1. No category

10/26/2015
KORT REPETITION: TID
A-tid/presentism
Endast nuet existerar.
Ting förändras (i genuin mening).
B-tid/eternalism
Alla händelser existerar/pågår.
Alla händelser står i B-relationer till varandra.
Detta ”nätverk” av B-relationer är tillräckligt för att garantera tidens
verklighet.
TING &TID
Föreläsning, 26/10 2015
NÅGRA VIKTIGA MEN SINSEMELLAN
INKOMPATIBLA INTUITIONER
VAD GÖRA?
”Förneka” A1:
Exdurantism (stage-theory)
A1
Objekt kan överleva förändring.
A2
Förändring = ett objekt har sinsemellan inkompatibla
egenskaper vid olika tidpunkter.
A3
Inget objekt kan ha inkompatibla egenskaper.
Ett ting varar över tid genom att ha motparter (ibland med
egenskaper inkompatibla med de egenskaper tinget ifråga har) som
existerar vid andra tidpunkter.
…the truth condition of an utterance ’Ted was once a boy’ is this: there exists
some person stage x prior to the time of utterance, such that x is a boy, and x
bears the temporal counterpart relation to Ted. Since there is such a stage,
the claim is true. Despite being a stage, Ted was a boy; he has the historical
property of once being a boy.
Ted Sider (2001: 193)
VAD GÖRA?
VAD GÖRA?
”Förneka” A1:
Perdurantism
Förneka A2:
Endurantism
Ting varar över tid genom att ha temporala delar (ibland med
sinsemellan inkompatibla egenskaper) som existerar vid olika
tidpunkter.
Ting varar över tid genom att existera helt och fullt vid varje tidpunkt
för sin existens.
Ting vara över tid, genom att vara utsträckta i tiden.
Ting har tidsindexerade egenskaper (och kan därför aldrig
förändras genom att ha sinsemellan inkompatibla egenskaper vid
olika tidpunkter).
1
10/26/2015
TVÅ ARGUMENT MOT
ENDURANTISM/PRESENTISM-PARET
VILKEN TEORI OM TID?
Exdurantism:
KOMPATIBEL MED PRESENTISM: endast det som existerar nu existerar verkligen. Varje
ögonblick existerar nya objekt. Dessa objekt är motparter till de objekt som existerade
när ‘nu’ var tidigare.
KOMPATIBEL MED ETERNALISM: vid varje datum existerar en distinkt uppsättning
objekt/händelser. Objekt/händelser som existerar vid olika datum är varandras
motparter.
Kan ett ting verkligen överleva en förändring???
Det generella argumentet:
…förändring av ett tings icke-relationella egenskaper är
givet endurantismen omöjlig
Perdurantism:
Det specifika argumentet:
…förändring av den typ där ett ting förlorar eller vinner
delar är givet endurantismen omöjlig.
INKOMPATIBEL MED PRESENTISM/KOMPATIBEL MED ETERNALISM: kräver att objekten
är utsträckta i fyra dimensioner.
Endurantism:
KOMPATIBEL MED PRESENTISM: ting varar över tid genom att existera vid den tidpunkt
som är nu, samt genom att ha de egenskaper som är relaterade till denna tidpunkt.
KOMPATIBEL MED ETERNALISM: ting varar över tid genom att existera till fullo vid varje
tidpunkt för sin existens (som en sorts “temporala universalier”).
LEIBNIZ LAG
DET GENERELLA ARGUMENTET
Nödvändigtvis, för alla objekt a och b, om
a är identisk med b så, för vilken egenskap
som helt φ, så är φ en egenskap hos a om
och endast om φ är en egenskap hos b.
Exempel:
Henry-påsommaren
Henry-på-hösten
Om det är sant att Stålmannen ÄR Clark Kent
så är det också sant att…
”Henry-på-sommaren är solbränd”
”Henry-på-hösten är inte solbränd”
”Henry-på-sommaren = Henry-på-hösten” ????
<Clark Kent kan flyga>
…ENDAST om endurantisten är villig att bryta mot Leibniz lag
osv.
FÖRSVAR
<Stålmannen har ibland glasögon på sig>
DET SPECIFIKA ARGUMENTET…
Egenskaper är tidsindexerade: Henry är solbränd-på-sommaren och blek-på-hösten
Kritik:
Då måste ALLA egenskaper vara tidsindexerade – och det är absurt.
Detta om något står i konflikt med våra förfilosofiska uppfattningar.
INTE ALLS…
Ting existerar i nuet – det som har varit är inte längre verkligt och det som kommer att
vara är inte ännu verkligt.
Descartes-före-t
Descartes-minus-före-t
t
Descartes-efter-t
Descartes-minus-efter-t
Om Henry är solbränd på sommaren men inte på hösten så är det intressanta vad
gäller Henrys tillstånd vilken årstid som är nu.
Invändningen förutsätter alltså en eternalistisk syn på tiden = den är question begging
2
10/26/2015
TVÅ ANDRA SKÄL ATT FÖREDRA
PERDURANTISM/EXDURANTISM
ARGUMENTET
1.
2.
3.
Descartes-före-t = Descartes-efter-t
Descartes-efter-t = Descartes-minus-efter-t
Descartes-minus-efter-t = Descartes-minus-före-t
(intuitivt)
(intuitivt)
(intuitivt)
Statyn och leran…
Numerisk identitet är en TRANSITIV relation:
Transitivitet (om x = y och y = z så är x = z).
Givet identitetens transitivitet och (1)-(3) följer:
4.
Descartes-före-t = Descartes-Minus-före-t
Person-fission…
Problemet är naturligtvis att vi vet att (4) är falsk.
Orsak: (Begränsade) Leibniz lag säger oss att:
5.
Descartes-före-t ≠ Descartes-Minus-före-t.
MÖJLIGA PROBLEM?
SAMMANFATTNINGSVIS
1.
1.
Exdurantism = ting varar över tid, genom att stå i motpartsrelationer
till distinkta ting.
2.
Perdurantism = ting varar över tid genom att ha tidsliga delar vid
olika datum för sin existens.
3.
Endurantism = ting varar över tid genom att vara numeriskt identiskt
med sig självt vid varje datum för sin existens.
4.
Exdurantismen är ointuitiv + gör identitet över tid till en väl
konventionell/relativ ‘affär’.
5.
Perdurantismen är ointuitiv + har svårt att förklara varför t ex
leran/statyn endast är distinkta objekt om deras rumstidsliga
utsträckning skiljer sig på någon punkt.
6.
Endurantismen är kanske inte så intuitiv som man skulle kunna tro +
kan inte förklara leran/statyn eller person-fissionen.
2.
Perdurantisten får svårt att föklara accidentellt sammanfallande
objekt.
Exdurantisten måste acceptera en mycket konventionell/relativ syn på
identitet över tid (= höggradigt ointuitivt?).
Perhaps one of our deeply held beliefs about modality and temporality is
that there is always a single, univocal, non-conventional answer to the
questions ‘What will happen to this thing tomorrow?’ ‘What might have
happened to this thing?’ The counterpart theorist must admit that pretty
much any answer to these questions could, in principle, be correct, given
an appropriate choice of counterpart relation. Actual spoken languages
may well have significant restrictions on what counterpart relations are
chosen, and it need not be that an individual speaker has the freedom to
choose whatever counterpart relation she likes. Nevertheless, it seems that
a counterpart theorist cannot accept the existence of ‘deep’,
‘nonconventional’ facts about de re persistence and modality.
Ted Sider (2001: 207)
SÅ, SOM SIG BÖR…
MODALITET
Föreläsning, 26/10 2015
3
10/26/2015
OLIKA SORTERS MÖJLIGHET
Den mest generella sorten (som intresserar oss här):
Metafysisk möjlighet
Metafysisk möjlighet  Logisk möjlighet
Logiskt möjligt
Kan inte uteslutas på rent logiska grunder
Logiskt nödvändigt
Något vars förnekande medför en motsägelse.
PROBLEM MED MODALITET
Empiristisk kritik:
Gränsdragare:
Logik
Tänkbarhet
”Metafysiska lagar”
Metafysisk möjlighet är som logisk möjlighet (plus
eventuellt någon ytterligare begränsning)
(essens/accidens)
DEN FORMALISTISKA KRITIKEN
Modalitet kan inte ha något att göra med sakernas tillstånd – det
finns ingen erfarenhet som kan säga oss om t ex <p> är, inte bara
sant, utan nödvändigt sant
Formalistisk kritik:
Modala påståenden är intensionala – detta gör att vi inte vet i vilken
relation olika (modala) satsers sanning står till varandra. Modala
kontexter blir då ”ogenomskinliga” och därmed även
oventenskapliga…
Exempel: Substitution av singulära termer
Endast extensionalt språk är filosofiskt (vetenskapligt) adekvat –
modalt språk är inte extensionalt.
Extensionalt språk:
Ett språk sådant att, om vi byter ut någon del av en sats (en term eller
en delsats) mot ett uttryck som betyder samma sak så ändras inte
satsens sanningsvärde.
Två singulära termer betyder samma sak om de namnger samma ting
Två generella termer betyder samma sak om de är sanna om (satisfieras
av) samma ting
Två satser betyder samma sak om de har samma sanningsvärde
etc.
VARFÖR ETT PROBLEM?
Since sentences incorporating modal expressions cannot be
accommodated within the extensional systems of the propositional
calculus, predicate logic, or set theory, philosophers who invoke these
notions have no account of the inferential relations between the
various modal claims they want to make. They have no firm grasp of
just what they are committed to in making a particular modal claim;
and that, critics insisted, is just to say that they really do not
understand what they are saying.
<Den längsta personen i Lund är längre än alla andra i Lund>
…är nödvändigt sant.
Substituera <Den längsta personen i Lund> mot <Lars Lund>
(som råkar vara den längsta personen i Lund).
<Det är nödvändigt att Lars Lund är längre än alla andra i Lund>
Problem: Denna sats är falsk (trots att samma sats, minus den modala
operatorn är sann).
LÖSNING: MODAL LOGIK
Modallogik  Möjliga världar semantik  Metafysiska
teorier om möjliga världar
Loux, M. J., p. 157 (3e uppl.)
4
10/26/2015
LÖSNING: MÖJLIGA VÄRLDAR SEMANTIK
Fördel:
I linje med hur vi
vanligen funderar
kring möjligheter
(?)
En sats är faktiskt/aktuellt sann: p
…den är sann i den värld som är den aktuella världen
En sats är nödvändigt sann: p
…den är sann i alla möjliga världar
Nödvändig sanning: (W) p-i-W
En sats är möjligt sann: p
…den är sann i åtminstone en möjlig värld
Möjlig sanning: (W) p-i-W
FÖRDEL: ENHETLIG SANNINGSTEORI
<Lars sover>
<Lars hade kunnat vara vaken>
FÖRDEL: HÖGT FÖRKLARINGSVÄRDE
Intuitivt. Att tala i termer av möjliga världar fångar in vårt vanliga sätt att tänka på möjlighet
och nödvändighet (i termer av ”möjlig situation”)
Enhetligt. Möjliga världar ger oss tillgång till en enhetlig teori om sanning (och mening)
Sammanhangsskapande. Möjliga världar gör att vi kan förklara relationerna mellan olika
modala påståenden.
Fråga:
Svar:
Vad gör faktiskt sanna påståenden sanna?
Faktiskt sanna påståenden är sanna därför att världen
är på det sätt som det påstås att den är.
Fråga:
Svar:
Vad gör då sanna möjlighetspåståenden sanna?
Möjlighetspåståenden är sanna därför att någon
möjlig värld är på det sätt det påstås att den är.
TVÅ SORTERS MODALITET: DE RE & DE DICTO
Empirist-besvarande. Möjliga världar gör att vi kan förklara faktum att modala påståendens
sanning inte kan avgöras enbart med tillgång till erfarenhet av den aktuella världen
Distinktionsbegripliggörande. Möjliga världar gör att vi på ett intuitivt sätt kan förklara
skillnaden mellan modala påståenden De Re och De Dicto
DE RE OCH DE DICTO ÄR INTE UTBYTBARA!
De re
<Sokrates är  människa>
<Sokrates är nödvändigtvis/essentiellt människa>
<I alla möjliga världar där Sokrates existerar är han människa>
<Sokrates är  filosof>
<Sokrates är möjligtvis/accidentellt filosof>
<Det finns åtminstone en möjlig värld i vilken Sokrates existerar och är filosof>
De dicto:
<Sokrates är människa>
<Det är nödvändigt att Sokrates är människa>
<Det är sant i varje möjlig värld att Sokrates är människa>
<Sokrates är filosof>
<Det är möjligt att Sokrates är filosof>
<Det finns åtminstone en värld i vilken det är sant att Sokrates är filosof>
2
<Det Stephen Hawking tänker på just nu är
essentiellt ett jämnt tal>
(De Re modalitet som är sann)
<Det är med nödvändighet så att det som Stephen Hawking tänker på
just nu är ett jämnt tal>
(De Dicto modalitet som är falsk)
5
10/26/2015
NÄSTA GÅNG… (IMORGON!)
1.
Vilken ontologi?
2.
Jämförelse: teorier om tid/teorier om möjlighet/nödvändighet.
3.
Frågor om hemtentamen.
6