uppsala kommun är värdkommun för den gemensamma nämnden för räddningstjänstverksamhet i Tierps, Uppsala och Östhammars kommuner. Enligt samverkansavtalet § 18 (KSN-2009-0587) ska en utvärdering ske av samarbetet. 1 avtalet framgår även att Uppsala kommunstyrelse i egenskap av värdkommun ska ansvara för utvärderingens genomförande. Med anledning av detta har Uppsala kommunledningskontor fått i uppdrag att genomföra utvärderingen. Föredragning Syftet med utvärderingen var att undersöka om införandet av den gemensamma räddningsnämnden bidragit till ett bättre samarbete och en effektivare räddningstjänst. Resultatet visade att förtroendevalda och ledande tjänstemän är av uppfattningen att sammanslagningen lett till en mer stimulerande och slagkraftig organisation som bidragit till en bättre räddningstjänst idag jämfört med 2011. De medverkande förtroendevalda och ledande tjänstemän uppgav att de är nöjda med styrning och efterlevnad. Samtliga förtroendevalda svarade att sammanslagningen i stort varit bra eller mycket bra, medan medarbetarna hade en mer delad uppfattning. Svaren skilde sig även mellan medarbetare. Medarbetare i Tierp och Östhammar var i större utsträckning positiva Postadress: Uppsala kommun, kommunledningskontoret, 753 75 Uppsala Telefon: 018-727 00 00 (växel) E-post: [email protected] www. upps ala. se Dia ram 1. Politiker och medarbetares sammansla y insen i stor. Sammanslagningen av Tierp, Östhammars och Uppsalas räddningstjänst har i stort varit... 100 (Andel) 67 50 - 33 36 39 9 14 0 Mycket bra Bra Dålig Mycket dålig Vet el/Ingen ■ Förtroendevalda (15) ■ Medarbetare (44) synpunkt När det gäller rapportering till räddningsnämnd och de andra kommunernas fullmäktige finns en enighet om att former för uppföljning och ständigt förbättringsarbete fungerar väl. SAMMANFAITNIYZGSVIS bedöms sammanslagningen till stor del bidragit till bättre samarbete och är på väg att uppnå målsättningarna avseende styrning, efterlevnad och effekt. Noterbart är att medarbetarnas svar skilde sig från förtroendevaldas och ledningens svar, vilket visar på att det finns ett visst missnöje hos en del av medarbetarna. Mot bakgrund av detta görs bedömningen att det fortfarande finns områden att utveckla. Följande utvecklingsområden rekommenderas i det fortsatta förbättringsarbetet: • FÖRDJUPAD UTREDNING OM MEDARBETARES VARIERADE UPPFATTNING. Resultatet visade signaler på att det finns ett visst missnöje bland en del medarbetare, men att det varierar mellan medarbetarna. Det innebär att det finns anledning till att undersöka detta vidare. • FÖRDJUPAD UTREDNING GÄLLANDE RÄDDNINGSNÄMNDENS NETTOKOSTNADSUTVECICLING. För att kunna besvara om räddningsnämnden bedrivs effektivt bör ytterligare utredningar göras, främst med fokus på räddningsnämndens nettokostnadsutveckling. • ARBETA VIDARE MED UTVECKLINGSOMRÅDEN UTIFRÅN BREDDAT UPPDRAG. Nya inriktningar gör att räddningstjänsten får ett breddat ansvar, framför allt när det gäller förebyggande arbete. Det kommer att ställa nya typer av krav på organisering och kompetens för personal inom räddningstjänsten. I och med den nya nämnd- och förvaltningsorganisationen ska Uppsala kommun effektivisera processer och ta tillvara kompetenserna på bästa sätt. Det innebär ett smartare och mer effektivt arbetssätt vilket även medför att man sparar pengar. Det nya kommunledningskontoret har stärkts upp med staber inom olika kompetensområden för att bättre kunna möta förvaltningarnas behov av stöd. Detta medför att räddningsnämnden kommer att få ta del kommunledningskontorets stabskompetenser för stöd i sitt fortsatta utvecklingsarbete inom till exempel HR området, ekonomi, uppföljning och kvalitetsledning. Kommunledningskontoret Joachim Danielsson Stadsdirektör Christoffer Nilsson Chef för kommunledningskontoret Bilaga Upplag KOMMUN LEDNINGSKONTORET Rapport Utvärdering av gemensam räddningsnämnd — Tierp, Uppsala och Östhammar kommun 2015-02-01 Postadress: Uppsala kommun, kommunledningskontoret, 753 75 Uppsala Telefon: 018-727 00 00 (växel) E-post: [email protected] www.uppsalase 2 (26) Innehållsförteckning Förord 3 Sammanfattning och utvecklingsområden 4 1. Utgångspunkt för utvärderingen 6 1.1 Syfte med utvärderingen 6 1.2 Utvärderingens dokumentunderlag 6 1.3 Avgränsning 7 1.4 Projektorganisation 7 1.5 Övergripande problemställning 7 2. Metod 2.1 Urval 3. Resultat 8 8 8 3.1 Svarsfrekvens 8 3.2 Styrning och efterlevnad 8 3.2.1 Sammanfattande kommentar 3.3 Förväntningar och effekt 3.3.1 Sammanfattande kommentarer 3.3 Uppföljning och framtid 10 10 12 13 3.4.1 Övriga kommentarer 14 3.4.2 Sammanfattande kommentar 14 Bilaga 1. Mall för djupintervjuer 15 Bilaga 2. Enkät till förtroendevalda 16 Bilaga 3. Enkät tillmedarbetare 22 3 (26) Förord Uppsala kommunstyrelse har det övergripande ansvaret och är avtalstecknare för avtalet avseende en gemensam räddningstjänstverksamhet mellan Tierps-, Uppsalas- och Östhammars kommun. Enligt samverkansavtalet § 18 (KSN-2009-0587) ska en utvärdering ske av samarbetet. I avtalet framgår även att Uppsala kommun i egenskap av värdkommun ska ansvara för utvärderingens genomförande. Med anledning av detta fick Uppsala kommunledningskontor uppdraget att genomföra utvärderingen. Kommunledningskontoret ansvarar för och erbjuder tjänster inom kommunstyrelsens verksamhetsuppföljning, utredning, utvärdering och granskning. Utifrån uppdragets syfte tilldelades staben för kvalitet och utveckling uppdraget. Vårt arbete och våra bedömningar grundar sig på dokumentstudier, enkäter till förtroendevalda och medarbetare samt intervjuer med företrädare för räddningstjänsten och räddningsnämnden. Vi vill tacka samtliga personer som medverkat i uppdraget. Stabchef/Uppdragsansvarig Gunn-Henny Dahl Projektledare Ingela Hagström 4 (26) Sammanfattning och utvecklingsområden Uppsala kommun, kommunledningskontoret, stab för kvalitet och utveckling har fått i uppdrag att utvärdera den gemensamma nämnden för Tierps, Uppsalas och Östhammars kommuns räddningstjänst. Syftet med utvärderingen var att undersöka om införandet av den gemensamma räddningsnämnden bidragit till ett bättre samarbete och en effektivare räddningstjänst. Utvärderingen har ett framåtsiktande perspektiv för att nämndens ska få ett underlag för fortsatt arbete då avtalstiden löper fram till och med 2018. Utvärderingen har berört följande områden: J Styrning och efterlevnad 3 Förväntningar och effekt Uppföljning och framtid Utvärderingen är långt ifrån heltäckande. Det begränsade urvalet gör det svårt att dra några generella slutsatser. Enkäter skickades ut till samtliga förtroendevalda i räddningsnämnden (24), av dem svarade 15. Enkäter skickades även till 78 medarbetare, av dem svarade 44. Sju djupintervjuer är genomförda med ledande förtroendevalda i nämnden samt ledande tjänstemän i räddningstjänsten. STYRNING OCH EFTERLEVNAD. Förtroendevalda och ledande tjänstemän uppgav att de är nöjda med styrning och efterlevnad. Överlag svarade de samstämmigt på vad som fungerar bra och vad som behöver utvecklas. Medarbetarnas svar varierade mer, det fanns både positiva och negativa svar. Bland annat svarade 41 procent av de 44 medarbetarna att de får tillräcklig med information om de beslut som fattas i nämnden. Svaret skilde sig mellan de som arbetar i Uppsala och de som arbetar i de två andra kommunerna (43 jämfört med 33 procent). Flera medarbetare svarade även att ledning och förtroendevalda skulle lyssna mer på dem som finns nära verksamheten. 61 procent av medarbetarna svarade att de förtroendevalda inte har tillräcklig förståelse om verksamheten. De förtroendevalda som svarade på enkäten och ledande tjänstmän hade liknande förväntningar innan sammanslagningen. De svarade även att förväntningarna har infriats till stor del samt att sammanslagningen även gett vissa synergier. 1 intervjuerna konstaterade flera respondenterl att sammanslagningen gett dem en stimulerande och slagkraftig organisation som bidragit till en bättre räddningstjänst idag jämfört med 2011. FÖRVÄNTNINGAR OCH EFFEKT. Medarbetarnas svar kring förväntningar och effekter av sammanslagningen varierade och det fanns skillnader beroende på i vilken kommun de arbetar. Till exempel uppgav 37 procent av de svarande medarbetarna i Uppsala att sammanslagningen i stort varit bra medan det var 50 procent i Tierp och Östhammar som svarade att det varit bra eller mycket bra. När det gäller rapportering till räddningsnämnd och de andra kommunernas fullmäktige finns en enighet om att former för uppföljning och ständigt förbättringsarbete fungerar väl. Respondenterna svarade även att informationen till nämnden och till de andra kommunernas fullmäktige är bra och tillräcklig, men att det alltid går att göra mer. Svaren gällande områden att utveckla inom räddningstjänsten samt vad nämnden ska göra mer eller mindre av skilde sig åt. Förtroendevalda och ledande tjänstemän resonerade kring organisatoriska, materiella och geografiska UPPFÖLJNING OCH FRAMTID. Med respondenter åsyftas de personer som har medverkat i djupintervjuerna. 5 (26) frågor. Medarbetarnas svar rörde sig mer kring personalfrågor och kontakten mellan förtroendevalda, ledning och medarbetare. Det är svårt att dra några generella slutsatser på grund av utvärderingens begränsning, men utifrån föreliggande underlag bedömer vi det som att sammanslagningen till stor del bidragit till bättre samarbete och är på väg att uppnå målsättningarna avseende styrning, efterlevnad och effekt. Mot bakgrund av att det fanns variation i svaren görs bedömningen att det fortfarande finns områden att utveckla. Följande utvecklingsområden rekommenderas i det fortsatta förbättringsarbetet: Det begränsade antalet svarande medarbetare (44 stycken) gör det svårt att dra några generella slutsatser. Resultatet visade dock signaler på att medarbetarnas upplevelse och syn på sammanslagningen av räddningstjänsten varierar. Det innebär att det finns anledning till att undersöka detta vidare. Ett sätt att ta reda på mer om vad detta står för och vad som behöver göras mer av är att arbeta med fokusgrupper eller workshops, t.ex. i tvärgrupper mellan förtroendevalda, ledning och medarbetare. ❑ FÖRDJUPAD UTREDNING OM MEDARBETARES VARIERADE UPPFATTNING. I I FÖRDJUPAD UTREDNING GÄLLANDE RÄDDNINGSNÄMNDENS NETTOKOSTNADSUTVECKLING. Innan sammanslagningen fanns en förväntning att räddningstjänsten skulle bli mer kostnadseffektiv utan att tumma på kvaliteten. Enligt denna utvärdering verkar många vara av uppfattningen att detta uppnåtts, men det finns även de som har motsatt uppfattning. Halvvägs in i avtalsperioden kanske det inte heller är motiverat att begära en kostnadsbesparing då verksamheten fortfarande befunnit sig i en uppbyggnadsfas. Årsredovisningarna visar på att räddningsnämnden håller sin budget men för att kunna besvara om räddningsnämnden bedrivs effektivt bör således ytterligare utredningar göras, främst med fokus på räddningsnämndens nettokostnadsutveckling. Nya inriktningar gör att räddningstjänsten får ett breddat ansvar, framför allt när det gäller förebyggande arbete. Det kommer att ställa nya typer av krav på organisering och kompetens för personal inom räddningstjänsten. Detta är något som även tagits upp både i intervjuerna och i enkätsvaren. Bland annat fanns tankar och id&r om att räddningstjänsten behöver samarbeta mer med andra parter, så som socialtjänsten och skolor. En svårighet som nämnts i utvärderingen i detta sammanhang är att veta att räddningstjänsten gör rätt saker. ARBETA VIDARE MED UTVECKLINGSOMRÅDEN UTIFRÅN BREDDAT UPPDRAG. 6 (26) 1. Utgångspunkt för utvärderingen Historiskt har länets kommuner samverkat inom räddningstjänsten sedan 1990-talet. Det har funnits olika typer av avtalsformer mellan Enköping, Håbo, Tierp, Uppsala och Östhammar alltsedan 1993. Organisatoriskt satt Enköping och Håbo samt Tierp och Östhammar ihop genom varsin räddningstjänstförbund och Uppsala kommun hade en egen räddningstjänst. Under 2009 började kommunerna diskutera en fördjupning av samverkan och en förstudie genomfördes. Förstudien initierades främst mot bakgrund av krympande ekonomiska resurser samt en alltmer specialiserad och tekniskt avancerad samhällsutveckling samtidigt som lagstiftningens krav på räddningstjänsten ökade. Förändringarna skulle göra det svårt för mindre kommuner och organisationer att leva upp till vad som förväntades av dem. Förstudien undersökte problematiken och tittade på hur andra samarbetslösningar hade realiserats i landet. En slutsats som kunde dras var att de nya kraven lättare skulle kunna hanteras i en större organisation och att det fanns goda förutsättningar för en sammanslagning. 1 kombination med detta fanns även en vilja att samarbeta mera och skapa något nytt. Att kommunerna var av olika storlek och att Uppsala utgjorde cirka två tredjedelar av de samlade resurserna sågs inte som något hinder. Synsättet var snarare att en sammanslagning krävde Uppsalas medverkan för att samverkan skulle kunna etableras och utvecklas. Kommunerna såg istället vinster som minskad sårbarhet, möjlighet till ökad kompetens, högre kvalitet i verksamheten, möjlighet till specialisering, ökad satsning på utvecklings- och omvärldsfrågor, lättare att rekrytera, effektivare ledningsorganisation, effektiviseringar med bibehållen kvalitet, minskad administration med mera. Den nya typen av samarbetsform som ansågs vara lämplig var gemensam nämnd med Uppsala som värdkommun. Utifrån detta föreslogs därmed att en gemensam nämnd för räddningstjänsterna inom Enköpings, Håbos, Uppsala, Tierps och Östhammars kommun skulle inrättas. Heby, Knivsta och Älvkarleby kommuner bedömdes vara alltför involverade i befintliga konstellationer för att ingå i den nya samarbetsformen. Håbo och Enköpings kommun beslutade att avstå med motiveringen att de redan hade ett inarbetat förbund som var välfungerande. Med bakgrund av detta beslutades att Tierps, Uppsalas och Östhammars räddningstjänst skulle bedrivas genom en gemensam nämnd. I samband med att nämnden kom till tecknades ett avtal mellan de tre kommunerna att gälla från 1 januari 2012 till och med 31 december 2018. 1.1 Syfte med utvärderingen Syftet med föreliggande utvärdering är att besvara om den gemensamma räddningsnämnden har bidragit till ett bättre samarbete mellan kommunerna och om det gett de avsedda effekterna. Utvärderingen har ett framåtsyftande perspektiv och kommer således att peka på utvecklingsområden för räddningsnämnden att arbeta vidare med. 1.2 Utvärderingens dokumentunderlag Följande dokumentunderlag har använts i denna utvärdering: • Förstudie till fördjupad samverkan inom räddningstjänsterna i Uppsala län, förslag 2010 • Genomförandeutredning beträffande gemensam nämnd för räddningstjänst i Tierp, Uppsala och Östhammars kommuner 2011 • Samverkansavtal (KSN-2009-0587) • Mötesprotokoll, ägarsamråd för gemensam räddningsnämnd (2012) • Räddningsnämndens årsredovisning 7 (26) • • Räddningsnämndens handlingsprogram för förebyggande verksamhet och räddningstjänst enligt lagen om skydd mot olyckor Uppsala kommuns fullmäktige styrdokument Inriktning, verksamhet, ekonomi (IVE) 1.3 Avgränsning Det begränsade urvalet gör det svårt att dra slutsatser att de svar och synpunkter som kommit fram är representativa för samtliga förtroendevalda och medarbetare. Svarsfrekvensen motsvarar 60 procent av nämndens ledamöter och 11 procent av totala antalet medarbetare inom räddningstjänsten. Denna utvärdering är avgränsad till att undersöka frågeställningen utifrån förtroendevaldas, ledande tjänstemäns och medarbetares uppfattning och ger därmed inte värderande svar utifrån faktiska (exempel gällande kostnadseffektivitet och kvalitetshöjning) resultat och jämförelser med andra kommuner. 1.4 Projektorganisation Uppdragsansvarig för föreliggande utvärdering har varit Gunn-Henny Dahl, Stabschef för kvalitet och utveckling på Uppsala kommun. De som har utgjort arbetsgruppen i utvärderingen har varit Ingela Hagström i rollen som projektledare samt Jennie Lindbergh som resurs för genomförande. 1.5 Övergripande problemställning För att besvara den övergripande frågeställningen om sammanslagningen av räddningsnämnden har bidragit till ett bättre samarbete mellan kommunerna och om det gett de avsedda effekterna har utvärderingen fokuserat på att undersöka ledande tjänstemän, förtroendevaldas samt medarbetares uppfattning på den gemensamma räddningsnämnden. Frågorna som ställts har därmed berört områden som styrning och efterlevnad, effekt och förväntningar, uppföljning samt framtid. Tabell 1. Frågeställningar och delfrågor Frågeområde Delfrågor Styrning och efterlevnad • På vilket sätt styrs räddningsnämnden? Förväntningar och effekt Uppföljning och framtid • Har kommunerna lämnat specifika uppdrag till nämnden, om ja hur har dessa genomförts? • På vilket sätt har avtalet följts? • Har de tre kommunerna haft möjlighet att styra nämndens verksamhet i tillräcklig omfattning? • Vilka fördelar och brister finns det med avtalet/samverkan? • Vilka förväntningar fanns det när avtalet tecknades? • Har samverkan uppnått de förväntade resultaten„ på vilket sätt? • • Hur har nämnden följt upp de satta målen i handlingsprogrammet? • • Hur har verksamhet och ekonomi återrapporterats till de tre kommunerna? Vilka utvecklingsområden finns att arbeta med för nämnden? Vad ska nämnden göra mer respektive mindre av framöver? 8 (26) 2. Metod Som metoder har dokumentstudier, semistrukturerad intervjuteknik samt enkäter använts. De olika metoderna är valda för att få en så heltäckande bild som möjligt samt för att få frågeställningarna belysta från olika perspektiv. DOKUMENTSTUDIER. Dokument som har studerats är bland annat förstudien och genomförandeutredningen som föregick införande av gemensam nämnd, nämndens avtal, protokoll från ägarsamråd samt nämndens handlingsprogram. har genomförts med chefer och förtroendevalda. Respondenterna har intervjuats individuellt utifrån färdiga frågeställningar, se bilaga 1. Metod som användes var semistrukturerad intervju, vilket innebär att samma frågor ställs till alla respondenter och att frågorna har öppna svarsmöjligheter. Frågorna skickades i förväg till respondenterna så att denne har möjlighet att förbereda sig. Intervjuanteckningarna skickades till respondenten för faktakontroll innan sammanställning av resultat. DJUPINTERVJUER ENKÄTER har skickats till samtliga förtroendevalda i nämnden samt till ett urval av personalen, se bilaga 2-3. Enkäterna skickades ut via webben, verktyg som användes var Webropol. Svaren på de öppna frågorna har analyserats med hjälp av Webropol Textmining, vilken identifierar de vanligaste förekommande orden och skapar mönster av de öppna enkätsvaren. 2.1 Urval Respondenter för djupintervjuer var tre representanter från tjänstemannaledningen: brandchef, vice brandchef och chef för räddningsavdelning, samt fyra förtroendevalda från nämnden: ordförande, vice ordförande samt en representant från Östhammar och en från Tierp. Urvalet gjordes i samarbete mellan brandchef och projektledare för utvärderingen. Enkät har skickats till samtliga ledamöter i nämnden. Enkät har även skickats till 78 medarbetare, urval har gjorts av brandchefen. För att få en spridning gjordes urvalet av medarbetare utifrån olika kategorier av medarbetare, kön samt geografisk placering. 3. Resultat Resultatet presenteras och delas in i rubriker utifrån ovanstående problemställningar: Styrning och efterlevnad, förväntningar och effekt, uppföljning och framtid. Varje resultatdel avslutas med en sammanfattande kommentar. 3.1 Svarsfrekvens Antalet förtroendevalda som svarade på enkäten var 15 stycken, vilket motsvarar 60 procent av nämndens ledamöter. Majoriteten var från Uppsala (11st). Antal medarbetare som svarade på enkäten var 44 stycken, vilket motsvarar 56 procent av urvalet och cirka Ilprocent av det totala antalet anställda inom räddningstjänsten. De flesta medarbetare var från Uppsala (38) och resterande sex var Tierp och Östhammar. Majoriteten av medarbetarna hade arbetat för räddningstjänsten i kommunerna i längre än tre år. 3.2 Styrning och efterlevnad "Nämnden försöker infria kommunfullmäktiges mål och uppdrag efter bästa förmåga. Det är inte alltid man lyckas. Men viljan finns." 9 (26) Räddningsnämnden är en gemensam nämnd för tre kommuners räddningstjänst och Uppsala kommun är värdkommun. Samarbetet mellan kommunerna regleras genom ett samverkansavtal. Den huvudsakliga styrande plattformen är ägarsamrådet, vilken är den dialog som sker mellan ägarna, det vill säga de tre kommunerna. I ägarsamråden som sker två gånger per år sätts ramar för nämndens budget och uppdrag. Det är även här som avtalet diskuteras. Nämnden lyder under Uppsala kommuns modell för budget- och målstyrning, vilken utgår från ett antal inriktningsmål satta av kommunfullmäktige. Räddningsnämnden är även ålagd att ha handlingsprogram för förebyggande verksamhet och räddningstjänst enligt lagen om skydd mot olyckor. Programmet tas av respektive kommunfullmäktige och sträcker sig över en fyraårsperiod. FÖTROENDEVALDA OCH LEDNING NÖJDA. Merparten av intervjurespondenter svarade att de var nöjda med styrningen och ledningen. I intervjuerna ställdes även frågan om kommunerna gett några specifika uppdrag till nämnden. Samtliga intervjurespondenter svarade att detta inte förekommit hittills och att de uppdrag som kommer till nämnden går via ägarsamrådet. Både intervjuer och enkätsvar visade att det finns en enig positiv inställning till nämndens handlingsprogram, avseende innehåll samt processen kring framtagandet och uppfölning. Av de 15 förtroendevalda svarade 93 procent instämmande på påståendet om att det finns väl fungerande forum för att hantera tre kommunfullmäktiges budget och mål. Merparten (87 procent) svarade att nämnden inte har svårt att hantera tre kommuners olika politiska vilja. 80 procent svarade att de inte har svårt att skilja på om de representerar sin kommun eller sitt parti när de är i nämnden. 93 procent av de förtroendevalda svarade instämmande på frågan om nämndens politiska vilja får genomslag i verksamheten. Svaren stämmer väl överens med samtliga intervjurespondenters svar. Frågan om avtalet följs fick positiva svar från samtliga intervjurespondenter. Bland de förtroendevalda som svarande på enkäten var det 93 procent som svarade att avtalet följs. än hälften (59 procent) av de 44 medarbetarna svarade instämmande på påståendet att räddningstjänsten har svårt att hantera tre kommuners olika behov, här fanns en skillnad i svaren beroende på var de arbetar. Det var fler medarbetare i Tierp och Östhammar som ansåg att detta är svårt. MEDARBETARNAS SVAR VARIERADE. Mer 20 procent av de 44 medarbetarna svarade att politikerna i nämnden förstår verksamhetens förutsättningar. 41 procent av medarbetarna svarade även att de får tillräcklig med information om de beslut som politikerna i nämnden fattar. Det var fler i Uppsala än i övriga kommuner som svarade att de fick tillräcklig information (43 procent jämfört med 33 procent). Hälften av de 44 medarbetarna svarade att nämndens beslut får genomslag i verksamheten. Det var större andel av de svarande medarbetarna i Östhammar och Tierp som ansåg detta jämfört med de svarande i Uppsala. BRA MED GEMENSAM RÄDDNINGSNÄMND. Svaren om vad som är bra med avtalet och en gemensam räddningsnämnd skilde sig inte så mycket åt mellan förtroendevalda, ledande tjänstemän och medarbetare. Här nämndes bland annat bättre nyttjande av resurser, att det innebär samordnings- och samverkansvinster och att det möjliggör erfarenhetsutbyten. Andra exempel som nämndes både i intervjuerna och enkäterna var upprustning av stationer och personell utrustning, möjlighet för personal att förflytta sig mellan arbetsplatser samt bättre möjlighet till kompetenshöjning. Inte heller svaren om vad som är dåligt med en gemensam räddningsnämnd skilde sig så mycket åt mellan förtroendevalda, ledande tjänstemän och medarbetare. DÅLIGT MED GEMENSAM RÄDDNINGSNÄMND. 10 (26) Här nämndes bland annat att området blir för stort, att de olika kommunerna har olika behov och olika synsätt. Medarbetarna hade fler synpunkter än förtroendevalda, exempelvis att de upplever att verksamheterna kommer för långt från beslutsfattandet, att det är svårt att påverka, att det finns orättvisa lönesättningar och att personalen får flytta/löpa mellan stationer. 3.2.1 Sammanfattande kommentar Förtroendevalda och ledande tjänstemän var överlag eniga om att styrning och efterlevnad fungerar bra. De hade även liknande uppfattning om vad som fungerar bra och mindre bra. Även medarbetarnas kommentarer kring vad som är bra och dåligt stämde ganska bra överens med förtroendevaldas och ledande tjänstemäns uppfattning. Den största skillnaden var att medarbetarna verkar mer skeptiska till hur det fungerar att hantera tre kommuners olika behov och förutsättningar och om politikerna har tillräcklig förståelse för verksamheterna. Flera medarbetare svarade även att de inte får tillräckligt med information. Där det fanns möjlighet att lämna egna svar skedde detta genom kommentarer som handlade just om svårigheter kring personalfrågor, organisation, ledning och geografiskt område. 3.3 Förväntningar och effekt "Att vi blir en stor stark organisation, med mycket resurser och bred kompetens." De tre kommunerna gick in i samarbetet med olika förutsättningar och ambitioner. För Östhammar och Tierp handlade det till stor del om en alltmer ansträngd ekonomi i kombination med att de behövde nya förutsättningar för att kunna leva upp till de förväntningar som ställdes på den nya räddningstjänsten. Uppsala som utgjorde den största delen av de samlade resurserna i länet var självförsörjande, men såg ändå möjligheter med en sammanslagning. Enligt förstudien som föregick sammanslagningen samt samverkansavtalet finns formulerade förväntningar om till exempel ökad kostnadseffektivitet, kvalitetshöjning samt kompetenshöjning. De 44 medarbetarna som svarade på enkäter fick först ta ställning till om de hade några förväntningar inför sammanslagningen. Flertalet svarade att de hade förväntningar och det var liten skillnad mellan medarbetare i Uppsala och Tierp-Östhammar. Både medarbetare och förtroendevalda som svarade på enkäten fick ta ställning till ett antal påståenden om förväntningar respektive farhågor inför sammanslagningen. Påståendena var bland annat framtagna utifrån formulerade mål och syften i förstudien och avtalet. Här kunde de välja flera alternativ och det fanns även möjlighet att lägga till egna alternativ. Kopplat till samtliga påståenden fick de även skatta i vilken utsträckning dessa hade infriats. Frågan ställdes även som en öppen fråga till respondenterna i djupintervjuerna. I diagram 1 visas politikernas och medarbetarnas förväntningar och farhågor inför sammanslagningen. De vanligaste förväntningarna och farhågorna skilde sig något mellan de svarande förtroendevalda och medarbetare. Den största skillnaden mellan svaren var att 15 av 44 medarbetare hade farhågan om att beslutsfattandet skulle komma längre från verksamheten, medan ingen av politikerna hade den farhågan. En annan skillnad var att det var fler medarbetare som hade farhågan om mindre lokalpolitisk påverkan. 1 1 (26) Diagram 1. Vanligaste förväntningarna och farhågorna hos politiker och medarbetare inför sammanslagningen angivet i antal. Vilka förväntningar alternativt farhågor hade du på den gemensamma räddningsnämnden? Inga förväntningar/farhågor alls 12 Ökad kompetens bland medarbetare MI~.111111161.116 12 Minskad administration 7 Mindre lokalpolitisk påverkan 7 Smartare lösningar 6 17 Ökad samverkan mellan kommunerna 16 Beslutsfattandet flyttas längre ifrån... 13 Högre kvalitet i verksamheten Mer kostnadseffektivt Mellelleellerraluill 12 0 ■ Medarbetare (44) 5 10 15 20 ■ Förtroendevalda (15) Samtliga av de svarande fick även uppskatta om deras förväntningar eller farhågor hade infriats eller inte. När det gäller högre kostnadseffektivitet ansåg samtliga förroendevalda som hade den förväntningen att det infriats. Av de svarande medarbetarna var det flera som ansåg att det inte bidragit till mer kostnadseffektivitet. När det gäller högre kvalitet i verksamheten ansåg samtliga förtreondevalda att det infriats helt eller till viss del. Av medarbetarna var det tre av tio som svarade att det inte blivit högre kvalitet. En annan förväntning som var vanlig bland både förtroendevalda och medarbetare var ökad kompetens bland medarbetarna. Bland de förtroendevalda som hade den förväntningen var det nio som ansåg att den infriats i någon grad och två som inte ansåg det. Bland medarbetarna som hade samma förväntning var det fem som svarade att den infriats i någon grad medan fyra svarade att den inte infriats. Det fanns även möjlighet att lämna egna förslag på förväntningar respektive farhågor. Här fanns kommentarer som revirtänkande bland politiker, sämre kvalitet på grund av besparingar, mindre kostnadseffektivitet, tungjobbat, långa resor, ta tillvara på kunskaper i kommunerna, att få höjas till samma lönenivåer. 12 (26) Svaren på hur sammanslagningen varit i stort skilde sig åt mellan politiker och medarbetare, se diagram 2. Diagram 2. Politiker och medarbetares syn på sammanslagningen i stor. Sammanslagningen av Tierp, Östhammars och Uppsalas räddningstjänst har i stort varit... (Andel) 100 80 67 60 n 40 39 36 20 14 9 0 o 0 ■ r 0 Mycket bra Bra Dålig Mycket dålig Vet ej/Ingen synpunkt ■ Förtroendevalda (15) le Medarbetare (44) Samtliga förtroendevalda svarade att sammanslagningen i stort varit bra eller mycket bra, medan medarbetarna hade en mer delad uppfattning. Svaren skilde sig även mellan medarbetare. Medarbetare i Tierp och Östhammar var i större utsträckning positiva, här svarade 50 procent att det varit bra eller mycket bra jämfört med Uppsala där det var 37 procent som ansåg att det varit bra, ingen svarade att det varit mycket bra. De 44 medarbetarna fick även svara på om införandet av den gemensamma räddningsnämnden gjort skillnad i deras dagliga arbete, vilket 91 procent av de svarande ansåg att det gjort. Även här fanns det en liten skillnad mellan medarbetare i Uppsala och i övriga kommuner. Samtliga medarbetare i Östhammar och Tierp ansåg att det gjort skillnad medan 10 procent av Uppsalas medarbetare ansåg att det inte gjort det. 3.3.1 Sammanfattande kommentarer Även om kommunerna gick in i sammanslagningen med olika förutsättningar och behov verkar de flesta av förtroendevalda och ledande tjänstemän vara av uppfattningen att det blivit bra och inom vissa områden bättre än förväntat efter sammanslagningen. De svarande förtroendevalda och medarbetare hade olika uppfattningar om hur sammanslagningen varit i stort. De 15 förtroendevalda var helt eniga om att det varit bra eller mycket bra, medan de 44 medarbetarna var mer splittrade i sina svar. Att förväntningar och farhågor skilde sig åt mellan kommunerna på organisatorisk nivå kan vara en orsak till att svaren mellan medarbetare varierar utifrån var de arbetar. Detta kan även ha ett samband med att flera av medarbetarna även ansåg att de inte får tillräckligt med information och att de inte anser att nämndens politiker har tillräcklig med förståelse för verksamheten. Det kan finnas ett samband med att flera av medarbetarna gick in i sammanslagningen med farhågorna om att beslutsfattandet flyttas längre bort från dem och att det blir mindre lokalpolitisk påverkan. 13 (26) Majoriteten av alla medarbetare svarade instämmande på att sammanslagningen gjort skillnad i deras arbete. Exakt i vad skillnaden består i är svårt att svara på. Vissa signaler kan utläsas dock genom svaren på de andra frågorna, t.ex. utifrån kommentarer om att det blivit ett stort geografisk område, att personal far flytta runt, att det blivit en upprustning gällande både stationer, fordon och personell utrustning. 3.3 Uppföljning och framtid "Besök verksamheten, tänk långsiktigt!" Räddningsnämnden följer Uppsala kommuns modell för tertialbokslut och årsredovisning. Till dessa görs även en mer lättillgänglig populärversion av årsredovisningen. Samtliga redovisningar skickas även till Östhammars och Tierps kommun för kännedom. I uppföljningen av handlingsplanen använder de sig av ett signalsystem (grönt, gult, rött) som syftar till att på ett enkelt och överskådligt sätt signalera om verksamheten är på väg att nå de satta målen eller inte. Denna typ av uppföljning görs varje tertial och presenteras för nämnden. UPPFÖLJNING. Med uppföljning menas här om rapporteringar till nämnden och respektive kommun sker samt vad det leder till i form av förbättringsarbeten. Detta har endast berörts i de sju djupintervjuerna med förtroendevalda och ledande tjänstemän. En viktig del i uppföljning är om den leder till förbättringsarbete. Få frågan om hur nämnden arbetar systematiskt med att identifiera brister och korrigerande åtgärder hänvisade respondenterna till systemet för avvikelserapporering som identifierar allt från en trasig slang till systemfel på förvaltningsnivå. Samtliga respondenter ansåg att de har bra system för att följa upp och identifiera förbättringsåtgärder. Under intervjuerna fick respondenterna svara på vilka utvecklingsområden de kunde se för nämnden att arbeta vidare med. Både förtroendevalda och ledande tjänstemän nämner utvidgning av verksamhet, till exempel att undersöka möjligheten att fler kommuner kan ingå i samarbetet. Andra exempel på utvecklingsområden är: ökat samarbete med andra aktörer för att minimera risker för bland annat socialt utsatta människor, utbildning till andra professioner i trygghetsfrågor, arbeta för ett bredare uppdrag med ökat förebyggande arbete, involvera sig mer i samhällsplanering och komma in i ett tidigare skede samt minimera "vita fläckar" och öka närhet till medborgarna. UTVECKLINGSOMRÅDEN. Samtliga fick svara på vad nämnden skulle göra mer respektive mindre av i framtiden. I båda avseendena skilde sig svaren åt mellan förtroendevalda, ledande tjänstemän och personal. Förtroendevalda svarade till exempel att nämnden skulle behöva arbeta mer med utvecklingsområden så som förebyggande arbete, mer fokusering på kärnområden, bättre utvärdering och överföring av erfarenheter samt mer utbildning. Även ledande tjänstmän svarade att de behöver arbeta mer med utvecklingsområdena, men även att de behöver omvärldsbevaka och ta vara på forskning i större utsträckning. Många kommentarer från medarbetarna handlade om att de ansåg att nämnden ska besöka verksamheten, prata med och lyssna på personalen, skaffa sig kunskap och utbildning om verksamheten, här framfördes även att nämnden ska avsätta mer pengar till verksamheten och arbeta för rättvis lönesättning. Det fanns även konkreta förslag så som att nämnden skulle driva igenom ledarprogrammet Farax360. GÖRA MER AV GÖRA MINDRE AV. Varken förtroendevalda eller ledande tjänstemän hade så mycket som de ansåg att de skulle göra mindre av, snarare tvärtom. Omorganisationer, administration, möten, detaljstyrning och 14 (26) det som inte ger ett mervärde var några svar. Medarbetarnas svar handlade bland annat om inte spara, att inte peta i småsaker, inte ägna sig åt detaljstyrning och att ledningen och förtroendevalda inte ska undvika personalen. 3.4.1 Övriga kommentarer "Se brandförsvaret som en helhet inte bevaka sina kommuner bytänkande" 1 både intervjuerna och i enkäterna fanns det en möjlighet att ge övriga kommentarer. Här delades det ut både ris och ros. Flest negativa kommentarer kom från medarbetare, till exempel att det finns brister både på organisations- och ledningsnivå. Det fanns även många positiva kommentarer så som att sammanslagningen var ett bra beslut, att Uppsala brandförsvar är en bra arbetsgivare och att det är roligt att gå till jobbet. 3.4.2 Sammanfattande kommentar När det gäller rapportering till nämnd och de andra kommunerna fanns en enighet om att det finns bra former för uppföljning och ständigt förbättringsarbete. Vidare ansågs informationen vara bra och tillräcklig, men att det alltid går att göra mer. Förtroendevaldas, ledande tjänstemäns och medarbetares inspel gällande områden att utveckla inom räddningstjänsten samt vad nämnden ska göra mer eller mindre av var av lite olika karaktär. Både förtroendevalda och ledning resonerade kring organisatoriska, materiella och geografiska frågor. Medarbetarnas synpunkter däremot rörde sig mer kring personalfrågor och kontakten mellan politiker, ledning och medarbetare. 15 (26) Bilaga 1. Mall för djupintervjuer Frågeställningar: Utvärdering av gemensam räddningsnämnd 1. Berätta hur styrning och ledning av den gemensamma räddningsnämnden fungerar. 2. Har kommunerna lämnat specifika uppdrag till nämnden, om ja hur har dessa genomförts? 3. Berätta om handlingsprogrammet. Hur har nämnden följt upp de satta målen i handlingsprogrammet? Anser du att det är tillräckligt? 4. Har de tre kommunerna haft möjlighet att styra nämndens verksamhet i tillräcklig omfattning? På vilket sätt, ge exempel 5. Upplever du att den politiska viljan genomsyrar verksamheten? 6. Vilka förväntningar fanns när avtalet tecknades? 7. Har avtalet uppfyllt de förväntningarna, på vilket sätt? 8, Beskriv vilka andra resultat, utöver det som förväntades, som uppnåtts med en gemensam räddningsnämnd? 9. Vad är bra med avtalet? 10. Vad är dåligt med avtalet? 1I. På vilket sätt har avtalet följts? 12. Hur har rapportering, uppföljning (ex internkontroll) av den gemensamma räddningsnämnden genomförts och vad har den resulterat i? 13. Har man arbetat systematiskt med att identifiera brister och korrigerande åtgärder, om ja beskriv hur 14. Hur har återrapportering skett till de tre kommunerna, tex till respektive KS, KF 15. Vilka utvecklingsområden finns att arbeta med för den gemensamma räddningsnämnden? 16. Vad anser du att räddningsnämnden ska göra mer av framöver? 17. Vad anser du att räddningsnämnden ska göra mindre av framöver? Övrigt: 16 (26) Bilaga 2. Enkät till förtroendevalda Uppait, Uppföljning av gemensam räddningsnämnd Jag är * Ordinarie ledamot Ersättare För: * 0C O FP o KD OM OMP O s O V Från: * Tierps kommun Uppsala kommun Östhammars kommun Sammanslagningen av Tierp, Östhammars och Uppsalas räddningstjänst har i stort varit * Q Mycket bra 17 (26) 0 Bra 0 Vet ej/Ingen synpunkt 0 Dålig 0 Mycket dålig Vilka förväntningar alternativt farhågor hade du på den gemensamma räddningsnämnden? * Flera val är möjliga. ❑ Mer kostnadseffektivt n Högre kvalitet i verksamheten n Beslutsfattandet flyttas längre ifrån verksamheten Ökad samverkan mellan kommunerna ❑ Smartare lösningar ❑ Mindre lokalpolitisk påverkan n Minskad administration ❑ Ökad kompetens bland medarbetare Övrigt (beskriv vad) Har dina förväntningar/farhågor om mer kostnadseffektivitet infriats? 0 Ja, absolut 0 Ja, till viss del 0 Nej, inte direkt 0 Nej, absolut inte 0 Vet ej Upplever du att nämndens politiska vilja får genomslag verksamheten? * 0 Ja, absolut 0 Ja, till viss del Nej, inte direkt 18 (26) Nej, absolut inte O Vet ej Hur upplever du att kommunfullmäktiges mål och uppdrag fungerar som styrning för räddningstjänsten? Nämnden har svårt att hantera tre kommuners olika politiska vilja. * • Stämmer helt och hållet • Stämmer ganska bra • Stämmer ganska dåligt • Stämmer inte alls Vet ej Som ledamot kan det ibland vara svårt att veta om jag representerar min kommun eller mitt parti. * • Stämmer helt och hållet • Stämmer ganska bra • Stämmer ganska dåligt O Stämmer inte alls Vet ej Var vänlig beskriv och/eller ge exempel på hur du som ledamot ibland har svårt att veta om du representerar din kommun eller ditt parti. 19 (26) Nämnden har fungerande forum för att hantera tre kommunfullmäktiges budget och mål. * O Stämmer helt och hållet O Stämmer ganska bra O Stämmer ganska dåligt 0 Stämmer inte alls 0 Vet ej Var vänlig beskriv och/eller ge exempel dina tankar kring varför nämnden inte har fungerande forum för att hantera tre kommunfullmäktiges budget och mål. Kommunrepresentationen i nämnden och dess AU har fungerat bra. * O Stämmer helt och hållet 0 Stämmer ganska bra O Stämmer ganska dåligt O Stämmer inte alls 0 Vet ej Var vänlig beskriv och/eller ge exempel på varför inte kommunrepresentationen i nämnden och dess AU har fungerat bra. Jag vet vad som står i avtalet avseende en gemensam räddningsnämnd. * O Stämmer helt och hållet 20 (26) 0 Stämmer ganska bra 0 Stämmer ganska dåligt o Stämmer inte alls 0 Vet ej Jag anser att avtalet följs. * 0 Stämmer helt och hållet 0 Stämmer ganska bra 0 Stämmer ganska dåligt 0 Stämmer inte alls 0 Vet ej Var vänlig beskriv och/eller ge exempel på vilket vis inte avtalet följs. Vad är bra med en gemensam räddningsnämnd? Vad är dåligt med en gemensam räddningsnämnd? Vad ska räddningsnämnden göra mer av framöver? 21 (26) Vad ska räddningsnämnden göra mindre av framöver? Övriga kommentarer: 22 (26) Bilaga 3. Enkät tillmedarbetare uplitnie Uppföljning av gemensam räddningsnämnd Jag jobbar i * Tierps kommun Uppsala kommun Östhammars kommun Hur länge har du jobbat för räddningstjänsten i Tierp, Uppsala och/eller Östhammar? * mindre än ett år O ett till tre år längre än tre år Sammanslagningen av Tierp, Uppsalas och Östhammars räddningstjänst har i stort varit * Mycket bra Bra Vet ej/Ingen synpunkt Dålig Mycket dålig Hade du några förväntningar eller farhågor på sammanslagningen till en gemensam räddningstjänst? 0 Ja 0 Nej Vet inte 23 (26) Vilka förväntningar alternativt farhågor hade du på den gemensamma räddningstjänsten? Flera val är möjliga. ❑ Mer kostnadseffektivt n Högre kvalitet i verksamheten ❑ Beslutsfattandet flyttas längre ifrån verksamheten ❑ Ökad samverkan mellan kommunerna n Smartare lösningar ❑ Mindre lokalpolitisk påverkan ❑ Minskad administration ❑ Ökad kompetens bland medarbetare Övrigt (beskriv vad) Har dina förväntningar/farhågor om mer kostnadseffektivitet infriats? C) Ja, absolut o Ja, till viss del o Nej, inte direkt Nej, absolut inte C) Vet ej Har dina förväntningar/farhågor om högre kvalitet i verksamheten infriats? C) Ja, absolut Ja, till viss del ()Nej, inte direkt Nej, absolut inte 0 Vet ej Införandet av gemensam räddningstjänst har gjort skillnad i mitt dagliga arbete. * 24 (26) 0 Stämmer helt och hållet O Stämmer ganska bra o Stämmer ganska dåligt 0 Stämmer inte alls 0 Vet inte Jag får tillräckligt med information om de beslut som politikerna i räddningsnämnden fattar. * O Stämmer helt och hållet 0 Stämmer ganska bra 0 Stämmer ganska dåligt O Stämmer inte alls 0 Vet inte Nämndens beslut får genomslag verksamheten. * O Stämmer helt och hållet 0 Stämmer ganska bra 0 Stämmer ganska dåligt O Stämmer inte alls 0 Vet inte Politikerna i räddningsnämnden förstår verksamhetens förutsättningar. * 0 Stämmer helt och hållet O Stämmer ganska bra O Stämmer ganska dåligt 0 Stämmer inte alls 0 Vet inte Räddningstjänsten har svårt att hantera tre kommuners olika behov. * 25 (26) O Stämmer helt och hållet 0 Stämmer ganska bra O Stämmer ganska dåligt o Stämmer inte alls 0 Vet ej Vad är bra med en gemensam räddningstjänst? Vad är dåligt med en gemensam räddningstjänst? Vad ska politikerna i räddningsnämnden göra mer av framöver? Vad ska politikerna i räddningsnämnden göra mindre av framöver? Övriga kommentarer: 26 (26) •••• 111211LE •••• Ar-- • e ar xerlffie••• ULV' • ne.. •«.• Utskottet barn och ungdom KOMMUN (19) 2015-03-10 § 22 2.9.5 Dnr Ks 2015.203 Ansökan om ordinarie licens för BBiC Beslut Utskottet barn och ungdom föreslår kommunstyrelsen besluta att hos Socialstyrelsen ansökan om permanent licens för BBiC. Bakgrund BBiC-konceptet (Barns Behov i centrum) är det av Socialstyrelsen antagna svenska konceptet för det engelska Integrated Children's system. Konceptet är ett stöd för handläggarnas arbete med att sätta barnets behov i centrum i allt utredningsarbete med barn och ungdom. BBiC implementerades våren 2009 vid Sociala enheten och man har sedan dess haft prövolicens. Kommunstyrelsen har § 40/2014 ansökt om licens för BBiC. Socialstyrelsen har i beslut den 30 april 2014 meddelat om ytterligare förlängning av prövo- och implementeringstiden till och med den 1 april 2015. Ansökan Enhetschef Jenny Olsson vid Sociala enheten har överlämnat ansökan om ordinarie licens för BBiC. Ordf sign Justerandes sign Vidi sign Sekr sign Utdragsbestyrkande PÅ INI J h..." 1 ,1 Ansökan om ordinarie licens BBIC Socialstyrelsen Den som arbetar med BBIC måste uppfylla vissa krav som Socialstyrelsen fastställt. Kraven specificeras av BBIC-konceptel. Innan rit fylleri ansökan, läs igenom BBIC konceptet tör att förvissa er om att ni uppfyller kraven för ordinarie licens. Sänds in till Avdelningen för kunskapsstöd Vägledning 1 Kristina Håkansson 106 30 Stockholm KOMMUN/KOMMUNDEL Ansökan avser Tierps Kommun BBIC-ANSVARIG PERSON Namn Befattning Jenny Hilmersson Olsson Enhetschef Barn och ungdom E-postadress Telefon [email protected] 0293 218178 BBIC-UTBILDARE Har ni utbildare som genomgått Socialstyrelsens BBIC-utbildning för lokala utbildare? X ja n Nej Om nej, när ska utsedd personal gå Socialstyrelsens 8131C-utbildning? Beskriv kort hur er lokala utbildning i BBIC för nyanställda ser ut. Vid nyanställning genomgår personal utbildning genom samverkan i Uppsala Län. Beskriv kort hur ert stöd till handläggarna ser ut i det dagliga arbetet med BBIC. Alla handläggare har förutom de veckovisa gemensamma mötena tillgång till att boka enskilda träffar med enhetschef för att diskutera handläggningen av barn och ungdomsärenden. Vi har även tid avsatt för metodutveckling en eftermiddag var 14:e dag. Under hösten 2014 och våren 2015 har vissa av dessa eftermiddagar fokuserat på att fördjupa kunskaperna i vissa dokument till exempel utredningsplan, vårdplan och genomförandeplan. Handläggarna har även avsatt tid för att gemensamt upprätta utredningsplaner i nya ärenden. Detta för att säkerställa att likvärdiga bedömningar görs av vilka områden som ska utredas. BARNS BEHOV I CENTRUM Ansökan om ordinarie licens BBIC 2014.06 1(4) All dokumentation, handläggning och verkställighet sko baseras på triangeln och grundprinciperna samt på BBIC-formulären, enligt de krav som finns i BBIC-konceptel. Beskriv kort hur ni arbetat med grundprinciperna. Under de ovan beskrivna metodeftermiddagarna har vi även ägnat tid åt att diskutera grundprinciperna utifrån olika teman. Vi har också upprättat ett bibliotek för tillgång till relevant och aktuell forskning. Beskriv kort hur ni arbetat med triangeln. BBIC triangeln används som underlag i diskussionerna under de gemensamma ärendedragningar som sker inom barn och ungdomsgruppen. Handläggarna använder även triangeln som ett verktyg i det dagliga arbetet i möten med klienter. Dels för att förklara utredningens genomförande men även för att åskådliggöra för de inblandade varför vissa insatser föreslås. Hur säkerställer ni att formulären och stöddokumenten används enligt BBIC-konceptet? Tierps kommun använder sig av verksamhetssystemet Viva. Inom barn och ungdomsområdet är systemet uppbyggt för BBIC. Det finns således inga andra mallar förutom BBIC att tillgå. Bale BARNS BEHOV 1 CENTRUM Ansökon om ordinarie licens BBIC 2014.06 2(4) Samtliga formulär och städdokument som ingår i BBIC ska vara implementerade och användas i enlighet med kraven i konceptet. Alla formulär behöver inte användas i varje ärende. Vilka formulär som ska användas beror på ärendets karaktär. Ange nedan de formulär och stöddokument som används idag: El Ansökan n Anmälan/information på annat sätt Utredningsplan El Utredning Vårdplan 13 Placeringsinformation 13 Genomförandeplan, öppenvårdsinsatser El Genomförandeplan, placering Ei Uppföljning av pågående insatser El Övervägande, Sol 11 Övervägande, LVU El Omprövning, LVU Grunduppgifter n Fördjupningsleman Konsultationsdokument, förskolan Konsultationsdokument, förskoleklass Konsultationsdokument, skola El Anvisningar för läkarundersökning El Protokoll uppföljningsmöte (krävs bara då funktionen med oberoende ordförande används) El Samtal med placerade barn/unga Samrådsdokument Det nya materialet På väg, lanserades november 2013 och ska vara implementerat och användas 1 maj 2014 El På väg Enkät inför utflyttning 13 På väg Fördjupningsteman 13 På väg Utredning El På väg Genomförandeplan, öppenvårdinsatser 13 På väg Uppföljning av pågående insatser BARNS BEHOV 1 CENTRUM Ansökan om ordinarie licens BBIC 2014.06 3(4) v.ti Bmw, V10.11131UCIIlle TOrmular/stoddokument inte har använts hittills, ange vilket/vilka och beskriv varför: Vi har inte använt oss av oberoende ordförande vid uppföljningsmöten. Formuläret samtal med placerade barn har tidigare använts sparsamt. Handläggarna har informerats om tanken med detta dokument och använder det nu i högre utsträckning. För att säkerställa att formuläret används kontinuerligt kommer implementering av hela dokumentet ske under april månad 2015. Vår lokala utbildare har under hösten 2014 utbildad all personal vid kommunens boende för ensamkommande barn samt för personal inom kommunens öppenvård. Vi ansöker härmed om ordinarie licens och — förbinder oss att arbeta med grundprinciperna, triangeln och formulären på det sätt som fastställs i BBIC-konceptet och av ingånget licensavtal med Socialstyrelsen — är medvetna om de striktare åtaganden som följer med en ordinarie licens jämfört med licens med prövotid. Ort och datum Ordförande/vice ordförande i socialnämnden Namnförtydligande BARNS BEHOV 1 CENTRUM Ansökan om ordinarie licens BBIC 2014.06 4(4) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen TIERPS KOMMUN 2014-03-25 § 40 66 (91) 2.9.5 Dnr Ks 2014.187 Ansökan om permanent licens för BBiC Beslut Kommunstyrelsen beslutar att hos Socialstyrelsen ansöka om permanent licens för BBiC . Bakgrund Utskottet barn och ungdom har § 13/2014 behandlat ärendet, BBiC-konceptet (Barnets Behov i Centrum) är det av Socialstyrelsen antagna svenska konceptet för det engelska Integrated Children's system. Konceptet är ett stöd för handläggarnas arbete med att sätta barnets behov i centrum i allt utredningsarbete med barn och ungdom. BBiC implementerades våren 2009 vid Sociala enheten och man har sedan dess haft prövolicens. Beslutsunderlag Sociala enheten har överlämnat ansökan om ordinarie licens för BBiC. Delges Socialstyrelsen Sociala enheten Ordf sign Justerandes sign Vidi sign Sekr sign Uldragsbestyrkande ne Socialstyrelsen i 2014-04-30 Dnr 3 b-16460/2013 TIERPS ItiOMI7A-UN KOMMUNSTYRELSEN Avdelningen för Kunskapsstöd Eva Agåker [email protected] Tierps kommun Sociala enheten Randi Graungaard Grevegatan 19 81541 Tierp 2014 -05- 13 0.ne Beteckning: Handnr: Beslut gällande begäran om ytterligare förlängning av prövo- och implementeringstid för Barns behov i centrum Tierps kommun har licens med prövotid sedan 2008-10-24 för att arbeta med BBIC. Den 1 april 2014 inkom ansökan från Tierps kommun om ordinarie BBIC licens. I ansökan framkom att formulären Samtal med placerade barn och Samrådsdokumenten inte används enligt BBIC-konceptet. Via e-post 2014-04-03 togs ansökan om ordinarie licens tillbaka med motivet att Tierp skulle ansöka om förlängning av BBIC licensen och arbeta med att få rutiner för att alla formulär ska användas. Socialstyrelsen ger stöd åt Tierps kommuns planering och medger ytterligare förlängning av prövo- och implementeringstiden till och med 2015-04-01. Stockholm den y S - obs/ Annika Remaeus T.f Enhetschef SOCIALSTYRELSEN 106 30 Stockholm Telefon 075-247 30 00 Fax 075-247 32 52 [email protected] www.socials1yrelsen.se (1 .0"1111MIII"1111 1 IUMMOI.01- MV 1 %/1A.1../1.11. 11.1221LL Utskottet barn och ungdo KOMMUN 6 (19) 2015-03-10 § 23 1.6.2 Dnr Ks 2015.58 Interkommunal ersättning och bidrag till enskild verksamhet 2015 Beslut Utskottet barn och ungdom föreslår kommunstyrelsen besluta att anta föreliggande förslag till interkommunal ersättning och bidrag till enskild/fristående verksamhet för kalenderåret 2015 enligt nedanstående bilaga 1 att beloppen avser kronor per elev i förskola/pedagogisk omsorg/skolbarnsomsorg/förskoleklass/grundskola/grundsärskola/gymnasiesärskola samt gymnasieskolans program samt att delegera till ansvarig rektor att sluta överenskommelser med berörda kommuner om interkommunal ersättning (kr/gymnasiepoäng) avseende vuxenutbildning, inklusive särvux, för 2015 samt att kommunstyrelsen beslut § 44/2015 upphör att gälla samtidigt. Bakgrund Kommunstyrelsen har § 44/2015 beslutat om interkommunal ersättning och bidrag till enskild verksamhet för kalenderåret 2015. Kostnader är framtagna efter en särskild beräkningsmall. Det har visat sig att beräkningen för gymnasieskolans olika program har tagits fram utifrån en gammal beräkningsmall och behöver räknas om. Ekonomienheten har den 9 mars 2015 med anledning av detta överlämnat nytt reviderat förslag till interkommunal ersättning och bidrag till enskild verksamhet för kalenderåret 2015. Från och med kalenderåret 2010 har skollagens bestämmelser om kommunernas bidrag till fristående skolor samt enskilt bedrivna förskolor, fritidshem och förskoleklasser förtydligats. De nya bestämmelserna innebär också att beslut om bidrag till fristående förskolor och skolor kan överklagas som förvaltningsbesvär hos allmän förvaltningsdomstol. En kommuns bidrag för ett barn i enskild verksamhet eller en elev i en fristående skola ska bestämmas enligt likabehandlingsprincipen. Bidraget ska bestämmas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna verksamheten av motsvarande slag. Som underlag för beslut om interkommunal ersättning och bidrag används kommunens budget för kalenderåret 2015. forts. Ord' sign Justerandes sign 4(4, Vidi sign Sekr sign Utdragsbestyrkande JMIVIIVIMP1 1nmvc arm.; vro.oLL Utskottet barn och ungdom ILLA-tro KOMMUN 17 (19) 2015-03-10 § 23 forts. Bidraget till enskilda förskolor, fritidshem, förskoleklasser och fristående skolor består av ett grundbelopp och eventuellt tilläggsbelopp. Beloppen inkluderar schablonersättning för administration; en procent (1%) för pedagogisk omsorg, respektive tre procent (3%) för övriga verksamheter. Enskilda verksamheter kompenseras för mervärdesskatt enligt den så kallade sexprocentsregeln. Schablonbeloppet uppgår till sex procent (6%) av det totala bidragsbeloppet. Ersättning för lokalkostnad är kommunens genomsnittskostnad för lokaler för respektive verksamhet/skolform. Bilaga 1 Pedagogisk omsorg 1-2 år >15 tim 1-2 år <15 tim 3-5 år >15 tim 3-5 år <15 tim Förskola 1-2 år >15 tim 1-2 år <15 tim 3-5 år >15 tim 3-5 år <15 tim Enskild, kr/år Enskild, Kommun, Kommun kr/mån kr/mån kr/år 124 744 10 395 117 082 9 757 6 282 5 896 75 380 70 750 93 916 7 826 100 062 8 338 5 047 4 737 60 570 56 850 Enskild, kr/år Enskild, Kommun, Kommun kr/mån kr/mån kr/år 9 592 122 595 10 216 115 109 6 227 79 580 6 632 74 720 8 424 7 910 101 088 94 915 5 556 5 217 66 676 62 604 I alla ovanstående belopp är föräldraavgiften avdragen. Skolbarnsomsorg Kommun Kommun, kr/mån kr/år 33 497 2 791 Enskild, Enskild, kr/mån kr/år 849 35 2 987 I alla ovanstående belopp är föräldraavgiften avdragen. Förskoleklass Grundskola 1-9 Tilläggsbelopp Elevassistent Modersmål Kommun Enskild, Enskild, Kommun, kr/mån kr/år kr/mån kr/år 4 072 4 316 48 859 51 791 7 516 95 603 90 191 7 967 Kommun Enskild, Enskild, Kommun, kr/mån kr/år kr/mån kr/år 91 131 7 594 96 601 8 050 403 427 4 834 5 123 Ersättning för Svenska som andraspråk ingår i grundbeloppet. Ordf sign Justerandes sign JA. Vidi sign Sekr sign Utdragsbestyrkande iinntro ..srmere no—tu 1 i • a—ti". 1 la Utskottet barn och ungdom KOMMUN 18 (19) 2015-03-10 4tfa j § 23 forts. Grundsärskola, träningsskola Grundsärskola, särskola Enskild, Kommun, Kommun Enskild, kr/mån kr/år kr/mån kr/år 25 160 320 035 26 670 301 920 Gymnasiesärskola, verksamhetsträning Gymnasiesärskola, yrkesträning 262 080 21 840 277 806 Enskild, Kommun Enskild, Kommun, kr/år kr/mån kr/mån kr/år 430 679 35 890 406 303 33 859 203 373 Vuxenutbildning Särvux Vuxenutbildning 16 948 215 576 Barn & Fritid Bygg Ekonomi El Fordon - Personbil åk 1-3 - Maskin & Transport åk 1-3 - Transport Industri Naturvetenskapligt Vård & Omsorg Samhällsvetenskapligt Teknik Kommun, Enskild, Kommun, Enskild, GY2011, GY2011, GY2000, GY2000, kr/år kr/år kr/år kr/år 90 462 95 890 95 890 90 462 111 297 104 997 104 997 111 297 80 842 85 692 117 465 117 465 110 816 110 816 120 213 120 213 120 213 120 213 127 426 127 426 127 426 127 426 153 871 132 040 83 164 81 282 90 224 153 871 132 040 83 164 79 383 81 282 990 224 163 103 139 962 88 154 86 159 95 637 163 103 139 962 88 154 84 146 86 159 95 637 forts. Justerandes sign 17 965 förhandlas — ansvarig rektor förhandlas — ansvarig rektor Gymnasieprogram Ordf sign 23 150 Vidi sign Sekr sign Utdragsbestyrkande \\. initr KOMMUN J1,-1.111 reran • Il arav L./. D VI\V LL Utskottet barn och ungdom 19 (19) 2015-03-10 § 23 forts. Beräkningsmall Grundbelopp 1.Undervisning BA 45805 BF 49853 EE 53618 EK 45603 FT67478 mek FT85390 fra IN 70348 NA 47430 SA 45603 TE 45771 VO 39587 2.Lärverktyg 3.Elevhillsa 4.Maltider 5.Lokaler 6.Adm. 3058,17 2634,81 3227,64 2354,61 3501,36 Total exkl.moms 104997 90462 110816 80842 120213 8473 3038 12122 3041 7386 3798 3798 3798 3798 3798 4938 4938 4938 4938 4938 38925 26200 33112 21107 33112 20713 3798 4938 11998 3469 3469 3692 2210 3798 3798 3798 3798 3798 4938 4938 4938 4938 4938 7.Moms 6299,8302 5427,7086 6648,9384 4850,4966 7212,8016 Totalt Inkl.moms 111297 95890 117465 85692 127426 34550 4481,67 153871 9232,2402 163103 37112 21107 21107 29397 26538 3845,82 2422,26 2367,45 2627,88 2312,13 132040 83164 81282 90224 79383 7922,3892 4989,8556 6876,947 5413,4328 4762,9878 139962 88154 86159 95637 84146 I samtliga fall tillkommer kostnader för eventuella skolskjutsar och elevers särskilda behov av resurser. Ordf sign Justerandes sign Vidi sign Sekr sign Utdragsbestyrkande Dokumentnamn TIERPS Ändring av tidigare beslut KOMMUN Datum Diarienummer 2015-03-09 Dnr Ks 2015.58 Adress Kommunstyrelsen Ändring av beslut om Interkommunal ersättning och bidrag till enskild verksamhet 2015 Förslag till beslut Utskottet barn och ungdom föreslår kommunstyrelsen besluta att med anledning av nytt beräkningsunderlag anta föreliggande förslag till interkommunal ersättning och bidrag till enskild/fristående verksamhet för kalenderåret 2015, enligt bilaga 1 att beloppen avser kronor per elev i förskola/pedagogisk omsorg/skolbarnsomsorg/förskoleklass/grundskola/grundsärskola/gymnasiesärskola samt gymnasieskolans program att delegera till ansvarig rektor att sluta överenskommelser med berörda kommuner om interkommunal ersättning (kr/gymnasiepoäng) avseende vuxenutbildning inklusive särvux, för 2015 samt att tidigare beslut kommunstyrelsen § 44/2015 upphör att gälla samtidigt. Bakgrund Kommunstyrelsen har § 44/2015 beslutat om interkommunal ersättning och bidrag till enskild verksamhet för kalenderåret 2015. Kostnader är framtagna efter en särskild beräkningsmall. Det har visat sig att beräkningen för Gymnasieskolans olika program har tagits fram utifrån en gammal beräkningsmall och behöver räknas om. Ekonomienheten har med anledning av detta överlämnat nytt reviderat förslag till interkommunal ersättning och bidrag till enskild verksamhet för verksamhetsåret 2015. Beräkningsmall bifogas. Henrik Hedqvist utbildningschef Produktion Kommunhuset 81580 Tierp Handläggare Henrik Hedqvist Utbildningschef E-post: [email protected] 1(3) TIERPS Dokumentnamn KOMMUN Datum Diarienummer 2015-03-09 Adress Interkommunal ersättning och bidrag till enskild verksamhet, 2015 Förslag till beslut att anta föreliggande förslag till interkommunal ersättning och bidrag till enskild/fristående verksamhet för kalenderåret 2015 enligt bilaga 1. Beloppen avser kronor per elev i förskola/pedagogisk omsorg/skolbarnsomsorg/förskoleklass/grundskola/grundsärskola/ gymnasiesärskola samt gymnasieskolans program. att delegera till ansvarig rektor att sluta överenskommelser med berörda kommuner om interkommunal ersättning (kr/gymnasiepoäng) avseende vuxenutbildning, inklusive särvux, för 2015. Bakgrund Från och med kalenderåret 2010 har skollagens bestämmelser om kommunernas bidrag till fristående skolor samt enskilt bedrivna förskolor, fritidshem och förskoleklasser förtydligats. De nya bestämmelserna innebär också att beslut om bidrag till fristående förskolor och skolor kan överklagas som förvaltningsbesvär hos allmän förvaltningsdomstol. En kommuns bidrag för ett barn i enskild verksamhet eller en elev i en fristående skola ska bestämmas enligt likabehandlingsprincipen. Bidraget ska bestämmas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna verksamheten av motsvarande slag. Som underlag för beslut om interkommunal ersättning och bidrag används kommunens budget för kalenderåret 2015. Bidraget till enskilda förskolor, fritidshem, förskoleklasser och fristående skolor består av ett grundbelopp och eventuellt tilläggsbelopp. Beloppen inkluderar schablonersättning för administration; en procent för pedagogisk omsorg, respektive tre procent för övriga verksamheter. Enskilda verksamheter kompenseras för mervärdesskatt enligt den så kallade sexprocentsregeln. Schablonbeloppet uppgår till sex procent av det totala bidragsbeloppet. Ersättning för lokalkostnad är kommunens genomsnittskostnad för lokaler för respektive verksamhet/skolform. Gemensam service 81580 Tierp Besöksadress: Centralgatan 7 Handläggare Hafiza Klapuh Ekonom E-post: Hafiza.Klapuh(g2tierp.se 2(3) Bilaga 1 Pedagogisk omsorg 1-2 år >15 tim 1-2 år <15 tim 3-5 år >15 tim 3-5 är <15 tim Kommun, kr/år 117 082 70 750 93 916 56 850 Kommun kr/mån 9 757 5 896 7 826 4 737 Förskola Kommun, kr/år 115 109 74 720 94 915 62 604 Kommun kr/mån Enskild, kr/år 9 592 6 227 7 910 5 217 122 595 79 580 101 088 66 676 1-2 år >15 tim 1-2 år <15 tim 3-5 år >15 tim 3-5 år <15 tim Enskild, kr/år 124 744 75 380 100 062 60 570 Enskild, kr/mån 10 395 6 282 8 338 5 047 Enskild, kr/mån 10 216 6 632 8 424 5 556 I alla ovanstående belopp är föräldraavgiften avdragen. Kommun, kr/år Skolbarnsomsorg 33 497 Kommun kr/mån 2 791 Enskild, kr/år 35 849 Enskild, kr/mån 2 987 1 alla ovanstående belopp är föräldraavgiften avdragen. Kommun, kr/år Förskoleklass Grundskola 1-9 48 859 90 191 Tilläggsbelopp Kommun, kr/år Elevassistent Modersmål 91 131 4 834 Kommun kr/mån 4 072 7 516 Kommun kr/mån 7 594 403 Enskild, kr/år 51 791 95 603 Enskild, kr/år 96 601 5 123 Enskild, kr/mån 4 316 7 967 Enskild, kr/mån 8 050 427 Ersättning för Svenska som andraspråk ingår i grundbeloppet. Grundsärskola, träningsskola Grundsärskola, särskola Kommun, kr/år Kommun kr/mån Enskild, kr/år Enskild, kr/mån 301 920 25 160 320 035 26 670 262 080 21 840 277 806 23 150 3(3) Forts Bilaga 1 Gymnasiesärskola, verksamhetsträning Gymnasiesärskola, yrkesträning Kommun, kr/år Kommun kr/mån Enskild, kr/år Enskild, kr/mån 406 303 33 859 430 679 35 890 203 373 16 948 215 576 17 965 Vuxenutbildning Särvux Vuxenutbildning förhandlas — ansvarig rektor förhandlas — ansvarig rektor Gymnasieprogram Kommun, GY2000, kr/år Barn & Fritid Bygg Ekonomi El Fordon - Personbil åk 1-3 - Maskin & Transport åk 13 - Transport Industri Naturvetenskapligt Vård & Omsorg Samhällsvetenskapligt Teknik Kommun, GY2011, kr/år Enskild, GY2000, kr/år 90462 104997 110816 90462 104997 80 842 110816 95890 111297 117465 Enskild, GY2011, kr/år 95890 111297 85692 117465 120 213 120 213 120 213 120 213 127 426 127 426 127 426 127 426 153 871 132 040 83 164 81 282 90 224 153 871 132 040 83 164 79 383 81 282 90 224 163 103 139 962 88 154 86 159 95 637 163 103 139 962 88 154 84 146 86 159 95 637 Grundbelopp I. Underkis ni ng 2. Lärverklyg 3. El effilsa 4. Måltider 5. Lokaler 6, Administration Total exkl. moms 7. Moms Totalt inkl. moms BA 45 805 B 473 3 798 4 938 38 925 3 058 104 997 6 300 BF 49 853 1 038 3 798 4 938 26 203 2 635 90 462 5 428 95 890 EE 53 618 12 122 3 798 4 938 33 112 3 228 110 816 6 649 117 465 EK 45 603 3 041 3 798 4 938 21 107 2 355 80 B42 4 850 85692 FT-mek 67 478 7 386 3 798 4 938 33 112 3 501 120 213 7 213 127 426 111 297 FT•tra 85 390 20 713 3 798 4 938 34 550 4 482 153 871 9 232 163 103 IN 70 348 11 998 3 798 4 938 37 112 3 846 132 040 7 922 139 962 NA 47 430 3 469 3 798 4 938 21 107 2 422 83 164 4 990 88 154 SA 45 603 3 469 3 798 4 938 21 107 2 367 81 282 4 877 86 159 '1'E 45 771 3 692 3 798 4 938 29 397 2 628 90 224 5 413 95 637 VO 39 587 2 210 3 798 4 938 26 538 2 312 79 383 4 763 84 146 I samtliga fall tillkommer kostnader för eventuella skolskjutsar och elevers särskilda behov av resurser. 3HIVI IVIHN 1 IIMUtbrItt.) 1 UKULL i _trintKOMMUN Kommunstyrelsen 2015-02-03 § 44 16 (54) 1.6.2 Dnr Ks 2015.58 Interkommunal ersättning och bidrag till enskild verksamhet 2015 Beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta föreliggande förslag till interkommunal ersättning och bidrag till enskild/fristående verksamhet för kalenderåret 2015 enligt nedanstående bilaga 1 att beloppen avser kronor per elev i förskola/pedagogisk omsorg/ skolbarnsomsorg/förskoleklass/grundskola/gtundsärskola/gymnasiesärskola samt gymnasieskolans program samt att delegera till ansvarig rektor att sluta överenskommelser med berörda kommuner om interkommunal ersättning (kr/gymnasiepoäng) avseende vuxenutbildning, inklusive särvux, för 2015. Bakgrund Utskottet barn och ungdom har § 9/2015 behandlat ärendet. Ekonomienheten har den 15 januari 2015 överlämnat förslag till interkommunal ersättning och bidrag till enskild verksamhet för kalenderåret 2015. Från och med kalenderåret 2010 har skollagens bestämmelser om kommunernas bidrag till fristående skolor samt enskilt bedrivna förskolor, fritidshem och förskoleklasser förtydligats. De nya bestämmelserna innebär också att beslut om bidrag till fristående förskolor och skolor kan överklagas som förvaltningsbesvär hos allmän förvaltningsdomstol. En kommuns bidrag för ett barn i enskild verksamhet eller en elev i en fristående skola ska bestämmas enligt likabehandlingsprincipen. Bidraget ska bestämmas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna verksamheten av motsvarande slag. Som underlag för beslut om inter-kommunal ersättning och bidrag används kommunens budget för kalenderåret 2015. Bidraget till enskilda förskolor, fritidshem, förskoleklasser och fristående skolor består av ett grundbelopp och eventuellt tilläggsbelopp. Beloppen inkluderar schablonersättning för administration; en procent (1%) för pedagogisk omsorg, respektive tre procent (3%) för övriga verksamheter. Enskilda verksamheter kompenseras för mervärdesskatt enligt den så kallade sexprocentsregeln. Schablonbeloppet uppgår till sex procent (6%) av det totala bidragsbeloppet. Ersättning för lokalkostnad är kommunens genomsnittskostnad för lokaler för respektive verksamhet/skolform. forts. Ordf sign Justerandes sign /Vidi sign Sekr sign Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsen lf KOMMUN 17 (54) 2015-02-03 § 44 forts. Bilaga 1 Pedagogisk omsorg 1-2 år >15 tim 1-2 år <15 tim 3-5 år >15 tim 3-5 år <15 tim Förskola 1-2 år >15 tim 1-2 år <15 tim 3-5 år >15 tim 3-5 år <15 tim Enskild, Enskild, kr/år Kommun, Kommun kr/mån kr/mån kr/år 124 744 10 395 117 082 9 757 75 380 6 282 5 896 70 750 100 062 8 338 7 826 93 916 60 570 4 737 5 047 56 850 Enskild, kr/år Enskild, Kommun, Kommun kr/mån kr/år kr/mån 122 595 10 216 9 592 115 109 79 580 6 632 6 227 74 720 101 088 8 424 7 910 94 915 66 676 5 556 5 217 62 604 I alla ovanstående belopp är föräldraavgiften avdragen. Skolbarnsomsorg Enskild, Enskild, Kommun Kommun, kr/mån kr/år kr/mån kr/år 35 849 2 987 2 791 33 497 I alla ovanstående belopp är föräldraavgiften avdragen. Förskoleklass Grundskola 1-9 Tilläggsbelopp Elevassistent Modersmål Enskild, Enskild, Kommun Kommun, kr/mån kr/år kr/mån kr/år 4 316 51 791 4 072 48 859 7 967 95 603 7 516 90 191 Enskild, Enskild, Kommun Kommun, kr/mån kr/år kr/mån kr/år 8 050 96 601 7 594 91 131 427 5 123 403 4 834 Ersättning för Svenska som andraspråk ingår i grundbeloppet. Grundsärskola, träningsskola Grundsärskola, särskola Enskild, Enskild, Kommun Kommun, kr/mån kr/år kr/mån kr/år 320 035 26 670 25 160 301 920 262 080 21 840 277 806 23 150 forts. Ordf sign Justerandes sign Vidi sign Sekr sign Utdragsbestyrkande Kommunstyrelsen 2015-02-03 KOMMUN 18 (54) § 44 forts. Bilaga 1 Gymnasiesärskola, verksamhetsträning Gymnasiesärskola, yrkesträning Kommun Enskild, Enskild, Kommun, kr/mån kr/mån kr/år kr/år 33 859 430 679 406 303 35 890 16 948 203 373 Vuxenutbildning Särvux Vuxenutbildning 215 576 17 965 förhandlas — ansvarig rektor förhandlas — ansvarig rektor Gymnasieprogram Barn & Fritid Bygg Ekonomi El EEDAT EEELT Fordon - Personbil åk 1-3 - Maskin & Transport åk 1-3 - Transport åk 1 - Transport åk 2-3 Handel Industri IMYRK Enskild, Enskild, Kommun, Kommun, GY2000, GY2011, GY2011, GY2000, kr/år kr/år kr/år kr/år 94 540 89 189 89 189 94 540 118 578 111 866 111 866 118 578 81 061 85 924 102 101 96 322 96 322 102 101 105 243 99 286 99 286 105 243 118 390 111 689 111 689 118 390 125 568 125 568 125 568 125 568 133 102 133 102 133 102 133 102 125 568 174 794 87 540 114 013 - 125 568 174 794 87 540 114 013 Resp Yrkesprogram 135 289 100 755 85 444 95 252 81 964 93 537 133 102 185 282 92 792 120 854 - 133 102 185 282 92 792 120 854 - "MIND IMSPR Naturvetenskapligt Vård & Omsorg Samhällsvetenskapligt Teknik 85 444 81 964 93 537 Y r k e s 1p1r40o6f R48eaocsm l1306 90 570 86 882 99 150 90 570 100 967 86 882 i 99 150 I samtliga fall tillkommer kostnader för eventuella skolskjutsar och elevers särskilda behov av resurser. Beträffande belopp för övriga nationella program som ej finns med här, hänvisas till samverkansavtal med Uppsala kommun. Delges — Utbildningschef/Ekonom/Rektor Ro 6 Ordf sign Justerandes sign Vidi sign Sekr sign J Utdragsbestyrkande TIERPS SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Utskott Arbete och Omsorg KOMMUN 2015-03-10 §8 Handlingsplan Boendeplan för äldre 2014-2035 Beslut Utskottet arbete och omsorg föreslår kommunstyrelsen besluta att anta föreliggande förslag till handlingsplan — boendeplan för äldre 20142035. Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade 10 juni 2014 enligt kommunstyrelsens förslag att fastställa boendeplanen för äldre 2014-2035. En handlingsplan ska upprättas utifrån de förslag som framkommit i boendeplanen. Helena Carlsson, vård och omsorgschef redogjorde för handlingsplanen på sammanträdet. En del revideringar gjordes i dokumentet i samband med redovisningen. Handlingsplanen är ett levande dokument och Vård och Omsorg ansvarar för att den är aktuell och efterlevs. Ordf sign Justerandes sign Sekr sign Utdragsbestyrkande 1(5) TIERPS Dokumentnamn Handlingsplan, Boendeplan för äldre KOMMUN Datum Diarienummer 2015-03-10 Adress Handlingsplan Boendeplan för äldre 2014-2035 Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade 2014-06-10 enligt kommunstyrelsens förslag att fastställa boendeplan för äldre 2014-2035. En handlingsplan ska upprättas utifrån de förslag som framkommit i boendeplanen. Handlingsplanen är ett levande dokument och Vård och Omsorg ansvarar för att den är aktuell och efterlevs. 1. Bostäder för äldre 1 boendeplanen för äldre påvisas fyra strategier för äldres framtida boendeformer, dessa återfinns i bostadsförsörjningsplanen. De fyra strategierna är; ökad kunskap, öka normaliseringen, ökad tillgänglighet samt öka antalet mellanboenden. Nedan redovisas åtgärder för hur vi ska uppnå dessa strategier. Sammankallande för genomförande av handlingsplan övergripande är verksamhetschef Vård och omsorg. Ansvarig för de olika delaktiviteterna kommer att vara olika enheter eller grupper beroende på vad som ska genomföras. 1.1. Strategi för Ökad kunskap Vård och Omsorg 815 80 Tierp • Genomföra behovsanalys för en årlig uppföljning av befolkningsutvecklingen utifrån åldergrupperna 65- 80 år och äldre. Redovisas årligen i december • Genomföra tillgänglighetsinventeringar i befintliga bostäder med stöd av boverkets stimulansmedel för inventering av fysisk tillgänglighet i flerbostadsbeståndet. Sker under 2015-2016 i samarbete med Tierps byggen. • Genomföra kontinuerliga dialoger där äldre får ta del av aktuell information om vad kommunen, andra myndigheter och privata aktörer kan erbjuda. Att informera om vikten av att planera sitt boende i tid samt att informera om vilka insatser som kan sökas genom kommunen. kommunen arrangerar bomässa vart tredje år där olika aktörer erbjuds in, t. ex. privata fastighetsbolag, banker, bygg och miljö, myndighetutövare för att ge aktuell information, fastighetsmäklare, hjälpmedelsansvarig. Planerat till våren 2016. • Ansvarig: Verksamhetschef Vård och Omsorg och VD Tierps byggen Handläggare Helena Carlsson Verksamhetschef Telefon: 0293-21 86 00 E-post: [email protected] 2(5) • Aktörer: Fysisk planering, bygg och miljö, processtöd, intresseorganisationer, Tierpsbyggen, privata aktörer, Individ och familjeomsorg. 1.2. Strategi för att Öka normalisering • Informera om tillgänglighetsinventeringar och åtgärder för att öka möjligheten att bo ändamålsenligt i det normala bostadsbeståndet, se aktivitet ovan. Samhällsbyggnad ansvarar för att informera intressenter. Information planeras till 2017 efter genomförd tillgängligheisinventering som sker under 20152016. • Bevaka förändringar i aktuell lagstiftning avseende bostadsanpassning. Enheten Individ och familj IFO är i dag ansvarig för bostadsanpassning. IFO Upprättar information om lagförändringar fortlöpande efterförändring i lagstiftning. Informationen ska vara lättillgänglig för externa aktörer, fastighetsägare och övriga intressenter. • Genomföra kontinuerliga informationsträffar där äldre får ta del av aktuell information om vad kommunen, andra myndigheter och privata aktörer kan erbjuda. Genom att kommunen arrangerar bomässa vart tredje år där olika aktörer erbjuds in, t ex privata fastighetsbolag, banker, bygg och miljö, myndighet utövare för att ge aktuell information. se punkt 1:1 • Ansvarig: Verksamhetschef Vård och Omsorg, Chef Samhällsbyggnad och VD Tierpsbyggen • Aktörer: Tierpsbyggen, fysisk planering, processtöd, Individ och familjeomsorg, intresseorganisationer och andra privata aktörer. Vård och Omsorg 3(5) 1.3. Strategi för att Öka tillgänglighet • Att kontinuerligt följa utvecklingen inom området tillgänglighet, genomföra omvärdsbevakning och lyfta fram goda exempel samt förändringar i lagstiftning, praxis. Samhällsbyggnad ansvarar för tillgodose intressenter aktuell information. • Utveckla rådgivning avesende tillgänglighet i samband med ansökan om bygglov och kvalitetskontroll. • Ansvarig: Chef Samhällsbyggnad • Aktörer: Tierpsbyggen, fysisk planering, planberedningsgrupp, processtöd, bygg och miljö. 1.4. Strategi för ökat antal Mellanboende • Arbeta fram en definition på vad mellanboende och trygghetsbostäder är i Tierps kommun. • Fokusera på områden där kommunen kan påverka tillskottet av mellanboende samt behovet av mellanboenden. • Utveckla rådgivning och processtöd för medborgarinitiativ och byggherrar genom att kommunen bjuder in intressenter till information och dialog forum där vård och omsorg kan bidra med kunskap för att ta fram tillgängliga bostäder för äldre. Samhällsbyggnad bjuder in till medborgardialog efter kartlagt behov. • Ansvariga: Chef Samhällsbyggnad • Aktörer: Planberedningsgrupp, fysisk planering, Tierpsbyggen, andra privata aktörer, intresseorganisationer. Vård och Omsorg 5(5) 3. Arbetet med Välfärdsteknologi i Tierps kommun 3.1. Målet för välfärdsteknologi är att skapa trygghetsskapande åtgärder för den enskilde samt att dennes anhörig ska kunna ta del av information som rör den egna personen. Målet är även att kommunikationen mellan vårdtagare och personal ska underlättas för att öka tryggheten för den enskilde. • Kartlägga möjligheter att erbjuda trygghetsskapande tillsyn genom digitala hjälpmedel. Kartläggning påbörjas hösten 2015 • Utreda och skapa möjligheter för att ta emot och hantera olika former av ansökningar, anmälningar mm elektroniskt via e-tjänster på kommunens hemsida. En långsiktig tidsplan med start 2015 fram till 2018 • Ansvarig: Verksamhetschef Vård och Omsorg • Aktörer: Vård och Omsorg, IT-enheten, intresseorganisationer, Individ och familjeomsorgen Helena Carlsson Verksamhetschef Vård och Omsorg Vård och Omsorg SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen PIERPS KOMMUN 2015-03-24 Dnr Ks 2011.377 7 (41) 2.1 Närvårdsplatser i Tierps kommun — återrapport Beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna återrapporteringen och lägga den till handlingarna samt att tidigare beslut enligt kommunstyrelsen §176/2013 kvarstår men att redovisning sker den 26 maj 2015. Bakgrund Kommunstyrelsen har den 22 april 2014, § 62, behandlat ärendet. Av beslutet framgår att en fördjupad ekonomisk analys ska redovisas av den politiska styrgruppen för närvård i Tierp den 30 september 2014. Detta efter samråd mellan de politiska ledningarna inom kommunen och landstinget i mars 2014. Nya ställningstaganden och förankringsarbete inom landstinget i samband med majoritetsskifte gjorde att processen förhalades. Den fördjupade ekonomiska analysen leds av landstinget och arbetet sker enligt den plan som meddelats vid närvårdsmötet i februari 2015. Här bestämdes att ett diskussionsunderlag till den politiska styrgruppen ska finnas färdigt till närvårdsmötet den 5 maj. Kommunens representanter i den politiska styrgruppen, Pia Wårdsäter (S), Kenneth Gunnarsson (MP) och Catarina Deremar (C) för närvård i Tierp har den 16 mars 2015 lämnat ovanstående återrapport. Delges Politiska styrgruppen Ordf sign Justerandes sign Vidi sign Sekr sign Utdragsbestyrkande Dokumentnamn TIERPS Yttrande KOMMUN Datum Diarienummer 2015-03-16 2011.377 Adress Kommunstyrelsen Förslag till beslut att godkänna återrapporteringen och lägga den till handlingarna att tidigare beslut enligt kommunstyrelsen §176/2013 kvarstår men att redovisning sker den 26 maj. Bakgrund Kommunstyrelsen har den 22 april 2014, §62, behandlat ärendet. Av beslutet framgår att en fördjupad ekonomisk analys ska redovisas av den politiska styrgruppen för närvård i Tierp den 30 september 2014. Detta efter samråd mellan de politiska ledningarna inom kommunen och landstinget i mars 2014. Nya ställningstaganden och förankringsarbete inom landstinget i samband med majoritetsskifte gjorde att processen förhalades. Den fördjupade ekonomiska analysen leds av landstinget och arbetet sker enligt den plan som meddelats vid närvårdsmötet i februari 2015. Här bestämdes att ett diskussionsunderlag till den politiska styrgruppen ska finnas färdigt till närvårdsmötet den 5 maj. För kommunens representanter i den politiska styrgruppen för närvård i Tierp Pia Wårdsäter (S) Kenneth Gunnarsson (MP) Catharina Deremar (C) Gemensam service Processtöd 815 80 Tierp Besöksadress: Kommunhuset 1 tr. Telefon: 0293-18000 Fax: 0293-14369 E-post: [email protected] Handläggare Susanne Ahlman Chef Processtöd Telefon: 0293-218617 E-post: Susanne.Ahlman©tierp.se TIERPS SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen KOMMUN 2014-04-22 § 62 Dnr Ks 2011.377 99 (114) 2.12.2 Närvårdsplatser i Tierps kommun — fördjupad ekonomisk analys Beslut Kommunstyrelsen beslutar att tidigare beslut enligt kommunstyrelsen § 176/2013 kvarstår men med en ändring om att tiden för redovisning flyttas fram till den 30 september 2014. Bakgrund Kommunstyrelsen har den 4 december 2013, § 176, behandlat ärendet. Av beslutet framgår följande att under förutsättning att motsvarande beslut fattas i Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, uppdra till den politiska styrgruppen för Närvård i Tierp att återkomma i mars 2014 med ett fullständigt underlag innehållande omfattning, tidplan och ekonomiska konsekvenser för Närvårdsplatser i Tierp samt förslag på projektetablering för genomförandet. Vid ett samråd den 18 mars 2014, enades landstingsledningen och kommunledningarna i Tierps och Älvkarleby kommuner om att göra en fördjupad ekonomisk analys kring förslaget om närvårdsplatser i Tierps kommun innan beslut fattas. Resultatet av analysen redovisas under hösten 2014. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens ordförande har den 14 april 2014 lämnat förslag till beslut i ärendet. Delges Närvårdskoordinator i Tierp Styrgruppen för Närvård i Tierp Ordf sign Justerandes sign !Vidi sign Sekr sign I ÅK Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTO Utskottet samhällsby TIERPS KOMMUN 2015-02-25 Dnr Ks 2015.57 § 30 7 (39) 1.4.1 Remiss, ändringar i nätverket Natura 2000, Lst dnr 511-2648-14 Beslut Utskottet samhällsbyggnad föreslår kommunstyrelsen besluta att anta föreliggande yttrande som sitt eget. Bakgrund Kommunekologens yttrande: "Tierps kommun har av Länsstyrelsen i Uppsala län beretts tillfälle att yttra sig i rubricerat ärende. Tierps kommun har ingen erinran mot att naturreservatet Rönnfjärdsskogen i Tierps kommun anmäls till Natura 2000-nätverket". Ordf sig n 1 -64 Justerandes sign V1/4/\/ Vidi sign Sekr sign r- Utdragsbestyrkande TIERPS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN kj'ib -Dl- 2 0 Beleckning: handlmr: /. tf / REMISS 2015-01-19 1(2) Dnr 511-2648-14 tP 3 42, LÄNSSTYRELSEN UPPSALA LÄN Se sändlista Mikael Lindberg 010-2233289 [email protected] Ändringar i nätverket natura 2000 Länsstyrelsen har i år ett uppdrag att ta fram förslag till nya natura 2000-områden. I första hand ska dessa nya områden komplettera Natura-nätverket med naturtyper och arter som Sverige har för låg andel av enligt EU-komissionens utvärdering (Detta gäller för naturtypen grässandhed i Runhällen). I andra hand gäller uppdraget att åtgärda nationellt identifierade brister i nätverket, bland annat för naturtyperna rikkärr (som finns i Rönnfjärdsskogen) och trädklädd betesmark (som fmns i Högbergsmossen). För naturreservaten Högbergsmossen och Rönnfjärdsskogen finns också motivet att anmälan till Natura-2000 nätverket kan ge möjlighet till medfinansiering av skötselåtgärder via LIFE-projekt. Dessa förslag ska rapporteras till Naturvårdsverket den 27 mars i år. Efter Naturvårdsverkets genomgång och kontroller kommer beslutet att tas av regeringen. Om ni har synpunkter eller erinringar så ber vi er att framföra dem till oss senast den 23 mars. I korthet är ändringsförslagen som följer (kartor på de föreslagna områdena bifogas). Föreslagna nya natura 2000-områden: 1. Runhällen (Heby kommun) — En avslutad täkt som till större delen utgörs av naturtypen sandgräshed. Området har en struktur som är mycket lämplig för sandberoende insekter. En insektsinventering 2008 visade på stor förekomst av indikatorarter för värdefulla sandmiljöer. En fältkontroll av nedlagda täkter i hela länet förra sommaren visade att detta område har länets klart bästa förekomst av naturtypen grässandhed. 2. Högbergsmossen (Östhammars kommun) —Naturreservat med bland annat näringsrik granskog och trädklädd betesmark. Den västra delen av naturreservatet har tydligt betespräglad karaktär, och ett stort fornlämningsområde med bland annat fornåkrar och gravområden från bronsålder — äldre järnålder. 3. Rönnfjärdsskogen (Tierps kommun) — Naturreservat med bland annat näringsrik granskog, guckusko och rikkärr. Den näringsrika granskogen är en av länets högst prioriterade kalkbarrskogar med ett flertal rödlistade mykorrhizasvampar. POSTADRESS 751 86 UPPSALA GATUADRESS Hamnesplanaden 3 TELEFON 010-22 33 000 FAX 010-22 33 010 E-POST [email protected] WEB www.lansstyrelsen.se/uppsala REMISS 2015-01-19 LÄNSSTYRELSEN UPPSALA LÄN Med Vänlig Hälsning ~L~ell`t Nordvarg Enhetschef naturmiljöenheten b Mikael Lindberg Naturvårdshandläggare SÄNDLISTA Heby kommun Östhammars kommun Tierps kommun Skogsstyrelsen Fortifikationsverket Försvarsmakten Trafikverket Sarnhällsutveeklingsenheten Miljöskyddsenheten Rättsenheten BILAGA: Kartor på de föreslagna områdena POSTADRESS 751 86 Uppsala GATUADRESS Hamnesplanaden 3 TELEFON 010-22 33 000 FAX 010-22 33 010 E-POST [email protected] WEB www.lansstyrelsen.se/uppsala 2(2) Dnr 511-2648-14 i 1 1 Rönnfjärdsskogen (rött snedstrecket} 1:5 000 ,.... , i. C5 - • NCee; Ks% v J-- ., t r, f ''omsviken omsviken S .'6agen ,3,)\ :: ':g /6 0 \c, ..tt • , I 4 ••-•\ '---a•••••".1 C7 Rosa b 0be ioä'en % (:(.3 0, lf FIRRnansp,o K.., i., 0 Fileilm 0 . Y . kl / Nåtfjärd •:-:: Q (i ,33 . —t •aBolgro 0 . C3, 0 0 rl • HarStiMrnä' 4 _..,3 » • ..,-1<ky es17 f oge \•. u4, siacraya.:!7.1-. Krbygger /) e L Mols '-6 4 1.1,[19°13rrå)pg\e „."\-6 1• :)05 an() Sa5) 3ygdeg—, • <1. Hjalmtingen 5, 5 09 r\ t ) hghtilfsi • .1,- - Z ., 1 1.2. 19-.1L . nplund • 3 . \ tor .'"" ( " .,"n--1_,A Kråkrnar ,-) ) i--/A i o'----/ ) _c_i- \_, ringsjön \ , ."? Rönnfjärdsskogen, översiktskarta 1 -- 'ib h 11 e r-' i 1:30 000 Dokumentnamn TIERPS TJÄNSTEYTTRANDE KOMMUN Datum Diarienummer 2015-02-13 KS 2015/57 Adress Utskottet Samhällsbyggnad Förslag till yttrande över remiss om ändringar i nätverket natura 2000, Lst dnr 511-2648-14 Tierps kommun har av Länsstyrelsen i Uppsala län beretts tillfälle att yttra sig i rubricerat ärende. Tierps kommun har ingen erinran mot att naturreservatet Rönnfjärdsskogen i Tierps kommun anmäls till Natura 2000-nätverket. Taija Lindfors Kommunekolog Samhällsbyggnad Fysisk planering 815 80 TIERP Besöksadress: Centralgalan 7 Telefon: 0293-218 000 Handläggare Taija Lindfors Kommunekolog Telefon: 0293-218 319 E-post: [email protected] SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen TIERPS KOMMUN 2015-03-24 27 (41) Anmälan av delegationsbeslut Beslut Kommunstyrelsen beslutar att lägga ärendet till handlingarna. Bakgrund Enligt fastställd delegationsordning ska delegaterna anmäla delegationsbesluten till kommunstyrelsens enligt 6 kap 35-37 §§ KL, inklusive beslut som fattats med stöd av vidaredelegation. Ekonomichef A048 — Uppta lån A049 — Konvertering/omplacering av lån handl.nr 2015.1133 Chefen för gata/park A074A — Yttranden till polismyndigheten handl.nr 2015.1611 Miljö- och hälsoskyddsinspektör A074B — Yttranden till polismyndigheten handl.nr 2015.1035 och 1576 Trafikhandläggare handl.nr 2015.1475 A083 — Beslut om parkeringstillstånd A084 — Beslut om färdtjänst, nya beslut A084 — Beslut om färdtjänst, omprövning A084 — Beslut om färdtjänst, i annan kommun A085 — Beslut om riksfärdtjänst, enkelresor nr 1-11/15 nr 1-30/15 nr 1-14/15 nr 1-8/15 nr 1-58/15 Personalansvariga chefer A087 — Anställa, omplacera, rehabilitera, entlediga, uppsäga, avstänga och avskeda personal A088 — Lönesätta personal varvid för resultatansvariga krävs samråd med respektive chef såvitt gäller lönesättning vid andra tillfällen än i samband med nyanställning A089 — Bevilja partiell tjänstledighet, ledighet för fritidsstudier och icke lagstadgad ledighet handl.nr 2015. nr 2/15 Se sammanställning av delegeringsbeslut Kultursekreterare A098 — Beslut om bidrag till kulturarrangemang Handl.nr 015.2069,2105,2107 Handl.nr 2015.1164 A105 — Investeringsbidrag Kulturföreningar 2014 forts. Ordf sign Justerandes sign Vidi sign Sekr sign Utdragsbestyrkande SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen TIERPS KOMMUN 28 (41) 2015-03-24 § forts. Fritidsintendent Handl.nr 2015.973 A102A — Lokalt aktivitetsstöd ljan-30 juni 2014 Handl.nr 2015.862 A102A — Aktivitetsbidrag pensionärsförening A102A — aktivitetsbidrag föreningar för funktionsnedsatta Handl.nr 2015.894 Handl.nr 2015.1072 A102D — Driftsbidrag 2014 Handl.nr 2015.1069 A102D — Driftsbidrag 2014 RSMH Lunckn Handl.nr 2015.1085 Al 02D — Samlingslokalbidrag 2014 Handl.nr 2015.1195-1198 A102E — Ledarutbildningsbidrag Handl.nr 2015.850 A105A — Investeringsbidrag Föreningar 2014 Myndighetsgruppen Sociala enheten Delegationslistor, månadsvis — Beslut om insatser enligt FB, LSS och SoL bl.a. punkterna 0025, 0026, 0030,0031,0033 m fl. Handläggare bostadsanpassning 0027A — bostadsanpassningsbidrag handl.nr 2015. Lista nr 1-2/15 Handl.nr 2015.706,707,1511 Lista nr 1-3/15 Administrativ assistent Sociala enheten 0109 — Fastställande av faderskap Verksamhetschef IFO 0146 — Beslut om att teckna avtal med Migrationsverket Handl.nr 2015.1136 Handl.nr 2014.7237,7238 Tjänstemän Medborgarservice S079,S086,S094,S104,S107, S120,S168, S170 - Bygglov, Bygganmälan PBL,Tidsbegränsat bygglov 5010, S020, S021 - Avlopp 5023, S027, S030, B007 - Miljöskydd 5023, S020 - Hälsoskydd 5059, S063 - Livsmedel S022 - Värmepumpar 5023, 5037 — Köldmedia HCFC 2015-01-23--2015-03-13 2015-01-23--2015-03-13 2015-01-23--2015-03-13 2015-01-23--2015-03-13 2015-01-23--2015-03-13 2015-01-23--2015-03-13 2015-01-23--2015-03-13 forts. Ordf sign Justerandes sign Vidi sign Sekr sign Utdragsbestyrkande TIERPS SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen KOMMUN 2015-03-24 29 (41) § forts. Alkoholhandläggaren S129-Beslut om permanent serveringstillstånd nr 1/15 S132- Beslut om tillfälligt tillstånd till slutet sällskap nr 2/15 5133-Tillfälligt tillstånd för utskänkning till allmänheten nr 1/15 S136-Beslut om återkallelse av serveringstillstånd om tillståndet inte längre nyttjas nr 1/15 S183- Beslut att godkänna anmälan från tillståndshavare nr 1/15 S185 — Registrering av tobaksförsäljning nr 1/15 handl .nr 2015.1629 S141-Yttrande gällande ansökan om värdeautomater Kommunarkitekt S119 - Samråd med fastighetsbildningsmyndighet Ordf sign Justerandes sign Vidi sign Sekr sign handl.nr 2015.1359 Utdragsbestyrkande TIERPS SAM MANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen KOMMUN 2015-03-24 30 (41) (.71 Delgivning av protokoll Beslut Kommunstyrelsen beslutar att lägga ärendet till handlingarna. Bakgrund Kommunstyrelsens arbetsutskott har överlämnat protokoll från sammanträde 2015-03-10, §§ 12 - 21 Utskottet arbete och omsorg har överlämnat protokoll från sammanträde 2015-03-10, §§ 7 - 11 2015-03-10, §§ 8 — 12, sekr Utskottet barn och ungdom har överlämnat protokoll från sammanträde 2015-03-10, §§ 11 - 23 2015-03-10, §§ 16 - 67, sekr Utskottet samhällsbyggnad har överlämnat protokoll från sammanträde 2015-02-25, §§ 13 - 32 Förhandlingsdelegationen 2014-10-20, §§ 24 32 2014-12-15, §§ 33 — 38 Ordf sign Justerandes sign Vidi sign Sekr sign Utdragsbestyrkande TIERPS SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen KOMMUN 2015-03-24 31 (41) § Delgivning Beslut Kommunstyrelsen beslutar att lägga informationen till protokollet. Bakgrund Dnr Ks 2013.805 Handl nr 2015.1579 Riksdagens ombudsmän, JO, har översänt beslut den 6 mars 2015 avseende handläggningen av ett gynnande beslut om insats enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Ärendet avslutas. Ordf sign Justerandes sign Vidi sign Sekr sign Utdragsbestyrkande TIERPS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN JO 2015 -03- 0 6 IAft U4 RIKSDAGENS BESLUT OMBUDSMÄN D.nr: Beteckning: 1 ,LA, andl.nnr: •ip Datum 2015 -03- 0 6 Chefsjustitieombudsmannen Elisabet Fura 2 n Kritik mot Kommunstyrelsen i Tierps kommun för handläggningen av ett gynnande beslut om insats enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Anmälan 1 en anmälan, som kom in till JO den 24 april 2013, framförde limklagomål mot Tierps kommun. Hon uppgav bl.a. följande: Hennes systerlig" beviljades avlösarservice med 96 timmar per månad från och med den 15 mars 2013 till och med den 30 oktober 2013. Vid tidpunkten för anmälan till JO hade beslutet inte verkställts. Den 10 april 2013 meddelade kommunen ett nytt beslut och avslogs rätt till avlösarservice, trots att det redan fanns ett gynnande beslut. Utredning Handlingar i ärendet begärdes in och granskades och muntliga upplysningar inhämtades från kommunen. Mot bakgrund av vad som framförts i anmälan och vad som i övrigt framkommit remitterades ärendet till kommunstyrelsen, som anmodades att göra en utredning som skulle belysa följande frågor: - På vilket sätt fanns beslutet den 10 april 2013 om att inte verkställa beviljad insats enligt beslutet den 19 mars 2013 dokumenterat och vad låg till grund för beslutet att inte verkställa den beviljade insatsen? I sitt remissvar den 4 februari 2014 anförde kommunstyrelsen bl.a. följande: Beslutet är taget 2013-04-10 och är dokumenterat i journalanteckningar 2013-04-11, sökande/sökandes make har erhållit information 2013-04-10. Grunden för beslutet är följande: Sökanden erbjöds växelvård eller kortidsboende 2013-03-14 för att avlasta maken, vilket de tackade nej till 2013-03-14. 2013-03-15 fattas beslut om utökning av avlösarservice från 48 timmar till 96 timmar per månad (felaktigt angivet i JO:s begäran till 313 timmar per månad) för perioden 2013-03-25 - 2013-04-24, i beslutet framgår att "beslutet kan komma att prövas på nytt om de förhållanden som ligger till grund för beslutet väsentligen förändras". Riksdagens ombudsmän Box 16327 103 26 Stockholm Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 E-post: Justitieombudsmannenäo.se Tetefon: 08-786 40 00 Texttelefon. 08-786 61 15 Fax: 08-21 65 58 www.jo.se Dnr 2387-2013 Sid 2 (3) Sedan tidigare finns verkställda beslut enligt SoL om stöd i hemmet 30 timmar per vecka och ledsagarservice enligt LSS om 10 timmar per vecka. Sökanden blir enligt kommunens personal allt mer sjuk vilket leder fram till att Vård och omsorg samt Funklionshindradeomsorgen anser att sökanden behöver plats på ett demensboende för vård. Beslut tas 2013-04-10 om att avbryta beslutet från 2013-03-15 om utökad avlösarservice, och omgående erbjuda plats på närliggande demensboende. Detta meddelas maken 2013-04-10 som tackar nej till erbjudandet. JO begärde därefter att kommunstyrelsen skulle göra en ny utredning och komma in med ett förtydligande yttrande avseende följande frågor: Vilket/vilka beslut om beviljad avlösarservice avser beslutet den 10 april 2013? Om beslutet den 10 april 2013 omfattar beslutet den 19 mars 2013, vad var grunden för att inte verkställa det beslutet? Om beslutet den 10 april 2013 inte omfattar beslutet den 19,mars 2013, hur har den fortsatta handläggningen vid kommunen sett ufjned anledning av beslutet den 19 mars 2013? 1 sitt förnyade remissvar den 2 september 2014 anförde kommunstyrelsen följande: Tierps kommun har tagit emot er begäran om förtydligande yttrande och har utrett ärendet. Beslutet att icke-verkställa beviljad avlösarservice avser beslutet tagit den 19 mars 2013. Orsaken till beslutet den 10 april var att korttidsvistelse kunde erbjudas i avvaktan på beslut om särskild boende som den enskilde sökt om i annan kommun. Bedömning Den 19 mars 2013 beviljades ijk avlösarservice med 313 timmar per månad för perioden den 25 mars — den 24 april 2013. Av det förnyade remissvaret framgår att beslutet den 10 april 2013 att inte verkställa beviljad avlösarservice avsåg beslutet den 19 mars 2013. Ett beslut att bevilja någon en insats enligt LSS utgör ett s.k. gynnande förvalt- ningsbeslut. Gynnande beslut kan bara omprövas under vissa förutsättningar. JO har vid två tillfällen anmodat kommunstyrelsen att göra en utredning och förklara varför kommunen beslutade att inte verkställa beslutet den 19 mars 2013.1 det första remissvaret angav kommunstyrelsen att grunderna för beslutet bl.a. var att sökanden erbjöds växelvård eller kortidsboende för att avlasta maken, erbjöds plats på ett närliggande demensvilket de tackade nej till, samt att boende, vilket maken tackade nej till. I det förnyade remissvaret angav kommunstyrelsen att orsaken till beslutet den 10 april 2013 var att korttidsvistelse kunde erbjudas i avvaktan på beslut om särskild boende som den enskilde sökt om i annan kommun. Jag tvingas konstatera att kommunstyrelsen inte gett en is Dnr 2387-2013 godtagbar förklaring till varför det gynnande beslutet om insats enligt LSS inte verkställdes. Jag är kritisk det inträffade. Ärendet avslutas. Elisabet Fura Sändlista M.E. Kommunstyrelsen i Tierps kommun Sid 3 (3)
© Copyright 2024