strategisk plan för specialiserad palliativ vård och
STRATEGISK PLAN FÖR S P E C I A L I S E R A D PA L L I A T I V VÅ R D O C H A N N A N AVA N C E R A D S J U K VÅ R D I H E M M E T H Ä L S O - O C H S J U K VÅ R D S N Ä M N D E N I R E G I O N S K Å N E FA S T S T Ä L L D AV H Ä L S O - O C H S J U K VÅ R D S N Ä M N D E N I REGION SKÅNE MARS 2013 INLEDNING Palliativ vård i livets slutskede och vård av människor med nedsatt autonomi skall ges högsta prioritet (HSL 2 §, 28§). Palliativ vård omfattar alla patienter i livets slutskede oavsett vilka diagnoser patienterna har och oavsett var de vårdas (SOU 2001:6). I hälso- och sjukvårdsnämndens beslut 2009-05-25 § 112 fastställs i behovsanalysen att tillgången på hospice/palliativa avdelningsplatser och därtill hörande avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) är undermålig i Region Skåne. Behovsanalysen visar också att vårdplatserna är ojämnt fördelade i Skåne. Den strategiska planen för specialiserad palliativ vård och annan ASiH utgår ifrån hälso- och sjukvårdsnämndens beslut den 13 april 2012, dnr 1100548, om att ta fram en handlingsplan för den specialiserade palliativa att gälla för tiden 2013-01-01 – 2018-12-31. Arbetsgrupp för utredningsarbetet har utgjorts av: Ann Christine Andersson, medicinsk rådgivare, Enheten för medicinsk utveckling i Region Skåne Carl Johan Fürst, professor, Region Skåne Göran Ingvarsson, ekonom, Centrum för verksamhetsplanering och analys i Region Skåne Bodil Ivarsson, ledningsstrateg, Avdelning för produktionsstyrning i Region Skåne Magnus Kåregård, medicinsk rådgivare, Enheten för medicinsk utveckling i Region Skåne Eva Petersén, fd verksamhetschef, palliativa verksamheten i nordvästra Skåne, Primärvården Skåne (deltog inledningsvis i arbetsgruppen) Mikael Segerlantz, överläkare, Palliativa enheten i Lund, Primärvården Skåne Anders Wallner, hälso- och sjukvårdsstrateg, Koncernkontoret i Region Skåne Ingrid Vesterberg, verksamhetschef, KVH Hässleholm-Kristianstad, Primärvården Skåne Arbetsgruppen har haft tillgång till fyra referensgrupper; politisk referensgrupp, expertgrupp för palliativ vård, facklig referensgrupp samt en referensgrupp sammansatt av Kommunförbundet Skåne. Brukargrupper har också bjudits in till särskilt dialogmöte kring arbetet med strategisk plan för den specialiserade palliativa vården och annan ASiH. ÖV E RG R I PA N D E M Å L Övergripande mål Tillgång till specialiserad palliativ vård och avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) ska successivt utvecklas för att vara jämlik för alla invånare, med sådant behov, oavsett patientens ålder och diagnos. Antalet vårdplatser i slutenvård/hospice och ASiH ska vid planperiodens slut som lägst motsvara riksgenomsnittet för dessa vårdformer. (bilaga 2) Patienter ska vårdas på rätt vårdnivå i samverkan mellan den av Region Skåne finansierade hälso- och sjukvården och kommunalt finansierad vård och omsorg. Specialiserad palliativ vård ska vara ASiH-verksamhetens huvudsakliga uppgift. Särskilda slutenvårdsplatser, ofta benämnda hospice, ska finnas tillgängliga för patienter med behov av inneliggande specialiserad palliativ vård oavsett patientens ålder och diagnos. Vårdformen ASiH ska, förutom specialiserad palliativ vård, ha kompetens att utföra punktinsatser av såväl kurativ som palliativ karaktär samt konsultativa bedömningar av patienter inom andra vårdformer än ASiH. 2 Den palliativa vården ska kvalitetssäkras genom fortlöpande utbildning av personal till rätt kompetensnivå, genom tillämpning av relevanta vårdprogram och riktlinjer, samt utvecklas med hjälp av indikatorer, kvalitetsregister och forskning. S P E C I A L I S E R A D PA L L I A T I V VÅ R D U R E T T PA T I E N T P E R S P E K T I V Palliativ vård Palliativ vård syftar till att lindra symtom och förbättra livskvaliteten för patienter som drabbats av icke botbar och livshotande sjukdom samt ge stöd till deras närstående. Patienter med behov av palliativ vård är i alla åldrar och finns inom samtliga specialiteter i såväl öppen som slutenvård samt inom kommunal hälso- och sjukvård. En grundläggande kompetens kring palliativ vård behövs därför hos all vårdpersonal som vårdar patienter i livets slutskede. Kompetens kring smärt- och annan symptomlindring, kring bemötande och kommunikation med patient och närstående samt när behov av specialiserad palliativ vård föreligger bedöms som särskilt viktigt. Värdegrunden för den palliativa vården skiljer sig inte från annan hälso- och sjukvård men förhållningssättet innebär en helhetssyn där fysiska, psykologiska, sociala och existentiella aspekter av lidande aktivt uppmärksammas och åtgärdas. Patientens och de närståendes behov av information, kommunikation och tydlighet kring mål med behandling och vård är särskilt viktiga i livets slutskede. Fortsättningsvis avgränsas denna strategiska plan att endast beskriva specialiserad palliativ vård. Den allmänna palliativa vården som i huvudsak bedrivs av primärvården och den specialiserade öppen- och slutenvården samt kommunerna beskrivs schematiskt i bilaga 3. Palliativ vård i livets slutskede Brytpunkten till palliativ vård i livets slutskede inträffar då det huvudsakliga målet med vården övergår från att vara livsförlängande till att vara lindrande (Socialstyrelsens termbank). Bedömningen av övergång till palliativ vård i livets slutskede ska föregås av en läkares helhetsbedömning avseende prognos och hänsynstagande till patientens allmäntillstånd, förväntningar, livskvalitet och patientens egen inställning (SOSFS 2011:7). Vid behandling av cancersjukdom är utsättande av t.ex. palliativ cytostatikabehandling inte alltid liktydigt med att patienten är framme vid brytpunkten till palliativ vård i livets slut. Omvänt kan patienter i sent palliativt skede behöva medicinska insatser såsom blodtransfusion vid anemi, intravenös antibiotika vid sepsis, strålbehandling vid smärtande skelettmetastaser, cytostatika för symptomlindring eller kirurgisk revision av ett sår även hos patienter i livets slutskede med ett mål att förbättra patientens livskvalitet. För patienter med t.ex. KOL, hjärtsvikt och progredierande neurologiska sjukdomar är resonemanget i grunden detsamma. Dessa sjukdomar förlöper med upprepade försämringar. I vissa fall kan dock sjukhusvård, samt med insatser från ASiH, ha en livsförlängande målsättning trots en långt framskriden sjukdom. Brytpunkten till palliativ vård i livets slutskede kan då vara mindre tydlig. När patienten definitivt befinner sig i livets slutskede ska ett tydligt brytpunktssamtal alltid eftersträvas, oavsett sjukdom. En kontinuerlig dialog med patient och närstående ska dessförinnan ha förts om målsättningen med vården för att underlätta brytpunktssamtalet. Vård av barn och ungdomar i livets slutskede Vård av barn och ungdomar med cancer och andra livshotande sjukdomar ställer särskilda krav på kompetens och professionalitet samt ett nära samarbete med andra vårdgivare för att förbättra livskvalitén för patienten, patientens familj och andra närstående. På samma sätt som för den vuxna patienten är det viktigt att identifiera när vården övergår till palliativ vård i livets slutskede. När kurativt syftande behandling är verkningslös omformuleras målen utifrån de ändrade förutsättningarna och fortsatt behandling inriktas då på att ge barnet och dess närstående en så 3 meningsfull tid som möjligt tillsammans. Ett grundläggande förhållningssätt i palliativ vård av barn och ungdomar är att vara lyhörd för barnets och dess närståendes individuella behov samt att skapa förutsättningar för en lätt tillgänglig och trygg vårdmiljö såväl i hemmet som inom slutenvård. Barn och ungdomar som närstående Lagstiftningen (2g § HSL) ställer särskilda krav på att hälso- och sjukvårdspersonal ska uppmärksamma varje barn och beakta dess behov av information, råd och stöd när förälder eller annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med har en allvarlig fysisk sjukdom. Stödet måste anpassas till varje barns behov. VIKTIGA REDSKAP I AR BETET Kunskapsstöd, vårdprogram och kvalitetsregister Socialstyrelsen har under 2012 kommit med förslag till ett nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård. Syftet med kunskapsstöd har varit att stödja vårdgivarna, att bidra till utveckling av palliativ vård, att genomföra uppföljning och kvalitetssäkring samt att tillgodose en likvärdig palliativ vård. Kunskapsstödets primära målgrupper är beslutsfattare inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten, såsom politiker, chefstjänstemän och verksamhetschefer samt personal inom vård och omsorg. Kunskapsstödet vilar på de fyra hörnstenarna: symtomlindring i vid bemärkelse, multiprofessionellt samarbete, kommunikation och relation samt stöd till närstående (SOU 2001:6). Nationellt vårdprogram för palliativ vård 2012 – 2014 har som mål att vara giltigt och meningsfullt för alla professioner och vårdformer där svårt sjuka och döende människor vårdas. Det ska gälla i hela landet inom akutsjukvård, geriatrik, den specialiserade palliativa vården, primärvård och inom vård och omsorgsboende och andra boendeformer. Vårdprogrammet ska vara ett stöd i vården för all personal som arbetar med människor med behov av allmän och eller specialiserad palliativ vård. Vårdprogrammet ska också vara en grund för regionala vårdprogram för palliativ vård samt vara en del av ett underlag för planering av palliativ vård regionalt och lokalt. Svenska Palliativregistret (www.palliativ.se ) är ett nationellt kvalitetsregister med syfte att åstadkomma förbättringar av vården i livets slutskede oavsett var i landet man bor och oavsett vem som vårdar. Palliativregistret är idag ett viktigt redskap för förbättringsarbete och uppföljning av den palliativa vården. Det psykosociala stödet till personer med livshotande sjukdom utgör en viktig del av vårdprocessen. Därför har Regionalt Cancer Centrum Syd tagit fram ett vårdprogram som inriktar sig på psykosocialt stöd och rehabilitering av god kvalitet inom hela södra sjukvårdsregionen. Dessa vårdprogram ska beaktas och tillämpas inom allmän och specialiserad palliativ vård. G RU N D L Ä G G A N D E P R I N C I P E R Avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) ASiH är en vårdform där vårdinnehållet är specialiserad palliativ vård. ASiH kan även omfattas av andra riktade palliativa eller kurativa åtgärder, så kallade punkt- och konsultinsatser, i hemmet eller inom särskilda boendeformer (SBU rapport 146, 1999). Vården är läkarledd och en teambaserad specialistvård. Verksamheten omfattar alla åldrar, även barn, oavsett diagnos och ska bedrivas dygnet runt. 4 Specialiserad palliativ vård Specialiserad palliativ vård är en vård för patienter med komplexa symtom eller vars livssituation medför särskilda behov (Socialstyrelsens termbank). Det är dock läkaren inom den specialiserade palliativa vården som avgör när behov av specialiserad palliativ vård föreligger. Vården är läkarledd och skall ha tillgång till läkare och sjuksköterska med kompetens inom specialiserad palliativ vård dygnet runt. Specialiserad palliativ vård skall enligt prioriteringsutredningen jämställas med akutsjukvård. Verksamheten bedrivs av ett multiprofessionellt team med särskild kunskap och kompetens i palliativ vård. Teamet består av läkare, sjuksköterska, kurator, arbetsterapeut samt sjukgymnast och dietist men även av undersköterskor, framförallt inom slutenvården. Teamet bör också ha tillgång till psykolog och präst eller motsvarande själavårdare. Särskilda slutenvårdsplatser, ofta benämnda hospice, skall finnas tillgängliga för patienter med behov av inneliggande specialiserad palliativ vård. För patientgruppen där palliativ sjukdomsinriktad specialistvård är avslutad och där patienten har ett gott allmäntillstånd ska läkare på rätt vårdnivå fortsätta att utföra kontroller och uppföljning. ASiH kan vid behov utföra riktade palliativa insatser i form av punktinsatser och konsultativa bedömningar. Punktinsatser inom ASiH Patienter med behov av specialiserade punktinsatser för exempelvis antibiotika- och smärtbehandling kan bli anslutna till ASiH under en tidsbegränsad period. En medicinsk bedömning för att säkerställa att ASiH vård kan utföras patientsäkert, där patienten vårdas, görs av ASiH läkare. Remitterande läkaren har dock det fortsatta medicinska behandlingsansvaret för patienten. Avseende läkemedel och hjälpmedel gäller att betalningsansvar följer behandlingsansvar för Region Skåne finansierade verksamheter, i övrigt gäller Hjälpmedelshandboken. Konsultstöd inom ASiH Konsultstöd ska kunna ges avseende palliativ vård i det ordinära- och/eller särskilda boendet, primärvården och den kommunala hälso- och sjukvården. Palliativa konsultteam ska även finnas tillgängliga för samtliga sjukhus i Region Skåne avseende allmän och specialiserad palliativ vård. K VA L I T E T S P E R S P E K T I V Kompetens/Utbildning All vårdpersonal, oberoende av vårdnivå ska ha god kunskap om allmän palliativ vård. Läkare på specialistnivå, anställda inom ASiH, ska vara diplomerade i palliativ medicin enligt SFPM (Svensk Förening för Palliativ Medicin) eller ha motsvarande kompetens samt i framtiden inneha specialistkompetens i palliativ medicin. Motsvarande krav för sjuksköterskor är diplomering eller motsvarande kompetens enligt SFPO (Svensk Förening för Palliativ Omvårdnad). Vårdpersonal som vårdar patienter i livets slutskede ska ha kompetens att bedöma när intern eller extern expertis ska konsulteras och när behov av att byta vårdnivå föreligger. En fortlöpande utbildning för att upprätthålla kompetens behövs för all personal. Kvalitetsutveckling Förbättring av vårdens kvalitet ligger inom varje vårdverksamhets ansvarsområde. Strukturerad och planerad implementering av vårdprogram för palliativ vård, psykosocialt stöd och rehabilitering samt Socialstyrelsens kunskapsstöd och riktlinjer syftar till ökad och garanterad vårdkvalitet. Kvalitetsutveckling stöds av en kontinuerlig utvärdering och skall återkopplas till verksamheten. 5 Kvalitetsindikatorer En kvalitetsindikator är ett mått på kvalitet inom ett visst område av vården och något som regelbundet registreras och öppet redovisas med syftet att initiera och följa förbättringsarbete. En indikator bör definieras tydligt, vara vetenskapligt rimlig/valid och så långt det är möjligt vara evidensbaserad och accepterad inom området. Till kvalitetsindikatorn kan en målnivå kopplas. Beskrivning av kvalitetsindikatorer som berör den palliativa fasen av vården vid cancersjukdomar återfinns i de nationella riktlinjer som utges av Socialstyrelsen. Idag finns palliativa kvalitetsindikatorer i de Nationella riktlinjerna för bröst-, kolorektal- och prostatacancer och i Nationella riktlinjer för lungcancervård. I dokumentet Nationella kvalitetsindikatorer, Vården och omsorgen om äldre personer finns palliativa kvalitetsindikatorer avsedda för vård av äldre. I Socialstyrelsens kommande Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård finns definierat kvalitetsindikatorer för palliativ vård. Palliativa kvalitetsindikatorer erhålls genom en aktiv registrering i Svenska Palliativregistret och andra relevanta nationella kvalitetsregister. F Ö RVÄ N TA D E E F F E K T E R – U P P F ÖL J N I N G Utvecklingen mot en jämlik specialiserad palliativ vård och annan ASiH ska leda till att patienter och närstående upplever behovstillfredsställelse och bra bemötande. Hälso- och sjukvårdsnämnden kommer att följa upp att vården går i den riktning som redovisas i denna plan. Vad: Att dimensionering är i paritet med behovet Mäts genom: Redovisning av antalet vårddagar för avliden patient samt kommuntillhörighet Palliativa och kurativa insatser Redovisning av remissflöden Palliativa kvalitetsindikatorer som kan erhållas genom aktivt registrerande i Svenska Palliativregistret Andelen registrerade dödsfall per mantalsskrivningskommun. Andelen patienter som erhållit ett individuellt anpassat, dokumenterat informerande läkarsamtal om att hon/han befinner sig i livets slutskede och att vården är inriktad på livskvalitet och symtomlindring. Andelen närstående som erhållit ett individuellt anpassat dokumenterat informerande läkarsamtal om att vårdtagaren/patienten befinner sig i livets slutskede och att vården är inriktad på livskvalitet och symtomlindring. Andelen patienter vars smärta vid något dokumenterat tillfälle under sista levnadsveckan skattats med visuell analog skala (VAS), numeric rating scale (NRS) eller annat validerat smärtskattningsinstrument. Andelen patienter som hade en individuell ordination av opioid i injektionsform vid behov införd på läkemedelslistan före dödsfallet. Andelen patienter/vårdtagare som avled med trycksår. Andelen närstående som erbjudits att få ett efterlevandesamtal 1 till 2 månader efter dödsfallet. Andel patienter där munhälsan bedömts någon gång under sista veckan i livet. 6 Implementering av strategisk plan jämte vårdprogram och kunskapsstöd Beskrivning hur detta genomförts G RU N D L Ä G G A N D E S TÖ D FoUU inom palliativ vård Palliativ vård är en ung disciplin där evidensbasen till stor del fortfarande grundas på erfarenhetskunskap trots att vård av svårt sjuka och döende patienter i alla tider har varit en av sjukvårdens huvuduppgifter. Forskning, utvecklingsfrågor och utbildning (FoUU) är särskilt viktiga inom palliativ medicin, palliativ omvårdnad och palliativ vård. Det nyinrättade centrumet för FoUU inom palliativ vård i samverkan mellan Region Skåne och Lunds Universitet ska stödja utveckling av palliativ vård i regionen och har som mål att vara ett regionalt, nationellt och internationellt FoUU-centrum. Stödet ska bland annat bestå i att identifiera och precisera var målen för kompetensnivån ska ligga för respektive specialiserad- och allmän palliativ vård. IT-stöd Med ett utbyggt IT-stöd för effektivare diagnostisering och behandling ska fler patienter kunna vårdas hemma istället för på sjukhus. Vården hemma ska även göras säkrare genom utveckling av teknisk utrustning som ska vara möjlig att övervaka och styra på distans. Administration och koordination av information ska stödjas av modern och användarvänlig kommunikationsteknik. Läkemedel Nationella och Skånegemensamma riktlinjer ska följas. Hjälpmedel och förbrukningsartiklar Hjälpmedel till patient i allmän och specialiserad palliativ vård regleras i Hjälpmedelshandboken samt i ”Krysslistan” avseende vissa medicinska hjälpmedels och förbrukningsartiklar. S A M V E R K A N S F OR M E R Kommunsamverkan Samverkan mellan Region Skåne och Skånes kommuner regleras i styrande dokument ”Överenskommelse som reglerar ansvar och samverkan inom hälso- och sjukvårdsområdet mellan Region Skåne och kommunerna i Skåne samt särskild överenskommelse för den palliativa vården”. Samordnad individuell plan En Samordnad Individuell Plan (SIP), tidigare kallad Vård och omsorgsplan i samverkan (VOPS), är väsentlig för all samverkan. 2 kap 7 § socialtjänstlagen och 2 g § hälso- och sjukvårdslagen När den enskilde har behov av insatser både från socialtjänsten och från hälso- och sjukvården ska kommunen tillsammans med landstinget upprätta en individuell plan. Planen ska upprättas om kommunen eller landstinget bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda, och om den enskilde samtycker till att den upprättas. Arbetet med planen ska påbörjas utan dröjsmål. Planen ska när det är möjligt upprättas tillsammans med den enskilde och utgå från dennes behov och önskemål. Närstående ska ges möjlighet att delta i arbetet med planen, om det är lämpligt och den enskilde inte motsätter sig det. Av planen ska det framgå 7 1. vilka insatser som behövs, 2. vilka insatser respektive huvudman ska svara för, 3. vilka åtgärder som vidtas av någon annan än kommunen eller landstinget, och 4. vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen. UTVECKLINGSPERSPEKTIV ASiH i ett utvecklingsperspektiv Utbyggnaden och utbudet av ASiH ska motsvara befolkningens behov senast år 2018. Denna utveckling kommer att innebära en förskjutning av vård, som idag utförs inom slutenvård på sjukhus, till patientens hem eller särskilt boende. En successiv anpassning och utveckling av ASiH utsträckt över en flerårsperiod kommer att ställa såväl förutsägbara krav på dimensionering och en parallell uppbyggnad och utveckling av forsknings- och utbildningscentrum i Region Skåne som oförutsägbara krav på utvecklingen för att säkra tillgången till kompetens. Andra faktorer som kan komma att påverka ASiH är: Arbetet med utveckling av patientprocesser Utveckling av allmän palliativ vård Utveckling av tjänster inom kommunikation och teknik Utveckling av volontärarbete REFERENSER 1. Region Skånes Handlingsplan för specialiserad palliativ vård 2010-2012, (§ 103, HSN 2010-05-27, § 166, RS 2010-06-10 ) 2. Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård (Socialstyrelsen, 2012, ISBN 978-9187169-44-1) 3. Nationellt vårdprogram för palliativ vård 2012-2014 ( Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), 2012, ISBN 978-91-85947-30-0) 4. Tumörregistret/onkologiskt centrum syd, Skånes universitetssjukhus, Regionalt vårdprogram för Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering 2011, (ISBN 978-91-6371458-0, Lund 2011) 5. Rapport: Handlingsplan för den geriatriska vården i Region Skåne (2012-01-02, Dnr 1100550, § 12, VPB 2012-01-25) 6. Överenskommelse som reglerar ansvar och samverkan inom för hälso- och sjukvårdsområdet mellan Region Skåne och kommunerna i Skåne (2010) Inklusive särskild skrivning för den palliativa vården. (Dnr 0902364, § 7, RF 2010-03-02) 8 BILAGA 1 Allmänna principer som också gäller inom ASiH Jämlik vård Hälso – och sjukvårdslagen anger att störst behov ska prioriteras. Detta innebär att vad som är behov respektive vad som är störst behov måste definieras. Att prioritera innebär att sätta något före något annat. Jämlik vård innebär att bemötande, vård och behandling ska erbjudas på lika villkor till alla oavsett personliga egenskaper, bostadsort, ålder, kön, personer med funktionsnedsättning, utbildning, social ställning, etnisk eller religiös tillhörighet eller sexuell identitet. Jämlik vård har också direkt koppling till de tre principer för prioritering som riksdagen fastställt: Människovärdesprincipen, Behovs- och solidaritetsprincipen, Kostnadseffektivitetsprincipen. Miljöperspektiv Användningen av kemikalier och läkemedel är en förutsättning i modern sjukvård men innebär att miljö- och hälsofarliga ämnen kan spridas och ge negativ påverkan på människor och ekosystem. Både produktionen och konsumtionen av varorna får konsekvenser för miljön. Region Skånes utgångspunkt i miljöarbetet är miljöbalkens hänsynsregler och dess relevanta lagar och föreskrifter. Hänsynsreglerna innehåller ett antal principer som alla ska följa för att undvika negativ påverkan på miljön och människors hälsa. Framförallt är följande principer betydelsefulla för Region Skånes verksamheter: • Hushållnings- och kretsloppsprincipen • Försiktighetsprincipen • Kunskapskravet • Produktvalsprincipen • Principen om bästa möjliga teknik Det är av största vikt att läkemedel hanteras på ett ansvarsfullt sätt för att minimera risker för miljöpåverkan. 9 BILAGA 2 Nuvarande vårdplatssituation Vårdplatssituationen för den specialiserade palliativa vården i Region Skåne var enligt Palliativguiden (2010) 75 slutenvårdsplatser/hospice och 246 vårdplatser ASiH. Platsantalet redovisades som antalet platser per 1 000 avlidna och Region Skåne hade i den jämförelsen 64 procent av riksgenomsnittet. Årlig jämförelse mot riksgenomsnittet avseende tillgången till vårdplatser för slutenvård/hospice och hemsjukvård/ASiH är för dagen ett mått som endast redovisas i Palliativguiden. Palliativguiden sammanställs och ges ut av Nationella rådet för Palliativ Vård (NRPV). En ideell förening med uppgift och mål att verka för en samordnad god palliativ vård i hela landet. Jämförelsen görs avseende tillgång till vårdplatser slutenvård och hemsjukvård (ASiH) per 1 000 avlidna. Palliativguiden som avstämning är inte ett tillfredsställande mått av flera skäl, bland annat för att sammanställningen ges ut av en intresseorganisation samt att uppdatering och avstämning med landstingen görs för sällan. Landsting och regioner förändrar över tid organisationer och vårdformer vilket gör datainsamling och mått otillförlitliga att använda i jämförelse. En kvalitetsgranskning är önskvärd för säkerställande av resultat i årlig nationell sammanställning avseende den specialiserade- och allmänna palliativa vårdens tillgång till vårdplatser. Region Skåne bör arbeta för att en nationell jämförelse kan komma tillstånd motsvarande exempelvis den jämförelse som görs för äldrevården i Öppna jämförelser för landsting och kommuner. 10 BILAGA 3 Ansvarsfördelning allmän- och specialiserad palliativ vård Kommunnivå Allmän palliativ vård Primärvårds- samt specialistvårdsnivå (öppen och sluten vård) Specialistvårdsnivå Specialiserad palliativ vård Allmän palliativ vård vårda – ge omvårdnad stödja upptäcka utreda – allmännivå behandla och vårda upptäcka utreda – specialistnivå behandla och vårda konsultstöd forska/utbilda Vårda – ge omvårdnad – och stödja patienten i ordinärt och särskilt boende dygnet runt upp till och med sjuksköterskenivå. Vid tveksamheter och behov av rådgivning tas telefonkontakt med ansvarig läkare inom allmän palliativ vård. Diagnostik och behandling av patienter inom allmän palliativ vård dygnet runt. Vid tveksamheter och behov av rådgivning: telefonkontakt eller remiss till den specialiserade palliativa vården. Diagnostik och behandling av patienter med komplexa symtom/behov i livets slutskede dygnet runt där allmän palliativ vård inte är tillräcklig. Verksamheten bedrivs i ordinärt och särskilt boende i form av: hemsjukvård hemtjänst Verksamheten bedrivs som: mottagningsbesök slutenvård diagnostik hembesök telefonrådgivning Verksamheten bedrivs som: avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) slutenvård på hospice/palliativa avdelningsplatser punktinsatser och konsultation utbildning/handledning 11
© Copyright 2024