Elisabeth Sörman - Landstinget i Uppsala län
Utbildning för Primärvårdens Diabetes-team 2015-05-22 Kl 08.30 – 16.00 Blå Korset Program 08.30 – 09.00 Inledning. Programråd diabetes 09.00 – 09.45 Körkortsintyg samt läkemedelsbehandling vid akut sjukdom. Jarl Hellman, öl, Akademiska sjukhuset 09.45 – 10.15 Kaffe 10.15 – 11.00 Diabetes och munhälsa – samband och behandlingsstrategier Pia Gabre, cheftandläkare, docent, Folktandvården Uppsala 11.00 – 12.00 Öppna jämförelser: hur jobbar ni med dessa? Grupper 12.00 – 13.00 Lunch på Blå Korset 13.00 – 14.00 Hur uppnår vi en för patienten likvärdig vård inom länets primärvård? 14.00 – 14.45 Hur kan NDR-data och öppna jämförelser hjälpa oss att skapa en likvärdig vård? 14.45 - 15.00 Kaffe 15.00 – 15.20 Är FreeStyle LIBRE något för primärvården? 15.20-15.50 Direktöverföring av NDR-data, Maria Söderberg Enköpings lasarett 15.50 – 16.00 Sammanfattning Uppsala län har startat ett PROGRAMRÅD DIABETES Programrådet består av representanter från kommun, primär- och slutenvård samt patientorganisationen Ledamöter Jarl Hellman, Akademiska sjukhuset, ordförande Krister Gustafsson, Lasarettet i Enköping, samordnande diabetessköterska Elisabeth Sörman, Bålsta vårdcentral, samordnande diabetessköterska Anja Vidmark, Akademiska sjukhuset, diabetessköterska Britt-Inger Bergström, Akademiska sjukhuset, diabetessköterska Birgitta Mogård, Hälsa- och habilitering, samordnare Hans-Erik Johansson, Primärvården, distriktsläkare Anna Wåhlén, Primärvården, diabetessköterska Pia Algotsson, Kåbohälsan, distriktsläkare Jan Eriksson, professor, Uppsala universitet Per-Ola Karlsson, professor, Uppsala universitet Linda Bejersten, Enköpings kommun, bitr medicinsk ansvarig sjuksköterska Monica Brundin, Uppsala kommun, medicinsk ansvarig sjuksköterska Agneta Roos, ledningskontoret, tandläkare, enheten för kunskapsstöd Henrik Toss, ledningskontoret, ordf i läkemedelskommittén Agneta Eklund, ledningskontoret, chef enheten för kunskapsstöd Marianne Sandberg, fotvårdsspecialist Nina Olofsson, dietist Patientföreträdare, Anita Andersson Programrådets uppdrag • Det övergripande målet är en god diabetesvård i hela länet • Att samverka med diabetesråd inom övriga landsting i UppsalaÖrebroregionen och verka för god och jämlik vård diabetesvård i hela regionen • I uppdraget ligger att hantera de resultat inom diabetesormrådet som presenteras i öppna jämförelser – speciellt de indikatorer där en stor förbättringspotential finns Inom programrådet har man under 2015 inrättat ett projekt med två Diabetessamordnare på vardera 50 % Diabetessamordnarnas uppdrag består bl.a. av att; •Samordna diabetesvården i Uppsala län och bygga vårdkedjor •Utveckla samverkan mellan primärvård, slutenvård och kommunal verksamhet •Forma ett lokalt vårdprogram utifrån de nya Nationella Riktlinjerna tillsammans med rådet •Vara ett praktiskt stöd för vårdcentralerna och de kommunala enheterna •Initiera nätverksträffar och samordna fortbildningar •Stödja arbetet för en utökad registrering och användandet av NDR data Hemsidan http://www.lul.se/Programrad_Diabetes Arbetsrum Diabetesvårdens utveckling! Framgångsfaktorer i diabetesvården - Inspiration för utveckling av diabetesvården Vårdenhetens arbete 1) Fokus på patientens målvärden 2) Riktade insatser till patienter med sämre värden (tillgång till diabetessjuksköterska & arbete i team 3) Enhetens resultat är ständigt på agendan Huvudmannens arbete 4) Tillgänglig kunskap & tydliga förväntningar 5) Uppföljning & återkoppling av resultat 6) Området prioriteras med långsiktigt förbättringsarbete 7) Ägarskap för resultat & fokus på prevention Uppdrag för nationella programrådet diabetes Det nationella programrådet för diabetes etablerades med uppgift att identifiera variationer i praxis och ta fram förslag till åtgärder, exempelvis gemensamma kunskapsunderlag och nationella vårdprogram. Landstingens resurser kunde samutnyttjas och användas mer kostnadseffektivt. Till exempel genom att omsätta Nationella riktlinjer till gemensamma vårdprogram för ökad implementering av bästa tillgängliga kunskap och därmed förbättra möjligheterna till en mer jämlik vård. Nationella Programrådet Behandlingsstrategi Typ 2-diabetes Behandlingsstrategi Typ 1-diabetes Vårdprogram - äldre och diabetes Grupputbildning Typ 2-diabetes Faktaguide Grupputbildning Typ 2-diabetes Handledarmanual Diplomerad Webbutbildning för omvårdnadspersonal – vård av äldre med diabetes Du som omvårdnadspersonal i kommunal omsorg, hemsjukvård och vårdboende har möjlighet att öka din kompetens genom en kostnadsfri webbutbildning om äldre med diabetes. Lättillgänglig och flexibel utbildning Kostnadsfria utbildning Nationella Diabetesteamet * Diabetesförbundet * Svensk Förening för Diabetologi * Barnläkarföreningens delförening för endokrinologi och diabetes * Svensk Förening för sjuksköterskor i Diabetesvård * Dietisternas Riksförbund 10 punkter som Nationella Diabetesteamet lyfter fram • Stöd för barn, ungdomar och närstående • Övergång från barn- till vuxenmottagning • Samarbete mellan sjukvård och andra insatser i samhället • Satsningar på olika grupper • Certifiering av vårdgivare forts • Tillgång till nya läkemedel • Tillgång till tvärprofessionell vård • Kompetens i omvårdnad • Tillgång till tekniska hjälpmedel • Preventiva insatser Socialstyrelsens Nationella Riktlinjer 2015 Centrala rekommendationer – områden •Att förebygga typ 2-diabetes. •Att förebygga diabeteskomplikationer. •Patientutbildning. •Att följa och kontrollera blodglukosnivån. •Allvarliga fotproblem. 2015-02-17 Nationella riktlinjer • Så tas de fram och används: – Riktlinjerna tas fram i en stegvis process i samarbete med experter inom aktuellt område. – De ger rekommendationer om vilken åtgärd som bör ges vid ett visst tillstånd. – Rekommendationerna utgår från skalan 1–10, där 1 är bäst och 10 är sämst. 2015-02-17 Att förebygga typ 2-diabetes Stöd till förändrade levnadsvanor och systematisk uppföljning efter graviditetsdiabetes Att förebygga diabeteskomplikationer Behandling med lipidsänkande läkemedel Att förebygga diabeteskomplikationer Behandling vid högt blodtryck Att förebygga diabeteskomplikationer Rökstopp Att förebygga diabeteskomplikationer Fysisk aktivitet (typ 2) (typ 1) Att förebygga diabeteskomplikationer Intensivbehandling för att sänka HbA1c Typ 1 -nydebuterad typ 2-diabetes utan känd hjärt-kärlsjukdom Att förebygga diabeteskomplikationer Årlig undersökning av albumin i urinen Att förebygga diabeteskomplikationer Ögonbottenundersökning • Hälso- och sjukvården bör – erbjuda ögonbotten-fotografering vart tredje år vid typ 2-diabetes utan ögonbottensjukdom. Att förebygga diabeteskomplikationer Fetmakirurgi med strukturerad uppföljning Hälso- och sjukvården bör – erbjuda fetmakirurgi med strukturerad uppföljning vid typ 2-diabetes med svår fetma (BMI över 40 kg/m2) – erbjuda fetmakirurgi med strukturerad uppföljning vid typ 2-diabetes med fetma (BMI 35 till 40 kg/m2) och svårigheter att uppnå glukos- och riskfaktorkontroll. Patientutbildning Patientutbildning i grupp • Hälso- och sjukvården bör – erbjuda gruppbaserade utbildningsprogram till personer med typ 2diabetes med stöd av personer med både ämneskompetens och pedagogisk kompetens. – erbjuda gruppbaserade utbildningsprogram till personer med typ 1diabetes med stöd av personer med både ämneskompetens och pedagogisk kompetens. – erbjuda patientutbildning i grupp som tar hänsyn till kulturell bakgrund till personer med diabetes. Att följa och kontrollera blodglukosnivån Egenmätning av blodglukos • Hälso- och sjukvården bör – erbjuda systematisk egenmätning av blodglukos till personer med typ 1- eller typ 2diabetes som behandlas med insulin – erbjuda riktad egenmätning av blodglukos till personer med typ 2-diabetes som inte behandlas med insulin vid specifika situationer, såsom vid förändringar i behandling, akut svängande blodglukos eller i pedagogiskt syfte. • Hälso- och sjukvården kan – erbjuda systematisk egenmätning av blodglukos till personer med typ 2-diabetes som inte behandlas med insulin. Att följa och kontrollera blodglukosnivån Glukossänkande läkemedel vid typ 2-diabetes • Hälso- och sjukvården bör – erbjuda personer med typ 2-diabetes metformin som monoterapi om det inte finns intolerans eller kontraindikationer – erbjuda personer med typ 2-diabetes insulin som tillägg till metformin – erbjuda personer med typ 2-diabetes insulin, repaglinid eller sulfonureider som monoterapi. – erbjuda personer med typ 2-diabetes repaglinid eller sulfonureider som tillägg till metformin. Att följa och kontrollera blodglukosnivån Insulinbehandling vid typ 2-diabetes • Hälso- och sjukvården bör – erbjuda NPH-insulin, kombinationsinsulin eller måltidsinsulin (med eller utan NPH-insulin) till personer med typ 2-diabetes och otillräcklig glukoskontroll av peroral behandling och utan problem med nattlig hypoglykemi. – erbjuda insulin detemir eller insulin glargin till personer med typ 2diabetes, om behandling med NPH-insulin ger upprepade nattliga hypoglykemier. Att följa och kontrollera blodglukosnivån Munhälsa • Hälso- och sjukvården bör – hänvisa personer med diabetes med ökad risk för försämrad munhälsa eller pågående tandlossningssjukdom till tandvården för ställningstagande till förebyggande åtgärder eller behandling mot karies och parodontit. Allvarliga fotproblem Multidisciplinärt fotteam • Hälso- och sjukvården bör – erbjuda behandling och diagnostik hos ett multidisciplinärt fotteam med specialistvård, primärvård och hemsjukvård i samverkan till personer med allvarliga komplikationer i fötterna, såsom svårläkta fotsår, infektioner och fotdeformiteter www.ndr.nu SDSU Sällskapet Diabetesintresserade sjuksköterskor i Uppsala län Nästa heldagsutbildning för DAL och DAS kommer ske den 1/10- 2015! Boka av redan nu!
© Copyright 2024