Monoteistiska världsreligioner

Monoteistiska världsreligioner
Från och med vecka 41 kommer vi att behandla de monoteistiska
världsreligionerna judendom, kristendom och islam. Vi kommer att behandla
religionerna i kronologisk ordning, vilket betyder att den religion som kom till
först kommer vi att börja med först.
Eftersom den äldsta religionen är så mycket som 4000 år gammal, kommer vi att
starta därifrån och fortsätta till nutid.
Förutom att lära oss om hur dessa religioner uppstod, ska vi även titta närmare
på hur en judisk, kristen och muslimsk persons vardag ser ut.
Arbetsformer:
 Vad vet vi om dessa religioner? Innan vi påbörjar en introduktion kommer
varje elev att skriva ned några ord, eller rita en bild om det första som
kommer upp i tankarna när ni hör begreppen judendom, kristendom och
islam. Lapparna behöver ni inte lämna in. Efter avslutat moment kommer ni
att titta tillbaka på era lappar, och se om ni har något att tillägga/ta bort.
 Introduktion och genomgång i samtliga religioner.
 Onsdagar är läxdagar. Information om hur läxan ska se ut får ni också på
onsdagar. Håll utkik på www.idontthinkso.se
 Momentet avslutas med en hemuppgift. Information kring hemuppgiften
får ni vecka 43.
Kunskapskrav:
 Du ska ha kunskap om den historiska utvecklingen till judendom,
kristendom och islam.
 Du ska känna till hur religionerna ser ut i dagens samhälle
 Du ska känna till kristendomens olika inriktningar: katolicism, ortodoxi och
protestantism
 Du ska ha kunskap om de religiösa riterna.
 Du ska känna till konflikter och möjligheter som har skapats i sekulära och
icke sekulära samhällen
 Du ska kunna finna likheter och skillnader mellan världsreligionerna
Bedömning:
Det som kommer att bedömas är läxor och en inlämningsuppgift. Kom ihåg att
det är bara till din fördel om du är aktiv på lektionerna. Då kommer du att ha det
lättare att hänga med. Fråga gärna om du undrar något
Lycka till
Tugce
Kunskapskrav i ämnet religion för årskurs 9
Eleven har grundläggande
kunskaper om kristendomen och de
andra världsreligionerna och visar
det genom att beskriva centrala
tankegångar, urkunder och
konkreta religiösa uttryck och
handlingar inom religionerna.
Dessutom för eleven enkla
resonemang om likheter och
skillnader inom och mellan några
religioner och andra
livsåskådningar. Eleven kan utifrån
undersökningar om hur religioner
kan påverkas av och påverka
samhälleliga förhållanden och
skeenden beskriva enkla samband
med enkla och till viss del
underbyggda resonemang. Eleven
kan också föra enkla resonemang
om hur livsfrågor skildras i olika
sammanhang och hur identiteter
kan formas av religioner och andra
livsåskådningar på ett sätt som till
viss del för resonemanget framåt.
Eleven kan resonera och
argumentera kring moraliska
frågeställningar och värderingar
genom att föra enkla och till viss
del underbyggda resonemang och
använda etiska begrepp och
modeller på ett i huvudsak
fungerande sätt. Eleven kan söka
information om religioner och
andra livsåskådningar och
använder då olika typer av källor
på ett i huvudsak fungerande sätt
samt för enkla och till viss del
underbyggda resonemang om
informationens och källornas
trovärdighet och relevans.
Eleven har goda kunskaper om
kristendomen och de andra
världsreligionerna och visar det
genom att förklara och visa på
samband mellan centrala
tankegångar, urkunder och
konkreta religiösa uttryck och
handlingar inom religionerna.
Dessutom för eleven utvecklade
resonemang om likheter och
skillnader inom och mellan några
religioner och andra
livsåskådningar. Eleven kan utifrån
undersökningar om hur religioner
kan påverkas av och påverka
samhälleliga förhållanden och
skeenden beskriva förhållandevis
komplexa samband med
utvecklade och relativt väl
underbyggda resonemang. Eleven
kan också föra utvecklade
resonemang om hur livsfrågor
skildras i olika sammanhang och
hur identiteter kan formas av
religioner och andra
livsåskådningar på ett sätt som för
resonemanget framåt.
Eleven kan resonera och
argumentera kring moraliska
frågeställningar och värderingar
genom att föra utvecklade och
relativt väl underbyggda
resonemang och använda etiska
begrepp och modeller på ett
relativt väl fungerande sätt.
Eleven kan söka information om
religioner och andra
livsåskådningar och använder då
olika typer av källor på ett relativt
väl fungerande sätt samt för
utvecklade och relativt väl
underbyggda resonemang om
informationens och källornas
trovärdighet och relevans.
Eleven har mycket goda
kunskaper om kristendomen och de
andra världsreligionerna och visar
det genom att förklara och visa på
samband och generella mönster
kring centrala tankegångar,
urkunder och konkreta religiösa
uttryck och handlingar inom
religionerna. Dessutom för eleven
välutvecklade och nyanserade
resonemang om likheter och
skillnader inom och mellan några
religioner och andra
livsåskådningar. Eleven kan utifrån
undersökningar om hur religioner
kan påverkas av och påverka
samhälleliga förhållanden och
skeenden beskriva komplexa
samband med välutvecklade och
väl underbyggda resonemang.
Eleven kan också föra
välutvecklade och nyanserade
resonemang om hur livsfrågor
skildras i olika sammanhang och
hur identiteter kan formas av
religioner och andra
livsåskådningar på ett sätt som för
resonemanget framåt och
fördjupar eller breddar det.
Eleven kan resonera och
argumentera kring moraliska
frågeställningar och värderingar
genom att föra välutvecklade och
väl underbyggda resonemang och
använda etiska begrepp och
modeller på ett väl fungerande
sätt. Eleven kan söka information
om religioner och andra
livsåskådningar och använder då
olika typer av källor på ett väl
fungerande sätt samt för
välutvecklade och väl
underbyggda resonemang om
informationens och källornas
trovärdighet och relevans.