budget 2016
Västra Hisingen BUDGET 2016 www.goteborg.se/vastrahisingen Innehåll Inledning................................................................................................................ 4 Sammanfattning................................................................................................. 5 Förutsättningar................................................................................................... 7 Vision och förhållningssätt.......................................................................... 7 Omvärldsanalys................................................................................................ 7 Stadsdelen Västra Hisingen............................................................................. 12 Stadsdelens utmaningar ................................................................................. 13 Befolkningsförändring................................................................................... 15 Förändrade behov inom sektorerna/verksamheterna...................... 19 Personal.............................................................................................................. 20 Ledarskap och medarbetarskap..................................................................... 20 Jämställda och konkurrenskraftiga löner....................................................... 22 Strategisk kompetensförsörjning.................................................................... 22 Hälsa och arbetsmiljö...................................................................................... 24 Ekonomi.............................................................................................................. 25 Aktuell ekonomisk situation............................................................................ 25 Eget kapital....................................................................................................... 26 Förvaltningens interna uppdrag................................................................ 27 Nämndens mål ................................................................................................... 28 Jämlikhet.......................................................................................................... Mänskliga rättigheter ...................................................................................... Stadsdelsnämndens politiska inriktning......................................................... Jämställdhet..................................................................................................... Demokrati ........................................................................................................ Funktionsnedsättning...................................................................................... Förskola och skola........................................................................................... Äldre.................................................................................................................. Miljö och klimat................................................................................................ Stadsutveckling och bostäder........................................................................ Trafik ................................................................................................................ Arbetsmarknad och vuxenutbildning............................................................. Näringsliv.......................................................................................................... Kultur................................................................................................................ Personal............................................................................................................ Upphandling..................................................................................................... 28 30 30 31 32 35 37 42 44 46 47 48 50 51 53 54 Effektiv resursanvändning............................................................................ 56 Utgångspunkter för en balanserad ekonomi........................................ 56 Ekonomisk plan för kommande budgetår............................................. 57 Inledning Sammanfattning Kommunfullmäktiges budget är Göteborgs Stads övergripande styrdokument och är tänkt att styra stadens utveckling. Göteborgarnas behov ska vara vägledande. Viktigt är också att kvinnor och män i Göteborgs Stad får möjlighet att engagera sig och vara delaktiga i verksamhetens utveckling. Stadsdelsnämndens budget för 2016 är baserad på nämndens vision och politiska inriktning inom de olika verksamheter som ligger inom nämndens ansvarsområde. Budget utgår även från en omvärldsanalys där de större strategiska utmaningarna för stadsdelen lyfts fram. Till dessa hör bland annat stora skillnader i livsvillkor bland stadsdelens invånare, en kraftig befolkningsökning, bostadsbrist och behovet av en långsiktig kompetensförsörjning. Budgeten lyfter fram de mål och uppdrag som är särskilt prioriterade. Övrigt ska utföras som tidigare, enligt gällande lagstiftning och övriga styrdokument. Lagstiftning och ekonomiska ramar står över mål, riktlinjer, planer, program och policys, som ska ses som stödjande dokument. Från kommunfullmäktiges budget till lokalt budgetdokument i stadsdelen Det är nämndernas och bolagens ansvar att göra verklighet av budgetens inriktningar och prioriterade mål. Varje enskild nämnd ska värdera sin egen roll i arbetet med att nå intentionerna i budgeten. Med utgångspunkt i kommunfullmäktiges budget har stadsdelsnämnden tagit ett beslut om ett mål- och inriktningsdokument för kommande år. Där värderar stadsdelsnämnden innebörden av kommunfullmäktiges inriktningar och prioriteringar i förhållande till den egna stadsdelens unika nuläge. De ger nämnden möjlighet att välja ut de viktigaste målen och göra inriktningarna konkreta, förtydligade och preciserade. Mål- och inriktningsdokumentet har sedan legat till grund för framtagandet av denna budgethandling. Med utgångspunkt i stadsdelens situation föreslår förvaltningen konkretiseringar och anpassningar av kommunfullmäktiges och nämndens mål. Budgeten anger de strategiska vägval som behövs för att i större utsträckning nå målen. När stadsdelsnämnden tagit beslut om budget, tar förvaltningen hand om mål och uppdrag och arbetar in dem i verksamhetsplaner. Verksamhetsplanerna innehåller mer detaljerade beskrivningar av hur verksamheterna konkret ska arbeta för att nå målen. 4 BUDGET 2016 • SDN VÄSTRA HISINGEN Befolkningsförändringarna i stadsdelen har stor betydelse för såväl de ekonomiska förutsättningarna som för sektorernas olika verksamheter. Under 2016 beräknas befolkningen i stadsdelen öka med drygt 800 personer. Konsekvenserna för verksamheterna är störst inom grundskolan och i viss mån inom äldreomsorgen. Antalet barn och ungdomar i grundskoleåldrarna beräknas öka med närmare 270 personer. Bland de äldre är det framförallt gruppen ensamstående över 75 år och antalet personer över 95 år som ökar. Det kommer sannolikt att medföra ökade behov av såväl hemtjänst som platser på äldreboende. Befolkningsökningen under föregående och kommande år ger upphov till ett stort behov av fler verksamhetslokaler. Takten på färdigställandet av dessa står inte i proportion till sektorernas behov. Stadsdelsnämnden har i sitt mål och inriktningsdokument lagt fast ett antal mål och uppdrag. Många av dem är direkt kopplade till förvaltningens olika verksamhetsområden. Några av målen har dock en mer övergripande karaktär och berör områden som jämlikhet, mänskliga rättigheter, jämställdhet och demokrati. Andra mål riktar sig till områden där stadsdelsnämnden inte har det primära ansvaret för genomförandet utan mer har rollen som samarbetspart och pådrivare. Till denna kategori hör mål inom områden som trafik, stadsutveckling och näringsliv. För samtliga mål finns strategier utarbetade och till flertalet av dem dessutom mått och mätetal som anger ambitionsnivåer för de kommande åren. BUDGET 2016 • SDN VÄSTRA HISINGEN 5 Utöver det innehåller budgeten även ett antal betydande ekonomiska satsningar inom i första hand sektorerna utbildning och äldreomsorg. Det primära syftet med dessa är framförallt att öka grundbemanningen i verksamheterna. Förutsättningar VISION OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT Vår vision är en solidarisk, jämställd och jämlik stadsdel som är långsiktigt socialt, ekonomisk och ekologiskt hållbar. Där de tre hållbarhetsperspektiven samt barn-, äldre-, funktionshinder- och jämställdhetsperspektivet genomsyrar alla verksamheter och ungdomarna i stadsdelen har de verktyg som krävs för att förverkliga sina drömmar. Här finns förutsättningar för meningsfull fritid samt möte med natur och kultur. I vår solidariska stadsdel känner sig människorna delaktiga och behövda. De är engagerade och tar ett gemensamt ansvar för varandra och för stadsdelens utveckling. Invånare i Västra Hisingen ska kunna utveckla sin fulla potential i ett jämlikt samspel med andra oberoende av kön, könstillhörighet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexualitet och ålder. Utbildningen och det livslånga lärandet är en grundförutsättning för stadsdelens utveckling. Vår stadsdel är fri från diskriminering. Ingen människa ska begränsas av diskriminerande eller förtryckande strukturer. I vår del av världen ska alla leva ett tryggt liv i god hälsa och alla har goda möjligheter att utvecklas utifrån egna förutsättningar. Vi ser och jobbar för ett samhälle som är solidarisk, globalt, nationellt och lokalt. OMVÄRLDSANALYS Göteborg är ur många perspektiv en attraktiv stad med goda förutsättningar för att stadens invånare ska kunna leva ett gott liv. Här finns en stor mångfald, fantastiska miljöer, en god tillväxt, ett brett utbud av arbetsplatser, omfattande kommunal och privat service samt ett rikt kulturliv. Samtidigt finns det i staden även betydande skillnader vad gäller livsvillkor, både mellan befolkningsgrupper och mellan olika delar av staden. Det gäller även inom enskilda stadsdelar där skillnader i hälsa, uppväxtvillkor och möjligheter att påverka sin livssituation fortfarande är stora. Utanförskap skapar brist på tillit till välfärdssystemet vilket leder till att den sociala oron blir allt tydligare i samhället. Under året har setts ett flertal tecken på social oro i staden. Arbetet med att skapa en socialt hållbar stad med minskade skillnader engagerar många i stadens förvaltningar och bolag. Det är viktigt att det 6 BUDGET 2016 • SDN VÄSTRA HISINGEN BUDGET 2016 • SDN VÄSTRA HISINGEN 7 FÖRUTSÄTTNINGAR Stadsdelsnämnden har ett stabilt ekonomisk läge vid ingången av 2016. Den kraftiga befolkningsökningen och stadsdelens ökade sociala tyngd har resulterat i en kraftig utökning av stadsdelsnämndens ekonomiska ram. Det stabila ekonomiska läget och den utökade ramen möjliggör en expansiv budget som innehåller kompensation till verksamheterna för befolknings ökningar samt ökade priser och lönekostnader. Förra året upplevde Göteborg sin största folkökning på 50 år. Orsakerna är flera, bland annat den ökande globaliseringen som leder till att allt fler vill bo i storstadsregionerna, men också konflikter i omvärlden som gör att människor flyr till länder som Sverige för att finna trygghet. Här står staden inför en stor utmaning att kunna erbjuda goda bostäder och en kommunal service som förskolor och skolor till allt fler människor. Göteborgs befolknings- och bebyggelsestruktur och den befolkningsutveckling som sannolikt kommer att ske framåt innebär också utmaningar när det gäller att bygga en fungerande infrastruktur som gör det möjligt för oss att resa snabbt och miljövänligt till exempel till arbetsplatser och skolor. Sammantaget innebär det att staden måste kunna finansiera både en fungerande välfärd för allt fler människor och investeringar i infrastruktur som gator, kollektivtrafik lösningar, lokaler med mera. Stora skillnader i göteborgarnas livsvillkor och hälsa Den växande segregationen är en stor utmaning för Göteborg. Under 2000-talet har den absoluta fattigdomen minskat i Sverige. Det beror till stor del på ökade realinkomster. Däremot har den relativa fattigdomen ökat under samma period, i takt med att inkomstspridningen har ökat. I rapporten Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg konstateras att ett samhälle med små skillnader mellan människors livsvillkor stärker samhällsutvecklingen för alla. Det skapar grund för tillit, tilltro och trygghet som i sin tur stärker förutsättningen att skapa en socialt hållbar stad. Rapporten visar på stora skillnaderna i Göteborg inom ett par viktiga områden, så som utbildningsnivå, ekonomiska förutsättningar och arbetslösheten. Faktorer som är avgörande för goda livsvillkor och en god hälsa. Vid jämförelse över tid syns även att skillnaderna i medianinkomst mellan stadens primärområden ökar. Dagens kunskapsunderlag visar också att ju längre arbetslöshet, desto fler och tydligare blir de negativa effekterna på hälsan. I Göteborg är långtidsarbetslösheten nästan 14 gånger högre i mellanområdet Bergsjön än i Södra Skärgården. Den grupp som ökar mest är kvinnor med barn, utländsk bakgrund och låg utbildningsnivå och som inte har en funktionell svenska. Dessa kvinnor och framförallt deras barn är en grupp som stadens kompensatoriska uppdrag måste uppmärksamma. 8 BUDGET 2016 • SDN VÄSTRA HISINGEN Kraftig folkökning jämfört med tidigare prognoser Den nya kommunprognosen visar att befolkningstillväxten blir större än vad som tidigare antagits. Fram till 2025 förväntas kommunens folkmängd öka med 83 000 till 624 000. Den nya prognosen innebär att befolkningen ökar snabbare i alla åldersgrupper, särskilt märkbart för den kommunala serviceproduktionen blir det i förskolan, grundskolan och gymnasieskolan. De närmsta åren finns det några områden där de demografiska förändringarna får ett tydligt genomslag. Fortsatt behov av fler platser inom barnomsorgen, men i en lägre takt än de senaste åren. Befolkningsprognosen visar på 4000 fler 1-5 åringar fram till 2025. Grundskoleåldrarna tillhör de som påverkas mest av den ökade invandringen i årets prognos. Den redan tidigare stora ökningen förstärks. Fram till och med 2020 växer antalet personer med 9 600. Omräknat till skolklasser med 25 elever i varje klass betyder det 380 nya klasser. De stora årskullarna födda runt 1990 kommer att öka trycket på både bostads- och arbets marknaden. Befolkningen i de förvärvsarbetande åldrarna ökar med drygt 40 000 fram till och med 2025. Tack vare den stora inflyttningen i åldrarna mellan 20 och 30 år växer både den yngre och den äldre delen av arbetskraften. Trots den till antalet stora folkökningen i gruppen så är den procentuella till växten lägre än för befolkningen som helhet. Detta innebär att fler ska försörjas av färre. Den stora fyrtiotalistgruppen når nu åldrarna 75-84 år, som därmed kommer att öka med 50 procent fram till 2025. Den stora ökningen sker från 2017 och framåt och kommer ställa krav på stadens hälso- och sjukvård och kräva fler äldreboendeplatser. Sammantaget kommer den demografiska utvecklingen att sätta välfärdssystemet inför stora utmaningar. Det ökade trycket ställer höga krav på planeringen av verksamheten. I det sammanhanget blir det viktigt att fånga skillnader i behov utifrån till exempel kön och individuella önskemål. Bostadsbristen fortsatt hög Bostadsbristen är akut i Göteborg. Allt fler grupper står idag utanför bostadsmarknaden, främst nyanlända, unga vuxna, personer med social problematik samt personer med funktionsnedsättning. En egen bostad är BUDGET 2016 • SDN VÄSTRA HISINGEN 9 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖRUTSÄTTNINGAR engagemanget håller i sig och konkretiseras i olika insatser och handlingar. För att möjliggöra en radikal minskning av skillnader i livsvillkor krävs en styrning av hela staden och en samverkan med civilsamhället som präglas av tydliga prioriteringar och aktivt arbete för att förstärka innovationsarbetet. En fortsatt ökning av antalet nyanlända Invandringen var rekordhög 2014, både till Sverige i stort och till Göteborg. Det är framförallt krisen i Syrien som ligger bakom, men även oroligheter i ett flertal andra länder har bidragit. Enligt Migrationsverkets prognos från februari 2015 förväntas invandringen fortsätta att öka kraftigt till följd av stora flyktingströmmar. Fram till år 2017 antas antalet flyktingar som be viljas asyl och tas emot av kommunerna mer än fördubblas jämfört med 2014. Mot bakgrund av detta har prognosen vad gäller förväntad inflyttning till Göteborg höjts för samtliga år i den senaste kommunprognosen. Fram till år 2019 ligger den årliga höjningen på 1 000 till 1 500 personer per år och därefter på 500 årligen. Det finns en stor osäkerhet kring invandringens storlek, framförallt på några års sikt. Osäkerhet finns både när det gäller hur stor flyktingströmmen blir till Sverige och hur stor andel av flyktingarna som kommer att bosätta sig i Göteborg. Om Migrationsverkets prognos om flyktinginvandringen för 2016 och framåt slår in och Göteborgs andel av flyktingmottagningen blir lika stor som 2014, så blir befolkningstillväxten betydligt större än vad som antagits i årets kommunprognos. Det höjda mottagandet innebär, förutom problem att hitta bra bostäder, också utmaningar för stadens skolor. Det blir fler barn och unga som är i behov av extra stödinsatser i ett inledningsskede. Tillgången till lokaler för skola och förskola måste också hålla jämna steg med behoven och redan idag har ett antal stadsdelar betydande svårigheter att få planeringen att fungera på ett bra sätt. Socialtjänsten behöver bemannas och resursmässigt förstärkas långsiktigt för att möta de behov som ett ökat mottagande kommer att innebära, både i form av utredningskapacitet men också köp av olika insatser. En snabb etablering på arbetsmarknaden och tillvaratagandet av människors erfarenheter och kompetenser är centralt för personers möjligheter att etablera sig i samhället. Det ställer krav på att i högre grad anpassa samhällets etableringsinsatser utifrån individens behov och förutsättningar. 10 BUDGET 2016 • SDN VÄSTRA HISINGEN På sikt är ett mångkulturellt samhälle ett effektivt och starkt samhälle. Invandring bidrar till att göra Sverige bättre och mer dynamiskt. Erfaren heten visar att samhällen där man har hög grad av innovation och en hög grad av förändringskraft präglas av mångfald. Svårt att rekrytera rätt kompetens Samtidigt som staden är inne i ett stort generationsskifte på arbetsmarknaden är det svårt att rekrytera yrkes- och specialutbildad personal och inom vissa verksamheter personal med erfarenhet. Det gäller framförallt fritidspedagoger, förskollärare, lärare med vissa ämneskombinationer, socionomer, specialistutbildade sjuksköterskor, undersköterskor samt rektorer och chefer generellt. Nationella föreskrifter och satsningar gällande de olika verksamheterna inom stadsdelarnas ansvarsområde kan innebära kraftigt ökade rekryteringsbehov. Exempelvis kommer satsningar på kvalitet inom grundskola och förskola samt ökande antal barn i skolåldern att medföra ökade rekryteringsbehov av förskollärare och lärare. Inom socialtjänsten är utmaningen framför allt den höga omsättningen och att det ofta saknas erfarna handläggare som står för stabilitet och som kan introducera nyanställda, ofta nyexaminerade socialsekreterare. Ekonomisk utveckling Den svenska tillväxten väntas bli relativt kraftig under 2015 och 2016 för att därefter dämpas. Det ger en god skattetillväxt för kommunsektorn 2015 och 2016. Återhämtningen fortsätter i svensk ekonomi och BNP förväntas växer med ca 3 procent både i år och nästa år. Utvecklingen förstärks av konjunkturåterhämtningen i OECD-länderna och den svaga kronkursen. Samtidigt ökar de demografiska behoven kraftigt i framför allt skolåldrarna. Utvecklingen förstärks av flyktinginvandringen som på kort sikt medför ökade kostnader. Samtidigt som sysselsättningen ökar stabilt, ökar även arbetskraften påtagligt på grund av stor invandring. Nyanlända har dock en svag ställning på arbetsmarknaden och svårare att matchas till de lediga jobb som finns. Det är en av orsakerna till att arbetslösheten minskar långsamt i Sverige och beräknas vara ca 7 procent år 2017. I Göteborg minskar arbetslösheten snabbare än i genomsnitt i landet för närvarande. Även om skattetillväxten är stark väntas kostnadsutvecklingen för staden bli ännu högre. Även om utvecklingen är förväntad är den inte hållbar på sikt och den kommuncentrala beredskapen för att möta oförutsedda kostnader BUDGET 2016 • SDN VÄSTRA HISINGEN 11 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖRUTSÄTTNINGAR centralt för personers möjligheter att etablera sig i samhället. Det ställer krav på fler bostäder, men också förmågan att i högre grad anpassa samhällets bostadsutbud till individens behov. Bostadsbristen påverkar socialtjänsten som fortfarande i många fall får kompensera för detta. Bristen på bostäder för personer med funktionsnedsättningar är fortsatt ett problem i staden. Nya boendeformer samt boendestödet behöver utvecklas. Forskning tyder på att det är mycket svårt att åstadkomma kostnads effektiva rationaliseringar i personalintensiva välfärdstjänster. För att minska ett faktiskt eller relativt kostnadsläge behöver istället själva behovet av välfärdstjänsterna förebyggas och minskas. Det åstadkoms genom att ett investeringssynsätt appliceras även på välfärdstjänsterna genom så kallade sociala investeringar. Förutom ett förbättrat kostnadsläge förbättras därutöver människors liv genom att de med hjälp av tidiga insatser får mer jämlika livschanser. Det finns ett stort behov av att i Göteborgs Stad hitta en accepterad modell för sociala investeringar som möjliggör detta. Stadsdelen Västra Hisingen I stadsdelen Västra Hisingen finns kustnära samhällen, landsbygd och miljonprogramsområden. Stadsdelen består av Torslanda och Biskopsgården och här bor drygt 53 000 människor med en spännande blandning av olika bakgrund, språk och kultur. Här finns fordonsindustrin och Skandinaviens största hamn, som båda är viktiga motorer i Sveriges ekonomi. Rikt föreningsliv, vackra naturområden, näringsliv med både entreprenörer och industri samt människor från världens alla hörn skapar förutsättningar för en dynamisk stadsdel där många vill leva, arbeta och bo. Förvaltningens uppdrag På uppdrag av politikerna i stadsdelsnämnden erbjuder Västra Hisingens stadsdelsförvaltning stöd och service till invånarna inom områdena förskola, skola, äldreomsorg, individ- och familjeomsorg, insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning, hemsjukvård samt fritid och kultur. Förvaltningen arbetar också med folkhälsa, miljö och stadsutveckling. Varje dag serveras måltider till bland annat de nästan tiotusen barn och ungdomar som passerar dörrarna till våra förskolor och skolor. Varje vecka görs mer än tusen besök av seniorer på våra träffpunkter för äldre, varje månad lånas nästan tjugofemtusen böcker i stadsdelens bibliotek och varje år tar socialtjänsten femtiotusen beslut som har stor påverkan på människors liv. Stadsdelens utmaningar FÖRUTSÄTTNINGAR FÖRUTSÄTTNINGAR är lägre än tidigare. Detta ställer krav på ekonomiska marginaler hos nämnderna och tidiga insatser och åtgärder för att möta kostnadsökningar inom exempelvis individ- och familjeomsorgen. Minska klyftorna Göteborg är en segregerad stad där skillnaderna i livsvillkor och hälsa mellan människor är stora. För att minska klyftorna måste hela Göteborgs Stad arbeta tillsammans för att skapa ett mer socialt hållbart samhälle tillsammans med näringsliv och civilsamhälle. I detta arbete är det avgörande att staden utvecklas inom hållbarhetens alla tre dimensioner: den ekonomiska, den ekologiska och den sociala. De stora ojämlikheterna mellan olika områden och grupper finns också i stadsdelen Västra Hisingen. Ett sätt som det visar sig på är att det skiljer fem år i medellivslängd för en man och fyra år för en kvinna, beroende på vilket område man bor i. Medellivslängden är lägst i västra Biskopsgården och högst i Torslanda. För att kompensera för dessa skillnader i livsvillkor hos befolkningen satsar stadsdelsförvaltningen resurser på dem som behöver det mest. Det sociala stödet till utsatta unga och barnfamiljer prioriteras för att förbättra barns uppväxtvillkor. I samverkan med andra myndigheter, så som Arbetsför medlingen och Försäkringskassan, arbetar vi för att få fler människor i arbete och sysselsättning. Skolan kompenserar också för elevers olika förutsättningar på så väl elevnivå som mellan olika skolor. Stadsdelsförvaltningen arbetar också med att genom uppsökande verksamhet få fler barn att gå i förskolan, erbjuder utbildning i hur föräldrar kan stötta sina barn att stå tryggt i två kulturer samtidigt och samarbetar med Polisen för att tidigt fånga upp unga som har en socialt orolig tillvaro. Satsningar görs så att människor som bor i stadsdelen får arbete i den kommunala verksamheten genom specialinriktade utbildningar och språkpraktik. Öka tryggheten Västra Hisingen ska vara en trygg stadsdel där alla som bor och verkar kan trivas och utvecklas. Det är stora skillnader mellan vad som uppfattas som otryggt i olika delar av stadsdelen. I Biskopsgården är oro för gäng och kriminalitet hög, medan trygghet i Torslanda kopplas till trafiksäkerhet för barn. Stadsdelförvaltningen verkar för att skapa trygghet genom att få fler vuxna i närmiljön, rusta upp mörka och nedgångna områden och erbjuda anpassat föräldrastöd. En trygg och säker kollektivtrafik tillsammans med goda 12 BUDGET 2016 • SDN VÄSTRA HISINGEN BUDGET 2016 • SDN VÄSTRA HISINGEN 13 Ta hand om en växande befolkning Göteborg är en attraktiv stad och urbaniseringen bidrar till att fler människor bosätter sig i vårt område. Hit kommer också många människor som är på flykt från olika orosområden i världen, särskilt från Syrien. Västra Hisingen är en växande stadsdel. En utmaning är att skapa ett gott mottagande för alla nyanlända och integrera dem i samhället på ett bra sätt. Socialtjänsten arbetar aktivt med att ge stöd och hjälp till nyanlända flyktingar, bland annat genom olika boende lösningar. Skolan ger särskild studiehandledning för nyanlända barn och arbetar med språkutveckling inom både förskolan och skolan. En annan utmaning som befolkningsökningen medför är att öka antalet bostäder i stadsdelen. För många invånare i Biskopsgården är trångboddhet och bostadsbrist ett problem som påverkar vardagen. I Torslanda behövs ett mer varierat bostadsbestånd. Det kräver förändringar och beslut som ligger utanför förvaltningens verksamheter. Förvaltningen kommer försöka påverka andra förvaltningar och bostadsbolag så att det byggs fler bostäder med rimliga hyror. Detta kommer bland annat ske genom arbetet med de lokala utvecklingsprogram som har tagits fram tillsammans med invånare och medarbetare i stadsdelen. Ge inflytande och skapa delaktighet Inom det sociala arbetet handlar inflytandearbetet om att skapa förutsättningar för individen att vara delaktig i samhället och leva ett självständigt liv. Barn och unga ska vara medskapande av sin egen fritid. Äldres inflytande över sin vardag ska öka. Inom organisationen strävar vi efter att var och en som jobbar hos oss tar till sig vikten av ett bra bemötande gentemot både de vi är till för och våra kollegor. Behålla och locka kompetent personal För att kunna ge bästa service till invånare och brukare behövs en effektiv organisation som använder resurserna på bästa möjliga sätt. Genom en god arbetsmiljö för våra medarbetare och aktivt arbete för att vara en attraktiv arbetsgivare, kan vi behålla och locka till oss kompetenta medarbetare. Samverkan med olika samhällsaktörer liksom mellan olika sektorer, verksamheter, avdelningar och medarbetare i stadsdelsförvaltningen är grundläggande för att nå målen. Tillsammans skapas en öppen och jämlik stadsdel där många vill leva, arbeta och bo. BEFOLKNINGSFÖRÄNDRING Generellt stadsdelssektorn I slutet av 2014 uppgick stadens folkmängd till 541 115 personer. Under den kommande femårsperioden förväntas befolkningen öka med 39 000. Det är en högre folkökning än vad som tidigare antagits. Att befolkningstillväxten förväntas bli snabbare beror på Migrationsverkets antaganden om att flyktinginvandringen kommer att öka. Den nya prognosen visar på att folkmängden stiger till 624 000 år 2025. Ännu fler ska ha inflytande över hur det är att bo och verka i Västra Hisingen. Därför fokuseras arbetet på att öka inflytandet för stadsdelens invånare, brukare och medarbetare. Ju fler som är delaktiga, medskapande och får inflytande desto bättre blir resultatet både för den enskilde individen och för samhället i stort. Den dagliga kontakten med invånare, till exempel föräldrar till barn i förskolan och äldre som har hemtjänst ger mycket kunskap och erfarenheter. Utöver det arbetar stadsdelen med medborgardialog i frågor som bland annat rör trygghet, trafik och stadsbyggnad. Invånarna bjuds in att själva komma med och rösta på förslag i en medborgarbudget kring hur invånarna vill att stadsdelen ska utvecklas. 14 BUDGET 2016 • SDN VÄSTRA HISINGEN BUDGET 2016 • SDN VÄSTRA HISINGEN 15 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖRUTSÄTTNINGAR möjligheter att gå och cykla gör att olika grupper kan röra sig i stadsdelen och det skapar också en känsla av trygghet. Därför görs satsningar på att minska buskörning med mopeder, attitydförändringar kring trafikbeteende och på att utveckla kollektivtrafiken mellan områdena inom stadsdelen. Särskild uppmärksamhets ska ägnas åt kvinnors upplevda otrygghet. 9 000 2014-2019 8 000 2014-2025 7 000 6 000 5 000 Befolkningsförändringar mellan 2015/2016 4 000 3 000 2 000 1 000 0 -1 000 Skillnaderna mellan Torslanda och Biskopsgården syns tydligt i befolkningsstruktur och i flyttmönster. Andelen barnfamiljer är högre i Torslanda, medan andelen äldre och ungdomar är högre i Biskopsgården. Biskopsgården har en stor inflyttning från utlandet, medan inflyttningen till Torslanda kommer nästan uteslutande från övriga Göteborg. Ålder 0 1-5 6-9 10-12 13-15 16-18 65-74 75-79 80-84 85-89 90-94 95-w Källa: Stadsledningskontoret Folkökningen 2015 ligger på en hög nivå om än något lägre än år 2014. Såväl födda som döda ligger på samma nivåer som de senaste åren. Trots detta har staden en stor befolkningsökning till följd av en omfattande inflyttning. Det är också flyttmönstren som är den stora osäkerhetsfaktorn kring hur stor befolkningstillväxten blir. Osäkerheten om flyktingin vandringen är mycket stor. De flyktingar som bosätter sig i Göteborg i avvaktan på att få sina asylansökningar prövade ingår inte i befolknings statistiken eller i prognosen. Befolkningsökningen i stadsdelen nästa år beräknas till 825 personer, vilket motsvarar en ökning med 1,5%. De största ökningarna andelsmässigt väntas när det gäller barn och ungdomar i skolåldern. Också i den allra äldsta åldersgruppen, 95 år och äldre väntas en stor ökning i förhållande till gruppens storlek. Diagrammet nedan visar den förväntade befolkningsförändringen i samtliga ålderskategorier i stadsdelen: 500 451 400 300 200 100 0 -100 86 17 -24 0 1-5 6-9 141 41 77 10-11 12-15 16-19 -8 39 -1 -3 -5 20-64 65-74 75-79 80-84 85-89 90-94 13 95-w Ålder Lokalt perspektiv Befolkningsförändringar den kommande femårsperioden Västra Hisingen är en stadsdel med en hög andel barn och färre unga vuxna än kommungenomsnittet. Kommande femårsperiod förväntas antalet barn i förskolåldrarna ökar endast marginellt. Samtidigt ökar antalet barn i grundskoleåldrarna med nästan 1 100 stycken. BEFOLKNINGENS ÅLDERSSTRUKTUR Antal äldre över 85 år förväntas vara oförändrat. Tabellen visar befolkningsprognosen i de olika ålderskategorierna från 2015 och fram till 2019. 2% Västra Hisingens totala folkmängd förväntas att öka med 3 700 personer de kommande fem åren. Det innebär att stadsdelens folkmängd förväntas öka i en något lägre takt än de gångna fem åren. 1% Göteborg 0% 0 16 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 BUDGET 2016 • SDN VÄSTRA HISINGEN BUDGET 2016 • SDN VÄSTRA HISINGEN 17 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖRUTSÄTTNINGAR BEFOLKNINGSPROGNOS, FÖRÄNDRING 2014–2019 OCH 2014–2025 EFTER ÅLDER Förändring Ålder 2014-12-31 2015 2016 2017 2018 718 766 783 800 820 832 114 1-5 år 4 185 3 274 3 360 3 388 3 451 3 483 64 6–9 år 3 155 3 274 3 360 3 388 3 451 3 483 328 10–15 år 4 167 4 315 4 497 4 676 4 818 4 920 753 16–18 år 1 871 1 905 1 972 1 996 2 092 2 180 309 19–24 år 3 995 3 941 3 906 3 880 3 855 3 847 -148 25–29 år 3 748 3 767 3 799 3 809 3 821 3 796 48 30–34 år 3 815 3 911 4 048 4 086 4 191 4 235 420 35–64 år 20 400 20 734 21 061 21 338 21 626 21 921 1 521 65–74 år 4 071 4 132 4 125 4 188 4 146 82 75–84 år 2 261 2 248 2 286 2 296 2 423 2 468 207 85–89 år 620 617 626 595 596 348 -11 90– år 296 304 312 306 311 310 14 Totalt 53 289 54 072 54 897 55 554 56 353 56 990 3 701 0 år FÖRÄNDRADE BEHOV INOM SEKTORERNA/VERKSAMHETERNA 2019 2014–2019 PROGNOSTISERAD ”VOLYMFÖRÄNDRING” ENLIGT BEFOLKNINGSANSVAR Delverksamhet/tjänst 2015 2016 Beräknad kostnad (mkr) 8 43 4 Grundskola/antal elever årsplatser 225 269 16 Skolbarnsomsorg/antal årsplatser 117 120 3 Äldreomsorg/antal invånare 75 år och äldre 11 43 2 Förskola/antal barn årsplatser Lokaler Flera objekt löper på som planerat. Det är dock bekymmersamt att arbetet har stannat upp för ett flertal nya skolor som bör stå klara mellan 20172020. Flera planerade BMSS går också trögt, eller har stoppat upp i processen. Källa: Samhällsanalys och Statistik, Stadsledningskontoret Göteborgs Stad. Namn på lokal/objekt Ärende Verksamhet Färdig enligt plan Status Primärområdesprognoser Kålhagen, modul utökning förskola Kv 1 2016 Långsam Samtliga primärområden utom Arendal inom Västra Hisingen förväntas öka sin folkmängd fram till år 2019 jämfört med idag. Björlanda ökar med över 1 000 personer om det planerade bostadsbyggandet genomförs. Björlandagården, paviljonger ny skola KV 3 2016 Löper på Byvädersgången/Sjumilaparken ny fsk Kv 3 2016 Löper på Noleredsskolan, paviljong utökning skola Kv 3 2016 Långsam Några av primärområdena inom Biskopsgårdsdelen av Västra Hisingen tar traditionellt emot en betydligt större del av invandringen än som motsvaras av deras storlek. Detta gör områdena känsliga för förändringar i invandringen till Göteborg. Kålhagen, modul utökning förskola Kv 1 2016 Långsam Björlandagården, paviljonger ny skola KV 3 2016 Löper på Byvädersgången/Sjumilaparken ny fsk Kv 3 2016 Löper på Noleredsskolan, paviljong utökning skola Kv 3 2016 Långsam De villadominerade primärområdena i den västra delen har i grunden en större utflyttning än inflyttning. Detta medför att bostadsbyggandet inte får fullt genomslag i befolkningsutvecklingen och om det inte byggs nya bostäder så minskar befolkningen. Torslandaskolan L-M, paviljong skola Kv 3 2016 Löper på 18 BUDGET 2016 • SDN VÄSTRA HISINGEN Landamäreskolan ny skola Kv 3 2016 Löper på Falkebovägen, 6 lgh ny BMSS Kv 4 2016 Löper på Sunnerviksgatan ny fsk 2016 Långsam Lilla Solstrålegatan 10 ny fsk KV 3 2017 Löper på BUDGET 2016 • SDN VÄSTRA HISINGEN 19 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖRUTSÄTTNINGAR FOLKMÄNGD 2014-12-31 OCH BEFOLKNINGSPROGNOS 2015-2019 Ärende Verksamhet Färdig enligt plan Status S Långströmsparken, 6 lgh ny BMSS 2017 Löper på Ny skola Biskopsgården ny skola 2017 Stopp Låssby ny skola 2018 Stopp Skra Bro ny äbo 2018 Långsam Skra Bro etapp 1 ny BMSS 2018 Långsam Skra Bro/ Låssby ny fsk 2018 Stopp Svartedalsskolan, ny / om skola 2018 Stopp Gamla Låssbyvägen, 6 lgh ny BMSS 2019 Löper på Länsmanstorget, 6 lgh inhyrning BMSS Långsam fsk Långsam Långströmsparken Mossfyndsgatan 15, badrum utredning BMSS Stopp N om Hjuviksvägen ny BMSS Långsam Norra Lysevägen 10 utredning DagC Långsam Ryaskolan, utökning utökning skola Stopp sjumilaskolan, utökning skola Långsam Svartedalens äldrecentrum , matsal nybyggnad skola Långsam Skra Bro etapp 2 ny BMSS Hästevik ny skola ny skola Stopp Torslandaskolan L-M ny skola Stopp Älvegårdsvägen ny BMSS osäker osäker Långsam Stopp En anledning till att flera projekt går långsamt eller har dragit ut på tiden är att Lokalsekretariatet inte haft en färdig, fastställd budgetram. Andra orsaker till förseningar är avsaknad av byggbar mark, överklaganden och brist på inhyrningsbara lokaler. PERSONAL Ledarskap och medarbetarskap samt följa upp och utvärdera resultat. Ledaren/chefen är vidare medarbe tarens viktigaste arbetsmiljöfaktor, förmågan att kommunicera, agera och vara lyhörd är avgörande för ett lyckat resultat. Förutsättningar gällande mandat, delegation, antal medarbetare och administrativt närstöd är andra viktiga faktorer. I stadsdelen har chefer olika förutsättningar när det gäller antal underställda och tillgång till administrativt stöd, vilket är två av flera faktorer som påverkar arbetsbelastningen. Med en tung arbetsbelastning minskar möjligheterna för att vara en närvarande, entusiasmerande och motiverande chef. Stadsdelen arbetar aktivt för att minska antalet medarbetare/chef och därigenom öka möjligheten till ett nära ledarskap genom att utöka antalet enhetschefer när så är möjligt, både organisatoriskt och ekonomiskt. En omvärldsbevakning pågår med att ta tillvara andra stadsdelars erfarenheter bl.a. genom andra förvaltningars medverkan i projektet Chefios. En god samverkan med de fackliga organisationerna är viktigt för att skapa en trivsam och väl fungerande arbetsplats, ett gott samverkansklimat med goda relationer och respekt för varandras olika roller är avgörande för att det ska bli verklighet. Medarbetarskap innebär delaktighet och medskapande. Ett gott medarbetarskap förutsätter också tydliga mål och uppdrag samt befogenhet och förutsättningar att klara uppdraget. Kreativitet och nytänkande ska uppmuntras och medborgarnas behov ska alltid vara i centrum. Göteborgs Stads förhållningssätt är implementerade och finns som en röd tråd i bl.a. utvecklingssamtal och lönekriterier. Stadens nya medarbetar- och arbetsmiljöpolicy är ytterligare en komponent som förstärker förhållningssätten och tydliggör de förväntningar som staden har på medarbetare men även vad medarbetare kan förvänta sig av staden som arbetsgivare. Inför 2016 fortsätter förvaltningen att fokusera på delaktighet och inflytande såväl internt som externt. Ett verktyg i detta arbete är ett arbetsmaterial kring gott bemötande. Det utgår från stadens fyra förhållningssätt och samtliga diskrimineringsgrunder. Arbetsplatsträffarna (APT) är viktiga forum för att nå ett gott medarbetarskap, tillika avdelningsmöten/enhetsmöten och utvecklingssamtal. Ytterligare en viktig faktor för gott medarbetarskap är en känd lönepolitik med tydliga lönekriterier. Ledarskap kan beskrivas som konsten att leda människor, att motivera, engagera och entusiasmera mot vägen till måluppfyllelse. I ledarskapet ingår att formulera och fastställa operativa mål och strategier för verksamheten 20 BUDGET 2016 • SDN VÄSTRA HISINGEN BUDGET 2016 • SDN VÄSTRA HISINGEN 21 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖRUTSÄTTNINGAR Namn på lokal/objekt Efter löneöversyn 2015 finns det inte några osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor eller utifrån etnisk bakgrund på gruppnivå inom stadsdelen. Stadsdelens totala lönebild visar att kvinnors medianlön uppgick till 98 procent av männens lön. Redovisat per basintervall, som värderar de olika befattningarnas svårighetsgrad, framgår att kvinnor har en högre medianlön än männen i de lägre basintervallen, medan de har en lägre medianlön än männen i de högre basintervallen. För att nå målet med att minska osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor i jämförelse med fackförvaltningar, bolag och lönebilden i västra och södra Sverige krävs ett större analysarbete med att identifiera jämförelsegrupper utifrån ansvar, befogenheter, kompetenskrav och marknadslöneläge inklusive rekryteringsmöjligheter. Ett analysarbete med dessa jämförelser har påbörjats för några befattningar, ex psykolog samt chefer. Särskilt avsatta medel utöver index och avtalsnivåer ger möjlighet att successivt nå konkurrenskraftiga löner för att behålla medarbetare, attrahera sökande samt att vara ett alternativ vid yrkesval oavsett kön. Avsatta medel i löneöversynen 2015 gav effekter för flera av de befattningar som särskilt uppmärksammats. Särskilt avsatta medel för 2016 ska efter analys riktas mot bland andra sjuksköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster/fysioterapeuter och behandlingsassistenter. Delar av Västra Hisingens geografiska läge med ett visst längre avstånd från centrala staden utan fullt ut tillfredsställande kollektivtrafik är också en påverkansfaktor i det lönestrategiska arbetet. Statistik inom området visar att kvinnor i högre gras använder kollektivtrafik. Då flertalet medarbetare i stadsdelen är kvinnor är det extra angeläget att bevaka frågan. Strategisk kompetensförsörjning ”Målet med Göteborgs stads kompetensförsörjning är att rätt kompetens finns på rätt plats vid rätt tidpunkt och i rätt omfattning. För att medverka till att alla verksamheter har den kompetens som behövs, och för att uppnå anställningstrygghet, måste alla stadens organisationer arbeta strategiskt med kompetensförsörjning ”(Samverkan Göteborg). Kompetensförsörjningens perspektiv är att attrahera och rekrytera nya medarbetare, behålla och säkra kompetens samt att motivera och utveckla medarbetare utifrån verksamhetens behov och utmaningar. Göteborgs stad 22 BUDGET 2016 • SDN VÄSTRA HISINGEN har arbetat fram övergripande kommungemensamma kompetensförsörjningsplaner och där kompetensförsörjningsplanen utgör ett planeringsstöd för att stödja organisationen i arbetet med att försörja verksamheterna med rätt kompetens – för att utföra våra uppdrag, nå våra mål och möta framtida utmaningar och som underlag för att förvaltningarna att ta fram egna lokala kompetensförsörjningsplaner. I Västra Hisingen har sektor utbildning, förskola, arbetat fram en kompetensförsörjningsplan med stadens övergripande kompetensförsörjningsplan som bas. Planen har därefter reviderats och uppdateras löpande med nya utvecklingsfrågor bland annat med fokus på att attrahera ny personal och behålla befintlig personal, närvarande ledarskap och att stödja utvecklingen av systematiskt kvalitetsarbete med fokus på utveckling. Inom sektor Äldreomsorg har kompetensförsörjningsplanen reviderats kontinuerligt med utgångspunkt i den kommunövergripande planen. Den stora kompetenskritiska frågan inom Äldreomsorgen är rekrytering av undersköterskor och sjuksköterskor. Några av de prioriterade aktiviteterna är arbetet med införande av Attraktiv hemtjänst i förvaltningen. Ett nytt IT-stöd för kompetensförsörjning som är på gång att implementeras som ett led i kartläggningen av befintlig samt behov av ny kompetens. Inom sektor utbildning, skola har ett arbete påbörjats med en lokal kompetensförsörjningsplan för år 1-3, förskoleklass och fritidshemsverksamhet, som kommer pågå under hösten 2015/våren 2016. Det pågår också en omfattande behörighetskartläggning avseende tillsvidare- och tidsbegränsade anställdas lärarbehörighet och legitimation som ska uppdateras kontinuerligt, där målet på sikt är att inkludera kartläggningen i kompetens försörjningsplanen. Inom IFO-funktionshinder har ett arbete med lokal kompetens försörjningsplan påbörjats under hösten 2015, där en av de stora kompetenskritiska frågorna är svårigheten att rekrytera socialsekreterare. Det långsiktiga målet är att alla sektorer ska arbeta fram egna kompetensförsörjningsplaner och att dessa uppdateras för varje verksamhetsår. De lokala kompetensförsörjningsplanerna ger en möjlighet till en helhetssyn över de utvecklingsfrågor och kompetenskritiska frågor som varje sektor har att hantera och även stadsdelen som helhet. Helhetssynen möjliggör ett planeringsunderlag i arbetet med verksamhetsutveckling inom våra olika sektorer. Förutsättningar för staden att klara sina rekryteringsbehov varierar mellan olika yrkesgrupper och verksamheter. Det långsiktiga arbetet med samord- BUDGET 2016 • SDN VÄSTRA HISINGEN 23 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖRUTSÄTTNINGAR Jämställda och konkurrenskraftiga löner Det är också viktigt att behålla befintlig personal och hålla nere personalomsättningen, både ur ett kvalitetsperspektiv och ett kostnadsperspektiv. En nyrekrytering beräknas kosta stadsdelen åtminstone 200-250 tkr i tidsåtgång och annonsering vid rekrytering och produktionsbortfall i samband med introduktion. Hälsa och arbetsmiljö Hälso- och arbetsmiljöarbete innefattar hälsofrämjande, förebyggande och efterhjälpande (rehabiliterande arbete). Genom att lägga fokus på främjande och förebyggande arbete minimeras de efterhjälpande insatserna. Det är särskilt viktigt att aktivt arbeta mot kränkande behandling och trakasserier. I en god personalpolitik ingår också att ge information om stöd för an ställda som utsätts för våld i nära relationer. Arbetsmiljö och hälsoarbetet är en strategisk viktig del i att vara en attraktiv arbetsgivare. Under 2015 skapades nya rutiner för arbetsmiljöronderna bland annat arbetet med att det hälsofrämjande synsättet ska ses som en naturlig del i arbetsmiljöarbetet. De nya rutinerna kring uppföljningen av arbetsmiljöronderna, två ggr per år i LSG och FSG, kommer att utvärderas och vidareutvecklas 2016. Under hösten 2015/våren 2016 planeras och genomförs en tvådagars grundutbildning i hälsa- och arbetsmiljö. Utbildningen riktar sig framförallt till nya chefer och deras skyddsombud. En nyhet i utbildningen är att stort fokus läggs på det hälsofrämjande arbetet. Genom att öka chefernas kunskaper i hälsofrämjande arbete skapas fler välmående och hälsofrämjande arbetsplatser. Det kommer även planeras för en fördjupningsutbildning utifrån chefernas önskemål och behov. arbetsmiljö. Resultatet av den medarbetarenkät som genomförs i november 2015 kommer att få stort fokus under 2016. Nytt stödmaterial och stöttning från HR ska hjälpa cheferna att aktivt arbeta med resultatet. Medarbetar enkäten kommer även att bli utgångspunkt vid arbetsmiljöronderna. EKONOMI TILLDELAD EKONOMISK RAM Kommunbidrag i mkr 2015 2016 Befolkningsansvar 2 338 2 519 152 181 6,8 % 7,9 % Förändring i mkr Förändring i procent Aktuell ekonomisk situation Stadsdelen har i budgeten för 2016 fått ett tillskott i nämndbidraget om 181 mkr i förhållande till 2015 års budget. Detta motsvarar ett tillskott om nästan 8 procent i jämförelse med 2015. I budgeten från Kommunfullmäktige finns betydande satsningar och tillskott för i första hand skola och äldreomsorgen. Utöver dessa satsningar används större delen av tillskottet för att täcka kommande löne- och prisökningar 2015 och för att klara de volymökningar inom i första hand skolan som förväntas uppstå i samband med befolkningsförändringar. Också antalet äldre i stadsdelen ökar och vi ser ett ökande behov av såväl äldreboende som hemtjänst som kräver ökade resurser. Stadsdelen har också blivit socioekonomiskt ”tyngre”, bland annat har antalet äldre ensamboende invånare ökat och antalet barn och ung domar med kort vistelsetid i Sverige är betydligt fler. Medarbetarenkäten är en viktig del i arbetsmiljöarbetet. Tidigare resultat har visat på ett stort engagemang hos medarbetare och chefer, men också en allt för hög arbetsbelastning. Den grupp medarbetare som i enkäten valde alternativet annat på frågan om kön, är generellt mindre nöjda med sin Möjligheten för nämnden att använda det egna kapitalet är begränsat till 0,5 procent av kommunbidraget, vilket motsvarar drygt 12 mkr. Detta i sin tur betyder att stadsdelen behöver skapa egna ekonomiska marginaler för att möta eventuella oförutsedda kostnader. I den utvärdering som gjordes av den nya stadsdelsorganisationen, gjordes bedömningen att det är rimligt att ha en buffert för oförutsedda kostnader på ett belopp motsvarande 1 procent av kommunbidraget vilket för Västra Hisingens del skulle innebära 25 mkr. Nämnden har i 2015 års budget haft en buffert på 17 mkr. Denna har dock till delar använts under året, och därför behövs nya pengar sättas av inför 2016 för att fortsatt ha en beredskap för oförutsedda kostnader och nya satsningar. Samtidigt har respektive sektor en avsättning på 24 BUDGET 2016 • SDN VÄSTRA HISINGEN Arbetsmiljön för socialsekreterare har haft ett särskilt fokus 2015 utifrån socialsekreterarkomissionen med bland annat en längre introduktion på hela staden-nivå och arbetstyngdsmätning. Arbetet fortsätter under 2016. BUDGET 2016 • SDN VÄSTRA HISINGEN 25 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖRUTSÄTTNINGAR nad marknadsföring och utveckling av insatser inom ramen för ”employer branding” kommer ha fortsatt stor betydelse och HR-avdelningarna har en viktig roll i kvalitetssäkringen av arbetsgivarerbjudandet genom stöd till chefer och andra. Det ekonomiska läget per 2015-08-31 är under kontroll och stadsdelen räknar med ett överskott för år 2015 på ca 15 mkr. Att stadsdelen lyckats behålla ett gott ekonomiskt läge beror till stor del på att man lyckats skapa buffertar som kan möta oförutsedda kostnader både på central nivå och på sektorsnivå. Bland sektorerna redovisar sektor IFO/funktionshinder ett relativt stort underskott men räknar med att nå ekonomisk balans vid årets slut. Underskottet beror i första hand på att stadsdelen köpt fler boenden och placeringar inom IFO-verksamheten än föregående år. Såväl priser per plats som volymer har ökat kraftigt under både 2014 och 2015. Övriga sektorer har en ekonomi i balans inför 2016. Budgetförslaget innebär att stadsdelen kan fortsätta bedriva nuvarande och planerad verksamhet utan att vidta sparåtgärder. Dessutom finns utrymme för satsningar på skola/förskola och att öka bemanningen inom äldreom sorgen samt tillföra resurser till Individ- och familjeomsorgen. Det finns ett antal ekonomiska risker/osäkerheter i budgetförslaget. Stadsdelen har blivit socioekonomiskt tyngre vilket kommer att öka behovet av kommunal service. De oroligheter som varit i Biskopsgården det senaste året har också inneburit ökade kostnader för stadsdelen i form av ett antal placeringar på sociala boenden. Eget kapital Stadsdelen hade vid årsskiftet 2014/2015 ett eget kapital på 71 mkr. Därefter fick stadsdelen ett tillskott i det egna kapitalet om drygt 3 mkr beroende på att Västra Hisingen inte fått full kompensation för befolkningsökningen under 2014. Den senast gjorda prognosen per 2015-08-31 pekar på ett överskott i stadsdelen för 2015 och därmed också ett större eget kapital. Det egna kapitalet förväntas vid 2015 års slut uppgå till 89 mkr, vilket motsvarar ca 3,5 procent av kommunbidragets storlek år 2016. Detta bedöms vara en rimlig nivå för att klara konjunktursvängningar och oförutsedda händelser. Den övre gränsen för det egna kapitalet är 80 mkr för år 2015, stadsdelsnämnden behöver därför gå in med en begäran till Kommunstyrelsen om man ska behålla ett eget kapital som är större än så. Inför år 2016 höjs denna gräns till 90 mkr beroende på att stadsdelen nu har vuxit i storlek avseende kommunbidraget. Kommunstyrelsen har i sina budgetriktlinjer därför rekommenderat stadsdelsnämnden att ha ett eget kapital i intervallet 55–90 mkr från år 2016. 26 BUDGET 2016 • SDN VÄSTRA HISINGEN Förvaltningens interna uppdrag I 2015 års budget lyftes tio interna utmaningar fram som särskilt viktiga för förvaltningen att arbeta med. Dessa utmaningar har sin grund i områden som förvaltningens enhetschefer lyfter fram i sina verksamhetsplaner. Syftet är att tydliggöra vilka förutsättningar cheferna behöver ha för att bättre kunna hantera dessa utmaningar. De förutsättningar som kom fram har sedan arbetats vidare med av förvaltningsledning och en ny lista för 2016 har arbetats fram gemensamt, där några av de tidigare områdena finns kvar, några har kunnat strykas och ytterligare några har tillkommit. Förvaltningsledningen ser att arbetet med att möjliggöra dessa förutsättningar är ett viktigt internt utvecklingsarbete som pågår och som kommer att pågå under 2016. Följande fem områden har identifierats inför 2016: 1. Säkerställa att varje sektor prioriterar delaktighet och inflytande 2. Arbeta för en trygg stadsdel 3. Säkerställa lokalförsörjningen i stadsdelen i samband med expansion och befolkningsökning 4. Arbeta med den strategiska kompetensförsörjningen i Västra Hisingen och öka frisknärvaron 5. Fortsätta arbetet med social hållbarhet Inom flera av dessa områden har ett arbete redan initierats. Exempelvis har områdescheferna fått i uppdrag att arbeta med den sociala hållbarheten i stadsdelen vilket resulterat i ett antal projekt som pågår, bland annat arbete för att rekrytera fler barn till förskolan och att utbilda arbetslösa kvinnor och män till yrken inom intern service. Flera av områdena inryms också i nämndens mål och inriktningsdokument inför 2016, vilket innebär att de tas omhand av förvaltningen som arbetar fram strategier för att nå mål och uppdrag. BUDGET 2016 • SDN VÄSTRA HISINGEN 27 FÖRVALTNINGENS INTERNA UPPDRAG FÖRUTSÄTTNINGAR cirka 0,5 procent av nämndbidraget avsatt i reserv, vilket kan motivera en lägre buffert för nämnden. hälsan i vissa grupper i vår befolkning behöver vi arbeta med de systematiska skillnader som bidrar till orättvisa förutsättningar och uppväxtvillkor. Jämlikhet Stadsdelsnämndens politiska inriktning Vi vill skapa trygga och stödjande uppväxtmiljöer för alla barn och ung domar, där de känner framtidstro, delaktighet i samhället och vågar drömma stort varje dag. Stadsdelens insatser ska komma alla våra invånare tillgodo och möjliggöra äldres möjligheter att leva ett självständigt och aktivt liv långt upp i åldrarna. För att kunna sammanfatta och göra en bedömning av måluppfyllelsen av dessa två mål har förvaltningen valt ut de mål som anses vara de som ytterst påverkar denna bedömning. Det är utifrån måluppfyllelsen i dessa identi fierade mål som förvaltningen kommer att göra bedömningen i uppföljningsrapporterna till nämnden. Identifierade verksamhetsmål som ”bygger upp” måluppfyllelsen i de mer övergripande målen ovan Viktiga områden att utveckla • Skolan ska i ökad omfattning kompensera för elevers olika förutsättningar på så väl elevnivå som mellan olika skolor. • Minska skillnader i hälsa, utjämna livschanser och att förebygga sociala problem. • Alla skolor ska ges förutsättningar att nå bättre kunskapsresultat och de skolor som har lägst kunskapsresultat ska öka mest. • Skapa bättre förutsättningar för arbete. • Tillgängligheten till kultur ska öka. • Identifiera riskgrupper bland kvinnor och män för att öka tidiga och förebyggande insatser. • Göteborgarnas möjlighet till delaktighet och inflytande ska öka. • Möjligheten till stöd, boende, rehabilitering och sysselsättning för kvinnor och män som drabbas av psykisk ohälsa ska stärkas. • Närheten till grönområden, offentliga platser och möjligheten till fysiska aktiviteter utomhus är viktiga aspekter i stadsplaneringen, särskilt för barnen. MÅL Västra Hisingen ska vara en jämlik stadsdel. Skillnaderna i livsvillkor och hälsa ska minska. På Västra Hisingen ska jämlikhetsarbetet leda till att alla barn har en bra start i livet och genom skolåren samt en gynnsam fysisk miljö. Alla ska ges förutsättningar för arbete och hälsofrämjande och hållbara miljöer. • Sysselsättningen för grupper långt ifrån arbetsmarknaden ska öka. Unga, utrikes födda och personer med funktionsnedsättning är överrepresenterade bland långvarigt arbetslösa och behöver särskilda insatser. Arbetet ska fokuseras på att skapa förutsättningar för arbete till arbetslösa föräldrar och unga. • Det ökande bostadsbyggandet ska bättre styras mot de behov som finns i stadsdelen. Stadsdelens LUP ska användas och ständigt förändras för att bättre kommunicera stadsdelens behov i stadsutvecklingsprocesser som staden har genom facknämnderna. Bostadsbristen ska byggas bort och bostadsbehoven tillgodoses bättre genom en tät dialog med berörda nämnder. Uppdrag Strategier Förvaltningen ser att dessa två mål är två sidor av samma mynt. Förutsättningarna för en god hälsa påverkas av livsvillkoren (exempelvis utbildning, delaktighet och sysselsättning), livsmiljöerna (den fysiska och sociala miljön) och individens egna val och levnadsvanor. Det är framför allt processer och strukturer i samhället som skapar ojämlik hälsa. För att öka 28 • Äldres livsvillkor ska förbättras. BUDGET 2016 • SDN VÄSTRA HISINGEN • Antalet hushåll med egen försörjning ska öka så att långvarigt beroende av försörjningsstöd minskar. • Barnfamiljer ska erbjudas ökat försörjningsstöd under högtider. • En familjecentral ska etableras vid Friskväderstorget. BUDGET 2016 • SDN VÄSTRA HISINGEN 29 NÄMNDENS MÅL NÄMNDENS MÅL Nämndens mål Stadsdelsnämndens politiska inriktning I arbetet för ett socialt hållbart samhälle är mänskliga rättigheter en hörnsten och kräver samordning och centralt strategiskt stöd. Rättigheterna inbegriper bland annat rätten till social trygghet, bostad, bästa möjliga hälsa, utbildning, arbete och lika lön för lika arbete utan diskriminering. Viktiga områden att utveckla • Stadsdelen ska arbeta systematiskt utifrån alla diskrimineringsgrunder genom ett samlat program. • Arbetet med att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling ska intensifieras. • All verksamhet i stadsdelen ska genomsyras av ett normkritiskt perspektiv och fler anställda ska ha HBTQ-kompetens. • Segregation ska bytas mot inkludering och sammanhållning genom en fokus på sociala förutsättningar för jämlik delaktighet och främjande av samhällsgemenskapen. • Förvaltningen ska ge service till kvinnor och män i stadsdelen med en huvudinriktning som passar alla typer av familjekonstellationer och relationer. MÅL Stadsdelens verksamheter ska genomsyras av mänskliga rättigheter och främja likabehandling. Stadsdelen ska sträva efter att alla invånare ska få sina mänskliga rättigheter tillgodosedda. Arbetet ska fokusera såväl på stads delen som arbetsplats som på mötet med invånare. Strategier Även dessa två mål är tätt sammanlänkade. Likabehandling är en viktig del i de mänskliga rättigheterna. Det samma gäller för alla insatser mot olika former av diskriminering. För att kunna sammanfatta och göra en bedömning av måluppfyllelsen av dessa två mål har förvaltningen valt ut de mål som anses vara de som ytterst 30 BUDGET 2016 • SDN VÄSTRA HISINGEN påverkar denna bedömning. Det är utifrån måluppfyllelsen i dessa identi fierade mål som förvaltningen kommer att göra bedömningen i uppföljningsrapporterna till nämnden. NÄMNDENS MÅL NÄMNDENS MÅL Mänskliga rättigheter Identifierade verksamhetsmål som ”bygger upp” måluppfyllelsen i de mer övergripande målen ovan »» Den strukturella könsdiskrimineringen ska motverkas. »» Stadsdelens arbete ska inriktas på att möjliggöra deltagande och inflytande för grupper som vanligtvis inte är aktiva i beslutsprocesser. »» All information och stödinsatser i stadsdelen ska utformas så att alla individer kan nås och tillgodogöra sig såväl informationen som insatsen. Uppdrag • Förvaltningen ska ta fram likabehandlingsplaner i förhållande till alla diskrimineringsgrunder. Arbetet ska gälla ur såväl personal- som in vånarperspektiv. • Den normkritiska kompetensen ska höjas i stadsdelens verksamheter. Jämställdhet Stadsdelsnämndens politiska inriktning Västra Hisingen ska vara en förebild för en jämställd utveckling. Kvinnor och män ska bli ekonomiskt jämställda och ha samma makt att forma samhället och sina liv. Jämställdhet är centralt i arbetet för jämlikhet. Viktiga områden att utveckla • Jämställdhetsperspektivet ska integreras i stadsdelens alla verksamheter och i styrning av organisationen. • Strukturer måste synliggöras för att jämställdheten ska kunna analyseras och mannens roll problematiseras. • Viktiga komponenter för jämställdhetssäkring är könsuppdelad statistik, kartläggningar och analyser samt konsekvensbedömningar utifrån kön. BUDGET 2016 • SDN VÄSTRA HISINGEN 31 Den strukturella könsdiskrimineringen ska motverkas. Strategier Fortsätta öka kunskapen på ledningsnivå om jämställdhets- och jämlikhetsperspektivets betydelse. Sprida stadsdelens ställningstagande som beskrivs i Planen för rättigheter och skyldigheter ur ett medarbetarperspektiv. Implementera det stödmaterialet som är framtaget på staden-nivå för jämställdhets- och jämlikhetsintegrerad planering och uppföljning som ett genomgående arbetssätt både för det interna och externa arbetet. Cheferna i alla sektorer genomgår utbildningen ”Leda och styra jämställt”. Implementera stödmaterialet för Jämlikhetsintegrerad planering och uppföljning. Genom att använda materialet uppfylls KF´s uppdrag att ”alla nämnder och bolag ska ta fram likabehandlingsplaner i förhållande till alla diskrimineringsgrunder”. Verksamhetsutvecklare och utvecklingsledare MR finns som stöd. Normkritiskt arbete i sektorerna. Processhandledare jämställdhet finns som stöd i arbetet. Arbete med materialet ”Ett gott bemötande” som ett verktyg i enheterna i samtalet om stadens förhållningssätt och diskrimineringsgrunderna. Jämix-index (180 är max) Nuläge Ambition 2016 Ambition 2017 98 % 99 % 100 % 127 130 133 Demokrati Stadsdelsnämndens politiska inriktning Medborgarnas kanaler till tjänstepersoner och politiker samt deras möjligheter till att direkt påverka politiken måste utvecklas vidare för att skapa 32 • Föreningslivet är en viktig plattform i arbetet med att öka människors förståelse för demokratiska processer. • Barn och unga behöver egna forum för inflytande. Ungdomsråden i stadsdelen och samt Göteborgs ungdomsfullmäktige är viktiga delar. • Att öka valdeltagandet i Göteborg är ett långsiktigt arbete som behöver ske även mellan valår. • Kvalitativa utvärderingar och framtidsplanering ska ske med brukare för att öka deras inflytande och verksamheternas kvalitet. MÅL Stadsdelens arbete ska inriktas på att möjliggöra deltagande och inflytande för grupper som vanligtvis inte är aktiva i besluts processer. Implementering av lokal handlingsplan för arbetet med Våld i nära relationer. Kvinnors lön som andel av mäns • Nämnden och förvaltningen ska arbeta aktivt och uppsökande mot före ningar och kvinnor och män i stadsdelen i syfte att skapa en representativ och öppen medborgardialog. Göteborgarnas möjligheter till delaktighet och inflytande ska öka. Kompetenshöjande aktiviteter kring HBTQ-frågor i samband med West Pride. Mått Viktiga områden att utveckla BUDGET 2016 • SDN VÄSTRA HISINGEN Strategier Strategierna beskriver vägen till gemensam måluppfyllelse för de båda ovanstående målen. Förvaltningen ska ta fram en plan för medborgardialog i Västra Hisingen 2016. Planen bygger på Göteborgs stads principer för medborgardialog. Medborgarbudget för trygghetsskapande åtgärder kommer genomföras under året. Ett fortsatt arbete med inflytandekultur i ett invånar-, brukar- och medarbetarperspektiv kommer att ske, liksom införande av ny rutin för synpunktshantering. LUP (Lokalt utvecklingsprogram) kommer att användas i arbetet med stadsdelens utveckling. LUP bygger på fakta utifrån statistik, medborgardialoger och medarbetardialoger. BUDGET 2016 • SDN VÄSTRA HISINGEN 33 NÄMNDENS MÅL NÄMNDENS MÅL tilltro och trygghet. Viktiga steg i denna process är öppnandet av medborgarkontoren, träffpunkter och en större närvaro av nämndpolitiker i medborgardialoger där vi möter invånarna tillsammans med förvaltningen i olika forum. MÅL Nuläge Ambition 2016 Ambition 2017 Andel som vet vart de ska vända sig om de vill framföra synpunkter eller klagomål på äldreboendet? Kvinnor: 52 Män: 50 Kvinnor: 70 Kvinnor: 75 Män: 70 Män: 75 Andel som vet vart de ska vända sig om de vill framföra synpunkter eller klagomål på hemtjänsten? Kvinnor: 62 Kvinnor: 70 Kvinnor: 75 Män: 62 Män: 70 Män: 75 Andel som anser att de har möjlighet att påverka insatsen inom IFO/FH 78 79 79 Antal synpunkter som inkommit till förvaltningen i.u 100 150 Delaktighet och inflytande åk 2, pojkar i grundskolan 83 84 86 Delaktighet och inflytande åk 2, flickor i grundskolan 84 85 86 Delaktighet och inflytande åk 5, pojkar i grundskolan 74 76 78 Delaktighet och inflytande åk 5, flickor i grundskolan 72 74 78 Delaktighet och inflytande åk 8, pojkar i grundskolan 63 65 67 Delaktighet och inflytande åk 8, flickor i grundskolan 59 62 67 Uppdrag • Demokratistärkande insatser ska ske i de områden i stadsdelen som har lägst valdeltagande. • Stadsdelen ska samarbeta med stadens samordnande funktion och kontakt gentemot externa aktörer i frågor som rör arbetet mot vålds bejakande extremism. • Stadsdelens stöd till kvinnors organisering ska stärkas och stimuleras. Flickors deltagande i fritidsverksamhet, kulturverksamhet och föreningsliv ska öka och denna prioritering ska genomsyra verksamheten. • Våra fritidsgårdar ska erbjuda öppna verksamheter som riktar sig till ungdomar som är 13–20 år. • Ta fram en handlingsplan för att utveckla festivalnäringen i stadsdelen. • Utveckla och förenkla för medborgare och föreningar i stadsdelen att använda stadsdelens lokaler. • Ungdomsråden ska användas som resurs i nämndens beslutsfattande. • Nämnden ska implementera stadens principer för medborgardialog. Funktionsnedsättning Stadsdelsnämndens politiska inriktning Västra Hisingen ska vara en inkluderande stadsdel där alla, oavsett funktionalitet, kan delta på lika villkor. Personer med funktionsnedsättningar ska ha rätt till en meningsfull sysselsättning och erbjudas daglig verksamhet av god kvalitet vid behov. Viktiga områden att utveckla • Stödet till kvinnor och män med barn med funktionsnedsättningar ska utvecklas. • All information och stödinsatser utformas så att alla individer kan nås och tillgodogöra sig såväl informationen som insatsen. • Det plattformsarbete som pågått inom staden som gäller myndighets utövningen behöver vidareutvecklas. 34 BUDGET 2016 • SDN VÄSTRA HISINGEN BUDGET 2016 • SDN VÄSTRA HISINGEN 35 NÄMNDENS MÅL NÄMNDENS MÅL Mått Strategier All information och stödinsatser i stadsdelen ska utformas så att alla individer kan nås och tillgodogöra sig såväl informationen som insatsen. Stödet till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning ska fortsätta att utvecklas. Föräldrarna behöver avlastas så de inte själva har ansvaret att samordna insatser från olika aktörer. Strategin för att tillgodose detta är att aktivt informera om och erbjuda samordnade individuella planer (SIP). Definitioner och begrepp kring samverkan ska tydliggöras för att ge bättre förutsättningar för verksamheterna att initiera till och medverka i samverkan. Strategier Stadsdelsförvaltningen ska använda klarspråkad, enkel svenska och tillgänglighetsanpassa den information som utgår från stadsdelsförvaltningen. Vidare ska stadsdelsförvaltningen medverka till och fortsätta implementera stadenövergripande strategier, policies och verktyg för kommunikation för Göteborgs Stad. Stadsdelsförvaltningen ska ge chefer goda förutsättningar att ta sitt kommunikationsansvar genom att ge stöd, kompetensutveckling och processledning inom kommunikation på en strategisk nivå. Större förändringar, projekt och händelser ska ha en kommunikationsplan för att säkerställa att rätt information når rätt målgrupp på bästa sätt och i rätt tid. Stadsdelsförvaltningen ska arbeta för att förbättra varje medarbetares möjligheter att ge relevant information, skapa dialog och fånga upp synpunkter i mötet med brukaren. Stadsdelsförvaltningen ska omvärldsbevaka och utvärdera nya möjligheter till utveckling som kan underlätta för boende, besökare och näringsliv att tillgodogöra sig information från stadsdelsförvaltningen. Mått Andel föräldrar som informerats om och erbjudits samordnade individuella planer (SIP) Nuläge Ambition 2016 Ambition 2017 50 % 100 % 100 % MÅL Daglig verksamhet ska kvalitetsgranskas av extern aktör för att utvärdera resultat och effekter av nuvarande verksamhet. Strategier Utgångspunkten för att kvalitetsgranska daglig verksamhet är den internt utförda verksamheten i stadsdelen. Fokus är tjänstekvalitet och kan röra både upplevd kvalitet och processkvalitet. Uppdrag MÅL Den riktade satsningen på löner för medarbetare inom ÄO, IFO och funktionshinder ska komma medarbetarna till del. Strategier Riktade satsningar utifrån centrala och lokala behov analyseras och följs upp samt redovisas i uppföljningsrapporter. Jämställda och konkurrenskraftiga löner är viktiga oavsett befattning för möjligheten att attrahera, behålla och utveckla personal för bästa möjliga måluppfyllelse. MÅL Utveckla stödet för föräldrar till barn med funktionsnedsättning. 36 BUDGET 2016 • SDN VÄSTRA HISINGEN • Enkelt avhjälpta hinder inom stadsdelens fastigheter ska fortsätta åtgärdas enligt inventering. • Skyndsamma åtgärder ska genomföras för att antalet icke verkställda LSS-beslut ska minska. Förskola och skola Stadsdelsnämndens politiska inriktning Likvärdigheten i skolan ska öka där fokus ska ligga på det kompensatoriska uppdraget. Resurser till skolan, både ekonomiska och genom andra skol utvecklingsinsatser, ska fördelas efter behov. Pedagogisk användning av informations- och kommunikationsteknik ska genomsyra utbildningen. BUDGET 2016 • SDN VÄSTRA HISINGEN 37 NÄMNDENS MÅL NÄMNDENS MÅL MÅL Mått Nuläge Ambition 2016 Ambition 2017 • Utbyggnaden av förskolan ska fortsätta för att stärka kvaliteten, särskilt genom minskad storlek på barngrupperna. Andel flickor med minst godkänt i alla ämnen åk 9 75,0 % 77 % 79 % • Skolan ska förankra och utveckla demokrati och mänskliga rättigheter, samt arbeta mot alla former av mobbning, diskriminering och kränkningar. Andel elever med lägst E i SVA åk 9 57,5 % 59 % 61 % • Den normkritiska kompetensen ska höjas och vara tillgänglig för varje förskola och skola. • Stöd till flickor och pojkar i behov av särskilt stöd ska sättas in tidigt. • Rektorns roll som pedagogisk ledare ska stärkas och lärarna ska ges större utrymme till kollegial samverkan, liksom till att utveckla sig själv och de förmågor som påverkar framgången i klassrummet. MÅL Skolan ska i ökad omfattning kompensera för elevers olika förutsättningar på såväl elevnivå som skolnivå. Strategier Barn- och elevhälsoplanen ska implementeras på samtliga nivåer. Samverkan mellan olika samarbetspartners inom barn- och elevhälsan ska förstärkas. Värdegrundsarbetet Bygga broar med barn och unga i centrum startas, chefer och medarbetare utbildas. Det inkluderande arbetssättet förstärks som ett medel för det kompensatoriska arbetet. Göteborgs Stads riktlinjer för nyanlända elevers rätt till utbildning ska implementeras. Mått Nuläge Ambition 2016 Ambition 2017 Andel pojkar med minst godkänt i alla ämnen åk 6 74,2 % 76 % 84 % Andel flickor med minst godkänt i alla ämnen åk 6 81,3 % 82 % 84 % Andel pojkar med minst godkänt i alla ämnen åk 9 65,3 % 38 68 % 79 % BUDGET 2016 • SDN VÄSTRA HISINGEN MÅL Skolan ska vara en plats där barn med olika bakgrund kan mötas. Stadsdelen ska ta ansvar för mottagandet av nyanlända och skillnaden mellan andelen nyanlända i skolorna ska minska. Strategier Organisationen och arbetssättet för nyanlända barn och elever ska utvecklas. Ökat fokus ska läggas på studiehandledning och modersmålsundervisning. Samverkan mellan Välkomsten och mottagande skolor ska fortsätta att utvecklas. Även föräldraprogrammet som Välkomsten erbjuder utvecklas vidare. Informationen till nyanlända om det fria skolvalet förstärks. De lokalmässiga förutsättningarna för mottagande i hela stadsdelen ska säkerställas. Mått Nuläge Ambition 2016 Ambition 2017 Antal skolor med mindre än 1,5 % nyanlända elever 15 14 13 Antal skolor med mer än 10 % nyanlända elever 3 3 3 MÅL Alla skolor ska ges förutsättningar att nå bättre kunskapsresultat och de skolor som har lägst kunskapsresultat ska öka mest. Strategier 5 stycken språkutvecklare (5×20 %) arbetar i stadsdelen. Resursfördelningen ska ses över. Varierande lärmiljöer används som ett medel i verksamheterna. Kompetensen ska öka hos chefer, pedagoger och elever genom BFL (bedömning för lärande). Kompetenshöjande insatser (ex. mattematiklyftet, IKT, läslyftet, språkutveckling och värdegrundsarbetet) kommer att genomföras. Övergångarna förbättras mellan Förskola/F-5/6-9. Det pedagogiska ledarskapet stärks. BUDGET 2016 • SDN VÄSTRA HISINGEN 39 NÄMNDENS MÅL NÄMNDENS MÅL Viktiga områden att utveckla Nuläge Ambition 2016 Ambition 2017 Skillnaden mellan skolor med hög (över medel) respektive låg (under medel) andel elever med lägst E i åk 6 * 59,0 % 55 % 50 % Skillnaden mellan skolor med hög (över medel) respektive låg (under medel) andel elever med lägst E i åk 9 ** 45,9 % Andel pojkar i åk 9 som är behöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan 78,5 % Andel flickor i åk 9 som är behöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan 86,7 % 43 % 80 % 88 % 40 % Nuläge Ambition 2016 Ambition 2017 78,5 % 80 % 90 % 83 % Andel pojkar i åk 9 som är behöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan 86,7 % 88 % 90 % 90 % Andel flickor i åk 9 som är behöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan Uppdrag • Gör en översyn över intaget av nyanlända barn i skolan och säkerställa intag endast sker vid terminsstart . • Informationsaktiviteter ska göras för att öka närvaron i förskolan för barn till långvarigt arbetslösa. MÅL Stadsdelen ska tillvarata lärarnas och barnskötarnas kompetenser samtidigt som behörigheten säkerställs. Därför är målet att all personal i förskolan som saknar utbildning erbjudas barnskötarutbildning eller förskollärutbildning. Strategier Stadsdelen deltar i en stadengemensam satsning för att utreda möjlig heterna till att utbilda redan anställda barnskötare till förskollärare. Detsamma gäller satsningen för att utbilda timanställda inom förskolan till barnskötare. 40 Det kommunala aktivitetsansvaret och formerna för samarbetet med utbildningsförvaltningen utvecklas. Mått ** De skolor över medel har i genomsnitt 84,7 % måluppfyllelse, jämfört med 38,8 % för de skolor under medel. Andel utbildade barnskötare och förskollärare Stadsdelens grundskolor ska samverka med gymnasieskolan om elever som riskerar att inte bli behöriga till nationellt program. Strategier * De skolor över medel har i genomsnitt 91,1 % måluppfyllelse, jämfört med 32,1 % för de skolor under medel. Mått MÅL Nuläge Ambition 2016 Ambition 2017 81,9 % 85% 90 % • Skolan ska erbjuda kurser i feministiskt självförsvar. • Elevhälsoteamens arbete med fysisk och psykosocial hälsa ska stärkas, därför ska kuratorstjänsterna på ungdomsmottagningarna och i skolan utökas. • Erbjuda föräldrautbildning för alla nyanlända föräldrar i stadsdelen. • Sommarsysselsättning ska erbjudas alla elever i årskurs 9. • Sommarlovsentreprenörer ska utvecklas och integreras i ordinarie verksamhet. 50 platser ska beredas även 2016. • 8 stycken stadsdelsvärdar ska anställas och arbeta under 2016. Åter rapport ska ske till presidiet löpande. • Satsningen på trygghetsvärdar på skolorna ska fortgå efter utvärdering av extern aktör. BUDGET 2016 • SDN VÄSTRA HISINGEN BUDGET 2016 • SDN VÄSTRA HISINGEN 41 NÄMNDENS MÅL NÄMNDENS MÅL Mått • Pedagogisk omsorg i hemmet (familjedaghem) ska erbjudas och utvecklas i stadsdelen. • Fler medarbetare ska anställas till fritidshemmen och fritidspersonal ska erbjudas fortbildning och stöd genom nätverk. Äldre Stadsdelsnämndens politiska inriktning Äldres möten med stadsdelens verksamheter ska präglas av respekt för individens integritet och rättigheter. De flesta äldre kvinnor och män vill bo kvar hemma och då ska staden erbjuda god vård och omsorg för att skapa trygghet. För att ge äldre ökat inflytande, självbestämmande och skapa mer attraktiva jobb inom hemtjänsten ska arbetet med Attraktiv Hemtjänst förstärkas och de kompetensutvecklande insatserna fortsätta. Viktiga områden att utveckla • Göteborg ska vara en bra stad för äldre kvinnor och män med god tillgänglighet och gott om mötesplatser. • Stadsdelens hälso- och sjukvård och hemtjänst ska anpassas efter att allt fler med stora omsorgs- och vårdbehov bor kvar hemma. • Stadsdelen ska arbeta för hög personalkontinuitet. • Stödet till de närstående behöver därför stärkas utifrån den åtgärdsplan som staden har tagit fram. MÅL Äldres livsvillkor ska förbättras. Strategier I mötet och genom dialog ska den enskilde få ett ökat inflytande över sin vardag. I det individuella mötet ska medarbetaren utgå från ett förhållningssätt där jämställdhet och jämlikhet beaktas och där varje individ möts utifrån dennes egna förmågor, behov och önskemål. Detta förväntas öka den enskildes delaktighet och inflytande över sin vardag. 42 BUDGET 2016 • SDN VÄSTRA HISINGEN Verksamheten ska därför arbeta vidare med att skapa förtroendefulla relationer genom kontaktmannaskapet och att planera för en god kontinuitet. Fortsatt implementering och uppföljning av Attraktiv hemtjänst och Värdighetsgarantierna kommer att leda till en kvalitetsförbättring för den enskilde. För att äldres livsvillkor ska förbättras har en handlingsplan tagits fram utifrån en rapport om äldres hälsa i Göteborg. Fokus i det förebyggande arbetet kommer att vara på utveckling av anhörigstöd, träffpunkter och mötesplatser samt samarbete med volontärer och civilsamhället i övrigt. Social gemenskap och delaktighet är viktiga utgångspunkter för att känna meningsfullhet i sin vardag. Ett stärkt arbete med möjlighet att delta i aktiviteter, enskilda eller i gemenskap med andra samt utevistelser är en del i detta. Mat och trivsel kring måltider har stor betydelse för välbefinnandet. Inom ordinärt boende ska möjligheten till individuella lösningar förstärkas och inom särskilt boende ska verksamheten öka samarbetet med Intern service för att se över möjligheten att kunna välja mellan flera rätter. För att förbättra äldres livsvillkor ska de dialoger som sker med målgruppen äldre lyftas fram i olika samverkansforum. Detta med syfte att synliggöra behov av exempelvis bättre tillgänglighet, ökad trygghet eller behov av olika boendeformer. Samverkan med både interna och externa parter ska förstärkas för att ta tillvara de olika kompetenser som behövs för att verka för den enskildes bästa. På så vis säkerställs en god vård genom hela vårdkedjan, den enskilde ska känna sig trygg hemma och på så vis kan onödiga inskrivningar på sjukhus förhindras. Den viktigaste förutsättningen för en god måluppfyllelse är engagerade medarbetare och enhetschefer. Verksamheten kommer därför fortsätta att utveckla det interna arbetet med ett nära ledarskap, med att skapa goda arbetsplatser och med att ge medarbetarna förutsättningar för ett professionellt arbetssätt. Detta behövs också för att i framtiden kunna attrahera och rekrytera medarbetare med rätt kompetens. BUDGET 2016 • SDN VÄSTRA HISINGEN 43 NÄMNDENS MÅL NÄMNDENS MÅL • Skolorna ska se över möjligheten att erbjuda frukost och frukt till eleverna där behov finns. Personalkontinuitet hemtjänst Andel som är ganska eller mycket nöjd med hemtjänsten Nuläge Ambition 2016 Ambition 2017 Kv: 13 Kv: 12 Kv: 11 Mn: 13 Mn: 12 Mn:11 Kv: 78 Kv: 84 Kv: 86 Mn: 84 Mn: 84 Mn: 86 Kv: 92 Kv: 93 Kv: 94 Mn: 85 Mn: 93 Mn: 94 Hållbart medarbetarengagemang sektor ÄO-HS 78 80 82 Nöjd medarbetarindex sektor ÄO-HS 54 58 60 Andel som är ganska eller mycket nöjd med sitt boende Uppdrag • Säkerställa att behovet av korttidsplatser kan tillgodoses för stadsdelens invånare. Förstärka kompetensen och ge medarbetarna goda möjligheter att utvecklas. • Förbättra möjligheterna att välja mat inom äldreomsorgen. Miljö och klimat Stadsdelsnämndens politiska inriktning I en ekologiskt hållbar stadsdel tillgodoses dagens behov utan att det tär på framtida generationers livsvillkor där människor ges möjlighet att leva i enlighet med naturens kretslopp. Viktiga områden att utveckla • Energieffektivisering ska fortsatt vara ett aktivt arbete. • Stadsdelen ska arbeta för att förebygga uppkomsten av avfall och i andra hand för en högre grad av återanvändning och återvinning. • Kemikalieplanen ska genomföras, vilket innebär att Göteborgs Stad ska sluta använda farliga kemikalier inom sina verksamheter. • Vi värnar starkt om våra naturskyddade områden så som till exempel Svarte Mossen och Torslandaviken, vilka är viktiga naturtillgångar för vår gröna stadsdel. 44 BUDGET 2016 • SDN VÄSTRA HISINGEN MÅL Stadsdelen ska bidra till att Göteborg minskar sin klimatpåverkan för att bli en hållbar stad med globalt och lokalt rättvisa utsläpp. Strategier Genom förvaltningens utvecklingsarbete Med tanke på miljön kommer det systematiska förbättringsarbetet att fortsätta. Det befintliga nätverket av miljöombud kommer även under år 2016 att ha en viktig roll i att stötta och inspirera till aktiviteter och samarbeten inom och mellan olika verksamheter. Förvaltningens reseregler och energianvändning följs upp årligen och förbättringsåtgärder genomförs utifrån resultaten – både på enhets- och förvaltningsnivå. Med tanke på miljön omfattar de flesta av de strategier som omnämns i det nyligen antagna klimatstrategiska programmet (KF, september 2014). Det handlar om hållbar konsumtion, förebyggande av avfall och minskad klimatpåverkan från maten i förvaltningens verksamheter. Ytterligare en strategi som förvaltningen kan arbeta med är: Utbilda en ny generation klimatsmarta medborgare. Här finns också tydliga kopplingar till förskolans/skolans läroplaner och skolans kursplaner. Förvaltningen ska fortsätta arbeta aktivt för att minska sin elanvändning och samarbetar här med lokalförvaltningen i ett 3-årigt projekt mellan år 2014-2017 där alla förvaltningens verksamheter deltar. Utöver detta vill också förvaltningen driva på takten i klimat- och miljöarbetet genom att söka miljöprogramspengar och extern finansiering för flera projekt. Här handlar det bland annat om utåtriktat klimat- och miljöarbete, fortsatt arbete för att uppnå kemikalieplanen och resurshushållning genom ökad återanvändning/delning – både internt och genom att ge invånarna bättre förutsättningar till detta. Mått Minskad el-användning i våra byggnader (i jämförelse med föregående år) Nuläge Ambition 2016 Ambition 2017 -3 % -7 % -7 % Uppdrag • Två städdagar (vår/höst) ska införas där hela stadsdelen (inklusive fastighetsägare, nämnd, förvaltningsledning) städar och värnar vår del av Göteborg. Ett program ska tas fram inför genomförandet. Återrapporteras till nämnden. BUDGET 2016 • SDN VÄSTRA HISINGEN 45 NÄMNDENS MÅL NÄMNDENS MÅL Mått Stadsdelsnämndens politiska inriktning Nybyggnation ska förtäta, komplettera och utveckla staden där befintliga resurser och redan gjorda investeringar kan nyttjas effektivt. Nybyggnation ska bidra till en högre täthet i redan befintlig bebyggelse samt en större mångfald av både innehåll och människor. Utformning av bebyggelse och offentliga platser ska ske med människan i fokus. Genom att bygga samman områden med stort fokus på sociala perspektiv kan vi se till att segre gationen minskar och att det blir lättare att ta sig mellan olika delar av staden och stadsdelen. Viktiga områden att utveckla • Stadsdelens invånare ska inom gångavstånd ha god kollektivtrafik, service, affärer, skolor, torg och grönområden. • Stadsdelen ska byggas så att bilen blir mindre nödvändig. • Det behövs fler boendealternativ för kvinnor och män med funktionsnedsättning. MÅL Det ökande bostadsbyggandet ska bättre styras mot de behov som finns i stadsdelen. Stadsdelens LUP ska användas och stän digt förändras för att bättre kommunicera stadsdelens behov i stadsutvecklingsprocesser som staden har genom facknämn derna. Bostadsbristen ska byggas bort och bostadsbehoven till godoses bättre genom en tät dialog med berörda nämnder. Strategier I april 2015 antogs det lokala utvecklingsprogrammet för Västra Hisingen (LUP) av nämnden. Förvaltningen arbetar med att ta fram handlings planer och lägga ut ansvar för genomförande. För en hel del av de föreslagna inriktningarna är det någon annan än stadsdelsnämnden som har huvud ansvaret för åtgärden. Här är LUP en riktlinje för hur stadsdelsförvaltning och nämnd ska förhålla sig till de nämnder och andra aktörer som har huvudansvar och förfogar över frågan. LUP innehåller en mängd inriktningar för förvaltningens fortsatta arbete kring bostäder och byggande och baseras bland annat på invånares synpunkter. Förvaltningen ska delta aktivt i arbetet med bostadsförsörjning för särskilda grupper. 46 BUDGET 2016 • SDN VÄSTRA HISINGEN Mått Antal nybyggda bostäder i stadsdelen Nuläge Ambition 2016 Ambition 2017 226 300 400 Uppdrag • Förvaltningen fortsätter med att verka för att fler fastighetsägare bygger växthus i anslutning till bostäder samt att verka för att mer odlingsmark öppnas upp och utnyttjas av stadsdelens medborgare och vidare även att dessa ges de bästa förutsättningarna för att framgångsrikt kunna sälja och köpa sina grödor på stadsdelens torg. • Fler bostäder för personer med funktionsnedsättning ska tas fram. Trafik Stadsdelsnämndens politiska inriktning Trafiken ska bidra till stads- och regionutvecklingen. Biltrafiken ska minska till förmån för kollektivtrafik, cykel och gående. För att invånarna i Västra Hisingen ska välja kollektivtrafiken före bilen, så måste kollektivtrafiken vara attraktiv. Ett större kollektivtrafiknät krävs för att alla ska kunna resa miljövänligt, enkelt och mer tillgängligt Viktiga områden att utveckla • För att nå ett effektivare nyttjande av bilen behöver vi underlätta för bilpooler och kunna använda flera trafikslag under en och samma resa • Skolbarn och skolungdomar ska erbjudas fria resor med kollektivtrafiken under sommaren. MÅL Det hållbara resandet ska öka. Tvärförbindelse ska byggas för att avlasta trafiken i Torslanda. Verka för att en vacker och modern bro byggs mellan Torslanda och Öckerö. Säkrare överfarter såsom bevakade övergångar på Kongahälla vägen samt bullerskydd. Cykelväg till Sillvik. BUDGET 2016 • SDN VÄSTRA HISINGEN 47 NÄMNDENS MÅL NÄMNDENS MÅL Förvaltningen kommer att använda Bo Bra-processen för att påverka fastighetsägare lokalt. Stadsutveckling och bostäder I enlighet med LUP bl.a. arbeta för en busslinje Torslanda–Biskopsgården och ringlinjer inom stadsdelen och närområden, utökade bussförbindelser till de stora arbetsplatserna i Västra Hisingen. Genomföra hållbara resvanor tillsammans med skolor (så kallat Mobility Management). Arbeta för en tvärförbindelse mellan Kongahällavägen och Väg 155, medverka i att ta fram en strategi för trafik i ytterområden, genomföra gemensamma dialoger med invånare och politiker från Göteborgs Stad och Öckerö, medverka i utvecklingen kring Kongahällavägen, arbeta för en spårväg mellan Länsmansgården-Björlanda och en linbana Lindholmen-Biskopsgården-HjuvikÖckerö. Mått Utbetald reseersättning för användning av privat bil i tjänsten. Nuläge Ambition 2016 Ambition 2017 380 tkr/år 340 tkr/år 300 tkr/år Uppdrag • Det hållbara resandet i stadsdelens verksamheter ska öka. • Stadsdelens fordonsflotta ska vara miljövänlig, attraktiv och tillgänglig • Verka för att spårvagnslinjen från Länsmansgården förlängs till Björlanda Kile-genom Volvo • Verka för att en busslinje etableras mellan Biskopsgården och Torslanda • Verka för upprustade cykelbanor som binder ihop stadsdelen Arbetsmarknad och vuxenutbildning Stadsdelsnämndens politiska inriktning Stadsdelens riktade arbetsmarknadsinsatser ska fokusera främst på åtgärder till ungdomar och arbetslösa föräldrar. Göteborg ska ha en attraktiv och inkluderande arbetsmarknad där diskriminerande strukturer ska brytas. Insatser för kvinnor och män med funktionsnedsättning behöver inten sifieras. Viktiga områden att utveckla • Vid fördelning av praktikplatser och sommarjobb ska stadsdelen verka 48 BUDGET 2016 • SDN VÄSTRA HISINGEN för att män får platser inom kvinnodominerade yrkesområden och kvinnor inom mansdominerade yrkesområden. • Ungdomar som gått direkt från skolan till arbetslöshet måste uppmärksammas. • Särskilda insatser ska göras för dem som inte har arbete eller utbildningsplats och som saknar kontakt med Arbetsförmedlingen. • Långtidsarbetslösa får pröva på arbeten inom kommunens verksamheter och kan även bryta sitt beroende av försörjningsstöd för att istället få tillgång till de gemensamma sociala försäkringssystemen. MÅL Sysselsättningen för grupper långt ifrån arbetsmarknaden ska öka. Unga, utrikes födda och personer med funktions nedsättning är överrepresenterade bland långvarigt arbetslösa och behöver särskilda insatser. Arbetet ska fokuseras på att skapa förutsättningar för arbete till arbetslösa föräldrar och unga. Strategier Samverkan mellan aktörer inom arbetsmarknad och utbildning är en förutsättning för att nå det gemensamma målet att förbättra den enskildes möjligheter att närma sig arbetsmarknaden. Att erbjuda rätt insats och göra tät uppföljning av insatsen, vilket kräver tillräckligt med socialsekreterare, är en förutsättning för goda resultat för gruppen långtidsberoende. Utifrån befintliga resurser prioriteras målgrupperna unga och långtidsberoende barnfamiljer, primärt inom Biskopsgården. Mått Nuläge Ambition 2016 Ambition 2017 Antalet nytillkomna hushåll med försörjningsstöd (snitt/mån senaste 12 mån) 101 91 91 Antalet avslutade hushåll med försörjningsstöd (snitt/mån senaste 12 mån) 116 105 105 Antal långtidsberoende av försörjningsstöd 1 362 1 226 1 226 116 105 105 - varav 18-24 år BUDGET 2016 • SDN VÄSTRA HISINGEN 49 NÄMNDENS MÅL NÄMNDENS MÅL Strategier Uppdrag • Antalet ferieplatser i stadsdelen ska öka. • Kommunikation med lokala/företag/are – vet företagen om vad Västra Hisingen kommer att prioritera i upphandlingar framöver. • Förvaltningen ska göra översyn för att kunna organisera och utforma traineetjänster i samarbete med andra förvaltningar på Hisingen. • Stadsdelen ska på olika sätt arbeta för att anställa långtidsarbetslösa medborgare inom förvaltningen eller andra organisationer tex lokala fastighetsbolag. • Alla arbetsmarknadsinsatser, kontakter med myndigheter samt andra berörda aktörer ska samordnas och beslutas av HR-avdelningen, inte på enhetsnivå eller bemanningsenheterna. Stadsdelens arbetsmarknadsinsatser ska anmälas till nämnden halvårsvis nedbrutet på enhetsnivå. • Hitta samarbetsformer och synergier med folkhögskola och vuxenutbildningen i Västra Hisingen. • Samordna och sammanlänka befintliga och nya arbetsmarknadsprojekt i stadsdelen samt i ett tidigt skede söka samarbete med övriga delar av kommunen. • Utveckla samverkan inom Delta arbetslöshetsprojekt. Näringsliv Stadsdelsnämndens politiska inriktning Vi vill främja möjligheterna för kvinnor och män i stadsdelen att skapa egna arbetstillfällen och ser fördelen med många torg och de unika kulturer och erfarenheter som finns. Arbetet med att förbättra företagsklimatet ska utvecklas. Stöd till småföretagen ska ges på fler språk än svenska och synergieffekter ska skapas med stadens arbetsmarknadsåtgärder. Viktiga områden att utveckla • Samverkan med aktörer från näringslivet ska utvecklas i syfte att skapa sysselsättning för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. • Stadsdelen ska uppmuntra framväxten av delandets ekonomi som bygger på cirkulära principer, förtroende och tillit. 50 BUDGET 2016 • SDN VÄSTRA HISINGEN • Handlingsplanen för att det ska vara enkelt att driva företag i Göteborg ska implementeras i stadsdelen. Kultur Stadsdelsnämndens politiska inriktning Möjligheten att utöva och uppleva kulturaktiviteter ska öka, liksom stödet till fri konst och kultur. Kulturen ska också vara öppen för fler målgrupper i stadsdelen. Den kulturella jämlikheten ska stärkas så att alla har möjligheten att utveckla sin delaktighet i kulturlivet efter sina förutsättningar, behov och intressen. Viktiga områden att utveckla • Kulturskolan ska förstärkas och tillgängligheten öka så att fler verksamheter och aktörer kan inrymmas. • Stadsdelen ska inspirera och stödja aktiviteter och verksamheter som bygger på och förutsätter ungdomars aktiva engagemang och ansvars tagande. • Folkbildning är viktig i sin fria roll och folkbildningsaktörerna är viktiga som samarbetspartners, därför ska folkbildning uppmuntras. MÅL Tillgängligheten till kultur ska öka. Strategier Anpassade och funktionella lokaler är en förutsättning för att alla ska kunna tillgängliggöra kulturen i stadsdelen. Genom att fortsätta att anpassa kultur och fritids lokaler och aktivt arbeta för att få fler som använda lokalerna till att utöva, producera och konsumera kultur, leder till att fler få tillgång till kulturen. Mått Andelen tillgänglighetsanpassade aktiviteter och arrangemang BUDGET 2016 • SDN VÄSTRA HISINGEN Nuläge Ambition 2016 Ambition 2017 90 % 95 % 95 % 51 NÄMNDENS MÅL NÄMNDENS MÅL Uppdrag MÅL Fler ska bli delaktiga i stadsdelens kulturliv, särskilt fokus ska ligga på barn, unga och äldre. Att inspirera till och stödja aktiviteter och verksamheter som byg ger på och förutsätter elevers aktiva engagemang och ansvarstagande. Strategier Utveckla samarbetet som har startat i Ryaskolan där kulturskolan finns i fritidshemsverksamheten efter skoltid och sprida arbetssättet till andra skolor. Genom att förvaltningen använder befintliga resurser mer rationellt i Hisingens Kulturskola och i samverkan med grundskolan blir fler barn och unga delaktiga i Kulturen. På stadsdelens öppna träffpunkter ska det finnas ett brett utbud av kulturaktiviteter där jämställdhet och jämlikhet uppmärksammas och alla målgruppers perspektiv tas tillvara. Genom träffpunktsråd ges de äldre möjlighet till inflytande över verksamhetens innehåll vilket ger ett varierat utbud och aktiviteter inom flera olika intresseområden. Genom informationsspridning i olika kanaler bjuds målgruppen in för att delta och påverka. Mått Nuläge Ambition 2016 Ambition 2017 Strategier Arbetssättet BFL (bedömning för lärande) integreras och förstärks. Två elever från varje årskurs i 7-9 erbjuds utbildning i elevskyddsombudsuppdraget varje år. Detta ger goda förutsättningar för ett kvalitativt arbetsmiljöarbete genom elevernas engagemang och ansvarstagande. Ungdomsfullmäktiges arbete utvecklas. Samarbetet utvidgas mellan förskoleklass, skola, fritidshem och Kulturskolan. Mått Nuläge Ambition 2016 Ambition 2017 Se avsnitt under ”Demokrati”, sid 34 Uppdrag Antal antagna elever 6-19 år i den frivilliga kulturskolan Pojkar: 276 Pojkar: 300 Pojkar: 500 Flickor: 431 Flickor: 500 Flickor: 500 • Alla elever i grundskolan ska erbjudas minst ett scenkonstbesök per år Andel antagna elever 6-15 år av befolkningen i den frivilliga kulturskolan och den under skoltid Pojkar: 7 % Pojkar: 8 % Pojkar: 14 % • Kulturskolan ska byggas ut så att kön försvinner. Flickor: 12 % Flickor: 14 % Flickor: 14 % Pojkar: 30 % Pojkar: 50 % Pojkar: 50 % Personal Flickor: 22 % Flickor: 30 % Flickor: 50 % Stadsdelsnämndens politiska inriktning Andel antagna elever 6-19år som fått sitt förstahandsval i den frivilliga kulturskolan Netto-kön till kultur skolan av elever som sökt minst två aktiviteter men inte fått plats Antal besök på stadsdelens öppna träffpunkter Totalt: 242 Pojkar: 75 Pojkar: 25 Flickor: 75 Flickor: 25 Kv: 625 Kv: 640 Kv: 650 Mn: 332 Mn: 360 Mn: 650 • Göra en förstudie över om intresset till 2-skift på en eller flera skolor i stadsdelen i syfte att nyttja lokaler och resurser mer optimalt För att verksamheterna ska kunna rekrytera, behålla och utveckla kompetenta medarbetare krävs kompetensutveckling, tydlighet i organisationen och delegering av ansvar. Det är viktigt att ta tillvara all kompetens som finns bland personer med utländsk bakgrund. Viktiga områden att utveckla • Intern rörlighet ska stimuleras, såväl inom som mellan Göteborgs stads förvaltningar och bolag för att ge medarbetare tillfälle att utvecklas. • Framtida ledare inom den egna organisationen ska identifieras och ges förutsättningar att växa med arbetsuppgifterna. 52 BUDGET 2016 • SDN VÄSTRA HISINGEN BUDGET 2016 • SDN VÄSTRA HISINGEN 53 NÄMNDENS MÅL NÄMNDENS MÅL MÅL • Vid rekrytering ska särskild uppmärksamhet fästas vid stadens värdegrund samt frågor som rör etik och moral. • För tryggad kompetensförsörjning behövs relativt sett högre löner för grupper inom vård, omsorg och undervisning. • Utbildningsinsatser i samband med sociala hänsyn vid upphandling kan lämpligen användas som ett medel att ge sysselsättning och arbete åt invånarna i bostadsområden som ska upprustas. MÅL Hållbara upphandlingar skapar förutsättningar för jobb, minskar skillnader i livsvillkor och bidrar till en bättre miljö. Uppdrag Strategier • Av den arbetade tiden i Göteborgs Stad ska max fem procent utföras av timavlönad personal. Förvaltningen ska i större utsträckning delta i Upphandlingsbolagets referensgrupper i samband med nya upphandlingar för att kunna föra fram önskemål om social hänsyn. • Utbildningsbehov av invånare till bristyrken i stadsdelen ska utredas av stadsdelen • Andelen födda utanför Norden ska öka på chefsnivå. En aktiv uppföljning ska ske utifrån framtagen handlingsplan. • En lönesatsning ska göras på de anställda som har lägst löner i stadsdelen. • Hyreslagen ska tillämpas i de fall där försörjningsstöd sökes och sedermera beviljas andrahandshyresgäster, det innebär att hyresvärden måste ha godkänt andrahandsuthyrningen för att försörjningsstöd ska utgå till den sökande. • Fler socialsekreterare ska anställas samtidigt som det administrativa stödet ska öka för uppgifter som inte innebär myndighetsutövning. • Normen för utannonserade tjänster ska vara heltid. Avsteg från denna regel ska motiveras för presidiet under verksamhetsåret. Att i samband med förnyad konkurrensutsättning, ha fokus på hållbara upphandlingar. Förvaltningen ska tillämpa stadens modell för sociala upphandlingar, där ramavtalen så medger. Mått Nuläge Ambition 2016 Ambition 2017 Antalet deltagare i referensgrupper på Upphandlingsbolaget - Bemanna samtliga förfrågningar Bemanna samtliga förfrågningar Andel av tjänsteupphandlingar som görs med social hänsyn - 50 % 50 % 50 % 50 % 50 % Andel ekologiska måltider Uppdrag Upphandling Stadsdelsnämndens politiska inriktning Genom upphandlingsvillkoren ska stadsdelen bidra till att säkerställa avtalsenliga löner, övertids- och semesterersättning, bättre arbetsmiljö och i förlängningen att skillnader i livsvillkor och hälsa minskar i Göteborg. Viktiga områden att utveckla: • Att minst 50 procent av stadens tjänsteupphandlingar görs med sociala hänsyn. • Andelen ekologisk mat ska uppgå till minst 50 procent. • Betrakta alla upphandlingar/inköp i systemperspektiv – värdekedjan, logistiken. • Utgångspunkten ska vara de svenska kollektivavtalen och att kollektiv avtalsliknande villkor ska gälla i stadens upphandlingar. 54 BUDGET 2016 • SDN VÄSTRA HISINGEN BUDGET 2016 • SDN VÄSTRA HISINGEN 55 NÄMNDENS MÅL NÄMNDENS MÅL • Personalsammansättningen ska på alla nivåer spegla befolknings strukturen. UTGÅNGSPUNKTER FÖR EN BALANSERAD EKONOMI Stadsdelen har vid ingången av år 2016 en ekonomi i balans. Av sektorerna är det IFO/FH som har ett visst underskott medan övriga sektorer redovisar överskott. Däremot finns det enskilda enheter inom samtliga sektorer som behöver vidta åtgärder för klara sin ekonomiska ram. Inga generella spar beting finns utlagda i budgeten för 2016. Utgångspunkterna i budgetarbetet för 2016 har varit att kompensera verksamheten fullt ut för förväntade ökningar avseende befolkningsökningar, löner och priser. Eftersom kompensationen från Kommunfullmäktige för löne- och prisökningar är lägre än tidigare år finns extra avsättningar för detta i stadsdelens budget. Då många centrala löneavtal ännu inte är klara för år 2016 är nivån och kostnadsökningarna för detta osäkra. Under nästa år kommer arbetsgivaravgiften för anställda upp till och med 26 år att öka väsentligt. Någon kompensation för detta erhålls inte i Kommunfull mäktiges budget. Därför kompenseras sektorerna bara delvis för detta och måste räkna in denna kostnadsökning när de beräknar personalkostnaderna för 2016. Stadsdelens befolkning ökar snabbt och det finns behov av nya eller ombyggda lokaler. Inför 2016 kommer ett antal nya lokaler att tas i bruk och detta innebär också att lokalkostnaderna kommer att öka och viss del av budgettillskottet behöver användas för detta. Befolkningsökningen är störst i åldrarna 6-15 år och merparten av de nya lokalerna avser skolan. När det gäller prioriteringar mellan sektorerna har utgångspunkten varit att följa de intentioner som finns Kommunfullmäktiges budget och prioritera områdena skola, förskola och äldreomsorg. Det är också inom dessa områden som stadsdelsnämnden redan tidigare har uppmärksammat behov av resursförstärkningar. Samtidigt ser vi att stadsdelen blir ”tyngre” socioekonomiskt i jämförelse med övriga stadsdelar, vilket motiverar förstärkning av personal inom IFO-området. Samtidigt minskar antalet personer som har daglig verksamhet och beslut om LSS, vilket gör att budgeten för funktionshinderområdet minskar kommande år. 56 BUDGET 2016 • SDN VÄSTRA HISINGEN I budgeten för 2016 finns också avsättningar för att kunna förbättra måluppfyllelsen och att klara av de uppdrag som finns i nämndens mål- och inriktningsdokument. EKONOMISK PLAN FÖR KOMMANDE BUDGETÅR Kommunbidraget för stadsdelsnämnden år 2016 uppgår till 2 519 mkr, en ökning med 181 mkr, eller 7,8 procent i förhållande till det ursprungliga kommunbidraget för år 2015. Ökningen mellan åren är stor men ska bland annat täcka de direkta kostnader stadsdelen kommer att ha för den förväntade befolkningsökningen det kommande året, vilka är beräknade till ca 26 mkr år 2016, exklusive utökning av lokaler. Den största befolkningsökningen sker i åldern 6-15 år och därför avsätts resurser för 268 nya elever och 120 nya skolbarnsomsorgsplatser. Extra medel avsätts också för en förväntad ökning av antalet äldre i stadsdelen det kommande året, som kommer att innebära en ökad efterfrågan på hemtjänst och äldreboendeplatser. Indexuppräkningar för kommande löne- och prisökningar under året beräknas till 66 mkr, här reserveras också pengar för om de centrala löneavtalen skulle hamna på en högre nivå än de 2 procent i löneökning som Kommunfullmäktige kompenserar för, och en uppräkning av priskompensation till 2,4 procent. Stadsdelen följer också de satsningar som kommunfullmäktige har lagt ut i sitt förslag. Det innebär bland annat en sammanlagd förstärkning med 47 mkr till sektor utbildning och 13 mkr till äldreomsorgen. En del av denna satsning finansieras centralt av statsbidrag och en avräkning kommer att göras nästa år för att se hur dessa har använts. Om pengarna inte använts fullt ut, kan stadsdelen eventuellt bli återbetalningsskyldig för dessa. Utöver detta gör stadsdelen en egen satsning på IFO-området som förstärks med 5 mkr utöver de satsningar som sker från kommunfullmäktige. Samtidigt minskar budgeten för IFO/FH-sektorn beroende på att kommunbidraget för försörjningsstöd minskar med 5 mkr för år 2016 och att antalet personer med daglig verksamhet och beslut enligt LSS minskar i jämförelse med föregående år. BUDGET 2016 • SDN VÄSTRA HISINGEN 57 EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING Effektiv resursanvändning EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING SAMMANSTÄLLNING ÖVER BUDGETFÖRDELNING PER SEKTOR FÖR ÅR 2016 Budget 2015 (mkr) Utbildning IFO/FH Äldreomsorg Kultur/ fritid Gemensamt/ ofördelat Summa 1 113 692 343 64 126 2 338 Befolkningsför ändringar 23 Pris- och löne ökningar - Nya lokaler 9 Justeringar för nya uppdrag 11 3 26 2 -14 4 58 2 13 0 3 47 8 13 1 Buffert/oförutsett Budget 2016 (mkr) 66 -1 Uppdrag i måloch inriktnings dokument Kvalitetsförstärkningar och övriga satsningar 66 1 203 686 363 66 3 69 4 4 201 2 519 BUDGET 2016 • SDN VÄSTRA HISINGEN Adress: Box 480 63, 418 22 Göteborg Telefon: 031-365 00 00 E-post:[email protected] www.goteborg.se/vastrahisingen Göteborgs Stad Grafiska gruppen 151101-004-138 Foto: Lo Birgersson, Mostphotos.com, Scandinav/Calle Bredberg Tryck: Lenanders Grafiska AB Januari 2016 Västra Hisingen
© Copyright 2024