1. No category

MORIA: Sokrates och Platon
www.gu.se
Bakgrund: filosofi i det antika Grekland
• Försokratikerna
–Naturfilosofer (endast fragment finns bevarade)
–Världens beskaffenhet, ordnande principer bakom
universum o dyl
–Allt vetande/tänkande är filosofi
• Sofisterna
–(Runtresande) lärare, speciellt i retorik (mot betalning)
–Kända för att kunna försvara vilken position som helst med
intrikat argumentation
• Det demokratiska Aten
–Det offentliga samtalet
–Omfattade fria män, födda i Aten (ca 5% av befolkningen)
www.gu.se
Moralfilosofiska frågor hos Sokrates
• Filosofisk metod: Hur bedriver man filosofi?
• Moraliska fakta
• Moralisk kunskap
• Akrasia (viljesvaghet)
• Moralisk motivation
• Skillnad mellan moraliska/prudentiella värden
• Gudarnas betydelse för moralen
www.gu.se
Sokrates (470-399 f.Kr)
• Platons lärare
–Och anfader för många av de senantika filosoferna
• Platons språkrör
–Sokrates skrev inte, Platon skrev ner dialogerna
–De tidiga dialogerna antas representera Sokrates
• Filosofins martyr och sinnebilden för den gode filosofen
–Dömdes för att ha förnekat gudarna och vilselett
ungdomen
–Dömdes till döden. Tömde giftbägaren utan rädsla för
döden i linje med sin filosofiska övertygelse
–Sokrates försvarstal
www.gu.se
Sokrates filosofi
• Huvudfråga: Hur bör vi leva våra liv?
–Sokrates svar: The examined life
–Dygd är kunskap, vilket innebär att
–Man inte kan göra fel av fri vilja
• Accepterar inte den traditionella moralen
• Accepterar inte den sofistiska relativismen
www.gu.se
Det goda livet är ”the examined life”
Hellre en olycklig Sokrates än en lycklig gris
De allra flesta har uppfattningar om hur livet bör levas
Dessa är ofta ytliga och oreflekterade
Sokrates metod: maieutik och dialektik
förlossningskonst
sanningssökande genom begreppsanalys
www.gu.se
Traditionell begreppsanalys: en introduktion
1. Definition ges
2. Sökande efter motexempel
3. Ny definition
4. Sökande efter motexempel
…
X. En bra definition hittas eller alla förslag förkastas
Nödvändiga villkor: villkor som måste vara uppfyllda för att x ska
vara fallet
Tillräckliga villkor: om villkoren är uppfyllda så är x fallet
www.gu.se
Begreppsanalytiskt exempel: lögn
Definition 1: en person ljuger om hen säger något som inte är sant
och om hen säger det med avsikt att vilseleda
Motexempel: ett vittne i en rättegång som far med osanning för att
rädda sitt liv
Defintition 2: en person ljuger om hen säger något som inte är sant
och vet att det hen säger inte är sant
Motexempel: En lärare som lär sina elever en förenklad atommodell
Nödvändiga villkor för lögn
Tillräckliga villkor för lögn
www.gu.se
Det goda livet: dygd är kunskap
Dygd: egenskap (gott karaktärsdrag) personer har
Villkor: Dygd ska vara något som är bra för oss
Klassiskt bra för oss: rikedom, hälsa, skönhet
Klassiska dygder: mod, måttfullhet, generositet
Sokrates: inga av dessa är goda utan vishet
Vishet är det enda förslaget som klarar Sokrates prov
www.gu.se
Göra fel av fri vilja?
• Ingen människa väljer frivilligt något dåligt eller mindre bra framför
något bra
– Ingen faller frivilligt för frestelsen
• Sokrates (genom exempel): den som väljer fel gör det på grund av
felkalkyl.
– En cigarett skadar inte. Jag tar en joggingtur sen.
–Gäller prudentiella/egoistiska värden
• Moraliska värden?
– Hitler och Stalin misstog sig om moraliska fakta?
www.gu.se
Protagoras relativism (1)
Verkligheten är som den verkar vara för var och en som upplever
den
 Det som verkar vara rätt/fel för en enskild person är rätt/fel
för den enskilda personen
Olika kulturer har olika uppfattningar om vad som är rätt och fel.
Hur ska vi kunna avgöra vem som har rätt?
Sokrates: Om ingen trosuppfattning är bättre än någon annan,
varför ska vi försöka överföra kunskap mellan individer?
www.gu.se
Protagoras relativism (2)
Protagoras: jag kan lära mina studenter att anpassa sig till sitt
samhälles normer och därmed lära dem vägen till framgång
Arrington 1: Olika personer kan ha olika uppfattningar om vad
som är det goda livet. Hur kan Protagoras säga sig veta vägen till
det goda livet om han inte vet vad den personens goda liv är?
Arrington 2: Fundamental moralisk oenighet är inte nödvändig.
Samma etiska princip kan ges olika tillämpning i olika kontexter
www.gu.se
Platon (427-327 f.Kr)
Moraliska fakta: finns de? Hur får vi kunskap om dem?
Människans natur
Den goda människan
Den rättvisa staten
www.gu.se
Idéläran
Hur kommer det sig att vi kan identifiera olika fenomen som
fenomen av samma slag?
- Ex. fyrkanter, hästar, kylskåp
Platons förslag: de har del i samma idé eller form
- Ett begrepp svarar mot en form
- Formerna är eviga och existerar utanför tid och rum
- Det är genom förnuftet vi får kunskap om de platonska formerna
www.gu.se
Idélärans etiska implikationer
Det finns moraliska fakta (det godas idé, rättvisans idé osv)
Vi kan få moralisk kunskap genom att komma i kontakt
med idéerna (finns utrymme för att fela)
- Grunden i Staten är likheten mellan rättvisa i staten och
hos personen
www.gu.se
(några) Sofistiska teser
Makten avgör vad som är rätt och fel
1. Rätt är att göra det makten beordrar
2. Rätt är att göra det som är bäst för makten
Individen tjänar på att inte göra det moraliskt rätta
tjänar på att följa konventionens moral
www.gu.se
Glaucons utmaning
Visa att det finns en moral med fastare grund än konventionen
Visa att den rättrådiges liv är bättre än den orättrådiges
Platon vill svara på den genom en analogi med staten eftersom
det de letar efter kommer att vara lättare att upptäcka i större
skala.
Det finns en likhet mellan själen och staten?
Samma rättrådighet?
www.gu.se
Statens uppkomst
För att existera behöver vi få ett antal grundläggande behov
tillgodosedda
En person är otillräcklig för att försörja sig själv
Naturlig arbetsfördelning i enlighet med talanger
Resurserna som produceras kan givetvis stjälas
Behov av skydd
Flera personer som ska samarbeta och dela resurser behöver
koordineras
Behov av ledare
www.gu.se
Analogin mellan staten och själen
Funktion
Behov
Skydd
Ledarskap
Klass
Arbetare
Soldater
Väktare
Själsdel
Begär
Vilja
Förnuft
Dygd
Måttfullhet
Mod
Visdom
Otyglat begär  hejdlös konsumtion
Otyglat mod  konstanta krig
Otyglad kunskapstörst  upptagenhet med intellektuella pussel
www.gu.se
Måttfullhet och självbehärskning
Måttfullhet är en genomgående dygd för alla delar av
själen/staten
Två betydelser av måttfullhet
1. Begärsdelens dygd
2. Generell beskrivning på själsdel/statsdel som är dygdig
Självkontroll? Hur kan en person kontrollera sig själv?
Kontroll är något externt?
Platons lösning: olika själsdelar kontrollerar varandra
www.gu.se
Platons själ
Två aspekter av Platons själsteori
Ideal: När en människa mår bra är själens delar i balans och
personen är rättvis (rättrådig)
Psykopatologi: Platon kan förklara vad som är fel på en person
som avviker från idealet (en viss själsdel fungerar inte)
www.gu.se
Platons kvinnor
Ingen principiell invändning mot att kvinnor är med och
styr.
Generellt är kvinnor underlägsna män, men enskilda
kvinnor är bättre än många män och enskilda män är sämre
än många kvinnor.
De grekiska kvinnorna var i praktiken låsta till sin funktion i
hemmet
www.gu.se
Varför inte demokrati?
De bästa ledarna bör vara ledare för staten
• I en demokrati bestämmer majoriteten
• Majoriteten är inte de bästa ledarna
– Alltså: i en demokrati kommer inte de bästa ledarna
bestämma
• Proargument: folkmassor påverkas mer av känsloargument än
förnuftsargument
www.gu.se
Lyckas Platon svara på Glaukons utmaning?
Hälsa är bra för en person.
Hälsa är balans i själen.
Den dygdige har en själ i balans
Alltså: är det bra för en person att vara dygdig och vi har skäl
att vara moraliska
Invändning 1: Rättvisa är något mellan personer inte en
egenskap hos en person
Arrington: den rättvisa personen bidrar till rättvisa mellan
personer
Invändning 2: Hälsa betyder olika saker i de två premisserna
Invändning 3: Platon blandar ihop moraliska skäl med
egenintresse
www.gu.se
Berörda moralfilosofiska frågor
Moralisk metafysik och semantik
Moralisk kunskap
Hur staten bör styras
Det goda livet
Tillämpad etik: meritokratisk princip och kvinnors roll
www.gu.se