Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö
Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö Uppföljning april 2015 Stadskontoret ©Malmö stad 2015 Tryckeri: Exaktaprinting AB Grafisk design: Stina Gustafsson Illustrationer: Tapper Geist Papper: Munken Print Cream Innehåll Förord4 Sammanfattning 5 6 Bakgrund Tillvägagångssätt och metod Avgränsningar 9 Resultat Samordning av arbetet Styrgrupp för social hållbarhet Utredningsuppdrag och utredningsledare Möten och dialoger internt och externt Kommunikation som stöd för måluppfyllelse Utvecklingen i förvaltningar och bolag Kommunala bolag Utmaningar för förvaltningarna och bolagen 19 Slutsatser och rekommendationer Socialt investeringsperspektiv Demokratiserad styrning och kunskapsallianser Centralt stöd i arbetet Rekommendationer Pågående arbeten och utvecklingsområden Utredningsuppdrag Relaterade uppdrag och aktiviteter Omvärldsbevakning 24 27 Priser till Malmö stad Bilaga 1 29 Bilaga 2 38 Bilaga 3 54 Förord Den 29 april 2015 presenterades uppföljningen av ”Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö” för kommunstyrelsen i Malmö stad. Uppföljningen visar med all tydlighet att det arbete som nu bedrivs efter det att ”Kommission för ett social hållbart Malmö” (Malmökommissionen) lämnade sin slutrapport, har fått fäste i stadens förvaltningar och bolag. Nu fortsätter arbetet med att sprida kunskapen om rekommendationerna från Malmökommissionen och att utveckla former för hur vi tillsammans kan bidra. Uppföljningen visar även på de utmaningar vi har att ta oss an. Hur vi kan arbeta långsiktigt med ett-årsbudgetar, hur vi kan utveckla stadens organisation till en lärande organisation, och hur vi kan skala upp det som fungerar. I kommunfullmäktiges budget för 2015 betonas att samtliga förvaltningar och bolag ska arbeta utifrån rekommendationerna om socialt investeringsperspektiv samt demokratiserad styrning och kunskapsallianser. Och i budgeten för 2016 står det att alla stadens nämnder ges i uppdrag att utifrån sina verksamheter identifiera potentiella kunskapsallianser för att fånga viktiga erfarenheter och kunskaper och därigenom utveckla staden på ett socialt hållbart sätt. Detta ställer stora krav på ledarskapet såväl på tjänstemannanivå som på politisk nivå. Nu tar vi ytterligare steg för att närma oss ett socialt hållbart Malmö. Med denna kortare version av kommunstyrelsen beslut om uppföljningen av ”Det fortsatta arbetet för socialt hållbart Malmö” presenteras intervjuer med representanter från förvaltningar och bolag samt matriser som visar på hur man tar sig an olika uppdrag. Ett antal rekommendationer anges även för det fortsatta arbetet. Nu fortsätter vi arbetet för ett socialt hållbart Malmö! Jan-Inge Ahlfridh Stadsdirektör 4 Sammanfattning Den samlade bilden är att hela organisationen med några få undantag förhåller sig till socialt investeringsperspektiv samt demokratiserad styrning och kunskapsallianser enligt Malmökommissionens två rekommendationer. Bland många verksamheter märks en förskjutning mot att man tar ett bredare ansvar för helheten – från att tidigare ha byggt ”bostäder”, ”torg”, ”skolor” eller ”stad” till att nu bygga ett samhälle. Det är en viktig perspektivförskjutning i den kommunala verksamheten, men det finns variationer i insikt och engagemang. Flera förvaltningar menar att Malmökommissionens rekommendationer har gett dem ytterligare skjuts till ett arbete de redan bedriver och som de anser ligger nära sin kärnverksamhet. Andra menar att de nu har startat en rad processer som de inte prioriterade tidigare. Och ytterligare några få, främst bland de kommunala bolagen, säger att de fram till nu knappast alls resonerat kring social hållbarhet som mål för verksamheten. När det gäller det pågående arbetet och utvecklingsområdena, se bilaga 1 och 2, så anger mer än hälften av förvaltningarna att arbete pågår eller har satts igång. Mer än hälften av förvaltningarna och bolagen har angett grönt i matriserna vilket visar att utvecklingsprojekt och löpande arbete pågår med goda resultat. Utmaningar som nämns för det fortsatta arbetet är bland annat att kunna omsätta kommunens arbete kring modeller för samhälls- och hälsoekonomiska beräkningar i praktiska rekommendationer. Det finns en enighet om behovet av att nya samverkansformer till exempel i form av att kunskaps- och forskningscirklar behöver utvecklas. Vidare uttrycks behov av att se helheten i Malmö stad. Det ges uttryck för att social hållbarhet behöver ”en kappa” och ett gemensamt mål, en vision som visar vart vi ska. 5 Bakgrund I mars 2014 (STK-2013-145) beslutade kommunstyrelsen om inriktningen av det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö. Utgångspunkten var de resultat Kommission för ett socialt hållbart Malmö (Malmökommissionen) kommit fram till. I kommunstyrelsens beslut ingick 32 nya utredningsuppdrag och en rad utvecklingsområden och pågående arbeten. Kommunstyrelsen ställde sig också sig bakom Malmökommissionens två övergripande rekommendationer för arbetet i samtliga nämnder och bolag: • Etablera en social investeringspolitik som kan utjämna skillnaderna i levnadsvillkor och göra samhällssystemen mer jämlika. • Förändra arbetssätt och metoder genom att skapa kunskapsallianser och demokratiserad styrning. 6 Det fortsatta arbetet utifrån rekommendationerna har således delats in i tre kategorier: 1. Utredningsuppdrag Nya uppdrag till stadskontoret eller andra nämnder och bolag. I uppdragen ingår att redovisa förslag till åtgärder, tidsplan samt kostnadsberäkning och finansieringsförslag. 2. Utvecklingsområde Utvecklingsområdena innebär ökat arbete med ett område inom den kommunala verksamheten utifrån stadskontorets bedömning och förslag. 3. Pågående arbete De pågående arbetena är insatser i linje med Malmökommissionens förslag som redan satts igång. Stadskontoret leder kommunens fortsatta utvecklingsarbete för ett socialt hållbart Malmö och rapporterar varje år till kommunstyrelsen hur arbetet fortskrider. Den här rapporten är stadskontorets uppföljning av utvecklingsarbetet för ett socialt hållbart Malmö under 2014. Tillvägagångssätt och metod Uppföljningen omfattar två delar: Processbeskrivning Processbeskrivningen visar hur arbetet fortskrider med fokus på arbetssätt och metoder, bland annat stadskontorets koordinerande roll och de övergripande aktiviteterna. Stadskontoret har särskilt undersökt hur de två övergripande rekommendationerna har fått fäste i organisationen. Processbeskrivningen presenteras i ett senare kapitel i denna rapport och har två delar: 1. stadskontorets samordning 2. processen i förvaltningar och bolag. Som underlag för uppföljningen av processen har representanter från förvaltningar och helägda kommunala bolag intervjuats. Dessa frågor har varit utgångspunkt för samtalen: Två övergripande rekommendationer • Socialt investeringsperspektiv – har ni kunnat ta till er tankarna kring det sociala investeringsperspektivet? Har det funnits verktyg tillgängliga för att arbeta utifrån ett sådant perspektiv? • Demokratiserad styrning – har ni börjat arbeta med att stärka och förändra samverkan för att gynna den sociala hållbarheten? Upplever ni att sammansättningen har ändrats i olika samverkansformer (i förvaltningens eller bolagets arbete och i Malmö i stort). Finns det forum för samarbete som ni har använt eller har ni hittat nya samarbetsformer? 7 Pågående uppdrag och utvecklingsområden • Hur har arbetet med dessa utvecklats? Hinder? Processen • Kan ni se förändrade arbetssätt och tankesätt? Hur upplever ni ”rörelsen” framåt? Utredningsuppdrag, utvecklingsområden, pågående arbete Förvaltningar och bolag har fått bedöma arbetet inom respektive del genom att likt trafikljus, sätta rött, gult eller grönt beroende på hur långt arbetet kommit. Redovisningen av enskilda utvecklingsområden och pågående arbeten finns i bilaga 1 och 2. En översikt av utredningsuppdragen finns i bilaga 3. Avgränsningar Ett socialt hållbart Malmö Malmö stad arbetar varje dag för en socialt hållbar utveckling. En del av det är arbetet som följer efter Malmökommissionen, men det finns också ett bredare arbete som i viss mån berörs här. Uppföljningen beskriver främst utvecklingen inom den sociala dimensionen av hållbarhet. 8 Resultat Här redovisas först resultatet av processuppföljningen och sedan uppföljningen av pågående arbeten och utvecklingsområden. Samordning av arbetet Stadskontoret har i uppdrag att koordinera och följa upp arbetet utifrån kommunstyrelsens beslut. Stadskontoret ska identifiera samordningsvinster mellan olika utredningsuppdrag och se till att de tas tillvara, förmedla tidigare erfarenheter, arbeta med övergripande kommunikation och kommunikationskanaler samt med omvärldsbevakning. Styrgrupp för social hållbarhet Stadsdirektören har tillsatt åtta tvärsektoriella styr- och ledningsgrupper för olika områden. En av dessa grupper är styrgruppen för social hållbarhet. Styrgruppen leds av stadsdirektören och därutöver ingår de fem stadsområdesdirektörena, samt direktörerna för miljöförvaltningen, sociala resursförvaltningen, kulturförvaltningen, 9 arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen samt stadskontorets välfärdsdirektör. Styrgruppen följer också arbetet med områdesprogrammen, utvecklingen av satsningen på försörjningsstödet, utvecklingen av arbetet för att minska hemlösheten och utvecklingen av skolbetygen. Utredningsuppdrag och utredningsledare Utredningsledare har utsetts med ansvar för utredningar. Stadskontoret har arrangerat frukostträffar för dessa med syfte att utbyta erfarenheter och fördjupa kunskaper inom de områden som de har önskat. Utredningsledare har utsetts med ansvar för utredningar. Stadskontoret har arrangerat frukostträffar för dessa med syfte att utbyta erfarenheter och fördjupa kunskaper inom de områden som de har önskat. Bland annat har frågan om de två övergripande rekommendationerna hanterats genom gemensam diskussion och föreläsning av Mikael Stigendal, professor på Malmö högskola och en av huvudredaktörerna för Malmökommissionens slutrapport. Möten har också arrangerats för utredningsledare som ansvarar för utredningar med tydliga kopplingar till varandra. Utredningsledarna har erbjudits utbildning i exempelvis i jämställdhets-, mångfalds och barnperspektiv, processledning, medieträning samt utredningsarbete. Möten och dialoger internt och externt De flesta förvaltningar har inga utredningsuppdrag inom ”Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö”. För dem har det i stället blivit centralt att fokusera på de två övergripande rekommendationerna, och på de uppdrag som alla Malmö stads nämnder och bolag har fått. Dessutom bidrar flera förvaltningar med underlag till andra förvaltningars utredningar. Tjänstepersoner från stadskontoret har besökt ett tjugotal interna ledningsgrupper, arbetsgrupper m.m. i Malmö stad för att informera om och diskutera Malmökommissionens slutrapport och ”Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö”. De har också besökt andra kommuner och landsting för att informera om Malmös arbete. Vid ett par tillfällen har arbetet även presenterats i internationella sammanhang. Nio medarbetare från olika förvaltningar i Malmö stad deltog i en tvådagarsutbildning kring sociala investeringar som arrangerades av Sveriges kommuner och landsting. Deltagarna fick där utveckla arbetssätt för sociala investeringar, och gruppen är nu en resurs för arbetet i Malmö. Kommunikation som stöd för måluppfyllelse Stadskontoret har tillsammans med Malmö stads kommunikatörer tagit fram en kommunikationsstrategi för att informera om arbetet för social hållbarhet i Malmö. Strategin ger vägledning och rekommendationer om vad Malmö stad bör fokusera på för att skapa engagemang och uthållighet, och sprida kunskaper i det interna arbetet. En stor del av kommunikationsarbetet är att öka kunskapen om 10 Malmökommissionen och dess rekommendationer, och att informera och inspirera till det fortsatta arbetet. Malmökommissionen och arbetet för ett socialt hållbart Malmö diskuteras mycket i olika forum och i medier, och dessa berättelser är det viktigt att uppmärksamma i organisationen för att öka engagemanget och skapa stolthet för Malmö stad som organisation. Från mars 2014 till februari 2015 publicerades 134 artiklar med direkt koppling till Malmökommissionen och arbetet för ett socialt hållbart Malmö. För att informera om utvecklingen av arbetet har det: • upprättats sidor på webben (www.malmo.se/socialhallbarhet) och på intranätet (komin.malmo.se/socialhallbarhet) • tagits fram en populärversion av ärendet översatt till engelska • producerats en film (och översatt till engelska) • startats ett digitalt nyhetsbrev • deltagits på Kommek-mässan med en utställning på temat social hållbarhet. Ovanstående är stadskontorets kommunikationsinsatser, samtidigt pågår kommunikationsarbete i övriga förvaltningar för att på olika sätt stärka arbetet för ett socialt hållbart Malmö. Observandum När stadskontoret i mars 2014 fick uppdraget att leda kommunens fortsatta utvecklingsarbete för ett socialt hållbart Malmö var det framför allt med fokus på de utredningsuppdrag, utvecklingsområden och det som benämndes som pågående arbete. Men uppdraget bestod även i att sprida kunskap kring de två övergripande rekommendationerna socialt investeringsperspektiv och demokratiserad styrning och kunskapsallianser. Den här uppföljningen har visat att det finns en medvetenhet om begreppet social hållbarhet. Men den visar även på önskemål om att man från stadskontoret tydligare ska synliggöra och stödja utvecklingen av Malmö stads arbete gällande social hållbarhet i vidare mening. Utvecklingen i förvaltningar och bolag I uppföljningen har representanter för 18 förvaltningar och fyra bolag intervjuats om hur arbetet går med Malmökommissionens rekommendationer, här redovisas en del av de frågor som diskuterats. Bilden som framträder är att de två övergripande rekommendationerna, med några få undantag, har landat i organisationen. ”Detta är nu på allas läppar”, som en intervjuperson uttryckte det. Man kan se en förändring från att man tidigare koncentrerade sig bara på sin egen del till att man nu tar ett bredare grepp till förmån för samhället i stort. Men det finns variationer i insikt och engagemang. Många förvaltningar menar att Malmökommissionens rekommendationer gett dem ytterligare skjuts i ett arbete de redan bedriver. Och för andra förvaltningar har Malmökommissionens rapport varit en ögonöppnare som fått dem att prioritera om i verksamheten. Några få, främst bland de kommunala bolagen, har hittills knappast alls resonerat kring social hållbarhet som ett inslag i verksamheten. Helhetsintrycket är att det finns en positiv rörelse framåt kring de två övergripande rekommendationerna om att utveckla en social investeringspolitik 11 och skapa kunskapsallianser med ökad demokratisk styrning. Förvaltningar som redan sedan tidigare haft sociala investeringar som ett viktigt inslag i sin verksamhet har fått energi att ytterligare förstärka detta perspektiv. Förvaltningarna inom skola och arbete framhåller att om de genomför sitt grunduppdrag på rätt sätt så stärks det sociala investeringsperspektivet. Man ser till barns och ungas väg genom hela skolsystemet, och samarbete finns kring både strategiska och operativa frågor. Förskoleförvaltningen och grundskoleförvaltningen menar att det var en fördel att deras förvaltning byggdes upp samtidigt som Malmökommissionens arbete slutfördes. De har kunnat integrera kommissionens tänkesätt och den sociala hållbarheten i grunduppdraget. Malmökommissionens arbete har även fått ett genomslag i de tekniska förvaltningarna. De är idag mer medvetna om meningen med att arbeta med social hållbarhet. Förskoleförvaltningen har visionen barnens bästa förskola, och en central idé är att alla barn ska gå i förskolan som förberedelse inför grundskolan. Det skapar bättre förutsättningar för att barnen som vuxna ska bli självförsörjande. Förvaltningen har varje dag en brukardialog i olika former i mötet med barn och vårdnadshavare. För en medborgardialog i vidare mening behöver man utveckla samverkan med stadsområdena för att kunna möta medborgarna. Grundskoleförvaltningens resursfördelningsmodell baseras på socioekonomiska förhållanden och följer Malmökommissionens rekommendationer. Förvaltningen har haft dialog med elever, medarbetare samt externa aktörer för att få in synpunkter i strategiarbetet. Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen samverkar närmare med både förskoleförvaltningen och grundskoleförvaltningen. Det pågår exempelvis arbete för att förebygga avhopp tidigt och det kommunala aktivitetsansvaret kommer att omfatta unga upp till 24 år. Att arbetsmarknadsinsatserna nu finns i samma förvaltning förstärker och underlättar samarbetet. De olika gymnasieskolorna ska också arbeta efter ett tydligare helhetsperspektiv, man eftersträvar att se alla elever som gemensamma: ”Då blir det en annan syn, att vi inte ska ha de bästa eleverna utan vi ska göra det bästa för eleverna.” Det finns omfattande samverkan med näringslivet, både vad gäller utbildning, arbetsmarknadsinsatser och konkreta samarbetsprojekt för att skapa möjlighet till arbete för unga. Det finns även kontaktytor och nätverk med friskolorna, men det behöver förbättras. Sociala resursförvaltningen ser att de sociala frågorna kommit på agendan genom Malmökommissionens arbete och de två övergripande rekommendationerna. Förvaltningen menar att den har det sociala investeringsperspektivet med sig i arbetet, som i t.ex. verksamheten Alhva. Men man behöver få in perspektivet i arbetet med budget och prioriteringar, och använda sociala konsekvensbeskrivningar. Samverkan med idéburen sektor1 har utvecklats, ett exempel är arbetet med 12 ensamkommande barn där det även byggs upp en gemensam mötesplats. Man har också utarbetat en ny struktur för samverkan mellan förvaltningarna och Fakulteten för hälsa och samhälle på Malmö högskola. Fokus ligger på praktik och grundutbildningen men samarbetet gäller också forskning, innovation och utveckling. Kulturförvaltningen framhåller verksamheter de redan bedriver, där det sociala investeringsperspektivet alltid varit starkt. Kulturskolan driver El Sistema i HolmaKroksbäck, och Kulturbron som ska stimulera barns språkutveckling och förståelse genom upplevelsebaserat lärande. Förvaltningen arbetar för att omvandla Kommendanthuset till en bred mötesplats för näringsliv, högskola, föreningsliv och invånare inriktad på hållbar stadsutveckling. Fritidsförvaltningen ser nu ännu tydligare sina anläggningar och avgiftspolicyn som redskap i en social investeringspolitik. Förvaltningen gör också fler brukarundersökningar för att demokratisera styrningen. Det är särskilt viktigt att stärka barnrättsperspektivet, att lära sig mer om vad flickor och pojkar och ungdomarna (4–25 år) gör, var de befinner sig och hur de använder förvaltningens resurser. ”När vi pratar om vår verksamhet så ska vi prata om Malmöborna och sätta dom i det här perspektivet av socioekonomi och jämställdhet.” Stadsbyggnadskontoret har arbetat in den sociala hållbarheten i översiktsplanen och har nu ett genomgående system för sociala konsekvensanalyser i stadsplanearbetet. Levande Malmö ses som ett projekt skapat kring dessa insikter. Serviceförvaltningen arbetar för att införa perspektivet social hållbarhet i organisationen, bland annat genom nätverksgrupper med medarbetarna. Man har också startat en samverkansgrupp med andra förvaltningar om förskoleutbyggnad. ”Det handlar också om att få med dem som jobbar på golvet och jag lovar dig, det finns säkert massor med idéer att hämta därifrån”. Gatukontoret har sedan årsskiftet en ny avdelning för stadsliv och mötesplatser som Folkets park, Slottsträdgården och Stapelbäddsparken. Arbetet med medborgardialog kommer att utvecklas vidare med den nya dialogenheten. Den stora satsningen på förskolor och skolor innebär ett tydligt fokus på det sociala perspektivet att skapa bra miljöer för barn, och nya nätverk har skapats. Förvaltningen vill kunna mäta värdet av det den gör, t.ex. mötesplatser och bra arrangemang. ”Varför ska vi satsa på att ha vackra parker, varför ska vi satsa på att ha mötesplatser som är levande i stället för döda, varför ska vi ha parker som är öppna i stället för instängslade – det finns svar på de frågorna som faktiskt handlar om hur människor mår och hur människor beter sig och hur en stad mår.” Med idéburen sektor menas ideella föreningar, ekonomiska föreningar, stiftelser och trossamfund 1 13 ”När vi pratar om vår verksamhet så ska vi prata om Malmöborna och sätta dom i det här perspektivet av socioekonomi och jämställdhet.” Miljöförvaltningen ser sociala investeringar som en naturlig del i hållbarhet, miljonprogramsutvecklingen nämns som ett exempel på detta. Miljöförvaltningen driver Innovationsplattform Malmö sydost som försöker integrera de tre hållbarhetsaspekterna. Förvaltningen är också involverad i utvecklingen av Kommendanthuset. Fastighetskontoret medverkar i Malmö stads arbete kring hemlöshet genom bostadsenheten. Man har slutit avtal med fastighetsbolaget Trianon om lägre tomträttsavgäld några år för att möjliggöra för nybyggnation av 140 lägenheter med jämförelsevis låga kvadratmeterpriser. Fastighetsbolagets motprestation är att rekrytera 25 procent av arbetskraften i bygget från arbetslösa hyresgäster i Lindängen. ”En mänsklig önskan att snabbt nå resultat. Då kan man lätt gena och vilja hoppa över några led, men det är viktigt att vi från start tänker på att involvera rätt organisationer och rätt personer i våra egna processer.” Stadskontoret framhåller att de nio mål kommunfullmäktige antagit gör det lättare att demokratisera stadens arbete, och att de nio delprocessledarna liksom de åtta styr- och ledningsgrupperna ger en bra struktur för arbetet med Malmökommissionens rekommendationer. Viktigt nu är att tydligare involvera det omgivande samhället i det sociala investeringsperspektivet. Malmös hela budget på 20 miljarder kronor ska ses utifrån ett socialt investeringsperspektiv. ”En mänsklig önskan att snabbt nå resultat. Då kan man lätt gena och vilja hoppa över några led, men det är viktigt att vi från start tänker på att involvera rätt organisationer och rätt personer i våra egna processer.” Stadsområdesförvaltningar Områdesutvecklingsavdelningarna har ansvaret för arbetet med social hållbarhet i respektive stadsområdesförvaltning, där finns också ansvaret för förebyggande insatser och preventionsarbete. Stadsområde Väster ska som grund för det fortsatta arbetet undersöka hur Malmökommissionens förslag på insatser harmonierar med processer i den egna verksamheten. Mötesplatserna har utvecklats positivt men kontakten med medborgarna behöver bli bättre. Man har trygghetsvandringar tillsammans med barn för att uppmärksamma miljön utifrån deras perspektiv. Stadsområde Norr har skapat en organisation utifrån de tre hållbarhetsaspekterna med ”hållbarhetsombud”. Man har kartlagt om de egna processerna ligger i linje med arbetet med social hållbarhet. Kartläggningen visar var man befinner sig och den är ett verktyg för att förankra perspektivet i verksamheterna, för delaktighet och förståelse. Hållbarhetsfrågan är att se som en kvalitetsfråga men det handlar mycket om att ändra förhållningssätt och skapa förståelse. 14 I stadsområde Söder är det sociala investeringsperspektivet tydligt. Några exempel är • Allaktivitetshuset på Lindängen • samverkan mellan individ- och familjeverksamheten, arbetsförmedling, frivilligorganisationer och områdesutvecklingsorganisationen i Framtidens hus • arbetet med lokala fastighetsägare för att skapa jobb till arbetslösa hyresgäster (Bygga om-dialogen) • investeringen i ett nytt flerbostadshus i Lindängen. Förvaltningen försöker också hitta nya former för ungdomsråd och dialoggrupper utöver den samverkan som funnits tidigare. I stadsområde Öster utgår verksamhetsutvecklingen från Malmökommissionens rekommendationer kring ett holistiskt styrsystem. Satsningarna Rosenkraft och Kraftsamling Herrgården är kunskapsallianser och förstärker det sociala investeringsperspektivet. Centralt i arbetet har varit bred samverkan, inte minst med föreningar, och det har krävt ett nytt förhållningssätt från kommunen. ”Det har blivit mycket tydligare att vi inte klarar detta ensamma, så varför krångla... Vi behövs alla lika mycket om vi ska klara det.” I stadsområde Innerstaden har man systematiserat arbetet med att involvera berörda i utvecklingen. Man samverkar med föreningar och organisationer och kommer att lägga ut uppdrag på dem för att kunna samutnyttja de resurser som finns. ”Äger man ett uppdrag, så är det också upp till den som äger uppdraget att avgöra huruvida man är intresserad av att samverka, eller samarbeta med andra aktörer som är beroende av en. Och vem ska sätta emot?” Med hjälp av pengar från Malmö stads sociala investeringsfond driver man projektet ”Hela familjen” där alla familjemedlemmar är med i ett långsiktigt arbete för att ge familjen nya försörjningsmöjligheter. Man utvecklar också nya samverkansformer genom BID (business improvement district) Sofielund som ska öka tryggheten i området och utveckla miljön i stadsområdet. Stadsrevisionen har genom Malmökommissionens rapport fått inspiration att se på sin verksamhet med delvis nya glasögon. När social hållbarhet kommer in i budgetarbetet blir det stadsrevisionens sak att följa upp hur förvaltningar och bolag arbetar med social hållbarhet. Förtroendenämndens kansli tar emot synpunkter på all vård och omsorg som Malmö stad ansvarar för, på så sätt kan brukarna påverka kvalitén på insatserna för att öka patientsäkerheten. Nämnden ska utveckla anhörigperspektivet och kompetensen kring hur arbetet kan bidra till social hållbarhet. 15 Kommunala bolag Bland de helägda kommunala bolagen finns flera viktiga tendenser men stora variationer i vilket genomslag arbetet med social hållbarhet har fått. MKB fastighets AB har börjat använda sina upphandlingar för att stärka sociala nyttor, till exempel genom att skapa jobb med renovering och nybyggnation. En central målsättning för MKB är hög livskvalitet för dem som bor i deras lägenheter. Därmed blir det viktigt för MKB att till exempel skolorna i bostadsområdet fungerar bra och att samverka med många parter för sociala investeringar i området. Stadsteatern söker ett allt starkare partnerskap med stadens skolor. Tidigare har man spelat barn- och familjeföreställningar mest på helger och kvällar, men nu söker man sig ut på dagtid till skolorna. Det kan i någon mån kompensera för att den estetiska undervisningen är på tillbakagång i skolorna. Dessa kontaktytor ger också uppslag för Stadsteaterns uppsättningar. Parkering Malmö har hittills inte varit inriktat på social hållbarhet i arbetet. Men bolaget kan bidra genom att medarbetarna dagligen rör sig i staden, de ser olika saker och får intryck som kan tas tillvara i det fortsatta arbetet med social hållbarhet. MINC2 säger att den sociala hållbarheten och Malmökommissionens rekommendationer inte i någon större utsträckning påverkar bolagets verksamhet. Men man har försökt stimulera näringslivsutveckling i vissa av Malmös stadsområden. Utmaningar för förvaltningarna och bolagen Även om det går framåt finns problem och utmaningar att arbeta med. Styrning och ledning Kommunens nya struktur för styrning och ledning behöver kopplas ihop med ett system för att följa upp och utvärdera sociala investeringar. Flera förvaltningar har en uttalad tilltro till den nya målstrukturen med färre och mer långsiktiga mål som alla nämnder ska förhålla sig till. Men det finns en oro för att kommunens styrning av verksamheterna via ettårsbudgetar inte går ihop med långsiktiga sociala investeringar. Det blir därför viktigt att ta fram modeller för samhälls- och hälsoekonomiska beräkningar och omsätta dem i praktiska rekommendationer. Det behövs nya samverkansformer och inte minst tillämpningar av sociala konsekvensanalyser och hälso- och samhällsekonomiska beräkningar. Det här skulle kunna prövas i Amiralsstaden, ett område mellan bostadsområdena Rosengård, Annelund, Sofielund, Östra Sorgenfri och Emilstorp. ”Man skulle egentligen göra någon form av sammanställning av allting som pågår så att man kan se vilka grupperingar som har kopplingar till varandra och vad man jobbar med detta också för att undvika dubbelarbete utan så att man verkligen utvecklar saker tillsammans.” 2 MINC är ett kommunalt bolag som medverkar till att skapa möten och diskussioner mellan etablerade företag, entreprenörer och forskning 16 Effekten av sociala investeringar Det är svårt att mäta effekterna av sociala investeringar och demokratiserad styrning. Fartgupp sänker antalet olyckor på en viss plats, men hur mäter vi effekten av att en långsammare trafikrytm leder till att fler föräldrar vågar låta sitt barn gå eller cykla till skolan? Det är sällan de verksamheter som bedriver förebyggande insatser för barn och unga som skördar vinsterna av dessa sociala investeringar. Vinsterna visar sig snarare i lägre kostnader i socialtjänst, sjukvård eller kriminalvård, och följeforskning skulle kunna vara ett sätt att utveckla arbetet. Flera förvaltningar tar upp det problematiska med att följa Malmökommissionens rekommendationer när kommunen har ett betydande underskott i budgeten och behöver genomföra stora besparingar. Dessa besparingar hotar att gå ut över framgångsrika sociala investeringar och förebyggande arbete. Det är svårt att med förebyggande arbete konkurrera med den ordinarie verksamheten och det behövs därför öronmärkta pengar. Sociala investeringsfonder Kommunens sociala investeringsfonder har ökat kännedomen om vad som är sociala investeringar, men som praktiska redskap har de varit svåra att använda. Många förvaltningar berättar om arbete med ansökningar som inte slutförts. Social hållbarhet är ett kontinuerligt arbete och då räcker inte finansiering genom fonder. Den riktigt stora utmaningen är social investeringsstyrning och sociala konsekvensanalyser för kommunens totala budget. Demokratiserad styrning Förvaltningarna tycker att man behöver nya samverkansformer, till exempel kunskaps- eller forskningscirklar. Några förvaltningar nämner att det är lättare att diskutera med andra förvaltningar än med den egna och att det behövs någon sorts bollplanksfunktion där man kan testa idéer. Omorganisationen av stadsdelarna till nya stadsområden och nya skolorganisationer ökar behovet av samarbetsrelationer inom kommunen. Kommunen måste också utveckla nya samverkansformer med andra offentliga aktörer, civilsamhället och medborgarna, näringslivet samt högskolan och universitetet. Några förvaltningar talar om att en traditionellt hierarkisk beslutsstruktur hämmar det arbetssätt med kunskapsallianser som Malmökommissionen förespråkar. Man borde uppmuntra arbete i lag där olika kompetenser blandas. Detta ligger också i linje med demokratiserad styrning där många olika aktörer har inflytande över hela kedjan från problemformulering och lösningsutveckling till genomförande. ”Den tid är förbi då vår egen organisation alltid vet bäst” Helhetsperspektivet Det finns ett behov hos medarbetarna att se helheten i Malmö stad så att alla kan känna att de bidrar till något i samma riktning, det händer mycket men det är svårt att få en överblick. 17 Även om det går framåt finns problem och utmaningar att arbeta med. ”Den tid är förbi då vår egen organisation alltid vet bäst” Arbetet med social hållbarhet behöver ett gemensamt mål, en vision som visar vart vi ska. Många förvaltningar efterlyser en begreppsdiskussion i Malmökommissionens efterföljd, för att skapa en gemensam kunskapsbas och förståelse. Vad menar vi med ”sociala investeringar”, ”kunskapsallianser” och ”demokratiserad styrning”? Flera förvaltningar betonar också vikten av att sätta organisationens lärande i centrum. ”Det kanske allra viktigaste framöver för vår förvaltning, och kanske för hela staden, är att pröva oss fram till hur vi kan bygga in och snabba upp vårt eget lärande. Om vi gör det blir det lättare att pröva nya lösningar, lösningar som det är svårt att på förhand helt räkna ut hur de kan fungera. Men det kräver också mod att både pröva och misslyckas.” 18 Slutsatser och rekommendationer Samtalen med förvaltningar och bolag visar att Malmökommissionens slutsatser i stora delar av organisationen har påverkat tankesätt, arbetsmetoder och vilka man arbetar med. Det är samtidigt tydligt att Malmö står i början på ett långsiktigt arbete för att kunna integrera social hållbarhet, det vill säga utveckla sociala investeringsperspektiv, bygga kunskapsallianser och demokratisera styrningen. Arbetet måste bygga på ett kontinuerligt lärande och sträcka sig över många år. Ett nytt styr- och ledningssystem för Malmö stad ska ge förbättrad systematik och uppföljning, ett gemensamt förhållningssätt och en medvetenhet i styrningen av staden. I systemet ska roller och ansvar tydliggöras och också hur information kan utbytas mellan olika nivåer i organisationen. Uppföljningen av arbetet med ett socialt hållbart Malmö ska i möjligaste mån göras inom ramen för detta ordinarie styr- och ledningssystem. Det säkerställer att resultaten ligger till grund för planering och prioritering av insatser och investeringar. 19 Socialt investeringsperspektiv För att skapa kontinuitet i arbetet trots system med ettårsbudgetar, som också regleras i kommunallagen, krävs ett långsiktigt socialt investeringstänkande med utgångspunkt från kommunens samlade budget. En ofta återkommande observation är att Malmökommissionens rekommendationer delvis krockar med hur förvaltningarna styrs och är organiserade och som byggts upp i en tid med andra prioriteringar och synsätt. Malmö stad arbetar med hållbarhetsintegrering och som en del i detta ska man utveckla en modell för prioriteringar. Ett liknande uppdrag ligger inom ramen för arbetet med investeringsstyrning och dessa samordnas därför. Det ska ge bättre analysverktyg för att kunna mäta effekterna av sociala investeringar, och här kan samhällsekonomiska och hälsoekonomiska beräkningar tillsammans med andra analysverktyg kan vara till hjälp. Finner vi också metoder för att införa dessa verktyg i olika utvecklingsprojekt liksom i löpande, daglig verksamhet, skulle mycket vara vunnet. Kanske skulle en nationell kommission kunna undersöka hur man kan överbrygga de begränsningar som ettårsbudgetar är i ett konkret och långsiktigt socialt investeringsarbete. Många nämner att de sociala inversteringsfonderna haft en stor betydelse för att få igång arbetet med sociala investeringar i sin verksamhet. Men man menar att det behövs tydligare instruktioner för hur man skriver ansökningar till de sociala investeringsfonderna och hur återbetalningen ska gå till. Några av som har intervjuats påpekar att de sociala investeringsfonderna är små i förhållande till Malmö stads budget. En analys bör göras för hur man ekonomiskt ska kunna styra mot ett socialt investeringsperspektiv i arbetet med budgeten. Demokratiserad styrning och kunskapsallianser I många samtal kommer frågan upp hur kommunen samverkar med föreningar, näringsliv och invånare i Malmö. Hittills har mönstret varit att kommunen har frågat, fått in svar och sedan själv beslutat utifrån egna prioriteringar. Det är en låg transparens i den typen av samverkan, så verksamheterna behöver bättre dialogverktyg som visar hur man hanterar makt och kontroll i förhållande till samarbetspartner och invånare. Hur ska kommunens samarbeten bli mer jämbördiga? Förslagen på förändringar skulle kunna underlätta och förstärka Malmö stads arbete för att bli en organisation som förmår att lära medan man gör och lära tillsammans med andra. Kollegiala granskningar är en metod som med fördel också kan användas. Centralt stöd i arbetet Stadskontoret stödjer utredningsledare i deras utredningsarbete, ser till att samordningsvinster mellan olika utredningsuppdrag tas tillvara och understödjer samarbete mellan olika nivåer i organisationen och med externa parter. En enkät till utredningsledarna visade på ett behov av ett centralt stöd som i större utsträckning kan stimulera sådana samverkansformer och allianser. 20 Stadskontoret har också en viktig uppgift i att tydliggöra hur kopplingen ska se ut mellan processgrupperna som formats kring kommunfullmäktigemålen och det arbete som bedrivs inom ramen för ”Det fortsatta arbetet ett socialt hållbart Malmö”. Det finns annars risk för två parallella spår och det är viktigt att beakta inte minst med tanke på den fortsatta uppföljningen som nu förväntas gå genom ordinarie styrsystem. Behov av kunskapsspridning och kunskapsinhämtning på olika nivåer i Malmö Stadskontoret har under året informerat om Malmökommissionen och arbetet hos förvaltningarna för att de ska kunna knyta det till den egna verksamheten. Arbetet har under året gått in i en ny fas som handlar om integrering och det arbete som följer efter alla utredningsuppdrag. Framöver finns det därför ett behov av att finna formerna för kunskapsspridning och kunskapsinhämtning som stödjer denna fas. Representanter för Malmö stad behöver möta andra samhällsaktörer i Malmö, dessutom behöver olika nivåer med olika intressen och kunskaper inom Malmö stad mötas. Kollegiala granskningar kan med fördel inleda ett sådant arbete. Externt intresse Det har under året funnits ett stort intresse utifrån för Malmökommissionens arbete och arbetet som följt därefter. Många blickar mot Malmö och ser med tillförsikt fram emot hur Malmös arbete kan få genomslag också i den nationella kommission som tillsätts under våren 2015. Erfarenheter från Malmös arbete sprids i resten av landet och i andra delar av världen, samtidigt som kontakterna ger ny kunskap som kan användas. Utvecklingsmedel Arbetet för ett socialt hållbart Malmö ska ses som verksamhetsutveckling och något som i möjligaste mån bedrivs inom ramen för ordinarie verksamhet. Detta för att arbetet ska bli hållbart och integreras i ordinarie styrprocesser. Men arbetet kommer att utvecklas länge och är nyligen påbörjat. Det kan därför finnas anledning att stimulera arbetet med extra medel under en begränsad tid. Det finns också olika möjliga externa finansieringskällor för utvecklings- och stimulansmedel. Rekommendationer Stadskontoret vill med uppföljningen och rekommendationerna initiera en dialog med representanter från förvaltningar och bolag för att utveckla en struktur för det fortsatta arbetet kring social hållbarhet. Stadskontoret kommer att följa upp arbetet med hur det fortsatta utvecklingsarbetet går framåt, enligt tidigare kommunstyrelse beslut. Rekommendationer till stöd i arbetet med att uppnå kommunfullmäktiges mål för social hållbarhet: • erbjud seminarier som kan ge en djupare förståelse, större engagemang och bättre genomförande av socialt investeringsperspektiv, demokratiserad styrning och kunskapsallianser 21 Arbetet för ett socialt hållbart Malmö ska ses som verksamhetsutveckling och något som i möjligaste mån bedrivs inom ramen för ordinarie verksamhet. • initiera ett arbete med kollegiala granskningar i Malmö stads förvaltningar och bolag samt utveckla former för forsknings-, och kunskapscirklar • synliggör och slutför utvecklingen av analysverktyg, socioekonomiska beräkningar, hållbarhetsintegrering och investeringsstyrning, och inför dem i verksamheterna Stadskontoret kommer att följa upp arbetet med hur det fortsatta utvecklingsarbetet går framåt, enligt tidigare kommunstyrelse beslut. • se till att det finns stöd för att genomföra ansökningar av externa medel • Malmö stad ska söka en aktiv dialog med den av regeringen nyligen beslutade kommissionen för jämlik hälsa gällande erfarenheter, utvecklingsmöjligheter och de begränsningar som ettårsbudgetar och ekonomiska regelverk kan utgöra i relation till långsiktigt investeringsarbete. Pågående arbeten och utvecklingsområden I detta avsnitt presenteras en sammanfattning av pågående arbeten och utvecklingsområden för respektive förvaltning och bolag. Den fullständiga redovisningen av alla projekt finns i bilagorna. I matriserna (se bilaga 1 och 2) finns de utvecklingsområden och pågående arbeten som respektive förvaltning och bolag ansvarar för. Förvaltningarna och bolagen har fått bedöma läget i arbetet som rött, gult eller grönt och kommentera sitt val av färg. Numreringen i bilagorna utgår från den tryckta sammanställningen av ”Det fortsatta arbetet för socialt hållbart Malmö”. • Grönt – arbetet har påbörjats eller fortlöper sedan tidigare med goda resultat • Gult – arbetet har påbörjats eller fortlöper sedan tidigare, men med vissa hinder • Rött – arbetet har inte påbörjats eller har avstannat. Pågående arbeten och utvecklingsområden som enskilda förvaltningar ansvarar för (bilaga 1). Pågående arbeten Förskoleförvaltningen 10 Grundskoleförvaltningen 14 Arbetsmarknads-, gymnasie-, 8 och vuxenutbildningsförvaltningen Stadskontoret 11 Stadsbyggnadskontoret 5 Utvecklingsområden 1 1 8 2 Hälften av de pågående arbetena och utvecklingsområdena är grönmarkerade, förskoleförvaltningen och arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen har nästan uteslutande grönmarkerade matriser. Flera av grundskoleförvalt- 22 ningens pågående arbeten kräver fortsatta övergripande insatser och mer resurser. Brist på behörig personal och omorganisering av arbetsmarknads-, gymnasie-, och vuxenutbildningsförvaltningen beskrivs som hinder för det pågående arbetet. Stadskontorets matris innehåller fler utvecklingsområden än de andra och samtliga är gul- eller rödmarkerade. De hinder och fördröjningar som beskrivs är främst om brist på struktur och praktiskt stöd. Skillnaden mellan stadskontoret och övriga förvaltningar i antalet utvecklingsområden kan bero på hur man definierar utvecklingsområde. Miljöförvaltningens röda markering gäller att satsningen på Bygga om-dialogen i miljonprogramsområden ännu inte har lett till några beslut i kommunstyrelsen. Pågående arbeten och utvecklingsområden som samtliga förvaltningar och bolag ansvarar för (bilaga 2) Samtliga förvaltningar och bolag har ombetts att lämna uppgifter om arbetet med • god arbetsmiljö • lättillgängliga mötesplatser • barnperspektiv Mer än hälften av de tillfrågade beskriver att pågående arbeten och utvecklingsområden fortlöper eller har påbörjats med goda resultat. I arbetet med lättillgängliga mötesplatser har områdesprogrammet på Seved gul markering. Malmö kommuns Parkering AB har två röda markeringar, ett problem är bristen på dialog med stadsområdena. Samtidigt bedömer samtliga stadsområdesförvaltningar, med undantag för stadsområde Öster, att det pågående arbetet fortlöper eller har påbörjats med goda resultat. Stadsområdesförvaltningarnas svar skiljer sig åt i arbetet med barnperspektiv, man tolkar vikten av uppföljning olika. Stadsområdesförvaltningarna redogör för många åtgärder som ska förstärka barnperspektivet men har svårigheter med uppföljningen, detsamma gäller gatukontoret. Många förvaltningar och bolag som grönmarkerat utvecklingsområdet kommenterar inte hur de följer upp arbetet. Stadsområde Väster menar att förvaltningen behöver bli bättre på att skapa en miljö där barn får möjlighet att säga sin mening och få den respekterad. Utredningsuppdrag Kommunstyrelsen beslutade om 32 särskilda utredningsuppdrag inom ramen för Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö (bilaga 3). Dessa uppdrag har fördelats mellan förvaltningarna enligt följande: Förskoleförvaltningen 1 Grundskoleförvaltningen 4 Arbetsmarknads-, gymnasie-, 1 och vuxenutbildningsförvaltningen Stadsbyggnadskontoret 4 Stadskontoret21 23 Relaterade uppdrag och aktiviteter Den här rapporten handlar om arbete kopplat till ärende STK-2013-145. Men det pågår också andra uppdrag och aktiviteter i Malmö stad, Region Skåne och resten av landet som bidrar till utvecklingen mot ett socialt hållbart Malmö. Här beskrivs några av dem. Hållbarhetsintegrering i Malmö stad Stadskontoret föreslog inför budgetarbetet 2015 mål, budget och redovisning med ett socialt investeringsperspektiv och med beaktande av samtliga hållbarhetsdimensioner. Man har också tagit fram en projektplan med aktiviteter för att på ett mer systematiskt sätt planera, genomföra och följa upp Malmö stads arbete mot en hållbar utveckling. 24 Processutvärdering Sveriges Kommuner och Landsting och Folkhälsomyndigheten har tagit initiativ till en utvärdering av utvecklingsarbetet i Västra Götalandsregionen, Östgötakommissionen samt Malmökommissionen. Studien ska samla erfarenheter från projekten och belysa vilka faktorer som skapade goda respektive svåra förutsättningar i utvecklingsarbetet. Områdesprogrammen Områdesprogrammen är en femårig investering för att förbättra levnadsvillkoren, öka tryggheten och skapa fler jobb i de områden i Malmö där välfärden är som lägst. Grunden till områdesprogrammet var att göra mycket på färre platser för att sedan kunna sprida arbetet till fler områden. En viktig ingång är delaktighet och involvering av olika aktörer i området, arbetet har fokuserat på arbete, boende och lärande. Malmömodellen Malmömodellen är Malmö stads benämning på ett förvaltningsövergripande arbetssätt för projekt inom EU:s nya sammanhållningspolitik 2014–2020. Den omfattar fokusområden, geografiska avgränsningar, organisationsstruktur, ökad samordning mellan fonder och program, samt ökad balans mellan de tre hållbarhetsperspektiven. Levande Malmö Levande Malmö ska föreslå hur en tät och grön stad ska utformas för att bidra positivt till folkhälsa, integration och företagsamhet. Uppdraget grundar sig på Malmö stads översiktsplan och på rekommendationerna från Malmökommissionen för ett socialt hållbart Malmö. Ledorden är förtätning, blandad stad och nya kopplingar. Omvärldsstrategin Omvärldsstrategin ska bidra till att Malmö stad kan prioritera, kraftsamla och arbeta mer strategiskt på regional, nationell och internationell nivå. Strategin utgår från frågor och utmaningar där Malmö stad behöver agera med omvärlden för att kunna lösa dessa. Arena för hållbar utveckling Kulturförvaltningen, Malmö museer har en vision om att bli en plattform för lärande för hållbar utveckling. I arenan samverkar akademi, offentliga aktörer, företrädare för näringslivet, idéburen sektor och invånare. Institutet för hållbar stadsutveckling Institutet för hållbar stadsutveckling (ISU) är en samfinansierad samverkansplattform mellan Malmö stad och Malmö högskola. ISU ska skapa mötesplatser för forskare och praktiker, möjliggöra och utveckla kontaktytorna för arbete i samverkan och vara en samlande plattform för att uppnå visionen om Malmö som ledande inom hållbar stadsutveckling. 25 Levande Malmö ska föreslå hur en tät och grön stad ska utformas för att bidra positivt till folkhälsa, integration och företagsamhet. Mötesplats social innovation Mötesplats social innovation (MSI) är en nationell kunskapsplattform för social innovation och syftet är att fortsätta kunskapsutvecklingen på området och samordna initiativ inom social innovation. Mötesplatsen samlar akademi och näringsliv, offentliga och ideella aktörer i Sverige som vill främja sociala innovationer. MSI får stöd av Malmö högskola, Region Skåne, Malmö stad och regeringen. Unesco LUCS Unesco LUCS har sitt ursprung i samarbetet inom European Coalition of Cities Against Racism (ECCAR). Man vill vässa arbetet med mänskliga rättigheter och synliggöra diskriminerande strukturer för att kunna åtgärda dessa. Ett led är att mobilisera gemensamma resurser och kunskaper för att bygga jämlikhet och sammanhållning över etniska och religiösa gränser. Mötesplats social hållbarhet Mötesplats social hållbarhet är ett forum för kunskaps- och erfarenhetsutbyte, det ska bidra till att utveckla välfärden på ett socialt hållbart sätt. Mötesplatsens aktiviteter är öppna för förtroendevalda, tjänstemän och forskare inom kommun, landsting, stat, näringsliv och idéburen sektor. Folkhälsomyndigheten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ansvarar gemensamt för mötesplatsen. Regional utvecklingsstrategi och Ett socialt hållbart Skåne Den regionala utvecklingsstrategin ska skapa en bred samsyn om en gemensam målbild för Skåne. Skånes utvecklingsstrategi interagerar även med Region Skånes koncernövergripande handlingsplan – Ett socialt hållbart Skåne 2030. Nationell kommission Regeringen kommer under våren 2015 att tillsätta en kommission för jämlik hälsa som kommer att dra lärdom av det som gjorts i Malmö. Regeringens mål är att de påverkbara hälsoklyftorna ska slutas inom en generation. 26 Omvärldsbevakning Göteborgs stad Göteborg arbetar liksom Malmö utifrån WHO:s rapport Closing the gap in a generation. Alla förvaltningar och bolag ska se till att sociala frågor tas på allvar i kommunal planering på samma sätt som frågor om ekonomi och ekologi. Att motverka segregation ingår som en viktig del i arbetet. Västra Götalandsregionens arbete Regionfullmäktige i Västra Götaland har antagit dokumentet Samling för social hållbarhet – åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland. Folkhälsokommittén följer upp och återrapporterar genomförandet av åtgärderna. Östgötakommissionen Liksom i bland annat Malmö tillsatte Regionförbundet i Östergötland en Östgötakommission för folkhälsa. Kommissionen presenterade en slutrapport i december 2014 som uppmanar Region Östergötland och kommunerna att fördjupa arbetet för en mer jämlik hälsa bland annat genom att upprätta handlingsplaner och initiera långsiktiga processer tillsammans med andra aktörer. 27 Priser till Malmö stad Malmö stad har tilldelats två priser för sitt arbete med social hållbarhet med utgångspunkt från Malmökommissionen Årets planpris 2014 och Psynkpriset 2015. Årets Planpris 2014 som delas ut av Sveriges arkitekter Juryns motivering De sociala konsekvenserna av ökande skillnader i levnadsförhållanden i våra städer är en angelägen samhällsfråga som de flesta kommuner arbetar med. Årets Planprisvinnare har närmat sig frågan på ett nytt sätt. Kommunens arbetssätt har möjliggjort en bred samverkan med både forskning, ideella krafter och näringsliv. Genom detta arbetssätt har vinnaren fördjupat förståelsen för samband mellan hälsa och den byggda miljön på en mer vetenskaplig grund. Det stärker inte minst den fysiska planeringens trovärdighet och ställning i stadsutvecklingen. Vinnaren av Planpriset 2014 är en bra inspiration för andra kommuner: Malmö stad med Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö. Psynkpriset 2015 som delas ut av Sveriges kommuner och landsting Juryns motivering Socioekonomipriset tilldelades Malmö stad för initiativet Malmökommissionen. Detta för att de utöver sitt ursprungliga uppdrag drivit på för att på ett nytt sätt generera en ny förståelse för social hållbarhet. De visar genom sitt arbete ett stort intresse och engagemang för att bidra till att göra samhällsfaktorerna bakom psykisk hälsa och ohälsa mer transparanta. 28 Bilaga 1 I bilaga 1 finns de pågående arbeten och utvecklingsområden som enskilda förvaltningar ansvarar för. Förvaltningarna har fått bedöma läget i arbetet som rött, gult eller grönt och kommentera sitt val av färg. Numreringen utgår från den tryckta sammanställningen av ”Det fortsatta arbetet för socialt hållbart Malmö”, som finns att läsa på malmo.se/socialhallbarhet. Pågående arbeten - Förskoleförvaltningen Nr Ansvarig Kommentar 10. Gör en årlig redovisning av skolnämndernas behov och kostnader Förskolenämnden, grundskolenämnden, arbetsmarknads-, gymnasie-, och vuxenutbildningsnämnden Inom ramen för budgetskrivelsen tydliggör förskolenämnden för verksamhetens behov och kostnader. Det rör framförallt utmaningarna gällande kapacitet, kompetensförsörjning, kvalitet och likvärdighet. 11. Utveckla det systematiska kvalitetsarbetet i skolnämnderna Förskolenämnden, grundskolenämnden, arbetsmarknads-, gymnasie-, och vuxenutbildningsnämnden Det systematiska kvalitetsarbetet pågår enligt fastställd modell, dvs både på enhetsnivå och huvudmannanivå. På förskolenivå identifieras framgångs- och utvecklingsområden. Måluppfyllelsen beskrivs i kvalitetsrapporten och det fortsatta arbetet kring utvecklingsområdena beskrivs i kvalitetsplanen. Förvaltningsgemensamma prioriterade utvecklingsområden identifieras. Dokumenteras årligen i ”lägesrapport”. I modellen ingår dialog mellan förskolechef och utbildningschef, samt mellan utbildningschef och nämndens presidium. Förskoleförvaltningen har tagit fram ett självskattningsverktyg som ett alternativt mätobjekt och utgår från samtliga områden i förskolans läroplan och dess strävansmål. Detta används vid de kollegiala granskningarna (kvalitetsbesöken) som bedömning för hur väl förskolorna uppnår de nationella målen. 13. Säkerställ att skolpersonal i hela staden kan delta i kompetensutvecklingsinsatser som bygger på det systematiska kvalitetsarbetet Förskolenämnden, grundskolenämnden, arbetsmarknads-, gymnasie-, och vuxenutbildningsnämnden De pedagogiska utvecklingsteamen är organiserade och arbetet är igång. De utvecklingsområden som identifieras inom det systematiska kvalitetsarbetet fångas upp av teamen som tillsammans med förskolan planerar olika insatser. Verksamhetsnära utbildningar erbjuds till förskolans personal. Kreativt lärcentrum, som drivs i samarbete mellan förskoleförvaltningen och kulturförvaltningen, är ytterligare en arena för kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte. Kvalitetsstödjare genomför kollegiala granskningar av förskolornas kvalitet, vilket spelar en viktig roll i att tydliggöra behovet av kompetensutveckling. 14. Utveckla formerna för delaktighet för föräldrar och barn Förskolenämnden, grundskolenämnden, arbetsmarknads-, gymnasie-, och vuxenutbildningsnämnden Barns inflytande och ansvar samt samverkan med föräldrar ingår i det systematiska kvalitetsarbetet. Ett fortbildningsprojekt för alla medarbetare kring pedagogisk dokumentation pågår som sätter fokus på barns inflytande. På många förskolor finns modeller, som exempelvis barnråd, för att utveckla barnens delaktighet. Förskoleenkäten, som genomförs årligen, används för att på olika sätt möta föräldrars synpunkter på verksamheten. Förskoleförvaltningens ambition är att, i samverkan med andra förvaltningar, ge mer och tydligare information till föräldrarna bl.a. gällande nybyggnation och ombyggnation av förskolor. Det gäller även frågan om att utveckla användningen av IT för att snabbare och enklare nå föräldrarna, som ett komplement till det dagliga mötet mellan medarbetare och föräldrar. 29 Bilaga 1 Nr Ansvarig Kommentar 16. Kartlägg vilka barn som inte går i förskola och följ upp dessa Förskolenämnden Ett fördjupat utredningsarbete om varför föräldrar väljer att avstå förskola har genomförts hösten 2014. Förslag på åtgärder har tagits fram. I syfte att få fler barn inskrivna i förskola upprättas och utvecklas fler kontaktytor gentemot föräldrar, exempelvis genom medborgarkontor, BVC, föreningar och andra myndigheter. 17. Kartlägg barngrupperna i förskolan efter sammansättning och behov för att på sikt minska barngrupperna Förskolenämnden Kartläggning är genomförd, både gällande det allmänna läget och gällande läget i särskilt flerspråkiga miljöer. Barngruppernas organisering och storlek är en komplex fråga som påverkas av många faktorer, vilket förskoleförvaltningen har hög kompetens kring. Hur förskolan organiserar barngrupperna följs upp vid kvalitetsbesöken. Generellt sett är barngrupperna för de yngre barnen förhållandevis mindre än för de äldre. Utvecklingen följs upp kontinuerligt. 18. Fortsätt satsningarna på språkutveckling inom förskola och grundskola Förskolenämnden och grundskolenämnden Genom de pedagogiska utvecklingsteamen finns specialpedagoger och språkutvecklare kopplade till varje förskoleområde med uppdrag att stödja personalen kring språkutveckling och barns specifika behov. Psykologer och pedagoger har även en viktig roll i arbetet. Förskoleförvaltningen har initierat ett samarbete med Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) gällande alla barns rätt till stöd. Kreativt lärcentrum utgör en nod för erfarenhetsutbyte. Varje barns rätt till stöd är definierat som förvaltningsövergripande utvecklingsområde för de kommande åren. Se även kommentar vid uppdrag 19, utvecklingsområden och pågående arbete. 19. Fortsätt satsa på kompetensutvecklingsinsatser inom språk och läs- och skrivprocessen i förskola och grundskola Förskolenämnden och grundskolenämnden I samband med beslutet om ny organisering av modersmålsstödet beslutades om ett antal åtgärder vars syfte är att stödja organisationsförändringen och arbetet för att modersmålsstöd och språkutveckling ska bli en naturlig del av det vardagliga arbetet för alla medarbetare. En genomförandeplan för perioden 20142016 har tagits fram och implementeras. I varje förskoleområdes pedagogiska utvecklingsteam finns språkstödjare. Modersmålsstöd inklusive språkutveckling har varit ett av förvaltningens övergripande utvecklingsområden. Se även kommentar till uppdrag 19, utvecklingsområden. 20. Följ upp studieresultat för att ge rätt stödinsatser Förskolenämnden och grundskolenämnden Utifrån formuleringarna i kommissionens åtgärdsförslag bedömer vi att denna åtgärd riktar sig till grundskolenämndens ansvarsområde och verksamhet. Se dock exempelvis uppdrag 11, 18 och 19 för hur förskoleförvaltningen arbetar med angränsande frågor. 21. Fortsätt satsningen på studiehandledning på modersmål Förskolenämnden och grundskolenämnden Utifrån formuleringarna i kommissionens åtgärdsförslag bedömer vi att denna åtgärd riktar sig till grundskolenämndens ansvarsområde och verksamhet. Se dock exempelvis uppdrag 18 och 19 för hur förskoleförvaltningen arbetar med angränsande frågor. 30 Utvecklingsområden - Förskoleförvaltningen Nr Ansvarig Kommentar 19. Fortsätt satsa på kompetensutvecklingsinsatser inom språk och läs- och skrivprocessen i förskola och grundskola Förskolenämnden och grundskolenämnden Workshops anordnas verksamhetsnära och på arbetstid för medarbetarna i kompetenshöjande syfte. Åtta språkutvecklare har i uppdrag att i respektive förskoleområde arbeta med kompetensutveckling/stöd inom området språk, samt att 23 medarbetare går pedagogisk utbildning. Se vidare under uppdrag 19, pågående arbete. Pågående arbeten - Grundskoleförvaltningen Nr Ansvarig Kommentar 10. Gör en årlig redovisning av skolnämndernas behov och kostnader Förskolenämnden, grundskolenämnden, arbetsmarknads-, gymnasie-, och vuxenutbildningsnämnden Grundskolenämnden har kommit långt i arbetet med att implementera den kommunala modellen för målstyrning i Malmö stad. I detta ingår en styr- och ledningsmodell som kopplar ihop det systematiska kvalitetsarbetet (som identifierar behov) med budgetarbetet. 11. Utveckla det systematiska kvalitetsarbetet i skolnämnderna Förskolenämnden, grundskolenämnden, arbetsmarknads-, gymnasie-, och vuxenutbildningsnämnden Grundskolenämnden antog i maj 2014 en styr- och ledningsmodell som omfattar det systematiska kvalitetsarbetet enl skollagens krav. Modellen har implementerats under hösten 2014, bl.a. har det genomförts kvalitetsdialoger på alla nivåer i förvaltningen. CPI och FoU Malmö är sedan aug 2014 sammanslaget med Pedagogisk Inspiration Malmö som ska stödja det tre skolförvaltningarnas utvecklingsarbete. 13. Säkerställ att skolpersonal i hela staden kan delta i kompetensutvecklingsinsatser som bygger på det systematiska kvalitetsarbetet Förskolenämnden, grundskolenämnden, arbetsmarknads-, gymnasie-, och vuxenutbildningsnämnden Grundskoleförvaltningen arbetar med att ta fram en kompetensförsörjningsplan. Tillsammans med de behov och utvecklingsområden som identifieras i det systematiska kvalitetsarbetet ska den utgöra underlag för utformning och anpassning av förvaltningens kompetensutvecklingsinsatser. 14. Utveckla formerna för delaktighet för föräldrar och barn Förskolenämnden, grundskolenämnden, Arbetsmarknads-, gymnasie-, och vuxenutbildningsnämnden Inflytande och delaktighet är ett krav i de nationella styrdokumenten. Grundskoleförvaltningen har framför allt gett stöd till skolor i formativ bedömning, ett sätt att göra eleven delaktig i sitt eget lärande. Detta stöd har framför allt getts inom ramen för Skolsatsningen 2012. Medel för dessa insatser utgår 2015. 18. Fortsätt satsningarna på språkutveckling inom förskola och grundskola Förskolenämnden och grundskolenämnden Skolsatsningen 2012 har lett till en bestående förändringsprocess i skolornas arbete med språkutveckling. Språkutveckling är också ett kommungemensamt utvecklingsområde. Arbetet kräver fortsatta övergripande insatser och medel. 19. Fortsätt satsa på kompetensutvecklingsinsatser inom språk och läs- och skrivprocessen i förskola och grundskola Förskolenämnden och grundskolenämnden Skolsatsningen 2012 har lett till en bestående förändringsprocess i skolornas arbete med språkutveckling. Språkutveckling är också ett kommungemensamt utvecklingsområde. Arbetet kräver fortsatta övergripande insatser och medel. 31 Bilaga 1 Nr Ansvarig Kommentar 20. Följ upp studieresultat för att ge rätt stödinsatser Förskolenämnden och grundskolenämnden Uppdraget är ett krav i de nationella styrdokumenten och är huvudfokus i grundskolenämndens systematiska kvalitetsarbete inom ramen för nämndens styr- och ledningsmodell. Uppföljningen av studieresultaten har utvecklats under det senaste året, både på skol- och förvaltningsnivå. Det finns dock fortsatta behov av att följa upp och utveckla de stödinsatser som eleverna får. 21. Fortsätt satsningen på studiehandledning på modersmål Förskolenämnden och grundskolenämnden En ny organsation för modersmålsundervisning och studiehandledning håller på att implementeras. Informations- och kompetensinsatser har lett till en ökad medvetenhet hos skolorna. Dock kom ett stort antal nyanlända elever under året, och det är svårt att rekrytera personal. 23. Utred möjligheten att öka andelen högskoleutbildad personal i fritidshemmen Grundskolenämnden Fritidshemspersonalen är en prioriterad grupp i kompetensförsörjningsplanen som håller på att tas fram. Bristen på behörig personal är stor. 24. Inrätta en heltidstjänst med ansvar för fritidshemmen Grundskolenämnden Inrättad. 27. Gör uppföljning av alla nyanlända elever Grundskolenämnden i samverkan med civilsamhället och lärosäten Utredning (beslutad i grundskolenämnden i mars 2015). 29. Se över möjligheten att förlägga nya profilskolor i områden där det kan generera positiva integrationseffekter Grundskolenämnden Del av underlaget för en utbyggnadsstrategi, beslutad av grundskolenämnden i januari 2015. 31. Fokusera på involvering, öppenhet och transparens för att informera föräldrar, barn och elever Grundskolenämnden och arbetsmarknads-, gymnasie-, och vuxenutbildningsnämnden Uppdrag för förvaltningens kommunikationsavdelning som tagit fram riktlinjer för extern och intern kommunikation. 66. Stärk samverkan mellan olika delar av den kommunala elevhälsan Förskolenämnden, grundskolenämnden, arbetsmarknads-, gymnasie-, och vuxenutbildningsnämnden Samordning av grundskoleförvaltningens elevhälsa har utvecklats under året. Samverkan med gymnasieskolan har inte kunnat initieras då de genomfört en stor omorganisation liknande grundskolan. Initiativ kommer att tas under 2015. 32 Utvecklingsområden - Grundskoleförvaltningen Nr Ansvarig Kommentar 19. Fortsätt satsa på kompetensutvecklingsinsatser inom språk och läs- och skrivprocessen i förskola och grundskola Förskolenämnden och grundskolenämnden Skolsatsningen 2012 har lett till en bestående förändringsprocess i skolornas arbete med språkutveckling. Språkutveckling är också ett kommungemensamt utvecklingsområde. Arbetet kräver fortsatta övergripande insatser och medel. Pågående arbeten - Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen Nr Ansvarig Kommentar 10. Gör en årlig redovisning av skolnämndernas behov och kostnader Förskolenämnden, grundskolenämnden, arbetsmarknads-, gymnasie-, och vuxenutbildningsnämnden Görs löpande. 11. Utveckla det systematiska kvalitetsarbetet i skolnämnderna Förskolenämnden, grundskolenämnden, arbetsmarknads-, gymnasie-, och vuxenutbildningsnämnden En omorganisation har gjorts för att åstadkomma ökad likvärdighet mellan skolorna. Nämndens mål 15 och framåt har fokus på att bygga upp systematik i kvalitetsarbetet. 13. Säkerställ att skolpersonal i hela staden kan delta i kompetensutvecklingsinsatser som bygger på det systematiska kvalitetsarbetet Förskolenämnden, grundskolenämnden, arbetsmarknads-, gymnasie-, och vuxenutbildningsnämnden Kompetensutveckling som ständigt pågår är mest effektiv. Kollegialt lärande, förvaltningsövergripande ämnesgrupper, förvaltningsövergripande lektorer har del i systematisk kvalitetsutveckling av verksamheten. Strukturer har nyligen stärkts. 14. Utveckla formerna för delaktighet för föräldrar och barn Förskolenämnden, grundskolenämnden, arbetsmarknads-, gymnasie-, och vuxenutbildningsnämnden Elevens viktigaste inflytande är det hen har över sitt lärande. Förvaltningen har genom skolsatsning 2012 satsat på elevinflytande genom formativ feedback/bedömning. Följer den formella strukturen för elevinflytande med stöd av Sveriges elevkårer. 25. Permanenta ungdomsuppföljningen och följ upp unga som varken är i arbete eller studier upp till 25 års ålder Arbetsmarknads-, gymnasie-, och vuxenutbildningsnämnden Förvaltningen ser ett frivilligt utökat ansvar för äldre ungdomar än lagen kräver som social investering. Nämnden förväntas besluta om detta mars 2015. 33 Bilaga 1 Nr Ansvarig Kommentar 28. Gör en kartläggning, strategi och åtgärdsplan för nyanlända gymnasie -elever och beakta elevhälsans roll Arbetsmarknads-, gymnasie-, och vuxenutbildningsnämnden En resurs har tillsatts för att göra kartläggningar och framför allt bygga upp en struktur för att bättre se vilka kunskaper och erfarenheter nyanlända har med sig in i skolan. Syftet är att få utmaning och stöd på rätt nivå och att tidigare förvärvade kunskaper ska erkännas och synas. 31. Fokusera på involvering, öppenhet och transparens för att informera föräldrar, barn och elever Grundskolenämnden och arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden En publikation som på ett enkelt sätt beskriver utbildningssystemet produceras och skickas hem till familjer med barn från 12 år. 66. Stärk samverkan mellan olika delar av den kommunala elevhälsan Förskolenämnden, grundskolenämnden, arbetsmarknads-, gymnasie-, och vuxenutbildningsnämnden I den nya organisationen ansvarar en områdeschef över elevhälsan. Denne ansvarar också för att utreda och bygga upp elevhälsan på bästa sätt i samverkan med grundskoleförvaltningen. Arbete pågår. Pågående arbeten - Stadskontoret Nr Ansvarig Kommentar 6. Säkerställ att alla chefer har ett helhetsperspektiv och att kunskapen från Malmökommissionen beaktas i ledarskapsprogram Stadskontoret Alla kommungemensamma ledarskapsutvecklingsinsatser baseras på Malmö stads värdegrund, med ett helhets- och hållbarhetsperspektiv, i linje med Malmökommissionens inriktining. Kommissionens arbete följs och integreras fortlöpande i insatserna. Forskningssamarbete med Malmö högskola har initierats. 7. Utveckla holistiska styrinstrument genom nytt styr- och ledningssystem, nya mått på samhällsutveckling utifrån övergripande hållbarhet, modeller för samhälls- och hälsoekonomiska beräkningar samt integrering av sociala investeringar i budget Stadskontoret i samverkan med berörda aktörer 32. Ta fram en handlingsplan för att minska ekonomisk utsatthet bland barn och inför ett nytt kommunfullmäktigemål om att minska den ekonomiska utsattheten bland barn Stadskontoret i dialog med Malmö stads övriga förvaltningar och bolag, Länsstyrelsen i Skåne och med civilsamhället En utredning pågår. Det blev inget mål med exakt den formuleringen, men inriktiningen i budgettexten är tydlig. 34 Nr Ansvarig Kommentar 34. Utred och föreslå nya riktlinjer för beräkning av bistånd kring barn och skolungdomars fritidsaktiviteter Stadskontoret En utredning och riktlinjer togs fram, sedan ändrades lagtexten. Därefter har det varit val, och nu avvaktar vi vad regeringen gör. 36. Nya riktlinjer för internet och datorer för barn och unga inom ekonomiskt bistånd Stadskontoret Socialstyrelsen har i sina allmänna råd numera att datorer och internetuppkoppling ingår i hemutrustning. 37. Förändrat resursfördelningssystem och nytt styr- och ledningssystem Stadskontoret I budget 2015 finns ett uppdrag om ny resursfördelningsmodell. 40. Fortsätt satsa på olika former av arbetsmarknadsutbildning Stadskontoret i dialog med berörda aktörer 41. Samverka med arbetsmiljöverket kring inspektioner Stadskontoret i dialog med berörda aktörer Stadskontoret har tillsammans med representanter från kommunstyrelsen och Arbetsmiljöverket en gång i halvåret dialog om genomförda, pågående och planerade tillsynsinsatser och för dialogen vidare till berörda förvaltningar vid behov. 64. Prioritera förebyggande arbete mot våld, omsorgssvikt och sexuella övergrepp mot barn i översynen av befintliga samarbetsstrukturer för barns hälsa Stadskontoret i dialog med förskole-, grundskole- och Arbetsmarknads-, gymnasie-, och vuxenutbildningsförvaltningen, sociala resursförvaltningen, stadsområdesförvaltningarna, Region Skåne, civilsamhället och lärosäten Det finns samverkansgrupper mellan individ- och familjeverksamheten (IoF), förskoleförvaltningen och grundskoleförvaltningen. 68. Använd analyser från skaderegistret i Malmö för att omsätta till skadeförebyggande arbete Stadskontoret i samarbete med Region Skåne och andra berörda aktörer Utvecklingen av ett övergripande arbete kring skade- och olycksprevention har avstannat. Anledningen är att andra uppdrag har prioriterats. Inom olika verksamheter i Malmö stad pågår däremot preventiva insatser för att förebygga skador och olyckor. 57. Säkerställ att mödra- och barnhälsovården erbjuder vård på lika villkor Region Skåne Vi utgår från att Region Skåne följer upp ackrediteringsvillkoren. 35 Bilaga 1 Utvecklingsområden - Stadskontoret Nr Ansvarig Kommentar 2. Skala upp arbetet med brukarinflytande som en del av kvalitetsarbetet Stadskontoret och berörda nämnder Det finns etablerat samarbete med brukarorganisationer inom socialpsykiatrin sedan många år. En uppföljning av brukarinflytande inom individ och familj (IoF) är nyligen gjord. Behöver få bättre struktur och arvoderingsfrågan behöver klargöras. 3. Skala upp arbetet med kollegiala granskningar och utveckla modeller för en lärande organisation Stadskontoret tillsammans med övriga förvaltningar och representanter för civilsamhället Vi tror alla tycker att det är en bra metod, används i liten skala. Behöver få struktur och praktiskt stöd för att inte bli punktinsats. 49. Utred möjligheten för uppdragsbaserat bostadsbyggande Stadskontoret Ett uppdrag som ursprungligen låg på stadsbyggnadskontoret, som ska fördelas till samhällsplaneringsavdelningen på stadskontoret. 58. Bistå Region Skåne i arbetet med informationsspridning för ökat deltagande i screeningprogram Stadskontoret samt i presidieöverläggningar Region Skåne och Malmö stad En kontaktperson finns på Region Skåne, samarbete ska etableras sannolikt genom områdesutveckling på stadsområdesförvaltningarna. 59. Lyft förslag om analys av öppenvården i Malmö till Region Skåne Presidieöverläggningar Region Skåne och Malmö stad En kontaktperson finns på Region Skåne. Det finns statistik, men beställning måste göras och resurser för bearbetning och analys saknas idag. Ska eventuellt hänga samman med uppdraget om epidemiologisk bevakning. 60. Undersök möjligheten för förebyggande hembesök som tillägg till erbjudandet om hälsokontroll för alla som fyllt 80 år Stadskontoret samt i presidieöverläggningar Region Skåne och Malmö stad 61. Se över erfarenheterna från forskningsprojektet Migrationens utmaningar Stadskontoret samt i presidieöverläggningar Region Skåne och Malmö stad Ett ärende om kompetenscentrum för mångkulturella frågor är under handläggning i regionen. 65. Utred möjligheter för etablering av fler familjecentraler Presidieöverläggningar Region Skåne och Malmö stad Region Skåne har nyligen gjort en utvärdering. Frågan om familjecentraler utreds av förskoleförvaltningen. Regionen är odelat positiv. 36 Pågåenden arbeten - Stadsbyggnadskontoret Nr Ansvarig Kommentar 47. Fortsätt utvecklingsarbetet för att minska bostadsbristen och bygga fler bostäder till rimliga priser Stadsbyggnadsnämnden Uppdraget är en del av bostadsförsörjningens löpande arbete. 52. Förstärk arbetet med att utveckla demokratiska verktyg i stadsplaneringen Stadsbyggnadsnämnden i samverkan med stadens nämnder och bolag Uppdraget är en del av stadsbyggnadskontorets löpande arbete. 54. Fortsätt och utveckla arbetet med blandade upplåtelseformer i Malmö Stadsbyggnadsnämnden, stadsområdesnämnderna m fl Uppdraget är en del av bostadsförsörjningens löpande arbete. 56. Utveckla arbetet med att omvandla fysiska barriärer till sammanlänkande områden Stadsbyggnadsnämnden i samverkan med berörda aktörer Uppdraget hanteras bland annat i projektet Levande Malmö Pågående arbeten - Miljöförvaltningen Nr Ansvarig Kommentar 55. Gör en social konsekvensbedömning av projektet Amiralsstaden och fortsätt satsningen på Byggaom-dialogen i miljonprogramsområden Miljöförvaltningen Bygga och dialogen (projekt) Bygga-om-dialogen, som projekt, avslutades 2013 men processen har fortsatt och behöver fortsätta i andra former till exempel projektform. Ett av arbetspaketen inom Innovationsplattformen Malmö sydost handlar om innovativa finansieringsmodeller, till exempel jobbskapande. Tjänsteärendet till kommunstyrelsen om att fortsätta utveckla Bygga-om-dialogen som modell har ej lett till några beslut. Ärendet har varit på remiss och trots positiv respons från olika instanser har kommunstyrelsen skjutit upp ärendet gång på gång. Malmö stad måste ha en långsiktig plan för miljonprogramsområden och ta ett helhetsgrepp (ekologiskt, ekonomiskt och socialt) för utvecklingen. 37 Bilaga 2 I bilaga 2 finns pågående arbeten och utvecklingsområden som samtliga förvaltningar och bolag ansvarar för. Förvaltningarna och bolagen har fått bedöma läget i arbetet som rött, gult eller grönt och kommentera sitt val av färg. Numreringen utgår från den tryckta sammanställningen av ”Det fortsatta arbetet för socialt hållbart Malmö”, som finns att läsa på malmo.se/socialhallbarhet. Pågående arbeten - Fritidsförvaltningen Nr Kommentar 42. Fortsätt arbetet utifrån personalpolicyn för god arbetsmiljö samt ställ krav på arbetsmiljön i upphandlingar Fritidsförvaltningen arbetar långsiktigt med fritidsnämndens mål att vara ”föredöme som arbetsgivare”. Förvaltningen har ett antal indikatorer uppsatta för målet: 1. MMI - motiverad medarbetarindex (högre MMI än staden i snitt för 2014, handlingsplaner framtagna efter behov, fokus på kränkande särbehandling/mobbing under 2015). 2. Personalsammansättning kön och etnisk bakgrund beakatas i samtliga rekryteringar, fler kvinnor anställda som idrottsplatsvaktmästare på driftavdelningens anläggningar). 3. Timavlönade timmar (har halverats under 2014). 4. Sjukfrånvaro (har sjunkit 2014, särskilt korttidsfrånvaro). 5. Tjänstgöringsgrad (samtliga har önskad). 6. Händelserapportering (samtliga incidenter ska anmälas och kommuniceras till chef och verksamhetsråd). I fokus 2015: kränkande särbehandling/mobbing, utbildning i arbetsmiljö för chefer, psykosocial kartläggning. Internkontroll 2014 en kontrollpunkt gjord avseende upphandlingsförfarande enligt Malmö stads riktlinjer. Rutiner för upphandlingar anses finnas, utbildning och information kring upphandling ska dock säkerställas. 53. Fortsätt satsningen på utveckling av lättillgängliga mötesplatser Målet kring ”mångfald av mötesplatser”. Viss svårighet med definitionen ”mötesplats”. Fritidsförvaltningens anläggningar den främsta resursen. Flertal nya konstgräsplaner, nya utegym. Hylliebadet i fokus 2015. 4 av 5 Folkets hus förstärktes med 100 000 kronor per hus. Spontanaktiviteter: Spontan i stan, lovaktiviteter, bidraget för kl. 14-17 och utveckling av spontana mötesplatser. Har varit viss samverkan i områdesprogrammen; informerat om anläggningar, föreningsliv och samverkat i vissa konkreta aktiviteter (se Årsanalys 2014 och bakåt). Spelens hus invigdes 2014 som ny form av mötesplats. En prioritet de senaste åren för förvaltningen har varit kommunikation - mot föreningslivet och Malmöborna. Nya kanaler har utvecklats. Utvecklingsområden - Fritidsförvaltningen Nr Kommentar 50. Förstärk barnperspektivet och uppföljningsarbetet för barn och unga både i social och fysisk miljö Barnperspektivet finns representerat i styrdokument på olika nivåer. Fokus på barn och unga i föreningslivet 4-25 år, primär målgrupp. Jämställda och jämlika fritidsaktiviteter är ambitionen. Vi vill i hög grad basera våra beslut, budget och verksamhet på hur behoven ser ut i Malmö stad. Olika exempel på förbättrad kvalitet och bättre uppföljning/analys: Könsuppdelad statistik (100 procent av individbaserad statistik) som stöd. Resursmätning (tidrapportering av driftavdelningen), analys av statistik i ApN - nytt digitalt bidragssystem som utvecklar vår analys, föreningsinventering, besöksstatistik på bad och rekreation, anläggningsnyttjande och resursfördelningsanalys utgör grunddatan i vår s.k. resursfördelningsanalys (det GBA:n syftade till). Använda detta i framtagandet av styrdokument och när vi förhåller oss till de nya målen från kommunfullmäktige inom ramen för ett socialt hållbart Malmö. 38 Pågående arbeten - Förskoleförvaltningen Nr Kommentar 42. Fortsätt arbetet utifrån personalpolicyn för god arbetsmiljö samt ställ krav på arbetsmiljön i upphandlingar Samverkanssystemet utvecklas genom att samverkansgrupper införs på förskolechefsnivå, ca 120 st. Detta för att ytterligare stärka det arbetsplatsnära arbetsmiljöarbetet och samarbetet mellan chef och skyddsombud. Som ett stöd för detta införs gemensam planering och uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet på varje arbetsplatsnivå genom ”Checklista för planering och uppföljning av SAM på arbetsplatsnivå”. Förvaltningen kommer också att ha särskilt fokus på chefers arbetsmiljö och förutsättningar för sitt uppdrag. Andelen timavlönade barnskötare ska halveras under 2015 genom ”Handlingsplan timavlönade” och projekt ”Kvalitativ bemanning”. Andelen utbildade barnskötare och förskolelärare ska öka genom ”Strategi för kompetensförsörjning förskola” och ”Handlingsplan för kompetensförsörjning förskola”. Kort- och långtidssjukfrånvaron ska minska genom ”Insatser för att minska sjukfrånvaron inom Förskoleförvaltningen” där de första insatserna är att kartlägga sjukfrånvaron samt utveckla samarbete med företagshälsovård och försäkringskassan. Att säkerställa arbetsmiljöperspektivet vid ny- och ombyggnationer ses som en naturlig del i lokalförsörjningsprocessen. 53. Fortsätt satsningen på utveckling av lättillgängliga mötesplatser De öppna förskolorna är generationsövergripande mötesplatser för föräldrar och barn som inte är inskrivna i förskolan samt en mötesplats för dagbarnvårdare. Vissa av de öppna förskolorna är placerade på familjecentraler, som även de utgör en mötesplats som präglas av samverkan mellan olika offentliga organisationer. Ytterligare en mötesplats är Kreativt lärcenter där förskolor och medarbetare möts för exempelvis kompetensutveckling. Varje förskola utgör även i sig en mötesplats för barn, föräldrar och medarbetare. I syfte att få fler barn inskrivna i förskola upprättas och utvecklas fler kontaktytor gentemot föräldrar, exempelvis genom medborgarkontor, BVC, föreningar och andra myndigheter (se även uppdrag 16). Utvecklingsområden - Förskoleförvaltningen Nr Kommentar 50. Förstärk barnperspektivet och uppföljningsarbetet för barn och unga både i social och fysisk miljö De pedagogiska utvecklingsteamen stöder utvecklingen av förskolornas pedagogiska miljö, med fokus på barnens inflytande och delaktighet. I detta har även pedagogerna en viktig roll. Barnrättsperspektivet förstärks även bl.a. inom ramen för intern kontroll t.ex. genom inventering av den pedagogiska miljön. Samarbete mellan IoF, skolförvaltningar och stadsområdena pågår utifrån barnperspektivet. Stödmaterialet ”Trygg och säker förskola” är ett stöd för att kvalitetssäkra det regelbundna arbetet genom uppföljning och revidering av förskolans planer och rutiner samt att genomföra barnskyddsrond. Pågående arbeten - Gatukontoret Nr Kommentar 42. Fortsätt arbetet utifrån personalpolicyn för god arbetsmiljö samt ställ krav på arbetsmiljön i upphandlingar INTERN ARBETSMILJÖ: Vi har, utöver samverkansgrupperna, en arbetsmiljögrupp med representanter för arbetsgivaren och våra fackliga organisationer där vi, på uppdrag av förvaltningsrådet, utvärderat vår arbetsmiljö och diskuterar arbetsmiljöfrågor. Vi har tagit fram ett årshjul för arbetsmiljöprocessen och har följt upp samverkansavtalet och det systematiska arbetsmiljöarbetet med våra fackliga representanter. Vi genomför skyddsronder. UPPHANDLING: Vi ställer krav på byggarbetsplatsens arbetsmiljö i samtliga entreprenadupphandlingar. BAS-P, Byggarbetsmiljösamordnare för Planering och Projektering, utformar arbetsmiljöplan och BAS-U, Byggarbetsmiljösamordnare för utförandet, uppdaterar planen under utförandetiden. Sedan 1 dec 2014 ställs särskilda kontraktsvillkor med sociala villkor, där det ingår arbetsmiljökrav, i upphandlingar av entreprenader. 39 Bilaga 2 Nr Kommentar 53. Fortsätt satsningen på utveckling av lättillgängliga mötesplatser Gatukontoret bygger och utvecklar en mängd fysiska mötesplatser, för att nämna några exempel: Folkets park, nya Konsthallstorget, Rosens röda matta, temalekplatser, parker, utegym, och området vid Malmö Live. Gatukontoret erbjuder också mötesplatser i form av arrangemang, merparten för och tillsammans med barn och unga eller i samarbete med föreningslivet och andra organisationer. Ett axplock är arrangemang i Folkets park, Sommar på Ribban, skateboardtävlingar i Oxie, Sibbarp och Västra hamnen, Malmö Sail Week, Skogens dagar, Malmöfestivalen och Barnens trädgård. Mycket vikt läggs vid att göra mötesplatserna lättillgängliga i alla bemärkelser: 1. det ska vara lätt att ta sig dit via gång, cykel eller kollektivtrafik, 2. stimulera till att röra sig över hela staden, 3. de ska vara gratis, 4. de ska vara säkra, trygga och attraktiva för många olika människor - kvinnor och män, flickor och pojkar, med olika intressen och förutsättningar. Utvecklingsområden - Gatukontoret Nr Kommentar 50. Förstärk barnperspektivet och uppföljningsarbetet för barn och unga både i social och fysisk miljö Gatukontoret har stort fokus på att skapa en stad för barn och unga. Det gäller allt från att bygga cykelvägar vilket underlättar för unga att förflytta sig över staden och skapa säkra skolvägar, till möjligheter till en meningsfull fritid för unga genom goda mötesplatser i fysisk miljö och genom arrangemang (se exempel i kommentar till uppdrag 53). Dialogen och samarbetet med unga, direkt med de unga och genom föreningslivet, är en viktig del i arbetet. Detta fokus på unga och barnperspektivet i verksamheten bedöms ha status grönt trafikljus. Gatukontoret följer upp insatserna i verksamhetsplanen i delårsrapporter och årsanalys. Uppföljning i form av ungas synpunkter kan i viss mån mätas i de enkätundersökningar som görs för att utvärdera arrangemang, resvanor, byggnation av mötesplatser och mätningar av gatukontorets arbete som helhet, men de under 16 år är svåra att nå med den typen av mätningar. Det är också en svårighet att på ett objektivt sätt genom observation mäta hur många som besöker mötesplatserna och arrangemangen på offentlig plats, och inte minst fördelningen flickor/pojkar eller t.ex. var de bor. Det finns utvecklingsmöjligheter för bättre uppföljning, vilket gatukontoret ständigt försöker hitta bättre metoder för. Därför bedöms statusen för uppföljningsarbetet ha status gult trafikljus. Pågående arbeten - Grundskoleförvaltningen Nr Kommentar 42. Fortsätt arbetet utifrån personalpolicyn för god arbetsmiljö samt ställ krav på arbetsmiljön i upphandlingar Modell för arbete med SAM (Systematiskt arbetsmiljöarbete) har införts. 53. Fortsätt satsningen på utveckling av lättillgängliga mötesplatser Intention att skolans lokaler ska utnyttjas av andra. Riktlinjer för hur skollokaler kan upplåtas har tagits fram. Digitala mötesplatser är under införande och utveckling. 40 Utvecklingsområden - Grundskoleförvaltningen Nr Kommentar 50. Förstärk barnperspektivet och uppföljningsarbetet för barn och unga både i social och fysisk miljö Genom att vi följer skolans styrdokument och uppfyller skolförfattningarnas krav införlivas barnperspektivet i det dagliga arbetet. Under året erbjuds utbildningar kring skolförfattningarna. Pågående arbeten - Arbetsmarknads-, gymnasie-, och vuxenutbildningsförvaltningen Nr Kommentar 42. Fortsätt arbetet utifrån personalpolicyn för god arbetsmiljö samt ställ krav på arbetsmiljön i upphandlingar I upphandlad vux och sfi ställs krav på att entreprenören ska följa arbetsmiljölagstiftningen. Lärare upplever mycket stress och en förvaltningsövergripande grupp ledd av HR-avdelningen söker möjliga sätt att avlasta lärare och samtidigt öka lärarnas tid med eleverna. 53. Fortsätt satsningen på utveckling av lättillgängliga mötesplatser En utredning pågår om möjligheten att applicera lärdomarna från Bunkefloprojektet i gymnasieskolan. Möjligen kommer det att innebära mötesplatser. Utvecklingsområden - Arbetsmarknads-, gymnasie-, och vuxenutbildningsförvaltningen Nr Kommentar 50. Förstärk barnperspektivet och uppföljningsarbetet för barn och unga både i social och fysisk miljö Pågående arbeten - Stadsområdesförvaltning Innerstaden Nr Kommentar 42. Fortsätt arbetet utifrån personalpolicyn för god arbetsmiljö samt ställ krav på arbetsmiljön i upphandlingar 41 Bilaga 2 Nr Kommentar 53. Fortsätt satsningen på utveckling av lättillgängliga mötesplatser Stadsområdet har under 2014 påbörjat utvecklingsarbetet med nya mötesplatser samt vidareutvecklat befintliga. De som har drivits genom externa medel ska under året hitta mer långsiktiga lösningar så att de kan fortsätta inom ordinarie verksamheter i Malmö stad. Under 2015 finns finansiering genom områdesprogramsmedel (OMP) samt Urbana stimulansbidrag men det är mer osäkert hur de ska kunna finansieras fr o m 2016. Utvecklingsområden - Stadsområdesförvaltning Innerstaden Nr Kommentar 50. Förstärk barnperspektivet och uppföljningsarbetet för barn och unga både i social och fysisk miljö Barnperspektivet och barnets perspektiv har varit levande i flera av våra processeer under 2014 i syfte att minska den upplevda otryggheten (MOMS - Malmös områdesundersökning). Inom de olika verksamheterna som vänder sig till barn och unga pågår ett aktivt arbete med att få in dessa perspektiv i verksamhetsutveckling, verksamhetsplaner samt uppföljning. Pågående arbeten - Kulturförvaltningen Nr Kommentar 42. Fortsätt arbetet utifrån personalpolicyn för god arbetsmiljö samt ställ krav på arbetsmiljön i upphandlingar Förvaltningen arbetar aktivt med ett systematiskt arbetsmiljöarbete i enlighet med gällande HR-processer. I de fall arbetsmiljö-tillbud rapporterats är ofta förvaltningens publika mötesplatser involverade. För att förebygga incidenter utbildas personalen löpande, handlingsplaner samt policyer finns och är kommunicerade och riskbedömningar sker. 53. Fortsätt satsningen på utveckling av lättillgängliga mötesplatser Kulturförvaltningen verkar kontinuerligt för att etablera platser som bidrar till att skapa möten samt öka rörligheten i staden. Kulturinstitutionerna är etablerade sådana, där även Malmö stadsarkiv nu fått en framträdande roll med en mer publik framtoning samt bättre lokalisering. Inom samma lokaler ryms även Malmös nya biograf. Förutom institutionerna har kulturförvaltningen bland annat bidragit i tillskapandet av följande mötesplatser: STPLN, Moriska paviljonen i Folkets park och Kultur- och naturrummet på Torup. Utvecklingsområden - Kulturförvaltningen Nr Kommentar 50. Förstärk barnperspektivet och uppföljningsarbetet för barn och unga både i social och fysisk miljö Kulturförvaltningen har tillsatt en särskild barnkulturenhet med övergripande uppdrag att samordna verksamhet med inriktning mot barn samt utveckla uppföljningen av dessa verksamheter. Sedan enheten kom till har bland annat en samordningsgrupp för barnkultur skapats med representanter från alla kulturinstitutioner, ett verktyg för bokning och schemaläggning av barnkulturverksamhet är implementerat och användningen breddas i nuläget. Vidare har en stor satsning på uppföljning genomförts som möjliggör helt nya möjligheter att kartlägga vilka barn som tar del av kulturen och ännu viktigare, vilka som inte gör det. 42 Pågående arbeten - MKB Nr Kommentar 42. Fortsätt arbetet utifrån personalpolicyn för god arbetsmiljö samt ställ krav på arbetsmiljön i upphandlingar MKB tillämpar under 2015 sociala klausuler vid upphandling. 53. Fortsätt satsningen på utveckling av lättillgängliga mötesplatser MKB driver själv fritidsverksamhet i några av våra bostadsområden, vi arrangerar även event av lokalkaraktär men arbetar samtidigt med att öppna upp och koppla samman staden för att möjliggöra fler möten. Kaninhotell, konstnärskollektiv, sponsring av idrottssatsningar (FC Rosengård, fotbollskola) och kulturella arrangemant(Innocarnival, ARF, Art scape) är några exempel. Utvecklingsområden - MKB Nr Kommentar 50. Förstärk barnperspektivet och uppföljningsarbetet för barn och unga både i social och fysisk miljö Barnperspektivet finns med i flertalet av MKB:s satsningar av såväl fysisk som social miljö. Några exempel är satningen på Läxhjälp på Värner Rydén skolan, Säg Hej i skolan samt lokala mötesplatser i våra bostadsområden. Pågående arbeten - Stadsområdesförvaltning Norr Nr Kommentar 42. Fortsätt arbetet utifrån personalpolicyn för god arbetsmiljö samt ställ krav på arbetsmiljön i upphandlingar 53. Fortsätt satsningen på utveckling av lättillgängliga mötesplatser Stadsområdesförvaltning Norr har specifikt planerat att utveckla fritids och kulturhuset i Kirseberg. Ett arbete pågår dels tillsammans med stadsfastigheter kring en större ombyggnad av fastigheten så att den bättre ska tjäna sitt syfte. Dessutom har SoN anställt en evenemangssekreterare som tillsammans med verksamheterna och i samverkan med civilsamhället ska skapa ett innehåll i riktning mot en levande mötesplats. I förvaltningens verksamheter inom OU som riktar sig till unga (mötesplatser, fritidsgårdar, öppen fritidsverksamhet och bibliotek) finns ett ständigt pågående utvecklingsarbete. Stadsområdet är ett utbyggnadsområde och förvaltningen bevakar behovet av ytterligare mötesplatser både för unga och medborgare i stort genom sitt deltagande i detaljplaneprocesser och medborgardialoger. 43 Bilaga 2 Utvecklingsområden - Stadsområdesförvaltning Norr Nr Kommentar 50. Förstärk barnperspektivet och uppföljningsarbetet för barn och unga både i social och fysisk miljö I förvaltningens verksamheter inom områdesutveckling som riktar sig till unga (mötesplatser, fritidsgårdar, öppen fritidsverksamhet och bibliotek) är arbetet med barnperspektiv levande och förankrat. Här skulle färgen bli grön. Inom avdelningen Områdesutveckling ingår även ett antal tvärprocesser (Barn blir, Familjeklass, Områdesprogram) där barnperspektivet är en naturlig del. Även här skulle färgen bli grön. Inom andra verksamheter samt i vilken utsträckning barnperspektivet genomsyrar politiska beslut blir färgen gul. Sammantaget har vi därför valt att ange gult. Pågående arbeten - Malmö Kommuns Parkering AB Nr Kommentar 42. Fortsätt arbetet utifrån personalpolicyn för god arbetsmiljö samt ställ krav på arbetsmiljön i upphandlingar Här är det mest det systematiska arbetsmiljöarbetet som vi arbetar med. Vi ligger väl framme i denna delen. De övriga delarna har vi inte konkret haft tillfälle att arbeta med och därför blev det gult istället för grönt. 53. Fortsätt satsningen på utveckling av lättillgängliga mötesplatser Här finns ingen aktivitet. Vi har ej heller blivit tillfrågade om medverkan från något stadsdelsområde. Utvecklingsområden - Malmö Kommuns Parkering AB Nr Kommentar 50. Förstärk barnperspektivet och uppföljningsarbetet för barn och unga både i social och fysisk miljö Pågående arbeten - Stadskontoret Nr Kommentar 42. Fortsätt arbetet utifrån personalpolicyn för god arbetsmiljö samt ställ krav på arbetsmiljön i upphandlingar Stadskontoret leder och samordnar arbetet med utveckling och uppföljning av Malmö stads system för det systematiska arbetsmiljöarbetet. 44 Nr Kommentar 53. Fortsätt satsningen på utveckling av lättillgängliga mötesplatser Mötesplatser finns. I budget 2015 finns ett uppdrag om organisationsöversyn avseende mötesplatser. Utvecklingsområden - Stadskontoret Nr Kommentar 50. Förstärk barnperspektivet och uppföljningsarbetet för barn och unga både i social och fysisk miljö Ett utredningsuppdrag avseende barnrättsperspektivet pågår. Pågående arbeten - Stadsteatern Nr Kommentar 42. Fortsätt arbetet utifrån personalpolicyn för god arbetsmiljö samt ställ krav på arbetsmiljön i upphandlingar Malmö stadsteater har ett väl utvecklat arbete med arbetsmiljöfrågor. Det innefattar ett systematiskt arbetsmiljöarbete med bl a skyddsronder, arbetsmiljösamverkan, handlingsplaner m m. 53. Fortsätt satsningen på utveckling av lättillgängliga mötesplatser Unga teatern med pedagogisk verksamhet och föreställningsverksamhet. Utvecklingsområden - Stadsteatern Nr Kommentar 50. Förstärk barnperspektivet och uppföljningsarbetet för barn och unga både i social och fysisk miljö Malmö stadsteater bedriver sedan många år tillbaka en verksamhet som riktas mot barn. Den har utvecklats från skapandet av familjeföreställningar i början av 2000-talet och andra barnföreställningar till bildandet av Unga teatern förra året. Den innefattar numera en pedagogisk verksamhet med olika teaterkurser för barn. 45 Bilaga 2 Pågående arbeten - Stadsområdesförvaltning Söder Nr Kommentar 42. Fortsätt arbetet utifrån personalpolicyn för god arbetsmiljö samt ställ krav på arbetsmiljön i upphandlingar Vid upphandling av t.ex. företagshälsovård angavs att leverantören är skyldig att följa och hålla sig underrättad om de lagar, förordningar, praxis som gäller för den verksamhet som bedrivs enligt avtal. Det ställs krav på att leverantören ska bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete och att arbetet ska bedrivas enligt intentionerna i arbetsmiljölagen. 53. Fortsätt satsningen på utveckling av lättillgängliga mötesplatser Arbetet med områdesprogram Lindängen fortlöper och innefattar två mötesplatser: Framtidens hus och Allaktivitetshus Lindängen. Ytterligare mötesplatser är: Allaktivitetshus Hermodsdal, Gnistan på Augustenborg, biblioteket i Oxie, som kommer byggas om för att möta de boendes behov genom att integrera medborgarservice med nyrenoverat biblioteket för att skapa en mötesplats i området. Utvecklingsområden - Stadsområdesförvaltning Söder Nr Kommentar 50. Förstärk barnperspektivet och uppföljningsarbetet för barn och unga både i social och fysisk miljö Avdelningen för individ- och familjeomsorg äger mycket få av de styrdokument som gäller för verksamheten. Arbetet med dessa dokument måste därför primärt bedrivas på kommungemensam nivå. Uppföljning av insatser för barn och unga hanteras idag i den uppföljning av individ- och familjeplanen som samtliga stadsområden deltar i varje år. Pågående arbeten - Stadsområdesförvaltning Väster Nr Kommentar 42. Fortsätt arbetet utifrån personalpolicyn för god arbetsmiljö samt ställ krav på arbetsmiljön i upphandlingar Det fortsatta arbetet utifrån personalpolicyn för god arbetsmiljö samt ställa krav på arbetsmiljön i upphandlingar är uppdelade i två delar: 1. Förvaltningen har 2014 lagt grunden för det systematiska arbetsmiljöarbetet utifrån Malmö stads arbetsmiljöprocess. Förvaltningen arbetar ständigt med systematisk arbetsmiljö. 2. Det finns en central upphandling, som förvaltas centralt inom Malmö stad (Upphandlingsenheten) och en direkt upphandling, som upphandlas direkt av förvaltningen. I den direkta upphandlingen beaktas arbetsmiljön i möjligaste mån. Förvaltningen följer även Malmö stads upphandlingspolicy för bl.a. miljökrav och etiska krav. 46 Nr Kommentar 53. Fortsätt satsningen på utveckling av lättillgängliga mötesplatser Arbetet med att utveckla befintliga mötesplatser samt påbörja nya utvecklingsområden fortlöper med goda resultat. Fritidsverksamheten Basement som i dagsläget ligger i en källarlokal kommer 2016 att flyttas till Lookstallet och bli en fullvärdig mötesplats. Fritidsverksamheten på Aktivitetshuset kommer 2016 att flytta till punkthuset i Holma. I samband med detta kommer även stadsområdets medborgarservice att flytta in till punkthuset. Förvaltningen vill med detta överbygga mellan olika grupper, oavsett ålder, kön och etnicitet. Områdesutvecklingen kommer att avsätta medel i budgeten till sporthallar som mötesplats. Fältgruppens lokal Lyktan, som i dagsläget riktar sig till barn, kommer att utökas till att bli en mötesplats för ungdomar mellan 16 och 20 år, i syfte att vägleda, coacha och utrusta ungdomar inför arbetsmarknaden. Utvecklingsområden - Stadsområdesförvaltning Väster Nr Kommentar 50. Förstärk barnperspektivet och uppföljningsarbetet för barn och unga både i social och fysisk miljö Barnperspektivet och uppföljningsarbetet för barn och unga, både i social och fysisk miljö, fortlöper men med vissa fördröjningar. Förvaltningen har tagit fram en plan för implementeringen av de styrdokument som berör barnperspektivet både i social och fysisk miljö. Vi ser vikten av att ta fram en handlingsplan för barn och ungas delaktighet och inflytande. Förvaltningen har ett samarbete med Malmö Högskola kring den fysiska miljön utifrån ett barnperspektiv. Dessutom har barn varit delaktiga i trygghetsvandringar i syfte för att vi ska få ett barnperspektiv i trygghetsfrågor. Vi anser att det är viktigt att skilja mellan barnperspektiv och barnrättsperspektiv; vi är duktiga på barnperspektiv, där vi ständigt har barn i fokus i utvecklingsmråden, men bör bli bättre på att skapa en miljö där barn får möjlighet att säga sin mening och få den respekterad. Som en del i detta arbete kommer artikel 12 i Barnkonventionen att genomsyra dialogen med barn och ungdomar i samband med utformningen av Holmastan. Som en del i arbetet att stärka barnperspektivet kommer man från individ och familj (IoF) att dels utbildas i hur man som socialsekreterare arbetar med Barnkonventionen i utredningar, dels i grundutredning för ekonomiskt bistånd utreda även barnens situation. Vidare har arbetsmarknadsenheten inom ekonomiskt bistånd gjort en strukturell förändring där ett av syftena har varit att synligöra barnfamiljer som är en prioriterad grupp. Indelningen är gjord utifrån barnfamiljernas närhet till arbetsmarknaden. En grupp inom arbetsmarknadensenheten kommer att fokusera på barnfamiljer som står nära arbetsmarknaden. Den andra gruppen kommer att lägga fokus på barnfamiljer som står långt ifrån arbetsmarknden. Den 1 juli 2014 infördes bestämmelser i socialtjänstlagen (2001:453) SoL, om fritidspeng för barn. Sammantaget har 85 hushåll beviljats ekonomiskt bistånd till fritidspeng under perioden 2014-07-02 till 2015-02-13. Alla enheter ska informera sina klienter om möjligheten att söka fritidspeng för sina barn. Vid nödprövning ska dessutom fullt bistånd beviljas för barnfamiljer. Vuxenenheten har utökats med en tjänst för att följa upp de ärenden som har beviljats insatsen akutboende. Barnfamiljer är en prioriterad grupp och ska inte vara placerade i akutboende längre än tre månader. Slutligen ska boendestöd inom vuxenheten, vid besök, dokumentera om barnen var hemma eller ej och fråga föräldrarna om barnen. Pågående arbeten - Stadsområdesförvaltning Öster Nr Kommentar 42. Fortsätt arbetet utifrån personalpolicyn för god arbetsmiljö samt ställ krav på arbetsmiljön i upphandlingar Vid upphandling av t. ex. företagshälsovård angavs att leverantören är skyldig att följa och hålla sig underrättad om de lagar, förordningar, praxis som gäller för den verksamhet som bedrivs enligt avtal. Det ställs krav på att leverantören ska bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete och att arbetet ska bedrivas enligt intentionerna i arbetsmiljölagen. 47 Bilaga 2 Nr Kommentar 53. Fortsätt satsningen på utveckling av lättillgängliga mötesplatser Tegelhuset håller på att i samarbete med målgruppen och andra aktörer utvecklas till ett aktivitetscenter, en mötesplats med betydligt större utbud. I samarbete med bl.a. föreningar har vi kunnat öka erbjudandet av meningsfull fritid för ungdomar utifrån önskemål t.ex. parkour, engelsk konversation, ridning och mattehjälp. Samarbetet med näringsliv har bl.a. lett till en ny invigning av Rosengårdsfonden som stödjer ungas idéer, ledarskapsutbildning unga tjejer m.m. Samarbetet med AF hjälper ungdomar att komma till arbete, praktik och utbildning. Utvecklingsområden - Stadsområdesförvaltning Öster Nr Kommentar 50. Förstärk barnperspektivet och uppföljningsarbetet för barn och unga både i social och fysisk miljö Stadsområde Öster arbetar konsekvent med att belysa barnperspektivet i styrdokument och uppföljning, ett exempel på detta är avdelningen för områdesutvecklings matris för systematisk verksamhetsutveckling där barn och unga belyses inom alla verksamhetsområden. Avdelningen arbetar även med delaktighet och närdemokrati genom t.ex. ungdomsråd och att ungdomar aktivt är med och formar verksamheter som berör dem vilket är en naturlig del av styrsystemet för verksamheten. Detta leder till att avdelningen och barn kan vara med att bidra med sin kunskap om barnperspektivet och erfarenheter om närsamhället i flera olika satsningar som t.ex. stadsutveckling culture casbah, insatser för trygghet och säkerhet, yrkesträffar, inspirationsmässor, fritidsaktiviteter m.m. Pågående arbeten - Stadsrevisionen Nr Kommentar 42. Fortsätt arbetet utifrån personalpolicyn för god arbetsmiljö samt ställ krav på arbetsmiljön i upphandlingar God arbetsmiljö är ett ledord i revisionens arbete. Det systematiska arbetsmiljöarbetet fortskrider enligt stadens policy med kartläggningar av risker, uppföljning och åtgärder. Medarbetarnas möjlighet att påverka både arbetstider och arbetsinsatser är mycket stor. Öppen dialog mellan medarbetare och medarbetare samt medarbetare och chef är en framgångsfaktor som har gett höga värden i den senaste medarbetarenkäten. Arbetsplatsträff varje vecka samt medarbetarsamtal så ofta som medarbetare önskar är också viktigt för en välmående och framgångsrik organisation. 53. Fortsätt satsningen på utveckling av lättillgängliga mötesplatser Utvecklingsområden - Stadsrevisionen Nr Kommentar 50. Förstärk barnperspektivet och uppföljningsarbetet för barn och unga både i social och fysisk miljö 48 Pågående arbeten - Serviceförvaltningen Nr Kommentar 42. Fortsätt arbetet utifrån personalpolicyn för god arbetsmiljö samt ställ krav på arbetsmiljön i upphandlingar Servicenämnden har, den 27/1 2015, beslutat om en ny handlingsplan för systematiskt arbetsmiljöarbete 2015. Serviceförvaltningen följer Malmö stads arbetsmiljöprocess och det gjordes även vissa kompletteringar för att kunna följa upp systamatiskt arbetsmiljöarbete. I våra upphandlingar, t. ex. inom stadsfastigheters byggprojekt ställs krav där Vita jobb-modellen ingår. 53. Fortsätt satsningen på utveckling av lättillgängliga mötesplatser Serviceförvaltningen deltar, tillsammans med andra förvaltningar, fastighetsägare och föreningar, i den satsning som sker genom områdesprogrammet på Seved. Kommunteknik har genom satsningen ökat städningen på Seveds gator. Som en del i detta har Kommunteknik tillsammans med Jobb Malmö erbjudit ungdomar en ettårig anställning i Jobb Malmö med placering på Kommuntekniks avdelning markskötsel. På Seved är fyra resurser placerade, varav två från Jobb Malmö. Numera finns servicen även på helgerna. I samband med bildandet av BID-Sofielund så har Kommunteknik deltagit i diskussioner tillsammans med Seveds områdeskoordinator och Gatukontoret, för att tillsammans med företagare och boende inom BID-Sofielundföreningens område skapa förutsättningar för ett tryggare område. Planeringen väntas fortsätta under våren 2015. Utvecklingsområden - Serviceförvaltningen Nr Kommentar 50. Förstärk barnperspektivet och uppföljningsarbetet för barn och unga både i social och fysisk miljö Det har planerats initiera ett samarbete mellan Stadsfastigheter, Miljöförvaltningen, Förskoleförvaltningen och Lima angående framtida planeringen vid nybyggnation och ombygnation av Malmö stads förskolor. Syftet med samarbetet är att belysa och beakta barnrättsperspektivet i förekommande ärenden och processen som berör barn och ungas sociala och fysiska miljöer. Pågående arbeten - Minc Nr Kommentar 42. Fortsätt arbetet utifrån personalpolicyn för god arbetsmiljö samt ställ krav på arbetsmiljön i upphandlingar Vi har en finfin arbetsmiljö på Minc. 53. Fortsätt satsningen på utveckling av lättillgängliga mötesplatser Startup Labs är tillgängligt för nya entreprenörer oberoende av ålder. 49 Bilaga 2 Utvecklingsområden - Minc Nr Kommentar 50. Förstärk barnperspektivet och uppföljningsarbetet för barn och unga både i social och fysisk miljö Vi arbetar med entreprenörsledda startups. Vi kommer aldrig i kontakt med barn. Pågående arbeten - Stadsbyggnadskontoret Nr Kommentar 42. Fortsätt arbetet utifrån personalpolicyn för god arbetsmiljö samt ställ krav på arbetsmiljön i upphandlingar God arbetsmiljö följs årligen upp på stadsbyggnadskontoret. 53. Fortsätt satsningen på utveckling av lättillgängliga mötesplatser Uppdraget är en del av stadsbyggnadskontorets löpande arbete. Utvecklingsområden - Stadsbyggnadskontoret Nr Kommentar 50. Förstärk barnperspektivet och uppföljningsarbetet för barn och unga både i social och fysisk miljö Barnperspektivet behandlas i de sociala konsekvensbedömningar som görs i planarbetet. Pågående arbeten - Sociala resursförvaltningen Nr Kommentar 42. Fortsätt arbetet utifrån personalpolicyn för god arbetsmiljö samt ställ krav på arbetsmiljön i upphandlingar Sociala resursförvaltningen arbetar med systematiskt arbetsmiljöarbete och har en handlingsplan för utvecklingen av detta. Medarbetarenkät genomförs årligen och förvaltningsrådet följer upp bland annat sjukfrånvaro, arbetsskador och tillbud. Vid upphandlingar finns krav på entreprenörer att ha avtalsliknande villkor och god arbetsmiljö. 50 Nr Kommentar 53. Fortsätt satsningen på utveckling av lättillgängliga mötesplatser Sociala resursförvaltningen samarbetar med ensamkommandes förbund och flera frivilligorganisationer kring mötesplatsen Otto. Nämnden bidrar med organisationsbidrag till föreningar som riktar sig till barn och unga. Vidare finns specialtjänster inom daglig verksamhet som arbetar med fritid och delaktighet i samhället för personer med funktionsnedsättning genom Malmönyckeln. Utvecklingsområden - Sociala resursförvaltningen Nr Kommentar 50. Förstärk barnperspektivet och uppföljningsarbetet för barn och unga både i social och fysisk miljö Sociala resursförvaltningen arbetar utifrån socialtjänstens intentioner och verkar för att barn och ungdomar växer upp under trygga och goda förhållanden och att barnets bästa särskilt beaktas vid åtgärder som rör barn. Nämden har i de nämndsmål 2015 kopplade till kommunfullmäktiges mål gällande barn och unga stärkt barnperspektivet utifrån flickors och pojkars behov samt tidiga och förebyggande insatser. En arbetsgrupp har bildats för att förstärka barnperspektivet i boenden inom LSS och barn och familj, och genom detta även skapa erfarenhetsutbyte. Via genomförandeplaner säkerställs att brukaren får det stöd och hjälp som det finns behov av och under året kommer även integrationsplaner att tas fram inom verksamheten ensamkommande barn. Barnperspektivet och barnkonventionen har förstärkts genom utbildning och genom kommande informationsinsatser gällande policyn för ungas inflytande. Pågående arbeten - Fastighetskontoret Nr Kommentar 42. Fortsätt arbetet utifrån personalpolicyn för god arbetsmiljö samt ställ krav på arbetsmiljön i upphandlingar Bedömer att arbetet fortgår. Vid större upphandling har har fastighetskontoret (FK) hjälp av gatukontorets (GK) upphandlare. 53. Fortsätt satsningen på utveckling av lättillgängliga mötesplatser FK vill inte bedöma hur stadsområdena arbetar med frågorna. Det kan dock konstateras att frågorna är aktuella och att de arbetas med i stadsplaneringen. Utvecklingsområden - Fastighetskontoret Nr Kommentar 50. Förstärk barnperspektivet och uppföljningsarbetet för barn och unga både i social och fysisk miljö FK arbetar (tillsammans med andra förvaltningar) kontiuerligt med frågan, inte minst kopplat till skolor och förskolor. 51 Bilaga 2 Pågående arbeten - Förtroendenämnden Nr Kommentar 42. Fortsätt arbetet utifrån personalpolicyn för god arbetsmiljö samt ställ krav på arbetsmiljön i upphandlingar Ej relevant i förhållande till uppdraget. 53. Fortsätt satsningen på utveckling av lättillgängliga mötesplatser Ej relevant i förhållande till uppdraget. Utvecklingsområden - Förtroendenämnden Nr Kommentar 50. Förstärk barnperspektivet och uppföljningsarbetet för barn och unga både i social och fysisk miljö Förtroendenämndan tar emot synpunkter på den vård och omsorg som Malmö stad ansvarar för, både utifrån socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. De flesta ärenden avser vuxna personer. Vi arbetar för att informera om vårt uppdrag och kommer att hantera ärenden som berör barn eller ungdom utifrån deras behov, i den mån ett sådant ärende kommer in. Pågående arbeten - Miljöförvaltningen Nr Kommentar 42. Fortsätt arbetet utifrån personalpolicyn för god arbetsmiljö samt ställ krav på arbetsmiljön i upphandlingar Miljöförvaltningen arbetar aktivt utifrån Malmö stads systematiska arbetsmiljöprocess. 53. Fortsätt satsningen på utveckling av lättillgängliga mötesplatser Brukargruppen som finns på Rosengård är aktiva unga tjejer som håller mötesplatsen levande genom olika evenemang under året. Denna grupp behöver fortsatt stöd av bla GK, MF och stadsområde Öster för att kunna bedriva verksamheten och visa hög engagemang. MF vill tillsammans med andra aktörer utveckla denna typ av mötesplats även till andra delar av Malmö som har liknande behov av lättillgängliga mötesplatser. Denna satsning sker genom ett nytt projekt (Jämställda platser i Malmö). MF avvaktar i dagläget besked för projektansökan. En annan satsning som sker på Persborgs torg inom ramen för innovationsplattformen Malmö sydost (projekt) är att Connectors Malmö testar ett nytt innovativt koncept för kunskapsallianser med boenden på Persborg. Detta bygger på att boenden, Connectors (ideell förening) och MKB skapar ett öppet utrymme för idéer för lokalt engagemang som bidrar till områdeslyft. Sådana satningar i Malmö kräver långsiktiga planer och trygga finansieringsmöjligheter från kommunens sida. Det är svårt att bedriva levande mötesplatser inom ramen av tidsbegränsade projekt. För ytterligare beskrivning av de pågående arbetena och utvecklingsområden, läs mer på malmo.se/socialhallbarhet 52 Utvecklingsområden - Miljöförvaltningen Nr Kommentar 50. Förstärk barnperspektivet och uppföljningsarbetet för barn och unga både i social och fysisk miljö Implementering av matpolicyn: I arbetet med implementering och uppföljning av Malmö stads policy för hållbar utveckling och mat är målet att alla barn i skola och förskola ska få bra mat som stärker förutsättningarna för lärande och kreativ lek. Barnen ska ha möjlighet till inflytande över maten genom matråd. För att målen i matpolicyn ska bli verklighet krävs mer resurser. Idag består matteamet av två personer medan det tidigare bestod av fyra personer. Nya skolorganisationen och Malmös tillväxt kräver fortsatt matarbete. Budget - och hyresrådgivning: Barn som växer upp i familjer med överskuldsättning lever på samma standard som familjer som har försörjningsstöd. Detta kan pågå under många år och ekonomiska förbättringar som sker i familjen i form av lägre hyra eller högre inkomst är inget som förändrar deras situation. De förblir lika fattiga och utsatta som tidigare. Att leva i en familj med skulder är dessutom i vårt samhälle lika eller till och med mer stigmatiserande än att leva med försörjningsstöd. Budgetrådgivningen arbetar med att motverka och att minska Malmöbors skuldsättning. Om det finns barn i de hushåll som budgetrådgivningen kommer i kontakt med innebär det en möjlighet för dessa barn att få en dräglig uppväxt, ekonomiskt, socialt och psykiskt. Budgetrådgivningens arbete kan därför hjälpa barnen att få det bättre under sin uppväxt men även förbättra förutsättningarna för deras liv som vuxna. På samma sätt kan hyresrådgivningens verksamhet med rådgivning till familjer som riskerar att förlora sin bostad vara avgörande för att tillgodose att barn i Malmö inte blir hemlösa. Bostadstillsyn: Inom ramen för bostadstillsynen (det förebyggande arbetet) involveras hela familjen så även barnen för att få en ökad delaktighet. I samband med tillsynen av skolor så är fokus alltid barnens vistelsemiljö. Det finns även andra områden avseende lokaler för ensamkomna flyktingbarn etc som omfattas av barnens vistelsemiljö och som omfattas av Miljöförvaltningens tillsyn. Hälsa och omgivning: Miljöförvaltningens samordning av kemikaliearbetet har fokus på barn och ungas så även de kemikalieprojekt (tillsyn) som Malmö bedriver tillsammans med Stockholm och Göteborg. 53 Bilaga 3 Bilaga 3 visar en översikt av alla utredningsuppdrag som kommunstyrelsen beslutade om i mars 2014. Numreringen utgår från den tryckta sammanställningen av Det fortsatta arbetet för socialt hållbart Malmö, som finns att läsa på malmo.se/socialhallbarhet. Stadskontoret Nr Ansvarig Beskrivning Status 1. Gör en översyn av kommunfullmäktiges beslut om Barnkonventionen och ge förslag på utvecklat arbete för att stärka barnrättsperspektivet i alla verksamheter Stadskontoret i dialog med bl.a. Malmö stads övriga förvaltningar och med civilsamhället Gör en översyn av kommunfullmäktiges beslut om Barnkonventionen – handledning för politiker och tjänstemän och förutsättningarna i befintliga strukturer. I en sådan översyn bör det ingå förslag på hur arbetet framöver ska utvecklas och organiseras för att stärka barnrättsperspektivet i alla Malmö stads verksamheter. Utredningen bör vara förvaltningsövergripande och även beakta civilsamhällets roll i arbetet. Särskilt fokus bör läggas på det intersektionella perspektivet och på möjligheterna att utveckla former för barnkonsekvensanalyser. I detta sammanhang vill stadskontoret även uppmärksamma möjligheten att stärka barnrättsperspektivet i Malmö stads verksamheter genom de politiska mål som formuleras. Planeras april 2015 4. Utveckla former för samverkan med civilsamhället kring social hållbarhet Stadskontoret - i dialog med bl.a. Malmö stads övriga förvaltningar, civilsamhället, Region Skåne, näringslivet och lärosäten Utveckla former för samverkan kring social hållbarhet. Ett tätare samarbete med civilsamhället kan ses som en del av kommissionens övergripande rekommendation att demokratisera styrningen. För att det ska ske på ett framgångsrikt sätt är det av stor vikt att det sker en transparent diskussion om hur samarbetet framöver kan se ut och hur det kan formaliseras utifrån de olika parternas roller och ansvar. För att civilsamhället ska bli en varaktig samarbetspartner förutsätts ibland finansiering av överbyggnader som komplement till det frivilligarbete som bedrivs. Det finns därför anledning för Malmö stad att se över möjligheter till modeller för denna finansiering utöver vad som görs idag. Det bör ses som ett sätt att skapa goda förutsättningar för ett gemensamt arbete snarare än ett byråkratiskt hinder. I sammanhanget är det också viktigt att föra en diskussion utifrån ett maktperspektiv. Under hösten 2014 5. Utred förutsättningarna för att stärka samarbetet med universitet och högskola kring metodutveckling Stadskontoret i dialog med bl.a. Malmö stads övriga förvaltningar, civilsamhället och lärosäten Utreda förutsättningarna för att stärka samarbetet med universitet och högskola i enlighet med åtgärdsförslaget gällande följeforskning och forskningscirklar. Kommunstyrelsen 2015-01-14 Ärendenummer: STK-2014-1145 8. Se över möjligheten för Malmö stad att ansluta sig till Mötesplats social innovation Stadskontoret Ta fram en kostnadsberäkning och bedömning av möjligheten att ansluta sig till Mötesplats social innovation. Kommunstyrelsen Ärendenummer: STK-2014-238 54 Nr Ansvarig Beskrivning Status 9. Gör en översyn av befintliga forskningsoch utvecklingsstrukturer och samverkansformer med högskola och universitet med förslag på arbetsmodeller Stadskontoret i dialog med bl.a. Malmö stads övriga förvaltningar, civilsamhället och lärosäten Gör en översyn av befintliga forsknings-och utvecklingsstrukturer och samverkansformer med högskola och universitet med förslag på befintliga eller nya arbetsmodeller som aktivt kan främja det fortsatta arbetet för en socialt hållbar utveckling. Kommunstyrelsen 2015-01-14 Ärendenummer: STK-2014-1167 12. Ta fram en kommungemensam, långsiktig strategi för kompetensoch personalförsörjning Stadskontoret i dialog med bl.a. Malmö stads övriga förvaltningar ochnbolag Ta fram förslag till en kommungemensam långsiktig strategi för kompetens- och personalförsörjning som omfattar hela Malmö stad. Förslaget ska innehålla en modell för kontinuerlig kartläggning, analys av kompetensbehov och uppföljning. Planeras maj 2015 32. Utarbeta en handlingsplan för att minska den ekonomiska utsattheten bland barn och inför ett nytt kommunfullmäktigemål om att minska den ekonomiska utsattheten bland barn Stadskontoret i samverkan med berörda aktörer och Kommunfullmäktige Utredningsuppdrag 1: Utarbeta en handlingsplan för att minska den ekonomiska utsattheten bland barn. Utredningsuppdrag 2: Inför ett nytt kommunfullmäktigemål att minska den ekonomiska utsattheten bland barn. Planeras maj 2015 33. Ta fram en skrivelse till regeringen och bjud in till diskussion om riksnormen för det nationella försörjningsstödet Stadskontoret i dialog med bl a stadsområdesförvaltningarna och lärosäten Ta fram en skrivelse till regeringen med syfte att bjuda in till en diskussion om riksnormen för det nationella försörjningsstödet. Planeras maj eller augusti 2015 35. Utred förbättrade möjligheter för barn och unga i Malmö att röra sig i hela staden Stadskontoret i dialog med bl.a. grundskoleförvaltningen, fritidsförvaltningen, gatukontoret, RegionSkåne och civilsamhället Undersök möjligheterna till ökad rörlighet bland pojkar och flickor samt gör en hälsokonsekvensbeskrivning av olika handlingsalternativ. Beakta de eventuella målkonflikter som finns gällande ökat cyklande och kollektivtrafik. Kommunstyrelsen 2015-01-14 Ärendenummer: STK-2014-1001 38. Kartlägg utvecklingsmöjligheter för FINSAM och ta fram former för överenskommelser med berörda aktörer för att fler ska komma i arbete Stadskontoret i dialog med bl a aktörerna inom FINSAM och arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, näringslivet och civilsamhället. Stadskontoret i samverkan med berörda aktörer Utredningsuppdrag 1: Gör en kartläggning av FINSAM:s utvecklingsmöjligheter, som kan lägga grunden för fortsatt utvecklingsarbete. Planeras maj 2015 39. Utarbeta en modell för lokala forum med samverkande aktörer för att fler ska komma i arbete Stadskontoret i dialog med bl a arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen, statliga myndigheter, FINSAM, näringslivet och civilsamhället. Utarbeta en modell för lokala forum. Utredningsuppdrag 2: Utred hur formerna för överenskommelser med berörda aktörer kan utvecklas med fokus på att få fler i arbete och att öka delaktigheten i samhället. 55 Avvaktar utredning gällande centraliserat kontaktcenter vars utfall kan få betydelse för det vidare arbetet kring lokala forum. Bilaga 3 Nr Ansvarig Beskrivning Status 43. Gör en forskarstödd fördjupning gällande det obetalda omsorgsarbetet i Malmö och föreslå åtgärder Stadskontoret i dialog med bl a lärosäten och civilsamhället Gör en forskarstödd fördjupning gällande det obetalda omsorgsarbetet med förslag på åtgärder. Beakta särskilt det intersektionella perspektivet samt påverkan på Malmöbornas inkomstnivåer. Planeras september 2015 44. Utveckla kommunala anställningsformer för att människor ska gå från försörjningsstöd till arbete och gör en hälso- och samhällsekonomisk analys av åtgärden Stadskontoret i dialog med arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen, Arbetsförmedlingen och lärosäten Utveckla kommunala anställningsformer och gör en hälso- och samhällsekonomisk analys av åtgärden. Planeras maj 2015 45. Skapa forum för förstärkt, gemensamt arbete med näringslivet för social hållbarhet Stadskontoret i samarbete med berörda aktörer Med utgångspunkt i stadens näringslivspolitiska strategi och kommissionens slutrapport skapa ett forum där ett förstärkt, gemensamt arbete för social hållbarhet kan initieras. Kommunstyrelsen 2015-01-14 Ärendenummer: STK-2014-1000 46. Integrera modeller för rekrytering av unga medarbetare i kommunens rekryteringsprocesser Stadskontoret i samarbete med berörda aktörer Integrera modeller för rekrytering av unga med syftet att de i förlängningen integreras i kommunens rekryteringsprocesser. Ett sådant arbete kan med fördel integreras i den kommunövergripande kompetens- och personalförsörjningsstrategi som föreslås i separat utredningsdirektiv (åtgärd 12). Kommunstyrelsen 2014-11-20 Ärendenummer: STK-2014-1120-4 49. Utred möjligheten för uppdragsbaserat bostadsbyggande Stadskontoret i dialog med bl.a. Malmö stads övriga nämnder och bolag, näringslivet och civilsamhället Utred möjligheten för uppdragsbaserat bostadsbyggande. Förstärk och förtydliga samarbete mellan såväl kommunala nämnder, förvaltningar och bolag, som mellan kommunala aktörer och den privata byggbranschen för att gemensamt hitta innovativa lösningar för att i synnerhet komma till rätta med hemlösheten i Malmö, enligt åtgärd 47. Under våren 2015 63. Se över befintliga samarbetsstrukturer för barns hälsa Stadskontoret i dialog med förskoleförvaltningen, grundskoleförvaltningen, arbetsmarknads-, gymnasieoch vuxenutbildningsförvaltningen, sociala resursförvaltningen, stadsområdesförvaltningarna, Region Skåne, civilsamhället Utred förslaget för om att se över befintliga samarbetsstrukturer för barns hälsa, inklusive vilka system som kan användas gemensamt, vilka indikatorer som är viktiga att följa upp och vilka analyser som måste göras. Utifrån resultatet av en sådan utredning kan det gemensamma arbetet för barns hälsa stärkas. Planeras april 2015 56 Nr Ansvarig Beskrivning Status 64. Prioritera förebyggande arbete mot våld, omsorgssvikt och sexuella övergrepp mot barn i översynen av befintliga samarbetsstrukturer för barns hälsa Stadskontoret i dialog lärosäten med förskoleförvaltningen, grundskoleförvaltningen, arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen, sociala resursförvaltningen, stadsområdesförvaltningarna, Region Skåne, civilsamhället Förslaget beaktas inom ramen för översynen av befintliga samarbetsstrukturer för barns hälsa i föregående åtgärd (63). Planeras april 2015 67. Skapa former för kvalificerat analysarbete av den epidemiologiska bevakningen i Malmö Stadskontoret i dialog med bl a Region Skåne och lärosäten Skapa former för ett kvalificerat analysarbete av den epidemiologiska bevakningen av Malmö. Kommunstyrelsen 2015-01-14 Ärendenummer: STK-2014-1210 69. Utred möjligheterna att etablera en återkommande internationell konferens med fokus på social hållbarhet Stadskontoret i dialog med bl a näringslivet och civilsamhället Ta fram ett förslag på lämplig genomförandeorganisation, programinriktning, samarbetspartner, ekonomi med mera för en återkommande och internationell konferens på temat social hållbarhet. Konferensen ska bygga på en fortsatt kunskapsutveckling och ett erfarenhetsutbyte rörande social hållbarhet, hälsa och välfärd. Konferensen ska i så stor utsträckning som möjligt bygga på Malmökommissionens arbete, både i termer av kunskapsinnehåll och av bred involvering av andra aktörer. Kommunstyrelsen 2015-01-14 Ärendenummer: STK-2014-1033 Folkhälsopolicy Stadskontoret Översyn och eventuell revidering av Malmö stads folkhälsopolicy. Kommunstyrelsen 2015-01-14 Ärendenummer: 2014-1204 Rapport om diskrimineringens betydelse för hälsan Stadskontoret Ta fram en rapport som beskriver vad forskningen säger om diskrimineringens betydelse för hälsan samt ger förslag på hur Malmö kan utveckla arbetet mot diskriminering för att minska ojämlikhet i hälsa. Kommunstyrelsen 2014-05-27 Ärendenummer: 2014-435 Grundskolenämnden Nr Ansvarig Beskrivning Status 15. Utred hur erfarenheterna från Bunkeflomodellen kan integreras i Malmös grundskolor samt hur samarbetet med idrottsföreningar kan stärkas för gymnasiet Grundskolenämnden och arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Utredningsuppdrag1: Utred hur erfarenheterna från Bunkefloprojektet systematiskt kan integreras i skolornas arbete för ökad måluppfyllelse, både inom ämnet idrott och hälsa med utgångspunkt ifrån att rörelse och hälsofrämjande aktiviteter kan ingå även inom ramen för övriga ämnen och i organiserade aktiviteter under och efter skoldagen. Utredningsuppdrag 2: Utred möjligheten att stärka samarbetet mellan gymnasieskolorna och lokala idrottsföreningar i syfte att erbjuda eleverna möjlighet till idrotts- och hälsoaktiviteter efter skoldagens slut. Under våren 2015 57 Bilaga 3 Nr Ansvarig Beskrivning Status 22. Utred möjligheter till mindre barngrupper i fritidshemmen Grundskolenämnden i dialog med bl.a. stadskontoret Utred barngruppernas storlek på fritidshemmen utifrån rekommendationerna i kommissionens slutrapport och underlagsrapporter. Planeras mars 2015 27. Gör en uppföljning av alla nyanlända elever Grundskolenämnden i samverkan med civilsamhället och lärosäten Gör en uppföljning av alla nyanlända elever. Planeras mars 2015 30. Utred hur negativa segregerande effekter i skolan kan brytas och ge förslag på hur vi kan få socioekonomiskt blandade klasser Grundskolenämnden i dialog med bl.a. skolnämndernas lokalförsörjningsgrupp Utred hur man kan bryta de negativa segregerande effekterna i skolan och ta fram konkreta förslag på hur vi får socioekonomiskt blandade klasser. Grundskolenämnden 2015-01-28 Ärendenummer: GRF-2015-163 Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Uppdrag Ansvarig Beskrivning Status 26. Utred behov av utbyggnad och personalförstärkning vid den kommunala elevhälsan och ge förslag på insatser Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden i dialog med bl.a. stadsområdesförvaltningarna, Region Skåne och civilsamhället Det är otydligt vad ”en kraftfull satsning på utbyggnad och personalförstärkning” innebär. Utifrån det är en fördjupad utredning inom detta område nödvändig. En sådan utredning bör ge förslag på fortsatt arbete genom att tydliggöra vilka behov av förstärkning som finns samt vilka insatser som utifrån det kan ha störst förväntad effekt. Under våren 2015 Förskolenämnden Uppdrag Ansvarig Beskrivning Status 62. Ta fram fortbildningspaket med inriktning på sociala bestämningsfaktorer för personal inom mödraoch barnhälsovård Förskolenämnden, grundskolenämnden och gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden samt Region Skåne Ta fram ett fortbildningspaket med inriktning på hälsans sociala bestämningsfaktorer för personal verksam inom mödra- och barnhälsovården samt inom den kommunala elevhälsan. Planeras mars 2015 65. Utred möjligheter för etablering av fler familjecentraler Förskolenämnden i samverkan med stadsområdesförvaltningarna och Region Skåne Utred möjligheterna för etablering av nya familjecentraler. Planeras hösten 2015 58 Stadsbyggnadsnämnden Uppdrag Ansvarig Beskrivning Status 48. Utred möjligheten att öka tillgången på bostäder som alla barnfamiljer har råd med och som uppfyller kvalitets- och miljökrav Stadsbyggnadsnämnden i dialog med bl.a. kommunens organisation för bostadsförsörjning, MKB, miljöförvaltningen och näringslivet Utred möjligheten att öka tillgången på bostäder som alla barnfamiljer har råd att bo i och som uppfyller kvalitets- och miljömässiga krav. Åtgärden bör ske inom ramen för den befintliga handlingsplanen för bostadsförsörjning. Ett av målen där är att ”Alla Malmöbor ska kunna erbjudas en bostad som motsvarar deras behov och efterfrågan genom en god tillgång till ett varierat utbud av bostäder. Boplats Syd ska underlätta förmedlingen av hyresbostäder till de sökande”. Antidiskrimineringsperspektivet i det befintliga programmet bör förstärkas. Stadsbyggnadsnämnden 2015-03-19 Uppdraget har avrapporterats i Lägesrapport för bostadsförsörjning. Arbetet med utredningen är igångsatt och kommer att färdigställas under 2015. 51. Utred hur sociala konsekvensbedömningar kan implementeras inför fysiska investeringar Stadsbyggnadsnämnden i dialog med berörda nämnder och näringslivet Utred hur sociala konsekvensbedömningar kan implementeras inför fysiska investeringar. Stadsbyggnadsnämnden 2015-01-22 Ärendenummer: SBN-2014-1570 55. Gör en social konsekvensbedömning av projektet Amiralsstaden och fortsätt satsningen på Bygga om-dialogen i miljonprogramsområden Stadsbyggnadsnämnden i dialog med bl.a. berörda förvaltningar och näringslivet Gör en social konsekvensbedömning av projektet Amiralsstaden utöver ekonomiska och miljömässiga bedömningar. Tydliggör i denna vilken typ av arbetstillfällen som förväntas skapas och i vilken omfattning med beaktande av ett jämställdhetsperspektiv. Kommentar: Ombyggnad av Amiralsgatan har utretts och en social konsekvensbedömning kan bli aktuell i nästa etapp. 59 Det här är en sammanfattning av uppföljningen av ”Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö” som genomfördes hösten 2014. Här beskrivs också det pågående arbetet och utvecklingsområden som förvaltningar och bolag arbetar med. Arbetet och uppföljningen bygger på Malmökommissionens slutrapport och åtgärdsförslag för ett socialt hållbart Malmö. Läs mer på www.malmo.se/socialhallbarhet. Mamö stad Stadskontoret 205 80 Malmö www.malmo.se/socialhallbarhet
© Copyright 2024