Det strategiska innovationsprogrammet Metalliska material
1 (11) UTLYSNING Datum Diarienummer 2 mars 2016 2015-07079 Det strategiska innovationsprogrammet Metalliska material: FoU-projekt med sikte mot marknaden 1 Sammanfattning Det strategiska innovationsprogrammet Metalliska material är en del av Vinnovas, Energimyndighetens och Formas gemensamma satsning på strategiska innovationsområden med syfte att skapa förutsättningar för internationell konkurrenskraft och hållbara lösningar på globala samhällsutmaningar. Det strategiska innovationsprogrammet Metalliska material bidrar till detta genom att fokusera på de metalliska materialens möjligheter att möta de växande kraven på hållbara lösningar inom nyckelbranscher som transport, energiutvinning och generering, byggnation och delar av tillverkningsindustrin. I denna utlysning inbjuds projektkonsortier att ansöka om bidrag till forskningoch utvecklingsprojekt riktade mot målen för två av programmets identifierade steg; 1. ”Utveckla erbjudandet!” samt 2. ”Öppna värdekedjan!”. Fokus för bägge stegen är att stärka erbjudandet från leverantör till kund; för steg 1 genom att komplettera och bygga ut erbjudandet till en känd marknad och för steg 2 genom att samarbeta med kunder och leverantörer för att bättre förstå behov längs värdekedjan och gemensamt hitta sätt att möta dem. Ansökan ska ha inkommit till Vinnova senast den 9 maj 2016 kl. 14.00. För utlysningen finns avsatt en budget på 20 miljoner kronor. Aktuell information om utlysningen, inbjudan och länk till ansökningsfunktionen finns på www.Vinnova.se under rubriken ”Öppna utlysningar”. Mer information om programmet finns på www.metalliskamaterial.se. OBS: Vinnova förbehåller sig rätten att när som helst under utlysningsperioden och utan särskild information justera denna utlysningstext. Inga ändringar kommer dock att göras under de fyra sista veckorna innan utlysningens stängningsdatum. 2 (11) UTLYSNING Datum Diarienummer 2 mars 2016 2015-07079 2 Beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet Metalliska material Metallindustrin är en central och växande del i Sveriges näringsliv. För att underlätta för metallindustrin att bättre utnyttja de möjligheter som identifierats på den globala marknaden, har den samlade svenska metallindustrin utvecklat en gemensam strategisk forsknings- och innovationsagenda, ”Nationell samling kring metalliska material”. Den bärande tanken i agendan är att skapa tillväxt genom att möta de växande kraven på hållbara lösningar inom nyckelbranscher som transport, energiutvinning, hälso- och sjukvård, samhällsbyggnad och tillverkningsindustri. Detta kräver att metallindustrins erbjudanden till kund ligger i den absoluta tekniska, ekonomiska och miljömässiga framkanten samt att dessa utvecklas av drivna, engagerade och innovativa människor. Samtidigt ska tillverkningsmetoderna ge ett så litet miljömässigt avtryck som möjligt. Det strategiska innovationsprogrammet Metalliska material är, liksom agendan, uppbyggt kring sju steg för ökad konkurrenskraft vilka identifierats som avgörande för att uppnå visionen. Programmets syfte är att etablera och stödja forskningsprojekt och andra insatser som på olika sätt bidrar till att nå programmets mål. En närmare beskrivning av insatsområdena hittas i den strategiska innovationsagendan ”Nationell samling kring metalliska material” 1. Mer information om programmet finns på www.metalliskamaterial.se. 3 Vilka utlysningen riktar sig till Utlysningen vänder sig till konsortier med aktörer inom eller med relevans för innovationsområdet Metalliska material. Se avsnitt 7 för formella krav på aktörskonstellationen. I denna utlysning välkomnas särskilt konsortier där en eller flera parter är små eller medelstora företag som verkar i de metalliska materialens värdekedjor. 4 Beskrivning av utlysningen 4.1 Syfte med utlysningen Den strategiska innovationsagendan har identifierat kunskapsluckor och viktiga utvecklingsområden och har satt mål för innovationsområdet metalliska material. I det strategiska innovationsprogrammet Metalliska material förtydligas målen och strategier för att nå dem beskrivs. 1 Se: http://www.metalliskamaterial.se/sv/natverk/det-strategiska-innovationsprogrammetmetalliska-material/ 3 (11) UTLYSNING Datum Diarienummer 2 mars 2016 2015-07079 Denna utlysning syftar till att ytterligare stimulera arbetet mot målen för steg 1. ”Utveckla erbjudandet!” (för detaljerad beskrivning, se bilaga 1) samt steg 2. ”Öppna värdekedjan!” (för detaljerad beskrivning, se bilaga 2). Projektförslag som riktar sig mot dessa mål inbjuds att ansöka om finansiering. Det är första gången som dessa två steg adresseras specifikt i en utlysning inom det strategiska innovationsprogrammet Metalliska material. 4.2 Utlysningens effektmål Utlysningen riktar sig till forsknings- och utvecklingsprojekt som på ett tydligt sätt bidrar till uppfyllelse av följande effektmål för steg 1 och/eller steg 2: Steg Effektmål 2025 1. Utveckla erbjudandet! ”Svensk metallindustri ska 2025 ha skapat en globalt ledande förmåga att identifiera nya kundvärden och möta dessa med erbjudanden." 2. Öppna värdekedjan! 4.3 "Svensk metallindustri ska 2025 ha skapat en världsunik kreativ miljö när det gäller att omsätta nya, avancerade metalliska material i hållbara samhällslösningar och ta dem hela vägen till användning." Innehåll och genomförande Genom denna utlysning efterfrågas två typer av forsknings- och utvecklingsprojekt; • • Förstudier Fullskaleprojekt En Förstudie avser ett kortare projekt med innovativ ansats som syftar till att undersöka potentialen hos nya idéer, nya angreppssätt eller samverkan i nya konstellationer. Förstudier förväntas resultera i väl underbyggda beslutsunderlag som beskriver ansatsens potential och vidare hantering i riktning mot effektmålen (se avsnitt 4.2). Observera att beviljande av en förstudie inte garanterar vidare finansiering av eventuell efterföljande projektansökan. För en Förstudie krävs ett projektkonsortium bestående av minst en forskningsorganisation och två företag. Genomförandetid är max 12 månader. I ett Fullskaleprojekt är den vetenskapliga och industriella bakgrunden till projektet redan väl kartlagd och det kan tydligt beskrivas vilka behov som 4 (11) UTLYSNING Datum Diarienummer 2 mars 2016 2015-07079 projektets utvecklingsaktiviteter kommer att fylla. Fullskaleprojekt förväntas resultera i nya eller förbättrade produkter, tjänster, metoder, tekniker och/eller verktyg (exempelvis modeller och beslutsstöd) som kan användas för att nå effektmålen (se avsnitt 4.2). För ett Fullskaleprojekt krävs ett projektkonsortium bestående av minst en forskningsorganisation och två företag. Fullskaleprojekt ska vara uppdelade i tydliga etapper med separata budgetar och delmål för varje etapp. Förväntad genomförandetid för ett fullskaleprojekt är 13 till 36 månader. Varje projektförslag ska omfatta någon/några av följande två inriktningar för att möta effektmålen för respektive steg 1 och 2 (se bilaga 1 och 2): 1. Forskning och innovation för att komma åt en identifierad marknad (befintlig eller potentiell) med ett nytt eller förbättrat erbjudande. • Inriktning 1a) Projekt som syftar till att utveckla ett specifikt erbjudande som möter en tydligt identifierad marknad med kända krav, exempelvis genom att utveckla service-, leverans- eller tjänstekoncept eller ny metodik (t.ex. designkoncept) som möjliggör att existerande material används i nya tillämpningar. • Inriktning 1b) Projekt som syftar till att förbättra förutsättningarna för nya och förbättrade erbjudanden till en tydligt identifierad marknad med kända krav, exempelvis genom att ta fram nya beslutsstöd, nya verktyg eller nya arbetssätt. 2. Forskning och innovation för en mer kvalificerad användning av metalliska material, eller deras restprodukter, i värdekedjan. • Inriktning 2a) Projekt där aktörer på olika platser i värdekedjan, t.ex. leverantör, kund och/eller kundens kund, samarbetar i syfte att utnyttja metalliska material, eller deras restprodukter, för att realisera nya eller tydligt förbättrade funktioner, exempelvis genom att använda material som skapar fördelar i givna tillämpningar. • Inriktning 2b) Projekt där aktörer på olika platser i värdekedjan samarbetar i syfte att förbättra förutsättningarna för en mer kvalificerad användning av metalliska material, eller deras restprodukter, genom att ta fram nya beslutsstöd, nya verktyg eller nya arbetssätt. Alla projektförslag förväntas kunna beskriva hur det som görs i projektet kommer att kunna leda till att programmets effektmål (avsnitt 4.2) uppfylls, antingen som en direkt följd av projektet eller via efterföljande steg på vägen. 5 (11) UTLYSNING Datum Diarienummer 2 mars 2016 2015-07079 5 Förutsättningar för finansiering 5.1 Budget och förutsättningar för finansiering För utlysningen finns avsatt en budget på 20 miljoner kronor. Vinnovas bidrag till en Förstudie kommer maximalt att uppgå till en miljon kronor och utgöra högst 70 procent av Förstudiens totala stödberättigande kostnad. Resterande del ska finansieras genom företags egna insatser. Vinnovas bidrag till ett Fullskaleprojekt kommer maximalt uppgå till fyra miljoner kronor och högst utgöra 70 procent av Fullskaleprojektets totala stödberättigande kostnad. Resterande del ska finansieras genom företags egna insatser. Observera särskilt att den maximala tillåtna stödnivån per projektdeltagare kan skilja sig från den högsta bidragsandelen per projekt (se avsnitt 5.2). För samtliga projekt ska ett belopp motsvarande minst fyra procent av sökt bidrag budgeteras till inköp av tjänst för externt projektstöd via programkontoret för Metalliska material eller annan oberoende tjänsteleverantör (d.v.s. leverantör som inte är projektpart). Kostnaden ska bäras av projektkonsortiets företag och i ansökan anges under kostnadsslaget ”Konsultkostnader, licenser m.m.”. Eventuella frågor avseende denna budgetering och projektstödet besvaras av kontaktpersonerna vid programkontoret för Metalliska material. 5.2 Regler om statligt stöd och stödberättigande kostnader Bidrag från Vinnova till företag och andra organisationer som bedriver ekonomisk verksamhet styrs av reglerna för statligt stöd och beviljas med stöd av förordning SFS 2015:208 om statligt stöd till forskning och utveckling samt innovation, samt kommissionens förordning (EU) nr 651/2014. Parter som bedriver ekonomisk verksamhet kan beviljas bidrag till forskningsoch utvecklingsprojekt i enlighet med kapitel I och kapitel III, artikel 25, i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014, se http://eur-lex.europa.eu/legalcontent/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32014R0651&from=EN I denna utlysning förutsätts projektaktiviteterna utgöras av sådana aktiviteter som täcks av någon av stödgrunderna industriell forskning, experimentell utveckling samt – när det gäller Förstudier – genomförbarhetsstudie. För definitioner se kapitel I, artikel 2, punkt 85, 86 och 87 (sid. 25) i ovan nämnda EU-förordning. 6 (11) UTLYSNING Datum Diarienummer 2 mars 2016 2015-07079 Varje projektpart ansvarar själv för att mottaget bidrag inte överstiger den stödnivå som är tillåten enligt reglerna för statligt stöd. För projektet som helhet reglerar utlysningens förutsättningar (se avsnitt 5.1) hur stor del av de totala stödberättigade kostnaderna som Vinnovas bidrag kan täcka. Enskilda projektparters stödberättigande kostnader (de kostnader som respektive projektpart har för att genomföra projektet) kan helt eller delvis täckas av bidrag från Vinnova. Vilka kostnader som är stödberättigande beror på projektets karaktär och innehåll och framgår av Vinnovas villkor samt kapitel III, artikel 25, i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014. I dokumentet Guide till Vinnovas villkor om stödberättigande kostnader förtydligas vilka kostnader som betraktas som stödberättigande, se http://www.vinnova.se/sv/Ansoka-och-rapportera/Villkor-och-kostnader 6 Tidplan Följande tider gäller för utlysningen. För aktuella uppgifter, se ”Öppna utlysningar” på www.Vinnova.se. Öppningsdatum: Infodag om utlysningen (frivillig): Ansökan inkommen till Vinnova: Senaste datum för beslut: Tidigaste datum för projektstart: Senaste datum för projektstart: 2 mars 2016 17 mars kl. 09.00 och 11.00 på konferensen Framtidens metalliska material 2. 9 maj 2016, kl. 14.00 1 juli 2016 (prel.) 1 augusti 2016 15 september 2016 7 Formella krav För att komma ifråga för Vinnovas bedömning enligt kriterierna angivna i avsnitt 8.2 ska följande krav vara uppfyllda: • • • • 2 Projektet får inte ha påbörjats innan ansökan lämnas in Projektparterna ska vara juridiska personer Ansökan ska vara skriven på svenska eller engelska Det ska framgå av ansökan att projektet kommer att starta under perioden 1 augusti till 15 september 2016. För information och anmälan se: https://jernkontoret.wufoo.com/forms/zfp8ogf1g9c685/ 7 (11) UTLYSNING • • • • • Datum Diarienummer 2 mars 2016 2015-07079 I ansökningar om projekt ska minst en (1) forskningsorganisation och två (2) företag delta som projektparter. Samtliga projektparter ska ha lämnat komplett ifyllda avsiktsförklaringar som bilaga till ansökan. Ansökan ska innehålla alla obligatoriska bilagor enligt avsnitt 9.2 Bilagorna ska hålla sig inom max antal sidor enligt avsnitt 9.2 Bilagor ska följa mallar och uppfylla formateringskrav enligt avsnitt 9.2 8 Bedömning 8.1 Bedömningsprocessen Ansökan bedöms i konkurrens med övriga inkomna ansökningar och bedömningen baseras på den elektroniska ansökan som lämnats in till Vinnova via Intressentportalen (se avsnitt 9). Schematiskt ser beslutsprocessen ut på följande sätt: 1. Ansökan med samtliga obligatoriska bilagor skickas in via Intressentportalen. 2. Bilagan ”Projektsammanfattning” (se avsnitt 9) skickas av sökande även via epost direkt till programkontoret för Metalliska material, [email protected]. 3. De ansökningar som uppfyller de formella kraven (se avsnitt 7) kommer att bedömas gentemot angivna bedömningskriterier av externa oberoende bedömare. Detta resulterar i en kvalitetsbedömning och rankning av ansökningarna samt en rekommendation beträffande vilka projekt som kan finansieras. 4. Företrädare för det strategiska innovationsprogrammet Metalliska material ges möjlighet att lämna ett yttrande över bedömarnas rekommendation. 5. Vinnova fattar beslut om vilka projekt som ska finansieras med beaktande av bedömarnas rekommendation och programföreträdarnas yttrande. 6. Beslut meddelas till sökande och ledningen för det strategiska innovationsprogrammet informeras om utfallet. 8.2 Bedömningskriterier Ansökningar kommer att bedömas med hjälp av följande kriterier och underkriterier. Frågorna illustrerar vad som vägs in vid bedömningen av ansökan i förhållande i respektive kriterium. 1. Potential • • • I vilken utsträckning bidrar projektet till att nå utlysningens effektmål? I vilken utsträckning bidrar projektet, på kort eller lång sikt, till affärsnytta, konkurrenskraft eller andra väl motiverade mervärden i industrin, i linje med utlysningens effektmål? I vilken utsträckning bidrar projektet med något nyskapande eller väsentligt bättre i linje med utlysningen? Framgår detta tillräckligt tydligt av 8 (11) UTLYSNING • • • Datum Diarienummer 2 mars 2016 2015-07079 ansökans beskrivning av områdets vetenskapliga och industriella utgångsläge? o För Steg 1: Är marknaden och dess krav kända? o För Steg 2: Är värdekedjan så väl representerad att projektet kommer att kunna leda till förbättringar i den avsedda tillämpningen? I vilken utsträckning är projektets resultat generaliserbara, d.v.s. kan skalas upp och/eller nyttiggöras även för aktörer som inte ingår i projektet? För Förstudier: I vilken utsträckning kan projektet leverera ett beslutsunderlag som är tillräckligt för frågeställningens fortsatta hantering? För Fullskaleprojekt: I vilken utsträckning är projektets leverans anpassad till implementering och nyttiggörande? 2. Genomförbarhet • • • I vilken utsträckning är projektets tids- och aktivitetsplan: o lämplig sett till projektets mål och ambitioner? o logisk och rimlig sett till tillgängliga resurser (budget, kompetens, utrustning, o.s.v.) och vad som ska utföras? I vilken utsträckning säkerställs att företagen är engagerade i projektets styrning? I vilken utsträckning och på vilket sätt hanteras risker och osäkerheter kring projektets genomförande? 3. Aktörer • • • I vilken utsträckning utförs centrala delar av projektet av projektmedlemmar från deltagande företag? I vilken utsträckning har konsortiet som helhet tillgång till den kompetens och erfarenhet som behövs för att genomföra projektet? I vilken utsträckning involveras de aktörer som förväntas ha direkt användning av projektets resultat och de aktörer som kan omsätta resultaten i effekter? 9 Ansökan 9.1 Hur man ansöker Ansökan består av ett formulär samt ett antal bilagor och lämnas in elektroniskt via ansökningstjänsten på Vinnovas Intressentportal som nås via http://portal.Vinnova.se/. För att kunna lämna in en ansökan måste ett användarkonto hos Vinnova skapas. Inloggning på ansökningstjänsten sker sedan med hjälp av detta konto. Befintligt 9 (11) UTLYSNING Datum Diarienummer 2 mars 2016 2015-07079 användarkonto hos Vinnova kan användas. Den person som skickar in ansökan ska ha mandat att göra det på sökande organisations vägnar. Observera att ansökan ska vara inkommen senast kl. 14.00 sista ansökningsdag. Efter denna tidpunkt stängs systemet och det går inte längre att skicka in en ansökan till Vinnova. Inga kompletteringar får göras såvida inte Vinnova begär in dem. Tänk på att det kan ta tid att fylla i, ladda upp och skicka ansökan, i synnerhet om söktrycket är stort. Påbörja därför arbetet med att fylla i ansökan i god tid. Det är möjligt att spara ändringar och tillägg ända fram till dess att ansökan är skickad. I direkt anslutning till att ansökan lämnas till Vinnova ska en icke konfidentiell Projektsammanfattning även skickas till programkontoret för Metalliska material via e-post till adressen [email protected] (se avsnitt 9.2) 9.2 Ansökans innehåll Ansökan består dels av ett antal elektroniska webbformulär som fylls i av sökanden i ansökningstjänsten på Vinnovas Intressentportal, dels av bilagor enligt nedan. Bilagorna ska vara i PDF-format och laddas upp elektroniskt via ansökningstjänsten. Projektbeskrivning (obligatorisk i alla ansökningar) utformad enligt mall för projektansökan som hämtas från utlysningens webbsida. Beskrivningen får maximalt omfatta tio (10) stående A4-sidor utöver förstasidan (med rubriken ”Sökande” i mallen). Texten ska vara skriven på svenska eller engelska med tolv (12) punkters svart text. Hänvisningar till information på webbsidor och liknande kommer inte att beaktas. Fullskaleprojekten ska vara uppdelade i tydliga etapper med separata budgetar och delmål för varje etapp. Projektsammanfattning (obligatorisk i alla ansökningar) enligt mall som hämtas från utlysningens webbsida. Projektsammanfattningen ska kunna spridas och publiceras fritt och får således inte innehålla konfidentiella eller på annat sätt känsliga uppgifter. Observera att bilagan Projektsammanfattning även ska skickas till programkontoret för Metalliska material via e-post till adressen i direkt anslutning till att ansökan lämnas till Vinnova ([email protected]). CV-bilaga (obligatorisk i alla ansökningar) innehållande relevanta CV:n (högst två A4-sidor per person med tolv (12) punkters svart text) för projektledaren och samtliga nyckelpersoner i projektteamet. Namn, ålder, kön, titel/funktion samt omfattning av medverkan i projektet för respektive person ska framgå. Använd gärna den mall som kan hämtas från utlysningens webbsida. Avsiktsförklaringar (obligatorisk i alla ansökningar) enligt mall som hämtas från utlysningens webbsida och ska lämnas av samtliga tilltänkta projektparter. Avsiktsförklaringen ska beskriva respektive projektparts deltagande med avseende på motiv och kostnader samt bekräfta att projektparten har åtagit sig de 10 (11) UTLYSNING Datum Diarienummer 2 mars 2016 2015-07079 uppgifter som framgår av projektbeskrivningen. Avsiktsförklaringen ska vara undertecknad av behörig person från projektparten. Referenslista (ej obligatorisk) innehållande referenser till publicerat material som ansökan i förekommande fall hänvisar till. Observera vilka av ovanstående bilagor som är obligatoriska, använd tillhandahållna mallar samt var noggrann med att uppfylla ställda krav på max sidantal och formatering! Ansökan kommer inte att bedömas om någon obligatorisk bilaga saknas, om bilagorna inte är skrivna enligt mall (CV-bilagan får vara på annat format) eller om bilagorna inte uppfyller krav på max sidantal och formatering. 10 Villkor För beviljade projekt inom utlysningen gäller Vinnovas allmänna villkor för bidrag som är tillämpliga vid beslutsdatumet. Villkoren innehåller regler om rapportering, projektavtal, uppföljning, revision och förutsättningar för utbetalning m.m. Villkoren hittas under ”Villkor och kostnader” till vänster på utlysningens webbsida. Då utlysningen sker inom ramen för strategiska innovationsprogram så tillkommer även särskilda villkor och anvisningar som reglerar rapportering, uppföljning och kommunikation m.m. Ytterligare särskilda villkor kan tillkomma för enskilda projekt. För beviljade projekt inom utlysningen kommer programstyrelsen för det strategiska innovationsprogrammet Metalliska material att utse en styrgrupp. I samband med det beviljade projektets Startrapport till Vinnova ska projektledaren inkomma med förslag på styrgruppsledamöter som själva inte har aktiva roller i projektet. 11 Sekretessfrågor Ansökningar till denna utlysning är allmänna handlingar. Som huvudregel har allmänheten enligt offentlighetsprincipen rätt att ta del av dessa. Detta gäller även ansökningar som avslås eller återkallas. Även beslut och beslutsmotiveringar är allmänna handlingar. Inkomna ansökningar kan komma att delas och hanteras mellan Vinnova, Energimyndigheten och Formas. Myndigheterna är dock skyldiga att sekretessbelägga alla uppgifter om enskilds affärs- eller driftsförhållanden, uppfinningar och forskningsresultat om det kan antas att den enskilde lider ekonomisk skada om uppgifterna offentliggörs. Närmare information om sekretessregler vid ansökan finns på webbsidan ”Sekretess vid ansökningar” (http://www.Vinnova.se/sv/Ansoka-ochrapportera/Hur-man-ansoker/Sekretess-vid-ansokningar/). 11 (11) UTLYSNING Datum Diarienummer 2 mars 2016 2015-07079 12 Kontakt Kontaktpersoner angående utlysningens inriktning och innehåll: Gert Nilson, utlysningsansvarig Metalliska material Tel: 08-679 1705 [email protected] Anna Ponzio, Metalliska material Tel: 08-679 1709 [email protected] Kontaktperson angående bedömningsprocessen samt juridiska och administrativa frågor: Maria Öhman, utlysningsansvarig på Vinnova Tel: 08-473 3189 [email protected] Kontaktperson angående administrativa frågor: Marie Wikström, Vinnova Tel: 08-473 3179 [email protected] Kontakt för frågor om ansökningstjänsten och Vinnovas Intressentportal: Vinnovas IT-support Tel: 08-473 3299 [email protected] BILAGA 1 Nationell samling kring metalliska material EN STRATEGISK FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSAGENDA Sju steg mot förnyelse, tillväxt och ökad konkurrenskraft, fördjupningsinformation ______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ Svensk metallindustri (2013) Steg 1. Utveckla erbjudandet Vad som är viktigt för kunden ändras fort. Världen ställer ständigt nya krav på funktion, hållbarhet och resurseffektivitet. Den som bäst kan anpassa sitt erbjudande och därigenom skapa nya kundvärden har bäst förutsättningar att lyckas och växa. Idag har den svenska metaillindustrin stor erfarenhet av att sälja och skapa kundvärden i hela världen. En trend som redan är tydlig och som innebär stora möjligheter till nya kundvärden är den hastigt ökade efterfrågan på hållbarhet, som bygger på omsorgen om vår miljö och vår framtid. Behovet av hållbara lösningar ökar snabbt. För att kunna möta det behövs bättre möjligheter att värdera och påvisa hur ökad hållbarhet uppnås och att den är en central del av erbjudandet, och nya affärsmodeller som fångar upp dessa värden till fullo. En annan trend är att kunder vill ha färre leverantörer, som var och en kan stå för större åtaganden. Att leverera dessa kundvärden och omsätta dem i intäkter kan komma att kräva förändrade affärsmodeller och arbetssätt, som behöver underbyggas med ny kunskap. Med stöd av nya tekniker för beslutsstöd som bygger på systematisk, vetenskaplig analys av viktiga områden och fenomen kan trender, tankar, krav och idéer från hela världen fångas upp ännu bättre. På det viset kan nya kundvärden identifieras och snabbt omvandlas till nya erbjudanden där marknads- och ekonomiska risker kan beräknas. Målet är att svensk metallindustri ska ha världsledande förmåga att identifiera nya kundvärden och möta dessa med hållbara erbjudanden som ökar intäkterna och driver utvecklingen framåt även hos andra materialtillverkare. De svenska stålföretagen har valt olika angreppssätt för att bygga utökade erbjudanden till kund. Det innebär att det finns en stor mängd erfarenheter av lyckade och mindre lyckade försök att skapa kundvärden runt om i världen. Detta i sig ger företagen möjligheter att – via erfarenhetsutbyte – identifiera vad som är gångbart och inte på de olika marknaderna. För att åstadkomma ett sådant erfarenhetsutbyte har Jernkontoret skapat ”Rådet för kundvärde och tjänster”, där de svenska stålföretagen delar med sig av sina erfarenheter till varandra. På vissa områden har rådet redan identifierat att viktiga kunskaper saknas. Det handlar om förbättrade sätt att öka servicegraden från t.ex. ett lager utan att öka kapitalbindningen. Ett sådant redskap är förbättrade prognoser. Det skulle kunna uppnås genom bättre och enklare informationsutbyte mellan leverantör och kund. Ett annat viktigt område är att möta kundens behov av förbättrade miljöprestanda. Här finns idag material med stor potential som inte används därför att standarder och procedurer inte har hängt med materialutvecklingen. Det gäller t.ex. höghållfasta och korrosionsbeständiga material i byggnader. För att kunna erbjuda kunderna de ekonomiskt och miljömässigt bästa lösningarna behöver standardiseringsarbetet förbättras och förenklas, så att befintliga och nya material blir möjliga att använda på alla de områden där de kan erbjuda fördelar. Även beskrivningar av miljöprestanda, t.ex. i form av detaljerade livscykelanalyser, ingår i framtidens erbjudande. Idag är det typiskt för en nischorienterad materialleverantör att vara delaktig redan i ett tidigt stadium vid utvecklandet av nya tekniska komponenter och system, med stöd vid lösning av design- och tillverkningsfrågor avseende slutlig funktion. I framtiden kan man tänka sig att produkten blir en än större uppsättning ”möjligheter” där kunden inte bara utgår från redan existerande material utan själv kan simulera olika möjligheter till anpassning och där vad som skall realiseras bestäms av kund och materialproducent gemensamt med hjälp av avancerade informationssystem. Programmets effektmål till 2025 för Steg 1 är: Svensk metallindustri ska 2025 ha skapat en globalt ledande förmåga identifiera nya kundvärden och möta dessa med erbjudanden. Exempel på indikatorer för att mäta progress mot effektmålet: Mervärdets andel i erbjudandet, där mervärdet definieras som upplevt kundvärde i form av förbättrade produktprestanda, tjänster och service jämfört med ett baserbjudande på marknaden. Mätningen ska göras så att yttre påverkan filtreras bort. (Mål: Ökning med 50 % från programstart till 2025) Andelen ”varumärkesprodukter” i företagens produktportföljer. (Mål: Ökning med 20 % från programstart till 2025). 1 BILAGA 2 Nationell samling kring metalliska material EN STRATEGISK FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSAGENDA Sju steg mot förnyelse, tillväxt och ökad konkurrenskraft, fördjupningsinformation ______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ Svensk metallindustri (2013) Steg 2. Öppna värdekedjan Ett utmärkt sätt att ge kreativiteten fritt spelrum och hitta nya behov och möjligheter som kan ligga till grund för helt nya erbjudanden i helt nya sammanhang är att betrakta och bearbeta hela värdekedjor. I Sverige finns kompletta, starka värdekedjor från gruvor till färdiga, varumärkta produkter. Det innebär att det finns möjligheter att öppna hela kedjor och koppla ihop dess aktörer så att idéer kan flyta fort och fritt i jakten på förbättrade funktioner till lägre kostnad, funktioner som kan översättas i heltäckande krav på nya material. Omvänt kan flödet av information bidra till att nya material blir beskrivna på ett så heltäckande vis att användare kan ta dem i bruk utan att behöva göra svåra avvägningar och riskera dyra misstag. Detta kan ske genom att skapa mötesplatser där de som utvecklar och använder metalliska material kan möta dem som har behov av mera hållbara lösningar och beskriva sina respektive verkligheter. Sådana möten är viktiga för de mindre och medelstora företag i kedjan som har svårt att på egen hand skaffa sig kunskap om nya möjligheter och krav. För dessa kunder, som behöver konkurrenskraftiga komponenter och system till sina produkter, är givetvis aktuell och relevant kunskap om nya möjligheter mycket viktig. Men det är kanske ännu viktigare för en materialframställare att förstå vilka avvägningar som är svårast för potentiella kunder, så att utvecklingen kan rikta in sig på just dessa avvägningar. Ett enkelt exempel: Att ett nytt arbetsmaterial innebär ett nytt smörjmedel kan få materialanvändaren att tveka, men detta faktum är inte alltid väl känt hos den som utvecklar materialet. Allra viktigast är det för samhället, som har ett ständigt behov av nya lösningar för att kunna möta sina utmaningar. Ett sedan länge identifierat problem i Sverige är den ”smala midjan” – d.v.s. att företagsstrukturen kännetecknas av en låg andel medelstora företag. Detta har inneburit att de företag som förädlar metallprodukter mellan materialtillverkare och slutkunder varit för få, för små och ofta saknat egna utvecklingsresurser. Detta har varit ett stort och flitigt omdebatterat problem för Sverige eftersom det verkat hämmande på såväl utvecklingen av svensk metallindustri som utveckling av innovativa materialförädlande företag. Flera satsningar har gjorts, inte minst genom VINNOVA, för att stärka denna känsliga del. Företagen har dock fått kännas vid svåra yttre omständigheter t.ex. under 2000-talets första decennium då först råvarupriserna steg hastigt, vilket gjorde att företagen pressades mellan stigande materialpriser å ena sidan och långa kontrakt med kunderna å den andra. Denna urholkning av rörelsemarginalerna följdes av en finanskris där även företagens kassor utsattes för stora påfrestningar. Dessa omvärldsfaktorer kan ha varit en bidragande orsak till en successiv förändring av näringslivsstrukturen efter 90talskrisen. Andra pådrivande faktorer har sannolikt varit outsourcing och downsizing i kombination med ett ökat antal 1 företagsförvärv, som sannolikt kan förklara en del av uppgången av andelen anställda i medelstora företag . Ökad samverkan mellan företag såväl inom branscher som över branschgränser och olika satsningar på nätverk, kluster och innovationssystem kan också ha bidragit till denna förändring. Idag skiljer sig näringslivsstrukturen i Sverige inte nämnvärt från den i övriga Europa. Fortfarande finns dock mycket att vinna genom stärkt samverkan i ”midjan”. Ett viktigt skäl är att komplexiteten i världens material- och produktflöden är större än någonsin. Detta påverkar hela kedjan företag, inte minst de små och medelstora företagen som på olika sätt är kopplade till metallindustrin. Det handlar både om företagen nedströms och uppströms, d.v.s. såväl de materialförädlande företagen som de som levererar produkter, tjänster och insatsvaror till metallindustrin. Det finns stora utvecklingsförutsättningar för såväl metallindustriföretagen som för leverantörer och materialförädlande företag genom ömsesidiga vinna-vinna-relationer. Den nischstrategi som präglar metallindustrin kännetecknar också allt fler av de små och medelstora företagen. Utvecklingen går mot allt fler medelstora företag och det blir en överlevnadsfråga för dem att utvecklas mot att bli nischade exportföretag. Dessutom är metallindustrins krav på färre leverantörer en pådrivande faktor för en utveckling mot större företag och bildande av nätverksstrukturer med huvudleverantörer och underleverantörer när det gäller ”uppströmsföretagen”. 1 Den svenska företagsstrukturen: Utvecklingen i de medelstora företagen efter 1990-talskrisen Magnus Henrekson, Dan Johansson och Mikael Stenkula, 2012 1 Nationell samling kring metalliska material EN STRATEGISK FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSAGENDA Sju steg mot förnyelse, tillväxt och ökad konkurrenskraft, fördjupningsinformation ______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________ Svensk metallindustri (2013) Utvecklingen mot en mer gynnsam företagsstruktur med allt fler nischade medelstora exportföretag skapar naturligtvis goda förutsättningar för tillväxt och företagsutveckling samtidigt som det finns en stor risk att många små företag, som av olika skäl inte har utvecklingsförmågan eller viljan att växa får svårt att överleva i den hårdnande konkurrensen. De små lokala företagen kan samtidigt vara en mycket viktig länk i värdekedjan, varför strukturer för olika former av samverkan behövs för att möjliggöra deras överlevnad, t.ex. klusterbildningar eller nätverk. På så sätt kan även dessa företag få del av potentiellt tillgänglig information, medverka i affärssamverkan för större och fler affärer samt få möjlighet att bygga upp gemensamma utvecklingsfunktioner och i nästa steg skapa tillväxt och konkurrenskraft. Det finns många exempel i världen på att kluster av företag som utbyter information och kunskap och på så vis stärker varandra ökar sin konkurrenskraft. Jernkontoret är i grunden ett kluster som efter 274 år får anses väletablerat och som utan tvekan har bidragit till svensk och nordisk stålindustris konkurrenskraft genom seklerna. För de små och medelstora företagen inom metallindustrin finns en rad etablerade kluster, t.ex. Triple Steelix (Dalarna, Gävleborg och Västmanland), Stål & Verkstad (Värmland) och Svenskt Aluminium och forskningsinstitut (t.ex. Swerea KIMAB och IVF) som arbetar med utveckling av små och medelstora företag. Svenska Gjuteriföreningen är en stark branschförening som täcker in 95 % av svensk gjuteriindustri. Inom gjuteriindustrin finns också Casting Innovation Centre, som är ett världsledande centrum för gjutna material, processer och produkter. Därutöver har s.k. kompetenskluster inrättats inom Fordonsforskningsprogrammet (FFI), som drivs gemensamt av VINNOVA och Energimyndigheten. Utmaningen ligger i att skapa mötesplatser kring utvecklingsfrågor där viktig information kan flyta fritt i ömsesidigt förtroende, där alla deltagare upplever att de har mycket att vinna på att delta och dela med sig, där långsiktig konkurrenskraft står i fokus, och där mindre företag som var för sig saknar kapacitet för forskning och utveckling stimuleras till affärs- och organisatorisk utveckling. Detta kan ske på många sätt, t.ex. genom samverkan i konkreta affärsutvecklingsprojekt, öppna innovationsarenor såsom t.ex. ”labbresurser”, behovsmotiverade forskningsprojekt eller seminarieserier. Inom lättviktsområdet är en sådan arena under uppbyggnad. LIGHTer, som är en branschöverskridande lättviktsarena, syftar till att via branschöverskridande samverkan stärka svensk konkurrenskraft inom lättviktsområdet. LIGHTer är en ny klusterbildning med målet att skapa nya lättviktsinnovationer, utveckla människor samt skapa mötesplatser för teknikoch affärsrelaterade möten. Sverige har också en mycket stark koppling till energiindustrin. Det är ofta svenska material som möjliggör nya lösningar och bättre prestanda. Om svenska företag kan behålla och utveckla denna ledande ställning kan Sverige bli en viktig kunskaps- och systemleverantör även i de fall själva tillverkningen sker i andra länder. Att det inom Sverige finns jämförelsevis kompletta värdekedjor hindrar inte att många kedjor passerar utlandet på vägen från gruva till färdig produkt. Det är därför viktigt att även utländska företag involveras i arbetet. En viktig kontaktväg är metallindustrins och de nischade små och medelstora exportföretagens internationella affärsrelationer. Klusterinitiativen utgör i dessa sammanhang en bärande neutral plattform för utveckling av internationella affärer. Kopplat till sådana samarbeten är en ständig kompetensuppbyggnad inom en stark nationell forskning en förutsättning för att kunna medverka, bidra och dra nytta av ett samarbete i internationella konstellationer. Programmets effektmål till 2025 för Steg 2 är: Svensk metallindustri ska 2025 ha skapat en världsunik kreativ miljö när det gäller att omsätta nya, avancerade metalliska material i hållbara samhällslösningar och ta dem hela vägen till användning. Exempel på indikatorer för att mäta progress mot effektmålet: Materialförädlande företagens samarbete med institut, universitet och högskolor, mätt som andelen målföretag som säger sig ha etablerade samarbeten (Mål: Ökning med 100% från programstart till 2025). Antal nya kunder från segmentet och deras omsättning hos industriforskningsinstituten (Mål: Ökning med 30 % från programstart till 2025). 2
© Copyright 2024