Standard Magazine Standarder gör SCA mer effektivt
STANDARDER FÅR VÄRLDEN ATT FUNGERA STANDARD MAGAZINE GES UT AV SIS, SWEDISH STANDARDS INSTITUTE TEMA Export och handel Standard Magazine Nr 1 februari 2016 · Pris 65 kr Eva Löfstrand på SCA Forest Products arbetar heltid med standarder, bland annat med energiledning som bidragit till stora besparingar. Lyftet i skogen Standarder gör SCA mer effektivt KULTURELLA UTTRYCK STOPP MOT MUTOR Frihandel underlättar samarbete Säkerhet en utmaning för robotar SMARTARE LYFT l l å h e n n inr 1 2016 xpor T E M A: E l t och hande SIS internationella roll allt vitkigare 2015 var ett framgångsrikt år för SIS som helhet. agazine Standard M 03 Standardiserat 04 Noterat Gemensamt språk gynnar kulturarvet. Standard mot mutor och vätgas som drivmedel. 06 Reportage 10 Utblick 14 Trend Standarder allt viktigare för svenska exportföretag. Smidigare handel tack vare nya frihandelsregler. Robot och människa sida vid sida. 17 Tre frågor till... Göran Spetz, export inom gummibranschen. 18 SIS Inside 20 Aktuellt Erik Eklund ansvarar för medlemsdialogen på SIS. Smarta lyft bidrar till ökad patientsäkerhet. STANDARD MAGAZINE GES UT AV SIS, SWEDISH STANDARDS INSTITUTE CHEFREDAKTÖR Lovisa Krebs ANSVARIG UTGIVARE Per Norstedt FORM OCH PRODUKTION Appelberg Publishing Group. Projektledare Ylva Carlsson. Art Director Johan Nohr. OMSLAG Kristofer Lönnå TRYCK Ineko PRIS 65 kr. Prenumeration 240 kr/år TELEFON 08-555 520 00 ADRESS 118 80 Stockholm BESÖKSADRESS Sankt Paulsgatan 6 E-MAIL [email protected] WEBBADRESS sis.se Twitter: @svenskstandard 2 STANDARD MAGAZINE 1 | 2016 STANDARD MAGAZINE är en kundtidning som ges ut av SIS, Swedish Standards Institute. Den kommer ut fyra gånger per år. Tidningen är kostnadsfri för medlemmar i SIS. SIS huvuduppgift är att driva svenskt deltagande i internationellt standardiseringsarbete så att svenska företag, myndigheter och andra organisationer får möjlighet att påverka innehållet i internationella standarder. facebook.com/svenskstandard Vi lanserade en ny banbrytande standard för kvalitet i äldrevården, vilken blev den mest nerladdade nya standarden på sis.se. Vi övertog det globala sekretariatet för industrirobotar. Vi förstärkte vårt samarbete med CEN och ISO och förfinade vårt erbjudande till våra kunder. Något som är glädjande för oss på SIS är det ökande intresset från regeringshåll för hur standardisering bidrar till samhällsnytta och särskilt i samband med export och nyindustrialisering. Vi har under året träffat företrädare för regeringen och startat en dialog om nyttan med standardisering för svensk samhällsutveckling. I regeringens exportstrategi framhålls vikten av att Sverige deltar aktivt i de internationella sammanhang där standarder tas fram. Därför kommer regeringen att stötta oss i vårt arbeta att leda internationella sekretariat. Att påverka nya riktlinjer och standarder är betydelsefullt inte minst för företag inom snabbväxande teknikområden. I de pågående TTIP-förhandlingarna, som rör handelsavtalet mellan Europa och USA, är standarder också en viktig komponent. Gemensamma riktlinjer är en förutsättning för att handeln ska fungera smidigt. Cecilia Malmström, svensk EU-kommissionär, är en av dem som sköter förhandlingarna. En industri som är beroende av export är skogsindustrin. SCA är en global skogskoncern med verksamhet i 100 länder. Det är lätt att förstå att det är avgörande för dem att handeln över gränserna fungerar. Men betydelsen av standarder stannar inte där. För SCA är certifieringar och standardiserade processer en fråga om förtroende. På vissa marknader kan de inte sälja sina produkter om de inte kan garantera spårbarheten i skogsråvaran. Standarder blir på så sätt en del av varumärket och en förutsättning för deras framgångsrika verksamhet. Det internationella arbetet är viktigt och för att hjälpa våra kunder kan vi på SIS, som nationellt standardiseringsorgan, samla alla aktörer och identifiera var standarder kan fungera som katalysator för svensk industri och för viktiga samh samhällsfunktioner. Jag ser fram emot att for fortsätta dialogen med industri och myndigheter, nu närmast på m vårt eget ege g t seminarium den 13 april; svensk industri 4.0. Du anmäler dig in på sis.se/sisseminarium sis.se/ Hoppas vi ses där! Hop p Thomas Idermark, VD SIS T [email protected] Standardiserat Kulturarv RILEM ĚgUHQRUJDQLVDWLRQVRPJUXQGDGHV IÜUDWWIU²PMDYHWHQVNDSOLJWVDPDUEHWHSµRPUµGHWIÜUE\JJPDWHULDO RFKNRQVWUXNWLRQHU Ě6WµUIÜUđ5¿XQLRQ,QWHUQDWLRQDOHGHV /DERUDWRLUHVHW([SHUWVGHV0DW¿ULDX[ V\VW¾PHVGHFRQVWUXFWLRQHWRXYUDJHVđ Läs mer på rilem.org Ord till nytta för kulturen TEXT Anne Hammarskjöld FOTO Stefan Isaksson/Johnér S STANDARDER FÖR KULTURARV Den senaste standarden på området heter ”Ordlista för tekniska termer avseende putsbruk på murverk på byggnader och byggnadsverk med kulturvärden”, SS-EN 16572:2015. Den finns att köpa på sis.se För mer information om arbetet i SIS kommitté Bevarande av kulturarv, besök sis.se/tk479 eller kontakta SIS projektledare Mia Lindberg, [email protected] tandarder blir allt mer vedertaget inom kulturvårdssektorn. Kanske delvis tack vare en kommitté inom den europeiska standardiseringsorganisationen CEN, som tar fram standarder för bevarande av kulturarv. I Sverige samlar SIS intressenter som vill påverka de standarder som tas fram i kommittén Bevarande av kulturarv, SIS/TK 479. Standarderna berör olika delar inom kulturvård, till exempel karakterisering av olika material, transport, montrar och inomhusklimat. Den senaste standarden inom området är en ordlista för puts och murbruk på kulturella byggnader, som publicerades i november. Ordlistan ska hjälpa många olika yrkesgrupper att definiera viktiga begrepp på samma sätt. Helen Simonsson, utredare på Riksantikvarieämbetet, har varit svensk representant i den internationella arbetsgruppen: – Det behövs ett gemensamt språk som är oberoende av yrkesbakgrund. Bland annat för att det då blir lättare att beställa och utföra reparationer. Begreppen i standarden förklaras på åtta språk: svenska, nederländska, grekiska, spanska, italienska och de officiella CEN-språken engelska, franska och tyska. Utgångspunkten var Rilem-standarden (se faktaruta) och andra vedertagna dokument. Urvalet av ord och begrepp har också anpassats för att komplettera andra standarder, där man redan definierat generella termer för exempelvis renovering och underhåll. Den stora utmaningen har varit att enas om definitionen av olika begrepp på åtta språk. Det har varit upp till 300 kommentarer per remissrunda. Vissa begrepp kan inte översättas rakt av, till exempel för att de på vissa språk används i singular, på andra språk i plural. – Det har varit intensiva diskussioner i arbetsgruppen som varit intressanta att följa. I gruppen finns bland annat geologer, arkeologer, kemister, byggnadsingenjörer, murare och andra hantverkare. Deltagarnas olika yrkesbakgrund innebär olika infallsvinklar, säger Helen Simonsson. Kathrin Hinrichs Degerblad, även hon utredare på Riksantikvarieämbetet, är ordförande för kommittén Bevarande av kulturarv. – Gemensamma termer och definitioner engagerar kulturvårdsaktörer och oss som myndighet. Det är till exempel en hjälp att ”tala samma språk” när länsstyrelser ska skriva avtal med leverantörer. Nu finns 23 standarder för kulturvården och fler kommer. 1 | 2016 STANDARD MAGAZINE 3 Noterat Dyrt att strunta i arbetsmiljön Foto: M Axelsson Azote Sedan 2014 kan arbetsgi- Miljöprofessorn Johan Rockström i radioprogrammet Vinter om klimatavtalet som skrevs under i Paris i december 2015. vare som inte följer Arbetsmiljöverkets föreskrifter få betala en sanktionsavgift. Syftet är att minska antalet överträdelser av föreskrifter, så att arbetsmiljön blir bättre och antalet olyckor minskar. Hittills har avgifter utfärdats bland annat till följd av besiktningar som inte utförts eller fel som upptäckts vid en besiktning och sedan inte åtgärdats. Ett hjälpmedel för att minska risken för olyckor och förbättra arbetsmiljön utarbetas just nu inom ISO. Den nya standarden för arbetsmiljöledningssystem, ISO 45001, PLANERING MOT STRESS SAKNAS Mer än hälften av Sveriges arbetsplatser saknar förebyggande arbete mot stress. Det visar Arbetsmiljöverkets landsomfattande inspektionskampanj som genomfördes i oktober 2015. De vanligaste bristerna är att arbetsgivaren inte har fullgjort sin skyldighet att förebygga arbetsrelaterad stress genom att undersöka och bedöma riskerna. – Det är allvarligt att många arbetsgivare inte jobbar mer aktivt med att förebygga stress med tanke på att ohälsan ökar stadigt, säger Britt-Marie Henriksson, projektledare hos Arbetsmiljöverket. 4 STANDARD MAGAZINE 1 | 2016 förväntas bli klar i slutet av 2016 och kommer då att ersätta OHSAS 18001. Den kommer att följa samma mall som nya ISO 9001 och ISO 14001 vilket gör det enklare att integrera arbetsmiljö i en organisations ledningssystem. SIS leder kommittén inom ISO som arbetar fram den nya standarden. SIS har även en kommitté för svenska intressenter som vill påverka arbetet, SIS/TK 301. För mer information, läs på sis.se/tk301 eller kontakta Ludvig Hubendick, [email protected] Totalt inspekterades 1 600 arbetsplatser. Orsakerna till stress varierar mii olika branscher. Inom förskolan dominerar problem med buller samt tids- och orer personalbrist medan advokater, revisorer koch redovisningskonsulter uppger boktning slutsperioder och hög personalomsättning som stressfaktorer. Stress och psykiska påfrestningar ärr sedan två år tillbaka den vanligaste formen av arbetsrelats rapport, terad ohälsa, enligt Arbetsmiljöverkets Arbetsorsakade besvär 2014. Foto: Istockphoto Fo ”Det viktigaste med avtalet är att det skickar en tydlig signal till alla tunga investerare, kapitalförvaltare och företagsledare att nu tippar vi från en fossilberoende värld till samhällen som bygger på hållbar utveckling.” Noterat LEDNINGSSYSTEM MOT MUTOR Ett internationellt ledningssystem som stödjer organisationer att arbeta förebyggande mot mutor har tagits fram inom ISO. Standarden, med namnet ISO 37001, är nu ute på remiss och du kan lämna dina synpunkter. Remissförslaget finns att läsa på sis.se/remiss Arbetet med att ta fram ledningssystemet inleddes 2013 och bygger på en brittisk förlaga. Ett 40-tal länder medverkar och uppdraget är att ta fram en standard som: Ě*HUVWÜGIÜUIÜUHWDJRIIHQWOLJVHNWRU och ideella organisationer att förebygga, upptäcka och hantera mutor. Ě+DUVDPPDVWUXNWXUVRPDQGUDOHGningssystem för att enkelt kunna kopplas ihop med exempelvis ISO 14001. Ě.DQWLOO²PSDVDYEµGHVPµRFKVWRUD organisationer. ĚgUWLOO²PSEDULDOODY²UOGVGHODU ĚgUFHUWLúHULQJVEDUW I Sverige drivs arbetet av SIS, och en arbetsgrupp under kommittén för socialt ansvarstagande, TK 478. ISO 37001 ligger på remiss till den 7 mars 2016. Några svenska remissinstanser är IMM, Institutet mot mutor, TI, Transparency International, och Riksenheten mot korruption. Därefter ska ISO gå igenom ändringsförslagen från respektive land och rösta. Vintern 2016/2017 beräknas ISO 37001 vara klar att lanseras. Har du frågor om ISO 37001 kontakta Susanna Björk, projektledare på SIS [email protected] Ökad rörlighet inom F&U Vinnova har tagit initiativ till att underlätta för personer som arbetar med forskning och utveckling att röra sig mellan akademiska miljöer, näringsliv och offentlig sektor. Satsningen görs för att möta framtidens samhällsutmaningar och för att skapa möjligheter till ökad insikt och förståelse mellan olika sektorer. FRAMTIDENS DRIVMEDEL Vätgas, hydrogen, kan bli en av framtidens viktigaste energibärare. Efter många år av forskning och utveckling finns nu de första bilmodellerna med bränsleceller som drivs med vätgas tillgängliga. Enda ”avgasen” från ett sådant fordon är vatten. Det finns ett stort internationellt intresse för vätgasen och dess möjligheter att minimera transporternas oljeberoende och minska deras inverkan på miljön. Enligt det nya EU-direktivet om Vinnova har inrättat ett ekonomiskt stöd som kan användas till lön i tre månader för en person med dokumenterad erfarenhet, som under minst 18 månader tillbringar tre månader vid en samarbetsorganisation i en annan sektor (privat, offentlig eller akademi). I den första omgången delar Vinnova ut sex miljoner kronor. utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen ska varje medlemsstat anta ett nationellt handlingsprogram för utvecklingen av marknaden för alternativa bränslen och tillhörande infrastruktur, däribland vätgas. Det finns också ett stort intresse för möjligheten att lagra energi från vind- och solkraft som vätgas. För att underlätta utvecklingen inom vätgastekniken tar ISO fram globala standarder i kommittén ISO/TC 187. Det finns också ett förslag om en motsvarande kommitté inom CEN. I Sverige bedrivs standardiseringsarbetet för vätgasteknik inom SIS kommitté Hydrogenteknik, SIS/TK 410. Den deltar aktivt i det internationella arbetet. Det är en nationell spegelkommitté till ISO/TC 197 och kommer också att spegla en eventuell CEN-kommitté. Vill du delta i TK-arbetet? Läs mer på sis.se/tk410 eller kontakta Annika Koningen [email protected] 1 | 2016 STANDARD MAGAZINE 5 Standarder har blivit allt viktigare för oss – inte minst vid export, säger Eva Löfstrand, chef för ledningssystemen på SCA Forest Products. Text Lena Lidberg Foto Kristofer Lönnå ”Standarder en del av vårt varumärke” 6 Standard Magazine 1 | 2016 K valitet, miljö, energi, spårbarhet, arbetsmiljö… De områden som omfattas av standarder blir allt fler inom hygien- och skogsföretaget SCA. – Standarder är viktiga både ur ett affärs- och kundperspektiv. De är en del av vårt varumärke. Certifieringar och standardiserade processer effektiviserar vår verksamhet och hjälper oss att både tjäna och spara pengar, säger Eva Löfstrand, som tillhör SCA Forest Products huvudkontor i Sundsvall, och fortsätter: – Det är också en fråga om förtroende: På vissa marknader kan vi inte sälja våra produkter om vi inte kan garantera spårbarheten i vår skogsråvara. Hon arbetar heltid med standarder – framför allt med kvalitetsledningssystemet ISO 9001, miljöledningssystemet ISO 14001 och energiledningssystemet ISO 50001. Bolaget är certifierat enligt alla dessa ledningssystemstandarder. – ISO 9001 har vi haft med oss i 15–20 år. Alla stora massa- och pappersbruk följer den, det har blivit ett vedertaget sätt att jobba. En bärande del är PDCAhjulet (plan, do, check, act), som vi använder i arbetet med ständiga förbättringar, berättar Eva Löfstrand. Även ISO 14001 har blivit en grundpelare och för ungefär tio år sedan tillkom energiledningssystemet. – Det som i dag är ISO 50001 var från början en svensk standard. Genom att delta i Energimyndighetens program för energieffektivisering i industrin kunde företagen få rabatt på den svenska elskatten. Ett av kraven var certifiering mot ett energiledningssystem. – Med tiden har det visat sig att ISO 50001 bidrar till besparingar på flera sätt. Det handlar om åtgärder i vardagen: till exempel att släcka lampor efter sig, sänka värmekostnaderna och använda rätt varvtal på maskinerna. Sammantaget har det här varit ett framgångsrikt arbete för oss, konstaterar Eva Löfstrand. Hos SCA Forest Products har kvalitets-, miljö- och energidelarna kopplats ihop och integrerats i ett och samma interna ledningssystem. 1 | 2016 Standard Magazine 7 När det kommer till mer branschspecifika standarder är det framför allt skogsbruksstandarderna FSC, Forest Stewardship Council, och PEFC, Programme for the Endorsement of Forest Certification, som är av stor vikt för ett skogsbolag som SCA. Båda programmen verkar för ett ansvarsfullt skogsbruk och har system för att spåra skogsråvara tillbaka till källan. – På många av våra marknader är FSC- och PEFCcertifiering ett absolut krav. Kunderna vill vara säkra på att råvaran till de produkter de köper kommer från ansvarsfullt skötta skogar. När vi exempelvis exporterar trävaror från vårt sågverk måste vi ha koll på hela kedjan bakåt. Det är avgörande inte minst i Frankrike och andra europeiska länder, men även på många håll i Asien. SCA De massa- och pappersfabriker som Foto: Per-Anders Sjöquist BAKGRUND: Grundades 1929 genom sammanslagning av ett tiotal svenska skogsbolag. VERKSAMHET: Utvecklar och producerar personliga hygienprodukter, mjukpapper och skogsindustriprodukter. Är även Europas största privata skogsägare. Affärsenheten SCA Forest Products, med cirka 4 000 anställda, tillverkar tryckpapper, förpackningspapper, massa, sågade trävaror och förnybar energi. FINNS I: SCA bedriver försäljning i cirka 100 länder. Koncernens huvudkontor ligger i Stockholm. ANSTÄLLDA: Omkring 44 000, varav cirka 5 700 i Sverige. OMSÄTTNING: Totalt cirka 104 miljarder kronor (2014). ingår i SCA Forest Products levererar applikationer till bland annat livsmedelsindustrin. Även här ställs mycket höga krav på kvalitet och produktsäkerhet. – Det gäller att ta hänsyn till kundkraven redan i vårt produktutvecklingsarbete. Vi blir granskade i alla led, och granskar själva de företag som är våra leverantörer. I dessa processer är standarder ett viktigt verktyg att hänvisa till, både för teknik och för mer ”mjuka” delar. Det här kan omfatta allt från arbetsmiljön till hur vi bygger våra fabriker och vilka maskinstandarder vi använder. Arbetet med standarder är nära förknippat med Regeringen satsar på internationell standardisering I regeringens nya exportstrategi, som presenterades i slutet av september, ses internationell standardisering som ett viktigt instrument som bidrar till Sveri ges konkurrenskraft. Genom standardisering slipper svenska företag anpassa sig till olika kravnivåer på samma produkt på olika exportmarkna der, och kan i stället delta 8 Standard Magazine 1 | 2016 i specificeringen av standarder. Regeringen vill satsa på ett par specifika insatser: • De svenska standardiserings organisationerna ska ges öka de möjligheter att kunna åta sig sekretariatsansvar för inter nationell standardisering inom områden som är strategiskt viktiga för Sverige. • Utvalda, centrala myndigheter ska ges i uppdrag att prioritera standardiseringsarbetet. Näringsminister Mikael Damberg tycker att svenska företag har varit duktiga på att delta i inter nationell standardisering: – Jag tror att standardisering är en underskattad fråga om man tittar på svenska globala företag och varför de har fått en så stark ställning i världen. Det har stor betydelse för oss att våra produk ter och tjänster blir aktuella i glo bala standarder. SIS VD Thomas Idermark väl komnar regeringens besked: – Det är mycket glädjande att regeringen har uppmärksammat standardiseringens möjligheter att stimulera handel och att stär ka konkurrenskraften hos svenskt näringsliv, säger han. Eva Löfstrand, SCA ”Att vara ISO 22000-certifierad är ett måste och vårt nästa steg blir nog att satsa även på ISO 22004”, säger Linda Stinessen, kvalitetschef på Stora Enso. Foto: Sara Kvarfordh ”Det är tydligt att standarder har fått en allt viktigare roll. Det handlar inte längre om ’skruvar och muttrar’, utan berör det mesta”. ÖKADE KRAV PÅ CERTIFIERING Att kunna hänvisa till standarder och certifikat underlättar vårt dagliga arbete. Det gäller bland annat inom området produktsäkerhet, säger Linda Stinessen, kvalitetschef på Stora Ensos kartongbruk i Fors. Redan nu har dock SCA Forest Products sjösatt ett stort arbetsmiljöprojekt, kallat Zero, som ska pågå i tre år. Här görs en bred inventering i organisationen med målet att bland annat förbättra den gemensamma riskbedömningen och att minska antalet olyckor på arbetsplatsen. – Även i andra sammanhang arbetar vi mycket med att korsbefrukta olika fabriker. Syftet är att hitta ”best practice”, se var de bästa arbetssätten finns och sprida dem som goda exempel. – Också här är standarder till hjälp: vid internrevisionerna tittar vi på hur olika enheter har löst olika frågor. På så sätt hittar vi vägar att utveckla verksamheten. Eva Löfstrand ansvarar för både externa och interna revisioner. Till sin hjälp har hon cirka 30 internrevisorer. – Det är tydligt att standarder har fått en allt viktigare roll. Det handlar inte längre om ”skruvar och muttrar”, utan berör det mesta. Själv är jag ingen stor vän av pärmar och dokument – styrkan är att standarderna visar hur det går till att jobba med olika frågor. Att slippa börja från noll sparar en massa tid. SCA Forest Products håller ständigt utkik efter standardiserade lösningar, även på administrationsoch utbildningssidan. Entreprenörskontrakten är till exempel enhetligt utformade och alla entreprenörer som ska arbeta på någon av anläggningarna får genomgå samma typ av grundutbildning. Det har ökat säkerheten och förenklat rutinerna. Ett antal av SCA:s experter deltar i olika standardiseringskommittéer hos bland annat SIS. Eva Löfstrand har varit aktiv på svensk nivå i revideringen av ISO 14001. – Det har varit en spännande resa. Jag tycker att den nya versionen är mer svårläst, men den har också sina fördelar. Den stora vinsten är att det blir tydligare att kvalitetsarbetet ytterst är ledningens ansvar, säger Eva Löfstrand. Anläggningen utanför Avesta i Dalarna är en av världens största producenter av falskartong till konsumentförpackningar och trycksaker. Här tillverkas produkter med höga hygien- och kvalitetskrav, däribland livsmedelsförpackningar. En stor del av produkterna går på export, framför allt till Europamarknaden, berättar Linda Stinessen. Hon tillträdde som kvalitetschef i maj 2015, och arbetar bland annat med ledningssystem, förbättringsprogram och verksamhetsutveckling. Bruket är certifierat enligt ISO 9001 för kvalitet, ISO 14001 för miljö, ISO 50001 för energi, OHSAS 18001 för hälsa och säkerhet i arbetsmiljön och ISO 22000 för livsmedelssäkerhet. Allt finns integrerat i ett och samma ledningssystem internt, och så gott som alla av brukets omkring 530 anställda kommer på något sätt i kontakt med dessa ledningssystemstandarder i sin vardag. I organisatioer. nen finns tolv internrevisorer. under har Flertalet av Stora Ensos kunder krav på certifieringar vilket innebär a affärer att Stora Enso inte kan göra kraven är med dem om inte standardkraven uppfyllda. – Vi får ofta frågor och enkäter från kunder som behöver försäkra sig om att vi uppfyller olika EU-direktiv, branschriktlinjer och certifieringsregler. Då är det väldigt bra att vi kan hänvisa till standarder och certifikat – i många fall är det till och med ett grundkrav för att vi ska få sälja våra produkter. Certifikaten blir ett slags ”license to operate”, både i Sverige och utomlands, påpekar Linda Stinessen. Bruket i Fors är ett av Stora Ensos mest flexibla. Vid sidan av kartong till förpackningar för bland annat choklad, läkemedel och cigaretter produceras även kartong för till exempel bokomslag och vykort. De högsta produktsäkerhetskraven kommer dock från livsmedelsindustrin. – Här ser vi dessutom att kraven ökar. Att vara ISO 22000-certifierad är ett måste, och vårt nästa steg blir nog att satsa även på ISO 22002-4, vilket är ett appendix för förpackningsindustrin, säger Linda Stinessen. STORA ENSO BAKGRUND: Bildades 1998 när svenska Stora och finska Enso slogs samman. VERKSAMHET: Utvecklar och levererar förpackningar, biomaterial, träprodukter och papper. FINNS I: Stora Enso bedriver verksamhet i över 35 länder. I Sverige finns bland annat ett massabruk, fem bruk som producerar papper och kartong och två sågverk. Koncernens huvudkontor ligger i Helsingfors i Finland. ANSTÄLLDA: Omkring 27 000, varav cirka 5 100 i Sverige. OMSÄTTNING: Cirka 10,2 miljarder euro (2014), vilket motsvarar cirka 94 miljarder svenska kronor. Foto: Ateljé Linslusen företagets CSR-arbete, det vill säga miljö, hållbarhet och socialt ansvarstagande. – Vi måste på olika sätt kunna visa omvärlden att vi till exempel har en bra arbetsmiljö. Betydelsen av det har definitivt ökat, förklarar Eva Löfstrand, som ser fram emot den ISO-standard för arbetsmiljöledning, ISO 45001, som enligt planerna ska publiceras hösten 2016. Utblick Frihandel Så ska hinder bli till möjligheter Ett avtal mellan EU och USA skulle skapa den största frihandelszonen i världen. Men innan förhandlingarna kan avslutas återstår mycket att lösa. Text Lena Lidberg Illustration Rui Ricardo Foto: Orlando G. Boström TTIP står för Transatlantic Trade and Invest- ”Många av våra exportföretag drabbas av väldigt höga kostnader när de tvingas arbeta utifrån två regelverk”, säger Maria Rankka, VD på Stockholms Handelskammare. ment Partnership. Syftet med ett avtal är att förenkla handeln mellan EU och USA. – I förverkligandet av TTIP-avtalet blir standarder en nyckelfråga. Tidigare handelshinder som tullar och tariffer är i stort sett borta mellan dessa stora handelsblock. I stället är det områden som till exempel mått, mätmetoder, hållfasthet och miljökrav som skiljer sig åt. Det försvårar företagens exportmöjligheter på bägge sidor av Atlanten, säger SIS VD Thomas Idermark. TTIP-förhandlingarna har pågått sedan sommaren 2013 och den senaste rundan, den elfte, hölls i Miami i slutet av oktober. Några veckor innan dess skapades det som i nuläget är världens största frihandelszon: Stillhavshandelsavtalet, TTP, som omfattar USA, Japan, Kanada och nio andra Stillahavsländer. Dessa förhandlingar har tagit sju år att genomföra. – Om inte den globala tyngdpunkten ytterligare ska förskjutas från Europa måste nu även TTIP-förhandlingarna komma i mål. Ett TTIP-avtal skulle omfatta större delen av världens BNP och de viktigaste demokratierna i världen, undantaget Indien, påpekar Thomas Idermark. Bland förhandlingsutmaningarna finns en lång rad frågor som anknyter till standarder. Ett exempel är att EU och USA har olika energi- och återvinningskrav för vitvaror, och att systemen kring krav och krocktester för bilar är uppbyggda på olika sätt. – När Volvo till exempel ska sälja lastbilar i både Europa och USA behöver de göra dubbla tester, och när Absolut Vodka ska säljas i USA måste de använda 10 Standard Magazine 1 | 2016 en annan typ av flaska än i Europa. Det här är bara två exempel – många av våra exportföretag drabbas av väldigt höga kostnader när de tvingas arbeta utifrån två regelverk, säger Maria Rankka, VD på Stockholms Handelskammare med drygt 2 000 medlemsföretag i Stockholm och i Uppsala län. Hon konstaterar att det för ett storföretag kan handla om flera miljarder kronor i merkostnader per år, medan små och medelstora företag kanske till och med får avstå från export. – Det här är allvarligt. Vi ser i dag att fyra av fem jobb skapas i just små och medelstora företag och därför är det jätteviktigt att handeln kan underlättas för dem. Sett till förädlingsvärde kopplat till export är USA vår viktigaste handelspartner. Dessutom investerar svenska bolag mycket i USA och amerikanska investeringar är viktiga för Sverige, säger Maria Rankka. Hon får medhåll av Ylva Berg, VD på Business Sweden. Organisationen ägs av staten och näringslivet gemensamt och har till uppgift att få svenska företag att växa internationellt och att locka utländska investeringar till Sverige. – Vår förhoppning är att ett TTIP-avtal kan träda i kraft så snart som möjligt. Med ett avtal tror jag att fler svenska företag skulle våga satsa på USA-marknaden, speciellt små och medelstora företag med potential att exportera. – Sverige är ett av världens mest innovativa länder och vi får allt fler ”born globals”, det vill säga företag som jobbar internationellt redan från start. Då kan standardiseringsfrågorna vara helt avgörande för etableringen, säger Ylva Berg. Thomas Idermark påpekar att ett TTIP-avtal kan innebära att både EU-direktiv och nationella lagar i vissa fall måste skrivas om. Men han framhåller ”Vår förhoppning är att ett TTIP-avtal kan träda i kraft så snart som möjligt”, säger Ylva Berg, VD på Business Sweden. samtidigt att alla detaljer inte kan regleras genom lagstiftning. – Vi kommer att se en rad områden där standarder blir en nyckelfråga. Skälet är att standarder är branschöverenskommelser som bygger på frivillig samverkan och är ett Public Private Partnership, PPP. – Det är vi från standardiseringsorganisationerna som kommer att få göra en hel del av TTIP:s efterarbete, så därför är det hög tid att vi nu får tillträde till förhandlingarna, säger han. Bakgrunden är även att EU och USA har olika förhållningssätt till standardisering. Till skillnad från Europa väljer USA ofta att låta standarderna utgå från lagens lägstanivå, vilket medför att de europeiska företagen kan få en kostnadsnackdel och därmed tappa marknadsandelar. En försvårande omständighet är dessutom att det 1 | 2016 Standard Magazine 11 Foto: European Un i on TTIP-förhandlingarna ”Vi vet att ett handelsavtal kan göra skillnad” 3 frågor till … Cecilia Malmström, EU- kommissionär med ansvar för handelsfrågor. Varför är det viktigt med ett frihandelsavtal mellan Europa och USA? – USA är EU:s största handelspartner och viktigaste exportmarknad. Ett ambitiöst handelsavtal som tar bort tullar och minskar regelkrångel och byråkrati skulle underlätta för alla de företag som redan i dag handlar med USA. Det skulle också göra det lättare för de som vill börja handla. Vi vet att handelsavtal kan göra skillnad, till exempel har EU:s export till Sydkorea ökat med 55 procent under de fyra år som gått sedan vårt handelsavtal med dem trädde i kraft, vilket bidrar till tillväxt och nya jobb. Vilken roll spelar standarder och standardisering för svenska exportföretag och organisationer som vänder sig till en internationell marknad? – Skillnader i standarder och regleringar kallas inom handelspolitiken för tekniska handelshinder. Dessa försvårar och gör det dyrare för företag att exportera eftersom det innebär att man måste gå igenom dubbla certifieringsprocedurer eller till och med modifiera sina produkter för olika marknader. Internationella standarder underlättar för de 12 Standard Magazine 1 | 2016 företag som handlar internationellt, de utgör basen för nationella regleringar och minskar behovet av dubbelcertifiering. För att nämna avtalet med Sydkorea igen, så ser vi att handelsvolymerna har ökat mest i de sektorer där vi samarbetat kring standarder och regleringar. På vilket sätt kan internationella standarder underlätta arbetet när avtalet väl är i hamn? – Det finns vissa skillnader mellan hur USA och EU ser på och arbetar med standarder, men vi jobbar för ett närmare samarbete mellan våra myndigheter för att öka kompatibiliteten. Det gäller naturligtvis bara standarder som är likvärdiga. USA och EU har tillsammans gjort klart att inga standarder kommer att sänkas, de områden där de är för olika finns inte ens med på agendan. – Vi hoppas kunna få till stånd ett transatlantiskt rådgivande organ som kan sammanställa forskning, expertis och erfarenhet till våra respektive lagstiftare att använda när de beslutar om nya standarder. Vi vill också öka samarbetet med USA inom internationella standardiseringsorgan såsom ISO och IEC så att vi på sikt kan minska skillnaderna. Text: Lena Lidberg Vad: Förhandlingar om ett frihandelsavtal mellan EU och USA. TTIP står för Transatlantic Trade and Investment Partnership. Varför: Ett TTIP-avtal skulle skapa världens största, regionala frihandelszon. Den frihandelszon som sedan oktober är den största omfattar tolv Stillahavsländer: USA, Kanada, Japan, Mexiko, Australien, Nya Zeeland, Malaysia, Singapore, Vietnam, Brunei, Chile och Peru. Detta avtal kallas TTP, TransPacific Partnership. Tillsammans står dessa tolv länder för en tredjedel av världshandeln. När: Förhandlingarna om ett TTIP-avtal startade i juni 2013. Förhoppningen är att ett avtal ska finnas klart under 2016 eller 2017. Hur: Förhandlingarna genomförs under ett antal rundor. Den elfte och senaste genomfördes i Miami i slutet av oktober. i USA finns cirka 250 standardiseringsorganisationer, varav många är delstatliga. – Det enda som på allvar förenar standardiseringen i USA och Europa är den globala standardiseringsorganisationen på vårt område, ISO. Det borde vi ta fasta på: många av delarna inom TTIP skulle kunna lösas med hjälp av globala standarder, eller genom nya standarder som parterna gemensamt kommer överens om, säger Thomas Idermark. TTIP-förhandlingarna har samtidigt fått kritik för att samtalen förs bakom stängda dörrar. Både EU-parlamentariker och till exempel miljöorganisationer har uttryckt oro för att Europa genom avtalet kommer att tvingas kliva tillbaka på bland annat miljöområdet. – För europeiska företag är det avgörande att kunna värna om det väletablerade miljö-, konsument- och arbetarskydd som redan är inbyggt i det europeiska standardiseringsarbetet. Även här vore det bäst att använda sig av det globala standardiseringssystemet ISO eller europeiska CEN. Precis som Thomas Idermark pekar Stockholms Handelskammares Maria Rankka på betydelsen av standardisering. – En av de viktiga frågorna är att få fram gemensamma standarder inom till exempel miljö, hälsa och säkerhet, eller att åtminstone få till ett ömsesidigt erkännande där man godkänner varandras sätt att arbeta med bland annat testmetoder, säger hon. Ylva Berg på Business Sweden lyfter fram det faktum att för en liten, exportberoende nation som Sverige har den internationella standardiseringen en stor påverkan när det gäller förutsättningarna för export. – Sedan tidigare vet vi att det är viktigt med standarder för till exempel bilindustrin och ICT-sektorn, däribland mobiltelefoner. Med en snabb globalisering ser vi att mjukvara till mobila tjänster, avancerade datasystem, e-handel och andra e-tjänster kräver överenskommelser om internationella standarder på allt fler områden. – Eftersom många tjänster är tillgängliga via digitala plattformar och riktar sig till en internationell marknad blir standarder intressant även för tjänsteföretagen. Två exempel här är betalningstjänster och försäkringar, säger Ylva Berg. Vi driver Sveriges företag framåt. Ditt står på tur. Sara Norman, projektledare för Internet of Things på SIS. SIS projektleder branschexperter som vill utveckla standarder tillsammans. Just nu arbetar vi intensivt med att ta fram standarder inom Internet of Things, Big data, Molnet och Automatic identification and data capture. Du kan påverka framtidens standarder och få tillgång till branschnätverk som hjälper dig utveckla ditt företag. Hör av dig till Sara Norman för att få mer information om vad du vinner på att delta i arbetet; [email protected] Läs mer på sis.se/standard Trend Samverkande robotar DIN NYA ARBETSKAMRAT ÄR EN En ny generation robotar tar plats plats både i industrin, inom vården och i hemmet. Robotarna är ganska små och h inte så starka, kan arbeta bland människor och utföra uppgifter tillsammans med och för dem. TEXT Lars Österlind FOTO Getty Images och IstockPhoto D et finns industrirobotar som utför repetitiva uppgifter som är ohälsosamma för människor och det finns servicerobotar inom sjukvården och i hemmet som utför saker du inte själv kan göra eller ger dig extra kraft när du behöver det. Under framför allt de senaste tre åren har utvecklingen tagit ordentlig fart för den nya generationen robotar. Det är robotar som jobbar nära människan rent fysiskt, både inom industrin och inom till exempel vård och omsorg. Det sätter ljuset på behovet av att utveckla nya säkerhetsstandarder. Hur kan vi se till att robotar inte skadar människor? Därför har den globala organisationen ISo bildat en ny kommitté för robotik. Kommittén leds av SIS med en svensk ordförande, Henrik Jerregård, som är produktchef på ABB Robotics. Han är även ordförande i den svenska kommittén Robotar och robotutrustning, SIS/TK 278. Ur ett säkerhetsperspektiv är industrirobotar mer utmanande eftersom de är kraftfullare än servicerobotar som används till vardagssysslor. Inom industrin kallas den nya generationen för samverkande robotar eller ”collaborative robots”. De är betydligt mindre, lättare och svagare än traditionella industrirobotar som används inom fabrikstillverkning, ofta inom fordonsindustrin, för sin styrka och precision. 14 STANDARD MAGAZINE 1 | 2016 ”Den största målgruppen för personliga robotar är äldre människor. En av drivkrafterna är att när vi blir äldre behöver vi mer teknik för att kunna bo kvar i våra hem med en fortsatt god livskvalitet.” Gurvinder Virk, professor inom robotik vid Högskolan i Gävle Rätt installerade behöver de nya robotarna ingen skyddsbur. De är utformade för att både se ofarliga ut och inte skada. Men även ofarliga robotar kan orsaka skada om de håller i ett vasst föremål. Standarder kräver därför alltid att en riskanalys görs och att nivån av säkerhetsutrustning anpassas efter detta. 1 | 2016 STANDARD MAGAZINE 15 Foto: Kim Norman ”Det finns behov av både robotar och människor i en modern fabrik. De är bra på olika saker.” Henrik Jerregård, produktchef på ABB Robotics – Golvyta är väldigt dyrt i dag, man vill inte låsa upp delar av fabriken i fasta robotinstallationer. Och i slutmonteringen där kundanpassningen görs, behövs högre flexibilitet. Där hittar samverkande robotar sin plats. Behovet finns också i elektronikindustrin som har hög personalintensitet. En robot kan göra enkla delmoment, medan människor gör svårare delmoment, förklarar Henrik Jerregård: – Industrirobotar är väldigt bra på att göra repetitiva saker, vilket säkerställer kvaliteten, som också är spårbar. Den gör exakt likadant för varje produkt. Utvecklingen av robotar sker även inom vården och i hemmet. Det finns personliga robotar som fungerar som en butler, som frigör tid till annat. Exempelvis gräsklipparrobotar finns nu i var och varannan trädgård. Den fysiska assistentroboten, eller ett ”exoskelett”, som går att ha på sig, hjälper människor att utföra rörelser som de inte kan göra eller har svårigheter att göra själva. Det kan handla om att hjälpa någon med funktionshinder att röra sig eller att hjälpa äldre att lyfta tunga saker. En tredje typ av personlig robot hjälper dig att ta dig runt, ungefär som en enklare typ av fordon än en bil. – Den största målgruppen för personliga robotar är äldre människor. En av drivkrafterna är att när vi blir äldre behöver vi mer teknik för att kunna bo kvar i våra hem med en fortsatt god livskvalitet, säger Gurvinder Virk, professor inom robotik vid Högskolan i Gävle och medlem i kommittén ISO/TC 299. För att robotarna ska slå igenom på bred front krävs att de är enkla att programmera. – Jag hoppas på en utveckling som liknar vad som skett inom smarta telefoner, att det blir betydligt enklare även att använda robotar, säger Henrik Jerregård. Enligt Gurvinder Virk kommer det att finnas många olika typer av robotar i framtiden: – För att vi ska kunna leverera dem tror jag att de behöver byggas modulärt, med kompatibla standardrobotkomponenter och mjukvara som kan byggas ihop från olika leverantörer. Det skulle ta bort flaskhalsar och öppna vägen för en massmarknad av kvalitetsrobotar. – Det finns behov av både robotar och människor i en modern fabrik. De är bra på olika saker. Att inspektera en produkt görs bättre av en människa, som kan känna så att inget sitter löst på exempelvis en telefon. Robotar är bra på repetitiva, monotona uppgifter som kan orsaka förslitningsskador hos människor, till exempel att ladda testmaskiner, säger Henrik Jerregård. Med de samverkande robotarna tar robottillverkare såsom ABB Robotics, tyska KUKA, japanska Kawada och danska Universal Robots sikte på att automatisera rutinjobb i små och medelstora företag, och inte minst på att automatisera montering av exempelvis mobiltelefoner inom hemelektronikindustrin. Henrik Jerregård tycker att det är viktigt att utvecklingen av standarder följer med i den teknikförändring som ständigt sker. Samverkande robotar är ett tydligt exempel på det, där en ny standard som anger säkerhetskrav för samverkande industrirobotar utvecklats för att möta ett behov som uppstått. Det är framför allt tre faktorer som driver på utvecklingen av samverkande industrirobotar: behovet av högre flexibilitet, hög och jämn kvalitet samt en strävan efter lägre kostnader. Både inom bilindustrin och elektronikindustrin ökar behovet av att köra mindre serier. GLOBALA STANDARDER ÖKAR SÄKERHETEN Robotar har blivit allt vanligare utanför industrin och robotik bedöms spela en allt större roll i framtiden. En ny global kommitté har bildats inom ISO. Den heter ISO/TC 299 och leds av SIS. Kommittén kommer att ta fram standarder för alla typer av robotar såsom industrirobotar och servicerobotar inom vård och i hemmet, dock inte leksaker och militära robotar. Den 16 STANDARD MAGAZINE 1 | 2016 senaste standarden är Säkerhetskrav för samverkande industrirobotar, ISO/TS 15066. – Det finns i dag etablerade standarder för robotsäkerhet, men området för robotar som samarbetar med människor är inte särskilt väldokumenterat, säger Henrik Jerregård på ABB Robotics, som är ordförande för både ISO/TC 299 och SIS kommitté Robotar och robotutrustning, SIS/TK278. Ett antal nya standarder är på gång, bland andra dessa: Ě 6WDQGDUGHUNULQJđ3UHVWDQdakriterier och testmetoder för förflyttning och navigering av VHUYLFHURERWDUđRFKđ6²NHUhetskrav och prestanda för medicinska robotar för kirurgi RFKUHKDELOLWHULQJđVDPWWHNniska rapporter kring säkerhetskrav för industrirobotar för PDQXHOODVWDWLRQHURFKđHQGRI DUPWRROLQJđYHUNW\JVRP²UHQ förlängning av människans arm). Svenska intressenter kan delta i SIS kommitté Robotar och robotutrustning, SIS/TK 278. För mer information, kontakta SIS projektledare Katarina Widström, [email protected], sis.se/tk278. …Göran Spetz, med lång erfarenhet från gummibranschen och ordförande för SIS tekniska kommitté med inriktning på gummiprodukter, SIS/TK 154, ser fördelar med standarder för en expansiv bransch med nya aktörer i tillväxtekonomier. 3 frågor till ... TEXT Anne Hammarskjöld FOTO Pontus Johansson Stenkoll på O-ringar Göran Spetz och en koordinatmätmaskin som Elastocon använder i sin kalibreringsverksamhet och för uppmätning av kundernas produkter. Ditt företag Elastocon är ensamt i Sverige i gummibranschen om att arbeta internationellt med standardiseringsfrågor. Hur kommer det sig? – Vi tillverkar provningsutrustning och har ett stort intresse av att delta i internationella organisationer, som ISO, som arbetar med standardisering av bland annat provmetoder. – I Sverige är det bara Volvo, Trelleborg och SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut och som är aktivt engagerade i det nationella standardiseringsarbetet. Att det inte är fler beror delvis på att många företag arbetar så ”leant” att de inte har möjlighet att engagera sig i andra uppdrag. Utvecklingen känns igen från flera länder i Europa medan vi ser ett allt större engagemang i standardiseringsarbetet från tillväxtekonomier i Asien. Vad betyder standarder för företag i gummibranschen som sysslar med internationell handel? – Det är mycket viktigt med gemensamma riktlinjer för att kunna möta internationella krav på produkterna, till exempel hållfasthet, livslängd och dimensioner. Ta till exempel underleverantörer till bilindustrin som tillverkar produkter med mycket gummidetaljer, som köps in från andra länder. Standarder är en förutsättning för företagets hela produktion. Eller ta O-ringar, en viktig men för de flesta osynlig produkt, som är ett väl standardiserat område med olika mått och materialkrav för olika konstruktioner. Ser du möjligheter att arbeta ännu mer effektivt med standarder? – Standarder handlar om att säkra kvaliteten på olika produkter och där tycker jag nog att gummibranschen kommit långt. I dag finns en rad Europastandarder och ISO-standarder för produkter och provning. Men självklart kommer nya standarder, bland annat för provningsmetoder. – Jag skulle också vilja se en föryngring bland oss som arbetar internationellt med standardiseringsfrågor. Många av oss är äldre och det har ju sina fördelar om man ser till kompetens och erfarenhet. Men för kontinuiteten behövs fler yngre. Jag vill slå ett slag för att fler stora och mindre svenska företag som tillverkar och använder gummiprodukter engagerar sig i det internationella arbetet. Att delta ger ett bra kontaktnät och en god inblick i branschens utveckling. 41 | 2016 2015 STANDARD MAGAZINE 17 SIS Inside S AKTUELLA UTBILDNINGAR Vi utvecklar Sveriges konkurrenskraft Erik Eklund är ny medlemsansvarig på SIS, och kombinerar uppdraget med att vara chef för omvärldsbevakning och dialog. SIS har öppnat upp för fler att delta i SIS arbete med att utveckla standarder. TEXT Anne Hammarskjöld FOTO Sten Jansin bidrar till god samhällsekonomi. Medlemmar är också med och påverkar SIS långsiktiga standardiseringsarbete genom att lämna förslag och motioner till SIS fullmäktige. Medlemmar kan också vara med och påverka utvecklingen i våra strategiska Affärsråd. Vi har ett för varje affärsområde på SIS; samhällsbyggnad, material- och processindustri, vård- och omsorg, verkstadsindustri, miljöoch hållbar utveckling, informationsteknik samt konsument och personlig säkerhet. Vilka förmåner och rabatter ingår? – Förutom möjligheten att vara med och påverka utvecklingen av svenskt standardiseringsarbete, finns det ekonomiska fördelar. Bland annat rabatt på utbildningsdagar och abonnemangsavgiften för e-nav, som är vårt onlinebibliotek med fler än 70 000 standarder. I somras tog ni bort kravet på att vara medlem för att delta i en SIS-kommitté. Varför då? – Vi genomförde flera kundundersökningar i våras, som bland annat omfattade deltagarna i våra tekniska kommittéer, TK. Vi fick intressanta svar. Bland annat visade det sig att många anser att man inte ska behöva vara medlem för att delta i en kommitté. Genom att sänka tröskeln för kommittéarbete så öppnar vi upp för ännu fler att delta i SIS arbete med att utveckla standarder. Varför ska man bli medlem i SIS? – Som medlem är du med och påverkar inriktningen för svenskt standardiseringsarbete, ett arbete som bland annat påverkar företags konkurrenskraft, innovation och 18 STANDARD MAGAZINE 1 | 2016 Hur arbetar SIS för en nära dialog med medlemmarna? – Vi har drygt 300 aktiva standardiseringskommittéer. Mycket av den viktiga dialogen med våra kunder och medlemmar sker i de kommittémöten som är en del av vår dagliga verksamhet. Vi erbjuder även kostnadsfria utbildningar för nya deltagare i SIS och bjuder in till kostnadsfria frukostseminarier runt om i landet. Dessa aktiviteter är öppna för alla kunder till SIS. För att informera om nya standarder, kommittéer som startar och allmänna nyheter på standardiseringsområdet rekommenderar jag SIS Nyhetsbrev, som vi ger ut 6 gånger om året. Det är kostnadsfritt och går att skräddarsy så att du får nyheter inom precis det område som du är intresserad av. Anmäl dig till brevet på sis.se/nyhetsbrev. Anmäl dig till brevet på sis.se/nyhetsbrev Standardisering för kommittédeltagaren – Grundkurs För dig som arbetar med standardisering i någon av SIS tekniska kommittéer. Som nybliven kommittédeltagare kan det vara mycket att sätta sig in i. Därför erbjuder SIS en grundkurs och en fortsättningskurs för dig som deltar i någon av SIS kommittéer. Grundkursen ger en god inblick i standardiseringsprocessen och rutiner inom SIS, CEN och ISO. Kursen är avgiftsfri för TK-deltagare. Stockholm: 7 april, 18 maj Göteborg: 2 juni Internationella möten – CEN och ISO Hur lyckas du i rollen som nominerad expert i en CEN/ISO Working Group? Vad bör du tänka vid internationella kommitté-möten? Hur kan du påverka standarden på bästa sätt? Denna halvdagskurs hjälper dig att komma igång och du får ta del av de andra deltagarnas erfarenheter. Kursen går att kombinera med kursen Skriva standard som går på eftermiddagen. Stockholm: 11 maj Grundstenarna i hållbarhet – så sätter du igång Ett framgångsrikt hållbarhetsarbete kan leda till stor nytta för din organisation. Under den här utbildningen lär du dig vad begreppet hållbarhet innebär och hur du praktiskt sätter igång hållbarhetsarbetet i din organisation. Förväntningar kring detta kommer från kunder, konsumenter, regeringar, föreningar och allmänheten i stort. Stockholm: 16 mars, 25 april Hållbar upphandling – enligt ISO 20400 (Vägledning för hållbar upphandling) Du lär dig hur du skapar värde för hela inköpsledet och förtydligar de upphandlingskrav som ställs gällande miljö- och social hänsyn. Dessa krav blir mer tydliga i och med EU:s nya upphandlingsdirektiv. ISO 20400 ger stöd till inköpsansvariga att etablera och utvärdera egna och andras processer. Stockholm: 17 mars, 28 april, 3 juni Skapa ett ledningssystem för hållbarhet utifrån ISO 26000 – så lyckas du ISO 26000 är vägledande standard och ett verktyg för att på ett metodistiskt sätt arbeta med frågeställningar kring hållbarhet. Du lär dig hur du skapar ett strategiskt ledningssystem för hållbarhet i din organisation. Under utbildningen får du ta del av hur andra företag arbetar i dag. Stockholm: 27 april, 3 juni För mer information besök sis.se/utbildning SIS Inside g NYA ANSIKTEN Jakub Srebro är ny ordförande i SIS kommitté Mekaniska preventivmedel, SIS/TK 335. Han representerar Sveriges konsumenter och har lång erfarenhet från Apoteket och tidigare SPRI där han arbetade med standardisering och kvalitetskontroll och -säkring av medicintekniska produkter. Jakub har även deltagit i WHO:s arbete med att ta fram specifikationer för kondomer, kvinnokondomer och intrauterina produkter (för behandling av foster inne i livmodern). Jakub är även engagerad i standardiseringsarbete inom ISO för mekaniska preventivmedel och han är även ordförande i arbetsgruppen för intrauterina produkter inom ISO. Dan Nilsson är ny ordförande för Kvalitetssäkring av HVB, SIS/TK 597. Dan arbetar som förbundsdirektör för Svenska Vård, branschorganisationen för fristående verksamheter inom vård, omsorg och behandling. Dan har en bakgrund inom kommunikation och affärs- och verksamhetsutveckling, företrädesvis med uppdragsgivare inom vård- och omsorg. Han har också lång erfarenhet från branschorganisationen Privattandläkarna. Solveig Torensjö är ordförande i SIS nybildade kommitté Trycksårsprevention, SIS/TK 595. Solveig är utbildningsledare på Karlskoga lasarett och även ansvarig och drivande i sjukhusets förflyttningskoncept som handlar om att utbilda personalen i ett arbetssätt som ger en helhetssyn på arbetsmiljö och patientsäkerhet där det preventiva trycksårsarbetet har stort utrymme. Solveig har en bakgrund som undersköterska, sjuksköterska och specialistsjuksköterska intensivvård. Thomas Lummi, områdesansvarig för distributionsteknik hos Svensk Fjärrvärme AB, har utsetts till ny ordförande i Förtillverkade fjärrvärmerör, SIS/TK 300. Thomas är utbildad Driftingenjör på KTH och har arbetat länge med energifrågor, både på fjärrvärmeföretag och som konsult. Distributionsfrågor ligger Thomas varmt om hjärtat och kvalitetsfrågor, som standardisering, känns därför helt rätt. Thomas kom in i SIS-arbetet när han började på Svensk Fjärrvärme hösten 2011. Han har sedan dess varit engagerad i flera arbetsgrupper inom CEN och är ordförande i en grupp inom CEN som arbetar med standarder för fjärrvärmerör. p NYA MEDLEMMAR fr.o.m. 11 september 2015 t.o.m. 16 februari 2016 AP&T Presses AB Avero AB/North Trampoline Erik A Olssons Mekaniska Verkstad AB Spånga Trädgård AB Stegia AB Swegarb AB Sweop AB Visera AB 3TEMP AB Arvika AkzoNobel AB Bohus DEKRA Industrial AB Göteborg Got Springs Sweden AB Göteborg KPLN Design AB Örebro Opus Bilprovning AB Vällingby SIS konferenser i vår Boka datumen redan nu. Läs mer på sis.se SIS Seminarium, 13 april Teknikutveckling, innovation och standardisering SIS Perspektivdag, 26 april Ökad lönsamhet och bättre styrning med nya ISO 9001 och ISO 14001 400 001 001 Rätt Säkerhet, 26 maj Den främsta mötesplatsen inom informationssäkerhet 1 | 2016 STANDARD MAGAZINE 19 POSTTIDNING B AVSÄNDARE: SIS, SWEDISH STANDARDS INSTITUTE 118 80 STOCKHOLM AKTUELLT TEXT Ylva Carlsson FOTO Gettyimages Säkra lyft sparar ryggar D e som arbetar inom vård och omsorg löper stor risk för belastningsskador. Och det är framför allt kvinnor som drabbas. För många innebär det daglig smärta eller värk i muskler eller leder. 40 procent av anmälda arbetssjukdomar 2014 hade belastningsrelaterade orsaker. Farligast är de manuella lyften, som till exempel när en undersköterska ensam försöker lyfta upp en patient som ramlat på golvet. När tunga lyft kombineras med sneda eller vridna arbetsställningar är risken för skador stor. I juni publicerade SIS en svensk översättning av en standard vars syfte är att förebygga skador vid manuella personförflyttningar. Den är framtagen inom den globala standardiseringsorganisationen ISO. Standarden riktar sig främst till arbetsgivare och anställda inom hälso- och sjukvården, men också bland annat till tillverkare av hjälpmedel och arbetsutrustning, lärare och handledare samt till personer som utformar vårdinrättningar. I standarden finns riktlinjer som kan användas för att undersöka arbetsförhållanden och bedöma risker för belastningsskador vid manuell personförflyttning. Det finns även exempel och tips på ergonomiska arbetssätt som förebygger problem. Standarden betonar också hur viktigt det är att följa upp effekterna av åtgärderna så att man uppnår varaktiga förbättringar. Björn Nilsson, projektledare på SIS, tycker att rapporten på ett bra sätt kompletterar den nya svenska standarden om kvalitet i äldreomsorgen, som bland annat ger vägledning till hur man på ett bra sätt utför manuella lyft av personer inom omsorg, service, omvårdnad och rehabilitering. – Den här standarden lyfter framför allt fram hur ergonomi kan bidra till bättre patientsäkerhet och personalvård, säger Björn Nilsson. Ruth Carlsson, handläggare i ergonomi på Arbetsmiljöverket, har deltagit i den internationella arbetsgrupp inom ISO som tagit fram standarden. Hon hoppas att den kan utgöra en gemensam grund för ett fortsatt arbete med riskbedömningar. – I Sverige har vi inte riktlinjer för att arbeta med personförflyttningar som i andra länder. Vi saknar nationella riktlinjer både för arbetsledare/chefer och arbetstagare på det här området. Nivån på kunskaperna är väldigt varierande i dag, säger Ruth Carlsson. STANDARDEN HETER: Ergonomi – Manuell personförflyttning inom hälsooch sjukvård, SIS-CEN ISO/TR 12296:2013. Den utkom på engelska 2013, men finns nu alltså också på svenska. För mer information, gå till sis.se/ tk380 eller kontakta SIS projektledare Björn Nilsson, [email protected]
© Copyright 2024