EXAMENSARBETE - pure.ltu.se - Luleå tekniska universitet

EXAMENSARBETE
Energieffektivt bageri
Emanuel Lundberg
2016
Civilingenjörsexamen
Hållbar energiteknik
Luleå tekniska universitet
Institutionen för teknikvetenskap och matematik
Förord
Detta projekt har utförts på uppdrag av Polarbröd AB som ett examensarbete vid Luleå
Tekniska Universitet.
Handledare från Polarbröd var Anders Stenberg och handledare och examinator från Luleå
tekniska universitet var Erik Elfgren. Jag vill tacka er för goda råd och tankar under detta
projekt.
Jag vill också rikta ett tack till Rikard Vesterlund (Polarbröd) som varit till stor hjälp vid
arbetet med att kartlägga och förstå de olika system som förser lokalerna med värme och kyla.
Luleå, december 2015
Emanuel Lundberg
i
Sammanfattning
En energikartläggning har gjorts på Polarbröds tre bagerier i Älvsbyn, Bredbyn och Omne
samt en fördjupad energianalys av bageriet i Älvsbyn.
Energikartläggningen visade att bageriet under produktion hade ett genomsnittligt
effektbehov på 2 500 kW. Produktionen på bageriet i Älvsbyn är igång dygnet runt från
söndag kväll till fredag kväll. Under helgerna, när det inte var någon produktion i bageriet,
sjönk effektbehovet till ca 570 kW. Den process som använde störst mängd energi var
ugnarna, de använde 56 % (9 400 MWh/år) av det totala elbehovet. Näst störst
energianvändning hade kylanläggningen som använde 17 % (2 900 MWh/år). Under 2014
använde bageriet i Älvsbyn 16 600 MWh elektricitet och 190 MWh fjärrvärme för att
producera 26 000 ton bröd. Detta ger bageriet ett nyckeltal för energianvändningen på 0,64
kWh/kg producerat bröd.
På ugnarna har tidigare gjorts försök att ta tillvara överskottsvärmen, men utan framgång.
Därför har denna rapport fokuserats på energioptimering av kylanläggningen och
ventilationssystemen. Beräkningar visade att fastigheten under 2014 hade ett totalt kylbehov
på 3 000 MWh där gyrofrysarna och lagerfrysen tillsammans använde 2 300 MWh.
Ventilationssystemen hade ett kylbehov på 700 MWh. För att minska belastningen på
kylanläggningen har ett snölager projekterats som är dimensionerat för att kunna förse
byggnaden med den ventilationskyla som krävs. Snölagrets kapacitet är 25 000 m3 och
investeringen uppgår till ca 10 miljoner SEK. Snölagret kommer att minska driftskostnaden
för kylsystemet med ca 690 000 SEK per år vilket ger en återbetalningstid på 14 år när en
kalkylränta på 5 % använts, 35 år för en kalkylränta på 10 %. Om snölagret byggs kommer
det sänka det totala årliga energibehovet med ca 670 MWh vilket ger bageriet ett nytt
nyckeltal på 0,61 kWh/kg producerat bröd.
ii
Abstract
An energy audit of Polarbröds three bakeries in Älvsbyn, Bredbyn and Omne and a deeper
energy analysis of the bakery in Älvsbyn have been made.
The energy audit of the bakery in Älvsbyn showed that the factory had an average power
consumption of 2 500 kW during production. The bakery has production nonstop from
Sunday night until Friday night. In the weekend, when there is no production, the power
consumption went down to 570 kW. The process with the highest energy use was the oven
which used 56 % (9 400 MWh/year) of the total electricity. The process with the second
highest energy use was the chilling plant which used 17 % (2 900 MWh/year). In the year
2014, the bakery used 16 600 MWh of electricity and 190 MWh of district heating. This
amount of energy was used to produce 26 000 ton bread. The key figure for the energy use of
the bakery is 0.64 kWh/kg produced bread.
Previous results have shown that excess heat from the ovens could not easily be recovered.
Therefore, in this thesis the focus has been on an energy optimization of the chilling plant and
the ventilation system. In the year 2014 the factory had a total cooling energy demand of
3 000 MWh, where the production freezer and the storage freezer together used 2 300 MWh.
The ventilation system had a cooling need of 700 MWh. To reduce the load of the chilling
plant, a snow storage was designed with a storage capacity of 25 000 m3 at an investment cost
of about 10 million SEK. Every year, the snow storage would decrease the total energy use
with about 670 MWh and the cooling cost with 690 000 SEK. With a discount rate of 5 % the
payback time is 14 years, while a discount rate of 10 % results in 35 years. The key figure for
the energy use of the bakery will then drop to 0.61 kWh/kg produced bread.
iii
Nomenklatur
𝑇
𝑇𝑒𝑑𝑒
𝑇𝑑𝑖𝑙𝑙
π‘‡π‘“π‘Ÿå𝑛
π‘‡π‘Žπ‘£
𝑇𝑒𝑠
𝑇𝑒𝑐
𝑇𝑙𝑖
𝑇𝑙
𝑄̇
π‘šΜ‡
𝐢𝑝
πΆπ‘π‘Ž
𝐢𝑝𝑣
β„Ž
β„Žπ‘“π‘”
β„Žπ‘“π‘”_𝑏
π‘ˆ
𝐴
π‘π‘ π‘Žπ‘‘
π‘π‘‘π‘œπ‘‘
πœ™
πœ”
𝜌
𝑉
𝑉̇
𝑀𝑣
𝑅̅
𝑃
π‘ˆπ‘’π‘”π‘›
𝐼
𝑄
Temperatur
Utomhustemperatur
Tilluftstemperatur
Frånluftstemperatur
Avluftstemperatur
Brödtemperatur efter svalbana
Brödtemperatur efter gyrofrys
Brödtemperatur innan fryslagret
Brödtemperatur i fryslagret
Effekt
Massflöde
Specifik värmekapacitet
Specifik värmekapacitet luft
Specifik värmekapacitet vatten
Entalpi
Smältvärme
Smältvärme bröd
Värmegenomgångskoefficient
Area
Mättnadstryck
Totalt tryck
Relativ luftfuktighet
Absolut luftfuktighet
Densitet
Volym
Volymflöde
Molmassa vatten
Gaskonstanten
Elektrisk effekt
Spänning
Ström
Energianvändning under en timme
iv
°C
°C
°C
°C
°C
°C
°C
°C
°C
kW
kg/s
kJ/kg K
kJ/kg K
kJ/kg K
kJ/kg
kJ/kg
kJ/kg
W/m2 K
m2
kPa
kPa
%
kg/kg
kg/m3
m3
m3 /s
g/mol
J/mol K
kW
V
A
kWh/h
𝛼
𝐡
𝐿
𝐿𝑠
𝐿𝑏
𝐻𝑑
𝐻𝑏
𝐴𝑏
𝐴𝑠
𝐴𝑑
𝐴𝑑𝑙
𝐴𝑑𝑑𝑙
𝐴𝑑𝑑𝑏
𝑉𝑏
πœ†π‘–π‘ π‘œ
βˆ†π‘§
βˆ†π‘‰Μ‡
π»π‘Ÿπ‘’π‘”π‘›
Beteckningar för snölagret
Vinkel på kanterna
Lagrets bredd
Lagrets längd
Kantens längd
Kantens längd, horisontellt projicerad
Höjden på den övre delen av lagret
Höjden på den nedre delen av lagret
Area av botten
Area sidor
Area toppen
Area på toppens långsida
Area på del av toppen
Area på toppens bredsida
Volymen på lagrets undre del
Termisk konduktivitet isoleringsskiktet
Tjocklek på isoleringsskiktet
Volymen smält snö per timme
Regnmängd under en timme
°
m
m
m
m
m
m
m2
m2
m2
m2
m2
m2
m3
W/m K
m
m3 /h
m
𝑅
𝐺
𝑁𝑒
𝐴𝑛𝑓
π‘Ÿ
π‘‘π‘Ž
𝐾𝐴𝑛
𝑉å
π·π‘˜
Beteckningar för ekonomin
Restvärdets nuvärde
Grundinvestering
Nuvärdesfaktor
Annuitetsfaktorn
Kalkylränta
Beräknad amorteringstid
Annuiteten
Årlig vinst
Driftkostnad
SEK
SEK
βˆ’
βˆ’
%
år
SEK
SEK
SEK
v
Innehåll
1.
2.
Introduktion ........................................................................................................................ 1
1.1.
Bakgrund .................................................................................................................... 1
1.2.
Syfte ........................................................................................................................... 1
1.3.
Alternativa lösningar .................................................................................................. 1
Processbeskrivning ............................................................................................................. 2
2.1.
3.
Produktion .................................................................................................................. 2
2.1.1.
Ugnar .................................................................................................................. 2
2.1.3.
Svalbanor ............................................................................................................ 3
2.1.4.
Gyrofrysar .......................................................................................................... 3
2.1.5.
Fryslagret ............................................................................................................ 3
2.2.
Ventilation .................................................................................................................. 4
2.3.
Kylanläggning ............................................................................................................ 5
2.3.1.
Absorptionskyla ................................................................................................. 6
2.3.2.
Sorptiv kylning ................................................................................................... 7
2.3.3.
Frikyla ................................................................................................................ 7
2.3.4.
Snölager .............................................................................................................. 8
Metod ............................................................................................................................... 12
3.1.
Energikartläggning ................................................................................................... 12
3.1.1.
Energibehov ..................................................................................................... 12
3.1.2.
Ugnar ................................................................................................................ 12
3.1.3.
Kylanläggning .................................................................................................. 13
3.1.4.
Ventilation ........................................................................................................ 13
3.1.5.
Frysar ................................................................................................................ 13
3.1.6.
Belysning .......................................................................................................... 13
3.1.7.
Tryckluft ........................................................................................................... 14
3.1.8.
Transportband ................................................................................................... 14
3.1.9.
Motorvärmare ................................................................................................... 14
3.1.10.
Kontorsel .......................................................................................................... 14
3.1.11.
Validering ......................................................................................................... 14
3.2.
Värme och kylbehov för ventilation......................................................................... 15
3.3.
Ny kylanläggning ..................................................................................................... 15
3.3.1.
Absorptionskyla ............................................................................................... 16
3.3.2.
Sorptiv kylning ................................................................................................. 16
3.3.3.
Frikyla .............................................................................................................. 16
3.3.4.
Snölager ............................................................................................................ 16
3.4.
Nyckeltal .................................................................................................................. 17
vi
4.
Resultat ............................................................................................................................. 18
4.1.
Effektbehov .............................................................................................................. 18
4.2.
Energibehov ............................................................................................................. 20
4.2.1.
Ventilation ........................................................................................................ 21
4.2.2.
Kylbehov .......................................................................................................... 22
4.2.3.
Värmebehov ..................................................................................................... 24
4.3.
Snölager .................................................................................................................... 24
4.3.2.
Snömängd på Älvsbyns gator ........................................................................... 25
4.3.3.
Snösmältning .................................................................................................... 25
4.3.5.
Ekonomi ........................................................................................................... 26
4.4.
Nyckeltal .................................................................................................................. 27
5.
Diskussion och fortsatt arbete .......................................................................................... 28
6.
Referenser......................................................................................................................... 29
7.
Bilagor .............................................................................................................................. 30
vii
1. Introduktion
1.1. Bakgrund
Bagerier är stora energikonsumenter och Polarbröds bagerier är inga undantag. Bröd gräddas i
varma ugnar och kyls sedan i kalla frysar. För att säkerställa god kvalité på brödet fryser
Polarbröd brödet direkt efter gräddning. Detta bevarar många av de nygräddade egenskaperna
men kräver samtidigt mycket energi. Både ugnarna och frysarna värms och kyls med
elektricitet. Polarbröd har under senaste året investerat i nya vindkraftverk för att kunna
garantera en grön energianvändning. I dagens samhälle är det bra att använda förnybara
energikällor men för att göra de stora förändringarna måste dess egen energiförbrukning ses
över och reduceras. Under de senaste åren har Polarbröd investerat i nya energisnålare
maskiner, trots detta finns det mycket som kan förbättras. Under sommaren 2014 hade
kylsystemet problem med att hålla den givna temperaturen inne i bageriet, därför kommer
kyl- och ventilationssystemet att utvärderas i detta projekt.
1.2. Syfte
Syftet är att kartlägga energibehovet för de tre bagerierna och ta fram hur energianvändningen
kan minskas på bageriet i Älvsbyn.
1.3. Alternativa lösningar
Polarbröd har stora mängder överskottsvärme stora delar av året. Om denna värme skulle
kunna säljas till det lokala fjärrvärmebolaget så skulle värmen kunna användas i andra lokaler.
Tyvärr var inte det lokala fjärrvärmebolaget intresserade av att köpa in värme från Polarbröd
eftersom Polarbröds energi endast finns att tillgå under Polarbröds produktionstid. Eftersom
fjärrvärmen behövs under alla dagar i veckan måste fjärrvärmebolaget äga ett eget värmeverk
som kan försörja den värme som då inte Polarbröd levererar. Att ha och driva ett värmeverk
för 2 dagars produktion är inte ekonomiskt försvarbart för företaget och de är därför inte
intresserade av att köpa in någon värme från Polarbröd.
Luften som ventileras ut från ugnarna har en hög temperatur. Istället för att skicka ut den
varma luften installerades värmeväxlare för att ta vara på värmen. Innan de installerades
trodde Polarbröd att luften som kom ut från ugnen mestadels var ånga och värmeväxlarna
dimensionerades därefter. Tyvärr så innehöll luften förutom ånga även socker och mjöl som
snabbt fastnade på värmeväxlarens paneler vilket gjorde att de tappade i effektivitet. Till en
början tvättades värmeväxlarna med jämna mellanrum men efter en försökstid kopplades de
bort för att de inte var tillräckligt lönsamma.
Under projektet gjordes beräkningar för att byta ut kylanläggningen mot en
absorptionskylmaskin som skulle kunna leverera kyla med hjälp av varma gaser. De varma
gaserna skulle då tas från ugnarna (om ett lämpligt system för att ta vara på värmen därifrån
kunde åstadkommas). Tidiga beräkningar visade dock på att mängden energi i den varma
gasen var för låg för att kunna byta ut kylanläggningen vartefter utredningen lades ner.
För att avlasta kylanläggningen togs ett koncept fram där rör i marken skulle förse
kylanläggningen med den kyla som behövs för ventilationen. Några beräkningar gjordes men
på grund av svåra beräkningar och en stor skillnad på värme- och kylbehovet för bageriet
valde jag att inte gå vidare med den idén.
1
2. Processbeskrivning
Polarbröd bakar 37 500 ton bröd om året som mestadels säljs i Sverige, viss export görs även
till länder runt om i Europa. Polarbröd äger tre bagerier som ligger i Älvsbyn, Bredbyn och
Omne. I denna rapport kommer i huvudsak bageriet i Älvsbyn att studeras. Under år 2014
bakade bageriet i Älvsbyn 26 000 ton bröd och använde 16 600 MWh el-energi. Denna energi
användes i huvudsak till ugnarna och kylmaskinerna som vardera använde ungefär 56 %
(9 400 MWh) och 17 % (2 800 MWh) av den totala elanvändningen.
2.1. Produktion
Brödet produceras på en linje av påföljande processer enligt Figur 1.
Figur 1 Beskrivning av processen
De flesta ingredienserna transporteras till bageriet med tåg. På plats lagras ingredienserna i
stora silors innan degen blandas ihop. Degen blandas och breds ut automatiskt innan degen får
jäsa på varma jäsningsbanor. Efter jäsning kavlas degen ut till önskad tjocklek vartefter den
naggas och stansas ut till rätt form och storlek. Allt detta sker automatiskt, men processen
övervakas av personal som ser till att degen har rätt utformning. Efter stansning gräddas
brödet i en tunnelugn vid hög temperatur. Denna är den största energianvändaren i
fastigheten. Efter ugnen förs brödet genom ett svalt utrymme för att bevara brödets kvalité
och lättare kunna hanteras. Denna del är också en stor energianvändare. Efter brödet kylts till
önskad temperatur staplas, fryses och paketeras brödet sedan i påsar innan det åker ut till
lagerfrysen för lagring innan vidare transport till återförsäljare.
2.1.1.
Ugnar
I bageriet finns idag 4 stycken ugnar installerade. För att inte ugnarna skall värma upp lokalen
sugs den varma luften upp från 3 punkter på varje ugn. Ett utsug längst fram, ett i mitten av
ugnen och en längst bak. Luftutsuget fram och bak på ugnen har ett relativt högt flöde men
det ventilerar även inomhusluft vilket gör att temperaturen inte är speciellt hög. Luftutsuget
från mitten av ugnen däremot har en högre temperatur men istället ett lägre flöde. Tester har
tidigare gjorts för att ta vara på värmen från utsuget. Under testerna upptäcktes dock att luften
var så pass förorenad att värmeväxlarna som installerats inte klarade att leverera den
värmeenergi som var tänkt. I luften fanns mycket socker och vetemjöl vilka ingredienser med
stor sannolikhet var orsaken till att värmeväxlarna satte igen och slutade fungera.
2
2.1.2.
Svalbanor
För att kyla brödet direkt efter gräddning åker brödet på ett band genom en tunnel där kall luft
blåses på brödet. Detta hjälper avsvalningen av brödet så att brödets temperatur sjunker från
100 °C ner till ungefär 35 °C. Luften ventileras på liknande sätt som övrig ventilation men
luften som blåses på brödet har en temperatur på ungefär 8 °C. För att beräkna kylbehovet har
samma beräkningar använts som är beskrivet under avsnittet för ventilation, 2.2.
2.1.3.
Gyrofrysar
Efter stapling körs brödet genom en frys där brödet åker på ett löpande band. På insidan av
frysen sitter förångare som med ammoniak vid lågt tryck kyler utrymmet. Under tiden i frysen
kyls brödet från ungefär 30 °C ner till några minusgrader. Det årliga kylenergibehovet
bestäms sedan genom att anta en brödtemperatur på 36 °C efter svalbanorna. Linje 1 har den
nyaste gyrofrysen och vid installation gjordes tester vilka visade att frysen klarade av att kyla
brödet ner till en temperatur av –16 °C. (Lundmark, 2007) De andra linjerna har äldre
gyrofrysar och därför antas högre temperaturer. Enligt uppslagsdelen i boken Praktisk
kylteknik (Nydal, 2002) fryser bröd vid en temperatur på –6 °C. Enligt anställda på Polarbröd
blir inte brödet helt genomfruset efter de övriga gyrofrysarna, därför antas temperaturen på
–6 °C men att endast halva brödkakan är frusen. Den beräknade kyleffekten 𝑄̇ [kW] på linje 1
är
𝑄̇ =
π‘šΜ‡ βˆ™ (𝐢𝑝 βˆ™ (𝑇𝑒𝑠 βˆ’ 𝑇𝑒𝑐 ) + β„Žπ‘“π‘”_𝑏 )
,
3600
(1)
där π‘šΜ‡ [kg/h] är mängden bröd som producerats på linjen under en timme, 𝐢𝑝 [kJ/kg K] är den
specifika värmekapaciteten för brödet, 𝑇𝑒𝑠 och 𝑇𝑒𝑔 [°C] är temperaturen efter svalbanan
respektive gyrofrysen, β„Žπ‘“π‘”_𝑏 [kJ/kg] är smältvärmen för brödet. För linjerna 2 – 4 beräknas
kyleffekten enligt
𝑄̇ =
2.1.4.
π‘šΜ‡ βˆ™ (𝐢𝑝 βˆ™ (𝑇𝑒𝑠 βˆ’ 𝑇𝑒𝑐 ) + 0,5 βˆ™ β„Žπ‘“π‘”_𝑏 )
.
3600
(2)
Fryslagret
Efter att brödpåsarna packats i kartonger och blivit staplade på en pall körs det ut på bageriets
egna fryslager. Lagret är 44 meter brett och 60 meter långt vilket gör att det spänner upp en
yta på ungefär 2 600 m2. Med en medelhöjd på 10 meter är det då en volym på 26 000 m3 luft
som håller en temperatur på –22 °C. Under tiden brödet paketeras kommer temperaturen att
öka eftersom det befinner sig i en atmosfär som har en högre temperatur. För att simulera
detta antas brödet från linje 1 värmas upp till temperaturen –6 °C men den börjar inte smälta,
brödet från linjerna 2 – 4 som redan är halvt frusna antas smälta till 0 % frusenhet vartefter
hela massan måste frysas när det körs in i lagret. Förutom den kylenergi som behövs för att
kyla brödet krävs även en del kyla för att hålla temperaturen i lagret. Kylenergin [kW] för att
kyla brödet från linje 1 beräknas med
𝑄̇ =
π‘šΜ‡ βˆ™ 𝐢𝑝 βˆ™ (𝑇𝑙𝑖 βˆ’ 𝑇𝑙 )
,
3600
(3)
där 𝑇𝑙𝑖 [°C] är temperaturen på brödet när det förs in i lagret och 𝑇𝑙 [°C] är temperaturen inne
i lagret. För att få med den energi som behövs för att frysa brödet beräknas behövd kyleffekt
[kW] från linje 2 – 4 med
3
𝑄̇ =
π‘šΜ‡ βˆ™ (𝐢𝑝 βˆ™ (𝑇𝑙𝑖 βˆ’ 𝑇𝑙 ) + β„Žπ‘“π‘”_𝑏 )
.
3600
(4)
För att behålla kylan i frysrummet måste även värmen från rummets väggar, golv och tak
kompenseras. Eftersom utomhustemperaturen sällan sjunker under –32 °C kommer värme
under större delen av året tränga in i lokalen. För att beräkna detta har en
värmegenomgångskoefficient (U-värde) tagits fram för de olika delarna. Eftersom exakta
värden inte finns att tillgå har uppskattningar gjorts för att hitta värden. Väggarna och taket är
uppbyggda av paneler bestående av ett polyuretanlager packat mellan 2 skivor plåt. U-värde
för panelerna är tagna från Areco. (Areco, 2009) Kyleffekten [kW] som behövs för att behålla
temperaturen i frysen beräknas med
𝑄̇ = π‘ˆ βˆ™ 𝐴 βˆ™ βˆ†π‘‡
(5)
där π‘ˆ [W/kg K] är värmegenomgångskoefficienten för panelen. 𝐴 [m2] är arean på panelen
och βˆ†π‘‡ [°C] är temperaturskillnaden mellan panelens båda sidor.
2.2. Ventilation
För att kunna hålla ett behagligt klimat inomhus måste luften ventileras. Detta är extra viktigt
i ett bageri då ugnarna tillför mycket värmeenergi till luften under produktion. För att kunna
beräkna värme- och kylbehovet för ventilationssystemen har temperaturer, luftfuktigheter och
flöden studerats. Tillförd och bortförd värmeenergi har beräknats genom att ta fram luftens
entalpi på 4 olika punkter, utomhusluft, luft som tillförs lokalen, luft som sugs ut från lokalen
och luft som blåses ut utomhus. I denna rapport kommer de refereras till som
utomhustemperatur, tilluftstemperatur, frånluftstemperatur och avluftstemperatur. Entalpin
[kJ/kg] beräknas för de olika punkterna med
β„Ž = πΆπ‘π‘Ž βˆ™ 𝑇 + πœ” βˆ™ (β„Žπ‘“π‘” βˆ™ 𝐢𝑝𝑣 βˆ™ 𝑇),
(6)
där πΆπ‘π‘Ž [kJ/kg K] är den specifika värmekapaciteten för luft, 𝑇 [°C] är temperaturen på luften,
πœ” [kg/kg] är absolut luftfuktighet, β„Žπ‘“π‘” [kJ/kg] är smältvärmen för vatten och 𝐢𝑝𝑣 [kJ/kg K] är
den specifika värmekapaciteten för vatten. Temperaturen på luften är avläst vid vald position
och resterande värden är beräknade för den temperaturen. (Cengel & Boles, 2002) För att få
fram entalpin så måste dock först absolut luftfuktighet [kg/kg] beräknas med
πœ” = 0,622 βˆ™
πœ™ βˆ™ π‘π‘ π‘Žπ‘‘
,
π‘π‘‘π‘œπ‘‘ βˆ’ πœ™ βˆ™ π‘π‘ π‘Žπ‘‘
(7)
där πœ™ [%] är den relativa luftfuktigheten, π‘π‘ π‘Žπ‘‘ [kPa] är mättnadstrycket och π‘π‘‘π‘œπ‘‘ [kPa] är det
totala trycket. För att beräkna mättnadstrycket π‘π‘ π‘Žπ‘‘ [kPa] görs det med 2 olika formler
beroende på rådande temperatur. För temperaturer över 0 ℃ används
4026
(8)
22,45βˆ™π‘‡
)
𝑇+272,5 .
(9)
π‘π‘ π‘Žπ‘‘ = 𝑒 (16,64βˆ’π‘‡+235) ,
för temperaturer under 0 ℃ används
π‘π‘ π‘Žπ‘‘ = 0,6112 βˆ™ 𝑒
4
(
För att sedan kunna beräkna energimängden som till- eller bortförts ventilationsluften
beräknas värme-/kyleffekten med ekvation (11). För att kunna beräkna massan vatten/ånga
som flödar genom kanalen antas att luften är en ideal gas och därför kan den ideala gaslagen
användas. Formeln för den ideala gaslagen kan skrivas om för att beräkna gasens densitet
[kg/m3 ]
𝜌=
πœ™ βˆ™ π‘π‘ π‘Žπ‘‘ βˆ™ 𝑀𝑣
,
𝑅̅ βˆ™ 𝑇
(10)
där 𝑀𝑣 [mol] är vattnets molmassa och 𝑅̅ [J/mol K] är gaskonstanten.
Värme/kylbehovet [kW] beräknas sedan med
𝑄̇ =
𝑉̇ βˆ™ 𝜌
βˆ™ (β„Ž1 βˆ’ β„Ž2 ),
πœ”
(11)
där 𝑉̇ [m3/s] är volymflödet luft genom ventilationssystemet och β„Ž1 , β„Ž2 [kJ/kg] är entalpin för
luften innan och efter aggregatet. β„Ž1 för fallet med tilluft är entalpin på luften i tilluften och
β„Ž2 är entalpin på luften utomhus. (Sonntag, Borgnakke, & Van Wylen, 2003) För fallet med
frånluft är β„Ž1 entalpin för luften ut från lokalen och β„Ž2 är entalpin för luften ut från
byggnaden. Detta ger att energibehovet blir positivt i tilluftsfallet om luften måste värmas och
i frånluftsfallet blir energibehovet positivt om luften avger värme i värmeväxlaren, alltså kyls.
2.3. Kylanläggning
För att klara av att kyla allt bröd som produceras använder Polarbröd en tvåstegs
kylkompressoranläggning med ammoniak som kylmedel. Denna kylanläggning förser även
lokalerna med komfortkyla när behovet finns. Idag finns 8 stycken kompressorer installerade
av typen skruvkompressor, 3 av dessa jobbar mot lågtryck och resterande mot mellantryck.
Kompressorerna jobbar tillsammans beroende på momentant behov. 2 av kompressorerna, en
lågtryck- och en mellantryckskompressor, är varvtalsstyrda, resterande regleras med en stång
som ändrar slagvolymen(mekanisk reglering). Tvåstegsanläggningen är inställd på 3 olika
tryck som ger olika förångningstemperaturer. Vid Polarbröds bageri styrs anläggningen till de
tre temperaturerna –42, –8 och +35 °C. Lågtrycket(–42 °C) används för att kyla frysarna i
bageriet och mellantrycket(–8 °C) används för att kyla svalbanor och övrig ventilation.
Högtrycket (+35 °C) tas till viss del till vara på i värmepumpar men en stor del kyls mot
uteluft via kondensorer på taket. Värmen som produceras av värmepumparna används till att
värma lokalerna och ventilationsluften när behovet finns, när dessa installerades för cirka
10 år sedan kunde därmed Polarbröd minska sitt fjärrvärmebehov med 80 %. (Eriksson,
Persson, & Hällgren, 2007) Värmepumparna producerar värme så att bageriet är oberoende av
värme tills utomhustemperaturen sjunker under –25 °C.
5
2.3.1.
Absorptionskyla
Absorptionskyla använder värme istället för elektricitet för att höja trycket på köldmediet. I
Polarbröds fall skulle då överskottsvärme från ugnarna kunna användas för att driva
processen. Maskinen fungerar ungefär som kompressorkylmaskin men istället för en
kompressor som höjer trycket genereras detta med värme och en cirkulationspump. Efter att
köldmediet tagit upp värme i förångaren förs köldmediet in i absorbatorn där en lösning tar
upp vätskan. Den nya lösningen tillsätts sedan värme vilket bidrar till att trycket höjs. Vid
tryckhöjningen börjar även vätskan att förångas och släpper därför från lösningen. Det som är
kvar av lösningen cirkuleras sedan för att ta upp mer av vätskan. Köldmediet förs vidare till
en kondensor där ångan kondenseras till vätska igen och värmen överförs till ett annat
kylmedel. Efter detta förs köldmediet genom en strypventil för att trycket ska sjunka och
vätskan ska vara redo att ta upp värme igen. En förklarande bild på systemet kan ses i Figur 2.
(Armatec, 2008)
Figur 2 Bild över en absorptionskylmaskin, det blå området visar på den del som med hjälp av värme höjer trycket
på köldmediet. I vanliga kompressorkylmaskiner sitter där istället en kompressor som med elektricitet höjer trycket.
6
2.3.2.
Sorptiv kylning
Sorptiv kylning använder värme för att producera kyla. Värmen tillförs den utgående luften
som sedan genom en värmeväxlare torkar den inkommande luften. Temperaturen på den
inkommande luften sänks sedan med hjälp av den utgående luften i en annan värmeväxlare,
vilken sitter placerad innan värmaren i utblåskanalen. För att sedan sänka temperaturen
ytterligare fuktas luften innan den förs in i lokalen. (Göransson & Carlsten, 2009) Se Figur 3
för ett aggregat i genomskärning. Jämfört med de andra lösningarna som tagits upp i
rapporten sitter denna lösning integrerat på varje ventilationsaggregat istället för en
huvudenhet som distribuerar kylan.
Figur 3 Sorptivt kylaggregat (Munters, u.d.)
2.3.3.
Frikyla
Frikyla är ett samlingsnamn som beskriver processer där kylenergi till stor del kan fås utan att
behöva producera den. Exempel på dessa är att få kyla från sjövatten och berg. Genom att föra
en vätska eller gas genom ett medium med lägre temperatur, i detta fall vatten och berg, kan
värmeenergi från vätskan eller gasen överföras till det medium vilket det flödar igenom.
Eftersom vatten har högst densitet vid 4 °C kommer vattnet nere på botten i en sjö alltid ha
temperaturen 4 °C. För att utnyttja den kylenergi som då finns där läggs en slang ut på botten
i sjön. När en vätska med högre temperatur då pumpas genom slangen kommer den avge
värme till vattnet i sjön och efter ett tag ha samma temperatur som det omgivande vattnet.
Slangens längd bestäms utefter det kylbehov som finns. På samma sätt fungerar bergkyla men
här är det berget som ackumulerat kylenergin. Vid projektering måste även en viss
uppvärmning av köldmediet beräknas så att inte lagrets temperatur ökar över tid och tillslut
inte går att använda. Kyla från frikyla kommer inte direkt kunna producera kyla till
Polarbröds frysar eftersom dess temperatur inte är tillräcklig låg. En kylmaskin med
förkylning från frikyla skulle kunna producera kyla till frysarna men eftersom det då blir en
dyrare och mer komplicerad process har detta inte studerats vidare. Temperaturen från frikyla
är däremot optimal för att kyla ventilationsluften och luften till svalbanorna.
7
2.3.4.
Snölager
För att avlasta kylkompressorerna kan kylbehovet för ventilationsluften tas från annat
kylmedium. Detta kan då göras genom att spara snö under delen av året det är kallt för att
kunna ta kyla därifrån när det är varmare ute. Här uppe i norr där temperaturen stora delar av
året ligger under 0 ℃ är det fördelaktigt att spara på snön. Ett snölager består av en snöhög
som är isolerad. Snölagret kan vara inomhus, under marken, i marken eller ovanpå marken. I
denna rapport kommer ett lager i marken studeras närmare. Inspiration och formler för
beräkningar är tagna från den rapport som beskriver projektering och uppbyggnad av
Sundsvalls sjukhus snölager. (Skogsberg, 2005)
Under sommaren fungerar lagret så att vatten appliceras över snöhögen vartefter vattnet rinner
ner genom snön och kyls. I botten av bassängen pumpas det kylda vattnet in i en
värmeväxlare där den kyler köldmediet till komfortkylan. Vattnet som då blivit något varmare
sprutas då ut över snön igen för att kylas ned. Innan värmeväxlaren sitter även några filter
som tar bort eventuell smuts som inte bör flöda genom värmeväxlaren. På grund av att
smältningen är så pass kontrollerad är det fördelaktigt att tippa snö från stadens gator där
eftersom smutsen i snön tas upp i de filter som renar vattnet. För att beräkna lagrets storlek
har volymen smält snö beräknats utifrån urtagen kylenergi till ventilationssystemet, lagrets
egen smältning utifrån markens och ovanstående lufts värme och snö som smält på grund av
att det regnar på lagret.
Figur 4 Huvudmått på snölagret
Lagret är utformat som en rektangel med sluttande sidor, se Figur 4. Sidorna sluttar inåt med
en vinkel (Ξ±) på 26,6°. Denna vinkel är vald utifrån Sundsvalls lager.
Figur 5 Förklaring av vinklad yta på lagret
8
Figur 6 Snölagrets mått i höjdled där toppen i rapporten motsvarar delen ovanför den streckade linjen
Med vinkeln kan då den sluttande längden 𝐿𝑠 [m]
𝐿𝑠 =
𝐻𝑏
,
sin(𝛼)
(12)
𝐿𝑏 =
𝐻𝑏
,
tan(𝛼)
(13)
och den projicerade bredden 𝐿𝑏 [m]
beräknas.
För ytterligare förklaring kan Figur 5 studeras. Höjden på lagret 𝐻𝑏 [m] beskrivs mer i Figur
6. Utifrån valda yttermått på lagret kan sedan volymen beräknas. För att kunna beräkna
volymen beräknas först några areor. Arean på den plana delen av botten 𝐴𝑏 [m2] beräknas
med
(14)
𝐴𝑏 = (𝐿 βˆ’ 2 βˆ™ 𝐿𝑏 ) βˆ™ (𝐡 βˆ’ 2 βˆ™ 𝐿𝑏 ),
och arean [m2] på de sluttande sidorna är beräknad med
(15)
𝐴𝑠 = 𝐿𝑠 βˆ™ (𝐡 + 𝐿).
Volymen på lagret [m3] beräknas sedan med
𝑉𝑏 = 𝐴𝑏 βˆ™ 𝐻𝑏 + (𝐿𝑏 βˆ™ 𝐻𝑏 ) βˆ™ (𝐡 + 𝐿 βˆ’ 4 βˆ™ 𝐿𝑏 ) +
4 βˆ™ 𝐿𝑏 2 βˆ™ 𝐻𝑏
.
3
(16)
Figur 7 Areor på lagrets olika ytor på toppen
Samma volym antas även rymmas ovanpå lagret vilket ger en total lagervolym av det dubbla.
När volymen är bestämd kan då höjden på den övre delen av lagret, 𝐻𝑑 , beräknas med
𝐻𝑑 =
𝑉𝑏
.
1 1
𝐡 βˆ™ 𝐿 βˆ™ (4 + 6)
9
(17)
För att beräkna luftens påverkan på snölagret måste arean som exponeras mot luften beräknas.
Snön ovanpå lagret antas ta form likt ett valmat tak, se Figur 7. Toppen delas in i 3 olika delar
vilka beräknas utifrån ekvation (18) - (20). Den totala topp-arean beräknas sedan i ekvation
(21). Toppen delas in i totalt 8 stycken bitar, 2 stycken rektanglar på långsidan 𝐴𝑑𝑙 , 2 stycken
trianglar på kortsidorna 𝐴𝑑𝑑𝑏 och 4 stycken trianglar på långsidan mellan kortsidans triangel
och rektangeln i mitten 𝐴𝑑𝑑𝑙 . Arean på toppens långsida beräknas enligt
𝐡 2
𝐿
√
𝐴𝑑𝑙 = ( ) + 𝐻𝑑 2 βˆ™ .
2
2
(18)
Arean på toppens triangel bredsida beräknas enligt
𝐴𝑑𝑑𝑏
𝐿 2
𝐡
√
= ( ) + 𝐻𝑑 2 βˆ™ .
4
2
(19)
Arean på toppens triangel långsida beräknas enligt
𝐴𝑑𝑑𝑙
𝐡 2
𝐿
√
= ( ) + 𝐻𝑑 2 βˆ™ .
2
8
(20)
För att beräkna den totala arean adderas de olika bitarna med följande ekvation:
𝐴𝑑 = 4 βˆ™ 𝐴𝑑𝑑𝑙 + 2 βˆ™ (𝐴𝑑𝑑𝑏 + 𝐴𝑑𝑙 ).
(21)
Snösmältning
Snön kommer att smälta både på grund av att kyla behövs inne i bageriet och från yttre
påfrestningar. För att beräkna hur mycket snö som behövs simuleras snöns smältning utifrån
4 stycken parametrar; effektuttag till fastigheten, marken under lagrets värmeenergi, luften
ovanför lagrets värmeenergi och regnets påverkan. Snöns smältning är beräknad för varje
timme under hela året. Snösmältning βˆ†π‘‰Μ‡ [m3/h] på grund av effektuttaget beräknas med
βˆ†π‘‰Μ‡π‘’π‘“π‘“π‘’π‘˜π‘‘ =
3,6 βˆ™ 𝑄̇
,
β„Žπ‘“π‘” βˆ™ πœŒπ‘ π‘›ö
(22)
där πœŒπ‘ π‘›ö [kg/m3] är snöns densitet. Snö som smälter på grund av den varma luften ovanför
beräknas genom
βˆ†π‘‰Μ‡π‘‘π‘œπ‘π‘
βˆ†π‘‡π‘‘π‘œπ‘
πœ†π‘–π‘ π‘œ βˆ™ 𝐴𝑑 βˆ™ βˆ†π‘§
=
βˆ™ 3600,
β„Žπ‘“π‘” βˆ™ πœŒπ‘ π‘›ö
(23)
där πœ†π‘–π‘ π‘œ [W/m K] är termisk konduktivitet på isoleringsskiktet, βˆ†π‘‡π‘‘π‘œπ‘ [°C] är
temperaturskillnaden mellan luften och snön och βˆ†π‘§ [m] är tjockleken på isoleringsskiktet.
Marken under lagret antas ha konstant temperatur under hela året. Volymen snö som smälter
på grund av markens värmeenergi beräknas med
10
βˆ†π‘‰Μ‡π‘šπ‘Žπ‘Ÿπ‘˜ =
3,6 βˆ™ π‘ˆ βˆ™ 𝐴𝑏 βˆ™ (π‘‡π‘šπ‘Žπ‘Ÿπ‘˜ βˆ’ 𝑇𝑠𝑛ö )
.
β„Žπ‘“π‘” βˆ™ πœŒπ‘ π‘›ö
(24)
Regnets påverkan på lagret beräknas genom
Μ‡
βˆ†π‘‰π‘Ÿπ‘’π‘”π‘›
=
π»π‘Ÿπ‘’π‘”π‘› βˆ™ 𝐴𝑑 βˆ™ 𝜌𝐻2 𝑂 βˆ™ 𝐢𝑝𝑣 βˆ™ π‘‡π‘Ÿπ‘’π‘”π‘›
,
πœŒπ‘ π‘›ö βˆ™ β„Žπ‘“π‘”
(25)
där π»π‘Ÿπ‘’π‘”π‘› [m] är mängden regn som faller under en timme och 𝜌𝐻2 𝑂 [kg/m3] är densiteten på
vattnet.
Snömängd i Älvsbyn
För att beräkna hur mycket natursnö som möjligtvis kan samlas in till lagret har Älvsbyns
vägnät studerats. Enligt Älvsbyns energi (Älvsbyns Energi, 2014) snöröjs 64 km gator och
23 km gångväg varje vinter. Enligt statistik över nederbörd under 2014 (SMHI, u.d.)
beräknades mängden snö som föll över Älvsbyn vintern 2013-2014. Mängden snö beräknades
genom att anta nederbörd av snö när utomhustemperaturen låg under 0 °C. All nederbörd som
antogs vara snö multiplicerades med 10 på grund av skillnaden i densitet och adderades tills
vinterns totala nederbörd av snö var bestämd. För att kunna beräkna volymen snö som
skottades bort den vintern togs en godtycklig bredd fram på gator och gångvägar enligt
Norrtälje kommuns tekniska handbok (Norrtälje kommun, u.d.). Utifrån handboken användes
bredden 5,5 m för bilväg och 2,5 m för gångväg.
11
3. Metod
Arbetet påbörjades med en energikartläggning för att ställa upp hur energianvändningen ser ut
idag. Detta gjordes genom att ta in data på använd elenergi under året på timbasis. Vart i
byggnaden elektriciteten sedan använts finns inte mycket data på, vartefter stora delar av
energianvändningen har uppskattats och antagits med olika metoder.
3.1. Energikartläggning
3.1.1.
Energibehov
De data som tagits in är ifrån eldistributören Vattenfall och visar energianvändningen för
varje timme över den period som valt att granskas. I detta fall togs data in över hela 2014 för
att få ett årligt effekt-/energibehov. För att kunna jämföra och analysera hur elanvändningen
var under året användes funktionen pivottabell i Microsoft Office Excel som sammanställde
data på ett överskådligt sätt. Diagram gjordes sedan med en jämförelse mellan olika
veckodagar då ett genomsnittligt effektbehov för varje timme användes. Utöver det jämfördes
effektbehovet mellan ett vinter- och sommarfall med liknande produktionshastigheter.
Fjärrvärmebehovet har tagits in från fastighetschefen på Polarbröd och visar fjärrvärmebehov
för varje månad.
3.1.2.
Ugnar
I bageriet finns 4 stycken ugnar installerade. Ugn 1 är den största och nyaste av de fyra. Ugn 2
och 3 är av liknande i stil och kapacitet. Ugn 4 är den äldsta och med lägst kapacitet av
ugnarna. För att bedöma effektbehovet för varje ugn användes några olika tekniker. På ugn 1
och 4 fanns energiräknare som visade på använd eleffekt i kWh. Värdet skrevs upp vid ett
tillfälle och jämfördes sedan med ett nytt värde vid en ny tidpunkt. Med energimängden som
använts och antalet timmar mellan avläsningarna kunde sedan ett genomsnittligt effektbehov
antas. På ugn 2 och 3 fanns dock ingen beräkning, för att anta ett genomsnittligt effektbehov
studerades då strömanvändningen under en viss tid. För varje fas fanns en ampere-mätare som
visade momentan strömstyrka. Ugnarna värmdes genom pulser vilket visades på amperemätaren att strömmen pendlade mellan noll och en viss strömstyrka. Genom att beräkna tiden
strömmen var tillslagen under en minut och dess momentana strömstyrka kunde då
energimängden beräknas. Beräkningen gjordes i två steg där först effekten 𝑃 [kW] vid
tillslagen ström för varje fas beräknades med
𝑃=
√3 βˆ™ 𝐼 βˆ™ π‘ˆπ‘’π‘”π‘›
,
1000
(26)
där 𝐼 [A] är strömstyrkan på en fas och π‘ˆπ‘’π‘”π‘› [V] är märkspänningen på fasen. Varje puls (när
ingen ström tillfördes) varade ungefär 0,5 s vilket gav en formel för energianvändningen
under en timme [kW] enligt
𝑄̇ =
(3600 βˆ’ 𝑛 βˆ™ 0,5 βˆ™ 60) βˆ™ 𝑃
,
3600
(27)
där 𝑛 är antalet pulser under en minut. Med 𝑄̇ adderat från alla faser på en ugn kunde då ett
genomsnittligt effektbehov tas fram för ugnen. Eftersom ugn 2 och 3 är likadana togs sedan
ett medelvärde mellan de två ugnarnas effekt som sedan tillämpades som genomsnittligt
effektbehov för de två ugnarna under året.
12
3.1.3.
Kylanläggning
Kylanläggningen består av 8 stycken skruvkompressorer som använder ammoniak som
arbetsmedium. 3 av dessa jobbar mot lågtryck och 5 mot mellantryck. Kompressorerna körs
med olika belastning beroende på vilket behov som finns. Lågtryckskompressorerna styrs för
sig och mellantryckskompressorerna styrs för sig. På varje maskin kan momentan strömstyrka
studeras, den loggas dock inte vilket gör det svårt att bedöma dess användning över tid. För
att uppskatta kylanläggningens totala energibehov studerades därför strömstyrkan för varje
maskin vid några tillfällen. En genomsnittlig strömstyrka användes sedan för att bedöma det
årliga energibehovet. Utöver kylmaskinerna sitter även 2 värmepumpar i samma rum. Dessa
är av samma fabrikat som kylmaskinerna och går därför också att läsa av på samma sätt som
kylmaskinerna. Energibehovet för dessa är också beräknat på samma sätt.
3.1.4.
Ventilation
De flesta ventilationsfläktarna i byggnaden är frekvensstyrda, många av dessa
frekvensomvandlare har även statistik över deras energianvändning sedan start och antalet
timmar sedan enheten startades. Utifrån energianvändningen och antalet drifttimmar togs då
medeleffekten ut i antal kW. För de fall där den totala energianvändningen inte fanns
tillgänglig studerades den momentana effekten under några tillfällen och ett medel över året
antogs. För de fall där varken loggad energianvändning eller momentan
elektricitetsanvändning fanns att tillgå antogs ett effektbehov utifrån studier på aggregatet och
diskussioner med den ventilationsansvarige i fastigheten.
För att studera energimängder i ventilationsluften har Siemens Desigo Insight använts vilket
är det program som Polarbröd använder för att kontrollera byggnadens olika system. För att
använda de data som finns lagrat har diagram tagits fram i Desigo Insight och sedan
konverterats till datapunkter för att kunna beräknas i Excel. För att konvertera diagrammen
har Erik Elfgren tagits till hjälp där han i ett egenskrivet program tagit ut datapunkter från ett
diagram. Beräkningarna har gjorts på timbasis för att beräkningarna ska vara så lika
verkligheten som möjligt.
För att teoretiskt se om det finns någon möjlighet att minska på ventilationen har rådande
luftflöden jämförts med Folkhälsomyndighetens lägsta krav. Enligt Folkhälsomyndigheten är
rekommendationen på ventilationen att ha ett flöde på minst 7 l/s och människa som vistas i
lokalen, utöver det bör det även ventileras 0,35 l/s m2. (Carlson & Haux, 2014) Boverkets
byggnadsregler har endast ett krav på 0,35 l/s m2 (Boverket, 2011) men i denna rapport har
även antalet personer i lokalerna tagits hänsyn till.
3.1.5.
Frysar
Eftersom ingen loggning av kylmaskinerna finns att tillgå har frysarnas energibehov
beräknats utifrån mängd producerat bröd och dess temperatur vid olika punkter i produktionen
och utomhustemperatur. Eftersom fryslagret inte är helt fristående utan till viss del sitter ihop
med andra byggnader kommer inte den rådande utomhustemperaturen vara den temperatur
som är på alla lagrets omslutande ytor. Utifrån detta har då lagret delats upp i olika delar och
därefter har den behövda kyleffekten beräknats.
3.1.6.
Belysning
För att beräkna energianvändningen av belysningen antogs ett normvärde på belysningen till
10 W/m2. Utifrån ritningar på byggnaden mättes byggnadens golvyta vilket multiplicerat med
normvärdet gav belysningens effektbehov.
13
3.1.7.
Tryckluft
Av de 3 tryckluftskompressorerna som finns installerade används endast alla 3 när de
produceras bröd på alla 4 linjer. Detta sker ungefär 30 % av den totala produktionstiden vilket
motsvarar ungefär 1750 timmar. De 3 maskinerna regleras tillsammans för att leverera den
mängd tryckluft som systemet momentant kräver. Kompressor 1 och 2 är identiska och har
2 effektlägen, på och av. Kompressor 1 bygger upp ett bastryck och körs nästan konstant över
hela året. Kompressor 2 används endast om det är full produktion i bageriet. Dessa 2 har
vardera en installerad motoreffekt på 55 kW. Den tredje kompressorn är varvtalsstyrd och kan
därför lättare regleras utifrån det behov som finns. Denna kompressor är lite mindre och har
en installerad motoreffekt på 50 kW. Denna borde användas ungefär lika mycket som den
första kompressorn men eftersom den är frekvensstyrd kommer den använda mindre energi.
Den tredje kompressorns drift antas därför motsvara en konstant drift på full effekt 55 % av
årets timmar.
3.1.8.
Transportband
För att beräkna effektbehovet för transportbanden studerades motorer på linje 1. Alla
elmotorer som påverkade bakningen togs in i beräkningen. Från det att degen blandas tills att
kartonger placeras på pall innan de körs in på lagret. Märkeffekten för varje motor adderades
tills den totala installerade märkeffekten var kartlagd. Eftersom linje 1 är den största antogs
ett något lägre värde på använd medeleffekt per linje till fortsatta beräkningar. Effekten
multiplicerades sedan med antalet timmar produktion skedde på specifik linje.
3.1.9.
Motorvärmare
Tidigare har tidsstyrning använts på motorvärmarstolparna, detta har dock tagits bort eftersom
många anställda ibland åkte iväg oplanerat och därför då hade problem att köra iväg med kall
bil. Stolparna är därför alltid på och använder en stor del elektricitet. Effektbehovet mättes
under ett tillfälle och antogs då vara ett medel. För att beräkna detta antas motorvärmarna
användas från den 15 oktober till den 15 maj och sedan endast under tiden det råder
produktion i bageriet, den tiden motsvarar då 2440 timmar.
3.1.10. Kontorsel
För att uppskatta kontorens användning av elektricitet har en guide från (Energirådgivningen,
u.d.) använts. Antal datorer och lampor har uppskattats efter studerande av ritningar över
Polarbröds bageri.
3.1.11. Validering
För att beräkningarna och de antaganden (av drifttid och effektbehov hos maskiner) som
gjorts ska vara rimliga har olika metoder använts för att validera detta. Från Vattenfall har
data fåtts över momentan effektanvändning för varje timme under året, detta gav då ett
genomsnittligt effektbehov under produktion och fabrikens totala energianvändning under
året. Dessa har sedan jämförts med de data som energikartläggningen gav. Viss korrigering på
drifttid och effektbehov gjordes sedan för att få dessa att stämma överens.
14
3.2. Värme och kylbehov för ventilation
För att hitta ventilationens energibehov, både värme- och kylbehov, har data från år 2014
använts. I Desigo Insight, vilket är Polarbröds datasystem för loggande av datapunkter, har
data över temperaturer, flöden och luftfuktigheter tagits in. För att ta fram data över hur det
sett ut under året har insticksprogrammet ”Trendhanteraren” använts. Ett exempel på hur det
kunde se ut kan studeras i Figur 8 vilken visar på trycket i frånluftskanalen under april månad,
detta diagram visar dock endast trycket under de första nio timmarna av april eftersom det
inte fanns data att tillgå för de resterande timmarna av månaden. Trycket i kanalen användes i
vissa fall för att uppskatta flödet i kanelen när data för detta inte fanns tillgängligt.
Figur 8 Exempel på diagramframtagning i Desigo Insight, med trycket [kPa] på y-axeln och tiden på x-axeln.
Eftersom programmet endast ger ut data i diagramform har ett datorprogram (av Erik Elfgren)
använts för att omvandla dessa till sifferdata. För att få tillräcklig noggrannhet delades varje
månad upp i två lika stora delar, där det första diagrammet sträcktes över den första halvan av
månaden och resterande i det andra diagrammet. Detta gjordes för varje månad under året och
för alla 9 mätpunkter. De mätpunkter som använts är utomhustemperatur, tilluftstemperatur,
frånluftstemperatur, avluftstemperatur, tillflöde, avflöde, relativ luftfuktighet utomhus, relativ
luftfuktighet för tilluft och relativ luftfuktighet för frånluft.
3.3. Ny kylanläggning
Under den varma sommaren 2014 hade kylanläggningen problem med att leverera den mängd
kyla som efterfrågades. För att kylanläggningen skulle klara av att kyla produktionen
tillräckligt behövde inomhustemperaturen ställas högre än den optimala. Detta visar på att
kylanläggningen i dagsläget är underdimensionerad. I denna rapport studeras därför hur
kylsystemet skulle kunna avlastas. Nya system har studerats som både avlastar nuvarande
system och minskar den genomsnittliga elanvändningen.
15
3.3.1.
Absorptionskyla
För att producera absorptionskyla så krävs värme, i bageriet finns mycket värme vid ugnarna.
Tidigare försök med att ta vara på värmen från ugnarna har dock inte gått så bra. Efter mer
läsning om absorptionskyla märktes att det krävs ganska höga temperaturer för att kunna
producera den kyla som bageriet kräver. Eftersom tidigare försök med att ta vara på värmen
inte fungerat så bra och det krävs för höga temperaturer valdes absorptionskyla bort.
3.3.2.
Sorptiv kylning
För att kunna använda sig av sorptiv kylning måste alla ventilationsaggregat bytas ut. Detta
kommer att bli en dyr investering eftersom de ventilationsaggregat som finns idag fungerar.
Om något ventilationsaggregat måste servas eller bytas ut kan ett aggregat med sorptiv
kylning vara en god ersättare. Mer studier på detta måste dock göras i samband med bytet.
3.3.3.
Frikyla
Eftersom närmaste vattendrag ligger alldeles för långt bort är bergvärme det alternativ som
skulle kunna användas. För att simulera ett års kylbehov har programmet EED (Energy Earth
Designer) använts. Programmet ställdes in med parametrar för Luleå. I programmet fanns en
del förinställda städer och Luleå var den som låg närmast. Efter det valdes en viss mängd
borrhål och en simulering kördes. Simuleringen kördes med bageriets totala värme- och
kylbehov men efterhand insågs det att borrhålen endast behöver förse lokalerna med värme
vid en utomhustemperatur under –25 °C. Kylbehovet behöver dock förses från det att
utomhustemperaturen stiger över + 8 °C. Eftersom kylbehovet då kommer vara mycket högre
än värmebehovet kommer borrhålslagret efter hand värmas upp vilket gör att de då kommer
tappa i effektivitet. Detta och komplicerade beräkningar ledde till att detta alternativ inte
studerades vidare.
3.3.4.
Snölager
För att dimensionera snölagret har Kjell Skoglunds rapport använts där det utförligt står hur
beräkningarna fortlöpte under dimensioneringen av snölagret i Sundsvall. (Skogsberg, 2005)
Den rapporten har även varit till stor hjälp för att få större förståelse om hur ett snölager
fungerar. För att dimensionera lagret har Sundsvalls lager använts som mall. Därefter har
längden och bredden på lagret anpassats för att möta Polarbröds kylbehov. En ekonomisk
kalkyl har även gjorts på snölagret där vissa kostnader är tagna från Kjells rapport. Först
gjordes en LCC-beräkning för att beräkna den totala investeringskostnaden. För att kunna
jämföra snölagret mot dagens kompressoranläggning har även en beräkning med
annuitetsmetoden använts. När snölagret är installerat kommer kompressorkylmaskinerna att
ha en mindre belastning. För att kunna beräkna hur mycket driftskostnaden för
kompressorkylmaskinerna skulle kunna minskas har en rapport som har utrett möjligheter till
Fjärrkyla på Storheden utanför Luleå (Fröjd, Hake, Lottsson, & Stenvall, 2014) tagits till
hjälp. I den rapporten tas olika kompressorlösningar fram utifrån kylbehovet i olika lokaler.
Dessa data är sedan jämförda med Polarbröds behov vilket gett en ungefärlig bild över hur
mycket kostnaden för dagens kylkompressorer skulle kunna minskas med.
16
3.4. Nyckeltal
För att kunna jämföra olika byggnader som liknar varandra brukar nyckeltal tas fram. För en
verksamhet som producerar varor av olika karaktärer kan ett bra nyckeltal beskriva hur
mycket energi som behövs för att producera en viss mängd produkter. När bröd produceras
kan därför mängden energi (kWh) ställas mot mängden (kg) bröd som produceras. Detta är
tidigare gjort för bageriet där en energikartläggning (Eriksson, Persson, & Hällgren, 2007)
visade ett nyckeltal på 0,76 kWh/kg för bageriet år 2005.
För att beräkna dagens nyckeltal tas byggnadens totala elbehov (16 600 MWh) och delas med
mängden producerat bröd (26 000 kg) vilket ger ett nyckeltal på 0,64 kWh/kg. Detta är en
förbättring med ungefär 15 %. Genom att bygga ett snölager skulle detta nyckeltal kunna
minskas ännu mer. Eftersom en minskning av elanvändningen från kylanläggningen är svår
att mäta/beräkna så antas kylanläggningen ha samma elanvändning för varje kWh kyla som
den producerar. Detta ger då att den totala elanvändningen kan skalas ner och ett värde för
den del som producerar kyla till ventilationen kan antas. Snölagrets elanvändning kommer
endast utgöras av en cirkulationspump som antas vara liten i detta fall och därför försummas.
För att mäta Polarbröds energi- och effektbehov med anseende på deras yta har därför
2 nyckeltal till tagits fram. Värden som använts i dessa beräkningar är bageriets effektbehov i
genomsnitt (2 500 kW), bageriets totala elanvändning (16 660 MWh) och dess golvyta
(14 150 m2).
17
4. Resultat
4.1. Effektbehov
Från Vattenfall kunde elanvändningen timvis tas in genom ett Excel-dokument. Utifrån detta
ställdes ett diagram upp utifrån medel-användningen för varje timme under en vecka. Detta
kan studeras i Figur 9. Utifrån diagrammet kan man tydligt urskilja när produktionen är igång.
Effektbehovet sjunker drastiskt efter klockan 21:00 på fredagen och stiger sedan snabbt efter
klockan 21:00 på söndagen. Att effektbehovet stiger snabbt på söndagskväll beror till största
del av att ugnarna slås på inför kommande arbetspass. Bageriet har en installerad ugnseffekt
på drygt 2 MW. Skillnaden i effektbehov mellan vardag och helg är inte riktigt 2 MW vilket
kanske motsäger tidigare påstående. En förklaring kan vara att ugnarna inte alltid använder
2 MW, på grund av att alla ugnar inte alltid körs samtidigt. Eftersom diagrammet är för en
medelvecka, baserat på årets alla dagar, kan vardagskurvan ibland ligga högre vissa dagar.
Under helgen när ingen produktion är igång är effektbehovet ändå relativt högt. Detta beror
framförallt på kylanläggningen vilken levererar kyla till fryslagret. Kylanläggningen använder
ungefär 360 kW. Resterande effektbehov används av värmepumparna på 30 kW,
2 kondensorfläktar på 15 kW, 2 ventilationsaggregat på 16 kW och en tryckluftskompressor
på 55 kW. Totalt har dessa maskiner då ett effektbehov på 476 kW. Eftersom service och
underhåll görs under helgerna kommer effektbehovet att öka under mitten av dagen. För att
hitta det verkliga effektbehovet tas medeleffekten ut när det inte antas vara någon verksamhet
i bageriet. Service och underhåll antas pågå mellan klockan 08:00 och 16:00 vartefter
resterande timmars effektbehov sammanställs och ett medel av dessa antas vara
tomgångsspänningen. Efter detta fås då en tomgångsspänning på 570 kW. Detta betyder då att
104 kW icke är kartlagt.
Effektbehov timvis över veckan
3000
Effekt [kW]
2500
måndag
2000
tisdag
onsdag
1500
torsdag
1000
fredag
lördag
500
0
00:00
söndag
03:00
06:00
09:00
12:00
Tid
15:00
18:00
Figur 9 En medelveckas effektbehov
18
21:00
00:00
För att se över byggnadens energiskal jämförs ett vinter- och sommarfall där samma
produktion råder. De 2 veckorna kan studeras i Figur 10 och visar på att energianvändningen
inte skiljer sig märkvärt i de två fallen. Om de data analyseras ses att skillnaden i genomsnitt
ligger på endast 30 kW. Detta tyder på att byggnaden är väl isolerad, den påverkas inte
nämnvärt beroende på utomhustemperatur.
El-energibehov sommar/vinter
3500
3000
Effekt [kW]
2500
2000
1500
Vinter
1000
Sommar
500
0
lördag
fredag
torsdag
onsdag
tisdag
måndag
söndag
Veckodag
Figur 10 Jämförelse mellan vinter- och sommarfall då det råder full produktion
Från energikartläggningen har då elanvändningen delats upp i olika delar i bageriet, resultatet
kan studeras i Figur 11. Från diagrammet syns då tydligt att ugnarna är de absolut största elanvändarna. Exakta siffror kan även studeras i Tabell 1. Effektbehovet är då ett genomsnittligt
effektbehov under produktion.
Tabell 1 Effekt- och energibehov för olika delar av bageriet
Ugnar
Kylsystem
Belysning
Tryckluft
Transportband
Ventilation
Värmepump
Motorvärmare
Kontor
Övrigt
Effektbehov [kW]
1 563
306
113
128
120
45
24
27
13
161
19
Energibehov [GWh]
9 368
2 880
992
771
636
462
186
82
29
1 285
Totalt elbehov (kWh)
Ugnar
Kylsystem
Belysning
Tryckluft
Transportband
Ventilation
Värmepump
Motorvärmare
Kontorsel
Övrigt
Figur 11 Olika delars elbehov
4.2. Energibehov
Bageriets 2 värmepumpar tillgodoser en stor del av bageriets värmebehov genom spillvärme
från kylmaskinerna. Enligt anställda på företaget kan värmepumparna förse lokalerna med
värme tills utomhustemperaturen sjunker under –25 °C. Temperaturen kan dock variera något
beroende på rådande produktion och tid på dygnet. Om mer värmeenergi behövs är bageriet
uppkopplad på Älvsbyns fjärrvärmenät, men eftersom de klarar sig själva en stor del av året
blir fjärrvärmeanvändningen inte stor i jämförelse med elanvändningen. Hur energibehovet
ser ut över året kan studeras i Figur 12.
20
Energibehov under 2014
Energibehov [MWh/mån]
350
300
250
200
Kyla
150
Värme
100
50
0
Figur 12 Energibehov för fastigheten, månadsvis
4.2.1.
Ventilation
Med de beräkningsmetoder som angivits under avsnitt 3.1.4 togs fram att de
10 ventilationssystemen som är installerade i fastigheten använder totalt ungefär 460 MWh
elektricitet för att driva fläktarna. Utifrån golvytor och antalet människor i lokalerna har ett
teoretiskt lägsta värde på ventilationsflödet tagits fram. Två av aggregaten förser endast
svalbanor med luft och har därför inte tagits med i denna beräkning. Dessa flöden är sedan
jämförda med dagens genomsnittliga ventilationsflöde i Tabell 2.
Tabell 2 Ventilationsflöden
Aggregat
TA 1
TA 2
TA 5
TA 9
TA 12
TA 14
TA 15
TA 100
Teoretiskt
ventilationsflöde
[l/s]
162
2 315
200
652
216
292
1 731
677
Genomsnittligt
ventilationsflöde idag
[l/s]
1 000
9 600
933
1 700
3 056
900
2 140
3 130
Många av aggregaten ventilerar mycket mer än vad som regler och rekommendationerna
kräver, men det betyder inte att det går att minska flödet på alla aggregat. Aggregat TA 2
ventilerar bagerilokalen där ugnarna står vilket gör att uppvärmningen av lokalen är mer
extrem än i andra utrymmen. TA 12 ventilerar lokalerna där kylmaskinerna står, eftersom
personer endast vistas där under korta perioder blir den beräknade luftomsättningen rätt låg
vilket visar på en än större differens. Dessa 2 aggregat har valts att inte tas med i beräkningen
på möjligt minskat ventilationsflöde. För de övriga 6 aggregaten skulle då ventilationsflödet
teoretiskt kunna minskas med 9,8 m3/s.
21
4.2.2.
Kylbehov
För att få kylbehovet mer överskådligt har beräkningarna delats upp i 2 delar där först
ventilationens kylbehov är sammanställt och efter det energibehovet för gyrofrysarna på
linjerna och lagerfrysen.
Ventilation
Ventilationssystemens temperaturer, luftfuktigheter och flöden studerats. Utifrån de givna
formlerna i avsnitt 2.2 har då ett årligt energibehov kunnat tas fram och uppgår till 700 MWh.
Ett detaljerat diagram finns att studera i bilagorna under Diagram för värme och kylbehov.
Frysar
Mängden bröd som producerades på varje linje under 2014 är beskrivet i Tabell 3.
Tabell 3 Genomsnittlig produktion på linjerna
Linje 1
Linje 2
Linje 3
Linje 4
Produktion [kg/Tim]
2 100
855
839
1 220
Ut från svalbanorna håller brödet en temperatur runt 35 °C, efter gyrofrysarna runt –6 °C.
Linje 1 är den nyaste linjen och har lite effektivare svalbana och frys. Därför kommer brödet
ha en något lägre temperatur. De temperaturer som använts i beräkningarna står i Tabell 4.
Tabell 4 Temperaturer i produktionen
Linje 1
Linje 2
Linje 3
Linje 4
Temperatur efter
svalbana [°C]
36
38
38
38
Temperatur efter
gyrofrys [°C]
–16
–6
–6
–6
I lagerfrysen hålls en temperatur runt –22 °C. Eftersom brödet har en högre temperatur när det
förs in i frysen krävs energi för att sänka temperaturen i brödet till –22 °C. Med temperaturer
och massflöden kan då kyleffektbehovet beräknas med formler från avsnitt 0 - 2.1.4. Utifrån
ugnens drifttid under 2014 så kan då det totala kylbehovet för frysarna beräknas, se Tabell 5.
Totalt för alla fyra linjerna uppkommer kylbehovet till 2 300 MWh.
Tabell 5 Drifttid och kylbehov för gyrofrys och lagret
Linje 1
Linje 2
Linje 3
Linje 4
Drifttid
[Timmar]
5 859
5 785
1 674
5 877
Kylbehov gyrofrys Kylbehov Lagerfrys
[MWh]
[MWh]
952
80
265
201
75
57
385
292
22
Förutom energi för att sänka temperatur i brödet behöver även en viss mängd energi bortföras
för att hålla en konstant temperatur i fryslagret. Eftersom lagrets väggar delvis är täckt av
andra byggnader är värmeledningen beräknad med olika yttemperaturer på utsidan för olika
väggar. En skiss på fryslagret kan studeras i Figur 13. Fryslagret är utbyggt en gång, den nya
delen är till höger i bilden. Mellan lagren är en vägg med en passage på båda sidor.
Avdelningen mellan lagren är i figuren märkt med ”F”. Vägg ”C” är i dagsläget helt
exponerad mot utomhusluft och sträcker sig från det lilla strecket på nedre långsidan, runt på
den högra sidan och slutar vid det lilla strecket på ovansidan. Resterande väggar är delvis
exponerade mot utomhusluft och delvis inbyggd mot övriga delar av bageriet.
Figur 13 Schematisk bild över fryslagret
Tabell 6 Använda U-värden för byggnadens olika ytor
Del
Golv
Vägg
Tak
U-värde [W/m2 K]
0,2
0,14 (Areco, 2009)
0,22 (Areco, 2009)
Med dessa antaganden och Tabell 6 kan då fryslagrets kylbehov beräknas med ekvationer från
avsnitt 2.1.4. Värmeledning genom vägg och tak som är i kontakt med utomhusluft har
beräknats för varje timme under 2014 med rådande utomhustemperatur. Inomhus var
temperaturen konstant. För de delar av väggen som inte är i kontakt med utomhusluften har
temperaturen på utsidan av väggen sats till 20 °C. Markens temperatur är årets
medeltemperatur utomhus och blev 3 °C. För att under år 2014 hålla en konstant temperatur i
lagret krävdes då 328 MWh.
23
4.2.3.
Värmebehov
Värmebehovet är beräknat på liknande sätt som kylbehovet. Värmebehovet är beräknat över
hur mycket luften måste värmas innan den förs in i lokalen, om värmen för uppvärmning
momentant tas från fjärrvärmen eller intern värmegenerering tas inte hänsyn till. Ett detaljerat
diagram för värmebehovet kan studeras i bilagan under Diagram för värme och kylbehov och
uppgår totalt till 600 MWh.
4.3. Snölager
På Polarbröds bakgård finns en del skog där det skulle kunna byggas ett snölager. Ytan på
denna plats uppkommer till ungefär 12 000 m2 vilket visar på stor potential att rymma ett
snölager. För att visa på hur det skulle kunna se ut har Sundsvalls snölager klippts in på ytan
bakom bageriet. Detta kan studeras i Figur 14.
Figur 14 Placering av snölager
(Google, Ställverksvägen 14, Älvsbyn, 2015) (Google, Igeltjärnsvägen 20, Sundsvall, 2015)
24
4.3.2.
Snömängd på Älvsbyns gator
Mängden snö som föll i Älvsbyn under 1 år bestämdes utefter ett medel mellan 3 av SMHIs
mätstationer i närheten. En station i Älvsbyn, en i Klöverträsk och en i Brännberg. Data över
snömängd togs in under de år som data finns lagrat på varje station och samanställdes sedan
till ett genomsnittligt snödjup. Valda parametrar och beräknad snömängd kan studeras i
Tabell 7.
Tabell 7 Beräknad snömängd Älvsbyn
Längd bilväg
Längd gångväg
Bredd bilväg
Bredd gångväg
Total yta väg
Snödjup
Beräknad snömängd
4.3.3.
64 000
23 000
5,5
2,5
409 500
1,4
586 500
m
m
m
m
m2
m
m3
Snösmältning
Utifrån tidigare nämnda formler har snölagrets smältning beräknats på timbasis utifrån 4 olika
aspekter. Dess sammansatta smältning under året kan studeras i Figur 15. Denna beräkning är
baserad på att snölagret är fyllt den första januari och att ingen snö tillförs under hela året. För
att kunna kyla bageriet under 2014 krävdes ungefär 25 000 m3 snö. Hur snön smälter under
året kan studeras i Figur 15.
Snövolym under året
30000
Snömängd [m3]
25000
20000
15000
10000
5000
0
Figur 15 Snömängd i lagret
25
4.3.5.
Ekonomi
Kostnader för snölagret är beräknade på 30 år och med en ränta på 5 %. För att ta reda på den
totala investeringskostnaden ställdes en LCC-kalkyl upp. För att bygga lagret har sex olika
poster sats upp som kan studeras i Tabell 8. För att driva lagret har en driftskostnad tagits
fram vilken enligt Kjells rapport (Skogsberg, 2005) uppgår till 0,4 SEK/kWh. Eftersom den
kostnaden togs fram år 2000 har en korrigering gjorts med hänsyn till dagens pengavärde
vilket ökat driftskostnaden med 21 %. Driftskostnaden uppskattas då till ca 750 000 SEK per
år. Flisen ovanpå lagret måste bytas ut efter hand, enligt Kjell behöver den bytas vart fjärde
år. Detta ger en ytterligare underhållskostnad på ungefär 50 000 SEK per år.
Dessa poster ger att den totala investeringen uppgår till ca 10 miljoner SEK.
Tabell 8 Investeringskostnader för lagret
565000
28000
670000
315000
200000
7520000
565000
Grävning
Kantuppbyggnad
Isolering ovanpå mark
Sand och grus
Flis
Övrigt
Grävning
SEK
SEK
SEK
SEK
SEK
SEK
SEK
För att jämföra mot dagens anläggning användes annuitetsmetoden. Driftskostnad för dagens
anläggning togs fram genom att jämföra de aggregat som tagits fram i rapporten
”Fjärrkylepotential för Storheden” (Fröjd, Hake, Lottsson, & Stenvall, 2014). För dessa
5 aggregat fanns även ett snölager för samma kylkapacitet. Kostnaden för kylaggregatet
[SEK/kWh] ställdes sedan upp i ett diagram mot volymen på det motsvarande snölagret. En
trendlinje togs då fram för att få en ekvation som beräknade kostnaden på kylaggregatet
beroende på snölagrets volym. Denna kostnad multiplicerades sedan med kylbehovet för att få
den årliga kostnaden för kylaggregatet vilken uppkom till ca 2 miljoner SEK per år.
Annuitetsmetoden är beräknad på 30 år och med en kalkylränta på 5 %. Eftersom många delar
av lagret borde hålla lång tid antas att halva investeringen är kvar i lagret efter
30 år. Detta ger att restvärdets nuvärde 𝑅 [SEK] beräknas genom
𝑅=
𝐺
βˆ™ 𝑁𝑒,
2
(28)
där 𝐺 [SEK] är grundinvesteringen och 𝑁𝑒 är kvoten som beräknar restvärdets nuvärde. 𝑁𝑒
är taget från tabell och avläst vid 5 % kalkylränta och 30 år. (Lilja, Tabell A - Nuvärdet av 1
kr som utfaller efter n år, u.d.) Formler och beräkningsmetoder för annuitetsmetoden är tagna
från expowera. (Lilja, Annuitetsmetoden, u.d.) Annuitetsfaktorn beräknas genom
𝐴𝑛𝑓 =
π‘Ÿ
,
1 βˆ’ (1 + π‘Ÿ)βˆ’π‘‘π‘Ž
(29)
där π‘Ÿ [%] är beräkningens kalkylränta och π‘‘π‘Ž [år] är den beräknade amorteringstiden.
Annuiteten 𝐾𝐴𝑛 [SEK] beräknas sedan med
𝐾𝐴𝑛 = 𝐴𝑛𝑓 βˆ™ (𝐺 βˆ’ 𝑅).
26
(30)
Eventuell årlig vinst 𝑉å [SEK] beräknas sedan där dagens driftkostnad för
kylkompressoranläggningen jämförs med snölagrets driftkostnad och beräknad annuitet.
Beräkningen görs enligt
(31)
𝑉å = π·π‘˜πΎ βˆ’ π·π‘˜π‘† βˆ’ 𝐾𝐴𝑛 .
där π·π‘˜πΎ [SEK] är driftkostnad för kylkompressoranläggningen och π·π‘˜π‘† [SEK] är
driftkostnaden för snölagret. Med dessa parametrar fås då en återbetalningstid på ca 14 år.
Siffror till beräkningen kan studeras i Tabell 9.
Tabell 9 Värden för annuitetsberäkningen
Kalkylränta
Amorteringstid
Annuitetsfaktor
Annuitet
Restvärde
Vinst per år
Återbetalningstid
5
30
0,065
535000
1076000
690000
13,5
%
år
år
Om istället en kalkylränta på 10 % används kommer återbetalningstiden öka till 35 år.
Vinsten per år kommer då att sjunka till ca 300 000 SEK per år.
4.4. Nyckeltal
För att kunna jämföra bageriets energianvändning med andra liknande fastigheter tas några
nyckeltal fram. De nyckeltal som tagits fram kan studeras i Tabell 10.
Tabell 10 Nyckeltal för bageriet
Nyckeltal
Effekt per yta
Energi per yta
Energi per kg bröd
Kg bröd per energi
Värde
177
1179
0,64
1,55
Enhet
kW/m2
kWh/m2
kWh/kg
kg/kWh
Ett bygge av ett snölager kommer att minska den totala elanvändningen, genom att skala ner
den totala elanvändningen för kylanläggning fås att den del som producerar kyla till
ventilationen använder 670 MWh elektricitet. Detta ger då ett nytt beräknat energibehov på
15930 MWh vilket resulterar i ett nyckeltal på 0,61 kWh/kg, en minskning med ungefär 5 %.
27
5. Diskussion och fortsatt arbete
Polarbröd har idag ett bra miljöledningssystem som ständigt ser över möjligheter att minska
energianvändningen i produktionen. Detta har lett till att de har en relativt energisnål
produktion redan idag.
Luften som ventileras ut från ugnarna har en hög temperatur vilket gör det energimässigt
attraktivt att kunna ta tillvara på luftens värmeenergi. Detta testades tidigare med
värmeväxlare men det fungerade inte så bra eftersom luften även är förorenad. Ett förslag som
inte tagits upp i den här rapporten är att installera en cyklon av något slag där luften renas
innan den förs genom värmeväxlaren. Problemet med en rening av luften är att den
innestående värmeenergin i luften kommer att minska genom processen, så istället för att
kunna användas i en annan applikation kommer en del av värmeenergin värma upp den
omgivande luftens temperatur. Detta har dock inte studerats tillräckligt noggrant så
rekommendationen är att detta studeras vidare.
Eftersom dagens data endast finns att få i diagram har beräkningarna varit lite kluriga. Varje
steg som data förändras ger upphov till små fel. Med det sagt kan beräkningen skilja sig något
jämfört med verkligheten trots att beräkningarna har gjorts exakta med värde för varje timme
under hela året. I detta fall valdes att ta 2 diagram för varje månad och datapunkt. För att få en
större inblick i hur energianvändningen ser ut idag bör fler datapunkter loggas i databasen.
Till att börja med bör flödesmätare sättas in i de aggregat som idag inte har det vilket
underlättar i fortsatta energistudier. Vidare kan det även vara värt att utvärdera Desigo och se
om det eller andra system lättare skulle kunna beräkna energianvändningen för olika delar av
bageriet. I dagsläget är det rätt svårt att få ut några data eftersom det endast finns i form av
diagram.
Teoretiskt skulle ventilationsflödet kunna halveras på de aggregat som idag förser ytor där
”vanlig luft” ventileras. Detta gäller alla aggregat förutom det som ventilerar bageridelen och
det som ventilerar kylkompressorrummet, alltså TA 2 och TA 12. Praktiskt kanske detta inte
är möjligt eftersom ventileringen även är en känsla för personerna som vistas i lokalerna, det
kan kännas obekvämt om det ventileras för lite. Flödet bör därför ses över och testas i de olika
aggregaten om något skulle kunna minskas.
I dagsläget rekommenderar jag inte Polarbröd att bygga ett snölager innan
kylkompressoranläggningen byts ut. Den beräknade återbetalningstiden är alldeles för lång
för att det ska vara en attraktiv investering. Två parametrar som bör ses över lite noggrannare
är vilken kalkylränta som ska användas. I dessa beräkningar har en kalkylränta på 5 % valts,
om denna är för låg ökar snabbt återbetalningstiden vid högre kalkylräntor. Driftskostnaden
för kylanläggningen borde också studeras noggrannare för att se hur mycket som skulle kunna
sparas genom att inte producera kyla till ventilationen. Värdet som använts i denna beräkning
är för en hel anläggning som vid bygge av ett snölager stängs av helt och hållet. Besparingen
borde inte bli lika stor när maskinerna endast jobbar mindre som de skulle göra i Polarbröds
fall.
Något mer som kan vara intressant att se över är en bättre tidsstyrning av motorvärmarna.
Eftersom de är igång under hela arbetspasset används motorvärmarna betydligt mer än det
behov som finns. Om en tidsstyrning som går att styra från mobilen skulle installeras skulle
t.ex. barnföräldrarna snabbt kunna knappa in en ny tid när de beräknas åka från platsen och
för övriga skulle motorvärmarna användas mer än hälften så mycket som i dagsläget.
28
6. Referenser
Areco. (2009). Sandwishpaneler. Sandwishpaneler. Malmö, Sverige: Areco Sweden AB.
Armatec. (2008). Vätskeburen kyla. Handbok - Vätskeburen kyla, 3. Göteborg, Sverige:
Armatec.
Boverket. (2011). Boverkets Byggnadsregler (föreskrifter och allmänna råd). BFS 2011:6,
kap. 6:251. Catarina Olsson.
Carlson, J., & Haux, F. (2014). Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation.
Stockholm: Nils Blom.
Cengel, Y. A., & Boles, M. A. (2002). Thermodynamics: an Engineering Approach.
McGraw-Hill.
Energirådgivningen. (u.d.). Beräkna förbrukning av kontorsel. Hämtat från
http://iis.energiradgivningen.se/misc/www/kalkyler/kontorsel/kontorsel.aspx den 06
05 2015
Eriksson, P., Persson, B., & Hällgren, L.-G. (2007). Energikartläggning Polarbröd. Luleå:
Jan Dahl, LTU.
Fröjd, H., Hake, A., Lottsson, S., & Stenvall, J. (2014). Fjärrkylepotential för Storheden,
Luleå. Luleå Tekniska Universitet, Luleå.
Google. (2015). Igeltjärnsvägen 20, Sundsvall. Hämtat från Google maps:
https://www.google.com/maps/place/Igeltj%C3%A4rnsv%C3%A4gen+20,+856+40+
Sundsvall,+Sweden/@62.4065782,17.2994064,351m/data=!3m1!1e3!4m2!3m1!1s0x4
6645dff3431b0c3:0x7aad0bc9ae0d2fb1!6m1!1e1?hl=en den 06 05 2015
Google. (2015). Ställverksvägen 14, Älvsbyn. Hämtat från Google Maps:
https://www.google.com/maps/place/St%C3%A4llverksv%C3%A4gen+14,+942+36+
%C3%84lvsbyn,+Sweden/@65.6777153,20.979294,455m/data=!3m1!1e3!4m2!3m1!
1s0x467f4cca7e097e4b:0xee88706dd1b7b579?hl=en den 06 05 2015
Göransson, F., & Carlsten, J. (2009). Sorptionsteknik - Kylteknik. Malmö Högskola, Malmö.
Lilja, B. (u.d.). Annuitetsmetoden. Hämtat från expowera:
http://www.expowera.se/mentor/ekonomi/kalkylering_investering_annuitet.htm
Lilja, B. (u.d.). Tabell A - Nuvärdet av 1 kr som utfaller efter n år. Hämtat från expowera:
http://www.expowera.se/mentor/mallar/tab_a.htm
Lundmark, U. (den 28 02 2007). Scanima freezer test. Polar4. Älvsbyn.
Munters. (u.d.). How DesiCool works. Hämtat från Munters:
https://www.munters.com/sv/munters/cases/desicool-1/ den 21 09 2015
Norrtälje kommun. (u.d.). Teknisk handbok. Hämtat från Norrtälje kommun:
http://www.nokudo.se/handbok/section/view/id/13 den 24 Maj 2015
Nydal, R. (2002). Praktisk kylteknik. Halmstad: Svenska kyltekniska föreningen.
Skogsberg, K. (2005). Seasonal Snow Storage or Space and Process Cooling. Department of
Civil and Environmental Engineering, Division of Architecture and Infrastructure.
Luleå: Luleå tekniska universitet.
SMHI. (u.d.). Öppna data. Hämtat från Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:
http://opendata-catalog.smhi.se/explore/ den 21 April 2015
Sonntag, R. E., Borgnakke, C., & Van Wylen, G. J. (2003). Fundamentals of
Thermodynamics. United States of America: John Wiley & Sons, Inc.
Älvsbyns Energi. (den 08 December 2014). Vinterväg. Hämtat från Älvsbyns Energi:
http://www.alvsbynsenergi.se/bolag/eweb.nsf/vyPublicerade/0064004C441FB612C12
5794F0028700A?OpenDocument den 23 April 2015
29
7. Bilagor
A. Energikartläggning
Älvsbyn
I Älvsbyn har Polarbröd sin huvudsakliga produktion. Här produceras ungefär 25 800 ton
bröd om året. Under 2014 förbrukade bageriet ungefär 16 700 MWh i elenergi, detta ger ett
nyckeltal på 0,64 kWh/kg bröd. Det är en förbättring från år 2005 då förbrukning låg på
0,76 kWh/kg bröd men det finns fortfarande förbättringar att göra.
Ugnar
På Älvsbyns bageri finns 4 stycken ugnar med olika kapaciteter. Ugnen på linje 1 är den
största med en effekt på 700 kW, ugnarna på linje 2 och 3 är liknande med en effekt på
490 kW vardera och ugnen på linje 4 har en effekt på 280 kW. Tillsammans är dessa de
absolut största förbrukarna av el i bageriet. Under 2014 uppskattas ugnarna tillsammans ha
förbrukat ungefär 9 400 MWh elenergi.
Kylanläggning
Kylanläggningen är en tvåstegsanläggning med Ammoniak som köldmedium. Anläggningen
består av fem stycken lågtryckskompressorer och 3 högtryckskompressorer. Anläggningen
har då en installerad kyleffekt på 3 300 kW. Alla kompressorer är av skruv-varianten.
Kompressorerna styrs sedan beroende på vilket kylbehov som finns. 2 av kompressorerna är
frekvensstyrda där motorns varvtal regleras, övriga kompressorer använder en stång som
reglerar slagvolymen. Eftersom inget loggningssystem finns för kompressorerna är
energibehovet över 1 år svårt att beräkna. Därför studerades systemet under några dagar och
ett medelvärde för året togs fram. Uppskattningar på det årliga behovet uppkommer då till
3 700 MWh elenergi.
Belysning
Uppgifter om installerad belysning finns inte vartefter en uppskattning utifrån golvytan görs.
Polarbageriet i Älvsbyn har idag en golvyta på ungefär 16 500 m2. Om en installerad effekt på
10 W/m2 antas kommer den installerade effekten uppgå till 165 kW. Belysningen antas vara
påslagen 80 % av året, ungefär 7000 h, vilket genererar ett elbehov på 1 150 MWh.
Tryckluft
I produktionen används 3 stycken tryckluftskompressorer, 2 av dem är behovsstyrda och körs
om det behövs. Den sista är varvtalsstyrd och kan bättre styras efter behov. Kompressor 2
körs endast stötvist under full produktion, annan tid räcker det med kompressor 1 och den
varvtalsstyrda. De två kompressorerna har en motoreffekt på 55 kW vardera och den sista,
varvtalsstyrda, har en effekt på 50 kW. Full produktion går ungefär 30 % av produktionstiden,
därför antas kompressor 2 varit igång 21 % av årets timmar. Kompressor 1 ska stängas av
efter stängning på fredagen men det görs väldigt sällan. Därför antas kompressor 1 stå på
under 90 % av årets timmar. Den sista kompressorn är varvtalsstyrd och går därför inte alltid
på full effekt, därför antas att kompressorn går på full fart ungefär 55 % av årets timmar. För
beräkningarna betyder det att kompressorn står still 45 % av årets timmar. Tillsammans antas
därför tryckluftskompressorerna ha använt 770 MWh elenergi under året.
30
Ventilation
Bageriet har installerat 10 stycken ventilationssystem i olika storlekar. Många av fläktarna i
ventilationssystemen är frekvensstyrda. På de flesta av frekvensomformarna finns statistik
över antal förbrukade kWh och tiden omformarna varit i drift. Utifrån detta beräknades en
medeleffekt för de fläktar där det var möjligt. Övriga fläktars effektbehov antogs med hjälp av
driftpersonal. Utifrån detta uppskattas ventilationen ha använt 460 MWh el.
Värmepump
För att ta vara på värmeenergin som fås från kylkompressorerna och minska värmebehovet
installerades 2 värmepumpar för några år sedan. Några data på hur mycket dessa går under
året finns inte varför pumparna studerades under en tid, utifrån det togs en medeleffekt fram
på 35 kW. De antas gå 70 % av året, ungefär tiden bageriet har produktion, och har då ett
energibehov på 200 MWh.
Motorvärmare
Motorvärmarna har ingen timerfunktion och matar därför konstant under tiden användaren är
på jobbet. Effekten som motorvärmarna krävde mättes därför upp under en arbetsdag och
antogs som ett medel. Motorvärmarna antogs sedan vara använda från 15 oktober till 15 maj
vilket ger en användning av 42 % av årets timmar. Utöver det så antas de endast användas då
det också är produktion i bageriet, 70 % av året, vilket ger att motorvärmarna används under
30 % av året. Detta ger då ett årligt energibehov på 80 MWh.
Transportband
I produktionen förflyttas bröden på långa transportband. För att kunna uppskatta ett
energibehov från dessa beräknades den installerade effekten på elmotorerna som drev banden
på linje 1. Den installerade effekten på linje 1 uppkom då till 40 kW, eftersom det är den
största linjen och motorerna troligtvis inte körs maximalt antogs en lägre medeleffekt på
25 kW för varje linje. Bandet antas köra samma tid som ugnen på den linjen producerar. Detta
ger då ett årligt elbehov på 480 MWh.
Övrigt
Kvar att kartläggas är då ungefär 460 MWh vilket motsvarar 3 % av förbrukningen. Detta går
till många stödprocesser som cirkulationspumpar, ingrediensfläktar, deg-hantering, datorer
och övriga stödprocesser. I denna övergripande analys har dessa dock valts att inte studeras
noggrannare.
II
Bredbyn
Under 2014 producerade bageriet i Bredbyn ungefär 7 800 ton bröd vilket motsvarar 20 % av
Polarbröds årliga produktion. Under året använde bageriet 9 400 MWh elenergi vilket ger ett
nyckeltal på 1,2 kWh/kg bröd. En bit ifrån bageriet i Älvsbyn men eftersom
huvudproduktionen ligger i Älvsbyn utvecklas det bageriet först. I Bredbyn finns 3 linjer som
alla används. De 3 linjerna kallas linje 2, 3 och 4. Linje 2 och 3 liknar linjerna i Älvsbyn och
kan producera liknande bröd. Linje 4 producerar bara hårt och torrt bröd och har därför ingen
frys som kyler brödet efter gräddning. Här finns bara en tunnelkyl där kall luft blåses på
brödet efter ugnen för att kyla det till rumstemperatur.
Ugnar
Under sommaren 2014 gjordes en undersökning där strömmen in i bageriet från ställverket
mättes. Ut från ställverket går fem huvudkablar. Utifrån dessa mätningar kunde en
medeleffekt på ugnarna uppskattas, utifrån givna drifttimmar kunde sedan ett årligt
energibehov uppskattas till 3 900 MWh.
Kylanläggning
Kylanläggningen är uppdelad i två system där ett kyler gyrofrysen på linje 3. Den andra kyler
gyrofrys på linje 2, lagerfrysen och övrig komfortkyla. Drifttiden för varje maskin finns
dokumenterat vartefter den togs in och analyserades. Drifttiden finns uppskriven vid olika
datum så därför kan en drifttid för året uppskattas. Alla kylmaskiner har kolvkompressorer
och kan därför köras på 3 olika kapaciteter. Eftersom de inte alltid går på full effekt beräknas
en medeleffekt på 90 % av motorernas märkeffekt. Denna effekt antas då köras under de
timmar som kompressorn uppskattas vara i drift under året. Utifrån detta fås ett energibehov
för kylanläggningen på 1 900 MWh.
Elpanna
Bredbyns bageri har inte möjlighet att koppla in sig på något fjärrvärmenät, därför använder
de el för att värma byggnaden och vatten till det behov som finns. Tidigare värmdes
byggnaden med både en oljepanna och en elpanna men idag används bara elpannan. Någon
driftinformation om pannan finns inte varför ett behov får uppskattas. Vid beredning av deg
krävs mycket vatten, med detta och ett antagande om att fastigheten har ett bra klimatskal
antas värmepannan ha ungefär samma energibehov under hela året. Vid studier av pannan
sågs att den växlade mellan två effektsteg. Utifrån detta uppskattades en medeleffekt för
pannan under tiden bageriet hade produktion. Med antagande att pannan endast var igång
under produktion och tidigare beskriven medeleffekt fås ett energibehov på 610 MWh under
2014.
Tryckluft
För att förse bageriet med tryckluft har de 2 stycken kompressorer installerade där endast en
går för det mesta. Den andra är en reserv om den första skulle haverera eller om det behövs
service på den. Under 2014 användes aldrig kompressor 2. Kompressorn stängs sällan av och
antas därför vara igång under 90 % av året, detta ger ett årligt energibehov på 600 MWh.
Belysning
I Bredbyn finns inte heller någon information om installerad effekt på belysningen. För att
uppskatta detta görs samma antagande som i Älvsbyn, en installerad effekt på 10 W/m2, vilket
med en golvyta på 6 400 m2 ger en installerad effekt på 64 kW. Belysningen antas vara igång
80 % av året vilket ger ett energibehov på 450 MWh.
III
Ventilation
På bageriet i Bredbyn finns 6 ventilationsaggregat installerade. För att uppskatta
energibehovet skulle en konsult hjälpa till. Han tog dock aldrig fram fläktarnas medeleffekter
trots upprepade förfrågningar vilket gjort att denna post antagits utifrån de andra två
bagerierna. Ventilationens årsbehov har då skalats utifrån bageriets storlek. Skalat enligt
storleken på de två andra bagerierna uppskattades ett årsbehov till 1 570 MWh.
Dammsugare och stoftsug
Under hösten 2014 installerades en ny dammsugare och stoftsug på bageriet. Effekter för
dessa har tagits in och tidigare maskiner antas ha haft samma effekter. Dessa antas vara i
konstant drift när bageriet har produktion. Energibehovet för dessa uppskattas då till
370 MWh.
Motorvärmare
För att uppskatta motorvärmarnas energibehov användes mätningen från Älvsbyn. Effekten
skalades ner på antalet motorvärmarplatser som finns installerade i Bredbyn. I Bredbyn har
dock motorvärmarna timer-funktion vilket drar ner behovet. Utifrån detta antas
motorvärmarna användas ungefär 7 % av året vilket genererar ett energibehov på 4 MWh.
Övrigt
Utifrån ovanstående kartläggning finns då 60 MWh som inte har kartlagts. Detta motsvarar
1 % av bageriets energibehov för 2014. Det rekommenderas dock att göra en beräkning på
ventilationssystemet för att få en mer exakt uppskattning på dagens energianvändning.
IV
Omne
Under år 2014 producerade bageriet i Omne 3 900 ton bröd. Detta motsvarar 10 % av
Polarbröds totala produktion. På bageriet finns idag 4 stycken linjer där endast 3 stycken
används. Tidigare bakades torrt bröd på linje 3 men all dess produktion flyttades under 2013
till bageriet i Bredbyn. Linje 3 är planerad att tas bort någon gång i framtiden.
Ugnar
Ugnarna på linje 1 och 2 är ungefär likadana, ugnen på linje 4 är något större. Det finns även
här ingen mätning på energiförbrukningen på ugnarna. För att uppskatta energibehovet för
ugnen på linje 4 studeras ugnen under drift. Enligt en operatör arbetar ugnen rätt konstant
vilket gör att uppmätt effekt kan uppskattas för resten av ugnens drifttid. På ugnen går att
avläsa del av kapacitet som används vid varje zon i ugnen, detta jämförs sedan med
dokumenterad installerad effekt för att beräkna och det momentana effektbehovet. För att
uppskatta skillnaden mellan ugnarna används produktionshastigheten, antal kg bröd per
timme. Utifrån detta antas ugnen på linje 2 vara effektmässigt 20 % mindre än ugnen på linje
4. Eftersom ugnen på linje 1 har en något mindre produktionshastighet jämfört med ugnen på
linje 2 antas den vara 10 % mindre än ugnen på linje 2. Dessa antaganden ger då ett årligt
behov på 1 350 MWh.
Kylanläggning
Kylanläggningen består av ett nytt och ett gammalt system av kolvkompressorer, 4 stycken
gamla och 3 stycken nya maskiner. Likadant som för de två andra bagerierna saknas här
information om hur maskinerna körts. Kylanläggningen har under året kantats med en hel del
problem och har därför inte kunnat köras optimalt, hur detta påverkar energiförbrukningen är
svårt att uppskatta men det antas att det påverkat förbrukningen negativt. Efter studier av
kylanläggningen vid några tillfällen och antaganden om ungefärlig drifttid uppskattas
kylanläggningens energiförbrukning uppgå till 1 700 MWh.
Ångpannor
Inom processen behövs ånga, denna tillverkas i 2 ångpannor där den ena levererar ånga till
linje 4 och den andrar levererar ånga till linje 1 och 2. Vid studier av panna 2 kan ses att den
körs även utan att varken linje 1 eller 2 är igång. Utifrån detta antas ångpannan vara på under
samma tid som bageriet har produktion. Effektuttaget verkar även det vara det samma
oberoende om det är produktion på linje 1 och 2 eller inte. Panna 1 studerades när det var
produktion på linje 4 och en medeleffekt kunde tas fram.
Utifrån detta uppskattas ångpannorna ha ett energibehov på 544 MWh.
Belysning
För att uppskatta belysningen görs samma antagande som på de andra bagerierna. Här antas
en genomsnittligt installerad effekt på 10 W/m2. Bageriet i Omne har en golvyta på cirka
7 000 m2, detta ger då ett uppskattat energibehov på 430 MWh.
Ventilation
För att förflytta luften använder bageriet i Omne fem stycken ventilationsaggregat. När
bageriet byggde ut 2007 installerades även 1 nytt ventilationsaggregat. Det finns ingen data
lagrad på hur det körts de senaste åren men det finns data för att kunna uppskatta en
ungefärlig medeleffekt under drift. För övriga aggregat finns ingen dokumentation så där görs
en uppskattning på fläktmotorernas medeleffekt. Med dessa antaganden fås då ett
elenergibehov på 310 MWh.
V
Elpanna
Bageriet i Omne använder sig, precis som bageriet i Bredbyn, av en elpanna för att värma
vatten för bakning och uppvärmning av lokaler. Även här finns ingen driftinformation
vartefter samma antagande som i Bredbyn görs. Utefter ungefärligt effektbehov och drifttid
fås då elpannans elenergibehov för 2014 till 240 MWh.
Tryckluft
På bageriet finns 2 tryckluftskompressorer där oftast bara den ena används. För att uppskatta
energibehovet sätts den ena kompressorn att snurra hela året och att den andra endast är igång
några timmar. Detta ger då ett uppskattat energibehov på 190 MWh elenergi.
Ingrediensfläkt
För att förflytta alla ingredienser i bageriet används fem stycken fläktar. En av dem antas
alltid vara i drift vilket ger ett uppskattat energibehov på 100 MWh.
Motorvärmare
För att uppskatta motorvärmarnas energibehov används mätningen i Älvsbyn och skalas
utifrån antalet motorvärmarstolpar. Utifrån detta fås ett årligt energibehov på 8 MWh.
Övrigt
Utifrån ovanstående kartläggning finns då 95 MWh som inte har kartlagts. Detta motsvarar
2 % av bageriets energibehov för 2014.
VI
B. Värden för snölagret
Tabell 11 Bestämda parametrar för snölagret
Djup i mitten
Längd
Bredd
Lutning sidor
Markens temperatur
Temperatur snö
Tjocklek flis
U-värde mark
k-värde flis
2
110
64
26,6
6
0
0,2
0,009563846
0,35
VII
m
m
m
°
°C
°C
m
W/m2 K
W/m K
C. Diagram för värme och kylbehov
Årligt värmebehov
450
400
EFFEKT [KW]
350
300
250
200
150
100
50
0
januari februari mars
april
maj
juni
juli
augustiseptemberoktobernovember
december
Värmebehov
Figur 16 Värmebehov för ventilationen 2014
Årligt kylbehov
1200
EFFEKT [KW]
1000
800
600
400
200
0
januari februari mars
april
maj
juni
juli
augustiseptemberoktobernovember
december
Kylbehov
Figur 17 Kylbehov för ventilationen 2014
VIII