Planering Religion
Kristendom
VT:2015
ÅK 7
Planering Religion VT 2015
Veckomål vecka 15
Man ska ha läst sidan 186-195
Svarat på frågor s. 195 fråga 1-15.
Veckomål vecka 16
Tisdag genomgång frågorna sidan 195
Man ska ha läst sidan 196-201
Svarat på frågor s. 201 fråga 1-14
Läxförhör torsdag s. 186-195.
Veckomål vecka 17
Tisdag genomgång frågorna sidan 201.
Man ska ha läst sidan 202-227
Svarat på frågor s. 215 fråga 1-16 och s. 227 fråga 1-12.
Läxförhör torsdag s. 215-227.
Veckomål vecka 18
Tisdag genomgång frågorna sidan 215 och 227.
Prov onsdag på sidorna 186-227.
Omprov sker på onsdagar kl 14;40-16:00 i sal 59 eller 60.
Eller torsdagar mellan kl 12:30-16:00, men då behöver man söka upp mig.
2
Inför läxförhör 1
Man ska ha läst sidorna186-195 och svarat på frågor s. 195 fråga 1-15.
Jag väljer några frågor av dessa så läs på samtliga.
Inför läxförhör 2
Man ska ha läst sidan 196-201 och svarat på frågor s. 201 fråga 1-14.
Jag väljer några frågor av dessa så läs på samtliga.
Inför läxförhör 3
Man ska ha läst sidan 202-227 och svarat på frågor s. 215 fråga 1-16 och s. 227
fråga 1-12. Jag väljer några frågor av dessa så läs på samtliga.
3
Inför prov kristendom s. 202-227
Inför provet ska du/ni kunna:
 Ange hur den kristna läran växer fram med gudstjänster, präster och
biskopar. Och kunna ange vilka som var de första anhängarna.
 Förklara Hur de tidiga gudstjänsterna gick till.
 Resonera kring religionsfriheten och förföljelsen av de kristna
 Resonera kring vilka de tre inriktningarna är och kunna jämföra dem.
 Kunna ange hur kristendomen kom till Sverige och hur den kunde segra
över asatron.
 Ange hur Sverige blev ett protestantiskt land.
 Kunna redogöra för den moderna svenska kyrkan och dess organisation.
 Kunna ange hur det är att vara kristen när det kommer till att be, vilodagen
och att gå i kyrkan.
 Kunna ange några kristna högtider, ritualer och deras koppling till den
kristna tron och kristendomens historia.
4
De kunskapskrav som kommer beröras under denna kurs
Eleven har grundläggande kunskaper om kristendomen och de andra
världsreligionerna och visar det genom att beskriva centrala tankegångar, urkunder
och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna.
Dessutom för eleven enkla resonemang om likheter och skillnader inom och
mellan några religioner och andra livsåskådningar.
Eleven kan utifrån undersökningar om hur religioner kan påverkas av och påverka
samhälleliga förhållanden och skeenden beskriva enkla samband med enkla och
till viss del underbyggda resonemang.
Eleven kan också föra enkla resonemang om hur livsfrågor skildras i olika
sammanhang och hur identiteter kan formas av religioner och andra livsåskådningar
på ett sätt som till viss del för resonemanget framåt.
Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder
då olika typer av källor på ett i huvudsak fungerande sätt samt för enkla och till
viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet
och relevans.
5
Kunskapskrav för
betyget E i slutet
av årskurs 9
Kunskapskrav för
betyget D i slutet
av årskurs 9
Kunskapskrav för
betyget C i slutet
av årskurs 9
Kunskapskrav för
betyget B i slutet
av årskurs 9
Kunskapskrav för
betyget A i slutet
av årskurs 9
Eleven har
grundläggande
kunskaper om
kristendomen och de
andra
världsreligionerna och
visar det genom att
beskriva centrala
tankegångar,
urkunder och
konkreta religiösa
uttryck och handlingar
inom religionerna.
Betyget D innebär att
kunskapskraven för
betyget E och till
övervägande del för C
är uppfyllda.
Eleven har goda
kunskaper om
kristendomen och de
andra
världsreligionerna och
visar det genom att
förklara och visa på
samband mellan
centrala tankegångar,
urkunder och
konkreta religiösa
uttryck och handlingar
inom religionerna.
Betyget B innebär att
kunskapskraven för
betyget C och till
övervägande del för A
är uppfyllda.
Eleven har mycket
goda kunskaper om
kristendomen och de
andra
världsreligionerna och
visar det genom att
förklara och visa på
samband och
generella mönster
kring centrala
tankegångar,
urkunder och
konkreta religiösa
uttryck och
handlingar inom
religionerna.
Dessutom för eleven
välutvecklade och
nyanserade
resonemang om
likheter och skillnader
inom och mellan
några religioner och
andra
livsåskådningar.
Eleven kan utifrån
undersökningar om
hur religioner kan
påverkas av och
påverka samhälleliga
förhållanden och
skeenden beskriva
komplexa samband
med välutvecklade
och väl underbyggda
resonemang.
Dessutom för eleven
enkla resonemang om
likheter och skillnader
inom och mellan
några religioner och
andra livsåskådningar.
Dessutom för eleven
utvecklade
resonemang om
likheter och skillnader
inom och mellan
några religioner och
andra livsåskådningar.
Eleven kan utifrån
undersökningar om
hur religioner kan
påverkas av och
påverka samhälleliga
förhållanden och
skeenden beskriva
enkla samband med
enkla och till viss del
underbyggda
resonemang
. Eleven kan också
föra enkla
resonemang om hur
livs frågor skildras i
olika sammanhang
och hur identiteter
kan formas av
religioner och andra
livsåskådningar på ett
sätt som till viss del
för resonemanget
framåt.
Eleven kan utifrån
undersökningar om
hur religioner kan
påverkas av och
påverka samhälleliga
förhållanden och
skeenden beskriva
förhållandevis
komplexa samband
med utvecklade och
relativt väl
underbyggda
resonemang.
Eleven kan också föra
utvecklade
resonemang om hur
livsfrågor skildras i
olika sammanhang
och hur identiteter
kan formas av
religioner och andra
livsåskådningar på ett
sätt som för
resonemanget
framåt.
Eleven kan resonera
och argumen tera
kring moraliska
frågeställningar och
Eleven kan resonera
och argumentera
kring moraliska
frågeställningar och
Eleven kan också föra
välutvecklade och
nyanserade
resonemang om hur
livsfrågor skildras i
olika sammanhang
och hur identiteter
kan formas av
religioner och andra
livsåskådningar på ett
sätt som för
resonemanget
framåt och fördjupar
eller breddar det.
Eleven kan resonera
och argumentera
kring moraliska
frågeställningar och
6
värderingar genom att
föra enkla och till viss
del underbyggda
resonemang och
använda etiska
begrepp och modeller
på ett i huvudsak
fungerande sätt.
Eleven kan söka
information om
religioner och andra
livsåskådningar och
använder då olika
typer av källor på ett i
huvudsak fungerande
sätt samt för enkla
och till viss del
underbyggda
resonemang om
informationens och
källornas trovärdighet
och relevans.
värderingar genom att
föra utvecklade och
relativt väl
underbyggda
resonemang och
använda etiska
begrepp och modeller
på ett relativt väl
fungerande sätt.
Eleven kan söka
information om
religioner och andra
livsåskådningar och
använder då olika
typer av källor på ett
relativt väl
fungerande sätt samt
för utvecklade och
relativt väl
underbyggda
resonemang om
informationens och
källornas trovärdighet
och relevans.
värderingar genom
att föra välutvecklade
och väl underbyggda
resonemang och
använda etiska
begrepp och modeller
på ett väl fungerande
sätt. Eleven kan söka
information om
religioner och andra
livsåskådningar och
använder då olika
typer av källor på ett
väl fungerande sätt
samt för
välutvecklade och väl
underbyggda
resonemang om
informationens och
källornas trovärdighet
och relevans.
7