Folkhälso- och jämställdhetsberedningen
Malmö stad 1 (1) Folkhälso- och jämställdhetsberedningen Beredningsbrev Datum 2015-04-14 Adress August Palms Plats 1 Till Kommunstyrelsen Diarienummer STK-2015-350 Uppföljning av det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö ST K- 2015- 350 Folkhälso- och jämstäldhetsberedningen har vid sammanträde den 14 april 2015 beslutat efter överläggning i enlighet med ordförandens justerade förslag att förorda att kommunstyrelsen beslutar att godkänna föreliggande uppföljning av Det fortsatt arbetet för ett socialt hållbart Malmö samt, sända den till samtliga förvaltningar och bolag att beakta i det fortsatta arbetet, samt att Malmö ska söka en aktiv dialog med den av regeringen nyligen beslutade kommissionen för jämlik hälsa gällande erfarenheter, utvecklingsmöjligheter och de begränsningar som ettårsbudgetar och ekonomiska regelverk kan utgöra i relation till behovet av långsiktigt investeringsarbete Ordförande Martina Skrak Sekreterare Gunnar Bergström Malmö stad 1 (5) Stadskontoret Datum Tjänsteskrivelse 2015-03-31 Vår referens Eva Renhammar Utvecklingssekreterare [email protected] Uppföljning av det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö STK-2015-350 Sammanfattning Stadskontoret har enligt beslut i kommunstyrelsen (STK-2013.145) följt upp Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö. Den samlade bilden är att de två övergripande rekommendationerna kring socialt investeringsperspektiv och demokratiserad styrning och kunskapsallianser, med några få undantag, landat i organisationen. Vad gäller de uppdrag som betecknas som utvecklingsområden och pågående arbete kan konstateras att hälften av förvaltningarna och bolagen har angett grönt i matriserna vilket indikerar att pågående arbeten och utvecklingsområden fortlöper eller har påbörjats med goda resultat. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna föreliggande uppföljning av Det fortsatt arbetet för ett socialt hållbart Malmö samt, sända den till samtliga förvaltningar och bolag att beakta i det fortsatta arbetet, att uppdra åt stadskontoret att fortsatt leda kommunens utvecklingsarbete för ett socialt hållbart Malmö i enlighet med vad som framgår av föreliggande ärende, samt att uppdra åt stadskontoret att återkomma till kommunstyrelsen med förslag på skrivning till den av regeringen nyligen beslutade kommissionen för jämlik hälsa gällande de begränsningar som ettårsbudgetar utgör i ett konkret och långsiktigt investeringsarbete. Beslutsunderlag G-Uppföljning av det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö Rapport - Uppföljning av Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö, 150326 Bilaga 1 Enskilda förvaltningar Bilaga 3 Utredningsuppdrag Bilaga 2 Samtliga förvaltningar och bolag Beslutsplanering SIGNERAD 2015-03-31 Folkhälso- och jämställdhetsberedningen 2015-04-14 KS Arbetsutskott 2015-04-20 Kommunstyrelsen 2015-04-29 2 (5) Ärendet I mars 2014 (STK-2013-145) beslutade kommunstyrelsen om inriktningen av det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö, med utgångspunkt i det arbete som Kommission för ett socialt hållbart Malmö bedrivit. I beslutet ingick 34 nya utredningsuppdrag och en rad utvecklingsområden och pågående arbeten. Kommunstyrelsen beslutade också om att ställa sig bakom kommissionens två övergripande rekommendationer, vilka ska vara vägledande för samtliga nämnder och bolag; - Etablera en social investeringspolitik som kan utjämna skillnaderna i levnadsvillkor och göra samhällssystemen mer jämlika - Förändra processerna genom att skapa kunskapsallianser och demokratiserad styrning. Kommunstyrelsen beslutade även om att stadskontoret skulle leda kommunens fortsatta utvecklingsarbete för ett socialt hållbart Malmö samt att årligen återkomma till kommunstyrelsen med en rapport om hur det fortsatta utvecklingsarbetet fortskrider. För dessa uppdrag har ett avdelningsöverskridande, koordinerande team tillsatts på stadskontoret. Stadskontoret har mot bakgrund av detta gjort en uppföljning av såväl processen som av enskilda utvecklingsområden och pågående arbeten. De samtal som har förts med förvaltningar och bolag visar att kommissionens slutsatser i stora delar av organisationen har landat, uppmärksammats, påverkat tankesätt, påverkat arbetsmetoder och vilka man arbetar med osv. Man kan grovt dela upp det som följer: De som menar att det gett ytterligare skjuts i det arbete som redan bedrivs. De som uttrycker att det har bidragit till att starta en rad nya processer. De som knappast alls resonerat kring arbetets betydelse för den egna verksamheten. Det är samtidigt tydligt att Malmö stad i står i början på ett ganska långt arbete för att kunna integrera social hållbarhet, då i meningen av att utveckla ett socialt investeringsperspektiv och bygga kunskapsallianser med demokratiserad styrning. Detta är ett arbete som behöver bygga på ett kontinuerligt lärande och sträcka sig över många år. Ett nytt styr- och ledningssystem för Malmö stad har införts med syfte att bland annat skapa förbättrad systematik och uppföljning, ett gemensamt förhållningssätt och att medvetandegöra styrningen i staden. I systemet ska roller och ansvar tydliggöras samt hur information kan utbytas mellan olika nivåer i organisationen. Uppföljningen av det arbete som sker kring ett socialt hållbart Malmö ska i möjligaste mån göras inom ramen för detta ordinarie styr- och ledningssystem. Det säkerställer att resultaten ligger till grund för planering och prioritering av insatser och investeringar. Samtal med förvaltningar och bolag Socialt investeringsperspektiv När det gäller ett socialt investeringsperspektiv lyfts problematiken med ettårs budgetar och flera lyfter behovet av ett resonemang som handlar om ett långsiktigt socialt investeringstänkande med utgångspunkt från kommunens samlade budget. Man menar också att kommissionens rekommendationer delvis krockar med system som byggts upp i en tid med andra prioriteringar och synsätt. Inom ramen för detta område efterlyses också bättre analysverktyg för att kunna mäta utfall och effekter av investeringar. 3 (5) Många har nämnt att de sociala investeringsfonderna haft en stor pedagogisk betydelse för att sätta sociala investeringar på agendan samt ett sätt att finansiera insatser. Samtidigt pekar ett antal intervjuade på att investeringsfonderna är ganska små (50+50 mkr), medan hela Malmö stads budget är stor (20 000 mkr.) Därför efterlyses en analys av hela Malmö stads budget utifrån ett socialt investeringsperspektiv. Detta pekar på betydelsen av det arbete som drivs på stadskontoret kring investeringsstyrning. Demokratiserad styrning och kunskapsallinser Med utgångspunkt från rekommendationen om kunskapsallianser och demokratiserad styrning lyfts frågan om hur Malmö stad samverkar med andra; med föreningar, med näringsliv, med invånare I Malmö. Den hittillsvarande samverkan har ofta följt mönstret att Malmö stad har frågat, fått in svar och sedan har organisationen själv beslutat utifrån en egen tolkning och egna prioriteringar. Därför reses också frågan om bättre dialogverktyg, verktyg som visar på hur frågan om makt och kontroll hanteras i förhållande till stadens samarbetspartners och invånare. Hur ska staden och dess samverkanspartners bli mer jämbördiga? Hur kan Malmö stad stärka sina samarbetspartners för att bättre få fram den kunskap som behövs för att både förstå och kunna lösa komplexa utmaningar? Det finns ambitioner om att utveckla en verkligt lärande organisation som förmår att lära medan man gör och lära tillsammans med andra i en reflekterande praktik. Utvecklingsområden och pågående arbete En del av uppföljningen avser pågående arbeten och utvecklingsområden. Förvaltningar och bolag har fått göra en bedömning av status för dessa, och den övergripande bilden är att pågående arbeten och utvecklingsområden fortlöper eller har påbörjats med goda resultat. Syftet har varit att få en bild av hur långt arbetet kommit samt att synliggöra eventuella hinder och möjligheter inom ramen för arbetet. Förskoleförvaltningen ansvarar för tio pågående arbeten och ett utvecklingsområde, grundskoleförvaltningen ansvarar för 14 pågående arbeten och ett utvecklingsområde, arbetsmarknads-, gymnasie-, och vuxenutbildningsförvaltningen ansvarar för åtta pågående arbeten, stadskontoret ansvarar för elva pågående arbeten och åtta utvecklingsområden och stadsbyggnadskontoret ansvarar för fem pågående arbeten och två utvecklingsområden. Därutöver finns det ett utvecklingsområde och två pågående arbeten som samtliga förvaltningar och bolag har att beakta. I de fall förvaltningar och bolag har gjort bedömningen att det finns vissa hinder/fördröjningar för arbetet och/eller att arbetet avstannat eller inte påbörjats, så nämns bland annat brist på struktur och praktiskt stöd som anledningar. Det handlar också om brist på personal, omorganisering i förvaltningarna, omfördelning av arbetsuppgifter samt att andra uppdrag har prioriterats. Förvaltningar och bolag lyfter några utmaningar för arbetet framåt. Det handlar bland annat om att fortsätta att bedriva de verksamheter som startats upp inom ramen för områdesprogrammen även efter 2015. Barnperspektivet är högt prioriterat i flera förvaltningar och bolag, men utmaningar framåt är att ge förutsättningar för ett effektivt uppföljningsarbete för barn och unga samt att förstärka arbetet genom att gå från ett barnperspektiv där barn och unga är i fokus, till att i större utsträckning bli bättre på att skapa en miljö där barn och unga får möjlighet att säga sin mening och få den 4 (5) respekterad. Utredningsuppdrag Kommunstyrelsen beslutade om 32 särskilda utredningsuppdrag inom ramen för Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö (se bilaga 3). Dessa uppdrag har fördelats mellan förvaltningarna enligt följande: Förskoleförvaltningen två, grundskoleförvaltningen fyra, gymnasie-, vuxenutbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen ett, stadsbyggnadskontoret fyra och stadskontoret 21. Av samtliga utredningsuppdrag har 12 utredningar behandlats och varit föremål för politisk behandling. Det centrala stödet Det finns ett fortsatt behov av kunskapsspridning och kunskapsinhämtning på olika nivåer i Malmö. Det koordinerande teamet på stadskontoret har under året varit inbjudet till flera olika sammankomster inom Malmö. Syftena har varit olika men har i stor utsträckning handlat om att till exempel förvaltningar önskat få mer kunskap om kommissionen och arbetet som följer därefter för att kunna knyta det till den egna verksamheten. Värdefulla diskussioner har förts och ny kunskap har genererats i dessa sammanhang som involverat såväl förvaltningar som till exempel aktörer från civilsamhället i Malmö. Arbetet har under året gått in i en ny fas som handlar om integrering och det arbete som följer efter alla utredningsuppdag. Framöver finns det därför ett behov av att finna former för kunskapsspridning och kunskapsinhämtning som stödjer denna fas. Det finns dels ett behov av att Malmö stad möter andra samhällsaktörer i Malmö, dels ett behov av att olika nivåer med olika intressen och kunskaper inom Malmö stad möts. Ett vidare arbete med kunskapsseminarier kan med fördel inleda ett sådant arbete. Det har under året funnits ett stort externt intresse utifrån för att få information om och möjlighet att diskutera kommissionens arbete och arbetet som följt därefter. Genom dessa externa samtal sprids således Malmös arbete i resten av landet och i andra delar av världen, samtidigt som de genererar ny kunskap att bära hem i det egna arbetet. Arbetet för ett socialt hållbart Malmö ska ses som verksamhetsutveckling och något som i möjligaste mån bedrivs inom ramen för ordinarie verksamhet. Detta för att arbetet ska bli hållbart och integreras i ordinarie styrprocesser. Men arbetet kommer att utvecklas under lång tid framöver och kan fortfarande sägas vara i uppstart. Det kan i denna fas därför finnas anledning till att stimulera arbetet med extra medel under en begränsad tid. Det finns olika möjliga finansieringskällor för utvecklings- och stimulansmedel. Det uttrycks behov av ett centralt stöd som i större utsträckning kan stimulera till nya samverkansformer och allianser. Stadskontoret, menar man, har det helhetsperspektiv som förutsätts för detta uppdrag. Här har stadskontoret en viktig uppgift i att tydliggöra hur kopplingen ska se ut mellan processgrupperna som formats kring kommunfullmäktigemålen och det koordinerande teamet. Det finns annars risk för två parallella spår och det är viktigt att beakta inte minst med tanke på den fortsatta uppföljningen som nu förväntas gå genom ordinarie styrsystem. 5 (5) Utifrån uppföljningen och de insamlade underlagen ser stadskontoret vidare behov av olika former av utvecklingsstöd för det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö. En del av de rekommendationer som lyfts nedan uppmärksammas också i några av de utredningsuppdrag som stadskontoret ansvarar för. Fortsatt centralt stöd ges av stadskontoret bland annat genom att med utgångspunkt ifrån föreliggande uppföljning och nedanstående rekommendationer initiera en dialog med representanter från förvaltningar och bolag i syfte att utveckla en struktur för hur det fortsatta arbetet kring social hållbarhet kan bedrivas och utvecklas. Vidare har stadskontoret enligt beslut i kommunstyrelsen (STK-2013-145) uppdrag att årligen återkomma till kommunstyrelsen med en rapport om hur det fortsatta utvecklingsarbetet fortskrider. Rekommendationer i syfte att stödja arbetet med att uppnå kommunfullmäktiges mål gällande social hållbarhet: - erbjuda olika former av kunskapsseminarier som kan bidra till en djupare förståelse, större engagemang av fler personer och bättre implementering av olika dimensioner gällande social hållbarhet såsom socialt investeringsperspektiv, demokratiserad styrning och kunskapsallianser. - initiera ett arbete med syfte att genomföra kollegiala granskningar i Malmö stads förvaltningar och bolag samt utveckla former för forsknings-, och kunskapscirklar1 - arbetet som pågår kring utveckling av analysverktyg, socioekonomiska beräkningar, hållbarhetsintegrering och investeringsstyrning mm blir allt viktigare att både synliggöra och slutföra samt omsätta i praktiken. - tillse att det finns stöd för att genomföra ansökningar av externa medel - tillskriva regeringens kommande kommission för jämlik hälsa gällande de begränsningar som ettårsbudgetar utgör i ett konkret och långsiktigt socialt investeringsarbete. Ansvariga Birgitta Vilén-Johansso Avdelningschef Jan-Inge Ahlfridh Stadsdirektör ”Utreda förutsättningarna för att stärka samarbetet med universitet och högskola kring metodutveckling” samt ”Gör en översyn av befintliga forsknings- och utvecklingsstrukturer och samverkansformer med högskola och universitet med förslag på arbetsmodeller”. 1 Uppföljning av Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö Stadskontoret Datum: 2015-03-26 Ansvarig: Eva Renhammar Förvaltning: Stadskontoret Enhet: Välfärdsavdelningen Innehållsförteckning Uppföljning av Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö ....... 1 Sammanfattning ....................................................................................... 4 Bakgrund .................................................................................................. 5 Uppföljningsstruktur ................................................................................ 6 Tillvägagångssätt och metod .................................................................. 6 Avgränsningar ........................................................................................ 8 Resultat ..................................................................................................... 9 Processbeskrivning ................................................................................ 9 Ett koordinerande team....................................................................... 9 Styrgrupp för social hållbarhet ............................................................ 9 Utredningsuppdrag/utredningsledare .................................................. 9 Mötes- och dialogformer med andra (internt och externt) .................. 11 Kommunikation ................................................................................. 11 Processen i förvaltningar och bolag ...................................................... 13 Röster från olika förvaltningar och bolag ........................................... 14 Utmaningar som lyfts i samtalen ....................................................... 20 Slutsatser och rekommendationer ........................................................ 23 Uppföljning - pågående arbeten och utvecklingsområden ..................... 27 Matriser ............................................................................................ 27 Uppföljning – utredningsuppdrag .......................................................... 29 Relaterade uppdrag och aktiviteter ....................................................... 30 Hållbarhetsintegrering i Malmö stad...................................................... 30 Processutvärdering ............................................................................... 30 Områdesprogrammen........................................................................... 30 Malmömodellen .................................................................................... 31 Levande Malmö .................................................................................... 31 Omvärldsstrategin ................................................................................ 31 Arena för hållbar utveckling .................................................................. 32 2 │ Stadskontoret │ Uppföljning av Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö Mötesplats Social Innovation ................................................................ 32 Institutet för hållbar stadsutveckling ...................................................... 32 Unesco LUCS ....................................................................................... 33 Mötesplats social hållbarhet.................................................................. 33 Regional utvecklingsstrategi och Ett socialt hållbart Skåne ................... 33 Nationell kommission ............................................................................ 34 Omvärldsbevakning ............................................................................... 35 Göteborgs stad ..................................................................................... 35 Västra Götalandsregionens arbete ....................................................... 35 Östgötakommissionen .......................................................................... 35 3 │ Stadskontoret │ Uppföljning av Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö Sammanfattning Uppföljningen omfattar dels själva processen i stort gällande Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö enligt kommunstyrelsens beslut i mars 2014 och dels det som betecknas som pågående arbeten och utvecklingsområden som förvaltningar och bolag specifikt har att arbeta med. Den samlade bilden är att de två övergripande rekommendationerna kring socialt investeringsperspektiv och demokratiserad styrning och kunskapsallianser, med några få undantag, har landat i hela organisationen. Bland många verksamheter märks en förskjutning från att tidigare ha byggt ”bostäder”, ”torg”, ”skolor” eller ”stad” till att nu bygga ett samhälle. Detta är en viktig perspektivförskjutning i den kommunala verksamheten som uppföljningsarbetet identifierat. Det finns dock variationer i insikt och engagemang. En rad förvaltningar understryker att kommissionens rekommendationer givit ytterligare skjuts till ett arbete de redan bedriver och som de anser ligger nära sin kärnverksamhet. Andra menar att de startat en rad processer som tidigare varit mer osynliga och lägre prioriterade. Ytterligare några få, främst bland de kommunala bolagen, säger att de fram till nu knappast alls resonerat kring social hållbarhet som ett inslag i sin verksamhet. Vad gäller de uppdrag som betecknas som utvecklingsområden och pågående arbete kan konstateras att mer än hälften av förvaltningarna och bolagen har angett grönt i matriserna vilket indikerar att pågående arbeten och utvecklingsområden fortlöper eller har påbörjats med goda resultat. Utmaningar som nämns för det fortsatta arbetet är bland annat att kunna omsätta kommunens arbete kring modeller för samhälls- och hälsoekonomiska beräkningar i praktiska rekommendationer. Det råder vidare en enighet om behovet av att nya samverkansformer till exempel i form av kunskaps- och forskningscirklar behöver utvecklas. Vidare uttrycks behov av att se helheten i Malmö stad. Det ges uttryck för att social hållbarhet behöver ”en kappa” och ett gemensamt mål, en vision som visar vart vi ska. 4 │ Stadskontoret │ Uppföljning av Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö Bakgrund I mars 2014 (STK-2013-145) beslutade kommunstyrelsen om inriktningen av det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö, med utgångspunkt i det arbete som Kommission för ett socialt hållbart Malmö bedrivit. I beslutet ingick 32 nya utredningsuppdrag och en rad utvecklingsområden och pågående arbeten. Kommunstyrelsen beslutade också om att ställa sig bakom kommissionens två övergripande rekommendationer, vilka ska vara vägledande för samtliga nämnder och bolag; Etablera en social investeringspolitik som kan utjämna skillnaderna i levnadsvillkor och göra samhällssystemen mer jämlika Förändra processerna genom att skapa kunskapsallianser och demokratiserad styrning. Det fortsatta arbetet har således delats in i tre kategorier, med de två övergripande rekommendationerna som vägledande; 1. Utredningsuppdrag Utredningsuppdragen innebär nya uppdrag som tilldelats stadskontoret eller anmodats andra nämnder och bolag. Varje utredningsuppdrag har följts av ett direktiv från kommunstyrelsen som bl.a. tydliggör att varje åtgärdsförslag ska redovisa förslag till åtgärder, tidplan samt kostnadsberäkning och finansieringsförslag1. 2. Utvecklingsområde Utvecklingsområdena innebär att ett redan existerade arbetsområde inom den kommunala verksamheten bör utvecklas/intensifieras med utgångspunkt i stadskontorets bedömning och förslag i ärende STK2013-145. 3. Pågående arbete Ett pågående arbete innebär att insatsen redan är beslutad om inom kommunen, att den arbetas efter och att den går i linje med Malmökommissionens åtgärdsförslag. Kommunstyrelsen beslutade även om att stadskontoret skulle leda kommunens fortsatta utvecklingsarbete för ett socialt hållbart Malmö samt att årligen återkomma till kommunstyrelsen med en rapport om hur det fortsatta utvecklingsarbetet fortskrider. För dessa uppdrag har ett koordinerande team tillsatts på stadskontoret. Föreliggande rapport utgör stadskontorets uppföljning av utvecklingsarbetet för ett socialt hållbart Malmö under 2014. 1 Kommunstyrelsen beslutade om utredningsdirektiven i april 2014 5 │ Stadskontoret │ Uppföljning av Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö Uppföljningsstruktur I kommunstyrelsens beslut om det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö (STK-2013-145) framgår det att stadskontoret har i uppdrag att årligen återkomma till kommunstyrelsen med en rapport om hur det fortsatta utvecklingsarbetet fortskrider. Utifrån de diskussioner som förts med andra berörda aktörer för att konkretisera formerna för uppföljningsarbetet har det blivit tydligt att såväl process som utredningsuppdrag, utvecklingsområden och pågående arbete är relevanta att följa upp. Såväl ”hur:et” som ”vad:et” är således viktiga att synliggöra i en uppföljning. Det pågår också en rad andra uppdrag i Malmö stad som på olika sätt knyter an till det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö, och som därför är viktiga att synliggöra. Stadskontoret har mot bakgrund av detta gjort såväl en processbeskrivning som en beskrivning av enskilda utvecklingsområden och pågående arbete. I metodavsnittet nedan görs en utförligare beskrivning av tillvägagångssättet. Tillvägagångssätt och metod Uppföljningen omfattar två delar: 1) Processbeskrivning I processbeskrivningen tydliggörs snarare hur arbetet fortskrider än vad (kopplat till konkreta åtgärder) som görs, och fokus läggs på beskrivning av arbetssätt och metoder. Detta innebär en övergripande beskrivning av den process som följt efter kommissionen, och avser bland annat stadskontorets samordningsroll och de övergripande aktiviteter som genomförts. Särskilt fokus i denna del har lagts vid de två övergripande rekommendationerna, och hur (om) de har genomsyrat arbetet. Processbeskrivningen presenteras i ett senare kapitel i denna rapport och omfattas av följande två delar; 1. Det koordinerande teamets uppdrag (central koordinering av arbetet) 2. Processen i förvaltningar och bolag Som underlag för uppföljningen av processen i förvaltningar och bolag har samtal använts som metod. Samtalen har skett med representanter från förvaltningar och helägda bolag. Utgångspunkten för samtalet har varit följande frågeställningar: Två övergripande rekommendationer 6 │ Stadskontoret │ Uppföljning av Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö Socialt investeringsperspektiv – har ni kunnat ta till er tankarna kring det sociala investeringsperspektivet? Har det funnits verktyg tillgängliga för att arbeta utifrån ett sådant perspektiv? Demokratiserad styrning – har ni inlett ett arbete med att stärka/förändra samverkan för att gynna den sociala hållbarheten? Upplever ni att sammansättningen har ändrats i olika samverkansformer (i förvaltningens/bolagets arbete och i Malmö i stort) Finns det befintliga forum för samarbete som man nyttjat? Eller har ni hittat nya samarbetsformer? Pågående uppdrag/Utvecklingsområden Hur har arbetet med dessa utvecklats? Hinder? Processen Kan ni se förändrade arbetssätt/tankesätt? Hur upplevs ”rörelsen” framåt? Respektive samtal har pågått under cirka en timme och har genererat mycket värdefull information från respektive förvaltning/bolag. Det är dock inte möjligt att i resultatavsnittet beskriva all denna information varför ett urval har gjorts. Kunskap som inhämtats kommer dock att förvaltas i det vidare arbetet genom olika former av samverkan. 2) Utredningsuppdrag, utvecklingsområden, pågående arbete Uppföljningen av utvecklingsområden och pågående arbeten har skett i matrisform för att tydliggöra hur arbetet kring varje enskild del fortskrider. Förvaltningar och bolag har fått bedöma arbetet inom respektive del genom att likt trafikljus få sätta rött, gult eller grönt beroende på hur långt arbetet kommit. En diskussion kring matrisen har sedan kunnat föras vid intervjun. Uppföljningen av enskilda utvecklingsområden och pågående arbeten presenteras i matrisform, se bilaga 1 och 2. Utredningsuppdragen följs upp genom enskilda ärenden till olika nämnder och ibland till kommunstyrelsen som fattar vidare beslut. De ärenden där det räcker med nämndsbeslut ska dock presenteras som informationsärende i Folkhälso- och jämställdhetsberedningen. Vidare ska dessa ärenden sammanställas två gånger per år i ett gemensamt informationsärende till kommunstyrelsen. Dessa utredningar kommer därför inte att diskuteras närmare i föreliggande uppföljning men status framgår av bilaga nr 3. 7 │ Stadskontoret │ Uppföljning av Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö Avgränsningar Ett socialt hållbart Malmö Malmö stad arbetar varje dag för att bidra till en socialt hållbar utveckling. Det sker genom arbete i flera olika förvaltningar och bolag och i flera olika sammanhang. Det arbete som följer efter Kommission för ett socialt hållbart Malmö är en del av detta - det utgör med andra ord inte den totala bilden av stadens arbete för social hållbarhet. Föreliggande rapport avser specifikt processen kring det arbete som beslutats om i ärende STK-2014-145. På grund av att det i flera sammanhang dock är svårt, och kanske inte heller nödvändigt, att göra en tydlig avgränsning så kommer det bredare arbetet för en socialt hållbar utveckling i viss mån ändå att beröras. Hållbarhetsdimensioner Genom denna uppföljning synliggörs främst utvecklingen inom den sociala dimensionen av hållbarhet. Det behövs ett särskilt fokus på den sociala hållbarheten, ett samordnat och strategiskt arbete för att säkerställa att den process som kommissionen varit en del av fortsätter på ett framgångsrikt sätt. Däremot är det viktigt att det strategiska arbetet och uppföljningen kring hållbarhetens samtliga dimensioner också samordnas på central nivå. Uppföljning Det finns flera angreppssätt för att följa upp och mäta huruvida Malmö går mot att bli en mer socialt hållbar stad. Föreliggande rapport är en del i uppföljningsarbetet och avser som tidigare nämnts det som beslutats om i ärende STK-2014-145 gällande process, pågående arbete och utvecklingsområden och utredningar. 8 │ Stadskontoret │ Uppföljning av Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö Resultat I följande kapitel redogörs för resultatet av såväl processuppföljningen som av uppföljningen av pågående arbeten och utvecklingsområden. Processbeskrivning I detta avsnitt presenteras resultatet av processuppföljningen. Det omfattar dels processen utifrån det koordinerande teamet och dels processen utifrån andra nämnder/förvaltningar och bolag. Ett koordinerande team För att koordinera och följa upp det fortsatta arbetet har, som tidigare nämnts, ett team tillsatts på stadskontoret. Teamet ansvarar för att övergripande samordna, leda och följa upp det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö. Detta innefattar de beslut som kommunstyrelsen fattat i ärende STK-2013-145, men inbegriper alltså inte ansvaret för stadens arbete med social hållbarhet i stort. Teamets ansvar innebär i korthet att teamet stödjer utredningsledarna i deras utredningsarbete, verkar för att potentiella synergier mellan olika utredningsuppdrag tas tillvara, förmedlar tidigare erfarenheter, arbetar med övergripande kommunikation och kommunikationskanaler samt med omvärldsbevakning. Teamet ansvarar också för föreliggande uppföljning av det fortsatta arbetet. En viktig förutsättning för att teamet ska kunna fullfölja sitt uppdrag på ett framgångsrikt sätt är att alla nivåer i organisationen arbetar efter den övergripande rekommendationen att förändra processerna genom att skapa kunskapsallianser och demokratiserad styrning. Denna rekommendation har varit vägledande för teamets förhållningssätt och arbete. Styrgrupp för social hållbarhet Stadsdirektören har tillsatt sju tvärsektoriella styr- och ledningsgrupper med representation från kommunens olika verksamheter med uppdrag att utgöra styroch ledningsgrupp för olika områden. En av dessa grupper är styrgruppen för social hållbarhet. Styrgruppen leds av stadsdirektören och därutöver ingår de fem stadsområdesdirektörena, samt direktörerna för miljöförvaltningen, sociala resursförvaltningen, kulturförvaltningen, arbetsmarknads-, gymnasie-, och vuxenutbildningsförvaltningen samt stadskontorets välfärdsdirektör. Styrgruppens uppdrag är att styra och följa upp, förutom arbetet med Socialt hållbart Malmö, även Områdesprogrammen, utvecklingen av försörjningsstödet/satsningen, utvecklingen av hemlösheten, utvecklingen av skolbetygen. Utredningsuppdrag/utredningsledare Utredningsledare har utsetts med ansvar för utredningarna. Det koordinerande teamet har under processens gång valt att lägga stor vikt vid att skapa mötesplatser för och med utredningsledarna. Frukostträffar har arrangerats som ett led i att skapa mötesplatser för utredningsledarna, men också för att fördjupa 9 │ Stadskontoret │ Uppföljning av Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö kunskaperna om olika princip- och sakfrågor. Den 18 juni 2014 hölls ett upptaktsmöte och därefter har ytterligare sex träffar arrangerats. De fokusområden som behandlats har varit behovsstyrda och beslutats om i dialog med utredningsledarna. Bland annat har frågan om de två övergripande rekommendationerna hanterats genom gemensam diskussion och föreläsning av Mikael Stigendal, professor på Malmö högskola och en av huvudredaktörerna för Malmökommissionens slutrapport. Kommunstyrelsens ordförande Katrin Stjernfeldt Jammeh och Martina Skrak, kommunalråd med beredningsansvar för folkhälsa- och jämställdhet, har deltagit på frukostmöte, och talat om de politiska ambitionerna. Vidare har utredningsledarna presenterat sina arbeten för varandra med efterföljande diskussion. Det koordinerande teamet har också enskilt träffat de flesta utredningsledarna för att diskutera uppdragen, förväntningar samt olika kopplingar till andra pågående uppdrag eller insatser. Det har under processen bedömts viktigt att erbjuda dessa möten jämte de bredare frukostträffarna, för att tydligare kunna djupdyka i enskilda uppdrag. Vid flera tillfällen har mindre möten arrangerats för utredningsledare som ansvarar för utredningar med tydliga kopplingar till varandra. Som exempel kan nämnas alla de utredningar som specifikt handlar om att se över kommunens samarbetsformer med andra aktörer (civilsamhället, näringslivet, högskola och universitet, statliga myndigheter etc). Det har funnits ett tydligt behov av kunskaps- och erfarenhetsutbyte utredningsledare emellan, samt en vilja att i så stor utsträckning som möjligt vara samspelta i de förslag till beslut som ska presenteras för kommunstyrelsen. Teamet ansvarar här för att facilitera mötesplatser och forum där sådana behov kan tillgodoses. Vidare har det arrangerats särskilda utbildningsinsatser för att skapa bättre förutsättningar för utredningsledarna. Exempel på sådana insatser är utbildningar inom jämställdhets-, mångfalds och barnperspektiv, processledning, medieträning samt gällande utredarrollen. För att ta reda på vilket fortsatt stöd utredningsledarna behöver under våren 2015 skickades en enkät ut till samtliga, cirka 30 personer, i början av december 2014. Tolv personer svarade på enkäten. I enkäten framkom att man varit nöjd med höstens frukostmöten, framförallt gällande möjligheten att knyta kontakter med varandra över förvaltningsgränserna. På frågan om det saknats något angavs att det saknats en mer sammanhållen struktur kring utredningsuppdragen, fördjupning i viktiga ämnen, fler möte med kommissionärerna och mer utrymme till diskussioner. Tio av de tolv som svarade på enkäten vill se en fortsättning på träffarna under våren. Här anger utredningsledarna skäl som att de vill se mer samordning kring utredningarna av de uppdrag som ligger inom samma område/ämne, få mer kunskap om de övergripande rekommendationerna, föreläsningar och tematisering kring gemensamma beröringspunkter. 10 │ Stadskontoret │ Uppföljning av Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö I enkäten ställdes också frågan om man ser behov av andra former av stöd under våren. Några personer anger att man vill ha en övergripande funktion som ansvarar för helheten för uppdragen, mer samordning och processledning. Mötes- och dialogformer med andra (internt och externt) Flertalet förvaltningar har inte ansvar för några utredningsuppdrag inom ramen för kommunstyrelsebeslutet om Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö. För dessa förvaltningar har det istället blivit centralt att fokusera på de två övergripande rekommendationerna, och på de uppdrag som anmodats samtliga nämnder och bolag. Dessutom har en rad olika förvaltningar valt att aktivt identifiera utredningsuppdrag där de kan bidra utan att själva ansvara för framtagandet av utredningen. Detta arbete har sett olika ut på olika förvaltningar, och det koordinerande teamet har varit behjälpligt i att skapa kontaktytor för detta. Teamet har besökt ett 20-tal interna ledningsgrupper, arbetsgrupper mm. för att informera om och diskutera såväl Malmökommissionens slutrapport som Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö. Det finns också ett mycket stort intresse från andra aktörer att ta del av Mamös utvecklingsarbete vilket genererat ett 15-tal besök och presentationer för såväl kommuner och landsting som i forum arrangerade på den nationella nivån. Därutöver har ett tiotal presentationer gjorts för externa intressenter samt i internationella sammanhang. Inom ramen för det forsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö deltog i november 2014 nio medarbetare från olika förvaltningar i Malmö stad i en tvådagarsutbildning kring sociala investeringar som arrangerades av Sveriges kommuner och landsting. Målet med utbildningen var att deltagarna tillsammans ska arbeta för att utveckla arbetssätt med socialt investeringsperspektiv. Under utbildningen diskuterades hur den egna organisationens arbete kring sociala investeringar kan utvecklas. Gruppen utgör en resurs för arbetet med ett socialt investeringsperspektiv. Kommunikation Kommunikationen är ett viktigt medel och stöd i arbetet för måluppfyllelse. För att synliggöra och kommunicera arbetet togs en kommunikationsstrategi fram av teamet under hösten 2014, som beslutades av kommunikationscheferna i Malmö stad. Strategin förankrades även i styr- och ledningsgruppen för social hållbarhet och stadskontorets ledningsgrupp. För att få underlag till kommunikationsstrategin genomfördes en analys. I arbetet med analysen intervjuades 13 direktörer/chefer samt nyckelpersoner och två workshoppar genomfördes med några av förvaltningarnas kommunikationschefer och kommunikatörer. Analysen ledde fram till två övergripande kommunikationsmål, tre strategiska utgångspunkter, budskapsstrategi och aktivitetsplan för 2014-2015. 11 │ Stadskontoret │ Uppföljning av Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö Strategin ger vägledning och rekommendationer om vad Malmö stad bör fokusera på för att skapa engagemang, uthållighet och kunskapsspridning i det interna arbetet. De strategiska utgångspunkterna tydligt ledarskap och engagerat medarbetarskap syftar till att få fler sakkunniga och ambassadörer för arbetet. En stor del i kommunikationsarbetet består i att öka kunskapen om Malmökommissionen och dess rekommendationer, men även att informera och inspirera till det fortsatta arbetet. Det berättas och skrivs mycket nationellt i olika forum och i media om Malmökommissionens betydelse för igångsättandet av socialt hållbart arbete. Dessa berättelser är viktiga att dra in i organisationen för att öka engagemanget och skapa stolthet för Malmö stad som organisation. En medieundersökning visar att det sedan mars 2014 fram till februari 2015 publicerats 134 artiklar med direkt koppling till Malmökommissionen och arbetet för ett socialt hållbart Malmö. Flera olika kommunikationsaktiviteter startade under hösten 2014 för att kommunicera ärendet och beslutet samt för att följa utvecklingen av arbetet. Till exempel upprättades sidor på webben (www.malmo.se/socialhallbarhet) och på intranätet (komin.malmo.se/socialhallbarhet), en populärversion av ärendet togs fram och översattes till engelska, en film producerades (även den är översatt till engelska), ett digitalt nyhetsbrev startades och Malmö stad deltog på Kommekmässan med utställning på temat social hållbarhet m.m. De kommunikationsinsatser som beskrivs ovan utgår från stadskontoret. Parallellt pågår kontinuerligt kommunikationsarbete i övriga förvaltningar, också det med syfte att på olika sätt stärka verksamheten i sitt uppdrag och med det bidra till ett socialt hållbart Malmö. Observandum Av uppföljningen av Det fortsatta arbetet med socialt hållbart Malmö framgår med all tydlighet att det finns en medvetenhet om begreppet social hållbarhet. När stadskontoret i mars 2014 fick uppdraget att leda kommunens fortsatta utvecklingsarbete för ett socialt hållbart Malmö var det framförallt med fokus på de utredningsuppdrag, utvecklingsområden och det som benämndes som pågående arbete. Men också att sprida kunskap kring de två övergripande rekommendationerna som kommunstyrelsen ställt sig bakom gällande socialt investeringsperspektiv och demokratiserad styrning och kunskapsallianser. Det har under arbetets gång uttryckts önskemål om att man från centralt håll tydligare ska synliggöra och stödja utvecklingen av Malmö stads arbete gällande social hållbarhet i vidare mening. 12 │ Stadskontoret │ Uppföljning av Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö Processen i förvaltningar och bolag Samtalen har utgått ifrån de två övergripande rekommendationerna Socialt investeringsperspektiv Demokratiserad styrning och kunskapsallianser Som ett led i uppföljningsuppdraget genomfördes samtal med representanter för 19 förvaltningar och 4 bolag. Samtal genomfördes för att ”komma närmare” verksamheterna och de observationer och tankegångar som uppkommit under arbetet med såväl de övergripande rekommendationerna som de uppdrag som åligger förvaltningar och bolag. Samtalsformen har visat sig fungera bra som ett komplement till de matriser som också skickades ut. Samtalen har varit 45 till 60 minuter långa och vid varje samtalstillfälle har en till tre representanter för varje förvaltning/bolag deltagit. Det betyder att många frågeställningar som diskuterats endast kortfattat redovisas nedan. Allt intervjumaterial, som skrivits ner ordagrant, har noggrant gåtts igenom och finns med i den samlade bedömning och de förslag till åtgärder som det koordinerande teamet presenterar. Bilden som ges är att de två övergripande rekommendationerna, med några få undantag, har landat i organisationen. ”Detta är nu på allas läppar”, som en intervjuperson uttryckte det. Bland många verksamheter märks en förskjutning från att man tidigare byggt ”bostäder”, ”torg”, ”skolor” eller ”stad” till att nu bygga ett samhälle. Detta är en viktig perspektivförskjutning i den kommunala verksamheten som uppföljningsarbetet identifierat. Det finns dock variationer i insikt och engagemang. En rad förvaltningar understryker att kommissionens rekommendationer givit ytterligare skjuts till ett arbete de redan bedriver och som de anser ligger nära sin kärnverksamhet. Andra förvaltningar framhåller kommissionens rapport, att det som kommunfullmäktige genom målen i budget 2015 och kommunstyrelsen sedan tidigare pekat på, varit en ögonöppnare som startat en rad processer som tidigare varit mer osynliga och lägre prioriterade. Ytterligare några få, främst bland de kommunala bolagen, säger att de fram till nu knappast alls resonerat kring social hållbarhet som ett inslag i sin verksamhet. I intervjuerna har det framkommit att många förvaltningar fortfarande talar om ”kommissionen” snarare än om ett ”socialt hållbart Malmö”. Helhetsintrycket är att det finns en positiv rörelse framåt kring de två övergripande rekommendationerna om att utveckla en social investeringspolitik och skapa kunskapsallianser med ökad demokratisk styrning. Några uttryck för detta är att förvaltningar som redan sedan tidigare haft sociala investeringar som ett viktigt inslag i sin verksamhet har fått energi att ytterligare förstärka det sociala investeringsperspektivet. Man skulle kunna säga att man nu arbetar på att förlänga den sociala investeringskedjan genom att vidga kretsen av samarbetspartners. 13 │ Stadskontoret │ Uppföljning av Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö Röster från olika förvaltningar och bolag Förskole-, grundskole och arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen framhåller att om de genomför sitt grunduppdrag på rätt sätt så stärks det sociala investeringsperspektivet. Det finns en samsyn i att se barn och ungas väg genom hela skolsystemet, och samarbete finns kring både strategiska och operativa frågor. Förskoleförvaltningen, liksom grundskoleförvaltningen, framhåller att det var en fördel att deras förvaltning byggdes upp samtidigt som kommissionens arbete slutfördes. Detta har inneburit att kommissionens tänkesätt och den sociala hållbarheten än tydligare integrerats med själva grunduppdraget. För förskoleförvaltningen är ”Barnens bästa förskola”, snarare än ”Sveriges bästa förskola” en vision, och en central idé är att alla barn ska gå i förskolan, som förberedelse inför grundskolan, för att skapa bättre förutsättningar för att barnen som vuxna ska bli självförsörjande. Det finns hos förskoleförvaltningen en bred samverkan med olika interna och externa aktörer, utifrån de tre fokusområdena som också har bäring på social hållbarhet: kvalitet, kompetensförsörjning och kapacitet. Varje dag bedrivs en brukardialog i olika former i mötet med barn och vårdnadshavare. Gällande medborgardialog i vidare mening behöver samverkan med stadsområdena utvecklas för att ur ett helhetsperspektiv möta medborgaren. Grundskoleförvaltningen menar att deras resursfördelningsmodell, som bl.a. baseras på socioekonomiska förhållanden, också bidrar till att implementera det perspektiv kommissionen framhåller. Förvaltningen har bedrivit ett omfattande strategiarbete där ledarna haft dialog med elever, medarbetare samt externa aktörer. Detta för att få in synpunkter och input i strategiarbetet. Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen samverkar tydligare med både förskole- och grundskoleförvaltningen. Det pågår exempelvis arbete för att förebygga avhopp tidigt och det kommunala aktivitetsansvaret kommer att omfatta unga upp till 24 år . Genom att arbetsmarknadsinsatserna nu finns i samma förvaltning förstärker det ett sammanhängande perspektiv. De olika gymnasieskolorna ska också arbeta efter ett tydligare helhetsperspektiv, man eftersträvar att se alla elever som gemensamma: ”Då blir det en annan syn, att vi inte ska ha de bästa eleverna utan vi ska göra det bästa för eleverna.” Det finns omfattande samverkan med näringslivet, både vad gäller utbildning, arbetsmarknadsinsatser och konkreta samarbetsprojekt för att skapa möjlighet till arbete för unga. Samverkan med friskolorna är ett utvecklingsområde även om det finns kontaktytor och nätverk. 14 │ Stadskontoret │ Uppföljning av Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö Sociala resursförvaltningen ser att de sociala frågorna kommit på agendan i hela staden på ett tydligare sätt genom kommissionens arbete och de två övergripande rekommendationerna. Förvaltningen menar att de har det sociala investeringsperspektivet med sig i arbetet, som i tex verksamheten Alhva. Det som behöver utvecklas är att få in perspektivet i arbetet med budget och prioriteringar, och använda sociala konsekvensbeskrivningar. De ser att arbetet med samverkan med idéburen sektor har utvecklats, omvärlden kräver ändrade förhållningssätt och nya samverkansformer. Ett exempel är arbetet med ensamkommande barn där det även byggs upp en gemensam mötesplats. Samverkan med Malmö högskola har fördjupats, det är inte bara samverkan längre, utan det är ny kunskap som de skapar tillsammans. Det har också utarbetats en ny struktur för samverkan tillsammans med förvaltningarna och Fakulteten för hälsa och samhälle, med fokus på pågående frågor som praktik och grundutbildningen men också kring forskning, innovation och utvecklingsfrågor. Kulturförvaltningen framhåller verksamheter de redan bedriver, där det sociala investeringsperspektivet alltid varit starkt, som kulturskolan som bl.a. driver El Sistema i Holma-Kroksbäck, och kulturbron som syftar till att stimulera barns språkutveckling och förståelse genom upplevelsebaserat lärande. Förvaltningens utvecklingsarbete, i samverkan med stadsbyggnadskontoret och miljöförvaltningen, har nu mycket fokus på att omvandla Kommendanthuset till en bred mötesplats i Penta Helix-anda, för många aktörer, inklusive näringsliv, högskola, föreningsliv och medborgare, kring en bred definition av hållbar stadsutveckling. Fritidsförvaltningen beskriver hur de nu ännu tydligare ser sina olika anläggningar, och den avgiftspolicy som man har, som redskap i en social investeringspolitik. Förvaltningen ser också en utökad användning av brukarundersökningar som ett medel att demokratisera styrningen: ”När vi pratar om vår verksamhet så ska vi prata om Malmöborna och sätta dom i det här perspektivet av socioekonomi och jämställdhet.” Förvaltningen lyfter också vikten av att stärka barnperspektivet i uppföljningsarbetet. Det är angeläget att lära sig mer om vad barnen - flickor och pojkar - och ungdomarna (4-25 år) gör, var de befinner sig, hur de använder förvaltningens resurser osv. Det går också att se hur kommissionens arbete fått genomslag i de tekniska förvaltningarna. Inte minst genom att bidra till att tillskapa en ny vokabulär och en ny medvetenhet som återspeglar en växande insikt om den sociala hållbarhetens betydelse. 15 │ Stadskontoret │ Uppföljning av Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö Stadsbyggnadskontoret har medvetet arbetat in den sociala hållbarheten som ledande parameter i översiktsplanen och har nu ett genomgående system för sociala konsekvensanalyser i stadsplanearbetet. Levande Malmö ses som ett projekt skapat kring dessa insikter. Serviceförvaltningen har ansökt om medel ur Malmö stads sociala investeringsfonder men fick inte ansökan beviljad. Förvaltningen efterlyser nu någon form av verktygslåda för att använda de sociala investeringsfonderna. Man verkar också på olika sätt för att implementera begreppet social hållbarhet i organisationen bland annat genom att bilda olika former av nätverksgrupper med medarbetarna. ”Det handlar också om att få med dem som jobbar på golvet och jag lovar dig, det finns säkert massor med idéer att hämta därifrån”. Vidare har man initierat en form av samråds- och samverkansgrupp med andra förvaltningar gällande förskoleutbyggnad. Gatukontoret har sedan årsskiftet en ny avdelning för stadsliv, som särskilt riktar uppmärksamhet mot mötet mellan staden och Malmöborna, bl.a. i olika mötesplatser som Folkets park, Slottsträdgården och Stapelbäddsparken, och arbetet med medborgardialog kommer att utvecklas vidare med den nya dialogenheten. Den stora satsningen på förskolor och skolor innebär ett tydligt fokus på det sociala perspektivet att skapa bra miljöer för barn, och de kan se att nya nätverk och ”tankesmedjor” skapats i och med att det finns en gemensam utmaning kring social hållbarhet. Kommissionsrapporten har gett insikt i att man jobbar mycket med social hållbarhet, och förvaltningen ser bl.a. vikten av att sätta instrumentella värden på det de gör, då blir det också en mätbarhet i det, tex när det gäller mötesplatser och bra arrangemang. ” Varför ska vi satsa på att ha vackra parker, varför ska vi satsa på att ha mötesplatser som är levande istället för döda, varför ska vi ha parker som är öppna istället för instängslade – det finns svar på de frågorna som faktiskt handlar om hur människor mår och hur människor beter sig och hur en stad mår.” Miljöförvaltningen ser sociala investeringar som en naturlig del när man pratar om hållbarhet, miljonprogramsutvecklingen nämns som ett exempel på detta. Miljöförvaltningen driver innovationsplattform Malmö sydost som har som övergripande idé att integrera alla tre hållbarhetsaspekterna. Förvaltningen är också involverad i utveckling av den nya hållbarhetsarenan på Kommendanthuset. 16 │ Stadskontoret │ Uppföljning av Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö Fastighetskontoret tar genom bostadsenheten en aktiv del i Malmö stads arbete kring hemlöshet. I ett avtal med fastighetsbolaget Trianon har fastighetskontorets exploateringsavdelning slutit ett avtal där man över ett antal år tar ut lägre avgifter i tomträttsavgäld för att på det sättet möjliggöra för nybyggnation av 140 nya lägenheter med jämförelsevis låga kvadratmeterpriser. Fastighetsbolagets motprestation är ett löfte att rekrytera 25 procent av arbetskraften i bygget från arbetslösa hyresgäster i Lindängen. Stadskontoret framhåller att de nio mål kommunfullmäktige antagit gör det lättare att demokratisera stadens arbete, att de nio delprocessledarna liksom de sju styr- och ledningsgrupper som inrättats skapar en ny systematik i stadens hantering av kommissionens rekommendationer. Betydelsen av att stadens hela budget på 20 miljarder betraktas i ett socialt investeringsperspektiv betonas också och att inflytandet i de styrprocesserna skulle behöva breddas till att tydligare involvera det omgivande samhället. Detta kan stå i motsättning till: ”En mänsklig önskan att snabbt nå resultat. Då kan man lätt gena och vilja hoppa över några led, men det är viktigt att vi från start tänker på att involvera rätt organisationer och rätt personer i våra egna processer.” Bland stadsområdesförvaltningarna ligger ansvaret för arbetet med social hållbarhet organisatoriskt inom områdesutvecklingsavdelningarna, där också ansvaret för förebyggande insatser och preventionsarbete finns. Stadsområde Väster ska genomföra en inventering som grund för det fortsatta arbetet, genom att synliggöra hur kommissionens förslag på insatser harmonierar med processer i den egna verksamheten och också skapa bättre möjlighet till kunskapsallianser och ett evidensbaserat arbete. Mötesplatserna har utvecklats positivt i dialog, men när det gäller medborgarna kan de se att det behöver utvecklas ytterligare. De har trygghetsvandringar tillsammans med barn för att uppmärksamma miljön utifrån barnens perspektiv. Sedan många år finns Gränsöverskridande teamet – en förebyggande verksamhet i samverkan över verksamhetsgränser, vad gäller finansiering och ledning, och detta har nu startats upp även för mindre barn. Stadsområde Norr har skapat en organisation utifrån de tre hållbarhetsaspekterna och de har ”hållbarhetsombud” i organisationen. De har inom förvaltningen gjort en kartläggning för att identifiera de egna processerna som ligger i linje med arbetet med social hållbarhet, dels för att synliggöra var de befinner sig men det blir även ett pedagogiskt verktyg för att förankra perspektivet i verksamheterna, för delaktighet och förståelse. Hållbarhetsfrågan är att se som en kvalitetsfråga men det handlar mycket om att ändra förhållningssätt och skapa förståelse.”Barn blir” drivs i samverkan med förskoleförvaltningen och är en insats som ses som en social investering, och där det nu finns planer på att koppla på forskning. 17 │ Stadskontoret │ Uppföljning av Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö I stadsområde Söder är det sociala investeringsperspektivet tydligt i utvecklingsarbetet av investeringar såsom exempelvis Allaktivitetshuset, samverkan mellan olika aktörer i Framtidens hus2, arbetet med lokala fastighetsägare för att skapa jobb till arbetslösa hyresgäster (Bygga om dialogen) och när det gäller investeringen i ett nytt flerbostadshus i Lindängen. Kommissionen har gett en skjuts i arbetet gällande vikten av att se hela Malmö, att se hur man bygger och hur närmiljön ser ut, och hur det i förlängningen kan påverka människors mående. Förvaltningen befinner sig i en utvecklingsfas i att hitta nya former för ungdomsråd och dialoggrupper utöver den samverkan som funnits tidigare. I stadsområde Öster tar arbetet med verksamhetsutveckling utgångspunkt i kommissionens rekommendationer kring ett holistiskt styrsystem. Det går ut på att se vad det önskade läget är, hur nuläget är för att kunna identifiera utmaningen och sedan formulera åtaganden. Arbetet behöver systematiseras även om de kommit en bra bit på vägen. Satsningarna Rosenkraft och Kraftsamling Herrgården lyfts fram som exempel på verksamheter som är kunskapsallianser och som förstärker ett socialt investeringsperspektiv. Centralt i arbetet har varit bred samverkan, inte minst med föreningsliv och idéburen sektor. Detta har krävt ett nytt förhållningssätt från kommunens sida för att hitta nya samverkansformer: ”Det har blivit mycket tydligare att vi inte klarar detta ensamma, så varför krångla... Vi behövs alla lika mycket om vi ska klara det.” I stadsområde Innerstaden beskriver man att arbetet med att involvera berörda i utvecklingsarbetet hela vägen har systematiserats jämfört med tidigare. Att tänka långsiktigt har fått fäste och man arbetar med att hitta sätt att kvalitetssäkra det främjande och förebyggande arbetet. Modellen ”producerande medborgare” ska stimulera till eget skapande och utveckla verksamheter. Det finns samverkan med idéburen sektor och föreningsliv och en medvetenhet om att det måste ske en förflyttning av ägandeskapet av uppdrag, att ha gemensamt mål för att kunna samutnyttja de resurser som finns. ”Äger man ett uppdrag, så är det också upp till den som äger uppdraget att avgöra huruvida man är intresserad av att samverka, eller samarbeta med andra aktörer som är beroende av en. Och vem ska sätta emot?” Genom medel från Malmö stads sociala investeringsfond bedrivs ”Hela familjen” där familjer, ingår i ett långsiktigt arbete för att ge familjen nya försörjningsmöjligheter. Genom BID Sofielund som syftar till att öka tryggheten i området, den yttre och inre miljön i och runt fastigheten, utvecklar stadsområdet nya samverkansformer. 2 IoF, Arbetsförmedling, idéburen sektor och den egna områdesutvecklingsorganisationen 18 │ Stadskontoret │ Uppföljning av Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö Stadsrevisionen är ett exempel på en kommunal verksamhet som med kommissionens rapport fått inspiration att se på sin verksamhet med delvis nya glasögon. Så fort arbetet kring social hållbarhet kommer in i budgetarbetet så är det en fråga som kommunfullmäktige tagit till sig och därmed blir stadsrevisionen en potentiellt viktig aktör för att följa upp arbetet med social hållbarhet i förvaltningar och bolag. Uppdraget för förtroendenämndens kansli är att ta emot synpunkter på all vård och omsorg som Malmö stad ansvarar för. Verksamheten skapar förutsättningar för att brukarna ska ges möjlighet att påverka och få inflytande över de insatser de tar del av. Förtroendenämnden är den instans som tar ställning till hur man går vidare med klagomålen till berörda verksamheter, i syfte att påverka kvaliteten och patientsäkerheten. Behovet av att titta närmare på anhörigperspektivet lyfts fram. Man ser från kansliets sida en potential i att utveckla kompetensen kring hur arbetet kan bidra till social hållbarhet. Bland de kommunala bolagen finns flera viktiga tendenser men stora variationer i vilket genomslag arbetet med social hållbarhet har fått. MKB är inne i ett aktivt utvecklingsarbete kring att använda sina upphandlingar för att stärka sociala nyttor, till exempel genom lokalt jobbskapande kopplat till både renovering och nybyggnation. MKB ger uttryck för att kvaliteten på de liv som levs i deras lägenheter allt tydligare blir en central målsättning, något som på sikt för allt större betydelse för deras egen lönsamhet. Därmed blir det en viktig fråga för MKB att till exempel skolorna i ett visst bostadsområde fungerar bra och att företaget i växande utsträckning samverkar med många parter för att promota ett ”platsbundet” socialt investeringsperspektiv. Stadsteatern är inne i en intressant utveckling där de söker ett allt starkare partnerskap med stadens skolor. Tidigare har barn och familjeföreställningar mest spelats på helger och kvällar, nu söker man sig ut på dagtid till skolorna. På så sätt utförs ett ”kompensatoriskt uppdrag” eftersom en estetisk undervisning nu är på tillbakagång i skolorna. Genom dessa breddade kontaktytor får man också ett inflöde av nytt ”innehåll” för stadsteaterns uppsättningar. Malmö kommuns Parkering Malmö har hittills inte haft den sociala hållbarheten som en parameter i sitt arbete. Men de gör en intressant reflektion: de är en av de kommunala aktörer som tydligast rör sig över stadens geografiska ytor och här gör olika typer av iakttagelser. De ser olika saker och får intryck som kan tas tillvara i det fortsatta arbetet med social hållbarhet. MINC är det enda bolag som i dagsläget säger att den sociala hållbarheten och kommissionens rekommendationer inte i någon större utsträckning påverkar deras verksamhet. Försök har dock gjorts för att stimulera näringslivsutveckling i vissa av Malmös stadsområden. 19 │ Stadskontoret │ Uppföljning av Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö Utmaningar som lyfts i samtalen Även om en rörelse framåt sammantaget beskrivs i samtalen går det samtidigt att identifiera olika problem och utmaningar som lyfts i flera samtal. Styrning och ledning Det ges uttryck för att kommunens nya struktur för styrning och ledning tydligare behöver kopplas ihop med ett system för att följa upp och utvärdera sociala investeringar. Det finns en uttalad tilltro till den nya målstrukturen hos flera förvaltningar, det är färre och mer långsiktiga kommunfullmäktigemål som alla nämnder ska förhålla sig till och som i sin tur kan bidra till att alla arbetar mot samma mål. Men det finns också farhågor kring att det fortfarande kommer att vara fokus på ett år i taget, det långsiktiga angreppssätt som kommissionen förespråkar, den långsiktiga karaktären av sociala investeringar står i skarp kontrast till kommunens styrning av verksamheterna via ettårsbudgetar. Allt detta gör att kommunens arbete kring modeller för samhälls- och hälsoekonomiska beräkningar blir allt viktigare att slutföra och omsätta i praktiska rekommendationer. Implementering av kommunstyrelsens beslut om hållbarhetsintegrering blir på samma sätt viktigt. Det finns flera exempel som visar på behovet av att pröva och utvärdera nya samverkansformer och inte minst tillämpning av sociala konsekvensanalyser och hälso- och samhällsekonomiska beräkningar. Ett exempel genom vilket detta skulle kunna prövas är Amiralsstaden. ”Man skulle egentligen göra någon form av sammanställning av allting som pågår så att man kan se vilka grupperingar som har kopplingar till varandra och vad man jobbar med detta också för att undvika dubbelarbete utan så att man verkligen utvecklar saker tillsammans.” Socialt investeringsperspektiv Det är svårt att mäta effekterna av sociala investeringar (och även demokratiserad styrning) i jämförelse med en rad ”hårda” parametrar. Som exempel lyfts att vi kan se effekten av fartgupp i antalet olyckor på en viss plats, men hur mäter vi effekten av att en långsammare trafikrytm leder till att fler föräldrar vågar låta sitt barn gå eller cykla till skolan? Det är sällan de verksamheter som bedriver förebyggande insatser för barn och unga som skördar vinsterna av dessa sociala investeringar. Dessa vinster slår snarare igenom i lägre kostnader i socialtjänst, sjukvård eller kriminalvård. Och metoder att mäta dessa vinster är ofta trubbiga om de alls existerar. Någon uttrycker det som att vi måste bli bättre på att ”skärskåda” det vi gör, och följeforskning lyfts också som en viktig del i att kunna utveckla arbetet. ”Så att det vi gör är det bästa för Malmö, i andra hand ska vi göra vad som är bäst för förvaltningen…” 20 │ Stadskontoret │ Uppföljning av Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö På flera håll under samtalen framhålls det problematiska med att kommissionens rekommendationer ska implementeras samtidigt som staden har ett betydande underskott i budgeten och behöver genomföra stora besparingar. Dessa besparingar hotar att gå ut över framgångsrika sociala investeringar och förebyggande arbete. Det framkommer att det är svårt att med förebyggande arbete ”konkurrera” med det som är myndighetsutövning och att det skulle behövas ”öronmärkta” pengar. Sociala investeringsfonder Kommunens sociala investeringsfonder har spelat en roll som pedagogiskt verktyg när det gäller att förstå innebörden av sociala investeringar, men som praktiska redskap har de varit svåra att använda. Många berättar om ansökningar och ansatser till ansökningar som inte gått att föra i mål. Det går också att se att för att jobba med social hållbarhet behövs ett annat sätt att tänka än utifrån fonder, även om insatserna som erhållit medel ur fonderna kan tjäna som exempel. Många framhåller också att fonderna är väldigt små i jämförelse med kommunens totala budget. På flera håll påpekas att den riktigt stora utmaningen är riktlinjer för investeringsstyrning som grundar sig på ett socialt investeringstänkande och att sociala konsekvensanalyser behöver göras av kommunens totala budget. Demokratiserad styrning Det ges uttryck för att nya samverkansformer, till exempel i form av kunskapseller forskningscirklar behöver utvecklas. Arbete kring dessa frågor pågår inom olika utredningsuppdrag på stadskontoret. Några förvaltningar nämner att det är lättare att diskutera med andra förvaltningar än med den egna och att det behövs ”circle of friends” Någon sorts bollplanksfunktion borde upprättas där man kan testa av olika tankar och idéer. Omorganisationen av stadsdelarna till nya stadsområden och nya skolorganisationer ökar behovet av system för tvärsektoriellt arbete. På många håll framhålls behovet av att bygga nya samarbetsrelationer, inte minst inom kommunens egen organisation. Detta kräver också att kommunen utvecklar nya samverkansformer med andra offentliga aktörer, civilsamhälle/medborgare, näringsliv och akademi. Några förvaltningar talar om att en traditionellt hierarkisk beslutsstruktur, där arbetsgrupper och beredningar är skiktade mellan medarbetare och olika kategorier av chefer, hämmar det arbetssätt med kunskapsallianser som kommissionen förespråkar. Lag eller teambaserat arbetssätt där olika kompetenser blandas borde uppmuntras menar man. Detta ligger också i linje med att verka för demokratiserad styrning där många olika aktörer har inflytande över hela kedjan från problemformulering, över lösningsutveckling till implementering av lösningar. ”Den tid är förbi då vår egen organisation alltid vet bäst” 21 │ Stadskontoret │ Uppföljning av Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö Helhetsperspektivet Det finns ett behov av att se helheten i Malmö stad, så att alla kan känna att de bidrar till något i samma riktning, det händer mycket men det är svårt att få en överblick. Vikten av holistiskt ledarskap nämns och även styrgruppen för social hållbarhet ses som en viktig del i samordningen av arbetet. Arbetet med social hållbarhet behöver ”en kappa” och några förvaltningar lyfter att det behövs ett gemensamt mål, en vision som visar vart vi ska. En förvaltning uttrycker det så här: ”I skyltfönstret har du sociala kommissionens rapport och du har KS. Och så går du in i butiken och där finns inga hyllor och inga varor. Och hyllorna är strukturen. Och har vi inga hyllor, så har vi ingenstans att stoppa grejerna heller. Det är som att man hade huttat in allt på lagret, och så ska man leta sig fram.” Många förvaltningar efterlyser en ”begreppsdiskussion” i kommissionens efterföljd, för att skapa en gemensam kunskapsbas och förståelse. Vad menar vi med olika uttryck som ”sociala investeringar”, ”kunskapsallianser” och ”demokratiserad styrning”? Flera förvaltningar betonar också vikten av att sätta organisationens lärande i centrum. ”Det kanske allra viktigaste framöver för vår förvaltning, och kanske för hela staden, är att pröva oss fram till hur vi kan bygga in och snabba upp vårt eget lärande. Om vi gör det blir det lättare att pröva nya lösningar, lösningar som det är svårt att på förhand helt räkna ut hur de kan fungera. Men det kräver också mod att både pröva och misslyckas.” 22 │ Stadskontoret │ Uppföljning av Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö Slutsatser och rekommendationer De samtal som har gjorts med förvaltningar och bolag visar att kommissionens slutsatser i stora delar av organisationen har landat, uppmärksammats, påverkat tankesätt, påverkat arbetsmetoder och vilka man arbetar med. Det är samtidigt tydligt att Malmö i står i början på ett långsiktigt arbete för att kunna integrera social hållbarhet, då i meningen av att utveckla sociala investeringsperspektiv och bygga kunskapsallianser med demokratiserad styrning. Detta är ett arbete som behöver bygga på ett kontinuerligt lärande och sträcka sig över många år. Ett nytt styr- och ledningssystem för Malmö stad har införts med syfte att bland annat skapa förbättrad systematik och uppföljning, ett gemensamt förhållningssätt och att medvetandegöra styrningen i staden. I systemet ska roller och ansvar tydliggöras och också hur information kan utbytas mellan olika nivåer i organisationen. Uppföljningen av det arbete som sker kring ett socialt hållbart Malmö ska i möjligaste mån göras inom ramen för detta ordinarie styr- och ledningssystem. Det säkerställer att resultaten ligger till grund för planering och prioritering av insatser och investeringar. Socialt investeringsperspektiv För att överbrygga kommunens nuvarande system med ettårsbudgetar, som också regleras i kommunallagen, krävs ett resonemang som handlar om ett långsiktigt socialt investeringstänkande med utgångspunkt från kommunens samlade budget. En ofta återkommande observation är att kommissionens rekommendationer delvis krockar med system som byggts upp i en tid med andra prioriteringar och synsätt. Många förvaltningar efterlyser bättre analysverktyg för att kunna mäta utfallet och effekterna av dessa investeringar. Inom Malmö stad pågår ett utvecklingsarbete kring hållbarhetsintegrering. Som en del i detta arbete ska en modell för prioriteringar utvecklas. Ett liknande uppdrag ligger inom ramen för arbetet med investeringsstyrning och dessa samordnas därför. Samhällsekonomiska och hälsoekonomiska beräkningar tillsammans med andra analysverktyg kan vara till hjälp i det fortsatta arbetet. Om man också kan finna metoder för att konkret implementera dessa verktyg i olika utvecklingsprojekt liksom i löpande, daglig verksamhet, skulle mycket vara vunnet. Kanske skulle en nationell kommission kunna titta på systemen för kommunala, regionala och statliga verksamheter att kunna överbrygga de begränsningar som ettårs-budgetar utgör i ett konkret och långsiktigt socialt investeringsarbete. Många har nämnt att de sociala investeringsfonderna uppenbarligen haft en stor pedagogisk betydelse för att sätta sociala investeringar på agendan samt ett sätt 23 │ Stadskontoret │ Uppföljning av Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö att finansiera insatser. Men på flera håll efterlyses samtidigt en ”verktygslåda” för att kunna skriva ansökningar inte minst och då även förståelse för hur återbetalning över tid av föreslagna investeringar kan ske. Samtidigt pekar ett antal intervjuade på att investeringsfonderna är ganska små (50+50 mkr), medan hela kommunens budget är stor (20 000 mkr.) Därför efterlyses en analys av hela kommunens budget utifrån ett socialt investeringsperspektiv. Detta pekar på betydelsen av det arbete som drivs på stadskontoret kring investeringsstyrning. Demokratiserad styrning och kunskapsallianser I många samtal lyfts frågan om hur kommunen samverkar med andra aktörer, med föreningar, näringsliv och invånare i Malmö. Vår hittillsvarande samverkan har ofta följt mönstret att kommunen har frågat, fått in svar och sedan har den egna organisationen själv beslutat utifrån en egen tolkning och egna prioriteringar. Det är en ganska låg transparens i den typen av samverkan. Därför reses också frågan om bättre dialogverktyg, verktyg som visar på hur man hanterar frågan om makt och kontroll i förhållande till kommunens samarbetspartners och invånare. Hur ska kommunen och dess samverkanspartners bli mer jämbördiga? Hur kan Malmö stad stärka sina samarbetspartners för att bättre få fram den kunskap som behövs för att både förstå och kunna lösa komplexa utmaningar? En rad olika typer av förändringar, som vi pekat på här ovan, skulle med en gradvis implementering kunna underlätta och förstärka Malmö stads arbete för att bli en verkligt lärande organisation som förmår att lära medan man gör och lära tillsammans med andra i en reflekterande praktik. Kollegiala granskningar är en metod som med fördel också kan användas. Centralt stöd i arbetet Det koordinerande teamet på stadskontoret har under året haft i uppdrag bland annat att stödja utredningsledare i deras utredningsarbete samt förmedla kunskap dels utifrån kommissionens arbete, dels utifrån det vidare arbetet för ett socialt hållbart Malmö. Det har också funnits ett ansvar att säkerställa att potentiella synergier mellan olika utredningsuppdrag tas tillvara samt att främja samverkansformer och allianser mellan olika nivåer i organisationen och med externa parter. Utifrån den enkät som skickats ut och besvarats av utredningsledarna har det bland annat framkommit ett behov av ett centralt stöd som i större utsträckning kan stimulera sådana samverkansformer och allianser. Stadskontoret har det helhetsperspektiv som förutsätts för detta uppdrag menar man. Det finns således ett behov av ett vidare koordinerande stöd. Här har stadskontoret en viktig uppgift i att tydliggöra hur kopplingen ska se ut mellan processgrupperna som formats kring kommunfullmäktigemålen och det koordinerande teamet. 24 │ Stadskontoret │ Uppföljning av Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö Det finns annars risk för två parallella spår och det är viktigt att beakta inte minst med tanke på den fortsatta uppföljningen som nu förväntas gå genom ordinarie styrsystem. Behov av kunskapsspridning och kunskapsinhämtning på olika nivåer i Malmö Det koordinerande teamet har under året varit inbjudna till flera olika sammankomster inom Malmö. Syftena har sett olika ut men har i stor utsträckning handlat om att till exempel förvaltningar önskat få mer kunskap om kommissionen och arbetet som följer därefter för att kunna knyta det till den egna verksamheten. Värdefulla diskussioner har förts och ny kunskap har genererats i dessa sammanhang som involverat såväl förvaltningar som till exempel aktörer från civilsamhället i Malmö. Diskussionerna har rört sig kring bland annat de övergripande rekommendationerna och dess innehåll. Arbetet har under året gått in i en ny fas som handlar om integrering och det arbete som följer efter alla utredningsuppdag. Framöver finns det därför ett behov av att finna formerna för kunskapsspridning och kunskapsinhämtning som stödjer denna fas. Det finns dels ett behov av att Malmö stad möter andra samhällsaktörer i Malmö, dels ett behov av att olika nivåer med olika intressen och kunskaper inom Malmö stad möts. Kolegiala granskningar kan med fördel inleda ett sådant arbete. Externt intresse Det har under året funnits ett stort tryck utifrån på att få information om och möjlighet att diskutera kommissionens arbete och arbetet som följt därefter. Det koordinerande teamet har i mån av tid och resurser vid sidan av det interna arbetet, också deltagit vid sådana tillfällen. Det har till exempel varit vid konferenser såväl internationellt som nationellt och genom samtal och diskussioner med övriga kommuner. Intresset har varit och är fortfarande stort och många blickar mot Malmö och ser med tillförsikt fram emot hur Malmös arbete kan få genomslag också i den nationella kommission som tillsätts under våren 2015. Genom dessa externa samtal sprids således Malmös arbete i resten av landet och i andra delar av världen, samtidigt som de genererar ny kunskap att bära hem i det egna arbetet. Detta arbete har utförts i begränsad utsträckning i relation till efterfrågan och för att detta ska utvecklas förutsätts ytterligare resurser framöver. Utvecklingsmedel Arbetet för ett socialt hållbart Malmö ska ses som verksamhetsutveckling och något som i möjligaste mån bedrivs inom ramen för ordinarie verksamhet. Detta för att arbetet ska bli hållbart och integreras i ordinarie styrprocesser. Men arbetet kommer att utvecklas under lång tid framöver och är i flera avseenden i en uppstartsfas. Det kan i denna fas därför finnas anledning att stimulera arbetet med extra medel under en begränsad tid. Det finns olika möjliga finansieringskällor för utvecklings- och stimulansmedel. 25 │ Stadskontoret │ Uppföljning av Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö Rekommendationer Fortsatt centralt stöd ges av stadskontoret bland annat genom att med utgångspunkt ifrån föreliggande uppföljning och nedanstående rekommendationer initiera en dialog med representanter från förvaltningar och bolag i syfte att utveckla en struktur för hur det fortsatta arbetet kring social hållbarhet kan bedrivas och utvecklas. Vidare har stadskontoret enligt beslut i kommunstyrelsen (STK-2013-145) uppdrag att årligen återkomma till kommunstyrelsen med en rapport om hur det fortsatta utvecklingsarbetet fortskrider. Rekommendationer i syfte att stödja arbetet med att uppnå kommunfullmäktiges mål gällande social hållbarhet: - erbjuda olika former av kunskapsseminarier som kan bidra till en djupare förståelse, större engagemang av fler personer och bättre implementering av olika dimensioner gällande social hållbarhet såsom socialt investeringsperspektiv, demokratiserad styrning och kunskapsallianser. - initiera ett arbete med syfte att genomföra kollegiala granskningar i Malmö stads förvaltningar och bolag samt utveckla former för forsknings-, och kunskapscirklar3 - arbetet som pågår kring utveckling av analysverktyg, socioekonomiska beräkningar, hållbarhetsintegrering och investeringsstyrning mm blir allt viktigare att både synliggöra och slutföra samt omsätta i praktiken. - tillse att det finns stöd för att genomföra ansökningar av externa medel - tillskriva regeringens kommande kommission för jämlik hälsa gällande de begränsningar som ettårsbudgetar utgör i ett konkret och långsiktigt socialt investeringsarbete. 3 ”Utreda förutsättningarna för att stärka samarbetet med universitet och högskola kring metodutveckling” samt ”Gör en översyn av befintliga forsknings- och utvecklingsstrukturer och samverkansformer med högskola och universitet med förslag på arbetsmodeller”. 26 │ Stadskontoret │ Uppföljning av Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö Uppföljning - pågående arbeten och utvecklingsområden I detta avsnitt presenteras resultatet av uppföljningen gällande pågående arbeten och utvecklingsområden för respektive förvaltning och bolag. Uppföljningen har gjorts i matrisform, vilka presenteras som bilagor i föreliggande dokument. En sammanfattande bild av denna uppföljning följer nedan. Matriser I matriserna (se bilaga 1 och 2) finns de utvecklingsområden och pågående arbeten som respektive förvaltning och bolag ansvarar för. Förvaltningarna och bolagen har fått bedöma arbetet utifrån ”trafikljus” och om önskvärt har de också fått kommentera och förtydliga val av färg på trafikljuset. Syftet är att få en bild av hur långt arbetet kommit samt att synliggöra eventuella hinder och möjligheter inom ramen för arbetet. Matrisen syftar endast till att mäta aktiviteter och inte effekter. Grönt trafikljus indikerar att arbetet fortlöper/har påbörjats med goda resultat Gult trafikljus indikerar att arbete fortlöper/har påbörjats, men med vissa hinder/fördröjningar Rött trafikljus indikerar att arbetet avstannat eller inte påbörjats Pågående arbeten och utvecklingsområden som enskilda förvaltningar ansvarar för (Bilaga 1). Uppdragen fördelas enligt följande: - Pågående arbeten - Utvecklingsområden Förskoleförvaltningen ansvarar för tio pågående arbeten och ett utvecklingsområde, grundskoleförvaltningen ansvarar för 14 pågående arbeten och ett utvecklingsområde, arbetsmarknads-, gymnasie-, och vuxenutbildningsförvaltningen ansvarar för åtta pågående arbeten, stadskontoret ansvarar för elva pågående arbeten och åtta utvecklingsområden och stadsbyggnadskontoret ansvarar för fem pågående arbeten och två utvecklingsområden. Hälften av pågående arbeten och utvecklingsområden är grönmarkerade vilket indikerar att aktiviteter fortlöper eller har påbörjats med goda resultat. Förskoleförvaltningen och arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen har nästan uteslutande grönmarkerade matriser. Flera av de pågående arbeten som markerats gula i grundskoleförvaltningens matris kräver fortsatta övergripande insatser och medel. Brist på behörig personal och omorganisering av arbetsmarknads-, gymnasie-, och vuxenutbildningsförvaltningen beskrivs också vara hinder för det pågående arbetet (se pågående arbete 14, 18, 19, 21, 23 och 66 samt utvecklingsområde 19). Två av tre röda markeringarna återfinns hos stadskontoret. Enligt stadskontoret har utvecklingen av ett övergripande arbete kring skade- och olycksprevention 27 │ Stadskontoret │ Uppföljning av Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö avstannat. Anledningen är att andra uppdrag prioriterats. Inom Malmö stad pågår det däremot preventiva insatser för att förebygga skador och olyckor. Stadskontorets matris skiljer sig i det avseende att den innehåller fler utvecklingsområden och att samtliga utvecklingsområden är gul- eller rödmarkerade. De hinder och fördröjningar som beskrivs handlar främst om brist på struktur och praktiskt stöd (se utvecklingsområde 2, 3 och 49, där en rödmarkering av utvecklingsområde 49 beskrivs bero på en omfördelning av arbetsuppgifter). På grund av skillnaden mellan stadskontoret och övriga förvaltningars matriser kan det finnas anledning att se över hur olika förvaltningar tolkar formuleringen utvecklingsområde. ( se tidigare avsnitt om tillvägagångssätt). Miljöförvaltningen står för den tredje röda markeringen. Tjänsteärendet till KS om fortsatt satsning på Bygga om- dialogen i miljonprogramsområden har inte lett till några beslut. Förvaltningen pekar på vikten av att Malmö stad har en långsiktig plan för miljonprogramsområden och att det tas ett helhetsgrepp (såväl ekologiskt som ekonomiskt och socialt) för utvecklingen (se pågående arbete 55, sid 21). Pågående arbeten och utvecklingsområden som samtliga förvaltningar och bolag ansvarar för (Bilaga 2). Samtliga förvaltningar och bolag har ombetts att lämna uppgifter gällande Pågående arbete nr 42 och nr 53 och Utvecklingsområde nr 50. Mer än hälften av de tillfrågade beskriver att pågående arbeten och utvecklingsområden fortlöper eller har påbörjats med goda resultat. Majoriteten av de tillfrågade beskriver att deras verksamheter bedriver ett systematiskt arbetsmiljöarbete, dock är det inte lika många som beskriver att det ställs krav vid upphandling. Malmö kommuns parkering AB beskriver tillexempel att de ligger väl framme vad gäller systematiskt arbetsmiljöarbete men att de inte konkret haft tillfälle att arbeta med de andra delarna och att de därför valt att göra en gul markering (se pågående arbete 42, sid 10). Vad gäller pågående arbete nr 53 deltar serviceförvaltningen tillsammans med andra förvaltningar, såsom exempelvis gatukontoret, fastighetsägare och föreningar, i den satsning som sker genom områdesprogrammet på Seved. Aktiviteterna beskrivs vara i planerings stadiet och har därför markerats gula (se pågående arbete nr 53, sid 18). Två av tre röda markeringarna finns hos Malmö kommuns Parkering AB. Ett hinder för fortsatt satsning och utveckling av lättillgängliga mötesplatser beskrivs i matrisen vara brist på dialog med stadsområdena. Samtidigt bedömer samtliga stadsområdesförvaltningar, med undantag för stadsområde Öster, att det pågående arbetet fortlöper eller har påbörjats med goda resultat. Stadsområde Söder beskriver hur Områdesprogram (OMP) Lindängen innefattar två mötesplatser, Framtidens hus och Allaktivitetshuset. Stadsområde Innerstaden beskriver att det finns finansiering för utveckling av lättillgängliga mötesplatser genom OMP medel men att det är 28 │ Stadskontoret │ Uppföljning av Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö mer osäkert hur utvecklingsarbetet ska kunna finansieras under 2016 (se pågående arbete 53, sid 13 & 6). Stadsområdesförvaltningarnas svar skiljer sig också vad gäller utvecklingsområde nr 50. En jämförelse visar på skillnad i fråga om hur man tolkar vikten av uppföljning i det formulerade utvecklingsområdet. Många av de förvaltningar och bolag som grönmarkerat utvecklingsområdet beskriver att barnperspektivet finns med i flertalet av deras satsningar men kommenterar inte på vilket sätt de följer upp arbetet (se utvecklingsområde 50, sid 8 & 12). Stadsområdesförvaltningarna redogör för en mängd åtgärder som syftar till att förstärka barnperspektivet och uppföljningsarbetet för barn och unga, men beskriver att det är hinder för uppföljning som lett till en gul markering. Stadsområde Norr beskriver exempelvis vikten av att barnperspektivet genomsyrar politiska beslut för att arbetet ska kunna fortlöpa/ påbörjas med goda resultat. Även gatukontoret beskriver uppföljningen som problematisk. Gatukontoret redogör för en verksamhet med tydligt fokus på barn och unga samtidigt som förvaltningen eftersträvar bättre uppföljningsmöjligheter. Därför bedöms statusen vara gul/grön (se utvecklingsområde 50, sid 3). Avslutningsvis beskriver stadsområde Väster vikten av att skilja mellan barnperspektiv och barnrättsperspektiv när man utvärderar hur väl arbetet med utvecklingsområde 50 fortlöper (se utvecklingsområde 50, sid 15). De menar att förvaltningens verksamheter är duktiga på barnperspektiv, där barnen är i fokus, men bör bli bättre på att skapa en miljö där barn får möjlighet att säga sin mening och få den respekterad. Hur olika förvaltningar och bolag tolkar formuleringen av utvecklingsområde 50 finns därför anledning att utreda vidare. Uppföljning – utredningsuppdrag Kommunstyrelsen beslutade om 32 särskilda utredningsuppdrag inom ramen för Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö (se bilaga 3). Dessa uppdrag har fördelats mellan förvaltningarna enligt följande: Förskoleförvaltningen ett, grundskoleförvaltningen fyra, arbetsmarknads-, gymnasie-, och vuxenutbildningsförvaltningen ett, stadsbyggnadskontoret fyra och stadskontoret 21. Av samtliga utredningsuppdrag har tolv utredningar behandlats och varit föremål för politisk behandling. 29 │ Stadskontoret │ Uppföljning av Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö Relaterade uppdrag och aktiviteter Föreliggande rapport fokuserar som tidigare nämnts på det arbete som kan kopplas till ärende STK-2013-145. Det pågår dock en rad andra uppdrag och aktiviteter inom såväl Malmö stad som regionalt och nationellt som bidrar till förutsättningarna för utvecklingen mot ett socialt hållbart Malmö. Nedan beskrivs ett urval av dessa. Hållbarhetsintegrering i Malmö stad I samband med att kommunstyrelsen godkände Malmökommissionens slutrapport beslutades samtidigt om tre utredningsuppdrag som det sedan redogjordes för i rapporten Utredning gällande hållbarhetsredovisning, samhällsekonomiska/hälsoekonomiska beräkningar och sociala investeringar (STK-2014-120). Kommunstyrelsen fattade beslut om att rapporten skulle beaktas i utvecklingen av styr- och ledningssystemet för Malmö stad och att stadskontoret inför budgetarbetet 2015 skulle återkomma med förslag på mål, budget och redovisning med ett socialt investeringsperspektiv och med beaktande av samtliga hållbarhetsdimensioner. I mars 2015 behandlade kommunstyrelsen den efterföljande utredningen - ”Utredning gällande integrering av hållbarhetsperspektivet i stadens styr- och ledningssystem samt indikatorer för uppföljning” – samt en tillhörande projektplan. Projektplanen beskriver aktiviteter som ska genomföras under 2015 och framåt för att på ett mer systematiskt sätt planera, genomföra och följa upp Malmö stads arbete mot en hållbar utveckling. Processutvärdering Sveriges Kommuner och Landsting och Folkhälsomyndigheten har tagit initiativ till en processutvärdering av utvecklingsarbetet kring social hållbarhet i Västra Götalands regionen, den sk Östgötakommissionen samt Malmökommissionen. Studien ska analysera de tre förändringsarbetena på ett jämförbart sätt i syfte att utveckla kunskap om vilka faktorer som skapade goda respektive svåra förutsättningar för det komplexa och tvärsektoriella förändringsarbete som har genomförts. Studien som genomförs av Ramböll och förväntas presentera en rapport i maj månad 2015. Områdesprogrammen Områdesprogrammen är en femårig investering för att förbättra levnadsvillkoren, öka tryggheten och skapa fler jobb i de områden i Malmö där välfärden är som lägst. Beslutet om programmen togs i kommunstyrelse 2010, samma år som kommissionen för ett socialt hållbart Malmö tillsattes och påbörjade sitt arbete. Kommissionen och områdesprogrammet skulle komplettera varandra genom att samtidigt både utreda och genomföra insatser som utjämnar skillnader i hälsa. Grunden till områdesprogrammet var att göra mycket på färre platser för att sedan kunna skala upp och sprida till fler områden. Områdena ska ses som innovationsområden där idéer kan utvecklas, och en viktig ingång är delaktighet och involvering av olika aktörer i området. Kommissionens övergripande rekommendation att skapa kunskapsallianser och demokratiserad styrning har praktiserats i områdesprogrammet. Genom samverkan på lika villkor med olika 30 │ Stadskontoret │ Uppföljning av Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö aktörer har ny kunskap skapats och den kommunala verksamheter har anpassats efter de frågor som medborgare och föreningar bedömer som mest angelägna att arbeta vidare med. Arbetet i områdesprogrammet har fokuserat på de tre målområdena arbete, boende och lärande. Malmömodellen Malmömodellen är Malmö stads benämning på ett förvaltningsövergripande arbetssätt för projekt inom EU:s nya sammanhållningspolitik 2014-2020. Kärnan i modellen är kommunens särskilda uppdrag inom insatsområde fem i den regionala utvecklingsfonden, men för att kommunen ska kunna maximera nyttan med uppdraget krävs samordning med andra fonder och program. Malmömodellen omfattar fokusområden, geografiska avgränsningar, organisationsstruktur, ökad samordning mellan fonder och program, samt ökad balans mellan de tre hållbarhetsperspektiven. Inriktningen är Malmö stads gemensamma krafttag för att utveckla Malmö hållbart. Detta ska göras med fokus på att bemöta stadens utmaningar genom satsningar på ökat samspel mellan sysselsättning, bostadsutveckling och infrastruktur. Modellen eftersträvar gott samarbete mellan olika lokala och regionala aktörer samt utveckling av befintliga och nya samarbetsarenor och testbeds inom den nya programperioden 2014-2020. Levande Malmö Levande Malmö lades fram som ett uppdrag i Malmö stads budget för 2014, och är ett projekt med syfte att presentera åtgärdsförslag som stödjer hur en tät och grön stad ska utformas för att bidra positivt till folkhälsa, integration och företagssamhet. Uppdraget grundar sig på Malmö stads översiktsplan och på rekommendationerna från Kommission för ett socialt hållbart Malmö. Det övergripande syftet är att brygga över sociala, mentala och fysiska barriärer i Malmö, att åstadkomma detta genom att bygga staden tät, grön och blandad samtidigt som hälsa och företagssamhet främjas samt att med ledorden förtätning, blandad stad och nya kopplingar nå uppdragets syfte. Projektet ska leverera sina slutsatser i slutet av 2015. Omvärldsstrategin En viktig arbetsuppgift, som är ett uppdrag från styrgruppen för Malmö i sin omvärld, är att utarbeta en sammanhållen strategi för omvärldsarbetet i hela Malmö stad. Det övergripande syftet med omvärldsstrategin är att den ska bidra till att Malmö stad kan prioritera, kraftsamla och arbeta mer strategiskt i samarbetet med andra intressenter på regional, nationell och internationell nivå. Målsättningar för strategin är: Att utnyttja samarbetsplattformar mer sammanhållet, proaktivt och offensivt för att uppnå Malmö stads mål Att uppnå större genomslag i kommunens prioriterade frågor och utmaningar 31 │ Stadskontoret │ Uppföljning av Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö Att utveckla ledningen och organisationen av omvärldsarbetet i syfte att agera samlat och effektivisera resursanvändandet Att tala med en röst i våra omvärldskontakter Att öka kunskapen om omvärldsarbetet i organisationen Strategin utgår från frågor och utmaningar där Malmö stad behöver agera med omvärlden för att lösa, sakområden där Malmö stad inte har egen politiskt eller ekonomisk makt att agera. En sammanhållen omvärldsstrategi för Malmö stad planeras vara färdigställt och godkänd i augusti/september 2015. Arena för hållbar utveckling Kulturförvaltningen, Malmö museer har tagit stöd av Malmös fokus på hållbar stadsutveckling då de antagit en vision om att bli en plattform för lärande för hållbar utveckling. Arbetet kring Arena Lärande för hållbar utveckling förverkligas i ett samarbete med Institutet för hållbar stadsutveckling (ISU). Arenan blir ett tydligt område för hållbar utveckling och knyts bland annat också till Science center Malmö och Marinpedagogiskt Center. Internt i Malmö stad är miljöförvaltningen och stadsbyggnadskontoret samarbetspartners. Frivilligorganisationerna Röda Korset, Rädda Barnen, och Individuell Människohjälp har ställt sig bakom verksamheten och företaget Edumanity, som är en avknoppning från det internationella Miljöinstitutet vid Lunds universitet, kommer att hyra in sig i Kommendanten som blir den fysiska platsen för arenan. Skolförvaltningarna i Malmö stad har också blivit inbjudna att gå in i projektet. Arenan kommer därför att få en Penta Helix-konstruktion med samverkan mellan akademi, offentliga aktörer, företrädare för näringslivet, frivilligsektorn, samt medborgare. Mötesplats Social Innovation Malmö högskola, Region Skåne och Malmö stad med stöd från Regeringen, finansierar driften av Mötesplats Social Innovation (MSI) som en nationell kunskapsplattform för social innovation och samhällsentreprenörskap. Syftet är att fortsätta det nödvändiga arbetet med kunskapsutveckling på området och att verka som en samlande nod för de många initiativ som finns idag inom social innovation. Mötesplatsen samlar akademi och näringsliv, offentliga och ideella aktörer i Sverige som vill främja sociala innovationer. Mötesplatsens främsta uppgift är att aktivt följa vad som händer inom området, både i Sverige och internationellt och se till att kunskap och erfarenheter utvecklas, delas och kommer till användning. MSI initierar också forskning och annat utvecklingsarbete. Institutet för hållbar stadsutveckling Institutet för hållbar stadsutveckling, ISU, är en samfinansierad samverkansplattform mellan Malmö stad och Malmö högskola. ISU ska inom området hållbar stadsutveckling skapa mötesplatser för forskare och praktiker, möjliggöra och utveckla kontaktytorna för arbete i samverkan. 32 │ Stadskontoret │ Uppföljning av Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö ISU ska vara en samlande plattform för att uppnå visionen om Malmö som ledande inom hållbar stadsutveckling. ISU bidrar till detta genom att utveckla Malmö stad och Malmö högskola till ledande aktörer inom forskning, kunskap och lärande för en hållbar utveckling såväl socialt, ekonomiskt, ekologiskt som kulturellt- genom samverkan. ISU ska genom sitt arbete främja helhetssyn på hållbarhet, att undersöka och avslöja målkonflikter och hitta strategier för bättre helhetslösningar genom flerdisciplinärt arbete. Unesco LUCS Unesco LUCS är en förening där kommuner, lärosäten, föreningar och andra organisationer kan vara medlemmar. Unesco LUCS har sitt ursprung i samarbetet inom European Coalition of Cities Against Racism (ECCAR) som etablerades 2004 på initiativ av Unesco. Idag ingår förutom Malmö stad följande i föreningen: Borlänge kommun, Eskilstuna och Rädda Barnen. Föreningens syfte är att åstadkomma en socialt hållbar utveckling i etniskt blandade områden genom att i allians mellan forskning, förvaltning och föreningsliv arbeta med begrepp som platsidentitet och social gemenskap, lika rättigheter oavsett bakgrund och härkomst samt interreligiös och interkulturell dialog. Arbetet inom Unesco LUCS handlar om att vässa arbetet med mänskliga rättigheter och synliggöra diskriminerande strukturer för att kunna åtgärda dessa. Ett led i arbetet med att skapa långsiktigt hållbar utveckling är att mobilisera gemensamma resurser och kunskaper för att bygga jämlikhet och sammanhållning över etniska och religiösa gränser. Mötesplats social hållbarhet Sveriges kommuner och Landsting (SKL) har tillsammans med Folkhälsomyndigheten skapat en nationell Mötesplats för social hållbarhet. Mötesplatsen är ett forum för att genom kunskaps- och erfarenhetsutbyte bidra till att utveckla välfärden på ett socialt hållbart sätt. Forumet har skapats för att samla och utbyta kunskap om social hållbarhet. Mötesplatsens aktiviteter är öppna för förtroendevalda, tjänstemän och forskare inom kommun, landsting, stat, näringsliv och idéburen sektor. Malmö stad finns representerad i den referensgrupp som planerar mötesplatsens arrangemang. Fem seminarier har hittills arrangerats varav Malmö stad har medverkat med presentationer om arbetet med social hållbarhet vid fyra av dessa. Regional utvecklingsstrategi och Ett socialt hållbart Skåne Den regionala utvecklingsstrategin för Skåne antogs i juni 2014. Syftet är att den ska skapa en bred samsyn om en gemensam målbild för Skåne. Målbilden är ”Det öppna Skåne 2030”. Skånes regionala utvecklingsstrategi ingår i både en nationell och en europeisk kontext, till exempel genom den nationella strategin för regional tillväxt och attraktionskraft, Östersjöstrategin, WHO Health 2020 strategin, Europa 2020, EU:s energi- och klimatmål 2030 och EU:s sammanhållningspolitik. Skånes utvecklingsstrategi interagerar även med många andra processer och strategier på regional och lokal nivå. Det avser till exempel Region Skånes koncernövergripande handlingsplan – Ett socialt hållbart Skåne 2030. 33 │ Stadskontoret │ Uppföljning av Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö Målen för folkhälsoarbetet är: En god hälsa och livskvalitet för alla skåningar. En mer jämlik och social hållbar samhällsutveckling. En bra start i livet för barn och unga. Nationell kommission Regeringen kommer under våren 2015 att tillsätta en kommission för jämlik hälsa och som kommer att dra lärdom av det som gjorts i Malmö. Utgångspunkten är att arbetet för att förbättra folkhälsan bland annat stärks genom en tydligare ansvarsfördelning och bättre uppföljning. Regeringens mål är att de påverkbara hälsoklyftorna ska slutas inom en generation. Med en nationell kommission som lägger fokus vid frågorna ges bland annat förutsättningar för att driva en del av de frågor som lyftes av Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö, men som betraktades vara av nationell karaktär. 34 │ Stadskontoret │ Uppföljning av Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö Omvärldsbevakning Göteborgs stad I 2013 års budget antog kommunfullmäktige i Göteborg tre mål som innebar ett tydligare fokus på social hållbarhet. Den politiska ambitionen att påverka skillnader i hälsa och livsvillkor i Göteborg och det arbete som följt därefter har liksom Malmö tagit sin utgångspunkt i WHO:s rapport ”Closing the gap in a generation”. Det arbete som följt kallas S2020 och står för socialt hållbar utveckling år 2020. Det är ett uppdrag till alla förvaltningar och bolag i Göteborgs Stad med syftet att se till att sociala frågor tas på allvar i kommunal planering på samma sätt som frågor om ekonomi och ekologi. Att motverka segregation ingår som en viktig del i arbetet, och det ska ske i samspel mellan de tre dimensionerna – den sociala, den ekonomiska och den ekologiska. Sociala resursförvaltningen arbetar som en stödfunktion till arbetet. Västra Götalandsregionens arbete Regionfullmäktige i Västra Götaland gav i budget 2011 ett uppdrag att ta fram en handlingsplan för jämlik hälsa i hela Västra Götaland. Utgångspunkten var att de sociala skillnaderna i folkhälsa fortfarande var tydliga och att hälsan inte förbättrats i utsatta grupper på samma positiva sätt som för befolkningen i sin helhet. Ett förslag till åtgärder för jämlik hälsa i hela Västra Götaland togs fram i bred samverkan och 2013 antog regionfullmäktige dokumentet "Samling för social hållbarhet - åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland". Folkhälsokommittén fick i uppdrag att följa upp och återrapportera genomförandet av åtgärderna. Folkhälsokommittén har fortsatt en samordnande och drivande roll i arbetet med ”Samling för social hållbarhet”. Östgötakommissionen Liksom i bland annat Malmö tillsatte Regionförbundet i Östergötland en Östgötakommission för folkhälsa. Utgångspunkten är WHO:s ”Closing the gap in a generation”. Kommissionen verkade under 2012-2014 och hade i uppdrag att analysera hälsoläget utifrån bland annat socioekonomiska-, miljö-, genus-, mångfald/icke-diskriminerings- och livscykelperspektiv, samt att föreslå insatser på läns-, kommun- och stadsdelsnivå som skapar förutsättningar för en bättre hälsa på lika villkor för alla som bor och verkar i Östergötland. Kommissionen presenterade en slutrapport i december 2014 och förbundsfullmäktige föreslogs besluta att ställa sig bakom kommissionens rekommendationer och att uppmana Region Östergötland och kommunerna att med rekommendationerna som underlag fortsätta att fördjupa arbetet för en mer jämlik hälsa bland annat genom att upprätta handlingsplaner och initiera långsiktiga processer tillsammans med andra aktörer. Region Östergötland fick också i uppdrag att utvärdera arbetet med rekommendationerna och dess effekter på jämlik hälsa. 35 │ Stadskontoret │ Uppföljning av Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö Och dessutom… Malmö stad har tilldelats två priser för sitt arbete med social hållbarhet med utgångspunkt från Malmökommissionen: Årets Planpris 2014 som delas ut av Sveriges arkitekter Juryns motivering De sociala konsekvenserna av ökande skillnader i levnadsförhållanden i våra städer är en angelägen samhällsfråga som de flesta kommuner arbetar med. Årets Planprisvinnare har närmat sig frågan på ett nytt sätt. Kommunens arbetssätt har möjliggjort en bred samverkan med både forskning, ideella krafter och näringsliv. Genom detta arbetssätt har vinnaren fördjupat förståelsen för samband mellan hälsa och den byggda miljön på en mer vetenskaplig grund. Det stärker inte minst den fysiska planeringens trovärdighet och ställning i stadsutvecklingen. Vinnaren av Planpriset 2014 är en bra inspiration för andra kommuner: Malmö stad med Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö. Psynkpriset 2015 som delas ut av Sveriges kommuner och landsting Juryns motivering Socioekonomipriset tilldelades Malmö stad för initiativet Malmökommissionen. Detta för att de utöver sitt ursprungliga uppdrag drivit på för att på ett nytt sätt generera en ny förståelse för social hållbarhet. De visar genom sitt arbete ett stort intresse och engagemang för att bidra till att göra samhällsfaktorerna bakom psykisk hälsa och ohälsa mer transparanta. 36 │ Stadskontoret │ Uppföljning av Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö Bilaga 1. Pågående arbeten och utvecklingsområden som enskilda förvaltningar ansvarar för Sida 1 Socialt hållbart Malmö- Pågående arbeten och Utvecklingsområden som enskilda förvaltningar ansvarar för Pågående arbeten - Förskoleförvaltningen Nr 10. Gör en årlig redovisning av skolnämndernas behov och kostnader Ansvarig Kommentar Förskolenämnden, Inom ramen för budgetskrivelsen tydliggör förskolenämnden för verksamhetens behov och kostnader. Det rör grundskolenämnden, framförallt utmaningarna gällande kapacitet, kompetensförsörjning, kvalitet och likvärdighet. arbetsmarknads-, gymnasie-, och vuxenutbildningsnäm nden 11. Utveckla det systematiska kvalitetsarbetet i skolnämnderna Förskolenämnden, grundskolenämnden, arbetsmarknads-, gymnasie-, och vuxenutbildningsnäm nden Det systematiska kvalitetsarbetet pågår enligt fastställd modell, dvs både på enhetsnivå och huvudmannanivå. På förskolenivå identifieras framgångs- och utvecklingsområden. Måluppfyllelsen beskrivs i kvalitetsrapporten och det fortsatta arbetet kring utvecklingsområdena beskrivs i kvalitetsplanen. Förvaltningsgemensamma prioriterade utvecklingsområden identifieras. Dokumenteras årligen i "lägesrapport". I modellen ingår dialog mellan förskolechef och utbildningschef, samt mellan utbildningschef och nämndens presidium. Förskoleförvaltningen har tagit fram ett självskattningsverktyg som ett alternativt mätobjekt och utgår från samtliga områden i förskolans läroplan och dess strävansmål. Detta används vid de kollegiala granskningarna (kvalitetsbesöken) som bedömning för hur väl förskolorna uppnår de nationella målen. 13. Säkerställ att skolpersonal i hela staden kan delta i kompetensutvecklingsinsatser som bygger på det systematiska kvalitetsarbetet Förskolenämnden, grundskolenämnden, arbetsmarknads-, gymnasie-, och vuxenutbildningsnäm nden De pedagogiska utvecklingsteamen är organiserade och arbetet är igång. De utvecklingsområden som identifieras inom det systematiska kvalitetsarbetet fångas upp av teamen som tillsammans med förskolan planerar olika insatser. Verksamhetsnära utbildningar erbjuds till förskolans personal. Kreativt lärcentrum, som drivs i samarbete mellan förskoleförvaltningen och kulturförvaltningen, är ytterligare en arena för kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte. Kvalitetsstödjare genomför kollegiala granskningar av förskolornas kvalitet, vilket spelar en viktig roll i att tydliggöra behovet av kompetensutveckling. Sida 2 Trafikljus 14. Utveckla formerna för delaktighet för föräldrar och barn Förskolenämnden, grundskolenämnden, arbetsmarknads-, gymnasie-, och vuxenutbildningsnäm nden Barns inflytande och ansvar samt samverkan med föräldrar ingår i det systematiska kvalitetsarbetet. Ett fortbildningsprojekt för alla medarbetare kring pedagogisk dokumentation pågår som sätter fokus på barns inflytande. På många förskolor finns modeller, som exempelvis barnråd, för att utveckla barnens delaktighet. Förskoleenkäten, som genomförs årligen, används för att på olika sätt möta föräldrars synpunkter på verksamheten. Förskoleförvaltningens ambition är att, i samverkan med andra förvaltningar, ge mer och tydligare information till föräldrarna bl.a. gällande nybyggnation och ombyggnation av förskolor. Det gäller även frågan om att utveckla användningen av IT för att snabbare och enklare nå föräldrarna, som ett komplement till det dagliga mötet mellan medarbetare och föräldrar. 16. Kartlägg vilka barn som Förskolenämnden inte går i förskola och följ upp dessa Ett fördjupat utredningsarbete om varför föräldrar väljer att avstå förskola har genomförts hösten 2014. Förslag på åtgärder har tagits fram. I syfte att få fler barn inskrivna i förskola upprättas och utvecklas fler kontaktytor gentemot föräldrar, exempelvis genom medborgarkontor, BVC, föreningar och andra myndigheter. 17. Kartlägg barngrupperna Förskolenämnden i förskolan efter sammansättning och behov för att på sikt minska barngrupperna Kartläggning är genomförd, både gällande det allmänna läget och gällande läget i särskilt flerspråkiga miljöer. Barngruppernas organisering och storlek är en komplex fråga som påverkas av många faktorer, vilket förskoleförvaltningen har hög kompetens kring. Hur förskolan organiserar barngrupperna följs upp vid kvalitetsbesöken. Generellt sett är barngrupperna för de yngre barnen förhållandevis mindre än för de äldre. Utvecklingen följs upp kontinuerligt. Sida 3 18. Fortsätt satsningarna på språkutveckling inom förskola och grundskola Förskolenämnden Genom de pedagogiska utvecklingsteamen finns specialpedagoger och språkutvecklare kopplade till varje och förskoleområde med uppdrag att stödja personalen kring språkutveckling och barns specifika behov. Psykologer grundskolenämnden och pedagogistor har även en viktig roll i arbetet. Förskoleförvaltningen har initierat ett samarbete med Specialpedagogiska Skolmyndigheten (SPSM) gällande alla barns rätt till stöd. Kreativ lärcentrum utgör en nod för erfarenhetsutbyte. Varje barns rätt till stöd är definierat som förvaltningsövergripande utvecklingsområde för de kommande åren. Se även kommentar vid uppdrag 19, utvecklingsområden och pågående arbete. 19. Fortsätt satsa på Förskolenämnden kompetensutvecklingsinsat och ser inom språk och läs- och grundskolenämnden skrivprocessen i förskola och grundskola I samband med beslutet om ny organisering av modersmålsstödet beslutades om ett antal åtgärder vars syfte är att stödja organisationsförändringen och arbetet för att modersmålsstöd och språkutveckling ska bli en naturlig del av det vardagliga arbetet för alla medarbetare. En genomförandeplan för perioden 2014-2016 har tagits fram och implementeras. I varje förskoleområdes pedagogiska utvecklingsteam finns språkstödjare. Modersmålsstöd inklusive språkutveckling har varit ett av förvaltningens övergripande utvecklingsområden. Se även kommentar till uppdrag 19, utvecklingsområden. 20. Följ upp studieresultat Förskolenämnden Utifrån formuleringarna i kommissionens åtgärdsförslag bedömmer vi att denna åtgärd riktar sig till för att ge rätt stödinsatser och grundskolenämndens ansvarsområde och verksamhet. Se dock exempelvis uppdrag 11, 18 och 19 för hur grundskolenämnden förskoleförvaltningen arbetar med angränsande frågor. Sida 4 21. Fortsätt satsningen på Förskolenämnden Utifrån formuleringarna i kommissionens åtgärdsförslag bedömmer vi att denna åtgärd riktar sig till studiehandledning på och grundskolenämndens ansvarsområde och verksamhet. Se dock exempelvis uppdrag 18 och 19 för hur modersmål grundskolenämnden förskoleförvaltningen arbetar med angränsande frågor. Utvecklingsområden - Förskoleförvaltningen Nr Ansvarig 19. Fortsätt satsa på Förskolenämnden kompetensutvecklingsoch insatser inom språk och läs- grundskolenämnden och skrivprocessen i förskola och grundskola Kommentar Trafikljus Workshops anordnas verksamhetsnära och på arbetstid för medarbetarna i kompetenshöjande syfte. Åtta språkutvecklare har i uppdrag att i respektive förskoleområde arbeta med kompetensutveckling/stöd inom området språk. Vidare genomgår 23 medarbetare pedagogistautbildning. Se vidare under uppdrag 19, pågående arbete. Sida 5 Pågående arbeten - Grundskoleförvaltningen Nr 10. Gör en årlig redovisning av skolnämndernas behov och kostnader Ansvarig Förskolenämnden, grundskolenämnden, arbetsmarknads-, gymnasie-, och vuxenutbildningsnäm nden Kommentar Grundskolenämnden har kommit långt i arbetet med att implementera den kommunala modellen för målstyrning i Malmö stad. I detta ingår en styr- och ledningsmodell som kopplar ihop det systematiska kvalitetsarbetet (som identifierar behov) med budgetarbetet. 11. Utveckla det systematiska kvalitetsarbetet i skolnämnderna Förskolenämnden, grundskolenämnden, arbetsmarknads-, gymnasie-, och vuxenutbildningsnäm nden Grundskolenämnden antog i maj 2014 en styr- och ledningsmodell som omfattar det systematiska kvalitetsarbetet enl skollagens krav. Modellen har implementerats under hösten 2014, bl.a. har det genomförts kvalitetsdialoger på alla nivåer i förvaltningen. CPI och FoU Malmö är sedan aug 2014 Pedagogisk Inspiration Malmö som ska stödja det tre skolförvaltningarnas utvecklingsarbete. 13. Säkerställ att skolpersonal i hela staden kan delta i kompetensutvecklingsinsatser som bygger på det systematiska kvalitetsarbetet Förskolenämnden, Grundskoleförvaltningen arbetar med att ta fram en kompetensförsörjningsplan. Tillsammans med de behov och grundskolenämnden, utvecklingsområden som identifieras i det systematiska kvalitetsarbetet ska den utgöra underlag för utformning och arbetsmarknads-, anpassning av förvaltningens kompetensutvecklingsinsatser. gymnasie-, och vuxenutbildningsnäm nden Sida 6 Trafikljus 14. Utveckla formerna för delaktighet för föräldrar och barn Förskolenämnden, Inflytande och delaktighet är ett krav i de nationella styrdokumenten. Grundskoleförvaltningen har framför allt gett grundskolenämnden, stöd till skolor i formativ bedömning, ett sätt att göra eleven delaktiga i sitt eget lärande. Detta stöd har framför allt Arbetsmarknads-, getts inom ramen för Skolsatsningen 2012. Medel för dessa insatser utgår 2015. gymnasie-, och vuxenutbildningsnäm nden 18. Fortsätt satsningarna på språkutveckling inom förskola och grundskola Förskolenämnden Skolsatsningen 2012 har lett till en bestående förändringsprocess i skolornas arbete med språkutveckling. och Språkutveckling är också ett kommungemensamt utvecklingsområde. Arbetet kräver fortsatta övergripande insatser grundskolenämnden och medel. 19. Fortsätt satsa på Förskolenämnden Skolsatsningen 2012 har lett till en bestående förändringsprocess i skolornas arbete med språkutveckling. kompetensutvecklingsinsat och Språkutveckling är också ett kommungemensamt utvecklingsområde. Arbetet kräver fortsatta övergripande insatser ser inom språk och läs- och grundskolenämnden och medel. skrivprocessen i förskola och grundskola Sida 7 20. Följ upp studieresultat Förskolenämnden Uppdraget är ett krav i de nationella styrdokumenten och är huvudfokus i grundskolenämndens systematiska för att ge rätt stödinsatser och kvalitetsarbete inom ramen för nämndes styr- och ledningsmodell. Uppföljningen av studieresultaten har utvecklats grundskolenämnden under det senaste året, både på skol- och förvaltningsnivå. Det finns dock fortsatta behov av att följa upp och utveckla de stödinsatser som eleverna får. 21. Fortsätt satsningen på Förskolenämnden En ny organsation för modersmålsundervisning och studiehandledning håller på att implementeras. Informationsstudiehandledning på och och kompetensinsatser har lett till en ökad medvetenhet hos skolorna. Dock ett stort antal nyanalända elever under modersmål grundskolenämnden året och svårigheter att rekrytera personal. 23. Utred möjligheten att Grundskolenämnden Fritidshemspersonalen är en prioriterad grupp i kompetensförsörjningsplanen som håller på att tas fram. Bristen på öka andelen behörig personal är stor. högskoleutbildad personal i fritidshemmen Sida 8 24. Inrätta en heltidstjänst med ansvar för fritidshemmen Grundskolenämnden Inrättad. 27. Gör uppföljning av alla Grundskolenämnden Utredning (nämnd mars 2015). nyanlända elever i samverkan med civilsamhället och lärosäten 29. Se över möjligheten att Grundskolenämnden Del av underlaget för en utbyggnadsstrategi, beslutad av nämnden jan 2015. förlägga nya profilskolor i områden där det kan generera positiva integrationseffekter Sida 9 31. Fokusera på involvering, öppenhet och transparens för att informera föräldrar, barn och elever Grundskolenämnden Uppdrag för förvaltningens kommunikationsavdelning som tagit fram riktlinjer för extern och intern kommunikation. och arbetsmarknads-, gymnasie-, och vuxenutbildningsnäm nden 66. Stärk samverkan mellan Förskolenämnden, Samordning av grundskoleförvaltningens elevhälsa har utvecklats under året. Samverkan med gymnasieskolan har olika delar av den grundskolenämnden, inte kunnat initieras då de genomfört en stor omorgansiation liknande grundskolan. Initiativ kommer att tas under kommunala elevhälsan arbetsmarknads-, 2015. gymnasie-, och vuxenutbildningsnäm nden Utvecklingsområden - Grundskoleförvaltningen Nr Ansvarig 19. Fortsätt satsa på Förskolenämnden kompetensutvecklingsoch insatser inom språk och läs- grundskolenämnden och skrivprocessen i förskola och grundskola Kommentar Trafikljus Skolsatsningen 2012 har lett till en bestående förändringsprocess i skolornas arbete med språkutveckling. Språkutveckling är också ett kommungemensamt utvecklingsområde. Arbetet kräver fortsatta övergripande insatser och medel. Sida 10 Pågående arbeten - Arbetsmarknads-, gymnasie- och, vuxenutbildningsförvaltningen Nr 10.Gör en årlig redovisning av skolnämndernas behov och kostnader Ansvarig Kommentar Förskolenämnden, Görs löpande. grundskolenämnden, arbetsmarknads-, gymnasie-, och vuxenutbildningsnäm nden Trafikljus 11.Utveckla det systematiska kvalitets arbetet i skolnämnderna Förskolenämnden, En omorganisation har gjorts för att åstadkomma ökad likvärdighet mellan skolorna. Nämndens mål 15 och framåt grundskolenämnden, har fokus på att bygga upp systematik i kvalitetsarbetet. arbetsmarknads-, gymnasie-, och vuxenutbildningsnäm nden 13. Säkerställ att skolpersonal i hela staden kan delta i kompetensutvecklingsinsatser som bygger på det systematiska kvalitetsarbetet Förskolenämnden, Kompetensutveckling som ständigt pågår är mest effektiv. Kollegialt lärande, förvaltningsövergripande grundskolenämnden, ämnesgrupper, förvaltningsövergripande lektorer har del i systematisk kvalitetsutveckling av verksamheten. arbetsmarknads-, Strukturer har nyligen stärkts. gymnasie-, och vuxenutbildningsnäm nden Sida 11 14. Utveckla formerna för delaktighet för föräldrar och barn Förskolenämnden, Elevens viktigaste inflytande är det hen har över sitt lärande. Förvaltningen har genom skolsatsning 2012 satstat på grundskolenämnden, elevinflytande genom formativ feedback/bedömning. Följer den formella strukturen för elevinflytande med stöd av arbetsmarknads-, Sveriges elevkårer. gymnasie-, och vuxenutbildningsnäm nden 25. Permanenta ungdomsuppföljningen och följ upp unga som varken är i arbete eller studier upp till 25 års ålder Arbetsmarknads-, Ett frivilligt utökat ansvar för äldre ungdomar än lagen kräver ser förvaltningen som social investering. Nämnden gymnasie-, och förväntas besluta om detta mars 2015. vuxenutbildningsnäm nden 28. Gör en kartläggning, strategi och åtgärdsplan för nyanlända gymnasieelever och beakta elevhälsans roll Arbetsmarknads-, En resurs har tillsatts för att göra kartläggningar och framför allt bygga upp en struktur för att bättre se vilka gymnasie-, och kunskaper och erfarenheter nyanlända har med sig in i skolan. Syftet är att få utmaning och stöd på rätt nivå och att vuxenutbildningsnäm tidigare förvärvade kunskaper ska erkännas och synas. nden Sida 12 31. Fokusera på involvering, öppenhet och transparens för att informera föräldrar, barn och elever Grundskolenämnden En publikation som på ett enkelt sätt beskriver utbildningssystemet produceras och skickas hem till familjer med och arbetsmarknads-, barn från 12 år. gymnasie- och vuxenutbildningsnäm nden 66. Stärk samverkan mellan Förskolenämnden, I den nya organisationen ansvarar en områdeschef över elevhälsan. Denne ansvarar också för att utreda och olika delar av den grundskolenämnden, bygga upp elevhälsan på bästa sätt i samverkan med grundskoleförvaltningen. Arbete pågår. kommunala elevhälsan arbetsmarknads-, gymnasie-, och vuxenutbildningsnäm nden Sida 13 Pågående arbeten - Stadskontoret Nr Ansvarig 6. Säkerställ att alla chefer Stadskontoret har ett helhetsperspektiv och att kunskapen från Malmökommissionen beaktas i ledarskapsprogram Kommentar Trafikljus Alla kommungemensamma ledarskapsutvecklingsinsatser baseras på Malmö stads värdegrund, med ett helhetsoch hållbarhetsperspektiv, i linje med Malmökommissionens inriktining. Kommissionens arbete följs och integreras fortlöpande i insatserna. Forskningssamarbete med Malmö högskola har initierats. 7. Utveckla holistiska Stadskontoret i styrinstrument genom nytt samverkan med styr- och ledningssystem, berörda aktörer nya mått på samhällsutveckling utifrån övergripande hållbarhet, modeller för samhälls- och hälsoekonomiska beräkningar samt integrering av sociala investeringar i budget Sida 14 32. Ta fram en handlingsplan för att minska ekonomisk utsatthet bland barn och inför ett nytt kommunfullmäktigemål om att minska den ekonomiska utsattheten bland barn Stadskontoret i dialog Pågår en utredning. Det blev inget mål med exakt den formuleringen, men inriktiningen i budgettexten är tydlig. med Malmö stads övriga förvaltningar och bolag, Länsstyrelsen i Skåne och med civilsamhället 34. Utred och föreslå nya riktlinjer för beräkning av bistånd kring barn och skolungdomars fritidsaktiviteter Stadskontoret En utredning och riktlinjer togs fram, då ändrades lagtexten. Sen var det val, och nu avvaktar vi vad regeringen gör. 36. Nya riktlinjer för internet och datorer för barn och unga inom ekonomiskt bistånd Stadskontoret SoS har i sina allmänna råd numera att datorer och internetuppkoppling ingår i hemutrustning. Sida 15 37. Förändrat resursfördelningssystem och nytt styr- och ledningssystem Stadskontoret I budget 2015 finns ett uppdrag om ny resursfördelningsmodell. 40. Fortsätt satsa på olika Stadskontoret i dialog former av arbetsmarknads med berörda aktörer utbildning 41. Samverka med arbetsmiljöverket kring inspektioner Stadskontoret i dialog Stadskontoret har tillsammans med repr från KS med Arbetsmiljöverket en gång i halvåret dialog om genomförda, med berörda aktörer pågående och planerade tillsynsinsatser och för dialogen vidare till berörda förvaltningar vid behov. Sida 16 64. Prioritera förebyggande arbete mot våld, omsorgssvikt och sexuella övergrepp mot barn i översynen av befintliga samarbetsstrukturer för barns hälsa Stadskontoret i dialog Finns samverkansgrupper mellan IoF, Fsk och Grsk. med förskole-, grundskole- och Arbetsmarknads-, gymnasie-, och vuxenutbildningsförva ltningen, sociala resursförvaltningen, stadsområdesförvaltn ingarna, Region Skåne, civilsamhället och lärosäten 68. Använd analyser från skaderegistret i Malmö för att omsätta till skadeförebyggande arbete Stadskontoret i Utvecklingen av ett övergripande arbete kring skade- och olycksprevention har avstannat. Anledningen är att andra samarbete med uppdrag har prioriterats. Inom olika verksamheter i Malmö stad pågår däremot preventiva insatser för att förebygga Region Skåne och skador och olyckor. andra berörda aktörer 57. Säkerställ att mödraRegion Skåne och barnhälsovården erbjuder vård på lika villkor Utgår från att Region Skåne följer upp ackrediteringsvillkoren Sida 17 Utvecklingsområden - Stadskontoret Nr 2. Skala upp arbetet med brukarinflytande som en del av kvalitetsarbetet Ansvarig Stadskontoret och berörda nämnder Kommentar Finns etablerat samarbete med brukarorganisationer inom socialpsykiatrin sedan många år. En uppföljning av brukarinflytande IoF är nyligen gjord. Behöver få bättre struktur och arvoderingsfrågan behöver klargöras. 3. Skala upp arbetet med kollegiala granskningar och utveckla modeller för en lärande organisation Stadskontoret tillsammans med övriga förvaltningar och representanter för civilsamhället Tror alla tycker att det är en bra metod, används i liten skala. Behöver få struktur och praktiskt stöd för att inte bli punktinsats. 49. Utred möjligheten för uppdragsbaserat bostadsbyggande Stadskontoret Ett uppdrag som ursprungligen låg på SBK. Skall fördelas till Samhällsplanering på STK. Sida 18 Trafikljus 58. Bistå Region Skåne i arbetet med informationsspridning för ökat deltagande i screeningprogram Stadskontoret samt i En kontaktperson finns på Region Skåne, samarbete ska etableras sannolikt genom områdesutveckling på SO. presidieöverläggning ar Region Skåne och Malmö stad 59. Lyft förslag om analys Presidieöverläggning En kontaktperson finns på Region Skåne. Det finns statistik, men beställning måste göras och resurser för av öppenvården i Malmö till ar Region Skåne och bearbetning och analys saknas idag. Eventuellt hänga samman med uppdraget om epidemiologisk bevakning. Region Skåne Malmö stad 60. Undersök möjligheten för förebyggande hembesök som tillägg till erbjudandet om hälsokontroll för alla som fyllt 80 år Stadskontoret samt i presidieöverläggning ar Region Skåne och Malmö stad Sida 19 61. Se över erfarenheterna Stadskontoret samt i Ett ärende om kompetenscentrum för mångkulturella frågor är under handläggning i Regionen. från forskningsprojektet presidieöverläggning Migrationens utmaningar ar Region Skåne och Malmö stad 65. Utred möjligheter för etablering av fler familjecentraler Presidieöverläggning Region Skåne har nyligen gjort en utvärdering. Frågan om familjecentraler utreds av förskoleförvaltningen. ar Region Skåne och Regionen är odelat positiv. Malmö stad Sida 20 Pågåenden arbeten - Stadsbyggnadskontoret Nr 52. Förstärk arbetet med att utveckla demokratiska verktyg i stads-planeringen Ansvarig Kommentar Stadsbyggnadsnämn Uppdraget är en del av stadsbyggnadskontorets löpande arbete. den i samverkan med stadens nämnder och bolag 54. Fortsätt och utveckla arbetet med blandade upplåtelseformer i Malmö Stadsbyggnadsnämn Uppdraget är en del av bostadsförsörjningens löpande arbete. den, stadsområdesnämnd erna m fl Trafikljus 56. Utveckla arbetet med att Stadsbyggnadsnämn Uppdraget hanteras bland annat i projektet Levande Malmö omvandla fysiska barriärer den i samverkan med till berörda aktörer sammanlänkande områden Utvecklingsområden - Stadsbyggnadskontoret Nr 49. Utred möjligheten för uppdragsbaserat bostadsbyggande Ansvarig Kommentar Stadsbyggnadsnämn Tillhör Stadskontoret, är bytt mot uppdrag 47. den i dialog med bl a övriga nämnder och bolag, näringslivet och med civilsamhället Sida 21 Trafikljus Pågående arbeten - Miljöförvaltningen Nr 55. Gör en social konsekvensbedömning av projektet Amiralsstaden och fortsätt satsningen på Bygga om-dialogen i miljonprogramsområden Ansvarig Miljöförvaltningen Bygga och dialogen (projekt) Kommentar Bygga om dialogen som projekt avslutades 2013 men processen har fortsatt och behöver fortsätta i andra former tex projektform. Ett av arbetspakten inom Innovationsplattformen Malmö sydost (projekt) handlar om innovativa finansieringsmodeller, tex jobbskapande. Tjänsteärendet till KS om att fortsätta utveckla bygga om dialogen som modell har ej lett till några beslut. Ärendet har varit på remiss och trots positiv respons från olika instanser har KS skjutit upp ärendet gång på gång. Malmö stad måste ha en långsiktig plan för miljonprogramsområden och ta ett helhetsgrepp (ekologiskt, ekonomiskt och socialt) för utvecklingen. Sida 22 Trafikljus Bilaga 2. Pågående arbeten och utvecklingsområden som samtliga förvaltningar och bolag ansvarar för Sida 1 Socialt hållbart Malmö - Pågående arbeten och Utvecklingsområden som samtliga förvaltningar och bolag ansvarar för Fritidsförvaltningen Kommentar Trafikljus Fritidsförvaltningen arbetar långsiktigt med fritidsnämndens mål att vara "föredöme som arbetsgivare". Förvaltningen har ett antal indikatorer uppsatta för målet: 1. MMI - motiverad medarbetarindex (högre MMI än staden i snitt för 2014, handlingsplaner framtagna efter behov, fokus på kränkande särbehandling/mobbing under 2015). 2. Personalsammansättning kön och etnisk bakgrund beakatas i samtliga rekryteringar, fler kvinnor anställda som idrottsplatsvaktmästare på driftavdelningens anläggningar).3. Timavlönade timmar (har halverats under 2014). 4. Sjukfrånvaro (har sjunkit 2014, särskilt korttids frånvaro). 5. Tjänstgöringsgrad (samtliga har önskad). 6. Händelserapportering (samtliga incidenter ska anmälas och kommuniceras till chef och verksamhetsråd) I fokus 2015: kränkande särbehandling/mobbing, utbildning i arbetsmiljö för chefer, psykosocial kartläggning. Internkontroll 2014 en kontrollpunkt gjord avseende upphandlingsförfarande enligt Malmö stads riktlinjer. Rutiner för upphandlingar anses finnas, utbildning och information kring upphandling ska dock säkerställas. Pågående arbete 42. Fortsätt arbetet utifrån personalpolicyn för god arbetsmiljö samt ställ krav på arbetsmiljön i upphandlingar Pågående arbete 53. Fortsätt satsningen på utveckling av lättillgänliga mötesplatser Målet kring "mångfald av mötesplatser". Viss svårighet med definitionen "mötesplats". Fritidsförvaltningens anläggningar den främsta resursen. Flertal nya konstgräsplaner, nya utegym. Hylliebadet i fokus 2015. 4 av 5 Folkets hus förstärktes med 100 000 kronor per hus. Spontanaktiviteter: Spontan i stan, lovaktiviteter, bidraget för kl. 14-17 och utveckling av spontana mötesplatser. Har varit viss samverkan i områdesprogrammen; informerat om anläggningar, föreningsliv och samverkat i vissa konkreta aktiviteter (se Årsanalys 2014 och bakåt). Spelens Hus invigdes 2014 som ny form av mötesplats. En prioritet de senaste åren för förvaltningen har varit kommunikation - mot föreningslivet och malmöborna. Nya kanaler har utvecklats. Utvecklingsområde 50. Förstärk barnperspektivet och uppföljningsarbetet för barn och unga både i social och fysisk miljö Barnperspektivet finns representerat i styrdokument på olika nivåer. Fokus på barn och unga i föreningslivet 4-25 år, primär målgrupp. Jämställda och jämlika fritidsaktiviteter är ambitionen. Vi vill i hög grad basera våra beslut, budget och verksamhet på hur behoven ser ut i Malmö stad. Olika exempel på förbättrad kvalitet och bättre uppföljning/analys: Könsuppdelad statistik (100 % av individbaserad statistik) som stöd. Resursmätning (tidrapportering av driftavdelningen), analys av statistik i ApN - nytt digitalt bidragssystem som utvecklar vår analys, föreningsinventering, besöksstatistik på bad och rekreation, anläggningsnyttjande och resursfördelningsanalys utgör grunddatan i vår s.k. resursfördelningsanalys (det GBA:n syftade till). Använda detta i framtagandet av styrdokument och när vi förhåller oss till de nya målen från kommunfullmäktige inom ramen för ett socialt hållbart Malmö. Sida 2 Förskoleförvaltningen Pågående arbeten 42. Fortsätt arbetet utifrån personalpolicyn för god arbetsmiljö samt ställ krav på arbetsmiljön i upphandlingar Pågående arbeten 53. Fortsätt satsningen på utveckling av lättillgänliga mötesplatser Utvecklingsområden 50. Förstärk barnperspektivet och uppföljningsarbetet för barn och unga både i social och fysisk miljö Kommentar Trafikljus Samverkanssystemet utvecklas genom att samverkansgrupper införs på förskolechefsnivå, ca 120 st. Detta för att ytterligare stärka det arbetsplatsnära arbetsmiljöarbetet och samarbetet mellan chef och skyddsombud. Som ett stöd för detta införs gemensam planering och uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet på varje arbetsplatsnivå genom ”Checklista för planering och uppföljning av SAM på arbetsplatsnivå”. Förvaltningen kommer också att ha särskilt fokus på chefers arbetsmiljö och förutsättningar för sitt uppdrag. Andelen timavlönade barnskötare ska halveras under 2015 genom ”Handlingsplan timavlönade” och projekt ”Kvalitativ bemanning”. Andelen utbildade barnskötare och förskolelärare ska öka genom "Strategi för kompetensförsörjning förskola" och ”Handlingsplan för kompetensförsörjning förskola”. Kort- och långtidssjukfrånvaron ska minska genom ”Insatser för att minska sjukfrånvaron inom Förskoleförvaltningen” där de första insatserna är att kartlägga sjukfrånvaron samt utveckla samarbete med företagshälsovård och försäkringskassan. Att säkerställa arbetsmiljöperspektivet vid ny- och ombyggnationer ses som en naturlig del i lokalförsörjningsprocessen. De öppna förskolorna är generationsövergripande mötesplatser för föräldrar och barn som inte är inskrivna i förskolan samt en mötesplats för dagbarnvårdare. Vissa av de öppna förskolorna är placerade på familjecentraler, som även de utgör en mötesplats som präglas av samverkan mellan olika offentliga organisationer. Ytterligare en mötesplats är Kreativt lärcenter där förskolor och medarbetare möts för exempelvis kompetensutveckling. Varje förskola utgör även i sig en mötesplats för barn, föräldrar och medarbetare. I syfte att få fler barn inskrivna i förskola upprättas och utvecklas fler kontaktytor gentemot föräldrar, exempelvis genom medborgarkontor, BVC, föreningar och andra myndigheter (se även uppdrag 16). De pedagogiska utvecklingsteamen stöder utvecklingen av förskolornas pedagogiska miljö, med fokus på barnens inflytande och delaktighet. I detta har även pedagogistorna en viktig roll. Barnrättsperspektivet förstärks även bl.a. inom ramen för intern kontroll t.ex. genom inventering av den pedagogiska miljön. Samarbete mellan IoF, skolförvaltningar och stadsområdena pågår utifrån barnperspektivet. Stödmaterialet ”Trygg och säker förskola” är ett stöd för att kvalitetssäkra det regelbundna arbetet genom uppföljning och revidering av förskolans planer och rutiner samt att genomföra barnskyddsrond. Sida 3 Gatukontoret Kommentar Trafikljus INTERN ARBETSMILJÖ: Vi har, utöver samverkansgrupperna, en arbetsmiljögrupp med representanter för arbetsgivaren och våra fackliga organisationer där vi, på uppdrag av förvaltningsrådet, utvärderat vår arbetsmiljö och diskuterar arbetsmiljöfrågor. Vi har tagit fram ett årshjul för arbetsmiljöprocessen och har följt upp samverkansavtalet och det systematiska arbetsmiljöarbetet med våra fackliga representanter. Vi genomför skyddsronder. UPPHANDLING: Vi ställer krav på byggarbetsplatsens arbetsmiljö i samtliga entreprenadupphandlingar. BAS-P, Byggarbetsmiljösamordnare för Planering och Projektering, utformar arbetsmiljöplan och BAS-U, Byggarbetsmiljösamordnare för Utförandet, uppdaterar planen under utförandetiden. Sedan 1 dec 2014 ställs särskilda kontraktsvillkor med sociala villkor, där det ingår arbetsmiljökrav, i upphandlingar av entreprenader. Pågående arbeten 42. Fortsätt arbetet utifrån personalpolicyn för god arbetsmiljö samt ställ krav på arbetsmiljön i upphandlingar Pågående arbeten 53. Fortsätt satsningen på utveckling av lättillgänliga mötesplatser Gatukontoret bygger och utvecklar en mängd fysiska mötesplatser, för att nämna några exempel: Folkets park, nya Konsthallstorget, Rosens röda matta, temalekplatser, parker, utegym, området vid Malmö Live osv. Gatukontoret erbjuder också mötesplatser i form av arrangemang, merparten för och tillsammans med barn och unga eller i samarbete med föreningslivet och andra organisationer. Ett axplock är arrangemang i Folkets park, Sommar på Ribban, skateboardtävlingar i Oxie, Sibbarp och Västra hamnen, Malmö Sail Week, Skogens dagar, Malmöfestivalen, Barnens trädgård. Mycket vikt läggs vid att göra mötesplatserna lättillgängliga i alla bemärkelser: 1. det ska vara lätt att ta sig dit via gång, cykel eller kollektivtrafik; 2. stimulera till att röra sig över hela staden; 3. de ska vara gratis; 4. de ska vara säkra, trygga och attraktiva för många olika människor kvinnor och män, flickor och pojkar, med olika intressen och förutsättningar. Utvecklingsområden 50. Förstärk barnperspektivet och uppföljningsarbetet för barn och unga både i social och fysisk miljö Gatukontoret har stort fokus på att skapa en stad för barn och unga. Det gäller allt från att bygga cykelvägar vilket underlättar för unga att förflytta sig över staden och skapa säkra skolvägar, till möjligheter till en meningsfull fritid för unga genom goda mötesplatser i fysisk miljö och genom arrangemang (se exempel i kommentar till uppdrag 53). Dialogen och samarbetet med unga, direkt med de unga och genom föreningslivet, är en viktig del i arbetet. Detta fokus på unga och barnperspektivet i verksamheten bedöms ha status grönt trafikljus. Gatukontoret följer upp insatserna i verksamhetsplanen i delårsrapporter och årsanalys. Uppföljning i form av ungas synpunkter kan i viss mån mätas i de enkätundersökningar som görs för att utvärdera arrangemang, resvanor, byggnation av mötesplatser och mätningar av gatukontorets arbete som helhet, men de under 16 år är svåra att nå med den typen av mätningar. Det är också en svårighet att på ett objektivt sätt genom observation mäta hur många som besöker mötesplatserna och arrangemangen på offentlig plats, och inte minst fördelningen flickor/pojkar eller t.ex. var de bor. Det finns utvecklingsmöjligheter för bättre uppföljning, vilket gatukontoret ständigt försöker hitta bättre metoder för. Därför bedöms statusen för uppföljningsarbetet ha status gult trafikljus. Gul/ Grön Sida 4 Grundskoleförvaltningen Pågående arbeten Pågående arbeten Kommentar 42. Fortsätt arbetet Modell för arbete med SAM (Systematiskt arbetsmiljöarbete) har införts. utifrån personalpolicyn för god arbetsmiljö samt ställ krav på arbetsmiljön i upphandlingar 53. Fortsätt satsningen på utveckling av lättillgänliga mötesplatser Utvecklingsområden 50. Förstärk barnperspektivet och uppföljningsarbetet för barn och unga både i social och fysisk miljö Intention att skolans lokaler ska utnyttjas av andra. Riktlinjer för hur skollokaler kan upplåtas har tagits fram. Digitala mötesplatser är under införande och utveckling. Genom att följa skolans styrdokument och uppfylla skolförfattningarnas krav införlivas barnperspektivet i det dagliga arbetet. Under året erbjuds utbildningar kring skolförfattningarna. Sida 5 Trafikljus Arbetsmarknads-, gymnasie-, och vuxenutbildningsförvaltningen Pågående arbeten Pågående arbeten Kommentar 42. Fortsätt arbetet I upphandlad vux och sfi ställs krav på att entreprenören ska följa arbetsmiljölagstiftningen. Lärare upplever mycket stress och utifrån personalpolicyn en förvaltningsövergripande grupp ledd av HR-avdelningen söker möjliga sätt att avlasta lärare och samtidigt öka lärarnas tid för god arbetsmiljö samt med eleverna. ställ krav på arbetsmiljön i upphandlingar 53. Fortsätt satsningen på utveckling av lättillgänliga mötesplatser En utredning pågår om möjligheten att applicera lärdomarna från Bunkefloprojektet i gymnasieskolan. Möjligen kommer det att innebära mötesplatser. Utvecklingsområden 50. Förstärk barnperspektivet och uppföljningsarbetet för barn och unga både i social och fysisk miljö Sida 6 Trafikljus Stadsområdesförvaltning Innerstaden Kommentar Trafikljus Pågående arbeten 42. Fortsätt arbetet utifrån personalpolicyn för god arbetsmiljö samt ställ krav på arbetsmiljön i upphandlingar Pågående arbeten 53. Fortsätt satsningen på utveckling av lättillgänliga mötesplatser Stadsområdet har under 2014 påbörjat utvecklingsarbetet med nya mötesplatser samt vidareutvecklat befintliga. De som har drivits genom externa medel ska under året hitta mer långsiktiga lösningar så att de kan fortsätta inom ordinarie verksamheter i Malmö stad. Under 2015 finns finansiering genom OMP medel samt Urbana stimulansbidrag men det är mer osäkert hur de ska kunna finansieras fr o m 2016. Utvecklingsområden 50. Förstärk barnperspektivet och uppföljningsarbetet för barn och unga både i social och fysisk miljö Barnperspektivet och barnets perspektiv har varit levande i flera av våra processeer under 2014 i syfte att minska den upplevda otryggheten (MOMS - Malmös områdesundersökning). Inom de olika verksamheterna som vänder sig till barn och unga pågår ett aktivt arbete med att få in dessa perspektiv i verksamhetsutveckling, verksamhetsplaner samt uppföljning. Sida 7 Kulturförvaltningen Pågående arbeten Pågående arbeten Kommentar 42. Fortsätt arbetet Förvaltningen arbetar aktivt med ett systematiskt arbetsmiljöarbete i enlighet med gällande HR-processer. I de fall arbetsmiljöutifrån personalpolicyn tillbud rapporterats är ofta förvaltningens publika mötesplatser involverade. För att förebygga incidenter utbildas personalen för god arbetsmiljö samt löpande, handlingsplaner samt policys finns och är kommunicerade och riskbedömningar sker. ställ krav på arbetsmiljön i upphandlingar 53. Fortsätt satsningen på utveckling av lättillgänliga mötesplatser Kulturförvaltningen verkar kontinuerligt för att etablera platser som bidrar till att skapa möten samt öka rörligheten i staden. Kulturinstitutionerna är etablerade sådana, där även Malmö stadsarkiv nu fått en framträdande roll med en mer publik framtoning samt bättre lokalisering. Inom samma lokaler ryms även Malmös nya biograf. Förutom institutionerna har kulturförvaltningen bland annat bidragit i tillskapandet av följande mötesplatser STPLN, Moriska paviljonen i Folkets park och Kultur- och naturrummet på Torup. Utvecklingsområden 50. Förstärk barnperspektivet och uppföljningsarbetet för barn och unga både i social och fysisk miljö Kulturförvaltningen har tillsatt en särskild barnkulturenhet med övergripande uppdrag att samordna verksamhet med inriktning mot barn samt utveckla uppföljningen av dessa verksamheter. Sedan enheten kom till har bland annat en samordningsgrupp för barnkultur skapats med representanter från alla kulturinstitutioner, ett verktyg för bokning och schemaläggning av barnkulturverksamhet är implementerat och användningen breddas i nuläget. Vidare har en stor satsning på uppföljning genomförts som möjliggör helt nya möjligheter att kartlägga vilka barn som tar del av kulturen och ännu viktigare, vilka som inte gör det. Sida 8 Trafikljus MKB Pågående arbeten Pågående arbeten Kommentar 42. Fortsätt arbetet MKB tillämpar under 2015 sociala klausuler vid upphandling. utifrån personalpolicyn för god arbetsmiljö samt ställ krav på arbetsmiljön i upphandlingar 53. Fortsätt satsningen på utveckling av lättillgänliga mötesplatser Utvecklingsområden 50. Förstärk barnperspektivet och uppföljningsarbetet för barn och unga både i social och fysisk miljö MKB driver själv fritidsverksamhet i några av våra bostadsområden, vi arrangerar även event av lokalkaraktär men arbetar samtidigt med att öppna upp och koppla samman staden för att möjliggöra fler möten. Kaninhotell, konstnärskollektiv, sponsring av idrottssatsningar (FC Rosengård, fotbollskola) och kulturella arrangemant (Innocarnival, ARF, Art scape) är några exempel. Barnperspektivet finns med i flertalet av MKB:s satsningar av såväl fysisk som social miljö. Några exempel är satningen på Läxhjälp på Verner Rydén skolan, Säg Hej i skolan samt lokala mötesplatser i våra bostadsområden. Sida 9 Trafikljus Stadsområdesförvaltning Norr Kommentar Pågående arbeten 42. Fortsätt arbetet utifrån personalpolicyn för god arbetsmiljö samt ställ krav på arbetsmiljön i upphandlingar Pågående arbeten 53. Fortsätt satsningen på utveckling av lättillgänliga mötesplatser Utvecklingsområden 50. Förstärk barnperspektivet och uppföljningsarbetet för barn och unga både i social och fysisk miljö Trafikljus Stadsområdesförvaltning Norr har specifikt planerat att utveckla fritids och kulturhuset i Kirseberg. Ett arbete pågår dels tillsammans med stadsfastigheter kring en större ombyggnad av fastigheten så att den bättre ska tjäna sitt syfte. Dessutom har SoN anställt en evenemangssekreterare som tillsammans med verksamheterna och i samverkan med civilsamhället ska skapa ett innehåll i riktning mot en levande mötesplats. I förvaltningens verksamheter inom OU som riktar sig till unga (mötesplatser, fritidsgårdar, öppen fritidsverksamhet och bibliotek) finns ett ständigt pågående utvecklings arbete. Stadsområdet är ett utbyggnadsområde och förvaltningen bevakar behovet av ytterligare mötesplatser både för unga och medborgare i stort genom sitt deltagande i detaljplaneprocesser och medborgardialoger. I förvaltningens verksamheter inom OU som riktar sig till unga (mötesplatser, fritidsgårdar, öppen fritidsverksamhet och bibliotek) är arbetet med barnperspektiv levande och förankrat. Här skulle färgen bli grön. Inom avdelningen Områdesutveckling ingår även ett antal tvärprocesser (Barn Blir, Familjeklass, Områdesprogram) där barnperspektivet är en naturlig del. Även här skulle färgen bli grön. Inom andra verksamheter samt i vilken utsträckning barnperspektivet genomsyrar politiska beslut blir färgen gul. Sammantaget har vi därför valt att ange gult. Sida 10 Malmö Kommuns Parkering AB Pågående arbeten Pågående arbeten Kommentar 42. Fortsätt arbetet Här är det mest det systematiska arbetsmiljöarbetet som vi arbetar med. Vi ligger väl framme i denna delen. De övriga delarna utifrån personalpolicyn har vi inte konkret haft tillfälle att arbeta med och det är därför jag satte gult istället för grönt. för god arbetsmiljö samt ställ krav på arbetsmiljön i upphandlingar 53. Fortsätt satsningen på utveckling av lättillgänliga mötesplatser Här finns ingen aktivitet. Vi har ej heller blivit tillfrågade om medverkan från något stadsdelsområde. Utvecklingsområden 50. Förstärk barnperspektivet och uppföljningsarbetet för barn och unga både i social och fysisk miljö Sida 11 Trafikljus Stadskontoret Pågående arbeten Pågående arbeten Kommentar 42. Fortsätt arbetet Stadskontoret leder och samordnar arbetet med utveckling och uppföljning av Malmö stads system för det systematiska utifrån personalpolicyn arbetsmiljöarbetet. för god arbetsmiljö samt ställ krav på arbetsmiljön i upphandlingar 53. Fortsätt satsningen på utveckling av lättillgänliga mötesplatser Utvecklingsområden 50. Förstärk barnperspektivet och uppföljningsarbetet för barn och unga både i social och fysisk miljö Mötesplatser finns. I budget 2015 finns ett uppdrag om organisationsöversyn avseende mötesplatser. Ett utredningsuppdrag avseende barnrättsperspektivet pågår. Sida 12 Trafikljus Stadsteatern Pågående arbeten Pågående arbeten Kommentar Trafikljus 42. Fortsätt arbetet Malmö Stadsteater har ett väl utvecklat arbete med arbetsmiljöfrågor. Det innefattar ett systematiskt arbetsmiljöarbete med bl a utifrån personalpolicyn skyddsronder, arbetsmiljösamverkan, handlingsplaner mm. för god arbetsmiljö samt ställ krav på arbetsmiljön i upphandlingar 53. Fortsätt satsningen på utveckling av lättillgänliga mötesplatser Utvecklingsområden 50. Förstärk barnperspektivet och uppföljningsarbetet för barn och unga både i social och fysisk miljö Unga Teatern med pedagogisk och föreställningsverksamhet. Malmö Stadsteater bedriver sedan många år tillbaka en verksamhet som riktas mot barn. Den har utvecklats från skapandet av familjeföreställningar i början av 2000-talet och andra barnföreställningar till bildandet av Unga Teatern förra året. Den innefattar numera en pedagogisk verksamhet med olika teaterkurser för barn. Sida 13 Stadsområdesförvaltning Söder Pågående arbeten Pågående arbeten Kommentar 42. Fortsätt arbetet Vid upphandling av tex företagshälsovård angavs att leverantören är skyldig att följa och hålla sig underrättad om de lagar, utifrån personalpolicyn förordningar, praxis som gäller för den verksamhet som bedrivs enligt avtal. Det ställs krav på att leverantören ska bedriva ett för god arbetsmiljö samt systematiskt arbetsmiljöarbete och att arbetet ska bedrivas enligt intentionerna i Arbetsmiljölagen. ställ krav på arbetsmiljön i upphandlingar 53. Fortsätt satsningen på utveckling av lättillgänliga mötesplatser Utvecklingsområden 50. Förstärk barnperspektivet och uppföljningsarbetet för barn och unga både i social och fysisk miljö Arbetet med områdesprogram Lindängen fortlöper och innefattar två mötesplatser; Framtidens Hus och Allaktivitetshus Lindängen. Ytterligare mötesplatser är: Allaktivitetshus Hermodsdal. Gnistan på Augustenborg. Biblioteket i Oxie, som kommer byggas om för att möta de boendes behov, genom att integrera medborgarservice med nyrenoverat biblioteket för att skapa en mötesplats i området. Avdelningen för individ- och familjeomsorg äger mycket få av de styrdokument som gäller för verksamheten. Arbetet med dessa dokument måste därför primärt bedrivas på kommungemensam nivå. Uppföljning av insatser för barn och unga hanteras idag i den uppföljning av IOF-planen som samtliga stadsområden deltar i varje år. Sida 14 Trafikljus Stadsområdesförvaltning Väster Pågående arbeten 42. Fortsätt arbetet utifrån personalpolicyn för god arbetsmiljö samt ställ krav på arbetsmiljön i upphandlingar Pågående arbeten 53. Fortsätt satsningen på utveckling av lättillgänliga mötesplatser Kommentar Trafikljus Det fortsatta arbetet utifrån personalpolicyn för god arbetsmiljö samt ställa krav på arbetsmiljön i upphandlingar är uppdelade i två delar: 1. Förvaltningen har 2014 lagt grunden för det systematiska arbetsmiljöarbetet utifrån Malmö Stads arbetsmiljöprocess. Förvaltningen arbetar ständigt med systematisk arbetsmiljö. 2. Det finns en central upphandling, som förvaltas centralt inom Malmö Stad (Upphandlingsenheten) och en direkt upphandling, som upphandlas direkt av förvaltningen. I den direkta upphandlingen beaktas arbetsmiljön i möjligaste mån. Förvaltningen följer även Malmö Stads upphandlingspolicy för bl.a. miljökrav och etiska krav. Arbetet med att utveckla befintliga mötesplatser samt påbörja nya utvecklingsområden fortlöper med goda resultat. Fritidsverksamheten Basement som i dagsläget ligger i en källarlokal kommer 2016 att flyttas till Lookstallet och bli en fullvärdig mötesplats. Fritidsverksamheten på Aktivitetshuset kommer 2016 att flytta till punkthuset i Holma. I samband med detta kommer även Stadsområdets medborgarservice att flytta in till punkthuset. Förvaltningen vill med detta överbygga mellan olika grupper, oavsett ålder, kön och etnicitet. Områdesutvecklingen kommer att avsätta medel i budgeten till sporthallar som mötesplats. Fältgruppens lokal Lyktan, som i dagsläget riktar sig till barn, kommer att utökas till att bli en mötesplats för ungdomar mellan 1620, i syfte att vägleda, coacha och utrusta ungdomar inför arbetsmarknaden. Sida 15 Utvecklingsområden 50. Förstärk barnperspektivet och uppföljningsarbetet för barn och unga både i social och fysisk miljö Barnperspektivet och uppföljningsarbetet för barn och unga, både i social och fysisk miljö, fortlöper men med vissa fördröjningar. Förvaltningen har tagit fram en plan för implementeringen av de styrdokument som berör barnperspektivet både i social och fysisk miljö. Vi ser vikten av att ta fram en handlingsplan för barn och ungas delaktighet och inflytande. Förvaltningen har ett samarbete med Malmö Högskola kring den fysiska miljön utifrån ett barnperspektiv. Dessutom har barn varit delaktiga i trygghetsvandringar i syfte att få ett barnperspektiv i trygghetsfrågor. Vi anser att det är viktigt att skilja mellan Barnperspektiv och Barnrättsperspektiv; vi är duktiga på barnperspektiv, där vi ständigt har barn i fokus i utvecklingsmråden, men bör bli bättre på att skapa en miljö där barn får möjlighet att säga sin mening och få den respekterad. Som en del i detta arbete kommer artikel 12 i Barnkonventionen att genomsyra dialogen med barn och ungdomar i samband med utformningen av HolmaStan. Som en del i arbetet att stärka barnperspektivet kommer man från IoF att: dels utbildas i hur man som socialsekreterare arbetar med Barnkonventionen i utredningar och dels i grundutredning för ekonomiskt bistånd utreda även barnens situation. Vidare har arbetsmarknadsenheten inom ekonomiskt bistånd gjort en strukturell förändring där ett av syftena har varit att synligöra barnfamiljer som är en prioriterad grupp. Indelningen är gjord utifrån barnfamiljernas närhet till arbetsmarknaden. En grupp inom arbetsmarknadensenheten kommer att fokusera på barnfamiljer som står nära arbetsmarknaden. Den andra gruppen kommer att lägga fokus på barnfamiljer som står långt ifrån arbetsmarknden. Den 1 juli 2014 infördes bestämmelser i socialtjänstlagen (2001:453), SoL om fritidspeng för barn. Sammantaget har 85 hushåll beviljats ekonomiskt bistånd till fritidspeng under perioden 2014-07-02 till 2015-02-13. Alla enheter ska informera sina klienter om möjligheten att söka fritidspeng för sina barn. Vid nödprövning ska dessutom fullt bistånd beviljas för barnfamiljer. Vuxenenheten har utökats med en tjänst för att följa upp de ärenden som har beviljats insatsen akutboende. Barnfamiljer är en prioriterad grupp och ska ej vara placerad i akutboende längre än tre månader. Slutligen ska boendestöd inom vuxenheten, vid besök, dokumentera om barnen var hemma eller ej och att fråga föräldrarna om barnen. Sida 16 Stadsområdesförvaltning Öster Pågående arbeten Pågående arbeten Kommentar 42. Fortsätt arbetet Vid upphandling av tex företagshälsovård angavs att leverantören är skyldig att följa och hålla sig underrättad om de lagar, utifrån personalpolicyn förordningar, praxis som gäller för den verksamhet som bedrivs enligt avtal. Det ställs krav på att leverantören ska bedriva ett för god arbetsmiljö samt systematiskt arbetsmiljöarbete och att arbetet ska bedrivas enligt intentionerna i Arbetsmiljölagen. ställ krav på arbetsmiljön i upphandlingar 53. Fortsätt satsningen på utveckling av lättillgänliga mötesplatser Tegelhuset håller på att i samarbetet med målgruppen och andra aktörer utvecklas till ett aktivitetscenter, en mötesplats med betydligt större utbud. I samarbete med bl.a. föreningar har vi kunnat öka erbjudandet av meningsfull fritid för ungdomar utifrån önskemål t.ex. Parkour, engelsk konversation, ridning & mattehjälp. Samarbetet med näringsliv har bl.a. lett till en ny invigning av Rosengårdsfonden som stödjer ungas idéer, ledarskapsutbildning unga tjejer mm. Samarbetet med AF hjälper ungdomar att komma till arbete, praktik och utbildning. Utvecklingsområden 50. Förstärk barnperspektivet och uppföljningsarbetet för barn och unga både i social och fysisk miljö Stadsområde Öster arbetar konsekvent med att belysa barnperspektivet i styrdokument och uppföljning, ett exempel på detta är avdelningen för områdesutvecklings matris för systematisk verksamhetsutveckling där barn och unga belyses inom alla verksamhetsområden. Avdelningen arbetar även med delaktighet och närdemokrati genom t.ex. ungdomsråd och att ungdomar aktivt är med och formar verksamheter som berör dem vilket är en naturlig del av styrsystemet för verksamheten. Detta leder till att avdelningen och barn kan vara med att bidra med sin kunskap om barnperspektivet och erfarenheter om närsamhället i flera olika satsningar som t.ex. stadsutveckling culture casbah, insatser för trygghet och säkerhet, yrkesträffar, inspirationsmässor, fritidsaktiviteter m.m. Sida 17 Trafikljus Stadsrevisionen Pågående arbeten 42. Fortsätt arbetet utifrån personalpolicyn för god arbetsmiljö samt ställ krav på arbetsmiljön i upphandlingar Pågående arbeten 53. Fortsätt satsningen på utveckling av lättillgänliga mötesplatser Kommentar Trafikljus God arbetsmiljö är ett ledord i revisionens arbete. Det systematiska arbetsmiljöarbetet fortskrider enligt stadens policy med kartläggningar av risker, uppföljning och åtgärder. Medarbetarnas möjlighet att påverka både arbetstider och arbetsinsatser är mycket hög. Öppen dialog mellan medarbetare och medarbetare samt medarbetare och chef är en framgångsfaktor som har gett höga värden i den senaste medarbetarenkäten. APT varje vecka samt medarbetarsamtal så ofta som medarbetare önskar är också viktigt för en välmående och framgångsrik organisation. Utvecklingsområden 50. Förstärk barnperspektivet och uppföljningsarbetet för barn och unga både i social och fysisk miljö Sida 18 Serviceförvaltningen Pågående arbeten 42. Fortsätt arbetet utifrån personalpolicyn för god arbetsmiljö samt ställ krav på arbetsmiljön i upphandlingar Pågående arbeten 53. Fortsätt satsningen på utveckling av lättillgänliga mötesplatser Utvecklingsområden 50. Förstärk barnperspektivet och uppföljningsarbetet för barn och unga både i social och fysisk miljö Kommentar Servicenämnden har, den 27/1 2015, beslutat om en ny Handlingsplan för systematiskt arbetsmiljöarbete 2015. Serviceförvaltningen följer Malmö stads arbetsmiljöprocess och det gjordes även vissa kompletteringar för att kunna följa upp systamatiskt arbetsmiljöarbete. I våra upphandlingar, tex inom stadsfastigheters byggprojekt ställs krav där Vita Jobb-modellen ingår. Serviceförvaltningen deltar, tillsammans med andra förvaltningar, fastighetsägare och föreningar, i den satsning som sker genom områdesprogrammet på Seved. Kommunteknik har genom satsningen ökat städningen på Seveds gator. Som en del i detta har Kommunteknik tillsammans med Jobb Malmö erbjudit ungdomar en ettårig anställning i Jobb Malmö med placering på Kommuntekniks avdelning markskötsel. På Seved är fyra resurser placerade, varav två från Jobb Malmö. Numera finns servicen även på helgerna. I samband med bildandet av BID-Sofielund så har Kommunteknik deltagit i diskussioner tillsammans med Seveds områdeskoordinator och Gatukontoret, för att tillsammans med företagare och boende inom BID-Sofielundföreningens område skapa förutsättningar för ett tryggare område. Planeringen väntas fortsätta under våren 2015. Det har planerats initiera ett samarbete mellan Stadsfastigheter, Miljöförvaltningen, Förskoleförvaltningen och Lima angående framtida planeringen vid nybyggnation och ombygnation av Malmö stads förskolor. Syftet med samarbete är att belysa och beakta barnrättsperspektivet i förekommande ärenden/processen som berör barn och ungas sociala och fysiska miljöer. Sida 19 Trafikljus Minc Pågående arbeten Pågående arbeten Kommentar 42. Fortsätt arbetet Vi har en finfin arbetsmiljö på Minc. utifrån personalpolicyn för god arbetsmiljö samt ställ krav på arbetsmiljön i upphandlingar 53. Fortsätt satsningen på utveckling av lättillgänliga mötesplatser Utvecklingsområden 50. Förstärk barnperspektivet och uppföljningsarbetet för barn och unga både i social och fysisk miljö Trafikljus StartupLabs är tillgängligt för nya entreprenörer oberoende av ålder. Vi arbetar med entreprenörsledda startups. Vi kommer aldrig i kontakt med barn. Sida 20 Stadsbyggnadskontoret Pågående arbeten Pågående arbeten Kommentar 42. Fortsätt arbetet God arbetsmiljö följs årligen upp på stadsbyggnadskontoret. utifrån personalpolicyn för god arbetsmiljö samt ställ krav på arbetsmiljön i upphandlingar 53. Fortsätt satsningen på utveckling av lättillgänliga mötesplatser Utvecklingsområden 50. Förstärk barnperspektivet och uppföljningsarbetet för barn och unga både i social och fysisk miljö Uppdraget är en del av stadsbyggnadskontorets löpande arbete. Barnperspektivet behandlas i de sociala konsekvensbedömningar som görs i planarbetet Sida 21 Trafikljus Sociala resursförvaltningen Kommentar Trafikljus Pågående arbeten 42. Fortsätt arbetet Sociala resursförvaltningen arbetar med systematiskt arbetsmiljöarbete och har en handlingsplan för utvecklingen av detta. utifrån personalpolicyn Medarbetarenkät genomförs årligen och förvaltningsrådet följer upp bland annat sjukfrånvaro, arbetsskador och tillbud. Vid för god arbetsmiljö samt upphandlingar finns krav på entreprenörer att ha avtalsliknande villkor och god arbetsmiljö. ställ krav på arbetsmiljön i upphandlingar Pågående arbeten 53. Fortsätt satsningen på utveckling av lättillgänliga mötesplatser Sociala resursförvaltningen samarbetar med ensamkommandes förbund och flera frivilligorganisationer kring Mötesplatsen Otto. Nämnden bidrar med organisationsbidrag till föreningar som riktar sig till barn och unga. Vidare finns specialtjänster inom daglig verksamhet som arbetar med fritid och delaktighet i samhället för personer med funktionsnedsättning genom Malmönyckeln. Utvecklingsområden 50. Förstärk barnperspektivet och uppföljningsarbetet för barn och unga både i social och fysisk miljö Sociala resursförvaltningen arbetar utifrån socialtjänstens intentioner och verkar för att barn och ungdomar växer upp under trygga och goda förhållanden och att barnets bästa särskilt beaktas vid åtgärder som rör barn. Nämden har i de nämndsmål 2015 kopplade till kommunfullmäktiges mål gällande barn och unga stärkt barnperspektivet utifrån flickor och pojkars behov samt tidiga och förebyggande insatser. En arbetsgrupp har bildats för att förstärka barnperspektivet i boenden inom LSS och barn och familj, och genom detta även skapa erfarenhetsutbyte. Via genomförandeplaner säkerställs att brukaren får det stöd och hjälp som det finns behov av och under året kommer även integrationsplaner att tas fram inom verksamheten ensamkommande barn. Barnperspektivet och barnkonventionen har förstärkts genom utbildning och genom kommande informationsinsatser gällande policyn för ungas inflytande. Sida 22 Fastighetskontoret Pågående arbeten Pågående arbeten Kommentar 42. Fortsätt arbetet Bedömer att arbetet fortgår. Vid större upphandling har har FK hjälp av GK:s upphandlare utifrån personalpolicyn för god arbetsmiljö samt ställ krav på arbetsmiljön i upphandlingar 53. Fortsätt satsningen på utveckling av lättillgänliga mötesplatser Utvecklingsområden 50. Förstärk barnperspektivet och uppföljningsarbetet för barn och unga både i social och fysisk miljö FK vill inte bedöma hur stadsområdena arbetar med frågorna. Det kan dock konstateras att frågorna är aktuella och att de arbetas med i stadsplaneringen. FK arbetar (tillsammans med andra förvaltningar) kontiuerligt med frågan, inte minst kopplat till skolor och förskolor. Sida 23 Trafikljus Förtroendenämnden Pågående arbeten Pågående arbeten Kommentar 42. Fortsätt arbetet Ej relevant i förhållande till uppdraget. utifrån personalpolicyn för god arbetsmiljö samt ställ krav på arbetsmiljön i upphandlingar 53. Fortsätt satsningen på utveckling av lättillgänliga mötesplatser Utvecklingsområden 50. Förstärk barnperspektivet och uppföljningsarbetet för barn och unga både i social och fysisk miljö Trafikljus Ej relevant i förhållande till uppdraget. Förtroendenämndan tar emot synpunkter på den vård och omsorg som Malmö Stad ansvarar för, både utifrån socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. De flesta ärenden avser vuxna personer. Vi arbetar för att informera om vårt uppdrag och kommer att hantera ärenden som berör barn eller ungdom utifrån deras behov, i den mån ett sådant ärende kommer in. Sida 24 Miljöförvaltningen Pågående arbeten Pågående arbeten Kommentar 42. Fortsätt arbetet Miljöförvaltningen arbetar aktivt utifrån Malmö stads systematiska arbetsmiljöprocess. utifrån personalpolicyn för god arbetsmiljö samt ställ krav på arbetsmiljön i upphandlingar 53. Fortsätt satsningen på utveckling av lättillgänliga mötesplatser Brukargruppen som finns på Rosengård är aktiva unga tjejer som håller mötesplatsen levande genom olika evenemang under året. Denna grupp behöver fortsatt stöd av bla GK, MF och stadsområde Öster för att kunna bedriva verksamheten och visa hög engagemang. MF vill tillsammans med andra aktörer utveckla denna typ av mötesplats även till andra delar av Malmö som har liknande behov av lättillgängliga mötesplatser. Denna satsning sker genom ett nytt projekt (Jämställda platser i Malmö). MF avvaktar i dagläget besked för projektansökan. En annan satsning som sker på Persborgs torg inom ramen för innovationsplattformen Malmö sydost (projekt) är att Connectors Malmö testar ett nytt innovativt koncept för kunskapsallianser med boenden på Persborg. Detta bygger på att boenden, Connectors (ideell förening) och MKB skapar ett öppet utrymme för idéer för lokalt engagemang som bidrar till områdeslyft. Sådana satningar i Malmö kräver långsiktiga planer och trygga finansieringsmöjligheter från kommunens sida. Det är svårt att bedriva levande mötesplatser inom ramen av tidsbegränsade projekt. Sida 25 Trafikljus Utvecklingsområden 50. Förstärk barnperspektivet och uppföljningsarbetet för barn och unga både i social och fysisk miljö Implementering av matpolicyn: I arbetet med implementering och uppföljning av Malmö stads policy för hållbar utveckling och mat är målet att alla barn i skola och förskola ska få bra mat som stärker förutsättningarna för lärande och kreativ lek. Barnen ska ha möjlighet till inflytande över maten genom matråd. För att målen matpolicyn ska bli verklighet krävs mer resurser. Idag består matteamet av två personer medan det tidigare bestod av fyra personer. Nya skolorganisationen och Malmös tillväxt kräver fortsatt matarbete. Budget - och hyresrådgivning: Barn som växer upp i familjer med överskuldsättning lever på samma standard som familjer som har försörjningsstöd. Detta kan pågå under många år och alla ekonomiska förbättringar som sker i familjen i form av lägre hyra eller högre inkomst är inget som förändrar deras situation. De förblir lika fattiga och utsatta som tidigare. Att leva i en familj med skulder är dessutom i vårt samhälle lika eller till och med mer stigmatiserande än att leva med försörjningsstöd. Budgetrådgivningen arbetar med att motverka och att minska malmöbors skuldsättning. Om det finns barn i de hushåll som budgetrådgivningen kommer i kontakt med innebär det en möjlighet för dessa barn att få en dräglig uppväxt, såväl ekonomiskt, socialt och psykiskt. Budgetrådgivningens arbete kan därför hjälpa barnen att få det bättre under sin uppväxt men även förbättra förutsättningarna för deras liv som vuxna. På samma sätt kan hyresrådgivningens verksamhet med rådgivning till familjer som riskerar att förlora sin bostad vara avgörande för att tillgodose att barn i Malmö inte blir hemlösa. Bostadstillsyn: Inom ramen för bostadstillsynen (det förebyggande arbetet) involveras hela familjen så även barnen för att få en ökade delaktighet. I samband med tillsynen av skolor så är fokus alltid barnensn vistelsemiljö. Det finns även andra område avseende lokaler för ensamkomna flyktingbarn etc som omfattas av barnens vistelsemiljö och som omfattas av Miljöförvaltnigens tillsyn. Hälsa och omgivning: Miljöförvaltningens samordning av kemikaliearbetet har fokus på barn och ungas så även de kemikalieprojekt (tillsyn) som Malmö bedriver tillsammans med STHLM, GBG och HBG. För ytterligare beskrivning av de pågående arbetena och utvecklingsområdena se hänvisad länk:http://malmo.se/download/18.51dc563b14b0bf2ae44586f/1421914242961/Social_hallbarhet_Webb_140618.pdf Sida 26 Bilaga 3. Utredningsuppdrag Sida 1 Utredningsuppdrag - Socialt hållbart Malmö Stadskontoret Nr 1. Gör en översyn av kommunfullmäktiges beslut om Barnkonventionen och ge förslag på utvecklat arbete för att stärka barnrättsperspektivet i alla verksamheter Ansvarig Stadskontoret i dialog med bl a Malmö stads övriga förvaltningar och med civilsamhället Beskrivning Status Gör en översyn av kommunfullmäktiges beslut om Barnkonventionen – Planeras april 2015 handledning för politiker och tjänstemän och förutsättningarna i befintliga strukturer. I en sådan översyn bör det ingå förslag på hur arbetet framöver ska utvecklas och organiseras för att stärka barnrättsperspektivet i alla Malmö stads verksamheter. Utredningen bör vara förvaltningsövergripande och även beakta civilsamhällets roll i arbetet. Särskilt fokus bör läggas på det intersektionella perspektivet och på möjligheterna att utveckla former för barnkonsekvensanalyser. I detta sammanhang vill stadskontoret även uppmärksamma möjligheten att stärka barnrättsperspektivet i Malmö stads verksamheter genom de politiska mål som formuleras. 4. Utveckla former för samverkan med civilsamhället kring social hållbarhet Stadskontoret - i dialog med bl a Malmö stads övriga förvaltningar, civilsamhället Region Skåne, näringslivet och lärosäten Utveckla former för samverkan kring social hållbarhet. Ett tätare samarbete med civilsamhället kan ses som en del Under Hösten 2014 av kommissionens övergripande rekommendation att demokratisera styrningen. För att det ska ske på ett framgångsrikt sätt är det av stor vikt att det sker en transparent diskussion om hur samarbetet framöver kan se ut och hur det kan formaliseras utifrån de olika parternas roller och ansvar. För att civilsamhället ska bli en varaktig samarbetspartner förutsätts ibland finansiering av överbyggnader som komplement till det frivilligarbete som bedrivs. Det finns därför anledning för Malmö stad att se över möjligheter till modeller för denna finansiering utöver vad som görs idag. Det bör ses som ett sätt att skapa goda förutsättningar för ett gemensamt arbete snarare än ett byråkratiskt hinder. I sammanhanget är det också viktigt att föra en diskussion utifrån ett maktperspektiv. 5. Utred förutsättningarna för att stärka samarbetet med universitet och högskola kring metodutveckling Stadskontoret i dialog med bl a Malmö stads övriga förvaltningar, civilsamhället och lärosäten Utreda förutsättningarna för att stärka samarbetet med universitet och högskola i enlighet med åtgärdsförslaget gällande följeforskning och forskningscirklar. Sida 2 KS 2015-01-14 STK2014-1145 8. Se över möjligheten för Stadskontoret Malmö stad att ansluta sig till Mötesplats social innovation Ta fram en kostnadsberäkning och bedömning av möjligheten att ansluta sig till Mötesplats social innovation. KS; STK-2014-238 9. Gör en översyn av befintliga forsknings- och utvecklingsstrukturer och samverkansformer med högskola och universitet med förslag på arbetsmodeller Stadskontoret i dialog med bl a Malmö stads övriga förvaltningar, civilsamhället och lärosäten Gör en översyn av befintliga forsknings-och utvecklingsstrukturer och samverkansformer med högskola och universitet med förslag på befintliga eller nya arbetsmodeller som aktivt kan främja det fortsatta arbetet för en socialt hållbar utveckling. KS 2015-01-14; STK-2014-1167 12. Ta fram en kommungemensam, långsiktig strategi för kompetens och personalförsörjning Stadskontoret i dialog med bl a Malmö stads övriga förvaltningar och bolag Ta fram förslag till en kommungemensam långsiktig strategi för kompetens- och personalförsörjning som omfattar hela Malmö stad. Förslaget ska innehålla en modell för kontinuerlig kartläggning, analys av kompetensbehov och uppföljning. Planeras maj 2015 32. Utarbeta en Stadskontoret i samverkan Utredningsuppdrag 1: Utarbeta en handlingsplan för att minska den ekonomiska utsattheten bland barn. handlingsplan för att med berörda aktörer och Utredningsuppdrag 2: Inför ett nytt kommunfullmäktigemål att minska den ekonomiska utsattheten bland barn. minska den ekonomiska Kommunfullmäktige utsattheten bland barn och inför ett nytt kommunfullmäktigemål om att minska den ekonomiska utsattheten bland barn Sida 3 Planeras maj 2015 33. Ta fram en skrivelse till regeringen och bjud in till diskussion om riksnormen för det nationella försörjningsstödet Stadskontoret i dialog Ta fram en skrivelse till regeringen med syfte att bjuda in till en diskussion om riksnormen för det nationella med bl a försörjningsstödet. stadsområdesförvaltningar na och lärosäten 35. Utred förbättrade möjligheter för barn och unga i Malmö att röra sig i hela staden Stadskontoret i dialog med bl a grundskoleförvaltningen, fritidsförvaltningen, gatukontoret, Region Skåne och civilsamhället Undersök möjligheterna till ökad rörlighet bland pojkar och flickor samt gör en hälsokonsekvensbeskrivning av olika KS 2015-01-14; STKhandlingsalternativ. Beakta de eventuella målkonflikter som finns gällande ökat cyklande och kollektivtrafik. 2014-1001 38. Kartlägg utvecklingsmöjligheter för FINSAM och ta fram former för överenskommelser med berörda aktörer för att fler ska komma i arbete Stadskontoret i dialog med bl a aktörerna inom FINSAM och arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden , näringslivet och civilsamhället Stadskontoret i samverkan med berörda aktörer Utredningsuppdrag 1: Gör en kartläggning av FINSAM:s utvecklingsmöjligheter, som kan lägga grunden för fortsatt utvecklingsarbete. 39. Utarbeta en modell för lokala forum med samverkande aktörer för att fler ska komma i arbete Stadskontoret i dialog Utarbeta en modell för lokala forum. med bl a arbetsmarknads, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltnin gen, statliga myndigheter, FINSAM, näringslivet och civilsamhället Planeras maj eller augusti 2015 Planeras maj 2015 Utredningsuppdrag 2: Utred hur formerna för överenskommelser med berörda aktörer kan utvecklas med fokus på att få fler i arbete och att öka delaktigheten i samhället. Avvaktar utredning gällande centraliserat kontaktcenter vars utfall kan få betydelse för det vidare arbetet kring lokala forum. Sida 4 43. Gör en forskarstödd Stadskontoret i dialog fördjupning gällande det med bl a lärosäten och obetalda omsorgsarbetet i civilsamhället Malmö och föreslå åtgärder 44. Utveckla kommunala anställningsformer för att människor ska gå från försörjningsstöd till arbete och gör en hälso- och samhällsekonomisk analys av åtgärden Gör en forskarstödd fördjupning gällande det obetalda omsorgsarbetet med förslag på åtgärder. Beakta särskilt det Planeras september intersektionella perspektivet samt påverkan på malmöbornas inkomstnivåer. 2015 Stadskontoret i dialog Utveckla kommunala anställningsformer och gör en hälso- och samhällsekonomisk analys av åtgärden. med arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltnin gen, Arbetsförmedlingen och lärosäten 45. Skapa forum för Stadskontoret i samarbete Med utgångspunkt i stadens näringslivspolitiska strategi och kommissionens slutrapport skapa ett forum där ett förstärkt, gemensamt med berörda aktörer förstärkt, gemensamt arbete för social hållbarhet kan initieras. arbete med näringslivet för social hållbarhet 46. Integrera modeller för Stadskontoret i samarbete rekrytering av unga med berörda aktörer medarbetare i kommunens rekryteringsprocesser Planeras maj 2015 KS 2015-01-14; STK2014-1000 Integrera modeller för rekrytering av unga med syftet att i förlängningen integreras i kommunens KS 2014-11-20; STKrekryteringsprocesser. Ett sådant arbete kan med fördel integreras i den kommunövergripande kompetens- och 2014-1120-4 personalförsörjningsstrategi som föreslås i separat utredningsdirektiv. Ett sådant arbete kan med fördel integreras i den kommunövergripande kompetens- och personalförsörjningsstrategi som föreslås i separat utredningsdirektiv (åtgärd 12). Sida 5 63. Se över befintliga samarbetsstrukturer för barns hälsa Stadskontoret i dialog Utred förslaget för om att se över befintliga samarbetsstrukturer för barns hälsa, inklusive vilka system som kan med förskole-, grundskole- användas gemensamt, vilka indikatorer som är viktiga att följa upp och vilka analyser som måste göras. Utifrån och arbetsmarknads-, resultatet av en sådan utredning kan det gemensamma arbetet för barns hälsa stärkas. gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltnin gen, sociala resursförvaltningen, stadsområdesförvaltningar na, Region Skåne, civilsamhället och lärosäten Planeras april 2015 64. Prioritera förebyggande arbete mot våld, omsorgssvikt och sexuella övergrepp mot barn i översynen av befintliga samarbetsstrukturer för barns hälsa Stadskontoret i dialog Förslaget beaktas inom ramen för översynen av befintliga samarbetsstrukturer för barns hälsa i föregående åtgärd med förskole-, grundskole- (63). och arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltnin gen, sociala resursförvaltningen, stadsområdesförvaltningar na, Region Skåne, civilsamhället och lärosäten Planeras april 2015 Sida 6 67. Skapa former för Stadskontoret i dialog kvalificerat analysarbete av med bl a Region Skåne den epidemiologiska och lärosäten bevakningen i Malmö Skapa former för ett kvalificerat analysarbete av den epidemiologiska bevakningen av Malmö. 69. Utred möjligheterna att Stadskontoret i dialog etablera en återkommande med bl a näringslivet och internationell konferens civilsamhället med fokus på social hållbarhet Ta fram ett förslag på lämplig genomförandeorganisation, programinriktning, samarbetspartners, ekonomi med KS 2015-01-14; STKmera för en återkommande och internationell konferens på temat social hållbarhet. Konferensen ska bygga på en 2014-1033 fortsatt kunskapsutveckling och erfarenhetsutbyte rörande social hållbarhet, hälsa och välfärd. Konferensen ska i så stor utsträckning som möjligt bygga på Malmökommissionens arbete, både i termer av kunskapsinnehåll och av bred involvering av andra aktörer. Folkhälsopolicy Stadskontoret Översyn och eventuell revidering av Malmö stads folkhälsopolicy. Rapport om diskrimineringens betydelse för hälsan Stadskontoret Ta fram en rapport som beskriver vad forskningen säger om diskrimineringens betydelse för hälsan samt ger förslag KS 2014-05-27; STKpå hur Malmö kan utveckla arbetet mot diskriminering för att minska ojämlikhet i hälsa. 2014-435 Sida 7 KS 2015-01-14; STK2014-1210 KS 2015-01-14; STK2014-1204 Grundskolenämnden Uppdrag 15. Utred hur erfarenheterna från Bunkeflomodellen kan integreras i Malmös grundskolor samt hur samarbetet med idrottsföreningar kan stärkas för gymnasiet Ansvarig Grundskolenämnden och arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Beskrivning Status Utredningsuppdrag1: Utred hur erfarenheterna från Bunkefloprojektet systematiskt kan integreras i skolornas arbete Under våren 2015 för ökad måluppfyllelse, både inom ämnet Idrott och Hälsa med utgångspunkt ifrån att rörelse och hälsofrämjande aktiviteter kan ingå även inom ramen för övriga ämnen och i organiserade aktiviteter under och efter skoldagen. Utredningsuppdrag 2: Utred möjligheten att stärka samarbetet mellan gymnasieskolorna och lokala idrottsföreningar i syfte att erbjuda eleverna möjlighet till idrotts- och hälsoaktiviteter efter skoldagens slut. 22. Utred möjligheter till mindre barngrupper i fritidshemmen Grundskolenämnden i dialog med bl a stadskontoret Utred barngruppernas storlek på fritidshemmen utifrån rekommendationerna i kommissionens slutrapport och underlagsrapporter. Planeras mars 2015 27. Gör en uppföljning av alla nyanlända elever Grundskolenämnden i samverkan med civilsamhället och lärosäten Gör en uppföljning av alla nyanlända elever. Planeras mars 2015 30. Utred hur negativa segregerande effekter i skolan kan brytas och ge förslag på hur vi kan få socioekonomiskt blandade klasser Grundskolenämnden i dialog med bl a skolnämndernas lokalförsörjningsgrupp Utred hur man kan bryta de negativa segregerande effekterna i skolan och ta fram konkreta förslag på hur vi får socioekonomiskt blandade klasser. Grundskolenämnden 2015-01-28; GRF2015-163 Sida 8 Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Uppdrag 26. Utred behov av utbyggnad och personalförstärkning vid den kommunala elevhälsan och ge förslag på insatser Ansvarig Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden i dialog med bl a stadsområdesförvaltningar na, Region Skåne och civilsamhället Beskrivning Det är otydligt vad ”en kraftfull satsning på utbyggnad och personalförstärkning” innebär. Utifrån det är en fördjupad utredning inom detta område nödvändig. En sådan utredning bör ge förslag på fortsatt arbete genom att tydliggöra vilka behov av förstärkning som finns samt vilka insatser som utifrån det kan ha störst förväntad effekt. Sida 9 Status Under våren 2015 Förskolenämnden Uppdrag 62. Ta fram fortbildningspaket med inriktning på sociala bestämningsfaktorer för personal inom mödra- och barnhälsovård Ansvarig Beskrivning Förskolenämnden, Ta fram ett fortbildningspaket med inriktning på hälsans sociala bestämningsfaktorer för personal verksam inom grundskolenämnden och mödra- och barnhälsovården samt inom den kommunala elevhälsan. gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden samt Region Skåne Status Planeras mars 2015 65. Utred möjligheter för etablering av fler familjecentraler Förskolenämnden i Utred möjligheterna för etablering av nya familjecentraler. samverkan med stadsområdesförvaltningar na och Region Skåne Planeras hösten 2015 Sida 10 Stadsbyggnadsnämnden Uppdrag Ansvarig Beskrivning Status 48. Utred möjligheten att öka tillgången på bostäder som alla barnfamiljer har råd med och som uppfyller kvalitets- och miljökrav Stadsbyggnadsnämnden i dialog med bl a kommunens organisation för bostadsförsörjning, MKB, miljöförvaltningen och näringslivet Utred möjligheten att öka tillgången på bostäder som alla barnfamiljer har råd att bo i och som uppfyller kvalitets- och miljömässiga krav. Åtgärden bör ske inom ramen för den befintliga handlingsplanen för bostadsförsörjning. Ett av målen där är att ”Alla malmöbor ska kunna erbjudas en bostad som motsvarar deras behov och efterfrågan genom en god tillgång till ett varierat utbud av bostäder. Boplats Syd ska underlätta förmedlingen av hyresbostäder till de sökande.” Antidiskrimineringsperspektivet i det befintliga programmet bör förstärkas. SBN 2015-03-19; Uppdraget har avrapporterats i Lägesrapport för bostadsförsörjning. Arbetet med utredningen är igångsatt och kommer att färdigställas under 2015. 49. Utred möjligheten för uppdragsbaserat bostadsbyggande Stadsbyggnadsnämnden i dialog med bla Malmö stads övriga nämnder och bolag, näringslivet och med civilsamhället Utred möjligheten för uppdragsbaserat bostadsbyggande. Förstärk och förtydliga samarbete mellan såväl kommunala nämnder, förvaltningar och bolag, som mellan kommunala aktörer och den privata byggbranschen för att gemensamt hitta innovativa lösningar för att i synnerhet komma till rätta med hemlösheten i Malmö, enligt åtgärd 47. Under våren 2015 Sida 11 51. Utred hur sociala konsekvensbedömningar kan implementeras inför fysiska investeringar Stadsbyggnadsnämnden i Utred hur sociala konsekvensbedömningar kan implementeras inför fysiska investeringar. dialog med berörda nämnder och näringslivet SBN 2015-01-22; SBN-2014-1570 55. Gör en social konsekvensbedömning av projektet Amiralsstaden och fortsätt satsningen på Bygga om-dialogen i miljonprogramsområden Stadsbyggnadsnämnden i Gör en social konsekvensbedömning av projektet Amiralsstaden utöver ekonomiska och miljömässiga dialog med bl a berörda bedömningar. Tydliggör i denna vilken typ av arbetstillfällen som förväntas skapas och i vilken omfattning med förvaltningar och beaktande av ett jämställdhetsperspektiv. näringslivet Kommentar: Ombyggnad av Amiralsgatan har utretts och en social konsekvensbedömni ng kan bli aktuell i nästa etapp. Sida 12
© Copyright 2024