Utbildning för
Primärvårdens
Diabetes-team
2015-05-22
Kl 08.30 – 16.00
Blå Korset
Program
08.30 – 09.00 Inledning. Programråd diabetes
09.00 – 09.45 Körkortsintyg samt läkemedelsbehandling vid akut sjukdom. Jarl Hellman, öl, Akademiska sjukhuset
09.45 – 10.15 Kaffe
10.15 – 11.00 Diabetes och munhälsa – samband och behandlingsstrategier Pia Gabre, cheftandläkare, docent, Folktandvården Uppsala
11.00 – 12.00 Öppna jämförelser: hur jobbar ni med dessa? Grupper
12.00 – 13.00 Lunch på Blå Korset
13.00 – 14.00 Hur uppnår vi en för patienten likvärdig vård inom länets primärvård?
14.00 – 14.45 Hur kan NDR-data och öppna jämförelser hjälpa oss att skapa en likvärdig vård?
14.45 - 15.00 Kaffe
15.00 – 15.20 Är FreeStyle LIBRE något för primärvården?
15.20-15.50 Direktöverföring av NDR-data, Maria Söderberg Enköpings lasarett
15.50 – 16.00 Sammanfattning
Uppsala län har startat ett
PROGRAMRÅD DIABETES
Programrådet består av representanter från
kommun, primär- och slutenvård samt
patientorganisationen
Ledamöter
Jarl Hellman, Akademiska sjukhuset, ordförande
Krister Gustafsson, Lasarettet i Enköping, samordnande diabetessköterska
Elisabeth Sörman, Bålsta vårdcentral, samordnande diabetessköterska
Anja Vidmark, Akademiska sjukhuset, diabetessköterska
Britt-Inger Bergström, Akademiska sjukhuset, diabetessköterska
Birgitta Mogård, Hälsa- och habilitering, samordnare
Hans-Erik Johansson, Primärvården, distriktsläkare
Anna Wåhlén, Primärvården, diabetessköterska
Pia Algotsson, Kåbohälsan, distriktsläkare
Jan Eriksson, professor, Uppsala universitet
Per-Ola Karlsson, professor, Uppsala universitet
Linda Bejersten, Enköpings kommun, bitr medicinsk ansvarig sjuksköterska
Monica Brundin, Uppsala kommun, medicinsk ansvarig sjuksköterska
Agneta Roos, ledningskontoret, tandläkare, enheten för kunskapsstöd
Henrik Toss, ledningskontoret, ordf i läkemedelskommittén
Agneta Eklund, ledningskontoret, chef enheten för kunskapsstöd
Marianne Sandberg, fotvårdsspecialist
Nina Olofsson, dietist
Patientföreträdare, Anita Andersson
Programrådets uppdrag
• Det övergripande målet är en god diabetesvård i hela länet
• Att samverka med diabetesråd inom övriga landsting i UppsalaÖrebroregionen och verka för god och jämlik vård diabetesvård i hela
regionen
• I uppdraget ligger att hantera de resultat inom diabetesormrådet som
presenteras i öppna jämförelser – speciellt de indikatorer där en stor
förbättringspotential finns
Inom programrådet har man under 2015
inrättat ett projekt med två
Diabetessamordnare på vardera 50 %
Diabetessamordnarnas uppdrag består bl.a.
av att;
•Samordna diabetesvården i Uppsala län och
bygga vårdkedjor
•Utveckla samverkan mellan primärvård,
slutenvård och kommunal verksamhet
•Forma ett lokalt vårdprogram utifrån de nya
Nationella Riktlinjerna tillsammans med rådet
•Vara ett praktiskt stöd för vårdcentralerna och
de kommunala enheterna
•Initiera nätverksträffar och samordna
fortbildningar
•Stödja arbetet för en utökad registrering och
användandet av NDR data
Hemsidan
http://www.lul.se/Programrad_Diabetes
Arbetsrum
Diabetesvårdens utveckling!
Framgångsfaktorer i
diabetesvården
- Inspiration för utveckling av
diabetesvården
Vårdenhetens arbete
1) Fokus på patientens målvärden
2) Riktade insatser till patienter med sämre
värden (tillgång till diabetessjuksköterska &
arbete i team
3) Enhetens resultat är ständigt på agendan
Huvudmannens arbete
4) Tillgänglig kunskap & tydliga förväntningar
5) Uppföljning & återkoppling av resultat
6) Området prioriteras med långsiktigt
förbättringsarbete
7) Ägarskap för resultat & fokus på prevention
Uppdrag för nationella programrådet diabetes
Det nationella programrådet för diabetes etablerades med
uppgift att identifiera variationer i praxis och ta fram förslag till
åtgärder, exempelvis gemensamma kunskapsunderlag och
nationella vårdprogram.
Landstingens resurser kunde samutnyttjas och användas mer
kostnadseffektivt. Till exempel genom att omsätta Nationella
riktlinjer till gemensamma vårdprogram för ökad
implementering av bästa tillgängliga kunskap och därmed
förbättra möjligheterna till en mer jämlik vård.
Nationella Programrådet
Behandlingsstrategi Typ 2-diabetes
Behandlingsstrategi Typ 1-diabetes
Vårdprogram - äldre och diabetes
Grupputbildning Typ 2-diabetes
Faktaguide
Grupputbildning Typ 2-diabetes
Handledarmanual
Diplomerad Webbutbildning för omvårdnadspersonal –
vård av äldre med diabetes
Du som omvårdnadspersonal i kommunal omsorg, hemsjukvård och vårdboende
har möjlighet att öka din kompetens
genom en kostnadsfri webbutbildning om äldre med diabetes.
Lättillgänglig och flexibel utbildning
Kostnadsfria utbildning
Nationella Diabetesteamet
* Diabetesförbundet
* Svensk Förening för Diabetologi
* Barnläkarföreningens delförening för
endokrinologi och diabetes
* Svensk Förening för sjuksköterskor i
Diabetesvård
* Dietisternas Riksförbund
10 punkter som Nationella Diabetesteamet
lyfter fram
• Stöd för barn, ungdomar och närstående
• Övergång från barn- till vuxenmottagning
• Samarbete mellan sjukvård och andra insatser i
samhället
• Satsningar på olika grupper
• Certifiering av vårdgivare
forts
• Tillgång till nya läkemedel
• Tillgång till tvärprofessionell vård
• Kompetens i omvårdnad
• Tillgång till tekniska hjälpmedel
• Preventiva insatser
Socialstyrelsens
Nationella
Riktlinjer 2015
Centrala rekommendationer –
områden
•Att förebygga typ 2-diabetes.
•Att förebygga diabeteskomplikationer.
•Patientutbildning.
•Att följa och kontrollera
blodglukosnivån.
•Allvarliga fotproblem.
2015-02-17
Nationella
riktlinjer
• Så tas de fram och används:
–
Riktlinjerna tas fram i en stegvis
process i samarbete med experter
inom aktuellt område.
–
De ger rekommendationer om
vilken åtgärd som bör ges vid ett
visst tillstånd.
–
Rekommendationerna utgår från
skalan 1–10, där 1 är bäst och 10 är
sämst.
2015-02-17
Att förebygga typ 2-diabetes
Stöd till förändrade levnadsvanor och systematisk
uppföljning efter graviditetsdiabetes
Att förebygga diabeteskomplikationer
Behandling med lipidsänkande läkemedel
Att förebygga diabeteskomplikationer
Behandling vid högt blodtryck
Att förebygga diabeteskomplikationer
Rökstopp
Att förebygga diabeteskomplikationer
Fysisk aktivitet (typ 2)
(typ 1)
Att förebygga diabeteskomplikationer
Intensivbehandling för att sänka HbA1c
Typ 1
-nydebuterad typ 2-diabetes utan känd hjärt-kärlsjukdom
Att förebygga diabeteskomplikationer
Årlig undersökning av albumin i urinen
Att förebygga diabeteskomplikationer
Ögonbottenundersökning
• Hälso- och sjukvården bör
– erbjuda ögonbotten-fotografering vart tredje år vid
typ 2-diabetes utan ögonbottensjukdom.
Att förebygga diabeteskomplikationer
Fetmakirurgi med strukturerad uppföljning
Hälso- och sjukvården bör
– erbjuda fetmakirurgi med strukturerad uppföljning vid typ 2-diabetes med
svår fetma (BMI över 40 kg/m2)
– erbjuda fetmakirurgi med strukturerad uppföljning vid typ 2-diabetes med
fetma (BMI 35 till 40 kg/m2) och svårigheter att uppnå glukos- och
riskfaktorkontroll.
Patientutbildning
Patientutbildning i grupp
• Hälso- och sjukvården bör
– erbjuda gruppbaserade utbildningsprogram till personer med typ 2diabetes med stöd av personer med både ämneskompetens och
pedagogisk kompetens.
– erbjuda gruppbaserade utbildningsprogram till personer med typ 1diabetes med stöd av personer med både ämneskompetens och
pedagogisk kompetens.
– erbjuda patientutbildning i grupp som tar hänsyn till kulturell bakgrund till
personer med diabetes.
Att följa och kontrollera blodglukosnivån
Egenmätning av blodglukos
• Hälso- och sjukvården bör
– erbjuda systematisk egenmätning av blodglukos till personer med typ 1- eller typ 2diabetes som behandlas med insulin
– erbjuda riktad egenmätning av blodglukos till personer med typ 2-diabetes som inte
behandlas med insulin vid specifika situationer, såsom vid förändringar i behandling,
akut svängande blodglukos eller i pedagogiskt syfte.
• Hälso- och sjukvården kan
– erbjuda systematisk egenmätning av blodglukos till personer med typ 2-diabetes som
inte behandlas med insulin.
Att följa och kontrollera blodglukosnivån
Glukossänkande läkemedel vid typ 2-diabetes
• Hälso- och sjukvården bör
– erbjuda personer med typ 2-diabetes metformin som monoterapi om det inte finns
intolerans eller kontraindikationer
– erbjuda personer med typ 2-diabetes insulin som tillägg till metformin
– erbjuda personer med typ 2-diabetes insulin, repaglinid eller sulfonureider som
monoterapi.
– erbjuda personer med typ 2-diabetes repaglinid eller sulfonureider som tillägg till
metformin.
Att följa och kontrollera blodglukosnivån
Insulinbehandling vid typ 2-diabetes
• Hälso- och sjukvården bör
– erbjuda NPH-insulin, kombinationsinsulin eller måltidsinsulin (med eller
utan NPH-insulin) till personer med typ 2-diabetes och otillräcklig
glukoskontroll av peroral behandling och utan problem med nattlig
hypoglykemi.
– erbjuda insulin detemir eller insulin glargin till personer med typ 2diabetes, om behandling med NPH-insulin ger upprepade nattliga
hypoglykemier.
Att följa och kontrollera blodglukosnivån
Munhälsa
• Hälso- och sjukvården bör
– hänvisa personer med diabetes med ökad risk för försämrad munhälsa
eller pågående tandlossningssjukdom till tandvården för
ställningstagande till förebyggande åtgärder eller behandling mot
karies och parodontit.
Allvarliga fotproblem
Multidisciplinärt fotteam
• Hälso- och sjukvården bör
– erbjuda behandling och diagnostik hos ett multidisciplinärt fotteam med
specialistvård, primärvård och hemsjukvård i samverkan till personer
med allvarliga komplikationer i fötterna, såsom svårläkta fotsår, infektioner och fotdeformiteter
www.ndr.nu
SDSU
Sällskapet Diabetesintresserade
sjuksköterskor i Uppsala län
Nästa heldagsutbildning för DAL och DAS
kommer ske den 1/10- 2015!
Boka av redan nu!