1. No category

Rasklubben för dansk-svensk gårdshund
Motionerna
1 - 13
att behandlas på årsmöte söndagen
den 28 februari 2016
Innehållsförteckning
Motion 1
sid 1
Motion 2
Motion 3
Motion 4
sid 3
sid 5
sid 7
Motion 5
Motion 6
sid 9
sid 11
Motion 7
Motion 8
sid 12
sid 14
Motion 9
Motion 10
sid 18
sid 21
Motion 11
Motion 12
sid 22
sid 23
Motion 13
Styrelsens svar
sid 24
sid 25 - 29
rVo/to.t
/
,?z-{or>,
å'Öl&
\
-d/*äa
1
MOTION tiII
RASKLUBBEN fOT DANSK SVENSK GÅRDSHUND
Arsmötet 2A16-02-28
Ang: Fördela arbete med hjälp av lokala grupper i rasklubben
Många av uppfödarna saknar delaktighet och samarbete styrelse mot
uppfödare.
Vi uppfattar det som att styrelsens arbete ligger på några få personer.
Arbetet blir på så sätt väldigt koncentrerat till en och samma person eller
mindre grupp
Genom att bilda lokala föreningar som underföreningar till RDSG kan
samarbetet och transparensen valpköpare, medlemmar, uppfödare och
styrelse forbättras.
Jag yrkar på
att
rasklubben ska använda sig av de aktivitetsgrupper som finns
och tillåta att det bildar sk Lokala föreningar.
Man delar då in landet i norr, söder, öster, väster och mitt.
2016-01-16
Marie Sandelin
Vinkelvägen 3
514 53 Månstad
r
2
YSBY 2016-01-16
I
åile*W
MAzuE SANDLEIN / CANDELINZ KENNEL
/r,n 6r/"rnn'n/
EWA OSTERMAN / GALANTS KENNEL
.*rtUru futslL-ANGELIQUE LINDBLOM RAMOYAS KENNEL
I
\IAG}iUSSON / AAGERUPS KENNEL
l[(ttya4
-
/
VIRGINIA MAXELIUS /
{'t
fl
nn
{loLUi,t
cÄs{MA
MARSH r ÅNcrenNAS KENNEL
ANNA DAHL I TRÅTpSERGA cÅnos KENNEL
a cdb
ULRIKA TALTS / HURRELVINGENS KENNEL
,*ffih*LVTNGENSKENNEL
/Voh*.t ,Z ,'h{a*-,
'I
"W&
-&{'PZ
3
\
MOTTON tiil
RASKLUBBEN föT DANSK SVENSK GARDSHUND
Arsmotet 2016-02-28
Ang: Fördela arbete med hjälp.av lokala grupper i rasklubben
Många av uppfodarna saknar delaktighet och samarbete styrelse mot
uppfödare.
Vi uppfattar det som att s§relsens arbete ligger på några få personer.
Arbetet blir på så sätt väldigt koncentrerat till en och samma person eller
mindre grupp. Vi ser det av stor vikt att uppfödare får vara så delaktiga
som möjligt i rasklubbens och styrelsens arbete.
Jag yrkar på
att
De lokala underföreningarna ska ha möten där
minnesanteckningar förs. De ska ha hand om valphänvisning,
avelsråd, hanhundshänvisning samt upplodarlista m.m. och på
så sätt avlasta RDSG styrelse och enskilda personer som idag
skoter detta.
Frågor av den natur som är av värde för hela RDSG lämnas
vidare till styrelsen och på så sätt blir det eft mer transparent
arbete mellan sffrelse och uppfödare. Uppfödare från
lokalgrupperna kan adjungeras till RDSG styrelsemöten då ev
hänskjutna frågor kommit upp från den lokala gruppen.
2016-01-16
Marie Sandelin
Vinkelvägen 3
51453 Månstad
dfu^^t»ru,l-ÅÄ
4
dtta*W
YSBY 2016-01-16
MARIE SANDLEIN / CANDELINZ KENNEL
/
./årZ lfrh+*ou.v
EWA OSTERMAN / GALA}ITS KENNEL
t/,r4,(/,Lq/e
Lr^rtl*
ANGELIQT]E LINDBLOM / RAMOYAS KENNEL
"/h
af.nf-Cf6 irorrg N,IAcliussox i AAGERUpS KEN|,IEL
i/-
-
I'trty,ii,a
t'lrurrbrq
VIRGINIA MAXELIUS /
-z')
.'l
,/t .t II
I/l'l\''"\'\1
/..t..\
\.
r
.':- 7rLr,\ ..
ll
..
GABzuELA MARSH i ANGLAR-\IAS KENNEL
Ub^*-&./^Å
ANi.iA DAHL I rnÅrgeERGA cÅnos KENIIEL
!\,L+-..
(-t
i
t i}
ULIUKA TALTS / HURREL,VINGENS KENNEL
VINGENS KENI\{EL
u'
/{} fr't:,t'
3;h
Motioner till Årsmöte 2016
Till Barbro Härse
Backsippevägen 6
24272 Ludvigsborg
MOTIONENS NAMN
Förslae
till att förbättra rasklubbens ekonomi.
NAMN OCH KONTAKTUPPGIFTER
Ewa Osterman
saiartlkerrcl@t€&Jau
telefon. A$O 25242. mobil O7A5126 L17
BAKGRUND
Ba
*
BESKRIVNING _ ARGUMENTATION
ksrund : Tid ningen Gårdshu nden kosta r raskl u bben mycket/å r.
Beskrivning: På årsmötet201,4 redovisades ökade kostnader för tidningen gårdshunden. Den
årsmötet 2015 beslöts att ta in offerter från andra tryckerier för
att se om det gick att minska på den kostnaden. Styrelsen beslöt att fortsätta med nuvarande
utkommer med 4 nummer/år.
På
tryckeri.
Arsumentation: Då mycket utav materialet som presenteras i tidningen redan är pass6 när vi får
tidningen i vår hand, kan vi lika gärna låta tidningen finnas på vår hemsida. Där ligger ju redan
mycket av det som står i tidningen. (Det som bara medlemmar ska få ta del utav, kan man enkelt
lösa med en inloggningskod). Jag tänker på utmärkelser, resultat och BPH. Detta är några exempel
på dubbel information. Hd-röntgen resultatet finns att läsa på Skk:s avelsdata/hunddata. Artiklar
skrivna av medlemmar kan lika gärna ligga på klubbens hemsida. Där finn redan
"Månadsintervjun". Tidningen är dyr för klubben och om vi gör en digital tidning sparas pengar
som kan användas på bättre sätt.
YRKANDE
-JAG
YRKAR ATT
Tidningen Gårdshunden i fortsättningen görs digitalt på vår rasklubbs hemsida.
5
6
YSBY 2016-01-16
MARIE SANDLEIN / CANDELINZ KENNE,L
4
lJ
/"
,/)
rut? /raht /unz*
EWA OSTERMAN I GALANTS KENNEL
/.Lt/
,/rrtU@'Lfu
ANGELIQUE LINDBLOM / RAMOYAS KENNEL
,OTTE I,TRCNUS§ON / AAGERUPS KENNEL
tta,ttto
VIRGINIA MAXELIUS I
r\ii
i/'-L'{
ULrtorcNÅTENERGA
CÅNPS KENNEL
ANNA DAHL I
tL,,--,*\
<rr|;
ULRIKA TALTS / HURRELVINGENS KENNEL
()
^
,i
laN
fl,M I
Ilr)
ralr-Ts / HURRELvINGENS KENNEL
\
I
/
1
r'.' ..
.
Motion till Rasklubben för Dansk Svensk Gårdshund gällande den ärftliga sjukdomen
Cystinuri
Som uppfödare och hundägare har vi ett ansvar för att behålla rasen frisk och bör därför vara
uppmärksamma när vi uppfattar nya förändringar som vi tidigare inte varit medvetna om.
Bakgrund
Cystinsten eller Cystinuri är en form av urinsten som orsakas av en ärftlig defekt.
Arvsanlaget som ger cystinsten gör att aminosyran cystin inte kan "tas om hand" av njurarna
utan sköljs orenat ut i urinen. Som en följd av cystinets låga upplöslighet i hundens urin
ombildas det till cystinstenar. Behandling för drabbad hund innebär operation och
avlägsnande av stenar samt specialkost och medicinering livet ut. Symptom uppträder
vanligast före 4 års ålder.
Arvsgången varierar olika från ras till ras och ärftlighetsstudier har gjorts med olika resultat.
Vanligen nedärvs det, enligt Vetgen (https://r,rnvw.vetgen.com/canine-cystinuria.html)
autosomal recessivt men man har upptäckt att hos exempelvis Dvärg-pinschern att det
nedärvs autosomal dominant.
DNA test for Cystinuri forekommer idag inom flertalet raser.
Fakta från SKK:
Minst sex hundar ska fesfas. Enligt fastställda riktlinjer från SKI{/AK krävs att minst tre (3)
kliniskt sjuka hundar med minst en (1) förälder (totalt minst 6 djur) fesfas på det aktuella
laboratoriet. Alla blodproven ska skickas utan uppgift om hundidentitet och samtliga prover
stämma överens med de förväntade resultaten för att testef ska anses validerat.
Det är rasklubbarna själva som bär ansvaret och är drivande i processen att validera etf fesf.
Till sin hjälp har de personal vid SLU, SuerEes Lantbruksuniversitet. Rasklubben bör utse en
person som är ansvarig för valideringsarbetet. Denna person tar kontakt med ansvarig
personal pä SLU och lägger tillsammans med denne upp en plan för hur valideringsarbetet
ska utföras.
Det finns idag B drabbade individer spridda i landet. Alla dessa hundar är i dagsläget inte
rapporterade in till rasklubben. 4 av dessa hundar är använda i avel och tillsammans har de
60 avkommor. Då deras härstamning varierar kan det finnas misstanke om att det finns fler
fall inom vår ras.
Det har i flera fall visat sig att djurägaren har fått reda på diagnosen men inte uppfattat att
detta är en ärftlig sjukdom och har därmed inte sett någon vikt utav att rapportera in detta till
uppfödaren och rasklubben.
För mer information om cysteinuri, dess arvsgång och referenser, se bilaga 1
Yrkande: Förslag till beslut:
1. Att rasklubben bidrar till att man arbetar fram ett DNA test enligt SKK:s beskrivning.
Detta genom att ekonomiskt stå för kostnaden kring blodprovsinsamligen av de
individer som krävs för att få fram ett tillforlitligt DNA test.
2-
Att rasklubben skriver om detta projekt och sjukdomen i medlemstidningen för att öka
kunskapen och få en bättre bild att kartlägga Cystinstenar hos DSG.
3.
Att rasklubben ber om utdrag från försäkringsbolagens skaderegleringar gällande
Cysteinuri.
Alla punkter från 1-3 önskar vi ska bedömdas och röstas individuellt.
Ljungbyhed den l9januari 2016
Gabriela Marsh
Änglarnas kennel
,d*L O
hrl ruw,-
fi **a h/",,,'//
7
8
Bilaga 1 till motion från Gabriela Marsh angående Cystinsten/Cystinuri.
Nedärvning av cystinuri hos olika hundraser
Cystinuri är en ärftlig sjukdom som ofta leder till återkommande njurstensbildning. När
återtransporten i njurarna av aminosyran cystin, från urin till blod, inte fungerar resulterar det
i ökade mängder cystin i urinen där cystinet på grund av dess låga löslighet i urin bildar
kristaller (njurstenar). På grund av anatomiska snarare än genetiska skäl diagnostiseras
sjukdomen oftare hos hanhundar än hos tikar.
Den genetiska bakgrunden för sjukdomen är bäst beskriven for människor där den orsakas
av mutationer ien av aminosyratransportörgenerna SLC3A1 eller SLC7A9. Mutationer
SLC3A1 eller SLC7A9 förklarar ungefär 70 o/o av alla mänskliga cystinurifall. Generna
SLC3A1 eller SLC7A9 finner man på hundens kromosom 10 respektive kromosom 1.
i
Aven hos hund finns flera exempel på att olika mutationer i SLC3A1 eller SLCTA9 orsakar
sjukdomen cystinuri. Bland annat orsakas cystinuri hos Labrador av en autosomal recessiv
nedärvning av en mutation i SLC3A1. Hos Newfoundlandshund orsakas cystinuri av
autosomal recessiv nedärvning av en annan mutation i SLC3A1. Det finns också exempel på
autosomal dominant nedärvning av en mutation iSLC3A1 hos Australian Cattledog, med en
allvarligare cystinuri hos hundar med två kopior av den muterade genen (homozygoter). I
dvärgpinscher är det istället en mutation i SLCTA9 som orsakar sjukdom hos heterozygota
individer. Cystinuriär alltså autosomal dominant nedärvd även hos dvärgpincher. Hos hund
finns också cystinuri som inte kan förklaras av mutationer varken i SLC3A1 eller SLC7A9
beskrivet hos Fransk och Engelsk bulldog.
Referenser
Harnevik L, Hoppe A, Söderkvist P. SLC7A9 cDNA cloning and mutational analysis of
SLC3A1 and SLC7A9 in canine cystinuria. Mamm Genome. 2006 Jul;17(7):769-76. Epub
2006 Jul 14.
Henthorn PS, Liu J, Gidalevich T, Fang J, Casal ML, Patterson DF, Giger U. Canine
cystinuria: polymorphism in the canine SLC3A1 gene and identification of a nonsense
mutation in cystinuric Newfoundland dogs. Human Genetics 200O,107.295-303.
Brons AK, Henthorn PS, Raj K, Fitzgerald CA, Liu J, SewellAC, Giger U. SLC3A'I and
SLCTA9 mutations in autosomal recessive or dominant canine cystinuria: a new
classification system. J Vet lntern Med.2013 Nov-Dec;27(6):1400-8. doi:
10.11111jvim.12176. Epub 2013 Sep 3.
/{a(zb,
r_
§
ron**n" eO/ö=0/- § ä"
9
Motion till Rasklubben för Dansk Svensk Gårdshund gällande den ärftliga sjukdomen
Cystinuri
Som uppfödare och hundägare har vi ett ansvar för att behålla rasen frisk och bör därför vara
uppmärksamma när vi uppfattar nya förändringar som vi tidigare inte varit medvetna om.
Bakgrund
Cystinsten eller Cystinuri är en form av urinsten som orsakas av en ärftlig defekt.
Arvsanlaget som ger cystinsten gör att aminosyran cystin inte kan "tas om hand" av njurarna
utan sköljs orenat ut i urinen. Som en följd av cystinets låga upplöslighet i hundens urin
ombildas det till cystinstenar. Behandling för drabbad hund innebär operation och
avlägsnande av stenar samt specialkost och medicinering livet ut. Symptom uppträder
vanligast före 4 års ålder.
Arvsgången varierar olika från ras till ras och ärftlighetsstudier har gjorts med olika resultat.
Vanligen nedärvs det, enligt Vetgen (https://www.vetgen.com/canine-cystinuria.html)
autosomal recessivt men man har upptäckt att hos exempelvis Dvärg-pinschern att det
nedärvs autosomal dominant.
DNA test för Cystinuri förekommer idag inom flertalet raser.
Fakta från SKK:
Minst sex hundar ska fesfas. Enligt fastställda riktlinjer från SKWAK krävs att minst tre (3)
kliniskt sjuka hundar med minst en (1) förälder (totalt minst 6 dju) fesfas på det aktuella
laboratoriet. Alla blodproven ska skickas utan uppgift om hundidentitet och samtliga prover
stämma överens med de föruäntade resultaten för att fesfef ska anses validerat.
Det är rasklubbarna själva som bär ansvaret och är drivande i processen att validera ett test.
Till sin hjälp har de personal vid SLU, Svenges Lantbruksuniversitet. Rasklubben bör utse en
person som är ansvarig för valideringsarbetet. Denna person tar kontakt med ansvarig
personal på SLU och lägger tillsammans med denne upp en plan för hur valideringsarbetet
ska utföras.
Det finns idag, vad vi vid dagens datum känner till, 8 drabbade individer spridda i landet. Alla
dessa hundar är i dagsläget inte rapporterade in till rasklubben . 4 av dessa hundar är
använda i avel och tillsammans har de 60 avkommor. Då deras härstamning varierar kan det
finnas misstanke om att det finns fler fall inom vår ras.
Det har i flera fall visat sig att djurägaren har fått reda på diagnosen men inte uppfattat att
detta är en ärftlig sjukdom och har därmed inte sett någon vikt utav att rapportera in detta till
uppfödaren och rasklubben.
För mer information om cysteinuri, dess arvsgång och referenser, se bilaga
1
Yrkande: Förslag till beslut:
1.
Att rasklubben bidrar till att man arbetar fram ett DNA test enligt SKK:s beskrivning.
Detta genom att ekonomiskt stå för kostnaden kring de provtagningar och analyser av
de individer som krävs för att få fram ett tillförlitligt DNA test som kan vara användbart
i avelsarbetet.
2.
Att rasklubben skriver om detta projekt och sjukdomen på hemsida och/eller
medlemstidningen för att öka kunskapen och få en bättre bild att kartlägga
Cystinstenar hos DSG.
3.
Att rasklubben ber om utdrag från försäkringsbolagens skaderegleringar gällande
Cysteinuri.
Alla punkter från 1-3 önskar vi ska bedömdas och röstas individuellt.
nuarl 2016
arnas kennel
i
10
Bilaga 1 till motion från Gabriela Marsh angående Cystinsten/Cystinuri'
Nedärvning av cystinuri hos olika hundraser
njurstensbildning' När
cystinuri är en ärftlig sjukdom som ofta leder till återkommande
till blod, inte fungerar resulterar det
återtransporten i njurarna av aminosyran cystin, från urin
grund av dess låga löslighet i urin bildar
i ökade mängder cystin i urinen där cystinei på
än genetiska skäl diagnostiseras
kristaller (njurstenar). På grund av anatomiska snarare
sjukdomen oftare hos hanhundar än hos tikar'
för människor där den orsakas
Den genetiska bakgrunden för sjukdomen är bäst beskriven
sLc3A1 eller sLc7A9' Mutationer i
av mutationer i en av aminosyratransportörgenerna
o/o
av aila mänskliga cystinurifall' Generna
SLC3A1 eller SLC7A9 förklarar ungefär 70
1O respektive kromosom 1 '
SLC3A1 eller SLC7A9 finner man på hundens kromosom
i SLC3A1 eller SLC7A9 orsakar
Aven hos hund finns flera exempel på att olika mutationer
Labrador av en autosomal recessiv
sjukdomen cystinuri. Bland annat orsakas cystinuri hos
orsakas cystinuri av
nedärvning av en mutation i SLC3A1. Hos Newfoundlandshund
i SLC3A1' Det finns också exempel på
autosomal recessiv nedärvning av en annan mutation
hos Australian cattledog' med en
autosomal dominant nedärvning av en mutation i SLC3A1
muterade genen (homozygoter)' I
allvarligare cystinuri hos hundar med två kopior av den
orsakar sjukdom hos heterozygota
dvärgpinscher är det istället en mutation i sLC7A9 som
även hos dvärgpincher' Hos hund
individer. cystinuri är alltså autosomal dominant nedärvd
varken i SLC3A1 eller sLc7A9
finns också cystinuri som inte kan fÖrklaras av mutationer
beskrivet hos Fransk och Engelsk bulldog'
Referenser
gDNA cloning and mutational analysis of
Harnevik L, Hoppe A, Söderkvist P. SLC7A9
2006 Jul;17(7):769-76' Epub
SLC3A1 and sLC7A9 in canine cystinuria. Mamm Genome.
2006 Jul 14.
Patterson DF, Giger U' Canine
Henthorn PS, Liu J, Gidalevich T, Fang J, Casat ML,
gene and identification of a nonsense
cystinuria: polymorphism in the canine SLC3A1
2000' 107"295-303'
mutation in cystinuric Newfoundland dogs. Human Genetics
Giger u' sLc3A1 and
Brons AK, Henthorn PS, Raj K, Fitzgerald cA, Liu J, SewellAC,
canine cystinuria: a new
SLCTA$ mutations in autosomal recessive or dominant
doi:
classification system. J Vet lntern Med. 2013 Nov-Dec;27(6):1400-8'
10.1111/jvim.12176. Epub 2013 Sep 3'
11
Motion till Årsmöte 2016
Möjlighet att kunna rösta via ombud på årsmötet!
I dagsläget har medlemmar i Rasklubben for Dansk/Svensk Gårdshund inte
någon möjlighet att kunna göra sin röst hörd vid röstning om de inte frsiskt kan
ndrvara vid årsmötet.
Sverige är ett avlångt land och medlemmar o uppfodare är spridda över landet.
Därör är det inte alltid möjligt att personligen kunna ndwaravid ett årsmöte.
Detta kan ha många olika orsaker och alla är lika giltiga. En fullmakt till någon
som ska deltaga på mötet ger möjlighet åt de som inte kan narvara att göra sin
röst hörd. På det viset känner sig alla mer delaktiga i klubbens göranden och
låtanden. Fler aktiveras på så sätt.
Jag yrkar att: Årsmötet ger åt styrelsen for Rasklubben for Dansk/Svensk
Gårdshund i uppdrag att arbeta for att erforderliga ändringar i stadgarna görs for
attpä det viset göra det möjligt for alla medlemmar att kunna göra sin röst hörd,
även om de inte har möjlighet att i egen person närvara på årsmötet
Ysby 2016-01-23
i!.
i
"
I
i '',', li.-lt' i"t
l ' , .-;rt f !
'
i.-.
Ewa Osterman
galantskennel@te1ia. com
0430 25242
mobil 0705 12 6l 17
I.,.
\
12
Till Rasklubben {tir dansk-svensk gårdshunds (RSDG) årsmöte
Motion angående uppflbrdarlistan på RSDG's hemsida
Idag är det så att de uppfodare som ffir stå med på listan är de som foljer
rasklubbens avelsrekommendationer. Det betyder att många uppfodare som är
medlemmar i RSDG inte fär stå med på uppfodarlistan.
Mitt forslagär att alla uppftidare som är medlemmar i RSDG ska ä stå med på
uppfodarlistan. Men man måste folja rasklubbens avelsrekommendationer frir
att tä valphänvisning på sin valpkull. Alltså om uppfodaren foljer
ar,elsrekommendationerna på en kull fär den valphänvisning på just den kullen
om den sedan tar en annan kull som inte töljer avelsrekommendationerna så ffir
den ingen valphänvisning på den kulien. Hela tiden står uppfodaren med på
uppfodarlistan.
Detta gör att rasklubben lätt kan kontrollera att de kullar de har i sin
valphänvisning loij er avel srekommendationerna. Idag måste rasklubben
kontrollera att alla uppfodare som står på uppflodarlistan foljer rasklubbens
avelsrekommendationer hela tiden. Det är svårt och tar mycket tid och med detta
forslaget så slipper man den kontrollen.
Det är många rasklubbar for andra raser som har det på detta sättet tex. Shetland
Sheepdog Klubben och Labrador retriverklubben.
Jag yrkar att
.
Alla uppfodare som är medlemmar i RSDG ska ffi
stå med på
uppflodarlistan.
.
För attfa valphänvisning ftir en kull måste den kullen folja Dansk-svensk
gårdshundsklubbens avel srekommendati oner.
Medlems nr: 37
5
Pera Eriksson
Ortetgunga 2016-01-16
I
E*Arå
dt
*C t,l tX {
O(fw ffiilldd'.
i
13
YSB\-1016-01-16
d'Ån*W
MARIE SANDLEIN / CANDELINZ KENNEL
/*ffih+**o
EWA OSTERMAN / GALANTS KENNEL
)/,444lcq/6
L.^dl-
.\\GELIQUE LI}'IDBLO\I
,,
RAN,,IOYAS
KEN\EL
/ AAGERUPS KENNEL
VIRGINIA MAXELIUS /
r) t)
qe
-ih^ ÅNcranNAS
caeRlgrA
11
MARSH I
KENNEL
d*n&/rÅ
ANNA DAHL I TnÅTpnERGA cÅn»s KENNEL
./? li
,ij"rtr/'
,,'','lt /""
.rp1t1"
"t4
*fu-nffi;,#^å#,i*NNEL
I\fu\--
{
ot Lf,
ULRIKA TALTS / HURRELVINGENS KENNEL
VINGENS KENNEL
14
RDSG styrelsen tillhanda
Motion till årsmötet 2016-02-28
Gällande att rasklubben begär av Svenska kennelklubben
att samtliga nordiska HD röntgenresultat medräknas vid
beräkning av HD index för rasen dansk-svensk
gårdshund.
Bakgrund
HD röntgen
Hundar som höftledsröntgas gällande höftledsdysplasi (HD) får ett officiellt
resultat registrerat hos Svenska kennelklubben. HD bedöms i graderna A till E
där A och B bedöms som HD fria höftleder, C som lindrig dysplasi, D som
måttlig dysplasi och E som höggradig dysplasi. Röntgenresultaten för HD i rasen
utgör grunden för beräkning av HD index.
HD lndex
1
Hundens index för HD är en skattning av dess nedärvningsförmåga av HD
jämfört med genomsnittet i rasen. Det ger en uppfattning om vilket resultat
man kan förvänta sig gällande HD i kommande generationer av att använda
den aktuella hunden i avel. lndex 100 är genomsnittet i referenspopulationen.
Har hunden ett index på > 100 förväntas den lämna avkommor med bottre HD
status än genomsnittet. Har den ett index på < L00 förväntas lämna avkommor
med samre HD status än genomsnittet. lndex utnyttjar all tillgänglig
information från släktingar, korrigerar för miljöfaktorer och beräknas med
simultan skattningsprocess och statistisk analys sk BLUP.
Röntgenresultatet påverkas av flera faktorer såsom arv, kön, ålder vid röntgen,
undersökningsår, födelsemånad, sedering, utfodring och motion. Dessa finns
med som effekter i beräkningsmodellen med undantag av utfodring och
motion. Arvbarheten för HD för rasen dansk-svensk gårdshund är beräknad till
55% Som referenspopulation för ett år räknas hundar röntgade under fyra år
två år tidigare t e x är 2016 års referenspopulation beräknad på hundar födda
2OLO-2O14. lndex ger en säkrare bedömning av individens avelsvärde
Avelsurvalet bör baseras på indexvärdet snarare än fenotypen. För en genetisk
förbättring över tid bör parnings-kombinationens HD-index vara bättre än
genomsnittet i rasen (>100).
1
Utbildning i HD index lor rasklubbar, Sofia Malm, genetiskl sakkunnig fiir SKK, 2015-ll-07
15
Rasen dansk-svensk gå rdshu nd
Dansk-svensk gårdshund godkändes som ras av SKK år 1987 och
/
tillhör
tantraserna och bedöms representera potentiellt värdefulla genetiska resurser.
Rasen är, som en konsekvens av utebliven förädlingsavel med medföljande
anrikning av recessiva sjukdomsanlag, besparad en hög frekvens genetiskt
orsakade sjukdomar som kan återfinnas hos förädlingsavlade raser. Mot
bakgrund av den evidens som finns för nedärvning av HD2 och för att
eftersträva att det minimum av sjukdomar som finns i rasen bibehölls har
rasklubben sedan slutet på 90-talet arbeta för att hundar och avelsdjur ska
höftledsröntgas. Rasklubben har sedan dess haft avelsrekommendationer
gällande HD som innebar att avelsdjuren skulle vara höftledsröntgade och fria
från HD3.
Genetiken i rasen och den genetiska förlusten kartlades i ett examensarbete av
Eleonore Gåvstena och resultatet visade en förlust av cirka 80% av det
genetiskta materialet mätt i termer av founderalleler mellan åren l-987 och
2004. Främsta orsaken till förlusten av founderalleler bedömdes vara
matadoravel på enstaka djuroch att allt förfå djur användes iavel.
Mot bakgrund av den genetiska förlusten bedömdes det som varande av stor
vikt att anta en bevarandegenetisk strategi och att så många friska, rastypiska
och mentalt stabila diur som möjligt användes i avelsarbetet. Hälsan hos
avelsdjuren gavs än större tyngd för att undvika den genetiska förlust det skulle
innebära att populationen drabbades av utbredda genetiska sjukdomar. Den
rasspecifika avelsstrategin fastslogs i RAS 2OO4s.
År 2009 genomfördes en kartläggning av förekomsten av HD hos avkomman i
förhållande till föräldrarnas HD-status. Statistik togs ut både avseende
förekomst av kullar där det fanns röntgade valpar och där en eller flera valpar
fått HD-diagnos samt faktiskt antal valpar med HD-diagnos. Statistiken låg
sedan till grund för anslutning till hälsoprogram nivå 2 avseende HD från och
med 2010-01-01. Hälsoprogrammet innebär att alla dansk-svenska
gårdshundar vilkas uppfödare ansöker om att få registrera valpar hos SKK
måste ha känd och hos SKK registrerad höftledsstatus avseende HD.
Arbetsgruppen för avelsfrågor harfått iuppdrag av styrelsen att se över
avelsrekommendationerna mot bakgrund att HD index införts för rasen6.
2
'a
Lindholm. Åsa. 2008. Höftledsröntgen -kvalitetsutvecklingen fortsätter. äazdsporl 3: 2l-24
Hansson, Anne. Muntlig referens, avelsråd rasklubben lor dansk-svensk gårdshund
Gåvsten, E. (2005). Bevarandegenetisk status hos dansJ</svensk gårdshund. Examensarbete i
populationsgenetik, Zoologiska institutionen, Avdelningen flor populationsgenetik, Stockholms
universitet.
t Luik ., Linda och Hansson, Anne samt Herlitz, Agneta. Rasspecifik avelsstrategi {tir
dansk/svensk gardshund. 2004-02-11 . Rasklubben
ft r dansk-svens k gårdshund.
http://eardshund.corn/ - Flik avel -RAS 2004 PDF fil
6
Mötesprotokoll, styrelsen for dansk-svensk gårdshun d, 20 I 5 -12-14,
http://www.gardshund.com/pdf,/RDSG_styrelseprotokoll_15 2015'151214.pdf
I
I
y
HD index infördes för rasen dansk-svensk gårdshund i början på januari 20L6.
De HD röntgen resultat som nu finns medräknade inkluderar endast de
svenskfödda dansk-svenska gårdshundar som HD-röntgats i Sverige. Svenska
kennelklubben har beslutat att inte ta med HD resultat för svenskfödda hundar
som är röntgade utomlands. Motivationen till det är:
"lSverige harviettsystem där alla resultat registreras, både de bra och de
mindre bra. Så är det tyvärr inte i alla länder. I vissa länder väljer hundägarna
själva om resultatet ska bli offentligt eller inte, vilket resulterar iatt
övervägande positiva resultat kommer till allmän kännedom. Öppnar vi för
möjligheten att registrera utländska resultat riskerar även vi att endast ett
urval av utländska resultat (sannolikt huvudsakligen positiva) skickas till SKK.
Detta skulle medföra att skattningarna av index blir missvisande då den
information beräkningarna baseras på inte är ett representativt urval. Genom
att inte registrera dessa utländska resultat förlorar vi förvisso information som
kunde ingått i beräkningen, men detta i sig gör inte skattningen av index
missvisade, dock något mer osäker. Nackdelarna med att registrera utländska
resu ltat överväger således fördelarna7."
Den nu existerande populationen av rasen dansk-svensk gårdshunds finns
i
stort sett iSverige, Finland, Norge och Danmark. Ettfåtal dlur harexporterats
till länder utanför norden tex USA, England och Tyskland. I de nordiska
länderna gäller att samtliga HD resultat registreras hos respektive kennelklubb.
Sveriges-, Finlands- och Norges rasklubbar har avelsrekommendationer
gällande användandet av hundar med HD diagnos i avelsarbetet. Det finns ett
utbyte av avelsmaterial och export/import av hundar de nordiska länderna
emellan.
I Norge, Finland och Sverige finns officiella databaser där man kan få fram HD
resultat för de olika hundarna. Tittar man på data för ären 2012 tom 2015 som
kommer att utgöra referenspopulation för HD index 2017 så har det i Sverige
fötts 2489 hundar varav 933 hundar (38%) är HD röntgade i Sverige.
Till Norge har exporterats 89 hundar varav 61 hundar (69%) är HD röntgade och
till Finland har exporterats 53 hundar varav 27 hundar (51%) är HD röntgade8.
Omröntgade hundar är ej medräknade ovan. Siffran kommer sannolikt att stiga
då huvuddelen av hundarna födda 2015 inte ännu uppnått åldern för HD
röntgen med officiellt resultat. Totalt i dessa tre länder är lO27 HD röntgade
varav 88 i Norge och Finland. Det innebär att 8,6Yo av resultaten från den
svenskfödda populationen av rasen inte medräknas i Svenska kennelklubbens
HD index. Siffror för hundarna exporterade till Danmark saknas vilket gör att
det procentuella bortfallet av HD resultat från den svenskfödda populationen
sannolikt är än högre.
http://www.skk.se/sv/uppfodning/halsa./halsoprogram/index-for-hd-och-ed/VanligaflagorÄJtlandska-hundarl
t Data ftån avelsdatabaser i respektive land.
'
16
17
Sammanfattning
Rasklubben för dansk-svensk gårdshund arbetar för att förbättra hälsan
avseende förekomst av HD hos hundarna. Rasen har nu fått tillgång till HD
index som är ett bättre mått på hundens nedärvningsförmåga än endast deras
röntgenresultats. Förhoppningen är att införandet av HD index kommer att
bidra till rasklubbens hälso- och bevarandegenetisk strategi och att så många
friska djur som möjligt kan användas i avelsarbetet. Det är därför av största vikt
att HD index blir så rättvisande och korrekt som möjligt.
Det finns ett aktivt samarbete mellan och utbyte av avelsdjur och genetiskt
material i de nordiska länderna. I data framtagna 2016-01-25 för åren 2012
tom 2015 framgår att8,6Yo av totala HD resultaten för den svenskfödda
populationen för den perioden i Sverige, Norge och Finland inte finns
medräknade i SKKs HD index. Det måste ses som en relativt stor andel i en
mindre och geografiskt begränsad lantras. Bortfallet av HD resultat tillde andra
nordiska länderna kan medföra en risk att det totala resultatet av index iden
svenska populationen påverkas och att dess prediktiva värde för avelsarbetet
minskas.
Man bör också beakta möjligheten av att exporten av svenskfödda hundar kan
komma att minska om uppfödarna inte vill riskera att tappa positiva resultat
som i och med index kan påverka resultaten för övriga ägda avelsdjur. Vilket
skulle medföra ett minskat genetiskt utbyte och på sikt samarbete.
torde det inte föreligga några
svårigheter att lägga till samtliga svenskfödda hundars HD resultat från de
nordiska länderna. Om samtliga resultat läggs till i avelsdata från de nordiska
länderna där regelverket är likadant gällande registrering av HD resultat finns
inte heller den risk för selektering av positiva resultat som SKK hänvisar till i sin
motivation till att resultat inte ska införas.
Då det finns väl fungerande databaser så
Yrkande
Att rasklubben för dansk-svensk gårdshund lämnar in en begäran till Svenska
kennelklubben att samtliga HD resultat för svenskfödda dansk-svenska
gårdshundar som är röntgade i de nordiska länderna Sverige, Finland, Norge
och Danmark läggs in i den svenska avelsdatabasen och räknas in i rasens HD
index.
Vänligen
n
't .
,/ lttzl
I
.,/
{/t"'t"/
4't"&
/ L-'
;l
Lena Johansson, Benzelias kennel, medlemsnummer 1515
Benzeliusvägen 26
9756t
LULEÅ
Telefon: A70-6240361
'
http:/lw*w.skk.se/uppfodning,/halsa/halsoprogram/index-for-hd-och-ed/
18
RDSG styrelsen tillhanda
Motion till årsmötet 2016-A2-28
Gällande yrkande på att rasklubben för dansk-svensk
gårdshund ombesörjer att fastställa om mutationen
ADAMTSlT kan ses som orsak till sjukdomen PLL hos
rasen.
Bakgrund
Primär linsluxation, PLL, anses vara ärftlig och orsakas av en mutation av det
protein som kodar för trådarna som håller fast linsen i ögat. Både främre och
bakre linsluxation kan leda till blindhet och den främre även till akut glaukom.
Ärftligheten är hittills bedömd som autosomalt recessiv vilket innebär att man
kan vara bärare av sjukdomen utan att ha den. Ärftligheten är inte helt
säkerställd och det finns studier som visat att upp till 74% av enkla
anlagsbärare fått symtom på sjukdomen. Det kan betyda att samverkande
och/eller modifierande gener kan finnasl. Sjukdomen debuterar relativt sent
oftast mellan 3 till 6 års ålder. Sjukdomen kan ej diagnosticeras med
ögonlysning före hunden får symtom av den.
Sjukdomen är mer vanligt förekommande i terrier och terrier-liknande raser.
AHT, Animal Health Trust, har utveckalt ett mutationsspecifikt gentest för
sjukdomen som baseras på att identifiera den genetiska mutationen
ADAMTS1T som bedömts orsaka sjukdomen. Abstract och artikel som ligger till
grund för gentestet finns att läsa på internet2. Hundarna som testas bedöms
antingen som fria/clear om de har två friska anlag, bäraref canier d v s med ett
friskt och ett muterat anlag eller genetically affected med båda anlagen
muterade. De hundar som testas som genetically affected bedöms att med
största sannolikhet utveckla sjukdomen.
Förekomst av sjukdomen och bärare i rasen upptäcktes först i Finland. Där har
5 hundar via DNA-test diagnosticerats som dubbelbärare "geneticallly
affected". Fyra av dessa har utvecklat sjukdomen och opererats, den femte är
född 2013. Dessa fem hundar är nära släkt med varandra och har i vissa fall
gemensamma föräldrar. Ytterligare 32 hundar har via DNA-test diagnosticerats
som enkelbärare "carriers" och L29 är DNA-testade som fria. Även i Sverige har
man nu hittat anlagsbärare med flertalet avkommor efter sig.
' SKK's avelskommittd protokoll: SKI?AK nr 3l20ll
20tr-05-25, §76.
2Abstract:
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20375329
http /liovs. arvoj ournals. org/article. aspx?articleid:2
:
I
2695 4
Artikel:
19
Det finns i nuläget inte fastslaget att det är mutationen ADAMTS1T som
orsakar sjukdomen i rasen. Möjlighet finns att få rasen registrerad för test hos
AHT om prover inkommer till dem från hundar som diagnosticerats som sjuka.
Vid mailväxling med professor
information:
N
igel Holmes vid AHT fick jag följande
"Breed is important because we will only offer a test for a disease mutation
when we have evidence that that mutation causes that disease in that breed
it would be unethicalto offer tests in a breed for mutations which are not
known to cause disease in that breed. We will test affected dogs from a
different breed but untilwe have confirmed the mutation in that breed we
would treat those as research samples and do the testing free-of-charge.
-
lf you have affected dogs in your breed which have two copies of the known
PLL mutation then I think that makes it very likely that that mutation is causing
PLL in Danish-swedish Farm Dogs. lt would be interesting to know whether the
ancestry of your breed contains any of the other breeds which have the PLL
mutation.
lf you wanted to get further evidence, I think you need more DNA test results
showing that most dogs with two copies of the PLL gene go on to develop PLL .
lf you find that there are dogs with no copies of the PLL gene which go on to
develop PLLthen that meansthere is a second gene causing PLL in the breed.
But if you are finding that the situation in Danish-Swedish farm dogs is that
dogs with two copies of the PLL gene develop PLL and other dogs (carriers and
clears) do not than that is already good evidence that mutation causes PLL in
the breed."
Via mailtill Karin Drotz SKKs avelskommitt6 så anger hon att avelskommitt6n
tidigare angett att det behövs prov från 3 stycken hundar samt att man då även
ska ha prov från deras föräldrar men att det inte finns något formellt regelverk
för det antal hundar som krävs för att det ska räknas som evidens.
Då rasen inte är registrerad hos AHT finns det inte möjlighet att göra tester
för
endast PLL utan man får göra så kallade mulitDNA-tester tex via MyDogDNA
där även PLL ingår. Man får då även information om en massa andra detaljer
samt att testet är ungefär dubbelt så dyrt som om möjlighet fanns att testa
bara för PLL.
Sammanfattning
Minstfyra hundarhar insjuknat isjukdomen
20
irasen. Via multigentest har
dessa fyra hundar visat sig vara dubbelbärare av mutationen ADAMTSlT som i
andra raser har bedömts orsaka sjukdomen. Det finns ytterligare 32 hundar i
Finland och även hund i Sverige som testats med resultatet enkla anlagsbärare
av mutationen. Den svenska hunden har flera avkommor som också de gått i
PLL
avel.
Det finns enligt professor Holmes på AHT god grund för att misstänka att
mutationen ADAMTS1T orsakar sjukdomen PLL i rasen dansk-svensk gårdshund
men ingen dokumenterad verifiering av det. En sådan skulle kunna fås om man
skickade in prover till AHT från de sjuka hundarna, deras föräldrar samt
veterinärutlåtande på att de är diagnosticerade med PLL.
Det finns goda skälatt få rasen registrerad hos AHT d v s att mutationen
orsakar sjukdomen i rasen dansk-svensk gårdshund. Det skulle innebära en
möjlighet att få göra testet hos välrenommerade och beprövade institutioner
t.ex. AHT. Rasklubben skulle kunna få detaljerad information om testet och
kunna vidarebefordra det till medlemmar. Det skulle bli betydligt enklare för
hundägare och uppfodare att beställa och utfÖra tester på sina hundar. De
skulle också kunna göra testerför endast PLL på ett enkelt sätt. Det skulle
innebära en halverad testkostnad. Vi skulle slippa få en massa ovidkommande
information som kan skapa oro och onödigt testande. Finns rasspecifikt test så
är det också enklare att iframtiden utföra studier och validera testresultat.
Yrkande
Att rasklubben för dansk-svensk gårdshund ombesörjer att få rasen
kontrollerad hos AHT avseende mutationen ADAMTS1T och om den orsakar
sjukdomen PLL hos hundarna i rasen. Att, för att göra detta möjligt, skicka in
behövliga prover och veterinärutlåtanden till AHT. Att om AHT registrerar rasen
enligt ovan införskaffa information om rasspecifikt DNA test för PLL och om
rasklubben finner det lämpligt vidarebefordia denna till hundägare och
uppfödare. Förslås också samarbete med den Finska rasklubben som har
detaljerad information om bärarna och deras ägare samt kontakt med
professor Nigel Holmes vid AHT för att efterhöra vad AHT behöver för att
undersöka rasen avseende ovanstående samt om de finner att tillräckligt
underlag finns då de hundar som i dagsläget är drabbade av PLL är relativt nära
besläktade.
Vänligen
n -.'t
/./r,
ft
l'/u'
L
'
t
--
.t
.-i'/t-.
'Lena Johansson, Benzelias kennel, medlemsnummer l-61-5
Benzeliusvägen 26
9756T
LULEÅ
Telefon: 070-6240361
21
Vi har idag fler funktioner eller arbetsuppgifter i klubben, det är t.ex.
valpförmedling, omplacering, tidningen, hemsidan, vi ordnar aktiviteter, vi har
avelsråd, som service till våra uppfödare, vi har skrivit R.A.s.,
domarkompendium, här nämnda som några exempel på klubbens
verksa m heter.
ldag är det i princip en enda person som sköter dessa arbetsuppgifter vilket gör
att klubbens verksamhet blir alltför beroende av en enda medlem, dessutom
blir klubbens verksamhet mycket sårbar. Om det skulle hända något som gör
att den personen av någon anledning inte kan utfcira klubbens arbete btir det
svårt attfortsätta att driva klubben vidare. Man kan nästan säga att klubbens
verksamhet står och faller med en person. Vidare gör det att klubben blir
likriktad och att en person ensam får alltför stort inflytande på verksamheten.
Vi föreslår att styrelsen under kommande verksarnhetsår får i uppgift av
årsmötet att fördela arbetsuppgifterna på fler personer så att fler medlemmar
kan vara med och påverka klubbens framtid. En person ska inte sitta på "flera
stola/' utan
så många som möjligt ska få mffighet att vara med att påverka
genom att engagera sig i klubbarbetet, Vi föreslår att arbetet med att tillsätta
nya personer ska påbörjas snarast, Forslagsvis bildas en arbetsgrupp, som inte
nÖdvändigtvis behöver bestå av styrelsemedlemmar, som har till uppgift att
söka rätt på personer som vill och kan engagera sig i någon av klubbens
verksamhet.
9'/a'r""'( (
Zclu6r?
\-/
*r/frbC/
CdX'az*
,hanb J)'veåz
, rczö
)/q r sdafl
,4r
///-^-
w
22
Motion till rasklubbens årsmöte 20tG
Uppfödargrupp
att årsmötet ger styrelsen i uppdrag att under kommande
verksamhetsår bilda en uppfödargrupp. Syftet ska vara att ha ett forum för
uppfödarna, där nya uppfödare kanske kan få hjälp och råd, gruppen skulle
kunna vara remissinstans för eventuella dispensfrågor. Framförallt ska gruppen
vara en röst mellan styrelsen och uppfödarna,
Jag föreslår
Gruppen ska också kunna anordna ett avelsforum i samband med vår
specialutställ ning varje år.
Susanne Fagrell
Anita Dandenell
Monika Rehnberg
Anki Hulting
lrene Alvarsson Schölander
2*a'* {*a/-/'h
'fu@
23
Motion till rasklubbens årsmöte ZOL6
Återkoppling
När en medlem skriver till klubbens styrelse, ska inte mailet eller brevet bara
diarieforas utan det är lämpligt att någon i styrelsen återkopplar till
medlemmen. Det känns bra att veta att synpunkten eller frågan har kommit
fram och att man så småningom får ett svar.
föreslår att årsmötet ger styrelsen i uppdrag att inom ett par tre dagar
återkoppla till den som har hön av sig med en bekräftelse att brev eller mail
kommit fram.
Jag
susanne Fagre*
-6o*u*@'uf
24
Motion till rasklubbens årsmöte 201.6
Uppfödargrupp
föreslår att årsmötet ger styrelsen i uppdrag att under kommande
verksamhetsår bilda en uppfödargrupp. Syftet ska vara att ha ett forum för
uppfödarna, där nya uppfödare kanske kan få hjälp och råd, gruppen skulle
kunna vara remissinstans för eventuella dispensfrågor. Framförallt ska gruppen
vara en röst mellan styrelsen och uppfödarna.
Jag
Gruppen ska också kunna anordna ett avelsforum i samband med vår
specia lutställning varje å r.
Susanne Fagrell
Anita Dandenell
Monika Rehnberg
dv^^M*n-
25
Motion 1 Ang. fördela arbete med hjälp av lokala grupper i rasklubben
Motion 2 Ang. fördela arbete med hjälp av lokala grupper i rasklubben
Styrelsens kommentar
Styrelsen delar motionärernas åsikt att styrelsens arbete ligger på några få personer och
detta blir väldigt koncentrerat och betungande. Styrelsen ser också att det är av stor vikt
att uppfödare och övriga medlemmar ska vara så delaktiga som möjligt i rasklubbens
arbete. Däremot tycker vi inte att de nuvarande aktivitetsgrupperna ska bilda s.k. lokala
föreningar eftersom syftet med de lokala aktivitetsgrupperna var och fortfarande är att
ordna trivsamma aktiviteter i form av träffar, kurser mm för gårdshundägare.
Styrelsens förslag till beslut
Att årsmötet beslutar
- att avslå motionerna 1 och 2
- att bilda en arbetsgrupp som utreder möjligheten att bilda ett antal lokala föreningar/
underföreningar till RDSG
- att arbetsgruppens slutliga förslag ska finnas klart i god tid inför årsmöte 2017 så att
styrelsen kan ta ställning till arbetsgruppens förslag och lägga fram till årsmötet 2017 för
beslut
- att arbetsgruppen består av fyra medlemmar, varav en är sammankallande, samt en
styrelseledamot
- att arbetsgruppens medlemmar rekryteras bland de medlemmar som skickat in
motionerna
Styrelsen föreslår också att Arbetsgruppen i sitt arbete bland annat ska
- ge förslag på antalet lokala föreningar
- ge förslag på organisationen av de lokala föreningarna var och en för sig själv samt i
förhållande till RDSGs styrelse
- ge förslag till ev. stadgeändringar
- ge förslag på hur RDSGs medlemmar ska knytas till de lokala föreningarna, t ex. om en
medlem automatiskt blir medlem i en lokal förening
- ge förslag på hur ekonomin ska se ut för de lokala föreningarna, t ex. ska en del av
medlemsavgiften komma den lokala föreningen till del
- ge förslag på vilka uppdrag som ska ligga på de lokala föreningarna
- ge förslag på hur aktiva medlemmar, som kan delta i det löpande arbetet, ska rekryteras
till de lokala föreningar
- ge förslag på vilka aktiva medlemmar som kan tillföra någonting och som är
intresserade av det ideella arbetet i de tänkta lokala föreningarna
- arbetsgruppens möten ska protokollföras och delges styrelsen så att de kan ligga som
bilaga till styrelsens protokoll
Motion 3 Ang. förslag till att förbättra rasklubbens ekonomi
Styrelsens kommentar
Styrelsen delar motionärernas åsikter om att tidningen är en stor kostnad för klubben.
Kostnaderna har dock sedan 2013 minskat med 25%, trots att medlemsantalet i stort sett
varit stabilt. Styrelsen anser att Gårdshunden är en uppskattad form av kontakt med
26
medlemmar och mellan medlemmar. Många medlemmar är inte så vana vid datorer och
har därför inte möjlighet att läsa tidningen digitalt.
Tidningen Gårdshunden har getts ut som papperstidning sedan 1993. Tidningen finns
bland annat arkiverad på Kungliga Biblioteket. Styrelsen får många telefonsamtal från
medlemmar som berättar hur uppskattad tidningen är.
Styrelsens förslag till beslut
Att årsmötet beslutar
- att avslå motionen
- att ge nästkommande års styrelse i uppdrag att se över möjligheten att lägga ut tidningen
digitalt till de medlemmar som så önskar
Motion 4 gällande den ärftliga sjukdomen cystinuri
Motion 5 gällande den ärftliga sjukdomen cystinuri
Motionärerna har begärt att varje yrkande 1-3 ska bedömas individuellt.
Styrelsens motivering
Sjukdomen cystinuri har visat sig förekomma bland dansk-svenska gårdshundar.
Sjukdomen är ärftlig. Det är viktigt att arbetet med att kartlägga cystinuri i rasen och att
motverka spridningen av arvsanlaget bedrivs. Det är också av vikt att informera om
sjukdomen.
Styrelsens förslag till beslut första yrkandet
Att årsmötet beslutar
- att avslå yrkandet
- att ge nästkommande års styrelse i uppdrag att kartlägga förekomsten av cystinuri i
rasen
Styrelsens förslag till beslut andra yrkandet
Att årsmötet beslutar
- att avslå yrkandet
- att informera i Gårdshunden om uppdraget att kartlägga förekomsten av cystinuri i rasen
- att ge ordentligt utrymme åt en artikel om cystinuri när den inkommit till redaktionen
Styrelsens förslag till beslut tredje yrkandet
Att årsmötet beslutar
- att avslå yrkandet
Motion 6 Ang. möjlighet att rösta via ombud på årsmötet
Styrelsens motivering
Yrkandet är ej förenligt med RDSGs stadgar §7 moment 3: Röstning med fullmakt får inte
ske.
27
RDSGs stadgar är utformade efter "Typstadgar för rasklubb inom SKK”. Rasklubbens
stadgar är fastställda av SKK.
Styrelsens förslag till beslut
Att årsmötet beslutar
- att avslå motionen
Motion 7 Ang. uppfödarlistan på RDSGs hemsida
Styrelsens motivering
Rasklubben har i uppdrag att bevara rasen frisk och mentalt stabil. Rasklubben har även
ett internationellt bevarandegenetiskt ansvar för rasen då rasen fastslagits som en lantras
av jordbruksverket. För att uppnå detta har rasklubben rekommendationer för avel och uppfödning.
Rekommendationerna är baserade på svenska kennelklubbens och jordbruksverkets
regler för uppfödning av hundar. Förutom dessa generella regelverk finns även
rasspecifika mål som finns fastslagna i RAS.
De uppfödare som är rasen behjälplig i dessa uppdrag genom att de följer
avelsrekommendationerna, som har ett kennelnamn registrerat hos SKK samt är
medlemmar i rasklubben står med på rasklubbens uppfödarlista.
Styrelsen ser inga skäl att ändra på dessa regler. Vikten av att följa
avelsrekommendationerna kan inte nog understrykas. En genetiskt sund avel av vår ras
bör vara rasklubbens starkaste ledstjärna. Vidare ger det fel signaler till valpköpare om
klubben visar fram uppfödare som inte följer klubbens regler på hemsidan och i andra
sammanhang.
Styrelsens förslag till beslut
Att årsmötet beslutar
- att avslå motionen
Motion 8 gällande att rasklubben begär av Svenska Kennelklubben att samtliga
nordiska HD resultat medräknas vid beräkning av HD index för rasen dansk-svensk
gårdshund
Styrelsens motivering
Index för HD skattas även i våra nordiska grannländer. Den metodik som används är
densamma. Det finns dock väsentliga skillnader som gör att index skattade i olika länder
inte är direkt jämförbara. Dels kan den genetiska nivån i de olika ländernas populationer
skilja sig något åt, dels finns skillnader i hur jämförelsebasen (referenspopulationen) och
spridningen i indexvärdena definieras i de olika länderna.
28
Enligt SKK skulle det för en gemensam nordisk avelsvärdering krävas att man skapade en
gemensam databas med härstamningsdata och röntgenresultat. Detta är någonting som
efterfrågats och diskuterats inom Nordisk Kennelunion, men ännu inte blivit verklighet.
Styrelsens förslag till beslut
Att årsmötet beslutar
- att avslå motionen
- att nästkommande års styrelse ges i uppdrag att driva frågan om en nordisk databas
gentemot SGVK
Motion 9 gällande yrkande på att rasklubben för dansk-svensk gårdshund
ombesörjer att fastställa om mutationen ADAMTS17 kan ses som orsak till
sjukdomen PLL hos rasen
Styrelsens motivering
Ögonsjukdomen PLL har visat sig förekomma bland dansk-svenska gårdshundar i Finland.
Sjukdomen orsakas hos flera raser av ett recessivt arvsanlag som i dubbel uppsättning
(nedärvt från både mor och far) ger PLL. DNA-test finns och fem hundar har via sådant
test diagnosticerats som dubbelbärare. Fyra av dessa har även utvecklat sjukdomen. Då
de finska hundarna är besläktade med svenska hundar anser styrelsen det viktigt att
fortsätta utreda detta.
Det är viktigt att arbetet med att kartlägga PLL i rasen och att motverka spridningen av
arvsanlaget bedrivs. Styrelsen har nyligen beslutat modifiera avelsrekommendationerna så
att PLL betraktas som andra förmodat autosomalt recessiva defekter där avel på drabbade
individer och deras nära anhöriga (föräldrar och helsyskon) ej rekommenderas.
Styrelsens förslag till beslut
Att årsmötet beslutar
- att avslå motionen
- att nästkommande års styrelse ges i uppdrag att arbeta vidare med frågan, att försöka få
till stånd validering av DNA-testet genom att ett tillräckligt antal sjuka hundar och deras
förfäder testas för att ge underlag som stödjer att DNA-markören ADAMTS17 kan
användas för att påvisa PLL-anlag i vår ras.
Motion 10 Ang mer spridd funktionärsfördelning i klubben
Styrelsens motivering
Styrelsen söker ständigt efter nya personer som vill jobba ideellt inom klubben. Under
verksamhetsåret 2015 har det annonserats ut i klubbens tidning Gårdshunden både i egen
kolumn samt under ordförandens rader, en blänkare har legat ute på hemsidan under en
längre tid och det har också annonserats ut på facebook.
Valberedningen jobbar aktivt under hela verksamhetsåret med att hitta personer som är
intresserade av det ideella arbetet i klubben.
29
Styrelsen hänvisar även till svar på motion 1 & 2, då detta kan vara någonting för den
föreslagna gruppen att jobba vidare med.
Styrelsens förslag till beslut
Att årsmötet beslutar
- att avslå motionen
Motion 11 & 13 Ang uppfödargrupp
Styrelsens motivering
Styrelsen hänvisar till svar på motionerna 1, 2 och 10, då detta är någonting även för den
föreslagna gruppen att jobba vidare med.
Styrelsens förslag till beslut
Att årsmötet beslutar
- att avslå motionen
Motion 12 Ang återkoppling
Styrelsens motivering
Ett årsmötet skall inte detaljstyra arbetet i styrelsen. Ledamöterna gör sitt bästa för att
återkoppla så fort som möjligt till medlemmar men även i den bästa av världar kan detta
inte alltid uppnås på det sätt som alla berörda är nöjda med.
Styrelsens förslag till beslut
Att årsmötet beslutar
- att avslå motionen