Pragmatik och
interkulturell kommunikation, 7,5 hp
LIN206
Kursbeskrivning
Vårterminen 2016
Undervisande lärare
Bernhard Wälchli (BW), kursansvarig, examinator
Rum C363
E-post: [email protected]
Henrik Bergqvist (HB)
Rum: C234
E-post: [email protected]
Kristina Nilsson Björkenstam (KNB)
Rum: C366
E-post: [email protected]
Kursens innehåll
Kursen ger en grundläggande orientering om hur språkanvändning formas av interaktionella
hänsyn. Dessa hänsyn diskuteras bl.a. utifrån begrepp som artighet och anseende ("face") och
belyser hur ett samtals förutsättningar formas utifrån dessa och besläktade begrepp. Kursen
antar ett jämförande perspektiv där data och litteratur som rör barnets språkutveckling,
människa-datorinteraktion och tvärspråkliga och interkulturella jämförelser syftar till att
tydliggöra och problematisera förutsättningarna för social interaktion.
Förväntade studieresultat
För godkänt resultat på kursen ska studenten visa sin förmåga att
- relatera och förankra teoretiska begrepp från samtalsanalys och interaktionsteori till
empiriska data
- identifiera och diskutera möjligheter och begräsningar för människa-datorinteraktion
- problematisera och diskutera hur meningstyper och talhandlingar kan förhållas till
kommunikativ avsikt och talsituationens inre kontext
- redogöra för en talares strategier för att anpassa sitt tal till en (eller flera) lyssnare
Undervisningsformer
Undervisningen sker i form av föreläsningar, gruppövningar och laborationer.
Lärplattformen Mondo
Vi använder kurssajten på lärplattformen Mondo för att informera om kursen. Här finns bl a
länkar till aktuellt schema. I kurssajtens filsamling finns kursplan, litteraturlista och
betygskriterier. Här finns även instruktioner för laborationer och övningar. I vissa fall kan
lärarna välja att lägga upp t ex föreläsningsmaterial i filsamlingen.
Kurslitteratur
Campbell, L. 2010. Who speaks what to whom? Multilingualism and language choice in
Misión La Paz. Language in Society 39. 617–646. 30 s.
Danziger, Eve. 2010. On trying and lying: Cultural configurations of Grice’s Maxim of
Quality. Intercultural Pragmatics 7:2, 199–219. 20 s.
Du Bois, J.W. 2007. The stance triangle. In R. Englebretson (ed.) Stancetaking in discourse.
Amsterdam: Benjamins. 139-182. 44 s.
Enfield, Nicholas J., Penelope Brown, Jan P. de Ruiter. (2013): Epistemic dimensions of polar
questions: sentence final particles in comparative perspective. In Jan P. de Ruiter, (ed.)
Questions: Formal, Functional and Interactional Perspectives, pp. 193-221, Cambridge
University Publishing Online. 28 s.
Gerholm, T. 2011. Children’s development of facework practices – an emotional endeavor,
Journal of Pragmatics 43. 3099-3110. 12 s.
Gordon, C. 2011. Conversation and interaction. In Rajend Mesthrie (ed.), The Cambridge
Handbook of Sociolinguistics. Cambridge: Cambridge University Press. 105-121. 17 s.
Grice, Paul. 1975. Logic and conversation, In Cole et. al (eds.), Syntax and Semantics 3:
Speech acts, 41-58. 17 s.
Heritage, John. 2012. Epistemics in Action: Action Formation and Territories of Knowledge.
Research on Language & Social Interaction 45, 1-29. 29 s.
Lai, J. & Yankelovich, N. 2006. Speech Interface Design, In Brown, K. (ed.) Encyclopedia of
Language & Linguistics. Amsterdam: Elsevier. 764-770. 7 s.
Levinson, Stephen C. 2013. Action Formation and Ascription. In Jack Sidnell and Tanya
Stivers (eds.), The Handbook of Conversation Analysis, Blackwell Publishing. 103-130. 28 s.
Michael, Lev. 2011. Language and culture. In Peter K. Austin and Julia Sallabank (eds.), The
Cambridge Handbook of Endangered Languages, pp. 120-140, Cambridge: University of
Cambridge Press. 20 s.
Nielsen, J. 1994. 10 Usability Heuristics for User Interface Design.
http://www.nngroup.com/articles/ten-usability-heuristics/
Ramsay, A. 2006 (2nd ed.) Natural Language Understanding, Automatic, In Brown, K. (ed.)
Encyclopedia of Language & Linguistics. Amsterdam: Elsevier. 666-672. 7 s.
http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/B0080448542008816
Rumsey, Alan. 2013. Intersubjectivity, deception and the ‘opacity of other minds’:
Perspectives from Highland New Guinea and beyond. Language & Communication
33, 326–343.
Sidnell, J. 2009. Comparative Perspectives in Conversation Analysis. Cambridge: Cambridge
University Press. 3-28 Conversation Analysis. 26 s.
http://ebooks.cambridge.org/chapter.jsf?bid=CBO9780511635670&cid=CBO9780511635670
A010&tabName=Chapter
Smith, R.W. 2006. Natural Language Interfaces, In Brown, K. (ed.) Encyclopedia of
Language & Linguistics. Amsterdam: Elsevier. 496-503. 8 s.
Ytterligare litteratur om högst 150 sidor tillkommer enligt lärarens anvisningar:
Gumperz, John J. 1982. Discourse Strategies. Cambridge: Cambridge University
Press. (16p)
Nichols, Johanna. 1989. Nominalization and assertion in scientific Russian prose. In J.
Haiman and S. A. Thompson, eds., Clause Combining in Grammar and Discourse,
599-628. Amsterdam: Benjamins. (29p)
Stier, Jonas, Marja-Terttu Tryggvason, Margareta Sandström & Anette Sandberg.
2012. Diversity management in preschools using a critical incident approach,
Intercultural Education 23:4, 285-296, DOI: 10.1080/14675986.2012.724877 (11p)
Examination
a) Kursen examineras genom i) tre skriftliga inlämningsuppgifter; ii) en laborationsrapport.
Betygssättning sker enligt en målrelaterad sjugradig betygsskala:
A = Utmärkt
B = Mycket bra
C = Bra
D = Tillfredsställande
E = Tillräckligt
Fx = Otillräckligt
F = Helt otillräckligt
För att få godkänt slutbetyg på kursen krävs att samtliga examinationsuppgifter inom kursen
godkänts.
För varje termin kursen ges, ges minst ett ordinarie och ett omexaminationstillfälle för varje
examinationsuppgift. Studerande som inte nått godkänt betyg under aktuell termin ges ny
möjlighet att examineras under påföljande kurstillfällen.
Studerande som fått lägst betyget E får inte genomgå förnyad examination för högre betyg.
Studerande som fått ett underkänt betyg två gånger i rad av en och samma examinator har rätt
att få annan examinator utsedd vid nästkommande examinationstillfälle, om inte särskilda skäl
talar emot det. Framställan om detta ska göras till institutionsstyrelsen.
Komplettering av examinationsuppgifter med betyget Fx kan medges om studenten ligger
nära gränsen för godkänt. Uppgiften ska lämnas in inom en vecka efter att
kompletteringsbehov har meddelats av examinator. Vid godkänd komplettering av brister av
förståelsekaraktär - mindre missförstånd, smärre felaktigheter eller i någon del alltför
begränsade resonemang - används betyget C-E. Vid godkänd komplettering av enklare
formaliafel används betygen A-E.
Inlämningsuppgifter: (enligt scheman nedan)
Uppgift 1: En kritisk incident i interkulturell kommunikation, inlämning 20/4, i Mondo
assignments
Uppgift 2: Talhandlingar och dialogicitet i målinriktat tal, inlämning 13/5, i Mondo
assignments
Uppgift 3: Möjligheter och begränsningar för människa-datorinteraktion, inlämning onsdag
1/6, i Mondo assignments
Examinationsdatum: 1/6
Omexamination (samlad inlämning): 19/9
Kursöversikt
Datum
Tid
Lokal
Innehåll
Läsanvisningar
Introduktion, Konstruktiv alignment
och diskursanalys (BW)
Konstruktiv alignment och
diskursanalys, kritiska incidenter (BW)
Informationsstruktur, explicit vs
implicit kunskap (BW)
Face och socialiseringsprocesser (BW)
Talarens anpassning till lyssnaren (HB)
Inlämningsuppgift 1
Gumperz
Ti 22/3
10-12
C307
On 30/3
10-12
C307
Må 4/4
10-12
C307
On 6/4
On 13/4
On 20/4
On 20/4
10-12
10-12
C389
C307
10-12
C389
Ti 26/4
On 4/5
On 11/5
10-12
10-12
10-12
C307
C307
C307
Fr 13/5
To 19/5
10-12
E289*
Fr 27/5
10-12
E299*
Må 30/5 10-12
On 1/6
C307
Tal som handling (HB)
Interkulturell kommunikation (HB)
Social kognition i språk (HB)
Pragmatiska aspekter på människadatorinteraktion (KNB)
Inlämningsuppgift 2
Laboration
Gränssnitt i naturligt språk (1) (KNB)
Laboration
Gränssnitt i naturligt språk (2) (KNB)
Pragmatiska aspekter på MDI (KNB)
Stier et al., Gordon
Nichols, Sidnell
Gerholm
Du Bois, Enfield et. al
Grice, Heritage,
Gordon, Sidnell
Campbell, Michael
Rumsey, Danziger
Smith, Lai &
Yankelovich, Ramsay
Smith, Lai &
Yankelovich, Nielsen,
Instruktion (Mondo)
Smith, Lai &
Yankelovich, Nielsen,
Instruktion (Mondo)
Smith, Lai &
Yankelovich, Nielsen
Inlämningsuppgift 3
*E289 Språkstudion, Studio 2, Södra Huset hus E
*E299 Språkstudion, Studio 1, Södra Huset hus E
Kriterier för betyg på hel kurs (Lingvistik II, LIN200)
För att få slutbetyg på hela kursen krävs lägst betyget E på samtliga delkurser.
Bokstavsbetygen A-E omvandlas till siffrorna 5-1 och sammanräknas till ett medelbetyg där
man också väger in det antal högskolepoäng som respektive delkurs utgör av hela kursens
poängantal. Betyget på hela kursen sätts således genom ett viktat genomsnitt av delkurserna.
Medelbetyget omvandlas till bokstavsbetyg enligt följande värden:
4,60-5,00 = A
3,60-4,59 = B
2,60-3,59 = C
1,60-2,59 = D
1,00-1,59 = E
Betygskriterier (provisoriska, måste bli beviljade av institutionsstyrelsemötet 15/3)
Förväntat studieresultat 1:
Förväntat studieresultat 2:
Förväntat studieresultat 3:
Förväntat studieresultat 4:
relatera och förankra
teoretiska begrepp från
samtalsanalys och
interaktionsteori till
empiriska data
identifiera och diskutera
möjligheter och
begränsningar för människadatorinteraktion
problematisera och diskutera redogöra för en talares strategier
för att anpassa sitt tal till en
hur meningstyper och
talhandlingar kan förhållas till (eller flera) lyssnare.
kommunikativ avsikt och
talsituationens inre kontext
A
Studenten kan på ett
Studenten kan på ett
Studenten kan på ett utmärkt Studenten kan på ett utmärkt
sätt redogöra för en talares
utmärkt, klargörande och utmärkt sätt identifiera och sätt problematisera och
självständigt sätt relatera på ett mycket bra och
diskutera hur meningstyper strategier för att anpassa sitt tal
till en (eller flera) lyssnare.
och förankra teoretiska
självständigt sätt diskutera och talhandlingar kan
begrepp från samtalsanalys möjligheter och
förhållas till kommunikativ
och interaktionsteori till
begränsningar för människa- avsikt och talsituationens inre
empiriska data.
datorinteraktion
kontext
B Studenten kan på ett mycket Studenten kan på ett
Studenten kan på ett mycket Studenten kan på ett mycket
bra och klargörande sätt utmärkt sätt identifiera och bra sätt problematisera och bra sätt redogöra för en talares
relatera och förankra
diskutera hur meningstyper strategier för att anpassa sitt tal
på ett mycket bra sätt
till en (eller flera) lyssnare.
teoretiska begrepp från
diskutera möjligheter och
och talhandlingar kan
samtalsanalys och
begränsningar för människa- förhållas till kommunikativ
interaktionsteori till
datorinteraktion
avsikt och talsituationens inre
empiriska data.
kontext.
C Studenten kan på ett bra
Studenten kan på ett
Studenten kan på ett bra sätt Studenten kan på ett bra sätt
sätt relatera och förankra
godtagbart sätt identifiera problematisera och diskutera redogöra för en talares strategier
för att anpassa sitt tal till en
teoretiska begrepp från
och på ett bra sätt diskutera hur meningstyper och
samtalsanalys och
möjligheter och
talhandlingar kan förhållas till (eller flera) lyssnare.
interaktionsteori till
begränsningar för människa- kommunikativ avsikt och
empiriska data.
datorinteraktion
talsituationens inre kontext
D Studenten kan på ett
Studenten kan på ett
Studenten kan på ett
Studenten kan på ett
godtagbart sätt identifiera tillfredsställande sätt
tillfredsställande sätt redogöra
tillfredsställande sätt
relatera och förankra
och på ett tillfredställande problematisera och diskutera för en talares strategier för att
anpassa sitt tal till en (eller flera)
teoretiska begrepp från
sätt diskutera möjligheter hur meningstyper och
samtalsanalys och
och begränsningar för
talhandlingar kan förhållas till lyssnare.
interaktionsteori till
människa-datorinteraktion kommunikativ avsikt och
empiriska data.
talsituationens inre kontext
E Studenten kan på ett
Studenten kan på ett
Studenten kan på ett
Studenten kan på ett godtagbart
godtagbart sätt relatera och godtagbart sätt identifiera godtagbart sätt
sätt redogöra för en talares
förankra teoretiska begrepp och diskutera möjligheter
problematisera och diskutera strategier för att anpassa sitt tal
till en (eller flera) lyssnare.
från samtalsanalys och
och begränsningar för
hur meningstyper och
interaktionsteori till
människa-datorinteraktion talhandlingar kan förhållas till
empiriska data.
kommunikativ avsikt och
talsituationens inre kontext
Fx Studenten kan endast
Studenten kan endast på ett Studenten kan endast på ett Studenten kan endast på ett
knapphändigt relatera och bristfälligt sätt identifiera bristfälligt sätt
bristfälligt sätt redogöra för en
förankra teoretiska begrepp och/eller diskutera
problematisera och diskutera talares strategier för att anpassa
sitt tal till en (eller flera)
från samtalsanalys och
möjligheter och
hur meningstyper och
interaktionsteori till
begränsningar för människa- talhandlingar kan förhållas till lyssnare.
empiriska data.
datorinteraktion
kommunikativ avsikt och
talsituationens inre kontext
F Studenten kan inte på ett
Studenten kan inte på ett
Studenten kan inte på ett
Studenten kan inte på ett
godtagbart sätt relatera och godtagbart sätt identifiera godtagbart sätt
godtagbart sätt redogöra för en
förankra teoretiska begrepp och/eller diskutera
problematisera och diskutera talares strategier för att anpassa
sitt tal till en (eller flera)
från samtalsanalys och
möjligheter och
hur meningstyper och
interaktionsteori till
begränsningar för människa- talhandlingar kan förhållas till lyssnare.
empiriska data.
datorinteraktion
kommunikativ avsikt och
talsituationens inre kontext
Plagiat
Plagiat innebär att imitera eller kopiera någon annans text eller idé utan att tala om varifrån de
kommer. Inlämnade examinationsuppgifter ska skrivas med egna ord och bygga på egen
analys och egna reflektioner kring ämnet. Att uttrycka sina idéer med egna ord är en del av
inlärningsprocessen och förbättrar förmågan att tänka självständigt. Det är inte heller tillåtet
att återanvända egna texter som du publicerat eller lämnat in för examination på andra kurser
(s.k. självplagiat).
När du redogör för andras texter eller idéer, eller egna texter och idéer som du lämnat in som
examinationsuppgift eller publicerat, måste det vara klart för läsaren att du citerar eller
refererar till en annan text och var du har hämtat informationen. Alla citat måste anges på
korrekt sätt med citationstecken (eller i blockcitat vid längre utdrag) och angivande av källa.
En text får inte till större delen bestå av citat. Dessa ska enbart användas för att illustrera det
egna resonemanget. Tänk på att även i muntliga redovisningar använda egna formuleringar.
Alla arbeten du citerar eller refererar till ska redovisas.
•
•
•
•
För böcker ange: författare; utgivningsår; titel (kursiverat); utgivningsort; förlag och
sida/sidor.
För artiklar utgivna i tidskrifter ange: författare; utgivningsår; titel; namn och
nummer på tidskriften (kursiverat) och sida/sidor.
För artiklar utgivna i symposie-, konferens- eller samlingsvolymer ange:
författare; utgivningsår; titel; namn på redaktören/-erna följt av beteckningen (red.);
titel på volymen (kursiverat); utgivningsort; förlag och sida/sidor.
För material nedladdat från internet som inte kan ordnas i kategorierna ovan
ange: författare; titel, internetadress; nedladdningsdatum
Om du känner dig osäker på vad som räknas som plagiat fråga din lärare. Misstänkta
plagiatfall anmäls till disciplinnämnden och kan leda till avstängning. För ytterligare
information se:
http://www.su.se/regelboken/bok-2/utbildning-pa-grund-och-avancerad-niva/riktlinjer-fordisciplinarenden-vid-stockholms-universitet-1.62397
Funktionsnedsättning
Om du har en diagnosticerad funktionsnedsättning och tror att du kommer att behöva
pedagogiskt stöd eller anpassningar i studierna, kontakta universitetets samordnare för
studenter med funktionsnedsättning, e-post: [email protected] eller kontaktpersonen på
institutionen Åsa Gustafsson, tel. 08-16 23 37, e-post: [email protected].
Tillsammans diskuterar ni ditt individuella behov av stöd. Det kan röra sig om till exempel
anteckningsstöd vid föreläsningar, förlängd examenstid eller att få kurslitteraturen inläst som
talbok. Samordnaren skriver sedan ett intyg med rekommenderade stödåtgärder som ligger till
grund för de anpassningar institutionen kan göra.
När du sedan börjar en ny kurs, kontrollera om du har speciella behov i samband med
examinationen. Om så är fallet kontakta läraren eller kontaktpersonen som i sin tur kontaktar
läraren. Då många av åtgärderna kräver en viss förberedelsetid är det viktigt att du kontaktar
läraren eller kontaktpersonen vid kursstart.